torsdag 8 december 2016

Dyrare att gå på badhus i Reykjavík efter nyår

950 isländska kronor kostar inträdet för vuxna till de kommunala badhusen i Reykjavík efter årsskiftet. Priset på enkelbiljetter höjs betydligt mer än priserna för olika rabattkort. Efter finanskraschen har kommunen gång på gång höjt inträdet. Så sent som 2010 kostade en enkelbiljett bara 360 kronor.

Vid nyår höjs inträdet till badhus i Reykjavík med 50 isländska kronor till 950 kronor. Enkelbiljetter - som främst köps av turister - har de senaste åren blivit betydligt dyrare. Inom loppet av åtta år har priserna skjutit i höjden och blivit mer än dubbelt så dyra jämfört med 2010. Då gick inträdet på 360 kronor.

Priset för barnbiljetter höjs med en tia till 150 kronor. Tiokort för vuxna höjs med en hundralapp till 4 000 kronor. Och årskortet höjs med en tusenlapp till 32 000 kronor.

Ny flygplats enda hoppet om pålitligt flyg till Ísafjörður

Sedan i våras har över 150 flyg till och från Ísafjörður ställts in. Samtidigt är reservflygplatsen i Þingeyri obrukbar under vintern. Lokalbefolkningen litar därför allt mindre på flygtrafiken. Enligt flygplatsbolaget Isavia kan problemen bara avhjälpas genom en ny flygplats. Men någon sådan finns det inte planer för i dag.

I våras förnyade inrikesbolaget Flugfélag Íslands sin flotta. Kvar finns bara två plan som kan trafikera sträckan mellan Reykjavík och Ísafjörður i Västfjordarna. De nya planen är nämligen för stora för att kunna använda flygplatsen i Ísafjörður.

Sedan två tredjedelar av de äldre flygplanen togs ur trafik i våras har över 150 turer till och från Ísafjörður ställts in. Nyligen var ett av de två planen på service när det andra behövde repareras. Plötsligt hade Flugfélag Íslands inget plan som kunde trafikera sträckan. Den stora majoriteten av flygningarna ställs dock in på grund av dåligt väder.

Förutsättningarna i Ísafjörður är mycket speciella. Flygplatsen är omgiven av berg i tre av fyra riktningar. Bergen gör att det inte går att belysa flygplatsen tillräckligt. Därför är det inte tillåtet att landa i Ísafjörður när det är mörkt.

Flugfélag Íslands flyger två turer om dagen mellan Reykjavík och Ísafjörður. Förutsättningarna gör att flygplatsen bara kan användas till omkring 70 procent. För att öka den siffran renoverades flygplatsen i Þingeyri 2006 för 300 miljoner isländska kronor. I Þingeyri är det möjligt att landa i vindriktningar som gör det omöjligt att landa i Ísafjörður.

Þingeyri har dock sällan kunnat användas som reservflygplats. Den behövs mest under vintern - men tjäle har förstört beläggningen och den kan därför inte användas under vintermånaderna. Att reparera beläggningen kostar ytterligare 100 miljoner. Frågan är om det är samhällsekonomiskt motiverat med tanke på att den innan skadorna uppstod användes i snitt ungefär femton gånger om året.

Bland lokalbefolkningen är det allt fler som anser att flyget blivit för opålitligt. I stället väljer många att ta bilen till Reykjavík. Sedan några år tillbaka går det att köra hela vägen mellan Ísafjörður och Reykjavík på asfalt.

Arna Lára Jónsdóttir är ordförande för kommunfullmäktige i Ísafjörður. Hon säger till RÚV att osäkerheten kring flyget är ett stort bekymmer för invånarna:
"Här har vi inga allmänna kommunikationer så vi förlitar oss mycket på flyget. Så det har stor inverkan när det är störningar inom flyget på de sätt som det har varit."
Problemen i Ísafjörður kan bara lösas genom att bygga en ny flygplats. Det anser Jón Karl Ólafsson, som är chef för flygplatsbolagets Isavias inrikesflygplatser. Han säger till RÚV att Isavia har för avsikt att undersöka förutsättningarna för flygplatsbyggen på ett par ställen som skulle kunna ersätta dagens flygplats:
"Vi kan säga som så att den inte hade byggts där i dag. Det skulle sannolikt inte ges tillstånd för ett sådant bygge i dag. Vi kan inte röja undan fjällen och det är inte realistiskt att belysa flygplatsen där. Det är helt enkelt alldeles för dyrt och miljömässigt för svårt att göra det. Så om vi ska förbättra nyttjandeandelen, som inte är tillräckligt bra, så är faktiskt det enda sättet att titta på andra alternativ."
Flygets opålitlighet har inte bara fått fler att ta bilen i stället. Det är en utveckling som i sig äventyrar flygets framtid. Om passagerarunderlaget på sträckan minskar ytterligare minskar också sannolikheten för att staten ska finansiera bygget av en ny flygplats i regionen.

Här kan du läsa mer om isländska flygplatser.

Bjarni Benediktsson: Nyval till våren ingen katastrof

Om det parlamentariska läget är så låst att den enda lösningen är nyval är det ingen katastrof. Det anser Självständighetspartiets ledare Bjarni Benediktsson. Han säger till RÚV att han är förvånad över att attityderna mellan partierna inte mjukats upp efter valet. Bjarni Benediktsson tror dock att det är möjligt att bilda regering - men vägen dit liknar han vid en labyrint.

Under onsdagen debatterades budgetförslaget för 2017 i alltinget. Trots att det handlar om en tjänstemannabudget är det avgående finansministern Bjarni Benediktsson som formellt står bakom förslaget.

Budgetdebatten innebar att inte mycket hände i överläggningarna mellan Piratpartiet, Renässans, Ljus framtid, Gröna vänstern och Renässans. Piratpartiets gruppledare Birgitta Jónsdóttir, som i fredags fick det formella uppdraget att bilda regering, har före veckans slut utlovat ett besked om samtalen ska övergå till regeringsförhandlingar.

Företrädare för de fem partierna möts igen i dag. Intresset för en fempartiregering är dock ljummet. Gröna vänstern anser inte läget förändrats sedan partiledaren Katrín Jakobsdóttir misslyckades med att bilda en koalition med samma fem partier. Renässans och Ljus framtid sneglar alltjämt även mot Självständighetspartiet. Och i synnerhet från Renässans finns det också stor skepsis mot att samarbeta med Piratpartiet.

Katrín Jakobsdóttir har redan sagt att det parlamentariska läget är så komplicerat att det kan bli omöjligt att bilda regering. I så fall vill hon att landet styrs av en samlingsregering fram till nyval som ska hållas i vår, alltså vid samma tidpunkt som det ordinarie valet till alltinget skulle ha skett.

Hon är inte ensam om att ha liknande funderingar. Bjarni Benediktsson säger till RÚV att det inte vore någon katastrof om regeringsbildningen misslyckades och nyval utlystes. Han är förvånad över att läget nu snart sex veckor efter valet fortfarande är så låst:
"Det är ingen katastrof om det är resultatet. Om det är resultatet av kampen på politikens arena under detta år att det som har kommit upp ur valurnorna är att det inte är möjligt att pussla ihop bitarna så att det råder förtroende och en gemensam syn på uppgifterna så gör det inget för mig om det väljs på nytt."
Bjarni Benediktsson har dock inte gett upp hoppet om en lösning på regeringskrisen. Själv hoppas han alltjämt på en koalition med Renässans och Ljus framtid. Kontakterna mellan partierna har inte upphört. Om Piratpartiets försök att bilda regering skulle misslyckas kommer de sannolikt att återupptas.

Det är av två skäl som Renässans och Ljus framtid ännu inte gett sig in i några formella förhandlingar om att bilda regering. Dels håller bägge partierna dörren öppen för att kunna bilda regering med Självständighetspartiet, dels är de långt ifrån övertygade om att Piratpartiet är regeringsdugligt.

Bjarni Benediktsson väntar alltså i kulisserna på Renässans och Ljus framtid. Han säger till RÚV att en samlingsregering och ett nyval kan bli aktuellt efter årsskiftet om det fortfarande inte finns någon regering:
"Det är demokratiskt, men jag tror inte att det nödvändigtvis är mest sannolikt i dag. Det som jag har tyckt varit sämst i allt detta är att man har gjort utfästelser åt alla håll och man har ibland känt det som om man befann sig i en labyrint - denna vägen är stängd, och tar man denna då är denna dörr öppen och dessa stängda och så har man fått följa dessa vägar, och detta har överraskat mig. Jag förstod kanske detta efter första veckorna efter valet och tänkte att detta är normalt och att detta är valets följdverkningar. attacker här i denna sal och i hela valrörelsen. Men jag är mycket förvånad över att dessa attityder inte skulle ha förändrats mer ju mer tiden går efter valet."
Här kan du läsa mer om regeringsbildningen.

Dagens citat

"A lot of marginalised people, people that nobody really cares about, people that feel left behind because the system is not working for them, have actually started to engage and work with us."

Birgitta Jónsdóttir, alltingsledamot för Piratpartiet, i BBC om partiets sympatisörer.

onsdag 7 december 2016

Turister på vandring längs Laugavegur



När det gäller turister har islänningar sett det mesta. Inte minst när det gäller klädsel. När Reykjavíkbor ligger och solar på Austurvöllur brukar turister paradera förbi i täckjackor, mössor och vantar. Men två fullt utrustade vandrare på Laugavegur tillhör ovanligheterna. Såvida de inte tagit fel på vandringsleden Laugavegur och affärsgatan i centrala Reykjavík med samma namn.

15 miljarder saknas till infrastruktur i budget för 2017

Ett överskott på 28,5 miljarder isländska kronor räknar avgående finansminister Bjarni Benediktsson med i budgeten för 2017. Men i förslaget finns stora luckor. Regeringens satsning på 15 miljarder till olika infrastrukturprojekt är helt ofinansierad. Om inte alltinget beslutar annorlunda bantas anslagen till vägbyggen under nästa år.

Både före och efter valet har Bjarni Benediktsson sagt att islänningar aldrig tidigare haft det så bra som i dag. Den avgående finansministern har hänvisat till överskott i statsfinanserna och till ökad köpkraft.

I det budgetförslag som presenterades i går väntas statskassan under 2017 göra ett överskott på 28,5 miljarder isländska kronor. Intäkterna uppgår till 772 miljarder och utgifterna till 743,4 miljarder.

Men överskottet är beroende av att beslut som redan klubbats i alltinget inte genomförs. Det handlar framför allt om de ofinansierade infrastrukturprojekt som regeringen beslutade om strax före valet. Hela 15 miljarder saknas för att de ska kunna genomföras.

Mest anmärkningsvärt är att det i budgeten bara har öronmärkts 300 miljoner för bygget av en tunnel under Dýrafjörður. Här hade regeringen tidigare beslutat om 1,5 miljarder. Tunneln är mycket efterlängtad eftersom den kommer göra det möjligt att utan omvägar färdas mellan norra och södra Västfjordarna utan genvägar även under vintern.

Anbudsprocessen för bygget pågår just nu. Om det skjuts på framtiden kommer det tveklöst att uppfattas som ett stort svek från regeringens sida.

En som protesterade mot de bantade anslagen var avgående fiske- och jordbruksminister Gunnar Bragi Sveinsson, som är Framstegspartiets parlamentariker i den valkrets där Västfjordarna ingår. På Facebook skrev han att han tänker engagera sig för att bygget påbörjas som planerat nästa år.

Bygget av en ny färja avsedd för trafik till och från Västmannaöarna har däremot inte glömts bort. Bygget får 1,1 miljarder under 2017. Den totala kostnaden är beräknad till 4,4 miljarder. Den nya färjan blir lika stor som dagens, men inte gå lika djupt och vara betydligt lättare att styra. Det ska i sin tur göra att den nya hamnen Landeyjahöfn kan användas oftare även vid ogynnsamt väder.

I det förslag som nu ligger går 27,9 miljarder isländska kronor till infrastrukturprojekt som vägbyggen. Det är 681 miljoner mindre än i år.

Större resurser till sjukvård och polis var två av de tydligaste kraven från väljarna inför alltingsvalet. Universitetssjukhuset Landspítali får 59,3 miljarder. Det är en ökning med 3,9 miljarder. Sjukhuset har uppgivit att behovet är 12 miljarder. Årets höjning kommer till stor del att ätas upp av stigande lönekostnader.

Samma sak gäller sjukhuset i Akureyri. Där höjs anslaget med en halv miljard till 7,5 miljarder.

Polisen får totalt 13,7 miljarder. Myndigheten uppskattar behovet till 16 miljarder.

Rättsväsendet får 2,4 miljarder, en ökning med 369,3 miljoner. Av dessa går 104,6 miljoner till landsrätten, en ny rättslig instans som blir den tredje nivån mellan tingsrätterna och högsta domstolen.

Turismsektorn får 2,3 miljarder under 2017, en ökning med 780 miljoner. Hela 300 miljoner läggs på att skapa förutsättningar för direkttrafik mellan flygplatserna i Akureyri och Egilsstaðir och stora flygplatser i Europa. Satsningen har hittills varit ett fiasko.

Kostnaderna för asylsökande går från 556 miljoner till 1 068 miljoner isländska kronor. Skälet till ökningen är att antalet asylsökande till Island har tredubblats under 2016 jämfört med det tidigare rekordåret 2015. I förslaget betonas det att Útlendingastofnun har haft svårt att hitta boenden och att det är nödvändigt att dessa utgifter minskar under nästa år.

Vidare går 500 miljoner till byggen av nya kontorslokaler i anslutning till alltinget.

De ökade utgifterna finansieras bland annat av en höjd skatt på övernattningar. Den 1 september nästa år höjs avgiften från dagens 100 kronor till 300 kronor. Höjningen ger statskassan 300 miljoner under 2017 och 1,2 miljarder under 2018.

Bensin, alkohol och tobak blir också dyrare under 2017. Skattehöjningen motsvarar 2,5 procent utöver inflationen. Totalt ger detta statskassan beräknade intäkter på 1,7 miljarder. Fordonsskatt, public service-avgift och församlingsskatt blir även de dyrare.

Vid årsskiftet avskaffas importtullar till ett värde av 3 miljarder.

President efterlyser bättre arbetsmetoder i alltinget

Ett av de viktigaste uppdragen för de nyvalda ledamöterna är att återvinna förtroendet för alltinget. Det sade president Guðni Th. Jóhannesson i går när han öppningstalade i parlamentet. Han uppmanade de folkvalda att sluta att använda sig av förhalningstaktik. Det gynnade varken förtroendet för regering eller opposition.

Alltinget samlades i går trots att någon ny regering inte finns på plats. De informella överläggningarna mellan Piratpartiet, Renässans, Ljus framtid, Gröna vänstern och Socialdemokraterna gick in på sin andra dag. Företrädare för de fem partierna kommer att träffas på nytt i dag.

Än så länge handlar det bara om informella samtal. Både Renässans och Ljus framtid håller dörren öppen för ett samarbete med Självständighetspartiet och har därför inte gett klartecken till att inleda några formella regeringsförhandlingar. Ett besked om samtalen övergår till formella förhandlingar är att vänta före veckans slut.

Gröna vänsterns Steingrímur J. Sigfússon valdes i går till talman. Han är alltingets verkliga veteran eftersom han valdes in redan 1983. I omröstningen fick Steingrímur J. Sigfússon 60 av 63 röster. Två ledamöter var frånvarande och en avstod från att rösta.

Dessutom valdes sex vice talmän: Þór­unn Eg­ils­dótt­ir från Framstegspartiet, Birg­ir Ármanns­son från Självständighetspartiet, Jón Þór Ólafs­son från Piratpartiet, Val­gerður Gunn­ars­dótt­ir från Självständighetspartiet, Jóna Sól­veig El­ín­ar­dótt­ir från Renässans och Lilja Raf­ney Magnús­dótt­ir från Gröna vänstern.

I går valde de sista partierna gruppledare. Guðlaug­ur Þór Þórðar­son blir gruppledare för Självständighetspartiet, Svandís Svavars­dótt­ir för Gröna vänstern, Birgitta Jóns­dótt­ir för Piratpartiet, Þór­unn Eg­ils­dótt­ir för Framstegspartiet, Hanna Katrín Friðriks­son för Renässans, Björt Ólafs­dótt­ir för Ljus framtid och Odd­ný G. Harðardótt­ir för Socialdemokraterna.

I sitt tal underströk president Guðni Th. Jóhannesson behovet för alltinget att återvinna medborgarnas förtroende. Han sade att det var betydligt mer än bankerna som kraschade hösten 2008. Det gjorde också förtroendet för politiker. Denna spricka hade ännu inte överbryggats.

Enligt presidenten var det en av parlamentarikernas viktigaste uppgifter att återfå folkets förtroende.

Guðni Th. Jóhannesson efterlyste bättre och hederligare arbetsmetoder i alltinget. Han fördömde förhalningstaktik som innebär att en minoritet kan blockera ett beslut från majoriteten genom att förhindra att det går till votering. Han ville se ett klimat där majoriteten får styra, men där det alltid lyssnas på oppositionen.

Förutsättningarna för förändring var enligt Guðni Th. Jóhannesson unika. Förnyelsen i alltinget är den största någonsin, medelåldern är den lägsta någonsin och fördelningen mellan män och kvinnor är den mest jämställda någonsin.

I sitt tal tog Guðni Th. Jóhannesson även upp regeringsfrågan. Här betonade han vikten av ansvar och uppmanade indirekt partiledarna till överläggningar för att lösa regeringskrisen.

Här kan du läsa mer om regeringsbildningen.

Dagens citat

"Vårt krav i saken är tydligt: att ensamrätten till varumärket Iceland upphävs och att isländska parter får använda Islands namn vid registrering och marknadsföring av sina varor. ... Här handlar det om en kärnfråga och vi kommer att arbeta oupphörligt för att ensamrätten ska upphävas."

Avgående utrikesminister Lilja Alfreðsdóttir i Morgunblaðið om Islands varumärkeskrig mot livsmedelskedjan Iceland Foods - läs mer här.

tisdag 6 december 2016

Ensam på bröllopsresa till Island



Tidigare i år gifte sig Stephanie Allison. Men när det blev dags för bröllopsresa några veckor senare lämnade hon maken kvar hemma i Australien. Just nu besöker hon Island på egen hand. Ovan kan du se ett klipp från resan och i Daily Mail kan du läsa mer om hur hon fick idén till en bröllopsresa utan sällskap.

Rekordvarm höst i Akureyri

I Akureyri var hösten rekordvarm och i Reykjavík var hösttemperaturerna de näst högsta någonsin. I hela landet var november betydligt varmare än normalt. Men månaden bjöd både på värmebölja och köldknäppar. Skillnaden mellan högsta och lägsta temperatur var hela 40 grader. Det visar statistik från Veðurstofa Íslands.

November var ovanligt varm på hela Island. Månadens högsta temperatur, 20,1 grader, uppmättes den 24 november vid Dalatangi. Kallast var det vid Dyngjujökull fyra dagar tidigare, -19,9 grader. Skillnaden mellan högsta och lägsta temperatur var alltså 40 grader.

Vid Dyngjujökull var medeltemperaturen -8,1 grader. Näst kallast var det i Sandbúðir, -3,1 grader. I befolkade områden var snittemperaturen lägst i Möðrudalur, -0,8 grader. Varmast var det på Surtsey, 5,2 grader.

I Reykjavík var medeltemperaturen 3,5 grader, vilket var 2,4 grader över snittet för jämförelseperioden 1961 till 1990. I Stykkishólmur var snittet 3,7 grader (+2,8), Bolungarvík 3,2 grader (+2,4), Grímsey 4,0 grader (+3,5), Akureyri 3,0 grader (+3,3), Egilsstaðir 2,1 grader (+2,8), Dalatangi 4,7 grader (+2,7), Teigarhorn 3,3 grader (+2,0), Höfn 3,4 grader (+0,6), Stórhöfði på Heimaey 4,0 grader (+1,6), Hveravellir -1,8 grader (+3,0) och Árnes 1,8 grader (+2,1).

I både Reykjavík och Akureyri var november betydligt mer nederbördsrik än normalt. I Reykjavík registrerades 127,4 millimeter nederbörd och i Akureyri 94,4 millimeter.

Däremot var månaden ovanligt solfattig i den isländska huvudstaden. I Reykjavík noterades 18,1 soltimmar. I Akureyri uppmättes 15 soltimmar, vilket var normalt.

Hösten - dit Veðurstofa Íslands räknar oktober och november - var även den varmare än vanligt i hela landet. I Reykjavík har hösten bara varit varmare en gång tidigare sedan mätningarna började 1871, nämligen 1945. En medeltemperatur på 5,2 grader gjorde hösten till den varmaste någonsin i Akureyri.

Under årets elva första månader var medeltemperaturen i Reykjavík 6,2 grader och i Akureyri 5,1 grader. I bägge städerna har det bara vid sex tidigare tillfällen varit varmare.

Här kan du läsa mer om vädret på Island.

Ljus framtid och Renässans nobbar regeringsförhandling

Både Renässans och Ljus framtid nobbar i dagsläget formella regeringsförhandlingar med Piratpartiet, Gröna vänstern och Socialdemokraterna. Under måndagen fördes bara informella samtal som kommer att fortsätta i dag. Samtidigt fortsätter Självständighetspartiet att på nytt försöka få till förhandlingar med Renässans och Ljus framtid.

Det har nu gått 38 dagar sedan alltingsvalet och Island står fortfarande utan regering. Det är bara fyra gånger tidigare i landets historia som det gått längre tid mellan ett val och ett första sammanträde med en ny regering.

Längst tid tog det våren 1987 då Självständighetspartiets Þor­steinn Páls­son 74 dagar efter valet kunde bilda en koalition med Framstegspartiet och socialistiska Folkpartiet. Inget pekar heller på att regeringsfrågan ska få någon lösning inom de närmaste dagarna.

Vid gårdagens partiledarmöte fick Piratpartiets Birgitta Jónsdóttir beskedet att Ljus framtid och Renässans inte ville ge sig in i några formella regeringsförhandlingar. Samtidigt meddelade Självständighetspartiets Bjarni Benediktsson att han ville återuppta samtalen med just Renässans och Ljus framtid.

Piratpartiets förhoppning är att kunna bilda en fempartikoalition med Renässans, Ljus framtid, Gröna vänstern och Socialdemokraterna. Gröna vänsterns Katrín Jakobsdóttir skrev i går på Facebook att partiets alltingsgrupp gett klartecken för att påbörja förhandlingar. Även Socialdemokraterna har gett grönt ljus.

De fem partierna träffades under gårdagen. Ett nytt möte är planerat till eftermiddagen. Enligt Birgitta Jónsdóttir är ett besked om formella förhandlingar att vänta före helgen.

Intresset förefaller alltså vara svalt. Beskedet från Renässans och Ljus framtid innebär att de håller dörren öppen för inviter från Självständighetspartiet. Det är en hållning som inte enbart baserar sig på sakpolitik.

I synnerhet Renässans hyser stor tveksamhet för att samarbeta med Piratpartiet. Partiet och dess företrädare bedöms som opålitliga och oförutsägbara. Piratpartiets interna beslutsprocess - som till stor del är baserad på webbomröstningar bland medlemmarna - ses som problematisk eftersom alltingsgruppen inte har kontroll över beslut. Där finns inte heller någon partiledare som tar ansvar för Piratpartiets linje.

Liknande farhågor finns inom Gröna vänstern. Även om Katrín Jakobsdóttir lutar åt en vänsterregering har hon partikamrater - i synnerhet på landsbygden - som hade föredragit en koalition med Självständighetspartiet och ett ytterligare parti.

I dag samlas alltinget för första gången sedan valet. Anledningen till att ledamöterna samlas trots att det inte finns någon regering är att kunna klubba en budget. Det handlar om en tjänstemannabudget baserad på beslut som redan tidigare tagits i parlamentet.

Som tillfällig talman fungerar Gröna vänsterns Steingrímur J. Sigfússon eftersom han är den som suttit längst i alltinget. Han träder tillbaka när det nya parlamentet valt en ordinarie talman.

Här kan du läsa mer om regeringsbildningen.

Dagens citat

"Det är alltid bra och lätt att vara efterklok. ... Vi har åtminstone kommit till det läge där det är möjligt att fatta beslut om framtiden. Det är det bästa med läget. Det är dåligt att ha detta som vi har haft det de senaste åren med osäkerhet och patt."

Avgående näringsminister Ragnheiður Elín Árnadóttir, som länge kämpat för bygget av ett aluminiumsmältverk i Helguvík, i RÚV om det domstolsbeslut som ogiltigförklarar energiavtalet mellan Norðurál och HS Orka och därmed ytterligare minskar sannolikheten för att bygget ska bli verklighet.

måndag 5 december 2016

Dyrare att parkera fel i Reykjavík efter nyår

Efter årsskiftet blir det betydligt dyrare att parkera fel i Reykjavík. Då höjs avgiften från dagens 2 500 isländska kronor till 4 000 kronor. Tidigare har böterna inte varit dyrare än kostnaden för en heldagsparkering i stadskärnan. Därför har många bilister struntat i att betala och hoppats slippa böterna.

De dyraste parkeringsplatserna i centrala Reykjavík kostar i dag 250 isländska kronor i timmen. Avgifterna gäller mellan klockan 9 och 18, alltså nio timmar per dygn. En sådan heldagsparkering kostar 2 250 kronor.

Böterna för att överskrida tiden eller för att inte betala alls är i dag 2 500 isländska kronor. Inte sällan har därför bilister struntat i att betala med förhoppningen om att inte bötfällas. Och om det blivit böter har de ändå bara varit obetydligt högre än kostnaden för att parkera och betala korrekt.

Efter årsskiftet höjs böterna därför till 4 000 isländska kronor. Något exakt datum för höjningen är inte bestämt. Höjningen har godkänts av Bílastæðasjóður men behöver även få klartecken från kommunen och från inrikesdepartementet.

Här kan du läsa mer om att parkera fel i Reykjavík.

Minister i kritikstorm på Framstegspartiets hemmaplan

Fiske- och jordbruksminister Gunnar Bragi Sveinsson ser ut att ha hamnat på rejäl kollisionskurs med Framstegspartiets maktbas i Skagafjörður. Efter att ha backat upp EU:s sanktioner mot Ryssland och Sigmundur Davíð Gunnlaugsson i partiets ordförandestrid får nu både Sauðarkrókur och Skagaströnd mindre statliga fiskekvoter än tidigare.

Få ministrar i den avgående regeringen gjorde en lika intressant politisk resa som Gunnar Bragi Sveinsson. Som utrikesminister lade han fram regeringens förslag om att återkalla Islands ansökan om EU-medlemskap. Förslaget genomfördes visserligen aldrig, men det var precis den hårda linje mot EU som många av kärnväljarna förväntade sig.

Men med tiden blev Gunnar Bragi Sveinsson märkbart mer positivt inställd till EU. Visserligen är han alltjämt en motståndare till isländskt medlemskap, men attityden till unionens utrikespolitiska linje blev allt mer förstående.

Det stora symboliska steget tog Gunnar Bragi Sveinsson när han oreserverat backade upp EU:s sanktioner mot Ryssland. Sanktionerna infördes efter ockupationen av Krim. Enligt Gunnar Bragi Sveinsson var det avgörande för Island att visa sitt stöd för internationell rätt.

Ryssland svarade med motsanktioner som stoppade importen av fisk och lammkött från Island. Branschen - däribland Kaupfélag Skagfirðinga - uppmanade ministern att dra tillbaka sitt stöd till EU:s sanktioner. Skälet var att importstoppet orsakade stora intäktsförluster.

Gunnar Bragi Sveinsson stod fast vid sitt beslut. Han kallade handeln för ett kortsiktigt intresse som i detta fallet var av mindre betydelse än respekten för internationell rätt. Han drog paralleller till de fiskestrider som Island varit inblandade i. Om en stormakt skulle trotsa den egna ekonomiska zonen skulle Island inte ha något att sätta emot militärt, utan den enda förhoppningen vore solidaritet från andra länder.

Obevekligheten överraskade många. Inte minst för att det inom bägge regeringspartierna - Framstegspartiet och Självständighetspartiet - fanns gott om såväl parlamentariker som ministrar som ville överge stödet till EU:s sanktioner. Gunnar Bragi Sveinsson fick också kritik för att inte ha förankrat sin hållning tillräckligt i alltinget.

Någonstans här skar det sig alltså mellan Gunnar Bragi Sveinsson och Kaupfélag Skagfirðinga, det kooperativ med bas i Sauðárkrókur i Skagafjörður som är en nationell maktspelare inom lantbruket och fisket. Kooperativet och chefen Þórólfur Gíslason är dessutom oerhört inflytelserika inom Framstegspartiet.

Det brukar sägas att inget sker i Framstegspartiet om det inte är sanktionerat av Þórólfur Gíslason. Om detta faktiskt är sant är det få som vet. Men partiet brukar gå samma väg som kooperativet. När Kaupfélag Skagfirðinga i höstens ordförandestrid gav upp hoppet om Sigmundur Davíð Gunnlaugsson och - till skillnad från Gunnar Bragi Sveinsson - i stället internt backade upp Sigurður Ingi Jóhannsson blev det också den senare som utsågs till partiledare.

Gunnar Bragi Sveinsson är själv uppvuxen i Sauðárkrókur och har jobbat för Kaupfélag Skagfirðinga. Det gör osämjan mellan dem mer anmärkningsvärd. I provvalet i den nordvästra valkretsen lyckades han dock ohotad säkra första platsen på Framstegspartiets lista.

Nu jäser missnöjet med Gunnar Bragi Sveinsson. Vid regeringskrisen i våras utsågs han till fiske- och jordbruksminister. I den rollen har han inför 2017 föreslagit mindre fiskekvoter till orter i Skagafjörður.

Ett mål med de fiskekvoter som staten fördelar är att de i allt större utsträckning ska gå till orter där fångsterna är nödvändiga. Kvoter till orter som bedöms klara sig utan statligt stöd ska fasas ut.

I Skagafjörður innebär det att den så kallade bygdekvoten till Skagaströnd minskas från 300 ton i år till 179 ton nästa år. Hofsós får 19 ton medan Sauðárkrókur blir helt utan.

Förslagen har väckt kraftiga reaktioner. I ett uttalande dömer kommunfullmäktige i Skagafjörður ut Gunnar Bragi Sveinssons förslag som "helt oacceptabelt". Kommunpolitikerna sågar även ministerns argumentation bakom förslaget.

Ett enigt kommunfullmäktige i Skagaströnd kallar också förslaget "helt oacceptabelt". I beslutet uppger kommunpolitikerna att näringslivet på orten inte förbättrats på ett sådant sätt att det går att motivera den nästan halverade bygdekvoten.

Tongångarna från Gunnar Bragi Sveinssons hemtrakter är alltså allt annat än positiva. Kanske verkar till och med Bryssel nu mer lockande för en EU-motståndare från Skagafjörður.

I dag bjuder Piratpartiet in till regeringsförhandlingar

Piratpartiets Birgitta Jónsdóttir väntas i dag bjuda in Gröna vänstern, Renässans, Ljus framtid och Socialdemokraterna till formella regeringsförhandlingar. Under helgen har Piratpartiet förberett arbetsgången. Men varken Gröna vänstern eller Renässans verkar vara särskilt entusiastiska inför förhandlingarna.

I fredags gav president Guðni Th. Jóhannesson Piratpartiets gruppledare Birgitta Jónsdóttir i uppdrag att bilda regering. Piratpartiet har inte gett upp hoppet om att kunna skapa en fempartikoalition med Gröna vänstern, Renässans, Ljus framtid och Socialdemokraterna.

Inga formella samtal har skett mellan partierna i helgen. Birgitta Jónsdóttir har heller inte bjudit in de övriga partierna än. Det väntas ske i dag i samband med att hon under dagen träffar partiledarna för att diskutera morgondagens öppning av alltinget.

Piratpartiet har ägnat helgen åt förberedelser. Alltingsgruppen har träffats både under lördagen och söndagen. Partiet har tagit fram listor över vilka frågor som behöver behandlas och lösas. Det finns också förslag på en tidtabell. Tanken är att försöka lösa en fråga i taget.

Om de övriga partierna säger ja till att inleda formella förhandlingar kommer Birgitta Jónsdóttir att meddela detta till Guðni Th. Jóhannesson. Piratpartiet betraktar i princip budgeten för 2017 som förlorad. I stället vill partiet ta sig tid och genomföra förhandlingarna i lägre tempo än när Gröna vänsterns Katrín Jakobsdóttir försökte bilda regering med samma fem partier.

Enligt Piratpartiet är inte avstånden mellan partierna längre än att de går att överbrygga. Från Socialdemokraterna är tonläget också optimistiskt.

Annorlunda är det med Renässans och Gröna vänstern. Flera tunga namn inom Renässans har sagt att det var ett misstag av Guðni Th. Jóhannesson att ge Birgitta Jónsdóttir uppdraget att bilda regering. Informella samtal pågick som hade kunnat ge resultat. Nu stördes den processen av ett tidigt ingripande från presidenten som ansågs borde ha väntat till åtminstone efter helgen.

Kanske betyder det att det inom Renässans finns politiker som hellre hade gjort nya försök att förhandla med Självständighetspartiet och Ljus framtid. Samma förslag har också kommit från Självständighetspartiets ledare Bjarni Benediktsson.

Även inom Gröna vänstern finns på sina håll en utbredd skepsis mot en fempartiregering. Också här finns det sannolikt politiker som hellre hade förhandlat med Självständighetspartiet än med Renässans.

Gröna vänstern är ett parti där det inte sällan finns stora åsiktsskillnader mellan storstad och landsbygd. När det gäller fiske, jordbruk, EU och grundlag ligger Gröna vänstern definitivt närmare Självständighetspartiet än Renässans eller Piratpartiet.

Björn Valur Gíslason, partiets vice ordförande som tillhör landsbygdsfalangen, presenterade i går i ett blogginlägg sin tolkning av valresultatet. Och det öppnade knappast dörren till en fempartiregering med Piratpartiet, Renässans, Ljus framtid och Socialdemokraterna. I stället kunde det tveklöst tolkas som ett argument för nya förhandlingar med Självständighetspartiet.

Enligt Björn Valur Gíslason var det ingen majoritet som röstade för stora förändringar när det gäller till exempel fiskekvotsystemet, jordbrukspolitiken, EU-frågan eller grundlagen. Det väljarna ville se var i stället satsningar på ökad jämlikhet och ökade resurser till sjukvården. Det senare finns det stöd för i såväl alltinget som bland folket och därför bör detta vara den nya regeringens huvudprioritering.

Om Gröna vänstern skulle gå in i regeringsförhandlingar med den attityden lär det bli närmast omöjligt att komma överens med de tre partier som kräver radikala förändringar: Piratpartiet, Renässans och Ljus framtid.

Inte heller Katrín Jakobsdóttir har varit särskilt optimistisk. Hon anser inte att läget förändrats sedan de senaste förhandlingarna mellan partierna havererade. Hon har dessutom fört fram idén om att en samlingsregering ska styra Island för att hålla ett nytt alltingsval till våren.

Här kan du läsa mer om regeringsbildningen.

Dagens citat

"[The talks] got nowhere because it rapidly became clear that the Icelandic authorities have no interest in reaching a compromise. ... We have no real idea why this has suddenly become such a major problem for Iceland."

Malcolm Walker, grundare av livsmedelskedjan Iceland Foods, i BBC om mötet med företrädare för utrikesdepartementet om varumärkestvisten gällande ordet Iceland - läs mer här.

söndag 4 december 2016

Dagens bonuscitat

"Det var liksom inte vårt mål att ta reda på exakt hur resultatet skulle bli. Vi sade inledningsvis att alla som inte hade bestämt sig borde komma till Dunkin Donuts och välja den munk som de gillade bäst och rösta efter det. Detta gjordes huvudsakligen för att skapa god stämning. Så blev det bara så lustigt att detta kom så nära det slutgiltiga resultatet."

Sigurður Karlsson, vd för Dunkin Donuts, i RÚV om att försäljningen av partifärgade munkar var bättre på att förutsäga valresultatet än opinionsmätningar - läs mer här.

Hösten på Grímsey utan dygn med minusgrader

Trots att hösten övergått i vinter har dygnsmedeltemperaturen på Grímsey ännu inte sjunkit under nollan. Det är första gången som detta hänt på den ö som är Islands nordligaste befolkade utpost. Normalt brukar det första hela dygnet med minusgrader inträffa redan i oktober. Enligt väderprognosen för kommande vecka dröjer köldgraderna ytterligare.

Ungefär fyra mil norr om det isländska fastlandet ligger Grímsey, en ö med 66 invånare. Här har det gjorts dagliga mätningar av temperaturen sedan 1874. Dagens väderstation ligger 19 meter över havet och strax ovanför norra polcirkeln.

Denna höst - en årstid som enligt Veðurstofa Íslands består av oktober och november - har dygnsmedeltemperaturen ännu inte sjunkit under noll. Visserligen har det varit minusgrader på ön, men snittet har än så länge hamnat över noll.

I vanliga fall brukar enligt RÚV det första dygnet med minusgrader inträffa på Grímsey redan i oktober. Andra år då minustemperaturerna kommit sent var 1976 och 1960. Då sjönk dygnstemperaturen under noll 10 respektive 5 november.

Meteorologen Einar Sveinbjörnsson säger till RÚV att skälet till de ovanligt höga temperaturerna är att Atlanten varit ovanligt varm. Havstemperaturen är just nu omkring 6 grader. Inte heller har kalluft dragit in från norr på samma sätt som den brukar.

I november var snittemperaturen på Grímsey 4,0 grader. Bara två gånger sedan mätningarna påbörjades 1874 har november varit varmare på ön. Snittet för den senaste tioårsperioden är 2,3 grader.

Värmen ser ut att hålla i sig även under nästa vecka. Enligt Veðurstofa Íslands prognos kommer dygnsmedeltemperaturen under de närmaste dagarna att ligga klart över fryspunkten.

Kommunen griper in i volymtvist i Siglufjörður

När gäster hotar med att sluta köpa årskort till badhuset kan volymen på radion bli en fråga för kommunstyrelsen. I Siglufjörður är det hädanefter bara badhuspersonalen som får röra volymkontrollen på den radio som finns i det intilliggande gymmet. Beslutet kommer efter en rad klagomål till kommunen.

I Siglufjörður i Fjallabyggð delar ortens gym lokaler med det kommunala badhuset. På sistone har vissa gymbesökare blivit en allt större irritationskälla för badhusgästerna. Kommunen fick i början av november ett brev från en badhusgäst som inte tänkte köpa nytt årskort om inte volymen från gymmets radio skruvades ned.

Gymmet och badhuset ligger vägg i vägg. Brevskrivaren klagade över att musiken från gymmet hördes in i badet och att volymen var så hög att den förstörde lugnet i bassängerna.

Kommunpolitikerna hörde sig för med den kommunala områdeschefen som bekräftade problemet. Gång på gång hade gymbesökarna uppmanats att inte höja volymen på radion, men detta hade bara respekterats en kort stund efter att personalen gått.

Lösningen blev att låsa den städskrubb där radion finns. Men det dröjde inte länge innan nya klagomål dök upp på kommunens bord. Den här gången var det gymgästerna som klagade - och inte bara på volymen. Den låsta städskrubben tvingade dem att gå ned till entréplan för att ha tillgång till rinnande vatten.

Områdeschefen höjde volymen något, men dörren fick förbli låst. Snart klagade gymbesökarna mer på avsaknaden av rinnande vatten än på för låg volym.

Den nya lösningen blev att öppna städskrubben men att ställa radion i ett låst skåp. Därmed kan enbart personalen kontrollera volymen på radion. Att bara personalen får röra volymknappen har nu dessutom klubbats i kommunstyrelsen.

Dagens citat

Foto: Glenn Francis/
Wikimedia Commons
"Jag är 100 procent emot [valfångst] och förra året reste jag till Ryssland för att försöka stoppa ett fartygs resa med isländskt valkött. Island är det enda landet som jagar sillval och bedriver olaglig handel med utrotningshotade djur. Allt på grund av Kristján Loftssons girighet, som enligt min mening kastar en stor skam över en hel nation."

Skådespelaren Pamela Anderson i Fréttablaðið om Islands valfångst.

lördag 3 december 2016

Dagens bonuscitat

"Det är ingen som vill kännas vid att ha som skyldighet att underhålla vägen. Vegagerðin svär sig fri från den och Ísafjarðarbær vill helst inte kännas vid den. Vägen är stängd från november och fram till maj. En gång öppnades vägen, men jag fick inte veta. ... Efter att min son slutade grundskolan slutade Ísafjarðarbær att utföra regelbundet vägunderhåll och att ploga hit på vintern. Och Vegagerðin öppnar bara två gånger om året. När jag kämpade mot kommunen om dessa saker fick jag en mapp med information om hur de tänkte ploga. Då visade det sig att Ingjaldssandur inte ens fanns på kartan hos dem."

Elísabet Anna Pétursdóttir, bonde på gården Sæból 2 vid Ingjaldssandur i Västfjordarna, i Stundin om att bo helt ensam utan vägförbindelse under halva året.

Möte löser inte varumärkestvist mellan Island och Iceland

Island kräver att varumärkesregistreringen av Iceland hävs i hela EU. Det var beskedet som företrädare för livsmedelskedjan Iceland Foods fick vid ett möte i Reykjavík i går. Iceland Foods förslag att lösa varumärkesdispyten fick tummen ned. I stället går Island vidare till EU:s immaterialrättsmyndighet.

När utrikesminister Lilja Alfreðsdóttir nyligen meddelade att Island tänkte utmana Iceland Foods registrering av varumärket Iceland svarade livsmedelskedjan snabbt. I fredags möttes företrädare för Iceland Foods, utrikesdepartementet, Íslandsstofa och Samtök atvinnulífsins i Reykjavík.

I bagaget ska Iceland Foods ha haft med sig förslag på hur tvisten om varumärket skulle kunna lösas. Men förslagen var inte tillräckliga för utrikesdepartementet. Under mötet lade de enligt ett pressmeddelande fram kravet att Iceland Foods skulle avsäga sig rätten till varumärket.

Island tänker därför vända sig till EUIPO, EU:s immaterialrättsmyndighet, för att få registreringen hävd. Islands hållning är att varumärket är alldeles för omfattande och att det hindrar isländska företag att marknadsföra sig som just isländska i hela EU.

Hotet om en juridisk process är uppenbarligen ett stort bekymmer för Iceland Foods. Om inte bolaget sett en verklig risk att förlora varumärket Iceland hade det knappast packat väskorna med kompromissförslag och gett sig av till Reykjavík nästan omedelbart.

Här kan du läsa mer om varumärkestvisten.

Piratpartiets Birgitta Jónsdóttir får uppdrag bilda regering

Piratpartiets Birgitta Jónsdóttir fick i går eftermiddag i uppdrag att bilda regering. Beskedet kom sedan president Guðni Th. Jóhannesson träffat samtliga partiledare. Piratpartiets förhoppning är att kunna bilda en fempartiregering med Gröna vänstern, Renässans, Ljus framtid och Socialdemokraterna. Hittills har reaktionerna varit svala.

Fem veckor har nu gått sedan valet till alltinget. Vilka partier som ska styra Island under mandatperioden är alltjämt en gåta. På tisdag samlas parlamentet för att klubba en budget för 2017. Om ingen ny regering finns inom kort blir det en tjänstemannabudget baserad på beslut som redan tagits i alltinget.

I torsdags avbröt Självständighetspartiet och Gröna vänstern samtalen om att bilda regering. Under tiden som de två partierna diskuterade förutsättningarna för en regering träffades Piratpartiet, Renässans, Ljus framtid och Socialdemokraterna på nytt.

En fempartiregering tillsammans med Gröna vänstern har redan diskuterats. Då gav partiledaren Katrín Jakobsdóttir upp på grund av avståndet i skattefrågor mellan Gröna vänstern och Renässans.

Piratpartiet har inte gett upp hoppet om en sådan regering. En förhoppning har hela tiden varit att få någon annan än Katrín Jakobsdóttir att leda förhandlingarna. Efter att diskussionerna havererat ansåg vissa att det var olyckligt att de leddes av det parti som stod längst till vänster. Om inte Gröna vänstern styrt dagordningen hade utgången kanske blivit annorlunda.

Dessa förhoppningar var skälet till att president Guðni Th. Jóhannesson efter gårdagens möten med partiledarna på nytt kallade till sig Piratpartiets gruppledare Birgitta Jónsdóttir. Hon fick i går eftermiddag formellt uppdraget att bilda regering.

Piratpartiet kommer alltså att vända sig till Gröna vänstern, Renässans, Ljus framtid och Socialdemokraterna. Reaktionerna från tongivande namn inom Gröna vänstern och Renässans kan inte beskrivas som annat än svala. Flera ansåg att Guðni Th. Jóhannesson borde ha väntat till åtminstone på måndag innan han gav någon i uppdrag att bilda regering.

Det blir alltså andra gången som formella förhandlingar inleds om en koalition mellan de fem partierna. Självständighetspartiets Bjarni Benediktsson har inte gett upp hoppet om en koalition med Renässans och Ljus framtid - samtal som redan misslyckats vid två tillfällen. Frågan är om Renässans och Ljus framtid på något sätt kan utnyttja dragkampen om dem mellan högern och vänstern.

Några förhandlingar har ännu inte inletts. Piratpartiet uppger i ett pressmeddelande att inbjudningar med förslag på arbetsfördelning kommer inom de närmaste dagarna.

Även om förhandlingarna nu leds av Piratpartiet kommer det inte innebära att partiet kommer att göra anspråk på statsministerposten. Där är alltjämt de enda två realistiska alternativen Katrín Jakobsdóttir och Bjarni Benediktsson. Däremot är åtminstone Birgitta Jónsdóttir intresserad av uppdraget som talman.

Här kan du läsa mer om regeringsbildningen.

Dagens citat

"Det säger sig naturligtvis självt att det är avgörande om utgivna böcker bär sig eller inte och troligen är det så att det är fler än färre titlar som inte går runt. Då är det naturligtvis enormt viktigt att det finns några som bär sig och väl det, och bevisligen har de avsevärd betydelse för driften och för resultatet. ... Arnaldurs framgång har varit avgörande för den isländska bokmarknaden, och inte bara här hemma utan han har även gått i täten när det gäller försäljning av utgivningsrättigheter."

Egill Örn Jóhannsson, chef för förlaget Forlagið, i Vísir om Arnaldur Indriðasons betydelse för den isländska bokmarknaden.

fredag 2 december 2016

Island ringvägen runt



I det här klippet får du följa med på en resa längs ringvägen runt Island. Den avslutas med ett dopp i Blå lagunen.

Gröna vänstern vinnare i ny opinionsmätning

Gröna vänstern är den stora vinnaren i Gallups första opinionsmätning efter alltingsvalet. Partiet har nu stöd av 20,9 procent av väljarna, en ökning med hela 5 procentenheter jämfört med valresultatet. Desto dystrare är läget för Piratpartiet och Socialdemokraterna. Piratpartiet noteras för det lägsta stödet på nästan två år - och Socialdemokraterna för det lägsta i partiets historia.

Hittills har både Självständighetspartiet och Gröna vänstern misslyckats att bilda regering efter valet den 29 oktober. Detta verkar inte vara något större bekymmer för väljarna. I stället är det andra partier som haft en sämre utveckling i opinionen.

Den stora vinnaren i Gallups novembermätning är Gröna vänstern. Partiet får nu 20,9 procent, en ökning med hela 5 procentenheter jämfört med valresultatet. Så stort har stödet för Gröna vänstern inte varit någon gång under den förra mandatperioden.

Största parti är dock Självständighetspartiet med 28 procent, en tillbakagång med 1 procentenhet jämfört med valet. Siffran är partiets högsta hos Gallup på ett halvår.

Piratpartiets negativa trend fortsätter. Partiet får nu 13,7 procent, vilket är en minskning med 0,8 procentenheter jämfört med valet. Lägre har inte stödet varit på 22 månader.

Även Framstegspartiet backar. Stödet är nu 9 procent, en tillbakagång med 2,5 procentenheter.

Renässans får 8,9 procent. Det är 1,6 procentenheter lägre än i valet.

Ljus framtid fortsätter däremot att växa. Partiet ökar med 1,4 procentenheter till 8,6 procent.

Socialdemokraternas opinionssiffror når en ny bottennotering på 5,3 procent. Aldrig tidigare har partiet haft så svagt stöd i någon av Gallups mätningar. Jämfört med det katastrofala valresultatet har Socialdemokraterna nu förlorat ytterligare 0,4 procentenheter.

Störst utanför alltinget är Folkets parti med 3 procent av väljarsympatierna. Det innebär en tillbakagång med 0,5 procentenheter.

Här kan du läsa mer om valresultatet.

Självständighetspartiet och Gröna vänstern ger upp samtal

Skattefrågor innebär ett oöverstigligt hinder för Självständighetspartiet och Gröna vänstern. Därför avbröts samtalen i går mellan partierna. I synnerhet Piratpartiet och Socialdemokraterna hoppas nu åter på en fempartikoalition med mitten- och vänsterpartierna. Läget gör att president Guðni Th. Jóhannesson i dag kallar till sig alla partiledare.

Snart fem veckor har gått sedan alltingsvalet. Hittills har alla försök att hitta en majoritetsregering misslyckats. Och de på förhand mest sannolika alternativen har alla spruckit av olika skäl.

Nu börjar läget bli så allvarligt att det i alltingets korridorer börjar viskas om att det snart bara kan lösas genom en samlingsregering. En sådan har Island bara haft en gång tidigare. Det var mellan 1939 och 1942 som Självständighetspartiet, Framstegspartiet och socialistiska Folkpartiet regerade med stöd av Bondepartiet.

Men en samlingsregering är något av en nödåtgärd. Då bildades den i april 1939 när det stod klart att Europa kunde vara på väg in i ett krig.

Frågan är hur mycket det politiska klimatet har förändrats sedan dess. Än så länge har det inte förts diskussioner om att låta en minoritetsregering styra landet. På Island saknas traditioner för minoritetsregeringar. Men med tanke på splittringen i alltinget skulle en sådan regering ha ganska goda utsikter att få igenom en hel del av sin politik.

Hittills har inte president Guðni Th. Jóhannesson öppnat för några sådana möjligheter. När han öppnar alltinget på tisdag i nästa vecka talar allt mer för att den avgående regeringen får lägga fram en ren tjänstemannabudget. I dagsläget finns inget som tyder på att den parlamentariska krisen skulle hinna lösas till dess.

I dag har samtliga partiledare kallats en och en till Guðni Th. Jóhannesson. För en vecka sedan - när Gröna vänsterns Katrín Jakobsdóttir gav upp försöken att bilda regering - uppmanade han dem att ta ansvar. Partiledarna lär i dag få ännu skarpare förmaningar om att hitta lösningar som bryter dödläget.

Det var i går eftermiddag som Självständighetspartiets Bjarni Benediktsson och Katrín Jakobsdóttir gemensamt bestämde sig för att avbryta de informella samtalen mellan partierna. Ett eventuellt samarbete strandade på partiernas olika syn på skattepolitiken. Ingen av dem ansåg att det skulle vara möjligt att hitta en kompromiss.

Gröna vänstern får nu sannolikt en ny invit från Piratpartiet, Socialdemokraterna, Ljus framtid och Renässans. De fyra partierna påbörjade informella överläggningar när de alla ställdes utanför samtalen mellan Självständighetspartiet och Gröna vänstern. Det är i synnerhet Piratpartiet och Socialdemokraterna som hoppas på en fempartikoalition med mitten- och vänsterpartierna.

Både Piratpartiet och Socialdemokraterna anser att förutsättningarna för ett samarbete inte hann undersökas tillräckligt när Katrín Jakobsdóttir hade uppdraget som regeringsbildare.

Det är tveksamt om Gröna vänstern på nytt skulle inleda formella förhandlingar med de fyra vänster- och mittenpartierna. I skattefrågor är avståndet mellan Gröna vänstern och Renässans minst lika långt som till Självständighetspartiet. Just nu är det få inom Gröna vänstern som tror att ett nytt försök skulle kunna ge resultat.

Framstegspartiet står i dagsläget utanför alla tänkbara regeringskonstellationer. Inget annat parti vill gå in i en trepartikoalition ihop med Självständighetspartiet och Framstegspartiet. Ingen vill heller ha något med Framstegspartiets tidigare ledare Sigmundur Davíð Gunnlaugsson att göra. Det är en övertygelse som knappast Guðni Th. Jóhannesson kommer att kunna rucka på.

Presidenten lär i dag inte bara betona behovet av kompromisser. Sannolikt kommer han även att uppmana partiledarna att inte längre utesluta partier ur diskussionerna. Att bara Självständighetspartiet kan tänka sig att regera med Framstegspartiet samtidigt som Piratpartiet och Självständighetspartiet ömsesidigt nobbar varandra gör att alternativen för en majoritet inte är många.

Även om Gröna vänstern och Självständighetspartiet hade lyckats komma överens om skattepolitiken hade vägen till en regering varit lång. För majoritet krävs ytterligare ett parti. Där argumenterade Katrín Jakobsdóttir konsekvent för Socialdemokraterna.

Socialdemokraterna hade - trots katastrofvalet - inga avsikter att backa i profilfrågor. Gröna vänstern och Självständighetspartiet hade sannolikt kunna komma överens om att lägga EU-frågan på is under mandatperioden, att avstå från stora förändringar i jordbruket och inom fisket och att låta frågan om en ny grundlag slumra vidare.

Men Socialdemokraterna hade inte haft någon som helst avsikt att låta dessa frågor vila. Att driva dem i regeringsställning ihop med två partier med helt andra åsikter hade kunnat få samarbetet att spricka.

För en vecka sedan ansåg Guðni Th. Jóhannesson att det var upp till partiledarna att hitta en lösning. Nu är frågan om han kan tvinga dem att tänka om och agera. Annars börjar det bli dags att på allvar tala om en regeringskris.

Här kan du läsa mer om regeringsbildningen.

Dagens citat

"Ordningen är på väg att bli sådan att vi måste göra något. Vi vet dock inte vad vi kan göra. Våra intressen skulle faktiskt tjänas bäst genom att stänga området, men vi vill gärna att människor får njuta av det."

Birgir Hauksson, en av ägarna av fastigheten Hreðavatnaland vid Bifröst, i Morgunblaðið om besökares beteende vid vattenfallet Glanni och Paradísarlaut.

torsdag 1 december 2016

En vandring till Jarlhettur



Fjället Jarlhettur ligger strax öster om glaciären Langjökull på sydvästra höglandet. I den här filmen kan du följa med på en vandring till fjällets topp.

En av fem Reykjavíkbor deltog i vårens demonstrationer

Var femte Reykjavíkbo deltog i våras i någon av de demonstrationer som främst riktade sig mot dåvarande statsministern Sigmundur Davíð Gunnlaugsson. Men det var inte uppgifterna i Panamadokumenten som var den främsta drivkraften. I stället vände sig deltagarna mot korruption och bristande moral, rapporterar Vísir.

Demonstrationerna på Austurvöllur i Reykjavík i april är några av de största i Islands historia. Under de protester som i finanskraschens kölvatten började senhösten 2008 och fortsatte in i januari 2009 deltog var fjärde Reykjavíkbo. En undersökning utförd av Félagsvísindastofnun visar att deltagandet var nästan lika stort i våras. Var femte invånare i Reykjavík besökte då någon av demonstrationerna.

En demonstration hade sedan tidigare utlysts till den 4 april i år när alltinget återsamlades efter påskledigheten. Den riktade sig mot regeringen och ställde krav på nyval. Missnöjet gällde anklagelser om korruption och gynnande av särintressen.

Inte minst var det många som ville få bort Sigmundur Davíð Gunnlaugsson från statsministerposten. Under två år vid makten hann han göra sig känd som en arrogant och självupptagen politiker.

Dagen innan visades reportaget om Sigmundur Davíð Gunnlaugssons kopplingar till Wintris Inc, ett bolag med hemvist i skatteparadiset Brittiska Jungfruöarna. Bolagets verksamhet är alltjämt en gåta. Sigmundur Davíð Gunnlaugsson har aldrig redogjort för den och har heller aldrig lagt fram några papper som visar att han skattat för sitt innehav i bolaget.

Redan innan reportaget sändes hade en hel del information om Wintris Inc. nått allmänheten. Däremot var det bara några få som kände till hur Sigmundur Davíð Gunnlaugsson skulle reagera under intervjun där han fick frågor om sitt delägarskap av bolaget. Statsministern rasade mot reportrarna, reste sig och gick.

Statsministerns uppträdande under intervjun mobiliserade långt fler demonstranter än vad initiativtagarna från början räknat med. Omkring 20 000 personer samlades på Austurvöllur för att protestera.

Bland demonstranterna fanns enligt Félagsvísindastofnuns undersökning i synnerhet anhängare till oppositionspartierna. De flesta hade också sett tv-programmet dagen innan. Många av dem var högskoleutbildade med förhållandevis låga löner. Bland demonstranterna fanns däremot få höginkomsttagare, arbetare och arbetslösa.

Det avgörande skälet för att delta i demonstrationerna var inte de uppgifter som framkom i Panamadokumenten. I stället vände sig deltagarna i första hand mot korruption, bristande moral och främjande av närstående särintressen. De ställde också krav på nyval. I andra hand kom avslöjandena om Sigmundur Davíð Gunnlaugssons och andra ministrars kopplingar till bolag i skatteparadis, uppger Vísir.