Eva Sigurbjörnsdóttir är årets Strandirbo

Årets Strandirbo är hotellchefen Eva Sigurbjörnsdóttir. Hon får priset för att med Hótel Djúpavík bidragit till att ha satt regionen på kartan, för sitt kommunpolitiska engagemang och för att hon ständigt drivit på för att hålla vägen till Árneshreppur öppen under vintern.

Omröstningen om Strandamaður ársins, Årets Strandirbo, har genomförts sedan 2004. Bland tidigare vinnare finns Sigurður Atlason, som driver häxmuseet i Hólmavík, och Arinbjörn Bernharðsson, som har satsat på turismen i Norðurfjörður.

I år går priset enligt Strandir.is till Eva Sigurbjörnsdóttir, som tillsammans med maken Ásbjörn Þorgilsson driver Hótel Djúpavík. Paret flyttade till Djúpavík år 1985 och tog då över den gamla sillfabriken och flera andra hus i den då övergivna orten. När de bidrag till att starta en fiskodling som paret hoppats på uteblev öppnade de i stället ett hotell. Hótel Djúpavík beskrivs i många reseguider som ett av Islands mest hemtrevliga och gästvänliga.

De läsare som nominerade Eva Sigurbjörnsdóttir hyllar henne dels för det välskötta hotellet som lockar besökare från hela världen, dels för sitt politiska engagemang i kommunfullmäktige i Árneshreppur och att hon varje vinter kämpar för att uppmärksamma vägsituationen i kommunen, eftersom den inte snöröjs alls under två och en halv månad varje år, rapporterar Strandir.is.

De två andra nominerade var brevbäraren Jón H. Halldórsson, som på sin hemsida så gott som dagligen publicerar bilder från Hólmavík och Strandir, och Arnar S. Jónsson, som är fritidsansvarig i Strandabyggð utöver att basa över fårmuseet Sauðfjársetur á Ströndum.

Här kan du läsa mer om Hótel Djúpavík.

Varannan vill fortsätta förhandla om isländskt EU-inträde

Hälften av islänningarna vill att förhandlingarna om EU-medlemskap fortsätter. Fyra av tio vill däremot avbryta samtalen. Det visar en opinionsmätning utförd vid Háskóli Íslands. Samtidigt kritiserar sociologiprofessorn Rúnar Vilhjálmsson olika opinionsinstitut för att publicera missvisande undersökningar där ja- och nej-sidorna tillåts styra frågorna för att nå önskat resultat.

I Háskóli Íslands mätning uppger 50 procent att de vill fortsätta förhandlingarna om villkoren för isländskt EU-inträde, medan 37,9 procent vill stoppa förhandlingarna. 12,1 procent av de tillfrågade tar inte ställning till frågan.

Undersökningen understryker de tendenser som varit tydliga under de senaste åren. De mest övertygade EU-anhängarna finns hos socialdemokratiska väljare, medan motståndet är utbrett både inom den borgerliga oppositionens och Gröna vänsterns sympatisörer.

Hela 90,4 procent av Socialdemokraternas anhängare vill fortsätta förhandla. Den åsikten delar 55,6 procent av Gröna vänsterns väljare, 34,2 procent av Självständighetspartiets och 25 procent av Framstegspartiets.

EU-motståndet är störst bland yngre i åldern 18 till 29 år, hos kvinnor, grundskoleutbildade, låginkomsttagare och personer bosatta utanför Reykjavíkområdet.

Ansvarig för undersökningen är Rúnar Vilhjálmsson, professor i sociologi vid Háskóli Íslands. Han säger till RÚV att han är mycket kritisk till många av de opinionsmätningar som görs om islänningarnas attityd till EU-medlemskap. Han hävdar att både ja- och nej-sidan medvetet ber opinionsinstituten ställa ledande frågor för att nå det resultat de själva vill se.

I mätningarna är motståndet mot inträde i unionen stabilt. Däremot svänger inställningen till om förhandlingarna ska avbrytas eller inte beroende på hur frågan är formulerad.

I Háskóli Íslands undersökning får deltagarna välja mellan två jämbördiga alternativ - att fortsätta eller avbryta förhandlingarna. Rúnar Vilhjálmsson anser det finns uppenbara brister i flera andra mätningar. För RÚV nämner han bland annat en väljarbarometer utförd av Fréttablaðið i höstas. Där tillfrågades deltagarna samtidigt om fortsatta förhandlingar och medlemskap. Det gör enligt Rúnar Vilhjálmsson att sannolikheten för att säga ja till förhandlingarna ökar betydligt eftersom det framstår som ett medelalternativ.

Rúnar Vilhjálmsson anser att undersökningarna har negativ inverkan på samhällsdebatten. Eftersom både ja- och nej-sidan får mer gynnsamma resultat i egna mätningar och dessa resultat används som argument för den egna saken, vilket gör att diskussionerna sker på delvis felaktiga grunder.

Här kan du läsa mer om EU-opinionen.

Polisen jagar bombman efter sprängdåd i Reykjavík

En man i 50-årsåldern misstänks ligga bakom den bomb som exploderade nära regeringsbyggnaden i Reykjavík i går morse. Ingen kom till skada vid attentatet men det står enligt polisen klart att det rör sig om en riktig sprängladdning. Ingen har heller tagit på sig dådet som ledde till att delar av centrala Reykjavík spärrades av i flera timmar.

Två snabba och kraftiga explosioner hördes från Hverfisgatas västra ände nära regeringsbyggnaden vid 6.40 i går morse. En kvinna som var på väg till bussen hörde smällarna på Þingholtsstræti. När hon svängde runt hörnet till Hverfisgata såg hon en man i 50-årsåldern fly platsen. Hon berättar för RÚV att mannen var mullig och kortväxt. Han var klädd i jeans och en jacka med luva, men hon såg aldrig mannens ansikte.

Mannen sprang mot en vit budbil som var parkerad på Hverfisgata samtidigt som kvinnan såg de sista lågorna från bomben falna. Hon uppger för RÚV att han verkade extremt stressad. Han fick först motorstopp innan han i hög fart lyckades köra från platsen. Kvinnan lyckades inte ta mannens bilnummer.

Kvinnan ringde polisen innan hon satte sig på bussen för att åka till jobbet. Men det dröjde närmare en timme innan polisen anlände till Hverfisgata för att undersöka bombresterna. Där fanns bland annat spår av sprängmedel och batterier som använts för att utlösa bomben. Stefán Eiríksson, polischef i Reykjavíkområdet, säger till Vísir att det rörde sig om en riktig sprängladdning och "ingen fyrverkeritårta", samt att den som konstruerat bomben måste besitta vissa tekniska kunskaper.

Hverfisgata spärrades av i flera timmar medan tekniker undersökte och desarmerade sprängladdningen. Av säkerhetsskäl valde de att spränga bomben, men då fanns endast rester av sprängmedel kvar.

Avspärrningarna hävdes efter lunch. Då hade polisen sökt igenom regeringsbyggnaden på Lækjargata, som ligger bara några meter bort från platsen för explosionen, samt departementen i jakten på misstänkta föremål. Morgonens regeringsmöte avbröts dock inte på grund av sprängdådet eftersom det inte ansågs finnas någon hotbild. Däremot utrymdes Hverfisgata 4 och 6.

Polisen efterlyser i ett pressmeddelande ytterligare vittnen till händelsen. Myndigheterna är intresserade av alla iakttagelser som gjorts kring Hverfisgata mellan 6.30 och 7.00. Flera närboende borde ha hört eller vaknat av explosionerna. Polisen är särskilt intresserad av att komma i kontakt med en person som stod och väntade på bussen längst ned på Hverfisgata strax innan laddningarna briserade.

Polisen kommer nu att gå igenom bilder från de övervakningskameror som finns i området samtidigt som den tekniska undersökningen fortsätter.

Heimavarnarliðið, ett nätverk som kämpar för nedskrivning av hushållens skulder så att inte människor ska tvingas från sina hem, har genomfört många omfattande affischeringar i området. På plakat har personer som anklagas för att gå bankernas ärenden hängts ut med namn och bild som "efterlyst vräkningspack". En talesperson för nätverket förnekar dock för Vísir att någon medlem skulle ligga bakom bombdådet.

I området finns flera tänkbara mål för attentatsmän. På Hverfisgata 4, bara några meter från där sprängladdningen hittades, finns Internationella valutafondens kontor i Reykjavík. På Hverfisgata 6 finns riksåklagarens kontor. Och på Lækjargata 30 meter bort ligger regeringens högkvarter.

Ingen har dock tagit på sig attentatet och det har heller inte riktats några hot mot de myndigheter och institutioner som är belägna i kvarteret. Attacker med politiska förtecken är oerhört sällsynta på Island. I våras krossade någon flera rutor genom att kasta sten på inrikesminister Ögmundur Jónassons hus. Den händelsen är alltjämt ouppklarad.



Ovan kan du se webb-tv från händelserna på Hverfisgata och här kan du läsa mer om attentatet mot Ögmundur Jónasson.

Dagens citat

"Iceland has most certainly not torn up any agreement on mackerel fishery. A comprehensive agreement on the management of the mackerel fishery in the north-east Atlantic is nonexistent. For a decade, until last year, Iceland's repeated claim for participating in negotiations was dismissed."

Sigurður Sverrisson i The Guardian om makrillkriget i Nordostatlanten - läs mer här.

Blidväder bildade nytt vattenfall vid Þingvellir

Foto: Þingvallanefnd

Öxarárfoss vid Þingvellir har fått ett tillfälligt syskon. Under helgens väderomslag bildades ett nytt vattenfall vid väg 36. Men den nya forsen lär vara försvunnen när de stora mängder snö som fallit under de senaste veckorna har smält.

I helgen förbyttes ett par veckor där minusgrader och snöfall dominerat till plusgrader och regn. I Västfjordarna utlöste väderomslaget laviner, i söder bidrog det myckna regnandet till att skölja bort delar av ringvägen.

Vid Þingvellir bildades i stället ett nytt vattenfall. Forsen har en fallhöjd på tio meter och ligger vid väg 36 cirka 300 meter från Öxarárfoss. Smältvattnet rinner längs med vägkanten för att sedan försvinna ned i Stekkjargjá.

Vattenfallet lär bli kortlivat, men kan kanske bli kvar tills tjälen släpper, berättar Þingvallanefnd.

Här kan du läsa mer om Þingvellir.

Dränkte hunden i hamnen i Þingeyri - erkänner

Hundens tassar bands ihop så att den inte skulle kunna simma. I halsbandet fästes sedan ett rep som bands ihop med två bildäck på fälg. Därefter kastades hunden i vattnet vid hamnen i Þingeyri. En person har nu erkänt dådet och riskerar fängelse i upp till två år.

Den döda hunden hittades i vattnet den 8 december förra året. Kroppen drogs upp ur vattnet av fiskare som varit ute med båten. Det visade sig att hunden varit vid liv när den kastades i vattnet. Genom att binda ihop tassarna med rep och binda ihop halsbandet med två bildäck på fälg försäkrade sig förövaren om att hunden skulle drunkna och inte ha en chans att ta sig upp ur det iskalla vattnet i Dýrafjörður.

Händelsen väckte starka känslor i Þingeyri. Två dagar senare samlades invånare vid hamnen och tände facklor till hundens minne. Initiativtagare var Gréta María Kristinsdóttir, som sade till DV att syftet med minnesstunden var att visa sin avsky för dådet och samtidigt försöka förebygga att något liknande skulle inträffa i framtiden.

Hundens ägare misstänktes ligga bakom dådet. När polisen den 20 december reste från Ísafjörður till Þingeyri för att förhöra ägarparet visade det sig att de hade lämnat orten.

Nu har en person erkänt dådet. Polisen ser enligt ett pressmeddelande därför händelsen som uppklarad och har överlämnat ärendet till åklagare. Önundur Jónsson, polischef i Västfjordarna, vill i DV inte bekräfta om det är en av ägarna som dödat hunden.

Brott mot djurskyddslagen kan ge upp till två års fängelse, men den vanligaste påföljden är böter. Lagen säger att det är veterinärens uppgift att avliva husdjur om inte omständigheterna är sådana att en veterinär inte är tillgänglig och djuret drabbats av en sjukdom eller skada som vållar stor smärta eller är dödlig.

Páll Magnússon i ordkrig med Davíð Oddsson

Ríkisútvarpið går Socialdemokraternas ärenden hävdar Morgunblaðiðs chefredaktör Davíð Oddsson. RÚV-chefen Páll Magnússon anser i sin tur att Davíð Oddsson använder tidningen för att rentvå sig själv från all inblandning i finanskrisen. Och valet av journalisten Jóhann Hauksson som informationschef vid statsministern Jóhanna Sigurðardóttirs eget departement får den konservativa falangen inom Självständighetspartiet att sparka bakut.

Många ledande självständighetspartister anser att det finns isländska medier som systematiskt arbetar för Socialdemokraterna och EU-medlemskap och samtidigt ständigt försöker få Självständighetspartiet att framstå i dålig dager. Public service-bolaget RÚV:s rapportering påstås ofta gå Socialdemokraternas ärenden, medan en av de journalister som länge varit ett rött skynke på den konservativa kanten är Jóhann Hauksson, som tidigare arbetat bland annat på DV, RÚV, Fréttablaðið och Útvarp Saga.

Davíð Oddsson, chefredaktör för Morgunblaðið och tidigare statsminister samt ledare för Självständighetspartiet, har den senaste tiden attackerat RÚV i flera ledarartiklar. Davíð Oddsson hävdar att RÚV svek det isländska folket i samband med krisen genom att inte bedriva mer kritisk rapportering. Han anser vidare att public service-bolaget kämpar för Socialdemokraternas politik och för ett isländskt EU-medlemskap. Därigenom utnyttjas RÚV för politiska syften.

RÚV-chefen Páll Magnússon gick så småningom till svars. I ett svar som publicerats bland annat i Eyjan menar han att det Davíð Oddsson sysslar med främst är att skriva avlatsbrev åt sig själv. Historien visar att RÚV:s rapportering om finanskraschen och de händelser som föregick den hade kunnat vara betydligt bättre. Samtidigt är det enligt Páll Magnússon underliga anklagelser när de kommer från den person som ledde den misslyckade privatiseringen av bankerna, sopade undan regler som förhindrade bankernas enorma expansion och tystade kritiska röster som inte målade framtiden i lika ljusa färger som han själv, samt som centralbankschef misslyckades att kontrollera bankernas verksamhetschef:

"Det tidigare viktiga Reykjavíkbrevet [ledarartikel] i Morgunblaðið har blivit ett kontinuerligt avlatsbrev för chefredaktören själv och hans betydande del av kraschen, som han faktiskt själv alltid skriver inom citationstecken utom när han lägger till 'så kallad' framför. Han försöker bara övertyga sig själv och andra om att det egentligen inte inträffade någon krasch - och därmed är han själv fri från hela saken. Man kan ju inte bära ansvar för något som inte hänt."

Vidare kritiserar Páll Magnússon Davíð Oddssons beskrivning av RÚV:s journalister som partiarbetare i det fördolda. Han hävdar att ledarartiklarna visar Davíð Oddssons människoförakt och bristande respekt för journalisternas yrkeskunskaper:

"Att läsa denna text ger dock en förklaringen till att Morgunblaðið under denna chefredaktörs tid har förlorat mer än en tredjedel av det som är mest betydelsefullt för tidningen: läsningen, försäljningen och - framför allt - förtroendet."

En som inte lät Páll Magnússons svar passera var Björn Bjarnason, tidigare justitieminister och lojal med Davíð Oddsson. Han skriver i Evrópuvaktin att debattinlägget visar att syftet med RÚV:s journalistik är att förlänga livslängden för Jóhanna Sigurðardóttirs regering och att han genom anklagelserna mot Davíð Oddsson och Morgunblaðið gett sig in i partipolitiken, vilket är olämpligt för den som basar över ett public service-bolag som ska ha opartiskheten som ledstjärna.

Det dröjde heller inte länge innan Björn Bjarnason reagerade på beslutet att anställa Jóhann Hauksson som informationsansvarig vid statsministerns eget departement. I Evrópuvaktin hävdar han att Jóhann Hauksson i det tysta tidigare gått Baugursfärens ärenden, och att han nu fullföljer den uppgiften.

Baugurimperiet styrdes av Jón Ásgeir Jóhannesson, investerare inblandad i en decennielång fejd med just Björn Bjarnason och Davíð Oddsson. Konflikten blev inte mindre infekterad under förra året när Héraðsdómur Reykjavíkur i en eventuell sista omgång av Jón Ásgeir Jóhannessons skattestrider med rättsväsendet visserligen fällde honom på fem punkter, men samtidigt fastslog att hans rättigheter kränkts av den utdragna rättsprocessen. Jón Ásgeir Jóhannesson föreföll ganska nöjd med domen - och passade på att ge igen genom att stämma Björn Bjarnason för förtal eftersom han i en bok felaktigt pekat ut honom som dömd för förskingring.

Här kan du läsa mer om Jón Ásgeir Jóhannesson och Björn Bjarnason och här mer om Davíð Oddssons språkbruk i Morgunblaðið.

Foto: Forsætisráðuneytið

Dagens citat

"When I feel good about how I look, it's usually because I've managed to combine planning and improvisation. I have this red velvet dress that I consciously or unconsciously always seem to throw in my suitcase when I'm packing for my tours. It's a bit like a safety boat because I know I feel good playing in it."

Ólöf Arnalds i Lucky Magazine om sina scenkläder.

Foto: www.myspace.com/olofarnalds

Dragkampen om Iceland Foods går mot sitt slut

Dragkampen om livsmedelsjätten Iceland Foods kan få en segrare vid månadsskiftet. Men frågan är om Landsbankis och Glitnirs konkursbon kan få de 1,5 miljarder pund som butikskedjan anses vara värd. I så fall kan försäljningen skjutas på framtiden - samtidigt som minoritetsägaren Malcolm Walker hotar att hoppa av.

Den brittiska butikskedjan Iceland Foods, som säljer djupfrysta matvaror till lågpris, är en av guldklimparna i Landsbankis och Glitnirs konkursbon. Landsbanki kontrollerar 67 procent av aktierna i företaget, vd:n Malcolm Walker 23 procent och Glitnir resten.

Förhoppningen är att försäljningen av Iceland ska kunna ge 1,5 miljarder pund. Samtidigt är läget på den brittiska marknaden bekymmersamt. Iceland redovisar visserligen stabila vinster, men den ekonomiska krisen gör att andra jättar som Tesco redan vinstvarnat.

Intresset för Iceland har minskat något på sistone. Tiden för att lämna anbud på företaget går ut vid månadsskiftet. Bland intressenterna finns investmentbolagen Bain Capital, BC Partners och Blackstone Group, butikskedjan William Morrison, Walmart-ägda Asda samt de mindre kedjorna Farmfoods och Co-operative. Flera av dessa tros dock enbart vara intresserade av delar av Iceland.

Malcolm Walker har 42 dagar på sig att matcha alla bud som kommer in. Enligt Bloomberg har han säkrat ett lån på 1 miljard pund från den kanadensiska pensionsfonden Alberta Investment Management. Men om inte priset är det rätta kan han tänka sig att backa ur.

Frågan är om försäljningen i dagsläget kan ge så mycket som 1,5 miljarder pund. Det ryktas att Landsbankis smärtgräns är 1,3 miljarder. Om inte buden når upp till den nivån är det möjligt att försäljningen skjuts på framtiden.

Malcolm Walker släpper dock inte banden till Island oavsett hur det går med Iceland Foods. Han har nämligen köpt bolaget Catco vín, som driver ett bryggeri i Borgarnes där bland annat Reyka vodka produceras. Rådgivare i affären var enligt DV Glitnirs tidigare vd Lárus Welding, som nu står åtalad för trolöshet mot huvudman efter att ha beviljat lån som enligt åklagaren stred mot regelverket.

Syftet med köpet av Catco vín är att i Borgarnes producera varor avsedda för den brittiska marknaden, däribland Martin Miller's gin. Fabriken ägdes tidigare av Ölgerðin Egill Skallagrímsson.

Här kan du läsa mer om Landsbanki och här mer om Lárus Welding.

Hus i Raufarhöfn bortskänkes till nya ägare

Utflyttningen från Raufarhöfn gör att många hus står och förfaller. Nu prövar kommunen en ny lösning. Flera fastigheter på orten skänks bort - mot löftet om att de nya ägarna renoverar byggnaderna. Hittills har två hus i Raufarhöfn givits bort.

Antalet invånare i Raufarhöfn på nordöstra Island har halverats under det senaste årtiondet. I samhället finns tomma hus som har lämnats åt sitt öde när de gamla ägarna lämnade Raufarhöfn. Många hus har också rivits. Den gamla sillfabriken i hamnen är nu i så dåligt skick att den måste rivas. Kommunen, Sveitarfélagið Norðurþing, delar kostnaderna tillsammans med staten och Síldarvinnslan.

Sedan tidigare har en grupp konstnärer från Reykjavíkområdet kostnadsfritt tagit över Óskarsstöðin. Huset byggdes 1949 då sillfisket blomstrade och Raufarhöfn var en av Islands viktigaste fångstorter. Träbyggnaden på 700 kvadratmeter tjänade som tillfällig bostad åt några av alla de tillfälligt anställda inom fiskeindustrin som då lockades till Raufarhöfn. Tanken är att konstnärer ska kunna nyttja det renoverade huset för kortare eller längre perioder.

Strax före nyår bjöd Sveitarfélagið Norðurþing ut ytterligare tre fastigheter till försäljning. Gamla Kaupfélagshúsið, det gamla kooperativet på Hafnarbraut, ser nu ut att få nya ägare på samma sätt som Óskarsstöðin. Kommunen tänker ge bort huset mot löfte om en renovering som måste vara klar inom tre år.

Ytterligare två kommunägda hus i centrala Raufarhöfn, Stafnes och Sæblik, är till salu. Kommunchefen Bergur Elías Björnsson säger till RÚV att det inte finns något principbeslut om att skänka bort fastigheterna, utan att varje affär prövas individuellt:

"Vår vinst ligger i att huset renoveras med viss professionalitet och förbättrar småstadskänslan och det är en helhetsvinst för dem som bor där och kommunen. ... Det är inte möjligt att generalisera om detta utan detta handlar bara om överenskommelser. I det här fallet handlar det om ett gammalt hus, men det är bara så att vi kommer att undersöka varje fall för sig. Vad som är möjligt att göra och vad man vill göra med de ägor som man är intresserad av."

Att gratis överlåta en fastighet är förstås så billigt det kan bli. Men det är inte första gången som hus i utflyttningsbygder slumpas bort. I Bolungarvík såldes förra året en fastighet för 100 isländska kronor och dessförinnan ett hus med tomt på 369 kvadratmeter i Flateyri för 1 000 kronor.

Här kan du läsa mer om Raufarhöfn.

Översvämning från Grímsvötn förstörde ringvägen

Översvämningarna vid Gígjukvísl spolade bort delar av ringvägen vid sjön Núpsvötn i går. Vid Svaðbælisá har arbetet pågått hela helgen med att dika ut floden vid bron över ringvägen för att inte vattnet ska översvämma vägbanan. Men någon vulkanisk aktivitet har inte registrerats under de senaste dagarna. Vattenmassorna tros dock härröra från Grímsvötn.

Vattenståndet i Gígjukvísl började att stiga i fredags samtidigt som vattnets elektriska ledningsförmåga ökade. Vattnet färgades brunt, innehöll en hel del is och förbipasserande kände lukten av svavelväte.

Vattenmassorna kommer sannolikt från Grímsvötn, den sjö som döljer sig under Vatnajökulls istäcke och det vulkaniska systemet med samma namn. Den svämmade över senast hösten 2010. Strömmarna har dock den här gången aldrig hotat broarna över Skeiðarársandur.

Polisen i Hvolsvöllur uppmanar ändå bilister att färdas försiktigt på ringvägen längs med sydkusten. Vid Núpsvötn, en sjö belägen mellan Kirkjubæjarklaustur och Skaftafell, rasade delar av vägbanan på ett mindre område. Arbete med att återställa vägbanan pågår, men den kan inte asfalteras förrän det blir tillräckligt varmt i april eller maj. Under natten mot söndagen forsade vattnet över en sträcka på 150 meter.

Översvämningen tilltog inte under gårdagen och det mest sannolika är att trycket mattas av under dagen. Att en period med mycket snö och kyla plötsligt förbyttes till regn och flera plusgrader med snabb avsmältning som följd bidrog till att öka trycket.

Under hela helgen kämpade vägarbetare med att dika ur Svaðbælisá vid bron över ringvägen. Floden, som ligger öster om Þorvaldseyri vid Eyjafjallajökull, hotade att översvämma vägbanan. Även vid Bakkakotsá nådde vattnet ända upp till bron.

Här är dock inte översvämningarna vid Grímsvötn förklaringen, utan det smältvatten som skapats av det milda vädret. I trakterna kring Eyjafjallajökull finns alltjämt enorma mängder vulkanaska som ständigt spolas ned i floderna och därmed ökar vattenståndet och hotar att täppa igen broöppningarna.

Vid Svaðbælisá liksom Skeiðarársandur har de grävarbeten som gjorts än så länge inneburit att floderna inte svämmat över vägbanan. I dag väntas endast mindre mängder nederbörd i området. I och med att den mest intensiva avsmältningen tros vara över samtidigt som flödena från Grímsvötn avtar innebär det sannolikt att översvämningarna inte skapar några större problem för trafiken.

Under hela helgen registrerades bara ett enda jordskalv vid Vatnajökull. Grímsvötn är visserligen på väg att eruptera på nytt, men översvämningarna har den här gången inget samband med vulkanisk aktivitet. Några nya magmaströmmar har heller inte noterats under de senaste dagarna.

Här kan du läsa mer om översvämningarna.

Foto: Lögreglan

Dagens citat

"Grejen med Baltasar är att han inte är van att arbeta med så stora summor som är brukligt i Hollywood. Därför är han inte rädd för att skita ned sina händer och ta sig an alla uppgifter, stora som små. Därför hoppas jag att jag får göra en annan film med Baltasar så snart som möjligt."

Mark Wahlberg, huvudrollsinnehavare i Contraband, i Fréttablaðið om samarbetet med den isländske regissören Baltasar Kormákur.

Dagens bonuscitat

"Jag blir precis som med Himmel och helvete helt lycklig i sällskap med Pojkens tankar och väsen och Jón Kalman Stefánssons språk och dramatiska upplägg. Det finns så mycket att hämta här, så många öden, så många tankar, så mycket känslor, så mycket konkret livsfara. Och så mycket njutning."

Caroline Alesmark i Värmlands Folkblad om Jón Kalman Stefánssons Änglarnas sorg.

Investerarens lyxvilla till salu för 190 miljoner

Hannes Smárasons lyxvilla i Reykjavík är till salu för 190 miljoner isländska kronor. På 435 kvadrat ingår pool, bastu, stor balkong, granit i det nyrenoverade köket och en enorm tomt. Investeraren har dragits inför rätta av Glitnir och riskerar skadestånd på mångmiljonbelopp.

Hannes Smárason är en av de många tongivande affärsmän som efter krisen valde att lämna hemlandet. I dag är han bosatt i Barcelona, men han var tidigare i flera år bosatt i Notting Hill i London. Bostaden ägdes formellt av ett brevlådeföretag i skatteparadiset Guernsey. Huset köptes våren 2008 för 3,1 miljoner pund med hjälp av lån från Kaupthing Singer & Friedlander, en bank som kamraten Ármann Þorvaldsson vid den här tiden styrde.

Under åren före finanskraschen basade han över investmentbolaget FL Group. Hannes Smárason har också - tillsammans med bland andra Jón Ásgeir Jóhannesson, Lárus Welding och Pálmi Haraldsson - stämts av Glitnir, där han i rollen som styrelseledamot uppges ha ägnat sig åt affärer som ska ha kostat banken över 2 miljarder dollar och bidrog till dess fall.

Nu säljs alltså Hannes Smárasons hus i Reykjavík genom Eignamiðlun. Prislappen är 190 miljoner isländska kronor för trevåningsvillan på Fjölnisvegur i Þingholt. Huset renoverades för bara några år sedan, har balkong och trädgård, fantastisk utsikt, fyra stora sovrum, fyra stora vardagsrum och på källarvåningen finns ett spa med bubbelbad och bastu.

Hannes Smárason är inte den enda affärsmannen som bott i huset. Lyxvillan har tidigare varit hem åt bland annat Guðmundur Kristjánsson från fiskeföretaget Brim, Skúli Mogensen som nu driver flygbolaget Wow Air och Toyotahandlaren Bogi Pálsson.

Pengarna för försäljningen hamnar dock inte i Hannes Smárasons ficka. I samband med kraschen tog Landsbanki över bolaget Fjölnisvegur 9, som kontrollerade både lyxvillan i Reykjavík och den fashionabla lägenheten vid Pont Street i Londons hjärta. Banken har nu lyckats sälja Hannes Smárasons tidigare bostad i London efter att den varit ute på marknaden i drygt två år. Köpeskillingen blev något lägre än vad Landsbanki hoppats på, rapporterar DV.

Översvämning i Grímsvötn - vattenstånd i Gígjukvísl stiger

Vattenståndet och den elektriska ledningsförmågan har ökat kraftigt i Gígjukvísl under de två senaste dagarna. Översvämningarna tros härröra från Grímsvötn. Vattnet i floden är brunfärgat, luktar svavelväte och innehåller en hel del is. I nuläget finns dock inga tecken på att vulkanen är på väg att eruptera.

I våras hade Grímsvötn det kraftigaste utbrottet på över hundra år. Mycket tyder på att vulkanen åter kan eruptera inom den närmaste tiden. Stora mängder magma har strömmat in i det vulkaniska systemet och jordskalven ökar stegvis i frekvens.

Hittills har dock Grímsvötn inte rest sig mer än 100 millimeter. De senaste dagarna har varit händelselösa vilket pekar på att översvämningarna inte har ett direkt samband till vulkanisk aktivitet. Även om Grímsvötn åter är på väg mot ett utbrott är det troligaste scenariot att det dröjer ytterligare något eller några år innan så sker.

Vatnajökull tros vara det område där de flesta utbrotten kommer att äga rum under de kommande årtiondena. För att möta detta monterar Veðurstofa Íslands en radaranläggning på Teigsbjarg norr om glaciären. Härifrån är sikten fri även in över Vatnajökull med vulkaner som Grímsvötn och Bárðarbunga, vilket gör att rökpelaren från ett nytt utbrott kan upptäckas på lägre höjd än tidigare.

Radarn kommer att göra att de mätningar av mängden vulkanaska i luften blir mer precisa. I dagsläget finns endast en sådan station i Keflavík.

Under de två senaste dagarna har vattenståndet i Gígjukvísl stigit dramatiskt. Vid bron över Skeiðarársandur noterade polisen att smältvattnet luktade svavelväte, var brunfärgat och innehöll mängder av glaciäris. Det tyder på att vattnet kommer från ett område med vulkanisk eller geotermisk aktivitet, och den mest sannolika förklaringen är en mindre översvämning vid Grímsvötn.

Det smältvatten som nu rusar från jökeln mot havet tros gräva sig ned i flodbädden. Det gör att vattenståndet inte stiger lika raskt men att den verkliga höjningen förmodligen är större. Det finns inget som tyder på att bron över Gígjukvísl skulle vara i fara.

Vattenståndet har varit konstant under natten. Avsmältningen kan också få sig en skjuts av att en period med låga temperaturer med mycket snö nu har förbytts till plusgrader och regn.

Grímsvötn svämmade över senast hösten 2010, men vårens vulkanutbrott följdes inte av några översvämningar. En förklaring var att mängden smältvatten i den underjordiska sjö som gett vulkanen sitt namn var ganska låg på grund av de tidigare översvämningarna.

Vårens vulkanutbrott vid Grímsvötn försämrade luften i Stockholm och flera andra skandinaviska städer. Det visar en studie utförd vid Institutionen för tillämpad miljövetenskap på Stockholms universitet. Forskaren Paul Glantz säger i ett pressmeddelande att halten av aerosolpartiklar var betydligt större vid Grímsvötnutbrottet än under Eyjafjallajökulleruptionen:

"Det som var överaskande jämfört med tidigare vulkanutbrott var att höga koncentrationer av aerosolpartiklar uppmättes också vid marknivån. Dessa direkta mätningar visar också att partiklarna var ungefär i samma storlek och koncentration som de som generas från bilar med dubbdäck under dagar med torra vägbanor i Stockholm. Här utgör partiklarna alltså också en uppenbar hälsorisk, även om exponeringen denna gång ägde rum under en begränsad tid."

Här kan du läsa mer om Grímsvötn.

Dagens citat

"Biophilia har fått mest uppmärksamhet för att vara ett app-album – till varje låt på skivan Björk låtit multimediakonstnärer skapa en app, som en interaktiv video. Men oavsett denna kreativa gärning är albumet, med sin blandning av indonesiskt gamelanplinkande, grova dubsteptrummor, sorgsna orgeltoner och kosmiska lyrik, Björks bästa skiva på tio år."

Nicholas Ringskog Ferrada-Noli i Nöjesguiden om Björks Biophilia.

Dagens bonuscitat

"Vi har dock varit koordinerade för att skydda vårt privatliv och hem från allt ståhej och inte släppa in det till oss. Det har gått bra och vi har till exempel inte ställt upp på glittrande intervjuer varken i Séð og heyrt eller Mannlíf. De uppoffringar som anhöriga och familjer till individer i rampljuset måste göra är tillräckliga."

Steingrímur J. Sigfússon, näringsgrensminister och partiordförande för Gröna vänstern, i DV om varför han försöker skydda privatlivet från medierna.

Polis utreder hatsajt - barn pekas ut som kriminella

Sexåringar pekas ut som kriminella monster och färgade pekas ut som brottslingar som borde brännas på bål. Så lyder några av de uttalanden på en isländsk hatsajt som nu utreds av polis. Misstankarna gäller bland annat förtal och hets mot folkgrupp. Webbplatsen finns dock på en server tillhörande en amerikansk rasist, vilket kan göra den svåråtkomlig för de isländska myndigheterna.

Vårt land är i fara. Tredje världens pack invaderar landet. Det är den hälsningsfras som möter besökarna på den hatsajt som nu utreds av polis. Webbplatsen skapades i somras och uppdaterades senast i oktober. Bakom sajten står en person som döljer sig bakom en pseudonym - namnet existerar inte i folkbokföringen. Ett Facebook-konto tillhörande den förmodade sajtinnehavaren raderades strax efter att DV uppmärksammat webbplatsen.

Texterna på hemsidan argumenterar för ett totalstopp av invandring av färgade till Island. Det heter att "negrer är brottslingar till sin natur" och att de inte har någon plats "i ett civiliserat samhälle som vårt". Vidare påstås att det vore bättre att ta in apor i landet eftersom de är "avsevärt billigare i drift och inte lika farliga för allmänheten". Invandrare anklagas dessutom för att komma till Island med syftet att "belägra våra döttrar". Denna rasblandning hotar enligt texterna på sajten ett tusenårigt biologiskt arv.

Misstankarna mot sajten gäller bland annat hets mot folkgrupp och förtal. Polisen känner dock i dag inte till vem som ansvarar för den. Den kvinna som är initiativtagare till det främlingsfientliga partiet Ísland fyrst och medlem av de nationalsocialistiska organisationerna Combat 18 och Blóð og heiður säger till DV att hon inte på något sätt har varit inblandad i sajten och inte heller känner till vem som driver den.

Domännamnet ägs av en amerikan som har ett långt förflutet inom främlingsfientliga rörelser. Han beskriver sig som förintelseförnekare och sionistisk rastafarian. Mannen vill tvinga alla färgade amerikaner att flytta från USA till Afrika, och han vill samla alla judar i Israel. Han har också sagt att krypskyttar borde bevaka gränsen mot Mexiko och skjuta alla som försöker ta sig över illegalt. Mannen har också bränt den mexikanska flaggan offentligt.

Att stänga webbplatsen kan sannolikt bli svårt för de isländska myndigheterna. Den som ansvarar för innehållet kan dock ställas till svars på Island. Det rör sig om mycket grova uttalanden.

Två sexåriga pojkar pekas ut som "små negerbrottslingar". Deras föräldrar var en isländsk kvinna och en man invandrad från Kuba. Parets relation uppmärksammades för tre år sedan då mannen efter att kvinnan begärt skilsmässa försökte slå ihjäl henne med en kastrull och en stekpanna i hemmet i Akranes. Han ringde sedan polisen och sade att han mördat henne, och begick därefter självmord genom att dricka propplösare innehållande svavelsyra. Kvinnan överlevde dock attacken men gick förra året bort i cancer. Sedan dess tar hennes syster hand om de två pojkarna.

Barnen, som presenteras med namn och bild på sajten, borde enligt sajtinnehavaren visas ur landet innan de blir en börda för skattebetalarna. De påstås gå mot en framtid som grovt kriminella. Och deras far borde "ha bränts på bål som en häxa".

Här kan du läsa mer om Ísland fyrst.

Konststudenter bakom reklamkupp i Reykjavík

American Apparel, H&M och McDonalds är inte på väg att öppna i Reykjavík. Reklamen som sattes upp på Laugavegur under natten till fredagen var fejk. Bakom kuppen står konststudenter med uppdraget att undersöka vad som skapar glädje i människors liv.

I skydd av mörkret affischerade studenterna under natten till fredagen vid tre tomma butikslokaler på Laugavegur i Reykjavík. Budskapet var detsamma: H&M, McDonalds och American Apparel skulle snart öppna på Island.

Men H&M tillbakavisade uppgifterna och det visade sig snart att reklamen var ett skämt. Bakom tilltaget stod andraårsstudenter på Listaháskóli Íslands. Rektorn Hjálmar Ragnarsson säger till Vísir att reklamkuppen var en del av en uppgift inom utbildningen:

"Målet är att de lär känna varandra, diskuterar sinsemellan och tar sig an några frågor som de tycker är intressanta och spännande. ... De tyckte att det var riktigt intressant att väcka uppmärksamhet om vad som kan göra människor lyckliga."

Studenterna hade onekligen gjort sin hemläxa. H&M:s annonser sattes upp på en byggnad som den svenska modejätten tidigare visat intresse för. Artisten Ólafur Arnalds skrev på Twitter att samtliga Islands kvinnor svimmade efter beskedet att H&M skulle etablera sig i landet. Andra var inte lika roade. Vísir fick ta emot klagomål efter publiceringen av uppgifterna eftersom den kunde påverka börsbolaget Hagars aktiekurs.

Här kan du läsa mer om reklamkuppen.

Dagens citat

"Det finns möjligheter här som vi tänker undersöka och se om det går bra. Det är som en provkörning för oss. ... Vi är unga och det finns massor av möjligheter här. Om man tar vara på dem på rätt sätt kan mycket hända."

Jóhanna Guðrún Jónsdóttir i DV om flytten från Island till Norge.

Isländska artister sjunger för att stoppa svälten

År 1985 såg "Hjálpum þeim" ljuset, den isländska popelitens sätt att i Band Aids och USA for Africas fotspår samla in pengar för att stoppa svälten i Afrika. I julas var det dags för en tredje version av låten. Bland de medverkande artisterna finns den här gången Hafdís Huld, Friðrik Ómar Hjörleifsson, Lára Rúnarsdóttir, Magni Ásgeirsson och Jóhanna Guðrún Jónsdóttir. Liksom tidigare går intäkterna till hjälparbete för att stoppa hungersnöden i Afrika.

H&M förnekar öppning på Island - skojare i farten

H&M öppnar här står det i skyltfönstren i de tomma butikslokalerna på Laugavegur 89. H&M har tidigare tittat på exakt samma lokaler i Reykjavík när företaget undersökt möjligheterna att etablera sig på Island. Men trots annonseringen förnekar den svenska modejätten att det finns några sådana planer. I stället tycks det som att skojare är i farten.

I flera år har H&M sneglat på Island. Representanter för företaget har tidigare tittat på lokaler på Laugavegur och köpcentrumet Kringlan i Reykjavík, samt i gallerian Smáralind i Kópavogur. Ett av de butikslägen som H&M tidigare visat intresse för är just modebutiken Sautjáns gamla lokaler på Laugavegur 89.

I går kväll dök det upp reklamskyltar med texten H&M opnar hér í fyrsta sinn á Íslandi ('H&M öppnar här för första gången på Island') i skyltfönstren på Laugavegur 89. Företagets presskontakt Håcan Andersson förnekar i Morgunblaðið att H&M skulle ha några planer för att öppna på Island. Han säger sig känna till reklamskyltarna men hävdar att de är felaktiga och att han försöker ta reda på vem som står bakom dem.

När en delegation för H&M för ett år sedan tittade på lokaler i Reykjavíkområdet och träffade huvudstadens centrumchef ryktades det om att kedjan ville öppna två butiker samtidigt. Det troddes vara en förutsättning för att etableringen skulle gå runt. Då troddes Laugavegur 89 och Smáralind vara de troligaste alternativen.

I höstas öppnade Lindex i Smáralind. Etableringen blev en enorm succé och de isländska franchisetagarna tvingades under premiären både hyra in säkerhetsvakter som slussade in kunderna i grupper samt slå igen efter tre dagar eftersom det varulager som skulle räcka i tre veckor redan sålt slut.

H&M har som jämförelse ett betydligt starkare varumärke på Island. Trots att den svenska modejätten aldrig funnits i landet är H&M oerhört populärt, och kedjans butiker ett självklart besök för många islänningar på utlandsresa.

Efter några timmars undringar tycks det som att reklamskyltarna är en bluff. På förmiddagen var de försvunna. Centrumchefen Jakob Frímann Magnússon säger till Vísir att liknande reklam även dykt upp för McDonalds, en kedja som försvann från Island i samband med finanskraschen:

"Detta är konstnärer med stort K. Men exakt vilka vet vi inte. Detta är bara för att skapa små smil i snöskottandet. ... Detta är humor och en händelse men inte verkligheten."

Skyltarna om att McDonalds skulle återvända till Island sattes upp på Fjallkonubakaríiðs gamla lokaler på Laugavegur. De fanns dock kvar i förmiddags, men även dessa var ett verk av skämtare.

Här kan du läsa mer om H&M:s intresse för att öppna butiker på Island.

Ny färja till Västmannaöarna klar senast år 2015

En ny färja ska trafikera Västmannaöarna senast år 2015. Det nya fartyget ska anpassas efter förutsättningarna i Landeyjahöfn. Samtidigt ska myndigheterna försöka få bort den sand som i dag tvingar majoriteten av turerna till Þorlákshöfn under vintern. Det meddelade inrikesminister Ögmundur Jónasson under en presskonferens i Reykjavík i onsdags.

När Landeyjahöfn invigdes sommaren 2010 var förväntningarna enorma. I stället för närmare tre timmars segling skulle överfarten till Västmannaöarna bara ta en dryg halvtimme. Och avgångarna skulle bli fyra i varje riktning i stället för två dagliga turer.

Men festen kom snabbt av sig. Vulkanutbrottet vid Eyjafjallajökull förde med sig mängder av aska, grus och sediment som minskade djupet vid hamninloppet. I finanskrisens kölvatten lades också beställningen av en ny färja på is. Herjólfur fick fortsätta att trafikera sträckan, trots att fartygets djupgående inte var anpassat för hamnen.

Vid höga vågor - något som är regel snarare än undantag under vintern - dirigeras trafiken alltjämt till Þorlákshöfn. Sedan början av november förra året har Herjólfur gjort 34 turer till Landeyjahöfn och 135 turer till Þorlákshöfn.

Ändå har den nya hamnen inneburit stora förändringar för ökommunen. År 2009 reste 127 000 personer med Herjólfur. Förra året hade antalet resenärer ökat till 270 000 personer.

Nu har regeringen klubbat ett beslut om att ett ny färja ska beställas och byggas. Den ska tas i trafik senast under 2015. I ett pressmeddelande från inrikesdepartementet framkommer att beskedet i praktiken innebär att de planer som lades på is för snart fyra år sedan nu plockas fram igen, men med den skillnaden att färjans djupgående blir en avgående faktor.

I beslutet ingår också ett försök att bli kvitt problemen med sand och sediment som samlas vid hamninloppet. Rev ska se till så att sanden inte letar sig fram till hamnen, och Landeyjahöfn ska få en permanent lösning som gör det möjligt att pumpa upp sand.

Eimskip driver i dag trafiken mellan Västmannaöarna och fastlandet. I höstas började rederiet skissa på hur en ny färja skulle kunna se ut. Den skulle ha kapacitet för 475 passagerare och 78 personbilar. Kostnaden beräknades till cirka 4 miljarder isländska kronor. En liknande motion lämnades också in i alltinget undertecknad av ledamöter från regionen. Där fanns också krav på att en ny färja skulle ha ett djupgående på högst 3,1 meter och stå klar under 2013.

Även om beslutet om en färjebeställning är ett glädjebesked för Västmannaöarna kommer det sannolikt att dröja minst tre år innan ett nytt fartyg finns på plats. Under den tiden finns en överhängande risk att problemen med Landeyjahöfn och Herjólfur kommer att fortsätta. I höstas sökte Siglingastofnun efter ett tillfälligt ersättningsfartyg att hyra in, men hittade inget lämpligt.

Under fem höstveckor i samband med fartygsunderhåll ersattes Herjólfur av Baldur, den färja som i vanliga fall seglar på Breiðafjörður mellan Stykkishólmur, Flatey och Brjánslækur. Färjan fungerade utmärkt på rutten till Landeyjahöfn eftersom den inte går alls lika djupt, 2,7 meter jämfört med Herjólfurs 4,3 meter. Men den är också betydligt mindre - 600 ton mot Herjólfurs 2 000 ton.

Ögmundur Jónasson ville då se över möjligheten att låta Baldur trafikera Västmannaöarna under vintern. Ett problem är att Baldur inte är godkänd för att segla den långa och ofta väderpinade sträckan till Þorlákshöfn. Ett annat att det inte bara är att låta färjorna byta rutt - den stora Herjólfur blir nämligen oerhört dyr i drift i Breiðafjörður. Ett tredje att det är mycket grunt vid hamnen i Brjánslækur, och den skulle i så fall behöva bli betydligt djupare.

Baldur är viktig för södra Västfjordarna. Att regionen en tid fick nöja sig med färre turer och att det dessutom talades om att flytta Baldur till Västmannaöarna hela vintern orsakade kraftiga reaktioner. Soffía Haraldsdóttir, hotellchef vid Hótel Flókalundur några kilometer från Brjánslækur, säger i Bæjarins Besta att många gäster försvinner när inte färjan går. Och Ásthildur Sturludóttir, kommunchef i Vesturbyggð, säger i Bæjarins Besta att regionen inte finner sig i att Baldur försvinner om inte en fullgod ersättning finns på plats. Även Elliði Vignisson, kommunchef på Västmannaöarna, skriver i Eyjafréttir att Baldur inte kan vara något annat än en provisorisk lösning.

Trots problemen har den nya hamnen inneburit ett rejält uppsving för Västmannaöarna. På Hemön har flera nya butiker och restauranger öppnat. Och det är inte bara sommarturisterna som är målgruppen. Den kortare restiden gör att allt fler bosatta på södra Island passar på att besöka ön. Elliði Vignisson säger i Fréttablaðið att han aldrig varit med om så mycket liv och rörelse på ögruppen tidigare, och Hólmgeir Austfjörð, ägare av Topppizzur, säger att antalet restauranggäster är helt beroende av färjan - vid trafik till Landeyjahöfn under sommaren kan han ha 2 500 kunder i veckan, när den går till Þorlákshöfn under vintern inte mer än 40 kunder i veckan.

Här kan du läsa mer om färjetrafiken till Västmannaöarna.

Dagens citat

"Detta blir ett lite listigt projekt. Det är en komplex berättelse som utspelar sig under många tidsperioder och till stor del i huvudet på en människa. ... Jag tycker alltid att det är roligt att arbeta på teatern. Jag har skrivit pjäser som inte har satts upp och så pjäser som har satts upp men som fått varierat mottagande. Man är precis som ett bränt barn som söker sig till elden."

Författaren Hallgrímur Helgason i Fréttablaðið om arbetet med att anpassa romanen Konan við 1000° för Þjóðleikhúsiðs scen i Reykjavík.

Björks utbildningsprogram på export till USA

Isländska mellanstadieelever fick i höstas chansen att bekanta sig med mötet mellan musik och naturvetenskap i samband med att Björks album Biophilia också blev ett utbildningsprogram för skolor. I år får amerikanska elever samma möjlighet i samband med Björks konserter i New York. Ovan kan du se hur det gick till på Harpa i Reykjavík förra året.

Tre omkom när trålare sjönk utanför norska kusten

Tre isländska sjömän befaras ha omkommit när deras fartyg förliste 150 sjömil nordväst om norska Ålesund. Fartygets kapten kunde räddas av en helikopter efter flera timmar i vattnet. Sökandet fortsätter under dagen, men hoppet om att hitta någon vid liv i det hårda vädret är i det närmaste obefintligt.

Klockan 14.14 svensk tid fick i går Landhelgisgæsla Íslands enligt ett pressmeddelande ett nödrop från trålaren Hallgrímur SI-77. I samma ögonblick försvann båten från radarn. Båten tros ha tagit in vatten och därför sjunkit snabbt. Vädret var mycket besvärligt i området med vindar som pendlade mellan storm- och orkanstyrka och vågor på upp till 15 meter.

Helikoptrar och flygplan från den norska kustbevakningen kunde vid 18-tiden i går rädda en av de fyra sjömännen. De övriga befaras ha omkommit. Den överlevande är fartygets kapten, som fördes med helikopter till sjukhus i Ålesund. Mannen ska ha lindriga skador.

Kaptenen uppges ha sett två av besättningsmännen slukas av havet - ingen av dem hann få på sig flytväst. Den tredje hade liksom han själv flytväst men de kom ifrån varandra strax efter olyckan.

Trålarens nödsändare ger dock alltjämt ifrån sig signaler och det finns därför visst hopp om att kunna hitta platsen för förlisningen, även om området är stort. Vissa vrakdelar har påträffats, vilket tyder på att båten har sjunkit. En tom livbåt tillhörande Hallgrímur SI-77 har också hittats.

Sökandet efter de tre försvunna sjömännen avbröts sent i går kväll men återupptas under dagen. Ett norskt kustbevakningsfartyg är på väg till området. Myndigheterna uppges dock redan ha räknat bort de tre saknade som avlidna. Möjligheterna att överleva närmare ett dygn i det hårda väder som råder på förlisningsplatsen tros vara omöjligt.

Två av männen, födda 1949 och 1947, var hemmahörande i Reykjanesbær och den tredje, född 1944, var bosatt i Reykjavík.

Den förlista båten, Hallgrímur SI-77, är en häcktrålare byggd 1974 och hemmahörande i Siglufjörður. Resan till Norge var tänkt att bli fartygets sista. Hallgrímur SI-77 skulle nämligen skrotas och en norsk köpare ta hand om järnskrotet.

Trålaren besiktigades senast för ett år sedan och fick då ett tillstånd som löper ut i maj. De senaste månaderna har Hallgrímur SI-77 stått på land i Siglufjörður innan båten seglade mot Norge i söndags. En isländsk haverikommission ska nu utreda olyckan. En avgörande fråga för utredarna är hur båten kunde sjunka så snabbt.

Det var inte bara på Atlanten vid den norska kusten som vädret var hårt under gårdagen. En storm drog i går in över västra Island och lamslog trafiken. Vid Súðavík och Ísafjörður spärrades vägar av på grund av lavinfara. I Ísafjörður och Hnífsdalur evakuerades av samma skäl också flera bostadshus och företagslokaler. En mindre lavin föll i Ísafjörður.

I Västfjordarna var nu på morgonen samtliga vägar oframkomliga. Hårda vindar och snöfall har också medfört att många större vägar på västra och norra Island snöat igen. Laviner föll i går utanför Ólafsfjörður men utan att någon skadades. Vägarna i området är dock oframkomliga.

Ovädret har inte bara påverkat trafiken. Många hushåll har också blivit strömlösa. Räddningstjänsten har fått undsätta hundratals strandsatta bilister. I delar av landet uppmanas invånarna att inte ge sig ut på vägarna om det inte är absolut nödvändigt.

Under dagen väntas fortsatt snöfall och vindar upp till stormstyrka i väster och norr. Både inrikesflyget och färjetrafiken låg nere under förmiddagen. Även trafiken från den internationella flygplatsen i Keflavík har påverkats med förseningar som följd.

Illustration: Vegagerðin

Huang Nubo ger inte upp - vill arrendera mark på Island

Foto: Slysavarnafélagið Landsbjörg

Huang Nubo ger inte upp drömmen om att investera på Island. Nu vill den kinesiske miljardären arrendera Grímsstaðir á Fjöllum för att bygga ett lyxhotell. Han vill även bygga ett femstjärnigt lyxhotell i Reykjavík. Den här gången har hans ansökan större utsikter att beviljas. Dels handlar det inte om något markköp, dels är det troligt att ärendet inte landar på inrikesminister Ögmundur Jónassons bord.

I november meddelade Ögmundur Jónasson att Huang Nubo inte fick något undantag från de regler som säger att den som ska äga mark på Island måste vara hemmahörande i eller representera ett företag från EES-området. Köpet av Grímsstaðir á Fjöllum skulle innebära att 0,3 procent av Islands yta hamnade i kinesisk ägo. Ögmundur Jónasson ansåg att ett sådant tillstånd skulle innebära ett prejudikat som skulle kunna få besvärande framtida konsekvenser.

Hos regeringspartnern Socialdemokraterna var kritiken mot beslutet massiv, men hos sina egna hade Ögmundur Jónasson en majoritet bakom sig.

Huang Nubo hävdade först att han skulle ge upp planerna på att investera på Island helt och hållet, men diskussionerna har fortsatt och enligt Stöð 2 har han nu ansökt om tillstånd för att i stället få långtidsarrendera Grímsstaðir á Fjöllum. Han vill, genom att grunda ett företag på Island, få tillstånd att bygga ett lyxhotell med 100 rum vid Grímsstaðir, och ett femstjärnigt hotell med 300 rum i Reykjavík.

Den här gången försöker Huang Nubo utnyttja en årsgammal lag om understöd till nyinvesteringar. Den innebär att vissa av markägarnas rättigheter kan avtalas bort om det gäller satsningar viktiga för näringslivet. En särskild nämnd utreder alla ansökningar och lämnar en rekommendation till näringsministern som fattar beslut om tillstånd ska beviljas.

Det innebär att Huang Nubos ansökan även denna gång kan få ett annat avgörande om ett annat statsråd håller i klubban. I dag hade Katrín Júlíusdóttir, som ville tillåta markköpet i höstas, varit den som skulle besluta. Men hon går snart på föräldraledighet och vad som händer med hennes departement är oklart. Departementet ska nämligen avvecklas, och vem som tar över frågorna är alltjämt okänt, även om mycket pekar på Steingrímur J. Sigfússon. Blir det en socialdemokratisk minister har Huang Nubo goda chanser, om det ansvariga statsrådet i stället representerar Gröna vänstern blir oddsen betydligt sämre.

Ryktena om Huang Nubos planer har varit många. I december skrev Financial Times att han träffat Katrín Júlíusdóttir, något som dementerades av assistenten Kolbeinn Marteinsson i Eyjan. Senare visade det sig att mötet inte alls varit på minister- eller departementsnivå, utan med Fjárfestingarstofa Íslands, skriver Morgunblaðið.

Huang Nubo har också vid flera tillfällen upprepat sitt intresse för att investera i landet. Han säger i Wall Street Journal att motståndet beror på att en välbärgad man kan väcka rädsla i krisdrabbade Island. Han upplever också att det finns misstänksamhet mot kinesiska investeringar, möjligen för att han även säger sig vara en stolt medlem av kommunistpartiet. I China Daily uppger Huang Nubo att han alltjämt siktar på att investera i andra nordiska länder. i Morgunblaðið hävdar han att målet inte var att köpa så mycket mark som möjligt, utan att det var det 300 kvadratkilometer stora Grímsstaðir á Fjöllum som visades för honom. Och i Vísir kritiserar hans ombud på Island, Halldór Jóhannsson, att myndigheterna inte försöker föra en aktiv dialog med Huang Nubo.

Det har också förts diskussioner om Huang Nubo har en dold agenda som representant för kommunistpartiet. Island har blivit alltmer attraktivt i takt med att isen i Arktis smälter, och det kärva förhållandet mellan Island och EU i kölvattnet av Icesave-tvisten och de alltjämt resultatlösa förhandlingarna om inträde i unionen gör att det finns förhoppningar om att Island hellre ska välja Asien än Europa. En som förespråkar den linjen är presidenten Ólafur Ragnar Grímsson. I Time Magazine spekuleras det även i säkerhetspolitiskt intresse av Island från Kinas sida.

Både till höger och vänster finns en oro över att stora fastigheter kan hamna hos utländska ägare. Jón Gunnarsson, alltingsledamot för Självständighetspartiet, tog nyligen upp frågan i Bylgjan. Många av dem som köpte mark under finansbubblans år lånade till köpen genom isländska banker. När både banker och köpare gick omkull hamnade säkerheten för lånen i vissa fall i stället hos utländska banker.

Ögmundur Jónasson kritiserar i ett blogginlägg socialdemokrater som ville tillåta Huang Nubos markköp. Han uppmanar dem att sluta tänka i minuter, dagar och år. I stället borde de, liksom det är sagt att kineserna gör, tänka i århundraden. Då kanske en investering som innebär ett tillfälligt uppsving men medför att mark hamnar i utländsk ägo inte låter lika lockande. Partikamraten Björn Valur Gíslason är av samma uppfattning. Han säger till RÚV att Island inte ska tänja på reglerna för Huang Nubos skull.

Vid år 1900 bodde omkring 100 personer vid Grímsstaðir á Fjöllum. I dag är åtta personer kvar, fördelade på två familjer och två gårdar. De tog emot Ögmundur Jónassons besked med stor besvikelse. Men oavsett vad ministrarna säger har Nubo ändå intagit Grímsstaðir. När dottern ringde och meddelade avslaget var Bragi Benediktsson på väg hem med en bagge på flaket. Och han säger i Morgunblaðið att det var givet vad det motsträviga fåret skulle kallas:

"Det blev inte så att han inte kom till oss. Han var bara fyrbent. ... Så baggen kallades Nubo."

Här kan du läsa mer om Huang Nubo och Grímsstaðir á Fjöllum.

Dagens citat

"Vi siktar på att fira jubileet med pompa och ståt eftersom det inte är varje år som hotellet fyller 65 år."

Kolbrún Pálsdóttir vid Hótel Bjarkalundur, Islands äldsta glesbygds- och sommarhotell, i Bæjarins Besta om att hotellet i år firar 65 år.

Nyckelhålsmärkt isländsk skyr i ny förpackning

Två nya skyrdrycker har sett dagens ljus på Island, blåbär och jordgubb i nyckelhålsmärkt förpackning. Produkterna, som är tillverkade av MS, är de första inhemska som förses med skráargatið, det nyckelhål som i de nordiska länderna visar konsumenterna vägen till hälsosamma matvaror.

Samtidigt lanseras även en naturell skyr samt vanlig smaksatt skyr i nya förpackningar. Syftet med omgörningen är enligt ett pressmeddelande att dels framhäva det nyttiga med skyr, dels att göra det lättare att skilja mellan de smaker som är sötade med socker och de smaker som är sötade med sötningsmedel. Isländsk skyr går i dag att köpa även i Finland och USA. Den skyr som säljs i Danmark, Norge och Sverige är tillverkad på licens.

Här kan du läsa mer om skyr.

Valskådning från Ísafjörður i sommar

I sommar blir det premiär för regelbunden valskådning från Ísafjörður. Kaldasker blir det första företaget i staden som satsar på de populära utflykterna. I Ísafjarðardjúp är knölval den vanligaste arten. Dessutom ger företaget sig in i kampen om turistströmmarna till Hornstrandir.

Valskådning är ingen nyhet i Ísafjörður. Men inget företag har tidigare satsat helhjärtat på valsafari, och de turer som har erbjudits har ofta följt på observationer av valar inne i fjorden.

I dag svarar Reykjavík och Húsavík för den absoluta majoriteten av valskådningen och lockar omkring 130 000 besökare. Enligt en undersökning utförd på uppdrag av Ferðamálastofa åkte var tredje turist som gästade Island i somras på valskådning.

Det stora intresset är förstås en anledning att ge sig in på marknaden. En annan är att allt fler turister väljer att besöka Västfjordarna. Förra sommaren gästade 13,9 procent av de utländska besökarna regionen, en uppgång med 0,7 procentenheter jämfört med föregående år.

Västfjordarna tar alltså en allt större del av kakan samtidigt som det totala antalet turister fortsätter att stiga. De populäraste besöksmålen i regionen var just Ísafjörður följt av Strandir, Látrabjarg, Arnarfjörður och Dynjandi.

De senaste somrarna har det funnits gott om val i Ísafjarðardjúp. Den vanligaste arten är knölval, som blir 15 meter lång och väger cirka 35 ton.

Sigurður Gunnar Aðalsteinsson säger till Bæjarins Besta att samma typ av båt som Kaldasker nu köpt även har använts för valskådning i Húsavík och på Västmannaöarna. Och om det blir en succé i sommar räknar han med att köpa ytterligare en båt:

"Som läget är i dag och jämfört med förra sommaren så fanns det större efterfrågan än utbud, eftersom detta resesätt inte funnits här tidigare. Det har arrangerats valskådning förr men de båtarna är inte lika lämpliga som den båten som vi har."

I Reykjavík är konflikter mellan fångstmän och turistnäringen vanliga. Även i Ísafjörður bedrivs valfångst men i begränsad omfattning. I Ísafjarðardjúp finns dock ingen fredad zon för valskådning liknande den i Faxaflói. Om även Ísafjörður blir platsen för ett ordkrig mellan turistbranschen och fångstmännen återstår att se.

Elding erbjuder sedan 2008 tid valskådning året runt från Reykjavík eller Grindavík, och för något år sedan blev turerna dagliga. Under vintern brukar antalet passagerare vara mellan 40 och 100 dagligen. Det innebär enligt marknadschefen María Björk Gunnarsdóttir en uppgång jämfört med föregående år, skriver Morgunblaðið.

Här kan du läsa mer om valskådning.