Polis sparkas efter övervåld mot berusad kvinna

Den polis som i samband med ett gripande kastade en berusad kvinna till marken får sparken från sitt jobb. Misshandeln inträffade sommaren 2013. Kvinnan ställde sig i vägen för en polisbil på Laugavegur i Reykjavík. Hon provocerade och spottade mot en polis. Enligt Hæstiréttur Íslands använde polisen övervåld vid gripandet.

Polisen har varit tjänstledig med halv lön sedan ingripandet i juli 2013. Före jul fällde Hæstiréttur Íslands mannen för misshandel. Straffet blev villkorlig dom på 30 dagar. Han skulle dessutom betala 430 000 isländska kronor i skadestånd till kvinnan.

Domstolen ansåg att det måste ha varit uppenbart för polisen att kvinnan var mycket berusad. Därför fanns det inget som motiverade det övervåld som användes vid gripandet. Hela händelseförloppet filmades - ett klipp som fick stor spridning på nätet och gav upphov till en debatt om polisens våldsutövning.

Polisen tvingas nu att lämna sitt jobb. Mannen fick nyligen beskedet av polischefen Sigríður Björk Guðjónsdóttir. Formellt förlorar han sin tjänst vid månadsskiftet, skriver Morgunblaðið.

Här kan du läsa mer om domen mot polisen.

Allt färre reser med isländskt inrikesflyg

Västmannaöarna och Höfn i Hornafjörður är de enda destinationerna som ökade under 2014. Men för det isländska inrikesflyget som helhet fortsatte den negativa trenden under förra året. Bara 675 828 flög inrikes under 2014, en minskning med 2,8 procent jämfört med föregående år. Flest passagerare övergav turer till och från Reykjavík. Det visar statistik från Isavia.

Det isländska inrikesflyget hade totalt 675 828 passagerare under 2014. Det är tredje året i följd som antalet resenärer minskar. Bara två flygplatser, Västmannaöarna och Höfn i Hornafjörður, kunde räkna in fler passagerare. På övriga inrikesflygplatser minskade resandet.

Reykjavík var den i särklass största inrikesflygplatsen med 328 205 resenärer, en nedgång med 3 procent jämfört med 2013. Därefter följer Akureyri med 172 106 (-3,4 procent), Egilsstaðir 87 335 (-4,6), Ísafjörður med 34 946 (-1,8), Västmannaöarna 19 412 (+10), Höfn i Hornafjörður 9 887 (+6,7), Húsavík 9 646 (-2,5) och Grímsey 3 668 (-13,1).

Övriga inrikesflygplatser - Bíldudalur, Gjögur, Vopnafjörður och Þórshöfn - hade sammanlagt 10 623 passagerare (-2,3 procent jämfört med 2013).

Även mängden gods och post som transporterades med inrikesflyg minskade under 2014. Totalt fraktades 1 545,6 ton, en minskning med 1,5 procent.

Utrikestrafiken fortsätter däremot att sätta nya rekord. Under 2014 flög hela 3 910 244 resenärer från någon av Islands internationella flygplatser. Ökningen jämfört med 2013 är 19,9 procent.

Dominerar gör Keflavík med 3 867 418 resenärer, vilket motsvarar ett lyft med 20,5 procent. Motsvarande siffror var för Reykjavík 36 544 resenärer (-14 procent), Akureyri 4 431 (-11,6) och Egilsstaðir 1 851 (-28,8).

Från Akureyri finns utrikesflyg till Grönland. I övrigt handlar trafiken till både Akureyri och Egilsstaðir främst om charter. Från Reykjavík går flyg till Grönland och Färöarna. Att turerna till Färöarna under en del av året flyttades till Keflavík är sannolikt en förklaring till det stora tappet i Reykjavík.

Trots att Keflavík har tio gånger så många resenärer som Reykjavík är den senare - tack vare inrikes-, övnings- och privatflyg samt mellanlandningar för mindre flygplan på väg över Atlanten - landets mest använda flygplats. Reykjavík hade 60 447 flygningar jämfört med 36 945 för Keflavík, 14 205 för Akureyri, 4 900 för Västmannaöarna, 3 218 för Egilsstaðir, 1 874 för Ísafjörður, 1 242 för Húsavík, 1 081 för Höfn i Hornafjörður och 498 för Grímsey. Övriga flygplatser hade 3 201 flygningar.

Det var inte bara antalet passagerare som ökade från Keflavík. Det gjorde även godstransporterna. Under 2014 fraktades totalt 42 964 ton varor och post från Keflavík, en ökning med 1,2 procent. Motsvarande siffra för Reykjavík var 215,2 ton (+3 procent) och för Akureyri 77,8 ton (+206,3 procent).

Ett nytt rekord sattes också för antalet flygplan som under året passerade det isländska flygkontrollområdet. Under 2014 var det totalt 130 856 plan, en uppgång med 12,5 procent. Antalet kilometer som flögs inom zonen var rekordhöga 186 123 452 - vilket motsvarar 4 644 färder runt jorden.

Den vanligaste sträckan som flygs i det isländska luftrummet är London till Los Angeles följd av London till Keflavík, Keflavík till London, London till San Francisco och Keflavík till Köpenhamn.

Icelandair svarar för 14,25 procent av den totala flygtrafiken inom området. Därefter följer United Airlines med en andel på 6,87 procent, Delta med 5,04 procent, British Airways med 4,72 procent, Lufthansa med 4,71 procent, Emirates med 4,02 procent, SAS med 3,84 procent, amerikanskt privatflyg med 3,31 procent, Air Canada med 3,18 procent och Wow Air med 2,66 procent.

Här kan du läsa mer om inrikesflyget.

Ólafur Ragnar Grímsson uppmanas kandidera - och sluta

Med 16 månader kvar till valet finns det hittills ingen som sagt sig vilja kandidera till att bli Islands president. Den sittande statschefen Ólafur Ragnar Grímsson uppmanas på Facebook att kandidera för ytterligare en mandatperiod. En annan grupp vill däremot att han lämnar uppdraget nästa sommar. Det populäraste namnet är komikern Jón Gnarr - men om han ställer upp är osäkert.

Redan inför förra presidentvalet deklarerade Ólafur Ragnar Grímsson att han efter sexton år på posten inte ställde upp för omval. Men han lät sig övertalas. Efter en historiskt smutsig valrörelse besegrade han fem motkandidater, där programledaren Þóra Arnórsdóttir var huvudutmanaren.

Då hänvisade Ólafur Ragnar Grímsson till behovet av stabilitet och en säkerhetsventil. Island stod inför stor ovisshet - i synnerhet kring ansökan om EU-medlemskap och förslaget till ny grundlag - vilket enligt honom innebar att det fanns ett behov av en president som vågade gå emot regeringen genom att inte godkänna lagar.

I sin kampanj spelade Ólafur Ragnar Grímsson skickligt på det utbredda missnöjet med den rödgröna regering som då styrde landet. Efter alltingsvalet våren 2013 gav han uppdraget att bilda regering till Framstegspartiets ledare Sigmundur Davíð Gunnlaugsson - trots att Självständighetspartiet under Bjarni Benediktssons ledning fått fler röster. I någon mån blev Ólafur Ragnar Grímsson därmed en gudfader för den koalition som nu regerar.

Vad som händer med EU-frågan är osäkert, men regeringen avser att återkalla Islands ansökan om medlemskap. Grundlagsdebatten har försvunnit helt från dagordningen - och oppositionen har inte lyckats väcka liv i den. Som uttalad motståndare både till förändringar av konstitutionen och till EU-medlemskap ser det politiska läget betydligt bättre ut för Ólafur Ragnar Grímsson.

Samtidigt spekuleras det allt mer i att han skulle kunna tänka sig ännu en sista fyraårsperiod som Islands president. Vid en valseger sommaren 2016 skulle han då väljas för en sjätte mandatperiod och i så fall lämna uppdraget 2020 vid 77 års ålder.

Men det finns också politisk utveckling som gått emot Ólafur Ragnar Grímsson. Fängelsedomen mot Sigurður Einarsson, tidigare styrelseordförande för Kaupþing, påminde om att bankchefen av presidenten tilldelades Falkorden och att Ólafur Ragnar Grímsson före finanskraschen hyllade bankernas expansion.

Ólafur Ragnar Grímsson har argumenterat för att Island i stället för EU ska satsa på att utveckla relationerna med Ryssland, Kina och Indien. Den ryska inmarschen i Ukraina och de tilltagande inskränkningarna av yttrandefriheten i landet är inte till hans fördel. Det är en händelseutveckling som åtminstone vissa anser redan färgat bilden av Ólafur Ragnar Grímsson negativt.

Guðmundur Franklín Jónsson, ledare för Höger-gröna, uppmanar på Facebook Ólafur Ragnar Grímsson att kandidera för ytterligare en fyraårsperiod. Sidan har hittills gillats av 1 300 personer. Guðmundur Franklín Jónsson säger till Kjarninn att Ólafur Ragnar Grímsson i dagsläget är den bästa tänkbara presidenten:

"Jag upplever det som att människor har skrivit av Ólafur Ragnar, men han är naturligtvis alltjämt kandidat nummer ett och är det mest praktiska alternativet. Självfallet kommer många på fråga som till exempel Jón Gnarr, Egill Helgason, Tinna Gunnlaugsdóttir, Þórarinn Eldjárn och flera som alla är enastående människor. ... Jag gillar Jón Gnarr. Hans tid kommer."

Även om Ólafur Ragnar Grímsson fick en majoritet av rösterna i senaste presidentvalet har hans politisering av ämbetet också lett till att han har många ovänner. Som ett svar på Guðmundur Franklín Jónssons uppmaning skapades på Facebook snart ett upprop där han manades att inte kandidera på nytt. Sidan har gillats drygt 900 gånger.

På en annan sida på Facebook uppmanas Jón Gnarr att kandidera. Den har hittills gillats drygt 6 000 gånger. Komikern har sagt sig vara åtminstone ljummet inställd till uppdraget. Om Jón Gnarr skulle kandidera skulle han oavsett motkandidater ha mycket goda vinstchanser. Han är sannolikt också en av få som skulle kunna besegra den sittande presidenten.

Här kan du läsa mer om det kommande presidentvalet.

Dagens citat

"IMMI for me is a bit like a fairy tale, reality on the ground is different from the idea. ... I like the idea but Iceland is far from being a haven for free journalism."

Jón Bjarki Magnússon, tidigare journalist på DV, i Al-Jazeera om strävan om att göra Island till en fristad för visselblåsare, pressfrihet och källskydd.

Majoriteten spricker i fullmäktige i Langanesbyggð

Framtidslistan och Ny kraft bildade majoritet i fullmäktige i Langanesbyggð efter förra årets kommunalval. Men efter bara knappt åtta månader spricker samarbetet. Hur kommunen nu ska styras är oklart. Än så länge fortsätter Ny krafts Hilma Steinarsdóttir som kommunalråd i Langanesbyggð.

I Langanesbyggð på nordöstra Island blev U-listan största parti med 45,5 procent av rösterna och tre mandat i fullmäktige. Men Framtidslistan, som fick 32,3 procent och två mandat, och Ny kraft, som fick 22,2 procent och två mandat, valde att bilda koalition. Som kommunalråd utsågs Ny krafts toppkandidat Hilma Steinarsdóttir.

Nu står det klart att den majoritet som tog makten i Langanesbyggð den 20 juni förra året har spruckit. Samarbetet upphörde enligt ett pressmeddelande den 16 februari.

Kommunpolitikerna har den senaste tiden brottats med flera skolfrågor. Tidigare i år öppnades en lekskola i Bakkafjörður, en av de två tätorterna i Langanesbyggð. I centralorten Þórshöfn arbetar fullmäktige med att både bygga en ny förskola och förbättra grundskolan. Lösningen kan bli en byggnad där ortens alla skolor får samsas.

Koalitionen i Langanesbyggð är den första i landet som spricker sedan förra årets kommunalval.

Självständighetspartiet backar - men är störst på Island

Självständighetspartiet backar i opinionen men är ändå landets i särklass största parti. Men mellan de övriga fem partierna i alltinget är avståndet nu bara 2,2 procent. Näst störst är i dagsläget Ljus framtid medan Piratpartiet är minst. Det visar en opinionsmätning utförd av MMR.

Sällan har opinionsläget inom isländsk politik varit så jämnt som nu. Med 25,5 procent av väljarstödet, en tillbakagång med 1,8 procentenheter sedan föregående mätning, är Självständighetspartiet med bred marginal störst i landet.

Mellan de övriga fem partier som är invalda i alltinget är läget däremot rekordjämnt. Skillnaderna är så små att den statistiska felmarginalen gör att Piratpartiet - som är minst i denna mätning - i själva verket skulle kunna vara större än Ljus framtid, som är nummer två i landet efter Självständighetspartiet.

Ljus framtid får 15 procent och backar därmed 1,9 procentenheter, Socialdemokraterna får 14,5 procent och tappar 1,4 procentenheter, Framstegspartiet får 13,1 procent och ökar 3,7 procentenheter, Gröna vänstern får 12,9 procent och klättrar 1 procentenhet och Piratpartiet ligger still på 12,8 procent.

Piratpartiet ligger därmed kvar på samma rekordnivå som i föregående mätning som slutfördes den 14 januari. Anmärkningsvärt är dock att MMR gjorde ytterligare en opinionsundersökning den 29 januari. Resultatet offentliggjordes inte, men där noterades Piratpartiet för hela 14 procent.

Uppsvinget för Framstegspartiet gör att väljarstödet nu är det högsta sedan mars förra året.

Bland de övriga partierna får Höger-gröna 1,3 procent (en ökning med 0,8 procentenheter), Landsbygdspartiet 0,7 procent (+0,3), Demokrativäktaren 0,7 procent (-0,3), Hushållens parti 0,5 procent (+0,3), Sturla Jónsson 0,4 procent (-0,3), Gryning 0,3 procent (-0,1), Regnbågen 0,2 procent (-0,7), Humanistpartiet 0,1 procent (-0,1) och Folkfronten 0 procent (oförändrat).

Övriga partier får 2 procent, en ökning med 0,4 procentenheter.

Nu uppger 36,4 procent att de stödjer regeringen. Det motsvarar en uppgång med 1,8 procentenheter.

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

Polisen: Risken för terrordåd mot Island har ökat

Terrorhotet mot Island har ökat. Några säkra indikationer på dåd riktade mot landet finns inte - men polisen känner till personer som både har kapacitet och vilja att utföra terroraktioner. En risk är genomströmningen av personer som strider för extremistgrupper som Islamiska staten. Det skriver rikspolisstyrelsens analysenhet i en ny rapport.

Tidigare har risken för terrordåd på isländsk mark eller mot isländska intressen betraktats som låg. Nu har faran höjts ett steg till medelnivå. Bakom beslutet finns två huvudskäl - dels de terrorattentat som inträffat i andra nordiska länder, dels genomströmningen av personer som frivilligt anslutit sig till Islamiska staten och liknande extremistgrupper.

Polisen har ingen kännedom om att det på Island skulle finnas några aktiva terroristceller eller några nätverk som förespråkar våld som metod. Däremot finns det individer som sympatiserar med terrorgrupper.

Att risken för terrordåd nu bedöms vara medelhög betyder att attentat inte kan uteslutas. I landet finns 72 000 registrerade vapen samt ett okänt antal illegala vapen. Det handlar visserligen främst om jaktvapen, men för den som vill komma över ett skjutvapen är möjligheterna alltså stora.

En särskild risk är förknippad med Islands geografiska läge. Polisen uppger att personer som strider för Islamiska staten vid flera tillfällen har befunnit sig på isländsk mark. Detta har skett då de har mellanlandat i Keflavík på väg mellan Nordamerika och Europa.

Polisens bedömning är att genomströmningen av personer som sympatiserar med eller strider för Islamiska staten kommer att fortsätta. Det innebär ett ökat behov av gränskontroller. Även om det inte förefaller troligt finns det på Island mål som skulle kunna utsättas för terrordåd, exempelvis ambassader.

Genomströmningen av misstänkta terrorkrigare är problematisk även i förhållande till Islands internationella förpliktelser. En resolution från FN:s säkerhetsråd säger att medlemsländer ska göra vad de kan för att utländska terrorister inte rör sig inom deras gränser. Hittills har isländska myndigheter inte ingripit mot några sådana personer.

En allmän risk är individer som radikaliseras på nätet. De kan enligt polisen sympatisera med till exempel al-Qaida eller Islamiska staten utan att vara intresserade av att delta i krig. I stället kan de utföra attacker i dessa terrororganisationers namn efter mönster som nyligen drabbat Köpenhamn, Bryssel och Paris.

I dagsläget finns det ingen information om att islänningar skulle ha anslutit sig till stridande grupper i Syrien, Ukraina eller andra länder. Eftersom det sker en omfattande rekrytering från de nordiska grannländerna finns det heller inget som utesluter att även islänningar skulle göra samma val.

För att kunna förebygga terrorism vill polisen få utökade undersökningsmöjligheter, ett förbud mot deltagande i strider och terrordåd utomlands, samrådsmöjligheter mellan myndigheter för att kunna identifiera personer som skulle kunna begå attentat, mer träning för polisen att möta terrorhot och en flyktingpolitik vars utgångspunkt är anpassning till det isländska samhället.

Här kan du läsa mer om asylsökande som sympatiserar med Islamiska staten.

Dagens citat

"Vi har länge siktat på att styra antalet besök över dagen. I lagunen finns vid varje tidpunkt plats för 750 personer och det begränsas av antalet skåpplatser i omklädningsrummen."

Dagný Pétursdóttir, vd för Bláa lónið, i Vísir om att tillströmningen av besökare till Blå lagunen i år redan är så stor att gäster som inte förhandsbokat fått avvisas eftersom det inte funnits plats i badet.

Världens äldsta havssulor ringmärktes på Eldey

32 år och tre månader respektive 31 år och fem månader. Så gamla blev två havssulor som ringmärktes på isländska Eldey 1982. Bägge hittades döda under förra året. Det är första gången som så hög ålder bekräftas för havssulor. Det tidigare rekordet var 27 år och åtta månader, rapporterar Morgunblaðið.

På Eldey utanför Reykjanes finns en av världens största kolonier av havssulor. Under sommarhalvåret täcker fåglarna hela den lilla klippön som sticker rakt upp ur Atlanten. Av de fåglar som ringmärktes 1982 hittades alltså två rekordexemplar under förra året. Den äldsta havssulan blev drygt 32 år.

Förra året ringmärktes drygt 19 000 fåglar av 79 olika arter på Island. Även det är nytt rekord. Flest exemplar märktes av gråsiska.

Den dokumenterat mest långväga gästen under förra året var en sandlöpare som ringmärkts i Ghana. När den sågs vid Akranes hade den flugit omkring 700 mil, skriver Morgunblaðið.

Här kan du läsa mer om Eldey.

Asylsökande IS-sympatisör får inte sättas i häkte

En av dem säger sig älska Islamiska staten och vill själv strida för sin religion. Han har hotat kommunens personal, vandaliserat en bil och ägnat sig åt självskadebeteende. Dessutom tänker han utkräva hämnd genom terror om han utvisas. Men Hæstiréttur Íslands anser inte att det är tillräckliga skäl för att mannen - som söker asyl på Island tillsammans med en annan man - ska hållas i häkte i väntan på beslut.

Två män gick den 21 januari i år in på polisstationen på Hverfisgata i Reykjavík för att ansöka om asyl på Island. De tros ha landat i Keflavík dagen innan med ett flyg från Köpenhamn. De sade sig vara bröder och uppgav att de hade rest utan pass eller andra identitetshandlingar.

Bägge männen fick en tillfällig bostad genom kommunen. Eftersom en av männen sade sig vara 17 år fick han ett boende där han stod under övervakning från socialförvaltningen i Reykjavík.

Inom loppet av några veckor hann mannen avverka tre olika boenden. Han var gång på gång hotfull mot personalen och sade att han skulle bestraffa dem, han slog i väggar, dörrar och trappor, han tände eld på sina sängkläder och han vandaliserade en bil tillhörande en i personalen. Efter en tid tog myndigheterna beslutet att bara låta personal från socialförvaltningen besöka mannen tillsammans med polis.

Mannen sade själv att han älskade Islamiska staten och att han själv ville ge sig ut i krig för sin religion. När myndigheterna undersökte hans beteende på nätet kunde de konstatera att mannen ägnat mycket tid åt webbplatser lojala med terrorgrupper som Islamiska staten och Boko haram. Han hade bland annat tittat på flera inspelade avrättningar.

Om mannen inte skulle få asyl på Island utan i stället skulle utvisas har han utlovat att hämnas genom blodiga terrorattentat. Hans mål skulle då vara att mörda tusentals människor.

Uppgifter från Interpol visar att de två männen - som tros vara bröder - är efterlysta i Danmark. Där är de dock kända under andra namn. Enligt danska myndigheter är männen troligtvis födda 1994 och 1996. Skälet till efterlysningen är att de inte följt asylprocessen. Över bägge vilar ett utvisningshot enligt Dublinkonventionen.

Männen har också begärts utlämnade till Danmark. De har under andra namn tidigare även sökt asyl i Sverige.

En undersökning av mannens tänder gjord i Reykjavík visar att han sannolikt är äldre än 17 år. Det tyder på att han även på Island inte talar sanning om sin bakgrund. Det var efter beskedet om resultatet av tandundersökningen som mannen hotade med att begå attentat om han skulle utvisas.

Polisen vände sig först till Héraðsdómur Reykjavíkur med en begäran om att mannen i häkte skulle invänta besked om asyl. Polisen ansåg att han framstod som labil och att det fanns tydliga tecken på självskadebeteende. Samtidigt talade han om sin lust att kriga för islam. Därför hävdade polisen att mannen utgjorde en fara både för sig själv och för andra.

Som argument nämnde polisen också att mannens verkliga identitet, nationalitet och eventuella släktförhållanden var osäkra. Därför skulle det, om mannen fick röra sig fritt, finnas en överhängande risk för att han skulle försöka ta sig vidare till ett annat land.

Héraðsdómur Reykjavíkur ansåg dock inte att det fanns tillräckliga skäl för att mannen skulle placeras i häkte. Inför Hæstiréttur Íslands argumenterade polisen på nytt för att mannen skulle kunna utgöra ett hot mot säkerheten eftersom han föreföll beredd att ta till våld. Inte heller här fick polisen gehör för sina argument.

I stället för häkte finns mildare åtgärder som reseförbud och anmälningsplikt. Det var dock alternativ som polisen inte bad Hæstiréttur Íslands att begrunda. Därför kan domstolen bara ta ställning till begäran om häktning. Där anser inte rätten att skälen är tillräckligt starka.

Polisen väntas nu lägga fram en begäran om att mannen bara får vistas inom ett visst område och att han regelbundet ska anmäla sig till polisen. En liknande begäran är även att vänta mot den andre mannen. Om de inte efterlever restriktionerna kan det på nytt bli aktuellt att pröva om de ska sitta i häkte.

Det är första gången som isländsk polis agerar för att asylsökande ska sättas i häkte. Det är också första gången som det under asylprocessen öppet framkommer att sökande sympatiserar med extremistiska terrorgrupper och själv strävar efter att delta i krig.

Här kan du läsa domen i sin helhet.

Eyjafjallajökull orsakade jordens största sandstorm

Tre fjärdedelar av växtligheten revs upp ur marken och blåste bort. Inom loppet av en timme försvann tolv ton materia - från ett meterbrett område på Skógaheiði. Under de två dagarna som sandstormen pågick blåste många miljoner ton materia ut över havet. Det är första gången som så omfattande erosion dokumenteras. Förutsättningarna skapades genom vulkanutbrottet i Eyjafjallajökull.

Under våren 2010 placerades mätinstrument på Skógaheiði med syftet att följa utbrottets inverkan på naturen. Heden ligger på ungefär 600 meters höjd norr om Skógar - inte långt från utbrottets första skådeplats vid Fimmvörðuháls, mitt emellan Eyjafjallajökull och Mýrdalsjökull.

Utbrottet fick enorma mängder aska att samlas bland annat på Skógaheiði. I dag har problemen avtagit, men under lång tid betydde stormväder i regionen att vulkanaska skulle blåsa ned över kusten och försämra sikten.

Den 14 och 15 september 2010 drabbade en kraftig sandstorm södra Island och Skógaheiði. Enligt en forskarstudie publicerad i Scientific Reports handlar det om den största sandstormen som någonsin registrerats. Aldrig tidigare har så omfattande erosion dokumenterats på så kort tid.

Exakt hur mycket materia som revs upp av stormen är okänt. Klart är dock att det handlar om många miljoner ton. Mätinstrumenten visade hur mycket materia som passerade ett meterbrett område - det handlade om upp till 11 800 kilo i timmen.

Uppe på Skógaheiði försvann upp till 75 procent av växtligheten. Mängder av sten hade närmast polerats av sand och aska och såg plötsligt ut att blänka efter stormen.

Eftersom stormen blåste materian ut till havs blev dock problemen på land förhållandevis små. Samma väg tog den största delen av askan från Eyjafjallajökulls utbrott. Om vindarna i stället hade fört materian mot Islands tätbefolkade västra hörn hade problemen blivit betydligt större.

Även om det handlar om den största kända sandstormen finns det mycket som talar för att Island tidigare drabbats av minst lika stora naturkatastrofer. Erosionen har exempelvis varit påtaglig vid Hekla. Där har den på senare tid bekämpats genom stora planteringar.

Enligt forskarna är det också så som Island behöver arbeta för att kunna förebygga stora sandstormar. Genom att skapa livskraftiga ekosystem i områden som ofta drabbas av vulkanutbrott kan erosionen motverkas.

Växtlighet utgör alltså ett skydd mot sandstormar. Utan sådant skydd riskerar de sandstormar och den erosion som följer på många isländska vulkanutbrott att orsaka större skada än exempelvis nedfall av vulkanaska.

Här kan du läsa mer om konsekvenserna av Eyjafjallajökulls utbrott.

Dagens citat

"Det får inte tolkas så att jag tyckte att den här bilen var särskilt dyr. Detta var bara en konstig resa och en lång väg dit mitt i natten. Därför var det väldigt bra att kunna vända sig till denna chaufför som körde oss och var mycket hjälpsam. ... Vi två skyndade oss in till stan, jag och en doktorand. Detta är sådant som händer ibland."

Magnús Tumi Guðmundsson, professor i geofysik vid Háskóli Íslands, i Vísir om hur han när den vulkaniska aktiviteten i Bárðarbunga började i höstas under natten till priset av 37 000 isländska kronor fick ta en taxi från en doktorandutbildning vid Leirubakki nära Hekla till Reykjavík.

Erosion har gjort Seltjarnarnes fyra fotbollsplaner mindre

Foto: Seltjarnarnesbær

Ett flygfoto visade 1954 att Seltjarnarnesbærs yta uppgick till 210,3 hektar. I dag mäter kommunens yta bara 206,9 hektar. Inom loppet av drygt 60 år har alltså ytan minskat med 3,4 hektar - vilket motsvarar fyra fotbollsplaner. Och hade kommunen inte agerat för att minska erosionen hade ännu mer mark gått förlorad. Det skriver Seltjarnarnesbær i ett pressmeddelande.

Seltjarnarnesbær är kommunen som utgör Reykjavíkområdets västspets. År 1954 tog Landmælingar Íslands ett flygfoto som visade att ytan uppgick till 210,3 hektar. Nu finns 206,9 hektar kvar. Men om kommunen inte hade försökt bromsa erosionen hade ytterligare 3,4 hektar gått förlorade.

En karta över kommunen visar var kommunen växt och minskat sedan 1954. Anmärkningsvärd är utvecklingen vid Grótta, Seltjarnarnes västligaste punkt. En gång i tiden var näset så högt och brett att Grótta satt ihop med fastlandet. Erosionen har förvandlat Grótta till en ö, men där det går att gå över vid gynnsamt tidvatten. Om inte näset förstärkts hade det i dag varit betydligt svårare att ta sig över.

Tillverkade köttpaj utan kött - frias i rättegång

Inte bara dna-analysen visade att det inte fanns något kött i nötköttspajerna tillverkade av Gæðakokkar i Borgarnes. Fyllningen såg ut som en puré utan några tecken på att pajerna skulle innehålla den på ingrediensförteckningen utlovade nötfärsen. Så vittnade de experter som utförde undersökningen inför Héraðsdómur Vesturlands. Men rätten friar Gæðakokkar eftersom analysen var bristfällig.

I kölvattnet av den europeiska hästlasagneskandalen undersökte Matvælastofnun, den isländska livsmedelsmyndigheten, 16 slumpvis inköpta köttprodukter. Syftet var att genom dna-undersökningar testa om även inhemska livsmedelstillverkare hade odeklarerat hästkött i sina produkter.

Något hästkött fanns inte i någon av produkterna. Men resultatet av analysen av Gæðakokkars nötköttspajer visade att allt inte var som det skulle. Pajerna skulle innehålla 15 procent nötkött. Men i pajerna fanns inte ens spår av något kött.

Samtidigt uppdagades andra brister hos Gæðakokkar. Konsekvenserna för företaget blev stora. Kunderna försvann. Gæðakokkar bytte så småningom namn till Kræsingar för att inte förknippas med pajskandalen.

Heilbrigðiseftirlit Vesturlands, den regionala tillsynsmyndigheten, valde att lämna fallet vidare till distriktspolismästaren, som i sin tur valde att väcka åtal. Den analys som gjordes av Matvælastofnun var underlag för åtalet.

Det är också vad som friar Gæðakokkar från att dömas för brott mot livsmedelslagen. Héraðsdómur Vesturlands anser att analysen varit bristfällig. Inte heller är det bevisat att Gæðakokkar skulle ha haft för avsikt att föra konsumenterna bakom ljuset.

I rätten argumenterade åklagaren för att konsumenterna vilseletts av Gæðakokkar. Nötköttspajerna såldes inte bara med falsk innehållsdeklaration. Genom att hoppa över den för företaget dyraste ingrediensen kunde också produktionskostnaderna minska.

Företagets advokat motsatte sig att Gæðakokkar skulle ha haft något att vinna på att fuska. I stället påminde advokaten om att lagen säger att innehållsdeklarationen anger förhållandena vid tillverkningen, men att fördelningen därefter kan variera mellan enskilda produkter. Åklagaren ansåg dock att avvikelserna i det här fallet var oacceptabla.

Gæðakokkars ägare trodde först att avsaknaden av kött i köttpajen kunde bero på att fyllningen inte hade blandats tillräckligt. Den produceras i en bunke som rymmer 100 liter. I den tillsätts 30 kilo nötkött. Ägaren ansåg senare att det var en omöjlighet att någon skulle ha hoppat över nötfärsen. I stället hävdade ägaren att tillsynssystemet var korrumperat.

För att göra utslag i dna-analysen hade det räckt om det funnits 0,7 gram nötkött i en paj. De experter som genomförde arbetet vittnade i rätten om hur testet utfördes. Efter att en paj från Gæðakokkar visat sig vara köttfri analyserades ytterligare en - som även den visade sig vara helt fri från kött. I fyllningen syntes heller inga spår av nötfärs, utan den hade konsistensen av en puré utan "klumpar" av kött.

Anställda vid Matvælastofnun och Matís sade under rättegången dessutom att de var säkra på att de inte hade misstagit sig genom att ta prov på pajskalet i stället för fyllningen.

Några rester av de två köttfria köttpajerna sparades inte eftersom de inledningsvis inte var del i någon brottsutredning. Därför fanns det heller ingen bevisning för polisen att begära in. Det är brister som enligt domstolen gör att Gæðakokkar frias från åtalet om brott mot livsmedelslagen.

Här kan du läsa mer om rättsprocessen mot Gæðakokkar.

Bárðarbungas utbrott vid Holuhraun kan snart vara över

Bárðarbungas vulkanutbrott vid Holuhraun kan snart vara över. Lavaflödet i kratern är nu bara en tiondel av vad det var i inledningsskedet. Inte heller växer lavafältet på annat än höjden. Dessutom blir jordskalven allt glesare och allt svagare. Men om det handlar om dagar eller månader innan utbrottet är över är omöjligt att säga.

Efter snart sex månader pekar nu allt mot att Bárðarbungas utbrott vid Holuhraun går mot sitt slut. Den senaste månaden har aktiviteten minskat avsevärt. Lavaflödet i kratern beräknas nu uppgå till 25 till 30 kubikmeter i sekunden, vilket är en tiondel av mängden under utbrottets början.

Lavafältet växer nu i storlek ytterst blygsamt och mäter 85 kvadratkilometer. I stället växer det främst på höjden. På sina ställen är det 40 meter tjockt.

I den senaste lägesrapporten från Almannavarnir talas det om att utbrottet kan upphöra inom ett par veckor. Men det talas också om att utbrottet i liten skala skulle kunna pågå i ytterligare några månader - men knappast längre än fram till sommaren.

Även om utbrottet skulle upphöra behöver det inte innebära ett stopp för den vulkaniska aktiviteten i Bárðarbunga. Av den magma som finns i Bárðarbungas vulkaniska system har bara 1 procent nått ytan vid Holuhraun. Resten finns alltjämt kvar i vulkanens enorma magmakammare och i underjordiska sprickor.

Hittills har minst fem vulkanutbrott ägt rum i området under det senaste halvåret. Två av dem - varav ett är det pågående vid Holuhraun - har nått ytan. Övriga tre har skett under glaciären och varit så korta att de inte lyckats ta sig igenom istäcket. Däremot har de skapat nya kalderor på nordvästra Vatnajökull.

I takt med att magma lämnar vulkanens magmakammare fortsätter Bárðarbungas magmakammare att sjunka. Nu beräknas dock takten till 5 centimeter om dagen.

I onsdags registrerades 44 jordskalv i området med en högsta magnitud på 4,1. I torsdags skedde 58 skalv med en topp på 4,3, i fredags 43 skalv med en topp på 1,7, i lördags 47 skalv med en topp på 3,7 och i söndags 44 skalv med en topp på 1,7. Den seismiska aktiviteten har inte varit mindre sedan jordskalvssvärmen i området började för drygt sex månader sedan.

Trots att jordskalven är färre är aktiviteten anmärkningsvärd. Mindre skalvserier äger rum både vid Askja, Herðubreið och den berggång som sträcker sig från Bárðarbungas magmakammare till Holuhraun. Samtliga är tänkbara platser för fortsatt vulkanisk aktivitet.

Myndigheternas huvudscenarier är som tidigare ett kraterutbrott i Bárðarbunga och ett utbrott längs den magmafyllda berggången under Dyngjujökull. Bägge skulle med all sannolikhet leda till spridning av vulkanaska och stora översvämningar.

Nyligen hävde Almannavarnir vissa restriktioner norr om Vatnajökull. Därmed blev det möjligt att ta sig fram till en utsiktsplats vid Kattbekingur bara en mil från utbrottet. En sådan möjlighet hade efterlysts av flera företag inom turistnäringen.

Frågan är dock om det nu finns tillräckligt mycket att visa vid Holuhraun. Kratern har nämligen blivit allt högre samtidigt som lavaflödet blivit allt mindre. Därför är det tveksamt om det går att se själva utbrottet, rapporterar RÚV.

Här kan du läsa mer om utvecklingen i Bárðarbunga och här kan du se en dokumentär om utbrottet vid Holuhraun som visades i RÚV i går kväll. Ovan ser du en trailer för programmet.

Dagens citat

"Det är en bergart som borde vara Islands sten och det är tuff. ... Men den är ingen väldigt vacker sten och det är egentligen inte användbart till något. Det går inte att bygga med det. Men det är mycket sällsynt utomlands och mycket vanligt på Island."

Vulkanologen Haraldur Sigurðsson säger till Vísir att tuff - som bildas vid explosiva vulkanutbrott när askan faller till marken, packas och hårdnar - är den bergart som främst kännetecknar Island.

Välkommen till Fortitude - alias Reyðarfjörður

Fortitude sägs vara världens nordligaste stad, en plats där isande vindar viner runt knutarna, norrskenet dominerar natthimlen och ingen någonsin låser dörren om sig. Tills ett mord skakar den arktiska idyllen. Så börjar den brittiska tv-serien Fortitude, som har svensk premiär på SVT1 i kväll 22.00.

Staden - som för tankarna till Svalbard - finns dock inte på riktigt. En stor del av Fortitude är inspelad i isländska Reyðarfjörður. Den som någon gång besökt den östisländska staden kommer att känna igen sig redan i vinjetten.

Här kan du läsa mer om Fortitude.

Äkta isländsk rúntur kan bli tv-dokumentär

I många guideböcker till Island presenteras rúntur som en pubrunda där sällskapet går från bar till bar. Men den verkliga isländska rúnturinn har inget med barhäng att göra. I stället är det ofta det nöje som tonåringar får nöja sig med på helgerna - innan de har åldern inne att komma in på ett ställe där det serveras alkohol, eller för att de bor på ett ställe där det enda som är kvällsöppet är bensinmacken.

En äkta isländsk rúntur är alltså en hederlig raggarrunda. Varv efter varv kryssar bilarna med nedvevade fönster och i snigelfart längs gatorna.

År 1999 följde Steingrímur Dúi Másson raggarrundorna i tio isländska städer: Akranes, Akureyri, Egilsstaðir, Hólmavík, Höfn, Ísafjörður, Keflavík, Reykjavík och Västmannaöarna. Syftet var att göra en dokumentär på en och en halv timme.

Men materialet de återvände med var enormt eftersom kamerorna fick rulla i princip hela tiden medan Ólafur Jónsson och Hákon Viðar talade med lokalbefolkningen och hoppade på raggarrundan i varje stad. Trots att det inte blev någon film har Steingrímur Dúi Mássons intresse svalnat. För några år sedan skrev han exempelvis en uppsats om raggarrundan som kulturfenomen.

Nu är målet att väcka liv i det gamla materialet och förvandla det till en tv-serie i tio avsnitt - ett för varje stad. Steingrímur Dúi Másson tänker själv regissera och har Friðrik Þór Friðriksson som producent.

Den som är intresserad kan ge ett bidrag till projektet. Ovan kan du se ett klipp från inspelningarna i Akranes.

Island sexa på skräpmatstoppen

Få äter så lite frukt och grönsaker och så mycket skräpmat som islänningarna. I bara fem länder i världen konsumeras det mer onyttig snabbmat än på Island. Det visar en forskarstudie publicerad i tidskriften The Lancet. Studien omfattar matvanor i 187 av världens länder. De mest ohälsosamma matvanorna återfinns i Armenien medan befolkningen i Tchad äter nyttigast.

Snabbmaten kom på allvar till Island efter andra världskriget. Från Nato-basen i Keflavík spreds amerikansk kultur över landet - från mat och musik till tv och bilar. Trots att USA ofta utmålas som skräpmatens vagga har nu Island både kommit ikapp och gått förbi. Enligt The Lancet hamnar islänningarnas konsumtion av skräpmat på plats sex i världen.

Överst på skräpmatstoppen finns Azerbajdzjan följt av Slovakien, Tjeckien, Belgien och den kinesiska provinsen Heilongjiang. USA är nia - tre platser bakom Island.

När det gäller onyttiga dieter som helhet ser det lite bättre ut för Island som där inte platsar på topp tio. Mest ohälsosamt äter befolkningen i Armenien följt av Ungern, Belgien, Tjeckien och Kazakstan.

Studien omfattar 187 länder, vilket innebär att den inkluderar omkring 90 procent av världens befolkning. Den gjordes första gången 1990 och därefter 2010. I världens rikaste länder - dit räknas bland annat Nordamerika, Europa och delar av Oceanien - har matvanorna i genomsnitt förbättrats en aning under de senaste tjugo åren.

Tunisien tronar överst på motsatsen till skräpmatstoppen, nämligen listan över konsumtionen av hälsosamma livsmedel som frukt, grönsaker och nötter. Sett till helheten är det dock befolkningen i Tchad som äter allra nyttigast.

Dagens citat

"Jag råkade ut för precis samma sak. Det var en tydlig spark i ryggen och jag åker i golvet. Jag fastnar i sovsäcken och hör så oväsen runt mig. Så alla tog vi oss upp till övre våningen och sov i ett litet rum som går att låsa. Då hörde vi oväsen och larm i köket, som om någon slog kastruller mot varandra, hela natten."

Gylfi Sævarsson, en av de många nattgäster som säger sig ha drabbats av det spöke som enligt sägnerna håller till i fjällstugan Hvítárnesskáli vid Hvítárvatns strand, berättar i Vísir om sina upplevelser.

Dagens bonuscitat

"Kriminalromanernas nordiske mästare finns på Island. Han heter Arnaldur Indridason, och skriver lågmälda böcker med kommissarien Erlendur Sveinson i huvudrollen. En gestalt, vars allvar och idoga arbetsamhet tycks ha sitt ursprung i att sona det han upplever som ett svek mot sin lillebror som försvann i en snöstorm i deras barndom."

Stefan Holmberg i Norran om Arnaldur Indriðasons Nätter i Reykjavik.

Sju av åtta öbor missnöjda med färjetrafiken till Hemön

Sju av åtta invånare på Västmannaöarna är missnöjda med färjetrafiken till och från Hemön. Bara 3,9 procent säger sig vara nöjda med dagens situation. Det visar en opinionsundersökning utförd av MMR på uppdrag av Eyjar.net. Totalt kontaktades 500 öbor via telefon. Knappt två tredjedelar svarade på frågorna.

För snart år sedan invigdes Landeyjahöfn, en hamn på den isländska sydkusten skräddarsydd för färjetrafik mellan fastlandet och Hemön. Nybygget har dock inte blivit den förbättring som många öbor hade hoppats. Under vinterhalvåret går färjetrafiken alltjämt från Þorlákshöfn - där överfarten tar närmare tre timmar i stället för 35 minuter - eftersom våghöjden tillsammans med sediment, grus och aska täpper till hamninloppet och gör det obrukbart för färjan Herjólfur.

Landeyjahöfn byggdes inte för Herjólfur, utan för en ny färja med lägre djupgående. Men finanskraschen kom i vägen för beställningen av ett nytt fartyg. Tidigast 2016 ser det nu ut som att en färja bättre anpassad för Landeyjahöfn kan tas i bruk.

Under sommaren, när Herjólfur kan använda Landeyjahöfn, gör färjan fyra till fem turer om dagen i varje riktning. Under vintern, när färjan i stället måste gå till Þorlákshöfn, blir det bara två turer. Dessutom gör hårt väder att många avgångar ställs in.

Missnöjet med situationen är kompakt bland öborna. Hela 88,1 procent säger sig vara missnöjda med dagens färjetrafik. En majoritet - 51,9 procent - svarar till och med att de är mycket missnöjda. Bara 3,9 procent uppger att de är ganska eller mycket nöjda med trafiken. Ytterligare 8 procent var varken nöjda eller missnöjda.

Även på flera andra punkter är missnöjet utbrett. Hela 82,9 procent efterlyser en färja med större kapacitet. När det gäller transporter av fordon är 66,6 procent missnöjda och 20,9 procent nöjda. Och för transporter av människor gör 54,6 procent tummen ned och 31,4 procent tummen upp.

Här kan du läsa mer om Herjólfur.

Högre arbetslöshet på landsbygden än i Reykjavíkområdet

Arbetslösheten på Island ökade i januari till 3,6 procent. Fler islänningar blev utan jobb i samtliga regioner utom Reykjavíkområdet. Nu är arbetslösheten lägre i huvudstadskommunerna än på landsbygden. Vinnumálastofnun förutspår i en prognos att arbetslösheten kommer att ligga på samma nivå även i februari.

För fjärde månaden i följd ökade arbetslösheten i januari, då 3,6 procent av islänningarna stod utan jobb. Ökningen jämfört med föregående månad var 0,2 procentenheter. I januari förra året var arbetslösheten 4,5 procent.

Ett anmärkningsvärt trendbrott är att arbetslösheten i Reykjavíkområdet nu är lägre än på landsbygden. Ända sedan finanskraschen har förhållandet varit det omvända.

I Reykjavíkområdet låg arbetslösheten under januari still på 3,5 procent. I övriga sju regioner ökade den. Den var högst på Suðurnes med 5,8 procent, en ökning med 0,4 procentenheter. I Norðurland vestra var arbetslösheten 3,8 procent (+0,3), Västfjordarna 2,9 procent (+0,4), Suðurnes 2,9 procent (+0,1), Vesturland 2,8 procent (+0,6), Norðurland vestra 2,7 procent (+0,5) och Austurland 2,7 procent (+0,1).

Bara tre isländska kommuner hade full sysselsättning under januari: Árneshreppur i Västfjordarna, Akrahreppur i Norðurland vestra och Fljótsdalshreppur i Austurland.

Fler kvinnor än män blev arbetslösa under januari. Nu är 4 procent av kvinnorna arbetslösa jämfört med 3,2 procent av männen.

Vinnumálastofnun förutspår i en prognos att arbetslösheten i februari blir mellan 3,5 och 3,7 procent. Därefter brukar antalet arbetslösa börja minska i takt med att högsäsongen inom turistnäringen närmar sig.

Här kan du läsa mer om arbetslösheten på Island.

Dagens citat

"Want to become invisible? You'll find the spell here. Know what happened to witches who were caught? They'll show you. Some of the items on display are replicas, but some are real artifacts. Take the necropants, which are a pair of pants made from the skin of a dead man. Wear them and you'll experience good luck."

Huffington Post listar häxprocessmuseet i Hólmavík som ett av världens underligaste museer.

Nya ägare öppnar butik i Reykhólar till våren

I april får invånarna i Reykhólar åter en livsmedelsbutik på orten. Efter tre månader utan någon affär i kommunen flyttar Reynir Þór Róbertsson och Ása Fossdal från Reykjanesbær till Reykhólar för att väcka liv i Hólakaup. Butiken stängde vid nyår sedan dåvarande ägarna bestämt sig för att i stället ge sig in i turistnäringen.

Trots stabila vinster blev invånarna i Reykhólar utan butik vid årsskiftet. Ägarna hade bestämt sig för att sälja och för att satsa på turistnäringen. Plötsligt hade lokalbefolkningen långt till närmaste affär - fyra mil till det begränsade sortimentet på Skriðuland i Saurbær, sex mil till lanthandeln i Hólmavík, åtta mil till butiken i Búðardalur och hela sexton mil till stormarknad och lågprisbutik i Borgarnes.

Nu flyttar Reynir Þór Róbertsson och Ása Fossdal från Reykjanesbær till Reykhólar för att öppna butiken på nytt. Bägge har länge jobbat inom handeln som butikschefer. De kommer att hyra lokalerna av kommunen. Reynir Þór Róbertsson säger till Reykhólavefurinn att målet är att öppna i månadsskiftet mars-april:

"Vi ser fram emot detta. Vi är förväntansfulla och längtar efter att ta oss an denna nya uppgift. Vi vill helt enkelt se och höra vad människorna vill ha i butiken i Reykhólar och kommer att försöka att uppfylla det."

Här kan du läsa mer om butiken i Reykhólar.

Eleverna är för få - Hallormsstaðarskóli läggs ned

Det blir inget femtioårsfirande för Hallormsstaðarskóli. I stället väljer Fljótsdalshérað och Fljótsdalshreppur att stänga skolan när vårterminen är slut. Nästa läsår skulle skolan bara haft tio elever - och inget tyder på att den negativa utvecklingen skulle vara på väg att vända. I stället hänvisas eleverna till skolor i Egilsstaðir och Fellabær.

Hallormsstaðarskóli i Hallormsstaður på östra Island invigdes 1967. Den har drivits gemensamt av kommunerna Fljótsdalshérað och Fljótsdalshreppur. Här har det funnits både för- och grundskola för barn från landsbygden söder om Egilsstaðir. Så sent som år 2005 hade skolan sextio elever. För tre år sedan var antalet fyrtio. Men till hösten ser det bara ut att bli tio.

Det är inte bara en åldrande och allt mindre landsbygdsbefolkning som förklarar minskningen av antalet elever. De senaste åren har stora elevkullar gått ut Hallormsstaðarskóli. I allt större utsträckning väljer också landsbygdselever större skolor i tätorter. Det steget har många elever redan tagit sedan diskussionerna om en nedläggning började på allvar.

Till sommarlovet ringer det ut från Hallormsstaðarskóli för sista gången. Kommunerna är överens om att elevunderlaget inte längre räcker till för att driva skolan. När den läggs ned får barnen i stället gå i skolor i Egilsstaðir och grannorten Fellabær. Avståndet till Egilsstaðir är knappt tre mil.

Ett enigt kommunfullmäktige i Fljótsdalshérað stod bakom beslutet. Under sammanträdet diskuterades om kommunen hade kunnat vända utvecklingen genom att ingripa i ett tidigare skede. Samtidigt konstaterade ledamöterna att situationen hade varit en annan om det handlade om en skola i ett område med begränsade kommunikationer. Då hade det varit både motiverat och nödvändigt att driva skolan med bara tio elever.

Ledamöterna diskuterade även om de hade svikit lokalbefolkningen och skolan. I anslutning till nedläggningsbeslutet tog de därför upp Brúarásskóli, en skola i kommunen belägen ett par mil nordväst om Egilsstaðir. Även den har sitt upptagningsområde på glesbygden. År 2013 hade Brúarásskóli 37 elever - men den långsiktiga trenden är att antalet minskar.

Även fullmäktige i Fljótsdalshreppur står bakom nedläggningen. Kommunerna ska nu enligt ett beslut komma överens om ett nytt avtal om skolgång eftersom samtliga elever i Fljótsdalshreppur från och med hösten kommer att gå i skolor i Fljótsdalshérað.

Här kan du läsa mer om Fljótsdalshreppur och Fljótsdalshérað.

Varnar för att vulkanutbrott kan nå Reykjavík

Islands farligaste vulkan är den som inte är känd och som ännu inte haft sitt första utbrott. Exempel som Heimaey, Fimmvörðuháls och Laki visar att utbrott ständigt kan börja på nya ställen. Det säger vulkanologen Haraldur Sigurðsson till Vísir. Farligast för bebyggelse är i dag Krýsuvík - ett utbrott där skulle kunna nå Reykjavíks utkanter.

Reykjavík med omnejd brukar i regel bedömas som ett område utanför riskzonen för vulkanutbrott. Det är en hållning som de senaste åren fått hård kritik. En som har reagerat är vulkanologen Haraldur Sigurðsson. För några år sedan anklagade han myndigheterna för att blunda för riskerna vid Krýsuvík.

Krýsuvík har inte fått något utbrott sedan 1151. Området förbryllar dock forskarna. I flera års tid har jordskorpan växelvis sjunkit och stigit. Den största höjningen som uppmätts var hela åtta centimeter. Utvecklingen skulle kunna betyda att magma eller gas befinner sig i rörelse under ytan.

Den dåvarande rödgröna regeringen lyssnade på kritiken och utlovade en utredning om riskerna för ett vulkanutbrott i Reykjavíkområdet. Någon sådan rapport har dock ännu inte lagts fram.

Haraldur Sigurðsson säger till Vísir att den farligaste vulkanen är den som alltjämt är okänd. På Island är det dessutom vanligt att utbrott uppstår på nya ställen bortanför tidigare kända vulkaniska system. Exempel på sådana utbrott är Heimaey 1973, Fimmvörðuháls 2010 och Laki 1783. Men han nämner också Bárðarbungas pågående utbrott vid Holuhraun som sker fyra mil från kratern:

"Det råder inget tvivel om att det är vulkanen som inte har börjat [som är farligast], som inte har fötts. Det är för många utbrott på Island ett kännetecken på att de bryter ut på nya platser."

Krýsuvík är enligt Haraldur Sigurðsson ett vulkaniskt system som skulle kunna få ett oväntat utbrott - och där avståndet till Reykjavík skulle innebära stora problem. Han säger till Vísir att det därför finns skäl att frukta Krýsuvík:

"Krýsuvíkområdet är en stor vulkan. Den vulkanen har ett spricksystem. Detta spricksystem ligger precis utanför Reykjavík uppe i Heiðmörk."

Lava från Krýsuvík skulle till exempel kunna nå Reykjavíks utkanter som Árbær, Heiðmörk och Rauðavatn. Därför efterlyser Haraldur Sigurðsson åter en riskkalkyl för huvudstadsregionen. Hans teori är att dessa är förknippade med Krýsuvíkområdet.

Här kan du läsa mer om Krýsuvík.

Dagens citat

"Mycket av detta skulle vi kunna producera i morgon. Det är arter som tomater och paprika - dessa stora arter i drivhusodlingen. Vi har kunskapen och all kapacitet till det."

Bjarni Jónsson, tidigare chef för trädgårdsodlarnas organisation Samtök garðyrkjubænda, säger i Fréttablaðið att en större andel än dagens 75 procent av grönsaker inklusive potatis skulle kunna produceras på Island i stället för att importeras.

Närmare 500 får avlivas efter scrapie-smitta

För första gången sedan 2010 har scrapie-smitta upptäckts bland isländska får. Smittan har påträffats i två prover från gården Neðra Vatnshorn utanför Hvammstangi. På gården finns närmare 500 får som nu kommer att avlivas. Inga får kommer därefter att få hållas på Neðra Vatnshorn på minst två år. Det uppger Matvælastofnun i ett pressmeddelande.

Några sjukdomssymptom har inte observerats hos djuren på Neðra Vatnshorn i Húnaþing vestra. Två av de prover som togs i samband med höstslakten visade dock att scrapie fanns bland djuren. Efter tre år utan att några fall av scrapie upptäckts står det klart att sjukdomen inte är borta för gott.

Scrapie är en sjukdom som kan drabba får och getter. Sjukdomen är dödlig och smittsam. Scrapie är en närmast direkt motsvarighet till galna kosjukan.

Det formella beslutet om avlivning fattas av jordbruksminister Sigurður Ingi Jóhannsson. Matvælastofnun rekommenderar att samtliga djur på gården avlivas. Det är också vad som brukar ske när scrapie upptäcks för att förhindra spridning. Myndigheten vill att fåren avlivas så snart som möjligt eftersom nästan samtliga tackor nu bär på ungar.

Countrylegendar i fängelse - förgrep sig på pojkar

I flera års tid förgrep sig den 78-årige countrylegendaren på två minderåriga pojkar. Nu blir straffet för Hallbjörn Hjartarson tre års fängelse. Han ska också betala 1,5 miljoner isländska kronor var i skadestånd till de två offren. I övrigt fastställer Hæstiréttur Íslands domen från Héraðsdómur Norðurlands vestra.

Rättsprocessen mot Hallbjörn Hjartarson har de senaste åren varit ett av de stora samtalsämnena i Skagaströnd på norra Island. 78-åringen vigde sitt liv åt countrymusiken - ett engagemang som bland annat ledde till att han prisades av USA:s ambassadör för att ha spridit amerikansk kultur på Island. Hallbjörn Hjartarson har sänt radio, spelat in skivor, arrangerat festivaler och grundat ett museum - allt i countrymusikens förtecken.

Kántrýbær i hemorten Skagaströnd utgjorde navet i Hallbjörn Hjartarsons liv. På övervåningen fanns museet och radiostudion. På bottenvåningen fanns en restaurang med tydlig inspiration från amerikansk kultur. Hallbjörn Hjartarson - som inte hade något emot smeknamnet Islands cowboy - bidrog därmed till att locka turister till orten.

Illusionen krossades definitivt den 3 februari 2013. Då bröt sig de två pojkarna - som då hade hunnit fylla 18 respektive 19 år - in i Hallbjörn Hjartarsons hem. De sparkade och slog honom i huvudet. Han vårdades på sjukhus i åtta dagar efter misshandeln. Efter hemkomsten var han sängliggande i flera veckor.

Pojkarna dömdes för olaga intrång, skadegörelse och grov misshandel. I rätten sade pojkarna att han då erkänt övergreppen. De ska gråtande ha fortsatt misshandeln.

Redan innan misshandeln hade Hallbjörn Hjartarson hållit sig mest inomhus. Ryktena om de sexuella övergreppen mot de två pojkarna hade hunnit ikapp honom.

Hæstiréttur Íslands dömer nu Hallbjörn Hjartarson till tre års fängelse. Han ska betala 1,5 miljoner isländska kronor var i skadestånd till pojkarna. Han ska också stå för rättegångskostnaderna på drygt 1 miljon kronor.

Övergreppen går långt tillbaka i tiden. En av pojkarna tvingade han första gången 1999 att onanera, kyssa och smeka honom. Något år senare tvingade han pojken till onani och oralsex.

Brotten mot den andra pojken pågick mellan år 2000 och 2011. Vid upprepade tillfällen kysste Hallbjörn Hjartarson honom på munnen och smekte hans könsorgan.

Hallbjörn Hjartarson döms mot sitt nekande. Han överklagade domen till Hæstiréttur Íslands med målet att bli friad. Även åklagaren överklagade domen eftersom straffet ansågs vara för lågt.

Domstolen ansåg att Hallbjörn Hjartarsons förklaringar saknade trovärdighet. I rätten sade han att det aldrig handlat om tungkyssar med pojkarna. I stället ska det bara ha varit artighetskyssar på det sätt som han själv lärt sig att hälsa. Han hävdade också att pojkarna hittat på anklagelserna.

Hans berättelser var dock motstridiga. I ett brev han skrev till en av pojkarna inför rättegången i Héraðsdómur Norðurlands vestra hävdade Hallbjörn Hjartarson att pojken själv tagit initiativ till sexuella handlingar.

Restaurangen Kántrýbær har lagts ned. I samma lokaler - med annan ägare - öppnade i höstas i stället ett nytt matställe, Borgin.

Här kan du läsa mer om rättsprocessen mot Hallbjörn Hjartarson och här kan du läsa domen i sin helhet.