onsdag 2 september 2015

En vandring från Landmannalaugar till Eyjafjallajökull



Vandringen från Landmannalaugar till Eyjafjallajökull är Islands populäraste. Ovan får du följa med BBC:s Julia Bradbury på den sex mil långa sträckan.

Nya rekordsiffror för isländska Piratpartiet

Med 35,9 procent når Piratpartiet ett nytt rekord i opinionen på Island. Samtidigt får Socialdemokraterna bara 9,3 procent - partiets sämsta siffra på 17 år. Självständighetspartiet har inte haft ett lägre stöd sedan krishösten 2008. Och Ljus framtid klarar inte spärren till alltinget. Det visar en ny opinionsmätning utförd av Gallup.

För femte månaden i följd är Piratpartiet störst på Island enligt Gallup. Och aldrig tidigare har avståndet till Självständighetspartiet, som är näst störst, varit så stort. Piratpartiet noteras nu för rekordsiffran 35,9 procent, en ökning med 3,6 procentenheter jämfört med föregående månads mätning.

Det mest anmärkningsvärda med denna väljarbarometer är kanske ändå att Piratpartiet har stöd av 55,5 procent av väljarna i åldern 18 till 29 år. Bland islänningar mellan 30 och 39 år väljer 43,4 procent Piratpartiet, mellan 40 och 49 år är siffran 33,8 procent och mellan 50 och 59 år 29,7 procent.

Även om Piratpartiet alltjämt främst lockar yngre väljare, så blir sympatisörerna även bland äldre islänningar allt fler. Bland dem som har fyllt 60 år hade 21,7 procent lagt sin röst på Piratpartiet om det hade varit val till alltinget i dag.

Inte heller är det enbart storstadsväljare som sympatiserar med Piratpartiet. Stödet är dock i särklass starkast - hela 42 procent - i de två valkretsarna i Reykjavík. Framstegspartiet är störst i den nordvästra valkretsen, men i övriga fem distrikt är Piratpartiet störst.

Såväl Självständighetspartiet som Framstegspartiet har i takt med Piratpartiets uppsving i opinionen blivit allt hårdare i sin kritik mot partiet. Hittills tycks det ha haft motsatt effekt. Och det förslag till ny fiskepolitik som Piratpartiet lagt fram - och som i synnerhet Självständighetspartiet kritiserat - verkar ha fått ett positivt mottagande.

Samtidigt noteras tre av de övriga partierna som på olika sätt utgör historiska bottennapp. Läget är mest kritiskt för Socialdemokraterna, som nu backar 2,9 procentenheter till 9,3 procent. Stödet för partiet har inte varit lägre sedan i maj 1998 - året innan partiet för första gången ställde upp i ett val till alltinget.

I opinionsmätningarna var det länge sedan Ljus framtid gjorde skäl för sitt namn. Partiet tappar 0,6 procentenheter och ramlar därmed för första gången under femprocentsspärren till alltinget. Siffran är inte bara den sämsta på hela mandatperioden. Så här lågt har inte stödet för Ljus framtid varit sedan strax efter att partiet bildades 2012.

Självständighetspartiet förlorar 2,4 procentenheter och får nu 21,6 procent. Så svagt har inte stödet varit för partiet sedan i november 2008, då finanskraschen just drabbat Island. Därmed är det också den sämsta opinionssiffran någonsin för partiledaren Bjarni Benediktsson, som tog över före nyvalet våren 2009.

Framstegspartiet fortsätter att ligga på opinionssiffror som bara är knappt hälften av vad partiet fick i valet våren 2013. Nu minskar stödet med 1,3 procentenheter till 11,1 procent.

Gröna vänstern är tillsammans med Piratpartiet mätningens enda vinnare. Partiet får nu 11,8 procent, en ökning med 2,9 procentenheter.

Om detta hade varit ett valresultat hade Piratpartiet fått 26 av alltingets 63 platser. Självständighetspartiet får 15 mandat, Gröna vänstern och Framstegspartiet 8 mandat var och Socialdemokraterna 6 mandat.

Det innebär att det enda sättet att bilda en majoritetsregering utan Piratpartiet är om de fyra övriga partierna i alltinget går ihop. Piratpartiet har däremot vuxit sig så stort att det kan bilda en majoritet med vilket som helst av de andra partierna.

Stödet för regeringskoalitionen mellan Självständighetspartiet och Framstegspartiet är nu 34,1 procent. Det innebär en tillbakagång med 2 procentenheter jämfört med förra mätningen.

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

Reykjavík säger ja till att ta emot fler flyktingar

Med 14 röster mot 0 sade kommunfullmäktige i Reykjavík i går ja till att ta emot fler flyktingar. Hur många Island kommer att ta emot under de närmaste åren är oklart - men mycket pekar på att det blir betydligt fler än de 50 som tidigare utlovats. Men ingen minister vill ge besked om något antal. Frivilliga islänningar som vill hjälpa till strömmar dock in både på Facebook och till Röda korset.

I söndags efterlyste socialminister Eygló Harðardóttir frivilliga islänningar som kunde tänka sig att på något sätt hjälpa till med flyktingmottagandet. Responsen lät inte vänta på sig. 36 timmar senare hade 12 000 islänningar genom Facebook erbjudit sig att hjälpa till med allt från pengar, bostäder, mat, kläder, leksaker, möbler och flygbiljetter till undervisning, sjukvård och sociala kontakter.

Även hos Röda korset strömmade anmälningarna in. Före helgen hade avdelningen i Reykjavík 831 frivilliga som ville arbeta med just flyktingar. Inom loppet av två dagar har 500 nya volontärer anmält sig. I hela landet har organisationen fått 909 nya frivilliga.

Regeringens ursprungliga plan var att ta emot 25 kvotflyktingar i år och lika många nästa år. Oppositionen försöker nu samlas bakom ett förslag om 500 flyktingar fram till år 2017. Förslaget kommer att läggas fram i alltinget när parlamentet återsamlas i nästa vecka.

Flera ministrar har sagt att Island har möjlighet att ta emot betydligt fler än 50 flyktingar. Efter ett första möte med den grupp av fem ministrar som ska hantera flyktingfrågan ville dock varken Eygló Harðardóttir eller statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson nämna ett visst antal.

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson säger till RÚV att arbetsgruppens uppgift är att undersöka hur Island bäst kan bidra till en lösning på flyktingkrisen:
"Detta går till stor del ut på datainsamling för att kartlägga läget och våra möjligheter att reagera på det så att Islands bidrag kan användas som bäst för att reagera på detta läge. Det är rätt att peka på att detta naturligtvis inte är nyuppkommet, även om det har ökat i omfång på sistone. Regering, departement och myndigheter har arbetat mycket med detta område."
Annan tänkbar hjälp kan exempelvis vara bistånd med mat och medicin i flyktingläger.

Flera av Islands största kommuner har sagt sig vara intresserade av att ta emot flyktingar. I Akureyri har redan ett sådant beslut klubbats. I går följde Reykjavík efter med ett liknande beslut. Borgmästaren Dagur B. Eggertsson får i uppdrag att kontakta regeringen med syftet att ge så många som möjligt en fristad i kommunen.

Förslaget klubbades med 14 röster mot 0. En ledamot, Självständighetspartiets Kjartan Magnússon, avstod från att rösta.

Tonläget från oppositionen var dock inte enbart positivt. Kjartan Magnússon anklagade kommunpolitikerna för att hoppa på "popularitetsvagnen med syftet att få massmedial publicitet". Han ansåg att det vore bättre att försöka hjälpa nödställda på plats i stället för att ta emot fler asylsökande:
"För varje gång som någon som reser över Medelhavet räddas så uppmanar vi andra att resa denna väg. ... Det är en ansvarsfull sak att uppmana människor att ge sig ut på denna resa. Det är många som drunknar på vägen och många blir offer för kriminella organisationer. Till exempel är det till största delen kriminella organisationer som transporterar människor över Medelhavet."
Kjartan Magnússon hävdade att det beslut som i går klubbades i fullmäktige fattades på felaktiga grunder. Syftet var enligt honom att sätta press på regeringen i frågan. Men det skulle enligt Kjartan Magnússon kunna få motsatt effekt:
"Förhållandevis få flyktingar kan skapa en stor belastning på systemet som sedan kan bli vatten på utlänningsfientlighetens kvarn ... Detta är en etisk fråga. Om vi tar emot dem som har kommit över havet så gör vi skillnad på människor. ... Västmakterna lockar till sig de mest driftiga människorna. Det är en brain gain att ta emot människorna, men för det syriska samhället är den en brain drain eftersom det behöver alla välbärgade och utbildade människor för att återuppbygga samhället när kriget slutar."
Självständighetspartiets Áslaug Friðriksdóttir ifrågasatte förslaget, men röstade ändå ja. Hennes invändningar gick ut på att det finns många Reykjavíkbor som har det ekonomiskt svårt och som köar efter bostad.

Sveinbjörg Birna Sveinbjörnsdóttir, ledamot för Framstegspartiet, hade liknande invändningar. Även hon pekade på bostadsbristen i Reykjavík. Samtidigt talade hon om ett internationellt ansvar och kristna värderingar som ställer krav på att hjälpa sina medmänniskor.

Hildur Sverrisdóttir, fullmäktigeledamot för Självständighetspartiet, var betydligt mer positiv. Hon föreslog på Facebook före mötet att anslaget till den årliga kulturnatten - som kostar kommunen mellan 30 och 50 miljoner isländska kronor - i stället skulle gå till flyktingmottagande. Det skulle visserligen inte lösa hela problemet, men det skulle enligt Hildur Sverrisdóttir ge personer som annars inte hade fått någon fristad en möjlighet att komma till Island.

Island har sedan 1956 tagit emot 511 kvotflyktingar i samarbete med FN:s flyktingorgan UNHCR. De första 52 personerna kom i samband med Ungernrevolten. Sedan dess har grupper av flyktingar välkomnats från Jugoslavien, Vietnam, Polen, Colombia, Irak (palestinier), Afghanistan, Zimbabwe, Uganda, Kamerun och Syrien.

Under det senaste året - mellan augusti 2014 och juli 2015 - anlände 220 asylsökande till Island. Av dessa har 12 fått asyl medan 89 har fått avslag. 95 ärenden återstår att avgöra. Övriga har antingen dragit tillbaka sina ansökningar eller försvunnit.

En asylsökande har rätt till skolgång, sjukvård, läkemedel, tolk, juridisk hjälp och bostad. Asylsökande får också busskort, bibliotekskort och simkort. De ekonomiska bidragen är totalt 10 700 isländska kronor i veckan, vilket motsvarar 700 svenska kronor. Av dessa finns 8 000 isländska kronor på ett konto som enbart kan användas till att köpa livsmedel i lågpriskedjan Bónus. Resterande 2 700 isländska kronor är fickpengar.

Här kan du läsa mer om det ökande trycket på att ta emot fler flyktingar.

Dagens citat

"Jag var både rörd och rädd över att så många tyckte så bra om mig eller hade så stort förtroende för mig att de ville se mig i presidentämbetet. Jag tänkte också att i det ämbetet kunde jag göra mycket nytta - arbeta för jämställdhet, mänskliga rättigheter och hjälpa till på olika sätt. Det hade dock oåterkalleligen stängt alla möjligheter för mig att vara andra personer. Om man är president så är man inget annat. Det är en så avgörande uppgift."

Jón Gnarr i Stundin om att vara favorit till uppdraget som Islands president trots att han inte tänker kandidera - läs mer här.

tisdag 1 september 2015

Majoritet islänningar ser sig som troende

51 procent av islänningarna betraktar sig som troende medan 30 procent ser sig som icke-troende. 14 procent beskriver sig som ateister. Det visar en undersökning utförd av Gallup. Störst andel troende har Thailand. I västvärlden finns färst troende i Sverige.

Gallup har i 65 länder ställt frågor om invånarnas tro. I snitt 63 procent säger sig vara troende, medan 22 procent är icke-troende och 11 procent är ateister. Siffrorna för Island är alltså lägre än genomsnittet i världen, men 51 procent troende är en hög andel för att vara i Europa.

Flest troende finns i Thailand där hela 94 procent av befolkningen säger sig ha en religiös tro. Armenien, Bangladesh, Georgien, Marocko, Fiji och Sydafrika är andra länder där drygt nio av tio är troende.

I Sverige finns färst troende i västvärlden. Åtta av tio svenskar anser sig antingen vara icke-troende eller ateister.

Flest ateister finns i Kina - hela 61 procent. I Hongkong är motsvarande andel 34 procent och i Japan 31 procent.

Bjarni Benediktsson medger konto på Ashley Madison

IceHot1. Så kallade sig finansminister Bjarni Benediktsson på otrohetssajten Ashley Madison. Hustrun Þóra Margrét Baldvinsdóttir skriver på Facebook att paret av nyfikenhet gemensamt registrerade ett konto. Hon hävdar att ingen av dem träffat någon genom sajten. Bjarni Benediktsson blev medlem på Ashley Madison 2008 när han satt i alltinget, men varken var partiledare eller statsråd.

Den senaste veckan har ryktena om finansminister Bjarni Benediktsson varit många. Ett antal journalister har försökt få honom att svara på uppgifterna om att han hade ett konto på otrohetssajten Ashley Madison. Varken Bjarni Benediktsson själv eller någon av hans assistenter har dock besvarat några frågor - och inte ens besvarat förfrågningar om uttalanden.

Strategin från Bjarni Benediktsson var uppenbarligen att försöka tiga ihjäl uppgifterna. De kan knappast sägas ha allmänintresse. När registreringen gjordes, i september 2008, var han alltingsledamot för Självständighetspartiet och styrelseordförande för N1. Partiledare blev han året därpå och 2013 blev han finansminister.

Bjarni Benediktsson använde sin mejladress hos N1 för kontot. Han valde användarnamnet IceHot1. Som adress fyllde han i faderns dåvarande bostad i Florida, USA. I beskrivningen till kontot presenterade han sina avsikter så här:
"Its about being interested in a nice looking woman, wanting to have an intelligent and fun conversation and good...very good sex. Im not from the States but do travel quite often."
Uppgifterna har alltså vållat huvudbry hos många av Reykjavíks journalister de senaste dagarna. När Ashley Madison hackades publicerade DV uppgifter från en rad konton - däribland Bjarni Benediktssons - men inga användare identifierades.

Även om ryktena inte hade gått att stoppa är det troligt att inga etablerade medier hade publicerat uppgifterna om Bjarni Benediktsson. Så länge som finansministern inte blandar ihop sitt privatliv med sitt yrke finns det inget allmänintresse i vad han gör på fritiden.

Hustrun Þóra Margrét Baldvinsdóttirs inlägg vände upp och ned på detta. När det plötsligt fanns en bekräftelse spreds historien snabbt. IceHot1 trendade i går som hashtagg på Twitter.

Kanske blev ryktena för ihärdiga. Samtidigt cirkulerade även uppgifter om att ett medium avsåg att publicera uppgifterna. Möjligen gjorde Bjarni Benediktsson bedömningen att detta var troligt, och att det därför skulle göra mindre skada att förekomma en uthängning.

I går gick alltså Þóra Margrét Baldvinsdóttir ut och sade att de registrerat kontot gemensamt - trots att inget i användaruppgifterna eller det personliga meddelandet tyder på annat än att kontot tillhör en enda person.

De ska ha varit nyfikna på sajten när den var ny, men därefter inte använt kontot. Ingen har heller loggat in sedan i oktober 2008. Hon skriver att ingen av dem betalade för kontot, att de inte träffade någon genom sajten och att ingen känslig information ska ha spridits genom Ashley Madison.

Publiceringarna delar allmänheten. Samtidigt är det inte osannolikt att uppgifterna hade förblivit okända för de breda massorna om inte Þóra Margrét Baldvinsdóttir kommenterat dem. Samtidigt tiger Bjarni Benediktsson själv om kontot på Ashley Madison. Enligt Vísir tänker han inte uttala sig om uppgifterna.

Att hustrun var den som gick ut med uppgifterna desarmerade risken för att Bjarni Benediktsson skulle betraktas som en person som hade utomäktenskapliga affärer - vilket inte på något sätt är olagligt, men hade kunnat uppfattas som omoraliskt av vissa väljare.

Men Ashley Madison-stämpeln lär han inte bli fri ifrån. Om Þóra Margrét Baldvinsdóttirs inlägg på Facebook var resultatet av en panikartad krishantering eller den minst besvärliga vägen ut ur turerna kring otrohetssajten återstår därför att se.

Tecknaren Hugleikur Dagsson hade sin egen tolkning av gårdagens nyhet - att finansministern har penis.

Svanhildur Hólm, en av Bjarni Benediktssons assistenter som tidigare duckat för alla frågor om Ashley Madison, efterlyste skämtsamt i går på Twitter en utbildning i nätsäkerhet. Hon sade sig ställa frågan på uppdrag av en vän.

Valdís i Reykjavík introducerade i dag en ny glass till finansministerns ära: IceHot1 med smak av vit choklad och chili.

Nästan var tionde i Tálknafjörður kan bli av med jobbet

Þórsberg i Tálknafjörður varslar samtliga 26 anställda om uppsägning. Skälet är att verksamheten inte går tillräckligt bra. Om fiskeföretaget går i graven blir nästan var tionde kommuninvånare av med jobbet. Kommunchefen Indriði Indriðason beskriver läget som allvarligt - men samtidigt finns det i regionen en stor efterfrågan på arbetskraft.

Med 26 anställda är fiskeföretaget Þórsberg den största arbetsgivaren i Tálknafjörður i Västfjordarna. I går meddelade ledningen att fisket inte återupptas efter sommaruppehållet. Samtliga anställda varslades samtidigt om uppsägning.

Þórsberg har ännu inte gett upp hoppet om att kunna fortsätta. De steg som hittills tagit för att göra företaget lönsamt har inte varit tillräckliga. Förhoppningen är enligt ett pressmeddelande att kunna återuppta fisket och beredningen av fiskprodukter efter ytterligare en översyn av verksamheten:
"Den senaste tiden har företaget genomgått en finansiell rekonstruktion, ökat aktiekapital från ägarna, ytterligare köp av fiskekvoter och samarbete om en särskild bygdekvot med syftet att stärka verksamheten. Driftsenheten är inte tillräckligt stor för att ge nödvändig lönsamhet av driften."
Þórsberg grundades redan 1975. Företaget har trålaren Kóp BA-175 och producerar färska, frysta och saltade fiskprodukter. Företaget har under många år närmast utgjort ryggraden i näringslivet i Tálknafjörður.

Nu riskerar nästan var tionde kommuninvånare att förlora jobbet. Tálknafjörður hade vid årsskiftet 305 invånare. Efter att ha varit nere på bara 276 invånare år 2012 har befolkningsutvecklingen vänt. Tálknafjörður har nu ökat tre år i följd.

Skälet till ökningen är att arbetstillfällena både på orten och i grannkommunen Vesturbyggð har blivit fler. I Tálknafjörður handlar det om fiskodling - i grannorterna Patreksfjörður och Bíldudalur om turism, kalk och fiskodling.

Kommunchefen Indriði Indriðason beskriver i Morgunblaðið gårdagens besked från Þórsberg som "ett hårt slag" för Tálknafjörður. Samtidigt som varslen riskerar att drabba en stor del av kommuninvånarna anser han ändå att situationen i dag är mindre bekymmersam än vad den hade varit för några år sedan:
"Naturligtvis är detta väldigt många arbetstillfällen. ... Trots att det aldrig går att säga att något sådant kommer vid en bra tidpunkt behöver det ses till att det har en stor utveckling i Tálknafjörður och Vesturbyggð de senaste åren, kring fiskodling och annat. Det har saknats människor till arbeten här."
I dag träffar Indriði Indriðason Þórsbergs ledning för att diskutera företagets situation. Om många skulle bli arbetslösa drabbar det kommunens ekonomi när skatteintäkterna minskar. Han säger i Morgunblaðið att många är bekymrade. Men han har också fått tips från andra företag i kommunen och i regionen om lediga tjänster:
"Detta hade kunnat komma vid en mycket sämre tidpunkt, men inte desto mindre är detta mycket allvarligt. Vi behöver säkert hjälpa människor här som drabbas av detta. ... Detta är alltid förfärligt på små orter som denna. Effekten kan bli enorm eftersom detta sett till storleken på kommunen är en mycket folkrik arbetsplats, men vi måste se ljust på framtiden."
Här kan du läsa mer om näringslivet i Tálknafjörður.

Dagens citat

"Detta har naturligtvis bara ordnats så att det är möjligt att köra, och det återstår mycket röjningsarbete. En idé som nu har framförts är att det kunde gå att använda detta enorma material till något, så att det inte bara skyfflas bort från vägbanan. Så det är en diskussion som vi har kvar med Vegagerðin."

Eva Sigurbjörnsdóttir, kommunalråd i Árneshreppur, berättar i RÚV att hon på vägen hem till Djúpavík i lördags på en två kilometer lång sträcka räknade till 22 jordskred efter ett långvarigt skyfall - läs mer här.

måndag 31 augusti 2015

Vilsen lunnefågelunge släpps fri vid Grótta



Att vilsna lunnefågelungar dök upp i Reykjavíkområdet var länge inte något ovanligt. När de lämnar boet är det inte ovanligt att de av misstag sätter kurs mot stadens ljus i stället för mot havet. Men de senaste årens magra återväxt har gjort att få ungar har dykt upp på platser där de behöver hjälp för att hitta till Atlanten.

I år ser det ut som att fler ungar födda på öarna i Faxaflói har överlevt sommaren. Men det krävs många somrar med normal återväxt för att det akuta hotet mot lunnefågeln ska vara historia.

Nyligen hittade sjuårige Guðjón Þorri Hauksson en vilsen unge vid Grandi i Reykjavík. Efter att - som traditionen bär - ha tagit hand om fågeln under natten släpptes den dagen därpå vid Grótta på Seltjarnarnes. Ovan kan du se hur det gick till.

Här kan du läsa mer om hotet mot lunnefågeln.

Inget roterande ledarskap inom Ljus framtid

Guðmundur Steingrímsson drar tillbaka förslaget om ett roterande ledarskap inom Ljus framtid. Eftersom partiets tre toppnamn ändå avgår i samband med årsmötet nästa vecka anser han inte att förslaget behöver genomföras nu. Hittills har två personer meddelat att de vill leda partiet: Óttarr Proppé och Guðlaug Kristjánsdóttir.

På lördag väljer Ljus framtid en ny ledning vid partiets årsmöte. Såväl partiledaren Guðmundur Steingrímsson som gruppledaren Róbert Marshall avgår efter intern kritik mot deras sätt att leda partiet. Även styrelseordföranden Margrét Marteinsdóttir, som valdes sedan grundaren Heiða Kristín Helgadóttir hoppat av, avgår vid årsmötet.

Sedan tidigare har Guðlaug Kristjánsdóttir, kommunpolitiker i Hafnarfjörður, meddelat att hon kandiderar till uppdraget som ordförande. Nu aviserar även alltingsledamoten Óttarr Proppé att han vill bli ny partiledare. I ett inlägg på Twitter skriver Óttarr Proppé att han engagerat sig politiskt för att göra nytta, och för att han tror att han kan göra det som ordförande:
"Jag har en orubblig tro på vår agenda. Det finns ett behov och en efterfrågan efter en politisk kraft som är liberal, grön och värnar mänskliga rättigheter. Ljus framtid lägger vikt vid politisk reformation och har en bestämd vision av långtidstänkande och att allmänna intressen ska gå före särintressen. Jag vill göra mitt i denna kamp."
Därmed blir det åtminstone två personer som kandiderar till uppdraget som Guðmundur Steingrímssons efterträdare. En annan tänkbar kandidat är alltingsledamoten Brynhildur Pétursdóttir - som bland annat har stöd av Heiða Kristín Helgadóttir.

Till posten som styrelseordförande finns det enligt ett pressmeddelande i dagsläget fyra kandidater: Guðlaug Kristjánsdóttir, Karólína Helga Símonardóttir, Matthías Freyr Matthíasson och Preben Pétursson. Tidsfristen för att ställa upp löper ut först vid årsmötets början.

Samtidigt står det klart att Guðmundur Steingrímsson drar tillbaka förslaget om ett roterande ledarskap. Förslaget var hans svar på kritiken mot hans eget ledarskap. Tanken var att uppdragen som ordförande, styrelseordförande och gruppledare skulle rotera mellan partiföreträdare. Eftersom Ljus framtid nu får en ny ledartrio anser han att det i dagsläget inte finns någon poäng med förslaget.

Guðmundur Steingrímsson vill dock fortfarande se ett roterande ledarskap inom partiet. I stället vill han att en nämnd ska se över stadgarna inför nästa års årsmöte. Guðmundur Steingrímsson vill alltså 2016 införa ett system där olika företrädare alternerar mellan förtroendeuppdragen.

Här kan du läsa mer om krisen inom Ljus framtid.

Politiker och medborgare vill Island tar emot fler flyktingar

Att ta emot 50 kvotflyktingar inom de närmaste två åren är alldeles för lite. Nu växer opinionen både i och utanför alltinget med krav på att Island ger fler flyktingar från Syrien en fristad. Flera av landets största kommuner har också gått ut och erbjudit sig att ta emot människor i nöd. Från regeringen är signalerna att Island kommer att ta emot fler än 50 flyktingar - men hur många det blir är oklart.

Den senaste tiden har tusentals människor omkommit ombord båtar på väg från Nordafrika till Europa. Både EU och FN:s flyktingorgan UNHCR har uppmanat länder som kan att ge flyktingar en fristad. Island har tidigare lovat att ta emot totalt 50 kvotflyktingar under 2015 och 2016. Nu ser det ut som att den siffran kan bli betydligt högre.

Uppmaningarna om att ta emot fler flyktingar kommer från olika politiska håll. Ljus framtid skriver på Facebook att Island har en moralisk skyldighet att hjälpa människor i nöd. Därför bör regeringen välkomna fler flyktingar än vad som redan gjorts.

Elín Hirst, alltingsledamot för Självständighetspartiet, skriver på Facebook att en rimlig siffra vore den tiofaldiga, alltså att Island tar emot 500 flyktingar. Dagens nivå får henne att skämmas. Socialdemokraten Katrín Júlíusdóttir skriver på Twitter att Island måste öppna famnen för fler människor på flykt.

Gröna vänsterns Bjarkey Olsen Gunnarsdóttir har begärt ett möte om utökat flyktingmottagande i alltingets allmänna nämnd. Unnur Brá Konráðsdóttir, självständighetspartist och nämndens ordförande, säger till RÚV att frågan ska diskuteras och att Island kan ge fler än 50 flyktingar en fristad.

Alltinget återsamlas först i nästa vecka. Men socialdemokraten Sigríður Ingibjörg Ingadóttir har redan mejlat ett nytt förslag till flyktingpolitik till samtliga alltingsledamöter. Hittills har samtliga socialdemokrater, Piratpartiets Birgitta Jónsdóttir och Ljus framtids Páll Valur Björnsson ställt sig bakom förslaget.

I stället för 50 kvotflyktingar på två år vill Sigríður Ingibjörg Ingadóttir ta emot 500 kvotflyktingar på tre år. De första 100 personerna ska ges en fristad redan i år. Därefter följer ytterligare 200 personer under 2016 och lika många under 2017. Mottagandet ska ske i samarbete med UNHCR och fokusera på flyktingar från Syrien. Som tidigare vill Island i första hand ta emot särskilt utsatta grupper, exempelvis homosexuella eller ensamstående kvinnor med barn.

Vidare föreslår Sigríður Ingibjörg Ingadóttir att en långsiktig politik för flyktingmottagande ska vara på plats 2018. Island ska då ta emot flyktingar med hänsyn till vad ekonomin och invånarantalet tillåter.

Frågan hamnar enligt Morgunblaðið på regeringens bord redan i morgon. Statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson tänker vid tisdagens regeringssammanträde föreslå att en särskild arbetsgrupp bildas med målet att undersöka hur Island bäst kan hjälpa nödställda i Medelhavsområdet.

Socialminister Eygló Harðardóttir är för ett utökat flyktingmottagande, men hon vill inte nämna hur många som kan få en fristad på Island. I en intervju i Bylgjan säger hon att kritiken om att mottagandet kostar inte ser frågan som en helhet. Flyktingar som får ett gott mottagande blir snart medborgare som arbetar och betalar skatt. Det finns därför inga samhällsekonomiska skäl att inte undsätta människor som flyr från krig och förföljelse:
"För att detta ska gå bra så behöver vi hjälp. Det finns människor på Island nu som har fått flyktingstatus och behöver hjälp. Jag uppmanar människor att kontakta välfärdsdepartementet och Röda korset och fråga vad de kan göra för att hjälpa till. Folk behöver få jobb, bostad, kläder och till exempel hjälp med att lära sig hur banksystemet fungerar."
Eygló Harðardóttirs efterlysning fick direkt svar genom en grupp på Facebook. Där erbjuder tusentals islänningar bostäder, kläder, leksaker, husgeråd, möbler, pengar till flygbiljetter och ekonomiskt stöd till flyktingar. Andra erbjuder sig att undervisa i isländska, att på fritiden stå till tjänst med sjukvård och att ställa upp som kontaktpersoner. Där finns även exempelvis författaren Auður Jónsdóttir som vill skriva en barnbok där intäkterna går till flyktingmottagande, artisten Hafdís Huld, kändiskocken Hrefna Rósa Sætran, författaren Guðrún Eva Mínervudóttir och flera kommunpolitiker.

Facebook finns också ett upprop om en nationell överenskommelse där alla bidrar till att ta emot flyktingar genom att ge hjälp och stöd på det sätt som är mest lämpligt. En sida på Facebook där regeringen uppmanas att i stället för 50 ta emot 5 000 flyktingar har gillats över 8 000 gånger.

Men så många lär det knappast bli. Finansminister Bjarni Benediktsson säger till Vísir att Island kan och bör göra mer än i dag. Inte heller han vill nämna något antal, men han anser att 1 600 personer om året - vilket proportionellt skulle innebära ett lika stort flyktingmottagande som i Sverige - är en orealistisk siffra.

Bjarni Benediktsson säger i Morgunblaðið att det som just nu sker runt Medelhavet är en humanitär katastrof utan motstycke. Tillsammans med övriga Europa anser han att Island har ett ansvar att hjälpa till att lösa situationen och att minska det mänskliga lidandet:
"Ett av det som en behöver ha i åtanke i detta sammanhang är att denna ström av flyktingar kan pågå mycket länge, till och med i flera år. Den löses inte genom att vi kommer fram till en slutsats om en siffra efter helgen. Jag tänker inte nämna någon siffra. Vi behöver betänka detta i ett bredare sammanhang än så. Huvudsaken är att människor inser i vilken hemsk situation dessa människor och familjer befinner sig. Vi tar detta på allvar och frågar oss nu vad vi kan göra för att delta i problemets lösning."
Redan har flera av landets största kommuner sagt sig vilja ta emot flyktingar. Där finns bland annat Akureyri, Reykjavík, Hafnarfjörður, Akranes och Garðabær. I Kópavogur och Fjarðabyggð kommer frågan att diskuteras.

Björn Teitsson, informationsansvarig för Röda korset, anser däremot inte att 1 600 personer skulle vara ett orealistiskt antal. Han säger i Morgunblaðið att det vore utmärkt att ha Sverige som en måttstock för flyktingmottagandet:
"Islänningar har varit återhållsamma när det gäller att ta emot flyktingar. Jag vet dock inte varför det är så. Allmänt har erfarenheten varit god av de flyktingar som vi har tagit emot. Ända sedan vi tog emot ungrare år 1956. ... I detta ögonblick står vi inför det största flyktingproblemet i människans historia. Det har inte varit så stora människorörelser sedan senaste kriget, och vi måste fråga oss om vi vill återupprepa erfarenheten från då - när vi kunde välkomnat judar hit men inte gjorde det. Jag tvivlar på att islänningar vill se sig själva i ögonen vid något sådant, att ha haft möjlighet att ha haft en positiv inverkan på historien men kasta den ifrån sig."
Inte minst i kommentarsfält och sociala medier finns det också ett uttalat motstånd mot ett utökat flyktingmottagande. Ett argument som ofta förekommer i debatten är att det inte är rätt att ta emot flyktingar så länge som det finns islänningar som har det svårt att få pengarna att räcka till mat och hyra.

Jovana Schally och hennes familj kom 1996 till Island efter att ha flytt kriget på Balkan. Familjen fick då en bostad i Ísafjörður. Hon skriver på Facebook att dagens debatt gör henne ledsen. Island har råd att ta emot personer som flyr för sina liv:
"År 1996 kom vi så genom Röda korset till Ísafjörður som flyktingar, tillsammans med ytterligare några familjer. Vi blev mottagna av de mest underbara människor som jag har fått lära känna i mitt liv, människor som tog emot oss som en del av sin familj, människor som vi systrar kunde kalla mormor och morfar, morbröder och fastrar, människor som min pappa kunde kalla sina föräldrar, bröder, systrar och så vidare. Familjen kommer att vara dem evigt tacksam. Det som jag ville säga med min text är att ur dessa flyktinggrupper som kommer till Island under dessa år går det att hitta blivande läkare, lärare, psykologer, jurister, socionomer, politiker och det går att räkna betydligt längre än så. Jag har nu följt denna debatt i några dagar och att se vad människor häver ur sig gör mig verkligen ledsen. Att hjälpa människor från andra länder betyder inte att vi inte kan hjälpa vårt folk. Vi kan göra både och. Det är nämligen poängen."
Här kan du läsa mer om Islands flyktingmottagande.

Dagens citat

"Som det är med all annan verksamhet växlar det mellan solsken och regnskurar. Debatten i samhället om biluthyrare är lite på guldfebernivå. Det går inte att förneka att det är stora intäkter i biluthyrningsverksamhet, men kostnaden är också mycket stor. Vi har drabbats av några dåliga motgångar i sommar, till exempel har vi förlorat fem helt förstörda husbilar i år, men de senaste sex åren innan har vi inte förlorat en enda. Så är det alltid svårt när turister dränker dyra jeepar eller småjeepar i älvar, spärrar sina kreditkort, försvinner ur landet och vi blir sittande med skador som går på miljoner. Sådana händelser inträffar tyvärr varje år."

Margeir Vilhjálmsson, vd för biluthyraren Geysir, i Víkurfréttir om årets sommar.

söndag 30 augusti 2015

Dagens bonuscitat

"Det är bra med turister. Det är ingen tvekan om det. Detta är en fråga om att ha motsvarande utrymme för vanligt folk att till exempel köpa sig en kopp kaffe, spela musik och skejta. Detta handlar om att vanligt folk ska kunna bo i stadskulturens hjärta utan att de ska användas som mjölkkor. Detta är människorna som skapar vår kultur som turisterna vill besöka. Det är nära att Reykjavík förändras från Top ten destinations you have to see before you die till Top ten destinations to avoid because it's crowded with tourists."

Ásta Helgadóttir, tillträdande alltingsledamot för Piratpartiet, skriver i Kvennablaðið om turismens utveckling och Air Bnbs utbredning i Reykjavík - läs mer här.

Översvämning i Árneshreppur och Siglufjörður efter skyfall



I Siglufjörður har flera vägar förstörts efter jordskred och översvämningar. I fyrtiotalet hus har decimeterdjupt vatten trängt in. Vägen mellan Siglufjörður och Fljót är fortfarande avstängd efter jordskred. I Árneshreppur sköljdes kommunens första asfalterade vägsträcka bort av hällregnet. Flera jordskred isolerade invånarna från omvärlden när den enda vägen till Árneshreppur spärrades av.

Efter en redan blöt och kall sommar drabbades delar av norra Island under torsdagen av ett skyfall. Regnet fortsatte ända in på lördagen. I Litla-Ávík i Árneshreppur föll enligt Litlihjalli 96,5 millimeter nederbörd inom loppet av ett dygn.

Den enda vägen till Árneshreppur, väg 643, spärrades av efter en lång rad jordskred. Vattenmassorna spolade på flera ställen bort delar av eller hela vägbanan. Nyligen fick kommunen knappt två kilometer asfalterad väg - den första i Árneshreppurs historia. I Norðurfjörður sköljdes asfalten bort bara fem dagar efter att den lagts sedan en å förstört körbanan.

I samband med att vägen stängdes av isolerades också kommuninvånarna från omvärlden. Ett stort antal jordskred gjorde dessutom att det inte var möjligt att ta sig mellan olika platser i Árneshreppur. Litlihjalli berättar att kommunalrådet Eva Sigurbjörnsdóttir blev kvar i Trékyllisvík i tre dygn eftersom vägen hem från kommunkontoret i Norðurfjörður till Djúpavík var oframkomlig.

Vägen till Árneshreppur öppnades på nytt i går eftermiddag. Vegagerðin manar alla bilister till försiktighet eftersom vägen är extremt blöt och det finns risk för nya jordskred.

I Siglufjörður översvämmades ett fyrtiotal fastigheter av vattenmassorna. Flera gator inne i staden har förstörts. Jordskred har fallit både inne i Siglufjörður och längs väg 76 mot Fljót. Den sträckan är fortfarande avstängd. Det kommer sannolikt att ta flera dagar att öppna den. Tunneln vid Strákar uppges vara särskilt drabbad.

Statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson besökte Siglufjörður i går eftermiddag. Han har sammankallat en samrådsgrupp som enligt ett pressmeddelande bland annat ska undersöka omfattningen av skadorna. Sannolikt handlar det om flera hundra miljoner isländska kronor.

Ovan kan du se ett inslag om översvämningarna i Siglufjörður. Här, här, här och här finns fler bilder från Siglufjörður. Här, här och här finns bilder från skyfallet i Árneshreppur.

Skyrkriget kommer till Finland - MS tar Arla till domstol

I morgon vänder sig Mjólkursamsalan, MS, till domstol i Helsingfors för att stoppa Arlas försäljning av skyr i landet. Försäljningskriget mellan de två mejerierna trappas därmed upp ytterligare. I höst lanserar MS skyr i både Storbritannien och Irland. Samtidigt kan det isländska mejeriet vara på väg att förlora varumärkesskyddet i både Sverige och Finland.

Under året har Arla lanserat skyr i flera europeiska länder, bland annat Storbritannien och Tyskland. Försäljningen sker utan samarbete med något isländskt mejeri. Det har fått den isländska mejerijätten Mjólkursamsalan, MS, att rasa - inte minst eftersom Arla flitigt använt sig av Island i marknadsföringen.

Nu trappas alltså kriget mellan de två mejerierna upp ytterligare. I Finland säljs 5 000 ton skyr om året. Hittills har MS varit ensamt på marknaden med skyr tillverkad på Island eller på licens i Danmark. Men nu ger sig Arla in på den finska marknaden med fyra smaker: blåbär, honung, jordgubb och hallon och granatäpple.

MS har sedan tidigare registrerat varumärket skyr i Finland. Registreringen har dock utmanats. Arla inväntar inte något avgörande från myndigheterna, utan börjar direkt konkurrera med MS. Därför tänker MS enligt Morgunblaðið i morgon vända sig till domstol i Helsingfors med krav på ett föreläggande som stoppar Arlas försäljning.

Kriget mellan de två mejerierna gäller inte bara den finska marknaden. I fortsättningen kommer all skyr som MS säljer i Finland att tillverkas i Danmark. Den exportkvot som mejeriet tidigare använt till Finland kommer i höst i stället att användas till Irland och Storbritannien, där försäljningen påbörjas i september respektive oktober. Sedan i våras finns redan Arla på den brittiska marknaden.

Även i Sverige har MS varumärkesskydd av ordet skyr utmanats. Patent- och registreringsverket rev upp det tidigare skyddet sedan beslutet överklagats av Skånemejerier. Frågan väntar nu på avgörande i Patentbesvärsrätten.

MS och dess svenska samarbetspartner Kavli har dock små förutsättningar att vinna. Hittills har Kavlis argumentation varit allt annat än övertygande och bestått av såväl osakligheter som rena osanningar.

Huvudargumentet mot ett varumärkesskydd är från Skånemejeriers sida att ordet skyr är etablerat i svenskan sedan flera hundra år tillbaka. Det förekommer exempelvis i Svenska Akademiens ordbok och Gotländsk ordbok. Just på Gotland har skyr tillverkats kontinuerligt i vissa hem åtminstone sedan 1800-talet. Ordet är också vanligt förekommande i gutamålet.

Här kan du läsa mer om skyrkriget.

Dagens citat

"Jag skickade naturligtvis in det när Jón Gnarr var borgmästare, och jag medger att jag hoppades att det kanske skulle ha inverkan. ... Efter vad jag hört verkar det vara en allmän glädje över detta hos människor. De som är mer konservativa tänker kanske på Sturlungatiden där namnet naturligtvis förekommer, Svarthöfði Dufgusson. Jag och min svåger tänkte visserligen dock på Star Wars. Vi är inte så finkulturella."

Óli Gneisti Sóleyjarson, som lade fram medborgarförslaget om att Svarthöfði - det isländska namnet på Darth Vader - skulle få en egen gata i Reykjavík, i Vísir om bakgrunden till förslaget - läs mer här.

lördag 29 augusti 2015

Dagens bonuscitat

"Jag anser att vi är kvar lite i gamla tider. Jag tror att det delvis beror på att partiet oavbrutet var vid makten i så lång tid. ... Det är dags att vända sig mot ekonomins nya pelare. Nu har vi skapat ett så starkt ekonomiskt system och utvecklat utbildningssystem och ett i själva verket kraftfullt samhälle att vårt nästa stora steg borde vara in på nya områden. Värdeskapande inom nya områden som har obegränsade möjligheter att växa. Självständighetspartiet behöver ta detta steg tillsammans med folket. Jag vill se att vi är mer inflytelserika i debatten på dessa områden. Island kan inte bara handla om fisk och aluminium, även om det är viktiga saker."

Bjarni Benediktsson, ordförande för Självständighetspartiet, i DV om partiets utveckling.

Reykjavík stoppar gratisbad i Nauthólsvík

Nästa sommar blir det inte längre gratis att ta ett dopp i havsbadet i Nauthólsvík. Alla som använder omklädningsrummen kommer att få betala en avgift. Men den som byter om på egen hand kommer fortfarande att slippa betala. Det är innebörden i ett beslut klubbat av idrotts- och fritidsnämnden i Reykjavíks kommun.

Havsbadet i Nauthólsvík är Reykjavíks näst populäraste badplats efter Laugardalslaug. Varje år besöks Nauthólsvík av omkring en halv miljon gäster. Under vackra sommardagar kan badet ha upp till 5 000 besökare på en enda dag.

I Nauthólsvík finns en 38-gradig sittbassäng och en sandstrand där havsvattnet värms upp av spillvatten till badvänlig temperatur. Kommunen har också byggt omklädningsrum och ångbastu i Nauthólsvík.

I dag är Nauthólsvík gratis under sommaren, men under höst, vår och vinter kostar det 500 isländska kronor att använda omklädningsrummen. Nu tänker kommunen börja ta betalt även under sommaren. Bakom beslutet står en enig idrotts- och fritidsnämnd.

Anledningen till att kommunen anser sig behöva ta ut en avgift är den ökande tillströmningen av besökare. Fler gäster betyder högre kostnader för städning och underhåll.

Huvudspåret är att sommargästerna ska börja betala för att använda omklädningsrummen. Den som däremot byter om på annat sätt ska även i framtiden kunna bada gratis. Men områdeschefen har av nämnden fått i uppdrag att ta fram flera förslag på modeller för inträdesavgifter. Exakt hur systemet kommer att utformas är alltså inte klart.

Här kan du läsa mer om Nauthólsvík.

Majoritet islänningar vill att sexköpare ska straffas

En majoritet av islänningarna vill att det ska vara straffbart att köpa sex. Betydligt färre vill att det också ska vara olagligt att sälja sex. I bägge fallen förespråkar kvinnor oftare än män att prostitution ska vara kriminellt. Det visar enligt Fréttablaðið en opinionsundersökning utförd av Félagsvísindastofnun vid Háskóli Íslands.

Sedan Island 2009 införde förbud mot sexköp har drygt 80 personer - samtliga män - åtalats för brottet. Maxstraffet för sexköp är ett års fängelse, men hittills har bara böter utdömts. Att sälja sex är däremot fortfarande tillåtet. Precis som med den svenska sexköpslagen är tanken att inte straffa personer som tvingas till prostitution, utan att i stället kriminalisera köparna.

Det är en linje som en majoritet av islänningarna står bakom. Hela 58 procent anser att det ska vara straffbart att köpa sex. Bara 24 procent tycker att sexköp ska vara tillåtet medan 18 procent inte har någon uppfattning i frågan.

Skillnaderna mellan män och kvinnor är avsevärda. Bland kvinnor säger 78 procent att det ska vara olagligt att köpa sex. Samma åsikt har bara 39 procent av männen.

När det gäller att sälja sex är stödet för en kriminalisering svagare. Här vill 38 procent att försäljning av sexuella tjänster ska vara olagligt medan 35 procent anser att det bör vara lagligt. Resterande 28 procent är varken för eller emot en kriminalisering.

Hela 46 procent av kvinnorna vill att det ska vara straffbart att sälja sex. Bara 30 procent av männen instämmer i att det bör vara olagligt.

Här kan du läsa mer om den isländska sexköpslagen.

Dagens citat

"Det var Jón Gnarr, vars spjuverier jag hade blivit van vid. Han sade att han hade bestämt sig för att grunda ett politiskt parti och ställa upp i kommunalvalet. Partiet skulle heta Bästa partiet och frågade om jag ville vara med. Precis som alla andra så undrade jag efter kraschen och köksredskapsrevolutionen vad i helvete det var som hade hänt. Varför man inte gjorde något för att förhindra detta. Och så tänkte jag att det inte kunde bli värre om vi kunde ha inverkan på debatten eller något."

Óttarr Proppé, alltingsledamot för Ljus framtid och tidigare fullmäktigeledamot för Bästa partiet i Reykjavík, berättar i Fréttablaðið om hur hans politiska karriär började med ett telefonsamtal från Jón Gnarr.

fredag 28 augusti 2015

Årets första riktiga norrsken över södra Island



Årets första riktiga norrsken kunde i går beskådas över södra Island. Norrskenet var så starkt att det till och med sågs från centrala Reykjavík. Ovan kan du se en film inspelad i går kväll och här kan du se en film inspelad vid Hótel Rangá mellan Hella och Hvolsvöllur på sydkusten.

Nu får Harriet Cardew sitt pass - och sitt namn

Harriet Cardew har rätt till ett pass och hon har också rätt att heta just Harriet i förnamn - trots att namnet inte är godkänt av myndigheterna. Inrikesdepartementet kör därmed över folkbokföringsmyndigheten Þjóðskrá Íslands. Samtidigt innebär beslutet ännu ett slag mot den isländska namnlagen.

I juni 2014 fick den då tioåriga Harriet Cardew beskedet att hon inte kunde få något pass. Skälet var att förnamnet Harriet inte godkänts av Mannanafnanefnd, den nämnd som beslutar om namn ska tillåtas eller inte. Eftersom hon saknade godkänt namn kallades hon Stúlka ('flicka') i folkbokföringen.

Harriet Cardews föräldrar ansökte redan 2010 om att få Harriet godkänt som förnamn. Nämnden sade dock nej eftersom stavningen inte är förenlig med isländska regler. Om de däremot hade sökt om Harríet hade de förmodligen fått ja.

Familjen Cardew vägrade dock att acceptera att dottern inte skulle få något pass. De anlitade jurister och vände sig till inrikesdepartementet. Efter över ett års väntan fastslår nu departementet att Harriet Cardew ska få sitt pass. Och hennes förnamn ska också föras in i folkbokföringen, skriver Fréttablaðið.

Harriet Cardews föräldrar Kristín och Tristan ansåg att myndighetens nekande var ett brott mot likställighetsprincipen. Den säger att alla medborgare ska behandlas lika. Men så fungerar inte den isländska namnlagen.

Den som är född på Island av föräldrar som är isländska medborgare måste ta ett godkänt namn, medan en isländsk medborgare som är född i utlandet utan problem kan flytta till Island med ett namn som inte är godkänt.

Kristín Cardew är både isländsk och amerikansk medborgare medan Tristan är brittisk medborgare. Harriet Cardews två systrar, Lilja och Belinda, föddes i Frankrike. Där hade de alltså kunnat få vilka namn som helst utan att myndigheterna hade protesterat när familjen flyttade till Island.

Men för Harriet och syskonet Duncan, som bägge är födda på Island och har en mor som är isländsk medborgare, gäller alltså andra regler.

Inrikesdepartementet gör nu en annan tolkning av lagen än Þjóðskrá Íslands. Eftersom bägge föräldrarna har utländska medborgarskap ska namnet Harriet godkännas. Departementet väljer alltså i praktiken att betrakta båda föräldrarna som utländska medborgare, Därmed försvinner också kravet på att Harriet måste bära ett godkänt förnamn.

Beslutet är inte bara ett nederlag för Þjóðskrá Íslands. Det innebär även ytterligare ett slag mot den isländska namnlagen. De senaste åren har lagen utmanats vid fyra tillfällen - tre gånger till domstol och en gång till inrikesdepartementet - och samtliga gånger har myndigheternas tolkning av lagen fått underkänt.

Just nu pågår en översyn av namnlagen, en åtgärd som enligt en opinionsundersökning beställd av inrikesdepartementet har ett brett stöd. Sex av tio islänningar vill se en liberalisering av namnlagen, medan bara två av tio motsätter sig en mer tillåtande lagstiftning.

Under hösten väntas inrikesminister Ólöf Nordal lägga fram ett förslag till ny namnlag i alltinget. Själv har hon talat om att helt och hållet slopa namnlagen, men det är inte troligt att det förslag som presenteras i parlamentet kommer att gå så långt.

Här kan du läsa mer om Harriet Cardew och här kan du läsa mer om attityder till namnlagen.

Ryssland: Island måste backa för att sanktioner ska slopas

Island måste ta första steget för att Ryssland ska slopa importförbudet mot isländska livsmedel. Om inte Island backar från sitt stöd till EU:s sanktioner finns det heller inget skäl för Ryssland att ompröva motsanktionerna. Det säger Anton Vasiliev, Rysslands ambassadör i Reykjavík, i en intervju i Viðskiptablaðið.

För två veckor sedan införde Ryssland ett importförbud mot livsmedel från Island. Handelsstoppet var Rysslands svar på Islands stöd till EU:s sanktioner. Importstoppet slår särskilt hårt mot fiskeindustrin. Företag som framför allt sålt makrill, sill och lodda till Ryssland riskerar stora intäktsbortfall.

Regeringen har inte ändrat åsikt om sanktionerna mot Ryssland. Men långt ifrån alla statsråd har varit lika tydliga i sitt fördömande av den ryska politiken som utrikesminister Gunnar Bragi Sveinsson. En kursändring vore därför ingen jättesensation.

Samtidigt står stora intressen på spel. Gunnar Bragi Sveinsson har kritiserat Ryssland för upprepade brott mot internationell rätt i konflikten med Ukraina och inmarschen på Krim. Eftersom även Nato står bakom EU:s sanktioner vore en isländsk reträtt en rejäl spricka i den enade fasaden mot Ryssland. Minst lika hårt som trycket är från fiskeindustrin i dag skulle sannolikt det internationella trycket bli på att hålla fast vid stödet - om regeringen skulle vackla mer än vad den redan gör.

Från ryskt håll är sanktionerna mot Island närmast ett politiskt mästerstycke. EU:s sanktioner omfattar vapenhandel samt inreseförbud och beslagtagna tillgångar för en liten grupp i samhällets toppskikt. Ryssland väljer alltså att svara med ett importstopp för livsmedel - där Island proportionellt drabbas mycket hårt.

I de ryska kalkylerna ingår säkerligen att president Ólafur Ragnar Grímsson är en uttalad EU-motståndare som är mycket mer intresserad av att odla sina vänskapsband med Vladimir Putin än med EU, att det ena regeringspartiet avskyr unionen och gärna ger den långfingret, och att fiskeindustrin alltid har haft ett avgörande inflytande över det andra regeringspartiet.

Den senaste tiden har de diplomatiska kontakterna mellan länderna varit intensiva. Det förefaller också som att Ryssland inlett något av en charmoffensiv riktad mot fiskeindustrin. Stundin kunde nyligen berätta att Vladimir Titov, Rysslands biträdande utrikesminister, varit ute på en havsfisketur i Faxaflói tillsammans med Kristján Loftsson, vd för Hvalur, och Vilhjálmur Vilhjálmsson, vd för fiskejätten HB Grandi.

Både Hvalur och HB Grandi har stora ekonomiska intressen som är avhängiga Ryssland. Ombord fartyget Winter Bay skeppar Hvalur 1 800 ton sillval till Japan - en seglats genom Nordostpassagen som är beroende av ett ryskt godkännande. Och 17 procent av HB Grandis försäljning går till den ryska marknaden som just nu är stängd.

Ombord var enligt Stundin även ambassadören Anton Vasiliev, köttexportören Erlendur G. Auðunsson och Jón Ólafur Halldórsson, vd för oljebolaget Olís. Ingen av deltagarna har velat uttala sig om vad som diskuterades under fisketuren.

Kolbeinn Árnason, som basar över fiskeindustrins branschorganisation Samtök fyrirtækja í sjávarútvegi, har också han träffat Anton Vasiliev. Under mötet med ambassadören ska han ha sökt svar på frågor om de ryska sanktionerna och vad som skulle kunna få Ryssland att på nytt öppna för livsmedelsimport, skriver Kjarninn.

Anton Vasiliev säger i Viðskiptablaðið att det är Island som måste ta första steget för att relationerna med Ryssland ska normaliseras. I praktiken skulle det alltså innebära att Island skulle dra tillbaka sitt stöd till EU:s sanktioner mot Ryssland:
"Det var västmakterna som gjorde första draget och tyvärr har Island beslutat att delta i de tvångsåtgärderna, och jag hoppas att detta beslut har varit en noga begrundad sak och efter lång eftertanke om möjliga konsekvenser."
Från fiskeindustrin har regeringen fått kritik just för att konsekvenserna av stödet för EU:s sanktioner inte anses ha analyserats tillräckligt. Det ryska svaret kom också som en överraskning för regeringen. Samtidigt förnekar Anton Vasiliev i Viðskiptablaðið grunderna för sanktionerna. Han hävdar att Ryssland inte deltar eller medverkar i någon krigföring i Ukraina. Och inmarschen i Krim beskriver han som en frivillig anslutning till Ryssland efter Krimbornas önskemål:
"För det första vill jag säga att Ryssland och Island har 72 år långa diplomatiska kontakter och vänskap bakom sig, och har till och med hjälpt varandra vid problem. Vi lägger stor vikt vid detta goda samarbete och anser att sett till helheten är våra relationer mycket goda. Fast vi har uträttat mycket tillsammans återstår många möjligheter. De senaste händelserna förändrar inte vår inställning. Det är viktigt att det står klart."
Här kan du läsa mer om handelskriget.

Dagens citat

"Reykjavíks särprägel är små hus, ofta klädda med korrugerad plåt, och utrymmet mellan husen. Det vill säga utöver husen själva är det bakgårdarna och hur husen är placerade mellan gatorna som ger det gamla centrumet i Reykjavík sin särskilda och tilldragande atmosfär. Men detta förstörs nu målmedvetet. Det är som om att där det finns ett mellanrum mellan hus vill människor fylla det och öka nyttjandeandelen. Bygga ända ut till tomtgränsen och som mest möjligt upp i luften, det vill säga att om alla gjorde likadant skulle bebyggelsen bestå av sammanhängande betongklumpar som nådde från den ena gatan till den andra."

Statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson skriver i ett blogginlägg att Reykjavíks gamla centrum hotas av alla nybyggen i modern stil.

torsdag 27 augusti 2015

Reykjavík på väg att uppkalla gata efter Darth Vader

Svarthöfði ser ut att bli det nya namnet på Bratthöfði i östra Reykjavík. Namnbytet klubbades i nämnden i går och frågan förs nu vidare till fullmäktige. Idén till namnbytet föddes på förslagssajten Betri Reykjavík. Svarthöfði är det isländska namnet på Darth Vader - men också namnet på en krigare under den blodiga Sturlungatiden.

När Google reste Island runt med kameraförsedda bilar var Óli Gneisti Sóleyjarson beredd. När en av streetview-fordonen körde genom Breiðholt stod han på trottoaren utklädd till Darth Vader från Star Wars - en bild som Nútíminn letat upp.

På förslagssajten Betri Reykjavík har Óli Gneisti Sóleyjarson argumenterat för att en av gatorna i den isländska huvudstaden skulle uppkallas efter Darth Vader. Förslaget fick i går klartecken från miljö- och stadsplaneringsnämnden i kommunen. Frågan går nu enligt beslutet vidare till fullmäktige.

Bratthöfði blir den gata som får byta namn till Svarthöfði. Det skriver borgmästaren Dagur B. Eggertsson på Twitter. Beskedet kan möjligen lugna generationer av isländska Monopol-spelare. Idén från Betri Reykjavík var nämligen att i stället byta namn på Bíldshöfði, en av de gator som finns med i den isländska versionen av det klassiska spelet.

Svarthöfði kommer nu att bli länken mellan Stórhöfði och Sævarhöfði. Anledningen till att Bíldshöfði inte blev valet är att där - till skillnad från Svarthöfði - finns ett antal fastigheter. För de företag som finns på gatan hade namnbytet sannolikt medfört en kostnad.

Óli Gneisti Sóleyjarson tycks inte särskilt nedslagen över det. I ett blogginlägg skriver han att han tänker vara på plats när skylten med det nya namnet avtäcks - naturligtvis utklädd till Darth Vader.

Svarthöfði är dock inte enbart ett namn som på Island förknippas med Star Wars-filmerna. Svarthöfði var namnet på en av de fyra bröderna Dufgusson, som under 1200-talets blodiga Sturlungatid var framstående krigare.

Far och son döms för stöldturné längs Islands ringväg

Med hjälp av fräcka stölder och inbrott finansierade två tjeckiska män sin semester längs ringvägen. Men den 11 augusti tog brottsturnén slut utanför Höfn när de greps av polis. Nu döms de av Héraðsdómur Vesturlands till tre månaders villkorlig dom. Männen ska också ersätta brottsoffren för vad som stulits och stå för rättegångskostnaderna.

Den 8 augusti i år utsattes Húnabúð i Blönduós för en fräck stöld. Två män - som senare skulle visa sig vara far och son från Tjeckien på färd runt Island - tog pengar ur kassan och stal den anställdas väska. Den äldre av de två, den 43-årige fadern, stal pengarna medan den 22-årige sonen uppehöll den anställda utanför butiken.

Snart kunde polisen ana ett mönster. Ytterligare tre stölder genomfördes på samma sätt i östlig riktning längs ringvägen.

Det första brottet genomfördes den 7 augusti. Då bröt sig männen in i en sommarstuga i Helgafellssveit på Snæfellsnes. Där stal de en bärbar dator av märket Macbook Air, en Ipad och 200 euro i kontanter.

Dagen därpå stannade alltså männen i Blönduós. Ur kassan stal de 49 390 isländska kronor och i kvinnans väska fanns 23 000 kronor. De tog även med sig väskan med id-handlingar och personliga föremål.

Bara några timmar senare genomfördes nästa stöld, den här gången i Skagfirðingabúð i Sauðárkrókur. På samma sätt som i Blönduós distraherade 22-åringen en anställd medan 43-åringen stal värdesaker. Den här gången kom duon över två Samsung-telefoner till ett sammanlagt värde av 169 800 isländska kronor.

Måndagen den 10 augusti var det dags för nästa stöld i Flóra i Akureyri. Ur kassan stals 21 000 isländska kronor och från en anställds handväska stals ytterligare 10 000 kronor.

Männen fortsatte resan österut längs ringvägen. Vid lunchtid den 11 augusti stal de 45 000 isländska kronor ur kassan på Samkaup i Eskifjörður. Precis som tidigare uppehöll 22-åringen den som satt i kassan medan 43-åringen länsade kassan.

Senare samma dag stoppades de två männen i en vägspärr vid Lón utanför Höfn. I männens bil hittade polisen både stöldgods och pengar. Trots att männen även filmats av övervakningskameror nekade de till brott under förhören.

Under rättegången i Héraðsdómur Vesturlands erkände männen i stället att de gjort sig skyldiga till ett inbrott och fyra stölder. De gick också med på att ersätta offren för vad som stulits.

Männen döms nu till tre månaders villkorlig dom. De slipper avtjäna fängelsestraffet om de inom tre år inte gör sig skyldiga till ny brottslighet. Till männens fördel talar enligt rätten att de är tidigare ostraffade på Island och att de erkänt brotten. Däremot är det till deras nackdel att de utfört brotten planerat och i samförstånd.

Utöver att ersätta brottsoffren för vad som stulits ska männen också stå för rättegångskostnader på sammanlagt knappt 500 000 isländska kronor.

Här kan du läsa mer om männens stöldturné och här kan du läsa domen i sin helhet.

Heiða Kristín Helgadóttir vill inte leda Ljus framtid

Heiða Kristín Helgadóttir var den som öppet trädde fram och kritiserade Ljus framtids ledning. Men hon tänker inte själv kandidera till posten som partiledare. I stället har hon uppmanat parlamentarikern Brynhildur Pétursdóttir att ställa upp. Kommunpolitikern Guðlaug Kristjánsdóttir har också visat intresse för uppdraget tillsammans med alltingsledamoten Óttarr Proppé.

När grundaren Heiða Kristín Helgadóttir trädde fram och offentligt kritiserade Ljus framtids ledning gick det snabbt. Gruppledaren Róbert Marshall avfärdade först kritiken som barnslig, men ordföranden Guðmundur Steingrímsson sade sig snart vara beredd att avgå. I stället ville han se ett roterande ledarskap i partiet.

Ljus framtids opinionssiffror har under en längre tid befunnit sig i fritt fall. Heiða Kristín Helgadóttir ansåg att ledningen hade misslyckats med att föra ut partiets politik. Hon hävdade också att den glöd som fanns hos föregångaren Bästa partiet slocknat inom Ljus framtid. I stället hade partiet i alldeles för stor utsträckning utvecklats till ett traditionellt politiskt parti.

Guðmundur Steingrímsson gjorde sannolikt klokt i att ställa sin plats till förfogande. Inom partiet finns ett utbrett missnöje både med honom och Róbert Marshall. Samtidigt finns det från deras falang medlemmar som betraktar Heiða Kristín Helgadóttirs offentliga kritik som ett svek.

Den 5 september väljer Ljus framtid en ny ledning vid partiets årsmöte i Reykjanesbær. Men Heiða Kristín Helgadóttir har nu bestämt sig för att inte kandidera till uppdraget som ordförande. Hon lämnade beskedet i ett inlägg på Twitter i går:
"Förändringarna som Ljus framtid genomgår handlar inte om mig eller om mina ambitioner, utan om att partiet ska kunna återuppväcka väljarnas intresse och hitta den gnista som behövs för att rycka med andra. Min ambition är att delta i det arbetet och jag bedömer läget så att det görs bäst genom att jag tar plats i alltinget i höst under Björt Ólafsdóttirs föräldraledighet, och ger den nya ledningen stöd till ett gott arbete. Där vill jag se en kvinna som den främsta mellan jämlikar."
Facebook skriver Heiða Kristín Helgadóttir att hon inte utesluter att hon någon gång i framtiden ställer upp som ordförandekandidat.

Heiða Kristín Helgadóttir säger till Vísir att hon har uppmanat alltingsledamoten Brynhildur Pétursdóttir att kandidera till posten som partiledare. Hon har ännu inte bestämt sig, men säger till Vísir att hon överväger att ställa upp:
"När vi ser till alltingsgruppen så är vi bara sex, och av dessa är det två som inte tänker ställa upp och en är på föräldraledighet. Så vi är inte många kvar."
En annan alltingsledamot, Óttarr Proppé, säger till RÚV att han också överväger att kandidera. Precis som Brynhildur Pétursdóttir uppger han att han i så fall skulle ställa upp främst för att ta ansvar för partiet, och inte för att han strävar efter uppdraget som ordförande:
"Jag har ingen personlig ambition att få något prefix framför mitt namn, men jag anser det vara min skyldighet som partiets alltingsledamot att kandidera eller att vara öppen för att åta mig något förtroendeuppdrag."
Guðlaug Kristjánsdóttir är ordförande för kommunfullmäktige i Hafnarfjörður, där Ljus framtid är i majoritet tillsammans med Självständighetspartiet. Hon säger till RÚV att även hon kan tänka sig att ställa upp som ordförandekandidat:
"Jag vore beredd på vilken roll som helst. Jag håller med Heiða Kristín om att det vore mycket positivt om det fanns några kandidaturer att välja mellan. Jag skulle vilja se att människor deklarerade sin inställning och vad det innebär. Jag skulle tycka att det vore spännande att se det."
Trots den interna kritiken mot Guðmundur Steingrímssons ledarskap tror inte Baldur Þórhallsson, professor i statsvetenskap vid Háskóli Íslands, att det är en avgörande förklaring till Ljus framtids ras i opinionen. Han säger till Vísir att ett större bekymmer är att Ljus framtid uppfattas som ett vänsterparti i mängden:
"För det första visar nästan alla utländska och inhemska undersökningar att partiers stöd beror mycket mer på deras politik än ledare. För det andra tycker jag inte att Ljus framtids ordförande har kritiserats mycket i samhällsdebatten. Ordföranden för andra politiska partier som ordförandena för Självständighetspartiet, Framstegspartiet och Socialdemokraterna har kritiserats mycket mer än han, så det går inte att skylla på det. ... Dessa partier i mitten står inte högt i kurs hos väljarna. Väljare som är osäkra tycks röra sig ut mot kanterna, antingen till höger eller vänster, till radikalare partier som erbjuder större förändringar i samhället än vad dessa mittenpartier erbjuder. Detta anser jag till viss del förklarar det svåra läget för isländska mittenpartier."
Här kan du läsa mer om krisen inom Ljus framtid.

Dagens citat

"Det har alltid varit en del som övernattat på flygplatsen, men enligt flygplatsens regler är det förbjudet att övernatta. Anledningen är att många har gjort det bekvämt för sig så att bagage, sovsäckar och till och med tält och sådant utgör hinder för andra passagerare, eftersom det inte finns mycket utrymme i incheckningshallen på flygplatsen."

Gunnar K. Sigurðsson, marknadschef för flygplatsbolaget Isavia, säger till Vísir att antalet resenärer som försökt övernatta på flygplatsen i Keflavík har ökat kraftigt i sommar - läs mer här.

onsdag 26 augusti 2015

Kommunchef kämpade för PCC - får nu jobb av företaget



Som kommunchef i Norðurþing kämpade Bergur Elías Ágústsson för att det tyska företaget PCC skulle få bygga en kiselanläggning vid Bakki utanför Húsavík med avsevärda skatterabatter. Bygget har påbörjats, men valet av plats är fortfarande omstritt eftersom anläggningen placeras vid en förkastning där det finns en risk för stora jordskalv. Dessutom krävs en utbyggnad av energiförsörjningen för att kunna driva industrin.

För ett år sedan lämnade Bergur Elías Ágústsson uppdraget som kommunchef. Nu berättar Feykir att han i stället börjar arbeta just för PCC. Han säger till RÚV att det medan han var kommunchef inte funnits någon överenskommelse mellan honom och PCC om att han skulle börja jobba för företaget.

Beskedet fick i går en hel del att göra kopplingar till hur det gick till när Alcoa fick klartecken att bygga ett aluminiumsmältverk i Reyðarfjörður och den gigantiska dammen vid Kárahnjúkar. Då var det kommunchefen Guðmundur Bjarnason som först kämpade för att bygget skulle bli verklighet, och därefter började att jobba för Alcoa.

I dokumentärfilmen Draumalandið beskrevs tillvägagångssättet som typiskt för storföretag gentemot småkommuner. Ledande figurer, som kommunchefer, fick löften om välbetalda jobb om projektet fick klartecken. Guðmundur Bjarnason blev också en av de personer som kommunpolitikerna i Norðurþing vände sig till när de ville få energiintensiv storindustri till Húsavík.

Här kan du läsa mer om bygget av kiselanläggningen och ovan kan du se klippet från Draumalandið.

Boende i Reykjavík vill bli av med uthyrning till turister

En bostadsrättsförening i centrala Reykjavík har fått nog av uthyrning av lägenheter till turister. De hävdar att de många tillfälliga gästerna stör nattsömnen för de boende. Nu tänker föreningen stämma dem som hyr ut bostäder till turister. De anser att lagen kräver ett särskilt tillstånd från grannarna vid uthyrning. Det blir nu upp till domstol att avgöra dispyten.

Den växande turismen till Island har fått många Reykjavíkbor att börja hyra ut lägenheter till utländska besökare. Inte sällan köps bostadsrätter just för att de ska användas för uthyrning genom sajter som Air Bnb. Hittills är det dock bara en liten del av uthyrarna som har ansökt om och fått tillstånd för uthyrningen.

Höghusen i Skuggahverfi i centrala Reykjavík är särskilt populära bland turister. Under året har det sålts bostadsrätter till utlänningar där kvadratmeterpriset överstigit en miljon isländska kronor. De dyraste lägenheterna - på över 300 kvadratmeter högt upp med utsikt över bukten Faxaflói och fjället Esja - har gått på över 300 miljoner isländska kronor.

I dagsläget finns det omkring 4 000 bostäder i Reykjavík som hyrs ut till turister. I de mest centrala delarna har fastighetspriserna därför stigit med 55 procent sedan 2010, rapporterar RÚV.

Den som genom Air Bnb hyr en lägenhet i Skuggahverfi får räkna med en dygnshyra på minst 2 000 svenska kronor.

Nu tänker bostadsrättsföreningen Skuggi 1, som består av sex hus i Skuggahverfi byggda mellan 2002 och 2005, stämma tre bostadsrättsägare. Anledningen är att de inte själva bor i lägenheterna, utan att de i stället hyr ut dem till turister.

Geir Gunnlaugsson, ordförande för bostadsrättsföreningen, säger till RÚV att uthyrningen stör övriga boende i husen. Den som köper en bostadsrätt väntar sig inte att grannarna ska använda lägenheterna som pensionat. Därför vill föreningen att rätten ska avgöra om uthyrningen - som de hävdar handlar om näringsverksamhet - kräver särskilt tillstånd:
"Vi vill få domstolens beslut om hur lagen om samägda fastigheters bestämmelse ska tolkas när det har påbörjats uthyrningsverksamhet i husen, om inte vår tolkning av lagen om samägda fastigheter är korrekt att det behöver begäras tillstånd från övriga ägare när sådana förändringar genomförs."
Det som är mest störande är enligt Geir Gunnlaugsson att turister rör sig i huset sena kvällar och nätter efter att ha varit ute, och tidiga morgnar för att ta flyget från Keflavík. Han säger till RÚV att boendemiljön har förändrats sedan uthyrningen började:
"När sådan verksamhet påbörjas kommer strömmar av människor som vi inte alls känner. Det kommer människor, de kommer sänt på kvällen, de åker tidigt på morgnarna. Detta ljud orsakar störningar hos andra boende. Det är kanske fyra eller sex som går och duschar och går ut med resväskor till klockan fem på morgonen. Dessa gäster behöver ofta söka efter mycket information hos andra. Det är ett ständigt tjat. Så är det vissa regler om ljud i samägda fastigheter. Dessa människor förstår inte alltid det."
Guðjón Jónasson bor i ett av husen i Skuggi 1. Han säger till Vísir att han tycker att det är bra att bostadsrättsföreningen tar saken till domstol. Visserligen innebär turismen att Reykjavíks centrum får nytt liv, men det måste också tas hänsyn till dem som bor i innerstaden:
"Människor är inte särskilt nöjda med att vakna mitt i natten när turister kommer från flyget och försöker att öppna din dörr. Det är nämligen så att det inte är alla ägare av dessa bostäder som checkar in människorna. Det är enligt min mening ingen ordning på den här saken. Det är många invånare i centrum som har blivit ganska trötta på detta."
Lagen säger att förändringar av verksamhet som innebär stora förändringar även för närboende ska godkännas av övriga boende. Det blir nu upp till Héraðsdómur Reykjavíkur att avgöra om uthyrning av bostadsrätter till turister är en sådan förändring.

Här kan du läsa mer om uthyrningen av privatbostäder och Air Bnb i Reykjavík.