fredag 22 september 2017

Flera försök bilda ny regering före beslutet om nyval

Nyval stod inte högst på önskelistan hos Framstegspartiet. Men försöken att bilda en minoritetsregering med Gröna vänstern och Socialdemokraterna misslyckades. Piratpartiet vände sig till fyra andra partier med målet att bilda en majoritetsregering. Intresset från Gröna vänstern var svalt, men Socialdemokraterna var redo att sätta sig i en fempartikoalition med mitten- och vänsterpartier.

När regeringskrisen var ett faktum för en vecka sedan var det inte alla partier som såg nyval som den bästa lösningen. Självständighetspartiet sträckte ut handen bland annat till Framstegspartiet för att kunna behålla regeringsmakten. Diskussionerna ledde dock inte till något resultat.

Flera oppositionspartier försökte också bilda regering. Inte heller här ledde överläggningarna till något resultat. Piratpartiet såg inte nyval som den bästa lösningen - men från Gröna vänstern var intresset litet för att förhandla. Det berättar gruppledaren Birgitta Jónsdóttir i Fréttablaðið:
"Det var otroligt svårt att få Gröna vänstern att komma och diskutera. ... Jag hade velat ha ett möte med alla och jag ansåg det faktiskt vara vår moraliska skyldighet. ... Jag tyckte inte att detta försöktes hela vägen senast och det har skett en hel del stora förändringar sedan dess. Nu hade människor möjligen varit beredda att göra fler kompromisser. ... Jag förstod inte varför det var så angeläget att utlysa val."
Hon bjöd också in Socialdemokraterna, Ljus framtid och Renässans. Före förra valet tog Piratpartiet initiativ till överläggningar mellan samma fem partier. Då valde Renässans att tacka nej. Efter valet försökte de fem partierna bilda regering. Även då misslyckades försöken. Men Socialdemokraternas ledare Logi Már Einarsson säger i Morgunblaðið att han nu som då trodde på idén:
"Om man går tillbaka ett halvår i historieböckerna så var min inställning tydlig. Jag ansåg att det nästan bara var handarbetet kvar och att det vore ganska enkelt att ena dessa partier. Jag har inte ändrat uppfattning om det."
Inför förra valet diskuterades möjligheter till en allians mellan vänster- och mittenpartier. Tanken var att erbjuda ett tydligt regeringsalternativ. Partierna kunde dock inte enas. Och den här gången förs enligt Fréttablaðið inga sådana diskussioner.

Då blev Självständighetspartiet och Gröna vänstern de två största partierna. Tillsammans behövde de bara ytterligare ett mandat för att bilda majoritet i alltinget. Självständighetspartiets ledare Bjarni Benediktsson erbjöd Gröna vänsterns ledare Katrín Jakobsdóttir finansministerposten i en koalition.

Någon koalition mellan de två partierna blev det aldrig. Att samarbeta med Självständighetspartiet ligger ofta närmare till hands för Gröna vänsterns landsbygdsväljare än för partiets storstadsväljare. Och tanken på en koalition mellan partierna har inte försvunnit.

Össur Skarphéðinsson, tidigare alltingsledamot och ledare för Socialdemokraterna, hävdar på Facebook att Katrín Jakobsdóttir nu knäböjer för Bjarni Benediktsson. Syftet ska vara att kunna bilda en koalition efter valet. Att det skulle pågå ett medvetet närmande mellan de två partierna avvisar Katrín Jakobsdóttir i Vísir.

Även Sigurður Ingi Jóhannsson, ledare för Framstegspartiet, tog initiativ till samtal. Han vände sig inte bara till Självständighetspartiet. Han berättar i Morgunblaðið att han också försökte bilda regering med Socialdemokraterna och Gröna vänstern. Men han behövde då dessutom få Självständighetspartiet eller Ljus framtid och Renässans att värja den mot misstroende:
"Precis som jag sade i fredags. Det är helt enkelt vår skyldighet. Men när det inte visade sig vara möjligt fanns bara ett alternativ och det är val. Sedan får vi hoppas att det resulterar i något som går att arbeta med. Det får visa sig."
Diskussionerna med Socialdemokraterna och Gröna vänstern hann inte långt. De var beroende av passivt stöd från andra partier - och något sådant kunde inte Sigurður Ingi Jóhannsson skaffa.

Här kan du läsa mer om regeringskrisen.

Dagens citat

"The small party system is here whether Bjarni likes it or not. ... However, it’s not surprising that he now in the run-up to these unexpected elections tries to appeal to people with stability. That’s a tactic the Independence Party has often used and it’s understandable from their perspective."

Grét­ar Þór Eyþórs­son, professor i statsvetenskap vid Háskólinn á Akureyri, i Bloomberg om statsminister Bjarni Benediktssons och Självständighetspartiets förhoppningar om att kunna bilda en tvåpartiregering efter valet.

torsdag 21 september 2017

Gunnar Bragi Sveinsson kan få tung utmanare

Gunnar Bragi Sveinsson kan inte vara säker på översta platsen på Framstegspartiets lista i den nordvästra valkretsen. Tungviktare inom partiet som anser att han svikit i viktiga frågor letar nu efter utmanare. Namn som nämns är tidigare alltingsledamoten Ásmundur Einar Daðason och kommunpolitikern Stefán Vagn Vagnsson.

Uppväxt i Sauðárkrókur har Gunnar Bragi Sveinsson sina rötter i Framstegspartiets maktbas i Skagafjörður. Men som utrikesminister var det många som ansåg att han svek regionens intressen. Gunnar Bragi Sveinsson lade stor vikt vid att Island ställde sig bakom EU:s och Natos sanktioner mot Ryssland.

De ryska motsanktionerna drabbade det isländska fisket och jordbruket. Och där har Kaupfélag Skagfirðinga - kooperativet i Skagafjörður som är en storspelare i näringslivet och har stort inflytande i partiet - stora intressen. En utbredd åsikt var att Gunnar Bragi Sveinsson skulle ha tagit ställning för regionens basnäringar i stället för EU.

Trots ett betydligt svagare internt stöd var Gunnar Bragi Sveinsson den som toppade Framstegspartiets lista i den nordvästra valkretsen i senaste alltingsvalet. Men den här gången letar motståndarna efter en verklig utmanare. Gunnar Bragi Sveinsson säger till Eyjan att han känner till att det finns medlemmar som vill ha någon annan överst på listan:
"Jag är inte orolig. Jag kandiderar på nytt och anser mig kunna göra nytta. Jag ger mig in i detta med partiets intressen i första hand."
Tänkbara utmanare som det spekuleras kring är Ásmundur Einar Daðason och Stefán Vagn Vagnsson. Ásmundur Einar Daðason satt i alltinget mellan 2009 och 2016. Han valdes in för Gröna vänstern, men blev politisk vilde 2011 i protest mot den dåvarande rödgröna regeringens EU-politik. Senare anslöt han sig till Framstegspartiet. Stefán Vagn Vagnsson har i sju år varit Framstegspartiets ledare i kommunfullmäktige i Skagafjörður.

Här kan du läsa mer om Gunnar Bragi Sveinsson.

Tre av fyra: Bjarni Benediktsson förlorar på regeringskris

Bjarni Benediktssons ställning har försämrats efter regeringskrisen. Det anser tre av fyra väljare. Och bara en av tio tycker att han har stärkt sin ställning genom regeringens hantering av upprättelse för sexualbrottslingar. Sju av tio säger också att Självständighetspartiet är det parti som förlorat mest på händelsen. Det visar en opinionsmätning utförd av Fréttablaðið.

För en knapp vecka sedan havererade regeringssamarbetet mellan Självständighetspartiet, Renässans och Ljus framtid. Det var Ljus framtid som lämnade koalitionen sedan det framkommit att statsminister Bjarni Benediktsson i nästan två månader känt till att pappan Benedikt Sveinsson undertecknat ett rekommendationsbrev åt en dömd sexbrottsling.

Rekommendationsbrevet var ett av flera som mannen lämnade in i samband med att han begärde upprättelse. Sedan det framkommit att sexualförbrytare fått upprättelse har det i flera månaders tid pågått en debatt om den lag som behandlar upprättelse och fläckfritt rykte - något som är nödvändigt för vissa typer av rättigheter.

Justitieminister Sigríður Á. Andersen har redan meddelat att hon vill avskaffa lagen. Men det finns ett utbrett missnöje med Självständighetspartiets agerande. Vissa upplever att hon och Bjarni Benediktsson försökt mörka att Benedikt Sveinsson tagit ställning för upprättelse åt en sexualbrottsling.

Bjarni Benediktsson har inte stärkt sin ställning genom sin hantering av frågan. Hela 75 procent anser att hans ställning har försämrats. Bara 11 procent tycker att den tvärtom har förbättrats medan 14 procent svarar att hans ställning är oförändrad.

Men Bjarni Benediktssons parti har också förlorat på de senaste veckornas avslöjanden. Hela 68,4 procent säger att Självständighetspartiet är det regeringsparti som gjort det sämsta intrycket i samband med regeringskrisen.

Långt ifrån alla är dock nöjda med Ljus framtids beslut att hoppa av regeringssamarbetet. Det är 25,9 procent som svarar att Ljus framtid är det parti som framstår som sämst efter turerna. Bara 3,4 procent uppger att Renässans gjort sämst ifrån sig. Ytterligare 2,3 procent hävdar att de tre regeringspartiernas ställning är oförändrad.

En majoritet tycker att Ljus framtid hade fullgoda skäl för att lämna koalitionen. Hela 64,3 procent anser att det fanns anledning för partiet att överge samarbetet medan 35,7 procent säger att det inte fanns giltiga skäl för avhoppet. Det rapporterar Fréttablaðið.

Här kan du läsa mer om regeringskrisen.

Majoritet islänningar vill se Gröna vänstern i nästa regering

Gröna vänstern är det parti som flest islänningar vill se i nästa regering. Och det är bara hälften så många som anser att Självständighetspartiet ska ingå i den blivande regeringen. Dessutom tycker en majoritet att det var riktigt att utlysa nyval och att Ljus framtid gjorde rätt som lämnade koalitionen och att skälen till avhoppet var tillräckliga. Det visar en mätning utförd av Gallup.

När Island den 28 oktober väljer ett nytt parlament är det femte alltingsvalet sedan 2007. De tio senaste åren är det bara en regering som har överlevt en hel mandatperiod. Det havererade samarbetet mellan Självständighetspartiet, Renässans och Ljus framtid är den mest kortlivade majoritetskoalitionen i landets historia.

Självständighetspartiet har riktat hård kritik mot Ljus framtid för att ha utlöst en regeringskris. Men en majoritet av islänningarna anser att det var ett riktigt beslut. De står också bakom beslutet att utlysa nyval.

Hela 62 procent säger att de är positivt inställda till Ljus framtids val att lämna regeringssamarbetet. Bara 29 procent svarar att de ser negativt på avhoppet medan 9 procent uppger att det varken var ett bra eller dåligt beslut.

Endast 10 procent av Självständighetspartiets sympatisörer tycker att Ljus framtid gjorde rätt. Däremot anser 95 procent av Socialdemokraternas och Piratpartiets väljare att Ljus framtid agerade riktigt.

Det är också 62 procent som anser att Ljus framtids skäl att bryta samarbetet var tillräckliga. Här är det 32 procent som upplever att det inte fanns anledning att lämna koalitionen. Resterande 6 procent befinner sig mitt emellan de två lägren.

Mest skeptiska är Självständighetspartiets anhängare. Där är det bara 11 procent som hävdar att skälen var tillräckliga. Bland Socialdemokraternas och Piratpartiets sympatisörer var motsvarande siffra 95 procent.

Ännu fler är positiva till nyvalet. Det är 71 procent som svarar att det var riktigt att upplösa alltinget och utlysa nyval. Bara 20 procent motsätter sig nyvalet medan 8 procent säger att beslutet varken var bra eller dåligt.

Mest entusiastiska är Socialdemokraternas sympatisörer. Hela 95 procent av partiets väljare anser att det var rätt val att utlysa nyval. Samma uppfattning har 40 procent av Självständighetspartiets sympatisörer. Här är det fler - 47 procent - som tycker att steget var felaktigt. Även bland Framstegspartiets anhängare är det något fler som ogillar beslutet.

Gröna vänstern är inte störst i opinionsmätningarna, men det är det parti som flest islänningar vill se i nästa regering. Hela 57 procent svarar att Gröna vänstern bör ingå i den regering som bildas efter nyvalet.

Anmärkningsvärt är att det bara är 31 procent som vill se Självständighetspartiet - Islands största parti - i nästa regering. Före kommer två betydligt mindre partier: Framstegspartiet med 35 procent och Socialdemokraterna med 33 procent.

Vidare är det 30 procent som tycker att Piratpartiet ska sitta i nästa regering, 26 procent som nämner Ljus framtid, 19 procent som föredrar Folkets parti och Renässans och 4 procent som väljer Gryning.

Uppenbart är att Ljus framtids och Renässans anhängare har påverkats av regeringskrisen. Bland sympatisörer till övriga partier är det över 90 procent som vill se det egna partiet i nästa regering. Men för Ljus framtid är andelen 79 procent och för Renässans bara 58 procent.

Självständighetspartiets väljare nämner oftast Framstegspartiet som koalitionspartner, Gröna vänsterns föredrar Socialdemokraterna, Framstegspartiets väljer Självständighetspartiet, Piratpartiets säger Socialdemokraterna, Folkets partis svarar Framstegspartiet, Ljus framtids förespråkar Gröna vänstern och Renässans uppger Socialdemokraterna.

Deltagarna fick också möjlighet att välja mellan olika partikonstellationer för nästa regering. Flest svarade Självständighetspartiet och Framstegspartiet - en koalition som nämndes av 14 procent. Därefter följde Piratpartiet, Socialdemokraterna och Gröna vänstern med 6 procent samt Socialdemokraterna och Gröna vänstern med 5 procent.

Här kan du läsa mer om opinionsläget inför valet.

Dagens citat

"Min bedömning är att det finns en verklig risk för att arbetet i tinget inför valet blir något slags cirkus och inte en saklig behandling på det sättet att man spelar något sorts spel för att ställa personer mot väggen och liknande, och jag oroar mig naturligtvis för det."

Birgir Ármannsson, gruppledare för Självständighetspartiet, säger till RÚV att han befarar att tiden i alltinget fram till nyvalet kommer att präglas av kampanjartade utspel.

onsdag 20 september 2017

Renässans går ihop med oppositionen - petar ordförande

Brynjar Níelsson petades i går som ordförande i alltingets grundlags- och tillsynsnämnd. I stället valdes Jón Steindór Valdimarsson till ny ordförande. Petningen är en följd av regeringskrisen. Brynjar Níelsson har både motsatt sig en utredning om hantering av upprättelse för sexbrottslingar och publicering av uppgifter med koppling till sådana fall.

Den senaste tiden har besluten att ge flera dömda sexualförbrytare upprättelse diskuterats i grundlags- och tillsynsnämnden. Ordföranden Brynjar Níelsson, som är alltingsledamot för Självständighetspartiet, har varit tongivande i debatten. Och han har argumenterat för att inga uppgifter ska göras offentliga.

Brynjar Níelsson har hävdat att inga enskilda fall ska diskuteras i nämnden. Den hållningen har varit kontroversiell. Han har själv som advokat försvarat och gett råd åt flera sexbrottslingar som har begärt upprättelse. Han har också avvisat Renässans krav på en utredning av statsminister Bjarni Benediktssons och justitieminister Sigríður Á. Andersens hantering av frågan.

När nämnden sammanträdde i går röstades Brynjar Níelsson bort som ordförande. Till ny ordförande valdes Renässans Jón Steindór Valdimarsson. Han var tidigare vice ordförande. Hans gamla post övertogs av Gröna vänsterns Svandís Svavarsdóttir.

Petningen är en följd av regeringskrisen. Det var Renässans som tillsammans med oppositionen röstade bort Brynjar Níelsson.

Flera isländska småpartier positiva till nyvalet

En rad partier som i dag står utanför alltinget ser positivt på det kommande nyvalet. Men flera mindre partier befarar att den korta valrörelsen gynnar de etablerade partierna. De har både ekonomiska resurser och mängder av partiarbetare. Både Frihetspartiet och Humanistpartiet överväger att inte ställa upp eftersom valdagen är för nära i tiden.

I måndags blev det klart att Island går till val den 28 oktober - bara 364 dagar sedan det senaste valet till alltinget. Partierna har alltså bara knappt sex veckor på sig att förbereda sig. Och femton dagar före valdagen måste alla listor vara klara.

Flera mindre partier hade siktet inställt på kommunalvalen i maj nästa år. Många - men långt ifrån alla - ser ändå fram emot nyvalet till alltinget.

Spelreglerna ser dock olika ut. De etablerade partierna har större ekonomiska resurser, starkare infrastruktur och fler partiarbetare. Inte minst är det ofta mödosamt för småpartierna att samla ihop de underskrifter som är nödvändiga för att en kandidatur ska godkännas.

Folkets parti ser ut att ha goda möjligheter att klara femprocentsspärren. I förra valet fick partiet 3,5 procent. Det räckte inte till några platser i alltinget, men till partistöd på drygt 10 miljoner isländska kronor om året. Pengarna har bland annat använts till en partilokal. Ledaren Inga Sæland säger i Morgunblaðið att partiet har hushållat med resurserna och att utgångsläget är bättre än inför förra valet:
"Vi har en fond och vi har sparat bidragen till valrörelsen. Hos oss arbetar människor för ideal och utan lön så trots att arbetsdagarna är långa har partiet inte förlorat pengar. Vi har pengar och kommer förhoppningsvis att få ytterligare stöd för att följa upp detta. Vårt läge är faktiskt betydligt starkare nu än det var i senaste valet. Utöver att vara ekonomiskt starkare så är vi erfarenheten rikare och upplever mycket mer stöd."
Flera andra partier som inte klarade spärren i senaste valet överväger att åter ställa upp. Det gäller bland annat Gryning, Folkfronten och Isländska folkfronten.

Men flera mindre partier lutar också åt att inte kandidera. Humanistpartiet - som i förra valet blev historiskt genom att bara få 33 röster, vilket var den lägsta siffran någonsin i ett alltingsval - och Frihetspartiet anser att tiden är för knapp.

Det nybildade Frihetspartiet hade planerat att för första gången gå till val i Reykjavík till våren. Partiledaren Gunnlaugur Ingvarsson säger i Morgunblaðið att de stora partierna gynnas på de små partiernas bekostnad när val utlyses med så kort framförhållning:
"Jag anser att detta är mycket odemokratiskt och det är bara för partimaskiner att utlysa val med så kort varsel."
Ett annat nytt parti är Islands socialistparti under Gunnar Smári Egilssons ledning. Han säger i Morgunblaðið att partiet inte räknat med något val utan därför har ägnat sig åt att bygga upp partiet:
"Vi har inte valt denna tidpunkt. Vi tänkte bara ta oss tid till att bygga upp rörelsen och så i fortsättningen se över en möjlig kandidatur. Men vi styr inte, inte mer än andra, omständigheterna så vi måste bara reagera på dem."
Här kan du läsa mer om opinionsläget inför valet.

Få ledamöter lämnar politiken inför nya alltingsvalet

Inga stora förändringar är att vänta på listorna i det kommande nyvalet. Hittills är det bara tre ledamöter som meddelat att de inte ställer upp för nyval. En av dem är Eygló Harðardóttir som i går tillkännagav att hon lämnar rikspolitiken. Sedan tidigare har Birgitta Jónsdóttir och Theodóra S. Þorsteinsdóttir tagit samma beslut.

Av alltingets 63 ledamöter är det i dagsläget bara tre som inte ställer upp för omval. Piratpartiets Birgitta Jónsdóttir bekräftade i förra veckan att hon inte kandiderar på nytt. Ljus framtids Theodóra S. Þorsteinsdóttir tog nyligen beslutet att lämna alltinget för att i stället satsa på kommunpolitiken i Kópavogur.

Eygló Harðardóttir meddelade i går att hon inte ställer upp för omval. Efter nio år i parlamentet är hon en av Framstegspartiets mest erfarna politiker. Hon har också varit minister och vice ordförande. Nu skriver hon på Facebook att hon tänker ägna sig åt annat än politik:
"Jag har länge varit övertygad om att det inte ska vara ett livslångt arbete att sitta i alltinget och har argumenterat för grundlagsförändringar om att varje alltingsledamot inte ska sitta längre än åtta år sammanhängande i alltinget. I november 2017 blir de åren nio för mig. Därför anser jag det riktigt att vid denna tidpunkt sätta punkt och söka nyare och roligare äventyr på andra arenor."
Av de övriga 60 ledamöterna är det några som ännu inte har bestämt sig eller inte har lämnat något besked. Där finns enligt Fréttablaðið Självständighetspartiets Óli Björn Kárason och Kristján Þór Júlíusson, Piratpartiets Jón Þór Ólafsson och Framstegspartiets Þórunn Egilsdóttir.

Men det finns också personer som förlorade sina platser i förra valet som nu vill återvända till alltinget. Piratpartiets Helgi Hrafn Gunnarsson har meddelat att han kandiderar. Där märks Socialdemokraternas Ólína Þorvarðardóttir och Margrét Tryggvadóttir och Framstegspartiets Líneik Anna Sævarsdóttir, Þorsteinn Sæmundsson och Willum Þór Þórsson.

Páll Valur Björnsson lyckades inte försvara sin plats i alltinget i senaste valet. Ett halvår senare begärde han utträde ur Ljus framtid. Han sade att han inte längre kunde vara med i ett parti som han ansåg hade svikit grundläggande värderingar genom att bilda koalition med Självständighetspartiet och Renässans.

Eftergifterna i EU-frågan och en högersvängning var de främsta skälen till Páll Valur Björnssons avhopp. Páll Valur Björnsson säger i Morgunblaðið att han nu överväger att kandidera - men då för ett parti som står längre till vänster än Ljus framtid:
"Jag har tänkt på detta."
En som vill ge sig in i rikspolitiken är Guðfinna Jóhanna Guðmundsdóttir. Hon skriver på Facebook att hon vill leda Framstegspartiets lista i norra Reykjavík. Om hon väljs in i alltinget kommer hon att lämna den plats hon har i dag i kommunfullmäktige i Reykjavík:
"På ett välbesökt möte i går kväll hos Framstegspartiets förening i Reykjavík meddelade jag mitt beslut om att i valet kandidera till första platsen i norra Reykjavík."
Guðfinna Jóhanna Guðmundsdóttir har tidigare sagt sig vara intresserad av att toppa Framstegspartiets lista i kommunalvalet i Reykjavík nästa vår. Om hon skulle få en plats i parlamentet blir hon inte toppkandidat i kommunen.

Här kan du läsa mer om Birgitta Jónsdóttir och Helgi Hrafn Gunnarsson.

Dagens citat

"Det är inte på något sätt acceptabelt och vi tänker inte låta denna undersökning gå i uppfyllelse. Det är mycket viktigt att det finns ett starkt socialdemokratiskt parti på Island och det kommer att visa sig."

Logi Már Einarsson, ledare för Socialdemokraterna, i Vísir om den opinionsmätning i Fréttablaðið som visar att partiet precis klarar femprocentsspärren till alltinget - läs mer här.

tisdag 19 september 2017

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson kvar i Framstegspartiet

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson kandiderar för Framstegspartiet i det kommande valet. Han kommer inte att lämna partiet för att omvandla den förening han grundade i våras till ett nytt parti. Men hans kritik mot partiledningen har inte tystnat. Sigmundur Davíð Gunnlaugsson fortsätter att tala om det slag om ordförandeposten mot Sigurður Ingi Jóhannsson som han förlorade.

I våras tog Sigmundur Davíð Gunnlaugsson initiativ till Progressiva samfundet, en förening som enligt honom skulle rymma den politiska debatt som han ansåg att det inte fanns plats för inom Framstegspartiet. Föreningen tolkades av många som ett steg mot ett eget parti.

Efter att för ett år sedan knappt ha förlorat kampen om ordförandeposten mot Sigurður Ingi Jóhannsson har Sigmundur Davíð Gunnlaugsson befunnit sig i konflikt med partiledningen. Relationen mellan honom och övriga i alltingsgruppen är fortfarande frostig.

Nu kommer nästa alltingsval betydligt snabbare än väntat. Tiden för att bilda nytt parti - om sådana tankar finns hos Sigmundur Davíð Gunnlaugsson - är knapp. Själv säger han till Vísir att han kommer att kandidera för Framstegspartiet i valet. Han anser att han har en stark ställning internt:
"Jag anser att Framstegspartiet borde kunna ha goda möjligheter. Naturligtvis tycker man att det är sorgligt att partiet inte är i den position som det borde ha för att gå in i detta läge som ett parti för stabilitet som alltid har klarat svåra lägen."
Sigmundur Davíð Gunnlaugsson räknar med att Framstegspartiet håller landsmöte före nyvalet den 28 oktober. Att det är så kort inpå valdagen kan göra att han inte väljer att på nytt ta en strid med Sigurður Ingi Jóhannsson om partiledarskapet.

Här kan du läsa mer om turerna inom Framstegspartiet.

Ljus framtid och Folkets parti klarar spärren till alltinget

Renässans riskerar att tvingas lämna alltinget efter bara ett år. Men både Ljus framtid och Folkets parti klarar femprocentsspärren. Störst på Island är Självständighetspartiet - men avståndet till Gröna vänstern är inte stort. Sju eller åtta partier tar plats i alltinget. Det visar opinionsmätningar som utförts av Zenter och Fréttablaðið.

I alltingsvalet för ett knappt år sedan såg det länge ut som Ljus framtid inte skulle klara femprocentsspärren. Då var det motståndet mot ett nytt jordbruksavtal som räddade kvar partiet i parlamentet. Nu ser beslutet att lämna regeringssamarbetet med Självständighetspartiet och Renässans ut att kunna rädda Ljus framtid på nytt.

Det är Zenter och Fréttablaðið som står bakom de första opinionsmätningarna som gjorts efter regeringskrisen. Hos Zenter får Ljus framtid 5,6 procent - ett väljarstöd som skulle ge partiet tre mandat i alltinget om det vore val i dag. Det är första gången på flera månader som partiet hos något opinionsinstitut klarar femprocentsspärren.

För koalitionspartnern Renässans ser läget bekymmersamt ut. Partiet har bara 2,7 procent av väljarna bakom sig och förlorar därmed samtliga platser i parlamentet.

Största parti är Självständighetspartiet med 26,4 procent. Om det var ett valresultat skulle det vara Självständighetspartiets näst sämsta val sedan Island blev republik 1944.

Gröna vänstern är ohotad tvåa med 22,8 procent av väljarstödet. Avståndet mellan Självständighetspartiet och Gröna vänstern är inte större än att det ligger inom den statistiska felmarginalen.

Ytterligare fyra partier klarar spärren i Zenters mätning. Piratpartiet får 12,5 procent, Framstegspartiet 10,5 procent, Folkets parti 9,8 procent och Socialdemokraterna 9 procent.

Precis som vid valet i oktober 2016 ser sju partier ut att få representanter i alltinget. Folkets parti klarade inte spärren då, men ser nu att ta sig över den med god marginal. Däremot ser alltså Renässans ut att enligt Zenter försvinna ur parlamentet.

Det finns också ett starkt stöd för nyvalet. Hela 68,5 procent säger att de är positiva till att nyval utlyses så snart som möjligt. Bara 14 procent vill inte ha nyval. Vidare är det 10,6 procent som varken säger ja eller nej medan 6,8 procent inte tog ställning till frågan.

Ännu jämnare är det mellan Självständighetspartiet och Gröna vänstern i Fréttablaðiðs mätning. Där får Självständighetspartiet 23 procent och Gröna vänstern 22,8 procent.

Tredje störst på Island är Piratpartiet med 13,4 procent. Därefter följer Folkets parti med 10,9 procent, Framstegspartiet med 10,4 procent och Ljus framtid med 7,1 procent. Också i Fréttablaðiðs undersökning går alltså Ljus framtid framåt efter att ha lämnat regeringssamarbetet.

Här är det åtta partier som tar sig över femprocentsspärren. Men både Renässans och Socialdemokraterna klarar spärren med liten marginal. Renässans har stöd av 5,2 procent av väljarna och Socialdemokraterna av 5,1 procent.

Utanför alltinget finns Folkfronten med 0,6 procent, Islands socialistparti med 0,3 procent och Isländska folkfronten med 0,2 procent.

Om detta vore ett valresultat skulle Självständighetspartiet och Gröna vänstern få femton mandat var, Piratpartiet nio mandat, Folkets parti och Framstegspartiet sju mandat var, Ljus framtid fyra mandat och Renässans och Socialdemokraterna tre mandat var. För att bilda en majoritetsregering krävs en koalition mellan minst tre partier.

Här kan du läsa mer om regeringskrisen.

Bjarni Benediktsson vill se tvåpartiregering efter nyvalet


En stark tvåpartiregering vore det bästa för Island. Det sade statsminister Bjarni Benediktsson i går efter att president Guðni Th. Jóhannesson godkänt hans begäran om att få upplösa alltinget. Nyvalet blir den 28 oktober. Presidenten uppmanade alla islänningar att utnyttja sin rösträtt - trots att många kan vara besvikna på den politiska utvecklingen.

När Bjarni Benediktsson i går anlände till presidentens residens på Bessastaðir var det med en begäran om att få upplösa alltinget i handen. Guðni Th. Jóhannesson skrev under. Han hade inför mötet talat med övriga partiledare. Där framkom det att det inte fanns några möjligheter att bilda en stabil regering.

Nyvalet blir den 28 oktober. Partiledarna påbörjade i går diskussioner om hur arbetet i alltinget ska fortgå fram till valdagen. De har ännu inte kommit överens om vilka frågor som ska prioriteras. En rad brådskande ärenden finns att behandla - som ekonomiskt stöd till krisande fårbönder och uppehållstillstånd till asylsökande som annars riskerar utvisning.

Bjarni Benediktssons försök att bilda en ny majoritetsregering misslyckades alltså. Hans regering levde bara i 247 dagar. Det är det mest kortlivade majoritetsstyret i Islands historia. Årets nyval kommer att äga rum 364 dagar efter det senaste alltingsvalet.

Vid presskonferensen på Bessastaðir sade Bjarni Benediktsson att Självständighetspartiet och Ljus framtid hade olika uppfattningar om de händelser som utlöst regeringskrisen. Men han sade att samarbetet avslutats med vänskapliga kramar. Det var dock inte helt oväntat för honom att trepartikoalitionen inte skulle hålla:
"Alla minns hur svårt det var att bilda regeringen. Alla visste att vi byggde regeringssamarbetet på en regeringsförklaring från tre partier. Jag sade offentligt att trepartiregeringar aldrig har varat en hel mandatperiod. Det har aldrig skett och det skedde inte heller denna gång. Jag sade också att jag var mycket bekymrad över den knappa majoriteten, vilket ledde till att jag först övergav regeringsförhandlingarna med dessa två partier. Så kände man att man hade skyldighet att leva upp till det ansvar som väljarna hade gett och göra det som var möjligt att göra i det läget, som var att bilda denna regering. I denna bemärkelse fanns kanske i viss mån regeringens svaghet redan från början. Det var svårigheter från början efter senaste valet."
Bjarni Benediktsson tror att det kan bli svårt att bilda regering efter nyvalet. Att allt fler partier tar sig in i alltinget innebär att det blir mer komplicerat att regera. Under presskonferensen sade han att hans önskan är en stark tvåpartiregering:
"Personligen tilltalas jag inte av regeringssamarbeten mellan många partier - upp till fyra, fem, sex partier. Jag anser att historien visar oss att det inte blir framgångsrikt. Jag vill se att det nya regeringssamarbetet bygger på två starka partier. Jag tror att det kostar färst kompromisser mellan partier, och om en sådan regering är en möjlighet efter valet så blir den det i särklass starkaste alternativet. Det första alternativet i min värld är att bilda en tvåpartiregering. Jag anser dock att mycket - som läget är just nu - säger en att det är osannolikt. Detta kan förändras fram till valet. Detta är något som väljarna måste tänka på."
Under presskonferens kommenterade också Bjarni Benediktsson de förhandlingar som han hade med olika partier efter senaste valet. Han ansåg inte att han hade varit för kräsen när det gällde att hitta samarbetspartner. Som exempel gav Bjarni Benediktsson att han kunde tänka sig att erbjuda Gröna vänstern posten som finansminister - ett uppdrag ingen tidigare självständighetspartist varit redo att ge åt ett parti så långt ut på vänsterkanten.

Inte heller ville Bjarni Benediktsson utesluta något parti som en potentiell samarbetspartner.

Guðni Th. Jóhannesson sade att det var viktigt att politiker agerade på ett sådant sätt att allmänheten hade förtroende och respekt för alltinget. Han uppmanade också alla medborgare att utnyttja sin rösträtt i det kommande nyvalet:
"Jag uppmanar alla som har rösträtt att utnyttja den trots att det kan finnas en viss leda, otålighet och besvikelse som kanske har börjat ta sig in i människors tankar."
Alla listor måste vara klara senast den 13 oktober. Piratpartiet kommer att hålla provval. Renässans, Ljus framtid och Folkets parti låter nämnder sätta samman namnen på valsedlarna. Socialdemokraterna kommer att flytta det landsmöte som skulle hållas samma helg som nyvalet. Tillsammans med Gröna vänstern, Självständighetspartiet och Framstegspartiet behöver de ta beslut om hur kandidaterna ska utses.


Här kan du läsa mer om det kommande nyvalet och ovan kan du se Bjarni Benediktssons och Guðni Th. Jóhannessons presskonferenser.

Dagens citat

"Här blev det en vändpunkt. Feminismen fällde regeringen. Den nya öppna tiden fällde den gamla stängda. Bjarni Ben tycktes fortfarande inte förstå den skiljelinjen. Han förstår inte att hans tystnad var en försvarsställning för patriarkatet. Han förstod inte att som statsminister hade han snarare skyldigheter mot pedofilens offer än mot pedofilen själv och det system som man tjänade. Han följde inte presidentens exempel och på eget initiativ tog själv kontakt med den sjuke mannens styvdotter. Han gick i baklås och fick plötsligt en pedofil i famnen och trodde att han kunde gömma honom där. Han satte därför pedofilen framför barnen eftersom han inte såg till andra intressen än sina egna."

Författaren Hallgrímur Helgason skriver i Stundin om statsminister Bjarni Benediktssons agerande i samband med regeringskrisen.

måndag 18 september 2017

Amerikansk komiker kissade i Blå lagunen



Den amerikanske komikern Jim Norton besökte nyligen Island. I den pratshow han har ihop med Sam Roberts berättar han om besöket och hur han bland annat kissade i Blå lagunen. Han säger att han inte vet varför han gjorde det, men att det var i den del av badet som är avsedd för enskilda hotellgäster. Efter att ha bevittnat utelivet i Reykjavík är hans intryck att många islänningar verkar vara alkoholister. Men han berättar också att han uppskattade resan och att han vill komma tillbaka under vintern. Du ser programmet ovan.

Birgitta Jónsdóttir lämnar - populäraste piraten återvänder

Birgitta Jónsdóttir lämnar alltinget i samband med nyvalet. Men samtidigt vill Piratpartiets populäraste politiker Helgi Hrafn Gunnarsson återvända till parlamentet. Han kommer att kandidera till en plats i det kommande valet. När bägge satt i alltinget var relationen så usel att en psykolog kallades in. Själv beskrev Helgi Hrafn Gunnarsson stämningen som i ett destruktivt förhållande.

Inför senaste alltingsvalet hade Piratpartiets Birgitta Jónsdóttir meddelat att hon tänkte lämna parlamentet. Men hon ändrade sig och kandiderade för en tredje mandatperiod - trots att hon själv anser att ingen folkvald bör sitta längre än två mandatperioder.

I somras sade hon åter att hon inte tänkte ställa upp för omval. Nu står Island inför ett nyval. Och den här gången säger Birgitta Jónsdóttir att tiden i alltinget är slut. Hon skriver på Facebook att hon inte kommer att låta sig övertalas till att kandidera för en fjärde mandatperiod:
"Jag vill inte hålla människor i onödig ovisshet. Jag kommer trots att jag inte kandiderar naturligtvis fortsätta att kämpa för ett rättvisare samhälle och de förändringar som jag har lagt vikt vid att få igenom både här i landet och utomlands."
I utlandet är Birgitta Jónsdóttir Piratpartiets mest kända företrädare. Inom partiet har hon också många anhängare. Men det finns också många internt som betraktar vissa av hennes uttalanden som problematiska. Birgitta Jónsdóttir har en tydlig vänsterprofil - något som de pirater som har andra åsikter i exempelvis välfärdsfrågor anser vara negativt för partiet.

Samtidigt som Birgitta Jónsdóttir lämnar politiken vill Helgi Hrafn Gunnarsson återvända till alltinget. Det beskedet gav han på Facebook. Han representerade Piratpartiet i alltinget mellan 2013 och 2016. Han gjorde sig känd som en skicklig debattör, valdes till 2015 års politiker och var partiets populäraste företrädare.

Samarbetet med Birgitta Jónsdóttir var dock allt annat än konfliktfritt. Hon och Helgi Hrafn Gunnarsson hade flera öppna gräl. För att lösa krisen kallades en arbetsplatspsykolog in. Helgi Hrafn Gunnarsson beskrev relationen mellan de två som ett destruktivt förhållande.

Helgi Hrafn Gunnarsson valde att inte kandidera till alltinget i 2016 års val. Men nu har han alltså tänkt om. Han skriver att han tycker att alla de piratpartister som då valdes in har gjort ett mycket bra jobb. Helgi Hrafn Gunnarsson har ändå bestämt sig för att lyssna på uppmaningarna om att återvända:
"Nu besvarar jag kallet från dem som har uppmanat mig att kandidera denna gång, men jag vill samtidigt påminna oss alla om att vår framgång står och faller med nya människors möjligheter. Jag vill tacka er alla som vid en eller annan tidpunkt har deltagit i detta och längtar efter att använda all denna energi och all denna tid åt alla dessa goda saker."
Om Helgi Hrafn Gunnarsson väljs in i alltinget på nytt blir det efter att ha varit borta i ett år. Han skriver att han inte ångrar att han inte ställde upp i förra valet:
"Jag har en löjligt privilegierad situation. Jag har inte bara provat att kandidera - och på grund av en rad osannolika och samverkande händelser - och blivit vald, utan också provat att på eget initiativ vara en före detta ledamot. Det var ett av de viktigaste besluten som jag fattat och jag ångrar det inte en sekund. Det var riktigt och gav mig möjlighet att se allt detta i ett nytt och bättre ljus."
Här kan du läsa mer om Birgitta Jónsdóttirs beslut att lämna alltinget.

Statsminister upplöser alltinget - val på Island 28 oktober

I dag väntas statsminister Bjarni Benediktsson begära att få upplösa parlamentet. Om president Guðni Th. Jóhannesson säger ja blir det nyval till alltinget den 28 oktober. Statsministerns försök att bilda en ny majoritetsregering har misslyckats. Både Ljus framtid och Renässans har sagt ja till att sitta kvar i en interimsregering ihop med Självständighetspartiet.

Sannolikheten för att Bjarni Benediktsson skulle lyckas skapa en ny majoritetsregering med Renässans och Framstegspartiet var aldrig hög. I går eftermiddag stod det klart att statsministern gav upp försöken. Han kontaktade då övriga partiledare och meddelade att han i dag kommer att begära att alltinget upplöses.

Bjarni Benediktsson väntas klockan 11 lokal tid träffa Guðni Th. Jóhannesson. Om inte presidenten har några invändningar upplöses parlamentet. Nyval ska då ske inom 45 dagar. Först talades det om den 4 november som valdag. Nu pekar allt mot att det i stället blir den 28 oktober.

Om alltinget upplöses blir det upp till partiledarna att besluta om dagarna fram till valet. Det finns möjlighet att fortsätta arbetet i parlamentet på samma sätt som vanligt. Diskussionerna kommer att ledas av talmannen Unnur Brá Konráðsdóttir.

Piratpartiet har redan tagit ställning för att alltinget ska behandla åtminstone tre frågor före valet. I ett brev till samtliga ledamöter skriver Jón Þór Ólafsson att det är tre förslag som är särskilt angelägna. Det gäller uppehållstillstånd till en asylsökande familj från Afghanistan, ett förbud för dömda sexualförbrytare att arbeta som advokater och ett beslut som gör det möjligt för det blivande parlamentet att godkänna en ny grundlag utan att vänta på att nästa parlament ska bekräfta samma grundlagsförändringar.

När Bjarni Benediktsson i lördags träffade Guðni Th. Jóhannesson bad presidenten honom att leda en interimsregering tills en ny regering bildats. Självständighetspartiet och Ljus framtid sade ja till detta. Även Renässans gav i går klartecken till att fortsätta fram tills det finns en ny regering.

Men Renässans ställde också krav på tiden fram till dess. I ett uttalande skriver partiets rådgivande råd att det är nödvändigt att före ett nyval utreda vilken roll ministrar i regeringen har haft i turerna kring de sexualförbrytare som har beviljats upprättelse och återfått ett fläckfritt rykte.

De ministrar som Renässans vill utreda är Bjarni Benediktsson och justitieminister Sigríður Á. Andersen. Men granskningen ska också gälla Brynjar Níelsson, ordförande för alltingets grundlags- och tillsynsnämnd. Även Gröna vänstern vill genomföra en sådan granskning. Under tiden anser partiet att Brynjar Níelsson måste kliva åt sidan.

Sigríður Á. Andersens ställning har försämrats dramatiskt de senaste dagarna. Hon medgav i går i Stöð 2 att hon brutit mot sekretessen genom att meddela Bjarni Benediktsson att hans far, Benedikt Sveinsson, undertecknat ett rekommendationsbrev åt en dömd pedofil. Om detta var något problem ansåg hon att Benedikt Sveinsson fick vända sig till henne.

Men Sigríður Á. Andersen försvarade agerandet. Hon sade att det var nödvändigt att röja uppgifterna för statsministern. Hon behövde i sin roll som justitieminister få veta om Bjarni Benediktsson på något sätt hade något med rekommendationsbrevet att göra. Därför var det enligt Sigríður Á. Andersen motiverat att berätta.

Heimdallur, Självständighetspartiets ungdomsförbund i Reykjavík, skriver i ett uttalande att Sigríður Á. Andersens agerande har orsakat en förtroendespricka. Ledningen säger sig vara djupt besviken över hur hon hanterat frågan. Den efterlyser också en översyn av lagen om upprättelse.

Kritik kom också från alltingsledamoten Páll Magnússon. Han sade till RÚV att Självständighetspartiet så snart som det i juli blev känt att Benedikt Sveinsson var en av undertecknarna borde ha informerat allmänheten. Om det hade varit juridiskt tveksamt borde de ha försökt få Benedikt Sveinsson själv att gå ut med uppgifterna.

Sigríður Á. Andersen går nu till motoffensiv mot kritikerna. Hon skriver i Morgunblaðið att statsministern alltid har rätt att ta del av alla uppgifter. Därför har hon heller inte brutit någon sekretess.

Partikamraten Jón Gunnarsson har samma uppfattning. Han skriver på Facebook att Sigríður Á. Andersen är den första justitieministern som inte närmast automatiskt har godkänt krav på upprättelse. I stället har hon inlett en omprövning av lagen. På den politiska sajten Andríki - som bland annat drivs av maken Glúmur Björnsson - beskrivs hon som den första som sagt nej till en begäran om upprättelse och att ingen har beviljats det under hennes tid som statsråd.

Piratpartiet kommer att hålla provval för att bestämma hur listorna ska se ut i ett nyval. Hur övriga partier kommer att göra är ännu inte bestämt. Socialdemokraterna har sedan tidigare utlyst landsmöte till den 28 oktober. En av frågorna på dagordningen är ett namnbyte. Men om nyvalet blir samma dag kommer landsmötet att flyttas.

Partiernas listor måste lämnas in till valnämnden senast den 13 oktober.

Här kan du läsa mer om regeringskrisen.

Dagens citat

"Vi beslutade oss för att inte ta den enkla vägen och nöja oss med sådana arbetsmetoder som vi anser är oacceptabla. Detta är en principfråga för oss - principer om mänskliga rättigheter är viktigare än några taburetter eller makt."

Óttarr Proppé, ledare för Ljus framtid, i Vísir om beslutet att lämna regeringssamarbetet.

söndag 17 september 2017

Dagens bonuscitat

"Denna regering gav helt enkelt upp andan eftersom limmet som höll den samman var mycket svagt från början - tre partier, två helt nya, oerfarna människor, en persons majoritet och svåra frågor som väntade. Det var få som slog vad om att denna regering skulle hålla ut hela mandatperioden."

Stefanía Óskarsdóttir, statsvetare vid Háskóli Íslands, i Morgunblaðið om regeringskrisen.

Gunnar Smári Egilsson startar ny tidning efter konkurs

Ett halvår efter Fréttatíminns kollaps har chefredaktören Gunnar Smári Egilsson planer på en ny tidning. Den här gången handlar det om en tidskrift med fokus på kultur- och samhällsfrågor. Och det finns inga drömmar om några stora vinster. Tidskriften ska drivas av eldsjälar och finansieras av prenumeranter, uppger RÚV.

När Gunnar Smári Egilsson tog över Fréttatíminn var målet att på sikt kunna utmana Fréttablaðið om positionen som landets största gratistidning. Utgivningen utökades från ett till tre nummer i veckan. Flera etablerade journalister anställdes.

Men i våras gick Fréttatíminn omkull. Utgivningen gick hela tiden med stora förluster. Försöken att få in nya ägare misslyckades. Tidningen har nu begärts i konkurs.

De anställda gick inte bara miste om löneutbetalningar. De ansåg också att Gunnar Smári Egilsson förde dem bakom ljuset. Inför personalen gav han sken av att verksamheten gick bra. När konkursen stod för dörren lade han i stället sin energi på att grunda Islands socialistparti.

Fréttatíminn var långt ifrån den första tidningen där Gunnar Smári Egilsson haft en nyckelroll som gått i konkurs. Men det avskräcker honom inte från att på nytt ge sig in i mediebranschen.

I oktober utkommer första numret av en ny tidskrift med fokus på kultur- och samhällsfrågor. Han säger till RÚV att utgivningen ska finansieras genom prenumerationer och att det inte finns några drömmar om några stora vinster:
"Idén är att detta blir både journalistik, forskning och analys. ... Tidskriften blir som en förening mellan dem som bidrar med material. Som medier på 1800-talet."
Här kan du läsa mer om Fréttatíminns konkurs.

Islands statsminister föreslår nyval 4 november

När statsminister Bjarni Benediktsson i går träffade president Guðni Th. Jóhannesson lämnade han in sin avskedsansökan. Men han bad inte om att få upplösa alltinget och utlysa nyval. Bjarni Benediktssons förslag till valdag är den 4 november. Men i det tysta försöker han bilda en ny koalition. Hittills har han inte lyckats.

Bjarni Benediktsson var i går den första partiledaren som anlände till presidentens residens på Bessastaðir. Där lämnade han in regeringens avskedsansökan. Guðni Th. Jóhannesson bad honom att fortsätta som statsminister tills en ny regering har bildats.

Men Bjarni Benediktsson bad inte om att få upplösa alltinget och utlysa nyval. Han sade efter mötet att han vill komma överens med övriga partier i alltinget om valdagen. Bjarni Benediktssons förslag är den 4 november. Det är hittills inget parti som motsätter sig detta datum.

I det tysta har Bjarni Benediktsson haft upprepade kontakter med Framstegspartiets ledare Sigurður Ingi Jóhannsson. Förhoppningen är att Framstegspartiet ska ta Ljus framtids plats i en majoritetskoalition tillsammans med Renässans. Hittills har samtalen inte lett till något resultat.

Framstegspartiets alltingsgrupp har vid två tillfällen diskuterat möjligheterna att sätta sig i en regering. Bägge gångerna har alltingsgruppen varit enig om att säga nej. Framstegspartiet kan inte tänka sig att ingå i en regering tillsammans med Renässans.

När det gäller marknadsfrågor står Framstegspartiet och Renässans mycket långt ifrån varandra. Renässans är Islands mest marknadsliberala parti medan Framstegspartiet har sina rötter i bonderörelsen och sina kärnväljare på landsbygden - och där är motståndet stort mot reformer som skulle slå mot lantbruket och de statsbidrag som finansierar näringen.

Marknadsfrågorna har avgörande betydelse för bägge partierna. Därför är det inte troligt att Bjarni Benediktsson lyckas övertala Renässans och Framstegspartiet att bilda regering med Självständighetspartiet.

Just nu är det dessutom osäkert hur Bjarni Benediktssons interimsregering ska se ut. Renässans lämnar besked om deltagande i en regering fram till nyvalet först efter helgen. Ljus framtid har redan sagt ja till att stanna kvar i regeringen tills en ny finns på plats - men i fredags sade Bjarni Benediktsson att han inte ville ha några företrädare för Ljus framtid i interimsregeringen.

Samtidigt står det klart att Bjarni Benediktsson verkar ha spridit informationen om att hans far Benedikt Sveinsson undertecknat ett rekommendationsbrev åt en dömd pedofil som sökte upprättelse. Han har tidigare sagt att han inte kunnat diskutera frågan eftersom justitiedepartementet gjort bedömningen att det rört sig om uppgifter belagda med sekretess.

Davíð Oddsson, chefredaktör för Morgunblaðið samt tidigare ordförande för Självständighetspartiet och statsminister, skriver i lördagens ledare att han själv fick två mejl från en annan dömd sexualförbrytare. Även här ville sexbrottslingen få hjälp med ett rekommendationsbrev för att kunna söka upprättelse.

De två var bekanta eftersom de studerade juridik tillsammans vid Háskóli Íslands. Davíð Oddsson valde dock att inte besvara mejlen.

När Bjarni Benediktsson och Davíð Oddsson träffades över en lunch i torsdags berättade han att pappan Benedikt Sveinsson hade undertecknat ett rekommendationsbrev. Han sade också att Benedikt Sveinsson senare samma dag skulle gå ut med informationen i ett uttalande.

Davíð Oddsson fick alltså kännedom om statsministerns kopplingar till den pedofil som fått upprättelse. Och han fick det innan allmänheten fått samma information. Bjarni Benediktsson visste då att uppgifterna snart skulle bli offentliga, men han ansåg alltjämt att han inte kunde berätta samma sak för allmänheten.

Den dömde pedofilen vände sig inte bara till Benedikt Sveinsson. Han fick också ett rekommendationsbrev från Sveinn Eyjólfur Matthíasson, vd för bussföretaget Kynnisferðir. Bolaget ägs av Bjarni Benediktssons familj. Mannen hade tidigare varit anställd i företaget.

Bjarni Benediktsson har enligt Stundin fler kopplingar till den dömde mannen. Efter att han av sin styvdotter polisanmälts för en lång rad sexuella övergrepp sökte han juridisk rådgivning från Bjarni Benediktsson - som då arbetade som jurist - och Brynjar Níelsson, den advokat som i dag sitter i alltinget för Självständighetspartiet och leder den konstitutions- och tillsynsnämnd som har behandlat frågorna om återupprättelse och återställt fläckfritt rykte för dömda sexualförbrytare.

En annan fråga som Bjarni Benediktsson behöver lösa är budgeten. Regeringens budgetproposition lades fram i veckan, men det finns ingen majoritet i alltinget för det befintliga förslaget. Om det blir nyval blir det sannolikt den nya regeringen som får lägga budgeten för 2018. Därför kan de ekonomiska prioriteringarna för nästa år också bli en viktig valfråga.

Här kan du läsa mer om regeringskrisen.

Dagens citat

"Jag lade särskilt märke till att statsminister Bjarni Benediktsson i Valhöll i dag sade att det fanns ett behov av politiska partier med stark infrastruktur och historia, partier som kan rida ut stormen. Att det fanns ett behov av starka politiker som inte knäcktes av motgångar. Det ligger mycket i detta, men det är lite konstigt eftersom han inte tycktes ha värdesatt dessa egenskaper lika mycket i det förra samarbetet."

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, alltingsledamot för Framstegspartiet och tidigare statsminister, i Morgunblaðið om fredagens presskonferens där statsminister Bjarni Benediktsson meddelade att han vill utlysa nyval.

lördag 16 september 2017

Dagens bonuscitat

"Regeringsavhoppet visar att människor har fått nog av hemlighetsmakerisystem där våld mot kvinnor och barn tas med lättsinne och aningslöshet."

Fiske- och jordbruksminister Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir skriver på Twitter om regeringskrisen.

Invandringskritiker blir invandrare - emigrerar till Spanien

I Frihetspartiet skulle Gústaf Níelsson kämpa mot invandring till Island. Nu blir han själv invandrare. På Facebook skriver Gústaf Níelsson att han flyttar till Spanien för gott. Han har också sålt alla ägodelar på Island. Nu rosar han livet södra Europa där han slipper skrapa isiga bilfönster och har nära till golfbanan.

Gústaf Níelsson var länge en kontroversiell medlem i Självständighetspartiet. Vid flera landsmöten presenterade han förslag som riktade sig mot invandring - och i synnerhet mot muslimer. Men de senaste åren har det blivit en rad partibyten.

Då han fortfarande var med i Självständighetspartiet erbjöds han av Framstegspartiet en plats i Reykjavíks råd för mänskliga rättigheter. Inbjudan kom från Sveinbjörg Birna Sveinbjörnsdóttir, som nyligen lämnade partiet efter en rad kritiserade uttalanden om invandring, asylsökande och flyktingmottagande.

Inför förra valet gick han med i Isländska folkfronten - ett parti där motståndet mot islam, EU och flyktingmottagande står i centrum. Men efter en personlig konflikt hoppade han av partiet. Nyligen var han i stället med om att grunda Frihetspartiet, ett parti vars politik på pappret närmast ser ut som en karbonkopia av Isländska folkfrontens partiprogram.

Gústaf Níelsson var en av de personer som skulle kandidera för Frihetspartiet i kommunalvalet i Reykjavík i maj nästa år. Men så blir det inte. På Facebook skriver Gústaf Níelsson att han och hustrun nu flyttat till Spanien. Alla ägodelar på Island har sålts. Han verkar också mycket nöjd med tillvaron i det nya hemlandet:
"På Spaniens lågland har man inte vinden rakt emot sig och de behöver aldrig skrapa bilrutor. I Spanien är tusenlappen värdefull och folket vänligt och det som betyder desto mer: hälsovårdscentralen finns på granngatan, baren på sjuttio stegs avstånd och stadsbibliotekets på femtio steg - för att inte tala om fem golfbanor inom tio minuters köravstånd."
Det enda Gústaf Níelsson säger sig sakna är stämningen på badhuset i Reykjavík.

Här kan du läsa mer om Frihetspartiet.

Regeringspartier i ordkrig efter besked om nyval på Island


Nyval är enda alternativet. I alltinget finns ingen möjlighet att bilda en majoritetsregering. Det är statsminister Bjarni Benediktssons slutsats efter att Ljus framtid hoppat av regeringssamarbetet. I dag är samtliga partiledare kallade till president Guðni Th. Jóhannesson. Där väntas Bjarni Benediktsson lämna in sin avskedsansökan.

Besvikelsen inom Självständighetspartiet var stor när Ljus framtid sent i torsdags kväll tog beslut om att lämna regeringssamarbetet. Partiet hänvisade till en förtroendespricka som var omöjlig att överbrygga. Några timmar senare meddelade Renässans att nyval var den bästa lösningen eftersom partierna i alltinget behövde förnya sina mandat från väljarna.

De senaste månaderna har beslut om att ge dömda sexförbrytare upprättelse. Denna upprättelse är nödvändig för att få det som kallas obefläckat rykte - något som i sin tur är nödvändigt för att till exempel kunna få arbeta som advokat och att kandidera i allmänna val.

Justitieminister Sigríður Á. Andersen har redan sagt att hon vill avskaffa bestämmelsen eftersom den är otidsenlig. Men i veckan framkom det att Benedikt Sveinsson, far till statsminister Bjarni Benediktsson, undertecknat ett rekommendationsbrev för upprättelse åt en dömd pedofil.

Sigríður Á. Andersen informerade Bjarni Benediktsson om detta i slutet av juli. En månad tidigare hade justitiedepartementet gett beskedet att det inte var tillåtet att lämna ut uppgifter om vilka som undertecknat rekommendationsbrev. Det beslutet revs upp i veckan efter en juridisk prövning.

Nu anklagas Sigríður Á. Andersen för att ha försökt mörklägga kopplingarna till Bjarni Benediktsson. Detta har hon konsekvent förnekat.

När Bjarni Benediktsson i går eftermiddag kallade till presskonferens var det efter samtal med alla partier utom Socialdemokraterna och Piratpartiet. Han sade att det parlamentariska läget var lika låst som efter valet i oktober förra året. Det fanns inga möjligheter för honom att bilda en ny majoritetsregering. Därför såg han inget annat alternativ än nyval.

Bjarni Benediktsson sade att politikerna i alltinget hade svikit väljarna eftersom de inte hade förstått hur angeläget det varit att avskaffa lagen om upprättelse. Han ansåg att lagen inte återspeglade dagens värderingar. Inte heller tog den tillräcklig hänsyn till brottsoffer - i synnerhet när det gällde grova brott som sexuella övergrepp mot barn.

Men han försvarade partiets hantering av frågan. Besluten om upprättelse hade fattats enligt isländsk lag och praxis. Bjarni Benediktsson hade själv inget att dölja.

Han gick också till hårt angrepp mot Ljus framtid. Bjarni Benediktsson sade att han nu lärt sig läxan att inte förlita sig på små partier utan historia och utan en verklig folkrörelse bakom. Han efterlyste starka ledare som folket kunde lita på och som kunde bygga vidare på dagens starka ekonomiska läge.

Bjarni Benediktsson sade att han blivit chockad över att få veta att hans far undertecknat ett rekommendationsbrev åt den barndomsvän som dömts för en lång rad sexuella övergrepp mot barn. Det var något han själv aldrig skulle kunna tänka sig att skriva under. Men detta var inget som enligt Bjarni Benediktsson påverkade hans ställning som partiledare.

Samtliga partiledare har i dag kallats till president Guðni Th. Jóhannessons residens på Bessastaðir. Bjarni Benediktsson är först klockan 11 lokal tid. Där väntas han lämna in sin avskedsansökan. Om inte Guðni Th. Jóhannesson ser någon uppenbar möjlighet att bilda ny regering kommer han inte att motsätta sig att nyval utlyses.

Bjarni Benediktsson sade i går att han vill se nyval i oktober. Datumet för valet kommer att bestämmas efter samråd med övriga partier. Det enda formella kravet är att valet får ske tidigast 45 dagar efter att det tagits beslut om nyval.

Stämningen mellan de tre regeringspartierna sjönk i går snabbt under fryspunkten. En lång rad självständighetspartister dömde ut Ljus framtids agerande som oansvarigt. De hävdade också att den förtroendespricka som partiet hänvisade till var ett påhitt. Flera antydde också att Ljus framtids verkliga motiv till agerande var partiets svaga opinionssiffror.

I den interimsregering som ska leda Island fram till nyvalet kommer inte Bjarni Benediktsson att acceptera några representanter från Ljus framtid. Det beskedet gav han i anslutning till presskonferensen.

Men även Renässans ställde ultimatum. Partiet krävde i ett pressmeddelande i går kväll att Bjarni Benediktsson och Sigríður Á. Andersen måste kliva åt sidan så länge som turerna kring att ge sexualförbrytarna upprättelse behandlas. Samma krav riktas mot Brynjar Níelsson, ordförande för alltingets konstitutions- och tillsynsnämnd.

Renässans vill också att turerna kring upprättelsebesluten utreds till fullo innan Island går till nyval.

Bjarni Benediktsson var i går den enda partiledaren som inte förespråkade nyval. Framstegspartiet öppnade en dörr på glänt mot ett regeringssamarbete, men ordföranden Sigurður Ingi Jóhannsson sade att partiet inte kunde gå med på att bara ta över Ljus framtids roll. För att sätta sig i en regering ställde partiet en rad krav - och det var uppenbarligen mer än vad som gick att komma överens om.

Piratpartiet meddelade att alltinget först borde rösta för en ny grundlag och därefter hålla nyval. Det nya parlamentet skulle då kunna fastställa förändringarna i grundlagen. Inget annat parti talade under gårdagen om grundlagsfrågan.

Från Socialdemokraterna och Gröna vänstern nämndes nyval som enda lösningen. Båda är partier som har goda förhoppningar om ett bättre valresultat än i alltingsvalet för ett knappt år sedan.

Även om det är frågan om upprättelse för brottslingar som fäller regeringen så är den långt ifrån den enda frågan som fått samarbetet att kollapsa. Inget av de tre regeringspartierna har varit entusiastiska över samarbetet. Koalitionen sågs som en av de minst dåliga lösningarna på ett parlamentariskt läge ingen ville ha.

Inte heller är något av de tre partierna riktigt nöjda med den budgetproposition som presenterades i veckan. Dessutom står det redan klart att det inte finns majoritet för budgeten i alltinget. Regeringspartierna har minsta möjliga majoritet med 32 mandat av 63. Flera regeringspolitiker har redan sagt att de inte stödjer budgeten utan stora förändringar.

Hur budgetarbetet ska fortgå är oklart. Förra året fick partierna i alltinget gemensamt komma överens om en budget eftersom det inte fanns någon regering. Ett liknande förfarande kan bli aktuellt även i år.

Självständighetspartiet har sedan tidigare utlyst landsmöte till första helgen i november. Där har Bjarni Benediktsson sagt att han kandiderar för omval. I nuläget sluter den övriga partitoppen upp bakom honom. En som skulle kunna utmana honom är utrikesminister Guðlaugur Þór Þórðarson. Beroende på datumet för alltingsvalet kan landsmötet komma att flyttas.

Här kan du läsa mer om regeringskrisen och ovan kan du se Bjarni Benediktssons presskonferens.

Dagens citat

"Sigríður Andersen är livsavgörande i isländsk politik och lyckades med det som hela oppositionen har misslyckats med de senaste åren. Hon knäckte Självständighetspartiet, fällde Bjarni och bröt ned regeringen."

Össur Skarphéðinsson, tidigare utrikesminister och ledare för Socialdemokraterna, skriver på Facebook om justitieminister Sigríður Á. Andersens hantering av besluten att ge dömda sexbrottslingar upprättelse.

fredag 15 september 2017

Två isländska flaskposters väg till land



Efter ett drygt år bland Nordatlantens havsströmmar drev två flaskposter i land på Sandoy på Färöarna och på Tiree i Skottland. De hade då tillsammans färdats över 3 200 mil sedan de kastades i havet utanför Islands sydvästra spets. De gps-försedda flaskposterna var ett initiativ från ett av RÚV:s barnprogram. På kartan ovan kan du se bägge flaskposternas resa över havet.

Här kan du läsa mer om experimentet.

Utländsk fisk säljs som isländsk i Nordamerika

Fisk från Asien säljs som isländsk i Nordamerika för över 100 miljoner dollar årligen. Varumärket Icelandic Seafood används bland annat för kinesisk tilapia - en art som inte ens finns i isländska vatten. Nu försöker den isländska ägaren av varumärket få det kanadensiska företaget High Liner Foods att bara använda det för isländsk fisk, rapporterar Fréttablaðið.

För sex år sedan kom Icelandic överens med High Liner Foods om rättigheten till varumärket Icelandic Seafood i USA, Kanada och Mexiko. Företaget säljer fryst fisk för över 100 miljoner dollar om året.

Men det är inte bara isländsk fisk som säljs. Varumärket Icelandic Seafood används inte enbart för fångster från Island. Det används dessutom för fisk från Asien. Det gäller exempelvis tilapia odlad i Kina - en art som inte finns i isländska vatten.

Icelandic ägs av Framtakssjóður Íslands, som i sin tur ägs av Landsbanki och femton isländska pensionsfonder. Avtalet med High Liner Foods löper ut i december 2018. Herdís Dröfn Fjeldsted, vd för Framtakssjóður Íslands, säger i Fréttablaðið att de försöker få företaget att inte marknadsföra annan fisk än isländsk som just isländsk:
"Vid tecknandet av ett nytt avtal nästa år ska det upphöra helt och hållet. Varumärket har hittills inte marknadsfört enbart isländska varor, men det är vårt mål för framtiden att det blir så och vi arbetar på att lyckas med det."
Herdís Dröfn Fjeldsted vet inte exakt vilket ursprung de arter har som High Liner Foods säljer som isländska. Hon säger i Fréttablaðið att det ändå handlar om produkter av hög kvalitet:
"Jag har ingen exakt information om varifrån de kommer, men allt detta är kvalitetsvaror som varumärket används för. Vi har omfattande kvalitetskontroll och undersöker noggrant vilka varor som hamnar där. Vi har velat slå vakt om att varumärket är i islänningars ägo och att varor som hamnar där i framtiden alla är isländska."
Varumärket Icelandic Seafood registrerades i USA redan 1973. Hur långt Framtakssjóður Íslands nya avtal med High Liner Foods blir är ännu inte klart.

Islands regering spricker - teg om upprättelse för pedofil

Ljus framtid lämnar trepartikoalitionen. Och Renässans vill utlysa nyval. Därmed står det klart att regeringen spricker. Beskedet kom i natt sedan det i går blivit känt att statsministern Bjarni Benediktssons far skrivit ett rekommendationsbrev åt en dömd pedofil. Detta fick han redan i somras veta av justitieminister Sigríður Á. Andersen - men ingen annan i regeringen informerades.

Efter rekordkorta 247 dagar vid makten tyder allt på att koalitionen mellan Självständighetspartiet, Renässans och Ljus framtid är historia. Regeringen spricker på hanteringen av hur dömda sexbrottslingar fått upprättelse. Enligt Ljus framtid har Självständighetspartiet försökt vilseleda koalitionspartierna. Det har i sin tur skadat förtroendet.

Debatten om upprättelse - en bestämmelse som gör det möjligt för brottslingar att exempelvis på nytt kunna arbeta som advokater eller att kandidera till alltinget - briserade under försommaren. Då blev det känt att en jurist fått upprättelse. Beslutet gav honom möjlighet att ansöka om att åter få arbeta som advokat.

Juristen dömdes 2008 till tre års fängelse för sexuella övergrepp mot fyra flickor. Mot löften om pengar och med hjälp av list tvingade han dem till sex.

2014 var första gången när han vände sig till inrikesministern för att begära upprättelse. Inget beslut togs i frågan. I februari 2016 upprepade han sin begäran. När den beviljades fick han åter det som kallas ett fläckfritt rykte. Och det ger honom i sin tur möjlighet att återfå advokatlicensen.

Beskedet väckte starka reaktioner. Kritik riktades bland annat mot justitieminister Sigríður Á. Andersen och president Guðni Th. Jóhannesson. Hon var ansvarig för det departement som behandlade frågan, och han var den som undertecknade beslutet.

En av de som hade skrivit rekommendationsbrev - något som är nödvändigt - åt juristen var Halldór Einarsson. På Island förknippas han med Henson, den tillverkare av idrottskläder som bland annat fotbollsklubben KR i Reykjavík använder. Efter beskedet har det diskuterats om en bojkott från supportrarnas sida.

Sedan beslutet om återupprättelsen blivit känt har juristen polisanmälts för nya övergrepp. Enligt de kvinnor som anmält honom rör det sig om brott som ska ha begåtts vid samma tid som de övergrepp som han dömdes för.

Snart visade det sig att andra sexbrottsdömda också fått upprättelse. En av dem var en pedofil som dömts för en rad sexbrott mot barn. En av dem som undertecknade ett rekommendationsbrev var Benedikt Sveinsson, far till statsminister Bjarni Benediktsson.

De senaste veckorna har många kritiserat Sigríður Á. Andersen eftersom de ansett att hon inte velat lägga fram all information om besluten. Hon har hänvisat till tveksamheter om vad som varit offentliga uppgifter och inte.

Sigríður Á. Andersen meddelade redan för flera veckor sedan att hon tänker lägga fram ett förslag om att avskaffa lagen om återupprättelse och fläckfritt rykte.

När alltinget samlades i tisdags uppmanade Guðni Th. Jóhannesson i sitt tal ledamöterna att rösta bort lagen. Han sade att den var föråldrad och att det var uppenbart att den stred mot medborgarnas åsikt i frågan. Samma dag vände han sig också till anhöriga till sexbrottslingarnas offer och bad om ursäkt för sin del i den process som gav dem återupprättelse.

När det i går visade sig att Benedikt Sveinsson undertecknat ett rekommendationsbrev gick han snabbt ut och bad om ursäkt. Han skrev i ett uttalande att han ångrade att han tagit ställning för att mannen skulle få ett fläckfritt rykte och att han beklagade att han inte tagit hänsyn till mannens offer.

Men det visade sig också att Sigríður Á. Andersen redan i juli hade informerat Bjarni Benediktsson om att hans far var en av de personer som undertecknat rekommendationsbrev åt mannen. Det meddelade hon ingen annan i regeringen.

Óttarr Proppé, ledare för Ljus framtid, och Benedikt Jóhannesson, ledare för Renässans, fick information från Bjarni Benediktsson i måndags. Det ska dock ha varit övergripande information utan några detaljer.

Redan tidigare har Självständighetspartiet fått kritik från oppositionen för att ha försökt tysta debatten och sopa uppgifter under mattan. Kritiken i går handlade främst om att hon utåt sagt att hon inte kunde delge känslig information, men att hon ändå meddelade statsministern. I ett pressmeddelande som publicerades en månad innan hon informerade Bjarni Benediktsson uppgav justitiedepartementet att det inte var tillåtet att offentliggöra vilka som undertecknat rekommendationsbreven.

Besluten om upprättelse har enligt Sigríður Á. Andersen tagits enligt sedan länge etablerade normer. Hon har också förnekat att hon försökt dölja uppgifter.

Nu spricker alltså regeringen efter avslöjandet. Ljus framtid lämnar koalitionen. I ett pressmeddelande från i natt anges skälet vara "en allvarlig förtroendespricka".

Ljus framtids alltingsgrupp och partistyrelse samlades i går kväll för att diskutera läget. Ungefär hälften av de 80 ledamöterna i styrelsen närvarade. Där rådde stor enighet om att lämna koalitionen. I en e-omröstning i styrelsen röstade 87 procent för att bryta regeringssamarbetet.

Renässans har inte formellt lämnat regeringen. Däremot skriver alltingsgruppen i ett pressmeddelande att den vill utlysa nyval. Beslutet fattades efter ett tre timmar långt möte som slutade först vid fyratiden i morse.

Ett avhopp även från Renässans går inte att utesluta. Partiets alltingsgrupp träffas i dag klockan 9.30 lokal tid för att diskutera läget.

Bjarni Benediktsson har ännu inte kommenterat krisen. Det troliga är att han inom de närmaste dagarna vänder sig till Guðni Th. Jóhannesson med sin avskedsansökan. Presidenten ber honom sannolikt att sitta kvar som statsminister för en interimsregering tills en ny regering kan bildas. Det kan ske genom nyval eller genom en ny koalition mellan några av de partier som i dag sitter i alltinget.

Frågan är dock vilket parti som i detta läge skulle vilja regera ihop med Självständighetspartiet. Men partiet skulle kunna regera vidare i minoritet ihop med Renässans fram till ett nyval. Ett sådant skulle kunna hållas samtidigt som kommunalvalen i maj nästa år.

Klart är att Bjarni Benediktssons trepartikoalition ser ut att bli den mest kortlivade majoritetsregeringen i Islands historia. Den ser alltså ut att spricka efter bara 247 dagar. Tre minoritetsregeringar har dock suttit kortare tid.

Det är tredje gången på knappt nio år som en isländsk majoritetsregering spricker. Gemensamt för de tre är att Självständighetspartiet ingått i samtliga.

Här kan du läsa mer om turerna kring juristens upprättelse.

Dagens citat

"Vår stora varningssignal är naturligtvis valutan. Vi vet att det som vi har är en liten och mycket känslig valuta. Vi räknar med att dess kursökning förr eller senare kommer att nå smärtgränsen och den ger efter och då vet alla islänningar vad som händer."

Henný­ Hinz, ekonom vid Alþýðusam­band Íslands, säger i Morgunblaðið att det ekonomiska läget på Island nu påminner om 2007 - året före finanskraschen.