torsdag 11 augusti 2022

Lava från vulkanutbrott i Meradalir hotar riksväg

Lava från vulkanutbrottet i Meradalir är på väg att nå upp till den lägst belägna öppningen ut ur dalen. När den väl börjat strömma ut ur Meradalir finns inga hinder på den fyra kilometer långa vägen mot Suðurstrandarvegur - en riksväg som skulle kunna hotas av lavan inom någon vecka. Experter hoppas i dag kunna flyga över området för att studera utvecklingen.

Vulkanutbrottet i Meradalir har nu gått in på sin andra vecka. Efter att ha varit stängt för besökare i tre dagar valde myndigheterna i går morse att åter öppna området. Flera tusen personer parkerade vid Suðurstrandarvegur för att vandra till Meradalir.

Polisen stoppade alla fordon med mindre barn för att se till så att inga barn under tolv år fanns med. Någon vuxen behövde i tveksamma fall visa barnens id-kort. Om det fanns barn under tolv i bilen tvingades de vända tillbaka. Polisen har också möjlighet att bötfälla personer som tar med sig små barn trots förbudet.

När förbudet infördes motiverades det med en rad händelser där föräldrar vandrat med barn i sällskap. Men barnen har inte orkat gå själva och föräldrarna har behövt bära dem - och i flera fall har inte heller föräldrarna orkat bära. Fram och tillbaka tar vandringen minst fem timmar och terrängen är bitvis brant och stenig.

I samband med att förbudet trädde i kraft motiverade polisen åtgärden ytterligare. Barn har också mindre motståndskraft mot luftföroreningar - och riskerar därmed att drabbas hårdare av giftiga vulkangaser.

Tanken är dock inte att barn ska vara permanent förbjudna. Om det blir möjligt att anlägga en mindre krävande vandringsled till Meradalir kan förbudet hävas.

Trenden med minskad seismisk aktivitet fortsätter. Bara ett fyrtiotal jordskalv registrerades i området i går. Majoriteten av dem hade epicentrum nära Krýsuvík. Samtliga skalv var så svaga att de inte kändes ens i närområdet.

Forskare och experter hoppas i dag kunna flyga över platsen för första gången sedan i slutet på förra veckan. Dåligt väder med dimma och begränsad sikt har gjort det omöjligt att observera utbrottet från luften.

Bilder från webbkameror visar att intensiteten i utbrottet ser ut att vara oförändrad. Lavaflödet beräknas till 15 kubikmeter i sekunden. I Meradalir håller nu tre kratrar på att formas - en större i mitten med en mindre krater på varje sida.

En forskargrupp vid Háskóli Íslands skriver på Facebook att lava nu är på väg att nå upp till kanten i östra Meradalir. Lavatäcket har tjocknat snabbt och lava kan när som helst börja strömma ut ur dalen. Den troligaste riktningen från dalens östra öppning är söderut mot Suðurstrandarvegur, den riksväg väster om Grindavík som går längs den här delen av den isländska sydkusten.

Från öppningen finns inga hinder på den fyra kilometer långa vägen fram till Suðurstrandarvegur. Det är i dagsläget oklart hur snabbt lavan rör sig eftersom forskare inte har kunnat följa utvecklingen på nära håll de senaste dagarna. Men det kan röra sig om allt från några få dagar till några veckor.

Under förra årets utbrott i Geldingadalir var Suðurstrandarvegur också hotad. Det fanns då en avsevärd risk att lava skulle nå fram till vägen och förstöra den. Då diskuterades olika åtgärder - som att gräva upp delar av vägen för att skydda resten, att resa skyddsvallar för att dirigera om lavan och att skapa en tunnel för lava under vägbanan.

I slutändan ansågs inget av förslagen vara realistiska. De skulle bli dyra samtidigt som sannolikheten för att de skulle kunna rädda vägen ansågs låg.

Om hotet mot Suðurstrandarvegur växer - vilket alltså är troligt - blir frågan både aktuell och akut på nytt. Hittills har myndigheterna inte tagit några beslut om eventuella åtgärder för att försöka rädda vägen undan de framvällande lavamassorna.

Här kan du läsa mer om vulkanutbrottet i Meradalir.

onsdag 10 augusti 2022

Barn under tolv år förbjuds besöka utbrottet i Meradalir

För tredje dagen i följd var vulkanutbrottet i Meradalir stängt för besökare. Och när platsen på nytt öppnas är det förbjudet att ta med barn som är under tolv år. Skälet är att räddningstjänsten de senaste dagarna har behövt undsätta turistande föräldrar som inte längre orkat bära barnen när de själva inte kunnat gå längre. Den som bryter mot förbudet att besöka Meradalir kan bötfällas av polisen.

För en vecka sedan började ett nytt vulkanutbrott i Meradalir nordost om Grindavík. Det är det andra utbrottet på Reykjanes inom loppet av ett år - och åtskilliga experter tror att regionen nu för första gången sedan 1200-talet är på väg in i en period av omfattande vulkanisk aktivitet.

I dagsläget finns inget som tyder på att utbrottet i Meradalir skulle vara på väg att upphöra. Under gårdagens möte med Almannavarnirs vetenskapliga råd var en av slutsatserna att utbrottet troligen kan bli ganska långvarigt. Almannavarnir uppger på Facebook att aktiviteten i Meradalir fortsätter att vara stabil.

Ett jordskalv med en magnitud på 3 inträffade klockan 11.43 i går. Skalvet hade sitt epicentrum nära Kleifarvatn och var det kraftigaste i regionen på två dygn.

Myndigheterna valde i går morse att hålla området stängt för besökare för tredje dagen i följd. Skälet var återigen dåligt väder med kraftigt regn, hårda vindar och begränsad sikt.

Ett beslut om att åter tillåta besökare till Meradalir tas i dag klockan 8.30 lokal tid.

Under tisdagen var det färre turister som trotsade myndigheternas förbud att besöka området. Polisen har möjlighet att bötfälla personer som nonchalerar förbudet men har hittills valt att inte utfärda böter.

Barn under tolv år kommer däremot inte att få besöka Meradalir. Sällskap där barn under tolv ingår kommer inte att släppas in på vandringsleden mot utbrottet. Skälet är att vandringen är mycket krävande.

De senaste dagarna har räddningstjänsten vid flera tillfällen undsatt föräldrar som inte längre orkat bära sina barn. I vissa fall har barnen inledningsvis gått själva men blivit för trötta för att fortsätta. Föräldrarna tycks heller inte ha insett att det är en vandring på femton kilometer i bitvis stenig och brant terräng.

Polisen på Suðurnes uppger att beslutet är taget med barnens bästa i åtanke. Många föräldrar har varit dåligt förberedda och har inte hörsammat tidigare uppmaningar om att inte ta med små barn till Meradalir. Problemet har främst gällt utländska turister som inte haft möjlighet att ordna barnvakt.

Här kan du läsa mer om vulkanutbrottet i Meradalir.

Foto: Veðurstofa Íslands

tisdag 9 augusti 2022

Nedkylda vulkanvandrare undsatta i isländskt oväder

 

 Tio blöta och frusna utländska turister undsattes i går kväll i hällregnet och dimman på vägen mot vulkanutbrottet i Meradalir. Vandrarna hade trotsat myndigheternas beslut att stänga platsen för besökare på grund av det dåliga vädret. I dag beslutar myndigheterna om området på nytt ska öppnas för besökare.

Vid parkeringsplatsen nära Suðurstrandarvegur såg inte förutsättningarna så illa ut. Men uppe på högre höjd möttes de vandrare som gav sig av mot Meradalir i går av ett ihållande slagregn och tjock dimma. Vädret gjorde att myndigheterna för andra dagen i följd stängde området för besökare.

Ändå var det gott om turister som trotsade beslutet och gav sig av ändå. Många av dem skulle dock ångra sig.

Den usla sikten gjorde att flera kom bort från leden och gick vilse. Ett par kilometer från leden kunde räddningstjänsten i går undsätta fyra nedkylda vandrare som tappat bort sig i dimman efter att inte ha fått syn på de stickor som visar vägen. Det rörde sig om fyra utländska turister som var kalla och blöta. Nu fick de skjuts tillbaka till parkeringsplatsen.

En annan grupp med sex utländska turister undsattes under kvällen. Även de hade hunnit bli rejält nedkylda.

Efter att ha lotsat dessa vandrare tillbaka till parkeringsplatsen finkammade räddningstjänsten området efter fler vilsna besökare som trotsat vädret och förbudet. De ansåg att det var nödvändigt att hitta alla som eventuellt befann sig i området. Annars fanns en risk för att vandrare skulle dra på sig allvarliga skador om de tvingades tillbringa natten ute i ovädret.

Många av vandrarna var dåligt utrustade och kom i jeans och träningsskor. Gemensamt för de flesta var att de också måste ha ignorerat sms med information om stängningen av området som skickas till alla mobiltelefoner som finns i eller kommer in i området nära Meradalir.

Räddningstjänsten hade ingen övervakning av området i går. Däremot arbetade frivilliga med att förbättra leden till Meradalir. De försökte bland annat göra de besvärligaste passagerna mindre steniga och branta.

Myndigheterna beslutade alltså i går morse att hålla området stängt även under måndagen. På tisdagsmorgonen tas ett beslut om området ska öppnas eller hållas stängt.

Vulkanutbrottet ser ut att ha fortsatt med ungefär samma styrka som de senaste dagarna. Vädret har dock gjort att det inte gått att flyga över området sedan i fredags. Under gårdagen var sikten så begränsad att det knappt var möjligt att få syn på utbrottet via webbkameror.

Lavatäcket växer ytterligare i Meradalir och inom de närmaste dagarna kan lavan bli så tjock att den börjar strömma ut ur dalen i norr.

Den seismiska aktiviteten i området var i går den lägsta sedan utbrottets början i onsdags. Knappt hundra jordskalv registrerades - och det största hade en magnitud på 2 och inträffade klockan 9.40 i går nära Keilir.

Här kan du läsa mer om vulkanutbrottet i Meradalir.

måndag 8 augusti 2022

Mängden magma i utbrottet i Meradalir fortsätter minska

 

Vulkanutbrottet i Meradalir har under helgen avmattats något. Sprickan där lava väller upp ur jordens inre har minskat samtidigt som lavaflödet har sjunkit. Under helgen uppskattades mängden magma till 10 till 15 kubikmeter i sekunden - vilket är mer än en halvering jämfört med utbrottets första fas. Myndigheterna stängde i går området för besökare på grund av dåligt väder.

Klockan fem i går morse stängde myndigheterna Meradalir för besökare. Skälet var det oväder som var på väg in över området. Det regnade kraftigt, blåste storm och begränsade sikten dramatiskt. Liknande stängningar gjordes vid flera tillfällen under förra årets utbrott i Geldingadalir. Det här var första gången som Meradalir stängdes.

Läget utvärderades i går eftermiddag. Myndigheterna beslutade då att stänga Meradalir för resten av söndagen eftersom vädret alltjämt var mycket dåligt. På måndagsmorgonen tas ett beslut om området ska öppnas på nytt.

Det dåliga vädret och den begränsade sikten gjorde det omöjligt att flyga över utbrottet under helgen. I fredags uppskattades magmaflödet till 10 till 15 kubikmeter i sekunden. Under utbrottets första fas i onsdags var magmaflödet 32 kubikmeter i sekunden.

I det inledande skedet vällde lava upp ur en 260 meter lång spricka. Den hade i fredags minskat till knappt 100 meter.

Det rör sig alltså om ett litet utbrott. Samtidigt är den genomsnittliga mängden magma hittills större än under utbrottet i Geldingadalir. På den östra sidan av sprickan har nu kratrar börjat bildas.

Det finns i dagsläget inget som tyder på att utbrottet skulle vara på väg att upphöra. Däremot ser det ut som att det nu råder jämvikt mellan magmatrycket i underjorden och den lava som strömmar upp ur sprickan. Det betyder att sannolikheten för att nya sprickor ska öppna sig har minskat - även om det fortfarande är troligt att fler sprickor kan bildas.

Veðurstofa Íslands flög över området i fredags. Då upptäcktes inga tecken på nya sprickor. De var särskilt intresserade av Meradalahnjúkur nordost om Meradalir där det sedan tidigare finns förskjutningar i jordskorpan.

Även den seismiska aktiviteten minskar i omfattning. Under lördagen registrerades bara 240 jordskalv på Reykjanes. Det kraftigaste skalvet i närheten av Meradalir hade en magnitud på 2,1 och hade sitt epicentrum vid Krýsuvík.

I tisdags - dagen innan utbrottet började - registrerade Veðurstofa Íslands hela 2 700 jordskalv på Reykjanes.

Skalven blev färre i antal även under söndagen. Klockan 11.52 inträffade ett jordskalv med en magnitud på 4,1 - vilket far det kraftigaste skalvet sedan vulkanutbrottets början. Skalvets epicentrum var mellan Krýsuvík och Kleifarvatn. Skalvet kändes i bland annat Grindavík, Reykjavík, Keflavík och Borgarnes.

I fredags var det omkring 5 000 personer som besökte Meradalir - det högsta antalet hittills sedan utbrottets början. Köerna var långa till parkeringsplatserna vid Suðurstrandarvegur och det var också många som inte hittade någon plats. Nu har dock polisen börjat bötfälla bilister som parkerar längs vägen.

Markägarna tar också betalt för att parkera. För den som betalar på plats kostar parkeringen 1 000 isländska kronor. Den som inte betalar får en räkning på 4 750 kronor.

Här kan du läsa mer om vulkanutbrottet i Meradalir.

fredag 5 augusti 2022

Mindre lava på andra dagen i vulkanutbrottet i Meradalir


Vulkanutbrottet i Meradalir gick i går in på sin andra dag. Trycket har minskat avsevärt - och den 260 meter långa spricka där lava vällde upp ur jordens inre har nu halverats. Men mängden lava är alltjämt större än under förra årets utbrott. Lavan strömmar framför allt norrut i Meradalir. Det kommer att dröja åtminstone några veckor innan lava fyller dalen och kan rinna vidare.

För boende i Grindavík med omnejd var natten mot torsdagen den lugnaste på nästan en vecka. Sedan vulkanutbrottet i Meradalir började klockan 13.18 i onsdags har antalet jordskalv i området halverats. Under natten och morgonen registrerades omkring 400 skalv - jämfört med det dubbla antalet dagen innan.

Bara ett skalv under gårdagen var tillräckligt kraftigt för att kännas i Grindavík. Det skalvet inträffade klockan 9.26 och hade sitt epicentrum vid Keilir. Det uppmättes till 3,4.

Första dagen beräknades lavaflödet till 32 kubikmeter i sekunden. Det minskade betydligt under gårdagen. Mellan klockan 17 i onsdags och 11 i går var det genomsnittliga lavaflödet 18 kubikmeter i sekunden.

När utbrottet började i onsdags strömmade lava upp ur en 260 meter lång spricka. Den hade i går eftermiddag krympt till 135 meter. Flera experter tror att en ny spricka kan öppna sig längre norrut i anslutning till den underjordiska magmakanal som bildades inför utbrottet. Den risken är större nu i den inledande fasen när trycket i magmaintrusionen är större än vad som kommer upp i sprickan.

Det lavafält som nu bildas omfattade i går 144 000 kvadratmeter. Volymen lava beräknades till 1,6 miljoner kubikmeter.

Att lavaflödet minskar är normalt. Det är också troligt att det nu börjar bildas en eller flera kratrar längs sprickan i Meradalir.

Det tar åtminstone tre veckor att fylla Meradalir om takten inte understiger 15 kubikmeter i sekunden. Om Meradalir fylls av lava kan den därefter strömma söderut mot Suðurstrandarvegur eller norrut mot Þráinsskjaldarhraun.

Just nu rinner lavan både i nordlig och sydlig riktning. I söder lägger den sig ovanpå det lavafält som bildades under förra årets utbrott.

De första analyserna av lavan visar att sammansättningen är i det närmaste identisk med lavan från förra årets utbrott. Det pekar i sin tur mot att betrakta utbrotten som en del i samma händelse.

Trots att myndigheterna uppmanat nyfikna att hålla sig borta från Meradalir har redan tusentals personer besökt utbrottet. Flera bussföretag arrangerar också utflykter till området i strid med myndigheternas rekommendationer.

Räddningstjänsten Þorbjörn tipsade i går om den bästa vägen till utbrottet. I ett inlägg på Facebook påpekar de att vandringen är mer krävande än till förra årets utbrott i Geldingadalir. Från parkeringen vid Suðurstrandarvegur är det ungefär sju kilometer till Meradalir - en vandring som tar två till tre timmar med en stigning på 300 meter och åtskilliga branter mot slutet.

Den som inte vill gå hela vägen fram till Meradalir kan beskåda utbrottet från en höjd fem kilometer från parkeringsplatsen.

Myndigheterna har dessutom varnat för att gena över det lavafält som bildades under förra årets utbrott. Även om ytan kan se stabil och sval ut så kan det finnas magma direkt under skorpan. Det finns också en risk för sprickor där magma kan strömma fram.

Veðurstofa Íslands publicerade i går en gasprognos för området. Men det är inte bara giftiga vulkangaser som utgör en risk. Under förra utbrottet skars flera vandringsleder av sedan de översvämmats av lava. Samma risk finns även den här gången. Den underjordiska magmakanal som bildats de senaste dagarna ligger rakt under leden till Meradalir - och där skulle magma kunna söka sig upp till ytan.

Här kan du läsa mer om vulkanutbrottet i Meradalir.

torsdag 4 augusti 2022

Nytt vulkanutbrott på Island efter 10 000 jordskalv

Efter mer än 10 000 jordskalv på fyra dagar började i går ett nytt vulkanutbrott i västra Meradalir. Lava väller upp ur jordens inre längs en 260 meter lång spricka. I utbrottets första skede var lavaflödet betydligt kraftigare än när ett utbrott skedde på nästan exakt samma plats förra året. I nuläget är ingen bebyggelse i fara.

Klockan 13.18 i går lokal tid började lava strömma ut ur en 260 meter lång spricka i Meradalir nordost om Grindavík på sydöstra Island. Då öppnade sig marken i norra delen av det lavafält som skapades under förra årets utbrott i Geldingadalir.

Utbrottet - som sker 1,5 kilometer norr om berget Stóri-Hrútur och 1 kilometer norr om huvudkratern i förra årets utbrott - kom inte som någon överraskning. Den här delen av sydvästra Island har skakats av en rad jordskalvssvärmar sedan förra utbrottet slutade i september 2021. Serierna av jordskalv har kopplats till magmaintrusioner nära jordskorpan.

Den mest omfattande jordskalvssvärmen i år började under natten mot lördagen. Vid lunchtid blev skalven både tätare och kraftigare. Ganska snart rörde sig också skalven allt närmare ytan - ett tydligt tecken på magma som stiger mot jordskorpan.

En underjordisk magmakanal har sedan i lördags formats i norra änden av den magmakanal som bildades i samband med förra årets utbrott. Utvecklingen - med en expansion dubbelt så snabb som förra året - gjorde att flera experter ansåg att ett utbrott var nära förestående. Innan utbrottet inleddes i går fanns magma på knappt en kilometers djup.

Ett annat tecken på magma nära ytan var att gas började strömma upp ur förra årets lavafält under tisdagen.

Bara sedan i lördags har över 10 000 jordskalv registrerats i området. I söndags inträffade ett skalv med en magnitud på 5,4 som kändes i stora delar av södra och västra Island. Klockan 2.27 under natten mot tisdagen registrerades ett skalv på 5 vid Kleifarvatn. Inom loppet av en minut följdes det bland annat av ett efterskalv på 4,5.

Att den seismiska aktiviteten nu har lett fram till ett vulkanutbrott innebär sannolikt att jordskalven kommer att avta. På kommunkontoret i Grindavík bjöds det på tårta i går efter att utbrottet börjat. De senaste dagarna har de ständiga jordskalven stört nattsömnen och orsakat materiella skador för invånarna.

Magnús Tumi Guðmundsson, professor i geofysik vid Háskóli Íslands, flög i går eftermiddag över platsen för utbrottet. Under en presskonferens med Almannavarnir uppskattade han lavaflödet till 20 till 50 kubikmeter i sekunden. Han trodde att det här utbrottet var fem till tio gånger kraftigare än det förra i sitt inledande skede. Eldpelarna nådde upp till 30 meters höjd.

Vid en senare överflygning i Veðurstofa Íslands regi hade sprickan krympt till 200 meters längd. Lavaflödet under utbrottets tre första timmar var i snitt 32 kubikmeter i sekunden - vilket var ungefär fem gånger kraftigare än förra årets eruption. Lavan beräknas vara omkring 1 200 grader när den når ytan.

Vid 17-tiden i går mätte det nya lavafältet 74 000 kvadratmeter. Lavan från det nya utbrottet var i genomsnitt 5,9 meter tjock och den totala volymen lava uppgick till 0,43 miljoner kubikmeter.

Platsen för utbrottet är något mer otillgänglig än Geldingadalir där förra årets utbrott ägde rum. Det är långt till bebyggelse, vägar och annan infrastruktur. Om utbrottet skulle bli långvarigt kan det inte uteslutas att lava når fram till exempel till Reykjanesbraut, som sträcker sig mellan Reykjavík och Keflavík, eller Grindavík i söder, Vogar i norr eller Hafnarfjörður i öster - men dit är avståndet en till två mil.

Veðurstofa Íslands gjorde i går en första prognos för lavaflödet. Om utbrottet pågår i samma omfattning i 200 dagar och lavan inte tar någon oväntad riktning kommer ingen infrastruktur att vara hotad. Om lavaflödet blir mer omfattande skulle det kunna nå fram till Suðurstrandarvegur och skära av den väg som går längs den isländska sydkusten.

Myndigheterna stängde i går vägen in i Meradalir. De uppmanade också intresserade att hålla sig borta från platsen tills det finns en bättre överblick över utbrottet. De varnade dessutom för att giftiga vulkangaser som svaveldioxid kan samlas i dalgångar och andra platser utan genomströmning av luft. Att utbrottet är större innebär också att halten av vulkangaser i luften kan bli högre.

Den som vill beskåda utbrottet behöver gå längre den här gången. Vandringen är krävande och inte för den som är ovan vid stenig och brant terräng. Myndigheterna varnade vidare alla personer som funderade på att gena över förra årets lavafält. På sina håll har temperaturerna stigit avsevärt de senaste dagarna och det är därför inte säkert att gå på.

Under eftermiddagen skickades ett sms till omkring 8 000 mobiltelefoner som då fanns i området. Av dessa tillhörde ungefär hälften utlänningar. I meddelandet informerades de om utbrottet och riskerna med att ta sig nära lavaflödet.

Under natten mot torsdagen strömmade lava in i Meradalir. Om inte lavan ändrar riktning kommer det sannolikt att ta åtminstone ett par månader att fylla dalen - och innan lavan i så fall kan rinna vidare mot vägar eller bebyggelse.

Utbrottet skapar alltså bara lava och ingen aska. Flygtrafiken till och från den internationella flygplatsen i Keflavík påverkas inte.

Färgkoden för flygtrafik över Krýsuvíks vulkaniska system ändrades dock till rött redan 13.42 i går. Då hade utbrottet nyss börjat och det fanns en osäkerhet om det skulle kunna producera aska. Färgkoden ändrades 15.36 till orange vilket betyder att det finns ett pågående utbrott som inte producerar någon aska.

Almannavarnir gjorde en liknande bedömning av det allmänna säkerhetsläget. Myndigheten utlyste en nödsituation i går eftermiddag som under kvällen graderades ned till en farlig situation.

Börsen i Reykjavík reagerade positivt på nyheten om utbrottet. Aktiekurserna för flygbolagen Icelandair och Play steg under eftermiddagen. Värdet på Icelandairs aktie ökade med 3,2 procent och Plays aktie steg med 1,8 procent. Uppgången beror troligen på att många såg utbrottet som något som kan locka fler turister till Island.

Förra årets utbrott var det första på Reykjanes sedan 1240. Det sågs av forskare som starten på en ny period av vulkanisk aktivitet. Tidigare har serier av utbrott pågått i 100 till 400 år. Därefter har det inte förekommit någon vulkanisk aktivitet på 700 till 800 år. Det nya utbrottet styrker teorin att en ny era har inletts på Reykjanes.

Den förra serien av utbrott startade omkring år 800 med utbrott i Brennisteinsfjölls och Krýsuvíks vulkaniska system. Under 900-talet följde fler utbrott i Brennisteinsfjöll som höll på fram till omkring år 1000. Aktiviteten fortsatte troligtvis 1151 med nya utbrott i Krýsuvík. De pågick fram till 1188. Mellan 1210 och 1240 skedde flera utbrott på Reykjanes.

Här kan du läsa mer om jordskalven som föregick utbrottet.

Här, härhär och här hittar du webbkameror som visar utbrottet.

Foto: Veðurstofa Íslands

onsdag 3 augusti 2022

Saknad vandrare kan ha hittats efter två veckor

En avliden man hittades i torsdags kväll av kustbevakningens helikopter vid Skriður i Hvalvatnsfjörður. Två veckor tidigare hade en tysk turist gett sig av på en vandring mot detta svårframkomliga och obebodda område. Förhållandena var mycket svåra med djup snö och på sina håll oframkomliga passager. Den avlidne mannen hittades efter att ett stort uppbåd börjat söka efter den tyske mannen.

Den 14 juli publicerade Bernd Meyer, en tysk medborgare född 1947, en bild på sig själv i sociala medier. Han talade också i telefon med sin fru som var kvar i Tyskland. Dagarna innan hade han övernattat i Grenivík vid Eyjafjörður på norra Island. Där upphörde spåren.

Polisen skrev på Facebook att Bernd Meyer reste på egen hand. Han hade kommit till Island med färja i slutet på juni.

På kvällen den 27 juli reagerade besökare till ödegården Hof i Flateyjardalur på att en tyskregistrerad bil av märket Volkswagen Transporter fortfarande stod orörd på samma ställe på campingplatsen som vid deras besök tio dagar tidigare. De ringde polisen och informerade om den parkerade bilen.

I vindrutan hittade en markägare en lapp där bilägaren enligt Fréttablaðið informerade om att han tänkte vandra från Flateyjardalur via Jökulbrekka och Kaðaldalur över till Fjörður och tillbaka. Även i goda förhållanden är det en vandring som tar flera dagar. En av markägarna fick sällskap upp på Jökulbrekka utan att hitta några spår efter en vandrare.

Området är ganska populärt bland vandrare. Men sträckan är mycket krävande med farliga branter i Skriður ned mot Hvalvatnsfjörður. I år ligger dessutom ovanligt stora mängder snö kvar på högre höjd vilket gör vissa sträckor särskilt prövande eller oframkomliga. I området finns ingen bebyggelse och ingen mobiltäckning.

Polisen i Húsavík kallade efter hjälp från räddningstjänsten. Vid lunchtid den 28 juli började ett hundratal personer söka efter Bernd Meyer. De använde bland annat drönare just för att vissa områden är ytterst svårframkomliga. De fick också hjälp av båtar och en helikopter från kustbevakningen.

Strax före klockan 19 fick besättningen på helikoptern syn på en avliden man i Skriður - höjderna öster om Hvalvatnsfjörður. Tidigare hade besättningen observerat spår efter en vandrare i samma område.

Polisen skriver på Facebook att det är sannolikt att det är Bernd Meyer som påträffats. Kroppen har dock ännu inte formellt identifierats. Det finns heller ingen information om dödsorsaken.

Räddningsinsatsen avblåstes efter att kroppen hittats. I annat fall var planen att fortsätta sökandet även med hundar. Samtidigt var det tveksamt om sökandet kunde ha fortsatt på fredagen eftersom det skulle regna och vara begränsad sikt - omständigheter som gjorde att alla insatser längs branterna i Skriður skulle bli riskfyllda för räddningsarbetarna.

Det är inte första gången som en vandrare försvinner i de här trakterna. Sommaren 2002 sökte räddningsarbetare i flera dagar efter den 33-årige italienaren Davide Patie utan att han återfanns. Han utgick från Grenivík och skulle fortsätta till Hvalvatnsfjörður.

Davide Patie reste till Island i maj 2002 och kombinerade vandringar med extrajobb på bondgårdar. Den 8 augusti bad han en anställd på badhuset i Grenivík att låsa in några av hans tillhörigheter - bland annat passet - i några dagar. Han skulle då vandra i högst fem dagar längs Látraströnd på östra sidan Eyjafjörður.

Vad som hände sedan är inte känt. Senast den 11 augusti nådde han fram till nödstugan vid Látrar där han skrev i gästboken. Gästen före honom hade daterat sitt inlägg den 7 augusti. Den som kom efter honom var där just den 11 augusti utan att ha fått syn på Davide Patie.

Hans plan var att fortsätta längs kusten mot Hvalvatnsfjörður. Men även här är klipporna branta och störtar ned mot havet. På många håll fanns det också gott om snö vilket gjorde vandringen till en prövning.

En vecka efter att han gett sig av vände sig personer i Grenivík till polisen. Räddningsarbetare sökte efter Davide Patie i flera dagar men hittade aldrig några andra spår än namnteckningen i gästboken. Hans öde är alltjämt okänt och någon kropp har aldrig påträffats.

tisdag 2 augusti 2022

Förnekar uppgifter om plan för Nato-hamn i Finnafjörður

Det finns inga planer för en Nato-hamn i Gunnólfsvík vid Finnafjörður på nordöstra Island. Det hävdar utrikesdepartementet. Även kommunen Langanesbyggð dementerar Fréttablaðiðs uppgifter om Natos önskemål. Kommunen uppger att det inte kommit någon förfrågan varken från Nato eller utrikesdepartementet.

I fredags rapporterade Fréttablaðið att Nato ville bygga en kaj i Gunnólfsvík vid Finnafjörður på nordöstra Island. Syftet med anläggningen var att underlätta kartläggningen av ryska ubåtars rörelser i Nordatlanten. Hamnen skulle även användas för att ta ombord förnödenheter och byta ut besättningar på olika Nato-fartyg.

Tanken var inte bara att Nato skulle använda hamnen. Även isländska kustbevakningen skulle kunna använda anläggningen.

Planerna föreföll realistiska. Robert Burke, som basar över den amerikanska flottan i Europa, argumenterade nyligen för behovet av att skapa en bas på östra Island. Han ansåg att en sådan anläggning både skulle underlätta övervakningen av ryska ubåtar och främja säkerheten till havs eftersom den skulle underlätta räddningsaktioner.

Just i Gunnólfsvík arrenderar staten mark sedan tidigare. Området har också förekommit i diskussionerna för en djuphamn. Därför har det redan gjorts undersökningar om förutsättningarna för en hamn.

Enligt Fréttablaðið skulle diskussionerna mellan Nato, utrikesdepartementet och kommunen ha förts på en informell nivå. Än så länge skulle det inte finnas några officiella dokument som bekräftade planerna. Arbetet skulle dock pågå i tysthet.

Nu hävdar både utrikesdepartementet och Langanesbyggð - den kommun där Finnafjörður ligger - att uppgifterna är felaktiga.

Utrikesdepartementet skriver i ett uttalande att det inte har förts fram några önskemål om att bygga en hamn i Gunnólfsvík. Uppgifterna i artikeln saknar förankring i verkligheten:
"Nyheten är därför fel."
Även Langanesbyggð dementerar uppgifterna. Kommunen skriver i ett pressmeddelande att den inte har fått någon förfrågan om ett hamnbygge i Gunnólfsvík:
"Med anledning av nyhetsrapportering i medierna i morse vill Langanesbyggð framföra att kommunen inte har fått något ärende från utrikesdepartementet eller Nato om uppbyggnad av hamnbyggnader eller kaj i Finnafjörður."

Fréttablaðið har inte korrigerat den ursprungliga artikeln och publicerade inte dementierna från departementet eller kommunen i sig. I en uppföljande artikel skriver Fréttablaðið i stället mer allmänt om hur den här typen av diskussioner i regel förs i det tysta trots en strävan från regeringen att skapa mer debatt om utrikes- och säkerhetspolitiska frågor.

Här kan du läsa mer om uppgifterna om planerna för en Nato-hamn på nordöstra Island.

måndag 1 augusti 2022

Jordskalv utlöser höjd beredskap för vulkanutbrott

Över 4 000 jordskalv har skakat sydvästra Island under helgen. Skalven norr om Geldingadalir blir allt grundare - vilket kan tyda på att magma stiger mot ytan och att ett vulkanutbrott kan närma sig. Myndigheterna har höjt beredskapen i området. Färgkoden för flygtrafik har ändrats från grön till gul i Krýsuvíks vulkaniska system.

Under natten mot lördagen började en jordskalvssvärm vid Fagradalsfjall och Geldingadalir utanför Grindavík - samma område där ett halvårslångt vulkanutbrott började i mars 2021. Intensiteten i skalvserien ökade vid lunchtid på lördagen. Det fanns också en tydlig trend att skalven blev grundare.

Fram till i morse hade över 4 000 jordskalv registrerats i området. Av dessa hade nio en magnitud på minst 4. Ytterligare drygt 80 skalv uppmättes till minst 3.

Ett skalv med en magnitud på just 4 inträffade klockan 14.02 på lördagen. Det följdes av ett skalv på 4,4 klockan 16.52, ett skalv på 4,3 klockan 20.48 och ett skalv på 4,2 klockan 4.06 natten mot söndagen. Samtliga dessa skalv var tillräckligt kraftiga för att kännas i bland annat Grindavík, Keflavík, Reykjavík och Borgarnes.

Epicentrum för majoriteten av skalven är strax norr om Fagradalsfjall och Geldingadalir. Skalvserien sträcker sig västerut mot Keilir.

Under söndagseftermiddagen minskade den seismiska aktiviteten något. Ytterligare ett stort skalv inträffade dock klockan 17.47. Skalvet hade en magnitud på 5,4 och var alltså det största hittills under den pågående jordskalvssvärmen. Skalvet kändes över stora delar av sydvästra Island. Det rörde sig om ett förhållandevis grunt skalv på 1,9 kilometers djup. Epicentrum var tre kilometer nordost om Grindavík.

Inga personskador har rapporterats på grund av jordskalven. Söndagens stora skalv ska dock ha orsakat skador på vattenledningar i Grindavík. På flera håll rasade föremål ner på golvet och vissa byggnader ska också ha fått sprickor.

Från Hella och Fljótshlíð i öster till Borgarnes och Snæfellsnes i väster ska glaset i fönsterrutor ha vibrerat av skakningarna efter skalvet. Skalvet ska dessutom ha varit så kraftigt att det kändes ända till Hólmavík i Västfjordarna.

De kraftiga skalven fortsatte under natten till måndagen. Ett skalv med en magnitud på 4,3 inträffade klockan 3.14. Det följdes av ett skalv på 4,2 klockan 3.41, ett skalv på 4,4 klockan 4.51 och ett skalv på 4,7 klockan 6.27.

En liknande jordskalvssvärm skakade samma område vid jul. Då ledde den inte fram till något nytt vulkanutbrott. Den här skalvserien började med större kraft - och att skalven blir grundare betyder sannolikt att magma närmar sig jordskorpan. De kraftiga skalven kan också bidra till att skapa öppningar uppåt för en magmaintrusion.

Inledningsvis skedde skalven främst på ett djup av fyra till åtta kilometer. Medan jordskalvssvärmen fortsatte inträffade allt fler på ett djup av två till fem kilometer.

Almannavarnir valde i lördags eftermiddag att höja beredskapen i regionen. Invånare uppmanas att säkra föremål på väggar och hyllor så länge som jordskalvssvärmen pågår. Det finns också en förhöjd risk för stenras i branter och fjäll.

Veðurstofa Íslands valde samma eftermiddag att ändra färgkoden för flygtrafik över Krýsuvíks vulkaniska system från grön till gul. Den gula färgen betyder att vulkanen visar tecken på onormal aktivitet.

Om jordskalvssvärmen skulle leda fram till ett nytt vulkanutbrott på Reykjanes är det inte troligt att det sker på exakt samma plats som förra utbrottet. De kanaler som då förde magma upp till ytan har nu fyllts av stelnad magma som är svår att bryta sig igenom. Magma tar den väg som bjuder minst motstånd - och där kan alltså jordskalven ha öppnat nya vägar strax norr om Geldingadalir och Fagradalsfjall.

Det finns i nuläget inget som pekar mot att ett vulkanutbrott skulle vara nära förestående. Det kan dock ändras snabbt.

Förra årets utbrott gick att följa i direktsändning genom flera webbkameror som alltjämt är i bruk. Här hittar du RÚV:s webbkamera och här, här och här hittar du Morgunblaðiðs webbkameror riktade mot Fagradalsfjall, Geldingadalir och Keilir.

Här kan du läsa mer om jordskalv och risken för vulkanutbrott på Reykjanes.

fredag 29 juli 2022

Nato vill bygga hamn i Finnafjörður på norra Island

En kaj vid Gunnólfsvík i Finnafjörður på nordöstra Island där fartyg kan lägga till - och där förnödenheter kan tas ombord och där besättningar kan bytas ut. Det föreslår nu Nato enligt uppgifter till Fréttablaðið. Även den isländska kustbevakningen skulle kunna använda anläggningen. Utrikesdepartementet har inte kommenterat uppgifterna.

Hösten 2006 lämnade de sista Nato-soldaterna basen i Keflavík. Nedläggningen var en följd av ett förändrat säkerhetsläge i Nordatlanten. Islands strategiska betydelse avtog i takt med att relationerna mellan öst och väst tinade upp och kalla kriget framstod som ett avslutat kapitel.

Men de senaste åren har både säkerhetsläget och attityderna förändrats. I budgeten för 2020 öronmärkte USA 57 miljoner dollar för investeringar i Natos anläggningar i Keflavík. Det handlade bland annat om att utöka kapaciteten för att stationera soldater på Island och för att bygga ut hangarer för att kunna ta emot P-8A Poseidon, ett flygplan som Nato använder för övervakning av ubåtar.

Investeringarna kommer att fortsätta. Nyligen utannonserade Ríkiskaup en utbyggnad med en prislapp på 94 miljoner dollar. USA vill bygga sex till sju förrådsbyggnader med en total yta på drygt 12 000 kvadratmeter.

Byggnaderna ska användas som lager för utrustning till flygfält. De ska enligt utrikesdepartementet inte användas för vapen eller krigsmateriel.

Nu uppger Fréttablaðið att Nato även har planer för Finnafjörður på nordöstra Island. I Gunnólfsvík vill Nato bygga en kaj som ska kunna ta emot fartyg.

Syftet med anläggningen är bland annat att fartyg ska kunna ta ombord förnödenheter och byta besättning. Det talas också om Finnafjörður som en hamn där förrådsfartyg ska kunna lasta förnödenheter.

Även den isländska kustbevakningen skulle kunna använda hamnen.

Utrikesdepartementet har inte kommenterat uppgifterna. Enligt Fréttablaðið förs diskussionerna än så länge på informell nivå. Björn S. Lárusson, tillträdande kommunchef i Langanesbyggð, vill inte uttala sig om planerna.

Företrädare för USA:s flotta har tidigare beskrivit östra Island som ett intressant område eftersom en närvaro där skulle underlätta övervakningen av ryska ubåtars rörelser i Nordatlanten.

Isländska staten arrenderar sedan tidigare mark i Gunnólfsvík i Finnafjörður. Platsen har på senare år varit aktuell för en djuphamn som skulle fungera som ett nav för trafik mellan Asien, Europa och Nordamerika. Tyska Bremenport gick in med miljonbelopp i projektet. Även kinesiska intressenter ville delta i uppbyggnaden.

Från kommunen Langanesbyggð och en lång rad politiker fanns även förhoppningar om att Finnafjörður skulle bli centrum för Islands oljeindustri. När det var aktuellt att försöka utvinna olja i Drekasvæðið - ett område beläget mitt emellan Islands nordöstra spets och den norska vulkanön Jan Mayen - var tanken att ha Finnafjörður som bas på fastlandet.

Planerna på en djuphamn ligger sedan flera år tillbaka på is. Och regeringen begravde tidigare i år drömmarna om Island som en oljenation. En Nato-anläggning i Finnafjörður vore ett sätt att utnyttja de undersökningar och de arbeten som redan gjorts i området.

Gunnólfsvík ligger en mil söder om Þórshöfn som är centralort i Langanesbyggð. På Gunnólfsvíkurfjall - som ligger vid Finnafjörður - byggde Nato 1987 en radarstation som är i drift än i dag. Nu är det dock kustbevakningen som sköter stationen.

Här kan du läsa mer om Finnafjörður och här kan du läsa mer om Natos investeringar på Island.

torsdag 28 juli 2022

Kräver utredning av tunnel mellan Hemön och fastlandet

Utred möjligheterna att bygga en tunnel mellan Hemön och fastlandet. Den uppmaningen skickar nu ett enigt kommunfullmäktige på Västmannaöarna till regeringen. Kommunpolitikerna efterlyser bland annat en undersökning av de geologiska förutsättningarna för ett tunnelbygge. De hävdar också att en tunnel skulle vara samhällsekonomiskt långsam.

Året var 1989 när Árni Johnsen - dåvarande alltingsledamot för Självständighetspartiet med hemvist på Västmannaöarna - lade fram ett förslag i alltinget om att göra en förstudie på en tunnel som skulle förbinda fastlandet med Hemön, den enda befolkade av Västmannaöarna. Förslaget fick också stöd av en majoritet i alltinget.

Resultatet var att en tunnel skulle kunna byggas från Kross i Landeyjar på fastlandet till Friðarhöfn på nordvästra Hemön. Tunneln skulle bli 18,5 kilometer lång och ha ett körfält i varje riktning.

Prislappen varierade men beräkningar skissade på en kostnad mellan 50 och 80 miljarder isländska kronor. Men det var inte bara priset som avskräckte politikerna i alltinget. Risken för jordskalv var också ett orosmoment. För att kunna stå emot jordskalv var det nödvändigt att investera i dyra säkerhetsåtgärder.

Regeringen valde 2007 att lägga planerna på is. Bygget ansågs vara både för dyrt och för riskabelt. I stället klubbades bygget av en ny hamn på den isländska sydkusten för att minska restiden med båt mellan Hemön och fastlandet.

Landeyjahöfn - den nya hamnen - invigdes 2010. Restiden jämfört med överfarten från Þorlákshöfn har visserligen kortats från närmare tre timmar till en dryg halvtimme. Men hamnen har knappast varit någon succé. Inloppet täpps ständigt till av sediment och behöver muddras regelbundet. På vintrarna är vågorna ofta för höga för att färjan ska kunna angöra Landeyjahöfn.

Frågan har dock inte dött. Alltingspolitiker från södra Island har tagit upp tunneln i flera motioner genom åren. På Hemön har lokalpolitiker fortsatt drömma om en tunnel. Drömmen närdes även av många invånare - och på en husvägg målades en fiktiv nedfart i tunneln från ett berg omgivet av lunnefåglar.

Inför vårens kommunalval gjorde lokalpartiet Ölistan tunnelbygget till en profilfråga. I kommunfullmäktiges första möte presenterade Njáll Ragnarsson, partiets toppkandidat, ett förslag som gick ut på att kommunchefen skulle ta upp frågan med regeringen på nytt. Syftet var att utreda förutsättningarna för en tunnel.

I förslaget skriver Njáll Ragnarsson att de geologiska förhållandena ännu inte har utretts tillräckligt noga. Han vill också se en analys av de samhällsekonomiska effekterna av ett tunnelbygge.

Han pekar bland annat på att färjan Herjólfur - som seglar mellan Hemön och fastlandet - kostar omkring 650 miljoner isländska kronor om året. Arbetet med att hålla Landeyjahöfn öppen för trafik går på runt 400 miljoner. Samtidigt visar en masteruppsats att den samhällsekonomiska vinsten skulle kunna vara totalt 95 miljarder.

Ett enigt fullmäktige ställde sig bakom förslaget - något som inte tillhör vanligheterna på Västmannaöarna där stämningen mellan majoriteten, som består av För Hemön och Ölistan, och oppositionen i form av Självständighetspartiet är sällsynt bitter.

Här kan du läsa mer om idén om en tunnel mellan Hemön och fastlandet.

onsdag 27 juli 2022

Islands sista dagstidningar förlorar mer pengar och läsare

Fortsatta mångmiljonförluster och en stadigt krympande läsekrets. Så ser verkligheten alltjämt ut för Morgunblaðið och Fréttablaðið - Islands två sista rikstäckande dagstidningar. Morgunblaðið når nu bara 17,7 procent av islänningarna medan 28,4 procent läser Fréttablaðið. För bägge tidningarna är det historiskt låga siffror.

Det är ständiga tillskott från ägarna som håller liv i Morgunblaðið och Fréttablaðið. Om inte ägarna hade fortsatt pumpa in nytt kapital hade bägge tidningarna gått i konkurs. Men det är inte bara det ekonomiska läget som är kritiskt. Läsarna fortsätter också att överge Islands två sista rikstäckande dagstidningar.

Árvakur - det bolag som ger ut Morgunblaðið - gjorde 2021 en vinst på 110 miljoner isländska kronor. Det var något som presenterades som en framgång i just Morgunblaðið. Det talades om en positiv utveckling och stigande intäkter trots ett tufft läge på marknaden.

När väl Árvakur lämnade in bokslutet för 2021 stod det klart att siffrorna som publicerades i Morgunblaðið inte berättade hela sanningen om resultatet. Bolaget hade skjutit upp bland annat pensionsbetalningar på totalt 122 miljoner isländska kronor. Dessutom hade Árvakur fått ett statligt driftsstöd på 81 miljoner.

Utan det tillfälliga bidraget och de senarelagda inbetalningarna hade resultatet blivit en förlust på 113 miljoner. Det var dock en förbättring jämfört med 2020 då förlusten blev 210 miljoner.

För att undvika konkurs sköt ägarna till 100 miljoner isländska kronor i nytt aktiekapital i januari i år. Den största andelen kom från rederierna Ísfélag Vestmannaeyja och Kaupfélag Skagfirðinga - och därmed blev fiskeindustrins ägargrepp om Morgunblaðið ännu starkare.

Torg - som ger ut Fréttablaðið - har ännu inte presenterat något bokslut för 2021. I våras skrev Fréttablaðið att resultatet blev en förlust på 240 miljoner. Sedan dess har bland annat tio tjänster försvunnit från tidningen.

Vid årsskiftet gick ägarna in med ytterligare 300 miljoner kronor i bolaget. Under 2020 kapades utgivningen från sex till fem dagar i veckan. Dessutom har antalet tryckta exemplar sänkts från 80 000 till 75 000.

Men det är alltså inte bara tidningarnas ekonomi som blöder. De fortsätter också att tappa läsare. Det visar Gallups undersökning från juni i år.

Det är nu bara 17,7 procent av islänningarna som läser Morgunblaðið - vilket är tidningens sämsta räckvidd sedan Gallups mätningar började 2007. Då var det nästan hälften av islänningarna i vuxen ålder som läste Morgunblaðið.

Inget tyder på att utvecklingen skulle vara på väg att vända. I åldern 18 till 49 år är det bara 8,4 procent som läser tidningen. Läsekretsen består alltså till större delen av personer i medelåldern och uppåt.

Läsarflykten drabbar även Fréttablaðið som nu endast når 28,4 procent av islänningarna. Också detta är en historiskt låg räckvidd. I åldern 18 till 49 år är det 18,5 procent som läser tidningen. Fréttablaðið har alltså främst en äldre publik.

Raset för Fréttablaðið har gått snabbt. Under 2015 nådde tidningen fortfarande över hälften av Islands vuxna befolkning. Så sent som 2018 föll räckvidden för första gången under 40 procent. Och i år har den sjunkit under 30 procent.

Viðskiptablaðið - en rikstäckande näringslivstidning som utkommer en gång i veckan - läses nu av 4,7 procent av islänningarna. Tidningen har dock haft något lägre räckvidd tidigare även om den långsiktiga trenden är att den når allt färre läsare.

Här kan du läsa mer om mediemarknaden på Island.

tisdag 26 juli 2022

Toppkandidat söker elva jobb som kommunchef

Elva jobb som kommunchef blev lediga efter kommunalvalen i maj. Och Glúmur Baldvinsson sökte samtliga elva - men hittills utan att ha fått komma på någon anställningsintervju. Nu hävdar han att den här typen av uppdrag bara går till personer som har rätt partibok. Själv har han utan framgång kandiderat till alltinget för Liberala demokratipartiet.

I höstens alltingsval gjorde Liberala demokratipartiet ett historiskt uselt resultat. Det nybildade partiet fick bara totalt 845 röster - vilket motsvarade 0,4 procent - i samtliga sex valkretsar. Aldrig tidigare har ett rikstäckande parti fått så litet stöd bland väljarna.

Liberala demokratipartiet bildades av Guðmundur Franklín Jónsson som utmanade den sittande presidenten Guðni Th. Jóhannesson i 2020 års presidentval. Guðmundur Franklín Jónsson fick 7,8 procent av rösterna mot 92,2 procent för Guðni Th. Jóhannesson - vilket var den näst största segermarginalen genom tiderna i ett isländskt presidentval.

Guðmundur Franklín Jónsson sade sig inför valet att han var säker på att Liberala demokratipartiet skulle klara femprocentsspärren till alltinget. Efter fiaskot meddelade han att han skulle lämna politiken för gott.

Glúmur Baldvinsson - som toppade partiets lista i södra Reykjavík - var ett av affischnamnen. Han blev mest uppmärksammad under en debatt i RÚV där det i sociala medier spekulerades i att han hade varit berusad eftersom han ansågs ha uppträtt så underligt. Detta var något som han själv tillbakavisade som smutskastning.

Men Glúmur Baldvinsson lämnade Liberala demokratipartiet utan att ge upp. Inför kommunalvalet i maj efterlyste han personer som ville kandidera för ett nytt parti i Reykjavík. Han vände sig särskilt till män som "förtryckts av feminismen". Initiativet ledde aldrig fram till någon partibildning.

Efter valet har totalt elva jobb som kommunchef utannonserats i landet - och Glúmur Baldvinsson har ansökt om samtliga. När medierna uppmärksammade hans ansökningar förklarade han på Facebook att han sökt för nöjes skull och att han aldrig räknat med att bli aktuell för något av jobben:
"Naturligtvis hade jag aldrig något hopp om att ägnas en blick eftersom dessa jobb är öronmärkta åt intetsägande och nästintill outbildade partipampar och djurskötare från alla landets våtmarksgårdar. Men det är dock en fråga att beakta varför en människa med tre universitetsexamen och årtionden av erfarenhet från chefsuppdrag över hela världen inte ens erbjuds en intervju för en kommunchefspost i en trakt med femtio personer där hundra tusen tackor bestämmer?"
Han är inte den enda som förlorat fotfästet i det politiska etablissemanget som sökt jobb som kommunchef. I flera av kommunerna på södra och sydvästra Island har han bland annat fått konkurrens av Vigdís Hauksdóttir och Karl Gauti Hjaltason. Hittills har ingen av dem varit aktuella för något av jobben.

Karl Gauti Hjaltason valdes in i alltinget hösten 2017 på ett mandat för Folkets parti. Men efter skandalen på Klaustur - där han var en dem som deltog i smutskastningen av bland annat den egna partiledaren Inga Sæland - tvingades han bort från partiet. Så småningom anslöt han sig till Centerpartiet - som hade tagit initiativ till barkvällen på Klaustur med syftet att just värva Karl Gauti Hjaltason och en partikamrat.

I höstens val toppade han Centerpartiets lista i den sydvästra valkretsen. Inledningsvis såg det ut som att Karl Gauti Hjaltason valts in på ett utjämningsmandat men efter en omräkning av rösterna i den nordvästra valkretsen miste han platsen. Han har överklagat beslutet att lägga ned polisutredningen om rösträkningen.

Vigdís Hauksdóttir har representerat Framstegspartiet i alltinget men tog inför valet 2017 steget över till Centerpartiet. I kommunalvalet 2018 toppade hon partiets lista i Reykjavík. Hon blev också Centerpartiets enda representant i fullmäktige.

Hela mandatperioden kantades av konflikter. Flera kommunanställda anklagade henne för att ägna sig åt mobbning medan Vigdís Hauksdóttir hävdade att det var hon som var utsatt för kränkningar. Det gick också rykten om att hon hamnat i kylan internt sedan hon meddelat att hon ville väljas till vice ordförande.

Men det blev ingen duell mellan henne och den dåvarande vice ordföranden Gunnar Bragi Sveinsson. I stället valde partiledaren Sigmundur Davíð Gunnlaugsson att lägga ned uppdraget.

I vårens kommunalval i Reykjavík ställde hon inte upp för omval. Hon återfanns dock på plats 23 på Centerpartiets valsedel i kommunen - en plats som av tradition är vikt åt partiveteraner som ett tack för lång och trogen tjänst.

Hoppet är dock inte ute för trion. Alla tre sökte om kommunchefsjobbet i Vogar och där har ännu ingen fått tjänsten. En annan sökande är enligt Fréttablaðið en inflyttad kanadensare som nu arbetar som tidningsbud och som 2013 - när han kom till Island som turist - bland annat förnekade förintelsen och hyllade islänningarnas rasliga egenskaper.

Här kan du läsa mer om vårens kommunalval.

måndag 25 juli 2022

Minister vill ha djurskyddsansvarig på valfångstbåtar

En djurskyddsansvarig i besättningen på varje fångstbåt som dokumenterar hur varje val skjuts. Det förslaget kommer nu från fiskeminister Svandís Svavarsdóttir. Syftet är att minska risken för att valar tvingas lida efter att ha träffats av de sprängladdningar som används i jakten. Men branschen dömer ut förslaget som rättsvidrigt och sågar planerna.

Hittills i sommar har över 40 sillvalar landats vid Hvalurs fångststation i Hvalfjörður på västra Island. Det är den första jakten på sillval på fyra år - och den har väckt starka känslor. Inte minst hade Gröna vänstern - ett av de tre regeringspartierna - hoppats på att näringen skulle gå i graven och att inga nya fångstkvoter skulle utfärdas efter 2023.

Men Kristján Loftsson, vd för Hvalur, är inställd på att fortsätta jaga sillval trots att jakten är en förlustaffär. Sommarens jakt kan också vara ett sätt att visa att traditionen lever och att nya kvoter ska utfärdas även efter 2023 då de befintliga fångstkvoterna löper ut.

Det internationella intresset för den återupptagna jakten på sillval har varit stort. Djurrättsorganisationen Sea Shepherd har enligt Fréttablaðið följt Hvalurs fångstbåtar med ett inhyrt fartyg. Stella Anton, en av aktivisterna ombord, beskrev i Morgunblaðið upplevelsen av jakten som "en mental chock".

Hard to Port, en annan djurrättsorganisation, följer arbetet på valfångststationen i Hvalfjörður. Medlemmarna har dokumenterat en rad möjliga fall där sillvalarna har lidit innan de dött av de sprängladdningar som används i jakten.

Den 4 juli landades enligt Kjarninn en sillval som hade sprängladdningen kvar i sidan. Skottet hade träffat kraniet och därför inte tagit sig in i kroppen. Och när den inte kommer in i kroppen exploderar inte laddningen. Då måste besättningen skjuta på nytt - en åtgärd som tar i genomsnitt åtta minuter.

En studie som en norsk veterinär gjorde 2014 på uppdrag av Fiskistofa visade att det inte är ovanligt att sillvalar inte dör av det första skottet. Veterinären var ombord när 50 sillvalar sköts - och i 42 fall dog djuren direkt. Men i åtta fall krävdes ett andra skott och då var djuren vid liv i upp till femton minuter efter det första skottet.

Fiskistofa - som beställde studien - ville inte offentliggöra resultatet när det var klart. Det var enligt Vísir också ett beslut som den dåvarande fiskeministern Sigurður Ingi Jóhannsson, som i dag är infrastrukturminister och ledare för Framstegspartiet, ställde sig bakom. Det meddelade han i alltinget Katrín Jakobsdóttir, ledare för Gröna vänstern som numera är statsminister och partikamrat med fiskeminister Svandís Svavarsdóttir i Gröna vänstern.

Den 19 juli landades en annan sillval i Hvalfjörður där inte den första sprängladdningen hade exploderat. Kristján Loftsson själv undersökte enligt Kjarninn laddningen. Två dagar senare upprepades händelsen. Då rörde det sig dessutom om en sillval som hade en kalv i magen, skriver Kjarninn.

Svandís Svavarsdóttir säger i Kjarninn att det finns tydliga krav på att djur inte ska lida. Valfångst och andra näringar måste därför kunna avliva djur på ett sätt som inte är plågsamt. Om inte det kan ske ska näringen upphöra:
"Det är för mig helt klart att om näringsgrenar som bygger på djurhållning eller jakt inte kan garantera en human avlivning av djur så har de ingen framtid i dagens samhälle."
Nu föreslår Svandís Svavarsdóttir att en djurskyddsansvarig ska finnas ombord på valfångstbåtar. Den här personen ska ha genomgått en utbildning som godkänts av Mat­væla­stofn­un. Utbildningen ska bland annat innefatta sprängladdningens funktion och verkan.

Den djurskyddsansvariga ska filma skjutningarna och dokumentera alla steg i jakten. Efter varje tur ska materialet lämnas in till myndigheterna. Den som är djurskyddsansvarig får heller inte vara den som skjuter djuren.

Svandís Svavarsdóttir säger till RÚV att hon nästa år vill gå längre genom att ställa krav på att en tillsynsveterinär finns ombord på varje tur.

Sigursteinn Másson, som är aktiv inom International Fund for Animal Welfare, säger till RÚV att han tror att jakten på sillval skulle upphöra om förslaget skulle bli verklighet. Han beskriver förslaget som ett steg i rätt riktning mot att stoppa valfångst. I ett remissvar skriver han att han också är positiv till att en veterinär ska finnas ombord.

En annan som ställer sig bakom förslaget är Árni Finnsson, ordförande för Náttúruverndarsamtök Íslands. Men han skriver i sitt remissvar att jakt på val borde förbjudas helt och hållet. Han anser att Island borde vara känt för djurskydd och naturvård i stället för att förstöra havet. Han pekar dessutom på att jakten går med förlust samtidigt som den skadar Islands rykte.

Men kritiken från branschen är hård. Hvalur skriver i ett remissvar att förslaget bryter mot proportionalitetsprincipen och att Svandís Svavarsdóttir inte kan genomföra så långtgående åtgärder utan särskild lagstiftning. Vidare hävdar Hvalur att det befintliga tillståndet för jakt på sillval - som gäller till och med 2023 - inte kan inskränkas genom ett nytt regelverk.

Hvalur riktar också kritik mot Svandís Svavarsdóttir för att inte ha baserat förslaget på fakta. Enligt företaget finns det heller inget som tyder på att valfångsten på Island skulle präglas av några "särskilda missförhållanden".

Branschorganisationen Samtök fyrirtækja í sjávarútvegi dömer i sitt remissvar på samma sätt som Hvalur ut förslaget som ett brott mot proportionalitetsprincipen. Dessutom skulle förslaget att filma hela jakten strida mot den personliga integriteten för besättningen.

Fem fackförbund vänder sig även de mot planerna i ett remissvar. De anser att målet med bättre tillsyn under jakten kan nås med enklare metoder som inte kräver lika stora förändringar ombord. Kritiken gäller även att det inte finns någon information om vem som ska bekosta en djurskyddsansvarig ombord. Under jakten har alla i besättningen tydliga roller och det finns inga extra personalresurser att tillgå.

Svandís Svavarsdóttirs förslag har ännu inte kommenterats av ledningen för Självständighetspartiet eller Framstegspartiet - de två övriga partierna i regeringen. Det är knappast troligt att de ställer sig bakom förslaget om inte branschen gör det.

Här kan du läsa mer om årets jakt på sillval.

fredag 22 juli 2022

Favorit överväger att kandidera till ny partiledare

Kristrún Frostadóttir överväger att kandidera till ny partiledare för Socialdemokraterna. Men Dagur B. Eggertsson - den andra favoriten till att ta över efter avgående ordföranden Logi Már Einarsson - har i dagsläget inga planer på att ställa upp. Samtidigt stänger han inte heller dörren till att kandidera. Den nya ledaren får sannolikt uppdraget att ompositionera partiet.

För en dryg månad sedan meddelade Logi Már Einarsson att han avgår som ledare för Socialdemokraterna vid landsmötet i höst. Beslutet kom efter ett svagt valresultat i höstas och misslyckade försök att få upp partiets hjärtefrågor på dagordningen. Det var också en konsekvens av att partiet aldrig hade någon realistisk möjlighet att ingå i någon regering.

Redan i våras konstaterade han att Socialdemokraterna behöver förnya sig. Två val i följd har Gröna vänstern - som partiet tidigare räknat som en självskriven koalitionspartner - bildat regering med Självständighetspartiet och Framstegspartiet.

Logi Már Einarsson talade under ett partistyrelsemöte i våras om en ny allians med Piratpartiet och Renässans - två partier som liksom Socialdemokraterna ville se genomgående förändringar i samhället. På andra sidan - bland konservativa partier som främst ville bevara dagens system - fanns inte bara Självständighetspartiet och Framstegspartiet utan även Gröna vänstern.

Det här är också ett politiskt läge som den nya partiledaren behöver förhålla sig till. Och det är nog många socialdemokrater som drömmer om att Island på samma sätt som Reykjavíks kommun ska styras av en koalition bestående av Socialdemokraterna, Piratpartiet, Renässans och Framstegspartiet.

Men det finns också många som hoppas på att Gröna vänstern ska överge samarbetet med högern. De förhoppningarna har blivit starkare på sistone när Gröna vänstern sjunkit i opinionsmätningarna samtidigt som det även i alltingsgruppen finns en tydlig opposition mot regeringens politik i vissa frågor.

Hittills är det främst två namn som förekommer i spekulationerna om Logi Már Einarssons efterträdare: alltingsledamoten Kristrún Frostadóttir och Dagur B. Eggertsson, borgmästare i Reykjavík.

Enligt DV ryktas det även att vissa socialdemokrater skulle förespråka att Ingibjörg Sólrún Gísladóttir på nytt skulle leda partiet. Hon har tidigare varit bland annat partiledare, minister och borgmästare i Reykjavík men har de senaste åren arbetat för FN. Frågan är dock om hennes återkomst skulle ses som ett led i en nödvändig förändring av partiet.

Kristrún Frostadóttir är den i nuläget kanske hetaste kandidaten. Hon säger i Morgunblaðið att hon kommer att ta ett beslut om att ställa upp i mitten på augusti. Fram till dess kommer hon bland annat att höra sig för med andra partikamrater:
"Jag överväger detta allvarligt. ... Jag har fått alla slags uppmaningar men jag tycker att det är viktigt att inte ta sig an en sådan uppgift utan att det finns en stark enighet bland människor."
Dagur B. Eggertsson säger i Morgunblaðið att han just nu inte funderar på att kandidera. Han utesluter dock inte att han faktiskt kan ställa upp - och han säger också att han kommer att höra sig för internt för att se hur andra medlemmar resonerar:
"Jag har inte kandidaturbyxorna på och jag håller inte på att spå i de korten."
Åtskilliga spekulerar dock i att han faktiskt är intresserad - och tog dessutom ett färskt inlägg på Facebook som ett tecken på att Dagur B. Eggertsson vill ge sig in i rikspolitiken. Nyligen kom beskedet att rederiet Síldarvinnslan köper Vísir i Grindavík för 31 miljarder isländska kronor. Síldarvinnslan har starka band till fiskejätten Samherji och affären innebär ytterligare ägarkoncentration inom fiskenäringen.

Dagur B. Eggertsson konstaterar att prislappen inte verkar ha mycket att göra med Vísirs resultat. I stället tycks köpet enbart vara ett sätt att komma över Vísirs fiskekvoter - som enligt lag ska tillhöra nationen och inte enskilda rederier.

Socialdemokraterna har länge förespråkat genomgripande förändringar av kvotsystemet men har hittills inte lyckats samla en majoritet bakom ett sådant förslag i alltinget. Efter beskedet sade statsminister Katrín Jakobsdóttir - ledare för Gröna vänstern - att hon var orolig för att ägarkoncentrationen skulle gå ut över företagens samhälleliga ansvar. Självständighetspartiets Bjarni Benediktsson var däremot inte bekymrad.

På många håll finns det ett utbrett missnöje med fiskekvotsystemet. Det har dock försvarats intensivt av Självständighetspartiet och Framstegspartiet. Kanske kan det bli en profilfråga för Dagur B. Eggertsson - men det är en väg som Socialdemokraterna utan framgång har prövat tidigare.

Stefanía Óskarsdóttir, docent i statsvetenskap vid Háskóli Íslands, säger i Morgunblaðið att det finns olika saker som talar för de olika alternativen. Dagur B. Eggertsson har en gedigen erfarenhet men sitter inte i alltinget. Kristrún Frostadóttir är ny inom politiken men har en plats i alltinget. Men hon har också svårt att komma överens med vissa kollegor - inte minst tidigare ordföranden Oddný G. Harðardóttir.

Här kan du läsa mer om Logi Már Einarssons beslut att avgå som partiledare.

torsdag 21 juli 2022

Fyra av tio tycker att Island ska ta emot fler flyktingar

Fyra av tio islänningar anser att Island tar emot för få flyktingar. Nästan lika många tycker att det är lagom många flyktingar som får stanna i landet. Och två av tio vill i stället att mottagandet ska minska och att flyktingarna redan är för många. Det visar en undersökning utförd av Prósent. Samtidigt står det klart att 2022 kommer att bli ett nytt rekordår för antalet asylsökande.

Aldrig tidigare har så många asylsökande kommit till Island som i år. Hittills i år har 2 205 flyktingar registrerats - vilket kan jämföras med det förra rekordåret 2016 då det totala antalet asylsökande var 1 131 personer.

Den främsta förklaringen till den stora ökningen är kriget i Ukraina. Hela 1 379 av de asylsökande är ukrainska medborgare enligt Útlendingastofnuns statistik.

För att kunna ta emot alla flyktingar har exempelvis Hótel Saga i Reykjavík använts som tillfälliga bostäder. Även lägenheter tillhörande Háskólinn á Bifröst har blivit flyktingboenden.

Under sommaren har något färre sökt asyl än under våren. En bidragande orsak kan vara att flygen ofta är fullbokade och biljetterna dyra. Även tidigare år har det förekommit liknande mönster i ansökningarna om asyl.

Islands mottagande av kvotflyktingar i FN:s regi stannade av under coronapandemin. Regeringens mål är dock att välkomna minst 100 kvotflyktingar om året.

Vågen av asylsökande gör även avtryck i den senaste befolkningsstatistiken från Þjóðskrá Íslands. Den 1 juli i år var 1 410 ukrainska medborgare folkbokförda på Island - en ökning med 490 procent jämfört med 1 december 2021.

Vid halvårsskiftet bodde totalt 59 105 utlänningar på Island. Av dessa var de polska medborgarna i särklass flest. Hela 22 020 personer hade polskt medborgarskap. De utgör nu 5,8 procent av Islands befolkning.

Hela 40,4 procent av islänningarna tycker att Island i dag tar emot för få flyktingar. Ungefär hälften så många - 22,6 procent - anser däremot att flyktingarna redan är för många. Och 37 procent svarar att antalet är på en lagom nivå.

Men det finns stora skillnader mellan olika grupper. Bland islänningar som har fyllt 65 år är det 43 procent som uppger att flyktingmottagande ska minska. I åldern 25 till 34 år är det bara 15 procent som har samma åsikt.

I samma åldersgrupp - alltså 25 till 34 år - är det 55 procent som vill välkomna fler flyktingar. Endast 22 procent av dem som är 65 år eller äldre håller med om att antalet bör öka.

Här kan du läsa mer om Islands flyktingmottagande.

onsdag 20 juli 2022

Statsminister ber om dispens för att parskriva deckare

Statsminister Katrín Jakobsdóttir är på väg att göra allvar av planerna på att skriva en deckare ihop med bästsäljarförfattaren Ragnar Jónasson. För att få klartecken har hon skickat in en förfrågan om dispens från lagen som förbjuder intressekonflikter. I vanliga fall bereds sådana frågor av hennes eget departement. Nu går den i stället till finansminister Bjarni Benediktsson.

Hösten 2020 avslöjade bästsäljarförfattaren Ragnar Jónasson att han och Katrín Jakobsdóttir - statsminister och ledare för Gröna vänstern - planerade att skriva en deckare ihop. Den skulle utspela sig i Reykjavík 1986. I övrigt var båda förtegna om intrigen.

Katrín Jakobsdóttir ville dock tona ned förväntningarna. Hon konstaterade att hon inte hade mycket tid över och att Ragnar Jónasson därför sannolikt skulle få skriva boken på egen hand. Kanske skulle hennes insats resultera i ett tack från hans sida.

Valet av genre var knappast någon överraskning. Katrín Jakobsdóttir tog 2004 en magisterexamen i isländsk litteratur vid Háskóli Íslands. Hennes magisteruppsats handlade just om isländska deckare. I flera år recenserade hon deckare i isländska tidningar. Hon har också hållit föreläsningar om just deckare.

Nu ser det ändå ut som att hon är på väg att göra allvar av planerna på samarbetet med Ragnar Jónasson. Hon har enligt Kjarninn skickat in en förfrågan om dispens från lagen som förbjuder intressekonflikter.

Lagen syftar till att ministrar och departementsanställda inte ska ha bisysslor som på något sätt står i intressekonflikt med deras arbete. Den ska alltså förhindra att de har extra uppdrag inom områden som de har ansvar för inom jobbet.

I normala fall är det Katrín Jakobsdóttirs eget departement som beslutar i den här typen av ärenden. Så blir det inte den här gången eftersom begäran gäller henne själv. I stället hamnar beslutet hos finansminister Bjarni Benediktsson.

Frågan var först uppe vid ett regeringssammanträde i förra veckan. Då tog Bjarni Benediktsson inte något beslut i frågan men fick formellt uppdraget att hantera ärendet.

Här kan du läsa mer om Katrín Jakobsdóttirs och Ragnar Jónassons planer på att skriva en bok ihop.

tisdag 19 juli 2022

En av tre vill stänga stranden Reynisfjara för besökare

En av tre islänningar vill stänga den olycksdrabbade stranden Reynisfjara för besökare. Och stödet för en stängning är större på landsbygden än i Reykjavík med omnejd. Samtidigt dröjer införandet av ett varningssystem på Reynisfjara. Ännu fler anser att populära besöksmål ska kunna stängas när olycksrisken är förhöjd. Det visar en undersökning utförd av Maskína.

I juni omkom en kanadensisk man i 70-årsåldern på Reynisfjara utanför Vík í Mýrdal på den isländska sydkusten. Han blev det femte dödsoffret på sju år för de förrädiska vågorna på den populära stranden. När vågorna är särskilt lömska är det dessutom tätt mellan olyckstillbuden när besökare överraskas av dess kraft och är på väg att dras med ut till havs.

Dödsolyckan gjorde att debatten om förhållandena på Reynisfjara blossade upp på nytt. För ett par år sedan var myndigheterna på väg att installera ett varningssystem på stranden. De planerna blev dock inte verklighet eftersom inte alla markägare sade ja.

Efter den senaste dödsolyckan bjöd Ferðamálastofa in markägarna till ett möte om säkerheten på stranden. Nu verkar myndigheterna och markägarna vara överens. Vegagerðin har fått i uppdrag att installera ett varningssystem med blinkande ljus och varningsflaggor som ska få turister att undvika strandkanten när vågorna är särskilt förrädiska.

När varningssystemet kan vara på plats är dock oklart. Formgivningen av varningsskyltarna är ännu inte färdig och det är inte troligt att systemet kan tas i bruk förrän tidigast under augusti.

Samtidigt har en arbetsgrupp på kultur- och handelsdepartementets uppdrag föreslagit att tio platser - däribland Reynisfjara - ska stämplas som potentiellt farliga. Tanken är att sådana platser ska omfattas av en lag som tydligt ger myndigheterna rätten att stänga dem för besökare när riskerna anses stora.

Liknande lagstiftning finns till exempel vid förhöjd risk för laviner och jordskred. Den skulle ge myndigheterna befogenhet att förbjuda alla besökare från Reynisfjara när förhållandena ökar risken för olyckor.

Dessutom har turismorganisationen Sam­tök ferðaþjón­ust­unn­ar ihop med räddningstjänsten Landsbjörg startat en insamling till förmån för Víkverji, den lokala räddningstjänsten i Vík í Mýrdal. Pengarna ska gå till en snabb räddningsbåt och till fyra fjärrstyrda livbojar. Den nya utrustningen ska öka möjligheterna att undsätta personer som spolats ut till havs i hårt väder.

Men åsikterna om Reynisfjara går isär. Det är 34,1 procent som uppger att de vill stänga stranden för besökare helt och hållet - medan 42,3 procent vill hålla stranden öppen. Resterande 23,6 procent är varken positiva eller negativa till att stänga Reynisfjara.

Det finns stora skillnader mellan olika regioner. Mest polariserade är åsikterna i Suðurland och Reykjanes där bara 13,5 procent är neutrala. Här är det 38 procent som vill stänga stranden och 48,4 procent som vill hålla den öppen. I Reykjavík med omnejd är det betydligt färre som tycker att Reynisfjara ska stängas.

Hela 46,4 procent svarar att tillgängligheten till turistattraktioner ska kunna begränsas när olycksrisken är stor medan 26,2 procent inte vill införa sådana begränsningar. Övriga 27,4 procent är neutrala i frågan.

Här kan du läsa mer om senaste dödsolyckan på Reynisfjara.

måndag 18 juli 2022

Slog döttrar när de var ute för länge - döms till fängelse

När mannens döttrar var ute för länge eller svarade fel på matteläxor slog han dem med sin livrem, skor eller galgar. Han lät dem sitta i en ring med bara fötter för att han skulle kunna träffa fotsulorna. Och när de blev slagna i sängen och försökte skydda sig med täcket slet han det ifrån dem. Nu döms mannen till arton månaders fängelse.

Under 2021 kopplades myndigheterna in i en utredning mot en familj bosatt i huvudstadsregionen. De hade då fått veta att mannen misshandlade dem systematiskt - och att kvinnan på olika sätt var delaktig i våldet mot de fyra döttrarna.

I samtal med myndigheterna vittnade döttrarna om att mannen misshandlade dem upp till fyra gånger i veckan. Han använde bland annat sin livrem, skor och galgar för att slå dem.

Misshandeln var systematisk. Han tvingade ibland döttrarna att sitta i en ring. Samtidigt som han beskyllde dem för att ha varit ute för länge slog han dem med skor på deras bara fotsulor.

Andra tillfällen fick de sitta på sängen medan mannen slog dem gång på gång. Om de försökte skydda sig genom att dra täcket över sig slet han det av dem och fortsatte att slå dem.

Döttrarna såg på olika sätt på misshandeln. En av dem sade till myndigheterna att föräldrar hade rätt att aga sina barn om de inte skötte sig. De hade också rätt att vara arga på barnen. Därför tyckte hon inte att våldet var något stort problem.

Kvinnan ansåg inte att det rörde sig om misshandel. Mannen hade ofta suttit med barnen och lärt dem matematik. Om de svarade fel på sådant som de hade i läxa slog han dem med sina skor. I ett sådant sammanhang tyckte hon att det var naturligt att han skällde ut dem och tog till våld eftersom syftet var att uppfostra dem.

Mannen förnekade i polisförhör att han skulle ha slagit döttrarna. Om de var olydiga tvingade han dem att läsa Koranen. I vissa situationer ska de dessutom ha fått betalt för att läsa Koranen.

Mannen döms nu av Héraðsdómur Reykjaness i Hafnarfjörður till arton månaders fängelse. Kvinnan får sex månaders villkorlig dom. Om hon inte gör sig skyldig till ny brottslighet inom två år slipper hon att avtjäna fängelsestraffet. De ska också betala skadestånd till döttrarna.

Paret skilde sig under 2020. De flydde till Island sedan släktingar tänt eld på deras hus 2016. Skälet var att mannen då berättat att han var homosexuell. Paret fick uppehållstillstånd på Island 2019 eftersom de riskerade förföljelse i sitt hemland.

Här kan du läsa domen i sin helhet.

fredag 15 juli 2022

Nedsättande om ord för svarta i korsord för barn

Nyckeln i barnkorsordet var svertingja, 'svartingar'. Och lösningen var n-ordet i pluralform. Det upptäckte mamman Maryam Holton när sjuåringen löste ett korsord i Barnagátur, en krysstidning för barn. Förlaget förklarade att det handlade om ett gammalt korsord - men undrade också vad hon tyckte om hvítingja i betydelsen 'white trash'.

Barnagátur är en isländsk korsordstidning för barn. Nyligen gav Maryam Holton ett nummer av tidningen till sin sjuårige son. När han löste ett av kryssen upptäckte hon att nyckeln till ett av orden var svertingja, 'svartingar', ett ord som betraktas som starkt nedsättande. Och svaret var n-ordet - som betraktas som ännu mer nedsättande.

Maryam Holton skriver på Twitter att hon vände sig till förlaget för en förklaring. I svaret skrev en företrädare för förlaget att det rörde sig om en återpublicering av ett äldre korsord:
"Hejsan, detta är faktiskt ett gammalt kryss och så här var språkbruket på den tiden. Vi tar hänsyn till detta och använder den inte igen ... men vad tycker du om ordet 'hvítingja', white trash? Som svarta använder om oss väldigt mycket?"
I kommentarerna på Twitter var det många användare som förundrades över att tryckeriet inte bad om ursäkt utan i stället undrade hur Maryam Holton såg på andra ord.

Páll Þórir Ólafsson på producenten Pallo gav i DV en liknande förklaring. Det rörde sig om ett nytryck av en tidning som gavs ut för tio till femton år sedan. Själva korsordet gjordes av en konstruktör för omkring tjugo år sedan:
"Några enstaka gånger i alla våra kryss som är gamla händer det att det förekommer ett språkbruk eller ord som kanske inte här helt lämpliga i dag. Men om du går in på nätet och bara kollar upp svertingi ['svarting'] så är det ju naturligtvis ett känt ord för 'svart'. Det är bara så. Det är nyligen som det har strukits."
Páll Þórir Ólafsson säger i DV att han inte har någon ursäkt utan att det rör sig om ett olämpligt ord som har passerat kontrollerna. Men han tar även i intervjun upp hvítingja som ett ord som han inte heller skulle anmärka på:
"Vi kan inte rätta språket hundra år bakåt i tiden. Det går inte. Du kan inte ändra islänningasagorna."
Enligt Páll Þórir Ólafsson är det viktigt att inte ändra originalet på ett sätt som inte upphovspersonen hade accepterat. Han säger i DV att den principen för honom gäller såväl korsord som skönlitteratur:
"Emot detta står korsordsmakaren själv som skapade det här krysset. Jag kan inte ändra hans kryss. Det är som om jag skulle ge mig in och ändra något i en roman av Halldór Kiljan Laxness. Även när han skriver fel så var det bara en stil som han hade."
I ett senare inlägg på Twitter skrev Maryam Holton att hon hade anat att det rörde sig om ett nytryck av ett äldre korsord och att hon därför ville uppmärksamma förlaget på att just detta kryss inte borde publiceras igen. När hon skickade mejlet trodde hon att hon gjorde förlaget en tjänst och var inte alls beredd på "detta befängda svar".

torsdag 14 juli 2022

Statsminister: Ingen definition av ordet kvinna

Ordet kona, 'kvinna', har inte definierats av regeringskansliet. Därför finns det heller ingen tydlig definition i lagtext utan den utgår från det kön som finns registrerat. Det meddelar statsminister Katrín Jakobsdóttir ledaren för Centerpartiet Sigmundur Davíð Gunnlaugsson. Inför alltingets sommaruppehåll var det en av sexton interpellationer som han riktade till ministrar i Islands regering.

Inför förra sommaruppehållet i alltinget vände sig Centerpartiets ledare Sigmundur Davíð Gunnlaugsson till statsminister Katrín Jakobsdóttir med en fråga om hur många kön det finns. Bakgrunden till frågan var Islands införande av ett tredje juridiskt kön.

I pass markeras det tredje könet med bokstaven x. I lagtext och i andra sammanhang talas det om kvinnor, män och neutralt kön. Det tredje könet har alltså ingen tydlig definition och har från politiskt håll betraktats som ett slags samlingsbeteckning för personer som inte definierar sig som kvinnor eller män.

Just före sommaruppehållet skickade Sigmundur Davíð Gunnlaugsson in sexton frågor till regeringens ministrar. En av dem var alltså en fråga till statsminister Katrín Jakobsdóttir där han ville veta hur regeringskansliet definierade kona, 'kvinna'.

Interpellationen fick en hel del uppmärksamhet. I sociala medier anklagades han för att försöka skapa motsvarande debatt som i USA och Storbritannien där den här typen av definitionsfrågor enligt kritiker används för att underblåsa splittring och diskriminering.

I svaret konstaterar Katrín Jakobsdóttir att det är regeringskansliet som ansvarar för jämställdhetsfrågor - och dit hör lagen om självbestämmanderätt över juridiskt kön. Den lagen gör att det är upp till individen att välja kön i folkbokföringen: kvinna, man eller könsneutral.

Syftet med lagen är bland annat att respektera alla människors könsuppfattning. Vidare skriver Katrín Jakobsdóttir att tillämpningen av andra lagar utgår från den könsregistrering som finns i folkbokföringen.

Katrín Jakobsdóttir skriver att det inte finns någon juridisk definition av kona. I lagtext talas det om kvinnor utan att begreppet definieras.

Om Sigmundur Davíð Gunnlaugsson har rent språkliga frågor som rör ordet kona ombeds han av Katrín Jakobsdóttir att i stället vända sig till kulturminister Lilja Alfreðsdóttir. I hennes uppdrag ingår bland annat det isländska språket.

Här kan du läsa mer om Sigmundur Davíð Gunnlaugssons interpellation om antalet kön.