Avhoppare från Gröna vänstern vill grunda nytt parti

Island kan få ett nytt parti som driver en radikal miljö- och rättvisepolitik. Bakom initiativet står Andrés Ingi Jónsson som lämnade Gröna vänsterns partigrupp i alltinget förra året. Han anser att det nu finns ett stort intresse för nya politiska frågor. Men han tycker inte att något av dagens partier fångar upp dem. I stället överväger Andrés Ingi Jónsson att bilda ett eget parti.

I november förra året bröt Andrés Ingi Jónsson med Gröna vänsterns alltingsgrupp. Redan när partiet 2017 valde att bilda koalition med Självständighetspartiet och Framstegspartiet motsatte han sig samarbetet. När han till sist hoppade av ansåg han att regeringen förde Självständighetspartiets politik i för många viktiga frågor.

Andrés Ingi Jónsson begärde inte utträde ur partiet. Han fortsatte som politisk vilde i alltinget där han sade sig verka för Gröna vänsterns partiprogram i stället för regeringens politik.

Nu överväger Andrés Ingi Jónsson att bilda ett nytt parti. Han säger till Vísir att han vill fortsätta i alltinget. Men inget av dagens partier lockar honom:

"Det här är ett komplicerat läge. Jag har ingen alltingsgrupp men jag känner att jag vill fortsätta inom politiken. Och då behöver jag ta det närmaste året fram till valet och hitta den vägen."

Andrés Ingi Jónsson uppger att han för diskussioner med andra personer inom Gröna vänstern såväl som personer som tidigare inte engagerat sig i partipolitiken. Han säger till Vísir att han vill driva en radikal politik i miljö- och rättvisefrågor:

"Jag har känt det omkring mig att det finns medvind för nytt fokus i politiken oavsett om det kommer som ett nytt parti eller bara förändringar i landskapet som finns. Jag har bara försökt hålla öronen öppna och tala med människor som upplever sig som lika hemlösa i politiken som jag själv i dessa tider för att se var strömmen kan ligga."

Nyligen valde även Rósa Björk Brynjólfsdóttir att lämna Gröna vänsterns alltingsgrupp. Hon valde dessutom att lämna partiet. Även hon röstade 2017 mot att bilda regering med Självständighetspartiet. Andrés Ingi Jónsson säger till Vísir att de delar många åsikter. Han har dock inte frågat om hon vill ansluta sig till det nya partiet. Men han vill inte att det ska bli en utbrytning från Gröna vänstern:

"Jag tycker att det är viktigt att inte nödvändigtvis definiera nya saker inom politiken utifrån de äldre. Jag tror att människor behöver verka inom politiken utifrån sina egna förutsättningar."

Här kan du läsa mer om Andrés Ingi Jónssons avhopp.

Skandalrederi ber om ursäkt - struntade i coronasmitta

En mardrömstur där en efter en i besättningen insjuknade i covid-19. De 25 ombord trålaren Júlíus Geirmundsson tvingades jobba fast de var sjuka. Och kaptenen förbjöd dem att berätta om den misstänkta coronasmittan i medierna eller i egna kanaler. Nu ber vd:n för skandalrederiet Hraðfrystihúsið Gunnvör om ursäkt.

Redan andra dagen till havs insjuknade en av de 25 besättningsmännen på trålaren Júlíus Geirmundsson. Allt pekade på att mannen smittats av coronaviruset. Därefter insjuknade de en efter en. Men kaptenen vägrade att vända fartyget. Först efter tre veckor ute till sjöss lade trålaren förra söndagen till i Ísafjörður för att ta olja när vädret var för dåligt för att fiska.

Efter att de 25 ombord testats för coronaviruset fortsatte trålaren fisketuren. Först när det visade sig att 22 av de 25 besättningsmännen testat positivt återvände Júlíus Geirmundsson i tisdags till hemmahamnen i Ísafjörður.

Flera fackförbund rasade mot skandalrederiet Hraðfrystihúsið Gunnvör och krävde en polisutredning. Lára V. Júlíusdóttir, expert på arbetsrätt, sade till RÚV att fallet var unikt. Hon ansåg att en paragraf i sjömannalagen skulle kunna bli aktuell. Den säger att en kapten som åsidosätter sina skyldigheter mot skadade eller sjuka ombord riskerar upp till två års fängelse - och fyra år om brottet anses som grovt.

Men efter några inledande uttalanden - som senare visade sig vara direkt lögnaktiga - teg rederiet. Hraðfrystihúsið Gunnvör hävdade att ingen ombord hade några allvarliga symtom. Efter ett möte med fackförbundet Verkalýðsfélag Vestfirðinga skrev besättningen i ett uttalande att flera hade hög feber och andningssvårigheter:

"Besättningens förhållanden var lindrigt sagt fruktansvärda eftersom de insjuknade en efter den andra och inte hade någon annan hjälp än värktabletter för att hålla sig igång eftersom fartyget höll på att fiska och produktionen var igång. Sedan visade det sig att läkemedelsförråden inte var tillräckliga och då blev det nödvändigt att handplocka vilka som var sjukast och hade mest behov av värktabletter."

Besättningen förbjöds att berätta om sjukdomen ombord i sociala medier. De fick inte heller kontakta etablerade medier. I uttalandet beskrivs kaptenens och rederiets agerande som ett resultat av ett totalt förakt för besättningens hälsa.

Arnar Hilmarsson, en 21-åring som gjorde sin femtonde tur med Júlíus Geirmundsson, trädde fram i RÚV i lördags och berättade om fisketuren. Han sade att besättningen hade fått veta att kaptenen hade haft kontakt med myndigheterna. Därför trodde de att de fått klartecken att fortsätta fiska. Men vad de inte visste var att kaptenen nonchalerade önskemålet att gå i hamn för att testa besättningen:

"Den som blev sjukast är en av de hårdaste människorna jag känner och han stod ut att arbeta medan han var sjuk i typ tre skift. Då hade han helt enkelt blivit så dålig att han bara inte kunde fortsätta. Det var jobbigt att se honom ta sig från bänken och upp i sjukhytten."

Enligt Arnar Hilmarsson var rederiets agerande typiskt för en personalpolitik där det inte togs hänsyn till de anställdas hälsa eller säkerhet. Han sade att det var viktigare för honom att berätta sanningen än att inte mista jobbet ombord.

Men maskinbefälet Þór Ólafur Helgason anklagade honom i Vísir för att överdriva situationen ombord. Han sade sig inte känna till att någon skulle ha tvingats arbeta trots sjukdom:

"Det var inte så. Det här är inget slavläger. Det är ingen som åläggs att arbeta sjuk. Jag noterade ingen av alla dessa allvarligt sjuka förutom en eller två och de höll sig inne och den som var sjukast tvingades in."

Súsanna Björg Ástvaldsdóttir, smittskyddsläkare i Västfjordarna, sade till Vísir att fartyget borde ha återvänt till Ísafjörður för att testa samtliga ombord för coronaviruset. Om kaptenen och rederiet hade agerat annorlunda hade smittspridningen inte behövt bli så omfattande. Dessutom var det helt felaktigt att hon skulle ha sagt att det förmodligen bara rörde sig om förkylningssymtom:

"Om det finns misstanke om smittsjukdom så ska vissa arbetsprocesser följas. De ringde mig och bad mig titta på detta och mitt budskap har alltid varit tydligt från pandemins början - om människor har symtom så behöver de komma in på testning och det här om de skulle ha haft ett samtal med mig för att bekräfta att det bara var förkylning finns helt enkelt inte. Människor behöver komma på provtagning. Det märks ingen skillnad på covid och förkylning."

Drífa Snæ­dal, ordförande för facket ASÍ, skriver i ett uttalande att de ansvariga måste ställas till svars för att ha äventyrat besättningens hälsa. Ásgeir Erlendsson, informationsansvarig vid kustbevakningen, säger till Vísir att den inte informerades om situationen ombord. Enligt riktlinjerna är kaptenen skyldig att berätta om det finns misstankar om coronasmitta bland besättningen.

Einar Valur Kristjánsson, vd för Hraðfrystihúsið Gunnvör, kommenterade först i går uppgifterna. Han bad i ett uttalande om ursäkt för att inte ha följt regelverket. Men han hävdade samtidigt att det var olustigt att anklagas för att ha riskerat besättningens hälsa:

"Det var aldrig rederiets eller kaptenens plan att äventyra fartygets besättnings liv och hälsa och företaget tycker att det är tungt att utsättas för anklagelser om att inte ha tänkt tillräckligt mycket på anställdas hälsa och säkerhet."

I Morgunblaðið sade Einar Valur Kristjánsson att företaget skulle ta ansvar för misstagen. Han ansåg att det var olämpligt att leta efter en syndabock. Han sade till RÚV att han aldrig anade att det fanns coronasmitta ombord förrän testresultaten blev kända.

Fiskeminister Kristján Þór Júlíusson sade till Vísir att det var uppenbart att grundläggande regler inte hade följts. Han hoppades att rederiet skulle dra lärdom av det inträffade:

"Det är uppenbart att det här är en mycket dålig sak. Företaget borde ha hanterat detta på ett helt annat sätt, men jag vill dock tro att det här är en enskild händelse eftersom vi har andra tillfällen under denna pandemi då det har uppstått misstankar om smitta ombord och det har reagerats helt korrekt."

Statsepidemiologen Þórólf­ur Guðna­son sade under gårdagens presskonferens att det var uppenbart att Hraðfrystihúsið Gunnvör inte följt reglerna. Alma D. Möller, generaldirektör för Embætti landlæknis, ansåg att det var olämpligt att vara ute till havs när det fanns misstankar om coronasmitta ombord. Om någon skulle bli akut sjuk skulle det vara mycket långt till närmaste sjukhus.

De tre senaste dagarna har 164 nya fall av coronaviruset rapporterats på Island. Av dessa var 123 redan i karantän. Dessutom har elva personer testat positivt vid gränsen.

Det är nu 1 042 smittade som hålls i isolering. Av dessa är det 31 coronapatienter som vårdas på Landspítali i Reykjavík. Fyra av dem ligger på intensivvårdsavdelning och en vårdas i respirator. Ytterligare 2 049 personer är i karantän och 1 307 personer i inresekarantän.

Landspítali gick i går upp i nödläge på grund av den stora smittspridningen. Sjukhuset skriver i ett pressmeddelande att det är första gången det sker sedan den nuvarande beredskapsplanen infördes 2006.

Här kan du läsa mer om coronaviruset på Island.

Dagens citat

"Vi ser olika självständighetspartisters gamla idéer dyka upp som till exempel outsourcing av grunderna inom hälso- och sjukvården. Nu används covid för att smörja den maskinen."

Andrés Ingi Jónsson, som förra året hoppade av Gröna vänstern på grund av att han ansåg att Självständighetspartiets politik präglade regeringssamarbetet, säger i Stundin att koalitionspartnern utnyttjar coronakrisen för att driva igenom privatiseringar - läs mer här.

Kommunen vill inte ta över flygplatsen i Vopnafjörður

Kommunen bör inte ta över driften av flygplatsen i Vopnafjörður. Det är statens ansvar att driva flygplatser och se till så att det finns statliga jobb på landsbygden. Det anser kommunstyrelsen i Vopnafjarðarhreppur som nobbar flygplatsbolaget Isavias önskemål om att kommunen ska sköta flygplatsen mot ersättning.

Från flygplatsen i Vopnafjörður går det att flyga reguljärt till Akureyri och Þórshöfn. Trafiken drivs av bolaget Norlandair och subventioneras av staten. Eftersom flygplatsen i Vopnafjörður ingår i de linjer som staten upprätthåller är det flygplatsbolaget Isavia som ansvarar för driften.

Men det är inte bara Norlandair som använder flygplatsen. Den nyttjas också för sjuktransporter och av privatflyg - inte minst eftersom älvarna kring Vopnafjörður är mycket populära för laxfiske.

Nästa år går den enda anställda på flygplatsen i pension. Isavia har därför vänt sig till Vopnafjarðarhreppur med en förfrågan om kommunen vill ta över driften. Bolaget skulle då ersätta kommunen för ansvaret.

Kommunstyrelsen säger dock nej. De anser inte att det är kommunens uppgift att driva flygplatsen. De ser inte heller vad kommunen skulle tjäna på att ta över driften. Enligt sammanträdesprotokollet var beslutet enhälligt.

En liknande uppgörelse finns mellan Isavia och grannkommunen Langanesbyggð. Kommunen sköter om flygplatsen i Þórshöfn mot ersättning från Isavia.

Vopnafjarðarhreppur anser inte att det är en lämplig lösning. Det är också statens ansvar att skapa offentliga jobb på landsbygden. Därför bör inte kommunen gå in och ta hand om driften.

Beslutet innebär sannolikt att Isavia utannonserar en ny tjänst på flygplatsen i Vopnafjörður.

Allt färre och svagare jordskalv på sydvästra Island

Illustration: Veðurstofa Íslands

Jordskalven vid Krýsuvík och Kleifarvatn på sydvästra Island blir allt färre och svagare. Under de två senaste dygnen har bara drygt 200 skalv registrerats i området. Lördagens största skalv uppmättes till 2,3 medan fredagens största skalv hade en magnitud på 2,6. Veðurstofa Íslands ser tisdagens jätteskalv och efterskalven som en fortsättning på aktivitet som började för ett år sedan.

Ett jordskalv med en magnitud på 5,6 skakade sydvästra Island i tisdags. Skalvet var det största i regionen sedan 2003 och hade sitt epicentrum nära Kleifarvatn och Krýsuvík. Det var tillräckligt kraftigt för att det skulle kännas tydligt i bland annat Reykjavík och Grindavík. Skalvet orsakade också mindre materiella skador.

Sedan dess har närmare 3 000 efterskalv registrerats i området. Skalven är ovanligt spridda och sträcker sig längs en närmare tre mil lång linje från utkanterna av Grindavík till trakterna öster om Kleifarvatn.

Men de senaste dagarna har aktiviteten minskat avsevärt. De två senaste dygnen har drygt 200 jordskalv registrerats i området. Lördagens största skalv hade en magnitud på 2,3 och fredagens största skalv uppmättes till 2,6.

Det är troligt att aktiviteten fortsätter att minska åtminstone tillfälligt. Men Veðurstofa Íslands betraktar den som en del i aktivitet som inleddes redan för ett år sedan. Jordskalv följda av landhöjning och sannolika magmainskott har sedan dess skett från Eldey i väster till Kleifarvatn och Krýsuvík i öster.

Det är inte ovanligt att aktiviteten rör sig mellan olika platser i regionen. I området finns fyra vulkaniska system - Eldey, Reykjanes, Svartsengi och Krýsuvík - som alla sträcker sig rakt över sprickan mellan kontinentalplattorna. Det kan heller inte uteslutas att aktiviteten skulle sprida sig närmare till Brennisteinsfjöll, ett vulkaniskt system närmare Reykjavík.

Här kan du läsa mer om veckans jordskalv.

Dagens citat

"Det här var såvitt vi kan se ingen enorm händelse avseende skador."

Hulda Ragn­heiður Árna­dótt­ir, vd för Nátt­úru­ham­fara­trygg­ing­ar Íslands som ersätter skador vid naturkatastrofer, i Morgunblaðið om att få krav på ekonomisk ersättning hittills har inkommit för skador efter tisdagens jordskalv nära Krýsuvík och Kleifarvatn - läs mer här.

Stor kunskap om Islands skärpta coronaregler

Återinförandet av tvåmetersregeln och sänkningen av deltagare på sammankomster till 20 personer var något en klar majoritet av islänningarna noterade. Men när det gäller hur väl människor är på att hålla fysiskt avstånd till varandra går åsikterna isär. De flesta tycker att de själva är noggranna - men att andra sköter sig sämre. Det visar en undersökning utförd av Gallup.

När fallen av coronasmitta i Reykjavíkområdet ökade dramatiskt svarade hälsovårdsminister Svandís Svavarsdóttir med att skärpa restriktionerna. Tvåmetersregeln återinfördes i huvudstadsregionen medan enmetersregeln behölls i resten av landet. Dessutom sänktes gränsen för antalet tillåtna deltagare vid sammankomster till 20 personer.

Kunskapen om förändringarna är hög. I Reykjavík med omnejd var det hela 90,9 procent som var säkra på eller trodde sig veta att det var tvåmetersregeln som gällde. På landsbygden - där enmetersregeln alltjämt var i bruk - var det 60,5 procent som kände till restriktionerna.

Den sänkta gränsen för sammankomster gällde hela landet. Och det var ett beslut som nästan samtliga kände till. Hela 97,7 visste eller trodde att det maximala antalet deltagare var 20 personer.

Veckan innan - när gränsen gick vid 200 personer - var det 64,3 procent som hade koll på reglerna.

Men när det handlar om att faktiskt respektera kraven på fysiskt avstånd går åsikterna isär. De flesta tycker att de själva sköter sig - men däremot är det sämre ställt med andra islänningar.

Efter att restriktionerna hade skärpts var det 42 procent som uppgav att allmänheten alltid eller oftast följde reglerna. Men hela 85,2 procent svarade att de själva alltid eller oftast respekterade avståndsreglerna.

Innan reglerna skärptes var det något fler - 86,6 procent - som sade att de själva höll sig till reglerna. Då var det däremot färre som upplevde att allmänheten skötte sig. Bara 32,5 tyckte då att andra alltid eller oftast efterlevde restriktionerna.

Sedan undersökningen gjordes har tvåmetersregeln återinförts i hela landet.

Här kan du läsa mer om coronaviruset på Island.

Inget flygförbud från länder med stor smittspridning

Tre gruppsmittor med totalt omkring 60 personer har de senaste veckorna upptäckts på flygplatsen i Keflavík. Samtliga tre grupperna reste in till Island från Polen. Men det är inte aktuellt att stoppa flygtrafiken från länder med stor spridning av coronaviruset. Det säger civilförsvarschefen Víðir Reynisson till Vísir.

De två senaste veckorna har tre fall av gruppsmitta upptäckts i samband med testningen på flygplatsen i Keflavík. Totalt ett sextiotal resenärer visade sig vara smittade av coronaviruset. Det rörde sig om polacker som är bosatta på Island.

Men civilförsvarschefen Víðir Reynisson säger till Vísir att myndigheterna aldrig har övervägt att stoppa flygtrafiken från länder med stor smittspridning. Islands system med dubbla coronatester för inresande har visat sig effektivt för att förhindra virusets utbredning:

"Vi har det som statsepidemiologen ansåg vara de säkraste åtgärderna vid gränsen, denna dubbla testning. Den har tack och lov visat sig fungera och jag anser inte att det finns något skäl att ändra den när pandemin växer kraftigt på många håll i Europa."

Island öppnade gränsen för turister den 15 juni. Då ställdes resenärer - med undantag för personer från säkra länder - inför valet mellan testning vid gränsen och två veckors karantän.

Den 19 augusti skärptes reglerna. Möjligheten att sitta i karantän i två veckor fanns kvar. Men för den som föredrog att testas vid inresan ställdes nu krav på fem dagars karantän följd av ett nytt coronatest.

De nya reglerna har i praktiken stoppat all turism till Island. Flygtrafiken är nu nästan nere på samma låga nivåer som under våren.

Här kan du läsa mer om coronaviruset på Island.

Dagens citat

"Jo, det är för det som skådespelet är avsett. Både för att uppleva fantastisk utsikt i bra väder och så blir det här även helt fenomenalt i dimma. Jag tror att när man befinner sig i dimman i tomma intet så blir inte det en mindre upplevelse."

Jón Páll Hreinsson, kommunchef i Bolungarvík, i Vísir om den utsiktsplattform som byggs på Bolafjalls topp på drygt 600 meters höjd - läs mer här.

Jordskalv orsakade 50 meter lång spricka i fågelberg

Illustration: Veðurstofa Íslands

En 50 meter lång och 60 centimeter bred spricka bildades i Krýsuvíkurbjarg efter tisdagens jordskalv. Andra sprickor i berget fördjupades och delar av berget rämnade och föll i havet. Det redan bräckliga området har nu blivit ännu farligare. Men efterskalven efter tisdagens jätteskalv blir allt färre och svagare.

Det största jordskalvet på sjutton år skakade sydvästra Island i tisdags. Skalvet uppmättes till 5,6 och kändes tydligt i bland annat Reykjavík och Grindavík. Det hade sitt epicentrum strax väster om sjön Kleifarvatn.

Sedan dess har över 2 000 jordskalv inträffat i området. Drygt trettio av efterskalven har haft en magnitud på minst 3. Några av dem var tillräckligt kraftiga för att även de kännas i Reykjavík och Grindavík.

Men den seismiska aktiviteten i området har avtagit avsevärt. Under gårdagen inträffade drygt 100 jordskalv i trakterna kring Kleifarvatn och Krýsuvík. Ett tiotal var större än 2 - vilket inte är tillräckligt för att de ska kännas i exempelvis Grindavík eller Reykjavík.

För det mesta slutar den här typen av aktivitet med att jordskalven sakta ebbar ut. Men det går inte att utesluta fler stora skalv i området.

Jätteskalvet orsakade stenras på en rad fjäll och berg nära epicentrum. Nu står det också klart att Krýsuvíkurbjarg - ett fågelberg som sträcker sig längs åtta kilometer på den isländska sydkusten öster om Grindavík - påverkades avsevärt.

En ny spricka som är omkring 50 meter lång och 60 centimeter bred bildades i samband med skalvet. Andra sprickor i berget fördjupades. Dessutom rämnade delar av berget och föll i havet.

Krýsuvíkurbjarg har länge betraktats som en farlig plats eftersom många av klipporna är på väg att rämna. Sedan tidigare finns avspärrningar och varningsskyltar som uppmanar besökare att inte gå nära kanterna. Under gårdagen satte kommunen Hafnarfjörður upp fler varningar eftersom klipporna nu bedöms vara ännu farligare.

Sprickorna i berget har uppkommit vid jordskalv. Vissa av dem är nu så djupa att det kan räcka med ett kraftigt regnväder för att en del avsatser ska kollapsa.

Det finns fortfarande inga tecken på att den här skalvserien skulle ha något direkt samband med vulkanisk aktivitet.

Här kan du läsa mer om tisdagens jordskalv.

Coronasmittade sjömän ville testas - tvingades fiska vidare

Redan efter tre dagar ville besättningen på trålaren Júlíus Geirmundsson segla i land för att testas för coronaviruset. Då hade flera ombord tydliga symtom och smittskyddsläkaren uppmanade rederiet Hraðfrystihúsið Gunnvör att låta båten vända om. Men kaptenen och ledningen vägrade. I stället var båten ute i tre veckor medan företaget talade osanning om samråd med myndigheterna.

Efter en tre veckor lång fisketur lade Júlíus Geirmundsson till i Ísafjörður i söndags för att ta olja. Stoppet i hamnen blev kort. Efter att de 25 ombord testats för coronaviruset vände trålaren ut till havs för att fortsätta fiska.

När provsvaren kom visade det sig att 22 personer hade testat positivt. Först då återvände Júlíus Geirmundsson till Ísafjörður. Tretton av besättningsmännen var sjuka i covid-19 medan nio hade hunnit utveckla antikroppar mot viruset. De resterande tre sattes i karantän.

Rederiet Hraðfrystihúsið Gunnvör hävdade i ett pressmeddelande att hanteringen av den misstänkta smittan ombord hade skett i samråd med Heilbrigðisstofnun Vestfjarða, den regionala sjukvårdsmyndigheten. Men det var inte hela sanningen. Rederiet hade kontakt med smittskyddsläkaren Súsanna Björg Ástvaldsdóttir - men struntade i hennes råd.

Súsanna Björg Ástvaldsdóttir säger i Mannlíf att hon hade kontakt med besättningen redan efter tre dagar. Då var det flera som hade tydliga coronasymtom. Hon ville att båten skulle segla till Ísafjörður så att samtliga ombord kunde testas för viruset.

Kaptenen Sveinn Geir Arnarsson och vd:n Einar Valur Kristjánsson valde att nonchalera smittskyddsläkaren. I stället var alltså båten ute till havs i tre veckor innan den lade till i Ísafjörður av andra skäl. Inte heller då avbröts turen trots att många i besättningen var sjuka. Inte förrän provsvaren var klara stoppades turen.

Rederiets agerande får nu hård kritik. En av dem som sågar Hraðfrystihúsið Gunnvörs hantering av coronautbrottet ombord är Hákon Blöndal. Han var första maskinbefäl ombord under turen. Han skriver på Facebook att kaptenen och ledningen äventyrade besättningens hälsa genom att inte bry sig om den misstänkta smittan:

"Detta är en ful jävla bortförklaring och skitmockning. Här berättas inte hela historien och människor behöver se sig själva i ansiktet och medge misstag. Vid misstanke om coronasmitta ombord ska kaptenen ta kontakt med kustbevakningen som bestämmer nästa steg. I det här fallet följdes inte arbetsgången och besättningen utsattes för en stor risk!"

Även från fackligt håll är kritiken skarp. Sjömannafacket Sjómannasamband Íslands fördömer agerandet i ett uttalande där företaget anklagas för att ha struntat i både förbundets och smittskyddsläkarens rekommendationer:

"Sjómannasamband Íslands kräver att isländska rederier följer nämnda rekommendationer på alla sätt och inte riskerar sina besättningars liv och hälsa i onödan i dessa farliga tider."

Det regionala facket Verkalýðsfélag Vestfirðinga skriver i ett uttalande att rederiet har visat "total respektlöshet" gentemot besättningen. Medan trålaren hade med sig tre veckors fångster i hamn blir nu sjömännen utan ersättning när de tvingas till isolering eller karantän:

"Nu väntar en stor inkomstförlust för besättningsmännen på grund av rederiets attityd att inte följa rekommendationer om smittskydd. Då är den skada för hälsan som besättningsmännen kan utsättas för av samma skäl inte inräknad. Genom sitt beteende äventyrade rederiet besättningens och fartygets säkerhet och åsidosatte huvudreglerna i sjöfartslagen som syftar till att trygga besättningens och fartygets säkerhet. Sådant borde undersökas av tillsynsmyndigheter eller polis."

Varken kaptenen eller vd:n har hittills kommenterat anklagelserna.

På Island rapporterades i går 33 nya fall av coronaviruset - det lägsta antalet på fyra veckor. Dessutom var det 17 personer som testade positivt vid gränsen. Samtliga var personer som reste in från Polen via flygplatsen i Keflavík.

I onsdags kväll deltog en coronasmittad person i ett träningspass på ett gym i Akranes. Exakt hur många som kommer att tvingas till karantän efter att ha varit på samma pass är oklart. Men mellan onsdagen och torsdagen ökade antalet Akranesbor i karantän från 15 till 38 på grund av smittfallet på gymmet.

Statsepidemiologen Þórólfur Guðnason sade under gårdagens presskonferens att smittspridningen på Island nu minskar. Samtidigt ansåg han att det var alldeles för tidigt för att utropa någon seger mot den tredje vågen av coronasmitta.

På Island är nu 1 159 smittade i isolering. På Landspítali i Reykjavík vårdas 21 coronapatienter. Tre av dem ligger på intensivvårdsavdelning. Dessutom är 2 542 personer i karantän och 1 485 personer i inresekarantän.

Här kan du läsa mer om coronautbrottet på Island.

Dagens citat

Illustration: Veðurstofa Íslands

"Det tar omkring 90 sekunder från att ett jordskalv kommer till dess att vårt interna system ger oss de första pålitliga upplysningarna om storlek och läge. Detta är en tid som alla system som övervakar jordskalv har."

Haukur Hauksson, kommunikationsansvarig vid Veðurstofa Íslands, i Morgunblaðið om att tisdagens stora jordskalv nära Krýsuvík inte omedelbart syntes på myndighetens automatiskt uppdaterade listor över skalv - läs mer här.

Coronasmittade sjömän fick symtom - fiskade i tre veckor

Efter två till tre dagar ute till havs var det flera i besättningen ombord trålaren Júlíus Geirmundsson som hade tydliga influensasymtom. Ändå vände fartyget inte tillbaka i hamn. I stället dröjde det närmare tre veckor innan sjömännen testades för coronaviruset i samband med att trålaren tog olja. Nu ifrågasätts rederiets hantering av coronautbrottet ombord.

Efter ett dygn i hamn i Ísafjörður fick i går de 25 besättningsmännen från trålaren Júlíus Geirmundsson gå i land. Då hade samtliga fått svar på de coronatester som gjordes i söndags.

Tretton i besättningen hade aktiva smittor och tvingas därför i isolering. Nio hade antikroppar och fick därför röra sig fritt efter att ha gått i land. Tre var inte smittade och hade inte heller antikroppar. De måste nu sitta i karantän eftersom de har varit exponerade för coronaviruset. Det uppger rederiet Hraðfrystihúsið Gunnvör i ett pressmeddelande.

Rederiets hantering av smittan ombord ifrågasätts nu allt mer. Redan efter två till tre dagar till havs var det flera i besättningen som hade tydliga influensasymtom. Ändå valde rederiet att inte avbryta fisketuren.

Allt fler sjömän fick symtom. Men det skulle dröja till i söndags innan de testades. Då hade Júlíus Geirmundsson varit ute till havs i tre veckor. I lasten fanns en fångst på 213 ton frusen fisk.

Efter att ha tagit olja i Ísafjörður vände fartyget ut till havs på nytt. Först när de positiva testsvaren började komma in uppmanades besättningen att återvända till Ísafjörður.

Hraðfrystihúsið Gunnvör skriver i pressmeddelandet att det mot bakgrund av testresultaten hade varit bättre att avbryta fisketuren direkt för att testa samtliga ombord. Ingen var dock svårt sjuk och samtliga 25 fortsatte arbeta hela turen.

Júlíus Geirmundsson ska nu desinficeras innan trålaren lägger ut igen. Fångsten behöver inte kasseras eftersom viruset antingen kommer att ha dött när fisken väl hamnar hos konsumenterna eller när den tillagas.

På Island rapporterades i går 45 nya fall av coronaviruset. Av dessa var 21 redan i karantän. Dessutom var det en som testade positivt vid gränsen.

Nu är det 1 206 smittade som hålls i isolering. Det är 23 coronapatienter som vårdas på Landspítali i Reykjavík. Tre av dem ligger på intensivvårdsavdelning - och en av dem vårdas i respirator.

Dessutom är 2 531 personer i karantän och 1 694 personer i inresekarantän.

Här kan du läsa mer om coronaviruset på Island.

Över 2 000 efterskalv efter jätteskalv på sydvästra Island

Illustration: Veðurstofa Íslands

Över 2 000 efterskalv har inträffat i trakterna kring Krýsuvík på sydvästra Island sedan tisdagens jätteskalv. Det största skalvet i går uppmättes till 3,8 och kändes i bland annat Reykjavík och Grindavík. Tisdagens skalv utlöste stenras på en rad fjäll i området. Dessutom ska det ha skapat nya sprickor vid Krýsuvíkurbjarg.

Klockan 13.43 i tisdags skakades sydvästra Island av det största jordskalvet sedan 2003. Skalvet hade sitt epicentrum nära Krýsuvík och hade en magnitud på 5,6. Men det var tillräckligt kraftigt för att det skulle kännas betydligt längre bort.

Under tisdagen och onsdagen följdes jätteskalvet av över 2 000 efterskalv. Ett trettiotal hade en magnitud på minst 3. Gårdagens två största skalv inträffade under den tidiga morgonen och uppmättes till 3,8 respektive 3,7. Dessa två skalv var tillräckligt kraftiga för att de skulle kännas i bland annat Reykjavík, Grindavík och Borgarfjörður.

Trots att jordskalven var både täta och många under onsdagen så minskade aktiviteten något. Skalven var inte lika kraftiga som under tisdagen då två efterskalv uppmättes till 4,0.

Veðurstofa Íslands varnar för risken för stenras i området i samband med nya jordskalv. Omfattande stenras skedde i tisdags vid Keilir, Trölladyngja, Vatnsskarð och Djúpavatnsleið - där Vegagerðin dessutom stängde vägen eftersom den var oframkomlig på grund av alla stenar.

Krýsuvíkurbjarg är en fågelklippa på sydkusten som sedan många år har drabbats av allt större och djupare sprickor. Besökare uppmanas att inte gå nära kanterna eftersom de riskerar att rämna. Enligt Veðurstofa Íslands finns det uppgifter om att flera sprickor har fördjupats och nya bildats efter tisdagens skalv.

De senaste dagarnas skalv tros inte ha något samband med vulkanisk aktivitet. I stället beror de sannolikt på kontinentalplattornas rörelser.

Trakterna kring Krýsuvík har alltid varit en plats med både seismisk och vulkanisk aktivitet. Bara i år har landhöjningen i området varit tio centimeter. Och den tros ha koppling till magmarörelser och en annan jordskalvssvärm som började utanför Grindavík redan i januari.

Historien visar att jordskalven här kan bli ännu kraftigare. Ett skalv som uppmättes till 6 inträffade vid Brennisteinsfjöll 1968. Och i samma område skedde 1929 ett skalv på 6,5. Brennisteinsfjöll är det vulkaniska system i regionen som inte har visat några tecken på ökande aktivitet de senaste åren.

Myndigheterna har varnat för att ännu större skalv än det som skedde i tisdags kan inträffa i området. Därför uppmanar de också personer som vandrar i regionen att vara uppmärksamma vid sluttningar där stenras kan ske.

Här kan du läsa mer om tisdagens jordskalv.

Dagens citat

"Indier kommer in som en ny grupp vilket är mycket roligt. Liksom en ny marknad."

Svavar Njarðarson, en av ägarna av Gullfosskaffi, säger i Morgunblaðið att besökarna har blivit något färre efter Wow Airs konkurs men att den genomsnittliga kunden nu spenderar lite mer.

Nitton coronasmittade sjömän på isländsk trålare

När trålaren Júlíus Geirmundsson lade till i Ísafjörður i söndags för att ta olja testades hela besättningen för coronaviruset. Då hade flera ombord börjat känna symtom på covid-19. Nitton sjömän bar på smittan. Efter beskedet återvände trålaren till hamnen i Ísafjörður. Ingen i besättningen gick i land när båten låg i hamn.

På Island rapporterades i går 62 nya fall av coronaviruset. Av dessa var bara 29 redan i karantän. Dessutom var det åtta personer som testade positivt vid gränsen.

Nitton av de nya fallen kom alltså från Júlíus Geirmundsson, en trålare som tillhör rederiet Hraðfrystihúsið Gunnvör i Hnífsdalur i Västfjordarna. Efter tre veckor ute till havs lade båten till i Ísafjörður i söndags kväll för att ta olja.

Men samtidigt testades hela besättningen på 25 personer för coronaviruset. Skälet var enligt ett pressmeddelande att flera sjömän hade lindriga symtom på covid-19. Ingen i besättningen gick i land medan båten låg i hamn i Ísafjörður.

Júlíus Geirmundsson vände ut till havs för att fortsätta fisket. När resultaten kom ett dygn senare fick dock besättningen vända tillbaka mot Ísafjörður igen. Det visade sig alltså att 19 av 25 ombord hade smittats. Ingen i besättningen är allvarligt sjuk i dagsläget.

Súsanna Ástvaldsdóttir, smittskyddsläkare i Västfjordarna, säger i Bæjarins Besta att det ännu är oklart hur situationen ska hanteras. Samtliga ombord har testats en andra gång för att se om några har antikroppar. De övernattar på trålaren i hamnen i Ísafjörður i väntan på svar. Under dagen kommer ett beslut om hur de ska gå i land och sitta i isolering eller karantän.

På Landspítali i Reykjavík vårdas nu 25 coronapatienter. Tre av dem ligger på intensivvårdsavdelning.

Nu hålls 1 252 smittade i isolering. Dessutom är 2 375 personer i karantän och 1 778 personer i inresekarantän.

Här kan du läsa mer om coronaviruset på Island.

Största jordskalvet på sydvästra Island på 17 år

Ett jordskalv med en magnitud på 5,6 skakade sydvästra Island i går. Skalvet var det största i regionen på 17 år och följdes av ett antal större efterskalv. Det hade sitt epicentrum utanför Grindavík men kändes tydligt i bland annat Reykjavík. Skalvet hade inget samband med vulkanisk aktivitet utan berodde på kontinentalplattornas rörelser.

Klockan 13.43 i går skakades Island av ett kraftigt jordskalv. Skalvet uppmättes till 5,6 och hade sitt epicentrum utanför Krýsuvík nära Grindavík. Det var det största skalvet i regionen sedan 2003.

När skalvet inträffade intervjuades statsminister Katrín Jakobsdóttir i direktsändning av Washington Post. Ämnet var Islands hantering av coronakrisen. Men en bit in hördes en kraftig smäll. Katrín Jakobsdóttir ursäktade sig och konstaterade att det rörde sig om ett jordskalv. Därefter fortsatte hon besvara frågan.

Piratpartiets Helgi Hrafn Gunnarsson stod i alltingets talarstol när skalvet inträffade. Han sprang direkt ut ur salen när skakningarna kom medan talmannen Steingrímur J. Sigfússon manade ledamöterna att sitta kvar lugnt i bänkarna. Han skrev på Twitter att han lärt sig att ställa sig i en dörrkarm vid jordskalv.

Skalvet kändes tydligt på Suðurnes och i Reykjavíkområdet. Men rapporter om skalvet kom ända från Ísafjörður i Västfjordarna.

Ett tjugotal efterskalv uppmättes till minst 3 under tisdagen. Det största efterskalvet hade en magnitud på 4,1 och inträffade klockan 15.32. Även det skalvet kändes på Suðurnes och i huvudstadsregionen.

Omkring 900 skalv inträffade på Suðurnes under gårdagen - och de allra flesta skedde nära de geotermiska områdena Krýsuvík och Seltún strax utanför Grindavík.

Natten mot onsdagen och den tidiga onsdagsmorgonen var lugnare. Två skalv som uppmättes till minst 3 ägde rum efter midnatt.

En rad mindre materiella skador rapporterades efter det stora skalvet. Det var framför allt saker som föll från hyllor och väggar. Dessutom stängde Vegagerðin väg 428 nära Kleifarvatn i går eftermiddag eftersom en mängd stora stenar fallit på vägen vid jordskalvet. Från vattendraget Grænavatn kom rapporter om kraftig gaslukt.

Ingen vulkanisk aktivitet registrerades i samband med eller efter skalvet. Skalvet orsakades av kontinentalplattornas rörelser.

Myndigheterna har haft förhöjd beredskap i regionen ända sedan den 26 januari i år på grund av en utdragen jordskalvssvärm norr om Grindavík. De skalven tros ha samband med magmarörelser. Landhöjningen i området har sedan årsskiftet på sina håll varit tio centimeter.

Jarðskjálfti á Alþingi pic.twitter.com/cnWPtZXHkL

— Andri Steinn Hilmarsson (@AndriHilmarsson) October 20, 2020

Dagens citat

"When you start a project, you have two options: either you finish or you quit. And I never quit. There’s an Icelandic saying that says: 'Conquer the world or die.' So what are you gonna do? You’re gonna conquer the world."

Tommi Tómasson, grundare av Hamborgarabúlla Tómasar, i The Culture Trip om hur han öppnade den hamburgerrestaurang som skulle utvecklas till en kedja med etableringar i utlandet.

Renässans vill alla röster till alltinget ska väga lika tungt

Att en person har en röst är grundläggande i ett modernt demokratiskt samhälle. Det anser Renässans som nu lägger ett förslag om att stoppa de regler som gynnar landsbygdsvalkretsar på storstädernas bekostnad. Även om dagens ojämlika fördelning är inskriven i grundlagen finns det enligt Renässans inget som förhindrar en rättvis fördelning.

Ända sedan islänningarna fick välja ledamöter till alltinget 1844 har mandatfördelningen missgynnat storstäderna. Sedan Island blev republik hundra år senare har frågan regelbundet tagits upp i alltinget. Obalansen har jämnats ut något med tiden - men systemet gynnar alltjämt landsbygdsvalkretsarna.

I det förslag till ny grundlag som fick majoritet i en folkomröstning 2012 ingick en reformering av valsystemet. Island skulle då bli en enda valkrets i stället för dagens sex - något som skulle leda till att alla röster vägde lika tungt.

Självständighetspartiet och Framstegspartiet har konsekvent motsatt sig förändringar som skulle ge storstadsrösterna samma vikt som landsbygdsrösterna. Eftersom bägge partierna har ett starkt stöd i glesbygd skulle de förlora på en utjämning.

Grundlagen säger att det är tillåtet att låta en röst ha samma tyngd som två. I alltingsvalet 2017 var skillnaden störst mellan den nordvästra och den sydvästra valkretsen. Sett till mandatfördelningen hade en röst i nordväst samma betydelse som 1,98 röster i sydväst. Den nordvästra valkretsen hade alltså nästan dubbelt så många ledamöter som den skulle ha haft vid en jämn fördelning.

Nu vill Renässans att alla röster till alltinget ska väga jämnt. Partiets fyra alltingsledamöter skriver i ett förslag att det är grundläggande för ett modernt demokratiskt samhälle att en person har en röst. Men dagens isländska system fungerar i praktiken så att vissa personer har två röster.

I förslaget skriver de att Europarådet anser att skillnaden mellan olika rösters betydelse inte bör överstiga 10 procent. På Island är det tillåtet med en skillnad på 100 procent. I förra valet var skillnaden mellan nordvästra och sydvästra valkretsen 98 procent.

Den tillåtna skillnaden på 100 procent är inskriven i grundlagen. Men det innebär inte att det måste vara så. Renässans ledamöter skriver i förslaget att det genom enkla beslut i alltinget går att anpassa mandatfördelningen så att de återspeglar antalet röstberättigade i de sex valkretsarna. För att kunna ändra valkretsarna är det däremot nödvändigt med en förändring av grundlagen.

De tre regeringspartierna - Självständighetspartiet, Framstegspartiet och Gröna vänstern - håller just nu på med en översyn av grundlagen när det gäller alltingsval. Hittills har de dock inte aviserat några planer på att utjämna mandatfördelningen.

Renässans hade i valet 2017 sitt starkaste stöd i just den sydvästra valkretsen. De näst starkaste fästena var norra och södra Reykjavík. Eftersom Renässans främst lockar storstadsväljare missgynnas partiet av dagens system.

Här kan du läsa mer om mandatfördelningen i 2017 års alltingsval.

Rekordmånga nya coronafall vid isländska gränsen

Hela 22 personer som reste in till Island i sent i lördags kväll var smittade av coronaviruset. Samtliga landade i Keflavík efter att ha flugit från Warszawa och Gdansk i Polen. Det är det högsta antalet nya coronafall vid gränsen inom loppet av ett dygn. På Island rapporterades 42 nya fall av coronasmitta under måndagen.

Klockan var 20.44 i lördags kväll när Wizz Airs flyg från Gdansk landade i Keflavík. Det sista flyget för lördagen kom också från Polen. Klockan 23.48 landade Wizz Airs plan från Warszawa i Keflavík.

När resenärerna testades för coronaviruset på flygplatsen visade det sig att 22 personer var smittade. Tre av dem bar på aktiva smittor. Övriga nitton har ännu inte analyserats för antikroppar.

Tjugo av dessa resenärer hade isländska personnummer - vilket sannolikt betyder att de är bosatta på Island.

Inte sedan coronatesterna vid gränsen infördes den 15 juni i år har så många fall upptäckts inom loppet av ett dygn. Den förra rekordnoteringen var från i torsdags när arton fall rapporterades. Även då reste samtliga in från Polen. Alla arton visade sig bära på aktiva smittor.

På Island rapporterades i går 42 nya fall av coronaviruset. Elva av dem som testade positivt var inte i karantän.

Nu hålls 1 234 smittade i isolering. På Landspítali i Reykjavík vårdas 27 coronapatienter. Tre av dem ligger på intensivvårdsavdelning.

Ytterligare 2 878 personer är i karantän. Dessutom är 1 650 personer i inresekarantän.

Hälsovårdsminister Svandís Svavarsdóttir bestämde sig i går för att inte följa en av statsepidemiologen Þórólfur Guðnasons rekommendationer. Han ansåg att alla gym och träningslokaler skulle hållas stängda i tre veckor.

Men de får nu hålla öppet. De måste dock följa samma regler som gäller för idrottsevenemang. Det betyder att deltagarna inom ett visst utrymme inte får vara fler än tjugo och att de ska respektera tvåmetersregeln. Det ställs också krav på vilken utrustning som får användas och hur den ska rengöras.

Beslutet beskrivs i ett pressmeddelande som ett sätt att iaktta proportionalitet och jämlikhet.

Þórólfur Guðnason sade under gårdagens presskonferens att flera gruppsmittor hade koppling till gym och träningslokaler. Han beskrev dem som en av huvudkällorna för den senaste tidens smittspridning.

Under det kommande höstlovet uppmanade Þórólfur Guðnason lediga att stanna hemma i stället för att resa. Han sade att de senaste dagarnas utveckling tydde på att den här virusvågen var på väg ned. Läget var dock alltjämt känsligt. Han räknade med att kurvan över antalet smittade skulle sjunka om två till tre veckor.

Här kan du läsa mer om coronautbrottet på Island.

Dagens citat

"Jag visste precis vad som var på väg att hända och vad som var på gång. Serien skulle bara bli pausad. Jag visste det absolut. Jag visste att jag var på väg att skicka en hel massa människor i karantän."

Andrea Rán Snæfeld Hauksdóttir, fotbollsspelare i Breiðablik, i RÚV om hur det gick till när hon flera dagar efter att hon återvänt till Island fick veta att hon var smittad av coronaviruset och hade spelat flera fotbollsmatcher samt varit på olika fester - läs mer här.

Åttioårig bokhandel i Reykjavík går i graven

Coronakrisen ledde till att Mál og menning i Reykjavík stängde tillfälligt i slutet på maj. Målet var att öppna bokhandeln på nytt i november inför julruschen. Men så blir det inte. Ägarna litar inte på att kundunderlaget räcker till. Därmed går den åttioåriga bokhandeln i graven. I samma lokaler öppnar i december ett nöjesställe med samma namn.

Mál og menning på Laugavegur i Reykjavík är en av Islands mest anrika bokhandlare. Den grundades 1940 av förlaget med samma namn - och som i dag ingår i Forlagið. I dag har dock bokhandeln och förlaget olika ägare.

Förlaget Mál og menning hade länge en utpräglad vänsterstämpel som även färgade av sig på bokhandeln. Förlaget fick under några år ekonomiskt stöd från Sovjetunionen. I samma hus hade isländska kommunister lokaler för parti- och föreningsverksamhet. Men sedan det senaste ägarskiftet 2009 har Mál og menning fått en ny prägel.

De senaste åren har bokhandeln till stor del riktat sig mot turister på jakt efter isländsk litteratur på andra språk och souvenirer. När både turisterna och en stor del av lokalbefolkningen försvann från Reykjavíks gator i våras försvann också kundunderlaget. Mál og menning meddelade den 28 maj att butiken stängde tillfälligt.

Tanken var att öppna på nytt i november inför julhandeln. Men så blir det inte. Arn­dís Björg Sig­ur­geirs­dótt­ir, en av ägarna, säger i Morgunblaðið att pandemin och omvandlingen av delar av Laugavegur till gågata ligger bakom beslutet att stänga för gott:

"Vi köpmän här vid Laugavegur hade börjat förbereda oss för att komma tillbaka men så kom covid som ingen rådde på."

Namnet Mál og menning kommer dock att leva vidare. Garðar Kjartansson har skrivit på ett tioårigt hyresavtal för lokalerna på Laugavegur 18. Han säger i DV att han redan i december öppnar ett musik- och nöjesställe i huset. Han planerar dagliga konserter - och tänker dekorera väggarna med böcker som också är till försäljning:

"Det blir sannolikt fler böcker här än någon gång tidigare. ... Vi kommer att ha konserter här alla kvällar från runt klockan åtta till tio. Det blir all möjlig musik - till vissa konserter säljer vi biljetter och andra inte. Och så blir det ståupp."

Nya Mál og menning ska ha öppet från 12 till 24. Och premiären är beroende av att coronaviruset inte sätter stopp för planerna. Bokningsansvarig blir Ingibjörg Örlygsdóttir som tidigare jobbade med klassiska konsert- och feststället Nasa.

Arn­dís Björg Sig­ur­geirs­dótt­ir säger i Morgunblaðið att hon inte har något emot att namnet Mál og menning lever vidare. Men hon hade hellre sett att lokalerna hade använts till annat:

"Det här är sorgligt för det är fullt möjligt att skapa en sådan bar och nöjesställe någon annanstans än i just denna byggnad."

Här kan du läsa mer om Storytels köp av Forlagið.

Island återinför tvåmetersregeln i hela landet

I morgon återinförs tvåmetersregeln i hela landet. Och där det inte är möjligt att upprätthålla avståndet blir det obligatoriskt att använda andningsskydd. De nya restriktionerna innebär skärpningar både i Reykjavíkområdet och på övriga Island. De medför bland annat att en mängd idrotter stoppas helt. De nya reglerna gäller till och med den 10 november.

52 nya fall av coronaviruset rapporterades på Island i går. Men 41 av dem var redan i karantän. Vid gränsen var det fem personer som testade positivt för viruset.

Det är nu totalt 1 240 smittade som hålls i isolering. Det kan röra sig om ett trendbrott. Sedan den 4 oktober har antalet smittade stigit dag för dag. Men i går minskade det med två. Det skulle kunna betyda att myndigheterna är på väg att få kontroll över den tredje vågen av coronasmitta.

Nu är 2 780 personer i karantän och 1 486 personer i inresekarantän.

På Landspítali i Reykjavík vårdas 26 coronapatienter. Fyra av dem ligger på intensivvårdsavdelning och två av dessa vårdas i respirator. Det uppger sjukhuset i ett pressmeddelande.

I morgon kommer dock restriktionerna att skärpas ytterligare. Hälsovårdsminister Svandís Svavarsdóttir har enligt ett pressmeddelande beslutat att de gäller till och med den 10 november. Enligt ett pressmeddelande är inte heller alla detaljer klara.

Men det blir hårdare regler i hela landet. För två veckor sedan återinfördes tvåmetersregeln i huvudstadsregionen. Nu kommer den tillbaka även utanför Reykjavíkområdet. På platser där det inte är möjligt att hålla två meters avstånd ska alla använda andningsskydd.

En rad andra nyheter gör nu att landsbygden får regler som nästan är lika hårda som i huvudstadsregionen. På evenemang tillåts bara 20 besökare på varje avskilt läktarområde. Gästerna ska sitta på numrerade platser och registreras med namn. Inga besökare är tillåtna på idrottsevenemang varken inomhus eller utomhus.

Däremot får idrotter - även med kroppskontakt - fortsätta utövas.

I Reykjavík med omnejd stoppas däremot alla idrotter som kräver kroppskontakt. Men det maximala antalet deltagare är 20 personer och inga åskådare är tillåtna. Det är dessutom förbjudet att träna idrotter med kroppskontakt. Just dessa bestämmelser gäller till och med den 3 november. Övriga restriktioner gäller ytterligare en vecka.

I huvudstadskommunerna är dessutom skolsimningen inställd. Inga fritidsaktiviteter som innehåller kroppskontakt är tillåtna.

Här kan du läsa mer om coronautbrottet på Island.

Dagens citat

"Jag har velat göra det här väldigt länge. Som i Laugardalslaug så tror jag att det är en dag om året - om ens det - som badet är stängt och man vill kanske inte använda drönaren på ett bad när det är fullt av människor där. Jag tyckte att det här var en perfekt möjlighet att använda det här ögonblicket och kolla på dem."

Stein­ar Þór Ólafs­son i Morgunblaðið om hur han fick tillstånd att filma Reykjavíks tomma badhus när de är stängda på grund av coronapandemin.

Hyllar Greta Thunberg - och vill ha rösträtt för 16-åringar

Inför rösträtt till alltinget för 16-åringar. Det förslaget kommer från politiske vilden Andrés Ingi Jónsson och ytterligare nio alltingsledamöter. I motionen skriver de att den svenska klimataktivisten Greta Thunberg har visat att unga kan driva samhällsfrågor med framgång. För att förslaget ska kunna bli verklighet krävs en förändring av grundlagen.

Frågan om att sänka åldern för rösträtt på Island till 16 år debatterades i alltinget första gången 2007. Sedan dess har liknande förslag lagts så gott som årligen. Alltingspolitiker har också motionerat om att sänka rösträttsåldern enbart i kommunalval. Inget av förslagen har dock varit i närheten av att få majoritet.

Den här gången är Andrés Ingi Jónsson - politisk vilde som tidigare representerade Gröna vänstern - initiativtagare till förslaget. Ytterligare nio ledamöter - från Piratpartiet, Socialdemokraterna, Renässans samt Rósa Björk Brynjólfsdóttir som även hon hoppat av Gröna vänstern - står bakom förslaget.

Genom att sänka rösträttsåldern till 16 år anser de tio undertecknarna att Island bättre skulle efterleva FN:s barnkonvention. Den säger att barn ska ha inflytande över frågor som rör dem själva.

I förslaget nämner de den svenska klimataktivisten Greta Thunberg som ett exempel på hur unga kan påverka samhällsdebatten. Hennes protester utanför riksdagen gav upphov till en internationell rörelse för miljöfrågor. Det är enligt undertecknarna bara ett exempel på hur dagens politiker reagerat sent på krav från ungdomar som ännu inte har fyllt 18 år.

Förslaget kräver en grundlagsändring för att bli verklighet. Därför behövs två beslut i alltinget under skilda mandatperioder. Om det skulle få majoritet i alltinget före valet i september 2021 skulle det kunna klubbas en andra gång redan nästa höst.

16-åringarna skulle i så fall få rösta första gången i 2022 års kommunalval, därefter i 2024 års presidentval och så småningom i 2025 års alltingsval. Det finns därför gott om tid att utbilda förstagångsväljarna i hur demokratin fungerar.

Här kan du läsa mer om debatten om sänkt rösträttsålder.

Nytt rekord för coronasmittade på Island

Ytterligare 69 fall av coronaviruset rapporterades på Island i går. Dessutom var det tre personer som testade positivt för viruset vid gränsen. Nu är det 1 242 smittade som hålls i isolering - vilket är det högsta antalet under coronapandemin. Men smittspridningen sker nu till stor del inom familjer. Och allt fler som smittas är redan i isolering.

Den tredje vågen av coronasmitta på Island fortsätter att sätta nya rekord. I går var det 1 242 personer som hölls i isolering efter att ha smittats av viruset. Det är den högsta siffran hittills.

Dessutom var 2 957 personer i karantän och 1 321 personer i inresekarantän.

Nu vårdas 26 coronapatienter på Landspítali i Reykjavík. Fyra av dem ligger på intensivvårdsavdelning - och två av dem vårdas i respirator.

Under gårdagen registrerades 69 nya fall av coronasmitta. Men 54 av dem var redan i karantän. Ytterligare tre personer testade positivt för viruset vid gränsen.

Trots det rekordhöga antalet smittade finns det tecken på att smittspridningen är på väg att ändra karaktär. De senaste dagarna har en majoritet av de nya fallen redan varit i karantän. Smittan sprids nu främst inom familjer. Fallen där smittkällan är okänd har blivit färre.

Sedan det allra första fallet på Island registrerades den 28 februari i år har nu 3 998 personer bekräftats smittade av coronaviruset.

Här kan du läsa mer om coronautbrottet på Island.

Dagens citat

"Människor avvisas om de inte har andningsskydd. Det är regeln. Chaufförer har dock varit olika stränga vad gäller detta. Vi har fått tips från passagerare om chaufförer som har släppt på för många utan andningsskydd. Vi försöker att registrera de tipsen, följa upp dem och tala med vederbörande chaufför."

Guðmundur Heiðar Helgason, informationsansvarig vid Strætó, i Fréttablaðið om att bolaget nekar passagerare som inte har andningsskydd men hävdar att de har antikroppar mot coronaviruset att gå ombord.

Knivbeväpnad man spritade händerna före rånet

Under knivhot rånade en man en restaurang i västra Reykjavík i går eftermiddag. Mannen kom över en mindre summa pengar ur dagskassan innan han flydde till fots. Men innan rånaren drog upp kniven spritade han händerna. Polisen hade i går kväll ännu inte gripit någon person misstänkt för rånet.

Vid 14-tiden i går larmades polisen till Chido, ett mexikanskt snabbmatsställe på Ægissíða i västra Reykjavík. En man hade då kommit in i butiken och under knivhot tvingat till sig omkring 20 000 isländska kronor som fanns i kassan.

Mannen flydde till fots efter rånet. Polisen hade i går kväll inte gripit någon misstänkt.

Mannen hotade alltså en i personalen med kniv. Chido skriver på Facebook att rånaren spritade händerna noggrant innan han drog upp kniven för att tvinga till sig pengar ur kassan.

Restaurangen uppger vidare att ingen skadades fysiskt i samband med rånet. Chido hade öppet som vanligt under gårdagen.

Första dödsoffret för coronaviruset på Island sedan i våras

En kvinna i 80-årsåldern avled under natten mot fredagen på Landspítali i Reykjavík. Det var det första dödsoffret för coronaviruset på sex månader. Totalt har nu elva personer dött i sviterna av covid-19 på Island. Antalet smittade fortsätter att stiga till nya rekordnivåer. Nu hålls 1 206 smittade personer i isolering.

Den 19 april i år dog en kvinna född 1934 i sviterna av covid-19. Hon blev det andra dödsoffret för en gruppsmitta på vårdboendet Berg i Bolungarvík. Hon blev också det tionde offret för pandemin på Island.

Under natten mot fredagen avled en kvinna i 80-årsåldern till följd av covid-19. Hon vårdades enligt ett pressmeddelande på Landspítali i Reykjavík. Hon låg inte på intensivvårdsavdelning när hon gick bort. Efter knappt sex månader utan dödsfall kopplade till covid-19 blev hon alltså den elfte personen på Island som dog efter att ha smittats av coronaviruset.

67 nya fall av coronasmitta rapporterades på Island i går. Dessutom var det två personer som testade positivt för viruset vid gränsen. Det är nu 1 206 smittade som hålls i isolering - vilket är den högsta siffran under hela pandemin.

Nu vårdas 26 coronapatienter på Landspítali. Fyra av dem ligger på intensivvårdsavdelning.

Däremot är det färre som är i karantän. Nu är 2 823 personer i karantän medan 1 470 personer är i inresekarantän.

Här kan du läsa mer om coronaviruset på Island.

Dagens citat

"Aldrig tidigare har det varit viktigare att vi hjälps åt med denna uppgift: att få kontroll över pandemin, minska smittan och därmed minimera skadan för land och folk. ... Vi gör alla vårt bästa, följer regler och sköter oss så bra vi kan - inte bara för oss själva utan för oss alla."

Statsminister Katrín Jakobsdóttir skriver på Facebook om individens ansvar för att minska risken för spridning av coronaviruset - läs mer här.