onsdag 17 januari 2018

Anställda på Dominos hoppar på pizza med smutsiga skor



Anställda som kastar pizzadeg på golvet och stampar på den med smutsiga ytterskor, petar med fingrarna i färdiga pizzor och leker med degen. Det är innehållet i en film som enligt DV härstammar från en av pizzakedjan Dominos restauranger i Reykjanesbær. Klippet publicerades först på Snapchat av en anställd.

Birgir Örn Birgisson, informationsansvarig vid Dominos, säger till DV att han vet vilka personer som syns i filmen. Han hävdar att den deg som de anställda lekte med inte användes till några pizzor utan att den kastades. Företaget utreder nu händelsen:
"Vi såg detta i går [i måndags] och detta är emot alla arbetsregler och krav som vi ställer på företagets anställda. Vi bär ansvar och de anställda bär ansvar. Detta är inte alls lämpligt."
Dominos är en av Islands största snabbmatskedjor med 23 restauranger i landet.

Arvsmassa berättar om första svarta människan på Island


Året var 1802 när Hans Jónatan landsteg i Djúpivogur för att ta över en butik. Han hade då färdats hela vägen från Saint Croix i Västindien till Island. Han ska inte bara ha varit den första svarta människan på Island. Han gifte sig med en isländsk kvinna och fick två barn. I dag har de närmare 800 släktingar i landet. Nu har Íslensk erfðagreining lyckats analysera hans arvsmassa.

Länge ska Djúpivogur på Islands östkust ha kallats Litla-Kongó. Skälet till att så många förknippade orten med Afrika var att där fanns en hel del invånare med lite mörkare hudfärg. Ursprunget ska ha varit Hans Jónatan.

Hans Jónatan föddes 1784 på Saint Croix i Västindien, en ö som vid denna tid var en dansk koloni. Modern Emilia Regina härstammade från Afrika och var slav på en sockerrörsplantage. Där fick hon barn med en vit man.

År 1802 klev Hans Jónatan i land i Djúpivogur. Han färdades från Saint Croix via Danmark med ett handelsfartyg till Island. Uppdraget var att ta över Ørum og Wulffs affär på orten. Hans Jónatan ska ha varit den första svarta människan som någonsin satte sin fot på ön.

Han gifte sig 1820 med Katrín Antoníusdóttir. Paret fick två barn - dottern Hansína Regína och sonen Lúðvík Stefán. Utöver att vara föreståndare i butiken var han också bonde fram till sin död 1827. Under de knappa två århundraden som har gått sedan dess har antalet släktingar till honom växt till 788 personer.

Årtalet för hans ankomst till Island har varit omdiskuterat. Länge troddes han ha kommit 1818. Det har dock visat sig att den norske sjöfararen Hans Frisak - som i flera års tid genomförde mätningar längs den isländska kusten - skrev om Hans Jónatan under en färd till bland annat Djúpivogur sommaren 1812.

Hans Frisak förundrades över att det fanns en svart man med krulligt, svart hår på orten. Inte heller använde sig Hans Jónatan av något efternamn. När Hans Frisak besökte Ørum og Wulffs butik fick han veta att Hans Jónatan ska ha kommit till Danmark 1796. Sex år senare ska han ha fått beskedet att han skulle skickas som slav till Saint Croix, men lyckas bli fri efter en uppmärksammad rättsprocess.

Nu har Íslensk erfðagreining, Decode, analyserat arvsmassan från 182 släktingar till Hans Jónatan. Därigenom har de lyckats återskapa 38 procent av modern Emilia Reginas arvsmassa. Analysen visar enligt en studie publicerad i Nature Genetics att hon kom från den del av Västafrika där Benin, Nigeria och Kamerun ligger.

Resultaten är enligt Íslensk erfðagreining de första i sitt slag. I ett pressmeddelande skriver företaget att det är första gången som någon kunnat återskapa arvsmassa från en person som varit död i 191 år. Analysen har gjorts helt utan några lämningar - varken kroppsdelar eller tillhörigheter - från Hans Jónatan själv.

Hans Jónatans historia har uppmärksammats på flera olika sätt de senaste åren. Gísli Pálsson, professor i antropologi vid Háskóli Íslands, utkom 2014 med en bok om hans öde, Hans Jónatan - Maðurinn sem stal sjálfum sér. Den blev i sin tur underlaget för en dokumentär i regi av Valdimar Leifsson som premiärvisades just i Djúpivogur förra våren.


Ovan kan du se film från inspelningen av dokumentären och en föreläsning med Gísli Pálsson om boken.

I dag fyller politikern som delar islänningarna 70 år

Mannen som gjorde Island starkt, fritt, rikt och modernt. Eller en självgod politiker som lade grunden för finanskraschen och gjorde centralbanken bankrutt för att därefter göra sitt yttersta för att förfalska historieskrivningen. Så ser inte få anhängare och motståndare på Davíð Oddsson. I dag fyller en av landets genom tiderna mest inflytelserika politiker 70 år.

När Davíð Oddsson 2009 utsågs till chefredaktör för Morgunblaðið var det med fiskeindustrins jättar i ryggen. Efter finanskraschen året innan befann sig Davíð Oddssons anseende på bottennivå. Inte minst internationellt där han i en rad medier pekades ut som en av de huvudansvariga för den kris som drabbade Island hösten 2008.

Under förnedrande former tvingades han bort från uppdraget som chef för centralbanken Seðlabanki Íslands. Men petningen var inte slutet på hans karriär. Många läsare röstade med plånboken när han tog över Morgunblaðið. Mängder av uppsagda prenumerationer fick dock inte ägarna att tvivla.

I drygt åtta års tid har han varit Morgunblaðiðs politiska röst. I ledare efter ledare försvarar han fiskekvotsystemet, argumenterar för en allt mer nationalistisk och protektionistisk politik och svartmålar EU. Men Davíð Oddssons signum är kanske framför allt de långa ledare som publiceras på lördagarna. Inte sällan består de av hyllningar till egna beslut skrivna i tredje person.

Men Morgunblaðið ingick knappast i planen. Det ryktas att Davíð Oddsson efter åtta år som borgmästare i Reykjavík - en period där han gjorde konfrontationen till sitt politiska signum - tänkte sig sexton år på posten som Islands statsminister följt av sexton år som Islands president. Åren som statsminister blev tretton och åren som ledare för Självständighetspartiet blev fjorton. Och när det gällde presidentposten stod först Ólafur Ragnar Grímsson i vägen. När Davíð Oddsson väl försökte sommaren 2016 blev han bara fyra i presidentvalet.

Valet var ett fiasko. Men det visade att Davíð Oddsson ändå har kvar en lojal skara av anhängare. I den ingår inte minst de fiske- och jordbruksföretag som är delägare i Morgunblaðið - och som från år till år fortsätter att skjuta till pengar för att täcka de enorma ekonomiska förlusterna.

I dag fyller Davíð Oddsson 70 år. Det firas i eftermiddag med en mottagning på Morgunblaðið. Festligheterna börjar klockan 16 och pågår i två timmar.

Annorlunda var det för tio år sedan. Det var nio månader före finanskraschen. Davíð Oddsson var centralbankschef och bjöd på stor fest i Reykjavíks rådhus, en byggnad som han själv tog beslut om att uppföra. Då dök det upp 1 200 gäster. Bland dem fanns dåvarande statsministern Geir H. Haarde som höll ett tal för att hylla sin vän, partikamrat och företrädare på jobbet.

Kraschen förändrade för många Davíð Oddssons eftermäle. Privatiseringen av bankerna - som han var en av arkitekterna bakom - var inte längre grundstenen i Islands resa till ett finansiellt centrum. I stället var det klassisk svågerpolitik där bankerna reades ut till närstående med rätt partiböcker.

Efter kraschen hävdade Davíð Oddsson att han under en längre tid varnat regeringen för de isländska bankernas utsatta situation. Men den inflationspolitik han drev som centralbankschef fick inte den överhettade ekonomin att svalna. Resultatet blev att allt fler islänningar för att undvika de skyhöga räntorna tog lån kopplade till utländska valutor - något som blev ödesdigert när den isländska kronans värde rasade. Och som centralbankschef beviljade han lån som aldrig återbetalades utan som skattebetalarna fick stå för.

Anhängarna ger en annan bild av historien. Där är Davíð Oddsson en person som alltid kämpat för sina ideal, som inte sällan trotsat ekonomiskt starka motståndare, som formgav en fri marknad som några få lycksökare utnyttjade genom oetiska metoder och som ständigt försvarat Islands rätt till självbestämmande.

Davíð Oddsson är en person som än i dag splittrar islänningarna. Under eftermiddagens firande kommer han dock att hyllas utan kritiska röster.

Den stora frågan är om 70-årsfirandet också blir punkten på Davíð Oddssons karriär. Så har det varit för hans företrädare. Matthías Jóhannessen lämnade jobbet som chefredaktör för Morgunblaðið 2000 efter att ha suttit på posten i 41 år. Det var några månader efter att han fyllt 70 år. Så blev det också för Styrmir Gunnarsson 2008. Han hade då varit chefredaktör i 36 år.

Om Davíð Oddsson följer mönstret slutar han någon gång under året. Men om det är något som Islands kanske genom tiderna mest omstridde politiker gång på gång visat är det att han inte följer förutbestämda stigar.

Här kan du läsa mer om Davíð Oddsson.

Dagens citat

"Set on a bank of scenic Lake Mývatn, this restaurant is farm-to-table — literally. The light-filled dining area has windows facing out, towards the craggy volcanic landscape, as well as in, so that patrons can see stalls filled with cows as they chow down. The 'cowshed cafe' menu is hearty and appropriately fish-, meat- and dairy-filled; standouts include homemade mozzarella, house-smoked lamb and salmon, house-cured arctic char with dill and bread baked in the earth thanks to hot geyser air that whooshes underground."

New York Post rankar Vogafjós vid Mývatn som ett av Islands coolaste matställen.

tisdag 16 januari 2018

Världens rikaste islänning blir ännu rikare

Foto: Actavis
Björgólfur Thor Björgólfssons förmögenhet fortsätter att växa. Han har nu tillgångar på 1,8 miljarder dollar. Inom loppet av ett år har han blivit 200 miljoner rikare. Det gör honom inte bara till den rikaste islänningen i Forbes rankningen över världens rikaste personer. Han är också den enda islänningen på listan.

Ett drygt år före finanskrisen var Björgólfur Thor Björgólfsson nummer 249 på listan över de rikaste privatpersonerna i världen. Efter kraschen försvann han från listan. Men han lyckades behålla en del av sitt imperium. Genom uppgörelser med fordringsägare har han sedan dess kunnat se sin förmögenhet växa på nytt.

Nu är Björgólfur Thor Björgólfsson nummer 1 116 på Forbes rankning. Det är ett rejält kliv jämfört med förra året då han var 1 415 på listan.

Björgólfur Thor Björgólfsson är nu god för 1,8 miljarder dollar. Bara det senaste året har hans förmögenhet växt med 200 miljoner.

Ingen annan islänning har efter kraschen hösten 2008 kunnat skaffa sig tillräckligt stora rikedomar för att platsa på listan.

Här kan du läsa mer om Björgólfur Thor Björgólfsson.

Wow Air måste ersätta resenärer för följdförseningar

Fyra timmar efter tidtabell landade ett av Wow Airs flyg från London till Keflavík i december 2016. Två passagerare nekades ersättning för förseningen av flygbolaget. Men nu får de rätt i Héraðsdómur Reykjavíkur. Wow Air hävdade att förseningarna uppstod på grund av dåligt väder tidigare samma dag. Den förklaringen underkänner domstolen.

Följdförseningar är något som Wow Air i många fall inte vill ta ekonomiskt ansvar för. Passagerare som söker ersättning för sådana förseningar får ofta beskedet att det rörde sig om händelser utanför flygbolagets kontroll. Därför nekas de kompensation.

Men det är inte alltid en tolkning av reglerna som myndigheter och domstolar håller med om. Wow Air förlorade i går ett sådant mål i Héraðsdómur Reykjavíkur.

Det var ett flyg från London till Keflavík som den 19 december 2016 landade fyra timmar för sent. Planet skulle ha anlänt vid 23.30 men landade inte förrän 3.23.

Två passagerare vände sig till Wow Air med krav på ekonomisk kompensation, men fick avslag. Flygbolaget hävdade att skälet till förseningarna inte var inom Wow Airs ansvarsområde. Det var också motiveringen som resenärerna fick till det negativa beskedet.

Passagerarna valde att stämma Wow Air i Héraðsdómur Reykjavíkur. Där får de nu 47 000 isländska kronor var i ersättning för förseningen. Bolaget ska dessutom stå för rättegångskostnader på 1,1 miljoner.

Wow Air argumenterade i rätten för att förseningarna på det aktuella flyget var en följd av dåligt väder i Keflavík redan på morgonen. Snö och is gjorde då att avgången med samma plan till USA försenades eftersom personalen på flygplatsen i Keflavík inte hann med att avisa flygplanet i tid.

Innan planet vände tillbaka till Island försenades det ytterligare i USA. Nästa tur samma dag var till Dublin. Även här fick planet vänta på avisning i Keflavík. Också på Irland försenades planet ytterligare.

Om inte avisningen i Keflavík hade varit en flaskhals hade det enligt Wow Air varit möjligt att ta igen förseningarna. Det dåliga vädret tidigare på dagen ansåg sig inte flygbolaget kunna ta ansvar för. Alltså ansåg sig inte Wow Air heller skyldigt att ersätta passagerarna ekonomiskt.

Men det här resonemanget underkänns alltså av domstolen. Bara för att Wow Air inte kunde påverka vädret i Keflavík kan inte bolaget skjuta ifrån sig allt ansvar. Wow Air vidtog inga som helst åtgärder för att avgångar senare samma dag inte skulle försenas. Héraðsdómur Reykjavíkur anser inte att bolaget kan skylla på en dominoeffekt.

Domen kan överklagas till Hæstiréttur Íslands. Om resenärerna skulle vinna även där öppnar det dörren för andra passagerare från samma flyg och personer som drabbats av förseningar under liknande omständigheter att stämma Wow Air inför domstol.

Här kan du läsa mer om Wow Air och förseningar.

Jordskalv och avsmältning fortsätter i Öræfajökull

Jordskalven vid Öræfajökull fortsätter. Den nya kalderan på glaciärens topp fortsätter även den att utvecklas. Men den fördjupas inte längre lika snabbt. Att avsmältningen minskar kan betyda att den geotermiska aktiviteten under istäcket har avtagit. Myndigheternas förhöjda beredskap för ett utbrott i Öræfajökull har inte sänkts.

För två månader sedan höjde civilförsvarsmyndigheten Almannavarnir beredskapen vid Öræfajökull. Under en längre tid har jordskalv blivit allt vanligare. Än så länge finns dock inget som tyder på att skalven är kopplade till magma som närmar sig ytan.

Huvudskälet till den förhöjda beredskapen var en kaldera som bildats på glaciärens topp. Denna kaldera är nu upp till 1,5 kilometer lång och som mest 22 meter djup. Kalderan har med all sannolikhet bildats av geotermisk energi som smälter istäcket och får det att sjunka på toppen.

Den förhöjda beredskapen har inte hävts. Bedömningen är alltjämt att Öræfajökull visar tecken på ovanlig aktivitet. I nuläget finns dock inget som tyder på att ett utbrott skulle vara nära förestående.

De senaste veckorna har läget i Öræfajökull varit ganska stabilt. Jordskalven fortsätter - men de är i regel små. Sedan årsskiftet har knappt hundra skalv inträffat i Öræfajökull. De två senaste dygnen skedde fem jordskalv. Det största hade en magnitud på 1,0.

En majoritet av skalven sker i direkt anslutning till Öræfajökulls krater. De flesta äger rum på djup mellan två och tio kilometer. Inga skalv tyder alltså på att magma börjar komma nära toppen. Än så länge sker skalven på för stora djup för att risken för ett vulkanutbrott skulle vara överhängande.

Den geotermiska aktiviteten i området har minskat eftersom avsmältningen har stannat av. Avsmältningen var sannolikt som mest i början av december. Ny mätutrustning har placerats i älvarna Kvíá, Kotá, Skaftafellsá och Virkisá för att kunna följa utvecklingen.

Inte heller finns något som tyder på att några översvämningar skulle vara på väg. Det finns i dagsläget inget som pekar på att avsmältningen skulle skapa fickor med smältvatten under glaciären. Om det fanns sådana fickor skulle de kunna orsaka stora översvämningar om vattenmassorna plötsligt fann en väg genom istäcket.

Samtidigt som avsmältningen minskat har också lukten av svavel i glaciärälven Kvíá närmast försvunnit.

Experter och forskare har den senaste månaden flugit över Öræfajökull vid flera tillfällen. De uppskattar kalderans storlek till cirka 4,2 miljoner kubikmeter. När den var som störst en bit in i december uppskattades den vara 4,9 miljoner kubikmeter.

Här kan du läsa mer om Öræfajökull.

Dagens citat

"Den främsta förklaringen är att de använder gps:en och det är omöjligt att bestämma när de ska förändras. Vissa tar bara kortaste vägen i gps:en oavsett vägnummer. ... Sätt upp skyltar där vägarna är illustrerade och ge anvisningar för vilken riktning de ska köra i stället. Detta nummer och något som heter Öxi eller Breiðdalsheiði - de förstår inte vad som ligger bakom det och om det är en fjällväg eller inte. Så vi behöver bli mycket bättre på att vägleda människor."

Ingólfur Finnsson, bärgare i Breiðdalsvík, säger i RÚV att förändringen av ringvägens sträckning inte har lett till att färre turister kör fast uppe på Öxi och Breiðdalsheiði när vägarna är oframkomliga - läs mer här.

måndag 15 januari 2018

Turister får minst för pengarna på Island

Island är dyrast i Europa för turister. Priserna för övernattning och restaurangbesök är klart dyrare i öriket än i Norge och Schweiz, de två länder i undersökningen där besökare får minst för pengarna. Billigast i Europa är Bulgarien följt av Turkiet och Ungern. Det visar siffror från reseföretaget TUI som Die Welt tagit del av.

Efter ett tillfälligt prisras efter finanskraschen hösten 2008 har Island återtagit positionen som Europas dyraste land. I en rad olika jämförelser har det fastslagits att utländska gäster inte får så lite för pengarna i något annat land.

Researrangören TUI har sammanställt prisläget i olika europeiska länder med Tyskland som utgångspunkt. Jämförelsen utgår alltså från hur mycket tyska turister får betala för övernattningar på hotell och restaurangbesök i utlandet.

Dyrast är Island. Här är priserna hela 62,5 procent högre än i Tyskland. Näst dyrast är Norge med priser som ligger 45,9 procent högre. Därefter följer Schweiz med 38,7 procent, Danmark med 35,5 procent och Sverige med 30,6 procent.

Det billigaste resmålet i Europa är Bulgarien. Där är prisnivån 59,8 procent lägre än i Tyskland. Andra resmål lämpliga för den som vill få så mycket som möjligt för sina pengar är Turkiet där priserna är 46,3 procent lägre, Ungern med 44,7 procent, Kroatien med 35 procent och Malta med 33,8 procent.

Polis stormade schackförbund - var adressat för knarkpaket



Fjorton poliser från insatsstyrkan stormade i måndags schackförbundet Skáksamband Íslands lokaler i Reykjavík. Ordföranden Gunnar Björnsson greps och togs till förhör. Han hade då nyss tagit emot ett paket skickat från Spanien. I paketet fanns schackpjäser - men innan Gunnar Björnsson kvitterade ut det hade det också innehållit åtta kilo narkotika.

Vid 13-tiden i måndags tog Gunnar Björnsson, ordförande för Skáksamband Íslands, emot ett paket som skickats med budföretaget DHL till schackförbundets kontor på Faxafen i Reykjavík. Paketet hade skickats från Spanien. Han väntade ingen sådan försändelse, men eftersom frakten var betald tog han emot det.

Sekunderna efteråt stod han öga mot öga med fjorton beväpnade och maskerade poliser från insatsstyrkan. Tillsammans med ytterligare en person greps han och fördes till polishuset för att förhöras.

När Gunnar Björnsson öppnade paketet såg han stora schackpjäser som skadats. Han visste då inte att polisen följt paketets väg från Spanien till Island. Innan paketet delades ut hade polisen plockat bort den narkotika som gömts i pjäserna. Enligt DV rörde det sig om åtta kilo amfetamin eller kokain.

Gunnar Björnsson släpptes efter förhör. Polisen har också meddelat att varken han eller någon annan inom Skáksamband är misstänkta för inblandningen i narkotikasmugglingen. Granne med Skáksamband Íslands är Taflfélag Reykjavíkur, en schackförening i Reykjavík. Inte heller där misstänks någon för att ha haft något med paketet att göra.

I stället tros förbundet ha utnyttjats av den verkliga mottagaren. Gunnar Björnsson säger till DV att han aldrig varit med om något liknande:
"Detta var som i en Hollywood-film. Jag skulle ljuga om jag skulle säga att jag inte var skakad. ... Vi fick meddelande om att vi hade fått ett paket från Spanien. Förbundets vd är den som i regel har hand om att beställa varor och hon kände inte igen paketet. Jag bestämde mig ändå för att kvittera för mottagandet av det när jag fick veta att fraktkostnaden hade betalats i förskott."
Samtidigt greps två män i tjugoårsåldern i föreningen Hvíti Riddarinns lokaler i Mosfellsbær. Båda sitter nu häktade misstänkta för att ha planerat smugglingsförsöket. Gatupriset för narkotikan är åtskilliga miljoner.

Gunnar Björnsson säger till Vísir att det är många som har nycklar till förbundets lokaler på Faxafen. Han vet inte hur smugglaren hade tänkt sig få tag på paketet. Som en säkerhetsåtgärd har nu alla lås bytts ut:
"Om någon hade tänkt komma över försändelsen innan den kom hit eller om någon hade tänkt hämta den. Men vi reagerade och har bytt lås eftersom det inte hade gjorts på många år."
Ovan kan du se en film från insatsstyrkans ingripande mot Skáksamband Íslands.

Ännu ett år med rekordmånga turister till Island

Närmare 2,2 miljoner turister reste från Keflavík förra året. Under 2017 ökade turismen till Island med 24,2 procent. Antalet utländska besökare har mer än fördubblats på bara fyra år. Det är framför allt vår- och vinterturismen som ökar. Allt fler amerikaner, kineser och polacker reser till Island. Det visar statistik från Ferðamálastofa.

Turismen till Island fortsätter att sätta nya rekord. Under 2017 var det 2 195 271 utländska besökare som reste bara från flygplatsen i Keflavík. Jämfört med 2016 - som även det var ett rekordår - är det en ökning med 24,2 procent.

Visserligen var ökningen inte lika extrem under 2017 som under 2016. Men det var så sent som 2015 som antalet resenärer från Keflavík för första gången var sjusiffrigt. Inom loppet av fyra år har turismen mer än fördubblats.

Vårturismen - under april och maj - ökar mest med 36,7 procent. Därefter följer vintern (november till mars) med 32,9 procent, sommaren (juni till augusti) med 17,1 procent och hösten (september till oktober) med 15,5 procent.

Nu svarar sommaren för 35,4 procent av turismen, vintern för 33,3 procent, hösten för 17,6 procent och våren för 13,6 procent.

Turismen till Island har inte bara ökat kraftigt de senaste åren. Den är nu betydligt jämnare fördelad över olika årstider. Alltjämt är dock sommaren populärast bland utländska gäster. Så sent som 2010 - då det totala antalet besökare var 459 252 personer - stod sommaren för 49,5 procent och vintern för 23 procent.

Amerikaner är den nu i särklass största gruppen turister till Island. Det var förra året 576 403 amerikaner som flög från Keflavík, en uppgång med 38,8 procent.

Näst största gruppen är britter med 322 543 (+1,9 procent) följt av tyskar med 155 813 (+17,3 procent), kanadensare med 103 026 (+23,9 procent), fransmän med 100 374 (+17,8 procent), kineser med 86 003 (+28,8 procent), polacker med 66 299 (+67,4 procent), spanjorer med 57 971 (+47,9 procent), svenskar med 56 229 (+3,1 procent) och danskar med 53 240 (+6,6 procent).

Norrmän var den enda av de sjutton största nationaliteterna som besökte Island i mindre utsträckning under 2017. Det var 47 958 norrmän som reste från Keflavík förra året, en tillbakagång med 6 procent.

Statistiken ska tas med en nypa salt eftersom det handlar om manuell räkning av passagerare som reser från Keflavík. Det innebär att resenärer som byter flyg i Keflavík men inte har kunnat checka in för hela resan - något som blir allt vanligare på grund av Wow Airs expansion - utan måste hämta ut bagaget på Island för att på nytt checka in kan komma att räknas som besökare trots att de aldrig lämnar flygplatsen.

Det är alltså troligt att antalet resenärer som flyger just från Keflavík är något lägre. Men i underlaget ingår däremot inte turister som anländer med färja till Seyðisfjörður och med flyg till Reykjavík, Akureyri eller Egilsstaðir. Det är främst grönländare och färingar som anländer till dessa flygplatser. I statistiken ingår heller inte passagerare ombord kryssningsfartyg.

Här kan du läsa mer om turismen till Island.

Dagens citat

"Vi märker det särskilt på Hrísey att detta har blivit ett stort semesterområde även om det naturligtvis finns service där och där finns människor som är bofasta även om de tyvärr minskar."

Eiríkur Björn Björgvinsson, kommunchef i Akureyrarbær, i RÚV om hur nästan hälften av enfamiljshusen på Hrísey inte används för året runt-boende.

söndag 14 januari 2018

Dagens bonuscitat

"Det är uppenbart att Héðinsfjarðargöng har haft avsevärd positiv effekt på bygdeutvecklingen i Fjarðabyggð. ... Förändringen är mycket större i Siglufjörður eftersom tunneln förbinder Siglufjörður med både Ólafsfjörður och Eyjafjörðurs tillväxtområde. I Ólafsfjörður är effekten mindre eftersom ökad närhet till Siglufjörður är den största förändringen efter tunnelns öppning."

Þórodd­ur Bjarnason, professor vid Háskólinn á Akureyri, i Morgunblaðið om hur tunneln vid Héðinsfjörður påverkat tätorterna Siglufjörður och Ólafsfjörður i kommunen Fjallabyggð.

Bar tio tröjor för att slippa betala för bagage - nekades flyga

Mannen ville inte betala för att checka in sin resväska på flygplatsen i Keflavík. Därför tog han på sig de kläder han hade i väskan - tio tröjor och åtta byxor. Men planen gick inte i lås. Mannen fick inte gå ombord eftersom han betraktades som en säkerhetsrisk. I stället för att komma med flyget greps han av polis när han ilsknade till efter beskedet.

Allt fler flygbolag tar betalt för passagerare som reser med incheckat bagage. Detta ville en turist - som nyligen reste hem från Keflavík och som uppenbarligen gjort sig beredd på att klä sig i lager under vistelsen på Island - undvika i veckan. För att undvika avgiften tog han på sig innehållet i resväskan. Det innebar att han tog på sig åtta par byxor och tio tröjor.

Men knepet gjorde att hemresan blev dyrare i stället för billigare. Mannen nekades att gå ombord flyget. Eftersom han knappt kunde röra sig bedömdes han utgöra en säkerhetsrisk för andra passagerare.

Beskedet gjorde mannen rasande. Han slog näven i bordet och skrek ut sitt missnöje. Personalen ansåg att mannen var hotfull och larmade polis. I stället för att få resa hem greps mannen av polisen på Suðurnes och fördes till polisstationen.

Mannen missade det flyg han betalat för och fick lösa en ny biljett. Den planerade besparingen slutade alltså som en kostnad.

Vill leda Reykjavík - men vill inte bo i kommunen

Vilhjálmur Bjarnason vill bli nästa borgmästare i Reykjavík. Men han har inga planer på att flytta till kommunen. Om han skulle segra i Självständighetspartiets provval måste han folkbokföra sig i Reykjavík senast tre veckor före kommunalvalet. Annars får han inte toppa partiets lista i kommunen.

En av de fem kandidaterna till översta platsen på Självständighetspartiets lista i Reykjavík är Vilhjálmur Bjarnason. I fyra år representerade han partiet i alltinget. I nyvalet i oktober miste han sin plats.

Nu vill Vilhjálmur Bjarnason i stället bli Självständighetspartiets toppkandidat i Reykjavík. Den som vinner provvalet blir också partiets borgmästarkandidat. Han ställs mot Áslaug María Friðriksdóttir, Eyþór Arnalds, Kjartan Magnússon och Viðar H. Guðjohnsen.

För att få kandidera i kommunalval är det nödvändigt att vara folkbokförd i kommunen. Lagen säger att det måste göras minst tre veckor före valdagen. Kommunalvalet hålls den 26 maj i år.

I dag är Vilhjálmur Bjarnason bosatt i Garðabær. Och han har inga planer på att faktiskt flytta till Reykjavík. Han säger i Fréttablaðið att han själv inte bekymrar sig över folkbokföringsadressen. Det är något han tar tag i om han skulle segra i provvalet:
"Det är inget hinder. Jag är född i Reykjavík, uppväxt i Reykjavík och gick i skola i Reykjavík. Jag är i Reykjavík fjorton till sexton timmar om dygnet och sover ibland i Garðabær i sex till åtta timmar. Jag tycker att detta är en småsak jämfört med stadens problem."
Att politiker folkbokför sig på adresser där de inte bor är vanligt. Centerpartiets ledare Sigmundur Davíð Gunnlaugsson är skriven på en adress i Akureyri där han aldrig övernattat. Tidigare var han i flera år folkbokförd på en gård i Jökuldalur där han vistats en gång. Inför senaste kommunalvalet i Reykjavík toppades Framstegspartiets lista i Reykjavík av Sveinbjörg Birna Sveinbjörnsdóttir som främst bodde i grannkommunen Kópavogur.

Här kan du läsa mer om Självständighetspartiets provval i Reykjavík.

Dagens citat

"Det som är en nagel i ögat på människor är att detta är okontrollerat. Dessa parter nyttjar inte campingplatser eller liknande utrymmen. Det irriterar alla. Så ser vi också att det sägs på sociala medier och överallt att om du tänker resa runt Island så bokar du med ett lågprisflygbolag till Island och så sover du bara i din bil."

Sævar Skaptason, vd för Ferðaþjónustu bænda, i RÚV om missnöjet inom branschen med turister som hyr en campingbil eller vanlig personbil för att sova i utan att nyttja campingplatser.

lördag 13 januari 2018

Dagens bonuscitat

"Tanken hos oss är två delad. Å ena sidan att skapa en ordentlig bostadslösning för utländska anställda och å andra sidan för att lite lätta på trycket på fastighetsmarknaden."

Eiríkur Ingvar Ingvarsson, vd för byggföretaget Somos, i Morgunblaðið om varför bolaget vänt sig till Mosfellsbær med ett önskemål om att få bygga arbetarbostäder i kommunen.

Nekas information om mordet på Birna Brjánsdóttir

Den person som krävde information från polisens utredning om mordet på Birna Brjánsdóttir får avslag. Skälet är att den informationslag som personen åberopar varken gäller brottmål eller åtal. Beslutet klubbas av Úrskurðarnefnd um upplýsingamál. Samma beslut har tidigare tagits av Héraðsdómur Reykjavíkur.

Mordet på Birna Brjánsdóttir var förra årets i särklass mest uppmärksammade brottsutredning på Island. Thomas Møller Olsen, en grönländsk sjöman, dömdes till nitton års fängelse för mordet och för grov narkotikasmuggling. Domen har överklagats till landsrätten, en ny domstol som inrättades vid årsskiftet.

En rad uppgifter ur utredningen har inte blivit offentliga. En person vände sig till åklagaren för att få ut viss information från förundersökningen. Denna person har nu fått avslag på sin begäran.

Det första avslaget klubbades av Héraðsdómur Reykjavíkur. Beslutet överklagades till Úrskurðarnefnd um upplýsingamál. Även där förlorar personen. Ingen av instanserna vände sig till åklagaren för att få ett avslag med motivering.

Skälet är att informationslagen - den lag som personen hänvisar till - gör tydliga undantag för brottmål och åtal. Eftersom begäran om information på samtliga punkter gäller just sådana omständigheter finns det enligt beslutet inget skäl att lämna ut de efterfrågade upplysningarna.

Här kan du läsa mer om mordet på Birna Brjánsdóttir.

Berusad försökte tända eld på moské i Reykjavík - frias

Mannen ertappades på bar gärning när han försökte tända eld på toalettpapper utanför ett muslimskt samfunds lokaler i Reykjavík. Men i Héraðsdómur Reykjaness frias mannen för händelsen. I stället för att åtalas för att ha försökt anlägga en brand ställdes han inför rätta för att ha uttryckt sig hotfullt mot muslimer. Och där anser inte domstolen att bevisen är tillräckliga.

Det var en tidig junimorgon 2016 som polis larmades till Menningarsetur múslima á Íslandis moské i Reykjavík. Någon hade då försökt tända eld på toalettpapper vid en dörr. En berusad man låg sovande bredvid. De väckte mannen och uppmanade honom att lämna platsen.

Tio minuter senare kom nästa larm. Då försökte samma man sätta eld på toalettpapper vid samfundets dörr.

När mannen greps beskrev han sig som nationalist. Han sade också att han var emot islam. Vidare hävdade mannen att han hade försökt skicka ett uttalande om vad han gjort till medierna.

I förhör med polisen ändrade mannen sin berättelse. Han sade att han snarare var en patriot som motsatte sig religion i allmänhet. Eftersom han varit så berusad hade han få minnen av händelsen. Det hände dock ibland att han tände små eldar för att roa sig själv, men syftet var aldrig att orsaka skada. Om han hade gjort utspel riktade mot muslimer hade det enbart handlat om struntprat som berodde på att han var full.

När polisen gjorde husrannsakan i mannens hem hittades en 23 centimeter lång kniv och ett knogjärn.

Mannen åtalades för olaga vapeninnehav och för hot riktat mot muslimer. Héraðsdómur Reykjaness dömer mannen för vapenbrott, men friar honom för hot. Rätten skriver i domen att det är uppenbart att han försökte anlägga en brand. Domstolen kan dock inte fälla honom för detta eftersom åklagaren inte väckt åtal för det.

Héraðsdómur Reykjaness anser däremot inte att bevisningen räcker för att döma mannen för att ha uttalat hot mot muslimer och islam.

Straffet blir 40 000 isländska kronor i böter. Om han inte betalar böterna inom fyra veckor omvandlas straffet till fyra dagars fängelse. Mannen - som är tidigare ostraffad - slipper däremot stå för några rättegångskostnader.

Här kan du läsa mer om Menningarsetur múslima á Íslandi och här kan du läsa domen i sin helhet.

Dagens citat

"Detta fungerar så att du får en app i din mobiltelefon eller surfplatta och så går du runt på utställningen där det finns all möjlig information på skyltar. Gps-utrustningen följer dig och ser till att du får information från din mobiltelefon eller surfplatta som är relevanta för din position vid varje tillfälle. Detta är så precist att du inte behöver göra mer än att ta ett steg åt höger så får du ny information."

Leifur Björn Björnsson vid företaget Locatify i RÚV om teknik som utvecklats till utställningen om Snorri Sturlusons liv på Snorrastofa i Reykholt.

fredag 12 januari 2018

Islands tusen rikaste äger 98 procent av företagen

De tusen rikaste islänningarna äger drygt 98 procent av privatägt eget kapital i isländska bolag. Och så få som femtio personer kontrollerar över hälften av eget kapital. Det betyder att de tillsammans har tillgångar på 650 miljarder isländska kronor i bolagen. Det visar statistik som Creditinfo tagit fram på uppdrag av Morgunblaðið.

Några få islänningar kontrollerar alltså en stor majoritet av landets företag. I siffrorna ingår bara eget kapital som tillhör privatpersoner i 31 000 bolag. Tillgångar som ägs av pensionsfonder och andra institutionella investerare har räknats bort.

Tusen personer - alltså 0,3 procent av Islands befolkning - äger drygt 98 procent av det egna kapitalet i landets företag. Totalt handlar det om tillgångar på omkring 1 200 miljarder isländska kronor.

Men även bland landets rikaste finns det stora skillnader. De tio allra rikaste äger hela 31,5 procent av eget kapital. De femtio rikaste kontrollerar 53,4 procent, de hundra rikaste 64,9 procent och de femhundra rikaste 89,3 procent.

Splittring hotar Självständighetspartiet efter nej till provval

Det utlovade provvalet inom Självständighetspartiet på Västmannaöarna blir inte av. I stället kommer partiets lista till vårens kommunalval att klubbas av en nämnd. Sittande borgmästaren Elliði Vignisson sade sig vara för ett provval - men röstade nej till förslaget. Nu hotas Självständighetspartiet av splittring i kommunen.

För första gången sedan 1990 skulle det hållas provval inom Självständighetspartiet på Västmannaöarna. Det var åtminstone vad partimedlemmarna tycks ha trott efter ett möte i mellandagarna. Då fick förslaget om att en nämnd skulle besluta om partiets lista i vårens kommunalval den nödvändiga tvåtredjedelsmajoriteten.

Provval är inskrivet i Självständighetspartiets stadgar. För att provval inte ska hållas krävs ett beslut där det röstas bort. Eftersom inte tillräckligt många ville avstå från provvalet tolkades utgången i omröstningen i mellandagarna som att provval skulle ordnas för första gången sedan 1990.

Men den lokala partiledningen utlyste ett nytt möte. I onsdags kväll röstades det om provval. Det förslaget fälldes med 28 röster mot 26. Därmed var det åter upp till nämnden att utse kandidaterna på listan. Enligt partiledningen skulle inte stadgarna tolkas som att ett nej till något annat innebar klartecken för provval.

Borgmästare på Västmannaöarna är sedan 2006 Elliði Vignisson. Han ställer upp för omval i vår. I den nämnd som väljer listan har han flera närstående. Beslutet att inte hålla provval innebär därför sannolikt i praktiken att Elliði Vignisson blir Självständighetspartiets toppkandidat i ännu ett val.

Elliði Vignisson har själv sagt sig vara redo för ett provval. Men vid avgörandet lade han sin röst på att det inte skulle hållas provval.

I ett provval hade samtliga omkring tusen medlemmar i kommunföreningen haft rösträtt. I stället blir det alltså en snäv krets inom partiet som väljer namnen på listan.

Västmannaöarna har länge varit ett av Självständighetspartiets starkaste fästen. Men den senaste tiden har kritik mot Elliði Vignisson börjat sippra ut. Inför kommunalvalet i maj är det inte längre givet att partiet får egen majoritet i fullmäktige.

Åtminstone två personer har sagt att de tänkt utmana Elliði Vignisson. Det är maskinbefälet Elís Jónsson och Íris Róbertsdóttir, som är ordförande för idrottsföreningen ÍBV och tidigare suttit som ersättare i alltinget för Självständighetspartiet.

Elís Jónsson säger till Vísir att det slopade provvalet medför att Elliði Vignisson i praktiken redan säkrat nomineringen. Beslutet innebär att Elís Jónsson inte räknar med att få någon plats på listan. Han anser att det är negativt för partiet att inte hålla provval:
"Detta är en mycket dålig väg. Som representantskapet är sammansatt här på Västmannaöarna är detta en mycket snäv grund kopplad till kommunchefen som utgör kärnan."
Han hävdar att det nu finns ett internt missnöje som kan leda fram till att utbrytare från Självständighetspartiet ställer upp med en egen lista i det kommande valet. Elís Jónsson är inte ensam om att tala om en splittring. Även Íris Róbertsdóttir säger till Vísir att det är ett troligt resultat av beslutet. Själv hade hon sett fram emot att delta i provvalet:
"Jag hade fått väldigt mycket uppmuntran och var väldigt spänd på att medverka i detta. Det är väldigt spännande att hitta pulsen i kommunfrågorna."
En som närvarade på mötet var alltingsledamoten Páll Magnússon. Han säger till Vísir att han själv förespråkade ett provval. Han tror att många kan ha avstått från att komma till mötet eftersom beslutet om provval kan ha betraktats som en formalitet:
"Det är ingen hemlighet att jag själv å det bestämdaste gav mitt stöd till att detta provval skulle hållas. Jag anser att detta är ett mycket olyckligt resultat för partiet på Västmannaöarna."
Elís Jónsson anser att tidspressen kan ha gjort att många inte ville hålla något provval. Tanken var att det skulle hållas redan i slutet av januari och med minst fjorton deltagare. Han ville i stället senarelägga provvalet en månad och sänka gränsen till tio deltagare. Det förslaget röstades ned med 27 röster mot 20.

Här kan du läsa mer om Självständighetspartiet på Västmannaöarna.

Två av tre: Isländska politiker gör inte nog för klimatet

Isländska politiker gör inte tillräckligt för att minska utsläppen av växthusgaser. Det anser två av tre islänningar. Nästan lika många oroar sig för egen och familjens räkning för konsekvenser av klimatförändringar. Island gör heller inte nog för att anpassa sig till dagens situation. Det visar en opinionsundersökning utförd av Gallup.

Klimatförändringar och miljöfrågor är den femte största utmaningen som Island står inför i dag. Det är 23 procent som rankar den som en avgörande fråga. Men den utgör inte det största bekymret för invånarna.

I topp återfinns sjukvården. Hela 77 procent oroar sig för vårdens framtid. Vidare är det 42 procent som nämner fattigdom och orättvis fördelning, 33 procent kommunikationer och vägar, 31 procent utbildning, 21 procent invandring, 16 procent ekonomi, 14 procent det finansiella systemet, 7 procent våld och brott, 6 procent berusningsmedel och 2 procent terrorhotet.

Anmärkningsvärt är att inte en enda listar arbetslöshet som en av de främsta utmaningarna för det framtida Island.

Medborgarna ger i allmänhet de folkvalda ganska låga betyg för miljöarbetet. När det gäller åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser får politikerna i alltinget snittbetyget 2,9 på en skala mellan 1 och 6. Samma snittbetyg får också landets kommunpolitiker.

Det bästa som politikerna kan göra är att vidta åtgärder som får företag att reducera utsläppen av växthusgaser. Det näst viktigaste steget är utveckling av grön energi och den tredje bästa metoden att främja kollektivtrafik. Ingen svarar att köp av utsläppsrätter är den bästa lösningen.

Bara 17 procent klassar Island som banbrytande på internationell nivå när det gäller minskning av växthusgasutsläpp.

Däremot är det 75 procent som svarar att nya energikällor är nödvändiga för att skapa ett hållbart samhälle. Vidare är det 66 procent som anser att isländska politiker gör för lite för att reducera utsläppen av klimatgaser. Nästan lika många - 60 procent - säger att klimatförändringarna utgör ett hot mot dem själva och den egna familjen.

Dessutom uppger 54 procent att Island gör för lite för att anpassa sig efter de förändringar som följer i klimatutvecklingens spår. 56 procent svarar att investeringarna i förnybara energikällor är för små.

Men det finns områden där opinionen är mycket splittrad. Det är 39 procent som håller med om att fossila bränslen ska beskattas mycket hårdare än förnybara energikänslor. Men det är också 37 procent som inte alls vill se någon sådan beskattning.

Minst förtroende när det gäller åtgärder mot klimatförändringarna har islänningarna för fiskeindustrin, turismnäringen och finanssektorn.

Vidare är det 46 procent som har upplevt klimatförändringar i den egna kommunen. Vanligaste anmärkningarna gäller stigande temperaturer, mindre snö och förändrade årstidsmönster.

Dagens citat

"Förutom att behandlingen av fallet har tagit två år, fyra månader och fjorton dagar så är det för mig svårt att rättfärdiga hur mild domen är. ... Något annat som jag inte förstår är varför företaget som hade ansvar för denna verksamhet och ägde fordonet inte åtalades för att inte ha säkerhetsåtgärderna i ordning eftersom min hustrus död var en direkt konsekvens av det."

Michael Boyd, make till den kanadensiska kvinna som omkom i en olycka vid Jökulsárlón sommaren 2015, i Morgunblaðið om domen mot kaptenen till den amfibiebåt som körde över henne - läs mer här.

torsdag 11 januari 2018

Författare fick usel service - anställda på juicekur

När författaren Hallgrímur Helgason besökte mobiloperatören Novas butik fick han ingen hjälp av två manliga anställda. Men så småningom kom en kvinna i personalen till undsättning. Han undrade varför männen tycktes må så dåligt - och fick svaret att de var inne på sista dagen i en tre dagar lång juicekur i företagets regi.

Nova har de senaste åren erbjudit de anställda möjligheten att ta en juicekur i januari. De första gångerna varade dieten - som innebär att deltagarna inte äter någon fast föda - i fem dagar. Nu har den kortats ned till tre dagar.

Inget av detta kände författaren Hallgrímur Helgason till när han nyligen besökte en av Novas butiker. Han skrev på Twitter att han av två manliga anställda inte fick någon hjälp med sina frågor. Inte heller förstod han varför de verkade så svaga och ointresserade av att hjälpa honom.

Så småningom dök en kvinna upp som gav honom den hjälp han behövde. Hon förklarade också att skälet till att de två männen var så odugliga var att de var inne på den sista dagen på en juicekur. Hallgrímur Helgason berättade på Twitter att hon också kallat juicekuren idiotisk och sagt att hungern berövade männen all intelligens.

Liv Bergþórsdóttir är vd för Nova. säger till Vísir att företagets 65 av 140 anställda deltar i kuren. De flesta anser att den har positiva resultat:
"Det är en bra början på året att genomföra en liten rensning. ... Många har inte uthållighet i tre dagar men de flesta tar sig igenom detta."
Nova passade också på att skicka hem juicekuren till Hallgrímur Helgason. Även han kände sig påverkad utan föda. Till exempel skämtade Hallgrímur Helgason - som sympatiserar med Socialdemokraterna - om att Självständighetspartiets Eyþór Arnalds var en bra kandidat till uppdraget som borgmästare i Reykjavík.

Kapten döms för dödsolycka med båt vid Jökulsárlón

Två månaders villkorlig dom för vållande till annans död blir straffet för kaptenen på amfibiebåten Jaki. Mannen blir dessutom av med körkortet i ett halvår. Han döms för att ha orsakat den olycka sommaren 2015 då en kanadensisk kvinna omkom. Mannen backade över kvinnan som krossades av ett av båtens hjul.

I augusti 2015 inträffade en dödsolycka vid Jökulsárlón. En 59-årig kvinna omkom efter att ha blivit överkörd av amfibiebåten Jaki. Båtens 22-årige kapten såg aldrig kvinnan när han backade med båten. Kvinnan hamnade under båtens högra bakhjul och avled direkt av den enorma tyngden hon fick över sig.

Vid tidpunkten för olyckan var det stökigt vid Jökulsárlón. En mängd besökare fanns på platsen. En helikopter som landade vid glaciärlagunen drog till sig kvinnans uppmärksamhet.

Samtidigt började kaptenen på Jaki att backa. Båtens backkamera hade varit trasig en längre tid. Inte heller gav båten ifrån sig något ljud i samband med att den backade. Det fanns inga avspärrningar på platsen trots att de amfibiebåtar som seglar i lagunen ständigt kördes baklänges trots mycket dålig sikt.

Utredningen av dödsolyckan visade flera andra brister. Kaptenen hade bara tillstånd för att transportera tolv passagerare. Dessutom fick han inte köra fordon tyngre än 30 ton. Båda dessa regler bröt han mot under olycksdagen.

I rätten förnekade kaptenen att han gjort sig skyldig till något brott. Han hävdade att han hade gjort allt han kunde för att försäkra sig om att ingen fanns bakom båten när han backade. Han ansåg inte heller att han kunde beskyllas för att backkameran inte fungerade.

Kaptenen sade dessutom att han litade på att en anställd som fanns på marken hade sett till så att ingen fanns bakom båten. Denna kvinna vittnade också i rätten. Hon sade att hon innan båten började backa kontrollerade så att ingen stod i dess väg. Hon hade inte sett vad som hänt därefter, men uppgav att det var omöjligt att ha uppsikt över alla som rörde sig i området.

Under rättegången lade kaptenen i stället skulden på andra. Han ansåg att den kanadensiska kvinnan varit vårdslös när hon befunnit sig bakom båten, han hävdade att kollegan på marken inte skött sitt jobb ordentligt och han sade att det var företagets ansvar att han inte hade nödvändig behörighet och att säkerhetsutrustningen inte fungerade.

Kaptenen ville alltså bli frikänd. Åklagaren yrkade däremot på tre månaders villkorlig dom och indraget körkort i tio månader. Maxstraffet för vållande till annans död är sex års fängelse.

Héraðsdómur Austurlands fäller kaptenen för vållande till annans död och för brott mot trafiklagen. Straffet blir två månaders villkorlig dom. Han behöver inte sitta av straffet om han inte gör sig skyldig till ny brottslighet inom två år. Han förlorar också körkortet i ett halvår. Dessutom ska han betala rättegångskostnader på 2 miljoner isländska kronor.

Här kan du läsa mer om rättegången mot Jakis kapten och här kan du läsa domen i sin helhet.

Fem vill leda Självständighetspartiet i Reykjavík

Fem personer vill toppa Självständighetspartiet lista i Reykjavík i vårens kommunalval. Men jakten på kandidater har präglats av att en rad tunga namn sagt nej till att ställa upp. Nu går Eyþór Arnalds in som favorit inför valet av toppkandidat. Frågan är om han är den som kan leda partiet tillbaka till makten i landets största kommun.

Självständighetspartiet röstades bort från makten i Reykjavíks kommun våren 2010. Sedan dess har partiet varit i opposition. Trots att flera av partierna i den styrande majoriteten kämpar i motvind har inte Självständighetspartiet lyckats lyfta i opinionen.

Inte minst inom partiet finns skarp kritik mot insatserna i fullmäktige under de senaste åren. Ledaren Halldór Halldórsson har inte lyckats lyfta Självständighetspartiet och han ställer därför inte upp för omval. Kritiken när det gäller sakfrågor har inte sällan gällt partiets syn på kommunikationerna i kommunen. Där är det många som anser att partiet lägger för stor vikt vid bilism och för liten vikt vid kollektivtrafik.

Att leda partiets lista i kommunalvalet i år är ett svårt uppdrag. Kritiker har beskrivit Självständighetspartiets politik som omodern och utvecklingsfientlig. Inte minst ställs det närmast ett krav på den som toppar valsedeln på att vinna valet.

Ändå har upptakten till utnämningen av kandidater främst handlat om vilka som inte ställer upp. I takt med att stoppdatumet för att anmäla kandidaturer närmade sig kom förslag som tycktes allt mer desperata.

Bland alla de namn som nobbat inviterna finns tidigare talmannen Unnur Brá Konráðsdóttir, ekonomen Ólafur Arnarson, skribenten Björn Jón Bragason, kvinnoförbundsordföranden Vala Pálsdóttir, framstegspartisten Frosti Sigurjónsson, tidigare kommunchefen i Garðabær Ásdís Halla Bragadóttir, före detta presidentkandidaten Halla Tómasdóttir, Isavia-chefen Jón Karl Ólafsson, tidigare kommunpolitikern Þorbjörg Helga Vigfúsdóttir och ministerassistenterna Svanhildur Hólm Valsdóttir, Sirrý Hallgrímsdóttir och Borgar Þór Einarsson.

De fem som vill toppa partiets lista i valet i Reykjavík är enligt ett pressmeddelande Eyþór Arnalds, Áslaug María Friðriksdóttir, Kjartan Magnússon, Viðar Guðjohnsen och Vilhjálmur Bjarnason. Omröstningen sker den 27 januari. Då väljer medlemmarna i kommunföreningen i Reykjavík toppkandidat. En nämnd utser de övriga namnen på listan.

Både Kjartan Magnússon och Áslaug María Friðriksdóttir sitter redan i dag i kommunfullmäktige i Reykjavík. Hittills har ingen av dem gjort något större avtryck utanför de egna kretsarna. Bägge är dessutom starkt förknippade med allt det missnöje som riktas mot partiets företrädare i kommunen. Ingen av dem framstår på förhand som någon stark kandidat.

Samma sak gäller hyresvärden Viðar Helgi Guðjohnsen. Han är den minst etablerade av de fem kandidaterna och har knappast några möjligheter att gå segrande ur striden. Investeraren Vilhjálmur Bjarnason har representerat Självständighetspartiet i alltinget. Han är visserligen ganska känd - men kan inte beskrivas som folklig.

Eyþór Arnalds är förhandsfavorit. Han har lång erfarenhet från kommunpolitiken i Árborg. Men de senaste årens rubriker har förmodligen inte förbättrat hans chanser. Han sitter i dag i 26 bolagsstyrelser. Mest uppmärksammad förra året blev han när han köpte in sig i Árvakur, det bolag som ger ut Morgunblaðið.

Men få tror att det är Eyþór Arnalds själv som står bakom investeringen. Han tros inte ha de tillräckliga ekonomiska resurserna. I stället ryktas det att han köpt en stor aktiepost i bolaget på uppdrag av en investerare som inte vill skylta med sitt ägande. Sedan tidigare har företag och privatpersoner med starka kopplingar till fiske och jordbruk stora innehav i Árvakur.

Den som vinner partiets nominering får ett svårt uppdrag. Reykjavík har de senaste årtiondena gått från att vara ett av Självständighetspartiets starkaste fästen till en kommun som de främsta företrädarna väljer att undvika. Eyþór Arnalds är knappast någon som - trots att även oppositionen försvagats - får de politiska motståndarna att darra.

Här kan du läsa mer om kommunalvalet i Reykjavík.

Dagens citat

"Det har till exempel blivit en avsevärd ökning av elever i grundskolor och det har också varit en ökning i förskolor. Vi lyckas fortfarande möta detta, men vi har börjat fundera på att utöka förskolor och så håller vi på att börja förbereda bygget av en ny grundskola, så detta är växtvärk men detta är bara roliga uppgifter."

Ásta Stefánsdóttir, vd för kommunen Árborg, i RÚV om hur invånarantalet i kommunen ökat med drygt 300 på bara ett år till omkring 8 700 personer.

onsdag 10 januari 2018

Bladskärarmyror senaste tillskottet i djurparken i Reykjavík



Bladskärarmyror från Trinidad är det senaste tillskottet i familjedjurparken i Laugardalur i Reykjavík. Omkring 60 000 myror finns i sex akvarier med gångar emellan - och de väntas föröka sig snabbt. Men den stora majoriteten av dem blir inte särskilt gamla. Drottningen kan bli upp till femton år. Arbetsmyrorna lever dock bara i ett par veckor.

Myrorna kom till djurparken efter att ha suttit i karantän. Djurskötaren Guðrún Pálína Jónsdóttir säger till Vísir att det inte finns någon risk för att bladskärarmyrorna skulle kunna få fäste på Island om någon skulle lyckas smita. Inte nog med att de är kortlivade. De lever dessutom på de svampar som de själva göder med blad i akvarierna:
"Om en skulle lyckas smyga ut så skulle den dö inom några få dagar eftersom de livnär sig på svampar. Det finns inget sätt som de skulle kunna smita ut och föröka sig."
Hittills är det bara en av myrorna som har namngivits. Det är drottningen som fått namnet Pálína, rapporterar Vísir.

Islands minsta skola kan ha stängt för gott

När vårterminen började i de isländska skolorna ringde det aldrig in i Finnbogastaðaskóli i Árneshreppur. Inga elever fanns då kvar i Islands minsta skola sedan de två barn som gått i Finnbogastaðaskóli under hösten båda flyttat. Men kommunen har inte gett upp hoppet om att rädda skolan. Längre fram i vår kan en elev vara tillräckligt för att öppna på nytt.

Árneshreppur i Västfjordarna är Islands minsta kommun. Förra året hade kommunen bara 46 invånare. Det verkliga antalet är dock ännu lägre. Bara omkring 30 personer bor i Árneshreppur året runt.

Kommunen har länge också drivit landets minsta självständiga skola. Finnbogastaðaskóli i Trékyllisvík grundades 1929. Nu kan det ha ringt ut för sista gången i Árneshreppur.

Bara två elever gick i skolan under hösten jämfört med fem elever förra vårterminen. Det var dock inte första gången som så få barn som två gått i skolan. Men vid årsskiftet flyttade dessa två barn från kommunen.

Utan elever blev det ingen start på vårterminen i Finnbogastaðaskóli. Därmed förlorade också tre personer - en rektor, en lärare och en matansvarig - sina arbetsuppgifter.

Árneshreppur har de senaste årtiondena ständigt kämpat mot utflyttning. För att kunna locka nya invånare till kommunen har det ansetts som nödvändigt att hålla skolan vid liv. Utan en fungerande skola kommer inga barnfamiljer att flytta till kommunen. Stora avstånd och oframkomliga vägar under vinterhalvåret gör det omöjligt att ha barn i skola på annan ort utan inackordering.

Även om Finnbogastaðaskóli nu håller stängt finns det förhoppningar om att kunna öppna på nytt. Kommunalrådet Eva Sigurbjörnsdóttir säger till RÚV att det kan komma en ny elev till skolan under våren. I så fall är kommunen beredd att öppna den på nytt.

Frågan har också behandlats i kommunfullmäktige. Där fick Eva Sigurbjörnsdóttir enligt ett beslut i uppdrag att tala med de anställda om en fortsättning till våren.

Vid samma möte klubbades också Árneshreppurs budget för 2018. Där valde fullmäktige att lägga 2 miljoner isländska kronor på förbättringar av skolbyggnaden och området runt huset.

Kommunen har också förhoppningar om att kunna använda Finnbogastaðaskóli till annat. Det gäller bland annat olika typer av utbildningar för att kunna ta ut hyra av gästerna.

Här kan du läsa mer om nedläggningshotet mot Finnbogastaðaskóli.