torsdag 31 juli 2014

Att korsa Sprengisandur - på cykel



År 1933 blev britten Horace Dall den första att cykla längs hela höglandsvägen Sprengisandur. Sedan dess har många cyklister trotsat vädret och vägarna för att ta sig från söder till norr. Ovan kan du se en minidokumentär om en sådan resa.

Geir H. Haarde blir ambassadör - kan få posten i USA

Geir H. Haarde har utsetts till ambassadör för Island. Mycket tyder på att den tidigare statsministern får uppdraget som ambassadör i Washington, USA. Var Geir H. Haarde kommer att placeras är dock ännu inte bekräftat. Även Árni Þór Sigurðsson, alltingsledamot för Gröna vänstern, blir ambassadör vid nyår. Inte heller hans placering är offentliggjord - men Moskva är knappast någon högoddsare.

Utrikesminister Gunnar Bragi Sveinsson utsåg i går Geir H. Haarde och Árni Þór Sigurðsson till ambassadörer för Island. Bägge kommer enligt ett pressmeddelande att tillträda den 1 januari 2015. Var de kommer att placeras har däremot inte offentliggjorts.

Mycket pekar dock på att Geir H. Haarde får den tunga posten som Islands ambassadör i USA. Under en tid har ihärdiga rykten cirkulerat om att den tidigare statsministern skulle få uppdraget att representera Island i Washington.

Geir H. Haarde var statsminister och ordförande för Självständighetspartiet när finanskraschen drabbade Island hösten 2008. Han fick hård kritik för att han efter att ha informerats om förväntat tuffare villkor på kreditmarknaderna inte ha agerat för att minska affärsbankernas balansräkningar. Men han har också rosats för införandet av den nödlag som gjorde det möjligt för staten att ta över banker - något som i sin tur utgjorde grunden för att inte skicka hela kostnaden för kollapsen till skattebetalarna.

Efter kraschen blev Geir H. Haarde historisk som den första isländska politikern att ställas inför rätta vid landsdomstolen. Han åtalades för försumlighet i samband med finanskrisen. Enligt åtalet skulle han trots varningar ha avstått från att vidta åtgärder som kunde ha minskat de ekonomiska konsekvenserna av kraschen.

Geir H. Haarde friades på samtliga punkter utom en. Landsdomstolen ansåg att han som statsminister brutit mot grundlagen genom att inte hålla formella regeringssammanträden om bankernas utsatta situation.

Rättsprocessen mot Geir H. Haarde har fått kritik från bland annat Europarådet. Han har själv vänt sig till Europadomstolen för mänskliga rättigheter för att bli helt rentvådd. Domstolen granskar fallet, men det är ännu oklart om det kommer att tas upp till prövning.

Geir H. Haarde lämnade politiken våren 2009. Sedan dess har han varit verksam som rådgivare vid juristbyrån Opus lögmenn och programledare vid Ínn.

Inom Självständighetspartiet har rättegången mot Geir H. Haarde alltid betraktats som en hämnd iscensatt av politiska motståndare och som ett sätt att hitta en syndabock för finanskraschen. Det har därför länge ryktats om planer på att utse honom till ambassadör. Ett sådant toppjobb skulle dels vara ett sätt att kompensera Geir H. Haarde för den rättsprocess som enligt partikamraterna hade politiska motiv, dels vara ett sätt att återupprätta hans heder genom att tilldela honom ett tungt förtroendeuppdrag.

Som politiker har Geir H. Haarde svårslagen erfarenhet. Han representerade Självständighetspartiet i alltinget i hela 22 år, varav halva tiden som statsminister, finansminister eller utrikesminister. Under 1970-talet bodde han i flera år i USA i samband med sin utbildning.

Guðmundur Árni Stefánsson är i dag Islands ambassadör i USA. Han var ambassadör i Sverige i sex år innan han hösten 2011 fick uppdraget i Washington. Isländska ambassadörer brukar vanligtvis vara stationerade i ett land i tre till fem år.

Rykten gör nu gällande att Guðmundur Árni Stefánsson ersätts av Geir H. Haarde vid årsskiftet. En bekräftelse på utnämningen väntas så snart USA lämnat klartecken.

Även Árni Þór Sigurðsson utsågs i går till ambassadör. Han har sedan 2007 representerat Gröna vänstern i alltinget. Under sina år som parlamentariker har han bland annat varit gruppledare och ordförande för utrikesnämnden. Han ersätts i alltinget av Steinunn Þóra Árnadóttir.

Rykten placerar Árni Þór Sigurðsson i Moskva, där Albert Jónsson varit ambassadör sedan hösten 2011. Han har tidigare studerat ryska och slaviska språk i Moskva. I Ryssland har han även jobbat som guide och som korrespondent för RÚV.

Här kan du läsa mer om Geir H. Haarde.

Tillåter jakt trots ny katastrofsommar för lunnefågeln

Inte någon annanstans är lunnefågeln så utsatt som på Västmannaöarna. Trots att beståndet håller på att kollapsa tillåter kommunfullmäktige jakt på lunnefågel även i år. Majoriteten i fullmäktige hävdar att jakten är kulturellt betydelsefull. Beslutet sågas av Náttúrustofa Suðurlands som dömer ut jakten som oetisk och ohållbar.

Lunnefågeln är akut hotad på södra Island. År 2003 beräknades beståndet i hela landet enligt Vísir uppgå till omkring åtta miljoner fåglar. Nu är antalet nere på fem miljoner. Och inget tyder på att den negativa utvecklingen skulle vara på väg att vända. Inte heller i år tros annat än enstaka ungar på Västmannaöarna överleva sommaren.

Forskningen visar att jakten på lunnefågeln länge varit ohållbar. Men det är inte jakten som utgör det största hotet mot arten. Uppvärmningen av Atlanten har orsakat födobrist på södra Island. Situationen är så allvarlig att många par ger upp ruvningen i ett tidigt skede. Maten räcker helt enkelt inte till.

På Island finns ungefär 40 procent av det totala beståndet av lunnefågel i världen. Det är också - än så länge - den vanligaste arten i landet. Ända sedan sommaren 2002 har fler lunnefåglar dött än fötts. Antalet ungar som överlever den första sommaren har mer än halverats.

Náttúrustofa Suðurlands har för femte året i följd undersökt tolv olika lunnefågelkolonier. Rapporten visar att situationen i norr - från ön Vigur i Ísafjarðardjúp via Grímsey i Steingrímsfjörður, Drangey, Grímsey och Lundey i Skjálfandi till Hafnarhólmi i Borgarfjörður Eystri - är normal. Hela 81 procent av de undersökta hålorna var bebodda. Snittet för de fem senaste åren är 77 procent. I det här området finns 24 procent av det totala beståndet av lunnefågel på Island.

På Papey i sydost återfinns 20 procent av beståndet. Andelen bebodda hålor har minskat dramatiskt jämfört med förra året, men alltjämt finns det fåglar i drygt hälften av hålorna. Läget är dock instabilt. Så sent som 2012 överlevde knappt en enda unge sommaren på Papey.

I söder och väster - som innefattar kolonierna i Ingólfshöfði, Dyrhólaey, Akurey i Faxaflói, Elliðaey i Breiðafjörður och Västmannaöarna - har havstemperaturerna stigit mest. Här är också bristen på föda mest påtaglig. I det här området lever 56 procent av beståndet av lunnefågel.

Förra sommaren var ett nytt katastrofår för lunnefågeln på Västmannaöarna. På hundra hålor klarade sig bara tre ungar. Årets facit ser inte ut att bli bättre. Bara 39 procent av hålorna var bebodda - den lägsta andelen i hela landet.

Trots den kritiska situationen röstade en majoritet i fullmäktige för att tillåta fem dagars jakt på lunnefågel i år. Beslutet motiverades med att jakten har en stor kulturell betydelse för Västmannaöarna. Även förra året pågick jakten i fem dagar. Både 2011 och 2012 röstade däremot fullmäktige för ett jaktförbud. Traditionellt har jaktsäsongen tidigare pågått i 55 dagar.

Náttúrustofa Suðurlands beklagar beslutet att tillåta jakt på lunnefågel även i år. I ett uttalande kallas det oetiskt och ohållbart.

Här kan du läsa mer om lunnefågeldöden.

Dagens citat

"For those not interested in stepping outside their culinary comfort zone, don’t worry, you can survive on Icelandic hot dogs. Served on a freshly steamed bun, the Icelandic hot dog — or pylsur — is made with pork, beef and lamb. Icelanders love hot dogs and consumption of this iconic food is often a daily affair. Whether you’re picking one up at a highway gas station or at 4 a.m. from the famous stand in Reykjavik that served Bill Clinton, the proper way to order is to ask for 'Eina með öllu' or 'one with everything'."

Sharman Hnatiuk i Edmonton Journal om att äta på Island.

onsdag 30 juli 2014

Ingen bojkott mot israeliska varor i Hafnarfjörður

Bojkotta alla företag som utnyttjar och tjänar på apartheidsystemet i Israel där det sker systematiska kränkningar av palestiniernas mänskliga rättigheter. Så löd förslaget från Socialdemokraterna och Gröna vänstern i Hafnarfjörður. Men Självständighetspartiet och Ljus framtid ställde sig inte bakom idén. De ansåg inte att det var kommunens sak att agera genom bojkotter.

I förslaget, som Socialdemokraterna och Gröna vänstern lade fram i kommunstyrelsen, skulle inte bara varor och tjänster från företag som tjänar på den israeliska ockupationen av de palestinska områdena bojkottas. Kommunen skulle även skänka en miljon isländska kronor till Röda korsets insamling för att undsätta de nödställda i Gaza.

Den styrande majoriteten i Hafnarfjörður, som består av Självständighetspartiet och Ljus framtid, röstade dock ned förslaget. De fördömde visserligen Israels agerande i Gaza eftersom det främst drabbar civila och gav sitt stöd till alla åtgärder både från Island och det internationella samfundet som kunde leda fram till en lösning på konflikten. Men det var inte kommunens roll att ta ställning genom en bojkott varken i Gaza eller på andra platser där de mänskliga rättigheterna kränks.

Här kan du läsa mer om Islands syn på Israels krig i Gaza.

Kommun kräver tunnel för att minska riskerna med stenras

En 263 meter lång skyddsvägg av stål ska förhindra att grus och stenar faller på ringvägen vid Hvalnesskríður. Men kommunstyrelsen i Hornafjörður anser att en vägg inte duger för att trygga säkerheten. I stället vill den se en tunnel under Lónsheiði. Då skulle även problemen vid sandstormar minska för bilisterna på sydöstra Island.

En tunnel under Lónsheiði mellan Höfn och Djúpivogur på sydöstra Island har länge diskuterats. I infrastrukturplanen fram till år 2022 sägs att det ska genomföras undersökningar för att utreda förutsättningarna - men inte om eller när bygget ska ske.

Sträckan tillhör de minst trafikerade på ringvägen. Mellan Lónsfjörður och Álftafjörður går vägen på en smal tunga insprängd i berget. Låga stenblock i hönsnätskassar ska förhindra att sten och grus faller från sluttningarna till vägbanan. Inte sällan faller sten direkt på vägen. Kassarna måste dessutom bytas ut ofta, vilket är kostsamt.

Ett annat problem är sandstormarna. Detta är också en av ringvägens mest utsatta sträckor. I hårt väder är det inte ovanligt att grus och sten krossar rutorna för passerande bilister.

Vegagerðin vill nu bygga en 263 meter lång skyddsvägg av stål för att förhindra att grus och stenar faller på vägbanan vid Hvalnesskríður. Väggen ska ersätta hönsnätskassarna med sten.

Men kommunstyrelsen i Hornafjörður anser enligt ett uttalande inte att en vägg är tillräckligt för att garantera bilisternas säkerhet. I stället vill den att tunneln under Lónsheiði blir verklighet så snart som möjligt. Den skulle inte bara eliminera problemet med stenras, utan också minska olycksrisken vid sandstormar. Det betyder i sin tur minskade kostnader för materiella skador.

Kommunstyrelsen i Hornafjörður är dock långt ifrån ensam om att kämpa om tunnlar för att förbättra framkomlighet och säkerhet. Fram till år 2022 finns - utöver Vaðlaheiðargöng i norr som ska finansieras genom vägavgifter - i planerna Dýrafjarðargöng och Hjallahálsgöng i Västfjordarna och Norðfjarðargöng på östra Island. Hjallahálsgöng skulle dock kunna ersättas av en ny väg i stället.

I öster finns också starka krav på en tunnel under Fjarðarheiði mellan Egilsstaðir och Seyðisfjörður. Precis som vad gäller Lónsheiði talas det i infrastrukturplanen bara om undersökningar. Trycket är dock sådant att det är sannolikt att den kommer att ges högre prioritet än Lónsheiði.

Regeringen splittrad om alkoholförsäljning i butiker

Vilhjálmur Árnason lägger i höst fram ett förslag om att tillåta alkoholförsäljning i livsmedelsbutiker. Genom att skrota alkoholmonopolet ska enligt självständighetspartisten i stället kommunerna få ansvaret för vilka som får sälja öl, sprit och vin på Island. Förslaget har stora möjligheter att få majoritet i alltinget. Men regeringspartierna är långt ifrån eniga i frågan.

Det är inte första gången som alltinget får ta ställning till ett förslag om att avskaffa ÁTVR:s alkoholmonopol och tillåta försäljning inte bara hos Vínbúðin utan även i livsmedelsbutiker. År 2007 ställde sig 17 ledamöter bakom ett sådant förslag, men det nådde aldrig hela vägen fram till votering i parlamentet.

Året därpå var det dags igen. Bland dem som då backade upp förslaget fanns fyra av Självständighetspartiets nuvarande statsråd: Bjarni Benediktsson, Illugi Gunnarsson, Kristján Þór Júlíusson och Ragnheiður Elín Árnadóttir. Inte heller den här gången fullföljdes förslaget. Det var just denna fråga - i stället för bankkraschen - som alltinget skulle debattera när det återsamlades efter julledigheten i januari 2009. Debatten stördes dock av massiva demonstrationer utanför alltinget. Protesterna ledde sedan fram till nyval.

Nu avser enligt Morgunblaðið Självständighetspartiets Vilhjálmur Árnason lägga fram ett liknande förslag i höst. Det går ut på att tillåta försäljning av alkohol i livsmedelsbutiker. Precis som i dag måste den personal som säljer alkohol ha fyllt 20 år, och den som köper måste ha fyllt 20 år. Ingen försäljning ska få ske efter klockan 20.

Förslaget innebär att ansvaret för försäljningen flyttas till kommunerna. Det blir upp till kommunerna att ge tillstånd för alkoholförsäljning. Om det upptäcks att en butik säljer alkohol till kunder som är under 20 år ska tillståndet dras in.

I dag finns 48 systembolag på Island. Av dessa är 12 belägna i Reykjavíkområdet. Resten är utspridda över landet. På glesbygden har butikerna ofta öppet bara några få timmar i veckan.

Genom att tillåta försäljning av starksprit i livsmedelshandeln skulle glesbygdsbutiker enligt Vilhjálmur Árnason få en konkurrensfördel. Samtidigt skulle statens kostnader minska eftersom butikslokaler som i dag är stängda större delen av veckan skulle kunna sägas upp.

Vilhjálmur Árnason säger i Morgunblaðið att ett annat syfte är att öka tillgängligheten. Han tror inte att det nödvändigtvis kommer att öka konsumtionen av alkohol. När inte kunderna längre behöver storhandla hos systembolaget kan det avdramatisera alkohol och därmed skapa ett förhållningssätt som inte kännetecknas av tabu:
"Jag anser att samhället befinner sig vid den vändpunkt att det ropas efter detta. ... Jag baserar mycket detta på landsbygdsperspektiv. Att detta kunde styrka handeln på landsbygden och öka servicen både för landsbygden och turister."
Enligt Vísir finns det ett starkt stöd i alltinget för Vilhjálmur Árnasons förslag. Åtminstone 30 av 63 ledamöter - därav samtliga självständighetspartister - sägs vara för att tillåta alkoholförsäljning i butiker.

Men inom koalitionspartnern Framstegspartiet finns politiker som vill behålla monopolet. Alltingsledamoten Silja Dögg Gunnarsdóttir skriver i Fréttablaðið att friheten att köpa alkohol för med sig ofrihet för andra. Alkohol för med sig stora kostnader för samhället. Genom att begränsa tillgängligheten tar staten ansvar för medborgarnas säkerhet:
"Enligt min mening vore fri försäljning av alkohol i livsmedelsbutiker inte ett steg framåt för det isländska folket. I många länder är produktion och försäljning av alkohol en inkomstkälla för bönder, producenter, reklambyråer, massmedieentreprenörer och investerare. Alkohol är också jobbskapande. Det skapar valutaintäkter på grund av export och statskassan tjänar på detta på grund av påslaget av alkoholskatt. Alkohol är därför ekonomiskt viktigt. Men vinsten av försäljning och produktion av alkohol är dyrköpt för samhället. Det är främst tre saker som leder till att alkohol orsakar så stora fysiska, psykiska och sociala skador: förgiftning i kroppen, berusning och beroende."
Statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson är skeptisk till förslaget. Han säger till Vísir att han är orolig för att en avreglering skulle öka konsumtionen av alkohol:
"Jag är mycket försiktig vad gäller försäljning och tillgänglighet till varor som alkohol i andra butiker än de som nu har detta. Så finns det annat i detta som man kan fundera över. Om man skulle tillåta köpmannen på hörnet, de små butikerna här i Reykjavík och naturligtvis på landsbygden, att sälja alkohol snarare än dessa stora. Detta är några saker att undersöka och fundera över, men sett till helheten är det inte önskvärt att utvidga tillgängligheten till varor som alkohol. Därför att det helt enkelt betyder mer konsumtion, vilket inte är önskvärt."
Ett annat argument för att skrota alkoholmonopolet är enligt Vilhjálmur Árnason att ge bryggerierna själva möjlighet att sälja sina produkter. Därmed skulle mindre bryggerier få det lättare på marknaden.

Men det håller inte Agnes Sigurðardóttir med om. Hon är en av ägarna av Bruggsmiðjan i Árskógssandur som tillverkar det populära ölet Kaldi. Hon säger i Fréttablaðið att monopolet är positivt för att alla producenter behandlas lika. Om livsmedelsbutikerna skulle börja sälja alkohol skulle de enligt Agnes Sigurðardóttir pressa priserna genom stora beställningar - och det skulle gynna de stora bryggerierna på de mindre producenternas bekostnad:
"Vi ser att den service som systembolagen erbjuder i dag är fantastisk och de gynnar varken våra varor eller andras. Dessutom har det skapats stor professionalitet inom systembolagen som skulle försvinna. Det som är svårast är att när de stora livsmedelskedjorna kommer in på denna marknad så kommer de att ta in stora mängder öl till förmånliga priser som vi inte kan konkurrera med. ... På systembolagen är alla lika. Det är vad som har så stor betydelse för oss små producenter. Transportkostnaden fördelas jämnt på alla och individens bostadsort har ingen betydelse när det gäller att köpa våra varor."
Agnes Sigurðardóttir ser inte heller något behov av en kulturförändring när det gäller alkoholkonsumtion. Vilhjálmur Árnason talar om en anpassning till utlandet och att turister som kommer till Island är vana att kunna handla alkohol i dagligvarubutiker. Agnes Sigurðardóttir säger i Fréttablaðið att hon i stället tar emot många besökare som avundas det isländska alkoholmonopolet.

Här kan du läsa mer om attityderna till alkoholförsäljning på Island.

Dagens citat

Foto: Kristín Eiríksdóttir
"Nu blir mina manliga karaktärer ofta passiva, medan kvinnorna är arga, uttrycksfulla, dominanta och utåtagerande. Kanske är det så enkelt att jag influeras av mina föräldrar: Pappa sitter helst hemma och spelar klassisk gitarr medan mamma är väldigt aktiv och utåtriktad."

Steinar Bragi i Aftonbladet om sitt författarskap.

tisdag 29 juli 2014

Nästan bara män avtjänar straff i isländskt kvinnofängelse

Ett års fängelse fick en kvinna bosatt i Reykjavík sedan hon vid upprepade tillfällen snattat från butiker och gjort sig skyldig till andra brott. Inte mindre än 17 gånger stal hon totalt 62 små flaskor med smaksättare som hon drack upp redan i butikerna. I Kvennablaðið skriver kvinnan om hur hon avtjänar sitt straff på Kvennafangelsið i Kópavogur - där majoriteten av internerna trots namnet är män.

På Hólmsheiði i Reykjavík pågår bygget av ett nytt fängelse. Det ska lösa problemet med dagens platsbrist. Inte sällan får dömda vänta en längre tid på att avtjäna sina straff.

I oktober förra året dömdes en kvinna bosatt i Reykjavík till ett års fängelse. Hon började att sitta av straffet efter nyår. I Kvennablaðið berättar hon att bara två av de elva internerna är kvinnor. Sedan årsskiftet har femton kvinnor någon gång suttit i fängelse här. Platsbristen i systemet gör att män är i majoritet även i kvinnofängelset.

Kvinnan skriver också om sin alkoholism och bristen på hjälp och stöd för att ta sig ur beroendet. Domen från i höstas var den sjunde mot henne. Héraðsdómur Reykjavíkur dömde henne också att betala rättegångskostnader på totalt 125 500 isländska kronor.

Hon hade då vid 17 olika tillfällen snattat 62 flaskor med smaksättare - vanilj- och kardemummadroppar - som hon druckit i butikerna. Vid ett tillfälle stal hon en flaska med apotekssprit. En annan gång hämtades hon av polisen när hon låg berusad på ett butiksgolv i Reykjavík utan att kunna röra sig. Hon dömdes också för falsklarm sedan hon vid ett tillfälle övertygat butikspersonal om att ringa ambulans trots att hon inte var i behov av akutvård.

Här kan du läsa domen mot kvinnan i sin helhet.

Mesta grönskan på fjället Esja sedan 1200-talet

Inte sedan 1200-talet har fjället Esja varit lika grönt som nu. Klimatet på Island är just nu det mildaste i modern tid. Inte sedan landet hamnade under norskt styre år 1262 tros värmen och grönskan ha varit så påtaglig. Det säger meteorologen Páll Bergþórs­son­ i Morgunblaðið.

Det 914 meter höga fjället Esja är ett populärt mål för vandringar och dominerar utsikten för många i Reykjavíkområdet. Men de har aldrig tidigare sett Esja så grönt som i dag. Förmodligen har inte fjället varit så grönskande sedan 1200-talet.

De senaste åren har Esjas topp ofta varit snöfri. Det är ett tydligt tecken på milda vintrar och varma somrar. Sedan 1900-talets början har också medeltemperaturerna stadigt varit på väg uppåt.

Dagens klimat tros ha en hel del gemensamt med det klimat som rådde när Island befolkades under slutet av 800-talet. Visserligen kunde vintrarna vara kalla, men klimatet var ändå så gynnsamt att det skapade förutsättningar för skog över låglandet.

Under 1200-talet svängde utvecklingen. Medeltemperaturerna sjönk och glaciärerna började att breda ut sig. Allt besvärliga isförhållanden under vintrarna gjorde att seglingarna till Island blev allt färre. Kylan förändrade inte bara livsvillkoren utan bidrog också till ökad isolering.

Sedan 1900-talets början har utvecklingen alltså varit den motsatta. Värmen får glaciärerna att smälta och mark som varit täckt av is i många hundra år ser dagens ljus. Páll Bergþórs­son säger i Morgunblaðið att Esja sannolikt inte varit lika grönskande sedan Island hamnade under norskt välde år 1262:
"Detta är ett resultat av ökande uppvärmning och dessutom tillkommer ytterligare denna goda väta som varit nu i vår och i sommar. ... Därför tror jag att det är mycket osannolikt att det under de senaste 800 åren har varit en lika stark mildvädersperiod som nu. ... Det var kanske närmast under fristatstiden att Esja var så grön."
Det är enligt Páll Bergþórs­son inte bara Esja som grönskar. Även andra naturområden i Reykjavíks utkanter tros aldrig tidigare ha varit så gröna som i dag, skriver Morgunblaðið.

Kommunen griper in - vill lösa tvisten om Jökulsárlón

Varje år besöker närmare 300 000 turister glaciärlagunen Jökulsárlón. Trots en ny detaljplan finns dock inga planer på att bygga bort trängseln. Mannen som arrenderar marken vill inte följa kommunens planer - och än mindre öppna för konkurrenter. Nu ger kommunchefen i Hornafjörður de inblandade fram till hösten att hitta en lösning. Annars överväger kommunen ett försök att köpa marken.

Båtturerna i Jökulsárlón påbörjades redan år 1985. Under lång tid har företaget Jökulsárlón ehf. stått bakom turerna och använt den östra stranden som bas. Men under flera år har även företaget Must Visit Iceland ehf. erbjudit turer i lagunen - trots att företaget aldrig haft något tillstånd för sin verksamhet.

Så sent som i juni i år fick Must Visit Iceland ehf. nobben av kommunen. Företaget ville då som tidigare använda den västra stranden för seglingar i lagunen. Något sådant beslut kunde inte klubbas av kommunen eftersom det inte finns någon detaljplan. Ändå valde Must Visit Iceland ehf. - som använder varumärket Ice Lagoon för turerna - att återuppta turerna, men den här gången från den östra sidan.

Inte heller den här gången har Must Visit Iceland ehf. något tillstånd. Företaget har utan framgång vänt sig till konkurrensmyndigheten Samkeppniseftirlitið. Must Visit Iceland ehf. har nu från kommunen fått tio dagar på sig att upphöra med de otillåtna turerna.

Den detaljplan som klubbades förra året skulle lösa problemet med trängsel vid lagunen. Den gav utrymme för fler byggnader och fler parkeringsplatser. Hittills har dock inget hänt.

Sedan år 2000 har ägaren av företaget Jökulsárlón ehf. arrenderat marken på glaciärlagunens östra sida. Han är också delägare av marken. Majoriteten av markägarna är dock inte alls nöjda och vill riva upp avtalet. Heraðsdómur Reykjavíkur dömde dock till arrendatorns fördel. Utöver att få fortsätta hyra marken fick ägaren av Jökulsárlón ehf. dessutom ersättning för rättegångskostnaderna på 750 000 isländska kronor.

Sedan tidigare har markägarna planer på byggen. De säger Jökulsárlón ehf. nej till. Jökulsárlón ehf. har i sin tur förslag på nybyggen. Där säger markägarna nej. Och lagen föreskriver att samtliga måste vara överens.

Domstolens beslut innebär i praktiken ett stopp för all konkurrens och alla de förändringar som togs upp i detaljplanen. Nu ger sig kommunen enligt ett fullmäktigebeslut in i tvisten för att försöka hitta en lösning.

I ett brev till samtliga markägare ger kommunen dem en frist fram till hösten att hitta en kompromiss som öppnar för de förändringar som finns i detaljplanen. Om inte markägarna lyckas komma överens överväger kommunen att lägga ett bud på marken. Syftet med att köpa marken skulle vara att styra tillgängligheten och samtidigt öppna för fler verksamheter i området.

Frågan är bara vilken effekt kommunens försök att lösa tvisten kommer att ha. Hornafjörður har visserligen förhållandevis god ekonomi, men att lägga några större summor på ett markköp vore svårt att motivera eftersom verksamheten vid Jökulsárlón inte har särskilt mycket med kommunal service att göra. Kommunen skulle dock kunna få intäkter från de företag som bedriver verksamhet vid lagunen.

Att erbjuda båtturer, servering och försäljning av souvenirer vid Jökulsárlón är dessutom något av en guldgruva - i synnerhet om det inte finns några konkurrenter. Det pekar på att prislappen för ett köp av marken skulle kunna bli högre än vad kommunen mäktar med. Därför är det också svårt att se någon ände på tvisterna om Jökulsárlón.

Här kan du läsa mer om Jökulsárlón.

Dagens citat

"President Putin’s government has appointed its most high-powered Arctic affairs specialist as ambassador to Reykjavik. Anton Vasiliev, a foreign ministry heavy-weight with a PhD in Economics from the USSR Academy of Sciences. He speaks Chinese, English and French. He has a CV heavy with nuclear disarmament negotiations along with experience in China and a posting to the United Nations. He was Russia’s most senior official at the Arctic Council from 2008 until his appointment to Reykjavik."

Mary Ellen Synon i Breitbart om Rysslands intresse för Island.

måndag 28 juli 2014

Jón Gnarr är roligaste islänningen

Jón Gnarr behöver inte bekymra sig om framtiden sedan han lämnat uppdraget som borgmästare i Reykjavík. Trots fyra år inom politiken rankas han som den roligaste islänningen - både av DV:s panel och i läsaromröstningen. Han vinner på målfoto före tidigare kumpanen Pétur Jóhann Sigfússon. Trea är ståupparen Ari Eldjárn.

Hela 20,3 procent av deltagarna i DV:s omröstning tycker att Jón Gnarr är den roligaste islänningen. Marginalen till tvåan är dock knapp. Komikern Pétur Jóhann Sigfússon får 19,7 procent av rösterna. Ari Eldjárn får 15,3 procent.

Bland kandidaterna återfinns inte enbart komiker. Presidentfrun Dorrit Moussaieff väljs av 2,3 procent och spåkvinnan Sigríður Klingenberg 1,7 procent.

Fler besökare till Askja efter jordskredet

Foto: Landsbjörg
Det enorma jordskredet och de efterföljande flodvågorna har inte skrämt bort besökare från Askja. De senaste dagarna har allt fler nyfikna tagit sig till området - och det är framför allt islänningarna som ökar i antal. Meteorologen Páll Bergþórs­son tror att jordskredet orsakades av den blöta och varma vintern.

Sent i måndags kväll föll ett jättelikt jordskred i Öskjuvatn. Vattenståndet i sjön steg med två meter, minst 50 miljoner kubikmeter sten och grus rasade nedför sluttningarna och de efterföljande flodvågorna var 50 meter höga. Om skredet hade inträffat mitt på dagen hade alla som befann sig vid Öskjuvatn och den intilliggande kratersjön Víti befunnit sig i akut livsfara.

Det finns enligt myndigheterna inte längre någon risk för stora jordskred. Däremot finns det en risk för mindre ras eftersom området är instabilt. Den norra vandringsleden till Öskjuvatn är därför avstängd på slutet eftersom den går nära platsen för jordskredet.

Ändå är det den leden som många besökare nu väljer. Heimir Gestur Valdimarsson, föreståndare för fjällstugan vid Dreki, säger i Morgunblaðið att leden trots avspärrningen på slutet ger den bästa överblicken över jordskredet:
"Det har inte frågats så mycket om denna vandringsled tidigare, men den är populär nu eftersom du där kommer närmast skredet. ... Det har varit en hel del folk här i dag [i lördags] och fler islänningar sedan skredet föll. Vi berättar för dem vad som är tillåtet och inte. Människor tycker uppenbart att detta är mycket spännande."
Stefán Jökulsson är parkvärd vid Askja. Han säger i Morgunblaðið att besökarna har ökat i antal de senaste dagarna. Hittills har dock avspärrningarna respekterats:
"Rädslan som kom efter skredet håller på att gå tillbaka. ... Jag har inte fått kännedom om att människor går in på det område som är stängt på grund av fara i naturen."
Meteorologen Páll Bergþórs­son tror att den milda och blöta vintern skapade förutsättningarna för jordskredet. Det finns inga instrument som mäter nederbörd eller temperaturer vid Askja, men han säger i Morgunblaðið att det går att utgå från att mängden regn och snö var ungefär som i Akureyri. I oktober förra året noterades i staden nästan dubbelt så mycket nederbörd som normalt:
"På hösten är myllan varmast och kommer nära maximum i september. En månad senare kommer så mycket snöfall och när det snöar så mycket på förhållandevis varma skred så kommer frosten inte ned på grund av snön. Den kommer inte igenom så det blir därför mycket lite frost i skreden över hela vintern."
När värmen kommer under vår och sommar smälter sedan snön. Eftersom det inte är tjäle under snön följer myllan med avsmältningen och orsakar ett jordskred.

Ett nytt beslut om avspärrningarna vid Askja tas under veckan. Fjällvägen F894 från Drekagil till Öskjuvatn hålls alltjämt stängd för all trafik under kvällar och nätter.

Här kan du läsa mer om jordskredet vid Askja.

Kryssningsfartyg till Reykjavík förorenar som 10 000 bilar

Varje kryssningsfartyg som ligger vid kaj i Reykjavík i ett dygn släpper ut lika mycket kväve som 10 000 personbilar. Föroreningarna blir allt mer omfattande i takt med att fartygen blir fler och större. Men några ändringar är inte på väg. Hamnchefen Gísli Gíslason säger till Vísir att det är för dyrt att ordna elförsörjning till fartygen.

I år angör 90 kryssningsfartyg Sundahöfn i Reykjavík. Antalet lyxkryssare har ökat stadigt de senaste åren - och nästa år väntas för första gången över 100 000 turister besöka staden ombord kryssningsfartyg.

Resenärernas strandhugg på Island ger betydande intäkter. Men alla uppskattar inte kryssningsfartygen. Tidigare har Viðeyingafélagið varnat för skadorna på ön Viðey som fartygen orsakar. Eftersom motorerna går hela tiden bidrar de till erosion som i sin tur hotar miljön.

Ett kryssningsfartyg som ligger i Sundahöfn släpper under ett dygn ut 3,6 ton kväve. Det är lika mycket som föroreningarna från 10 000 personbilar.

I många hamnar finns möjligheten att stänga motorerna och i stället använda el för att hålla i gång fartyget när det ligger vid kaj. Någon sådan teknik finns inte i Reykjavík. Gísli Gíslason, hamnchef vid Faxaflóahafnir, säger till Vísir att det inte finns några planer på att investera i elförsörjning av kryssningsfartygen:
"Vi har följt utvecklingen vad gäller landförbindelser. Vi har sådan utrustning på trålare och fartyg som är i gamla hamnen. Arbetet att koppla ihop dessa samhällen, som dessa kryssningsfartyg är, är enormt dyrt. ... Det är förhållandevis kort tid som dessa fartyg ligger vid bryggan och det är så gigantisk kraft som behöver komma ombord för att hålla dem i gång att en landförbindelse för tillfället inte har ansetts önskvärd."
Gísli Gíslason uppger att de flesta kryssningsrederierna är medvetna om fartygens negativa inverkan på miljön. Därför försöker de använda olja som belastar miljön så lite som möjligt.

Þorsteinn Svanur Jónsson är en av grundarna till företaget Ark. Genom att följa fartygens rörelser över världen ska företaget kunna erbjuda både konsumenter och hamnar att välja de kryssare som har de lägsta utsläppen. Han representerar dessutom Island i en miljönämnd för internationella hamnfrågor. Þorsteinn Svanur Jónsson anser enligt Vísir att regelverket måste förändras för att minska utsläppen:
"Inom Islands jurisdiktion får du bränna marin gasolja som du vill. Här behöver du inte ha reningsutrustning och behöver inte ansluta dig till el i land."
Här kan du läsa mer om Viðeyingafélagiðs kritik mot kryssningsfartygen.

Dagens citat

"The most fascinating visit is the national park where the tectonic plates of North America and Europe meet and are (very slowly but very visibly) ripping the island in half. It’s also the location of oldest parliament in the world, founded here in 930 on Lake Thingvallavatn. It’s an hour and a half from the lunch stop at Geysir and when nature calls ... The only toilets here require two 100 Krona coins. What’s with that, Iceland?"

Terry Jones i Edmonton Sun om ett besök till Þingvellir.

söndag 27 juli 2014

Dagens bonuscitat

"Häromåret tog det flera månader att få slutsatser om inverkan av bygget av en bro över Gilsfjörður, där bropelarna kunde störa friden för några häckande fåglar vid broändarna. Men nu är det i sin ordning att cementera en hel fjord, vilket är en oåterkallelig åtgärd som skadar allt och alla utom utländska hamnägare. I folkhushållet skulle detta inte ge något, det enda står helt klart. Inget europeiskt folk skulle i dag offra en sådan naturpärla som det handlar om där under ett sådant anläggningsarbete och det för ingen avkastning."

Haukur R. Hauksson skriver i Fréttablaðið om planerna för en djuphamn vid Gunnólfsvík i Finnafjörður - läs mer här.

Kinesisk bankjätte vill ta över Íslandsbanki

Industrial and Commercial Bank of China vill ta över Íslandsbanki. Tillsammans med China Life Insurance Company och en kinesisk investeringsfond har världens största bank enligt Morgunblaðið visat intresse för att köpa 95 procent av aktierna i den isländska banken. Aktieposten värderades nyligen till 165 miljarder isländska kronor.

Redan för ett år sedan blev det känt att kinesiska investerare ville köpa Íslandsbanki. I dag kontrolleras 95 procent av aktierna av Glitnirs konkursbo medan staten äger resterande 5 procent. Norska DNB har tidigare visat intresse för Íslandsbanki. Även banker från övriga Norden, Europa och Nordamerika ska ha hört sig för om möjligheterna att köpa Íslandsbanki.

Det kinesiska intresset bekräftades förra året av Glitnirs likvidationsstyrelse. Morgunblaðið rapporterar nu att spekulanterna är Industrial and Commercial Bank of China, China Life Insurance och en privat kinesisk investeringsfond. Banken är världens största och ägs av den kinesiska staten. Försäkringsbolaget är landets största.

Intresset bedömdes redan förra året som så seriöst att regeringen informerades. De kinesiska spekulanterna ska också ha erbjudit sig att inte plocka ut någon aktieutdelning under de första åren och att inte kräva några rabatter för köpeskillingen. Därmed skulle en försäljning av Íslandsbanki inte hota regeringens strävan att avveckla kapitalkontrollerna.

Aktieposten värderades i mars i år till 165 miljarder isländska kronor. Íslandsbanki gjorde förra året en vinst på 23,1 miljarder. Under första kvartalet i år var vinsten 8,3 miljarder.

Stein­unn Guðbjarts­dótt­ir, som leder Glitnirs likvidationsstyrelse, säger till Reuters att förhandlingarna med de potentiella köparna befinner sig i ett inledande skede:
"It's pleasing that there is an interest in the bank. It shows foreign investors have a strong belief in the future of the Icelandic economy and that the country can lift capital controls."
Här kan du läsa mer om det kinesiska intresset för Íslandsbanki.

Skotjuvar härjar på vandringsleden Laugavegur

Inte sällan dyker dåligt utrustade turister upp på populära vandringsleder. Men för första gången har nu utländska vandrare börjat stjäla vandringskängor för att slippa de egna gymnastikskorna. Nyligen inträffade två skostölder i fjällstugan vid Hrafntinnusker längs Laugavegur. Ferðafélag Íslands berättar att tjuvarna i ett fall hanns i kapp efter att stölden upptäckts.

Vandringsleden Laugavegur mellan Landmannalaugar och Þórsmörk är Islands populäraste. Många vandrare väljer att övernatta i fjällstugan vid Hrafntinnusker, som ligger vid foten av det 1 141 meter höga berget med samma namn.

De senaste veckorna har för första gången stugvärdarna upptäckt skostölder vid Hrafntinnusker. I bägge fallen har det varit utländska vandrare som lämnat kvar slitna gymnastikskor. På fötterna har de i stället skaffat sig riktiga vandringskängor stulna från bättre förberedda vandrare.

Vid ett tillfälle lyckades en vandrare komma undan med kängorna tillhörande en guide. Vid ett annat tillfälle avslöjades tjuvarna vid Álftavatn. De rejäla kängorna stack ut eftersom deras utrustning och klädsel i övrigt var undermålig. Det visade sig att bägge paren var märkta med de isländska ägarnas namn.

Att vandra Laugavegur med bara gymnastikskor är inte att rekommendera. Leden har i år varit både blöt och lerig på grund av ovanligt mycket nederbörd. Gymnastikskor är heller inte det bästa valet för den som ger sig ut på lavafälten eller vill ta sig upp för sluttningar.

Enligt Ferðafélag Íslands har det hittills i år dykt upp ovanligt många dåligt utrustade vandrare. Utan lämpliga skor kan dock vandringen förvandlas till en riktig plåga.

Dagens citat

"Vi islänningar inser till fullo vad som lockar alla dessa människor till landet, men samtidigt arbetar vi oupphörligt med att överfylla landet, bygga upp eller rättare sagt bryta ned skönheten, skapa köer, skapa trängsel och platsbrist. Vi tycks bara se vinsten i mängderna men går jämt och ständigt åt kvaliteten."

Guiden Ólafur Schram skriver i Kvennablaðið att den ökande strömmen av turister till Island håller på att förstöra upplevelsen av naturen.

lördag 26 juli 2014

Dagens bonuscitat

"Satire can often convey feelings more powerfully than straightforward marketing, especially to an audience pre-disposed to believe, and sympathize with, the underlying message. While campaigning, Gnarr explicitly stated that since politicians do not keep their campaign promises he would promise people whatever each voter wanted, since, like every other politician, he would never have to deliver on his commitments."

Joseph Steinberg i Forbes om Jón Gnarrs kampanj för att bli borgmästare i Reykjavík år 2010.

Lågprisbolag vill flyga direkt till Akureyri nästa sommar

Redan nästa sommar kan Akureyri få direkta förbindelser med Skandinavien, Storbritannien och Tyskland. Lågprisjättar som Norwegian och Easy Jet tillhör enligt Vikudagur de bolag som är intresserade av att börja trafikera Akureyri. Greenland Express turer från Danmark kom däremot aldrig i gång eftersom för få resenärer bokade biljetter.

Den 11 juni i år skulle nya flygbolaget Greenland Express börja trafikera Akureyri två gånger i veckan från Ålborg och Köpenhamn i Danmark. En tidtabell spikades fram till den 25 november. Men trafiken kom aldrig i gång.

Först sköts premiären upp till den 25 juni. Inledningsvis var det operatören, nederländska Denim Air, som inte hade fått de tillstånd som behövdes. Sedan sköts premiärturen upp till den 16 juli. Då fanns tillstånd, bränsle och besättning - men inte tillräckligt med passagerare.

Greenland Express beslutade därför att lägga ned linjen till Akureyri innan trafiken påbörjats. Bolaget flyger dock mellan Keflavík, Danmark och Grönland.

Nu ser det ändå ut som att Akureyri kan få reguljärtrafik till både Tyskland, Storbritannien och Skandinavien. Arnheiður Jóhannsdóttir, direktör för Markaðsstofa Norðurlands, säger i Vikudagur att Easy Jet och Norwegian bara är några av de lågprisbolag som visat intresse för direktflyg till Akureyri:
"Vi hoppas på att det blir möjligt att påbörja utrikesflyg redan nästa sommar men det är omöjligt att bekräfta det."
Här kan du läsa mer om Greenland Express.

Förbud för besök till Askja - fortsatt risk för jordskred



Risken för mindre jordskred vid Askja kommer att finnas kvar i åtminstone ett år. Men sannolikheten för större skred som orsakar flodvågor är liten. Almannavarnir fortsätter därför begränsa tillträdet till området. Den norra leden till Öskjuvatn hålls stängd och det är inte tillåtet att ge sig ut på sluttningarna som omger sjön.

Sent i måndags kväll föll ett jordskred i Öskjuvatn som tros vara det största på Island i modern tid. Marken rämnade på en 700 meter lång sträcka och 50 till 60 miljoner kubikmeter sten och grus föll i Öskjuvatn. Jordskredet fick vattenståndet i sjön att stiga med två meter. Det orsakade också flodvågor minst 50 meter höga.

Vattenmassorna var så kraftiga att de sköljde över den intilliggande kratersjön Víti, som är belägen 30 meter högre än Öskjuvatn. Om skredet hade inträffat mitt på dagen när det fanns badande besökare i Víti hade de sannolikt omkommit.

De senaste dagarna har experter undersökt terrängen vid Öskjuvatn. Almannavarnir uppger i ett pressmeddelande att det inte finns några tecken på att ett nytt skred lika stort som måndagens skulle vara nära förestående. Däremot tros området vara instabilt med stor risk för mindre ras i åtminstone ett år framåt.

Myndigheterna begränsar därför även i fortsättningen tillträdet till Askja. Den norra vandringsleden till Öskjuvatn hålls stängd och det blir inte tillåtet att gå på sjöns sluttningar. Däremot finns en led öppen till Víti. Under nätterna kommer dessutom höglandsvägen F894 att vara stängd för all trafik.

Här kan du läsa mer om jordskredet vid Askja och ovan kan du se ett inslag från RÚV om skredet.

Dagens citat

"Sommaren har varit riktigt hyfsad hos oss. Det är mest utländska turister som kommer hit, och så kommer islänningarna när det lider mot juli och augusti."

Steinunn Hjartardóttir, chef för Hótel Flókalundur, i Bæjarins Besta om årets sommar.

fredag 25 juli 2014

Isländsk premiär för thrillern Grafir og bein



Den 3 oktober har den psykologiska thrillern Grafir og bein premiär på isländska biografer. När paret Gísli och Sonja mister sin dotter förändras deras värld. Gísli ställs inför rätta för olagliga affärer i samband med bankkollapsen. När även brodern Sigurður dör får han och Sonja möjligheten att ta över vårdnaden av dottern Perla. De hämtar henne på en enslig belägen gård på landet - och det går (förstås) inte alls som de tänkt sig. Björn Hlynur Haraldsson och Nína Dögg Filippusdóttir gör huvudrollerna och Anton Sigurðsson svarar för manus och regi. Ovan kan du se en trailer för filmen.

Fylkespartiet vill göra Island till en del av Norge

Island har inte varit en norsk besittning på 200 år. Men nu är det dags igen. Fylkespartiet vill att Island blir Norges tjugonde fylke. Bakom idén står Gunnar Smári Egilsson, tidigare chefredaktör för Fréttablaðið. Som ett skäl till att återuppväcka unionen mellan länderna uppger han att Island är för litet för att fostra tillräckligt många kompetenta politiker.

Efter den blodiga och våldsamma sturlungatiden hamnade Island år 1262 under norskt välde. År 1380 enas Danmark och Norge under samma kung. Även om Island formellt är en norsk besittning fram till år 1814 är det danska inflytandet tongivande i öriket.

Nu anser Gunnar Smári Egilsson att det är dags att återuppväcka unionen mellan Norge och Island. På Facebook har han startat gruppen Fylkisflokkurinn, Fylkespartiet. Målet är att Island ska bli Norges tjugonde fylke.

Anledningen till att Gunnar Smári Egilsson vill att Island ska bli ett norskt län är bland annat att han anser att öriket är för litet för att kunna fostra tillräckligt många begåvade politiker. Som en del av Norge skulle därför inkompetensen på ledande ställningar i samhället minska.

Gunnar Smári Egilsson anser också att en union med Norge skulle vara ekonomiskt fördelaktig för Island. En mängd inhemska myndigheter skulle antingen bli överflödiga eller bli filialer till norska huvudenheter. Ett sådant steg skulle bespara skattebetalarna stora pengar.

Även om Island skulle förlora självständigheten tror inte att det skulle ha några större konsekvenser i praktiken. Den norska konstitutionen skulle kompletteras med avsnitt som skyddar islänningarnas rättigheter, det isländska språket och den isländska kulturen och ger islänningarna samma rättigheter som norrmännen.

Än så länge är inte Fylkespartiet registrerat som ett riktigt politiskt parti. Gunnar Smári Egilsson tycks heller inte ha några större förhoppningar om att unionen ska bli verklighet. För ett sådant steg krävs det enligt honom någon form av revolution i landet.

På Facebook har förslaget fått en hel del stöd. De senaste åren är det också många islänningar som sneglat just mot Norge. Gröna vänstern övervägde till exempel möjligheterna att ersätta den norska kronan med den isländska som landets valuta.

Gunnar Smári Egilsson är tidigare chefredaktör för Fréttablaðið och vd för mediekoncernen Dagsbrún. I dag är han föreståndare för Samtök áhugafólks um áfengis- og vímuefnavandann, Islands nationella centrum för beroendemedicin.

Växtligheten fortsätter att breda ut sig över Surtsey

Femtio år efter vulkanutbrottet har Surtsey den näst största artrikedomen bland Västmannaöarna. Bara den betydligt större Heimaey har ett mer varierat biologiskt liv. Under sommarens vetenskapliga expedition till Surtsey upptäcktes två nya växter: revsmörblomma och fjälldunört. Fjälldunört har aldrig tidigare påträffats på Västmannaöarna.

Varje sommar leder Náttúrufræðistofnun Íslands en vetenskaplig expedition till Surtsey. Syftet är att följa och kartlägga det biologiska livets utveckling på ön. Surtsey skapades av ett vulkanutbrott som pågick mellan 1963 och 1967. Ön fredades redan 1965 och har aldrig varit öppen för allmänheten. Därmed ger Surtsey forskare en unik inblick i hur växter och djur koloniserar nytt land.

Marviol, saltarv, ostronört och strandråg var de första växterna på ön. Inledningsvis gick det långsamt för växtligheten att breda ut sig, men i samband med att fåglar började häcka på ön ändrades förutsättningarna radikalt. Fåglarna har inte bara fört med sig frön till Surtsey. Spillningen har också gett nya växter möjligheten att rota sig på ön.

I år hittades sammanlagt 60 olika växter på ön. Två av dem var helt nya - revsmörblomma och fjälldunört. Bägge påträffades dock bara i ett enda exemplar, och det är därför osäkert om de kommer att etablera sig på Surtsey. Aldrig tidigare har fjälldunört hittats på Västmannaöarna. Revsmörblomma finns däremot på Heimaey, Elliðaey och Suðurey.

Totalt har 71 olika växter observerats sedan vulkanutbrottet upphörde för snart 50 år sedan. I ögruppen är det bara den tio gånger större Heimaey som har större artrikedom. Eftersom Heimaey är så mycket större erbjuder den också fler typer av växtplatser. De övriga öarna är dessutom flera tusen år gamla.

Forskarna tror att antalet växter så småningom kommer att etablera sig runt 50 olika arter. Strandråg och rödsvingel tillhör de växter som just nu dominerar på ön. De håller på att göra Surtsey lika grön som de övriga småöarna i gruppen. I anslutning till lavalandskapet växer bland annat strandglim, bergsyra och strandtrav. Även lavar växer i allt större utsträckning på lavan.

Insekternas utbredning förutspås fortsätta i takt med växtlighetens utbredning även om några nya djurarter inte hittades i år. Jordlöparen sågs i år framför allt vid skörbjuggsört.

Fåglar som häckade på Surtsey i år var havstrut, gråtrut, silltrut, stormfågel, tobisgrissla, tretåig mås, lunnefågel, korp, snösparv, ängspiplärka och sädesärla. Trutarna var störst i antal - omkring 250 par.

Samtidigt som floran och faunan blir rikare minskar ön i storlek. Erosionen fortsätter att påverka Surtsey. Vid årets expedition sågs flera platser där vågorna slukat delar av ön.

Här kan du läsa mer om utvecklingen på Surtsey.

Dagens citat

"Svampplockning har ökat mycket de senaste åren. Genom åren har människor med utländsk bakgrund plockat mycket svamp, särskilt östeuropéer. De senaste åren har dock islänningar börjat att vissa detta mer intresse än tidigare. ... I dessa länder finns en skogskultur som inte finns på Island, eftersom skogarna här är få. Ofta är detta människor som har vuxit upp med att nyttja naturens godhjärtenhet i större utsträckning än vi."

Gústaf Jarl Viðarsson, skogsmästare i Heiðmörk, i Morgunblaðið om det ökande intresset för att plocka svamp.

torsdag 24 juli 2014

Isländska muslimer om att fasta under ramadan



Att fasta från soluppgång till solnedgång under ramadan är ingen enkel sak i ett land där det under sommaren är ljust dygnet runt. I reportaget ovan berättar isländska muslimer om hur de hanterar den situation som uppstår när religionen påbjuder fasta under minst 22 timmar. I Arab News skriver Abdulateef al-Mulhim att religiösa ledare borde utfärda en fatwa som talar om för de troende hur de ska agera under ramadan. Fatwan borde enligt honom utgå från att islam är en religion som säger att muslimer ska utöva tron efter bästa förmåga och att troende inte ska riskera att skada sig själva. Det är, skriver Abdulateef al-Mulhim, farligt att vara utan mat nästan hela dygnet - i synnerhet för till exempel diabetiker.

Island uppmanar Israel stoppa attackerna mot Gaza

Stoppa attackerna mot Gaza så att den nödställda civilbefolkningen omedelbart kan få humanitär hjälp. Det skriver statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson i ett brev till Israels regering. Socialdemokraterna går betydligt längre i sin kritik och uppmanar FN att införa sanktioner mot Israel enligt samma mönster som användes mot apartheidregimen i Sydafrika. Det kan också bli aktuellt att bryta de diplomatiska förbindelserna med Israel.

Island är alltjämt det enda västeuropeiska landet som har erkänt Palestina som en självständig stat. Från både vänster, höger och mitten talas det i alltinget om en tvåstatslösning som den enda framkomliga vägen i Mellanösternkonflikten. Det finns också en bred uppslutning bakom hållningen att det är Israels ockupation som är orsaken till konflikten.

När beslutet togs för snart tre år sedan föregicks det av amerikanska påtryckningar om att ett erkännande inte skulle gynna fredsprocessen och dessutom skada både Island och Palestina. Alltinget valde ändå att erkänna Palestina enligt de gränser som föregick sexdagarskriget år 1967. Vidare pekades PLO ut som palestiniernas legitima företrädare.

Utrikesminister Gunnar Bragi Sveinsson har de senaste dagarna uppmanat till vapenvila i konflikten. Han har fördömt attackerna både från Israel och Hamas. Nyligen beslutade regeringen att ge 12 miljoner isländska kronor i bistånd till FN:s hjälparbete i Gaza.

Även Sigmundur Davíð Gunnlaugsson vädjar nu i ett brev till Israels regering om att stoppa attackerna mot Gaza och omedelbart söka en vapenvila i konflikten. Statsministern skriver enligt ett pressmeddelande att Island ser med oro på det stora antalet civila offer för angreppen. Enbart genom ett stopp för krigshandlingarna från bägge sidor kan konflikten få en fredlig lösning.

Vidare skriver Sigmundur Davíð Gunnlaugsson att en vapenvila är nödvändig för att kunna bistå civilbefolkningen med humanitär hjälp. Han anser också att Israels angrepp mot Gaza väcker allvarliga frågor om brott mot internationell rätt och mänskliga rättigheter.

Socialdemokraterna i alltinget går betydligt längre i kritiken mot Israel. Parlamentarikerna skriver i ett uttalande att Israel har rätt till självförsvar, men att den aldrig kan rättfärdiga attacker på civila mål och vanliga medborgare. De kräver en omedelbar vapenvila följt av att Israel accepterar en fredlig tvåstatslösning. Vidare anser de att Israel måste upphöra med att tillskansa sig mark på Västbanken och i östra Jerusalem.

De pågående attackerna mot Gaza är enligt Socialdemokraterna en fortsättning på en lång serie av israeliskt våld mot det palestinska folket. Alltingsledamöterna tänker nu i utrikesnämnden lägga fram ett förslag på långtgående åtgärder riktade mot Israel. Målet är att Island på det internationella planet ska agera för att nå bred uppslutning om sanktioner.

Island ska inom ramarna för FN verka för att sanktioner mot Israel införs enligt samma mönster som sanktionerna mot apartheidregimen i Sydafrika. Det ska i första hand handla om ett förbud mot att sälja vapen till Israel, men också andra sanktioner kan bli aktuella. Socialdemokraterna vill också att Island agerar för att FN ska utreda om Israels attacker mot Gaza bryter mot internationell rätt och kan klassas som krigsförbrytelser.

Dessutom önskar de socialdemokratiska alltingsledamöterna att regeringen diskuterar striderna i Gaza med Islands närmaste samarbetspartner. Syftet är att skapa enighet om ett beslut att bryta de diplomatiska förbindelserna med Israel om inte angreppen mot Gaza upphör.

Dagur B. Eggertsson, socialdemokrat och borgmästare i Reykjavík, talade i går vid en manifestation på Ingólfstorg i Reykjavík. I anförandet refererade han till Olof Palmes tal från julen 1972 där den dåvarande statsministern fördömde de amerikanska bombningarna av Hanoi. Dagur B. Eggertsson ansåg att Israels attacker mot Gaza gick att jämställa med fascisternas bombningar av Guernica under inbördeskriget i Spanien år 1937.

På samma sätt som då menade Dagur B. Eggertsson nu att det var civilbefolkningen som fick betala priset. Attacker mot civila betraktade han som illdåd - och de som har ansvarat för dessa illdåd måste ställas inför rätta. Ett första krav måste enligt Dagur B. Eggertsson vara en omedelbar vapenvila där både Hamas och Israel går med på eldupphör, ett andra krav en undersökning om Israel gjort sig skyldigt till krigsförbrytelser, ett tredje krav ett fritt Palestina.

Här kan du läsa mer om Island och striderna i Gaza.