måndag 22 april 2019

Smugglade sprit, snus och cigaretter på Dettifoss - döms

När männen körde genom Vík í Mýrdal slog polisen till. I bagageutrymmet och i baksätet fanns enorma mängder smuggelsprit och cigaretter. De två männen arbetade båda ombord rederiet Eimskips transportfartyg Dettifoss. I Rotterdam såg de till så att smuggelgodset fick plats i en container. Och i Reyðarfjörður gjorde de så att containern inte undersöktes av tullen.

Den 6 november 2015 angjorde Eimskips fartyg Dettifoss hamnen vid Mjóeyri i Reyðarfjörður. Fyra dagar senare återvände två av besättningsmännen till en av de containrar som hade lossats från fartyget. De anlände i en bil av modellen Mitsubishi Pajero som de hyrt i Egilsstaðir.

Samma dag fick polisen ett tips om att en av männen var inblandad i smuggling. På eftermiddagen den 10 november körde de två besättningsmännen genom Vík í Mýrdal på väg mot Reykjavík. Då stoppades de av polisen.

I bagaget och bagageutrymmet fanns stora mängder smuggelgods: 231 liter starksprit, 26 liter vin, 70 centiliter likör, 179 cigarettlimpor, 3,7 kilo tuggtobak och 5,7 kilo nässnus.

De fördes först till polisstationen i Vík í Mýrdal. Därefter fördes de till polisstationen i Selfoss. Där delgavs de misstanke om att ha smugglat.

Smuggelgodset lastades ombord Dettifoss under ett stopp i Rotterdam. Där såg de två männen till så att det hamnade i en container. När fartyget anlände till Reyðarfjörður ordnade de så att containern inte hamnade bland det gods som tullen skulle undersöka.

Båda männen erkände smugglingen. De döms nu till 30 dagars fängelse. Hela straffet är dock villkorligt - vilket betyder att de inte behöver sitta av tiden om de inte gör sig skyldiga till ny brottslighet inom de två närmaste åren. Tillsammans ska de dessutom stå för rättegångskostnader för drygt 1,6 miljoner isländska kronor.

Här kan du läsa domen i sin helhet.

Dagens citat

"I isländska förknippas de, som vi känner till, väldigt mycket med djävulen och helvetet. I synnerhet kristna vill kanske inte referera mycket till sådant pack."

Kristín Margrét Jóhannsdóttir, lektor i lingvistik vid Háskólinn á Akureyri, i RÚV om isländska svordomar.

söndag 21 april 2019

Dagens bonuscitat

"Jag är helt enkelt bara bekymrad över att om för mycket påbörjas i det området så blir det bara för många bostäder till salu på grund av att det inte går särskilt bra att sälja de bostäder som redan har byggts och förmodligen blir det samma sak med de bostäder som kommer ut på marknaden under de närmaste månaderna."

Ari Skúlason, ekonom vid Landsbanki, i Vísir om att många års bostadsbrist i Reykjavíkområdet snart kan bytas ut mot ett överutbud av nya lägenheter på grund av de senaste årens omfattande nybyggande av stora och dyra bostäder.

Hög prislapp för att rädda telefonstationen i Brú

I många år har den gamla telefonstationen i Brú vid Hrútafjörður stått tom. I årtionden var platsen navet i kommunikationer mellan södra och norra Island. Men nu står byggnaderna och förfaller. Det finns personer som vill renovera huset - och det lilla kraftverket som finns i källaren. Men kostnaderna riskerar att bli höga.

Telefonstationen i Brú vid Hrútafjörður öppnade 1950. Fram till 1976 utgjorde den navet i kommunikationerna mellan norra och södra Island. Alla telefonsamtal från Reykjavík till Akureyri kopplades via Brú. Här fanns också ett postkontor och möjlighet att skicka telegram. Postkontoret hölls öppet ytterligare några år efter att telefonstationen stängdes.

Men platsen fungerade också som ett nav för busstrafiken i landet. Vid Brú stannade bussar på väg mot olika delar av landet. Brú ligger ungefär halvvägs mellan Reykjavík och Akureyri.

De senaste åren användes fastigheten för anställda vid Staðarskáli, den vägkrog som öppnade ett par kilometer bort i samband med att ringvägens sträckning i Hrútafjörður ändrades 2008. Länge har dock byggnaderna stått och förfallit. El och värme stängdes av 2014.

I källaren finns en gammal turbin som inte längre fungerar. En trumma leder till Ormsá, en liten älv som tillhör fastigheten. Kraftverket i källaren försåg länge både telefonstationen och Brúarskáli - ett vägstopp som bommade igen 2008 när ringvägen fick ny sträckning - med elektricitet.

Einar Ísfjörð, N1:s butikschef i Staðarskáli, säger till Vísir att fastigheten vid Brú länge hade mycket stor betydelse för regionen:
"Ja, jag tror att detta var världens navel och mycket handlade om det här och det var säkerligen den största arbetsgivaren i regionen i denna gamla tid."
En intressegrupp under ledning av Þórir Steingrímsson vill köpa fastigheten av N1 och renovera den. Han säger till Vísir att det kan bli dyrt att rusta upp byggnaderna. Men om inget görs kommer de att fortsätta förfalla och rivning kommer sannolikt så småningom bli det enda alternativet. En idé är att öppna ett vandrarhem i huvudbyggnaden.

Här kan du läsa mer om den gamla telefonstationen i Brú.

Stabil export av valkött från Island till Japan

Omkring 1 500 ton valkött har de senaste åren gått på export från Island. Intäkterna har legat på en knapp miljard isländska kronor om året. I praktiken handlar det om en årlig fartygstransport där Hvalur - det enda isländska företaget som jagar större valar - säljer sillval till Japan. Det visar statistik från Hagstofa Íslands.

Nyligen blev det klart att Island tillåter jakt på sillval och vikval i ytterligare fem år. Branschen har dock haft det tufft i många år. Ogynnsamma väderförhållanden och utökade skyddszoner har påverkat jakten på vikval och lett till att det inte funnits tillräckligt med kött på den inhemska marknaden. Utan förändrade förutsättningar blir det svårt att få den jakten att bli lönsam.

Hvalur hf. är branschens jätte. Kristján Loftsson, vd och storägare i Hvalur, gör enorma förluster på jakten på sillval. Ändå fortsätter jakten. Konsumtionen av sillval på Island är inte stor. Den främsta marknaden är i stället Japan.

I praktiken är det också den enda exporten av valkött och andra produkter av val som skett de tre senaste åren. Ny statistik från Hagstofa Íslands visar att exporten förra året uppgick till 1 469 ton till ett värde av 940 miljoner isländska kronor. Under 2017 såldes 1 407 ton till ett pris av 995 miljoner. och 2016 var exporten 1 529 ton för 1,6 miljarder.

Få rederier vill befatta sig med produkter av val. Hvalur har därför årligen hyrt in ett fraktfartyg som seglar från Hafnarfjörður till Japan med sillval ombord. Och det är alltså denna export som syns i myndighetens statistik.

Här kan du läsa mer om valfångsten.

Dagens citat

"Jag påstås vara en marionettdocka åt män som inte tar självständiga beslut. Det är alltid någon man som styr mig. Så har det sagts ända sedan jag började i politiken. Steingrímur [J, Sigfússon], Bjarni [Benediktsson] eller någon annan. Detta upphör aldrig."

Katrín Jakobsdóttir, statsminister och ledare för Gröna vänstern, säger i Fréttablaðið om att hon fortfarande nedvärderas eftersom hon är kvinna.

lördag 20 april 2019

Dagens bonuscitat

"Island har inget att hämta i Nato. Förutom absurditeten att Island är det enda militärfria riket i världen som är medlem i en militärallians så är det oacceptabelt att vi genom vårt medlemskap stödjer de krafter som underblåser upprustning och att göra världen farligare, som genom deltagande i krig i länder som Afghanistan och Libyen."

Steinunn Þóra Árnadóttir, alltingsledamot för Gröna vänstern, i DV om varför hon anser att Island inte ska vara med i Nato.

Vårrullar är snabbmatsfavoriten som faller i glömska

Länge tillhörde vårrullar islänningarnas snabbmatsfavoriter. De har ätits på Island i åtminstone 40 år. Men i dag är det allt fler som ratar vårrullar. Fyra av tio åt inte vårrullar en enda gång under 2018. När Gallup började fråga om just konsumtionen av vårrullar var det bara var fjärde som aldrig åt vårrullar.

Första gången som vårrullar omnämns i isländsk press är 1979. Då är det Hótel Saga i Reykjavík som i en annons i Morgunblaðið berättar att de serverar kinesisk mat tillagad av en kock från Kina. På menyn finns även bland annat fläsk i sötsur sås, kyckling i ostronsås och nudlar med räkor och fläsk.

Under 1980-talet dyker vårrullar upp på matsedeln på fler isländska matställen. Djupfrysta vårrullar säljs också i livsmedelsbutiker.

Året är 1993 när DV låter tre isländska kockar testa fyra sorters djupfrysta vårrullar. Reaktionerna är ljumma. Bäst går det för Tortelle som får tio poäng av femton möjliga. Hverdag får nio poäng medan Oriental Express och Daloon bara får åtta poäng. Daloon var det mest kända märket - men deras vårrullar får bara beröm för utseendet medan smaken beskrivs som direkt dålig.

Vårrullarna är på tillbakagång på Island. När Gallup 2007 frågade om konsumtionen av vårrullar var det bara 27,6 procent som svarade att de inte ätit några under det senaste året. Förra året hade siffran över islänningar som aldrig konsumerar vårrullar ökat till 37,9 procent.

Landslagsryttare sålde islandshäst till underpris

10,4 miljoner isländska kronor tvingas en landslagsryttare betala till ett stall för att ha sålt en hingst till underpris. Ryttaren anlitades som agent för försäljningen. Men ryttaren sålde hästen först till sitt eget stall. Ett par veckor senare såldes den vidare till Norge för dubbla summan. Héraðsdómur Suðurlands fastslår att ryttaren lurade stallet och tjänade stora summor på bluffen.

I november 2014 köpte ett stall tillhörande en isländsk landslagsryttare en hingst som gjort bra ifrån sig på den stora hästtävlingen Landsmót. Hästen hade sådana egenskaper att många utländska stall var intresserade av att köpa den.

Ägaren, en man bosatt i Garðabær, anlitade landslagsryttaren för att ordna affären. Hans uppdrag var att hitta en köpare som betalade ett marknadsmässigt pris för hästen. Ryttaren skulle få 10 procent av köpesumman i provision.

Ryttaren vände sig inte till utlandet. I stället sålde han hästen till det stall som han driver tillsammans med sin hustru utanför Hella på södra Island. Priset var 9,5 miljoner isländska kronor.

Men den lovande hingsten blev inte kvar länge på gården. Bara ett par veckor senare sålde landslagsryttaren hästen vidare till ett norskt stuteri som tidigt visat intresse för den. Då hade priset stigit till 19,9 miljoner.

Det här var dock inte den information som den ursprunglige ägaren fick. Han fick beskedet att det utländska intresset svalnat. Landslagsryttaren kunde dock sälja hingsten till ett lägre pris till en islänning. Ägaren accepterade affären. Först senare fick han veta att hästen registrerats på landslagsryttaren och inte på den islänning som han pekat ut som blivande köpare.

Héraðsdómur Suðurlands anser att ryttaren försökte dölja affärens verkliga upplägg för ägaren. Syftet var att tjäna en stor summa på köpet. Vidare fastslår domstolen att landslagsryttaren förstod att hästen var värd betydligt mer än vad han köpte den för. Därför förde han ägaren bakom ljuset med olagliga metoder. Bluffen gynnade honom ekonomiskt.

Landslagsryttaren tvingas nu betala 10,4 miljoner isländska kronor - alltså hela mellanskillnaden mellan de två försäljningarna - i skadestånd till ägaren. Ryttaren ska dessutom stå för rättegångskostnader på drygt 3,2 miljoner.

Här kan du läsa domen i sin helhet.

Dagens citat

"Ministermakten på Island är mycket ovanligt och inom internationell vetenskap så betraktas detta som ett system som helt enkelt inte fungerar. Eftersom det faktiskt inte går att ställa samarbetspartier i regeringen i inför den situationen att de behöver ta ansvar för en ministers agerande där de i praktiken inte haft något att säga om det."

Gunnar Helgi Kristinsson, professor i statsvetenskap vid Háskóli Íslands, i RÚV om isländska ministrars möjligheter att ta beslut utan att först förankra dem i alltinget.

fredag 19 april 2019

Dagens bonuscitat

Foto: Europaparlamentet
"Egill Helgason tog kontakt med mig och ville att jag skulle komma för att tala om bankkraschen och korruption. Jag gick med på det på villkoret att han kunde ordna ett möte med Björk som är en stor favorit för mig. Jag hade inte mycket tid, det var mycket att göra och Island hade inte högsta prioritet. Han sade att han kunde ordna det och jag fick träffa henne något senare."

Eva Joly, som under en tid var rådgivare åt de åklagare och jurister som ledde utredningar med koppling till finanskraschen, i RÚV om hur det gick till när hon första gången bjöds in till Island för att medverka i ett tv-program.

Minister: Isländsk handel fortsätter när Japan jagar val

Japan börjar i sommar jaga val kommersiellt. Beslutet påverkar inte Islands handel med Japan. Inte heller anser fiske- och jordbruksminister Kristján Þór Júlíusson att Japans valfångst står i strid med några internationella konventioner. Därför kommer relationerna mellan länderna inte att förändras. Det skriver han i ett interpellationssvar.

Just före nyår kom beskedet att Japan lämnar Internationella valfångstkommissionen. Medlemskapet löper ut den 30 juni i år. Dagen därpå väntas Japan återuppta den kommersiella valfångsten. De senaste åren har jakten bedrivits med hänvisning till forskningssyfte.

Island har inga planer på att lämna Internationella valfångstkommissionen. Men Island har inte anslutit sig till moratoriet mot valfångst. Att Japan tänker jaga val i kommersiell skala är inget som bekymrar fiske- och jordbruksminister Kristján Þór Júlíusson. Han säger till RÚV att han har förståelse för beslutet:
"Detta är bara ett beslut som en självständig och suverän nation fattar om sitt medlemskap i internationella organisationer och det finns faktiskt inget mer att säga om det."
Japan har i många år varit den enda exportmarknaden av betydelse för isländskt valkött. I Japan har konsumtionen av val sjunkit från omkring 200 000 ton kött om året på 1970-talet till runt 5 000 ton om året.

Kristján Þór Júlíusson skriver i ett interpellationssvar till Gröna vänsterns Andrés Ingi Jónsson att utträdet ur Internationella valfångstkommissionen inte förändrar något. Medlemskapet är frivilligt det står inte i strid med FN:s havskonvention.

Eftersom både Island och Japan reserverat sig mot förbud mot handel med produkter av val kan handeln mellan länderna fortsätta som tidigare.

Här kan du läsa mer om Islands valfångst.

Bro minskar risk för översvämningar vid utbrott i Katla

En bro över Þverá blir verklighet inom de närmaste månaderna. Då får inte bara boende på gårdarna i Vestur-Landeyjar närmare till ringvägen. Vid ett vulkanutbrott i Katla slipper de dessutom åka i riktning mot översvämningarna för att evakuera området. Samtidigt byggs en två kilometer lång anslutningsväg.

Under Eyjafjallajökulls utbrott 2010 vaknade debatten om behovet av att kunna evakuera gårdarna i Vestur-Landeyjar, ett landsbygdsområde söder om Hella och Hvolsvöllur på södra Island. Några översvämningar från Eyjafjallajökull nådde aldrig området. Men vid ett utbrott i Katla är det inte osannolikt att regionen skulle drabbas.

I dagsläget kan invånarna bara lämna sina hem genom att resa österut. I norr finns älven Þverá, i väster älven Hólsá och i söder Atlanten. Och om Katlas översvämningar skulle nå området skulle de vid en evakuering alltså tvingas resa i riktning mot dem för att kunna komma ut på ringvägen.

En 92 meter lång bro över Þverá ska lösa problemet. Dessutom byggs en två kilometer lång anslutningsväg. Ágúst Sig­urðsson, kommunchef i Rangárþing ytra, säger i Morgunblaðið att han hoppas att den nya bron snart ska vara på plats:
"Detta blir en mycket stor och efterlängtad förbättring i kommunikationerna."
Brobygget minskar inte bara riskerna vid ett vulkanutbrott. Många boende i Vestur-Landeyjar får dessutom en betydligt kortare resväg till ringvägen.

Här kan du läsa mer om brobygget över Þverá.

Dagens citat

"Islänningar blev inte vänster- eller högervridna direkt i finanskraschens kölvatten. Vi ser dock en mycket tydlig förändring i attityder till globalisering och nationalism. Och islänningar, de isländska väljarna, har haft mer nationalistiska tendenser i finanskraschens kölvatten och det har faktiskt bara stärkts i de senaste valen."

Agnar Freyr Helgason, doktor i statsvetenskap vid Háskóli Íslands, i RÚV om hur det politiska klimatet förändrats på Island efter finanskraschen.

torsdag 18 april 2019

Rauðanes runt i 360 grader



Rauðanes strax utanför Þórshöfn på nordöstra Island är en av landets vackraste platser. Hade den inte legat så långt bort från ringvägen hade Rauðanes säkerligen varit i det närmaste invaderat av turister och vandrare. Men nu är det glest mellan besökarna även under sommaren. Ovan kan du se en 360-gradersfilm från Rauðanes.

Medium hjälpte släktingar hitta avrättades grav

När Agnes Magnúsdóttirs och Friðrik Sigurðssons kroppar grävdes upp 104 år efter Islands sista avrättning visste inte de anhöriga var de skulle gräva. En man som kom till trakten sommaren 1934 kunde hjälpa dem. Han berättade i vilken riktning från huggkubben som de två morddömda hade i ovigd jord.

Natten mot den 14 mars 1828 brann gården Illugastaðir på Vatnsnes ned till grunden. Två personer - bonden Natan Ketilsson och gårdskarlen Pétur Jónsson - hittades döda efter eldsvådan. Branden kunde dock inte dölja den verkliga dödsorsaken. Det visade snart att de hade huggits ihjäl i sömnen.

Misstankarna riktades snart mot pigan Agnes Magnúsdóttir och bondsonen Friðrik Sigurðsson. De anklagades för att ha planerat morden. Och hon pekades ut som hjärnan. Bägge fälldes senare för mord och dömdes till döden. De halshöggs vid Þrístapar mellan Hvammstangi och Blönduós den 12 januari 1830. Det var det sista dödsstraffet som verkställdes på Island.

Huvudena spikades upp på pålar. Kropparna begravdes i ovigd jord.

Då var det ingen som tvivlade på deras skuld. Inte heller var det någon som ansåg att de skulle få en ordentlig begravning. Men med åren var det allt fler som började anse att Agnes Magnúsdóttir och Friðrik Sigurðsson förtjänade en riktig grav. Så småningom var det också vissa som undrade vad de skulle ha haft för motiv till dubbelmordet.

Det var först i juni 1934 - alltså 104 år efter avrättningen - som kropparna grävdes upp. De hade grävts ned på mark tillhörande gården Sveinsstaðir på Vatnsnes. Deras anhöriga hade dock ingen aning om på vilken plats.

En resande vid namn Guðmundur kom denna sommar till gården. Magnús Ólafsson, som är arvtagare till Sveinsstaðir, berättar i RÚV att mannen ska ha varit ett medium som lyckats få kontakt med Agnes Magnúsdóttir. Genom denna kontakt kunde Guðmundur ge släktingarna avgörande information om platsen:
"Farfar hade ingen aning om var benen hade begravts vid Þrístapar. ... Då säger främlingen: 'Men skulle det hjälpa till i sökandet om jag säger att det är i högsommarsolnedgång från huggkubben sett?'"
De två kranierna hittades nära skeletten. Det var enligt Magnús Ólafsson oväntat eftersom det hade sagts att kranierna hade flyttats till vigd jord efter avrättningen.

Här kan du läsa mer om avrättningen av Agnes Magnúsdóttir och Friðrik Sigurðsson.

Mildare vinter än vanligt i Reykjavík

Vintern i Reykjavík var mildare än normalt. Och det var längre perioder med flera plusgrader i december och januari som pressade upp medeltemperaturen. En bit in i januari började en så gott som månadslång period med minusgrader. I Akureyri var den gångna vintern något svalare än vanligt. Det visar statistik från Veðurstofa Íslands.

Marsvädret på Island var ganska normalt. Temperaturerna låg omkring snittet för den senaste tioårsperioden. Men som vanligt var det många tvära kast mellan värme och kyla. Skillnaden mellan månadens högsta och lägsta temperatur var över 40 grader.

Den gångna vintern var alltså något varmare än normalt i Reykjavík. Medeltemperaturen under december, januari, februari och mars - den period som Veðurstofa Íslands definierar som vinter - var 1,3 grader. Det var 1,3 grader varmare än genomsnittet för jämförelseperioden 1961 till 1990. I Akureyri var snittet -0,4 grader - vilket även det var 1,3 grader över medel.

Vintervädret gick i vågor. Under december och första halvan av januari var det klart varmare än normalt. Därefter blev det under en period betydligt kallare.

Både Reykjavík och Akureyri fick den gångna vintern mer nederbörd än vanligt.

Året har börjat med snittemperaturer omkring nollgradigt. Under de tre första månaderna var medeltemperaturen i Reykjavík 0,9 grader - vilket var 0,8 grader över snittet för perioden 1961 till 1990. I Akureyri var snittet -0,7 grader - vilket var 1 grad över medel.

I mars var medeltemperaturen i Reykjavík 1,2 grader - något som betydde ett snitt på 0,7 grader över medelvärdet för jämförelseperioden 1961 till 1990. I Stykkishólmur var snittet 0,3 grader (+1,1), i Bolungarvík -0,3 grader (+1,3), på Grímsey 0,4 grader (+2,2), i Akureyri 0 grader (+1,3), i Egilsstaðir 0,1 grader (+1,5), i Dalatangi 2,0 grader (+1,9), i Teigarhorn 1,5 grader (+1,1), i Höfn 2,1 grader (jämförelse saknas), på Stórhöfði på Hemön 2,1 grader (+0,4), i Hveravellir -4,9 grader (+1,1) och i Árnes -0,1 grader (+0,7).

Kallast var det i Svartárkot. Den 8 mars sjönk temperaturen till -29,8 grader. Och snittet var -4,3 grader - den lägsta siffran i befolkade områden. Ännu kallare var det dock vid Sáta, -6,3 grader.

Månadens högsta temperatur uppmättes i Kvísker den 26 mars. Då var det 13,7 grader. Högsta snittet hade Surtsey med 3,1 grader.

I Stykkishólmur föll hela 116,4 millimeter nederbörd - vilket var klart över snittet. I andra städer var mängden nederbörd mer normal. I Reykjavík uppmättes 91,5 millimeter nederbörd, i Akureyri 42,9 millimeter och i Höfn 116,1 grader.

Reykjavík hade 108,4 soltimmar i mars. Det var något färre än normalt. I Akureyri syntes däremot solen till i 93,8 timmar - vilket var mer än vanligt.

Här kan du läsa mer om vädret på Island.

Dagens citat

"Språkkunskaper är mycket viktiga och den röda tråden när det gäller arbetsmarknaden. Men vi får inte bedöma människors kompetens enbart utifrån deras ordförråd i isländska. Människors kompetens för att lära sig språk är olika och det går inte att jämföra personer som har gymnasieutbildning och dem som kanske aldrig har gått i skola. Så lär sig människor språk under olika lång tid. Om vi inte ger dessa människor utrymme att ta de första stegen på arbetsmarknaden så slutar detta med att människor blir instängda i sina hem. Detta har också effekt på kommande generationer. Det är dessa människors barn som inte anser sig ha någon möjlighet till en framtid."

Susan Rafik Hama, doktorand i utbildningsvetenskap vid Háskóli Íslands, säger i Morgunblaðið att hon vill se större resurser till undervisning i isländska för invandrare.

onsdag 17 april 2019

Köpte flygbiljetter med Wow Air med andras kort - åtalas

Mannen köpte sex biljetter med Wow Air från Europa till Nordamerika genom att betala med andras kort. Han försökte på samma sätt köpa ytterligare åtta flygbiljetter utan att själv behöva stå för kostnaderna. Nu åtalas mannen för bedrägeri. Isländska myndigheter har dock inte lyckats delge mannen åtalet.

Vid en rad tillfällen under 2018 försökte en fransk man använda stulna och förfalskade betalkort för att komma över flygbiljetter med Wow Air. Samtliga resor gick från det europeiska fastlandet till Nordamerika via Keflavík.

Han köpte vid tre tillfällen totalt sex flygbiljetter som han betalade med andras kort. Han använde dessutom sammanlagt tretton olika betalkort när han försökte köpa ytterligare åtta biljetter. De köpen gick dock aldrig igenom.

Nu åtalas mannen för bedrägeri. Wow Air - som gått i konkurs medan utredningen pågått - kräver att han ersätter flygbolaget med 2 400 dollar för de biljetter som han lurade till sig.

Isländska myndigheter har dock inte lyckats delge mannen åtalet. Stämningsansökan har i stället publicerats i Lögbirtingablað. Om mannen skulle komma till rättegången och fällas för bedrägeri skulle skadeståndet betalas till Wow Airs konkursbo.

Island kränkte Bjarni Ármannsson - fälls för dubbla straff

Bjarni Ármannsson betalade skattetillägg men dömdes ändå för skattebrott. Men det var en kränkning av hans mänskliga rättigheter. I praktiken straffades Glitnirs tidigare vd två gånger för samma sak - och det är inte tillåtet. Därför ger Europadomstolen för mänskliga rättigheter Bjarni Ármannsson rätt mot den isländska staten.

Fram till våren 2007 basade Bjarni Ármannsson över Glitnir, en av de tre isländska storbanker som kollapsade hösten 2008. Efter kraschen började han utredas misstänkt för skattebrott. Det visade sig att han för inkomståren 2006 till 2008 redovisade för låga kapitalintäkter. Totalt var det drygt 200 miljoner isländska kronor som han inte deklarerade.

Bjarni Ármannsson hade bland annat inte redovisat aktieförsäljningar, aktieutdelningar, ränteintäkter och valutaintäkter. Han skulle ha betalat 10 procent i skatt.

När han uppmärksammades på bristerna betalade han skattetillägg. Bjarni Ármannsson betalade 20,4 miljoner samt straffavgifter på 25 procent av beloppet. Han medgav att deklarationerna var felaktiga men att det berodde på oavsiktliga misstag från hans sida.

Trots att han betalade in skatterna i efterhand åtalades Bjarni Ármannsson för skattebrott. Hæstiréttur Íslands dömde honom till åtta månaders villkorlig dom samt 35 miljoner isländska kronor i böter.

Bjarni Ármannsson ansåg att han hade straffats två gånger för samma sak. Därför begärde han att fallet skulle prövas i Europadomstolen för mänskliga rättigheter. Nu får han rätt. Att han dömdes trots att han betalat skattetillägg utgjorde en dubbel bestraffning. Och det är enligt domstolen ett rättsvidrigt agerande.

Isländska staten ska betala Bjarni Ármannsson 5 000 euro i skadestånd. Staten ska också stå för hans rättegångskostnader på 29 800 euro.

Domen kom inte oväntat. Tidigare har Europadomstolen för mänskliga rättigheter fastslagit att affärsmannen Jón Ásgeir Jóhannessons rättigheter kränktes när han på Island dömdes för skattebrott trots att han betalat skattetillägg. Eftersom fallen är mycket lika var det förväntat att domstolen även skulle betrakta Bjarni Ármannssons fall som dubbel bestraffning.

Här kan du läsa mer om Bjarni Ármannssons skattebrott och här kan du läsa domen i sin helhet.

Väder och hamnproblem försenar vitvalar till Heimaey

Foto: Cargolux
Vitvalarna Little White och Little Grey anlände inte till Heimaey i går. Ogynnsamma väderförhållanden och en obrukbar hamn gör att transporten av de två djuren till Island kan försenas upp till två månader. Att resan från Kina skjuts upp beror i första hand på att Landeyjahöfn inte är öppen. Experter befarar att vitvalarna inte skulle överleva en segling från Þorlákshöfn.

Efter att vitvalarna Little Grey och Little White tidigare i år gjorde sin sista uppvisning på Chang Feng Ocean Park i Shanghai har de inväntat avresan till ett nytt hem på Heimaey i Vestmannaeyjar. De två vitvalarna har levt hela sina liv i fångenskap. I en havsbassäng vid hamnen på Heimaey skulle de få en något friare tillvaro.

Bägge vitvalarna är tretton år. Vitvalar kan bli omkring 50 år gamla. De har den senaste tiden anpassats till ett liv i Nordatlanten. De har bland annat utfodrats med fet fisk för att bygga på fettförråden - något som anses nödvändigt eftersom havet vid Heimaey är betydligt kallare än vattnet i djurparken i Shanghai.

Bassängen på Heimaey är fyra meter djup och rymmer 1 600 ton vatten. Där kommer Little Grey och Little White att hållas i karantän i minst fyra veckor. Därefter släpps de ut till en större havsbassäng vid Klettsvík.

Biljetter till utställningen kostar 3 500 isländska kronor för vuxna. Den som dessutom vill segla ut till Klettsvík för att få en chans att se vitvalarna på närmare håll får betala ytterligare en avgift.

Sea Life Trusts nya utställning på Heimaey öppnade den 6 april. Tanken var alltså att de två vitvalarna - som blir museets huvudattraktion - skulle anlända bara tio dagar efter invigningen. Men nu står det klart att det kommer att dröja betydligt längre innan de är framme.

De två vitvalarna skulle flygas från Shanghai till Keflavík ombord ett specialutrustat transportplan. Därefter skulle de flyttas över till lastbilar och köras till Landeyjahöfn. Därifrån skulle de segla ombord färjan Herjólfur, en överfart som tar en halvtimme. Den allra sista sträckan skulle Little Grey och Little White åter transporteras med lastbil.

Även lastbilarna har specialutrustats inför transporten. Little Grey och Little White ska transporteras i stora tankar. För att klara av det har lastbilarnas stabilitet förbättrats samtidigt som lufttillförseln in i lastrummet utökats.

Men färden kommer alltså att dröja. Landeyjahöfn har ännu inte öppnats efter vintern. Varje vinter gör sediment i kombination med högre vågor så att inseglingen till hamnen förhindras. Därför seglar Herjólfur i stället till Þorlákshöfn på fastlandet, en resa som tar närmare tre timmar.

Hittills i år har vädret inte varit gynnsamt. Och vädret har också försenat det årliga arbetet med att dika ut hamninloppet.

Eftersom Landeyjahöfn inte är användbar i dagsläget hade vitvalarna i stället fått transporteras med båt från Þorlákshöfn. Veterinärer har ifrågasatt om djuren skulle överleva en så lång resa till havs. Därför väljer Sea Life Trust att invänta öppningen av Landeyjahöfn.

Sea Life Trust uppger i ett pressmeddelande att det är vädret och hamnsituationen som försenar transporten. Det har ryktats att transporten från Kina till Island kan försenas med upp till två månader. Uppgifter cirkulerar också om att Sea Life Trust undersöker möjligheterna att flyga vitvalarna till Heimaey i stället för att använda färjan.

Det är dock tveksamt om flyg hela vägen är ett realistiskt alternativ. Flygplatsen på Heimaey har inte internationell status vilket innebär att transporten åtminstone måste mellanlanda i Keflavík. Och den Boeing 747 som Cargolux ska använda för att flyga vitvalarna de drygt 900 milen är för stor för att kunna landa på Heimaey.

Enbart själva resan beräknas ta omkring tjugo timmar. Dessutom tillkommer tid för uppehållen när vitvalarna lastas om. Trots att förberedelserna började redan för tre år sedan kom uppgifterna om att Landeyjahöfn var oanvändbar som en total överraskning för Merlin Entertainment, det nöjesbolag som äger Chang Feng Ocean Park och driver Sea Life Trust.

Här kan du läsa mer om transporten av de två vitvalarna till Heimaey.

Dagens citat

"Jag tror att detta blir områdets dödsstöt som affärsgata. ... Vi som vill bevara de värderingar som har gått ut på att ha Laugavegur som en affärsgata håller på att förlora. Då vänder sig detta emot mig. Nu måste jag kanske ge mig av."

Gunnar Guðjónsson, ägare av Gleraugnamiðstöðin på Laugavegur i Reykjavík, i Vísir om kommunens beslut att göra delar av Laugavegur till gågata året runt - läs mer här.

tisdag 16 april 2019

Färja från Reykjavík till Akranes kostade 8 000 per person

Försöket med en färja mellan Reykjavík och Akranes slutade med ett underskott på 30 miljoner isländska kronor för de två kommunerna. Det betyder att varje biljett i praktiken kostade skattebetalarna 8 050 isländska kronor. Självständighetspartiet anser att pengarna borde använts till att subventionera annan kollektivtrafik.

I juni 2017 började Sæferðir segla mellan Reykjavík och Akranes. Linjen var ett försök att återuppta den färjetrafik mellan städerna som lades ned i samband med att tunneln under Hvalfjörður invigdes 1998. Kommunerna gick in med 30 miljoner isländska kronor i projektet.

När trafiken upphörde i november samma år hade färjan transporterat totalt 3 652 passagerare. Sæferðir återlämnade då färjan till det norska rederi som den hyrts av.

Inför ett möte i kommunstyrelsen ställde Självständighetspartiets representanter frågor om färjetrafiken. Det visade sig att den blev kostsam. I praktiken kostade varje resenär skattebetalarna 8 050 isländska kronor.

Självständighetspartiet skriver i en reservation att pengarna hade kunnat användas till att subventionera annan kollektivtrafik. Partiet vänder sig också mot de höga subventionerna per person.

Här kan du läsa mer om färjetrafiken mellan Reykjavík och Akranes.

Kallades quisling - nu går Páll Magnússon till motangrepp

När Páll Magnússon var med på Självständighetspartiets möte på Västmannaöarna kallade en partikamrat honom för quisling. Nu går Páll Magnússon till motangrepp. Han skriver i Eyjafréttir att det är oacceptabelt att liknas vid "en landsförrädare och mördare" på grund av olika vägval i kommunpolitiken på Hemön.

Sex röster fattades för att Självständighetspartiet skulle få egen majoritet i förra årets kommunalval på Västmannaöarna. Men i stället kunde utbrytarpartiet För Hemön bilda koalition med Ölistan. För första gången på årtionden tvingades Självständighetspartiet i opposition.

Nederlaget kom som en chock för partiet. Upprinnelsen var ett inställt provval som gjorde det omöjligt att utmana Elliði Vignisson om uppdraget som kommunchef. Missnöjet ledde fram till att utbrytarpartiet För Hemön bildades med Íris Róbertsdóttir som toppkandidat. Hon blev också den som tog över som kommunchef.

Självständighetspartiet överklagade valresultatet utan någon framgång. Många vände också ryggen åt Páll Magnússon, alltingsledamot för Självständighetspartiet hemmahörande på Västmannaöarna, som i striden inte tog parti för någon falang. Och det uppfattades i sin tur som ett indirekt stöd till utbrytarna i För Hemön.

Sedan dess har Páll Magnússons ställning internt försvagats på flera sätt. Han petades från Självständighetspartiets representantskap på Västmannaöarna. Flera alltingsledamöter var öppet kritiska mot hans agerande.

Páll Magnússon var dessutom redan tidigare omstridd eftersom han öppet visat sitt missnöje med att inte ha fått någon ministerpost. Hans ställning förstärktes knappast när han tidigare i år kritiserade dåvarande justitieministern Sigríður Á. Andersen för att inte ha utsett någon vikarie till Lára Huld Guðjónsdóttir, syssloman på Västmannaöarna, när den ordinarie tillfälligt arbetade med andra uppgifter.

I alltingets talarstol anklagade han Sigríður Á. Andersen för "totalt oacceptabel statsförvaltning". Páll Magnússon vände sig bland annat mot att hon enligt ett pressmeddelande utsett Kristín Þórðardóttir, syssloman i Suðurland, till ersättare fram till årsskiftet - något som innebär att hon basar över två sysslomansdistrikt.

Under en längre tid har Páll Magnússon i olika sammanhang tagit upp kommentarer på nätet som han anser är över gränsen. I januari i år skrev han i Eyjafréttir att det var viktigt att visa respekt och gott omdöme även när partimedlemmar hade olika åsikter.

Han skriver nu i Eyjafréttir om Páll Þór Guðmundsson - som har förtroendeuppdrag för Självständighetspartiet på Västmannaöarna - och hans kommentarer till bilder från ett partimöte på Ásgarður på Hemön. Páll Magnússon anser att problemet är av sådan dignitet att det måste uppmärksammas.

Flera av Självständighetspartiets alltingsledamöter besökte nyligen Hemön för att diskutera aktuella politiska frågor med partimedlemmarna på ön. Páll Magnússon var en av de ledamöter som var med. Páll Þór Guðmundsson kommenterade bilder på honom och två lokala medlemmar - Stefán Geir Gunnarsson och Stefán Jónsson som även de valde bort Självständighetspartiet i konflikten med För Hemön - med att de var quislingar:
"Íslensk orðabók säger att betydelsen av ordet quisling är 'landsförrädare, den som förråder sitt land i händerna på en fiendearmé'. Ordet är naturligtvis bildat till den norske nazisten Vidkun Quisling som var tyskarnas hantlangare i andra världskriget och som norrmännen dömde till döden för landsförräderi efter kriget. Han anklagades bland annat för att ha orsakat omkring tusen norska judars död. Detta är alltså mannen som Páll Þór Guðmundsson tycker att det passar sig att jämföra dem med, Stebbi på Gerði och Stebbi på Grund. Och varför jämför Páll dem med landsförrädare och mördare? Ja, på grund av att de hade en annan åsikt än han i kommunpolitiken."
Vidare skriver Páll Magnússon att "sådana uttryckssätt om reskamrater" inte kan accepteras. Páll Þór Guðmundsson har ännu inte svarat på kritiken.

Här kan du läsa mer om Självständighetspartiets splittring på Västmannaöarna.

Kampanj för att återuppväcka Wow Air bröt mot aktielagen

Upplägget med den anonyma investeringskampanjen Hluthafi blev inte gammalt. Fjármálaeftirlitið, den isländska finansinspektionen, dömde ut det som lagligt. För att komma runt lagen om aktiehandel valde initiativtagarna att ändra investeringsplanerna för en nystart för Wow Air. Nu har också två personer som står bakom kampanjen trätt fram.

I helgen lanserades Hluthafi, en kampanj inriktad på att finansiera en återkomst för det konkursade lågprisflygbolaget Wow Air. Målet var att samla minst 10 000 privata investerare. De skulle samtliga bidra ekonomiskt till projektet. Initiativtagarna uppmanade deltagarna att inte gå in med mer pengar än en femtedel av månadslönen.

Tanken var att pengarna skulle användas för att köpa en större aktiepost i ett återuppstått Wow Air. Initiativtagarna beskrev sig som tidigare kunder som ville arbeta för konkurrens på flyg mellan Island och utlandet.

Upplägget blev inte långvarigt. Fjármálaeftirlitið påbörjade i söndags en granskning av Hluthafi. Slutsatsen var enligt ett pressmeddelande att kampanjen stod i strid med lagen om aktiehandel.

Hluthafi reagerade på myndighetens kritik genom att ändra upplägget. I stället för att utlova aktier får nu de som köper in sig i Hluthafi en del i ett bolag som kan komma att köpa aktier i Wow Air.

I söndags trädde Guðmundur Yngvason och Friðrik Atli Guðmundsson fram som inblandade i försöket. Bägge arbetar för byggföretaget Sólhús. Guðmundur Yngvason berättar i Morgunblaðið om företagets medverkan i projektet:
"Sólhús är beskyddare och bekostar intressegruppen, det vill säga denna grupp som till exempel ska göra denna hemsida."
Friðrik Atli Guðmundsson säger till RÚV att han inte vill nämna några ytterligare inblandade personer. Han hävdar dock att det är en kompetent grupp som står bakom initiativet.

En som har vänt sig till Hluthafi är affärsmannen Ástþór Magnússon. På Island är han mest känd för att ha ställt upp i tre presidentval och för att ha försökt ställa upp i ytterligare två - men då lyckades han inte samla in de nödvändiga underskrifterna. Han har enligt Eyjan även visat intresse för att investera i Wow Air innan konkursen var ett faktum.

Ástþór Magnússon skriver att han har kontakter som snabbt kan ordna en flotta bestående av fyra plan av modellen Airbus A321 samt nödvändiga tillstånd. Hans förslag är att Wow Airs tidigare ledning skapar ett bolag som använder det gamla varumärket och sköter marknadsföring, försäljning och service. Själv skulle han genom bolaget Wow Craft driva själva trafiken.

Om det blir något av Hluthafi återstår att se. Det finns dock ett stort intresse inom turistindustrin för att delta i uppbyggandet av ett nytt lågprisbolag. Kristófer Oliversson, vd för Center Hotels, säger till RÚV att han överväger att investera. Han tror att ytterligare ett flygbolag är nödvändigt för branschen.

Davíð Torfi Ólafsson, vd för Íslandshótel, säger till RÚV att det har betydelse för hotellkedjan att det finns ännu ett bolag på marknaden. Bolaget har dock inte tagit något beslut om att eventuellt gå in med pengar i nygamla Wow Air.

Här kan du läsa mer om turerna kring Wow Air.

Dagens citat

"Visiting Notre Dame when I was twenty was unforgettable. Seeing these invaluable artifacts burning today is devastating."

Statsminister Katrín Jakobsdóttir skriver på Twitter om branden i Notre-Dame i Paris.

måndag 15 april 2019

Fortkörare betalade böter med flera kilo småmynt

På Island är det allt färre som använder kontanter för att betala. I stället sköts de flesta transaktionerna med kort, över nätet eller genom appar. Men vissa föredrar alltjämt kontanter. En sådan person dök nyligen upp på en polisstation i Reykjavíkområdet för att betala sina fortkörningsböter.

Den bötfällda bilisten hade med sig bötesbeloppet i en Ikea-kasse. Polisen skriver på Facebook att det rörde sig om flera kilo mynt. Polisen tog emot böterna - trots att lagen säger att bara banker är skyldiga att acceptera summor som överstiger 500 isländska kronor i mynt.

Det framgår inte hur höga fortkörningsböterna var. Den lägsta summan för att köra för fort på Island är dock 10 000 kronor. Polisens film på Ikea-kassen visar att det fanns en hel del mynt av låga valörer som enkronor.

Biskop sågar centerpartist för utspel om asylsökande

Biskop Agnes M. Sigurðardóttir kallar centerpartisten Ólafur Ísleifssons uttalanden om asylsökande för osmakliga. När asylaktivister och asylsökande demonstrerade på Austurvöllur i Reykjavík för bättre villkor fanns hon bland åhörarna. Ólafur Ísleifsson vände sig bland annat mot att demonstranterna fick använda toaletterna i domkyrkan.

Tidigare i år demonstrerade asylsökande och asylaktivister på Austurvöllur i Reykjavík. De reste tält på torget och höll manifestationer där de krävde bättre villkor och en nedläggning av boendet på Ásbrú i Reykjanesbær.

Austurvöllur ligger vid domkyrkan och alltinget. Ólafur Ísleifsson, alltingsledamot för Centerpartiet, tog en bild på demonstranterna som han publicerade på Facebook. Han citerade en man som han talat med på torget och frågade retoriskt om inte det han sade återspeglade folkviljan:
"Skicka de här människorna ut ur landet omedelbart."
Senare raderade Ólafur Ísleifsson inlägget. Men han tog upp frågan i alltinget. Han vände sig till justitieminister Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir och klagade bland annat på "tältläger" på torget. Han kritiserade att personer från kyrkan var på plats och att domkyrkan förvandlats till "allmänhetens avträde".

Utspelet fick en hel del beska reaktioner från alltingets bänkar. Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir svarade att demonstrationsrätten garanterades i grundlagen. Hon hade därför inga synpunkter på vilka som deltog i protesterna.

Sveinn Valgeirsson, kyrkoherde i domkyrkan, sade till Eyjan att kyrkan inte öppnats speciellt för asylsökande eller demonstranter. Här gällde samma regler för alla:
"Kyrkan öppnades inte särskilt för den ena eller den andra, och jag kan naturligtvis inte neka någon tillträde medan kyrkan är öppen eftersom kyrkan inte tar någon ställning. När kyrkan är öppen är den öppen för alla."
Ólafur Ísleifsson sade senare till Eyjan att det inte var toalettbesöken som bekymrade honom. Han hävdade att kyrkans attityd återspeglade en allmän inställning i stora delar av samhället:
"Detta handlar om att det gås så långt för att tillmötesgå dessa människor. Och att sådana reaktioner kan leda till att vi får ett ökat antal med tillhörande kostnader som annars kunde användas för att förbättra hälso- och sjukvården och annan infrastruktur."
Biskop Agnes M. Sigurðardóttir var själv på plats under demonstrationerna. I en intervju i Mannlíf kallar hon Ólafur Ísleifssons kommentarer för "osmakliga". Hon säger att det är i enlighet med kristendomen att hålla kyrkor öppna för alla som behöver dem:
"Statskyrkan har, precis som andra kyrkor i västvärlden, engagerat sig i frågor rörande asylsökande på grund av att vi inte ser på asylsökande som asylsökande. Vi ser på dem som människor. ... Vi öppnar kyrkorna för våra människor och vi hjälper asylsökande på grund av att vi är kristna - inte på grund av att de är kristna."
Under protesterna på Austurvöllur uppstod konfrontationer mellan demonstranter och polis. Flera demonstranter använde domkyrkans toaletter för att skölja ur ögonen sedan polis använt tårgas mot personer som inte följde anvisningar och agerade hotfullt.

Kampanj på nätet samlar pengar till nygamla Wow Air

Skúli Mogensen försöker få hotellkedjan Kea att investera i nygamla Wow Air. Målet är att få ägarna att gå in med kapital i det nya lågprisflygbolag som han vill skapa efter Wow Airs konkurs. Samtidigt har en gräsrotsinsamling startats på nätet. Där kan allmänheten köpa aktier i Wow Airs efterträdare - men vem som står bakom kampanjen är inte känt.

Två och en halv vecka efter Wow Airs konkurs försöker grundaren och vd:n Skúli Mogensen hitta investerare som vill återskapa bolaget. Han har själv medgett att de senaste årens expansion med större flygplan och långdistansflyg var ett ödesdigert misstag. Det nygamla Wow Air skulle ha en tydlig lågprisprofil och enbart flyga kortare sträckor.

I början av förra veckan ska Skúli Mogensen enligt RÚV bland annat ha träffat företrädare för hotellkedjan Kea. Han ska diskuterat en investering i det nygamla bolaget. Elva isländska hotell ingår i kedjan som till hälften ägs av det amerikanska investeringsbolaget PT Capital som även är storägare i den isländska mobiloperatören Nova.

Hugh Short, vd för PT Capital, skrev nyligen på Linkedin att han inte förstod varför den isländska regeringen inte gick in och räddade Wow Air. Den hade kunnat bidra genom att hitta investerare som kunde skapa stabilitet för bolaget.

Skúli Mogensen har själv lanserat idén om gräsrotsfinansiering av det nygamla bolaget. Någon kampanj som han officiellt står bakom har dock ännu inte kommit igång. Däremot finns nu en annan kampanj på nätet där allmänheten uppmanas att bidra till att återuppbygga Wow Air.

Initiativtagarna skriver att svagare konkurrens kommer att driva upp biljettpriserna. Därför finns det ett starkt konsumentintresse med en konkurrent till Icelandair. Ett återuppståndet Wow Air skulle dessutom skapa nya jobb och intäkter.

Det uttryckliga målet med kampanjen är att backa upp Skúli Mogensen eller någon annan som grundar ett lågprisbolag. En rekommendation från initiativtagarna är att inte utlova en investering större än en femtedel av månadslönen. Förhoppningen är att få in minst 10 000 investerare för att kunna grunda ett aktiebolag som i sin tur investerar i Wow Air.

Vem som står bakom kampanjen är inte känt. På hemsidan presenteras initiativtagarna endast som tidigare kunder till Wow Air och andra flygbolag som förespråkar hälsosam konkurrens. Skúli Mogensen säger till RÚV att han inte har något med initiativet att göra och att han inte vet vem som ligger bakom det.

En som vill investera i ett nytt flygbolag är Hreiðar Hermannsson, som äger Hótel Stracta i Hella tillsammans med sonen Hermann Hreiðarsson. Han säger till RÚV att det är nödvändigt för Island att det finns två stora flygbolag som konkurrerar om passagerarna året runt:
"Om vi ska ha helårsturism så är det en kärnfråga att det finns två flygbolag. Och det är mycket bra om det kommer ett annat lågprisbolag, som då är ett mycket tydligt lågprisbolag, och å andra sidan finns ett bra bolag som Icelandair. Och då har vi fått precis rätt blandning. Och jag är en av dem som kan gå in med pengar till grundandet av ett nytt flygbolag eftersom det är en nyckelfråga."
Samtidigt klarnar bilden av hur Skúli Mogensen försökte rädda bolaget undan konkurs. Strax innan Wow Air gick omkull sålde bolaget utsläppsrättigheter till ett värde av 400 miljoner isländska kronor. Pengarna skulle gå till personalens löner i mars. Betalningen kom dock först när konkursen var ett faktum, skriver Morgunblaðið.

Det finns troligtvis inte mycket tillgångar i konkursboet. Fréttablaðið rapporterar att bolag som investerade i obligationer i Wow Air i somras bara kan räkna med att få tillbaka 15 procent av beloppet.

Här kan du läsa mer om Wow Airs konkurs.

Dagens citat

"Vissa kallar detta för turistvårtor. Det talar för sig själv. ... Vissa tycker att detta är konst medan andra anser att det är en onödig förändring av landet. ... Genom att plocka upp sten river du upp jordmånen. Om det är ett område med känslig jordmån och du börjar riva upp alla stenar så har du börjat skapa underlaget och ursprunget till jorderosion, vinderosion och vattenerosion."

Guiden Árni Tryggvason i Morgunblaðið om varför han ogillar och ofta sparkar ned stenpyramider som byggs av turister - läs mer här.