Ex-minister Katrín Jakobsdóttir: Jag sågade itu henne

Litteraturvetare och lärarjobb. Kommunpolitiker och kultur- och utbildningsminister. Första föräldralediga isländska statsrådet och partiledare för Gröna vänstern. 37-åriga Katrín Jakobsdóttir har en gedigen meritförteckning - och snart väljs hon som första kvinna in i Hið íslenska töframannagildi, föreningen för isländska magiker.

Den 29 maj blir Katrín Jakobsdóttir och läraren Halldóra Björt Ewen de första kvinnorna som väljs in i Hið íslenska töframannagildi. De har enligt Vísir trollat tillsammans sedan åren på universitetet. Den tidigare kultur- och utbildningsministerns hobby har dock förblivit en hemlighet - trots att de år 2009 uppträdde med en magiföreställning vid regeringskansliets årliga fest.

Halldóra Björt Ewen berättar för Vísir att hon aldrig sågat sönder Katrín Jakobsdóttir. Däremot har ex-ministern vid flera tillfällen satt svärdet och sågen i henne:

"Ministern har sågat mig itu. Så har vi haft risknummer där jag går in i en magisk låda och ministern har stuckit åtta magiska svärd genom mig. Så kräks vi ägg och låter underbenen försvinna."

Varken Halldóra Björt Ewen eller Katrín Jakobsdóttir vill berätta hur de kom i kontakt med eller lärt sig trollkonster. Katrín Jakobsdóttir vill heller inte kommentera hobbyn för Vísir:

"Ibland borde man låta bli att svara i telefonen. ... Men jo, jag kan bekräfta detta. Jag sågade itu henne."

Här kan du läsa mer om Katrín Jakobsdóttir.

Dagens citat

"They have really shown the way forward. Iceland clearly wants to protect its democracy, its fisheries and its economy. Little Europhiles should note that Iceland just signed a free trade agreement with China and has returned to economic growth. ... This move by Iceland shows that the EU is more and more perceived as a failing political and economic project."

Nigel Farage, ledare för UK Independence Party, i Daily Telegraph om den nya isländska regeringens Europapolitik.

Gästblogg: Geocaching på norra Island i sommar

Från den 19.7 till och med den 3.8 2013 kommer det att anordnas träffar på norra och centrala island som alla har det gemensamt att de är så kallade event för geocaching. Dessa träffar är emellertid öppna för alla dvs även för personer som inte vill geocacha utan som enbart vill delta i någon av alla friluftsaktiviteter om erbjuds. Alla event är helt kostnadsfria. Du tar dig till dom på egen hand så den kostnaden får du stå för.

För den som inte vet vad geocaching är så kan man väldigt kort beskriva det som en form av skattjakt med gps eller om man så vill orientering som förutsätter en gps och som vanligtvis leder till någon typ av behållare. När man nått fram till målets koordinater väntar antingen en fysisk burk med en loggremsa som man skriver sin signatur på eller som i detta fallet en mötesplats för de som vill träffas. Man kan anordna ett event antingen som en träff för likasinnade dvs som ett socialt evenemang eller som i dessa fall en träff som även är kopplad till en gemensam utomhusaktivitet. När man deltagit i ett geocachingevent kan man registrera detta på hemsidan för geocaching, www.geocaching.com . Att bli delaktig i denna lek är helt kostnadsfritt. En registrering ger tillgång till koordinater till alla olika typer av geocacher samt beskrivningarna av dessa. Man får även tillgång till kartor som visar var de befinner sig.

Under ovan nämnda period så kommer troligtvis världens längsta sammanhängande eventserie att äga rum !? Under alla förhållanden så är det islands längsta eventserie. Det står var och en fritt att välja i vilken omfattning du vill deltaga. Detta är ingen tävling utan man gör detta enbart för sitt eget nöjes skull så det finns heller inga priser som delas ut. Belöningen är upplevelsen.

Alla eventen finns beskrivna (på engelska då målgruppen är internationell) på www.ingabo.n.nu där du också finner lite rese info och allmän info om island. Eventen bjuder förutom på geocaching på korta såväl som långa vandringar, toppbestigningar samt 4x4 resor till islands inland.
Väl mött !

Ingabo // jörg wohner

Självständighetspartiet drar ifrån Framstegspartiet

I alltingsvalet var avståndet bara 2,3 procent. Men i den första opinionsmätningen efter valet ökar avståndet mellan Självständighetspartiet och Framstegspartiet till hela 8,5 procent. Och det är Självständighetspartiet som lockar till sig nya väljare på Framstegspartiets bekostnad. Det visar en undersökning utförd av MMR.

De isländska opinionsinstituten visade sig i samband med alltingsvalet den 27 april ha lyckats fånga de viktigaste trenderna och publicerade dagarna inför valet väljarbarometrar som inte låg särskilt långt från slutresultatet. Med det i åtanke är MMR:s nya siffror anmärkningsvärda. Inom loppet av tre veckor har avståndet mellan de två regeringspartierna växt kraftigt.

Självständighetspartiet är med bred marginal störst i landet och får 28,4 procent, en uppgång med 1,7 procentenheter jämfört med valresultatet. Framstegspartiet backar däremot till 19,9 procent, en nedgång med hela 4,5 procentenheter. De två borgerliga partierna skulle trots detta kunna bilda en majoritetsregering i alltinget.

Gröna vänstern får nu stöd av 12,1 procent av väljarna, en ökning med 1,2 procentenheter, Socialdemokraterna får 11,7 procent, en tillbakagång med 1,2 procentenheter, Ljus framtid noteras för 11,3 procent, en uppgång med 3,1 procentenheter och Piratpartiet klättrar till 6,5 procent, en ökning med 1,4 procentenheter.

Av de övriga partierna, som inte klarade femprocentsspärren till alltinget, är Gryning störst med 3,8 procent av väljarsympatierna. Därefter följer Demokrativäktaren med 1,6 procent, Höger-gröna med 1,4 procent, Hushållens parti med 1,2 procent, Regnbågen med 0,8 procent, Sturla Jónsson och Landsbygdspartiet med 0,5 procent var och Folkfronten med 0,1 procent. Ingen som deltog i undersökningen sade sig stödja Humanistpartiet.

Den avgående koalitionen mellan Socialdemokraterna och Gröna vänstern har stöd av 31,5 procent av väljarna. Det är en minskning med 1,1 procentenheter sedan föregående mätning.

Här kan du läsa mer om valresultatet.

Bjarni Benediktssons tre utmaningar som finansminister

Bjarni Benediktsson står inför tre enorma och akuta utmaningar när han nu tagit över som Islands finansminister. Trots statsskulden med stora räntekostnader och budgetunderskott är det tre frågetecken med direkt koppling till de kollapsade bankerna som behöver rätas ut: kapitalkontrollerna, återbetalningarna och konkursbona. En lyckad lösning på problemen öppnar dörren för omval. I annat fall riskerar den internt ifrågasatte Bjarni Benediktsson att bli en parentes i Självständighetspartiets historia.

Den rödgröna regeringen har lyckats vända många viktiga siffror - arbetslösheten minskar, tillväxten ökar och både inflationen och ränteläget får med isländska mått sägas vara under kontroll. Men saneringen av statsfinanserna har präglats av skattehöjningar och nedskärningar. Samtidigt befinner sig investeringarna på en historiskt låg nivå.

Över hela landet finns islänningar som har sett direkta försämringar till följd av krisen. Det handlar om färre poliser i tjänst, sämre tillgång till sjukvård, färre skolor, sämre underhåll av vägar och annan infrastruktur, försämrad ersättning till pensionärer och invalider, utlovade investeringar som frusit inne med mera.

Den rödgröna koalitionens stora problem var att den inte lyckades få fart på investeringarna. Hos de inhemska företagen har många alltjämt en hårt pressad ekonomi, och de främsta satsningarna har gjorts inom turistnäringen där hotellbyggen kan ge förhållandevis snabb avkastning. De utländska investeringarna har inte varit många - och det är en av Bjarni Benediktssons viktigaste uppgifter att vända den utvecklingen.

Hösten 2008 införde Island kapitalkontroller som reglerar valutaflödet till och från landet. Målet med restriktionerna var att stoppa en kollaps för den isländska kronan genom att backa upp växelkursen. Snart fem år senare finns kapitalkontrollerna kvar, och de borgar alltjämt för att den isländska kronan, tack vare centralbankens konstgjorda andning, värderas högre på Island än utanför örikets gränser.

Utanför landet finns mängder av isländsk valuta. Om den skulle föras in i landet skulle valutakursen rasa. Bjarni Benediktsson behöver så snart som möjligt - en fråga som också står på regeringens dagordning - lyfta kapitalkontrollerna och släppa kronan flytande. Annars väntar en framtid med låga investeringar och höga kostnader för att backa upp kronan.

Kapitalkontrollerna går i mångt och mycket hand i hand med ett annat stort problem, att Island i dagsläget inte har möjlighet att göra de avbetalningar till utländska fordringsägare som väntar under de närmaste åren. Och det handlar inte bara om utländska krav - för en stor del av de kommande avbetalningarna svarar nya Landsbankis återbetalningar i utländska valutor till gamla Landsbankis konkursbo.

Trots att Island under de senaste åren haft ett stabilt överskott i handelsbalansen räcker det inte till avbetalningarna. Med fortsatt låg tillväxt finns det heller inget som pekar på att Island skulle kunna köpa ut utländska fordringsägares tillgångar i kronor i de kollapsade bankernas konkursbon. Ändå är dessa fordringar generellt ganska lågt värderade på grund av den svaga kronan. Inget tyder heller på att kronans kurs skulle stärkas för att underlätta detta.

Att för gott lägga gamla Landsbanki till handlingarna kommer att dröja ytterligare några år. Banken kommer inom de närmaste åren att fortsätta att beta av kraven från prioriterade fordringsägare - främst handlar det om brittiska och nederländska Icesave-sparare. Men både gamla Kaupþing och Glitnir har vänt sig till Seðlabanki Íslands med önskemål om ackordsuppgörelser för att kunna slutföra konkurserna. Men centralbanken har ännu inte vågat säga ja till detta.

Att ersätta fordringsägarna i utländska valutor anses nämligen innebära ett akut hot mot den finansiella stabiliteten i landet. Stora utbetalningar i utländska valutor får tveklöst en negativ effekt för den isländska kronan - och med det följer risken för skenande räntor och inflation. Samtidigt är det nödvändigt att slutföra konkurserna eftersom detta i sig är ett hot mot stabiliteten.

Konkursbona, kapitalkontrollerna och avbetalningarna är kanske Bjarni Benediktssons tre tuffaste uppgifter under mandatperioden. Ju snabbare han framgångsrikt kan lösa dem, desto större förutsättningar finns för ett verkligt ekonomiskt uppsving. Men var och en av dem är också förenade med stora risker som, om arbetet misslyckas, kan föra Island in i en ny kris.

Utöver det återstår problemen med ett underskott i statsfinanserna, årliga ränteutgifter på 91 miljarder isländska kronor och en statsskuld som minskar handlingsutrymmet.

Den internt ifrågasatte Bjarni Benediktsson kan bli det statsråd som avgör om de fyra kommande åren blir en succé eller ett fiasko för koalitionen mellan Självständighetspartiet och Framstegspartiet. Framgången är också nödvändig för att han ska överleva som partiledare. Annars riskerar han att gå till partihistorien som parentesen som aldrig fick leda en regering och heller aldrig lyckades övertyga tvivlarna.

Här kan du läsa mer om Islands nya regering.

Dagens citat

"Jag blev besviken eftersom jag saknar att det inte finns någon minister från Reykjavík. ... Framstegspartiet har blivit näst största parti i Reykjavík efter en storseger i båda Reykjavíkvalkretsarna, vilket inte skett tidigare. ... Man är här för att kunna påverka. Jag är även toppkandidat, så ja, jag siktade på att bli minister."

Vigdís Hauksdóttir, Framstegspartiets toppkandidat i södra Reykjavík, säger i DV att hon är besviken över att inte ha fått någon ministerpost i den nya borgerliga regeringen.

Likfynd i Kaldbaksvík uppklarat - saknad fiskare var offret

Den sargade kropp som hittades på stranden i Kaldbaksvík i Strandir i helgen var kvarlevorna efter en 50-årig man som i december förra året föll överbord från en trålare. Kroppen kunde identifieras genom tandkort. När olyckan inträffade sökte fartyg och helikoptrar efter den saknade mannen i två dygn innan letandet avbröts.

I fredags kväll larmades polisen om att ett lik upptäckts på stranden i Kaldbaksvík i Västfjordarna. Det finns flera hus i viken, men inget av dem är bebott året runt. Eftersom vägen i regel är oframkomlig under vintern och få människor befinner sig i området kan kroppen ha legat länge på stranden innan den upptäcktes.

Kroppen hämtades av polisen i Hólmavík och transporterades sedan till Reykjavík för identifiering. Den svårt sargade kroppen kunde identifieras genom tandkort.

Mannen var en 50-årig besättningsman som den 12 december förra året föll överbord från trålaren Múlaberg SI-22 i nordligaste Húnaflói. Fartyg och helikoptrar sökte efter mannen i två dygn innan letandet avbröts då allt hopp om att kunna hitta mannen vid liv bedömdes vara ute.

Mannen var bosatt i Dalvík och efterlämnade sambo, två styvdöttrar, sin mor och fyra syskon. Han hade i många år arbetat som fiskare på båtar med Siglufjörður som hemmahamn.

De anhöriga har underrättats om att 50-åringens kropp återfunnits och identifierats, skriver polisen i ett pressmeddelande.

Här kan du läsa mer om likfyndet i Kaldbaksvík.

Oppositionen dömer ut nya regeringen - kräver fler besked

Orealistiskt och otydligt. Så sågar oppositionen den regeringsförklaring som Framstegspartiet och Självständighetspartiet i går presenterade. Ledarna för Gröna vänstern, Ljus framtid och Socialdemokraterna efterlyser fler tydliga besked - och undrar samtidigt hur den nya koalitionen ska kunna finansiera de skattesänkningar som utlovades i går.

När tillträdande statsministern Sigmundur Davíð Gunnlaugsson och tillträdande finansministern Bjarni Benediktsson i Laugarvatn i går presenterade regeringens sextonsidiga måldokument för den kommande mandatperioden förblev många frågor obesvarade. Det kom inget besked om när skuldsatta bolåntagare skulle kunna få de rabatter Framstegspartiet utlovat. Det fanns heller ingen tidsplan för någon folkomröstning om huruvida förhandlingarna om EU-medlemskap ska återupptas eller inte.

Katrín Jakobsdóttir, partiledare för Gröna vänstern, säger i Vísir att regeringens löften är allmänt hållna och innehåller få konkreta besked. Och det är något hon säger sig känna igen från valrörelsen:

"Det är inte många frågor som har besvarats. Detta är samma frågor som förekom under valrörelsen."

Miljödepartementet får leva vidare men får inget eget statsråd. I stället hamnar miljöfrågorna på fiske- och jordbruksministerns bord. Katrín Jakobsdóttir säger i Vísir att hon befarar att det innebär en nedprioritering av frågor gällande hållbarhet, naturskydd och grön utveckling:

"Dessa idéer väcker oro hos oss som bekymrar oss om de gröna frågorna, att styrningen av miljöfrågor kommer att försvagas avsevärt. Det finns kanske inte mycket i regeringsförklaringen i de frågorna, utöver att förstärka Islands framtoning på miljöfrågeområdet."

Katrín Jakobsdóttir är ändå beredd att samarbeta med den nya regeringen. Samma inställning har även Ljus framtids ledare Guðmundur Steingrímsson och Socialdemokraternas ledare Árni Páll Árnason.

Guðmundur Steingrímsson säger i Vísir att han uppskattar regeringens fokus på innovationer och arbetsmarknadspolitik, men oroas även han över miljöpolitikens framtid. Han ifrågasätter hur satsningar ska kunna finansieras samtidigt som regeringen utlovar stora skattesänkningar. Några besparingar har högerkoalitionen ännu inte presenterat. Han förstår inte heller hur regeringen ska kunna uppnå ekonomisk stabilitet med en flytande krona, och anser att löftena att skriva ned bostadslån är orättvisa:

"Regeringen har en mycket snäv definition av hushåll, och den definierar dem främst utifrån låntagare. ... Det finns hushåll som har förhållandevis små skulder eller hushåll som är ute på hyresmarknaden. Så jag känner att en mycket stor rättvise- och förnuftsfråga gällande om hur regeringen tänker hjälpa hushållen är obesvarad."

Árni Páll Árnason anklagar regeringen för obeslutsamhet. Han saknar bland annat besked om hur det blir med bygget av ett nytt universitetssjukhus i Reykjavík, EU-frågan och just skuldlättnaderna för hushåll med stora bostadslån. I Vísir säger Árni Páll Árnason att det saknas "nya och handfasta åtgärder" från regeringen:

"Jag önskar dem allt gott och det är helt klart att vi mycket ... men det är mycket oklart vad de faktiskt tänker göra för att hålla dessa löften. Följaktligen är denna regeringsförklaring lite som många ord utan mycket innehåll."

Här kan du läsa mer om regeringsförklaringen.

Här är Islands nya regering och nya politik

Den viktigaste uppgiften för regeringen är att skapa nya jobb och förbättra hushållens ekonomi. Vägen dit går genom investeringar, skattesänkningar och bolånerabatter. Samtidigt är framtiden för Islands förhandlingar om EU-medlemskap och förslaget till ny grundlag högst osäker. Det sade Sigmundur Davíð Gunnlaugsson och Bjarni Benediktsson när de i Laugarvatn i går presenterade regeringsförklaringen.

Den borgerliga koalitionen har arbetats fram under husmanskostsnationalismens tecken. Partiledarna har mumsat pannkakor, flatbröd och våfflor under förhandlingarna. Under gårdagens pressträff serverades rågbröd bakat i Laugarvatns heta källor och rökt öring. Och det skedde i den gamla kulturminnesmärkta skolan från 1928 som är något av en helig plats för Framstegspartiet. Den grundades nämligen av Jónas frá Hriflu, som representerade partiet i alltinget i hela 27 år och dessutom under en lång tid även var partiledare och justitieminister.

Men skolan i Laugarvatn är också platsen där Halldór Laxness skrev romanen Sjálfstætt fólk, Fria män. Nobelpristagarens gamla skrivmaskin förvaras alltjämt i källaren. Och huset ritades av den legendariske statsarkitekten Guðjón Samúelsson.

Möjligen var detta något Sigmundur Davíð Gunnlaugsson och assistenten Jóhannes Þór Skúlason hade i tankarna på vägen in mot Reykjavík från Laugarvatn. I Mosfellsdalur stoppades de nämligen för fortkörning, en händelse som Viðskiptablaðið fångade på bild. Jóhannes Þór Skúlason tackade sedan på Facebook polisen för ett väl utfört arbete och berättade att han hade kört 106 kilometer i timmen på en 90-väg och därför fått fortkörningsböter.

Om maten under regeringsförhandlingarna var traditionell kan nog sägas att regeringsförklaringen var detsamma. Den innehöll överraskande få konkreta besked, men däremot många löften som Självständighetspartiet och Framstegspartiet avgivit redan under valrörelsen.

Den viktigaste frågan, åtgärder för att lätta hushållens skuldbörda, fick inget svar i går. Regeringen siktar på att köpa ut utländska fordringsägare från de kollapsade storbankernas konkursbon. Mot att fordringsägarna får föra ut pengar ur landet - något som nu är omöjligt på grund av kapitalkontrollerna - hoppas regeringen på ett överskott på uppåt 300 miljarder isländska kronor, som ska gå direkt till att skriva av bostadslån. Regeringen vill därmed få ned de skenande kostnaderna som drabbade låntagare under perioden 2007 till 2010 då inflationen eskalerade.

Någon tidsplan för detta angavs inte. Men att förbereda förhandlingar kommer att bli en av regeringens första och viktigaste uppgifter.

Regeringen kommer också att så snart alltinget återsamlas ta beslut om flera skattelättnader. Den dubblade momsen på hotellövernattningar - från dagens 7 till 14 procent - som skulle ha införts den 1 september återkallas. Detsamma gäller fångstskatten för det nya fiskeåret. Det innebär att skattehöjningen läggs på is medan systemet utreds. Även vissa sänkningar av inkomstskatten kommer att bli aktuella tidigt under mandatperioden.

Kronan kommer att vara Islands valuta för lång tid framöver. Regeringen ska också så snart som möjligt släppa kronan flytande och avskaffa kapitalkontrollerna. Att undvika ett nytt kursras i samband med detta blir ett av mandatperiodens tuffaste uppdrag.

Däremot kommer förhandlingarna om EU-medlemskap inte att återupptas. Regeringen kommer att beställa en utredning av de resultat som hittills uppnåtts i förhandlingarna och de förändringar som EU genomgått sedan Island ansökte om inträde för fyra år sedan. Under mandatperioden är det tänkt att islänningarna ska få rösta om förhandlingarna ska fortsätta eller avbrytas för gott. Där finns inte heller någon tidsplan - och om det är möjligt lär regeringen mer än gärna begrava frågan i glömska.

Detsamma tycks gälla förslaget till ny grundlag. Bjarni Benediktsson sade sig under gårdagens presskonferens vara positiv till en översyn av konstitutionen, men ansåg att det inte fanns något skäl att skriva om den helt och hållet. Regeringen förefaller därmed inte anse sig förpliktigad att följa resultatet i höstens folkomröstning i grundlagsfrågan.

Både Sigmundur Davíð Gunnlaugsson och Bjarni Benediktsson talade om stora möjligheter för Island under de kommande åren. De talade om exportindustri, utvinning av gas och olja samt turism. Det som saknats under den föregående mandatperioden var tillväxt och investeringar - och det kommer nu att prioriteras. De ville däremot inte ge något besked om ett aluminiumsmältverk i Helguvík, men den tillträdande industriministern Ragnheiður Elín Árnadóttir vill färdigställa bygget.

Bägge partiledarna talade också om behovet av att förbättra debattklimatet i alltinget och bjöd in oppositionen till samarbete och samråd. Regeringen ska när så är möjligt anstränga sig för att nå ett brett stöd i parlamentet för viktiga frågor. Sigmundur Davíð Gunnlaugsson sade sig vilja bli en statsminister som lyssnar och tillvaratar på goda förslag och idéer varifrån de än kommer.

Inledningsvis får Framstegspartiet fyra ministrar och Självständighetspartiet fem. Det är dock tänkt att antalet ska jämnas ut under mandatperioden - enligt rykten redan under hösten. Regeringen tänker nämligen även se över departementens ansvarsområden. Ett beslut är redan klubbat - miljödepartementet blir kvar men får inget eget statsråd. Samtidigt får Island för första gången två statsråd som delar på ett departement. Självständighetspartiet får även utse alltingets talman.

Ingen av de nio ministrarna - sex män och tre kvinnor - har någon tidigare erfarenhet från statsrådsuppdrag. Det är första gången i landets historia som samtliga ministrar är helt nya. Hanna Birna Kristjánsdóttir har heller ingen erfarenhet från alltinget, utan tar steget direkt från rådhuset och kommunalpolitiken i Reykjavík till uppdraget som inrikesminister.

Jóhanna Sigurðardóttirs regering samlas enligt ett pressmeddelande för sista gången hos president Ólafur Ragnar Grímsson på Bessastaðir i dag klockan 11 lokal tid. Klockan 15 inleds den nya regeringens första sammanträde på residenset. Då tar koalitionen mellan Framstegspartiet och Självständighetspartiet formellt över makten på Island.

Här är Islands nya regering:
Statsminister: Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, Framstegspartiet,
Utrikesminister: Gunnar Bragi Sveinsson, Framstegspartiet,
Fiske-, jordbruks- och miljöminister: Sigurður Ingi Jóhannsson, Framstegspartiet,
Socialminister: Eygló Harðardóttir, Framstegspartiet,
Finansminister: Bjarni Benediktsson, Självständighetspartiet,
Inrikesminister: Hanna Birna Kristjánsdóttir, Självständighetspartiet,
Kultur- och utbildningsminister: Illugi Gunnarsson, Självständighetspartiet,
Industri- och handelsminister: Ragnheiður Elín Árnadóttir, Självständighetspartiet,
Hälso- och sjukvårdsminister: Kristján Þór Júlíusson, Självständighetspartiet.

Talman blir Einar K. Guðfinnsson, Självständighetspartiet.

Den 6 maj tog Islandsbloggen fram spåkulan och siade hur Islands nya regering skulle se ut. I nuläget finns bara nio statsråd, men ett tionde kommer att utses under mandatperioden. Islandsbloggen förutspådde tio statsråd från början. Av dessa tio namn blev också samtliga utom Framstegspartiets Frosti Sigurjónsson ministrar. Däremot hamnade bara fem av de nio ministrarna på rätt stol. Islandsbloggen prickade också in Självständighetspartiets Einar K. Guðfinnsson som alltingets talman och pekade dessutom korrekt ut Ragnheiður Ríkharðsdóttir som partiets nya gruppledare.

Här kan du läsa mer om regeringsbildningen, här kan du ladda ned regeringsförklaringen i sin helhet och här kan du läsa Islandsbloggens förutsägelser om det nya regeringssamarbetet.

Dagens citat

"We believe the accession talks were started without the necessary support in Iceland. We will not go further with the talks. We also have to listen to what the EU has to say about our approach; maybe it will make no sense to hold a referendum."

Bjarni Benediktsson, ledare för Självständighetspartiet, i Financial Times om hur den nya regeringen tänker hantera EU-frågan.

Dimmuborgir öppnas för besökare på nytt

Snösmältningen på norra Island har tagit rejäl fart de senaste dagarna. Umhverfisstofnun beslutade därför i går att på nytt öppna Dimmuborgir vid Mývatn för besökare. Lavaområdet stängdes för knappt två veckor sedan eftersom den känsliga naturen inte ansågs redo för sommarens anstormning av besökare. I takt med att snön försvinner blir miljön mindre känslig och myndigheten har enligt ett pressmeddelande därför öppnat gångstigen Stórihringur för besökare. Resten av området är fortfarande avstängt. Umhverfisstofnun hoppas att kunna öppna hela Dimmuborgir till helgen.

Här kan du läsa mer om beslutet att stänga Dimmuborgir.

Ny regering stoppar EU-förhandlingar och hotellskatt

Den planerade momshöjningen för övernattningar stoppas, förhandlingarna om EU-medlemskap avbryts och återupptas inte utan folkomröstningsbeslut och den höjda fångstskatten för fiskeindustrin sänks. Flera skattelättnader kommer att presenteras - men exakt hur bolånerabatten ska utformas blir inte klart förrän efter förhandlingar med utländska fordringsägare. Så ser huvuddragen ut i den regeringsdeklaration som Framstegspartiet och Självständighetspartiet presenterar i dag.

Klockan 11.15 (13.15 svensk tid) i Laugarvatn presenterar Sigmundur Davíð Gunnlaugsson och Bjarni Benediktsson regeringsförklaringen för den kommande mandatperioden. Regeringens första sammanträde sker i morgon i presidentens residens på Bessastaðir.

Regeringsförklaringen godkändes av de bägge partierna i går kväll. Under dagen kommer partiledarna att informera alltingspolitikerna i detalj om regeringssamarbetet. Först då väntas också hela listan över statsråd bli klara.

Klart är dock redan att Sigmundur Davíð Gunnlaugsson blir statsminister under hela mandatperioden. Bjarni Benediktsson blir finansminister. För att kompensera att det något mindre Framstegspartiet får den tyngsta posten får Självständighetspartiet dels utse talman i alltinget, dels inledningsvis fem statsråd mot Framstegspartiets fyra.

Det totala antalet ministrar blir dock tio. Åtminstone två av de departement som den rödgröna koalitionen slog ihop kommer att åtskiljas på nytt. Inom ett av detta får Framstegspartiet så småningom sin femte minister.

Välfärdsdepartementets uppgifter fördelas på två statsråd, en socialminister och en hälso- och sjukvårdsminister. Näringsdepartementets uppgifter går samma väg, med en fiske- och jordbruksminister och en industri- och handelsminister. Den senare ansvarar också för energi- och turismfrågor. Fiske- och jordbruksministern får också miljöfrågorna på sitt bord.

Självständighetspartiet får utöver finansministerposten även utse inrikesminister, kultur- och utbildningsminister, hälso- och sjukvårdsminister och industri- och handelsminister. Framstegspartiet får utöver statsministerposten också utse socialminister, fiske- och jordbruksminister och utrikesminister.

Den borgerliga koalitionen återvänder därmed till en mer traditionell fördelning av ansvarsområden, och ökar också antalet statsråd från åtta till tio. Det kan möjligen ses som ett diskret långfinger åt EU, som backat upp de förändringar inom departementen som gjordes under den föregående mandatperioden. Från Självständighetspartiets och Framstegspartiets sida dömdes de ut som EU-anpassning.

Av de punkter som hittills läckt ut från den regeringsförklaring som presenteras i dag står det klart att de förhandlingar om EU-medlemskap som lades på is inför valet inte återupptas. Den borgerliga regeringen kommer dock inte formellt att stoppa processen. För att förhandlingarna ska fortsätta krävs majoritetsbeslut i en folkomröstning, och att hålla en sådan kommer inte att vara en prioriterad fråga.

En gissning är att regeringen försöker att begrava EU-frågan. I nuläget är sannolikheten hygglig för att en folkomröstning skulle ge ett för högerkoalitionen oönskat resultat, det vill säga stöd för fortsatta förhandlingar, och om regeringens politik, som framför allt siktar in sig på att skapa fler jobb, ger resultat kan opinionen vända. Då kan ett läge uppstå som gör det möjligt för regeringen att begrava frågan för gott.

Beslutet kommer främst att beklagas av Socialdemokraterna - det enda partiet i alltinget med EU-inträde på dagordningen - och Ljus framtid, som också håller dörren öppen på vid gavel för ett medlemskap om förhandlingsresultaten anses framgångsrika. Men bland islänningar i allmänhet är EU-frågan inte särskilt het och den hade ingen framträdande roll i valrörelsen. Några större protester mot beskedet är därför inte att vänta.

Högerkoalitionens hantering av EU-frågan kan också sägas återspegla opinionen. Sedan Islands ansökan om medlemskap lämnades in sommaren 2009 har EU-motståndarna varit i klar majoritet i varje opinionsmätning. Det parlament som valdes för fyra veckor sedan är också betydligt mer avståndstagande från EU-inträde än det förra.

Regeringen kommer också att återkalla den aviserade momshöjningen på övernattningar som skulle träda i kraft den 1 september. Den rödgröna koalitionen klubbade tidigare en omstridd ökning av hotellskatten, från dagens 7 procent till 14 procent, men den genomförs alltså inte.

I dagens regeringsförklaring väntas också flera skattesänkningar presenteras, bland annat kommer den höjda fångstskatten för fiskeindustrin att återkallas.

Regeringsförklaringen kommer att fokusera på åtgärder som skapar jobb och förbättrar hushållens ekonomi. Däremot ryktas det om att regeringen redan i dag vill ge få konkreta besked om storsatsningar. Den nya koalitionen sägs inte vilja göra om de rödgrönas misstag att utlova för mycket för att sedan riskera en svekdebatt om inte alla förändringar kan genomföras.

I skymundan utsåg de tidigare regeringspartierna i går de politiker som ska leda arbetet i opposition i alltinget. I Socialdemokraternas alltingsgrupp valdes Helgi Hjörvar till ordförande, Oddný G. Harðardóttir till vice ordförande och Kristján L. Möller till sekreterare. I Gröna vänstern tar Svandís Svavarsdóttir hand om ordförandeklubban, Árni Þór Sigurðsson blir vice ordförande och Lilja Rafney Magnúsdóttir blir sekreterare.

Följ @islandsbloggen på Twitter för löpande uppdateringar om regeringsförklaringen.

Utökar skyddszon för valskådning i Faxaflói

Den fredade zonen för valskådning utökas till att omfatta större delen av Faxaflói. Men skyddet går inte så långt som turistnäringen hade önskat. Näringsminister Steingrímur J. Sigfússon anser att beslutet tillvaratar både fångstmännens och valskådningsföretagens önskemål. Beslutet kan dock komma att rivas upp när den nya regeringen tillträder. Självständighetspartiets Jón Gunnarsson anser att det utökade skyddsområdet är ett hot mot valfångsten.

När Självständighetspartiet tvingades bort ur regeringen i januari 2009 svarade avgående fiskeministern Einar K. Guðfinnsson med att ge efterträdaren Steingrímur J. Sigfússon en högst ovälkommen gåva - ett beslut om fortsatt valfångst i fem år. Det beslutet löper ut i år. Och Steingrímur J. Sigfússon svarade i går med att överlämna ett på sina håll lika oönskat besked om valfångsten - ett besked om större skyddszon för valskådning i Faxaflói.

Valskådning är ett av de populäraste turistnöjena i Reykjavík. Trots att antalet besökare stadigt pekar uppåt är valsafarin i sig på väg nedåt. De valar som finns i Faxaflói blir både färre och mindre, och sannolikheten för att se riktigt stora djur har försämrats under de senaste åren.

Turistnäringen skyller försämringarna på den återupptagna valjakten. Företagen hävdar att fångstmännen skrämmer djuren ut till havs och gör dem rädda för fartyg och människor i stället för nyfikna. Fångstmännen hänvisar å sin sida till studier som gör gällande att valarnas naturliga beteende störs av valskådningen eftersom de uppfattar att turistbåtarna jagar dem.

Som ett försök att kompromissa mellan turism och fångstnäring införde den rödgröna regeringen för några år sedan en fredad zon. Den gör det förbjudet att jaga val i det område av Faxaflói som ligger närmast Reykjavík. Skyddsområdet ska garantera ostörd valskådning för turistnäringen.

Valskådningsföretagen anser dock att zonen inte är tillräckligt stor. Den har heller inte fått kvaliteten på turerna att vända uppåt. Nu går avgående näringsministern Steingrímur J. Sigfússon delvis turistnäringen till mötes. Det nya skyddsområdet sträcker sig från Garðskagaviti på Reykjaneshalvöns norra spets rakt norrut till Skógarnes på Snæfellsnes.

Beslutet innebär att fångstmännen tvingas längre ut till havs för att jaga val. Men åtgärden går inte alls så långt som turistnäringen och den rådgivande nämnden hade föreslagit. De ville dra skyddslinjen från Garðskagaviti till Arnarstapi på Snæfellsnes, något som hade gjort det fredade området mer än dubbelt så stort.

Steingrímur J. Sigfússon skriver i ett pressmeddelande att valskådning blir allt viktigare för turismen och att det därför är ekonomiskt viktigt att tillgodose branschens intressen. Samtidigt vill näringsministern att både valskådning och valfångst ska kunna existera sida vid sida, och han anser att den nya skyddszonen möjliggör detta.

Beslutet trädde i kraft vid midnatt. Men Island får i dag eller i morgon en ny regering, och den kan komma att riva upp beslutet. En som är mycket kritisk mot den avgående näringsministern är Jón Gunnarsson, alltingsledamot för Självständighetspartiet. Han säger till Vísir att han kommer att agera för att beslutet ska återkallas:

"Att han här på de sista metrarna i departementet ska tjäna en mycket snäv grupps intressen inom det egna partiet och vidta dessa åtgärder tycker jag är ett förkastligt arbetssätt."

I Morgunblaðið utvecklar Jón Gunnarsson kritiken mot Steingrímur J. Sigfússons beslut. Han anser att det kommer alldeles för sent eftersom förberedelserna inför jakten på är långt gångna. En skeppare har till och med redan börjat jaga vikval. Nu går de enligt Jón Gunnarsson miste om det område där fyra av fem valar fångas och måste därför helt ändra planerna för sommarens jakt:

"Detta är en mycket allvarlig förändring för de valfångstföretag som ger sig ut till sjöss härifrån huvudstadsområdet, de som ägnar sig åt jakt på vikval. ... Denna förordning införs sedan utan förvarning och ska träda i kraft vid midnatt. Detta förändrar alla verksamhetsförutsättningar för dessa rederier som nyligen har förberett jakten. Nu behöver de göra längre turer, de behöver anställa fler med yrkesbevis. Detta betyder mer tid och kostnader för exempelvis bränsle."

Här kan du läsa mer om årets valfångst och här se en karta över den nya skyddszonen.

Dagens citat

"Detta är ett favoritprogram för människor i alla åldrar över hela världen. ... Sett till karaktärerna i denna populära serie är det bra gjort av dem."

Statsminister Jóhanna Sigurðardóttir i Fréttablaðið om det avsnitt av The Simpsons som utspelar sig på Island där hon själv förekommer på bild.

The Simpsons på isländskt besök

The Saga of Carl Carlson är namnet på det avsnitt av The Simpsons som sändes i USA i söndags och på Island i går. I avsnittet går Carl Carlson, Homer Simpsons kollega på kärnkraftverket i Springfield, till botten med sina isländska rötter. Homer och kompani följer efter till Reykjavík där de fryser, går klädda i islandströjor och stöter på älvor och andra övernaturliga varelser. Sigur Rós svarar för musiken och både Björk och statsminister Jóhanna Sigurðardóttir dyker upp i programmet. Du kan se avsnittet här.

Deka Bank förlorar - krävde Island på 336 miljoner euro

Isländska myndigheter och politiker gjorde inget för att undvika bankkraschen trots många varningssignaler. Tyska Deka Bank drog därför staten inför rätta med krav på ett skadestånd på 336,9 miljoner euro. Deka Bank hävdade att Glitnirs kollaps hade kunnat förhindras - vilket också hade förhindrat enorma förluster för Deka Bank. Men Hæstiréttur Íslands avvisar kraven från Deka Bank.

Under början av 2008 lånade Deka Bank 677 miljoner euro till Glitnir. Affärerna var en del i ett avtal mellan den tyska och den isländska banken. De innebar bland annat att obligationer från Landsbanki och Kaupþing hamnade hos Deka Bank vid sammanlagt fjorton tillfällen mellan den 8 april och den 31 juli 2008.

När Glitnir kollapsade hösten 2008 anmälde Deka Bank sina krav på konkursboet, men valde också att stämma den isländska staten. Deka Bank ansåg att isländska myndigheter, i synnerhet centralbanken Seðlabanki Íslands och finansinspektionen Fjármálaeftirlitið, hade försummat tillsynen över Glitnir och begått ett antal allvarliga misstag.

Dessutom menade Deka Bank att de nödlagar som stiftades i oktober 2008, och som gjorde det möjligt för staten att ta över banker, medförde stora förluster och missgynnade Deka Bank.

I rätten åberopade Deka Bank både den parlamentariska kriskommissionens rapport och landsdomstolens dom mot förre statsministern Geir H. Haarde. Utredningen och domslutet visade tillsammans enligt banken att ett antal felbeslut ledde fram till krisen och därmed till de egna kreditförlusterna till Glitnir.

Deka Bank krävde i första hand halva lånebeloppet, 336,9 miljoner euro plus ränta, i skadestånd och i andra hand 10 procent av beloppet, 67 miljoner euro. Men Hæstiréttur Íslands går på den isländska statens linje och avvisar stämningen från Deka Bank.

Deka Bank pekade under rättegången ut den isländska staten som ansvarig för de ekonomiska förlusterna. Island hävdade i rätten att det tvärtom var Deka Bank som inte agerade på de varningssignaler som fanns på finansmarknaderna. Deka Bank gjorde affärer med Glitnir fram till sommaren 2008 - bara två månader innan banken gick omkull. Detta visade enligt Island att Deka Bank var redo att ta stora risker i affärerna med Glitnir.

Hæstiréttur Íslands friar alltså den isländska staten och fastställer därmed den tidigare domen från Héraðsdómur Reykjavíkur. Rätten anser inte att Deka Bank har kunnat visa något direkt samband mellan de misstag som diskuteras i krisrapporten och domen mot Geir H. Haarde och den tyska bankens kreditförluster. Det räcker enligt domstolen inte att i allmänna drag hänvisa till brister, utan det måste föreligga ett tydligt orsakssamband för att skadestånd ska kunna bli aktuellt.

Deka Bank tvingas också betala tre miljoner isländska kronor i rättegångskostnader.

Här kan du läsa domen i sin helhet.

Easy Jet importerar ett ton vulkanaska från Eyjafjallajökull

Ett ton vulkanaska från Eyjafjallajökull har hittat vägen från Island till Storbritannien. Men den här gången är exporten planerad. Askan är ett led i flygindustrins försöksverksamhet för att vid framtida vulkanutbrott kunna hålla igång trafiken utan att riskera att flyga in i askmoln. Experimentet utförs av lågprisbolaget Easy Jet i samarbete med bland annat flygplanstillverkaren Airbus och Jarðvísindastofnun vid Háskóli Íslands.

Våren 2010 lamslog vulkanutbrottet vid Eyjafjallajökull flygtrafiken i stora delar av Europa och Nordamerika. Över 100 000 flyg ställdes in på grund av utbrottet och miljoner passagerare blev strandsatta under eruptionen. Året därpå erupterade Grímsvötn och påminde flygindustrin om trafikens sårbarhet, även om bara knappt tusen plan denna gång tvingades kvar på marken.

De isländska vulkanerna - i synnerhet vid Vatnajökullregionen - förutspås vara på väg in i en period av hög aktivitet. Samtidigt är utbrott från Hekla och Katla sannolikt att vänta inom de närmaste åren. Andra områden där magma kan vara i rörelse, vilket i sin tur kan förebåda utbrott, är Krafla och Krýsuvík.

Brittiska myndigheter har inte enbart listat de isländska vulkanerna som ett hot mot flygtrafiken, utan också som ett hot mot hela Storbritannien. Men då handlar det om ytterst sällsynta utbrott som är så omfattande att de kan påverka klimatet och folkhälsan genom de giftiga ämnen som skapas i samband med eruptionen.

I samarbete med Jarðvísindastofnun vid Háskóli Íslands i Reykjavík har nu lågprisbolaget Easy Jet enligt ett pressmeddelande samlat in ett ton vulkanaska från Eyjafjallajökull. Askan ska användas vid ett experiment med två av Airbus testplan i augusti.

Det ena planet kommer att släppa ut aska som bildar ett askmoln. Det andra planet är utrustat med ett system som kallas Avoid, Airborne Volcanic Object Identifier and Detector, som fungerar ungefär som en väderradar.

Avoid använder infrarött ljus för att upptäcka askmoln i atmosfären på höjder mellan 5 000 och 50 000 fot. Systemet är så känsligt att det ska kunna avslöja höga koncentrationer av aska i luften på upp till 100 kilometers avstånd. Denna marginal ska vara tillräcklig för att finjustera flygrutten och därmed undvika askmolnen. Tekniken påminner om den som i dag finns ombord flygplan för att undvika oväder.

Systemet omfattar även prognoser som skapas på marken. Genom samma teknologi kan vulkanaskans rörelser i luften följas i realtid. Även här är syftet att hitta säkra vägar genom områden där det skulle kunna finnas askmoln.

Syftet är att minimera störningarna för flygtrafiken vid vulkanutbrott. De åtgärder som myndigheterna vidtog både 2010 och 2011, då luftrummet över delar av Europa och Nordamerika stängdes, fick kritik från branschen eftersom de ansågs vara onödigt stora och baserade på tveksamma grunder.

Easy Jet flyger till Keflavík från London, Manchester och Edinburgh.

Här kan du läsa mer om Eyjafjallajökull.

Dagens citat

"If Iceland does decide to abandon EU entry negotiations it will certainly not be isolated, despite its geographic location. It is a member of the European Economic Area and the European Free Trade Association and has recently become the first European nation to sign a free trade deal with China, in an agreement signed last month. While for Britain, the question of independence from the EU is often presented as a pendulum that swings between the seemingly mutually exclusive choice of trade with the EU and trade with the rest of the world, Iceland is proving that it is possible to choose both."

Anna Sonny vid den brittiska tankesmedjan Civitas i ett blogginlägg om Islands och Storbritanniens förhållande till EU.

Jón Gnarr om livet som borgmästare i Reykjavík

Stephen Markley är författaren av Tales of Iceland, en tämligen självupptagen och imponerande fördomsspäckad guidebok till Island. I boken intervjuas Reykjavíks borgmästare Jón Gnarr. Du ser intervjun i sin helhet ovan.

Fyra turister fast på isflak i Fjallsárlón

När isflaket gled in till Fjallsárlóns strand tog de fem amerikanska turisterna chansen, plockade med sig bord och campingstolar och hoppade på. Men isflaket blåste snart ut i islagunen och fyra av turisterna var plötsligt strandsatta. De kunde efter en timme undsättas av den lokala räddningstjänsten. Om isflaket hade vält hade turisternas liv varit i fara.

Fjallsárlón är den västligaste av fyra glaciärlaguner vid Breiðamerkursandur på den isländska sydkusten. Den östligaste är nu Jökulsárlón, som har växt ihop med Stemmulon, där tusentals turister varje sommardag stannar till för att se hur isberg kalvar från Breiðamerkurjökull, en utlöpare från Vatnajökull, och sakta glider ut mot Atlanten genom Jökulsá. I mitten finns Breiðarlón, som också samlar kalvade isberg från Breiðamerkurjökull. Längst till väster finns Fjallsárlón, den minsta av de tre, som fylls på med is från Fjallsjökull och rinner ut i havet genom den lilla ån Fjallsá.

Fyra amerikanska turister blev i går strandsatta på ett isflak i Fjallsárlón. När de besökte glaciärlagunen låg isflaket vid stranden. Turisterna passade på att utnyttja tillfället - och tog med sig bord och campingstolar för att ta en fikapaus på isflaket.

Men isflaket blåste ut från stranden. En av de fem turisterna lyckades hoppa av i tid, men de övriga fyra fann sig plötsligt strandsatta tio meter ut i lagunen. Ingen av dem vågade sig på att ta sig i land på egen hand.

Räddningarbetare från Hornafjörður och Öræfi kallades enligt ett pressmeddelande till platsen. Två personer som arbetar vid Jökulsárlón, och som också är frivilliga i räddningstjänsten, var först fram till Fjallsárlón med en liten båt. Vid Fjallsárlón fanns även en båt som bönderna i trakten brukar använda för att transportera får över lagunen.

Turisterna kunde snart undsättas och föras i säkerhet på land. De ska enligt uppgift ha tagit situationen med ro.

Att ge sig ut på isflak eller isberg i någon av glaciärlagunerna är dock inte att rekommendera. De kan nämligen välta, och den som hamnar i det iskalla vattnet - temperaturen ligger i regel vid den här tiden på året på omkring 2 grader - har inte många ögonblick på sig att rädda sig själv. Det är inte ovanligt att chockas vid kontakten med så kallt vatten. Då är också risken att förolyckas i lagunen akut.

Turisterna ska enligt räddningstjänsten inte ha insett faran med att ge sig ut på ett isflak. Vid Fjallsárlón finns, till skillnad från Jökulsárlón, inga skyltar som varnar besökare från att ge sig i vattnet.

Uppsats: Isländsk EU-debatt åter på ruta ett

Krisen fick den isländska EU-debatten att förändras och i tidningarna blev synen på unionen mer positiv. Inte av lust, utan för att ett inträde sågs som en väg ut ur svårigheterna. Men nu är tonen densamma som innan bankkollapsen drabbade Island hösten 2008. Fisket och vikten av självbestämmande framhålls som de avgörande skälen att stanna utanför EU. Det framkommer i Þórunn Elva Bjarkadóttirs magisteruppsats i internationella relationer som Vísir tagit del av.

Þórunn Elva Bjarkadóttir undersöker i sin magisteruppsats i internationella relationer hur EU-debatten utvecklades mellan 2007 och 2009. I uppsatsen analyserar hon både nyhets- och ledarartiklar i landets två största dagstidningar, Fréttablaðið och Morgunblaðið.

Innan krisen präglades EU-debatten av valutafrågan. Att år 2007, när den isländska ekonomin stod på sin topp, förespråka EU-medlemskap var sällsynt. Däremot fanns det farhågor kring den isländska kronan och dess stabilitet. När EU diskuterades under 2007 gällde det främst ett ensidigt byte av valuta från krona till euro, men detta skulle ske utan något ytterligare närmande till EU.

Debatten var dock begränsad. De diskussioner som fördes dök upp i kölvattnet av bankernas svårigheter under 2006 att få tillgång till kapital. Samtidigt tillträdde våren 2007 en koalition mellan Självständighetspartiet och Socialdemokraterna. Ett av regeringens val var att lägga EU-frågan på is under hela mandatperioden.

Under första halvan av 2008 blev EU-debatten hetare. I Fréttablaðið var attityden ganska positiv, i Morgunblaðið entydigt negativ.

Men det ändrade sig under hösten i samband med finanskraschen. Fréttablaðið fortsatte på den inslagna linjen mellan tonläget i Morgunblaðið inte längre var lika avvisande. Det talades enligt Þórunn Elva Bjarkadóttir om EU som en ekonomisk räddningsplanka. Ett medlemskap i unionen och euron som valuta skulle borga för stabilitet.

Det ekonomiska läget var avgörande för svängningen i debatten. Den förändrade attityden till EU berodde inte på en ny syn på unionen utan präglades snarare av ett slags riskminimering. Det fanns från isländsk sida egentligen inget intresse för EU i sig. Närmandet till unionen skedde helt utan lust. I stället var det målet att uppnå ekonomisk stabilitet som styrde debatten.

De diskussionerna avtog inte under början av 2009. I tidningsspalterna uppmanades politikerna att föra upp EU-frågan på dagordningen. I nyvalet våren 2009 var också en ansökan om EU-medlemskap en viktig punkt. Argumentet var detsamma - det fanns egentligen inget intresse för vad ett EU-inträde skulle kunna ge utöver en ersättare för den inhemska kronan.

Nu är dock debatten tillbaka på ruta ett. Þórunn Elva Bjarkadóttir säger till Vísir att EU-frågan på samma sätt som före krisen nu främst handlar om vikten av egen kontroll över fisket och fortsatt självständighet. Bägge dessa faktorer anges också som huvudargument mot ett isländskt inträde i unionen.

Här kan du läsa mer om Island och EU.

Dagens citat

"Det har i vinter gått mellan 40 och 50 miljoner till snöröjning när vi är vana att betala 13 till 14 miljoner. ... Vi hoppas ändå att vi får förståelse från den kommunala utjämningsfonden för att detta är en katastrof som vi inte kan hantera. När ett sådant väder drabbar ett begränsat område av landet är det inte rättvist att invånarna där ensamma ska bära kostnaderna."

Svanfríður Jónasdóttir, kommunchef i Dalvíkurbyggð, i Vísir om kommunens skenande kostnader för snöröjning efter en ovanligt lång och nederbördsrik vinter.

Dagens bonuscitat

"Jag tror att det inom många områden är en möjlighet för oss. Utanför landet har vårt rykte svärtats ned, att vi inte sköter våra förpliktelser. Nu visar det sig att vi alltid gjort det, precis som vi alltid sagt. Detta var bara inte ett lagligt krav. Nu har norrmännen börjat att skämmas för att inte ha stått bakom oss och dylikt. Detta kommer totalt att ändra bilden av Island igen."

Frosti Sigurjónsson, aktiv inom nätverket Indefence och alltingsledamot för Framstegspartiet, i Morgunblaðið om Icesave-domens konsekvenser.

Likfynd vid stranden i Kaldbaksvík

En människokropp som drivit i land upptäcktes i fredags kväll i Kaldbaksvík i Strandirregionen på norra Island. Platsen är bara bebodd under sommarmånaderna och kroppen kan därför ha legat länge på stranden. Den döda är ännu inte identifierad, men liket har inte kunnat kopplas till något känt försvinnande i området.

Likfyndet anmäldes till polisen sent i fredags kväll. En patrull från Hólmavík hämtade kroppen som nu ska identifieras. Det uppger polisen i ett pressmeddelande.

Kaldbaksvík ligger i Strandirregionen i Västfjordarna några mil norr om Drangsnes och strax söder om kommungränsen mellan Kaldrananeshreppur och Árneshreppur. Flera hus finns i viken, men inget av dem är bebott året runt. Eftersom framkomligheten till Kaldsbaksvík är begränsad under vintermånaderna är det få av husägarna som besöker platsen förrän en bra bit in på vårkanten. Trafiken längs med landsvägen är därför också gles.

Kroppen ska ha drivit i land, men det är oklart hur länge den legat på stranden. Det är möjligt att kroppen kan ha funnits på stranden ända sedan i höstas. Enligt uppgifter handlar det närmast om ett skelett, vilket kan tyda på att kroppen varit i havet en längre tid. Kroppen är så illa medfaren att det är oklart om det rör sig om en man eller en kvinna.

Fyndet har ännu inte kunnat kopplas till något känt försvinnande. I det aktuella området har ingen anmälts saknad varken till land eller sjöss på många år.

Skriðuland - i konkurs och till salu

Trots ökad trafik bommade vägbutiken Skriðuland på västra Island igen vid årsskiftet. Fastigheten togs över av Arion banki när förra ägaren gick i konkurs. Men intresse finns för att öppna på nytt. Och lokalbefolkningen hoppas på nya ägare som både kan skapa sommarjobb åt bygdens ungdomar och minska avståndet till närmaste livsmedelsbutik.

I februari förra året lades en av Islands anrikaste vägstopp, Skriðuland i Saurbær, ut till försäljning. Både butiken, bostadshuset och gästrummen var till salu. Men ingen nappade, och vid årsskiftet stängdes Skriðuland samtidigt som ägaren tvingades till konkurs.

Konkursen blev verklighet trots att trafiken förbi Skriðuland, som ligger mellan Búðardalur och Króksfjarðarnes, ökat kraftigt de senaste åren. Butiken - som också omfattar restaurang och bensinpumpar - ligger vid korsningen mellan väg 60 till och från Västfjordarna och väg 590 till Skarðsströnd. Trafiken på väg 60 har blivit betydligt tätare sedan hela sträckan till Ísafjörður blev asfalterad.

Ändå räckte alltså inte kundunderlaget för att hålla verksamheten vid liv. Sæmundur Kristjánsson, det sista kommunalrådet i Saurbæjarhreppur innan samgåendet med Dalabyggð, säger till Stöð 2 att han har stora förhoppningar om att en ny ägare ska ta över. Under sommaren har Skriðuland skapat sommarjobb åt bygdens ungdomar, och nedläggningen medförde att trakten gick miste om sin enda livsmedelsbutik.

I samband med konkursen togs fastigheten över av Arion banki. Flera ska enligt Stöð 2 ha varit intresserade av att köpa Skriðuland och på nytt öppna dörrarna.

Prislappen för Skriðuland är 24,9 miljoner isländska kronor. Då ingår bostadshuset byggt 1962, butiksbyggnaden med lager byggd 1957 och gästrum. Enligt fastighetsannonsen är dock renoveringsbehovet omfattande. Byggnaden med gästrum blev exempelvis aldrig fullt färdigställd.

Dagens citat

"All literature is visual arts. ... Maybe the French, and some Germans, write nonvisual novels. It's possible."

Sjón i Newsweek om sitt författarskap.

Foto: Johannes Jansson/Norgen.org

Dagens bonuscitat

"Here you can have the tycoon's children go to school with everyone else."

Björgvin Guðni Sigurðsson, tidigare alltingsledamot för Socialdemokraterna, i BBC om anledningarna till varför grova våldsbrott är förhållandevis sällsynta på Island.

Uppsats: Dyrkan av Justin Bieber är som religion

Fansens dyrkan av Justin Bieber kan jämställas med religiös tro. Att lyssna på tonårsstjärnans musik kan liknas vid en gudstjänst och att besöka en konsert som en pilgrimsfärd. Justin Bieber fungerar dessutom som en enande kraft för den troende publiken. Det är några av slutsatserna i en kandidatuppsats i teologi vid Háskóli Íslands, rapporterar Vísir.

Teologistudenten Sigurlína Sumarliðadóttir undersöker i sin kandidatuppsats, som godkänts vid Háskóli Íslands i Reykjavík, om så kallad Bieber Fever kan sägas ha religiösa drag. Hon drar i uppsatsen paralleller mellan fansens dyrkan av Justin Bieber och olika ritualer med koppling till religion och gudstro.

Slutsatsen är att beundrarnas idoldyrkan har mycket gemensamt med religiös tro. Justin Biebers fans ägnar sig nämligen åt ritualer som påminner om kyrkans traditioner. Att lyssna på tonårsstjärnans musik kan enligt Sigurlína Sumarliðadóttir jämställas med en gudstjänst och att besöka en konsert med en pilgrimsfärd.

Dessutom är Justin Bieber själv en person som för fansen får en roll som enande kraft. Han förenar beundrarna och får dem att känna gemenskap. Denna samhörighet kan också sägas ha en religiös aspekt, skriver Vísir.

Isländsk arbetslöshet på väg ned mot rekordlåga nivåer

Arbetslösheten på Island var 4,9 procent i april, en nedgång med hela 0,4 procentenheter jämfört med mars. Minskningen förutspås fortsätta under maj och då nå de lägsta nivåerna sedan landet drabbades av finanskrisen hösten 2008. Den största ljusningen på arbetsmarknaden sker på Suðurnes, den region som kämpar med den högsta arbetslösheten i landet. Det visar statistik från Vinnumálastofnun.

När de isländska storbankerna kollapsade hösten 2008 dröjde det ett halvår innan kraschen till fullo gjort sitt avtryck på arbetslöshetsstatistiken. Som mest räknade Vinnumálastofnun med en arbetslöshet på drygt 9 procent.

Sedan dess har arbetslösheten minskat från år till år. I sommar väntas den nå de lägsta noteringarna hittills efter kraschen. I april var arbetslösheten 4,9 procent, en minskning med 0,4 procentenheter jämfört med mars i år och hela 1,6 procentenheter lägre än april förra året.

Vinnumálastofnun förutspår en fortsatt tillbakagång i maj med upp till 0,7 procentenheter. Det skulle betyda den lägsta arbetslösheten hittills efter krisen. Den nuvarande bottennoteringen, 4,7 procent från juli förra året, väntas slås redan i maj. Under högsommaren kan arbetslösheten för första gången komma att sjunka under 4 procent.

Den största minskningen, med hela 1,2 procentenheter jämfört med mars i år, sker på Suðurnes där nu 7,6 procent står utanför arbetsmarknaden. I Reykjavíkområdet var arbetslösheten 5,3 procent (-0,4), Norðurland eystra 4,1 procent (-0,5), Suðurland 3,7 procent (-0,5), Vesturland 2,8 procent (-0,2), Västfjordarna 2,7 procent (-0,6), Austurland 2,5 procent (-0,2) och Norðurland vestra 1,8 procent (oförändrat).

Hela sex isländska kommuner hade full sysselsättning under april: Helgafellssveit och Skorradalshreppur i Vesturland, Skagabyggð i Norðurland vestra, Tjörneshreppur i Norðurland eystra, Fljótsdalshreppur i Austurland och Ásahreppur i Suðurland.

Arbetslösheten är just nu större bland kvinnor än bland män. I april stod 5,3 procent av kvinnorna utanför arbetsmarknaden jämfört med 4,5 procent av männen. Drygt hälften, 53 procent, av de arbetslösa har varit utan jobb i minst ett halvår.

Här kan du läsa mer om arbetslösheten på Island.

Dagens citat

"God tillsyn har betydelse och är underskattat inom politiken. ... Vi har byggt upp ett nätverk över hela landet och vill inte sjabbla bort det."

Heiða Kristín Helgadóttir, styrelseordförande för Ljus framtid, i Fréttablaðið om att hon blir högsta ansvarig för partiets alltingsgrupp trots att hon själv inte fick plats i parlamentet.