Kyrkoherde pekar ut plats för mordet på Snorri Sturluson

År 1241 mördades Snorri Sturluson i Reykholt på västra Island. Nu hävdar kyrkoherden Geir Waage att han lokaliserat platsen för mordet. Genom att jämföra arkeologiska utgrävningar med uppgifter från Snorris brorson Sturla Þórðarson tror han sig ha hittat den källare där skalden mötte sitt öde, rapporterar Vísir.

Den 23 september 1241 mördades Snorri Sturluson vid sitt fästningliknande hem i Reykholt. Han var då inblandad i en maktkamp och ansatt från många håll. Den norske kungen Hákon gamli krävde att den inflytelserike statsmannen skulle gripas och föras till Norge eller dödas. Snorri Sturluson hade i stället förespråkat att Skúli jarl Bárðarson skulle krönas till kung.

Hákon gamli betraktade detta ställningstagande som landsförräderi. Uppdraget att mörda Snorri Sturluson gick till Gissur Þorvaldsson.

Sommaren 1241 avled Snorri Sturlusons livspartner - de tros inte ha varit gifta - Hallveig Ormsdóttir. Hon hade tidigare varit gift med Gissur Þorvaldssons halvbror. Efter hennes död utbröt en tvist om arvet mellan Snorri Sturluson och Hallveig Ormsdóttirs barn från det tidigare äktenskapet. Gissur Þorvaldsson hade därför flera motiv att mörda Snorri Sturluson.

Gissur Þorvaldssons män kom söderifrån och färdades längs vägen vid Ok, som på den tiden alltjämt var en glaciär. De tog sig in i fästningen och hittade så småningom Snorri Sturluson i en källare. Där gömde han sig på inrådan av prästen.

Två gånger ska Snorri Sturluson ha bett för sitt liv. Det dödande hugget utdelades av Árni beiskur, en av männen i Gissur Þorvaldssons sällskap.

Tack vare Sturla Þórðarsons historieskrivning finns det en utförlig beskrivning av mordet. Genom åren har flera arkeologiska utgrävningar gjorts vid Reykholt för att kartlägga bebyggelsen från Snorri Sturlusons tid. Kyrkoherden Geir Waage tror sig nu kunna fastslå exakt var Snorri Sturluson dog.

Geir Waage berättar för Vísir att det i dag finns välbevarade lämningar av en källare strax norr om Snorralaug, det bad som förknippas med Snorri Sturluson. Någon annan källare ska inte ha funnits i Reykholt vid tiden för mordet. Därför anser han att detta måste vara mordplatsen. Teorin stämmer också väl överens med Sturla Þórðarsons uppgifter.

Någon annan tänkbar plats finns inte i Reykholt. Därför är Geir Waage övertygad om att platsen där en av Islands genom tiderna mest inflytelserika dog nu är funnen.

Kris hotar Hrísey - var tionde öbo kan mista jobbet

Hvammur varslar tretton anställda på Hrísey om uppsägning. Det betyder att var tionde öbo riskerar att bli av med jobbet. Anledningen till varslet är brist på fisk. Hrísey är sedan tidigare drabbat av utflyttning eftersom det inte finns tillräckligt med arbetstillfällen på ön. Kommunstyrelsen undersöker nu vad som kan göras för att rädda jobben och därmed invånarna kvar på Hrísey.

År 1998 hade Hrísey i Eyjafjörður 241 invånare. Förra året hade antalet minskat till 171 personer - och sedan dess har flera flyttlass gått från ön till fastlandet. En familj på sju personer lämnade Hrísey i höstas när odlingen av blåmusslor upphörde. Ytterligare omkring tjugofem bofasta har flyttat från ön eftersom det inte finns några jobb. Sviktande kundunderlag fick nyligen öns enda butik att tillfälligt stänga.

Nu varslar Hvammur samtliga tretton anställda i land. De arbetar med att ta hand om fångsterna från Hvammurs två båtar - men båtarna är små och har tvingats allt längre ut i Eyjafjörður för att kunna förse företaget med fisk. De enda två anställda som blir kvar om uppsägningarna blir verklighet arbetar just ombord båtarna. Fångsterna kan i så fall säljas vidare, men det lönar sig inte längre för Hvammur att ta hand om dem.

Hvammur är den största arbetsgivaren på Hrísey. Omkring var tionde öbo riskerar nu att förlora jobbet. Uppsägningstiden för de tretton varslade löper ut den 1 juni.

Þröstur Jóhannsson, en av ägarna till Hvammur, säger till Vísir att ledningen hoppas att kunna hitta en lösning på problemet under våren:

"Skälet till uppsägningarna är ojämnheter i driften. Det saknas fisk och det har varit en dålig tid och lite fiske. Detta är en svår verksamhet. ... Vi ska använda tiden till att försöka hitta ett sätt att ta oss an detta."

Hvammur har funnits på Hrísey i fjorton år. Enligt Þröstur Jóhannsson är det de två senaste åren som det blivit allt tuffare att få företaget att gå runt.

En av de anställda säger till Vísir att det inte är någon hemlighet att Hvammur haft svårigheter. Han befarar att ännu fler kommer att lämna Hrísey om företaget försvinner från ön. Han har tidigare själv arbetspendlat till Akureyri - men då tar resan tur och retur närmare fem timmar. Många väljer därför i stället att flytta.

"Detta företaget är ryggraden på Hrísey. ... Vi som arbetar där har sett att det behövts mer fisk, mer råvara. Marknadsföringen har varit mycket svår efter vad jag förstått av arbetsgivarna."

Kommunstyrelsen uttrycker i ett uttalande oro för situationen på Hrísey. Den efterlyser åtgärder som säkrar både arbetstillfällen och fortsatt bosättning på ön.

Hrísey är Islands näst största ö både sett till ytan och invånarantalet. Sedan år 2004 ingår Hrísey i kommunen Akureyri. Ön trafikeras med färja från Árskógssandur på fastlandet med avgångar varannan timme. Överfarten tar ungefär en kvart.

Här kan du läsa mer om lanthandelns problem på Hrísey.

Dagens citat

"Jag och Jón talade mest om detta i mycket begränsade kretsar. ... Detta var ett av det som nämndes."

Dagur B. Eggertsson, toppkandidat för Socialdemokraterna i kommunalvalet i Reykjavík, säger i Vísir att det fördes diskussioner om att ställa upp med en gemensam lista för Socialdemokraterna och Bästa partiet som han skulle leda efter borgmästaren Jón Gnarrs beslut att lämna politiken.

Dokumentär om Betri Reykjavík och direktdemokrati

I samarbete med Citizens Foundation rullades webbplatsen Betri Reykjavík ut våren 2010. Kommunen har sedan dess bland annat använt den för att samla in medborgarförslag för utredning och för att välja prioriteringar av kommunala underhållspengar på kvartersnivå. Ovan kan du se en kortdokumentär om projektet där borgmästaren Jón Gnarr, alltingsledamoten Birgitta Jónsdóttir och författaren Sjón uttalar sig.

Här kan du läsa mer om Betri Reykjavík.

Torraste februari i Reykjavík på 48 år

Inte en enda gång under februari täcktes marken i Reykjavík helt och hållet av snö. Inte sedan 1966 har månaden varit lika nederbördsfattig i den isländska huvudstaden. I Stykkishólmur har inte fallit lika lite regn och snö sedan 1977 - och i Eyrarbakki inte sedan 1924. Men i norr var i stället nederbörden ovanligt riklig. Det visar statistik från Veðurstofa Íslands.

I Reykjavík noterades under februari bara 13,6 millimeter nederbörd. Det motsvarar bara en knapp femtedel av genomsnittet och gör månaden till den torraste sedan februari 1966 och den fjärde torraste någonsin. I Stykkishólmur var det ännu torrare med bara 1,9 millimeter nederbörd. Det är bara 3 procent av den genomsnittliga mängden snö och regn under februari. Lika torrt sedan mätningarna började år 1856 har det bara varit en gång, nämligen 1977.

I Eyrarbakki, där mätningarna pågått sedan 1924, var årets februari rekordtorr med bara 26,2 millimeter nederbörd. Allra torrast var det dock i Stafholtsey, där inte en enda regndroppe eller snöflinga noterades på hela månaden. Där inleddes dock mätningarna så sent som 1988.

Men på norra Island var nederbörden på många håll i stället ovanligt riklig. I Skjaldþingsstaðir i nordost noterades drygt 340 millimeter under februari.

Inte en enda dag täcktes marken i Reykjavík helt och hållet av snö. Det har inte hänt i huvudstaden sedan 1977. I Akureyri var förhållandet det motsatta med 28 dagar av snötäcke, något som inte har inträffat sedan 1990.

Månadens högsta medeltemperatur, 4,2 grader, uppmättes på Surtsey. Varmast var det den 28 februari i Fagurhólsmýri då temperaturen steg till 10,4 grader.

Den lägsta medeltemperaturen registrerades vid Sáta norr om Hofsjökull, -6,5 grader. I befolkade områden var det kallast i Svartárkot, -4,0 grader. Kallast var det i Svartárkot den 19 februari, - 28,9 grader vilket också var nytt dygnsrekord.

Medeltemperaturen i Reykjavík var 1,7 grader (plus 1,4 grader över medelvärdet för perioden 1961 till 1990), Stykkishólmur 0,6 grader (+1,3), Bolungarvík -0,3 grader (+0,7), Akureyri -0,2 grader (+1,3), Egilsstaðir -0,1 grader (+1,8), Dalatangi 1,8 grader (+1,2), Teigarhorn 2,2 grader (+1,9), Höfn 2,5 grader (jämförelsetal saknas), Stórhöfði på Hemön 3,0 grader (+1,1), Hveravellir -5,5 grader (+0,5) och Árnes 0,5 grader (+1,5).

I Reykjavík noterades hela 96,3 soltimmar, vilket är 44 timmar över snittet. I Akureyri registrerades däremot bara 11,6 soltimmar, vilket är 25 timmar under medelvärdet. Lika solfattigt har det inte varit i Akureyri under februari sedan 1957.

Här kan du läsa mer om vädret på Island.

Stoppar inträde till Geysir - men fler markägare vill ta betalt

Regeringen stoppar införandet av inträdesavgifter till Geysirområdet genom ett domstolsföreläggande. Samtidigt planerar fler privata markägare att börja ta betalt av besökare. Vid Mývatn tänker ägarna med start i juni kräva fem euro av varje besökare till vattenfallen Dettifoss och Selfoss, Leirhnjúkur och Hverir vid Námaskarð - trots att forsarna ligger på statlig mark.

I dag skulle de privata markägarna vid Geysir ha infört inträdesavgiften på 600 isländska kronor till området. Så blir det inte. I slutet på förra veckan vände sig regeringen genom finansminister Bjarni Benediktsson till domstol för att genom ett föreläggande stoppa planerna, uppger Vísir. Regeringen anser att de privata ägarna inte har rätt att ta ut någon avgift eftersom staten är delägare av området. Dessutom ligger både Strokkur och Geysir, de största turistattraktionerna, på statlig mark.

De privata markägarna hävdar att det behövs investeringar på omkring 500 miljoner isländska kronor vid Geysir. Området behöver bland annat bättre stigar, bättre information och bättre avspärrningar från de heta källorna.

Under högsäsong har Geysirområdet omkring 6 000 besökare om dagen. Markägarna skulle därmed kunna dra in 3,6 miljoner dagligen under sommarmånaderna.

Tvisten med staten har pågått i flera år. Olika regeringar har vid flera tillfällen varit nära att köpa resten av området från de privata markägarna, men någon affär har aldrig blivit av. Senast sprack en överenskommelse med den rödgröna regeringen som inte längre ansåg sig ha råd att köpa loss marken efter finanskraschen.

Regeringen har planer på att införa ett naturpass som ska ge inträde till en rad turistattraktioner. Förslaget väntas enligt Vísir läggas fram under våren, men det kommer troligtvis inte att träda i kraft förrän sommaren 2015. Markägarna anser att politikerna har försuttit sina chanser samtidigt som den ökande turismen gör att belastningen på den känsliga naturen ökar. Därför vill de på egen hand börja ta betalt av turister.

Näringsminister Ragnheiður Elín Árnadóttir säger till Vísir att hon inte tänker tvinga några markägare att ansluta sig till naturpasset. Hon hoppas dock att uppslutningen blir så stor som möjligt och att ägarna avstår från att ta inträde på egen hand. Tanken är att intäkterna från passet ska användas till naturskydd och service vid turistattraktioner där belastningen i dag är stor.

Redan förra året började kommunen i Hveragerði ta inträde till de heta källorna i stadens centrum. Även ägarna till vulkankratersjön Kerið började ta betalt av turister. Eftersom privata entréavgifter riskerar att urholka naturpassets legitimitet har regeringen varit emot markägarnas agerande. Om turister skulle lämna Island med uppfattningen att de mjölkas på pengar både av regeringen och privata ägare riskerar det dessutom att skapa en allt annat än positiv bild av Island som besöksmål.

De privata ägarna av Geysirområdet vänder sig mot det sena beskedet från regeringen eftersom planerna har diskuterats länge. Det kan nu bli upp till domstol att avgöra om det över huvud taget är lagligt att ta inträde av besökare. Markägarna anser dock att det är nödvändigt att genom intäkter från turister skydda området, uppger Morgunblaðið.

På norra Island väntar nu en ny tvist för regeringen. Där vill privata markägare i Mývatnområdet ta betalt av besökare till Dettifoss och Selfoss, Leirhnjúkur och Hverir vid Námaskarð. Den planerade avgiften är fem euro - cirka 800 isländska kronor - vid varje ställe. Den som besöker alla tre ska kunna få en viss rabatt. Avgiften ska införas den 1 juni och tas ut åtminstone till den 1 september, skriver Fréttablaðið.

Tillsammans besöks de tre platserna av omkring 100 000 besökare. Intäkterna skulle därmed kunna bli upp emot 200 miljoner isländska kronor om året. Ólafur H. Jónsson, ordförande för markägarnas förening, säger i Fréttablaðið att han inte tror att besökare skräms bort på grund av avgifterna - som först och främst ska gå till investeringar i service och naturskydd. Han tycker heller inte att det är fel att markägarna tjänar pengar på turisterna.

Men precis som vid Geysir är det juridiska läget allt annat än glasklart. Det är nämligen staten som har pumpat in miljardbelopp för bättre tillgänglighet till Dettifoss. För ett par år sedan öppnades en ny och asfalterad väg till vattenfallets västra sida. Staten har också lagt pengar på parkeringsplatser, toaletter och stigar till både Dettifoss och det närliggande fallet Selfoss.

Stigen går genom privat mark. Men själva Dettifoss är i statlig ägo liksom de populäraste utsiktsplatserna. De privata markägarna skulle därmed - på samma sätt som vid Geysir - ta betalt av turister för att titta på något som ligger på statlig mark och som de själva inte äger.

Dettifoss ingår i nationalparken Vatnajökull. Nationalparksföreståndaren Hjörleifur Finnsson säger till RÚV att det även i framtiden ska vara möjligt att besöka forsen utan att betala. Dels är det möjligt att vandra en längre väg fram till Dettifoss som bara går på statlig mark, dels är det möjligt att i stället beskåda vattenfallet från den östra stranden.

Ända sedan år 1281 har det enligt isländsk lag varit tillåtet att till fots röra sig på privat mark som inte är odlad. Organisationerna Landvernd, Ferðafélag Íslands, Ferðaklúbburinn 4x4, Samtök útivistarfélaga och Útivist uppmanar i ett uttalande regeringen att inte bara ta strid med de privata markägarnas planer på att avgiftsbelägga naturpärlor. De uppmanar också regeringen att se över andra lösningar än naturpasset för att få in pengar till naturskydd. Annars befarar de att allemansrätten urholkas.

Flera researrangörer kräver också att regeringen ingriper mot privata avgifter. I ett uttalande skriver de att nya avgifter behöver meddelas åtminstone ett år i förväg. Annars blir det de isländska företagen i stället för utländska turister som får betala dem. Priserna med utländska resebyråer görs nämligen upp lång tid i förväg.

Men det finns också många som förespråkar avgifter. Ásthildur Sturludóttir, kommunchef i Vesturbyggð, är enligt Bæjarins Besta positivt inställd till att börja ta betalt av besökare till Látrabjarg. En undersökning utförd av Samtök sunnlenskra sveitarfélaga visar att 82,4 procent är för någon form av avgift. Hela 28,3 procent anser att avgiften bör tas ut vid in- eller utresa till Island, 21,5 procent vill se entrépengar vid enskilda platser och 19,5 procent förespråkar en blandad lösning med både naturpass och besöksavgifter, rapporterar Morgunblaðið.

Här kan du läsa mer om naturpasset och inträdesavgifter.

Dagens citat

"The big reveal here is that I'm doing a drive that takes five hours without stops and on both driving days the light only lasts from 10am-4pm. I'm still two hours from Höfn when it gets dark. The rain turns torrential and the wind that will provide comedic overtones tomorrow whips up and pushes insistently at the car. I hog the middle of the road. There is almost no traffic and no lights, just reflectors on roadside poles, and I am on my own."

Robert Hull i The Guardian om att köra bil på Island under vintern.

Dagens bonuscitat

"The best way would be to try to negotiate some kind of a standby agreement with the other Nordic central banks to try to provide some support for the krona in a period. ... But that can be quite challenging."

Lars Christensen, chefsanalytiker vid Danske bank, i Bloomberg om Islands möjligheter att avveckla kapitalkontrollerna.

Prince Polo - från Polen till Island tur och retur

Varje år konsumerar islänningarna omkring 160 ton av Prince Polo, den från Polen importerade kexchokladen som i tre decennier var det enda utländska godiset som fanns i butikshyllorna. Kärleksaffären med den polska chokladbiten inleddes när Island och Polen undertecknade ett handelsavtal under 1950-talets början. I utbyte mot isländsk sill kunde bland annat Prince Polo importeras till landet. Genom att klassificera kexchokladen som kex i stället för godis kunde importören runda förbudet mot införande av godis från utlandet.



Under 1970-talet konsumerade varje islänning i snitt ett kilo Prince Polo om året. I dag har mängden minskat till hälften, men kexchokladen håller alltjämt ställningen som den populäraste chokladbiten på den isländska marknaden. Skämtsamt kallas ibland Prince Polo och Coca Cola - Prins Póló og Kók - för Islands nationalrätt.



Handelsavtalet lade grunden för ett omfattande utbyte mellan Island och Polen. De band mellan länderna som började att ta form under 1950-talet är en av förklaringarna till att polacker i dag är den största invandrargruppen på Island. Detta faktum påverkar i sin tur även dagens politik. Polen har för Island blivit en pålitlig bundsförvant inom EU just på grund av detta. Polen var till exempel - utöver Färöarna - det enda landet som hösten 2008 beviljade Island krislån utan att villkora pengarna med ansvar för insättningsgarantin knuten till Landsbankis Icesave, ett krav som de övriga nordiska länderna ställde. Polen har också inom unionen backat upp Island i dispyten om makrillfisket i Nordostatlanten. Tusentals polacker arbetar i dag inom den isländska fiskeindustrin.



Islänningarnas förkärlek för Prince Polo är temat för en serie polska reklamfilmer för kexchokladen. Davíð Freyr Þórunnarson gör rollen som en chokladfanatiker som inte kan låta bli Prince Polo ens i badet. Så småningom får han möjligheten att följa med till Prince Polos hemland för att stifta bekantskap med Polen. Du ser filmerna ovan.

Här kan du läsa mer om Prince Polo - eller Prins Póló som kexchokladen brukar kallas på Island.

Skorradalshreppur säger nej till samgående

Med bara 58 invånare är Skorradalshreppur en av Islands minsta kommuner. Och så vill invånarna att det ska förbli. Hela 59 procent svarar i en undersökning att de vill behålla Skorradalshreppurs självständighet. Bland de invånare som kan tänka sig ett samgående är Borgarbyggð det populäraste valet. Det skriver kommunen i ett pressmeddelande.

I höstas föreslog ett enigt kommunfullmäktige i Akranes att undersöka möjligheterna för ett samgående med grannkommunerna Borgarbyggð, Hvalfjarðarsveit och Skorradalshreppur. Storkommunen skulle få över 10 000 invånare - något som enligt fullmäktige skulle förbättra förutsättningarna för att ge medborgarna god service.

Men i Skorradalshreppur visade sig intresset vara svalt. Kommunen skickade nyligen ut en enkät till de 47 röstberättigade invånarna. Av dem som svarade ville 59 procent att Skorradalshreppur skulle fortsätta vara en självständig kommun. Borgarbyggð - med tätorten Borgarnes - var det populäraste valet för ett eventuellt samgående med 38,5 procent av rösterna. Hvalfjarðarsveit fick 2,6 procent.

Därmed blir det heller inget samgående. Kommunfullmäktige anser enligt ett beslut att intresset bland medborgarna i nuläget är för svagt. Att Skorradalshreppur på sikt går ihop med någon av grannkommunerna anser fullmäktige vara sannolikt, men det blir inte som föreslagits redan nu till våren.

Skorradalshreppur på västra Island var vid årsskiftet Islands fjärde minsta kommun med 58 invånare. Mindre var Árneshreppur och Helgafellssveit med 53 invånare var och Tjörneshreppur med 55 invånare.

Här kan du läsa mer om förslaget från Akranes.

Dagens citat

"Det er klart Færøerne og Island, der er hovedskurkene i det her spil, mens EU i fiskeindustriens øjne er gået alt for langt i deres bestræbelser på at tilfredsstille ønskerne fra netop Island og Færøerne. Dermed har EU tilsidesat interesserne fra de europæiske fiskere, mens kun Norge har stået på mål for fiskerne."

Esben Sverdrup-Jensen, direktör för Danmarks pelagiske producentorganisation, i Fiskeri Tidende om de misslyckade förhandlingarna om makrillfisket i Nordostatlanten - läs mer här.

Dagens bonuscitat

"It was interesting, seeing the landscape flying over, all the squares, very organized. ... I am sure Canadians are very organized, but they are not square."

Statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson i Edmonton Journal om sitt första besök i kanadensiska Alberta.

Majoritet för isländsk närvaro vid OS i Sotji

En knapp majoritet anser att president Ólafur Ragnar Grímsson och kultur- och utbildningsminister Illugi Gunnarsson gjorde rätt som närvarade vid invigningsceremonin vid OS i Sotji. Men det är bara bland Framstegspartiets och Självständighetspartiets väljare som en majoritet tycker att beslutet var riktigt. Bland oppositionspartiernas anhängare uppger en klar majoritet att statschefen och statsrådet inte borde ha besökt Ryssland. Det visar en opinionsmätning utförd av MMR.

Både president Ólafur Ragnar Grímsson och kultur- och utbildningsminister Illugi Gunnarsson deltog vid invigningen av OS i Sotji. Den isländska närvaron var dock omdiskuterad. Många tyckte att Island borde markera sitt avståndstagande mot bristande mänskliga rättigheter i Ryssland genom att bojkotta invigningsceremonin.

En knapp majoritet anser dock att det var riktigt att delta. Ólafur Ragnar Grímssons närvaro får tummen upp av 55,1 procent av islänningarna och Illugi Gunnarssons av 54,1 procent.

Män, medelinkomsttagare, pensionärer och personer bosatta på landsbygden var mest positiva till Ólafur Ragnar Grímssons deltagande. Hela 82,6 av Framstegspartiets väljare anser att han gjorde rätt - en åsikt som bara 26,7 procent av Piratpartiets sympatisörer delar.

Samma grupper var också mest positiva till Illugi Gunnarsson närvaro. Starkast var stödet även här bland Framstegspartiets anhängare där 75,9 procent ställde sig bakom beslutet. Minst uppbackning fick ministerns närvaro bland Piratpartiets väljare där bara 23,5 procent var positiva.

Dagur B. Eggertsson borgmästarfavorit i Reykjavík

Självständighetspartiet är störst i Reykjavík. Men socialdemokraten Dagur B. Eggertsson är väljarnas favorit som ny borgmästare i kommunen. Ljus framtid tappar stöd och är nu bara tredje största parti i fullmäktige. Det visar en opinionsmätning utförd av Félagsvísindastofnun på uppdrag av Morgunblaðið.

Med 28,4 procent av väljarstödet är Självständighetspartiet störst i Reykjavík. Det skulle ge partiet fem mandat av femton i fullmäktige - och det skulle därmed inte vara möjligt att bilda en tvåpartikoalition i kommunen utan Självständighetspartiet.

Socialdemokraterna får 23,5 procent och fyra mandat och Ljus framtid 21 procent och tre mandat. I dagsläget finns det alltså inte majoritet för ett fortsatt samarbete mellan de två partierna.

Piratpartiet har stöd av 11,9 procent av väljarkåren och säkrar därmed två platser i fullmäktige. Med 9,1 procent försvarar Gröna vänstern sitt mandat i kommunen. Framstegspartiets 2,9 procent är långt ifrån att räcka till representation i Reykjavík.

Med knappt tre månader kvar till kommunalvalet är Dagur B. Eggertsson alltjämt väljarnas favorit till att ta över borgmästarposten. Hela 48,1 procent håller honom som den bästa kandidaten. Självständighetspartiets Halldór Halldórsson får 25,2 procent, uppger Morgunblaðið.

Här kan du läsa mer om opinionsläget i Reykjavík.

Dagens citat

"Ung rebell, en repressiv omgivning, uppror mot normerna. Men det tar ändå aldrig riktig fart. Främst för att byborna faktiskt inte är så jävliga ändå. De verkar faktiskt vara osedvanligt tillåtande. Hera super, stjäl traktorer på fyllan, slåss och vägrar växa upp. Och omgivningen rycker vänligt på axlarna."

Fredrik Sahlin i Sveriges Television om Málmhaus (Metalhead).

Snöröjning i Grímsstaðir á Fjöllum

Snödjupet på ett tak till ett fårhus i Grímsstaðir á Fjöllum var omkring 170 centimeter när lokala räddningsarbetare hjälpte till att snöröja innan det gav vika. Taket hade börjat tyngas ned men räddades sannolikt av att det för några år sedan förstärkts med stöttor. På nordvästra Island har vintern varit ovanligt snörik, något som bland annat gjort det mycket svårt att hålla ringvägen öppen mellan Egilsstaðir och Mývatn. Ovan kan du se den nya metod som användes för att göra taket snöfritt.

Invånare på Island ökar till 325 671 personer

Islänningarna blev 1,2 procent fler under 2013. Vid årsskiftet bodde 325 671 personer i öriket. Antalet invånare ökade i samtliga regioner utom Västfjordarna och Norðurland vestra. Av landets 74 kommuner hade 9 över 5 000 invånare - och 6 kommuner hade färre än 100 invånare. Men Árneshreppur, som i många år varit landets minsta kommun, är inte längre ensamt om att vara minst på Island. Det visar statistik från Hagstofa Íslands.

Den 1 januari 2014 var 325 671 personer folkbokförda på Island, en ökning med 3 814 personer jämfört med föregående år. Befolkningsökningen motsvarar 1,2 procent. I hela landet finns nu 1 065 fler män än kvinnor.

Vid årsskiftet hade Island 69 tätorter, alltså samhällen med minst 200 invånare. Dessutom fanns 34 mindre orter med mellan 50 och 199 invånare. Totalt bodde 305 642 personer i tätbefolkade områden och bara 20 029 personer i glesbygd. Antalet tätortsinvånare ökade under året med 4 178 personer.

Den procentuellt största ökningen skedde på Suðurnes där antalet invånare steg med 1,7 procent, vilket motsvarade 354 personer. I Reykjavíkområdet var uppgången 3 077 personer, vilket betydde en ökning med 1,5 procent. I Suðurland var befolkningsökningen 1,1 procent, Austurland 0,7 procent, Vesturland 0,4 procent och Norðurland eystra 0,2 procent.

I två regioner minskade antalet invånare. Totalt tappade Västfjordarna 0,8 procent av befolkningen (59 personer) och Norðurland vestra 0,4 procent (26 personer).

Av Island 74 kommuner hade 9 fler än 5 000 invånare. Störst var Reykjavík med 121 230 invånare följd av Kópavogur (32 308 personer), Hafnarfjörður (27 357 personer), Akureyri (18 103 personer), Reykjanesbær (14 527 personer), Garðabær (14 180 personer), Mosfellsbær (9 075 personer), Árborg (7 889 personer) och Akranes (6 699 personer).

Samtidigt hade 6 kommuner färre än 100 invånare. Árneshreppur i Västfjordarna har i många år varit landets till invånarantalet minsta kommun. Den titeln delas nu med Helgafellssveit som också har 53 invånare. De fyra övriga kommunerna med tvåsiffriga invånartal var Tjörneshreppur (55 personer), Skorradalshreppur (58 personer), Fljótsdalshreppur (68 personer) och Svalbarðshreppur (90 personer). Den nedre gränsen för att en kommun ska få behålla sin självständighet är 50 invånare.

Skyller förhandlingsfiasko i makrillkriget på varandra

Fiaskot i makrillförhandlingarna gör att årets fångster väntas landa på omkring 400 000 ton över den rekommenderade nivån. Norge skyller misslyckandet på Island och Färöarna och anklagar samtidigt EU för att ha gått bakom ryggen på Norge. Island hävdar att ansvaret för förhandlingshaveriet vilar på Norge som krävt kvoter långt över Internationella havsforskningsrådets rekommendationer.

Efter drygt tio års väntan gav EU och Norge till sist Island en plats vid förhandlingsbordet 2010. Sedan dess har varje försök att nå en uppgörelse om makrillfisket i Nordostatlanten misslyckats. En överenskommelse har dock aldrig varit närmare än i år. Både Island och Färöarna accepterade EU:s kompromissbud på 11,9 procent av den totala kvoten till de bägge örikena.

Norge ville inte släppa mer än sammanlagt 23 procent till Island och Färöarna. I praktiken strandade därför förhandlingarna på 0,8 procent av den för året rekommenderade kvoten på 890 000 ton.

Men det fanns också flera andra skäl till att förhandlingarna misslyckades. Norge anklagar EU för att ha ingått överenskommelser med Island och Färöarna utan norskt klartecken. Norge hävdar också att Grönlands makrillfiske var ett skäl till förhandlingsfiaskot. Island anser däremot att Norges krav på en totalkvot på 1,3 miljarder ton var orsaken till misslyckandet.

Pajkastningen efter årets sista möte mellan parterna är inte på något sätt oväntad. Tvärtom står den sannolikt ganska högt upp på fiskeminister Sigurður Ingi Jóhannssons önskelista. I år lyckades nämligen både Island och Färöarna att bryta alliansen mellan Norge och EU. Det innebär i sin tur att risken för sanktioner från EU med all sannolikhet är avvärjd.

Visserligen kvarstår faran för sanktioner från Norge, men jämfört med motsvarande hot från EU är det närmast en försumbar risk. Inledningsvis gick stora mängder av isländsk makrill på export till Norge där den främst användes till fiskmjöl. I takt med att allt mer makrill i stället blir människoföda har exporten avstannat. Sanktioner gällande makrill skulle därmed i praktiken inte få någon effekt.

Audun Maråk, direktör vid Fiskebåtredernes forbund och medlem av den norska förhandlingsdelegationen, lägger i Fiskebåt skulden på EU, Färöarna och Island. Han kritiserar EU för att på egen hand ha gjort upp med Island och Färöarna. Han hävdar också att en föreslagen parallellkvot för ett grönländskt makrillfiske på 100 000 ton var skälet till att det inte gick att nå en överenskommelse.

Även detta är något som förmodligen finns högt upp på Sigurður Ingi Jóhannssons önskelista. Grönland har i dag ingen plats vid förhandlingsbordet. Samtidigt finns stora mängder makrill vid östkusten i takt med att arten rör sig allt längre norrut. Att EU kunde tänka sig att acceptera ett grönländskt fiske är nämligen närmast synonymt med ett utökat isländskt fiske.

En trend det senaste året har varit att isländska rederier sålt trålare där fångsterna djupfryses ombord. I stället tas en allt större andel av fångsterna i land för beredning eftersom det ger större intäkter. Flera av trålarna har sålts till rederier - flera dessutom med isländska ägare - med sikte på Grönlands östkust. Eftersom det inte går att landa några fångster på östra Grönland blir Island det smidigaste alternativet. Det innebär ytterligare isländska intäkter från makrillfisket.

Det finns ytterligare ett skäl till att Sigurður Ingi Jóhannsson knappast är alltför missnöjd med sättet som förhandlingarna strandade på. EU:s välvilja gentemot det grönländska fisket innebär också ett indirekt erkännande av makrillens förändrade rörelsemönster till nordligare breddgrader. Företrädare för Skottland och Irland har däremot försökt hävda att det bara skulle röra sig om tillfälligheter. Argumenten för det egna fisket blir nämligen knappast starkare när det måste flyttas norrut från år till år.

Sigurður Ingi Jóhannsson beskyller i stället Norge för misslyckandet. Island vill att Internationella havsforskningsrådets rekommendationer ska följas. Norge ville dock se en totalkvot på 1,3 miljoner ton. Sigurður Ingi Jóhannsson säger i Fréttablaðið att Island i kompromissyfte kunde tänka sig en något högre kvot än rekommendationen på 890 000 ton. Där ska EU ha varit redo att gå längre än Island för att tillgodose de norska kraven.

Vidare hävdar Sigurður Ingi Jóhannsson att det grönländska fisket bara var ett svepskäl för Norge. Grundproblemet var enligt fiskeministern att Norge inte kunde acceptera den kvot som Island och EU kom överens om.

För 2013 utfärdade Island en ensidig makrillkvot på 123 000 ton. Totalt landades dock 154 000 ton i isländska hamnar, varav 11 000 ton hade fiskats i den grönländska zonen. Då baserades den isländska kvoten på anspråken på 16 procent av det totala makrillfisket.

I år väntas Sigurður Ingi Jóhannsson utfärda en liknande kvot. För att inte riskera sanktioner från EU lär den hålla sig omkring 11,9 procent. Eftersom fångstrekommendationen för 2014 är 64 procent högre än förra året innebär det ett isländskt fiske på samma nivå som 2013.

Det grönländska fisket - där regeringen aviserat en kvot på 100 000 ton - ligger utanför rekommendationen. Norge väntas heller inte acceptera de nivåer för det isländska och färöiska fisket som förhandlats fram med EU. Därför är det troligt att årets fångster kommer att överskrida Internationella havsforskningsrådets rekommendation med omkring 400 000 ton.

Här kan du läsa mer om makrillkriget.

Dagens citat

"Jag ser det som att regeringen är rådlös i denna fråga. Varje dag kommer det någon ny anledning om att det är rätt att avsluta förhandlingarna och inte gå till folkomröstning. Undantagslöst är detta bristen. Bristen på argument präglar denna fråga. Om jag var dem skulle jag försöka landa den här frågan i enighet och sämja. I den mån det är möjligt."

Guðmundur Steingrímsson, ledare för Ljus framtid, i Vísir om regeringens hantering av EU-frågan.

Jakten på Framstegspartiets väljare

Vilka det egentligen var som röstade fram Framstegspartiet till regeringsmakten har varit en fråga som somliga brottats med efter vårens alltingsval. I ett inslag som inte fick plats i nyårsrevyn Áramótaskaupið träder en kvinna fram och berättar om hur hon hörde partiledaren Sigmundur Davíð Gunnlaugssons vackra röst i radion. Och om hur hon förtrollades och om hur han lovade att betala alla hennes skulder och göra henne lycklig. Och om hur hon skulle göra samma sak på nytt.

Makrillmöte utan lösning - Island skyller fiasko på Norge

Trots en rejält utökad fångstrekommendation slutade förhandlingarna om makrillfisket i Nordostatlanten i oenighet. Island skyller misslyckandet på Norge. Fiskeminister Sigurður Ingi Jóhannsson säger samtidigt i ett pressmeddelande att Island och EU sedan i höstas varit överens om kvotfördelningen. Frågan är nu om Norge och EU kommer att införa sanktioner mot Island.

Med en fångstrekommendation på totalt 890 000 ton - 64 procent mer än 2013 - tycktes förutsättningarna för att nå en överenskommelse om makrillfisket i Nordostatlanten bättre än tidigare år. När det senaste förhandlingsmötet bröts skilde det bara 0,8 procent mellan Island, Färöarna, EU, Norge och en uppgörelse. Men den skillnaden kunde inte överbryggas under årets sista förhandlingar i Edinburgh.

Island och EU har sedan i höstas varit överens om en isländsk kvot på 11,9 procent av den totala makrillkvoten. Enligt samma förslag skulle även Färöarna tilldelas 11,9 procent. Även Färöarna har gått med på EU:s förslag. Norge har dock inte accepterat mer än 23 procent till de bägge örikena tillsammans.

Förhandlingsfiaskot innebär att Island, Färöarna, EU och Norge ännu en gång misslyckas att komma överens om makrillfisket. Det medför i sin tur att de rekommenderade fångstnivåerna med all sannolikhet kommer att överskridas. Utan en plats vid förhandlingsbordet finns också Grönland som aviserat planer på allt större makrillfiske. Förra året handlade det om fångster på ungefär 55 000 ton - och den siffran väntas öka rejält i år.

Sigurður Ingi Jóhannsson lägger i ett uttalande skulden för misslyckandet på Norge. Tack vare de höjda rekommendationerna hade det enligt fiskeministern varit möjligt att nå en överenskommelse utan att någon skulle ha behövt minska sitt fiske i antal ton. Han hävdar också att Island gjort sitt yttersta för att få en uppgörelse till stånd:

"Det är mycket olyckligt att det inte har gått att nå ett avtal. Möjligheten fanns så sannerligen efter mycket större rekommendationer från Internationella havsforskningsrådet nu i höst."

Island kommer nu att ensidigt utfärda en kvot för årets makrillfiske. Sigurður Ingi Jóhannsson säger att Island även i fortsättningen kommer att sträva efter att nå en lösning på fisketvisten och han manar samtliga inblandade till att sätta ansvarsfulla kvoter.

EU:s fiskekommissionär Maria Damanaki uppmanar i ett pressmeddelande till återhållsamt fiske. Hon bekräftar också att EU var överens med Island och Färöarna om en uppgörelse, men att Norge inte ställde sig bakom den.

Efter tio års väntan fick Island en plats vid förhandlingsbordet år 2010. Inte någon gång har Island, Färöarna, EU och Norge lyckats komma överens om en gemensam kvotfördelning. Island och Färöarna har beskyllt Norge för brist på kompromissvilja medan Norge har anklagat Island och Färöarna för orealistiska krav.

Tidigare har EU och Norge varit överens om att införa sanktioner mot Island på grund av fiskekriget. De skulle kunna omfatta allt från i praktiken verkningslösa åtgärder som landningsförbud till oerhört bekymmersamma importförbud. De senare har tveksamt stöd i internationell rätt. När Färöarna, som drabbats av sådana sanktioner, ville få dem prövade inför världshandelsorganisationen WTO:s domstol motsatte sig EU en sådan process.

Inför årets förhandlingar uppstod en spricka mellan EU och Norge, där unionen kunde tänka sig större kvoter för Island och Färöarna än vad Norge kunde. Det är också en av förklaringarna till att Sigurður Ingi Jóhannsson vill lägga skulden för misslyckandet på Norge samtidigt som han åter påpekar att EU och Island är överens om kvotfördelningen. Som Islands viktigaste exportmarknad medför sanktioner från EU helt andra problem än sanktioner enbart från Norge:

"Grunden för den överenskommelsen [mellan Island och EU] byggde på hållbart fiske och en avtalad andel för Island. EU tog på sig att följa upp saken gentemot Norge. Norrmännen har tyvärr ställt sig i vägen för att denna överenskommelse kunde förverkligas genom omedgörliga och obefogade krav på fiske långt över vetenskapliga rekommendationer."

Vid tidigare kvotbeslut har Sigurður Ingi Jóhannssons företrädare inväntat Norges och EU:s kvoter. Då har EU och Norge konsekvent tilldelat sig själva drygt 90 procent av den totala kvoten och låtit Island, Färöarna och Ryssland dela på resten. Island har dock fiskat runt 16 procent av den totala kvoten de senaste åren. Nu återstår att se om Norge och EU lägger sig på de nivåer som förekommit under de senaste förhandlingarna eller om de på nytt väljer att utfärda betydligt större kvoter.

Här kan du läsa mer om makrillkriget.

Statsministern: EU ställde Island inför ultimatum

EU tvingade Island att snabbt besluta om förhandlingarnas framtid och var inte redo att lägga ansökan på is under en längre tid. Det hävdar statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson och säger att det var ett av skälen till beslutet att återkalla Islands ansökan om EU-medlemskap. Men påståendena tillbakavisas av EU och de är också en nyhet för ledamöter av alltingets utrikesnämnd.

Ända sedan utrikesminister Gunnar Bragi Sveinsson för två veckor sedan lade fram förslaget om att dra tillbaka Islands ansökan om EU-medlemskap har regeringen varit hårt pressad. De kraftiga reaktionerna på att trotsa vallöftet om en folkomröstning tycks ha kommit som en överraskning för högerkoalitionen. Regeringens ministrar har efter hand kommit med nya och olika förklaringar till agerandet - men än så länge inga som övertygat kritikerna.

Nu hävdar Sigmundur Davíð Gunnlaugsson i en intervju i RÚV:s Kastljós att EU pressade regeringen på ett besked om förhandlingarnas framtid. Budskapet om att någon långvarig paus i förhandlingarna inte heller ska ha varit ett alternativ ska också ha varit tydligt. Regeringen ska därmed ha ställts inför ett ultimatum om att antingen fortsätta förhandlingarna eller återkalla ansökan.

Eftersom regeringen är emot EU-medlemskap hade det enligt Sigmundur Davíð Gunnlaugsson varit ohederligt att fortsätta förhandla. Då regeringen samtidigt krävdes på ett beslut innebar det i praktiken att förhandlingarna upphörde när unionen inte visade sig redo att vänta. Det var inte heller underligt att EU ville ha ett svar eftersom det var Island som ansökte om medlemskap i unionen och inte tvärtom.

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson säger i Fréttablaðið att han inte utesluter en folkomröstning om EU under mandatperioden. Men den måste vara bindande och inte rådgivande. Det betyder enligt statsministern att grundlagen måste ändras eftersom den i dag bara ger utrymme för rådgivande omröstningar. Anledningen är att resultatet då måste respekteras av samtliga folkvalda även om de har en annan uppfattning i frågan. I dag säger grundlagen bara att alltingsledamöter måste följa sin egen övertygelse.

Under valrörelsen talade både Framstegspartiet och Självständighetspartiet om en folkomröstning om EU-förhandlingarnas framtid. Då sade flera blivande ministrar att det var en självklarhet att respektera resultatet från en rådgivande omröstning.

I alltinget pågår ett arbete med att se över grundlagen. Förändringarna skulle ha blivit klara redan under förra mandatperioden, men den rödgröna regeringen lyckades inte driva igenom dem. Både Självständighetspartiet och Framstegspartiet motsatte sig stora delar av förslaget till ny grundlag och försökte blockera debatten. Samtidigt var regeringspartierna Socialdemokraterna och Gröna vänstern inte eniga och lade fram förslaget när utsikterna för att hinna behandla det var små.

Sigmundur Davíð Gunnlaugssons öppning för en folkomröstning syftar sannolikt till att försöka dämpa kritiken mot regeringens agerande i EU-frågan. Än så länge är det dock inget som är tillräckligt konkret för att lindra missnöjet. En ny demonstration med krav på en folkomröstning äger rum i Reykjavík på lördag och namninsamlingen med samma budskap har nu samlat över 45 000 underskrifter.

Statsministern hävdar nämligen samtidigt att beslut som tas genom en folkomröstning måste vara genomförbara. Regeringen anser sig i dag inte kunna förhandla om villkoren för EU-medlemskap eftersom den motsätter sig ett isländskt inträde i unionen. Det är i dagsläget en hållning som är svår att förena med en folkomröstning som högerkoalitionen löper en stor risk att förlora.

Sigmundur Davíð Gunnlaugssons uttalanden om att EU pressat fram ett beslut från regeringens sida både ifrågasätts och förnekas. Össur Skarphéðinsson, socialdemokratisk ledamot i utrikesnämnden och tidigare utrikesminister, säger till RÚV att Gunnar Bragi Sveinsson aldrig informerat nämnden om några sådana krav. På en direkt fråga ska han dessutom ha förnekat att så skulle ha varit fallet. Þorsteinn Pálsson, tidigare statsminister och ledare för Självständighetspartiet som ingick i den isländska förhandlingsdelegationen, uppger för RÚV att han aldrig hört talas om att EU skulle ha ställt något ultimatum till Island.

Matthias Brinkmann, EU:s Islandsambassadör, säger till Vísir att unionens inställning inte har förändrats. EU är redo att återuppta förhandlingarna om Island önskar detta. Det finns också exempel på ansökningar som pausats i många år. Det är därmed helt upp till Island att avgöra EU-frågans framtid:

"The decision on what should happen regarding the future of Iceland's membership application is entirely up to Iceland. The EU does not interfere in the Icelandic decision-making process. The EU would be ready to continue the accession negotiations if and when Iceland decides to do so, but will acknowledge whatever decision Iceland takes in the matter."

Peter Stano, talesperson för utvidgningskommissionären Štefan Füle, säger till Vísir att EU inte har satt några tidsgränser för Islands ansökan. EU respekterar de tidsgränser som sätts av regeringen, alltinget och medborgarna. Alla påståenden om något annat bygger enligt Peter Stano på citat som tagits ur sitt sammanhang.

Árni Páll Árnason, ordförande för Socialdemokraterna, säger till Vísir att Sigmundur Davíð Gunnlaugssons uttalanden helt saknar stöd i alla offentliga dokument. Štefan Füle sade exempelvis i ett tal den 16 oktober förra året att det var upp till Island att avgöra frågan om förhandlingarnas framtid:

"With the decision of the new Government of Iceland to put accession negotiations on hold, the accession process has come to a standstill. Let me be crystal clear: Iceland remains an important partner for the European Union and we stand ready to reinforce our relations at any moment. We on our side have not disengaged. Whenever, and if ever, Iceland wishes to do so, the Commission would be ready to resume work on negotiations which have reached an advanced stage. And I remain confident that we could come to an outcome beneficial and positive for all sides."

Ett liknande uttalande klubbades i Europaparlamentet i januari i år. Även där sägs det att EU är redo att återuppta förhandlingarna och att Island behåller statusen som kandidatland.

EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso sade dock efter ett möte i somras med Sigmundur Davíð Gunnlaugsson att "klockan tickar" och att det för både EU:s och Islands del vore bra om ett beslut om förhandlingarnas framtid fattades utan fördröjningar.

Här kan du läsa mer om Island och EU.

Dagens citat

"Ja, och så föreligger naturligtvis alternativet att hålla fast vid förslaget och ge folket långfingret. ... Det är inte som att jag sett till innehållet är oenig med utrikesministerns förslag och min åsikt är att det inte finns något för oss att hämta inom EU. Det är dock många inom mitt eget parti som inte är eniga med mig och därför förstår jag inte varför det ska skapas sådan upprördhet nu precis inför kommunalvalen."

Brynjar Níelsson, alltingsledamot för Självständighetspartiet, säger i Vísir att regeringen i praktiken bara har två alternativ i EU-frågan - antingen att lägga förhandlingarna på is under hela mandatperioden eller låta medborgarna folkomrösta om dess framtid.

Filmpremiär och konsert för att skydda Islands natur

Storfilmen Noah får världspremiär i Reykjavík den 18 mars. Samma dag spelar Björk, Patti Smith, Of Monsters and Men, Samaris, Mammút, Retro Stefson, Lykke Li och Highlands i Harpa för att dra in pengar till naturskydd. Projektet går under namnet Stopp - Gætum garðsins där målet är att bland annat skydda Þjórsárver och vattenfallen i Þjórsá.

Sommaren 2012 spelades Hollywoodfilmen Noah - med Russell Crowe i huvudrollen - in på södra Island. Skådespelaren passade också på att uppträda på ett par scener i Reykjavík tillsammans med rocklegendaren Patti Smith.

Den 18 mars är det dags för premiär - och den äger rum på Egilsbíó i Reykjavík. Regissören Darren Aronofsky kommer då att vara på plats. Under inspelningen av Noah ansträngde sig filmteamet för att inte lämna några spår efter sig i den isländska naturen.

Världspremiären följs av en konsert i Harpa med Björk, Of Monsters and Men, Samaris, Mammút, Retro Stefson och Highlands. De utländska gästerna är Patti Smith och Lykke Li.

Överskottet går till naturskyddsorganisationerna Landvernd och Náttúruverndarsamtök Íslands. I manifestet för Stopp - Gætum garðsins ställs bland annat krav på att våtmarkerna Þjórsárver och vattenfallen i Þjórsá skyddas och inte exploateras för utbyggnad av vattenkraft, att regeringen river upp beslutet att stoppa den nya naturskyddslag som drevs igenom av den förra regeringen och att angreppen på naturskyddsvänner som vid vägbygget vid Gálgahraun upphör från myndigheternas sida.

Här kan du läsa mer om regeringens agerande om Þjórsá.

Vill ställa ut isländska handskrifter i Reykjavíks rådhus

De hemlösa isländska handskrifterna kan få en tillfällig utställningsplats i Reykjavíks rådhus. Självständighetspartiet vill att kommunfullmäktiges mötessal används för att visa upp handskrifterna under sommaruppehållet. En sådan utställning skulle enligt förslaget gynna turistnäringen, innebära bättre användning av lokalerna och gå helt i linje med Reykjavík som en av Unescos litteraturstäder.

I många år visades den unika samlingen av isländska handskrifter från 1200-talet och framåt på Þjóðmenningarhúsið i Reykjavík. I höstas var det dock slut. Stofnun Árna Magnússonar í íslenskum fræðum, som ansvarar för handskrifterna, ansåg att säkerheten blev för dålig när den fasta nattvakten på museet drogs in.

Sedan dess förvaras handskrifterna i Stofnun Árna Magnússonar í íslenskum fræðums lokaler på Árnagarður i Reykjavík. De ska så småningom få ett permanent hem i Hús íslenskra fræða, ett forskningsmuseum som i dagsläget inte är mer än ett ofinansierat hål i marken.

Självständighetspartiet i Reykjavík föreslår nu att kommunen undersöker möjligheterna för att ställa ut handskrifterna i rådhuset. Fullmäktiges mötessal står tom under sommaruppehållet mellan den 18 juni och den 2 september. Eftersom salen är väl upplyst och har god säkerhet skulle den kunna vara lämplig som utställningslokal.

I första hand vill Självständighetspartiet att handskrifterna visas upp under sommaren. Men utställningstiden skulle också kunna förlängas genom att fullmäktige håller sina möten i en annan lokal i rådhuset.

En utställning av handskrifterna skulle inte bara gynna turistnäringen. Den skulle enligt förslaget också innebära bättre nyttjande av kommunens lokaler samt understryka Reykjavíks status som en av FN-organet Unescos litteraturstäder.

Förslaget togs upp vid ett kommunstyrelsemöte. Det ska nu utredas för att så småningom ställas inför fullmäktige.

Här kan du läsa mer om utställningen av handskrifterna.

Missnöjd Vigdís Hauksdóttir uppmanar till annonsbojkott

Kvennablaðiðs sammanställning av uttalanden, faktafel och felsägningar föll inte alls Vigdís Hauksdóttir i smaken. Nu uppmanar alltingsledamoten till annonsbojkott mot Kvennablaðið. Framstegspartistens uppmaning sågas från höger till vänster som missriktat. Flera riktar också kritik mot Vigdís Hauksdóttir för angrepp mot yttrandefriheten.

Vigdís Hauksdóttir är känd för drastiska uttalanden. Inte sällan har det visat sig att utspelen varit baserade på faktafel eller missuppfattningar. Senast diskuterades hennes påståenden om att Malta inte var en självständig stat och att det i EU-länderna råder en utbredd hungersnöd.

Vid flera tillfällen har Vigdís Hauksdóttir också angripit medierna. I höstas visade hon sitt missnöje med public service-bolaget RÚV:s nyhetsrapportering och hävdade att den var både EU-vänlig och regeringskritisk. Som ledamot i den fyrmannagrupp som inför alltinget skulle lägga fram förslag på nedskärningar antydde hon att RÚV skulle kunna straffas för detta. Om Vigdís Hauksdóttir hade något avgörande inflytande är oklart, men inte långt senare tvingades public service-bolaget till massuppsägningar efter kraftigt bantade anslag.

Nu går Vigdís Hauksdóttir på nytt till attack mot medierna. Den här gången gäller det nättidningen Kvennablaðið. Nyligen publicerades en sammanställning över saker Vigdís Hauksdóttir sagt och gjort. I texten talades det ironiskt om "guldkorn" från alltingsledamotens "visdomskälla".

Svaret från Vigdís Hauksdóttir lät inte vänta på sig. I ett inlägg på Facebook uppmanade hon tillverkaren av hudvårdsprodukterna EGF "att sluta att köpa annonser i detta medium". Hon begärde dessutom att tidningens medarbetare skulle förklara publiceringen.

Eiríkur Sigurðsson, informationsansvarig vid Sif Cosmetics som tillverkar EGF, säger till DV att företagets annonsering inte tar politisk hänsyn:

"Vi annonserar bara efter affärsmässiga förhållanden för att få fram information till våra kunder."

Kritiken mot Vigdís Hauksdóttirs agerande kom från både höger och vänster. Katrín Júlíusdóttir, alltingsledamot för Socialdemokraterna, skrev på Facebook att uppmaningen till annonsbojkott var oetisk från en politiker i maktposition. Piratpartiets Birgitta Jónsdóttir kallade agerandet för "ett oerhört angrepp mot yttrandefriheten". Kristinn Hrafnsson, talesperson för Wikileaks, hävdade på Facebook att Vigdís Hauksdóttir försökte använda sig av åsiktsförtryck och hot för att slippa negativ publicitet:

"Ordföranden för alltingets finansnämnd har inte bara visat sin naivitetsfascism om att det är riktigt att använda tvångsåtgärder för att tysta medier, utan hon har också pressat ett innovationsföretag in i hörnet och försatt det i ett förskräckligt läge."

Även styrelsen för Blaðamannafélag Íslands, det isländska journalistförbundet, kritiserade i ett uttalande Vigdís Hauksdóttirs angrepp på Kvennablaðið:

"Styrelsen för Blaðamannafélag Íslands fördömer alla försök till att angripa åsikts- och yttrandefriheten i landet. Det kan inte accepteras att människor i maktpositioner försöker att utnyttja sitt inflytande till att angripa mediernas existensgrund genom dess roll att publicera åsikter. Sådana försök dömer sig självt. Sist av alla borde politiker, som är beroende av att åsikts- och yttrandefriheten i landet är som mest aktiv, ta till sådana desperata åtgärder. Yttrandefriheten består inte bara av rätten att föra fram sina åsikter utan också av skyldigheten att respektera andras åsikter."

Elín Hirst, alltingsledamot för Självständighetspartiet och med en lång yrkesbakgrund inom medierna, har vid flera tillfällen backat upp Vigdís Hauksdóttir. Den här gången skrev hon dock på Facebook att uppmaningen till annonsbojkott var feltänkt och missriktad.

Vigdís Hauksdóttir vill inte kommentera sitt krav på annonsbojkott, uppger RÚV.

Här kan du läsa mer om nedskärningarna inom RÚV.

Dagens citat

"Det är ett gammalt och bekant trick inom isländsk politik att försöka att lägga fram saker så att det går att klara av dem mycket snabbt ... och att på så sätt göra sig kvitt en obehaglig debatt. Det var dock kanske förutsägbart att denna fråga inte skulle gå den vägen. Om man tänkte sig att klara av detta utan riktig debatt så tror jag att man bara felbedömde vilka starka reaktioner detta skulle väcka."

Gunnar Helgi Kristinsson, professor i statsvetenskap vid Háskóli Íslands, i RÚV om regeringens sätt att hantera EU-frågan - läs mer här.

Gunnar Bragi Sveinsson ratar RÚV i protest

Utrikesminister Gunnar Bragi Sveinsson vill inte backa från planerna på att dra tillbaka Islands ansökan om EU-medlemskap. Men de senaste veckornas protester mot hans och regeringens agerande tycks ändå ha påverkat honom. I går vägrade han sig låta intervjuas av public service-bolaget RÚV med hänvisning till att han var missnöjd med hur tidigare intervjuer klippts.

Gunnar Bragi Sveinsson ansvarade själv för formuleringarna i förslaget att återkalla Islands ansökan om EU-inträde. Där påstod han att flera alltingsledamöter skulle ha röstat mot sin övertygelse vid ansökningsögonblicket, något som i så fall hade utgjort ett brott mot grundlagen. Han beskrev också den rödgröna regeringens arbete med en nedsättande ton som inte brukar förekomma i alltinget.

Än så länge har Gunnar Bragi Sveinsson inte backat från planerna på att återkalla ansökan och därmed svika regeringspartiernas vallöfte om en folkomröstning i EU-frågan. Allt högre upp i partihierarkin hörs dock röster som efter protesterna anser att det vore lämpligare att lägga förhandlingarna på is på obestämd tid i stället för att avbryta dem för gott.

För att säkra en för regeringen fördelaktig rapportering om den EU-rapport som användes som formellt skäl för att bryta med unionen vände den sig till partilojala medierna Eyjan och Morgunblaðið. Gunnar Bragi Sveinsson visar sig nu vara missnöjd med hur andra medier rapporterat om regeringens agerande. Utrikesministern vägrar nu låta sig intervjuas av RÚV om det inte sker i direktsändning eller om han inte garanteras en kopia av inspelningen.

Gunnar Bragi Sveinsson meddelade sitt beslut att bojkotta RÚV i går när public service-bolaget ville få en kommentar från utrikesministern om utvecklingen i Ukraina och mötet i alltingets utrikesnämnd. Svaret blev att han bara talade med RÚV om han fick löften om att intervjun inte skulle klippas. I annat fall krävde han direktsändning eller en kopia av den fullständiga intervjun. Händelsen fångades på band av Vísir.

RÚV anser att en intervju i sin helhet är arbetsmaterial och därför inte kan lämnas ut. Inte heller kan utrikesministern få några löften om hur intervjuer ska redigeras. Gunnar Bragi Sveinsson motiverade på Facebook sitt agerande med att en tidigare intervju klippts på ett missvisande sätt.

Hur länge Gunnar Bragi Sveinsson avser att bojkotta RÚV är inte känt. Björn Ingi Hrafnsson, chefredaktör för Pressan som även representerat Framstegspartiet inom kommunpolitiken och assisterat statsråd, uppmanade i ett blogginlägg utrikesministern att tänka om. I stället för att betrakta journalister som fiender borde han betrakta dem som samarbetspartner nödvändiga för att få fram sitt budskap - även om det inte alltid blev exakt som ministern själv önskade.

Sista butiken i Eyrarbakki bommar igen

I århundraden var Eyrarbakki den viktigaste handelsplatsen på den isländska sydkusten. Nu går epoken definitivt i graven. Vesturbúð, ortens sista butik, bommade igen i går eftersom kundunderlaget inte längre räcker till. Nu tvingas invånarna till grannstäderna för att kunna handla, berättar Vísir.

Trots att hamnförhållandena i Eyrarbakki inte var gynnsamma var orten ett handelscentrum under flera århundraden. Från Selvogur i väster till Lómagnúpur i öster begav sig islänningar under lång tid till Eyrarbakki på sydkusten för att köpa och sälja varor.

Under 1900-talets början minskade Eyrarbakkis betydelse som handelsplats. De senaste åren har det bara funnits en liten butik kvar som påmint om ortens storhetstid, Vesturbúð, en liten servicebutik och bensinstation.

I går slutade Eyrarbakkis era som handelscentrum för gott. Då stängde Vesturbúð - som var namnet också på den forna handelsmetropolen - för sista gången. Ägaren Finnur Kristjánsson säger till Vísir att kundunderlaget inte varit tillräckligt för att få livsmedelsbutiken att gå runt:

"Detta har under vägen blivit för stor tidsåtgång och ekonomisk nedgång. Det är huvudskälet."

Invånarna får nu vända sig till butikerna i Selfoss för att handla. Siggeir Ingólfsson, som är bosatt i Eyrarbakki, säger till Vísir att förlusten för samhället är större än själva butiken:

"En jourbutik är inte bara en jourbutik och en affär är inte bara en affär. Här i Eyrarbakki är det också ett slags samlingshus. ... Men detta är inget slut. Om än dörr stängs öppnas två andra och kanske öppnar två butiker i Eyrarbakki när denna stänger. Man måste leva med optimism."

Här kan du läsa mer om Landsbankis nedläggning av bankkontoret i Eyrarbakki.

EU-motståndet dubbelt så starkt som ja-sidan

EU-motståndarna är inte bara dubbelt så många som EU-anhängarna. De är också betydligt mer övertygade i sitt ställningstagande till ett isländskt medlemskap i unionen. Men två av tre vill att förhandlingarna om inträdesvillkor ska fortsätta. Bara var tredje väljare ställer sig bakom regeringens beslut att återkalla Islands ansökan om medlemskap. Det visar en opinionsmätning utförd av Fréttablaðið.

Missnöjet med regeringens beslut att dra tillbaka Islands ansökan om EU-inträde är utbrett. Hela 64,1 procent av islänningarna skulle i en folkomröstning rösta för att fullfölja förhandlingarna medan 35,9 procent vill avbryta dem för gott.

Mest positiva till fortsatta förhandlingar är Socialdemokraternas sympatisörer. Där förespråkar hela 94,7 procent att de ska fullföljas. Bland Ljus framtids väljare är motsvarande siffra 88,2 procent, bland Piratpartiets 75 procent och bland Gröna vänsterns 65,1 procent.

Bland regeringspartiernas anhängare är däremot en majoritet för att stoppa förhandlingarna och återkalla ansökan. Av Självständighetspartiets väljare vill 39,2 procent fortsätta förhandla och av Framstegspartiets bara 25 procent.

Nej-sidan har alltjämt ett stort övertag i opinionen. Hela 50 procent är emot isländskt EU-medlemskap medan bara 26,8 procent vill gå med i unionen. Resterande 23,2 procent är varken för eller emot medlemskap.

Som tidigare är EU-motståndarna betydligt mer övertygade i sin uppfattning än ja-sidan. Totalt 30,3 procent är mycket negativt inställda till EU-medlemskap medan 19,7 procent är ganska negativa. På ja-sidan är 11,9 procent mycket positivt inställda till EU-inträde och 14,9 procent ganska positiva. Tre av fem EU-motståndare är alltså mycket negativt inställda till medlemskap medan bara två av fem är mycket positivt inställda till medlemskap.

Bägge regeringspartierna tappar väljarstöd efter beskedet om att de avser att svika vallöftet om en folkomröstning om EU-förhandlingarnas framtid. I Fréttablaðiðs mätning får Självständighetspartiet 26,8 procent och Framstegspartiet 13,9 procent, vilket innebär ett tapp på 3,7 respektive 1,2 procentenheter jämfört med januarimätningen.

Framstegspartiet fick ett rejält uppsving i opinionen efter Islands seger i Icesave-tvisten för ett drygt år sedan. Nu har partiet förlorat hela det uppsvinget och noteras för nio mandat medan Självständighetspartiet får sjutton mandat. Högerkoalitionen kontrollerar därmed bara 26 av alltingets 63 platser.

Ljus framtid har gått framåt lika mycket som Framstegspartiet har tappat sedan valet. Stödet är nu 18,4 procent, en ökning med 4,9 procentenheter sedan januarimätningen. Socialdemokraterna backar 2,2 procentenheter till 18 procent, Gröna vänstern klättrar 1,3 procentenheter till 11,3 procent och Piratpartiet ökar 1 procentenhet till 10,2 procent.

Om detta vore ett valresultat skulle Ljus framtid och Socialdemokraterna få tolv mandat var, Gröna vänstern sju mandat och Piratpartiet sex mandat.

Tendensen är densamma i MMR:s senaste väljarbarometer. Självständighetspartiet backar till 29 procent och Framstegspartiet till 14,6 procent. Ljus framtid ökar till 16,4 procent, Socialdemokraterna får 14 procent, Gröna vänstern får 10,4 procent och Piratpartiet 9,3 procent.

Närmast alltingets femprocentsspärr är Höger-gröna och Gryning med 1,7 procent av väljarstödet var. Övriga partier ligger under 1 procent i opinionen.

Förtroendet för statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson och finansminister Bjarni Benediktsson tycks också vara på väg nedåt. I Vísirs mätning uppger 59,5 procent att de har lågt förtroende för Framstegspartiets ledare Sigmundur Davíð Gunnlaugsson medan 21,3 procent svarar att förtroendet är gott. Hela 64,8 procent säger att de har lågt förtroende för Självständighetspartiets ledare Bjarni Benediktsson medan 19,6 procent uppger att förtroendet är högt.

Här kan du läsa mer om EU-opinionen.