söndag 21 januari 2018

Dagens bonuscitat

"Obviously, Björk is still the most powerful influencer in Iceland. On an international level, she will always be. It’s so cool that she is this strong, world-renowned woman, but we are all used to seeing her at the swimming pool. She is a really good role model and the ultimate Icelander."

Álfrún Pálsdóttir, chefredaktör för Glamour, i Vogue om Björks funktion som inofficiell ambassadör för Island.

Ville inte betala för bagage - nekades flyga två gånger

Mannen nekades gå ombord British Airways flyg till London sedan han tagit på sig tio tröjor och åtta byxor i Keflavík. När han kommit fram till gaten bedömdes han som en säkerhetsrisk. Han tvingades köpa en ny biljett hem från Island dagen därpå - men även då stoppades han från att gå ombord. Då var det hans tidigare beteende som oroade Easyjet.

Den som flyger med British Airways behöver betala för incheckat bagage. Denna avgift försökte en brittisk passagerare undvika när han skulle resa hem från Keflavík till London.

Han klädde på sig tio tröjor och åtta par byxor. Men han fick inget boardingkort. Av säkerhetsskäl fick han inte gå ombord. Eftersom han knappt kunde röra sig ansågs han vid en nödsituation utgöra en fara för både sig själv och andra. Mannen hävdade att han från British Airways fått beskedet att han kunde bära vilka kläder han ville. Det skulle enligt mannen innebära valfritt antal plagg.

När mannen blev upprörd tillkallades polis. Han greps och fördes till en polisstation.

Dagen därpå bokade mannen en ny biljett hem med Easyjet. Men inte heller den här gången fick mannen gå ombord. Nu hade han inte på sig hela resegarderoben. Nu stoppades han vid gaten. Skälet var hans beteende dagen innan. Personalen befarade att han skulle utgöra en säkerhetsrisk ombord.

Så småningom hittade mannen ett flyg till Storbritannien med Norwegian. I ett inlägg på Twitter antyder mannen att han stoppats från att flyga på grund av sin hudfärg.

Här kan du läsa mer om mannens försök att resa till Storbritannien från Island.

Monument räddade bil från att störta i ravin i Seyðisfjörður

I halkan tappade föraren kontrollen över bilen på väg ned till Seyðisfjörður. Men de fyra i bilen hade tur i oturen. Färden stannade när de krockade med ett minnesmärke vid sidan av serpentinvägen. Om inte monumentet hade stått i vägen hade de kunnat störta ned i Skessubotn. Nu skadades bara en av de fyra i bilen lindrigt. Det rapporterar Austurfrétt.

Serpentinvägen från Fjarðarheiði ned till Seyðisfjörður på östra Island kan vara förrädisk under stora delar av året. Under vintrarna är den ofta oframkomlig på grund av snöoväder. Men halkan ställer också till med bekymmer.

Fyra personer hade nyligen tur i oturen när de färdades mellan Egilsstaðir och Seyðisfjörður. I halkan förlorade föraren kontrollen över bilen i kurvan vid utsiktsplatsen vid Neðristafur. På samma plats finns ett minnesmärke över Þorbjörn Arnoddsson, den chaufför som 1952 började köra bandvagn över Fjarðarheiði och därmed bröt Seyðisfjörðurs isolering under vintern.

Monumentet är gjort av pelarbasalt. Det står på den plats där det för första gången på vägen ned från heden är möjligt att se Seyðisfjörður.

Bilturen slutade alltså med att föraren krockade med minnesmärket. En av de fyra ombord fick enligt Austurfrétt lindriga skador i olyckan.

Hade inte monumentet stått i vägen hade bilen kunnat fortsätta framåt. Bara några meter från minnesmärket finns Skessubotn. Om bilen hade kört över kanten hade fallet försatt de fyra personerna i livsfara.

Dagens citat

"While Iceland remains a strong NATO ally, the U.S. has no plans to re-establish a permanent presence in Iceland. ... The P-8A aircraft that operate out of Iceland do so on a rotational basis. ... This means that when they are participating in an operation or exercise they work out of Keflavik Air Base and then return to their ‘hub’ in Sigonella, Italy."

Pamela Rawe, talesperson för den amerikanska marinen, i Stars and Stripes om USA:s ökade närvaro på den gamla Nato-basen i Keflavík och ökade intresse för Island - läs mer här

lördag 20 januari 2018

Dagens bonuscitat

"Jag liksom andra i min generation lärde mig danska i skolan och arbetade hela somrar i Norge så man har nytta av denna skandinaviska grund. Så är det också - utifrån våra nordiska band - att den som är i min position kanske bör försöka att tala de övriga nordiska språken när man kan - danska, norska och svenska. Bara ta sig an detta."

President Guðni Th. Jóhannesson i Fréttablaðið om att han talade svenska under statsbesöket i Sverige.

Kommunchef i Bolungarvík vill hjälpa till att skotta snö

Ett snötäcke på nästan en halvmeter och ännu mer nederbörd på ingång under de kommande dagarna. Det var skälet till att Jón Páll Hreinsson, kommunchef i Bolungarvík, på Facebook nyligen meddelade att han gärna hjälper till med att skotta snö. Han uppmanade också alla invånare som har möjlighet att hjälpa andra att ta några extra tag med skyffeln.

Bolungarvík i Västfjordarna är en av Islands nordligast belägna städer. Här är vintrarna långa och mörka. Att det kommer mycket snö är inte ovanligt.

De senaste dagarna har det snöat en hel del i Bolungarvík. Snödjupet var i morse 45 centimeter. I torsdags var det ytterligare sex centimeter djupt. Enligt Veðurstofa Íslands väntas ännu mer snö inom den närmaste veckan.

Även om snödjupet inte på något sätt är extremt har mycket av snön kommit ganska plötsligt. Det har därför ställt till problem för en hel del invånare. Vissa har fått bilar rejält insnöade. Andra har knappt kommit ut ur huset på grund av all snö.

En som är beredd att hjälpa till är kommunchefen Jón Páll Hreinsson. Han skriver på Facebook att han gärna skottar åt personer som själva har svårt att få undan snön från exempelvis trappor eller parkeringsplatser. Han uppmanar också andra invånare att hjälpa till:
"Det har vräkt ned snö de senaste dagarna här i Bolungarvík. Även om gatorna är framkomliga så har det också samlats mycket snö på parkeringsplatser och intill hus och trappor överallt. ... Jag är dock säker på att det är några som tveklöst har problem med att få loss sina bilar från parkeringsplatser eller bara skotta så att det är möjligt att komma ut. Några som på grund av ålder, sjukdomar eller annat har det svårt. Jag är också säker på att det finns massor av sunda och beredvilliga människor över hela staden som är beredda att skotta extra trappor eller skotta fram ytterligare en bil på parkeringsplatsen åt dem som behöver förlita sig på sådant. Jag är åtminstone beredd! ... Jag uppmanar alla Bolungarvíkbor som har förmåga och tid att ge grannar och medborgare en hjälpande hand och skotta några extra trappor eller ytterligare en parkeringsplats. Det är under sådana dagar som ett samhälle som vårt är som starkast."
I inlägget skriver Jón Páll Hreinsson att den som vill ha hjälp kan kontakta honom på Facebook eller på telefon.

Varannan islänning vill inte se husdjur på restauranger

Hälften av islänningarna gillar inte gäster som tar med sig hundar eller katter in på restauranger. En av tre tycker däremot att det är positivt när husdjuren får följa med. Unga islänningar och kvinnor anser oftare att sällskapsdjur bör få komma in på matställen. Det visar en undersökning utförd av Maskína.

Ett av förra miljöministern Björt Ólafsdóttirs beslut innan hon avgick var att tillåta hundar och katter på matställen. Tidigare har sällskapsdjur varit helt förbjudna på isländska restauranger. Nu är det i stället upp till ägarna att avgöra om husdjur ska tillåtas eller inte.

För att restaurangbesökare ska få ta med sig hundar och katter krävs att ägaren har anmält beslutet till myndigheterna. Att husdjur är tillåtna måste också meddelas kunderna.

Men förändringen välkomnas inte av alla. Hela 47,4 procent är emot att besökare kan ta med sig hundar och katter på krogen. Betydligt färre - 32,7 procent - tycker att det är bra att de två vanligaste sällskapsdjuren kan få följa med in. Resterande 19,9 procent är varken positivt eller negativt inställda.

Åldern har stor betydelse för attityderna till hundar och katter på matställen. Bland islänningar mellan 18 och 29 år tycker 50,7 procent att det är positivt att de kan tas med - men den åsikten delar bara 18,3 procent av de islänningar som har fyllt 60 år.

Kvinnor, högskoleutbildade, Reykjavíkbor och singlar är mer förtjusta i förändringen. Mindre entusiastiska är män, islänningar med enbart grundskoleutbildning och personer bosatta på östra Island.

Även partisympatier spelar in. Bland Piratpartiets väljare är det 53,4 procent som gör tummen upp för hundar och katter på isländska matställen. Bland Renässans anhängare är det bara 21,3 procent som håller med. De negativa attityderna är mest utbredda bland Framstegspartiets sympatisörer. Hela 62,7 procent av dem ogillar husdjur som får tas med till restauranger.

Här kan du läsa mer om Björt Ólafsdóttirs beslut.

Dagens citat

Foto: Riksdagen
"Under min korta tid som Sveriges ambassadör på Island har jag fallit totalt för maten. Nu är en skiva rökt lammkött på brödet en självklar del av frukosten och jag har blivit ganska nöjd med min köttsoppa med lammkött och smakrika rotfrukter. I godisskålen har isländsk lakrits konkurrerat ut familjens gamla favoritgodis."

Håkan Juholt, Sveriges ambassadör på Island, skriver i Fréttablaðið om sina intryck av landet.

fredag 19 januari 2018

Isländska deckaren Stella Blómkvist kommer till Sverige



Den isländska deckaren Stella Blómkvist visas på Viaplay med start den 9 februari. De sex avsnitten tar sin början i ett mord i regeringskansliet. En kvinnlig assistent till statsministern hittas död. Advokaten Stella Blómkvist dras in i händelserna under en tid när det isländska näringslivet blomstrar och det kinesiska inflytandet på politik och ekonomi är stort.

På Island premiärvisades serien under hösten i Síminn. Huvudrollen görs av Heiða Rún Sigurðardóttir - som i utlandet brukar kalla sig Heida Reed - medan Óskar Þór Axelsson, som bland annat gjort långfilmerna Ég man þig och Svartur á leik, står för regin. Tv-serien är baserad på böckerna om Stella Blómkvist. Ingen av dem finns ännu i svensk översättning.

Domstol godkänner 76 procents tull på pommes frites

76 procents tull på importerad pommes frites är inget brott mot grundlagen. Det fastslår Hæstiréttur Íslands sedan livsmedelsimportörerna Hagar och Innnes stämt staten med krav på återbetalning. Tullen infördes för att skydda inhemsk tillverkning - trots att produktionen av pommes frites på isländsk potatis är mycket begränsad.

En rad skyddstullar omgärdar det isländska jordbruket. En av dem är 76 procents tull på pommes frites. Den höga tullen gör att pommes frites är betydligt dyrare på Island än i länder där liknande avgifter inte finns.

Tullen är till för att skydda inhemsk tillverkning av pommes frites. Men i dagsläget finns ingen sådan. Den potatis som odlas på Island används till annat. Det finns alltså ingen inhemsk produktion att skydda. I stället blir tullen i praktiken en skatt på pommes frites.

Hagar och Innness är två av Islands största livsmedelsimportörer. För de tullavgifter som de betalade bara för pommes frites mellan 2010 och 2014 krävde de staten på återbetalning av 100 miljoner isländska kronor. Men Hæstiréttur Íslands avslår kraven. Tidigare har Héraðsdómur Reykjavíkur kommit till samma slutsats.

Länge har staten hävdat att det rör sig om just skyddstullar. Under rättegången bytte staten delvis tyngdpunkt i argumentationen. Där beskrevs tullen på pommes frites snarare som en skatt. Och staten har - under förutsättningen att vissa villkor är uppfyllda - rätt att ta ut skatt.

Innnes och Hagar stämde staten eftersom de ansåg att skyddstullarna var ett brott mot grundlagen. De argumenterade för att ett så högt påslag inte var förenligt med proportionalitetsprincipen. I slutändan var det konsumenterna som fick stå för notan.

Målet var att få domstolen att förklara tullen som olaglig. Om den bedömdes som laglig ville företagen i stället att tullen skulle sänkas till 46 procent. Så hög är nämligen skyddstullarna på pommes frites i Islands handelsavtal med Kanada och Peru.

Men inte heller här fick Hagar och Innness medhåll av Hæstiréttur Íslands. I domen skriver rätten att ett sådant steg i praktiken hade inneburit att den skulle besluta om tullnivåer - och det ligger inte inom dess ansvarsområde.

Någon ersättning på 100 miljoner blir det alltså inte för Hagar och Innnes. Företagen får i stället stå för rättegångskostnader på sammanlagt 1,4 miljoner.

Ólafur Stephensen, generaldirektör för handelsorganisationen Félag atvinnurekenda, säger i ett pressmeddelande att utgången är en besvikelse. Han hävdar också att statens argumentation i fallet är motsägelsefull:
"Denna tull har i årtionden motiverats som en skyddstull, men nu är allt plötsligt en finansieringstull. Nu föreligger Hæstiréttur Íslands dom som fastslår isländska statens inställning och från den går det inte att vända om. Tullen skyddar helt enkelt ingenting. Det betyder den enda saken att det är en liten sak för alltinget att avskaffa denna tull precis som 59 procents tull på snacks avskaffades för ett drygt år sedan med tillhörande förbättringar för konsumenterna. Detsamma gäller dessa två tullar: de skyddar ingen inhemsk jordbruksproduktion och är först och främst ett skydd för inhemsk industriproduktion som till stor del använder importerade råvaror."
Här och här kan du läsa domarna i sin helhet.

Ingen utmanar Logi Már Einarsson i Socialdemokraterna

Logi Már Einarsson verkar vara ohotad som Socialdemokraternas partiledare. Inför landsmötet i mars är det ingen som utmanar den sittande ordföranden. Däremot kan det bli en strid om partiets namn. Inför det landsmöte som skulle ha hållits samma helg som förra årets nyval var det många tungviktare inom partiet som ville byta namn.

I nyvalet i oktober förra året fick Socialdemokraterna 12,1 procent av rösterna. Det var partiets näst sämsta val genom tiderna - men en fördubbling jämfört med valet 2016 då partiet var nära att försvinna ur alltinget.

Oddný G. Harðardóttir avgick som partiledare efter valfiaskot för ett drygt år sedan. Då hade hon bara suttit på posten i fem månader. Logi Már Einarsson - som då var vice ordförande - fick ta över. Det var inget eftertraktat uppdrag. Den interna debatten handlade till stor del om det faktiskt blivit dags att lägga ned partiet.

Med Logi Már Einarsson har Socialdemokraterna fått tillbaka en del av det självförtroende som gick förlorat i alltingsvalen 2013 och 2016. Visserligen är partiet långt från målet om att kunna konkurrera med Självständighetspartiet om att vara störst i landet, men nu är opinionssiffrorna stabila och krisdebatten har lagt sig.

Förra årets landsmöte skulle ha hållits 27 och 28 oktober. Det sköts på framtiden när den förra regeringen kollapsade och nyval utlystes till samma helg. Landsmötet äger i stället rum i Reykjavík 2 och 3 mars.

Logi Már Einarssons ställning som partiledare är i dagsläget ohotad. När fristen gick ut 45 dagar före landsmötet hade ingen utmanare anmält sig. Det blir alltså ingen strid om ordförandeposten genom en omröstning bland samtliga partimedlemmar. Motkandidater kan dock anmäla sig under själva landsmötet - men då är det bara de representanter som är på plats som får rösta.

En fråga som kan bli aktuell är ett namnbyte. I dag är partiets egentliga namn Enhetsfronten - Islands socialdemokratiska parti. Inför det landsmöte som skulle ägt rum i höstas var det flera tunga medlemmar som förespråkade ett byte till Socialdemokrater.

Mörður Árnason, Auður Alfa Ólafsdóttir, Kjartan Valgarðsson var några av de medlemmar som ställde sig bakom förslaget.

Men det fanns fler som intresserade sig för namnfrågan. Ágúst Ólafur Ágústsson - som numera representerar partiet i alltinget - har argumenterat för namnet Islands socialdemokratiska parti. Innan nyvalet var ett faktum föreslog Guðmundur Andri Thorsson - som även han blev invald i alltinget i höstas - Socialdemokratiska partiet.

Då var Logi Már Einarsson försiktig i sina uttalanden. Han sade under hösten att landsmötet var en möjlighet för alla medlemmar att lägga fram förslag om namnbyten. Själv tog han inte ställning i frågan.

Sedan dess har Logi Már Einarsson stärkt sin ställning och krisstämpeln har till stor del tvättats bort. Det har skapat ett visst lugn och en viss arbetsro. Därför är det inte osannolikt att frågan nu har lägre prioritet.

Inte minst utifrån fanns det också många som ifrågasatte höstens diskussioner. Stefanía Óskarsdóttir, lektor i statsvetenskap vid Háskóli Íslands, sade då i Morgunblaðið att namnet inte var någon fråga med avgörande betydelse för väljarna. Socialdemokraternas problem var det svala intresset för partiets politik:
"Detta fungerar som ett desperat sätt att ingjuta kampanda i människors bröst."
Här kan du läsa mer om Socialdemokraternas kris.

Dagens citat

"Arbetet har hittills gått bra och kommunikationen med brittiska regeringen är bra. Det är viktigt att arbeta med detta övertygande och nära. ... Det är fem arbetsgrupper i gång och de kommer att lämna ifrån sig en analys av våra intressen i mitten på månaden. I kölvattnet kommer våra samtal med britterna att fortsätta."

Utrikesminister Guðlaug­ur Þór Þórðar­son i Morgunblaðið om hur Island förbereder sig inför Storbritanniens utträde ur EU - läs mer här.

torsdag 18 januari 2018

Norwegian börjar flyga mellan Sverige och Island

I vår börjar Norwegian flyga mellan Stockholm och Keflavík. Premiärturen lyfter den 26 mars. Det blir två avgångar i veckan - på måndagar och fredagar - i varje riktning. Biljetterna kostar från 459 kronor för en enkel resa. Men det blir ingen trafik under hela året. Det uppger Norwegian i ett pressmeddelande.

För snart två år sedan fick Icelandair konkurrens på flyg mellan Sverige och Island. Då var det Wow Air som inledningsvis flög mellan Västerås och Keflavík. Beläggningen var dock dålig. Efter ett halvår började även Wow Air flyga från Stockholm Arlanda.

Nu skärps konkurrensen ytterligare. Med start den 26 mars börjar Norwegian trafikera sträckan Stockholm till Keflavík. Det blir avgångar på måndagar och fredagar. Priset för en enkelbiljett börjar på 459 kronor.

Men Norwegian satsar inledningsvis bara på högsäsongen. Det sista flyget på sträckan görs i oktober.

Allt fler boende i centrala Reykjavík känner sig otrygga

Allt fler boende känner sig inte säkra när de rör sig i Reykjavíks centrum efter midnatt. Det är betydligt vanligare att kvinnor känner sig osäkra när de är ute på gatorna utan sällskap. Män är oftare rädda för att bli offer för vandalisering medan kvinnor i större utsträckning oroar sig för inbrott och sexualbrott. Det visar en undersökning utförd av Félagsvísindastofnun på uppdrag av polisen.

När polisen i Reykjavíkområdet 2016 frågade invånare i centrala Reykjavík om tryggheten i stadskärnan på kvällar och helger var det 29 procent som svarade att de inte kände sig säkra. Ett år senare är det hela 47 procent som inte känner sig trygga.

Otryggheten har alltså ökat med 18 procentenheter inom loppet av ett år. Deltagarna har inte tillfrågats om varför de känner oro när de rör sig på stadens gator efter midnatt. Ett skäl skulle kunna vara mordet på Birna Brjánsdóttir. Hon försvann i januari 2017 efter en utekväll i centrala Reykjavík och hittades död åtta dagar senare. En grönländsk sjöman dömdes i Héraðsdómur Reykjaness för mordet.

Det är bara bland boende i centrala Reykjavík som otryggheten försämrats dramatiskt det senaste året. I övriga stadsdelar har inga stora förändringar skett. Nu är det 46,4 procent av invånarna i huvudstadsregionen som känner sig mycket eller ganska säkra i Reykjavíks centrum. Det är en minskning med 0,7 procentenheter jämfört med 2016.

Otryggheten är mer utbredd bland kvinnor. Hela 74 procent av kvinnorna känner sig inte säkra när de är ute på egen hand i stadskärnan efter mörkrets inbrott. Bland männen är det bara 34 procent som känner sig osäkra.

En annan grupp som oftare upplever att det inte är säkert i Reykjavíks centrum är islänningar som har fyllt 66 år. Där är det 71 procent som känner sig otrygga. I den yngsta gruppen - personer mellan 18 och 25 år - är det 44 procent som delar känslan av otrygghet.

Betydligt fler upplever att de är trygga i det egna bostadsområdet. En sådan känsla har 90,4 procent, en tillbakagång med 0,6 procentenheter på ett år.

Även här är det stor skillnad mellan män och kvinnor. Endast 3 procent av männen oroar sig när de är ute på kvällar och nätter i den egna stadsdelen. Bland kvinnor är det 16 procent som inte känner sig säkra.

Nu är det 47,1 procent som svarar att de aldrig oroar sig över att själva bli offer för något brott. Det är en tillbakagång med 2,3 procentenheter. Men det är bara 2,7 procent som mycket eller ganska ofta känner sådan oro. Det är något färre än för ett år sedan.

Det är i synnerhet personer som har fyllt 66 år som aldrig befarar att de själva ska bli brottsoffer. Oroar sig mest för detta gör boende i huvudstadsregionen i åldern 36 till 45 år.

Vandalism rankar 25,9 procent som det största problemet i det egna bostadsområdet. Vidare är det 20,4 procent som svarar att trafikbrott är den kategori av brott som orsakar störst oro. Därefter följer inbrott med 15,2 procent, narkotikabrottslighet med 7 procent, stölder med 5,4 procent, annan brottslighet med 4,8 procent och våldsbrott med 2,6 procent. Men det är också 18,7 procent som uppger att ingen typ av brott är något problem i den egna stadsdelen.

Inbrott är också den typ av brott som flest - hela 30,4 procent - befarar att de kommer att bli offer för. Det är 16,6 procent som främst fruktar våldsbrott, 12,7 procent sexualbrott, 12,3 procent stölder, 10,5 procent ekonomisk brottslighet, 10,1 procent vandalism och 7,5 procent annan brottslighet.

Rädslan för inbrott minskar. Däremot är det jämfört med föregående år fler som befarar att de kan utsättas för sexualbrott, våldsbrott och ekonomisk brottslighet.

Hela 17 procent av kvinnorna är rädda för att utsättas för sexualbrott. Det är en oro som bara 1 procent av männen delar. Vidare är det 41 procent av kvinnorna som rankar inbrott som den typ av brott som utgör den största risken. Det är 29 procent av männen som har samma uppfattning. Bland män är det 29 procent som främst oroar sig för vandalism - men endast 7 procent av kvinnorna listar det som den främsta oroskällan.

Det är 30 procent som svarar att de utsatts för brott det senaste året, en ökning med 5 procentenheter. Här finns inga stora skillnader mellan olika grupper i samhället. Däremot finns det stora skillnader för olika typer av brottslighet mellan olika grupper.

Bland kvinnor är det 4,3 procent som utsatts för sexualbrott - men bara 1 procent av männen. Stölder har drabbat 11 procent av männen men 8,8 procent av kvinnorna.

Här kan du läsa undersökningen i sin helhet.

Legendarisk butik i Sauðárkrókur får bensinrespit

I 99 år har Verslun Haraldar Júlíussonar varit en självklar samlingspunkt i Sauðárkrókur. Men vid årsskiftet stoppades den bensinförsäljning som påbörjades för 85 år sedan. Utrustningen lever inte längre upp till dagens krav. Nu ger myndigheterna butiken respit. Det innebär att butiksinnehavaren Bjarni Haraldsson kan fortsätta sälja drivmedel till kunderna.

Verslun Haraldar Júlíussonar har ända sedan 1919 funnits på Aðalgata 22 i Sauðárkrókur. Först fanns butiken i ett trähus. Detta revs och det hus som i dag inrymmer butiken byggdes på samma plats och stod klart 1930.

Då var det Haraldur Júlíusson som drev butiken. Sonen Bjarni Haraldsson började jobba i butiken 1959. Efter faderns död 1973 tog han över ansvaret för Verslun Haraldar Júlíussonar.

Butiken har länge varit något av en samlingspunkt i Sauðárkrókur. Innan Bjarni Haraldsson själv började arbeta i butiken såg han till så att den blev ett naturligt nav i samhället. Han grundade 1954 ett transportföretag som fraktade varor mellan Sauðárkrókur och Reykjavík. Innan dess hade dock butiken fungerat som hållplats för turer till Varmahlíð, Akureyri och Reykjavík.

Försäljningen av drivmedel började 1933 i samarbete med BP. Då kostade en liter bensin 37 öre. I dag är literpriset 211,80 isländska kronor. Nu är det Olís som ansvarar för försäljningen.

Kolonialvaror har alltid funnits på hyllorna i Verslun Haraldar Júlíussonar. Genom åren har det sålts mängder av skor och kläder, livsmedel, bilprylar och husgeråd. Än i dag säljs varor i vissa fall efter vikt på ett sätt som numera är mycket sällsynt.

Verslun Haraldar Júlíussonar ligger längs huvudgatan i Sauðárkrókur. Bensinpumpen finns direkt utanför butiken. Den som stannar för att tanka orsakar därför inte sällan en mindre trafikstockning på gatan.

Läget är också skälet till att kommunen 2016 sade nej till utbyggnad av drivmedelsförsäljningen direkt utanför butiken. En sådan utbyggnad ansågs inte vara förenlig med kommunens detaljplan för området.

Vid årsskiftet drog Heilbrigðiseftirlit Norðurlands vestra in tillståndet för försäljningen. Utrustningen lever inte upp till dagens krav. Beskedet innebar att försäljningen stoppades för första gången på 85 år.

Men nu har myndigheterna gett dispens för fortsatt försäljning. Verslun Haraldar Júlíussonar och Olís har fått klartecken för att fortsätta åtminstone fram till våren. Det ger Olís tid att bygga en ny bensinstation på Borgarflöt 31, en plats som ligger utanför stadskärnan i Sauðárkrókur. När den invigs är det dock sannolikt slut med drivmedelsförsäljningen direkt utanför butiken.

Bjarni Haraldsson säger i Morgunblaðið att respiten är av stor betydelse för Olís kunder. Närmaste möjlighet att tanka hos samma bensinkedja finns annars i Varmahlíð:
"Det är omöjligt att hänvisa gamla kunder till Varmahlíð - ett avstånd på 26 kilometer - där nästa Olís-pump finns."
Drivmedelsförsäljningen i Varmahlíð är även den föremål för en tvist. Även här är det utrustningen som inte lever upp till dagens krav på miljösäkerhet. Därför upphörde N1 med drivmedelsförsäljningen vid årsskiftet. Den togs då över av just Olís.

Att Olís nu ansvarar för försäljningen innebär att det är företaget som nu dagligen får böter för att använda utrustning som inte är godkänd. Olís har utan framgång försökt få myndigheterna att avstå från böterna eftersom företaget tagit över föråldrad utrustning. Böterna kommer dock att fortsätta ända tills ny utrustning finns på plats.

Dagens citat



"Jag är 70 precis som har framkommit. Morgunblaðið är 105 år och inte slutade det när den fyllde 70."

Davíð Oddsson, chefredaktör för Morgunblaðið, säger i K100 att han inte har några tankar på att gå i pension trots att han i går fyllde 70 år - läs mer här.

onsdag 17 januari 2018

Anställda på Dominos hoppar på pizza med smutsiga skor



Anställda som kastar pizzadeg på golvet och stampar på den med smutsiga ytterskor, petar med fingrarna i färdiga pizzor och leker med degen. Det är innehållet i en film som enligt DV härstammar från en av pizzakedjan Dominos restauranger i Reykjanesbær. Klippet publicerades först på Snapchat av en anställd.

Birgir Örn Birgisson, informationsansvarig vid Dominos, säger till DV att han vet vilka personer som syns i filmen. Han hävdar att den deg som de anställda lekte med inte användes till några pizzor utan att den kastades. Företaget utreder nu händelsen:
"Vi såg detta i går [i måndags] och detta är emot alla arbetsregler och krav som vi ställer på företagets anställda. Vi bär ansvar och de anställda bär ansvar. Detta är inte alls lämpligt."
Dominos är en av Islands största snabbmatskedjor med 23 restauranger i landet.

Arvsmassa berättar om första svarta människan på Island


Året var 1802 när Hans Jónatan landsteg i Djúpivogur för att ta över en butik. Han hade då färdats hela vägen från Saint Croix i Västindien till Island. Han ska inte bara ha varit den första svarta människan på Island. Han gifte sig med en isländsk kvinna och fick två barn. I dag har de närmare 800 släktingar i landet. Nu har Íslensk erfðagreining lyckats analysera hans arvsmassa.

Länge ska Djúpivogur på Islands östkust ha kallats Litla-Kongó. Skälet till att så många förknippade orten med Afrika var att där fanns en hel del invånare med lite mörkare hudfärg. Ursprunget ska ha varit Hans Jónatan.

Hans Jónatan föddes 1784 på Saint Croix i Västindien, en ö som vid denna tid var en dansk koloni. Modern Emilia Regina härstammade från Afrika och var slav på en sockerrörsplantage. Där fick hon barn med en vit man.

År 1802 klev Hans Jónatan i land i Djúpivogur. Han färdades från Saint Croix via Danmark med ett handelsfartyg till Island. Uppdraget var att ta över Ørum og Wulffs affär på orten. Hans Jónatan ska ha varit den första svarta människan som någonsin satte sin fot på ön.

Han gifte sig 1820 med Katrín Antoníusdóttir. Paret fick två barn - dottern Hansína Regína och sonen Lúðvík Stefán. Utöver att vara föreståndare i butiken var han också bonde fram till sin död 1827. Under de knappa två århundraden som har gått sedan dess har antalet släktingar till honom växt till 788 personer.

Årtalet för hans ankomst till Island har varit omdiskuterat. Länge troddes han ha kommit 1818. Det har dock visat sig att den norske sjöfararen Hans Frisak - som i flera års tid genomförde mätningar längs den isländska kusten - skrev om Hans Jónatan under en färd till bland annat Djúpivogur sommaren 1812.

Hans Frisak förundrades över att det fanns en svart man med krulligt, svart hår på orten. Inte heller använde sig Hans Jónatan av något efternamn. När Hans Frisak besökte Ørum og Wulffs butik fick han veta att Hans Jónatan ska ha kommit till Danmark 1796. Sex år senare ska han ha fått beskedet att han skulle skickas som slav till Saint Croix, men lyckas bli fri efter en uppmärksammad rättsprocess.

Nu har Íslensk erfðagreining, Decode, analyserat arvsmassan från 182 släktingar till Hans Jónatan. Därigenom har de lyckats återskapa 38 procent av modern Emilia Reginas arvsmassa. Analysen visar enligt en studie publicerad i Nature Genetics att hon kom från den del av Västafrika där Benin, Nigeria och Kamerun ligger.

Resultaten är enligt Íslensk erfðagreining de första i sitt slag. I ett pressmeddelande skriver företaget att det är första gången som någon kunnat återskapa arvsmassa från en person som varit död i 191 år. Analysen har gjorts helt utan några lämningar - varken kroppsdelar eller tillhörigheter - från Hans Jónatan själv.

Hans Jónatans historia har uppmärksammats på flera olika sätt de senaste åren. Gísli Pálsson, professor i antropologi vid Háskóli Íslands, utkom 2014 med en bok om hans öde, Hans Jónatan - Maðurinn sem stal sjálfum sér. Den blev i sin tur underlaget för en dokumentär i regi av Valdimar Leifsson som premiärvisades just i Djúpivogur förra våren.


Ovan kan du se film från inspelningen av dokumentären och en föreläsning med Gísli Pálsson om boken.

I dag fyller politikern som delar islänningarna 70 år

Mannen som gjorde Island starkt, fritt, rikt och modernt. Eller en självgod politiker som lade grunden för finanskraschen och gjorde centralbanken bankrutt för att därefter göra sitt yttersta för att förfalska historieskrivningen. Så ser inte få anhängare och motståndare på Davíð Oddsson. I dag fyller en av landets genom tiderna mest inflytelserika politiker 70 år.

När Davíð Oddsson 2009 utsågs till chefredaktör för Morgunblaðið var det med fiskeindustrins jättar i ryggen. Efter finanskraschen året innan befann sig Davíð Oddssons anseende på bottennivå. Inte minst internationellt där han i en rad medier pekades ut som en av de huvudansvariga för den kris som drabbade Island hösten 2008.

Under förnedrande former tvingades han bort från uppdraget som chef för centralbanken Seðlabanki Íslands. Men petningen var inte slutet på hans karriär. Många läsare röstade med plånboken när han tog över Morgunblaðið. Mängder av uppsagda prenumerationer fick dock inte ägarna att tvivla.

I drygt åtta års tid har han varit Morgunblaðiðs politiska röst. I ledare efter ledare försvarar han fiskekvotsystemet, argumenterar för en allt mer nationalistisk och protektionistisk politik och svartmålar EU. Men Davíð Oddssons signum är kanske framför allt de långa ledare som publiceras på lördagarna. Inte sällan består de av hyllningar till egna beslut skrivna i tredje person.

Men Morgunblaðið ingick knappast i planen. Det ryktas att Davíð Oddsson efter åtta år som borgmästare i Reykjavík - en period där han gjorde konfrontationen till sitt politiska signum - tänkte sig sexton år på posten som Islands statsminister följt av sexton år som Islands president. Åren som statsminister blev tretton och åren som ledare för Självständighetspartiet blev fjorton. Och när det gällde presidentposten stod först Ólafur Ragnar Grímsson i vägen. När Davíð Oddsson väl försökte sommaren 2016 blev han bara fyra i presidentvalet.

Valet var ett fiasko. Men det visade att Davíð Oddsson ändå har kvar en lojal skara av anhängare. I den ingår inte minst de fiske- och jordbruksföretag som är delägare i Morgunblaðið - och som från år till år fortsätter att skjuta till pengar för att täcka de enorma ekonomiska förlusterna.

I dag fyller Davíð Oddsson 70 år. Det firas i eftermiddag med en mottagning på Morgunblaðið. Festligheterna börjar klockan 16 och pågår i två timmar.

Annorlunda var det för tio år sedan. Det var nio månader före finanskraschen. Davíð Oddsson var centralbankschef och bjöd på stor fest i Reykjavíks rådhus, en byggnad som han själv tog beslut om att uppföra. Då dök det upp 1 200 gäster. Bland dem fanns dåvarande statsministern Geir H. Haarde som höll ett tal för att hylla sin vän, partikamrat och företrädare på jobbet.

Kraschen förändrade för många Davíð Oddssons eftermäle. Privatiseringen av bankerna - som han var en av arkitekterna bakom - var inte längre grundstenen i Islands resa till ett finansiellt centrum. I stället var det klassisk svågerpolitik där bankerna reades ut till närstående med rätt partiböcker.

Efter kraschen hävdade Davíð Oddsson att han under en längre tid varnat regeringen för de isländska bankernas utsatta situation. Men den inflationspolitik han drev som centralbankschef fick inte den överhettade ekonomin att svalna. Resultatet blev att allt fler islänningar för att undvika de skyhöga räntorna tog lån kopplade till utländska valutor - något som blev ödesdigert när den isländska kronans värde rasade. Och som centralbankschef beviljade han lån som aldrig återbetalades utan som skattebetalarna fick stå för.

Anhängarna ger en annan bild av historien. Där är Davíð Oddsson en person som alltid kämpat för sina ideal, som inte sällan trotsat ekonomiskt starka motståndare, som formgav en fri marknad som några få lycksökare utnyttjade genom oetiska metoder och som ständigt försvarat Islands rätt till självbestämmande.

Davíð Oddsson är en person som än i dag splittrar islänningarna. Under eftermiddagens firande kommer han dock att hyllas utan kritiska röster.

Den stora frågan är om 70-årsfirandet också blir punkten på Davíð Oddssons karriär. Så har det varit för hans företrädare. Matthías Jóhannessen lämnade jobbet som chefredaktör för Morgunblaðið 2000 efter att ha suttit på posten i 41 år. Det var några månader efter att han fyllt 70 år. Så blev det också för Styrmir Gunnarsson 2008. Han hade då varit chefredaktör i 36 år.

Om Davíð Oddsson följer mönstret slutar han någon gång under året. Men om det är något som Islands kanske genom tiderna mest omstridde politiker gång på gång visat är det att han inte följer förutbestämda stigar.

Här kan du läsa mer om Davíð Oddsson.

Dagens citat

"Set on a bank of scenic Lake Mývatn, this restaurant is farm-to-table — literally. The light-filled dining area has windows facing out, towards the craggy volcanic landscape, as well as in, so that patrons can see stalls filled with cows as they chow down. The 'cowshed cafe' menu is hearty and appropriately fish-, meat- and dairy-filled; standouts include homemade mozzarella, house-smoked lamb and salmon, house-cured arctic char with dill and bread baked in the earth thanks to hot geyser air that whooshes underground."

New York Post rankar Vogafjós vid Mývatn som ett av Islands coolaste matställen.

tisdag 16 januari 2018

Världens rikaste islänning blir ännu rikare

Foto: Actavis
Björgólfur Thor Björgólfssons förmögenhet fortsätter att växa. Han har nu tillgångar på 1,8 miljarder dollar. Inom loppet av ett år har han blivit 200 miljoner rikare. Det gör honom inte bara till den rikaste islänningen i Forbes rankningen över världens rikaste personer. Han är också den enda islänningen på listan.

Ett drygt år före finanskrisen var Björgólfur Thor Björgólfsson nummer 249 på listan över de rikaste privatpersonerna i världen. Efter kraschen försvann han från listan. Men han lyckades behålla en del av sitt imperium. Genom uppgörelser med fordringsägare har han sedan dess kunnat se sin förmögenhet växa på nytt.

Nu är Björgólfur Thor Björgólfsson nummer 1 116 på Forbes rankning. Det är ett rejält kliv jämfört med förra året då han var 1 415 på listan.

Björgólfur Thor Björgólfsson är nu god för 1,8 miljarder dollar. Bara det senaste året har hans förmögenhet växt med 200 miljoner.

Ingen annan islänning har efter kraschen hösten 2008 kunnat skaffa sig tillräckligt stora rikedomar för att platsa på listan.

Här kan du läsa mer om Björgólfur Thor Björgólfsson.

Wow Air måste ersätta resenärer för följdförseningar

Fyra timmar efter tidtabell landade ett av Wow Airs flyg från London till Keflavík i december 2016. Två passagerare nekades ersättning för förseningen av flygbolaget. Men nu får de rätt i Héraðsdómur Reykjavíkur. Wow Air hävdade att förseningarna uppstod på grund av dåligt väder tidigare samma dag. Den förklaringen underkänner domstolen.

Följdförseningar är något som Wow Air i många fall inte vill ta ekonomiskt ansvar för. Passagerare som söker ersättning för sådana förseningar får ofta beskedet att det rörde sig om händelser utanför flygbolagets kontroll. Därför nekas de kompensation.

Men det är inte alltid en tolkning av reglerna som myndigheter och domstolar håller med om. Wow Air förlorade i går ett sådant mål i Héraðsdómur Reykjavíkur.

Det var ett flyg från London till Keflavík som den 19 december 2016 landade fyra timmar för sent. Planet skulle ha anlänt vid 23.30 men landade inte förrän 3.23.

Två passagerare vände sig till Wow Air med krav på ekonomisk kompensation, men fick avslag. Flygbolaget hävdade att skälet till förseningarna inte var inom Wow Airs ansvarsområde. Det var också motiveringen som resenärerna fick till det negativa beskedet.

Passagerarna valde att stämma Wow Air i Héraðsdómur Reykjavíkur. Där får de nu 47 000 isländska kronor var i ersättning för förseningen. Bolaget ska dessutom stå för rättegångskostnader på 1,1 miljoner.

Wow Air argumenterade i rätten för att förseningarna på det aktuella flyget var en följd av dåligt väder i Keflavík redan på morgonen. Snö och is gjorde då att avgången med samma plan till USA försenades eftersom personalen på flygplatsen i Keflavík inte hann med att avisa flygplanet i tid.

Innan planet vände tillbaka till Island försenades det ytterligare i USA. Nästa tur samma dag var till Dublin. Även här fick planet vänta på avisning i Keflavík. Också på Irland försenades planet ytterligare.

Om inte avisningen i Keflavík hade varit en flaskhals hade det enligt Wow Air varit möjligt att ta igen förseningarna. Det dåliga vädret tidigare på dagen ansåg sig inte flygbolaget kunna ta ansvar för. Alltså ansåg sig inte Wow Air heller skyldigt att ersätta passagerarna ekonomiskt.

Men det här resonemanget underkänns alltså av domstolen. Bara för att Wow Air inte kunde påverka vädret i Keflavík kan inte bolaget skjuta ifrån sig allt ansvar. Wow Air vidtog inga som helst åtgärder för att avgångar senare samma dag inte skulle försenas. Héraðsdómur Reykjavíkur anser inte att bolaget kan skylla på en dominoeffekt.

Domen kan överklagas till Hæstiréttur Íslands. Om resenärerna skulle vinna även där öppnar det dörren för andra passagerare från samma flyg och personer som drabbats av förseningar under liknande omständigheter att stämma Wow Air inför domstol.

Här kan du läsa mer om Wow Air och förseningar.

Jordskalv och avsmältning fortsätter i Öræfajökull

Jordskalven vid Öræfajökull fortsätter. Den nya kalderan på glaciärens topp fortsätter även den att utvecklas. Men den fördjupas inte längre lika snabbt. Att avsmältningen minskar kan betyda att den geotermiska aktiviteten under istäcket har avtagit. Myndigheternas förhöjda beredskap för ett utbrott i Öræfajökull har inte sänkts.

För två månader sedan höjde civilförsvarsmyndigheten Almannavarnir beredskapen vid Öræfajökull. Under en längre tid har jordskalv blivit allt vanligare. Än så länge finns dock inget som tyder på att skalven är kopplade till magma som närmar sig ytan.

Huvudskälet till den förhöjda beredskapen var en kaldera som bildats på glaciärens topp. Denna kaldera är nu upp till 1,5 kilometer lång och som mest 22 meter djup. Kalderan har med all sannolikhet bildats av geotermisk energi som smälter istäcket och får det att sjunka på toppen.

Den förhöjda beredskapen har inte hävts. Bedömningen är alltjämt att Öræfajökull visar tecken på ovanlig aktivitet. I nuläget finns dock inget som tyder på att ett utbrott skulle vara nära förestående.

De senaste veckorna har läget i Öræfajökull varit ganska stabilt. Jordskalven fortsätter - men de är i regel små. Sedan årsskiftet har knappt hundra skalv inträffat i Öræfajökull. De två senaste dygnen skedde fem jordskalv. Det största hade en magnitud på 1,0.

En majoritet av skalven sker i direkt anslutning till Öræfajökulls krater. De flesta äger rum på djup mellan två och tio kilometer. Inga skalv tyder alltså på att magma börjar komma nära toppen. Än så länge sker skalven på för stora djup för att risken för ett vulkanutbrott skulle vara överhängande.

Den geotermiska aktiviteten i området har minskat eftersom avsmältningen har stannat av. Avsmältningen var sannolikt som mest i början av december. Ny mätutrustning har placerats i älvarna Kvíá, Kotá, Skaftafellsá och Virkisá för att kunna följa utvecklingen.

Inte heller finns något som tyder på att några översvämningar skulle vara på väg. Det finns i dagsläget inget som pekar på att avsmältningen skulle skapa fickor med smältvatten under glaciären. Om det fanns sådana fickor skulle de kunna orsaka stora översvämningar om vattenmassorna plötsligt fann en väg genom istäcket.

Samtidigt som avsmältningen minskat har också lukten av svavel i glaciärälven Kvíá närmast försvunnit.

Experter och forskare har den senaste månaden flugit över Öræfajökull vid flera tillfällen. De uppskattar kalderans storlek till cirka 4,2 miljoner kubikmeter. När den var som störst en bit in i december uppskattades den vara 4,9 miljoner kubikmeter.

Här kan du läsa mer om Öræfajökull.

Dagens citat

"Den främsta förklaringen är att de använder gps:en och det är omöjligt att bestämma när de ska förändras. Vissa tar bara kortaste vägen i gps:en oavsett vägnummer. ... Sätt upp skyltar där vägarna är illustrerade och ge anvisningar för vilken riktning de ska köra i stället. Detta nummer och något som heter Öxi eller Breiðdalsheiði - de förstår inte vad som ligger bakom det och om det är en fjällväg eller inte. Så vi behöver bli mycket bättre på att vägleda människor."

Ingólfur Finnsson, bärgare i Breiðdalsvík, säger i RÚV att förändringen av ringvägens sträckning inte har lett till att färre turister kör fast uppe på Öxi och Breiðdalsheiði när vägarna är oframkomliga - läs mer här.

måndag 15 januari 2018

Turister får minst för pengarna på Island

Island är dyrast i Europa för turister. Priserna för övernattning och restaurangbesök är klart dyrare i öriket än i Norge och Schweiz, de två länder i undersökningen där besökare får minst för pengarna. Billigast i Europa är Bulgarien följt av Turkiet och Ungern. Det visar siffror från reseföretaget TUI som Die Welt tagit del av.

Efter ett tillfälligt prisras efter finanskraschen hösten 2008 har Island återtagit positionen som Europas dyraste land. I en rad olika jämförelser har det fastslagits att utländska gäster inte får så lite för pengarna i något annat land.

Researrangören TUI har sammanställt prisläget i olika europeiska länder med Tyskland som utgångspunkt. Jämförelsen utgår alltså från hur mycket tyska turister får betala för övernattningar på hotell och restaurangbesök i utlandet.

Dyrast är Island. Här är priserna hela 62,5 procent högre än i Tyskland. Näst dyrast är Norge med priser som ligger 45,9 procent högre. Därefter följer Schweiz med 38,7 procent, Danmark med 35,5 procent och Sverige med 30,6 procent.

Det billigaste resmålet i Europa är Bulgarien. Där är prisnivån 59,8 procent lägre än i Tyskland. Andra resmål lämpliga för den som vill få så mycket som möjligt för sina pengar är Turkiet där priserna är 46,3 procent lägre, Ungern med 44,7 procent, Kroatien med 35 procent och Malta med 33,8 procent.

Polis stormade schackförbund - var adressat för knarkpaket



Fjorton poliser från insatsstyrkan stormade i måndags schackförbundet Skáksamband Íslands lokaler i Reykjavík. Ordföranden Gunnar Björnsson greps och togs till förhör. Han hade då nyss tagit emot ett paket skickat från Spanien. I paketet fanns schackpjäser - men innan Gunnar Björnsson kvitterade ut det hade det också innehållit åtta kilo narkotika.

Vid 13-tiden i måndags tog Gunnar Björnsson, ordförande för Skáksamband Íslands, emot ett paket som skickats med budföretaget DHL till schackförbundets kontor på Faxafen i Reykjavík. Paketet hade skickats från Spanien. Han väntade ingen sådan försändelse, men eftersom frakten var betald tog han emot det.

Sekunderna efteråt stod han öga mot öga med fjorton beväpnade och maskerade poliser från insatsstyrkan. Tillsammans med ytterligare en person greps han och fördes till polishuset för att förhöras.

När Gunnar Björnsson öppnade paketet såg han stora schackpjäser som skadats. Han visste då inte att polisen följt paketets väg från Spanien till Island. Innan paketet delades ut hade polisen plockat bort den narkotika som gömts i pjäserna. Enligt DV rörde det sig om åtta kilo amfetamin eller kokain.

Gunnar Björnsson släpptes efter förhör. Polisen har också meddelat att varken han eller någon annan inom Skáksamband är misstänkta för inblandningen i narkotikasmugglingen. Granne med Skáksamband Íslands är Taflfélag Reykjavíkur, en schackförening i Reykjavík. Inte heller där misstänks någon för att ha haft något med paketet att göra.

I stället tros förbundet ha utnyttjats av den verkliga mottagaren. Gunnar Björnsson säger till DV att han aldrig varit med om något liknande:
"Detta var som i en Hollywood-film. Jag skulle ljuga om jag skulle säga att jag inte var skakad. ... Vi fick meddelande om att vi hade fått ett paket från Spanien. Förbundets vd är den som i regel har hand om att beställa varor och hon kände inte igen paketet. Jag bestämde mig ändå för att kvittera för mottagandet av det när jag fick veta att fraktkostnaden hade betalats i förskott."
Samtidigt greps två män i tjugoårsåldern i föreningen Hvíti Riddarinns lokaler i Mosfellsbær. Båda sitter nu häktade misstänkta för att ha planerat smugglingsförsöket. Gatupriset för narkotikan är åtskilliga miljoner.

Gunnar Björnsson säger till Vísir att det är många som har nycklar till förbundets lokaler på Faxafen. Han vet inte hur smugglaren hade tänkt sig få tag på paketet. Som en säkerhetsåtgärd har nu alla lås bytts ut:
"Om någon hade tänkt komma över försändelsen innan den kom hit eller om någon hade tänkt hämta den. Men vi reagerade och har bytt lås eftersom det inte hade gjorts på många år."
Ovan kan du se en film från insatsstyrkans ingripande mot Skáksamband Íslands.

Ännu ett år med rekordmånga turister till Island

Närmare 2,2 miljoner turister reste från Keflavík förra året. Under 2017 ökade turismen till Island med 24,2 procent. Antalet utländska besökare har mer än fördubblats på bara fyra år. Det är framför allt vår- och vinterturismen som ökar. Allt fler amerikaner, kineser och polacker reser till Island. Det visar statistik från Ferðamálastofa.

Turismen till Island fortsätter att sätta nya rekord. Under 2017 var det 2 195 271 utländska besökare som reste bara från flygplatsen i Keflavík. Jämfört med 2016 - som även det var ett rekordår - är det en ökning med 24,2 procent.

Visserligen var ökningen inte lika extrem under 2017 som under 2016. Men det var så sent som 2015 som antalet resenärer från Keflavík för första gången var sjusiffrigt. Inom loppet av fyra år har turismen mer än fördubblats.

Vårturismen - under april och maj - ökar mest med 36,7 procent. Därefter följer vintern (november till mars) med 32,9 procent, sommaren (juni till augusti) med 17,1 procent och hösten (september till oktober) med 15,5 procent.

Nu svarar sommaren för 35,4 procent av turismen, vintern för 33,3 procent, hösten för 17,6 procent och våren för 13,6 procent.

Turismen till Island har inte bara ökat kraftigt de senaste åren. Den är nu betydligt jämnare fördelad över olika årstider. Alltjämt är dock sommaren populärast bland utländska gäster. Så sent som 2010 - då det totala antalet besökare var 459 252 personer - stod sommaren för 49,5 procent och vintern för 23 procent.

Amerikaner är den nu i särklass största gruppen turister till Island. Det var förra året 576 403 amerikaner som flög från Keflavík, en uppgång med 38,8 procent.

Näst största gruppen är britter med 322 543 (+1,9 procent) följt av tyskar med 155 813 (+17,3 procent), kanadensare med 103 026 (+23,9 procent), fransmän med 100 374 (+17,8 procent), kineser med 86 003 (+28,8 procent), polacker med 66 299 (+67,4 procent), spanjorer med 57 971 (+47,9 procent), svenskar med 56 229 (+3,1 procent) och danskar med 53 240 (+6,6 procent).

Norrmän var den enda av de sjutton största nationaliteterna som besökte Island i mindre utsträckning under 2017. Det var 47 958 norrmän som reste från Keflavík förra året, en tillbakagång med 6 procent.

Statistiken ska tas med en nypa salt eftersom det handlar om manuell räkning av passagerare som reser från Keflavík. Det innebär att resenärer som byter flyg i Keflavík men inte har kunnat checka in för hela resan - något som blir allt vanligare på grund av Wow Airs expansion - utan måste hämta ut bagaget på Island för att på nytt checka in kan komma att räknas som besökare trots att de aldrig lämnar flygplatsen.

Det är alltså troligt att antalet resenärer som flyger just från Keflavík är något lägre. Men i underlaget ingår däremot inte turister som anländer med färja till Seyðisfjörður och med flyg till Reykjavík, Akureyri eller Egilsstaðir. Det är främst grönländare och färingar som anländer till dessa flygplatser. I statistiken ingår heller inte passagerare ombord kryssningsfartyg.

Här kan du läsa mer om turismen till Island.

Dagens citat

"Vi märker det särskilt på Hrísey att detta har blivit ett stort semesterområde även om det naturligtvis finns service där och där finns människor som är bofasta även om de tyvärr minskar."

Eiríkur Björn Björgvinsson, kommunchef i Akureyrarbær, i RÚV om hur nästan hälften av enfamiljshusen på Hrísey inte används för året runt-boende.

söndag 14 januari 2018

Dagens bonuscitat

"Det är uppenbart att Héðinsfjarðargöng har haft avsevärd positiv effekt på bygdeutvecklingen i Fjarðabyggð. ... Förändringen är mycket större i Siglufjörður eftersom tunneln förbinder Siglufjörður med både Ólafsfjörður och Eyjafjörðurs tillväxtområde. I Ólafsfjörður är effekten mindre eftersom ökad närhet till Siglufjörður är den största förändringen efter tunnelns öppning."

Þórodd­ur Bjarnason, professor vid Háskólinn á Akureyri, i Morgunblaðið om hur tunneln vid Héðinsfjörður påverkat tätorterna Siglufjörður och Ólafsfjörður i kommunen Fjallabyggð.

Bar tio tröjor för att slippa betala för bagage - nekades flyga

Mannen ville inte betala för att checka in sin resväska på flygplatsen i Keflavík. Därför tog han på sig de kläder han hade i väskan - tio tröjor och åtta byxor. Men planen gick inte i lås. Mannen fick inte gå ombord eftersom han betraktades som en säkerhetsrisk. I stället för att komma med flyget greps han av polis när han ilsknade till efter beskedet.

Allt fler flygbolag tar betalt för passagerare som reser med incheckat bagage. Detta ville en turist - som nyligen reste hem från Keflavík och som uppenbarligen gjort sig beredd på att klä sig i lager under vistelsen på Island - undvika i veckan. För att undvika avgiften tog han på sig innehållet i resväskan. Det innebar att han tog på sig åtta par byxor och tio tröjor.

Men knepet gjorde att hemresan blev dyrare i stället för billigare. Mannen nekades att gå ombord flyget. Eftersom han knappt kunde röra sig bedömdes han utgöra en säkerhetsrisk för andra passagerare.

Beskedet gjorde mannen rasande. Han slog näven i bordet och skrek ut sitt missnöje. Personalen ansåg att mannen var hotfull och larmade polis. I stället för att få resa hem greps mannen av polisen på Suðurnes och fördes till polisstationen.

Mannen missade det flyg han betalat för och fick lösa en ny biljett. Den planerade besparingen slutade alltså som en kostnad.