onsdag 25 maj 2016

Allt fler kraftiga jordskalv i Bárðarbunga

Illustration: Veðurstofa Íslands
Jordskalven i Bárðarbunga blir allt fler och allt kraftigare. I fredags uppmättes ett skalv till 4,4, den högsta magnituden sedan det senaste vulkanutbrottet upphörde för ett drygt år sedan. I söndags kväll registrerades ett skalv på 3,4. Något nytt utbrott är inte nära förestående, men den ökande aktiviteten pekar på att det kan komma inom en ganska snar framtid.

Det har nu passerat femton månader sedan det senaste vulkanutbrottet i Bárðarbunga slutade. Då handlade det om ett halvårslångt utbrott som skedde på öppen mark vid Holuhraun norr om Vatnajökull. Under samma period skedde över 30 000 jordskalv i anslutning till Bárðarbunga.

Dessutom ägde samtidigt flera mindre vulkanutbrott rum. Antingen var de för kortvariga för att smälta glaciärens istäcke eller så skedde de snabbt på öppen mark. Som helhet handlade det om det största lavautbrottet sedan 1783.

Sedan utbrottet upphörde i slutet på februari 2015 har över 6 000 jordskalv registrerats vid Bárðarbunga. 45 skalv har haft en magnitud på minst 3. Det var dock i september som aktiviteten började att öka märkbart. Av de 45 skalven är det 42 som skett efter den 1 september förra året.

Det hittills kraftigaste skalvet hade en magnitud på 4,4 och inträffade i fredags morse. Det följdes av tjugotalet efterskalv. Ytterligare ett skalv har haft en magnitud på över 4. Det var ett skalv den 8 april som uppmättes till 4,2. I söndags kväll skedde ett skalv på 3,4.

Än så länge finns det inga tecken på att skalven kan kopplas till magmarörelser. Men vad som är anmärkningsvärt är att de flesta skalven inledningsvis skedde i anslutning till den underjordiska gång som under förra utbrottet förde magman norrut från kratern till Holuhraun. Därefter har skalvens epicentrum rört sig allt närmare Bárðarbungas krater.

Den stora majoriteten av skalven är grunda. Hade de skett på större djup hade de sannolikt varit ett tecken på magmarörelser långt under kratern. Men även om magmatillförseln är liten så har fjället börjat att expandera. Och det signalerar att magmakammaren åter börjat fyllas i långsam takt.

De olika tecknen är dock svåra att tolka. Under Bárðarbungas senaste utbrott sjönk kratern med över 60 meter. Att kratern kollapsar på detta sätt är ovanligt. Än mer ovanligt är att en sådan kollaps följs av ett utbrott ganska tätt inpå.

Magmakammaren har börjat fyllas men är långt ifrån de nivåer som gällde för två år sedan före utbrottets början. Att magma sakta ändå har börjat att strömma till gör det svårt att komma med kvalificerade gissningar om utvecklingen. Förr eller senare kommer naturligtvis ett utbrott - men när är i princip omöjligt att sia om.

Kraterns kollaps skapade en stor obalans i Bárðarbunga. Även grundvattennivån sjunker vid så stora rörelser. De skalv som nu sker skulle kunna kopplas till att grundvattennivån nu stiger på nytt. Det kan i sin tur öka spänningar och sätta ismassor i rörelse.

Här kan du läsa mer om Bárðarbunga.

Misstänkt människohandel på Hótel Adam i Reykjavík

En ung kvinna misstänks ha blivit offer för människohandel på Hótel Adam i Reykjavík. I fem månader arbetade hon på hotellet för en total lön på 295 000 isländska kronor. Kvinnan tvingades att bo ihop med sin chef i ett av hotellrummen. Annars hävdade han att hon skulle gripas av polis och skickas ut ur landet eftersom hon inte hade rätt att vistas på Island. Det rapporterar Vísir.

De senaste månaderna har en rad skandaler avslöjats på Hótel Adam i Reykjavík. Det började med att turister uppmanades att inte dricka kranvattnet för att i stället köpa hotellets egna flaskvatten. Detta flaskvatten hade hotellet själv i strid mot livsmedelslagen buteljerat på egen hand. I flaskorna fanns samma kranvatten som turisterna uppmanades att inte dricka.

Tester visade att vattnet var helt ofarligt att dricka. Hotellägaren kunde inte förklara sitt agerande, men slapp böter eftersom försäljningen upphörde i samband med att den avslöjades.

Vid inspektioner upptäcktes en lång rad andra brister. Elva av tjugo rum förseglades eftersom det saknades tillstånd för uthyrningen. I kafeterian Coffee 4 You såldes tjeckisk öl som var importerad utan tillstånd. Det gjordes anmärkningar på brandsäkerhet, egenkontroll och städning. Dessutom väcktes misstankar om att Hótel Adam använde svart arbetskraft och inte betalade avtalsenlig lön.

Nu skakas Hótel Adam av ännu en skandal. Och den här gången riskerar den ansvariga ett kännbart straff. Om mannen fälls för människohandel kan straffet bli upp till tolv års fängelse.

Den unga kvinnan ska enligt Vísir ha träffat mannen i sitt hemland strax före årsskiftet. Han ska då ha erbjudit henne jobb på hotellet i Reykjavík. Hon valde att följa med till Island.

Efter ankomsten förklarade mannen att kvinnan behövde ett arbetstillstånd. Något sådant var dock inte möjligt att få. Därför var hon enligt mannen tvungen att gömma sig undan myndigheterna. Enda sättet att göra det var att bo ihop med honom på ett av hotellrummen. Annars skulle hon riskera att gripas av polis och skickas tillbaka till fattigdom och arbetslöshet i hemlandet.

I fem månaders tid arbetade kvinnan så gott som dagligen på Hótel Adam. Totalt fick hon 295 000 isländska kronor i lön - vilket ungefär motsvarar en månadslön för heltid. Ibland ska hon dessutom ha fått cigaretter, pålägg och bröd, uppger Vísir.

Det var när kvinnan handlade på Bónus i centrala Reykjavík som hon hittade en broschyr från fackförbundet ASÍ om anställdas rättigheter på arbetsmarknaden som hon förstod att hon blev utnyttjad. Hon kontaktade fackförbundet som i sin tur vände sig till polisen.

Kvinnan har enligt Vísir inte lämnat landet men jobbar inte längre på hotellet. Efter att polisen börjat utreda hennes fall ska flera anställda ha vänt sig till myndigheterna. Även de kan ha blivit offer för människohandel.

Här kan du läsa mer om skandalerna på Hótel Adam i Reykjavík.

Dagens citat

"Jag har sagt att det var ett samtal mellan två. De har tolkat detta möte på olika sätt. Jag kan inte mer än andra sätta mig i domarsätet över det."

Statsminister Sigurður Ingi Jóhannsson i RÚV om ordkriget mellan president Ólafur Ragnar Grímsson och tidigare statsministern Sigmundur Davíð Gunnlaugsson och vad som sades under det möte som ledde till att presidenten utlyste en presskonferens där han sade att statsministern bett om godkännande att upplösa parlamentet - läs mer här.

tisdag 24 maj 2016

Två nyfödda på samma dag får Grímsey att raketöka

Att invånarantalet ökar med 3 procent inom loppet av ett dygn tillhör inte vanligheterna. Men så var det den 19 maj då en familj på sjukhuset i Akureyri fick sitt första barn - en pojke på drygt fyra kilo - och en annan sitt femte barn - en flicka på fyra kilo. Det uppger kommunen i ett pressmeddelande.

Två barn på samma dag innebär ingen dramatisk förändring i Akureyri, en kommun som vid årsskiftet hade 18 294 invånare. Men på Grímsey, en ö som tillhör kommunen, är två nya invånare en helt annan sak. Nykomlingarna fick invånarantalet att stiga från 66 till 68, en ökning som alltså motsvarar 3 procent.

Islands väg från kapitalkontroller kan hamna i domstol

Med 47 ja-röster godkände alltinget sent i söndags kväll regeringens linje för att köpa ut utländska ägare som har stora tillgångar i isländska kronor. Auktionen är ett steg i avskaffandet av kapitalkontrollerna. Men utlänningarna förlorar 36 procent på affären. Det betyder att lagens giltighet sannolikt kommer att prövas i domstol.

I samband med finanskraschen hösten 2008 införde Island kapitalkontroller. Därmed var det inte längre fritt att flytta tillgångar in och ut ur landet. Många utlänningar fick således se sina tillgångar låsta på Island utan möjlighet att ta hem dem.

I dagsläget handlar det om tillgångar på cirka 319 miljarder isländska kronor som är låsta. Summan motsvarar en sjundedel av Islands bruttonationalprodukt.

Situationen har länge varit en huvudvärk för regeringen. Den isländska kronan är i dag genom kapitalkontrollerna högre värderad i landet än i övriga världen. Om utlänningarna - det handlar framför allt om fyra stora investeringsfonder - för ut dessa summor samtidigt finns en risk för ett kursras för den isländska kronan. Ett sådant steg öppnar också dörren för stor ekonomisk osäkerhet.

Regeringen har därför sökt ett sätt att lösa problemet utan att utsätta ekonomin för några stora risker. I fredags eftermiddag presenterade finansminister Bjarni Benediktsson detta förslag. Det debatterades under helgen och röstades igenom precis före midnatt i söndags. När marknaderna öppnade på måndagsmorgonen hade den nya lagen redan börjat gälla.

Röstsiffrorna i alltinget var 47 mot 0. Utöver Självständighetspartiet och Framstegspartiet röstade även Socialdemokraterna och Ljus framtid ja till förslaget. Gröna vänstern och Piratpartiet lade ned sina röster. De ansåg att regeringen i sin politik inte visat tillräckligt tydligt hur kapitalkontrollerna ska avvecklas för den enskilda medborgaren. I ett blogginlägg efter omröstningen skrev Gröna vänsterns Ögmundur Jónasson att förslaget prioriterar utländska ägares intressen framför inhemska.

Det handlar alltså i huvudsak om fyra internationella investeringsfonder som tillsammans har tillgångar värda 319 miljarder isländska kronor i landet. Det handlar dels om insättningar, dels om olika typer av värdepapper. Tillgångarna har hamnat hos fonderna genom att de tagit över eller köpt tillgångarna från andra.

Förslaget går ut på att Seðlabanki Íslands i sommar ska hålla en auktion där fonderna kan byta sina tillgångar i isländska kronor mot euro. Centralbanken har samlat ihop en valutareserv på 660 miljarder som delvis är öronmärkt just för detta steg.

Vid auktionen kan fonderna byta en euro mot 220 isländska kronor. I dag ligger dock kursen på omkring 140 kronor för en euro. På varje euro gör alltså centralbanken en förtjänst på 80 kronor. Totalt motsvarar detta en förlust för fonderna på 36 procent på varje krona och en vinst för staten på cirka 119 miljarder.

Den som inte accepterar detta upplägg får sina tillgångar överförda till ett konto i Seðlabanki Íslands. Kontot ger 0,5 procent i ränta, vilket är betydligt lägre än den nuvarande marknadsräntan. Dessutom sägs det ingenting om när ägarna får möjlighet att flytta pengarna. Till usla räntevillkor skulle de alltså kunna vara låsta i landet under många år till.

I praktiken ställs alltså fonderna närmast inför ett ultimatum. Regeringen anser att metoden är laglig eftersom den inte begränsar äganderätten. Två av investeringsfonderna, Eaton Vance Corp. och Autonomy Capital, hävdar däremot i remissvar att den står i strid med grundlagen eftersom den är oförenlig med proportionalitetsprincipen. Fondernas tolkning av metoden är att den snarare fungerar som en intäktskälla för regeringen än ett steg mot att avskaffa kapitalkontrollerna.

Planen är alltså att Seðlabanki Íslands i juni håller en auktion där investeringsfonderna kan välja att byta tillgångar i isländska kronor till euro som får föras ut ur landet. Samtidigt tvingas de alltså överge en tredjedel av värdet. Det talar i sin tur för att lagligheten i det beslut som klubbades i alltinget i söndags kommer att prövas i domstol.

Reykjavíkbörsen reagerade negativt på beslutet. Kurserna sjönk fram till lunch, men började därefter att vända uppåt på nytt. Vid dagens slut hade index sjunkit med 0,48 procent.

Statsminister: Regeringens plan för nyval står fast



Regeringen har inte backat från planerna för ett nyval i höst. Det beskedet lämnade både statsminister Sigurður Ingi Jóhannsson och finansminister Bjarni Benediktsson i går. Frågan väcktes sedan tidigare statsministern Sigmundur Davíð Gunnlaugsson i en intervju hävdat att regeringen aldrig gett något löfte om ett val redan till hösten.

I söndags gav Sigmundur Davíð Gunnlaugsson sina första längre intervjuer efter en sju veckor lång ledighet från alltinget. Han tvingades bort från statsministerposten efter avslöjanden om hans kopplingar till bolag i skatteparadis. Men han lämnade inte uppdraget som Framstegspartiets ledare.

Partiets opinionssiffror har sjunkit avsevärt och förtroendet för Sigmundur Davíð Gunnlaugsson har enligt undersökningar minskat dramatiskt. Men när partistyrelsen samlas den 4 juni kommer han att meddela att han vill fortsätta att leda Framstegspartiet och att han vill bli statsminister på nytt.

Internt finns det en utbredd oro för att Sigmundur Davíð Gunnlaugsson ska bli ett sänke i en valrörelse. Jämfört med valet 2013 har han gjort sig till ovän med stora väljargrupper där han ofta betraktas som arrogant, självgod och verklighetsfrånvänd. Samtidigt är det av tradition svårt att utmana en sittande ordförande.

Statsminister Sigurður Ingi Jóhannsson sade i går till Vísir att han inte tänker ta strid med Sigmundur Davíð Gunnlaugsson om ordförandeposten. Hans namn har annars förts fram som en tänkbar efterträdare till den nuvarande partiledaren:
"Jag har meddelat att jag inte kommer att kandidera mot en sittande ordförande och det har inte förändrats."
Om Sigmundur Davíð Gunnlaugsson däremot skulle välja att avgå utesluter inte Sigurður Ingi Jóhannsson att han skulle ställa upp. Men om inte partistyrelsen tar beslut om ett extra landsmöte blir det med all sannolikhet den sittande ordföranden som leder Framstegspartiet vid ett nyval.

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson hävdade i söndags att regeringen inte utlovat något nyval. Han ansåg att det löftet hade satts ur spel av oppositionens misstroendeförklaring mot regeringen. Om det skulle bli ett nyval skulle det bara ske om bägge regeringspartierna var överens om detta.

Såväl Sigurður Ingi Jóhannsson som finansminister Bjarni Benediktsson gav dock motsatta besked i går. Bägge sade att ett nyval visserligen inte var populärt bland alla partikamrater, men att planerna inte förändrats sedan regeringsombildningen i början av april. Sigurður Ingi Jóhannsson sade till Vísir att arbetet i alltinget flyter på bra - något som tidigare framställdes som en förutsättning för ett nyval:
"Som vi ledare för regeringen sade när vi bildade regeringen så under förutsättning att saker framåtskrider på normalt sätt i tinget och vi lyckas att avsluta de viktiga frågor som vi siktar på, så kommer det att utlysas val och det gäller fortfarande. Det är dock uppenbart att det både inom Framstegspartiets alltingsgrupp och andra partier finns olika åsikter om det."
I alltinget vände sig i går socialdemokraten Helgi Hjörvar till Självständighetspartiets ledare Bjarni Benediktsson. Han undrade hur finansministern såg på Sigmundur Davíð Gunnlaugssons uttalanden - i synnerhet mot bakgrund av att regeringen redan tidigare svikit ett löfte om en folkomröstning i EU-frågan. Bjarni Benediktsson svarade att inga planer ändrats:
"Inget har förändrats i denna sak. Jag vill poängtera att jag väl förstår att det finns olika åsikter. ... Här siktas det på val i höst."
Även Bjarni Benediktsson sade att arbetet i alltinget just nu fungerade utmärkt. Han underströk också att Självständighetspartiet i flera valkretsar har bestämt sig för att nomineringarna till höstens val ska avgöras genom provval. Det visade enligt Bjarni Benediktsson att det inte fanns något skäl att tvivla på regeringens mål.

Inte mycket tycks ha förändrats under Sigmundur Davíð Gunnlaugssons paus från alltinget. Han kommer fortfarande med kontroversiella utspel och tolkar händelser på sitt eget sätt. Däremot har det inte kommit någon ursäkt eller något medgivande av egna misstag.

Det är uppenbart att han just nu slåss för sitt politiska liv. Stefanía Óskarsdóttir, docent i statsvetenskap vid Háskóli Íslands, säger i Fréttablaðið att de närmaste veckorna kan bli avgörande för Sigmundur Davíð Gunnlaugsson. Viktigast är att han återvinner medlemmarnas förtroende - annars kommer allt fler att snegla åt exempelvis utrikesminister Lilja Alfreðsdóttir som en tänkbar efterträdare:
"Det är många som är förtjusta i Lilja, men jag har hört henne säga att hon inte kandiderar mot Sigmundur. Vissa kan därmed befinna sig i ett svårt läge och detta kan orsaka stress inom partiet. De som är intresserade av en ordförandekandidatur kommer sannolikt att inledningsvis hålla en låg profil och inte säga något om det offentligt såvida inte Sigmundur lyckas att återvinna förtroendet."
Här kan du läsa mer om Sigmundur Davíð Gunnlaugssons utspel och ovan kan du se Bjarni Benediktsson och Helgi Hjörvar i alltinget.

Dagens citat

"Även om det är mycket långt mellan Guðni och Davíð så blir inte detta någon angenäm resa för Guðni. Inte så angenäm som siffrorna pekar på. Davíðs supportrar och han själv kommer att ge honom det hett om öronen och göra detta till en oangenäm valrörelse. Därmed säger jag dock inte att de kommer att nå framgång och segra i valet."

Gunnar Helgi Kristinsson, professor i statsvetenskap vid Háskóli Íslands, i RÚV om hur Davíð Oddsson kommer att agera mot Guðni Th. Jóhannesson under presidentvalskampanjen.

måndag 23 maj 2016

Följ flaskpostens väg genom världshaven

Den som släpper en flaskpost i havet utanför Island kan räkna med att den ger sig i väg på en lång resa tillsammans med havsströmmarna. Efter drygt fyra månader i Atlanten har de två gps-försedda flaskpostar som ett av RÚV:s barnprogram kastade i havet den 10 januari i år färdats över 6 000 kilometer var.

Den 10 januari lyfte en av kustbevakningens helikoptrar från Reykjanesviti vid Islands sydvästspets. Ute över öppet hav släpptes de två gps-försedda flaskposterna i vattnet. Halvvägs till Kulusuk på Grönlands östkust följdes de åt. Därefter tog de olika vägar för att på nytt nästan krocka med varandra ungefär 200 kilometer öster om Kulusuk.

Sedan gjorde de följe förbi Grönlands sydspets innan havsströmmar förde dem i nordlig riktning mot bekanta vatten mitt emellan Island och Grönland. Här hamnade de på nytt i olika havsströmmar - den ena flaskposten gjorde en vidare sväng i området medan den andra flaskposten gjorde en snävare. Efter drygt fyra månader har de färdats drygt 6 000 kilometer och befinner sig nordväst om Grönlands sydspets.

Förhoppningen är att gps-spårningen ska avslöja i vilket ögonblick som flaskposterna spolas upp på land. Var detta kommer att ske är oklart. Prognosen är i dagsläget inte mer precis än att den pekar ut ett område som avgränsas av Grönland i väster, Norge i öster, Irland och Storbritannien i söder och områden långt norr om Island i norr.

Här kan du själv följa flaskposternas färd genom världshaven.

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson: Hösten dålig tid för val

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson har inga planer på att avgå som ledare för Framstegspartiet. I stället vill han fortsätta som ordförande även efter nästa val. Men det nyval som utlovades i samband med regeringsskiftet är enligt Sigmundur Davíð Gunnlaugsson allt annat än brådskande. Inte heller anser han att det getts något bindande löfte om ett nyval.

I dag återvänder Sigmundur Davíð Gunnlaugsson till alltinget efter en sju veckor lång ledighet. Han gör det med usla opinions- och förtroendesiffror både för Framstegspartiet och för sig själv. I Bylgjan gav den tidigare statsministern sin första längre intervju efter de avslöjanden som ledde fram till hans avgång.

Klart är att Sigmundur Davíð Gunnlaugsson fortfarande inte anser sig ha begått några misstag. Han talar fortfarande om brevlådeföretaget Wintris i skatteparadiset Brittiska Jungfruöarna som ett bolag som enbart skulle ha kopplingar till hustrun Anna Sigurlaug Pálsdóttir och inte till honom själv. Och han hävdar alltjämt att president Ólafur Ragnar Grímsson ljuger om vad som sades under deras sista möte på Bessastaðir.

Utan att ha talat med varken partikamrater eller koalitionspartnern Självständighetspartiet skyndade Sigmundur Davíð Gunnlaugsson den 5 april till Bessastaðir för ett möte med Ólafur Ragnar Grímsson. Presidenten hävdar att den dåvarande statsministern ska ha begärt ett godkännande att få upplösa alltinget. Sigmundur Davíð Gunnlaugsson hävdar däremot att han aldrig gjorde någon sådan begäran. I stället ska han ha beskrivit ett politiskt läge där han ville hålla ihop regeringen, men där han inte var säker på Självständighetspartiets stöd:
"Det ingår definitivt i beräkningarna att människor anser det bäst att framhäva sig själva genom att förödmjuka andra. Jag ser dock på detta möte och presidentens agerande som än mer en bekräftelse av vikten av att jag gjorde det jag gjorde. Att upprepa för presidenten, vilket jag tidigare gjort i telefonsamtal med honom, att jag ser på det som så att om samarbetspartiet kan tänka sig att stödja misstroende och alltingets upplösning så vore det inte rätt av mig att vänta med att upplösa alltinget."
Efter mötet kallade Ólafur Ragnar Grímsson till en presskonferens där han förklarade att han nekat statsministern möjligheten att upplösa alltinget. Presidentens tolkning var att Sigmundur Davíð Gunnlaugsson försökte skaffa sig detta godkännande för att kunna pressa koalitionspartnern. Självständighetspartiet ansåg nämligen att regeringssamarbetet bara kunde fortsätta om Sigmundur Davíð Gunnlaugsson själv avgick.

Vad som sägs mellan statsministern och presidenten brukar betraktas som något som sägs i förtroende. Ólafur Ragnar Grímsson motiverade i efterhand beslutet att hålla en presskonferens med att Bjarni Benediktsson, ledare för Självständighetspartiet, redan börjat diskutera mötet offentligt. Sigmundur Davíð Gunnlaugsson sade i Bylgjan att presidenten därmed bröt förtroendet mellan de två:
"Det är i sig mycket underligt att presidenten direkt störtar i väg för att hålla en presskonferens för att uttala sig om presidentens och statsministerns samtal."
I samband med att Sigmundur Davíð Gunnlaugsson tog en paus från alltinget sade han att han skulle använda tiden till att tala med partikamrater över hela landet. Någon sådan resa har dock inte blivit av. I stället tänker han genomföra den inom kort. Men han har inga planer på att avgå:
"Framstegspartiet och framstegspartister har sett en hel del. De har gått igenom mycket tillsammans och mycket ihop med mig. Sett mig bli attackerad, och partiet, med otrolig hårdhet. Det skulle vara en stor överraskning för mig om detta parti tänkte låta detta händelseförlopp ställa till det och låta det göra så att vi överger de stora utvecklingsmöjligheter som vi står inför."
Partistyrelsen samlas i juni. Då får den ta ställning till om partiets landsmöte - som är planerat till februari nästa år - ska tidigareläggas. Det finns stark intern kritik mot Sigmundur Davíð Gunnlaugsson. I synnerhet i hans egen valkrets, den nordöstra, har flera tunga namn offentligt gått ut med att han borde avgå. De anser Sigmundur Davíð Gunnlaugsson vara för belastad för att kunna leda Framstegspartiet i en valrörelse och för att vara partiets statsministerkandidat.

Än så länge finns det dock inget som tyder på att det skulle finnas en majoritet för att avsätta Sigmundur Davíð Gunnlaugsson. Ett ordförandeval sker under landsmötet. Utan en flytt av landsmötet talar alltså allt för att han leder partiet även i nästa val.

Regeringen har påbörjat förberedelser för ett nyval i slutet på oktober. De innebär att parlamentet samlas under sommaren. Det är nödvändigt eftersom budgeten för 2017 annars riskerar att hamna i kläm. Den presenteras i september - men skulle sannolikt inte hinna klubbas före ett nyval med ett eventuellt regeringsskifte.

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson anser dock att ett nyval inte är något som brådskar. Dessutom hävdar han att regeringen aldrig gett löfte om ett nyval:
"Det stämmer att de [statsminister Sigurður Ingi Jóhannsson och finansminister Bjarni Benediktsson] tillkännagav att de var redo för att valet sker tidigt om alla de frågor som behöver avklaras är avslutade då. Jag ser inte det hända före september eller oktober. Men om det är bägge regeringspartiernas inställning att de vill hålla val tidigare än det var planerat så blir det så."
Det är inte första gången som en framstegspartist i alltinget vill backa från det utlovade nyvalet. Tidigare har även Ásmundur Einar Daðason gjort liknande uttalanden. Sigmundur Davíð Gunnlaugsson sade i Bylgjan att det var en uppfattning som hade ett starkt och brett stöd:
"Det som jag hör från människor, inte bara i mitt parti utan även från andra partiers alltingsledamöter och från allmänheten, är att människor anser att det inte brådskar med ett val i höst. Det är mycket som är bedrövligt med att hålla val vid den tidpunkten."
I en intervju i Stöð 2 utvecklade Sigmundur Davíð Gunnlaugsson sin syn på nyvalet. Han hävdade att det hade varit ett kompromissförslag från regeringen till oppositionen. Hans uppfattning var dock att oppositionen försuttit denna möjlighet genom att omedelbart lägga fram en misstroendeförklaring mot den regering som tog över efter att han själv avgått som statsminister.

Här kan du läsa mer om Sigmundur Davíð Gunnlaugsson.

Nio kandidater i isländska presidentvalet

Allt pekar på att det blir nio kandidater som ställer upp i presidentvalet den 25 juni. En tionde person, Magnús Ingberg Jónsson, kommer att överklaga att han inte fick förlängd tid att samla in de nödvändiga 1 500 underskrifterna. Det är dock en överklagan som med all sannolikhet inte kommer att ha framgång. Senast på fredag meddelas definitivt vilka kandidaterna blir.

Vid midnatt i fredags gick tiden ut för att samla in de 1 500 underskrifter som krävs för att få ställa upp i presidentvalet. Av de tolv kvarvarande aspiranterna var det två som under fredagen meddelade att de hoppade av. Varken Benedikt Kristján Mewes eller Baldur Ágústsson hade fått ihop tillräckligt många underskrifter.

Magnús Ingberg Jónsson lämnade in en ofullständig lista till inrikesdepartementet. Han har samlat in tillräckligt många underskrifter i delar av landet, men saknade ett stort antal från Reykjavíkområdet med omnejd. Han bad om en frist till och med i dag för att samla in de sista underskrifterna, men fick nej. Han säger till RÚV att han kommer att överklaga beslutet:
"Jag ska anlita en advokat. Jag anser inte att det är god ordning att i små detaljer förklara vad brotten består av förrän jag har talat med en advokat."
Magnús Ingberg Jónsson hävdar att han hade kunnat samla in tillräckligt många underskrifter om han fått längre tid på sig. Enligt ett pressmeddelande från inrikesdepartementet finns det inget i lagen som medger en sådan frist.

De nio som samlat in tillräckligt många underskrifter är Andri Snær Magnason, Ástþór Magnússon Wium, Davíð Oddsson, Elísabet Kristín Jökulsdóttir, Guðni Th. Jóhannesson, Guðrún Margrét Pálsdóttir, Halla Tómasdóttir, Hildur Þórðardóttir och Sturla Jónsson.

De närmaste dagarna kommer underskrifterna att granskas av inrikesdepartementet. Om samtliga godkänns blir det alltså nio personer som ställer upp i presidentvalet lördagen den 25 juni. Senast på fredag kommer departementet att meddela vilka kandidaterna blir.

Vad som nu kan fälla kandidater är om underskrifter skulle visa sig vara förfalskade eller om personer har undertecknat namnlistor för mer än en kandidat. I så fall ogiltigförklaras samtliga underskrifter från denna person.

Ástþór Magnússon Wium har vid två tillfällen - 2000 och 2012 - fallit i denna granskning. Senast visade det sig att ett antal underskrifter i nordväst var förfalskade. En person som arbetat med insamlingen medgav då att vissa namnteckningar inte var riktiga. År 2000 lyckades han inte samla in tillräckligt många underskrifter.

Om alla nio får klartecken från inrikesdepartementet innebär det ett nytt rekord för antalet kandidater i ett isländskt presidentval. Som mest har det tidigare funnits sex kandidater. Så många var det som ställde upp 2012.

Ändå är det förhållandevis få jämfört med hur många som aviserat att de haft för avsikten att ställa upp. Som mest var det sexton personer som tänkte kandidera just före den sittande presidenten Ólafur Ragnar Grímssons inhopp i valrörelsen. Hans kandidatur - som han snart drog tillbaka - fick flera att avstå. Totalt har dock över tjugo aspiranter bedrivit någon form av kampanjarbete.

Trots att kandidaterna inte är klara har förtidsröstningen redan pågått i tre veckor. I fredags var det totalt 664 islänningar som röstat. Från och med den 9 juni går det att förtidsrösta i Perlan i Reykjavík.

Här kan du läsa mer om presidentvalet.

Dagens citat

"Regeringen tog över och lovade att genomföra storslagna förändringar i det isländska samhället i stället för att lova att bara stå fast, vilket är det bästa du kan göra i kris. ... Den lovade i själva verket alldeles för mycket. Den lovade att få in Island i EU, en sköldborg om hushållen i landet, en nordisk välfärdsstat och en ny grundlag. Dessa spöken förföljer partiet."

Gunnar Helgi Kristinsson, professor i statsvetenskap vid Háskóli Íslands, säger i RÚV att dagens problem för Socialdemokraterna till stor del har sina rötter i den rödgröna regeringens oinfriade löften - läs mer här.

söndag 22 maj 2016

Dagens bonuscitat

"Min bror sitter i fängelse eftersom folket har förvisat honom. Behandlingen och uppförandet är en skam för Island ty åter och åter har rättegångsbalkens grundregler brutits. Alla har sett genom fingrarna med det. Detta är för stort för att det ska få fallera på några juridiska punkter. Folket och dess ämbetsmän anser sig tro att detta görs för att tillgodose rättvisan, att stilla folkets vrede."

Þórdís Sigurðardóttir, syster till tidigare Kaupþing-vd:n Hreiðar Már Sigurðarson som just nu avtjänar ett långt fängelsestraff för ekonomisk brottslighet, skriver på Facebook om hur hon anser att rättsväsendets principer svikits under rättegångarna.

Island backar inte från EU:s sanktioner mot Ryssland

Island kommer inte att dra tillbaka stödet till EU:s sanktioner mot Ryssland. Därmed står det klart att det inte blir någon politisk kursändring från nya utrikesministern Lilja Alfreðsdóttir. Det innebär i sin tur att de ryska motsanktionerna mot isländsk fisk och lammkött kan bli kvar. Utrikesdepartementet har på sistone undersökt möjligheterna att hitta nya marknader.

Efter den ryska inmarschen på Krim och uppbackningen av stridande styrkor i Ukraina anslöt sig Island till de sanktioner som EU och Nato införde mot Ryssland. I regeringen var utrikesminister Gunnar Bragi Sveinsson den skarpaste kritikern av det ryska agerandet. Han fördömde inmarschen som ett uppenbart brott mot internationell rätt.

Rysslands svar blev sanktioner som stoppade importen av isländsk fisk och lammkött. För fiskeindustrin har det inneburit stora intäktsbortfall. När det gäller arter som sill och makrill har Ryssland varit en av de viktigaste exportmarknaderna.

Fiskeindustrin ansåg att Island borde dra tillbaka sitt stöd till sanktionerna och främst se till ekonomiska intressen. Det var också en uppfattning som framfördes av flera alltingspolitiker tillhörande de två regeringspartierna. Samtidigt tycktes stödet för Gunnar Bragi Sveinssons hårda linje vara allt annat än övertygande.

Enligt en rapport från utrikesdepartementet skulle Islands rykte skadas avsevärt om regeringen skulle ta avstånd från sanktionerna. De främsta skälen var respekten för internationell rätt och vikten av enighet med övriga västvärlden.

Islands stöd till sanktionerna står fast även efter bytet av utrikesminister. Det säger nya utrikesministern Lilja Alfreðsdóttir till Vísir. Hon uppger att det är uteslutet att Island skulle ta initiativ till att bryta den breda enigheten om sanktionerna mot Ryssland.

Frågan om sanktioner mot Ryssland diskuterades tidigare i maj vid de nordiska utrikesministrarnas möte i finska Borgå. Danmarks utrikesminister Kristian Jensen rosade då särskilt Islands stöd för sanktionerna eftersom landet står utanför EU.

Tidigare i år har det inom EU talats om att häva sanktionerna mot Ryssland till sommaren. Om så blir fallet återstår att se. Utrikesdepartementet har det senaste året försökt hitta nya exportmarknader åt fiskeindustrin. En rapport väntas på Lilja Alfreðsdóttirs bord under nästa vecka.

Här kan du läsa mer om sanktionerna mot Ryssland.

Lägsta barnafödandet i Islands historia

Isländska kvinnor föder i snitt 1,81 barn under sitt liv. Det är den lägsta fertiliteten i landets historia - eller åtminstone sedan det började att föras statistik över barnafödandet 1853. Samtidigt föder kvinnor sitt första barn allt senare. Förra året var den genomsnittliga förstföderskan 27,4 år. Det visar statistik från Hagstofa Íslands.

Så sent som 2008 var Island det europeiska land där det föddes flest barn. Sedan dess har barnafödandet minskat och var förra året 1,81 barn per kvinna. Det är en klar nedgång jämfört med 2014 då motsvarande siffra var 1,93 barn.

Aldrig tidigare har barnafödandet varit så lågt. När det började föras statistik över det 1853 var antalet barn per kvinna 5,66. Fem år senare hade det stigit till 5,69 barn.

Sedan dess har den långsiktiga trenden visat ständigt sjunkande födelsetal. År 1900 var snittet 3,93 barn per kvinna. Under det ekonomiskt svåra 1930-talet sjönk det som lägst 1939 till 2,68 barn. Efter andra världskrigets slut påbörjades ett ekonomiskt uppsving som ledde till stigande födelsetal. Toppen nåddes 1960 med 4,27 barn per kvinna. Fyrtio år senare hade snittet sjunkit till 2,1 barn, vilket brukar räknas som en nödvändig nivå för att behålla samma befolkningsnivå. Efter millennieskiftet har antalet fortsatt att minska.

Ändå föder isländska kvinnor betydligt fler barn än vad som görs i många andra europeiska länder. Under 2014 - då snittet på Island alltså var 1,93 barn per kvinna - var det högst i Turkiet med 2,17 barn och i Frankrike med 2,01 barn. Lägst var det i Portugal med 1,23 barn följt av Grekland med 1,3 barn och Cypern med 1,31 barn. Barnafödandet är alltså lägst i tre sydeuropeiska länder som har det gemensamt att de drabbats hårt av finanskraschen.

Under 2015 föddes totalt 4 129 barn på Island, varav 2 119 pojkar och 2 010 flickor. På 1 000 flickor går det alltså 1 054 pojkar. Flest barn (385) föddes i juli och färst i december (297).

På Island är den genomsnittliga förstföderskan 27,4 år. Som jämförelse var den 21,7 år mellan 1961 och 1965 då denna statistik började föras. Män är i genomsnitt något äldre än kvinnor när de blir föräldrar för första gången. Förra året blev isländska män pappor vid 30 års ålder.

Tre av tio barn föddes förra året inom äktenskap. Fem av tio barn föddes av föräldrar som bodde ihop utan att vara gifta. Och vart sjunde barn föddes av föräldrar som inte levde tillsammans. Island är därmed det land i Europa där flest barn föds utanför äktenskap. Lägst är motsvarande andel i Turkiet och Grekland med 2,8 respektive 8,2 procent.

Dagens citat

"Recent Russian behavior has caused a lot of concern for us. ... There is increased submarine activity around Iceland. There are these occasional long-range flights coming from the Kola Peninsula and [provocations] in the Baltic Sea area. ... And I think that is the reaction that you’d expect and is normal when the partnership that we were all hoping for in the wake of the fall of the Soviet Union did not really come through. We were all very hopeful in the early ’90s that we would be seeing a new world order with respect to our relationship with Russia. Unfortunately, it hasn’t turned out that way."

Geir H. Haarde, Islands ambassadör i USA, i The Washington Diplomat om relationerna till Ryssland.

lördag 21 maj 2016

Dagens bonuscitat

"Ledamotskapet skulle vara minst tre veckor, men de blir sju. Jag räknar med att detta upphör nästa helg."

Hjálmar Bogi Hafliðason, ersättare i alltinget för Framstegspartiet, säger i Morgunblaðið att han räknar med att ha gjort sin sista dag eftersom partiledaren och avhoppade statsministern Sigmundur Davíð Gunnlaugsson väntas vara tillbaka på måndag efter sju veckors ledighet - läs mer här.

Isländska män blir äldst i Europa

Inte i något annat europeiskt land lever män så länge som de gör på Island. Den genomsnittlige mannen kan i dag se fram emot att leva i 81 år. Medellivslängden för kvinnor sjunker - men är hela 83,6 år. Island har även Europas lägsta spädbarnsdödlighet. Under 2015 dog 1,9 barn av 1 000 under det första levnadsåret. Det visar statistik från Hagstofa Íslands.

Medellivslängden på Island är bland de högsta i världen både för män och för kvinnor. Under 2015 blev den genomsnittlige mannen 81 år, vilket är den högsta medellivslängden i Europa. Aldrig tidigare har den varit så hög i något europeiskt land.

Den genomsnittliga kvinnan blev 83,6 år. Anmärkningsvärt är att medellivslängden för kvinnor har sjunkit sedan 2012, då den var 83,9 år.

Skillnaden mellan mäns och kvinnors medellivslängd är nu bara 2,6 år. När Hagstofa Íslands började föra statistik över medellivslängd var gapet betydligt större. Under perioden 1971 till 1975 blev män 71,6 år och kvinnor 77,5 år.

Även under perioden 2005 till 2014 blev isländska män äldst i Europa med ett snitt på 80,2 år. Därefter följde Schweiz med 80 år, Sverige och Liechtenstein med 79,5 år, Italien med 79,4 år och Norge och Spanien med 78,9 år. Den lägsta medellivslängden fanns i Ryssland med 61,6 år följt av Ukraina med 64 år och Moldavien med 65,6 år.

Under samma period var medellivslängden för isländska kvinnor 83,7 år. Högst var den i Frankrike och Spanien med 85,1 år. Därefter följde Schweiz med 84,7 år, Italien med 84,6 år och Liechtenstein med 84,1 år. Kortast var den i Moldavien med 73,6 år, Ryssland med 74 år och Ukraina med 74,8 år.

Island har dessutom Europas lägsta spädbarnsdödlighet. Under 2015 dog 1,9 av 1 000 nyfödda barn under det första levnadsåret. Siffran för perioden 2005 till 2014 var 1,8 barn. Tvåa var Sverige och Finland med 2,5 barn på 1 000. Högst var spädbarnsdödligheten i Turkiet med 15,3 barn på 1 000.

Djúpivogur ger bidrag till nybyggare i kommunen

Bostadsbristen i Djúpivogur gör nu att kommunen inför ett bidrag till alla som bygger nytt. Nya bostadshus kan få upp till 1,5 miljoner isländska kronor i bidrag. Den som kan få stödet måste vara folkbokförd i kommunen och huset måste stå klart senast under 2017. Det går inte att få bidrag för sommarbostäder.

För två år sedan drabbades Djúpavogshreppur av ett hårt slag när Vísir lade ned anläggningen på orten. Därmed försvann 90 procent av fiskekvoterna från Djúpivogur. Samtidigt flyttade ett femtiotal invånare till Grindavík, den ort där Vísir samlat kvoter och beredning av fångster.

Satsningar på fiskodling har räddat några av jobben inom branschen, men fisket i Djúpivogur är i dag betydligt svagare än innan Vísir övergav orten. Men andra jobb - i synnerhet inom turistnäringen och den offentliga sektorn - har skapats på orten.

2014 - innan Vísir flyttade - hade Djúpivogur 372 invånare och hela kommunen 470 invånare. Året därpå hade antalet invånare i kommunen sjunkit till 422 personer. I januari i år hade antalet invånare på nytt ökat till 456 personer. Det dröjde alltså bara ett år innan kommunen hade växt till nästan samma storlek som före Vísirs nedläggning.

I kommunen råder nu bostadsbrist. Flera bostadshus har de senaste åren byggts om till övernattningsställen för turister. Djúpavogshreppur är dessutom en ung kommun. Inte i någon annan isländsk kommun går en så hög andel av invånarna i förskola.

För att få fler att bygga ger nu kommunen 1,5 miljoner isländska kronor i bidrag till nya bostadshus i Djúpavogshreppur. För att kunna få bidraget måste den som bygger vara folkbokförd i kommunen. Huset måste också stå klart senast 2017. Det går enligt beslutet inte att få bidrag för sommarbostäder och för bostäder som är mindre än 60 kvadratmeter. Ansökan kan först göras när bygglov och andra tillstånd finns.

Här kan du läsa mer om Vísirs nedläggning i Djúpivogur.

Dagens citat

Foto: Pressbild
"Guðni var en dåligt känd forskare i tröja­ fram till att vissa samhällskrafter­ bestämde­ att detta var rätt man för ämbetet.­ ... Så till sist steg prinsen fram, fullbordad och vackert skapad av medier.­ Bakom kandidaturen står partiers väl smorda valmaskineri som vet exakt hur det är möjligt att spela med
godtrogna människor."

Presidentkandidaten Hildur Þórðardóttir skriver i Kjarninn att rivalen Guðni Th. Jóhannesson skulle vara en etablissemangskandidat som lanserats av medierna i samband med vårens regeringskris.

fredag 20 maj 2016

Grottan Skriðnahellir öppen på nytt efter tjugo år



En ölburk, ett ljus och resterna av ett bål var vad Bergvin Snær Andrésson och Hlynur Sveinsson stötte på när de grävde fram grottan Skriðnahellir. För omkring tjugo år sedan täpptes öppningen till av ett jordskred. Om det var grottan som kollapsade eller ett skred som drog förbi stod klart först under pingsthelgen. Efter att ha tagit upp fyra ton sten och grus hittade de grottan oförstörd.

Skriðnahellir är en del av Njarðvíkurskriður, ett område nära Borgarfjörður Eystri där jordskred är mycket vanliga. För omkring tjugo år sedan begravdes Skriðnahellir i ett jordskred. Reynir Björnsson började något år därpå att gräva ut grottan. För att inte platsen skulle falla i glömska lämnade han en spade efter sig med förhoppningen om att förbipasserande då och då skulle hjälpa till.

Under pingsthelgen bestämde sig Bergvin Snær Andrésson och Hlynur Sveinsson för att göra ett ordentligt försök. Efter att ha grävt upp runt fyra ton sten och grus fann de öppningen till grottan. Öppningen är dock så smal att de fick åla sig tio meter ned. Men själva grottan är närmare tio meter bred med en takhöjd på minst tre meter.

Grottan har alltså stått orörd i tjugo år. Inne i Skriðnahellir hittade de rester från de senaste besökarna - en ölburk, ett ljus och resterna av ett bål. För att grottan ska bli tillgänglig för allmänheten behöver den dock grävas ut ytterligare. Ovan kan du se en film från arbetet.

Näst lägsta arbetslösheten på Island efter finanskrisen

Arbetslösheten sjönk i april till 2,5 procent. Det är den näst lägsta siffran sedan finanskraschen drabbade Island hösten 2008. För första gången sedan dess finns inte längre de flesta arbetslösa på Suðurnes. Det var dessutom fler män än kvinnor som fick jobb under april. Vinnumálastofnun räknar med en fortsatt minskning även under maj. Arbetslösheten kan i sommar sjunka under 2 procent.

Under april sjönk arbetslösheten med 0,2 procentenheter till 2,5 procent. Bara en gång sedan finanskrisen drabbade landet hösten 2008 har arbetslösheten varit lägre - 2,4 procent i september förra året. I april 2015 var arbetslösheten 3,4 procent.

Vinnumálastofnun räknar med en fortsatt minskning även under maj. Redan då kan förra årets notering passeras. I sommar kan arbetslösheten dessutom sjunka under 2 procent, något som inte heller har hänt sedan tiden före kraschen.

Arbetslösheten minskade i samtliga regioner under april. För första gången sedan Island drogs in i finanskrisen är arbetslösheten inte högst på Suðurnes.

Nu finns den högsta arbetslösheten i Reykjavíkområdet med 2,7 procent, vilket motsvarar en minskning med 0,2 procentenheter jämfört med mars. På Suðurnes var arbetslösheten 2,6 procent (-0,4), i Norðurland eystra 2,6 procent (-0,4), Västfjordarna 2,4 procent (-0,3), Suðurland 2,1 procent (-0,1), Austurland 1,9 procent (-0,2), Vesturland 1,8 procent (-0,1) och Norðurland vestra 1,4 procent (-0,2).

Fyra isländska kommuner hade full sysselsättning under april: Helgafellssveit och Skorradalshreppur i Vesturland, Akrahreppur i Norðurland vestra och Fljótsdalshreppur i Austurland. I ytterligare tio kommuner fanns bara en enda person inskriven som arbetslös.

Det var fler män än kvinnor som kom i arbete under april. Bland män var arbetslösheten 2,2 procent (-0,3) och bland kvinnor 2,9 procent (-0,2).

Även långtidsarbetslösheten minskade något under april. Av dem som stod utanför arbetsmarknaden hade 49 procent varit utan jobb i över ett halvår och 23 procent i över ett år.

Här kan du läsa mer om arbetslösheten på Island.

Nedläggning hotar Finnbogastaðaskóli - en elev kvar i höst

Bara en enda elev ser ut att finnas kvar på Finnbogastaðaskóli i Árneshreppur till hösten. Därmed står kommunens skola enligt RÚV inför ett akut nedläggningshot. Och om skolan försvinner kommer det att bli svårt att locka nya familjer till kommunen. Finnbogastaðaskólis öde kan bli vad som avgör framtiden för Árneshreppur.

I dag går fem elever på Finnbogastaðaskóli vid Trékyllisvík i Árneshreppur. Men till hösten ser det ut att bara bli en enda elev kvar. Gården Bær, där två av dagens elever är hemmahörande, har redan satts ut till försäljning. Och bönderna på ytterligare två gårdar har långt gångna planer på att sälja. På en av dem bor två elever till.

Árneshreppur i Västfjordarna är Islands mest isolerade kommun. Enda sättet att ta sig till kommunen landvägen är längs en smal och krokig grusväg som sällan är framkomlig under vintern. Laviner och oväder håller den i regel stängd flera månader i sträck.

På pappret har Árneshreppur 55 invånare. Antalet året runt-boende är ungefär 35 personer. Länge har Finnbogastaðaskóli varit något av hjärtat i kommunen. Skolan - som grundades 1929 - har gjort det möjligt för familjer att bo kvar i den isolerade kommunen. Dessutom skapar den flera arbetstillfällen.

I takt med att Árneshreppur avfolkats har antalet elever minskat. På senare år har dock utflyttningen tagit en paus. Skolan hade som färst elever under 2007 och 2008, då bara två barn gick på Finnbogastaðaskóli.

För första gången diskuterar kommunpolitikerna nu öppet en nedläggning av skolan. Kommunalrådet Eva Sigurbjörnsdóttir säger till RÚV att politikerna i fullmäktige letar efter andra lösningar, men om fyra elever försvinner och inga nya barnfamiljer flyttar till Árneshreppur anser hon att det inte är rimligt att hålla skolan öppen:
"Om mardrömmen blir verklighet så försvinner nästan alla barn från bygden i höst. ... Jag tycker inte att det är acceptabelt att ha ett barn i skolan, för barnets skull. Det kan säkert få den bästa undervisningen och den bästa servicen i världen, men den sociala biten skulle fattas."
Om skolan stängs är det inte osannolikt att även den sista barnfamiljen lämnar Árneshreppur. Till grundskolan i Drangsnes är avståndet nio mil och till skolan i Hólmavík tio mil. Även när väglaget är som bäst är det minst två och en halv timmes körning varje dag. Under vinterhalvåret är vägen ofta oframkomlig eftersom den bara plogas två gånger i veckan - och mellan 5 januari och 20 mars plogas den inte alls.

Att hela kommunen skulle överges är ett scenario som har diskuterats många gånger. De första larmen om utflyttningen kom redan i mitten på 1960-talet när den sista fiskeindustrin försvunnit från Árneshreppur. Mellan 2007 och 2009 hade Árneshreppur dessutom färre än de 50 invånare som krävs för att vara en självständig kommun. De senaste åren har antalet invånare stabiliserat sig strax över gränsen.

Men om tre familjer försvinner är det på sikt inte bara skolan som hotas. Utflyttningen slår mot den lilla service som finns kvar i kommunen. Eftersom kommunen är så isolerad under halva året är det svårt att skapa jobb. Både kommunikationerna och tillgången till bredband är dålig. I dag dominerar fårbönder det lokala näringslivet.

Avsaknaden av ett varierat näringsliv är ett problem. I kommunen finns få jobb för högskoleutbildade. Många lämnar Árneshreppur redan efter grundskolan och återvänder inte eftersom arbetsmarknaden är så begränsad. Eva Sigurbjörnsdóttir säger till RÚV att ett problem är alla de som flyttar men som behåller gården som sommarbostad:
"Människor är nedstämda på grund av detta. Jag vågar faktiskt bekräfta det. Om de först är bestämda med att flytta och de har satt ut fastigheten till så kan det vara något bra och positivt för kommunen. Man vet aldrig."
Om det ringer in på Finnbogastaðaskóli i höst återstår att se. Annars riskerar inte bara skolans utan hela kommunens dagar att vara räknade.

Här kan du läsa mer om utflyttningen från Árneshreppur.

Dagens citat

"Jag har ingen hemsk ambition till det. Jag har tillfredsställt alla mina ambitioner. Jag har besökt alla världens slott. Jag har rest fem eller sex gånger till Vita huset, träffat alla kungar och fem amerikanska presidenter och allt detta. Så jag hetsar inte upp mig så jag kan inte låtsas att jag är oerhört spänd över det."

Presidentkandidaten Davíð Oddsson säger till Vísir att han inte har någon särskild lust att bli president.

torsdag 19 maj 2016

Renar på besök i Bakkafjörður

Renar har blivit en allt vanligare syn i Bakkafjörður på nordöstra Island. De senaste åren har åtminstone en hjord uppehållit sig allt oftare i trakterna kring Vopnafjörður och Bakkafjörður. Nyligen syntes en hjord till alldeles utanför Þórshöfn ytterligare en bit norrut.

När renarna lämnar hedarna och ger sig in i det lilla samhället Bakkafjörður är det campingplatsen och fotbollsplanen som är mest intressanta. Nyligen filmade Járnbrá Ólafsdóttir en hjord på promenad genom samhället. Hon säger till RÚV att renarna inte alls är särskilt skygga:
"De har blivit otroligt lugna. Vi kan åka förbi dem och de springer bara några meter och stannar. Så de är inte skygga. ... Jag tror att detta är tredje eller fjärde vintern som de kommer ned i samhället. Barnen tycker att det är fantastiskt att uppleva att de kan titta ut genom rumsfönstret eller fönstret i skolan och se vilda djur."
Här kan du se bilder som Gunnlaugur Steinarsson tog under ett annat renbesök på orten.

Flygplatsen i Keflavík växer - och det blir dyrare att parkera



Redan till sommaren växer flygplatsen i Keflavík med sex nya gejter och 9 000 kvadratmeter. I år väntas över sex miljoner resenärer till flygplatsen. Intill flygplatsområdet finns nu planer för ett stort köpcentrum. Samtidigt höjs avgifterna för att parkera vid flygplatsen redan den 1 april i år.

Under 2015 reste 4 855 505 passagerare via Keflavík, en ökning med hela 25,5 procent jämfört med det tidigare rekordåret 2014. Av dessa var det en knapp tredjedel som bara mellanlandade på Island, och alltså aldrig lämnade flygplatsen. Flest var resenärerna i juli då 662 750 passagerare reste från Keflavík.

Ökningen väntas fortsätta i samma takt i år. Under 2016 räknar flygplatsmyndigheten Isavia enligt ett pressmeddelande med att 6,25 miljoner reser från Keflavík.

Redan i dag har flygplatsen en kapacitet på 10 miljoner passagerare. Men då behöver avgångarna spridas ut bättre över dygnet. I dag reser majoriteten av passagerarna vid tre tidpunkter - mellan 6 och 8 på morgonen, mellan 15 och 18 på eftermiddagen och mellan 24 och 02 på natten. Resten av dygnet är det ganska glest mellan avgångarna.

Skälet till att en så stor del av trafiken är koncentrerad till några få timmar är Icelandairs och Wow Airs sätt att använda Keflavík som ett nav för trafik mellan Europa och Nordamerika. För att resenärer på väg mellan kontinenterna ska kunna byta flyg utan lång väntetid krävs det att avgångar och ankomster sker vid samma tid.

För att kunna ta emot allt fler passagerare växer flygplatsen redan till sommaren med sex nya gejter och 9 000 kvadratmeter. Till sommaren 2017 ska ytterligare 7 000 kvadratmeter stå klara. Fram till år 2032 väntas flygplatsens storlek dubbleras jämfört med i dag till 140 000 kvadratmeter. Då ska den kunna ta emot 13,8 miljoner passagerare - men om fördelningen över dagen förbättras blir kapaciteten betydligt större.

Flygplatsen har växt betydligt snabbare än vad någon tidigare tänkt sig. Så sent som 2006 klubbades en detaljplan som skulle gälla till och med 2025. Nu finns ett förslag till detaljplan fram till år 2030 ute.

Även parkeringsplatserna ska bli fler. Redan den 1 april blev de också betydligt dyrare. Korttidsparkeringen vid flygplatsen kostar nu 500 isländska kronor den första timmen och därefter 750 kronor per timme. Tidigare var priset 230 kronor i timmen. Precis som tidigare förblir den första kvarten gratis.

På långtidsparkeringen är det nya priset 1 250 kronor för det första dygnet, en höjning med 300 kronor. Det uppger Isavia i ett pressmeddelande.

Bara någon kilometer från flygplatsen ligger Rósaselstorg, en rondell där trafik till och från flygplatsen, Keflavík, Reykjavík, Sandgerði och Garður möts. Där planerar nu Kaupfélag Suðurnesja för ett stort köpcentrum. Tomten är på 20 000 kvadratmeter, men inledningsvis handlar det om butikslokaler på 2 000 kvadratmeter.

Livsmedelsbutiken Nettó kommer att flytta in i lokaler vid Rósaselstorg. Där kommer att finnas restauranger, bensinstation och annan service som nyttjas av turister. Den första etappen ska stå klar tidigt 2017.



Ovan kan du se två filmer där Isavia visar hur framtidens flygplats är tänkt att se ut.

Två av tre islänningar anser presidentämbetet är viktigt

Två av tre islänningar anser att presidentämbetet är viktigt. En av fem tycker att det har liten betydelse. Men det är bara en på åtta som helt vill skrota det. Det är framför allt unga väljare som upplever att ämbetet inte fyller någon direkt funktion. Däremot är det främst äldre islänningar som vill lägga ned det. Det visar en undersökning utförd av Maskína.

I det förslag till ny konstitution som togs fram av grundlagsrådet fanns presidenten kvar, men som ett ämbete med tydligare konturer än i dag. Ett av syftena med förslaget var just att definiera presidentens roll. Från vissa håll har det talats om att ämbetet borde läggas ned - ofta är det en åsikt som hörs från personer som anser att det allt mer utvecklats i en riktning mot ett kungahus.

Men det finns en stor uppslutning bakom ämbetet. Hela 36,7 procent anser att ämbetet är viktigt. Ytterligare 30,7 procent tycker att det är nödvändigt.

De tveksamma är betydligt färre. 20,9 procent svarar att ämbetet har liten betydelse, men att det inte ska läggas ned. 11,7 procent uppger däremot att ämbetet bör skrotas helt och hållet.

Bland islänningar som inte har fyllt 25 år är det 46,4 procent som tycker att ämbetet är nödvändigt - vilket är den högsta andelen i någon åldersgrupp. Men i samma grupp är det också 28,3 procent som tycker att det inte fyller någon större funktion. I gruppen 55-åringar och äldre finns de flesta som vill avveckla ämbetet, 15,7 procent.

Någon större skillnad mellan andra väljargrupper finns inte förutom när det kommer till partisympatier. Hela 46,9 procent av Framstegspartiets väljare anser att ämbetet är nödvändigt - att jämföra med 15,9 procent inom Gröna vänsterns led. Inom just Gröna vänstern är det dock 46,8 procent som beskriver presidentämbetet som viktigt. De här två partierna utgör också ytterligheterna när det gäller uppfattningen att ämbetet har liten betydelse - en åsikt som 30,1 procent av Gröna vänsterns men bara 10,6 procent av Framstegspartiets väljare skriver under på.

Socialdemokraternas anhängare är mest sugna på att lägga ned ämbetet. Den uppfattningen har 18,8 procent av partiets sympatisörer. Samma åsikt har bara 6,2 procent av Framstegspartiets väljare.

När det gäller presidentkandidater är det Davíð Oddssons väljare som oftast upplever att ämbetet är nödvändigt. Det svarar hela 43,6 procent. Motsvarande siffror för Guðni Th. Jóhannesson och Andri Snær Magnason är 28,4 procent. Av Andri Snær Magnasons sympatisörer är det 32,1 procent som tycker att presidenten spelar liten roll - något som bara 9,2 procent av Davíð Oddssons väljare håller med om.

Av Halla Tómasdóttirs anhängare är det 17,6 procent som vill skrota ämbetet, vilket är den högsta siffran för de fyra kandidater som har störst stöd i opinionsmätningarna.

Deltagarna i undersökningen fick också sätta betyg på den avgående presidenten Ólafur Ragnar Grímsson. Där är 63,4 procent nöjda med hans insatser sedan han valdes 1996. Vidare är 21,9 procent varken nöjda eller missnöjda och 14,7 procent är missnöjda.

Nöjdast är Framstegspartiets och Självständighetspartiets väljare. Mest missnöjda med honom är Gröna vänsterns och Socialdemokraternas anhängare.

Bland Davíð Oddssons sympatisörer är det 86,5 procent som gör tummen upp för Ólafur Ragnar Grímssons tjugo år som president. Missnöjet är mest utbrett bland Andri Snær Magnasons anhängare, där 29,4 procent svarar att de inte ger den avgående presidenten godkänt betyg.

Här kan du läsa mer om presidentvalet.

Dagens citat

"Socialdemokraterna är i knipa och sannolikt långt ifrån vad partimedlemmarna anser acceptabelt. Partiet grundades för att förena vänstersinnade och nå avsevärt stöd, men det är nu ganska länge sedan det var i den positionen."

Eiríkur Bergmann Einarsson, professor i statsvetenskap vid Háskólinn á Bifröst, i Morgunblaðið om Socialdemokraternas kris och extrakongress.

onsdag 18 maj 2016

Magnús Ingi Magnússon hoppar av presidentvalet

Magnús Ingi Magnússon ställer inte upp i sommarens presidentval. Skälet är att han inte lyckats samla tillräckligt antal underskrifter på norra och östra Island. Nu siktar han i stället på att kandidera till alltinget. Magnús Ingi Magnússons avhopp innebär att det i dagsläget är tolv personer som avser att ställa upp i valet.

Tio kandidater lämnade i går in sina listor med namnteckningar till valnämnden i den nordöstra valkretsen. De tio var Andri Snær Magnason, Ástþór Magnússon, Davíð Oddsson, Elísabet Jökulsdóttir, Guðni Th. Jóhannesson, Guðrún Margrét Pálsdóttir, Halla Tómasdóttir, Hildur Þórðardóttir, Magnús Ingberg Jónsson och Sturla Jónsson.

De kvarvarande tre som inte gett upp hoppet om att samla tillräckligt antal underskrifter - Baldur Ágústsson, Benedikt Kristján Mewes och Magnús Ingi Magnússon - har till och med fredag på sig att komplettera listorna.

Sent på tisdagskvällen kom beskedet från Magnús Ingi Magnússon att han ger upp. Han skriver på Facebook att skälet är att han inte lyckats samla in tillräckligt många underskrifter på norra och östra Island.

Magnús Ingi Magnússon tackade dem som skrivit under - många i utbyte mot gratis hamburgare på hans restaurang Texasborgarar - och sade att det varit "en rolig tid och en god erfarenhet". Därför tar han nu i stället sikte på det kommande alltingsvalet. Där efterlyser han någon som vill samarbeta med honom.

Frågor som Magnús Ingi Magnússon vill driva är lägre skatter, ny grundlag, privatiserad sjukvård, nytt fiskekvotsystem där alla fångstkvoter säljs på auktion och ökad transparens inom statsapparaten.

Avhoppet betyder att det blir högst tolv personer som ställer upp i presidentvalet den 25 juni.

Här kan du läsa mer om valet.

Piratpartiet fortsätter tappa väljare till Gröna vänstern

Självständighetspartiet och Gröna vänstern är de två isländska partier som just nu lockar allt fler väljare. Samtidigt fortsätter Piratpartiet att förlora stöd. För övriga partier i alltinget - Framstegspartiet, Socialdemokraterna och Ljus framtid - är läget fortsatt dystert. Det visar en opinionsmätning utförd av Félagsvísindastofnun på uppdrag av Morgunblaðið.

Regeringskrisen i början av april resulterade i ett nyval planerat till oktober. Trots att Självständighetspartiet drogs in i härvan kring ministrars bolag i skatteparadis har opinionssiffrorna stärkts. För koalitionspartnern Framstegspartiet har utvecklingen däremot gått i motsatt riktning.

Självständighetspartiet får nu 28,2 procent, en ökning med 4,9 procentenheter jämfört med den mätning som gjordes i samband med regeringskrisen. Därmed återtar Självständighetspartiet positionen som Islands största parti. Piratpartiet får 25,8 procent, en tillbakagång med 5,1 procentenheter.

Piratpartiet har alltså även hos Félagsvísindastofnun förlorat ställningen som störst i landet. Utvecklingen är anmärkningsvärd. Piratpartiet är nu 2,6 procentenheter mindre än Självständighetspartiet. Vid årsskiftet var marginalen 10,1 procentenheter till Piratpartiets fördel.

Många av de väljare som tidigare sympatiserade med Piratpartiet verkar nu i stället sätta sina förhoppningar till Gröna vänstern. Stödet ökar med 4,2 procentenheter till 18,9 procent.

De tre övriga partierna i alltinget kämpar mot sviktande väljarstöd. Framstegspartiet får 8,2 procent, en minskning med 4,7 procentenheter. Det förefaller alltså vara så att väljarna strömmar från Framstegspartiet till Självständighetspartiet.

Socialdemokraterna har 8,9 procent av väljarna bakom sig, en nedgång med 0,6 procentenheter. Ljus framtid får snäppet längre upp till alltingets femprocentsspärr. Stödet är 4,4 procent, en minskning med 0,4 procentenheter.

Det nya högerpartiet Renässans - som grundas formellt i nästa vecka - får 3,5 procent. Även Gryning och Folkfronten särredovisas. De får 0,9 respektive 0,5 procent. Övriga partier får tillsammans 0,7 procent.

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

Davíð Oddsson till attack mot Guðni Th. Jóhannesson

I stället för att beskriva torskkrigen som ett hjältedåd skildrar Guðni Th. Jóhannesson dem som en skrytsam vandringssägen. Dessutom vill han rasera grundlagen och på sin tid tog han ställning för ett statligt ansvar för Icesave. Så låter det när Davið Oddsson går till attack mot Guðni Th. Jóhannesson, som just nu har ett stort försprång i opinionsmätningarna inför presidentvalet.

Davíð Oddsson ligger just nu 50 procentenheter efter Guðni Th. Jóhannesson i väljarbarometrarna inför presidentvalet om drygt fem veckor. Hans taktik för att försöka minska gapet känns igen från hans ledare i tidningen Morgunblaðið. Guðni Th. Jóhannesson utmålas av Davíð Oddsson närmast som en landsförrädare.

Ordkriget riktat mot Guðni Th. Jóhannesson började i en tv-intervju i Stöð 2 i söndags. Davíð Oddsson förklarade dock först att han skulle bli en billig president. Om han skulle väljas lovade han att avstå från lönen på 2,3 miljoner isländska kronor i månaden. I stället skulle han nöja sig med pensionen på 40 procent av detta belopp:
"Så har jag bestämt mig för att folket får mig billigt för jag kommer inte att ta emot någon lön som president på Bessastaðir. Jag tänker inte tillåta staten att betala mig lön. Jag får en pension som kanske är ungefär 40 procent av presidentlönen och jag tycker att det räcker åt mig. Jag vill minska snobberiet och prålet på Bessastaðir."
Dessutom meddelade Davíð Oddsson att han skulle resa på betydligt färre utlandsfärder. Lönen går dock inte att avstå. Däremot skulle han bara få ut 60 procent eftersom pensionsdelen skulle dras av.

Vissa påminde dock om att Davíð Oddssons erbjudande hade kunnat vara mer generöst om det inte varit för honom själv. I en lag som stiftades 2003, när Davíð Oddsson var statsminister, klubbades att alla som varit statsminister i minst ett år skulle få en pension motsvarande presidentens i stället för en ministers. I dagsläget tjänar presidenten en miljon mer i månaden än statsministern.

Lagen revs upp 2009 efter finanskraschen. Då beslutades dessutom att den som hade andra inkomster från staten skulle gå miste om motsvarande pension.

Davíð Oddsson kallade Guðni Th. Jóhannesson "en utmärkt person". Därefter gick han till frontalangrepp mot den presidentkandidat som just nu har två tredjedelar av väljarkåren bakom sig. I praktiken beskrev han Guðni Th. Jóhannesson som en person som ständigt motarbetade Islands intressen.

Som historiker har Guðni Th. Jóhannesson intresserat sig för de så kallade torskkrigen, de konflikter som Island hade med Storbritannien i samband med att landets ekonomiska zon i omgångar utökades till 200 sjömil. Davíð Oddsson hävdade att Guðni Th. Jóhannesson förminskat de hjältedåd som utfördes under konflikterna. I stället beskrev han dem som "vandringssägner och självgodhet".

Vidare ansåg Davíð Oddsson att det var ett psykologiskt problem att personer som Guðni Th. Jóhannesson inte visade folket tillräcklig respekt. Som argument nämnde han att rivalen en gång i tiden förespråkat såväl EU-medlemskap som ja till statligt ansvar för Landsbankis Icesave i den andra folkomröstningen i frågan:
"Han måste vara uppriktig och inte fly ifrån det."
Davíð Oddsson angrep även Guðni Th. Jóhannesson för hans positiva inställning till en ny grundlag. Davíð Oddsson ansåg att han ville förstöra den befintliga lagen. Ett sådant steg hävdade han skulle urholka ämbetet och flytta makten till ett svagt parlament.

Guðni Th. Jóhannesson bemötte i går kritiken. Han sade till Vísir att han i sin roll som historiker inte fattat beslut i några ödesfrågor. Han stod fast vid att grundlagen bör ändras så att en viss del av folket ska kunna kräva en folkomröstning i en fråga:
"Jag vill att vi lär oss av det förflutna och därför vill jag att det i grundlagen införs en bestämmelse om att folket själv ska ha det sista ordet i de största frågorna. ... Detta är ganska oskyldigt och innebär inte något raserande. ... Jag har aldrig stuckit under stol med att jag stödde och godkände det tredje avtalet om Icesave precis som 40 procent av väljarna och en majoritet av alltingsledamöterna, och nästan hela Självständighetspartiets alltingsgrupp. Man lyssnade på argument för och emot och fattade så ett informerat beslut."
Att Davíð Oddsson skulle gå till angrepp mot Guðni Th. Jóhannesson var väntat. Problemet är att sättet han gör det på för många påminner om hur han var som statsminister och centralbankschef och hur han är som chefredaktör för Morgunblaðið. Davíð Oddsson har definitivt en stor skara anhängare - men i dagsläget är andelen islänningar som avskyr honom betydligt större.

Frågan är vilka väljare han egentligen skulle kunna locka över. Det är inte många som står i valet mellan just Davíð Oddsson och Guðni Th. Jóhannesson. En kampanj baserad på tveksamma tolkningar och aggressiva attacker riskerar att motarbeta sig själv. Uppenbarligen ser dock Davíð Oddsson det som sin enda möjlighet i dagsläget.

Här kan du läsa mer om opinionsläget inför valet.