Dagens bonuscitat

"Dalabyggð är förundrade och besvikna över kommunikationsmyndigheternas beslut att skjuta upp arbetet på vägen i Laxárdalur. Det handlar om ett 3,6 kilometer långt avsnitt som är ritat, upphandlat och påbörjat. Totalkostnaden för arbetet uppskattades till ungefär 70 miljoner kronor och anbudet från den med det lägsta budet var ungefär 70 procent av den summan. ... Kommunstyrelsen i Dalabyggð anser att beslutet inte är baserat på profesionella grunder och funderar på om det hade varit bättre om Laxárdalur hade legat i Norðaustur-distriktet."

Kommunstyrelsen i Dalabyggð kring Búðardalur anklagar i Skessuhorn kommunikationsminister Kristján Möller för att favorisera hemtrakterna när han prioriterar infrastruktursatsningar.

Skeiðará har flyttat till Gígjukvísl

Flödet i floden Skeiðará har halverats. Glaciären har nu dragit sig så långt tillbaka att den västra delen av Skeiðarárjökull i Vatnajökullmassivet nu i stället rinner ut i Gígjukvísl, skriver Fréttablaðið.

Avsmältningen från Vatnajökull ökar vilket innebär att glaciären drar sig tillbaka. Att flödet från Skeiðarárjökull, som är en av jökelns sydliga tungor, skulle hamna bakom moränen och därmed byta färdväg ut i Atlanten var därför väntat. Men tidpunkten var svår att förutse. I måndags eftermiddag tros flödet ha ändrat riktning. Omkring halva Skeiðará flyter nu i stället i Gígjukvísl.

Så länge glaciären inte börjar expandera är förändringen bestående. Vegagerðin tror inte att det nya flödet påverkar bron över Gígjukvísl. Den ska tåla de ökande vattenmassorna. Om floden däremot svämmar över kan vägavsnittet behöva stängas.

Skeiðarárjökull är en sydlig utlöpare av Vatnajökullmassivet. Smältvattnet rinner ut över Skeiðarársandur i flera olika floder. Gígjukvísl ligger cirka två mil väster om Skeiðará. När den senare svämmade över 1996 efter ett jökulhlaup spolades två av ringvägens broar bort av vattenmassorna.

Här kan du läsa mer om Skeiðará.

Silvertärnan stör invånarna i Bolungarvík

Den som gett sig ut på den isländska landsbygden under sommaren har säkert blivit bekant med silvertärnan. Den aggressiva vadarfågeln skyddar frenetiskt sitt bo - ofta med att störtdyka mot människors huvuden och hacka på skallen.

Silvertärnan är visserligen för liten för att orsaka några allvarliga skador, och den går att lura med ett paraply eller något annat som du håller ovanför huvudet.

Boet är ofta enkelt och består i regel av en håla i marken som kan vara fodrad med gräs eller något annat mjukt material. Därför upplever silvertärnan ofta att den som rör sig ute i naturen hotar boplatsen och ungarna.

I Bolungarvík har det gått så långt att vissa vill bli av med silvertärnan. Nyligen fick en mc-åkare en silvertärna i famnen på vägen mot Ísafjörður. Föraren tappade kontrollen över motorcykeln och körde i diket. Han bröt axeln medan passageraren skadades lindrigt, uppger Bæjarins besta.

Silvertärnan trivs kring Bolungarvík. Våren och sommaren är särskilt besvärlig. Ett fyrtiotal har nu skrivit på en lista som kräver att Náttúrustofa Vestfjarða eller kommunen löser problemet.

"Det är några som har blivit attackerade av silvertärnor. Den finns här vid stranden och vid golfbanan", säger Halla Signý Kristjánsdóttir vid kommunen till Fréttablaðið.

Problemet med silvertärnan är att den på vissa platser är lika talrik som aggressiv. Och när den väljer boplatser där även människan rör sig blir det problem - både fåglar och människor känner sig hotade.

"Vi har inget emot silvertärnan och bjuder den välkommen till Bolungarvík på samma sätt som andra. Men det hade varit bra om det var möjligt att hitta en lösning på det här samboproblemet för människan och silvertärnan kommer inte att bli några goda grannar", säger Halla Signý Kristjánsdóttir.

Dagens citat

"I den danskfödda isländskans värld är det glättig högkonjunktur - det låter 80-tal som i kromade högtalarben och inglasade stereorack. Som i Wilson Phillips och T'Pau, med lite stänk av norsk akustisk hitpop (Lene Marlin, Natalie Imbruglia). Balladtungt men behagligt. Fast närvaron som förde 'Is it true?' till en andraplats i schlager-EM i maj lyckas 19-åringen inte hitta i studion."

Anders Nunstedt i Expressen om Yohannas "Butterflies and Elvis".

Foto: RÚV

Här är Islands ansökan om EU-medlemskap

Det tog inte ens 24 timmar efter omröstningen i alltinget. När regeringen äntligen fått ja till att inleda förhandlingar med EU gick det undan. I dag lämnade Island in landets ansökan om EU-medlemskap.

Guðmundur Árni Stefánsson, Islands ambassadör i Sverige, överlämnade ansökan personligen vid ett möte med det svenska utrikesdepartementet. Ansökan är undertecknad statsminister Jóhanna Sigurðardóttir och utrikesminister Össur Skarphéðinsson och är ställd till de svenska kollegerna Fredrik Reinfeldt och Carl Bildt.

Så här lyder ansökan i sin helhet:

"The Government of Iceland has the honour to present hereby, in conformity of Article 49 of the Treaty on European Union, the application of the Republic of Iceland for membership of the European Union.
Please accept, Mr. President, the assurances of our highest considerations."

Här kan du läsa mer om gårdagens omröstning i alltinget och här om Islands krav och mål inför förhandlingarna om EU-medlemskap.

Svenska medier om Islands väg mot EU:
Islands EU-ansökan inlämnad: Svenska Dagbladet

Kimi Records bjuder på gratis sommarmusik

Kimi Records skickar ut ett gäng band på sommarturné runt Island. De har redan hunnit avverka Reykjanesbær och Höfn.

Under de kommande dagarna besöker Prins Póló, Létt á bárunni, Sudden Weather Change, Swords of Chaos, Björt, FM Belfast, Miri, Skakkamanage och Reykjavík! (inte alla på en gång...) även Seyðisfjörður, Vopnafjörður, Húsavík, Grundarfjörður, Ísafjörður, Hvammstangi och Reykjavík.

För att fira turnén, som går under namnet Sumargleðin, bjuder skivbolaget på en gratis cd. "Þrykkt í þrusið" innehåller förstås låtar med artisterna som nu är ute på vägarna. Du kan tanka hem musiken här - klicka på cd-omslaget för att starta nedladdningen.

Dagens bonuscitat

"33 mercantile citizens voted 'for' and 28 liberty-loving vikings voted 'against. This numeral superiority can hardly be called large. ... The point is that registration of EU membership of Iceland, an island lying between Europe and America, while simultaneously the EU in fact refuses Turkey located on the European territory will mean moral and political insult to the Turkish elite that sets a goal of country’s acceding to the EU and agrees constantly on concessions for the sake of getting devout membership. Acceptance of Iceland that in fact gives nothing to Europe with simultaneous refusal to Turkey will mean violation of norms established by the EU itself, in particular norms of equality, tolerance, democracy."

Azerbaijan Business Center bjuder på ett annorlunda perspektiv på Islands eventuella EU-medlemskap.

Island kräver full kontroll över fisket

Det är uteslutet att Island ska anpassa sig till EU:s fiskeregler. Och lantbruket ska skyddas inte bara för sysselsättningens skull utan även för att trygga säker mat för det isländska folket.

Samtidigt som EU-anhängarna jublade åt segern i den avgörande voteringen i alltinget i går var det minst lika många som drog en lättnadens suck. Ett nederlag hade gjort det politiska läget osäkert och kunnat utlösa en regeringskris.

De som för några månader sedan röstade bort Självständighetspartiet från 18 år vid makten hade knappast välkomnat en ny borgerlig regering. Ändå var avståndet till en sådan förmodligen inte mer än två röster. Oppositionens motförslag fälldes med siffrorna 32-30.

Även om regeringen är stukad av den plågsamma och till synes oändliga Icesave-diskussionen och Gröna vänstern riskerar en svekdebatt var gårdagen ändå en glädjens dag för vänsterkoalitionen.

Jóhanna Sigurðardóttir, som för ett knappt år sedan funderade på att sluta med politiken, lyckades med det som fram till finanskraschen framstod som uteslutet: Att föra Island närmare EU. Hon var redan den första regeringschefen i en historisk isländsk vänsterkoalition - nu har Jóhanna Sigurðardóttir också gått i land med en oerhört svår uppgift.

Även om folket fortfarande kan säga nej - i opinionsmätningarna är det alltjämt dött lopp för och emot EU-medlemskap - så är gårdagens triumf tveklöst en av de största i de isländska Socialdemokraternas historia.

Självständighetspartiet offrade mycket under alltingsdebatten utan att nå fram. Partiledaren Bjarni Benediktsson har därmed på fyra månader inkasserat två svidande nederlag: Ett historiskt uselt valresultat och gårdagens EU-omröstning. Att vice ordföranden Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir dessutom oväntat avstod från att rösta när förhandlingarna med EU klubbades skapar ytterligare frågetecken kring ledarduon. Hon hade förväntats vara lojal med Bjarni Benediktsson även när det egna motförslaget fallit.

Båda sidor har onekligen sår att slicka. Men regeringen fick en stor och välbehövlig framgång - om Jóhanna Sigurðardóttirs ministär bara lyckas lösa Icesave-knipan slipper den också det politiska skyttegravskrig som kännetecknat de senaste veckorna. Med en enad regering finns goda möjligheter att visa handlingskraft och ingjuta framtidstro.

Islandsbloggen har läst regeringens 120 038 tecken långa förslag som anger riktlinjerna för förhandlingarna med EU. Det klubbades alltså i alltinget i går och innehåller en diger kravlista på unionen.

35 avsnitt ingår i de kommande förhandlingarna. Vissa kommer att vara snabbt avklarade på grund av EES-avtalet, andra kommer sannolikt att bli svåra och utdragna. Fisket och lantbruket är de givna punkterna som kan bli skillnaden mellan ett ja och ett nej i en folkomröstning.

Den isländska tonen när det gäller fisket är stolt och kompromisslös. När det gäller lantbruket är skrivningarna inte lika skarpa och konkreta. Kanske är det också därför som bönderna har reagerat ännu skarpare på förslaget än fiskarna.

Island säger nej till att dela de egna fiskevattnen med EU och att anpassa sig till unionens fiskepolitik är uteslutet. Mellan raderna sjuder det av misstro mot bristfällig kontroll av tjuvfiske och fortsatt stöd till större fiskeflottor som fiskar på allt mindre bestånd.

Regeringen hoppas på generösa undantag eftersom fisket är så oerhört viktigt för Island. Något som ska bli möjligt dels genom att hänvisa till FN:s regelverk kring exklusiva ekonomiska zoner, dels då EU börjat snegla på Islands väg mot att skapa ett hållbart fiske.

Vidare kräver regeringen att de isländska fiskekvoterna bestäms av inhemska politiker i samråd med egna experter samt ett fortsatt omfattande kontrollsystem. Det är enligt regeringen ett måste för att kunna garantera hållbarheten i den viktiga näringen som i sin tur är avgörande för ekonomin under överskådlig framtid.

Lantbruket måste också skyddas. Ett uttalat stöd till mjölkbönder och andra som håller boskap är ett av huvudmålen i förhandlingarna.

För det anger regeringen flera skäl. Island har ett behov av inhemsk livsmedelsproduktion som skapar säkra, miljövänliga och närproducerade matvaror. På landsbygden skapar också lantbruket viktiga arbetstillfällen och bidrar till att glesbygdsområden inte avfolkas i ännu högre utsträckning. Men lantbruket är också viktigt för landskapet och turismen.

Därför är Island också oerhört nyfiket på EU:s glesbygdsstöd. Bidragen skulle kunna säkra de jobb som redan finns men också bli ett välbehövligt stöd till nya företag och idéer utanför städerna.

Även när det gäller naturtillgångar vill Island ställa sig vid sidan av EU:s regelverk. Regeringen kräver fortsatt självbestämmande över naturtillgångar både på land och i havet och säger nej till all form av överstatlighet. Island tillhör folket, är budskapet från Socialdemokraterna och Gröna vänstern. Även här vill regeringen verka för förnyelsebara energikällor som inte riskerar försörjningen för kommande generationer.

Miljö- och naturvårdsfrågorna bjuder sannolikt bara på ett konfliktområde: Jakten. Island vill även i framtiden ha rätt att jaga val, säl och lunnefågel efter egna fångstkvoter. Här kräver regeringen alltså undantag från vissa artskydd.

Jakten på säl är småskalig och jakten på lunnefågel kraftigt begränsad eftersom beståndet minskar snabbt. Valfångsten är däremot en fråga som har ett helt annat symbolvärde. Gröna vänstern är dock motståndare till all annan valjakt än småskalig kustnära fångst. En sådan eventuell kompromisslösning kanske EU, där motståndet är starkt, är beredda att svälja.

När det gäller exempelvis utsläppsnivåer tillämpar Island redan i stor utsträckning EU-lagstiftning. Island vill även värna den inhemska arbetsrätten och den offentliga sektorn. Utrikes- och försvarspolitiken tros inte heller utgöra något hinder för förhandlingarna. 21 av EU:s 27 medlemsländer är redan Nato-medlemmar liksom Island.

Regeringen strävar efter att så snart som möjligt även få inträde i EMU. Det kommer visserligen att ta många år innan Island formellt uppfyller villkoren i Maastricht-avtalet. Under tiden hoppas regeringen på europeiska stödåtgärder för kronan. Exakt hur det ska gå till framgår inte av regeringens planer.

Island kommer sannolikt även att försöka behålla nuvarande tullbestämmelser. Om undantagen inte tillåts skulle till exempelvis viss USA-import kunna bli dyrare.

Att ansöka om EU-medlemskap kostar Island minst en miljard. Kostnaderna för departementen uppgår till omkring 400 miljoner isländska kronor och att att översätta ungefär 50 000 sidor EU-lagstiftning till isländska som väntas uppgå till ungefär 590 miljoner.

Regeringens drömscenario är förhandlingsstart i februari 2010 och avslutning sommaren 2011. Då skulle Island kunna gå med i EU redan i januari 2012 efter en folkomröstning på hösten 2011. Men ett mer realistiskt inträdesdatum är den 1 januari 2013.

Här kan du läsa mer om gårdagens beslut att inleda förhandlingar om villkoren för EU-medlemskap.

Svenskspråkiga ledarsidor om gårdagens omröstning:
Välkomna! Aftonbladet
Välkomna in i EU! Svenska Dagbladet
Islands jakt på trygghet: Kvällsposten
Islands behövs i unionen: Norra Skåne
Island och EU: Sundsvalls Tidning
Viking söker nödhamn: Helsingborgs Dagblad
Island och EU: Nya Wermlands-Tidningen

Dagens citat

"Precis som spåren på Sigur Rós-skivorna är det låtar som flyter fram och tillbaka, helt utan vers-refräng-vers-paus-för-handklapp-och-publikallsång. Fast postrocksidan är utbytt mot postklassiskt och Jónsi låter sin gnyende sångstämma - indievärldens svar på valsång - stå i bakgrunden och släpper istället fram en väluppfostrad kör."

Svenska Dagbladets Kristin Lundell bloggar om Jónsi & Alex kommande album "Riceboy Sleeps".

Foto: www.sigur-ros.co.uk

Dagens bonuscitat

"Not since the old treaty of 1262, when Iceland came under Norwegian rule, has an agreement proved so unpopular. Many Icelanders feel that the Icesave agreement has been forced up on them by the powerful UK government, which has used its influences in international institutions such as the IMF to block Iceland from receiving foreign help in this ongoing crisis."

Statsvetaren Eiríkur Bergmann i The Guardian om Icesave-uppgörelsen som också kan försvåra vägen mot EU-medlemskap.

Röster ur EU-debatten i alltinget

"Det är något ljust över den här dagen."
Utrikesminister Össur Skarphéðinsson, Socialdemokraterna, inleder avslutningsdebatten i alltinget.

"Gröna vänstern har gett efter i alla sina hjärtefrågor. ... Socialdemokraterna får vad Socialdemokraterna har lovat. Som alltingsledamoten Ásmundur Daði Einarsson sa om sina egna: Det var plötsligt bara fullt av ledamöter som svängt."
Guðlaugur Þór Þórðarson, Självständighetspartiet, om att stora delar av Gröna vänstern slöt upp bakom Socialdemokraternas hållning i EU-frågan...

"EU-medlemskapet är ingen räddningsboj. ... Vi får tre av 350 röster i församlingen där de största besluten fattas."
...Lilja Rafney Magnúsdóttir tillhörde inte en av dem.

"Gröna vänstern sviker nu sitt främsta vallöfte: Att inte inleda medlemsförhandlingar med EU. ... Vi ska avsäga oss vår regering, våra naturtillgångar och vårt fiske."
Höskuldur Þórhallsson, Framstegspartiet, litar inte på regeringen i de kommande förhandlingarna.

"Vi ska följa resultatet i folkomröstningen oavsett om vi kallar den rådgivande eller bindande."
Össur Skarphéðinsson lovar att folkomröstningen ska avgöra frågan om Islands EU-medlemskap.

"Det är viktigt att ha folket med sig i en så stor fråga."
Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir, Självständighetspartiet, argumenterade för dubbla folkomröstningar.

"Vi islänningar är inte födda för att ge upp. Därför har vi inga ärenden i det nya Sovjet. Och detta nya Sovjet är mycket farligare än det gamla. Det tänker svälja Island. Och om det nya Sovjet sväljer Island kommer man inte ens att spotta ut benen."
Árni Johnsen, Självständighetspartiet, befarar att Island kommer att slukas av EU.

"Jag anser att Island klarar sig bättre utanför EU än inom EU. Men jag anser också att det har blivit dags för folket att avgöra frågan."
Utbildningsminister Katrín Jakobsdóttir, Gröna vänstern, såg allt annat än obesvärad ut när hon motiverade sin ja-röst i alltinget.

"Vi ska lägga en till två miljarder på att fönstershoppa. Det är en fantastiskt dyr shoppingtur!"
Guðlaugur Þór Þórðarson anser att det är onödigt att inleda kostsamma förhandlingar som inte folket har gett sitt stöd till.

"Vad får man annars för en miljard?"
Gunnar Bragi Sveinsson, Framstegspartiet, stämmer in i kritiken om att regeringen gör av med pengar i onödan.

"Hade det inte varit för oss i oppositionen hade folket inte fått se den här rapporten."
Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir hävdade att regeringen försökte mörka rapporten som förutspår att stora delar av det isländska lantbruket slås ut vid ett EU-medlemskap.

"Varken jag eller andra islänningar vill betala andras skulder, särskilt inte i det här läget. ... Icesave är det sämsta avtalet i Islands historia. När det var klart tog det två veckor för folket att få se avtalet som kan skuldsätta folket med ytterligare 700 miljarder."
Þór Saari, Medborgarrörelsen, argumenterade för att Icesave-uppgörelsen och EU-medlemskapet hör ihop och att ett ja till förhandlingar därmed indirekt resulterar i ett oönskat ja till Icesave. Även han tvivlade på regeringens ärlighet.

"Vill jag inleda förhandlingar på de här villkoren? Eller vill jag inleda förhandlingar vid bästa möjliga tidpunkt?"
Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, Framstegspartiet, stämde in i kritiken från Medborgarrörelsen.

"Jag vill påpeka att Självständighetspartiet på Island heter Självständighetspartiet på Island. ... När det gäller vår röst om att förhandla med EU: Jag röstar ja till Island, och nej till att gå med i EU."
Pétur Blöndal, Självständighetspartiet, befarar att Islands självbestämmande är hotat.

"De två partier som sitter i regeringen är helt oense om Island ska gå med i EU eller inte."
Illugi Gunnarsson, Självständighetspartiet, konstaterar faktum.

"Om förslaget godtas är det bara på grund av att några av Gröna vänsterns ledamöter har bestämt sig för att rösta för förslaget för att hålla ihop regeringen."
Bjarni Benediktsson, Självständighetspartiet, anser att Gröna vänstern hellre säljer ut partiets hjärtefrågor än riskerar en regeringskris.

"Socialdemokraterna ser till så att folket inte har något att rösta om."
Sigmundur Davíð Gunnlaugsson har inget förtroende för regeringens hantering av EU-frågan.

"Tvivel är alltid en god reskamrat vid varje vägskäl."
Árni Þór Sigurðsson, Gröna vänstern, motiverar sin ja-röst för en union han inte vill bli medlem i.

"Det här är ett historiskt beslut och omröstningen i dag är en av de mest glädjefyllda som jag har varit med om eftersom jag är övertygad om att det kommer att ha stor betydelse för Island. Vi kommer nu att lämna in en formell ansökan till EU:s ministerråd under de närmaste dagarna och inleda de planerade förberedelserna inför förhandlingarna om medlemskap. All energi läggs på att alla partier och berörda på Island blir delaktiga i förhandlingsprocessen och allmänheten ska få den bästa möjliga informationen om kostnader och villkor för att kunna ta ställning i en folkomröstning om förhandlingsresultatet."

Statsminister Jóhanna Sigurðardóttir i ett pressmeddelande efter omröstningen.

Här kan du läsa om själva omröstningen.

Island säger ja till förhandlingar med EU

Island inleder medlemsförhandlingar med EU efter nyår. Med 33 röster mot 28 segrade regeringens förslag i omröstningen. Två ledamöter avstod.

Men statsminister Jóhanna Sigurðardóttirs största seger var oviss in i det sista. Utan stöd från spridda oppositionspolitiker hade regeringen åkt på ett förnedrande nederlag som sannolikt hade utlöst en regeringskris. Och det var inte långt borta. Oppositionens motförslag, med krav på dubbla folkomröstningar, röstades ned med siffrorna 32-30.

Ett i sista minuten inkastat förslag från Självständighetspartiet om att den kommande folkomröstningen blir bindande - något som kräver förändringar i konstitutionen - röstades ned med 37-26.

- Vi ska följa resultatet i folkomröstningen oavsett om vi kallar den rådgivande eller bindande, sa utrikesminister Össur Skarphéðinsson.

Debatten var stundtals både hätsk och infekterad. Att regeringen är djupt splittrad i EU-frågan sammanfattade utbildningsminister Katrín Jakobsdóttir, Gröna vänstern, när hon röstade ja.

- Jag anser att Island klarar sig bättre utanför EU än inom EU. Men jag anser också att det har blivit dags för folket att ta ställning, motiverade hon sin röst.

- Om förslaget godtas är det bara på grund av att några av Gröna vänsterns ledamöter har bestämt sig för att rösta för förslaget för att hålla ihop regeringen, sa Bjarni Benediktsson, ledare för Självständighetspartiet, i debatten som föregick omröstningen.

Socialdemokraterna var det enda partiet där samtliga ledamöter var eniga om sitt ställningstagande. Utan stödet från oppositionen - tre röster från Framstegspartiet, en från Självständighetspartiet och en från Medborgarrörelsen - hade regeringens förslag inte röstats igenom.

Jóhanna Sigurðardóttir, politikern som nyligen funderade på att lägga av, kommer nu tillsammans med Össur Skarphéðinsson att dra upp riktlinjerna för ett eventuellt isländskt EU-medlemskap. För det kommer hon naturligtvis att gå till historien.

Men nu börjar den oerhört svåra uppgiften att övertyga folket om vikten av ett isländskt EU-medlemskap. Opinionssiffrorna för EU-inträde har dalat och Icesave-uppgörelsen är alltjämt ett gatlopp för regeringen. Den uppslitande debatten slutade visserligen med seger, men förtroendet för regeringen är allvarligt skadat.

Regeringen ville hålla Icesave utanför EU-debatten. Det var omöjligt. Och med ett ja till EU blir det ännu svårare att slingra sig ut ur Icesave-uppgörelsen. Holländska politiker har redan deklarerat att det inte blir något EU-medlemskap förrän skulden är betald.

Samtidigt som regeringens hantering av Icesave sågas i parti och minut ska Jóhanna Sigurðardóttir övertyga islänningarna om behovet av fler europeiska regelverk. Det blir naturligtvis inte enkelt när EU genom Icesave redan har sett till att öka varje islännings skuldbörda med någonstans mellan 100 000 och 500 000 kronor.

Regeringen har också anklagats för att ha alldeles för bråttom. I går dök det plötsligt upp en rapport om konsekvenserna av ett EU-medlemskap för lantbruket. Oppositionen anklagade EU-vännerna för att ha mörkat dokumentet i två veckor. Rapporten slår fast att jordbruket kommer att få mycket svårt att överleva i EU. Grisbönder, fårfarmare och kycklinguppfödare tros få det allra tuffast.

Just lantbruket och fisket väntas bli de svåraste förhandlingsfrågorna. Regeringen kräver ett avsevärt starkare skydd för fisket än lantbruket. Island ska även i fortsättningen bestämma fiskekvoterna i samråd med inhemska experter, EU-båtar nekas tillgång till isländska fiskevattnen och hållbarhetsprincipen ska vara vägledande.

Grunden till de kraftfulla skrivningarna kring fisket är ett djupt isländskt misstroende mot EU:s fiskepolitik där stödet ofta går till fortsatt utrotningsfiske och fler fartyg i stället för att få bukt med överkapaciteten.

Island kräver också fortsatt rätt att jaga val, säl och lunnefågel. Den enda stridsfrågan där blir sannolikt valjakten - och där är regeringen säkert nöjd bara den småskaliga kustnära valfångsten får fortsätta.

Om Socialdemokraterna får det tufft i den kommande debatten är det sannolikt ingenting mot vad som väntar Gröna vänstern med partiledaren Steingrímur Jóhann Sigfússon i spetsen. Att åtta av det EU-skeptiska partiets 14 ledamöter röstade för förhandlingar kommer tveklöst att uppfattas som ett djupt svek hos många väljare.

Össur Skarphéðinsson kommer att presentera Islands ansökan om EU-medlemskap vid EU:s utrikesministermöte i Bryssel den 27 juli men den lämnas sannolikt in redan nästa vecka. Regeringens förhoppning är att förhandlingarna ska vara avslutade sommaren 2011. Men så snabbt går det förmodligen inte. Även inom regeringen tros sommaren 2012 vara ett mer realistiskt slutdatum.

Därefter får folket ta ställning till om Island ska gå med i EU i en folkomröstning. Den blir rådgivande, men regeringen har lovat att acceptera resultatet.

- Jag välkomnar att det isländska alltinget nu beslutat sig för att ansöka om EU-medlemskap. Ansökan kommer att behandlas enligt rådets etablerade procedurer, säger statsminister Fredrik Reinfeldt i ett pressmeddelande.

De röstade ja till att inleda förhandlingar om EU-medlemskap:
Socialdemokraterna: Jóhanna Sigurðardóttir, Helgi Hjörvar, Valgerður Bjarnadóttir, Steinunn Valdís Óskarsdóttir, Össur Skarphéðinsson, Sigríður Ingibjörg Ingadóttir, Skúli Helgason, Ásta Ragnheiður Jóhannesdóttir, Árni Páll Árnason, Katrín Júlíusdóttir, Þórunn Sveinbjarnardóttir, Magnús Orri Schram, Björgvin G. Sigurðsson, Oddný Guðbjörg Harðardóttir, Róbert Marshall, Kristján Möller, Guðbjartur Hannesson, Ólína Þorvarðardóttir, Sigmundur Ernir Rúnarsson och Jónína Rós Guðmundsdóttir.
Gröna vänstern: Árni Þór Sigurðsson, Álfheiður Ingadóttir, Svandís Svavarsdóttir, Lilja Mósesdóttir, Ögmundur Jónasson, Steingrímur J. Sigfússon, Bjarkey Gunnarsdóttir och Katrín Jakobsdóttir.
Självständighetspartiet: Ragnheiður Ríkharðsdóttir.
Framstegspartiet: Siv Friðleifsdóttir, Birkir Jón Jónsson och Guðmundur Steingrímsson.
Medborgarrörelsen: Þráinn Bertelsson.

De röstade nej till att inleda förhandlingar om EU-medlemskap:
Självständighetspartiet: Illugi Gunnarsson, Pétur H. Blöndal, Ólöf Nordal, Birgir Ármannsson, Bjarni Benediktsson, Jón Gunnarsson, Ragnheiður Elín Árnadóttir, Árni Johnsen, Unnur Brá Konráðsdóttir, Kristján Þór Júlíusson, Tryggvi Þór Herbertsson, Ásbjörn Óttarsson, Einar K. Guðfinnsson och Guðlaugur Þór Þórðarson.
Gröna vänstern: Atli Gíslason, Þuríður Backman, Lilja Rafney Magnúsdóttir, Ásmundur Daði Einarsson och Jón Bjarnason.
Framstegspartiet: Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, Vigdís Hauksdóttir, Eygló Harðardóttir, Gunnar Bragi Sveinsson, Höskuldur Þórhallsson och Sigurður Ingi Jóhannsson.
Medborgarrörelsen: Þór Saari, Birgitta Jónsdóttir och Margrét Tryggvadóttir.

De avstod från att rösta:
Självständighetspartiet: Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir.
Gröna vänstern: Guðfríður Lilja Grétarsdóttir.

Här kan du läsa mer om dramatiken inför omröstningen och här om Islands krav på EU inför förhandlingarna.

Svenskspråkiga medier om omröstningen:
Island vill gå med i EU: Aftonbladet
Island ansöker om EU-medlemskap: Svenska Dagbladet
Forskare: "EMU viktigast för Island": Sveriges Television
Splittrat Island ansöker om medlemskap i EU: Dagens Nyheter
EU välkomnar Islands ansökan: Yle

Forskare följer renarna under jakten

I går inleddes jakten på ren. Liksom förra året får 1 333 renar skjutas. Náttúrustofa Austurlands använder nu gps för att följa renarnas rörelser.

Under den första delen av jakten är det främst äldre hanar som får skjutas. Längre fram ökar andelen kor. Alla jakttillstånd är sedan länge sålda och väntelistan lång. Den första renen sköts strax efter midnatt vid Fljótsdalur.

Syftet med jakten är att hålla stammen på omkring 3 000 renar, det antal som anses vara lämpligt med tanke på tillgången till föda. Renarna lever främst i nordöstra Islands högland under sommaren, men rör sig ned mot kusterna under vintern. De finns från Vopnafjörður i norr till trakterna kring Höfn och Vík í Mýrdal i söder.

Renarna kom till Island från Norge runt 1850. Då hade två tidigare försök att skapa en renstam misslyckats.

Náttúrustofa Austurlands följer nu renhjordarna vid Álftafjörður och Snæfell. Genom gps-sändare får forskarna information om renarnas rörelser med sms var tredje timme. Bland annat undersöks renarnas rörelser och kontakterna mellan de olika hjordarna. Annan viktig information blir vilka betesområden renarna föredrar.

Projektet varar åtminstone så länge som batterierna räcker - två och ett halvt år - och sponsras av Landsvirkjun. Energibolaget gick med på att bekosta liknande naturvårdsarbete när tillståndet för dammen vid Kárahnjúkar blev klart. Då las delar av renarnas betesmark under vatten.

Här kan du läsa mer om renarna på Island och här kan du läsa om ett liknande projekt för får.

Poet kan fälla regeringens EU-linje

Dagens omröstning om Island ska inleda förhandlingar om villkoren för EU-medlemskap kan bli långt mer oviss än väntat. Självständighetspartiet har fått oppositionen att sluta upp bakom det egna motförslaget om dubbla folkomröstningar - avgörandet i alltinget kan nu hänga på en enda röst.

Det stod tidigt i går kväll klart att debatten drog ut på tiden och att omröstningen skulle skjutas upp. Talarlistan fylldes hela tiden på av framför allt EU-kritiska ledamöter. Regeringen anklagades också av flera för att knappt våga visa sig i talarstolen i en så viktig fråga. Vidare beklagade många att två så avgörande beslut - förhandlingar med EU och Icesave - måste tas nästan samtidigt.

Länge såg det ut som att regeringens förslag skulle få en behaglig resa genom alltinget. Men sedan Medborgarrörelsen började vackla hänger omröstningen på en skör tråd.

Självständighetspartiet har enligt uppgifter till Islandsbloggen lyckats samla oppositionen kring det egna motförslaget. Det innebär att Framstegspartiet skrotar sin hållning i EU-frågan för att försöka fälla regeringens linje.

Motförslaget kräver två folkomröstningar: En om förhandlingar ska inledas och - om det blir ett ja i den första - en om själva medlemskapet när förhandlingarna är avslutade. Huvudargumenten är att folket varken har fått säga sitt om kostnaderna eller EU-inträdet. Dessutom är många frågor för dåligt utredda.

Det borgerliga EU-motståndet räknar med samtliga 16 röster från Självständighetspartiet och sex eller sju av Framstegspartiets nio. En av Gröna vänsterns ledamöter har redan gett sitt stöd till Självständighetspartiets förslag - om det ställningstagandet inte svider allt för mycket röstar ytterligare fyra på oppositionens linje.

Om så blir fallet har Medborgarrörelsen avgörandet i sin hand. Partiet är visserligen inte emot EU men opponerar sig mot att regeringen stressar fram något som inte bara kostar skattebetalarna en miljard utan dessutom varken har något entydigt stöd eller behöver leda till någonting. Dessutom befarar de att ett ja till regeringens förslag också gör det omöjligt att riva upp Icesave-överenskommelsen.

Därför har nu enligt uppgifter tre av fyra bestämt sig för att rösta emot regeringens förslag. Det innebär att Birgitta Jónsdóttir, poeten som gillar euron men är mindre förtjust i EU, sitter med den avgörande rösten som kan fälla regeringen.

Från ett tydligt övertag för ja-sidan när debatten inleddes tycks det nu som att majoriteten består av en enda och mycket osäker röst och att utfallet vid en omröstning i alltinget skulle bli 32-31. Statsminister Jóhanna Sigurðardóttir har garanterat haft lättare att sova än i natt sedan försöken att övertala Medborgarrörelsen att rösta ja misslyckats.

Vid ett nederlag är det svårt att se hur vänsterkoalitionen ska kunna resa sig. Sprickan mellan de EU-skeptiska hos Gröna vänstern och Socialdemokraterna kommer att vara lika djup som EU-vännernas besvikelse.

I alltingsdebatten har kritikerna också ständigt skjutit in sig på regeringspartiernas skilda uppfattningar i Europapolitiken. Och Gröna vänstern har gång på gång utmålats som svikarna som övergav sitt främsta vallöfte: Att inte inleda förhandlingar om EU-medlemskap. Men än så länge tar partiledaren och finansministern Steingrímur Jóhann Sigfússon steg för steg mot en union han egentligen inte vill vara med i.

När Island sökte hjälp från Internationella valutafonden använde Storbritannien, Nederländerna och Tyskland Landsbankis Icesave och Kaupþings Edge som påtryckningsmedel - utan att Island lovade att ersätta spararna skulle det inte bli några lån. Sverige tillhörde de länder som lyssnade på EU och frös lånen tills Island kapitulerat.

Nu kan statsminister Fredrik Reinfeldt ställas inför samma läge igen men i rollen som EU-ordförande. Corien Wortmann, EU-parlamentariker för Kristdemokraterna i Nederländerna, säger nämligen till De Telegraf att Island inte bör släppas in i EU förrän Icesave-skulderna är betalda. Flera partier och parlamentariker uppges dela hennes åsikt och vara beredda att villkora de isländska medlemskapsförhandlingarna.

Uttalandet förstärker den isländska regeringens hopplösa läge i Icesave-frågan. Men ger också Fredrik Reinfeldt möjligheten att visa om han åter anser att EU är viktigare än Norden.

Debatten i alltinget fortsätter vid lunch svensk tid. Med tanke på att namn som Árni Johnsen återstod på talarlistan i går kväll är det inte förvånande om omröstningen åter drar ut på tiden.

Här kan du läsa mer om dramatiken kring EU-omröstningen och här om Icesave.

Svenska medier om utvecklingen på Island:
EU-omröstning på Island uppskjuten: Aftonbladet
Ödesdag för isländskt EU-medlemskap: Svenska Dagbladet

Dagens citat

"Det är fantastiskt mycket folk som stannar här vid fönstret. Alla känner igen klänningen. ... Det är kanske inte en klänning som kommer att användas igen. Men det är bara roligt att folk får se den, den är naturligtvis annorlunda i närbild än i tv. ... Men jag tvivlar på om den passar någon annan än Jóhanna."

Berglind Magnúsdóttir, skräddare på Klæðskerahöllin, i Fréttablaðið om butiken i Reykjavík som visar upp Yohannas, Jóhanna Guðrún Jónsdóttirs, klänning från finalen i Eurovision Song Contest i skyltfönstret.

Foto: Warner Music

Seðlabanki Íslands sågar Icesave-planen

Konflikten mellan Seðlabanki Íslands och regeringen är total. Centralbankschefen Svein Harald Øygard ställer sig bakom den rapport som dömer ut hanteringen av Icesave: Det rättsliga läget är oklart och villkoren för återbetalningen luddiga.

Gröna vänsterns Árni Þór Sigurðsson (bilden), ordförande i utanríkismálanefnd, avfärdade redan i går rapporten med att den var skriven av Davíð Oddssons gamla kompisar i Seðlabanki Íslands som främst är intresserade av att fria sig själva från ansvar för finanskraschen.

I dag, när rapporten presenterades för allmänheten, visar det sig att Svein Harald Øygard står bakom kritiken mot regeringen. Han är även mycket upprörd över Árni Þór Sigurðssons anklagelser mot Seðlabanki Íslands.

Sprickan gapar alltså åter djup mellan centralbanken och regeringen på ett sätt som påminner om Davíð Oddssons sista tid som bankchef. Ännu en offentlig sågning av regeringens hantering av Icesave är förstås inte välkommen när det ser tveksamt ut om Socialdemokraterna och Gröna vänstern över huvud taget ska lyckas baxa frågan genom alltinget.

Kritiken i rapporten är inte ny men att det är centralbanken som nu ställer sig bakom den gör den inte mer lätthanterlig.

Seðlabanki Íslands slår bland annat fast att rättsläget är oklart. Om Island faktiskt ska ersätta brittiska och holländska Icesave-sparare borde den skyldigheten prövas av domstol. Landsbankis tillgångar tros räcka till 75 procent av skulderna - resten, cirka 340 miljarder isländska kronor, lär alltså skattebetalarna tvingas stå för. Den totala skulden motsvarar nu omkring 200 procent av bruttonationalprodukten. År 2017 tros den ha minskat till 100 procent av BNP.

Centralbanken tror ändå att staten orkar med skuldbördan. Men det kräver fokus på ekonomisk tillväxt och att finanserna åter kommer i balans.

Svein Harald Øygard spär också på kritiken mot att Icesave-uppgörelsen skrevs under utan att regeringen bad centralbanken om råd.

Vänsterregeringen står nu inför ett verkligt moment 22.

Om Icesave-överenskommelsen rivs upp utan en framgångsrik omförhandling riskerar Island att bli utan internationella lån samt politisk och ekonomisk utfrysning. Om den inte förändras avsevärt får regeringen heller inte ja till den i alltinget. Och om partipiskan plötsligt viner och uppgörelsen mot förmodan klubbas i oförändrat skick - då bjussar Jóhanna Sigurðardóttirs regering varje islänning på några hundratusen i skulder för ett bankäventyr.

Det är heller ingen vidare reklam för att göra islänningarna mer sugna på det Europa hon vill närma sig.

Här kan du läsa mer om Icesave.

I dag kan Island säga ja till EU-förhandlingar

I dag väntas alltinget avsluta EU-debatten och rösta om Island ska inleda förhandlingar om medlemskap i unionen. Samtidigt anser 76,3 procent av islänningarna att det är viktigt att folket får avgöra om Island ska gå med i EU.

Debatten i alltinget har varit känsloladdad. EU har utmålats både som det nya Sovjet, en hänsynslös diktatur som kommer att svälja Island utan att spotta ut benen, samt en högborg för byråkrater som slösar bort mer skattepengar på annonsering och marknadsföring än Coca-cola. Men också som den enda vägen ut ur den ekonomiska krisen med stabilitet, samarbete och trovärdighet och ett sätt att ge folket framtidstro.

En hel del namn återstår fortfarande på talarlistan men förhoppningen är att omröstningen ska kunna ske under kvällen. Först ut blir Självständighetspartiets och Framstegspartiets motförslag som kommer att röstas ned. Därefter följer omröstningen i regeringens förslag som väntas gå igenom med 32 till 36 ja-röster mot 27 till 31 nej-röster. Medborgarrörelsens ställningstagande är alltjämt osäkert - vilket innebär att omröstningen kan sluta 32-31.

Om omröstningen i stället hade gällt att ta ställning om Island faktiskt ska gå med i EU hade resultatet sannolikt blivit ett nej. Många av Gröna vänsterns ledamöter, bland annat partiledaren och finansministern Steingrímur Jóhann Sigfússon, är nyfikna på vad förhandlingarna kan ge men är alltjämt motståndare till isländskt EU-medlemskap.

När Ásmundur Daði Einarsson ställde sig bakom Självständighetspartiets EU-linje med dubbla folkomröstningar fick han förstås beröm från den borgerliga sidan. Steingrímur Jóhann Sigfússons förväntade ja är därför naturligtvis också ett sätt att försöka hålla ihop regeringen.

På torsdag och fredag fortsätter nämligen beredningen av Icesave-uppgörelsen. Regeringen vågar knappast släppa den till omröstning förrän den är säker på att en majoritet är för. Som det ser ut just nu kan flera av Gröna vänsterns ledamöter fälla den egna regeringens förslag - och då luktar det regeringskris lång väg.

Enda vägen att få igenom överenskommelsen är med möjligheter till omförhandling och avbetalningstak. Därför har regeringen inlett informella samtal med Storbritannien och Nederländerna om att Icesave-uppgörelsen kan komma att ändras, uppger Fréttablaðið. Om de sedan godkänner de nya isländska förbehållen återstår att se.

76,3 procent av islänningarna anser att det är viktigt att frågan om EU-medlemskap avgörs i en folkomröstning enligt en Gallupundersökning beställd av Heimssýn. 17,4 procent tycker inte att det är viktigt att folket får avgöra Islands väg medan 5,8 procent menar att det inte spelar någon roll.

Det största motståndet mot EU-medlemskap finns inom fisket och jordbruket. Bændasamtök Íslands skriver i ett uttalande att de undantag som regeringen begär i förhandlingarna är otillräckliga för att skydda det inhemska lantbruket. Läget tros bli värst för grisbönder och kycklingproducenter.

Bönderna vill ha garantier för fortsatta skyddstullar. Enligt en rapport från Háskóli Íslands skulle Island möjligtvis kunna få undantag liknande Finlands.

Ja-anhängarna har redan spikat Ölstofan på Vegamótastígur i centrala Reykjavík som festlokal efter omröstningen. Men om debatten i alltinget drar ut på tiden kan champagnen få ligga på kylning åtminstone till i morgon.

Uppdatering 21.50: TT påstår nu att omröstningen i alltinget sker i kväll och att debatten avslutas vid midnatt lokal tid. Det är fel. Omröstningen äger rum i morgon och kvällens debatt avslutas vid 22.00 lokal tid.

Här kan du läsa mer om Islands väg mot EU och här om Icesave.

Få mer för dina kronor - växla på Island

Usla kurser och marginaler på över 20 procent. Så ser verkligheten ut om du växlar till isländska kronor i Sverige. Väljer du rätt och växlar på Island är bankernas marginaler omkring en halv procent.

Om du vill ha så mycket som möjligt för dina svenska kronor ska du växla pengarna på Island. Inte nog med att du får mer valuta för pengarna, du slipper dessutom göda de svenska bankerna.

De sämsta valutakurserna har svenska Forex. Växlingskontoret tar saftigt betalt för att sälja isländska kronor och snålar om någon behöver växla tillbaka något. Skillnaden mellan köp- och säljkursen för isländska kronor är 20,6 procent. För 100 svenska kronor får du 1 430 isländska kronor hos Forex. Om du i stället kikar in på Íslandsbanki (Glitnir) på Island får du 1 626 isländska kronor för samma belopp.

När det gäller säljkursen blir skillnaden något mindre. Hos Íslandsbanki (Glitnir) får du 611 svenska kronor om du växlar tillbaka 10 000 isländska kronor. Svenska Forex ger dig 580 kronor.

Den som bestämmer sig för att växla till sig 32 532 isländska kronor (kostar 2 000 svenska hos Íslandsbanki) och därefter växlar tillbaka 5 000 isländska kronor vid hemresan sparar 289 svenska kronor på att vända sig till Íslandsbanki i stället för svenska Forex.

Handelsbanken har de mest gynnsamma villkoren för den som ändå väljer att växla i Sverige. För 100 svenska kronor får du 1 587 isländska. Banken har visserligen en högre marginal än de isländska bankerna, men med svenska mått mätt är fem procents skillnad mellan köp- och säljkurs beskedligt. Nordea och SEB har betydligt högre marginaler.

Kurserna hos de fyra största isländska bankerna - Kaupþing, Landsbanki, Glitnir och Byr sparisjóður - är snudd på identiska. Alla är bättre val än att växla i Sverige. Samtliga har också en marginal på runt en procent mellan köp- och säljkurs.

Isländska Forex är ett betydligt bättre val än kedjans svenska kontor. Marginalen är visserligen drygt fem procent men jämfört med att växla i Sverige är det ändå ett kap.

De stora skillnaderna mellan köp- och säljkurs har tidigare förklarats med osäkerheten kring den isländska kronan. Växlingskontoret Exchange säljer till exempel alltjämt ingen isländsk valuta eftersom risken anses vara för hög. Forex har betydligt lägre marginaler på andra valutor än den isländska kronan.

Fotnot: Valutakurserna är från den 14 juli 2009.

Dagens citat

"Beslutet togs efter övervägande med hänsyn till berörda parter att återkalla boken från butikerna och ett nytryck kommer förmodligen att distribueras efter helgen."

Páll Ásgeir Ásgeirsson, författare till The Real Iceland, i Morgunblaðið om varför den första upplagan av guideboken - som innehöll adresser till kända islänningar som bland annat Björk Guðmundsdóttir - har dragits in.

Oddsson: Staten har inget ansvar för Icesave

När Landsbanki privatiserades var det tydligt att staten inte längre hade något ansvar för banken. Att Island skulle ersätta brittiska Icesave-sparare var heller inget som Bank of England räknade med. Därför har regeringens förhandlare gjort bort sig totalt. Davíð Oddsson är därmed - enligt honom själv - fri från skuld till finanskraschen.

Davíð Oddsson gästade "Málefnin" i går kväll. I vanlig ordning bjöd den förre centralbankschefen och statsministern frikostigt på nya rubrikvänliga utspel samtidigt som han la ansvaret för Islands havererade ekonomi på andra.

Undermålig kontroll möjliggjorde enligt många kritiker bankkraschen. Och Davíð Oddsson var arkitekten både bakom privatiseringen och penningpolitiken med höga styrräntor som fick islänningarna att låna i andra valutor.

Trots att han är en av Islands mest avskydda personer anser sig Davíð Oddsson alltjämt ha rent mjöl i påsen. Det gäller också Icesave.

Uppgörelsen om att Island skulle ersätta brittiska, tyska och holländska sparare var ett villkor för räddningspaketet från Internationella valutafonden samt lån från bland annat Sverige. Därför är förhandlingsutrymmet ytterst begränsat. Men Islands skulder överstiger nu 200 procent av bruttonationalprodukten - att omförhandla eller slingra sig ur Icesave-uppgörelsen skulle tveklöst lätta bördan men samtidigt innebära stora risker för politisk och ekonomisk isolering.

Finansminister Steingrímur J. Sigfússon och socialminister Árni Páll Árnason gick i går så långt att de till och med trodde att EES-avtalet skulle vara hotat för Islands del om inte staten bär ansvaret för Icesave.

Davíð Oddsson var också delaktig i överenskommelsen med Internationella valutafonden. Han anser sig ändå vara fri från ansvar när det gäller Icesave och de miljardskulder som riskerar att belasta det isländska folket.

När staten sålde Landsbanki var det nämligen utan några som helst garantier. Banken stod helt på egna ben. Och det gäller även i dag - statens ansvar för att ersätta sparare är obefintligt. Om britter och holländare vill ha betalt får de enligt Davíð Oddsson därför vända sig till rättsväsendet med sina krav på Landsbanki.

Davíð Oddsson menar också att regeringen gjorde bort sig när den accepterade ansvaret för Icesave. När Lehman Brothers kollapsade fick exempelvis isländska Decode inte tillbaka ett öre - och dåvarande statsministern Geir H. Haarde blev vittne till det utan att starta ett ekonomiskt korståg mot USA. Vid samtal med Bank of England var det enligt Davíð Oddsson heller ingen som förväntade sig att Island skulle ersätta Icesave-spararna.

Han säger sig även ha uppmanat Landsbanki att juridiskt flytta Icesave till Storbritannien ett halvår före finanskraschen, men att inget hände. Flytten skulle ha inneburit att ansvaret för banken hamnade under den brittiska finansinspektionen i stället för den isländska.

Davíð Oddsson, som enligt egen utsago förlorade fyra miljoner isländska kronor på bankkraschen, utesluter heller inte en återkomst till politiken.

Steingrímur J. Sigfússon och Árni Páll Árnason försvarade Icesave-överenskommelsen med att den var nödvändig. Framstegspartiets ledare Sigmundur Davíð Gunnlaugsson vill däremot omförhandla avtalet eftersom han anser att räntan på 5,5 procent är för hög och statens juridiska läge är gott.

Seðlabanki Íslands kritiserar i ett brev regeringen för att ha förhandlat och skrivit under Icesave-uppgörelsen utan att rådfråga centralbankens advokater. Banken slår också enligt Morgunblaðið fast att det juridiska läget är oklart.

Seðlabanki Íslands är även mycket kritisk till regeringens tajta marginaler när det gäller avbetalningen av Icesave. Om något större isländskt bolag - till exempel Landsvirkjun - betalar av på ett statligt lån efter förfallodatum riskerar det att vara tomt i statens kassa när Icesave ska betalas. Och det äventyrar i sin tur lånen från Internationella valutafonden och andra länder.

Gröna vänsterns Árni Þór Sigurðsson, ordförande i utanríkismálanefnd, avfärdar kritiken med att brevet är skrivet av Davíð Oddssons gamla kompisar i Seðlabanki Íslands som främst är intresserade av att två sina händer.

Regeringen väntas inte ta Icesave-frågan till omröstning i alltinget förrän den är säker på att en majoritet är för uppgörelsen. För att nå dit skissar regeringen på flera tillägg som ska ge Island rätt att omförhandla villkoren samt sätta ett tak för avbetalningarna efter hur statsfinanserna ser ut. Förbehållen måste också godkännas av Storbritannien och Nederländerna.

Här kan du läsa mer om Icesave.