lördag 20 december 2014

Dagens bonuscitat

"I have been pressing Ministers in Iceland to speed up the return of UK taxpayers’ money. That’s why I am delighted that we have today received a further, and significant, payment from the Landsbanki estate, which operated as Icesave in the UK. This payment means we have now recovered 85% of our total claim from the collapse of Icesave."

Andrea Leadsom, statssekreterare för ekonomiska frågor vid finansministeriet, i ett pressmeddelande om kollapsade Landsbankis utbetalning av 1,36 miljarder pund till brittiska fordringsägare - läs mer här.

Allt fler islänningar väljer julgran av plast

En majoritet av islänningarna väljer en julgran av plast i år. Samtidigt blir det allt färre som satsar på en levande gran. Allt fler väljer också att rata julgran helt och hållet. Ingen annan grupp nobbar gran lika ofta Piratpartiets sympatisörer - och viktigast är den för Framstegspartiets väljare. Det visar en undersökning utförd av MMR.

När MMR inför julen 2010 frågade vilken typ av gran som skulle finnas i hemmet svarade 49,6 procent plastgran och 41,6 levande gran. Sedan dess har plastgranens popularitet ökat från år till år. I år föredrar 55,9 procent plastgran och 32,4 procent levande gran. För fyra år sedan var det 8,8 procent som nobbade gran helt och hållet. Andelen som inte skaffar någon julgran har nu stigit till 11,7 procent.

Hela 28,9 procent av Piratpartiets väljare avstår julgran. Däremot är det bara 3,9 procent av Framstegspartiets sympatisörer som ratar granen i år. Motsvarande siffror är för Självständighetspartiet 6,4 procent, Ljus framtid 8,1 procent, Socialdemokraterna 9,3 procent och Gröna vänstern 11,5 procent.

Levande gran är populärast i Socialdemokraternas led. Där väljer 45,4 procent en äkta gran, en lika stor andel som den som föredrar en gran i plast. Plastgranen finns oftast hos Framstegspartiets anhängare. Där föredrar 62,7 procent en gran i plast.

Valet av gran skulle kunna sägas vara något av en klassfråga. Ju högre månadsinkomst, desto oftare faller valet på en levande gran. Bland islänningar som tjänar minst en miljon isländska kronor i månaden väljer 50 procent ett levande träd. Samma val gör bara 13,3 procent av de islänningar som tjänar mindre än 250 000 kronor i månaden.

Levande gran är inte bara populärt bland höginkomsttagare. Män, personer i yrkesverksam ålder och personer bosatta i Reykjavíkområdet väljer också ofta ett levande träd. Kvinnor, pensionärer, låginkomsttagare och personer bosatta på landsbygden har däremot plastgran i större utsträckning.

Här kan du läsa mer om islänningarnas val av julgran.

Toaletten på Bankastræti núll blir utställningsrum

Damtoaletten på Bankastræti núll i Reykjavík blir ett utställningsrum för konst. Bakom den ansökan som nu fått klartecken genom ett beslut i kommunstyrelsen står Nýlistasafnið. Även Listasafn Reykjavíkur ställer sig bakom idén. Det annorlunda utrymmet i den lilla underjordiska toaletten kan i sig bli något som konstnärer kan utnyttja i sina verk.

År 2009 stängdes den underjordiska toaletten längst ned på Bankastræti i Reykjavík för gott. I folkmun har den ofta refererats till som Bankastræti núll, eftersom den saknat gatunummer och de första husen på gatan på respektive sida har nummer 1 och 2. Att författaren Einar Már Guðmundsson kallat en bok just Bankastræti núll har också bidragit till att etablera smeknamnet som ett halvofficiellt namn. I kommunstyrelsens handlingar talas det till exempel just om Bankastræti 0.

Den del som tidigare var den gamla herrtoaletten anses vara i för dåligt skick för att det ska vara värt att renovera den. Men damtoaletten på 37 kvadratmeter är inte lika nedgången. Där finns det plats för ett litet kontor för en anställd och ett utställningsrum.

Det har snart gått tre år sedan de första konstnärerna hörde av sig till kommunen med idén om att förvandla den övergivna toaletten till ett miniatyrmuseum. Bakom den ansökan som nu har fått grönt ljus i kommunstyrelsen står Nýlistasafnið, ett konstnärsdrivet museum för samtidskonst som nu håller till i Breiðholt i östra Reykjavík.

Även det kommunala konstmuseet Listasafn Reykjavíkur gillar förslaget. I ett utlåtande skriver museet att det är svårt att tänka sig något lämpligare användningsområde än konst för en så udda lokal. Dessutom kommer sannolikt lokalen i sig att inspirera konstnärer till verk som uppförs på plats.

Vidare skriver Listasafn Reykjavíkur att ett beslut om att börja hyra ut Bankastræti núll skulle förstärka kulturlivet i centrala Reykjavík. Det skulle också understryka bilden av Reykjavík som en stad för oväntade möjligheter och idéer.

Här kan du läsa mer om Bankastræti núll.

Dagens citat

"Sista hotellgästen åkte i förra veckan och för övrigt har det varit en hel del gäster hela hösten och hittills i vinter. Det har varit en stor ökning av turister i kommunen de senaste åren och sett till bokningarna har de aldrig varit fler än nästa år."

Eva Sigurbjörnsdóttir, chef för Hótel Djúpavík, i Bændablaðið om tillströmningen av besökare till Islands mest ensligt belägna hotell - läs mer här.

fredag 19 december 2014

Höst med Hemön, vattenfall och svarta stränder



Sydkustens svarta stränder, vattenfall från södra och västra Island och Hemöns klippor är några av de platser som du möter i den här filmen inspelad under hösten.

Isländska jultraditioner i siffror - få väljer bort julklappen

Julklappar och julpynt är en självklarhet i nästan samtliga isländska hushåll. Allt fler äter dessutom julbord på restaurang, går på julkonserter och skickar elektroniska julkort. Däremot är det allt färre islänningar som bakar, målar pepparkakor och gör julgodis. Det visar en undersökning utförd av Capacent Gallup.

De flesta jultraditionerna på Island är stabila och har inte förändrats nämnvärt sedan krisen. En tendens är att allt fler väljer plastgran i stället för riktig gran. En annan att de traditionella julkorten ersätts med elektroniska julhälsningar. En tredje att kakbak och godis är något allt färre ägnar sig åt. Medan julpynt är en självklarhet i de flesta hushållen blir den sjuarmade ljusstaken allt sällsyntare.

Capacent Gallup har i en undersökning låtit islänningarna svara på frågor om sina julvanor. Undersökningen gjordes i januari 2014 och svaren gäller alltså förra årets julfirande.

Den mest utbredda traditionen är julklappar. Hela 98 procent ger bort klappar till julen.

Kvinnor och personer bosatta på landsbygden pyntar mer än män och personer bosatta i huvudstadsregionen. Sett över hela landet har 93,8 procent något julpynt inomhus. Dessutom har 67,5 procent pynt utomhus, 64,4 procent en adventsljusstake och 51,8 procent en sjuarmad ljusstake.

Plastgran är vanligare än riktig gran. I barnfamiljer i Reykjavíkområdet finns de islänningar som oftast har en riktig gran. Sett till hela landet har 85,9 procent en julgran. Av dessa har 53,8 procent en plastgran och 35 procent en levande gran - och i enstaka hushåll finns en gran av varje slag.

Barnfamiljer och personer i åldern 40 till 60 år är de som i störst utsträckning hjälper till att laga julmat. För hela landet är siffran 74,6 procent. Hela 62 procent bakar småkakor, 29,4 procent gör laufabrauð, 24,3 procent målar pepparkakor och 10,4 procent gör eget julgodis.

Kvinnor och personer bosatta på landsbygden skänker oftast en peng till välgörande ändamål i juletid. Män, personer bosatta i huvudstadsregionen och barnfamiljer är aningen mindre givmilda. Totalt lägger 70,8 procent en slant till välgörande ändamål.

Traditionella julkort tappar mark men är alltjämt vanligare än elektroniska julhälsningar. Det vanliga julkortet är valet för 63,2 procent av islänningarna medan 49,3 procent skickar e-hälsningar. Landsbygdsbefolkningen väljer i större utsträckning än invånarna i Reykjavíkområdet att skicka kort som delas ut av posten.

En allt populärare tradition är julbord - och det är framför allt män och yngre som äter julmat på restaurang före helgen. Förra året var siffran 56,2 procent. Även julkonserter växer i popularitet. Under 2013 besökte 43,6 procent en konsert - något som är vanligare bland kvinnor än män. Kyrkan besöks i juletid av 33,4 procent av islänningarna. Det är i synnerhet äldre som går till kyrkan. Ytterligare 29,5 procent går på julfest, ett evenemang främst för barn.

Andelen som ägnar sig åt julpyssel är också på väg ned. Förra året var siffran 28,2 procent. Barnfamiljer och kvinnor är de som främst julpysslar.

Här kan du läsa mer om förra årets julfirande.

Utpekades som våldtäktsman - domstol friar och fäller

Fuck you rapist bastard skrev mannen på Instagram om en bild på Egill "Gillzenegger" Einarsson. Men Hæstiréttur Íslands anser inte att han pekat ut Egill Einarsson som en våldtäktsman. I stället har uttalandet varit en del i en offentlig diskussion där ordvalet inte ska tolkas bokstavligt. Därför frias mannen för ärekränkning. Men en kvinna som skrev att det Egill Einarsson gjort var att "våldta en tonårsflicka" fälls av samma domstol.

Under 2012 utreddes artisten Egill "Gillzenegger" Einarsson som misstänkt för våldtäkt mot två kvinnor. Anklagelserna fick stor uppmärksamhet. Bägge utredningarna lades dock ned i brist på bevis. Egill Einarsson förnekade hela tiden brott och sade i förhör att sexet hade varit frivilligt.

I november samma år - bara en vecka efter att den andra utredningen lagts ned - intervjuades han av Monitor, Morgunblaðiðs numera nedlagda nöjesbilaga. En man bosatt i Reykjavík lade ut en bild på honom på Instagram med texten Fuck you rapist bastard. Bilden av Egill Einarsson försåg han med ett uppochnedvänt kors och texten aumingi ('ynkrygg').

Egill Einarsson valde att stämma mannen för ärekränkning. Han ansåg att han oskyldig pekades ut som en våldtäktsman. Egill Einarsson krävde ett skadestånd på en miljon isländska kronor. Han ville dessutom ha ytterligare 150 000 kronor för att kunna publicera domen i medierna.

Héraðsdómur Reykjavíkur valde att fria mannen. Domstolen ansåg att en fällning för ärekränkning hade inskränkt mannens yttrandefrihet. I stället skulle inlägget på Instagram tolkas som en del av samhällsdebatten.

Egill Einarsson valde att överklaga domen till Hæstiréttur Íslands. Ännu en gång krävde han ett skadestånd och en summa pengar för att publicera utslaget i medierna.

Men inte heller Hæstiréttur Íslands ger Egill Einarsson rätt. Domstolen resonerar på samma sätt som Héraðsdómur Reykjavíkur. Inlägget på Instagram ska betraktas som ett led i en offentlig debatt. Att orden skrevs på engelska gör enligt rätten att de mer ska tolkas som generella förolämpningar än som direkta anklagelser.

Domstolen skriver vidare att det är osäkert hur stor spridning bilden fick. Mannen hade ett öppet Instagramkonto med 102 följare. Men utomstående hade möjlighet att se allt mannen publicerade - och vid den här tiden hade Instagram ungefär 100 miljoner användare. Inlägget togs också snart upp av flera isländska medier.

Varken Egill Einarsson eller mannen behövde stå för några rättegångskostnader. En av de tre domarna ville dock fälla mannen för ärekränkning.

I intervjun i Monitor talade Egill Einarsson om anklagelserna mot honom. Trots att utredningarna då hade lagts ned reagerade många starkt på att han oemotsagd fick utrymme för att ge sin syn på händelserna. På Facebook bildades en grupp som krävde att Monitor skulle be om ursäkt för publiceringen.

En av medlemmarna var en kvinna som på Facebook skrev att det inte handlade om "ett angrepp på en människa för att säga något felaktigt, utan för att våldta en tonårsflicka". Hon skrev också att hon vände sig mot att "våldtäktsmän pryder omslaget på tidningar som distribueras över hela stan".

Även i det här fallet krävde Egill Einarsson ett skadestånd på en miljon isländska kronor och ytterligare 150 000 kronor för att bekosta publicering av domen i medierna. Kvinnan fälls visserligen för ärekränkning, men hon slipper att ersätta Egill Einarsson.

Hæstiréttur Íslands anser att Egill Einarsson genom att bli intervjuad själv medverkat till att utvidga debattutrymmet. Han har enligt rätten också bidragit till att skapa detta klimat genom tidigare kontroversiella uttalanden om kvinnor.

Avgörande för beslutet att kvinnan inte behöver betala skadestånd är att det enligt domstolen inte är bevisat att hon kände till att utredningarna om våldtäkt lagts ned när intervjun publicerades. En av de tre domarna ansåg dock att Egill Einarsson hade rätt till ett skadestånd på 200 000 kronor från kvinnan.

I slutändan blev domarna för uttalandena om Egill Einarsson lika uppmärksammade som de tidigare anklagelserna mot honom. Flera jurister hävdade i samband med domen i det första fallet att det var orimligt att en oskyldig person skulle kunna pekas ut som våldtäktsman utan att den som ansvarar för uthängningen gör sig skyldig till ärekränkning.

Här och här kan du läsa domarna i sin helhet.

Dagens citat

"Där är vi inte överens. Om något sådant skulle läggas till med den isländska väderleken så skulle det inte finnas något inrikesflyg."

Ásgeir Örn Þorsteinsson, marknadschef för Ernir, i Vísir om varför flygbolaget inte följer reglerna om att resenärer som blir strandsatta när turer ställs in på grund av dåligt väder ska erbjudas mat och boende.

torsdag 18 december 2014

Tio isländska vattenfall från ovan



Seljalandsfoss, Skógafoss, Svartifoss, Hengifoss, Dettifoss, Selfoss, Goðafoss, Háifoss, Gullfoss och Glymur är de tio vattenfall som du möter filmade från ovan i det här klippet.

Förtroenderas för isländska medier - DV enda vinnaren

Förtroendet för de dominerande dagstidningarna Fréttablaðið och Morgunblaðið fortsätter att rasa. Samtidigt håller public service-bolaget RÚV ställningen som Islands i särklass mest betrodda medieföretag. DV går mot strömmen och ökar sitt förtroendekapital - men är fortfarande den tidning som är mest misstrodd. Det visar en undersökning utförd av MMR.

I samband med finanskraschen minskade förtroendet dramatiskt för en stor del av de isländska medierna. Några få medier har lyckats att återvinna allmänhetens förtroende, men för de flesta fortsätter förtroendekurvan att peka nedåt. Den sämsta utvecklingen har Morgunblaðið. Både den tryckta tidningen och nätupplagan har nu de lägsta förtroendesiffrorna på sex år.

I toppen är public service-bolaget RÚV alltjämt ohotat. Hela 70,6 procent - en uppgång med 0,1 procentenheter jämfört med föregående år - har förtroende för den statliga tv:n och radion. Förtroendet för RÚV:s nyhetswebb är 64,5 procent, en minskning med 6,6 procentenheter.

Förtroendet för Morgunblaðiðs nätupplaga landar nu på 46,7 procent, en tillbakagång med 3,5 procentenheter. Motsvarande siffra för den tryckta tidningen är 40,6 procent, en minskning med 5,8 procentenheter.

Huvudkonkurrenten Fréttablaðið förlorar inte förtroendekapital i samma takt. Nu uppger 34,9 procent att de har förtroende för Fréttablaðið, en minskning med 4,3 procentenheter. Motsvarande siffra för Stöð 2:s tv-nyheter är 41,2 procent - en tillbakagång med 2,9 procentenheter - och för Vísirs webbnyheter 33,9 procent - en minskning med 1,4 procentenheter.

Morgunblaðið är också mer misstrodd än Fréttablaðið. Hela 30,2 procent - en ökning med 4,1 procentenheter - svarar att de saknar förtroende för Morgunblaðið. För Fréttablaðið är motsvarande siffra 22,9 procent, en ökning med 2,2 procentenheter.

DV är den enda tidningen som går mot strömmen och ökar sitt förtroendekapital. Nu har 14,5 procent förtroende för den tryckta tidningen - en ökning med 4,5 procentenheter - och 13,2 procent för nätupplagan - en ökning med 4,1 procentenheter.

Under de senaste månaderna har DV fått mycket uppmärksamhet sedan tidningen avslöjat den medieläcka som så småningom ledde till att inrikesminister Hanna Birna Kristjánsdóttir avgick och att rådgivaren Gísli Freyr Valdórsson fälldes för brott mot tystnadsplikten. Länge var det i princip bara DV som rapporterade om skandalen och granskade ministerns agerande.

DV är dock i särklass Islands mest misstrodda redaktion. Även här bryter DV mönstret och är den enda tidningen där andelen som inte litar på nyhetsförmedlingen minskar. Hela 57,6 procent - en nedgång med 3,8 procentenheter - misstror den tryckta tidningen och 55,6 procent misstror nätupplagan, en tillbakagång med 4,4 procentenheter.

Ny i mätningen är Kjarninn, som bara finns på nätet. Att det handlar om en ny redaktion märks på att få tar ställning till nyhetsförmedlingen. Anmärkningsvärt är dock att andelen positiva är hög - 27 procent säger sig lita på Kjarninn medan 14,8 procent saknar förtroende. En lägre andel som misstror en redaktion har bara RÚV.

Bland övriga medier har 26,1 procent förtroende för Viðskiptablaðið (en tillbakagång med 4,5 procentenheter), 18,1 procent för Fréttatíminn (-3,5 procentenheter), 14 procent för Viðskiptablaðiðs nätupplaga (-2,3 procentenheter), 7,9 procent för Pressan (-0,1 procentenheter) och 7,7 procent för Eyjan (-2,2 procentenheter). Utöver DV är just Pressan och Eyjan landets mest misstrodda medier.

Här kan du läsa mer om den isländska mediemarknaden.

Allt glesare mellan de stora jordskalven i Bárðarbunga

Illustration: Veðurstofa Íslands
Ett jordskalv med en magnitud på 5,3 kändes i går så långt bort från Bárðarbunga som i Akureyri. Men det blir allt glesare mellan de kraftiga skalven i området. Sedan november har det alltid gått minst ett par dygn mellan stora skalv - men när jordskalvssvärmen började för fyra månader sedan handlade det ibland bara om några få timmar mellan skalven.

I tisdags var det fyra månader sedan jordskalvssvärmen vid Bárðarbunga började. Sedan dess har ungefär 38 000 jordskalv inträffat i området. Den seismiska aktiviteten är därmed sannolikt den mest omfattande i det moderna Islands historia.

Under tisdagen registrerades 74 jordskalv med en topp på 4,6. I går noterades totalt 76 skalv, där det kraftigaste hade en magnitud på 5,3. Skalvet hade sitt epicentrum vid Bárðarbungas krater och var tillräckligt stort för att det skulle kännas som skakningar så långt bort som i Akureyri.

I en rapport om jordskalvssvärmen skriver Veðurstofa Íslands att den seismiska aktiviteten vid Bárðarbunga fortfarande visserligen är omfattande, men att den nedåtgående trenden ändå är tydlig. Skalven blir färre och det går allt längre tid mellan de stora skalven.

I måndags hade 75 jordskalv i området haft en magnitud på minst 5. Samtliga dessa skalv har inträffat i direkt anslutning till Bárðarbungas krater. Avståndet mellan de stora skalven växer sig allt större. Inledningsvis handlade det inte sällan om några timmar mellan jätteskalven, medan det nu i regel går flera dagar.

Inledningsvis drabbade många jordskalv den underjordiska berggång som går från Bárðarbungas magmakammare till utbrottet vid Holuhraun. Även om enstaka skalv fortfarande förekommer är aktiviteten begränsad. Något skalv med en magnitud på minst 3 har inte inträffat sedan mitten av september. Sedan mitten av oktober har inget skalv uppmätts till än högre magnitud än 2.

Vulkanutbrottet fortsatte i går med oförminskad intensitet. Bárðarbungas krater har fortsatt att sjunka, men takten är nu betydligt långsammare.

Forskarna har sedan flera veckor tillbaka ingen kontakt med gps-stationen i Bárðarbungas krater. Problemet kan bero på att den kan ha sjunkit så lågt att ingen information längre går fram. Den senaste tidens svåra väderförhållanden har gjort att forskarna inte har kunnat flyga över vulkanen och än mindre haft möjlighet att kontrollera gps-stationen.

Här kan du läsa mer om utvecklingen vid Bárðarbunga.

Dagens citat

"Det är ingen helt felfri väg, men jag anser att ministern har tagit idén och kommit med bästa möjliga utförandet av den. Det måste tåla debatt och granskning i tinget om detta är den väg som vi bäst kan komma överens om. Jag lägger märke till att många är snabba att döma ut detta ur leken, men svarar inte på vem annars som ska betala, om inte de som främst kommer för att beskåda platserna, för naturskydd och säkerhet för dem som kommer dit."

Finansminister Bjarni Benediktsson i RÚV om sin inställning till förslaget om naturpass - läs mer här.

onsdag 17 december 2014

Reykjavík i snöoväder



Ett kraftigt snöoväder drabbade Island i går. Stora mängder snö och hårda vindar drog in över sydvästra Island. Under flera timmar var samtliga vägar in till Reykjavík oframkomliga. Flygtrafiken i Keflavík drabbades av förseningar bland annat då orkanvindar gjorde det svårt att landa. Under eftermiddagen fick flera flyg fortsätta norrut över Faxaflói i flera mil för att sedan vända mot Keflavík och landa norrifrån. Flygplatsen var dock aldrig stängd. Men en pilot från Easyjet valde att vända åter till Edinburgh efter ett landningsförsök eftersom sikten ansågs vara för dålig. Några få avgångar ställdes också in på grund av ovädret.



Även i centrala Reykjavík och på stora genomfartsleder var framkomligheten mycket begränsad. Många bilister tvingades att överge sina fordon sedan de kört fast i snön.



Men det är inte bara Reykjavíkområdet som drabbats av oväder de senaste dagarna. På östra Island var flera skolor stängda under gårdagen på grund av en tidigare snöstorm. Ringvägen runt landet var i går oframkomlig på inte mindre än fem olika sträckor med en total längd på ungefär 30 mil.



Ovan kan du se några klipp inspelade i Reykjavík under tisdagen.

Motståndet ökar - fler islänningar säger nej till naturpass

Allt fler islänningar säger nej till regeringens naturpass. Sedan förslaget presenterats i detalj har opinionen svängt. Nu säger 47 procent av islänningarna nej till naturpasset. I våras var det lika många som var positiva till införandet. Det visar en undersökning utförd av MMR.

I höst siktar regeringen på att införa ett naturpass som ger turister - islänningar såväl som utlänningar - rätt att besöka naturpärlor i statlig eller kommunal ägo. Kostnaden för passet blir 1 500 isländska kronor och det kommer att gälla i tre år. Syftet med naturpasset är att intäkterna ska gå till naturvård och förbättrad service och säkerhet.

Men näringsminister Ragnheiður Elín Árnadóttirs förslag har redan mött hårt motstånd, och debatten kommer garanterat att bli ännu hårdare när det ska debatteras i alltinget. Även islänningar kommer exempelvis att tvingas att betala för att besöka Þingvellir - trots att det i isländsk lag definieras som en plats som tillhör nationen och som invånarna alltid har rätt att besöka.

En annan stridsfråga är regeringens metod att runda allemansrätten. Regeringen hävdar att de platser som omfattas av naturpasset är så hårt belastade att det motiverar restriktioner för besökare. Kritiker befarar att privata markägare kommer att använda samma argument för att antingen stoppa tillträdet eller ta betalt av besökare.

I april svarade 47,2 procent att de var för naturpasset medan 35,2 procent var emot införandet. Åtta månader senare har opinionsläget svängt.

Nu säger 47,3 procent nej till naturpasset medan 31,2 procent säger ja. Resterande 21,4 procent är varken för eller emot införandet.

Regeringspartiernas sympatisörer ger betydligt oftare tummen upp till naturpasset än oppositionens väljare. Hela 48 procent av Framstegspartiets anhängare och 46 procent av Självständighetspartiets sympatisörer förespråkar införandet av ett naturpass. Men 42,4 procent av Framstegspartiets väljare nobbar passet. Den åsikten delar 33,8 procent av Självständighetspartiets anhängare.

Bland oppositionens väljare är motståndet kompakt. Mest negativa till naturpasset är Piratpartiets anhängare där 63,3 procent säger nej och 20,4 procent ja. Motsvarande siffror är för Gröna vänstern 60,8 procent nej och 24,7 procent ja, för Socialdemokraterna 58,6 procent nej och 21,2 procent ja och för Ljus framtid 56,9 procent nej och 20,8 procent ja.

Motståndet mot naturpasset är störst bland män, islänningar i åldern 18 till 29 år, personer bosatta i Reykjavíkområdet och medel- och höginkomsttagare.

Här kan du läsa mer om naturpasset.

Dynjandi kan offras för utbyggd vattenkraft

Vattenfallet Dynjandi kan offras när Orkubú Vestfjarða ökar kapaciteten vid Mjólkárvirkjun. En utbyggnad av kraftverket ska säkra tillgången till energi under vintern. Huvudspåret är att använda Stóra-Eyjarvatn, en sjö som på heden Gláma som annars når havet genom Dynjandi. Sjön är till skillnad från vattenfallet inte fridlyst. Men Umhverfisstofnun går emot energibolaget.

Dynjandi i Västfjordarna är ett av Islands mest välbesökta vattenfall. Det består av flera olika forsar och är tillsammans 100 meter högt och upp till 60 meter brett. Dynjandi - som också kallas Fjallfoss - har varit fridlyst sedan 1980. Vattnet som passerar Dynjandi kommer från små sjöar på Dynjandisheiði och Gláma. Fridlysningen gäller inte vattendragen uppe på höglandet.

I dag har vattenfallet fått orange stämpel av Umhverfisstofnun. Det betyder att situationen inte är akut, men att tillströmningen av besökare enligt myndigheten är ett stort problem som måste lösas inom kort. Under året ska bland annat stigar i området förbättras.

Under vintern är strömförsörjningen i Västfjordarna ibland opålitlig och otillräcklig. I vintras fick till exempel flera badhus i regionen hålla stängt i flera veckor eftersom det inte fanns tillräckligt med el. Tillgången till el från andra delar av landet begränsas dessutom av att ledningsnätet inte sällan blir obrukbart under vinterstormar.

Energibolaget Orkubú Vestfjarða letar därför efter sätt att öka kapaciteten och säkra försörjningen. I vintras tvingades bolaget använda olja när vattenkraften inte räckte till. Förbrukningen uppgick till 200 liter olja för varje boende i Västfjordarna.

Huvudspåret är att bygga ut Mjólkárvirkjun, ett kraftverk beläget en knapp mil från Dynjandi. Genom att använda sjöar på heden Gláma skulle kapaciteten enligt Bæjarins Besta kunna öka med sju megawatt. De aktuella sjöarna är Stóra-Eyjarvatn, som är den största sjön i området, och två mindre sjöar i närheten av Skötufjörður.

Stóra-Eyjavatn är en av regionens populäraste fiskesjöar. Den ligger på 569 meters höjd, mäter 1,66 kvadratkilometer och är som mest 43 meter djup. Den vanligaste fångsten är röding. Vatten från sjön når havet genom ån Þverá som så småningom övergår i Dynjandisá. Flödet uppgår till 0,67 kubikmeter i sekunden. Från kraftverket är det två timmars vandring till Stóra-Eyjarvatn.

Vattnet från sjön till Mjólkárvirkjun skulle slussas genom en närmare milslång ledning. Kostnaden skulle landa strax under en miljard isländska kronor. Det gör enligt Orkubú Vestfjarða en satsning på Stóra-Eyjarvatn till ett ekonomiskt fördelaktigt alternativ även om energipriserna inte skulle stiga. Dessutom skulle produktionen kunna påbörjas inom två till tre år från att projektet fått klartecken.

Om Stóra-Eyjarvatn skulle användas för vattenkraft skulle konsekvenserna för Dynjandi bli avsevärda. Det är inte exakt klart hur stor del av det vatten som strömmar genom forsen som har sitt ursprung i Stóra-Eyjarvatn, men det tros handla om åtminstone 20 procent. Dynjandi skulle alltså bli betydligt vattenfattigare om utbyggnaden genomfördes.

Umhverfisstofnun motsätter sig enligt Bæjarins Besta Orkubú Vestfjarðas planer. Om Stóra-Eyjarvatn skulle användas till vattenkraft skulle mängden vatten som når Dynjandi minska avsevärt. Därmed skulle också vattenfallets skyddsvärde minska. En utbyggnad av vattenkraften utgör enligt myndigheten därför ett hot mot naturupplevelsen.

Men mindre flöden förbi Dynjandi äventyrar enligt myndigheten inte bara naturupplevelsen. Umhverfisstofnun anser dessutom att Dynjandisá har en avgörande roll för det biologiska livet vid älvstranden. Mindre vatten innebär mindre näring längs stränderna.

Umhverfisstofnun skriver vidare att de förändringar som nu diskuteras av detaljplanen inte kan klubbas av kommunen Ísafjarðarbær utan klartecken från myndigheten. Visserligen är det bara Dynjandi som är fridlyst, men det beslutet omfattar också de vattendrag som står i kontakt med vattenfallet. För att få använda sådana vattendrag krävs efter samråd ett godkännande från Umhverfisstofnun, som alltså säger nej till planerna.

En tanke som har förts fram från Orkubú Vestfjarða är att använda Stóra-Eyjarvatn till vattenkraft under vinterhalvåret. Dels är behovet av energi då som störst, dels är vägarna i regionen oframkomliga och besökarna till Dynjandi därför ytterst få. Även detta alternativ motsätter sig Umhverfisstofnun.

Ett annat alternativ som utreds av Orkubú Vestfjarða är vindkraftverk. Vindmätningar görs just nu vid Bjarnafjarðarháls och Þrösk­uldur i östra Västfjordarna.

Här kan du läsa mer om Mjólkárvirkjun.

Dagens citat



"Herr talman.
...
Jag tror att om inget görs så kommer första klassens sjukvård på Island - då kommer den att dö. Och jag tyckte därför att det var passande att därför hålla en liten tyst stund."

Jón Þór Ólafsson, alltingsledamot för Piratpartiet, ställde sig i måndags kväll i alltingets talarstol under en debatt om regeringens budgetproposition och anslag till sjukvården och höll tyst i två hela minuter som en manifestation till minne av forna tiders resurser.

tisdag 16 december 2014

Nya broar kortar vägen till södra Västfjordarna

Bron över Mjóifjörður öppnades i går för trafik. I september invigdes bron över Kjálkafjörður. Tillsammans kortar de sträckan på väg 60 i södra Västfjordarna med åtta kilometer. Dessutom är det två slitna grussträckor som nu försvinner. Eftersom ingen bor längs den gamla vägen ska den nu bommas igen.

Väg 60 börjar vid en avfart från ringvägen norr om Bifröst. Den är asfalterad fram till Bjarkalundur. Därefter slingrar sig vägen över hedar och längs fjordar på hälften asfalt och hälften grus fram till Flókalundur.

I synnerhet om våren brukar väg 60 vara i ett ganska bedrövligt skick. Trots detta är det den enda vägförbindelsen med övriga landet för invånare i södra Västfjordarna. Klagomålen på vägens standard har alltid duggat tätt. Men nu ersätts 24 kilometer grusväg av 16 kilometer asfaltsväg.

Broarna över Mjóifjörður och Kjálkafjörður är en av de senaste årens största infrastruktursatsningar. Varje bro som korsar i stället för rundar fjorden minskar körsträckan med fyra kilometer.

Bron över Kjálkafjörður invigdes i september. I går öppnades bron över Mjóifjörður för trafik. Arbetet är dock inte helt klart. Asfalteringen av vägen över Mjóifjörður kan ske först i sommar. Tills dess ska bron förbättras samtidigt som de gamla vägarna runt fjordarna stängs. Ingen bor i dag längre längs någon av fjordarna. Därför kommer det inte att ta lång tid förrän sträckorna är oframkomliga.

Heiða Kristín Helgadóttir lämnar politiken

Hon ledde kampanjen som gav Bästa partiet makten i Reykjavík och hon grundade Ljus framtid som tog sig in i alltinget och flera isländska kommuner. Men nu lämnar Heiða Kristín Helgadóttir politiken. Vid nyår kommer hon att sluta som styrelseordförande för Ljus framtid. Därmed försvinner en av Islands mest inflytelserika politiker.

När komikern Jón Gnarr grundade Bästa partiet med siktet inställt på kommunalvalet i Reykjavík våren 2010 var hans kunskaper om politik minst sagt bristfälliga. Genom gemensamma vänner presenterades han för statsvetaren Heiða Kristín Helgadóttir. Hon kunde bland annat förklara att han som borgmästare i Reykjavík varken skulle kunna bli kulturminister eller bestämma över public service-bolaget RÚV.

Heiða Kristín Helgadóttir blev Bästa partiets kampanjledare och vice ordförande. Jón Gnarr var visserligen den som fick uppmärksamheten, men Heiða Kristín Helgadóttir drog ett tungt lass när det gällde att skissa den valrörelse som så småningom gav partiet makten. Utan några ekonomiska resurser att tala om använde hon med stor framgång sociala medier för att nå ut med partiets budskap.

Hon föredrog dock att hålla sig i bakgrunden. Heiða Kristín Helgadóttir representerade Bästa partiet i flera nämnder, var en tid borgmästaren Jón Gnarrs assistent och basade över partiets ekonomi.

År 2012 grundade hon Ljus framtid tillsammans med Guðmundur Steingrímsson, som då lämnat Framstegspartiet. Hon basade över styrelsen och över ekonomin. Hon styrde också partiets kampanj inför alltingsvalet våren 2013.

På valnatten såg det länge ut som att Heiða Kristín Helgadóttir skulle ta plats i alltinget. Men när de sista rösterna räknats gick Ljus framtid med knapp marginal miste om det andra mandatet i valkretsen norra Reykjavík. Björt Ólafsdóttir blev därmed partiets enda representant från valkretsen. I mars i år hoppade dock Heiða Kristín Helgadóttir in som ersättare i alltinget.

Inför vårens kommunalval styrde Heiða Kristín Helgadóttir partiets etablering i kommuner utanför Reykjavík. Hon ställde inte själv upp på någon valsedel, men tog ändå plats i nämnder i Reykjavík för Ljus framtids räkning.

Trots att Heiða Kristín Helgadóttir främst befunnit sig i kulisserna råder det ingen tvekan om att hon varit en av de senaste årens mest inflytelserika isländska politiker. Hon har spelat en avgörande roll i partier som etablerat sig som nytänkande och fristående från den traditionella blockpolitiken. Hon har också bidragit till att humor och saklighet fått större plats i debatten. Hon har dessutom visat att det går att driva framgångsrika valrörelser med små ekonomiska resurser.

Heiða Kristín Helgadóttir meddelade sitt beslut på Facebook. Hon skriver att hon hoppas att kunna fortsätta påverka samhället i rätt riktning, men genom andra metoder. Hon utesluter dock inte att hon kan komma att återvända till politiken:
"De senaste fem åren har jag haft lyckan att glädja mig åt att ha en stor del i att grunda två stabila politiska partier, Bästa partiet och Ljus framtid, och därmed bidragit till att skapa förändringar som det varit hög tid för, och som jag innerligt hoppas kommer att ha positiv inverkan på längre sikt. Vid denna tidpunkt känns det rätt att släppa taget, släppa fram andra och försöka att ha inverkan på samhället på andra sätt. Jag har tagit beslutet om att lämna ordförandeskapet i Ljus framtid i början av det nya året och tillfälligt ta en paus från daglig inblandning i politiken.
Jag är nöjd och stolt över det som jag har uträttat, men är samtidigt medveten om att behovet av att öppna samhället och föra det närmare nutiden är oomtvistligt. Jag ser fram emot att ta mig an den uppgiften från en ny infallsvinkel under de kommande åren."
I ett uttalande tackar Ljus framtid Heiða Kristín Helgadóttir för hennes insatser ända sedan partiet grundades sommaren 2012:
"Saknaden efter Heiða blir stor och hon har enligt vår bedömning i Ljus framtid bidragit till positiva och tidsnödvändiga förändringar inom isländska politik, och inom Ljus framtid kommer vi att fortsätta på den vägen. Vi tackar Heiða för de två senaste årens äventyr och för ett fantastiskt samarbete. Samtidigt önskar vi henne en ljus framtid och välgång i vad hon än tar sig för."
Här kan du läsa mer om Ljus framtid och Heiða Kristín Helgadóttir.

Landskapet formade magmans väg till Holuhraun

Foto: Vladimir Conde
Den är 45 kilometer lång men löper inte sällan strax under ytan. Så ser den magmafyllda berggång ut som sträcker sig från Bárðarbungas magmakammare till Holuhraun och det pågående vulkanutbrottet. Berggångens sträckning är ett resultat både av landskapet och spänningar i jordskorpan. Det skriver en grupp isländsk och utländska forskare i en studie publicerad i tidskriften Nature.

Det är nu fyra månader sedan jordskalvssvärmen vid Bárðarbunga började. Sedan dess har ungefär 38 000 skalv inträffat i området. Den seismiska aktiviteten i anslutning till vulkanutbrotten är därmed bland den mest omfattande i världen.

Under måndagen inträffade 63 skalv i området. Det kraftigaste hade en magnitud på 5,4 och hade sitt epicentrum vid Bárðarbungas krater. Det var det första skalvet som nådde en magnitud på minst 5 sedan den 5 december.

Omkring hälften av det totala antalet skalv har inträffat i anslutning till den underjordiska berggång som löper från Bárðarbungas magmakammare, under Dyngjujökull och fram till Holuhraun, som är platsen för det pågående vulkanutbrottet. Majoriteten av skalven skedde under de två första veckorna. Då bildades också berggången.

Berggången är föremålet för en forskarstudie publicerad i Nature. Berggången är drygt 45 kilometer lång. Som mest finns den sex kilometer under ytan, och som minst handlar det bara om något hundratal meter. Att magman som finns i berggången är så nära ytan gör att det är sannolikt att nya vulkanutbrott kan uppstå längs gången.

Gången är i genomsnitt 1,5 meter bred. När den vulkaniska aktiviteten började hade den svällt till en yta av 0,5 kubikkilometer.

Genom att studera gps-mätningar, rörelser i jordskorpan, jordskalv och andra händelser har forskargruppen kunnat kartlägga berggångens sträckning. Den löper allt annat än regelbundet. Rörelserna är stora både i höjdled och i sidled. Förklaringen till detta är att den påverkats av landskapet och spänningar i jordskorpan kopplade till kontinentalplattornas rörelser.

Svängarna och höjdskillnaderna gjorde så att magman från Bárðarbunga fick det svårt att nå fram till berggångens slut vid kratrarna vid Holuhraun. När de lodräta magmaflödena stoppades växte trycket vid gångens mynning. När trycket blev för högt gav hindret vika och gången expanderade på nytt.

Här kan du läsa mer om utvecklingen vid Bárðarbunga.

Dagens citat

"Detta är faktiskt vad vi ville från början. Vi hade förlorat hoppet eftersom vi hade kommit ganska långt in i glaciären och inte hittat någon spricka. Dessutom kände vi inte till några sprickor i det här området. Skälet till att detta område valdes är att där är de minsta rörelserna i glaciären och få sprickor."

Sigurður Skarphéðinsson, vd för Icecave Iceland, i Vísir om bygget av en tunnel in i Langjökull där en spricka i glaciären ska byggas ut till en grotta - läs mer här.

måndag 15 december 2014

En flashmobb på Krónan i Reykjavík



Kunderna i en av Krónans butiker i Reykjavík överraskades nyligen av en flashmobb i form av en kör som började att sjunga julsånger bland hyllor och kundvagnar. Ovan kan du se hur det gick till.



Och här kan du se förberedelserna inför flashmobben.

Huang Nubo överger planerna för Grímsstaðir á Fjöllum

För ett år sedan var kommunpolitiker på norra Island överens med Huang Nubo om hur köpet av Grímsstaðir á Fjöllum skulle gå till. Nu drar sig kommunerna ur affären. Den kinesiske investeraren tycks ha tappat intresset för en luxuös turistanläggning på en av landets mest isolerade platser. Notan för kommunernas intåg i projektet ligger hos ett konkurshotat aktiebolag.

Den kinesiske mångmiljardären Huang Nubos planer för Grímsstaðir á Fjöllum har de senaste åren både splittrat regeringar och kommunpolitiker. Men de har också backats upp av president Ólafur Ragnar Grímsson. Vid en av Islands ensligaste och frostbitna platser ville han bygga en turistanläggning avsedd för penningstarka kineser. Det handlade om ett lyxhotell, semesterhus, flygfält, ridhus, spa och golfbana.

Det handlade om investeringar för enorma summor. Huang Nubos mål var att locka besökare med tystnaden, naturen och norrskenet. Länge talade han också om att bygga ett femstjärnigt hotell i Reykjavík.

Men valet av Grímsstaðir á Fjöllum har ifrågasatts av flera skäl. Fastigheten är en av Islands största och täcker 0,3 procent av landets yta. Där finns värdefulla tillgångar i form av vatten från glaciärälven Jökulsá á Fjöllum.

Grímsstaðir á Fjöllum ligger dessutom i höglandets utkanter. Det är en av Islands kallaste platser omgiven av en öken av sand, sten och lava. Även under den korta sommaren händer det att temperaturen sjunker under noll på nätterna. Det är knappast det mest gynnsamma läget för en golfbana.

Vid Grímsstaðir á Fjöllum finns i dag ett litet flygfält som kan användas för sjuktransporter eller av fritidsflygare. Någon annan infrastruktur finns inte. Till närmaste samhälle är det en timmes körning. För den som söker enslighet är det ett utmärkt val - men vägarna i regionen är inte sällan oframkomliga under vintern. För all den personal som hade behövts på hotellet hade det också krävts bostäder, skolor och annan samhällsservice. Den lär knappast Huang Nubo ha varit särskilt sugen att bekosta.

Det underliga valet av Grímsstaðir á Fjöllum har därför gett upphov till spekulationer. Inte minst om Huang Nubos kontakter med kommunistpartiet. Kinas intresse för Island är stort - och i takt med att isen i Arktis smälter kommer det knappast att minska. Att Huang Nubo skulle investera på Island utan klartecken från kinesiska myndigheter är otänkbart. Men om han skulle agera som något slags sändebud är bara spekulationer.

Nu pekar dock allt på att affären inte blir av. Sommaren 2012 gick sex nordisländska kommuner ihop och grundade aktiebolaget Grímsstaðir á Fjöllum ehf. Syftet var att köpa Grímsstaðir á Fjöllum och arrendera marken till Huang Nubo i fyrtio år. Initiativet togs sedan före detta inrikesministern Ögmundur Jónasson stoppat Huang Nubos köp av fastigheten.

Eftersom Huang Nubo inte är EES-medborgare eller har något företag registrerat i något EES-land måste ett fastighetsköp godkännas av inrikesministern. Ögmundur Jónasson sade nej med hänvisning till att försäljningen av en så stor fastighet skulle skapa ett prejudikat där det skulle bli omöjligt att nobba liknande affärer.

Kommunpolitikernas plan var alltså att runda inrikesministern genom att låta bolaget Grímsstaðir á Fjöllum ehf. köpa fastigheten. Förra året kom de överens med Huang Nubo om att turistanläggningen skulle byggas på ett tre kvadratkilometer stort område. Resten skulle bli nationalpark eller ett naturområde med fortsatt fritt tillträde för allmänheten.

I oktober valdes en ny styrelse för Grímsstaðir á Fjöllum ehf. Det första uppdraget var att få besked om Huang Nubos intresse för projektet. Två månader senare beslutade styrelsen att ge upp planerna. Förklaringen ska enligt RÚV vara att Huang Nubos intresse för satsningen svalnat.

Varför Huang Nubo ändrat sig är inte känt. Möjligen har han fått annat att tänka på. Kjarninn berättar att Huang Nubos koncern Zhongkun Group har i Kina dragits in i en utredning om ekonomisk brottslighet.

Därmed ser det ut som att tre och ett halvt års diskussioner är över. Kvar står Grímsstaðir á Fjöllum ehf. med skulder på närmare tio miljoner isländska kronor för bland annat juridiska kostnader och resor. Det är dock inte säkert att bolaget begärs i konkurs. De sex kommunerna överväger att låta bolaget leva vidare för eventuella framtida samarbeten - dock gissningsvis utan Huang Nubos medverkan.

Här kan du läsa mer om Huang Nubo och Grímsstaðir á Fjöllum.

Dansk bank förutspår domedagsutbrott i Bárðarbunga

Lavafältets utbredning i fredags.
Illustration: Jarðvísindastofnun
Sannolikheten för ett stort vulkanutbrott i Bárðarbungas krater är 50 procent. Åtminstone enligt danska Saxo Banks riskanalys för 2015. Men geofysikern Páll Einarsson dömer ut skräckscenariot. Risken för ett domedagsutbrott av samma storlek som Laki 1783 är ytterst liten. Och under tiden pågår utbrottet vid Holuhraun med oförminskad intensitet.

Är det chefsekonomer och valutaanalytiker som är bäst på att förutsäga vulkanutbrott och dess konsekvenser? Den som händelsevis råkar anse att så är fallet hittar mycket läsvärt i Saxo Banks rapport om underskattade risker under nästa år. Den mest sannolika av dessa är ett utbrott i Bárðarbungas krater - och sannolikheten för att det ska inträffa är hela 50 procent. Det påstår åtminstone chefsekonomen Steen Jakobsen i Daily Telegraph.

Saxo Bank anser att ett utbrott i Bárðarbunga kan skapa lika stor och vidsträckt förödelse som Laki gjorde 1783. Det utbrottet plågade inte bara Island genom dödsfall och missväxt, utan vulkangaserna nådde även det europeiska fastlandet. Ibland hävdas det att Laki låg bakom den hungersnöd som senare gav upphov till franska revolutionen.

Ekonomerna som extraknäcker som vulkanologer förutspår ett liknande scenario med Bárðarbunga. Stora utsläpp av svaveldioxid kommer att förstöra skördar och trissa upp spannmålspriser. Om utbrottet blir långvarigt kan det också påverka klimatet.

Páll Einarsson, professor i geofysik vid Háskóli Íslands, säger i Morgunblaðið att han tar ekonomernas domedagsprofetior med en nypa salt. Artiklar av den här typen är inte sällsynta i europeisk press. Länge var det Katla som förutspåddes ödelägga norra halvklotet. Nu är det Bárðarbunga som målas upp som en slumrande fasa:
"Detta är en typisk nyhet i en utländsk tidning där människor försöker göra katastrofnyheter av utbrottsnyheter på Island. Journalisterna förstår inte riktigt att inte alla vulkanutbrott inte behöver vara några enorma katastrofer. Detta är hämtat från bankanställda som försöker att värdera risker. En journalist som utgår från en bankanställds utsagor om vulkanutbrott - det lovar inte gott."
Som jämförelse brukar journalister såväl som ekonomer med vulkanologmössan på utgå just från Lakis utbrott 1783. Páll Einarsson säger i Morgunblaðið att så stora utbrott är mycket sällsynta och inte är representativa för vulkanisk aktivitet på Island:
"Här är det i genomsnitt ett utbrott vartannat år. Vi hade ett utbrott i Eyjafjallajökull år 2010 som i sig inte var stort, men som hade stor inverkan. Så kom ett mycket större utbrott året därpå i Grímsvötn. Det hade liten inverkan. Det beror på många saker vilken effekt utbrott på Island har. Det är inte bara utbrottens storlek och att det sker utbrott. Våra vulkaner erupterar mycket ofta, men för det mesta är det små händelser som har liten inverkan utomlands."
Under helgen fortsatte vulkanutbrottet vid Holuhraun med oförminskad intensitet. Det har dock på grund av ett kraftigt oväder varit svårt att följa utbrottet genom de webbkameror som finns i området.

Lavafältet vid Holuhraun mäter nu 78,6 kvadratkilometer. Den senaste tiden har lavan framför allt spridit sig norrut, men nu strömmar den främst genom kanaler under ytan till fältets utkanter. Tidigare har det funnits en liten ö inne i själva fältet som inte översvämmats av lava. Den har nu täckts.

Inte sedan fredagen den 5 december har ett jordskalv vid Bárðarbunga haft en magnitud på minst 5. I fredags registrerades 93 skalv med en topp på 4,5, i lördags 96 skalv med en topp på 4,7 och i går 57 skalv med en topp på 4,4. Förklaringen till det låga antalet jordskalv under söndagen kan vara ovädret som påverkar mätutrustningen.

På sina håll har höga halter av svaveldioxid noterats under de senaste dagarna. I fredags uppmättes 2 800 mikrogram svaveldioxid per kubikmeter luft vid Skaftafell. Vid Háöldukvísl och Skeiðará var halterna aningen högre. I lördags registrerades 903 mikrogram svaveldioxid i Vopnafjörður och 458 mikrogram i Höfn.

Här kan du läsa mer om utvecklingen vid Bárðarbunga.

Dagens citat



"Det är visst bra att de välbeställda kan köpa hushållsapparater och byta så att obemedlade kan köpa bra hushållsapparater till låga priser på andrahandsmarknaden."

Vilhjálmur Bjarnason, alltingsledamot för Självständighetspartiet, i alltinget om regeringens beslut att höja momsen på mat men sänka momsen på sällanköpsprodukter som vissa vitvaror och hushållsapparater.

söndag 14 december 2014

Dagens bonuscitat

"De har förlorat allt från 15 och upp till 50 procent av sin volym under de senaste 120 åren. ... Efter 200 år är de försvunna och då återstår bara rester upp till fjället."

Geologen Hrafnhildur Hannesdóttir i RÚV om hur utloppsglaciärerna från södra Vatnajökulls utveckling som studerats genom att jämföra fotografier från 1891 och 2010.

Körde över ex-sambo - döms för grov misshandel

Först kastade 37-åringen en skiftnyckel genom fönstret så att rutan krossades och mannens tidigare sambo skadades av glassplitter. När kvinnan sedan kom ut för att prata med honom försökte han köra över henne tre gånger. Nu döms mannen till tre års fängelse för grov misshandel. Men Héraðsdómur Reykjavíkur friar honom från försök till dråp.

Under en längre tid hade 37-åringen trakasserat och hotat sin före detta sambo. Kvinnan hade tidigare vänt sig till polisen sedan hon hotats till livet genom telefonsamtal och meddelanden på Facebook. Kvinnan vågade då inte bo kvar hemma utan flyttade tillfälligt till en kvinnojour tillsammans med sin dotter.

Den 6 september kallades polisen till en adress i Reykjavík. Den 37-årige mannen befann sig då på trottoaren utanför kvinnans bostad. Han påstod att han var där för att hämta sina kläder, men att han skulle ha blivit ursinnig när kvinnan hade kastat ut dem på gatan i regnet. I vredesmod ska han ha hällt ut innehållet i en soptunna framför kvinnans dörr. Mannen lade dock tillbaka soporna medan polisen väntade honom.

Bara fyra timmar senare larmades polisen på nytt till platsen. Då hade flera grannar blivit vittne till hur 37-åringen försökt köra över kvinnan.

Mannen kastade först en skiftnyckel genom kvinnans sovrumsfönster på andra våningen. Kvinnan fick mindre skärsår från glassplitter, men kom ändå ut för att tala med 37-åringen. Mannen hade då satt sig i sin bil.

Inte mindre än tre gånger försökte mannen köra över kvinnan. Vid första försöket föll kvinnan till marken när hon träffades av bilen. När hon sedan var på väg att resa sig upp träffades hon en andra gång av bilen när mannen backade tillbaka mot henne. När mannen en tredje gång siktade på kvinnan hann en granne undsätta den liggande kvinnan. Mannen körde då från platsen i hög fart.

Kvinnan fördes till sjukhus för vård. Hon fick dock inga allvarliga skador.

Mannen förnekade brott. Han hävdade att han inte kastat skiftnyckeln med syftet att den skulle träffa fönstret eller skada kvinnan. I stället påstod han att kvinnan först kastat skiftnyckeln mot honom och att han därefter kastat tillbaka den.

Vidare hävdade mannen att han aldrig hade haft avsikten att köra över kvinnan och att syftet aldrig varit att döda henne. Han erkände dock att han körde bil utan körkort.

Héraðsdómur Reykjavíkur anser inte att det är bevisat att mannen var ute efter att döda kvinnan. Därför frias 37-åringen från försök till dråp. Mannen döms däremot för grov misshandel. Flera vittnen såg hur mannen försökte köra över kvinnan och att han avsiktligt träffade henne med bilen.

Mannen döms till tre års fängelse för grov misshandel. Mannen ska också betala ett skadestånd till kvinnan på 1,5 miljoner isländska kronor. Han ska dessutom stå för rättegångskostnader på drygt 2,2 miljoner.

Redan som 16-åring dömdes mannen för första gången. Han har genom åren gjort sig skyldig till bland annat stöld, olaga hot, trafikbrott, rån och narkotikabrott.

Här kan du läsa domen i sin helhet.

Ásahreppur sänker kommunalskatten till lägstanivån

Ásahreppur blir vid årsskiftet en av Islands verkliga lågskattekommuner. Då sänks kommunalskatten till lägstanivån 12,44 procent - och samtidigt halveras förskoleavgifterna för alla år utom det sista som blir helt gratis. År 2017 ska kommunen vara helt skuldfri. Förklaringen till Ásahreppurs goda ekonomi är bland annat stora intäkter från fastighetsskatter.

Med 193 invånare är Ásahreppur på södra Island en av landets minsta kommuner. Sett till ytan är däremot Ásahreppur något av en jätte - invånarna har nästan 3 000 kvadratkilometer att sprida ut sig på. Kommunen är dock delad i två, där den lilla befolkade delen ligger vid ringvägen mellan Selfoss och Hella och den stora obefolkade delen ligger väster om Vatnajökull på höglandet.

Läget är en viktig förklaring till glesbygdskommunens goda ekonomi. Enbart energibolaget Landsvirkjuns kraftverk Búðarhálsvirkjun ger 22 miljoner isländska kronor i intäkter om året från fastighetsskatten.

Kommunfullmäktige har nu klubbat en ekonomisk plan för Ásahreppur fram till år 2018. Redan vid årsskiftet sänks kommunalskatten till 12,44 procent, den lägsta tillåtna nivån i landet. I dag är kommunalskatten 12,48 procent.

Dessutom halverar kommunen förskoleavgifterna. Det sista året i förskolan blir helt gratis. Till år 2017 ska Ásahreppur vara skuldfritt. Ändå har kommunen under samma period budgeterat investeringar på 93 miljoner isländska kronor för nya ljusledare och 30 miljoner på vägbyggen.

Kommunchef i Ásahreppur är Björgvin G. Sigurðsson. Han var finansmarknadsminister i den regering som styrde Island när finanskraschen drabbade landet hösten 2008.

Här kan du läsa mer om Ásahreppur.

Dagens citat

"Jag anser att det behöver gås försiktigt fram och det är vad vi försöker att göra. Vi lånar till projekt där vi anser att risken inte är för stor. Stor tillväxt kan skapa en risk."

Steinþór Pálsson, chef för Landsbanki, i Morgunblaðið om att den enorma ökningen av hotellrum och andra satsningar kopplade till turistnäringen kan bli en risk om tillströmningen av utländska besökare skulle upphöra.

lördag 13 december 2014

Dagens bonuscitat

"Att utsättas för regeringens angrepp, som vill förknippa sig med kultur och annat av det slaget, på isländsk bokutgivning. Vi har de senaste veckorna grundligt förklarat det allvarliga läge som är i branschen, men tyvärr för döva öron trots att alla tycker sig förstå problemet när vi talar med dem. Jag har haft möten med ministrar, alltingsledamöter, assistenter och andra på grund av denna sak och alla har tyckt sig förstå problemet och velat förändra det som förelåg. Det visade sig allt vara en ynklig lögn när det gällde."

Egill Örn Jóhannsson, ordförande för bokförlagens branschorganisation Félag íslenskra bókaútgefenda, i Vísir om regeringens beslut att höja momsen på böcker, tidningar och mat från 7 till 11 procent.

Tog springnota på 37 970 kronor - slipper straff

Strax före lunch klev mannen in på Kaktus i Selfoss. I tio timmar beställde mannen in mat och dryck. Men när det var dags att betala notan smet mannen från restaurangen. Ändå slipper han straff för bedrägeri. Eftersom mannen senare ersatt Kaktus och är tidigare ostraffad anser Héraðsdómur Suðurlands att han i dagsläget ska gå fri från påföljd.

Fredagen den 15 februari förra året klev mannen in på restaurangen Kaktus i centrala Selfoss. Han blev sittande vid sitt bord i tio timmar - från lunch till stängningsdags. Han beställde in mat och stora mängder alkohol. Men när det blivit dags att betala smet han från notan.

När mannen tog en springnota hade han ätit och druckit för 37 970 isländska kronor. Eftersom personalen kände igen honom var det dock ingen särskilt komplicerad utredning för polisen.

Åklagaren valde att åtala mannen för bedrägeri. Mannen måste enligt åtalet ha varit medveten om att han inte kunde betala för allt han beställde.

Héraðsdómur Suðurlands dömer mannen för bedrägeri, men han slipper straff. Som skäl för detta anger domstolen att mannen innan rättegångens början gick till Kaktus och betalade notan. I rätten erkände han också att han gjort sig skyldig till bedrägeri.

Erkännandet och det faktum att mannen betalat notan gör att han slipper straff. Mannen får en villkorlig dom på två år. Om han under denna period inte gör sig skyldig till ny brottslighet går han fri. Annars har domstolen rätt att i efterhand utdöma ett straff för bedrägeriet mot Kaktus.

Här kan du läsa domen i sin helhet.