lördag 29 april 2017

Parkeringsavgifter vid Seljalandsfoss införs i sommar

Till sommaren införs parkeringsavgifter vid Seljalandsfoss. Kommunen Rangárþing eystra anlitar företaget Bergrísi för att sätta upp parkeringsautomater. Hur mycket det kommer att kosta att parkera vid vattenfallet är inte klart. Kommunen tänker inledningsvis skriva ett avtal med Bergrísi som löper på ett år.

Under 2016 tros omkring en halv miljon människor ha besökt vattenfallet Seljalandsfoss på den isländska sydkusten. I omgångar har kommunen Rangárþing eystra byggt ut parkeringsplatsen och satt upp toaletter.

Inom kommunen har det i flera års tid pågått diskussioner om att börja ta betalt av alla besökare till Seljalandsfoss. Nu har Rangárþing eystra beslutat att skriva ett avtal med företaget Bergrísi om såväl parkeringsautomater som avgiftskontroller.

Avgifterna införs till sommaren. Det är ännu inte bestämt hur mycket det kommer att kosta att parkera vid vattenfallet. Beslutet har fattats av kommunen i samråd med privata markägare.

Tidigare har det talats om en avgift på 500 isländska kronor. Om den blir verklighet väntas kommunen årligen få minst 25 miljoner isländska kronor i intäkter från parkeringarna vid Seljalandsfoss. Pengarna ska användas såväl på platsen som i andra delar av kommunen där turismen skapat ett behov av infrastruktur som parkeringar och toaletter.

Här kan du läsa mer om parkeringsavgifter vid Seljalandsfoss.

Turistbussar och superjeepar kan förbjudas i Reykjavík

En utvidgning av det område i centrala Reykjavík där turistbussar inte får åka. Och ett nytt förbud som på samma sätt stoppar superjeepar som tar passagerare till glaciärer och andra platser. De förslagen kan bli verklighet redan till sommaren. Kommunen anser att det av hänsyn till boende är nödvändigt med ytterligare inskränkningar.

Redan i dag är stora turistbussar förbjudna i delar av stadskärnan. I stället har tolv uppsamlingsplatser inrättats. För resenärer innebär det i många fall att de inte körs fram till dörren, utan att de får promenera den sista sträckan fram till övernattningsstället.

Majoriteten i kommunfullmäktige är dock inte nöjd med dagens begränsningar av turisttrafiken. Det är alltjämt många boende som klagar på fordon som under hela dygnet stannar i närheten för att hämta och lämna passagerare.

Nu finns ett nytt förslag på inskränkningar. Det kan bli verklighet redan till sommaren. Om förbudet genomförs innebär det att även området kring Kvosin i Reykjavík ingår i den zon där turistbussar inte får åka.

Samtidigt vill kommunen införa tre nya uppsamlingsplatser för turistbussar. Därmed får 80 procent av turisterna högst 200 meter att gå till sitt övernattningsställe. För 95 procent av turisterna blir avståndet högst 300 meter.

Dessutom vill kommunen inkludera superjeepar i förbudet. Förslaget riktar sig mot de ombyggda jeepar som tar turister till glaciärer och andra svåråtkomliga platser. Det ska gälla alla jeepar som har däck större än 36 tum.

Förbudet ska däremot inte gälla privatpersoner som använder superjeep i innerstaden.

Félag eigenda torfæruökutækja í atvinnurekstri, en sammanslutning av företag i turistbranschen som ordnar utflykter med superjeepar, framför i ett remissvar kritik mot förslaget. Bland annat skriver de att Reykjavíks kommun har sig själv att skylla för problemen eftersom det tillåtits mängder av nya hotell och andra övernattningsställen. Detta har enligt föreningen gjorts utan att kommunen tänkt på hur turister ska transporteras till och från övernattningarna.

Dagens citat

"Skälet är bland annat åtgärden att flytta turism till mervärdesskattens allmänna trappsteg. Därmed kommer turister att betala avsevärt mycket mer till det offentliga än tidigare, och vi måste ta hänsyn till det fast staten till stor del eller som helhet ger avkastningen till allmänheten i form av en sänkning av mervärdesskattens allmänna trappsteg. Det är värt att nämna att ett naturpass hade haft liten eller ingen inverkan på fördelningen av turister över landet eller belastningsstyrning på varje plats, och ankomstavgifter har ingen sådan effekt."

Turismminister Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir i Fréttablaðið om att regeringen inte planerar att införa det naturpass som hennes företrädare förespråkade - läs mer här.

fredag 28 april 2017

Emmanuel Macron vann presidentvalet på Island

Med 36,2 procent av rösterna segrade Emmanuel Macron i den första rundan i det franska presidentvalet. Så många av fransmännen bosatta på Island valde honom. Tvåa blev Jean-Luc Mélenchon med 32,4 procent. Marine Le Pen fick bara 5,2 procent av rösterna. Det uppger Frankrikes ambassad.

Emmanuel Macron tros ha goda chanser att väljas till Frankrikes president i den andra valomgången som äger rum den 7 maj. Motståndare är Marine Le Pen. Men de 216 av 318 röstberättigade fransmän som röstade på ambassaden i Reykjavík hade delvis en annan syn på kandidaterna.

Flest röster fick Emmanuel Macron med 36,2 procent. Därefter följde Jean-Luc Mélenchon med 32,4 procent, Benoit Hamon med 13,6 procent, François Fillon med 6,6 procent och Marine Le Pen med 5,2 procent.

Resterande sex kandidater fick tillsammans drygt 5 procent av rösterna.

Bifröst kan få ett av Islands största hotell

Háskólinn á Bifröst kan förvandlas till västra Islands största hotell. Högskolans ledning vill nu sälja fastigheter till ett värde av upp till 2,5 miljarder isländska kronor. Om samtliga byggnader blir ett hotell handlar det om 239 rum. Skälet till försäljningen är att allt fler pluggar på distans i stället för på plats i Bifröst.

Rötterna för Háskólinn á Bifröst går tillbaka till 1918. Men det var först 1988 som det blev en högskola. Háskólinn á Bifröst drivs av en stiftelse.

De senaste åren har ekonomin blivit ett allt större bekymmer för Háskólinn á Bifröst. Allt färre studenter bor i Bifröst medan de studerar. I stället pluggar allt fler på distans och vistas därför bara på skolan en helg i månaden. I dag är det bara var femte student som flyttar till orten.

2015 gjorde Háskólinn á Bifröst en förlust på 55 miljoner isländska kronor. Dessutom var det egna kapitalet på minus 155 miljoner. Året innan var förlusten 145 miljoner.

Uppsvinget för distansutbildningen har lett till att mängder av studentlägenheter nu står tomma. Redan i somras försökte därför högskolans ledning att sälja fastigheter. Då handlade det om totalt 99 studentlägenheter samt driften av Hótel Bifröst, det hotell som Háskólinn á Bifröst sedan 2013 driver i några av de byggnader som tidigare nyttjades av studenter.

Då blev det ingen affär. Alla lägenheter har dock inte stått tomma. I somras började högskolan hyra ut lägenheter till asylsökande genom Útlendingastofnun. Bland annat har asylsökande från Albanien och Somalia tillfälligt fått ett hem i Bifröst.

Nu försöker Háskólinn á Bifröst genomföra en ännu större försäljning. Totalt handlar det om fastigheter och tillgångar värderade till drygt 2,5 miljarder isländska kronor. Där ingår bland annat driften av Hótel Bifröst.

Hótel Bifröst har i dag 51 rum. Till hotellet hör en matsal. Men för köparen finns möjligheten att bygga ut hotellet till 239 rum. Det handlar om ytterligare 139 rum och 48 lägenheter med totalt 100 rum. Fastigheterna är sammanlagt på 10 000 kvadratmeter.

Om samtliga fastigheter som nu läggs ut till försäljning omvandlas till hotell får Hótel Bifröst 239 rum. I så fall blir det Islands största hotell utanför Reykjavíkområdet.

Försäljningen sköts av Capacent. Intresserade kan lägga bud på fastigheterna till och med den 8 juni.

Fréttatíminn begärs i konkurs av ägarna

Sista numret av Fréttatíminn kan ha blivit den tidning som utkom för tre veckor sedan. Ägarna kommer inom de närmaste dagarna att begära ägarbolaget Morgundagur ehf. i konkurs. Flera anställda har fortfarande inte fått betalt för mars månad. Försöken att hitta nya investerare eller att samarbeta med andra medier har hittills inte lyckats.

Med Gunnar Smári Egilssons intåg på Fréttatíminn skulle tidningen på sikt utmana Fréttablaðið om positionen som Islands största gratisutdelade tidning. Under den nye chefredaktörens ledning gick Fréttatíminn från utgivning en dag i veckan först till två dagar i veckan och därefter tre dagar.

Men nu har ingen tidning utkommit sedan den 7 april. Och det kan ha varit det sista numret av Fréttatíminn.

Strax efter nyår kom de första uppgifterna om Fréttatíminns svaga ekonomi. Obekräftade uppgifter gör gällande att inga pensioner har betalats in i år. Omkring tio anställda har fortfarande inte fått marslönen. Frilansande illustratören Lóa Hlín Hjálmtýsdóttir skrev i går på Twitter att de tre senaste månadernas fakturor inte betalats.

Satsningen på tredagarsutgivning ser ut att ha blivit ödesdiger för Fréttatíminn. I februari i år - den senaste gången som Gallup mätte tidningens räckvidd - var det 31,5 procent som läste Fréttatíminn. Det var en av tidningens sämsta siffror någonsin. I februari 2016 var räckvidden 36,3 procent.

Nyligen försvann Gunnar Smári Egilsson som chefredaktör. Han kvarstår dock som storägare i ägarbolaget Morgundagur ehf. Sedan dess har vd:n Valdimar Birgisson utan framgång sökt efter nya investerare. Bland annat ska diskussioner om ett samarbete med nyhetswebben Kjarninn ha förts utan resultat.

Exakt hur det ekonomiska läget ser ut är oklart. Enligt Viðskiptablaðið uppgår Fréttatíminns skulder till över 200 miljoner isländska kronor. Av dessa sägs 40 miljoner varar en skuld till Gunnar Smári Egilsson. Viðskiptablaðið uppger dessutom att det var de stora skulderna som fick Kjarninn att avstå från ett samarbete.

Men detta tillbakavisas av Gunnar Smári Egilsson och Valdimar Birgisson. Gunnar Smári Egilsson säger till Stundin att det mesta i Viðskiptablaðiðs är felaktigt.

Vidare säger Gunnar Smári Egilsson till Stundin att Morgundagur ehf. kommer att begäras i konkurs inom kort. Beslutet har fattats av ägarna:
"Aktieägarna kom överens om att försätta det [bolaget] i konkurs och det görs sannolikt inom de närmaste dagarna."
Gunnar Smári Egilsson kontrollerar 46 procent av aktierna i Morgundagur ehf. Dexter fjárfestingar ehf. - ett bolag som ägs av Sigurður Gísli Pálmason - äger 29 procent av aktierna och Valdimar Birgisson 25 procent.

En konkurs behöver dock inte betyda mer än att Morgundagur ehf. går i graven. Fréttatíminn har möjligheter att leva vidare. Det ryktas att det finns investerare som är intresserade av att driva tidningen vidare.

I så fall kan konkursen vara ett sätt att slippa de skulder som hade följt med vid ett övertagande. En omstart med ett nytt ägarbolag kan göras genom att det köper valda delar av det gamla ägarbolagets tillgångar.

Här kan du läsa mer om Fréttatíminn.

Dagens citat

"Det är ingen fördel för någon att ha dessa olyckor här och de är förfärliga när de inträffar. De drabbar företagen och alla dem som är inblandade i detta och alla är för att skärpa alla åtgärder, och det är helt uppenbart att här blir en korrigering i säkerhetsfrågor."

Einar Sæmundsen, utbildningsansvarig vid nationalparken Þingvellir, i Vísir om de nya säkerhetsreglerna för dykning och snorkling i Silfra - läs mer här.

torsdag 27 april 2017

Dokumentärer om vulkanutbrottet som skapade Surtsey



I tre och ett halvt år rasade det vulkanutbrott som fick ön Surtsey att resa sig ur Atlantens djup. Utbrottet började i november 1963 och slutade i juni 1967.



Ovan kan du se två äldre dokumentärer som skildrar utbrottet.

På väg mot nytt rekordår för asylsökande på Island

Antalet asylsökande fortsätter att öka. 223 personer sökte asyl på Island under första kvartalet. Under 2016 - som var ett rekordår - var motsvarande siffra 137 personer. Fortfarande kommer många sökande från Albanien, Makedonien och Kosovo. Det är också betydligt fler män än kvinnor som söker asyl. Det visar statistik från Útlendingastofnun.

Under 2016 var det 1 132 personer som sökte asyl på Island. Det tidigare rekordet var från 2015. Då mottogs 354 ansökningar om asyl.

Den kraftigaste ökningen skedde i höstas. Då började ett stort antal asylsökande från Balkan - i synnerhet Albanien och Makedonien - komma till Island. Av de 748 som sökte asyl under årets fyra sista månader kom 548 från dessa två länder.

Hittills har inga makedonier och bara tre albaner fått stanna i landet. Útlendingastofnun klassar många av ärendena som okynnesansökningar eftersom personerna anses vara medvetna om att de inte kommer att få asyl.

Jämfört med i höstas har antalet ansökningar minskat under första kvartalet i år. Men jämfört med föregående år är ansökningarna under januari, februari och mars betydligt fler än tidigare.

Under första kvartalet var det 223 personer som sökte asyl på Island. Samma period under 2016 anlände 137 asylsökande.

Flest asylsökande - 54 personer - har kommit från Albanien. Därefter följer Irak med 29 personer, Makedonien med 25 personer, Kosovo med 13 personer samt Georgien och Syrien med 10 personer.

Av de 223 som sökte asyl under första kvartalet var 133 män, 39 kvinnor, 27 pojkar, 14 flickor och 10 ensamkommande pojkar.

Hittills i år har Útlendingastofnun avgjort 350 ärenden. Av de 163 fall som rör makedonier har alltså ingen fått stanna. Det är 49 som har fått avslag, 12 som har skickats till andra länder med hänvisning till Dublinkonventionen och 102 som antingen har försvunnit eller dragit tillbaka sina ansökningar.

De som oftast får stanna kommer från Irak och Afghanistan. Under första kvartalet rörde det sig om nio personer från respektive land.

Det ökande antalet ansökningar har gjort att väntetiden på beslut har stigit. Hittills i år har det genomsnittliga beslutet kommit efter 122 dagar. Samma period under 2016 tog det 104 dagar.

I mars var det 70 asylsökande som tvingades att lämna Island. Dessutom var det 60 asylsökande som frivilligt lämnade landet.

Här kan du läsa mer om asylsökande på Island.

Polis utgick från att Birna Brjánsdóttir mördats i hyrbilen

Redan innan Birna Brjánsdóttirs kropp hittats utgick polisen från att hon blivit mördad. Skälet var den stora mängden blod som fanns i den hyrbil som hon färdats i. Tre dagar senare besannades farhågorna när kroppen hittades svårt sargad på stranden nära Selvogur. Det framkommer i de häktningsunderlag som inlämnats till Héraðsdómur Reykjaness.

Tidigare i veckan släppte Héraðsdómur Reykjaness sekretessen på underlaget till de fem första häktningsbesluten mot den man som nu står åtalad för mordet på Birna Brjánsdóttir. Där visar det sig att den misstänkte mördarens dna hittats på hennes skor och körkort. På mannens jacka fanns blod från Birna Brjánsdóttir.

Underlaget till det första häktningsbeslutet - som lämnades in den 19 januari i år - visar att polisen redan i ett tidigt skede av utredningen utgick från att Birna Brjánsdóttir blivit mördad. Skälet var mängden av blodspår som påträffades i den hyrbil som disponerades av den misstänkte.

Mest blod fanns på den högra platsen i baksätet. Det fanns också gott om blod under sätet. Blodstänk fanns även på ratten. Allt detta var blod från Birna Brjánsdóttir.

Då var inte blodet analyserat. Men det handlade alltså om så mycket blod att polisen var övertygad om att ett mord begåtts i bilen.

Vidare framgår det av häktningsunderlaget att polisens utredning inleddes klockan 19.01 lördagen den 14 januari. Det var då anhöriga till Birna Brjánsdóttir anmälde henne försvunnen. Senare visade det sig att hon vid 5.30 samma dag klivit in i den misstänktes hyrbil i Reykjavík. Hon dök inte upp på jobbet på Hagkaup i Kringlan som planerat klockan 12 samma dag.

Två dagar senare höll polisen en första presskonferens. Då ville polisen efter att ha undersökt bilder från övervakningskameror komma i kontakt med hyrbilens förare eftersom den passerade Birna Brjánsdóttir på Laugavegur.

Inledningsvis utgick inte polisen från att föraren haft något med försvinnandet att göra. Anledningen var att hon i så fall skulle ha satt sig i bilen på högst 16 sekunder. Detta kunde polisen avgöra med hjälp av bilder från olika övervakningskameror.

Senare kontaktades polisen av Bílaleiga Akureyrar. Hyrbilsfirman trodde sig ha flera fordon som stämde in på beskrivningen av den bil som polisen sökte. Det var vid undersökningen av hyrbilen som polisen alltså förstod att den använts vid ett illdåd.

Den person som står åtalad för mordet på Birna Brjánsdóttir är en grönländsk sjöman. Han misstänks ha mördat henne när trålaren Polar Nanoq låg i hamn i Hafnarfjörður. Den senaste tiden har han suttit häktad på fängelset Hólmsheiði i östra Reykjavík.

I fängelset har mannen hållit åtskild från andra interner. Myndigheten Fangelsismálastofnun anser att det finns en risk att han kan bli attackerad av andra. Men Guðmundur Ingi Þóroddsson, ordförande för internernas förening Afstaða, säger i Fréttablaðið att det hållits ett möte där alla uppmanats att visa den misstänkte respekt:
"Det är ofta så när det är massmedialt mycket uppmärksammade fall. Vi har fått tips som gått ut på att andra fångar höll på att ringa - till exempel till journalister - och skrytsamt tala om hur de tänkte ta emot [den åtalade], att de tänkte göra något mot honom. Så vi höll detta möte för säkerheten även om sådana saker för det mesta löser sig av sig självt."
Enligt Fréttablaðið håller sig den misstänkte mördaren för sig själv i fängelset. Han utnyttjar inte all den tid han har rätt att vistas utomhus och han talar inte med andra interner. Mannen sitter i en avdelning där det bara finns en annan person.

Här kan du läsa mer om mordet på Birna Brjánsdóttir.

Dagens citat

"Vi har omkring 1 till 1,5 miljoner outnyttjade övernattningar om året i norr så det finns plats mer än nog. ... Man skulle möjligen få problem med att hitta övernattning i Akureyri och vid Mývatn, men de skulle kunna hitta andra sätt."

Arnheiður Jóhannsdóttir, direktör för Markaðsstofa Norðurlands, i Morgunblaðið om ett förslag om att försöka locka lågprisflygbolag från Keflavík till Akureyri och Egilsstaðir.

onsdag 26 april 2017

Dömdes för medieläcka - blir chefredaktör för Þjóð­mál

Gísli Freyr Valdórsson är ny chefredaktör för Þjóð­mál. Tidskriften har starka band till Självständighetspartiet. Själv var Gísli Freyr Valdórsson assistent åt tidigare inrikesministern Hanna Birna Kristjánsdóttir innan han dömdes för att ha läckt uppgifter till medierna. Han efterträder alltingsledamoten Óli Björn Kárason.

I oktober 2015 tog Óli Björn Kárason över uppdraget som chefredaktör för tidskriften Þjóð­mál efter veteranen Jakob F. Ásgeirsson. Sedan han året därpå valts in i alltinget för Självständighetspartiet tog han beslutet att avgå. Efterträdaren blir alltså Gísli Freyr Valdórsson. Det uppger den nye chefredaktören själv på Facebook.

Gísli Freyr Valdórsson blev känd för allmänheten som assistent åt tidigare inrikesministern Hanna Birna Kristjánsdóttir. Han läckte falska uppgifter om asylsökande till medierna och ljög sedan om sin roll i skandalen. Först dagen innan rättegångens början erkände han. Straffet blev åtta månaders villkorlig dom.

Här kan du läsa mer om den medieläcka som fällde både Gísli Freyr Valdórsson och Hanna Birna Kristjánsdóttir.

Pionjär dömer ut Socialdemokraterna som misslyckade

Socialdemokraterna har misslyckats. Därför kan det vara nödvändigt att bilda ett nytt socialdemokratiskt parti. Det anser Jón Baldvin Hannibalsson, den politiker som var arkitekten bakom partiet när det bildades 2000. Men Socialdemokraternas nuvarande ledare Logi Már Einarsson håller inte med om att partiet skulle ha spelat ut sin roll.

I valet i oktober 2016 gjorde Socialdemokraterna ett historiskt uselt resultat. Partiet fick bara tre mandat och klarade precis femprocentsspärren. Den nyvalda ledaren Oddný G. Harðardóttir avgick efter fiaskot och ersattes av vice ordföranden Logi Már Einarsson.

Efter valet har stödet i opinionen ökat något. Siffrorna är dock långt ifrån de nivåer som var målet när partiet bildades. Då siktade Socialdemokraterna på att kunna utmana Självständighetspartiet om ställningen som statsbärande.

Internt är missnöjet stort. Tunga företrädare har talat om att såväl lägga ned som att byta namn på partiet. Dessutom ökar den politiska konkurrensen på vänsterkanten. Första maj grundas formellt Islands socialistparti, ett initiativ från Fréttatíminns tidigare chefredaktör Gunnar Smári Egilsson.

Nu ser det ut som att Socialdemokraterna kan få ännu en konkurrent. En av initiativtagarna är Jón Baldvin Hannibalsson. Han var arkitekten bakom dagens socialdemokratiska parti.

Socialdemokraterna bildades 2000, men ställde upp som en valallians redan i alltingsvalet 1999. Då var det fyra partier på vänsterkanten som gick ihop. Jón Baldvin Hannibalsson säger nu i Morgunblaðið att försöket misslyckats. Det är hans bedömning efter ett möte i Reykjavík i veckan med gamla partikamrater:
"Vi ser på det så och det var den dominerande åsikten på mötet att försökt med Socialdemokraterna på det stora hela hade misslyckats."
Jón Baldvin Hannibalsson ser framför sig antingen ett nytt socialdemokratiskt parti eller valsamverkan. Han säger i Morgunblaðið att dagens partier inte kan hantera dagens politiska frågor. Han vill återskapa banden till fackföreningsrörelsen och skapa ett samhälle som präglas av välfärd i stället för särintressen. Målet är att ena den isländska socialdemokratin:
"När vi talar om de stora frågorna så är det helt enkelt så att socialdemokrater på Island måste erbjuda att det isländska samhället åter blir en av de andra nordiska välfärdsstaterna. Den nordiska modellen har visat resultat och vi måste lära av det."
En annan socialdemokratisk profil som var på plats var Sighvatur Björgvinsson. Även han säger i Morgunblaðið att Socialdemokraterna misslyckats, men han anser inte att det var ett misstag att grunda partiet. Ansvaret för opinionsraset lägger han på Jóhanna Sigurðardóttir, Ingibjörg Sólrún Gísladóttir och senare ledare:
"Jag anser att fakta talar för sig. När vi grundade detta parti var det näst störst av isländska partier och utvecklades sedan till att vara störst. Sedan kollapsade det och det kan ingen skylla på andra än de som ledde partiet. Detta är det sorgliga resultatet och det tjänar inget till för mig eller andra att påstå något annat."
Logi Már Einarsson håller inte med om att dagens socialdemokrater skulle vara partipolitiskt hemlösa. Han säger i Morgunblaðið att Socialdemokraternas gräsrötter är starka och att partiet fortfarande är relevant. Han befarar att ännu ett parti riskerar att splittra de socialdemokratiska väljarna ännu mer:
"Det har naturligtvis varit vågdalar precis som har inträffat hos andra partier. Vi sjönk mycket djupt senast - det går inte att förneka - och det ger full anledning att stanna upp och tänka över saker på nytt. Men vi anser dock att vi har relevans och kommer att fortsätta oförtrutet."
På mötet i Reykjavík syntes även gamla socialdemokratiska profiler som Kristján L. Möller och Guðmundur Árni Stefánsson. Bägge har liksom Jón Baldvin Hannibalsson haft ministerposter.

Här kan du läsa mer om Gunnar Smári Egilssons nya parti.

Birna Brjánsdóttirs blod på misstänkte mördarens jacka

Den misstänkte mördarens fingeravtryck fanns på Birna Brjánsdóttirs körkort, hans dna fanns på hennes skor och hennes blod fanns på mannens jacka. Men enligt mannen är han oskyldig till mordet. Efter att de kysst varandra i baksätet på mannens hyrbil hävdar han att han släppt av både Birna Brjánsdóttir och en annan kvinna vid en rondell i Hafnarfjörður.

I Héraðsdómur Reykjaness fortsatte i går rättsprocessen mot den man som misstänks för mordet på 20-åriga Birna Brjánsdóttir. Mannens advokat begärde och fick ytterligare två veckor för att sätta sig in i åtalet. Rättsprocessen fortsätter den 9 maj.

Domstolen beslutade i går att mannen ska sitta häktad till och med den 23 maj. Genom sin advokat protesterade mannen mot beslutet. Mannen anser sig vara oskyldig och hävdar att inget i den bevisning som lagts fram av åklagaren visar att han är skyldig till mordet på Birna Brjánsdóttir eller smuggling av 23,4 kilo cannabis, ett brott som han också står åtalad för.

Det är ännu oklart när rättegången börjar. Sannolikt är att den kommer att genomföras under juni.

Vísir har tagit del av underlaget för fem tidigare häktningsbeslut mot den misstänkte mördaren. Där framkommer mycket ny information om vad som hände morgonen den 14 januari i år då Birna Brjánsdóttir försvann efter en utekväll i Reykjavík. Hon hittades död nära fyren vid Selvogur åtta dagar senare.

Polisen har utåt gett bilden av att mannen varit mycket tystlåten under förhören. Häktningsbesluten visar att han talat betydligt mer än vad som tidigare framkommit.

Redan i det första förhöret erkänner mannen att han träffat Birna Brjánsdóttir. Han säger att han plockat upp henne i centrala Reykjavík i den hyrbil han disponerar. Då vet han inte vem hon är. Men han inser senare att hon är den kvinna som då eftersöks av polisen. Då känner han igen henne genom de bilder som publicerats i medierna.

Mannen hävdar att han kör Birna Brjánsdóttir och ytterligare en kvinna till hamnen i Hafnarfjörður. Där ligger Polar Nanoq, den trålare som mannen och den kollega han har med sig arbetar på. Den misstänkte berättar i förhör att han släpper av kollegan. Därefter åker han till ett annat område av hamnen.

Bilder från övervakningskameror tyder enligt polisen på att det ligger någon i baksätet. Den teorin baserar sig på hur de två männen rör sig runt bilen.

I förhör säger kollegan att det först är två kvinnor som de har med sig i hyrbilen. I ett senare förhör ändrar han sig. Visserligen har den man som i dag står åtalad för mordet berättat för honom att det rörde sig om två kvinnor, men själv har han bara sett en. Hon ska ha legat i baksätet. Han uppger att han varit berusad och att han inte pratat med kvinnan.

Mannen kör bilen till en flytdocka. Där står den parkerad i 50 minuter. Mannen kliver ut ur bilen och sätter sig i baksätet. Övervakningskameror visar hur rutorna blir immiga, men Birna Brjánsdóttir syns inte till.

Själv uppger mannen enligt Vísir att han i baksätet ska ha kysst Birna Brjánsdóttir. Efter en stund kör han henne och den andra kvinnan till en rondell i Hafnarfjörður. Där släpper han av dem och återser dem aldrig. Därefter kör han till parkeringsplatsen vid Hótel Vellir och Reebok Fitness. I bilen sover han några timmar.

Exakt vad mannen gör mellan 7 och 10.30 är oklart. Polisen utgår dock enligt Vísir från att mannen ljuger. Trots att det finns övervakningskameror på den parkeringsplats där mannen ska ha tagit en tupplur syns aldrig hyrbilen på några bilder därifrån.

Enligt åtalet går mannen i baksätet till våldsam attack mot Birna Brjánsdóttir. Polisen tror att han kör ut ur Hafnarfjörður och kör mot sydkusten via Krýsuvík. Han kastar henne i vattnet någonstans nära Selvogur. Enligt obduktionen är Birna Brjánsdóttir knappt vid medvetande när hon hamnar i vattnet.

Nästa gång mannen syns till är klockan 10.30. Då handlar han rengöringsprodukter på Krónan bara några hundra meter från Polar Nanoqs kajplats. En halvtimme senare är han tillbaka vid båten. Klockan 12.46 visar övervakningsbilder hur han rengör baksätet. Det pågår i 40 minuter.

När mannen är klar lägger han föremål i en svart sopsäck som han bär ombord. Därefter kör han i väg för att återlämna hyrbilen till Bílaleiga Akureyrar. På vägen visar övervakningsbilder hur han stannar till nära den plats där Birna Brjánsdóttirs skor senare hittas.

I förhör säger mannen enligt Vísir att det är spyor som han städar upp i baksätet. När hyrbilen tas i beslag tre dagar senare hittar polisen mängder av blodspår från Birna Brjánsdóttir. Trots att bilen städats är den full av blodstänk. Tydliga spår finns bland annat i högra baksätet, under baksätet och på ratten.

I sopsäcken hittar polisen Birna Brjánsdóttirs körkort. På det finns den misstänkte mördarens fingeravtryck. I förhör uppger han att han inte vet hur körkortet hamnat i sopsäcken, men det är inte han som gjort det.

Där påträffas också ett par gummihandskar som polisen tror använts av mannen när han rengjorde bilen. På handskarna finns blodspår. Vísir rapporterar att det i underlaget inte framgår om blodet var Birna Brjánsdóttirs.

Men det finns fler fynd som knyter mannen till Birna Brjánsdóttir. Hennes blod finns på mannens jacka. Hans fingeravtryck finns också på hennes skosnören. De egna kläder som han tvättar ombord Polar Nanoq har mängder av blodspår.

Héraðsdómur Reykjaness bedömning är enligt Vísir att mannens berättelse inte är trovärdig. Den går på flera avgörande punkter helt emot den tekniska bevisningen i fallet. Det är alltså ett skäl till att domstolen går med på åklagarens begäran om förlängd häktningstid.

Om mannen fälls för både mord och grovt narkotikabrott är det troligt att han får ett straff på mellan 16 och 20 års fängelse. Den rättspsykiatriska undersökning som gjorts visar att mannen är straffbar. Det innebär att han vid en fällande dom inte kommer att dömas till psykiatrisk vård.

Här kan du läsa mer om mordet på Birna Brjánsdóttir.

Dagens citat

"Efterfrågan är först och främst i dessa näringar som har växt mycket, turismen, byggindustrin och så vidare, och läget är nu sådant att det behöver skapas jobb för specialister och högskoleutbildade människor, som naturligtvis också ökar på arbetsmarknaden. ... Jag tror att det är riskfritt att säga att vi upplever att det finns behov av tusentals utöver de som är här. Sett till alla de planer som finns, byggen och ökning av turismen, så löser vi inte det utan en omfattande import av arbetskraft."

Gissur Pétursson, generaldirektör för Vinnumálastofnun, säger till RÚV att behovet av utländsk arbetskraft kommer att öka de kommande åren.

tisdag 25 april 2017

Bjarni Halldór Janusson yngst i alltinget

21 år och 144 dagar gammal blev Bjarni Halldór Janusson i går den yngsta politikern någonsin i det isländska alltinget. Han ersatte då fiske- och jordbruksminister Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir som är utomlands. I valet var han fyra på Renässans lista i den sydvästra valkretsen. Tidigare var Víðir Smári Petersen yngst.

Bjarni Halldór Janusson blev i går alltså den genom tiderna yngsta parlamentarikern på Island. Han var då 21 år och 141 dagar gammal. Redan första dagen klev han upp i talarstolen och deltog i en debatt om lärarbristen i skolan.

Bjarni Halldór Janusson var en av de ursprungliga medlemmarna av Renässans. Han arbetar också inom partiets ungdomsförbund. Till vardags studerar han statsvetenskap och filosofi vid Háskóli Íslands.

I den sydvästra valkretsen var Bjarni Halldór Janusson det fjärde namnet på Renässans lista. Han ersätter fiske- och jordbruksminister Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir. Hon befinner sig just nu på uppdrag i utlandet.

Tidigare var det Självständighetspartiets Víðir Smári Petersen som var yngst. Han gick in som ersättare i alltinget i september 2010. Då var han 21 år och 328 dagar.

Den yngsta ledamoten att väljas in på ett eget mandat är Framstegspartiets Jóhanna María Sigmundsdóttir. Hon satt i alltinget mellan 2013 och 2016. När parlamentet efter valet våren 2013 var hon 21 år och 343 dagar.

Turist tog med sig katten till Island - fick husdjuret avlivat

En schweizisk kvinna hade i tisdags med sig sin katt när hon anlände till Island. Men information om husdjuret nådde myndigheterna. I lördags kväll stoppades kvinnan av polisen. Katten avlivades av en veterinär. Kvinnan får inte bara betala för sanering av husbilen. Hon får dessutom böter för brott mot lagen om import av sällskapsdjur.

Djur kan bara föras in till Island genom flygplatsen i Keflavík. Efter en första undersökning måste djuret sitta i karantän i fyra veckor. Införsel och karantänplats måste bokas i förväg. Dessutom tas djur bara emot vissa dagar i månaden.

Passagerare som utan tillstånd försöker föra in djur i landet får två val. Antingen får de återvända med nästa flyg eller resa in i landet men lämna djuret till avlivning. Lagen säger att djur som smugglas in ska avlivas omedelbart och kroppen destrueras. Skälet är smittorisken.

Att föra in djur med färjan Norræna till Seyðisfjörður är alltså aldrig tillåtet. Men i tisdags anlände en schweizisk kvinna tillsammans med sin katt. Hon lyckades hålla djuret gömt under tiden på båten och när hon körde i land.

Med en husbil började kvinnan sin resa runt Island genom att köra söderut längs ringvägen. I fredags fick en veterinär i Höfn kännedom om att kvinnan setts tillsammans med en katt i husbilen. Veterinären kontaktade distriktsveterinären i Egilsstaðir som i sin tur kontaktade polisen.

Vid 23-tiden i lördags kväll upptäckte polisen kvinnans husbil parkerad vid Almannaskarð utanför Höfn. Polisen tog katten till en veterinär där den avlivades direkt. Det uppger polisen i Suðurland på Facebook.

Kvinnan förlorade inte bara sitt husdjur. Hon tvingas dessutom betala för sanering av husbilen. Isländsk lag säger också att den som utan tillstånd för in djur i landet måste stå för alla kostnader i samband med lagbrottet. Utan sanering får inte husbilen köras vidare.

Utöver kostnaderna kommer kvinnan att tvingas att betala böter för att ha brutit mot lagen om import av sällskapsdjur.

Det är inte känt om kvinnan medvetet brutit mot lagen eller om hon trodde att hon kunde ta med sig katten till Island. Personer som bokar biljetter med Norræna informeras om djurförbudet, men det är heller inte klart om kvinnan uppmärksammat detta.

Här kan du läsa mer om en hund som rymde från flygplatsen i Keflavík men utan att myndigheterna valde att avliva den.

Regeringen sviker löfte om naturhistoriskt museum

Något naturhistoriskt museum blir inte verklighet under de närmaste fem åren. Regeringen sviker därmed det löfte som gavs i alltinget några veckor före höstens nyval. Tanken var då att museet skulle kunna öppna under 2018 lagom till hundraårsfirandet av Islands suveränitet. I regeringens finanspolitiska plan fram till 2022 ingår inte museet.

I höstas klubbade alltinget före nyvalet en lång rad politiska beslut. Det handlade bland annat om omfattande satsningar på vägnätet som i regeringens budget sedan bantades till en tredjedel. Och det gällde ett beslut om att till sist skapa ett naturhistoriskt museum.

Två av regeringspartierna - Självständighetspartiet och Ljus framtid - stod bakom beslutet om museibygget. Men nu har alltså koalitionen ändrat sig. Det blir inga pengar till något naturhistoriskt museum i den finanspolitiska plan som lagts för de närmaste fem åren.

Enligt isländsk lag finns tre nationella museer. Det är nationalmuseet Þjóðminjasafn Íslands, konstmuseet Listasafn Íslands och naturhistoriska museet Náttúruminjasafn Íslands.

De senaste nio åren har dock Náttúruminjasafn Íslands i praktiken inte haft någon verksamhet. Samlingarna är magasinerade. Den personal som finns har inga egna lokaler.

För fyra år sedan kom den dåvarande rödgröna regeringen överens med Reykjavíks kommun om att ett naturhistoriskt museum skulle skapas i Perlan. Men den högerregering som tog makten några månader senare rev upp beslutet. Museibygget skulle finansieras genom höjda fångstavgifter inom fisket, ett beslut som den nytillträdda regeringen omedelbart drog tillbaka.

I slutet av 2016 såg det åter ut som att museet skulle kunna bli verklighet. Alltinget klubbade då med 56 röster mot 0 ett uttalande där regeringen skulle öronmärka pengar för ett naturhistoriskt museum. Så blir det alltså inte. Det finns enligt regeringen inte råd att öppna museet.

Perlan ser nu ut att bli hem åt en privatägd naturvetenskaplig utställning med siktet inställt på att locka turister. När den rödgröna regeringen 2013 kom överens med kommunen var tanken att museet skulle flytta in i en av Perlans vattentankar. De lokalerna är inte längre lediga.

I ett remissvar skriver Hilmar Malmquist, föreståndare för Náttúruminjasafn Íslands, att kostnaden för ett nybygge skulle kunna bli förhållandevis låga 2 till 3 miljarder isländska kronor. Vidare anser han att museet skulle kunna byggas i samarbete med Háskóli Íslands. Dessutom skulle det kunna ges plats på universitetets mark.

Nästa år är det hundra år sedan Island till stor del blev självständigt från Danmark. Enligt alltingets beslut från i höstas skulle ett sätt att fira detta vara just ett naturhistoriskt museum. I stället ser det ut som att museet kommer att fortsätta vara hemlöst i minst fem år till.

Här kan du läsa mer om Náttúruminjasafn Íslands.

Dagens citat

"Huvudregeln är att om det inte finns något särskilt straffsänkningsperspektiv som kan bli aktuellt så utdöms sexton års fängelse, och ett erkännande och viss hjälp kan räknas som en fördel."

Jón Þór Ólason, lektor i straffrätt vid Háskóli Íslands, i Vísir om det straff som den man som står åtalad för mordet på Birna Brjánsdóttir kan vänta sig om han skulle dömas - läs mer här.

måndag 24 april 2017

Getter och hundar på gård på södra Island



På gården Vestur Meðalholt på södra Island bor musikläraren María Weiss tillsammans med - bland annat - maken Magnús Erlendsson, fem getter och fyra hundar. I år fick geten Karmen tre killingar - något som är mycket ovanligt. I klippet ovan kan du se getterna och hunden Verdí, som trots sitt namn verkar måttligt förtjust i mattes fiolspelande.

Både grundskola och förskola försvinner från Borðeyri

I vår ringer det ut från grundskolan i Borðeyri för sista gången. Bara tre elever finns kvar till hösten. Och året därpå har antalet elever minskat till en enda. Därför har ett enigt kommunfullmäktige beslutat att skolan ska läggas ned. Samtidigt försvinner även förskolan från Borðeyri. De kvarvarande barnen kommer att bussas till Hvammstangi.

Det var 2012 som den lilla glesbygdskommunen Bæjarhreppur - som då hade 100 invånare - gick ihop med Húnaþing vestra, som då hade 1 122 invånare. Samgåendet var ett resultat av en folkomröstning. Bland nej-sidan var det dock många som befarade att grundskolan och förskolan i Borðeyri skulle hotas av en kommunsammanslagning.

Borðeyri var länge ett servicecentrum för den omgivande landsbygden med bland annat slakteri och ett kooperativ. I dag finns dock inte mycket annat av samhällsservice än en bilverkstad kvar på orten.

I Borðeyri har invånarantalet stadigt minskat. I dag är bara tretton personer folkbokförda på orten.

Efter samgåendet mellan Bæjarhreppur och Húnaþing vestra beslutade kommunfullmäktige att det lägsta antalet elever i skolan i Borðeyri var sex. Trots att det antalet inte uppnåddes för det innevarande läsåret valde kommunen att fortsätta undervisningen. Men nu anser ett enigt fullmäktige att skolan inte kan drivas vidare.

I dagsläget ser det ut som att bara tre elever finns kvar i skolan i Borðeyri till hösten. Och till läsåret därpå har antalet - om inget förändras - sjunkit till en elev.

Efter samtal med berörda invånare står det nu klart att skolan i Borðeyri läggs ned till sommaren. Samtidigt försvinner också förskolan från orten. All skolverksamhet i kommunen kommer hädanefter att bedrivas i Hvammstangi.

De kvarvarande eleverna kommer att bussas till Hvammstangi. Avståndet från Borðeyri är drygt fyra mil. Skolan där har dock ett upptagningsområde som sträcker sig många mil norrut längs Strandirs kust.

De anställda i Borðeyri kommer att få möjlighet att följa med barnen. Enligt beslutet i fullmäktige kommer personalen att erbjudas motsvarande tjänster i Hvammstangi.

För inte så många årtionden sedan hade skolan i Borðeyri ett trettiotal elever. Men det är inte bara antalet invånare i själva Borðeyri som minskat. Allt fler gårdar i skolans upptagningsområde står tomma.

Nedläggningen innebär att de sista kommunala jobben försvinner från Borðeyri. Av det som länge var något av regionens centrum - med telefonstation, sparbank, flera olika butiker, slakteri, grundskola och förskola - finns snart inte mycket kvar.

Här kan du läsa mer om Borðeyri.

Nyfunnet långhus tillhörde första bosättarna i Reykjavík

Långhuset vid Lækjargata härstammar sannolikt från de första bosättarna på Island. Fyndet - som gjordes vid en utgrävning för två år sedan - visar att bebyggelsen i Reykjavík redan tidigt var mer omfattande än vad som tidigare varit känt. Långhuset har daterats bland annat genom åldersdatering av kornfrön, rapporterar RÚV.

Det var för två år sedan som arkeologer vid en utgrävning på Lækjargata i Reykjavík hittade ett tidigare okänt långhus. Fyndet kom som en överraskning. Arkeologerna hade bara väntat sig att hitta spår av gården Lækjarkot, som restes 1799.

Redan från början stod det klart att det rörde sig om lämningar från en mycket tidig bosättning. I de torvväggar som grävdes fram fanns spår av den så kallade landnamsaskan, det lager av vulkanaska som sammanfaller med de första kända bosättarnas ankomst till Island under tidigt 870-tal.

Nu har kornfrön som hittades i långhusets golv åldersdaterats. De härrör från perioden 865 till 1015. Spåren av landnamsaska i väggarna pekar dock på att det sannolikt handlar om lämningar från periodens början.

Tidigare har lämningar av flera långhus, kolgropar och smedjor hittats inte långt från fyndet på Lækjargata. De nya lämningarna tyder på att det redan tidigt fanns flera stora gårdar i Reykjavík. Lísabet Guðmundsdóttir, arkeolog vid Fornleifastofnun Íslands, säger att det nya fyndet förändrar bilden av områdets utveckling:
"Det finns något slags mönster här i Reykjavík som inte finns någon annanstans i landet. Det är en mycket mer omfattande bebyggelse. Det är flera byggnader på ett litet område. Det är något annat i gång."
Enligt Lísabet Guðmundsdóttir är det uppenbart att det måste ha funnits kontakter och utbyte mellan stora gårdar som bara låg några hundra meter ifrån varandra.

Det långhus som grävdes fram för två år sedan var minst 20 meter långt och 5,5 meter brett. I långhusets mitt fanns en 5 meter lång eldstad. Dessutom hittades tråg, brynen, pärlor, en silverring och utrustning för vävning och matlagning.

Lísabet Guðmundsdóttir säger till RÚV att det inte finns några uppgifter om vilka som bodde i långhuset vid Lækjargata. Men det rör sig med all sannolikhet om människor som hade förhållandevis goda förutsättningar. Det har även påträffats lämningar från ett djurstall och en smedja eller ett uthus:
"Det fanns lämningar där från byggnadsverk som vi anser vara samtida med långhuset, men dessa lämningar var mycket förstörda."
Under året kommer Fornleifastofnun Íslands att undersöka långhusets utbredning. En teori är att gården var så stor att den sträckte sig till dagens Skólastræti.

Här kan du läsa mer om utgrävningarna på Lækjargata.

Dagens citat

"There will be no winners if we are going to have trade barriers. I would think that at the end of the day it will be obvious that is it is in everyone’s interests to have free trade in Europe, as it was before."

Utrikesminister Guðlaugur Þór Þórðarson i Daily Telegraph om konsekvenser av ett brittiskt EU-utträde.

söndag 23 april 2017

Dagens bonuscitat

"Otherwise, Icelandic will end in the Latin bin."

Tidigare presidenten Vigdís Finnbogadóttir i AP om framtiden för det isländska språket om det inte i större utsträckning kan användas för modern teknik.

Rekordmycket torsk i havet runt Island

Torsken i havet runt Island fortsätter att växa i både storlek och antal. Aldrig tidigare har beståndet varit så stort som i dag sedan mätningarna påbörjades 1985. Även arter som kolja och sej ökar. Däremot är bestånden av fläckig havskatt, lerskädda och klorocka historiskt låga. Det framkommer i en rapport från Hafrannsóknastofnun.

Vattentemperaturen i Atlanten runt Island är alltjämt hög. Men de flesta fiskarterna verkar ha god tillgång till föda. Nya arter - som i synnerhet påträffas i söder - är blåkäft och lubb. Bägge har stegvis rört sig norrut i takt med uppvärmningen av Atlanten.

En art som fortsätter att ha god tillgång till föda är torsken. Den äter i första hand lodda. Återväxten under 2016 ser vid denna första bedömning ut att ha varit låg. Men torskbeståndet i isländska vatten fortsätter att växa.

Beståndet är nu det starkaste sedan mätningarna påbörjades 1985. Framför allt finns det gott om äldre och större torsk. Det handlar inte bara om ett ökande antal. Dessutom väger den genomsnittliga torsken mer.

Torskbeståndet har ökat från år till år ända sedan 2007. Trots förmodat svag återväxt förra året ser framtiden ganska ljus ut. Även 2013 var ett år med något sämre återväxt, men 2014 och 2015 var normala år.

Även koljan har vuxit sig starkare. Det kommer efter många år med låg återväxt och - som följd - minskade kvoter. Andra arter som växer i antal och storlek är sej, rödspätta, bergtunga, rödtunga och stenbit.

Däremot är bestånden av klorocka, lerskädda och fläckig havskatt historiskt låga. Också marulk fortsätter att minska.

Hafrannsóknastofnuns uppskattningar av fiskebeståndens storlek utgör grunden för de rekommenderade fiskekvoter som presenteras i juni. Beslutet om kvoternas storlek tas av fiskeministern. Det är dock sällan som ministern utfärdar några kvoter som avviker mycket från myndighetens bedömning.

Mätningarna, som genomförs årligen, utfördes med hjälp av två forskningsfartyg och två trålare. Totalt provfiskades närmare 600 platser runt hela Island.

Miljardär köper mark - för att skydda laxfisket på Island

Redan äger den brittiske miljardären Jim Ratcliffe 0,3 procent av Island. Och han fortsätter att försöka köpa mark där det finns älvar med bra laxfiske. Men han säger till RÚV att han inte har några planer på att exploatera marken eller köra i väg de boende. Jim Ratcliffe uppger att han köpt fastigheterna för att skydda laxen.

Inom loppet av ett år blev Jim Ratcliffe den sannolikt största utländska markägaren på Island. Hans fastighetsaffärer hamnade i fokus när han köpte Grímsstaðir á Fjöllum, en fastighet i norra delen av landet som täcker 0,4 procent av ytan. Där äger han 72 procent medan staten äger 25 procent och en enskild markägare kontrollerar 3 procent.

Jim Ratcliffe har dessutom köpt fastigheterna Síreksstaðir, Háteigur och Guðmundarstaðir i Vopnafjörður. Han är med 33 procent storägare i fiskeföreningen Strengur som äger ytterligare 23 fastigheter i regionen. Han har även ett hus vid Vesturdalsá.

Själv säger Jim Ratcliffe till RÚV att han inte har några planer på att exploatera fastigheterna. I stället vill han genom sitt ägande skydda laxen och fisket för framtiden. Inte heller tänker han tvinga bort några boende från den mark han köpt:
"Människan har förstört miljön över hela världen. ... Orörda platser är unika. Det ger landet värde att det är orört av människan eftersom folk gärna vill resa till sådana platser."
Det tycks inte vara slut med fastighetsaffärerna. Tidigare i år berättade Fréttablaðið att Jim Ratcliffe tillsammans med den isländska investeraren Jóhannes Kristinsson lagt ett bud på samtliga femton fastigheter som har fiskerätt i Hafralónsá i Þistilfjörður.

Om någon tog budet är inte känt. Marínó Jóhannsson, bonde på Tungusel, sade då i RÚV att han inte ville sälja och att försöket att få kontroll över Hafralónsá väckt starka känslor i regionen:
"Om det skulle bli så att en kapitalägare fick majoriteten av fiskerätten i fiskeföreningen så är det dåligt funktionsdugligt efter det. ... Det är faktiskt sämre än om islänningar skulle ge sig in i detta. Varför? Ja, jag vill att Island först och främst är för islänningar."
Här kan du läsa mer om Jim Ratcliffes fastighetsaffärer på Island.

Dagens citat

"It’s tough to separate the airline from its airport: Every Icelandair flight stops at its home base, Reykjavik’s Keflavik Airport. On a recent weekday, close to half of arrivals and departures there were Icelandair flights. On the homeward leg, our happy smiles from a week in Scotland rapidly faded during a plane change among grumpy crowds at Keflavik."

Brian J. Cantwell i Seattle Times om att flyga med Icelandair från Keflavík.

lördag 22 april 2017

Dagens bonuscitat

"Jag blev helt enkelt förälskad i landet. Jag tyckte maten var fantastisk och jag har inte druckit bättre vatten någonstans. Så fick jag många vänner där. Jag vill lära känna landet och isländsk kultur bättre."

Noel Santillan, amerikansk turist som förra vintern blev känd för att ha åkt vilse och hamnat på Laugarvegur i Siglufjörður i stället för på Laugavegur i Reykjavík, i Vísir om att han i sommar återvänder till Island - läs mer här.

Nytt besökscentrum öppnar vid Fjallsárlón

I snart fyra år har det ordnats båtturer i Fjallsárlón. I dag öppnas det första besökscentrumet för att ta emot gäster till glaciärlagunen. Nybygget är på 400 kvadratmeter. Där finns bland annat matservering, toaletter och försäljning. Bygget har finansierats av Fjallsárlón ehf, samma bolag som arrangerar båtturerna.

Fjallsárlón har de senaste åren blivit allt populärare bland besökare. Glaciärlagunen ligger en mil väster om Islands mest kända glaciärlagun - Jökulsárlón. Fjallsárlón är något mindre och inte lika djup. Här samlas isberg från en av Vatnajökulls utlöpare för att så småningom smälta och flyta ut i Atlanten genom Fjallsá.

Men det är inte de enda skälen till att Fjallsárlón genom åren inte fått samma uppmärksamhet. Under vintern fryser ofta lagunen. Här finns inte samma inflöde av havsvatten som vid Jökulsárlón.

Situationen vid Jökulsárlón har de senaste åren varit kaotisk. En strid om vem som får arrangera seglingar i lagunen har gjort att få investeringar gjorts i toaletter, parkeringsplatser och annan service för besökare. Bristerna har sannolikt bidragit till att Fjallsárlón de fyra senaste åren börjat kunna etablera sig som ett alternativ.

I dag invigs ett nytt besökscentrum vid Fjallsárlón. Det har dock varit öppet de senaste veckorna trots att båtturerna i lagunen ännu inte börjat för säsongen.

Byggnaden är på 400 kvadratmeter. Trots att Fjallsárlón bara har en bråkdel av de besökare som kommer till Jökulsárlón är byggnaden betydligt större än den som finns vid Jökulsárlón.

Bygget har finansierats av Fjallsárlón ehf, samma bolag som efter avtal med kommunen Hornafjörður arrangerar båtturerna i lagunen. I lokalerna finns matservering, souvenirförsäljning, reception, toaletter med mera.

Här kan du läsa mer om Fjallsárlón.

Inga nya avgifter planerade för besök till Þingvellir

Inga nya avgifter är planerade vid Þingvellir. Ett förslag från miljöminister Björt Ólafsdóttir ger nationalparken betydligt större möjligheter att ta betalt. Men enligt föreståndaren Ólafur Örn Haraldsson handlar det bara om att skapa förutsättningar för att öka finansieringen från besökare och minska finansieringen från skattebetalare.

I dag tas det ut avgifter för toalettbesök och parkeringar vid Þingvellir. I ett lagförslag vill miljöminister Björt Ólafsdóttir utöka nationalparkens befogenheter att ta betalt. Enligt förslaget ska nationalparken få avgiftsbelägga alla tjänster som utförs.

Dessutom måste den som bedriver näringsverksamhet i nationalparken ha tillstånd. Nationalparken får alltså möjlighet att säga nej till företagare som av något skäl anses olämpliga.

Trots utökade möjligheter att ta betalt finns det i dag inga sådana planer. Nationalparksföreståndaren Ólafur Örn Haraldsson säger till Vísir att de enda avgifterna som riktas mot vanliga besökare även i framtiden är för parkeringar och toalettbesök:
"Vi har alltid kopplat detta med tillträde till service eller utrymme som har skapats för att ta emot gäster, men inte för att ta betalt för tillträde till ett visst område. Det är inget annat som vi har tagit betalt för och det är inget mer som vi har i åtanke."
En fördel med förslaget är enligt Ólafur Örn Haraldsson att det ger nationalparken bättre möjligheter att disponera intäkterna. Avgifter från parkeringar kan till exempel användas för andra typer av investeringar som är till för besökare.

Ólafur Örn Haraldsson hoppas att Þingvellir i framtiden i större utsträckning ska kunna finansieras av besökare i stället för av skattebetalarna. Men han säger till Vísir att behovet av skattepengar inte kommer att försvinna:
"Varför ska vi avstå från den resurs som forsar förbi och så genom budgeten vända oss till skattebetalarna för att låta den upprätthålla service till näringsverksamhet som har stor avkastning?"
Här kan du läsa mer om lagförslaget för Þingvellir.