fredag 31 oktober 2014

Vill ersätta Sprengisandur med asfalterad väg

Illustration: Vegagerðin
En åtta meter bred asfaltsväg med broar över samtliga älvar. Så ser Vegagerðins förslag ut till en väg över höglandet som ska ersätta Sprengisandur. En ny väg skulle både förbättra kommunikationerna mellan norra och södra Island och göra höglandet mer tillgängligt. Men den skulle också byggas i områden av orörd natur.

Sprengisandur är en 219 kilometer lång grusväg över höglandet som bara är öppen under sommarmånaderna. Den brukar tillhöra de isländska fjällvägar som öppnas senast och stängs tidigast. Sprengisandur stiger nämligen som mest 800 meter över havet. Den fyra meter breda vägbanan ligger ofta lägre än omgivande mark vilket gör att snö och vatten lätt ligger kvar på den.

Dessutom finns det flera vadställen längs Sprengisandur. Vissa av vaden kan vara svåra att ta sig över vid ogynnsamma förhållanden.

Länge har det från bland annat turistnäringen talats om behovet av bättre vägar på höglandet. Det har kommit förslag om helårsvägar både längs dagens Kjölur (väg 35) och Sprengisandur (F26). De befintliga grusvägarna är i dåligt skick. Kjölur är i teorin visserligen framkomlig med vanlig personbil eftersom det inte finns några vad. I praktiken samlar sig inte sällan under regnperioder så mycket nederbörd på vägbanan att det finns risk för att mindre bilar kör fast.

Vegagerðin har nu presenterat ett förslag till en väg som ska ersätta Sprengisandur. Den har flera alternativa sträckningar - som samtliga är mellan 187 och 197 kilometer långa - men följer huvudsakligen den befintliga grusvägen. Sträckningen går mellan Vatnajökull och Hofsjökull.

För en kostnad av tio till tolv miljarder isländska kronor blir vägen åtta meter bred, den får en asfalterad vägbana och den kommer inte att ha några vadställen. Den sträcker sig från Sultartangalón nära Hrauneyjar i söder till Mýri i Bárðardalur i norr.

Syftet är att förbättra kommunikationerna mellan södra och norra Island och att öka tillgängligheten till höglandet. Därmed ska i sin tur förutsättningarna för friluftsliv och turistnäringen förbättras.

En av de föreslagna sträckningarna går genom känsliga områden vid Þjórsá. Men alla alternativ innebär att orörd mark offras för bygget. Även om vägbanan i sig bara blir åtta meter bred så kommer bygget att påverka ytterligare fjorton meter runt omkring. På så sätt skapas den lutning som gör att vägbanan hamnar högre upp och inte blir en samlingsplats för regn och smältvatten.

Än så länge handlar det bara om ett förslag. Alltinget har inte fattat något beslut i frågan.

Här kan du läsa mer om andra idéer för Sprengisandur.

Vintern kan öka problem med vulkangas från Bárðarbunga

Prognos för spridningen av
vulkangaser under fredagen.
Illustration: Veðurstofa Íslands
Över 40 000 varnings-sms skickades i går när giftiga vulkangaser spred sig över norra och västra Island. De högsta halterna av svaveldioxid uppmättes i Akureyri. I flera skolor i regionen hölls eleverna inomhus under rasterna och på sjukhuset i Akureyri stängdes ventilationen. Problemet med svaveldioxid riskerar att öka under vintern.

De högsta halterna av svaveldioxid uppmättes i går i Akureyri, där det som mest noterades 6 000 mikrogram per kubikmeter luft. I Sauðárkrókur uppmättes 5 100 mikrogram svaveldioxid, 3 700 mikrogram i Ólafsvík, 2 700 mikrogram i Stykkishólmur och 2 400 mikrogram i Hvammstangi. Även i Blönduós lade sig ett blågrått dis över orten, men där fanns inga mätinstrument.

Almannavarnir skickade i går drygt 40 000 varnings-sms till omkring 25 000 mobiltelefoner. I meddelandet uppmanades mottagaren att hålla sig inomhus, stänga fönster och höja värmen. Meddelandena gick ut till alla mobiltelefoner - både isländska och utländska - som befann sig mellan Eyjafjörður och Snæfellsnes.

Skolor i området valde att hålla eleverna inomhus under rasterna och ställde in all simundervisning. På sjukhuset i Akureyri stängdes ventilationssystemet redan under torsdagsmorgonen när halterna av svaveldioxid började att stiga. Utbärningen av post i Akureyri försenades när personalen inte kunde hålla samma takt som vanligt på grund av vulkangaserna.

Þorsteinn Jóhannsson vid Umhverfisstofnun säger i Fréttablaðið att problemet med svaveldioxid kan komma att växa under vintern. Det gäller i synnerhet när det är klart och kallt men vindstilla. Att det under vintern också finns dammpartiklar från dubbdäck i luften bidrar också till att försämra luftkvaliteten:
"Den sammanlagda effekten på hälsan av flera luftföroreningar kan vara stor, eftersom de förstärker varandra. Denna cocktail skulle ha än mer inverkan på hälsotillståndet, men det är svårt att exakt säga hur stor."
I helgen uppmättes hela 21 000 mikrogram svaveldioxid per kubikmeter luft vid Hoffell ett par mil norr om Höfn, en nivå som är direkt hälsofarlig. Innan Bárðarbungas utbrott vid Holuhraun började hade som mest 200 mikrogram uppmätts vid industriområdet på Grundartangi.

Ändå är de nivåer som hittills har uppmätts i bebyggelse förhållandevis låga. I övervakningsflyg över Vatnajökull har det registrerats halter på hela 90 000 mikrogram. Och av forskare på plats vid Holuhraun har nivåerna som mest stigit till 130 000 mikrogram svaveldioxid per kubikmeter luft, skriver Fréttablaðið.

I dag väntas vulkangaser från Holuhraun främst sprida sig över västra Island. Så ser också prognosen ut för lördagen.

Utbrottet vid Holuhraun fortsatte i går med oförminskad intensitet. I området inträffade under torsdagen 109 jordskalv. Det största hade en magnitud på 4,6.

Här kan du läsa mer om utvecklingen vid Bárðarbunga.

Dagens citat

"Kära nordiska vänner. Här i salen sitter isländska politiker som skar ned anslagen till filmproduktion med ungefär 42 procent i år, och i kölvattnet av finanskraschen skar de ned anslagen med ungefär 30 procent. Så vi befinner oss mitt i en katastrof. Så vi skulle tycka att det vore av stort värde om ni kunde hjälpa oss på efterfesten genom att närma sig dem artigt och upplysa dem om film och kultur, tala med dem om islänningasagorna och säga till dem att vi som skapar berättelser också skapar islänningasagor, norska berättelser och danska berättelser, fast de inte skrivs på skinn. Ni kan också förklara för dem att för att nedteckna en isländsk berättelse behövs skinn att skriva på, och för att få skinn behöver kon slaktas. Så övertyga dem om att slakta kon. Detta kan bli goda diskussioner och ge denna mycket dyra fest viss betydelse för oss."

Benedikt Erlingsson, regissör av Hross í oss, riktade sig i sitt tacktal när han mottog Nordiska rådets filmpris till den isländska regeringen och ifrågasatte dess filmpolitik.

torsdag 30 oktober 2014

Pirat köper blasfemiskt domännamn

Blasfemi kan ge upp till tre månaders fängelse. Just därför köpte piraten Helgi Hrafn Gunnarsson domännamnet Guðlast ('blasfemi') som en protest både mot lagar som inskränker yttrandefriheten och andra lagar. Trots provokationen ser det ut som att han kommer att få behålla det blasfemiska domännamnet.

Nyligen visade det sig att en webbplats lojal med Islamiska staten använde isländska domännamn. Från avslöjandet tog det bara ett dygn innan webbplatsen stängts ned och ägaren blivit av med domännamnen. Det var första gången som Isnic, som sköter alla isländska domännamn, avvisade en kund.

Isnic hänvisade till att webbplatsen hyllade krig och mord riktade mot andra grupper. Flera inslag på webbplatsen ansågs bryta mot isländsk lag samtidigt som den som hade registrerat domännamnen inte tycktes existera.

Piratpartiet tillhörde dem som protesterade mot beslutet att stänga webbplatsen. Alltingsledamoten Helgi Hrafn Gunnarsson ansåg att det stred mot yttrandefriheten. Han pekade under en debatt i alltinget på att det finns många isländska lagar som han anser vara korkade.

En sådan lag förbjuder blasfemi. Straffet kan bli som högst tre månaders fängelse. För att kunna vara blasfemisk dygnet runt köpte Helgi Hrafn Gunnarsson domännamnet Guðlast.is. Syftet var att protestera mot lagar som används för att inskränka yttrandefriheten.

Här kan du läsa mer om stängningen av den webbplats som var lojal med Islamiska staten.

Islänningarnas förtroende för alltinget minskar på nytt

Förtroendet för alltinget minskar på nytt. Det är bara bankerna som åtnjuter mindre förtroende bland islänningarna. Även förtroendet för regeringen och oppositionen sjunker. Ohotad etta på förtroendetoppen är polisen följd av Háskóli Íslands. Det visar en undersökning utförd av MMR.

I samband med finanskraschen hösten 2008 rasade islänningarnas förtroende för många av samhällets institutioner. Bankerna noterades som lägst för 2,6 procent, finansinspektionen Fjármálaeftirlitið för 5,0 procent och alltinget för 7,5 procent.

Sedan dess har förtroendet långsamt ökat för de samhälleliga institutioner som många islänningar anser svek sitt ansvar vid krisen. Årets mätning är dock åter ett bakslag för tilltron till det parlamentariska systemet. Förtroendet för alltinget, regeringen och oppositionen backar på nytt.

Nu uppger 12,8 procent att de har förtroende för alltinget. När MMR ställde samma fråga för ett år sedan svarade 16,4 procent att de hade förtroende för alltinget.

Varken regeringen eller oppositionen är lika misstrodda som parlamentet. I dag har 21,8 procent förtroende för oppositionen - en nedgång med 0,7 procentenheter - och 17,4 procent för regeringen, en tillbakagång med 5,6 procentenheter.

Alltinget ligger dock inte allra sist i förtroendeligan. På jumboplats återfinns bankväsendet, som bara 10,2 procent av islänningarna litar på.

Polisen gick om Háskóli Íslands i förtroendetoppen för fem år sedan. I dag känner 79,5 procent förtroende för polisen och 70,2 procent för Háskóli Íslands. Motsvarande siffror är för Háskólinn í Reykjavík 58,0 procent, Ríkisútvarpið 51,3 procent, Landsvirkjun 41,8 procent, fackföreningarna 32,5 procent, fackföreningen VR 25,8 procent, Seðlanbaki Íslands 25,1 procent, EU 25,0 procent, medierna 18,6 procent, Internationella valutafonden 16,8 procent, pensionsfonderna 14,5 procent och Fjármálaeftirlitið 12,9 procent.

Här kan du läsa mer om förra årets förtroendemätning.

Holuhraun största lavafältet på över 200 år

Lavafältets storlek den 28 oktober.
Illustration: Jarðvísindastofnun
Med en yta på 65 kvadratkilometer är nu det nya lavafältet vid Holuhraun med säkerhet det största lavaområde som bildats på Island sedan Lakis utbrott 1783. Bárðarbungas utbrott fortsatte under onsdagen med oförminskad intensitet. Halterna av svaveldioxid i luften passerade gränsvärdena på flera håll i landet, men skapade inte några akuta hälsorisker.

Lakis utbrott med början 1783 är ett av de största i modern tid. Lavafältet som skapades under de åtta månader som utbrottet pågick var 600 kvadratkilometer.

Dit har utbrottet vid Holuhraun ännu långt kvar. Lavafältet mäter nu 65 kvadratmeter - och det är därmed lika stort som det lavafält som skapades av Heklas utbrott år 1766. Men det räcker för att göra fältet till det största som skapats på 230 år.

Bárðarbungas åtta kilometer breda krater har nu sjunkit 40 meter sedan utbrottet började för snart två månader sedan. Den största kalderan har sjunkit 25 meter som en sannolik följd av den senaste tidens jordskalv. Avsmältningen tyder på att jordvärme har närmat sig ytan.

Svaveldioxid från utbrottet vid Holuhraun spred sig under gårdagen över stora delar av Island. Halterna låg visserligen på flera platser över gränsvärdet på 350 mikrogram per kubikmeter luft. De var dock långt ifrån att nå akut hälsofarliga nivåer.

Under onsdagen uppmättes i Skaftafell 2 100 mikrogram svaveldioxid per kubikmeter luft, i Reykjavík 1 870 mikrogram, i Hveragerði 1 600 mikrogram och i Kirkjubæjarklaustur 1 500 mikrogram.

De senaste dagarna har framför allt Höfn på sydöstra Island drabbats av höga halter svaveldioxid. Störst var koncentrationen vid Hoffell, där hela 21 000 mikrogram uppmättes under helgen.

Elín Freyja Hauksdóttir, läkare vid Heilbrigðisstofnun Suðausturlands i Höfn, säger till Fréttablaðið att även invånare med andningssvårigheter varit ovanligt positiva till humöret trots vulkangaserna. Lokalbefolkningen tar konsekvenserna av utbrottet med jämnmod:
"Folk upplever detta bara som en störning, precis som med oväder. Folk upplever detta på samma sätt som när det är snöstorm ute och inte mycket annat att göra än att hålla sig hemma."
De senaste två veckorna har bara forskare, polis och räddningstjänst besökt utbrottet vid Holuhraun. Sedan snön lade sig över höglandet har restiden enligt Vísir trefaldigats. Från Möðrudalur i höglandets utkanter till Holuhraun tar det nu nio timmar. Innan snön kom var restiden bara tre timmar. Förhoppningen är att snart kunna börja använda snöskoter för att korta restiderna.

Utbrottet fortsatte under onsdagen med samma intensitet som tidigare. Det största skalvet i området hade en magnitud på 4,8. Totalt inträffade 96 jordskalv i området i går.

Här kan du läsa mer om utvecklingen vid Bárðabunga.

Dagens citat

"Även om man behandlar dessa fördomar eller motvilja, så får det inte glömmas att det var, tror jag, fler som stödde detta och var emot dessa protester. Det syns till exempel i ödet för dessa två kvinnor som hamnade i rådhuset. Ingen vill ta i dem med tång."

Kristján Þór Sigurðsson, doktorand i antropologi vid Háskóla Íslands, i Fréttablaðið om Framstegspartiets moskémotstånd i Reykjavík som gav partiet två platser i fullmäktige och debatten om det planerade moskébygget - läs mer här.

onsdag 29 oktober 2014

En av världens största fiskodlingar på Reykjanes



På Reykjanes byggs just nu en av världens största fiskodlingar. Stolt Sea Farm har redan byggt en anläggning på 22 000 kvadratmeter - men den ska växa till 70 000 kvadratmeter när den är klar år 2018. Här odlas senegaltunga, en art som påminner om bergtunga. I januari ska de första fiskarna slaktas. Årsproduktionen kommer då att uppgå till närmare 600 ton.

Stolt Sea Farm använder spillvärme från Reykjanesvirkjun. Det vattnet kyls sedan ned genom att blandas med havsvatten tills den ideala temperaturen på 21 grader har uppnåtts.

I dag arbetar 16 personer på Stolt Sea Farm. När bygget är klart kommer mellan 60 och 70 personer att jobba på fiskodlingen. Då ska också den årliga produktionen uppgå till 2 000 ton. Senegaltunga går främst på export till södra Europa. En mindre del av produktionen kommer att exporteras till USA med flyg från den närliggande flygplatsen i Keflavík.

Kunderna kommer att kunna beställa fisken i tre olika storlekar: 300, 400 eller 500 gram. Eftersom det handlar om odlad fisk kan storleken anpassas efter kundernas önskemål.

Víkurfréttir har intervjuat vd:n Halldór Óskar Sigurðsson. I inslaget får du följa med in på odlingen.

Norskt företag vill exportera vikval till Island

Ogynnsamt väder och makrill som sopar havet rent på föda. Det var huvudskälen till att årets jakt på vikval blev ett fiasko för IP Útgerð. Fångsterna räcker inte för att förse alla de restauranger som serverar val med kött fram till sommaren. Nu vill norska företaget Lofothval exportera tio ton vikval till Island.

Totalt fångade Hvalurs fartyg i år 137 sillvalar. Men det mesta köttet hamnar på fryshus eftersom marknaden är liten. På Island äts främst vikval. Och att sälja sillval till Japan - den enda kvarvarande stora exportmarknaden - har blivit allt krångligare och dyrare sedan många exportvägar stängts.

Att efterfrågan på kött från sillval är begränsad är en extra nagel i ögat på valfångstmotståndarna. Att Hvalur, som är det enda rederiet som jagar sillval, ändå fortsätter med jakten trots att den inte går runt trycker in den där nageln ytterligare.

Den isländska valfångsten symboliseras i mångt och mycket av Kristján Loftsson, vd för Hvalur. Eftersom han är storägare i flera fiskejättar har han råd att förlora pengar på valfångsten. Hvalur gjorde senaste räkenskapsåret ändå en vinst på 2,5 miljarder isländska kronor och betalade enligt Fréttablaðið ut 986 miljoner kronor i aktieutdelning.

Hvalur kontrollerar 99 procent av aktierna i Vogun hf, som i sin tur är storägare i fiskejättarna HB Grandi och Hampiðjan. Innehavet gav Hvalur en vinst på 2,3 miljarder isländska kronor.

Samtidigt går försäljningen av sillval trögt. I Hvalurs fryshus finns kött till ett värde av 1,8 miljarder. Dessutom finns stora mängder mjöl och olja som inte har värderats.

För IP Útgerð var sommarens jakt på vikval något av ett fiasko. Vd:n Gunnar Bergmann Jónsson har till Vísir sagt att fångsterna inte kommer att motsvara efterfrågan från butiker och restauranger. Vikval är inte helt ovanligt på grillen under sommaren, men framför allt säljs köttet till utländska turister på restauranger.

Skälen till den misslyckade jakten är enligt Gunnar Bergmann Jónsson vädret och makrillen. Ogynnsamt väder har tvingat fartygen att stanna i hamn mer än vanligt. Samtidigt konkurrerar vikvalen med makrillen om samma föda. Därför tros vikvalen ha sökt sig längre ut till havs än normalt och därmed blivit svårare att jaga.

Nu har norska Lofothval enligt Animal Welfare Institute ansökt om att få exportera tio ton vikval till Island. En av Lofothvals ägare är just Kristján Loftsson. På hemmaplan jagar han alltså inte vikval - men om affären blir verklighet kan han ändå komma att tjäna på jakten.

Norska båtar fångade i år 731 vikvalar, det högsta antalet sedan jakten återupptogs 1993. Den totala mängden kött uppgick till 871 ton.

Här kan du läsa mer om årets valjakt.

Rödkål mäter halten av svaveldioxid i Höfn



Mätutrustning för svaveldioxid monterades i går i Höfn. Under helgen var halterna av den giftiga vulkangasen så hög att en mätare med ytterligare tre års batteritid plötsligt gav upp efter allt pipande. Men kemisten Sara Björk Sigurðardóttir har hittat en mer driftsäker metod att mäta svaveldioxid - nämligen att ställa ut en tallrik med rödkål för att se om den färgas rosa.

Under tisdagen fortsatte svaveldioxid från Bárðarbungas utbrott vid Holuhraun att sprida sig över Höfn och sydöstra Island. Halterna var dock förhållandevis låga och nådde aldrig hälsofarliga nivåer. I går monterades också fast mätutrustning för svaveldioxid. Det går nu att följa utvecklingen av luftkvaliteten genom Umhverfisstofnuns webbplats.

Hittills har luftkvaliteten mätts med bärbara mätare. En sådan placerades nyligen på äldreboendet i Höfn. Den hade då tre års batteritid kvar. Ju högre halterna av svaveldioxid är, desto mer piper mätaren. Och med helgens rekordhöga halter bestämde sig mätarens batteri för att ge upp. Þorsteinn Jóhannsson vid Umhverfisstofnun säger till Vísir att pipandet blev för mycket för mätaren:
"Den hade pipit ständigt och det är uppenbart att när dessa mätare piper så förbrukar de batterierna mycket snabbare."
Sara Björk Sigurðardóttir studerar kemi i Danmark, men pappa Sigurður Mar Halldórsson bor i Höfn. Efter ett tips från dottern bestämde han sig för att testa ett annorlunda sätt att mäta luftkvaliteten. På en tallrik tömde han en burk rödkål. Rödkål ändrar nämligen färg till rosa vid mötet med något surt - i det här fallet luften i Höfn, berättar Vísir.

Svaveldioxid väntas på nytt breda ut sig över Höfn med omnejd under onsdagen. På kvällen vänder dock vinden och området tycks därför skonas från giftiga vulkangaser under torsdagen.

Páll Sigurður Vignisson arbetar med båtturer i Jökulsárlón. Han säger till RÚV att han av turister har fått många frågor om vulkangaser. Många turister har inte fått någon information om hur de ska bete sig medan utbrottet vid Holuhraun pågår:
"Det var människor i Skaftafell som kom hit i morse och sade att de känt av detta något oerhört. De var lite förnärmade över att de inte visste vad de skulle göra. Men vi förklarade för dem att detta kom från vulkanutbrottet och då hade de naturligtvis hört detta vid något tillfälle och då inser de inte att detta kanske bara är normalt."
Vid nordvästra Vatnajökull registrerades under gårdagen hundratalet jordskalv. Det kraftigaste hade en magnitud på 5,1.

Här kan du läsa mer om utvecklingen vid Bárðarbunga.

Dagens citat

"Belastningen är så stor att växtlighet och jordmån undanröjs. Många platser håller helt enkelt på att omvandlas till gyttja. ... Det har naturligtvis varit väldigt mycket att göra på många av dessa platser, men säkerligen har deras utseende förstörts mycket under de senaste åren."

Andrés Arnalds vid Landgræðsla ríkisins i Vísir om den ökade turismens inverkan på naturen.

tisdag 28 oktober 2014

Kolja på stranden i Grindavík



Den nederländske kocken Bart van Olphen besökte nyligen Grindavík. Där passade han på att laga till kolja på stranden. Ovan kan du se hur det gick till.

Förändringar i grundvattnet kan förvarna om jordskalv

Mätningar av grundvattnets sammansättning kan förvarna om kraftiga jordskalv. Inför ett stort skalv ändras väteisotoperna samtidigt som mängden natriumjoner ökar. Det visar en forskarstudie från Stockholms universitet publicerad i tidskriften Nature Geoscience. Mätningarna har gjorts vid Hafralækur nära Húsavík.

Jordskalv på norra Island tros kunna nå en magnitud på 7. I området finns flera sprickzoner där jordskalv och jordskalvssvärmar är vanliga. Nyligen drabbade en jordskalvssvärm nordöstra Island längs den så kallade Tjörnes-sprickzonen. Den här gången handlade dock inte om några större skalv. Det kraftigaste hade en magnitud på 3,4 och hade sitt epicentrum nära Kópasker.

Att kunna förutsäga kraftiga jordskalv har länge varit en dröm inom naturvetenskaperna. Ett forskningsprojekt vid Stockholms universitet - som sker i samarbete med Háskóli Íslands, Háskólinn á Akureyri och Landsvirkjun - tror sig nu ha tagit ett steg på vägen.

I fem års tid, mellan 2008 och 2013, har forskarna en gång i veckan kontrollerat grundvattnets sammansättning i ett borrhål vid Hafralækur söder om Húsavík. I oktober 2012 och april 2013 inträffade jordskalv med en magnitud på 5 i området. Fyra till sex månader före skalven ändrades den kemiska sammansättningen.

Förändringarna i grundvattnet var att mängden natriumjoner ökade samtidigt som väteisotoperna ändrades. Så skedde inför bägge skalven.

Förklaringen till förändringarna är de sprickor som uppstår i jordskorpan inför ett skalv. Sprickorna öppnar kanaler till berggrunden som ändrar grundvattnets kemiska sammansättning. Vattenkemin skulle därmed kunna bli ett redskap som i framtiden skulle kunna bidra till att förutsäga jordskalv.

Lägre halter av giftig svaveldioxid i Höfn och Suðursveit

En satellitbild över utbrottet vid
Holuhraun. Bilden togs i fredags.
Foto: USGS, Nasa och
Jarðvísindastofnun
De extremt höga halterna av svaveldioxid i luften återvände inte till Höfn och sydöstra Island under måndagen. Som mest uppmättes i regionen 6 600 mikrogram svaveldioxid per kubikmeter luft vid Jökulsárlón i Suðursveit. I Höfn stannade mätaren på 2 000 mikrogram. Under tisdagen och onsdagen väntas åter vulkangaser från utbrottet vid Holuhraun sprida sig över området.

I söndags uppmättes rekordhöga 21 000 mikrogram svaveldioxid per kubikmeter luft vid Hoffell. I Höfn var den högsta noteringen 14 000 mikrogram. Aldrig tidigare har så höga halter av svaveldioxid uppmätts i befolkade områden på Island.

Bárðarbungas utbrott vid Holuhraun fortsatte med oförminskad intensitet under måndagen. Trots att vindarna på nytt förde med sig vulkangaser till Höfn var halterna betydligt lägre. Vid Jökulsárlón i Suðursveit uppmättes 6 600 mikrogram svaveldioxid per kubikmeter luft, i Mýrar 4 400 mikrogram, i Skaftafell 2 400 mikrogram och i Höfn 2 000 mikrogram.

Mätningarna i området är dock långt ifrån fullständiga. Hittills har polisen skött om alla mätningar genom att köra omkring i regionen med portabel utrustning. I dag monteras en fast mätare i Höfn där halterna av svaveldioxid kommer att kunna följas via nätet. Polisen kommer sedan att komplettera med mätningar från andra platser i regionen.

Sjukvårdspersonal hade enligt ett pressmeddelande under söndagen och måndagen kontakt med alla personer med kända andningsbesvär. Elín Freyja Hauksdóttir, läkare i Höfn, säger till RÚV att många astmatiker upplevde söndagens höga halter av svaveldioxid som mycket besvärande:
"Det är främst symtom från övre luftvägarna. Det är sveda i svalget och näsa och ögon och dessutom en äcklig smak i munnen och så är det somliga som får symtom nere i luftstrupen."
Trots att halterna i går var betydligt lägre än under söndagen valde många ändå att hålla sig inne. Hulda Laxdal Hauksdóttir, rektor för skolan i Höfn, beskrev i Morgunblaðið situationen som att hela samhället låg i dvala. Undervisningen i skolor och förskolor pågick som vanligt, men barnen fick stanna inomhus under rasterna och all simundervisning ställdes in.

Matvælastofnun gick i ett pressmeddelande i går på nytt ut med uppmaningar till djurägare att hålla boskap under särskild uppsikt. Så länge som halterna av svaveldioxid ligger på hälsofarliga nivåer bör djur lika lite som människor utsättas för ansträngningar. Djur med symtom som andningssvårigheter, hosta, sveda i ögonen eller beteenden som tyder på obehag bör flyttas inomhus.

Både i dag och i morgon väntas vulkangaser från Bárðarbungas utbrott vid Holuhraun sprida sig över Höfn med omnejd.

Vid Bárðarbunga inträffade under gårdagen totalt 89 jordskalv. Det kraftigaste inträffade en dryg timme efter midnatt och hade en magnitud på 5,3.

Bárðarbungas krater fortsätter att sjunka i takt med att magmakammaren töms och magma strömmar mot Holuhraun. Kratern har enligt Jarðvísindastofnun nu sjunkit nästan 40 meter. Varje dag sjunker den mellan tre och fyra decimeter.

Flera mindre kalderor som tidigare funnits vid Bárðarbunga har växt i storlek under de senaste veckorna. Det är troligt att rörelserna i berget har underlättat för jordvärme att närma sig ytan.

Här kan du läsa mer om utvecklingen vid Bárðarbunga.

Dagens citat

"You have to do something to avoid getting depressed. ... When you grew up without Internet, with no TV on Thursdays, you started a band with your friends, and you never thought about being famous or the possibility of playing outside Iceland."

Jón Þór Birgisson, sångare i Sigur Rós, i Out om att växa upp på Island.

Foto: Lilja Birgisdóttir

måndag 27 oktober 2014

Så ofta tvättar islänningarna sina sängkläder

Någon gång funderat på hur ofta isländska hushåll tvättar sängkläderna? MMR har undersökt frågan - och kommer fram till att britterna är betydligt flitigare gäster i tvättstugan. I Storbritannien tvättar fyra av tio sina sängkläder en gång i veckan. På Island är det bara två av tio som tvättar sängkläderna lika ofta.

Hela 46,1 procent av islänningarna tvättar i regel sängkläderna varannan vecka. Näst vanligast är att de tvättas minst en gång i veckan - något som sker i 19,3 procent av de isländska hushållen. Vidare uppger 17,1 procent att de tvättar sängkläderna var tredje vecka, 11,1 procent svarar var fjärde vecka och 6,5 procent säger som mest var femte väcka.

Jämfört med britterna är andelen som tvättar sängkläderna minst var tredje vecka nästan lika stor. Däremot är det hela 38,7 procent av britterna som tvättar dem minst en gång i veckan.

Ísar Torveg blir första isländska bilen

Ísar Torveg heter den första massproducerade isländska bilen som ska se dagens ljus. Det handlar om en monsterjeep som är förberedd för däck upp till 48 tum. Bilen är konstruerad för isländska förhållanden och målgruppen är räddningstjänsten och turismföretagare. Men Ísar Torveg ska också uppfylla alla regler som krävs för att få köra på europeiska vägar.

Monsterjeepar som försetts med stora däck, förstärkts och höjts är en vanlig syn på de isländska vägarna. För den som ska ta sig igenom de svåraste vägarna på höglandet eller den som behöver ta sig fram på landsbygden även i hårt väder är de självskrivna. Höga krav på framkomlighet gör också att de används inom turistnäringen och av räddningstjänsten.

Hittills handlar det om fordon som har modifierats för isländska förhållanden. Men nu kommer den första bilen som redan från början är skapad för isländska vägar och väder. Den heter Ísar Torveg och byggs av ett bolag som heter Jakar ehf.

Företaget har i dag planer för fyra olika modeller. Ísar Torveg blir dock först ut - och det finns sedan tidigare tre beställningar på bilen. Prislappen väntas bli omkring 20 miljoner isländska kronor.

Ísar Torveg ska konkurrera med fordon som Ford Econoline. Både chassit och kupén ritas och byggs på Island. Ísar Torveg får fyra till åtta dörrar och kan ta upp till 20 passagerare. Den kommer också att byggas för däck på 48 tum.

I stället för att modifiera ett fordon byggs Ísar Torveg redan från början för extrema förhållanden. Därmed ska priset jämfört med en ombyggd jeep ändå bli konkurrenskraftigt. Jämfört med en modifierad Ford Econoline ska Ísar Torveg dessutom bli drygt ett ton lättare, vilket sparar bränslekostnader. Den mellanstora varianten ska väga omkring tre ton.

Även om Ísar Torveg är ett fordon skräddarsytt för isländska förhållanden ska den efterleva alla europeiska krav. Bilen ska alltså kunna exporteras till hela Europa. Målet är att kunna producera mellan 100 och 1 000 fordon om året.

Men Ísar Torveg ska inte bara konkurrera med prislappen. Den ska enligt konstruktören ha flera andra fördelar jämfört med modifierade monsterfordon. Ísar Torveg erbjuder nämligen fler sittplatser vilket till exempel kan minska kilometerkostnaden per passagerare inom turistindustrin med 40 procent. Turer med extremfordon skulle alltså kunna bli billigare för turister med Ísar Torveg.

I våras undertecknades de tre första kontrakten där Mountain Taxi, Fjallajeppar och Orca tecknade sig för ett exemplar var av Ísar Torveg. Näringsminister Ragnheiður Elín Árnadóttir deltog vid ceremonin.

Då var förhoppningen om att de första exemplaren skulle kunna vara klara redan före nyår. Nu ser det ut som att bygget kommer att ta något längre tid. Ritningarna och designen är klara, men Jakar ehf. behöver nu jaga kapital för att kunna påbörja konstruktionen. Om planerna blir verklighet blir Ísar Torveg den första bilen som massproducerats på Island.

Rekordhöga halter av svaveldioxid orsakar hälsorisk i Höfn

Lavans utbredning vid Holuhraun
i torsdags.
Illustration: Jarðvísindastofnun
Halterna av svaveldioxid steg i området kring Höfn i går till 21 000 mikrogram per kubikmeter luft. Det är de högsta nivåerna som någonsin har uppmätts i befolkade områden. Lokalbefolkningen uppmanades under helgen att stanna inomhus och stänga alla fönster för att undvika de giftiga vulkangaserna från utbrottet vid Holuhraun.

Aldrig tidigare har så höga halter av svaveldioxid uppmätts i befolkade områden som under söndagen. Som mest noterades enligt ett pressmeddelande hela 21 000 mikrogram per kubikmeter luft vid Hoffell ett par mil nordväst om Höfn. I närliggande Nesjahverfi registrerades 18 600 mikrogram svaveldioxid. I centrala Höfn var halterna som mest 14 000 mikrogram. Vid Jökulsárlón och i Suðursveit noterades 13 000 mikrogram. I Kirkjubæjarklaustur uppmättes enligt ett pressmeddelande som högst 3 300 mikrogram.

När halterna stiger över 14 000 mikrogram per kubikmeter luft klassas läget som ett akut risktillstånd. Med så mycket svaveldioxid i luften är det sannolikt att samtliga som vistas i området känner sveda i slemhinnor och ögon.

Lokalbefolkningen uppmanades genom sms från Almannavarnir att hålla sig inomhus, stänga alla fönster, stänga av ventilationen och höja värmen. Almannavarnir uppmanade också invånarna att följa mediernas rapportering av utvecklingen. Tidigare har utbrottet vid Holuhraun som mest orsakat halter på 7 000 mikrogram svaveldioxid per kubikmeter.

Björn Ingi Jónsson, kommunchef i Hornafjörður, säger till Vísir att få andra syntes utomhus förutom polisen som åkte runt i Höfn med omnejd för att mäta halterna av svaveldioxid i luften:
"Det är inte mycket trafik när man tittar ut genom fönstret och få som är på väg. Det som tidigare skickades ut efterföljs - människor håller sig inomhus, stänger fönster och höjer elementen."
Vulkangaserna låg under söndagen som ett blåaktigt dis över Höfn. Även under måndagen och tisdagen väntas samma område drabbas av svaveldioxid från Holuhraun. Höfn har tidigare drabbats av vulkangaser, men Einar Sigurjónsson, vakthavande befäl vid polisen på orten, säger i Morgunblaðið att problemen tidigare inte varit lika stora:
"De som är utomhus känner obehag i luftvägarna. Människor är inte skonade från det. ... Detta är den i särklass värsta dagen, allra värst."
Margrét Gauja Magnúsdóttir, som själv är bosatt i Höfn, berättar för RÚV hur vulkangaserna lade sig som ett blåaktigt dis över samhället:
"I morse när vi vaknade var här en härlig utsikt över fjällen och glaciären, men nu syns det inget. Här är det som om en blå slöja ligger över orten. ... Jag står utomhus nu och jag känner av detta. Jag känner av retningar i halsen och jag känner också av en mindre huvudvärk. ... Jag skulle säga att detta är mer än vad det har varit tidigare. Åtminstone har inte jag hittills upplevt det på detta sättet. Det är också kallt och stilla. Tveklöst ökar det effekten. Det är som om man skulle gå genom luften. Luften är tung."
Hittills har dock ingen drabbats av akuta hälsoproblem på grund av vulkangaserna. I dag kommer barnen att hållas inomhus i skolor och förskolor i Höfn och Hornafjörður. Föräldrar kommer också att uppmanas att ge dem skjuts till skolan, rapporterar Morgunblaðið.

Þor­vald­ur Þórðar­son, professor i vulkanologi vid Háskóli Íslands, säger i Morgunblaðið att han tror att Bárðarbungas utbrott vid Holuhraun - som snart pågått i två månader - kan bli långvarigt. För att utbrottet ska upphöra behöver produktionen av magma sjunka under 3 kubikmeter i sekunden. Just nu ligger den på mellan 50 och 100 kubikmeter i sekunden.

I takt med att utbrottet fortsätter tror Þor­vald­ur Þórðar­son att effekterna på folkhälsan kommer att bli ett allt större bekymmer. Han säger i Morgunblaðið att utbrottet inte bara skulle kunna pågå i ytterligare flera månader, utan till och med i flera år. Trots att utbrottet vid Holuhraun är mycket mindre skulle enligt honom en situation liknande vid Lakis utbrott år 1783 kunna uppstå:
"Om detta blir ett mycket långt utbrott så måste vi börja fundera mer över konsekvenserna av de utsläpp som kommer från utbrottet. Enligt min mening är det svavelsyrepartiklarna som är det största bekymret. Vi mäter utsläppen enbart utifrån svaveldioxid, men när svaveldioxid kommer ut i atmosfären reagerar det med vattenånga och bildar svavelsyrepartiklar. Det är detta blåvita dis som vi ser. Ju länge som svaveldioxid finns i atmosfären desto mer omvandlas det till svavelsyrepartiklar. Det är dessa svavelsyrepartiklar som är retande för lungorna och orsaker obehag för människor. Frågan är vilken effekt detta har på människor som andas in detta dag efter dag till exempel vid arbeten utomhus om detta blir ihållande tillstånd. Det som oroar mig är dessa långvariga effekter."
Ett annat problem är enligt Þor­vald­ur Þórðar­son att svaveldioxid som blåser ut över Atlanten kan komma tillbaka flera dagar senare som svavelsyra. Så skedde nyligen i Reykjavík. Vulkangaser från Holuhraun blåste ut över havet mot Grönland, men när vindarna vände kom de tillbaka till Island fyra dagar senare.

Utbrottet fortsatte under helgen med oförminskad styrka. Lavafältet vid Holuhraun mäter nu 63 kvadratkilometer. Det växer inte längre i nordlig riktning, utan breder i stället ut sig österut.

Även jordskalvssvärmen vid Bárðarbunga fortsatte med oförminskad intensitet. Lördagens kraftigaste skalv hade en magnitud på 4,7 och söndagens största skalv uppmättes till 5,3.

På måndagsmorgonen hade halterna av svaveldioxid i Höfn sjunkit till 1 200 mikrogram per kubikmeter luft. Halterna väntas dock öka under dagen. I Súðursveit och Mýrar låg halterna mellan 4 400 och 6 600 mikrogram.

Här kan du läsa mer om utvecklingen vid Bárðarbunga.

Dagens citat

"Försäljningen av vinylskivor har nu blivit 10 procent av marknaden, vilket verkligen är mycket och en snabb förändring. För fyra år sedan var den kanske 1 till 2 procent."

Eiður Arnarsson, direktör för branschorganisationen Félag hljómplötuframleiðenda, säger i RÚV att försäljningen av vinylskivor ökar snabbt på Island medan försäljningen av cd-skivor minskar kraftigt.

söndag 26 oktober 2014

Dagens bonuscitat

"Det första som behöver göras för att detta inte ska upprepa sig är att slå ihop kommunerna. Det tjänar inget till att fråga kommunerna om de vill detta. Det är för många egenintressen inblandade. Detta måste helt enkelt vara ett nödvändigt nationalintresse som behöver äga rum på en annan ledningsnivå, i alltinget."

Arkitekten Arna Mathiesen i Kjarninn om vad som behöver förändras för att Island inte ska drabbas av en ny fastighetsbubbla.

Två av tre säger nej till alkoholförsäljning i butiker

Två av tre islänningar säger nej till att tillåta alkoholförsäljning i dagligvaruhandeln. Det visar en opinionsmätning utförd av Fréttablaðið. Samtidigt som en majoritet vill behålla alkoholmonopolet ligger ett förslag i alltinget som syftar till att avskaffa det. Det är inte osannolikt att förslaget skulle kunna få majoritet.

Frågan om att avskaffa alkoholmonopolet och tillåta alkoholförsäljning i livsmedelsbutiker har lyfts många gånger under de senaste åren. Något sådant förslag har dock hittills aldrig fått majoritet i alltinget.

Just nu behandlas ännu ett sådant förslag i parlamentet. Initiativtagare den här gången är Vilhjálmur Árnason, alltingsledamot för Självständighetspartiet. Motionen har undertecknats av ledamöter från samtliga partier utom Socialdemokraterna och Gröna vänstern.

Hela 67 procent säger dock nej till alkoholförsäljning i dagligvaruhandeln. Bara 33 procent av islänningarna säger enligt Fréttablaðið ja till att börja sälja starköl, vin och starksprit i livsmedelsbutiker.

Här kan du läsa mer om alkoholdebatten.

Lägsta arbetslösheten på Island efter finanskraschen

Arbetslösheten sjönk under september till 3 procent. Det är den lägsta siffran sedan finanskraschens effekter drabbade arbetsmarknaden under senhösten 2008. Totalt minskade antalet arbetslösa på Island med 393 personer under september.
Vinnumálastofnun räknar i en prognos för oktober med att arbetslösheten ligger kvar på samma nivå eller ökar något.

Under september minskade antalet arbetslösa islänningar till 5 029 personer, vilket var 393 färre än i augusti. Andelen arbetslösa minskade därmed med 0,1 procentenheter till 3,0 procent.

Siffran är den lägsta sedan oktober 2008. Då hade ännu inte finanskraschen slagit fullt ut mot arbetsmarknaden. Som jämförelse var arbetslösheten i september förra året 3,8 procent.

Under september ökade arbetslösheten i fem regioner, minskade i två och låg still i en. Högst var arbetslösheten på Suðurnes, där 4,5 procent (oförändrat jämfört med augusti) var utan jobb. I Reykjavíkområdet var arbetslösheten 3,3 procent (-0,2), Norðurland eystra 2,4 procent (-0,1), Suðurland 2,0 procent (+0,1), Vesturland 1,7 procent (-0,1), Austurland 1,7 procent (+0,3), Västfjordarna 1,5 procent (+0,1) och Norðurland vestra 1,3 procent (+0,1).

Det är alltså främst lägre arbetslöshet i Reykjavíkområdet som är skälet till minskningen. Förklaringen är att många studenter som saknat jobb under sommaren - och därför varit inskrivna som arbetslösa - nu återvänder till studierna. På landsbygden märks däremot att högsäsongen inom turismen är över.

Fyra isländska kommuner hade full sysselsättning under september: Helgafellssveit i Vesturland, Árneshreppur i Västfjordarna, Svalbarðshreppur i Norðurland eystra och Fljótsdalshreppur i Austurland. I ytterligare sju kommuner fanns bara en enda person inskriven som arbetslös.

Under september lämnade 276 kvinnor och 117 män arbetslösheten. Alltjämt är det dock vanligare att kvinnor står utanför arbetsmarknaden. Arbetslösheten var i september 2,5 procent bland männen och 3,6 procent bland kvinnorna.

Andelen långtidsarbetslösa minskade under september. Nu har 51 procent av de arbetssökande varit utan jobb i minst ett halvår. Även ungdomsarbetslösheten sjönk tillbaka.

Här kan du läsa mer om arbetslösheten på Island.

Dagens citat

"The frozen milk can be stored for up to six months, but we can also get more pretty quickly if we need to – I could place an order today and it could arrive tomorrow. Even though it’s expensive for us to import , it’s cheaper than having our own banks and running our own screening."

Þórður Þorkels­son, överläkare vid Landspítali i Reykjavík, i The Guardian om att sjukhuset nu börjar att importera bröstmjölk från Danmark till för tidigt födda barn.

lördag 25 oktober 2014

Dagens bonuscitat

"Detta säger oss att vi behöver arbeta bättre med vår argumentation. Förklara för folket vad vi gör och peka på goda saker. Island går bra. All ekonomisk statistik visar att vi sakta rör oss i rätt riktning."

Höskuldur Þórhallsson, alltingsledamot för Framstegspartiet, i Vísir om partiets sjunkande opinionssiffror - läs mer här.

Nya katastrofsiffror för Framstegspartiet

Bara 8,7 procent av islänningarna hade lagt sin röst på Framstegspartiet om det hade varit val till alltinget i dag. Regeringspartiets opinionssiffror når därmed ett nytt bottennapp sedan valet för ett och ett halvt år sedan. Koalitionspartnern Självständighetspartiet får däremot hela 30,3 procent. Det visar en opinionsmätning utförd av Fréttablaðið.

Länge såg det ut som om Framstegspartiet skulle bli landets största parti i förra vårens alltingsval. Under valrörelsens sista dagar lyckades Självständighetspartiet vinna tillbaka tillräckligt många sympatisörer för att gå om, men Framstegspartiets starka resultat i de oproportionerligt viktiga glesbygdsvalkretsarna gjorde att bägge partierna fick nitton mandat.

I valet fick Framstegspartiet 24,4 procent. Sedan dess har två av tre väljare övergett partiet. I Fréttablaðiðs mätning når stödet ett nytt bottennapp på bara 8,7 procent. Framstegspartiet skulle därmed förlora tretton av dagens nitton platser i alltinget.

Självständighetspartiet skulle lägga beslag på ett av dessa mandat. Partiet har nu stöd av 30,3 procent av väljarkåren. Den höga opinionssiffran till trots räcker inte Självständighetspartiets uppgång till för att kompensera för Framstegspartiets ras. De fyra oppositionspartierna får tillsammans 37 mandat mot regeringspartiernas 26.

Socialdemokraterna får 23,1 procent, Gröna vänstern 13,1 procent, Ljus framtid 10,6 procent och Piratpartiet 10,1 procent. Övriga partier får tillsammans 4,1 procent.

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

33-årig turist saknas - befaras ha dödsstörtat vid Látrabjarg

Den 18 september checkade en 33-årig tysk ut från Hótel Breiðavík i Västfjordarna. Fem dagar senare hittades mannens hyrbil på parkeringsplatsen vid Látrabjarg. Trots omfattande sökinsatser har inga ytterligare spår efter mannen hittats. Både fågelklipporna och området nedanför de branta stupen har finkammats utan resultat.

En 33-årig tysk man är sedan en månad tillbaka anmäld försvunnen. Trots stora sökinsatser har räddningstjänsten inte hittat några nya spår efter mannen. Mycket tyder därför att han dödsstörtat vid Látrabjarg.

Mannen lämnade Hótel Breiðavík den 18 september i sin hyrbil, en Suzuki Grand Vitara. Han hade då befunnit sig på Island i fem dagar. Han hade inte meddelat några anhöriga om sin resa till Island.

Den 23 september hittades mannens hyrbil på parkeringsplatsen vid Látrabjarg. Bilen tros ha stått på parkeringen i flera dagar. Fyndet gjordes sedan anhöriga till mannen kontaktat polisen i Reykjavík. De ska då ha blivit oroliga över att de inte fått kontakt med 33-åringen.

Räddningstjänst har finkammat området vid flera tillfällen utan att hitta några spår efter mannen. Med båt och helikopter har också området nedanför klipporna genomsökts utan resultat.

Trots uppmaningar till allmänheten om att höra av sig med eventuell information om den saknade turisten har inga tips inkommit. Mannen har inte setts till efter den 18 september. Enligt DV ska mannens pass ha hittats på parkeringsplatsen vid Látrabjarg av en annan turist. Passet lämnades in till polisen i Egilsstaðir efter försvinnandet.

Polisen misstänker inget brott bakom försvinnandet. Mannen reste på egen hand och det finns i dagsläget som tyder på att han skulle ha haft sällskap vid Látrabjarg.

Látrabjarg är Islands västligaste punkt och Europas största fågelberg. Som högst är Látrabjarg 441 meter över havet. Den senaste dödsolyckan vid Látrabjarg inträffade sommaren 2010 då en tysk turist förlorade fotfästet och föll nedför stupet från cirka 160 meters höjd. Mannen omkom i samma ögonblick som kroppen slog mot den steniga strandremsan mellan klipporna och havet.

Att 33-åringens bil och pass hittats vid Látrabjarg innebär att det är sannolikt att han aldrig lämnat området. Eftersom inga andra spår påträffats efter honom är det troligt att mannen dödsstörtat nedför klipporna. Om kroppen hamnat i vattnet kan mannens försvinnande bli en gåta som aldrig klaras upp.

Polisen har nu avslutat sökandet efter mannen. Vid tillfälle kommer dock räddningstjänsten att på nytt leta efter kroppen nedanför Látrabjarg.

Här kan du läsa mer om dödsolyckan vid Látrabjarg år 2010.

Dagens citat

"Island är ett bra land, ett så givmilt land att vi, dessa få invånare, måste se till så att samhället får blomstra. Det är bara möjligt genom att respektera informationsskyldighet, öppen debatt och kritiska medier på samma sätt som sker i utvecklade demokratier som de nordiska länderna och Tyskland, som vi ibland jämför oss med. En stark riksradio kan hjälpa oss mycket med detta, det ligger i sakens natur. Det är folkets arena för att diskutera frågor, förstå olika synpunkter och sätta saker i ett större sammanhang. Men om en av samhällets mäktigaste grupper aldrig lyssnar på dess andra grupper utan i stället försöker att tysta ner dem kan här utan vidare uppstå en ny köksredskapsrevolution. Och den gången går kanske någon demonstrant så nära alltingshuset att maskingevärskäften gapar framför den."

Författaren Auður Jónsdóttir skriver i Kjarninn om yttrandefrihet, medier och polisens nya kulsprutepistoler.

Foto: Einar Falur Ingólfsson/Norden.org

fredag 24 oktober 2014

Island bäst i Norden - klättrar sex platser

Island tar klivet upp till plats 28 i Fifas senaste rankning. Därmed är det isländska fotbollslandslaget bäst i Norden bland herrarna. Sedan Lars Lagerbäck tog över som förbundskapten har Island klättrat över hundra platser på världsrankningen. Om året avslutas med segrar även över Belgien och Tjeckien tar Island klivet in på topp 20.

Lars Lagerbäck inledde för två och ett halvt år sedan sin tid som isländsk förbundskapten med att förlora mot Montenegro och Japan. Island rasade då till plats 131 på Fifa-listan, landslagets sämsta rankning genom tiderna. Sedan dess har det gått snabbt uppåt. Island har nu fem matcher i rad utan förlust, varav fyra segrar. Laget har också hållit nollan i 422 minuter.

På Fifas nya rankning klättrar Island till plats 28, den högsta placeringen någonsin och ett kliv uppåt med sex steg jämfört med den lista som publicerades i september. Det var i sin tur den bästa placeringen sedan juni 1994, då de isländska herrarna rankades som nummer 38 i världen.

Island är nu det högst rankade av de nordiska länderna. Danmark återfinns på plats 32, Sverige på plats 39, Finland på plats 63 och Norge på plats 68.

Island spelar den 12 november en vänskapslandskamp mot Belgien på bortaplan. Fyra dagar senare väntar Tjeckien i EM-kvalet i Plzen. Om Island skulle gå segrande ur bägge matcherna tar sig landslaget för första gången in på topp 20.

I kvalet till sommarens fotbolls-VM i Brasilien föll Island i play off mot Kroatien. Inför VM-kvalet rankades Island i juli 2011 på plats 121. Därmed hamnade laget i den nedersta seedningsgruppen. Om Island skulle behålla dagens rankning skulle laget, när VM-kvalet lottas nästa sommar, i stället placeras i den andra seedningsgruppen. Därmed skulle laget få enklare motstånd i kvalgruppen.

Frågestund med Islandsbloggen

Vandringar, vulkaner, växelpengar, väder och vulkanutbrott är ämnen som det ofta dyker upp frågor om. Men vanligast är förstås allmänna tips om saker att göra på Island under en semesterresa. Nedan hittar du svar på en del av de frågor som dykt upp på sistone. Du kan mejla dina frågor om Island till xislandsbloggenx@xgmail.comx (plocka bort alla x ur mejladressen). Här hittar du fler frågor och svar.

Fråga: Väldigt kort varsel, men ska till Island i fyra dagar och är sugen på att göra någon utflykt till en glaciär eller vulkan. Sköts detta bara av lokala turistbyråer eller hur går jag till väga? Går det att göra en egen utflykt annars och kanske se den på avstånd? Vore även trevligt om du kunde tipsa om någon kortare vandring genom någon fin del. Vi kommer ha reykjavik som utgångspunkt. Har redan bokat det boendet.

Svar: Visst kan du ta dig till glaciärer och vulkaner på egen hand. Då behöver du hyra bil (här är en bra bokningssajt).
Den bästa dagsturen är att åka ringvägen (väg 1) till Vík í Mýrdal tur och retur (36 mil fram och tillbaka). Ni passerar vattenfallen Seljalandsfoss (som det går att gå bakom) och Skógafoss (där det går att gå upp till toppen). När ni kommer fram till gården Þorvaldseyri finns en utställning om vulkanutbrottet vid Eyjafjallajökull. Gården ligger rakt under vulkanens fot. I Skógar lite längre bort finns, förutom Skógafoss, ett underbart knasigt museum som skildrar livet på den isländska landsbygden. Vid Sólheimajökull, som är en utlöpare från Mýrdalsjökull, finns möjlighet att vandra på glaciären. Turer avgår hela dagarna med några olika arrangörer. Innan ni når Vík í Mýrdal och dess svarta stränder bör ni svänga av först mot Dyrhólaey på väg 218 - för fantastiska klippformationer, underbar utsikt och lunnefåglar - och sedan mot Reynisfjara på väg 215 - för mer underliga klippor och en härlig strand. Framme vid Vík í Mýrdal kan ni titta upp mot Mýrdalsjökull och fundera på hur länge Katla, vulkanen som döljer sig under istäcket, tänker slumra.
En annan bra dagstur som ni kan göra med hyrbil är den som brukar kallas för gyllene cirkeln. Kör väg 1 norrut ut ur Reykjavík och ta sedan väg 36 mot Þingvellir. Det är inga problem att strosa runt i nationalparken i ett par timmar. Följ sedan väg 365 mot Laugarvatn och ta sedan väg 37 mot Geysir och Gullfoss. Här brukar turistbussarna vända tillbaka (ta i så fall väg 35 mot Selfoss). Skojigare är att svänga in på väg 30 mot Flúðir, en ort som är något av Islands växthuscentrum. I trakten finns det mängder av odlare av tomater, paprika, hallon, jordgubbar, svamp med mera. Flera har också gårdsbutiker under sommaren. En bit söder om Flúðir svänger ni in på väg 32. Den tar er förbi vattenfallen Hjálparfoss och Tröllkonuhlaup. Kör sedan väg 26 söderut mot Hella. Den här vägen tar er förbi vulkanen Hekla och ödemarker av aska, sand, sten och lava som är en konsekvens av utbrotten.
Þríhnúkagígur är en vulkankrater som det går att ta sig ned i. Det är världsunikt men också med en saftig prislapp.
Reykjavíkbornas favoritvandring är fjället Esja som ligger en bit norr om staden. Det är 914 meter högt så du får en fantastisk utsikt över sydvästra Island från toppen. Det finns bra stigar hela vägen och vandringen upp tar två till tre timmar. Du tar dig till Esjas fot genom att åka busslinje 57 mot Akranes och stiga av vid hållplatsen Esjurætur.
En annan trevlig vandring är Reykjadalur i Hveragerði. Hit kommer du med busslinje 51 eller 52. Hveragerði är en trevlig stad med heta källor på en mängd olika ställen i samhället. Följ gatan Breiðamörk norrut ut ur samhället så långt det går tills du kommer fram till en parkeringsplats. Hit tar det kanske en halvtimme från centrum. För att komma till Reykjadalur uppe bland bergen tar det ytterligare en dryg halvtimme. Efter en stunds vandring dyker en bäck upp på vänstra sidan. Vattnet håller alltid runt 35 grader så det är bara att leta upp ett bra ställe att sätta sig i bäcken. Därifrån har ni fantastisk utsikt över sydkusten.
Om du vill hålla dig inom Reykjavíkområdet är ett bra tips att följa den gång- och cykelbana som går längs Sæbraut (ta sikte på konserthuset Harpa och gå sedan västerut) och följa den hela vägen ut till halvön Grótta. Det är visserligen asfalt hela vägen och inte så mycket natur, men ni har hela tiden havet på ena sidan. Ute vid Grótta finns ett litet utomhusbad - när det är fyra som sitter i den lilla bassängen är det rätt fullt - som ni kan testa. Grótta är en fantastisk plats med ett rikt fågelliv. För att komma ut på halvön måste det vara ebb. Du hittar schemat här men det finns också uppsatt på plats. Det går också att åka buss hit - ta nummer 11 och hoppa av vid Lindarbraut. Den som inte är trött i benen kan följa strandens andra sida på väg tillbaka till centrum.
På stadsbussarna behöver du antingen jämna pengar eller förköpsbiljetter. Chaufförerna lämnar ingen växel och tar inga kort. Be om en skiptimiði, en biljett som gör att du kan byta buss hur många gånger som helst inom en viss tidsram.


Fråga: Vi hämtar ut en 2-hjulsdriven bil direkt från Keflavik och därefter tänkte vi bege oss österut längst kusten. Vi har strengir lite halvt som mål för fisket men vi är där för att framförallt uppleva naturen. Vi har fått mycket hjälp samt tips från din blogg men tänkte att vi kanske missar något vilket vi verkligen inte vill göra! 
Så österut längst kusten, har du något du tycker vi måste kolla upp? Om du tycker att det finns bättre rutter är våran hyffsat planlösa rutt österut säg gärna det så ändrar vi. Vi kommer ha tält samt rejäla kläder för att vara ute. 
Svar: Här är några tips på stopp längs sydkusten räknat från Reykjavík österut fram till Jökulsárlón.
Hveragerði (lämna ringvägen och sväng in på Breiðamörk): Trevlig småstad med mängder av heta källor. Ta en kort vandring till Reykjadalur och ta med badkläderna.
Vestmannaeyjar (sväng höger in på väg 254): Heimaey är en av Islands vackraste platser och det bästa sättet att uppleva ön är att ta färjan och ta med bilen. Missa inte att bestiga vulkanerna Eldfell och Helgafell eller att åka ut till sydspetsen och titta på lunnefågelkolonin vid Stórhöfði. Färjan kan vara fullbokad nu under högsäsongen så det är smart att köpa biljetter i förväg genom hemsidan.
Seljalandsfoss (sväng vänster in på väg 249): Ta på regnkläderna och gå bakom vattenfallet.
Seljavallalaug (sväng vänster in på väg 242): Ett av Islands mysigaste bad ligger här vid Eyjafjallajökulls fot. Ett dopp här är alltid en svårslagen upplevelse.
Skógar (sväng vänster in på väg 2420): Ta en titt på vattenfallet Skógafoss. Kika sedan gärna in på Skógasafn, ett museum som berättar om bygdens historia.
Sólheimajökull (sväng vänster in på väg 221): För den som vill testa på att isklättra på en glaciär är Sólheimajökull ett bra alternativ.
Sólheimasandur (parkera bilen vid sidan av vägen strax efter avfarten till väg 221 - åk inte ut mot stranden med tvåhjulsdriven bil): En dryg halvtimmes promenad mot havet ligger flygplanskroppen från en amerikansk DC3 som år 1973 nödlandade på stranden på grund av nedisning.
Dyrhólaey (sväng höger in på väg 218): Kirkjufjara vid Dyrhólaeys basaltformationer är en av Islands vackraste stränder. Ju ruggigare vädret är, desto bättre känns det att bli genomblåst här. Lunnefåglarna är en bonus.
Reynisfjara (sväng höger in på väg 215): Ännu en fantastisk strand med underliga basaltformationer.
Vík í Mýrdal (sväng höger in på Víkurbraut): Vandra på den svarta stranden. Klättra upp till lunnefåglarna (det är brant så det är bäst att kana ner så använd inte finkläderna här) vid Reynisfjall.
Kirkjubæjarklaustur (sväng vänster in på Klausturvegur): Beundra vattenfallet Systrafoss och basaltformationerna Kirkjugólf.
Foss (sväng vänster in på väg 2036): Vattenfallet med det opretentiösa namnet Foss är värt en stund.
Skaftafell (sväng vänster in på väg 9896): Naturen i nationalparken är underbar. Försök att hinna med åtminstone en vandring till vattenfallet Svartifoss.
Svínafellsjökull (sväng vänster ett par kilometer efter avfarten till väg 9896): Ett annat bra alternativ för isklättring.
Fjallsárlón (sväng vänster efter bron över Fjallsá): Glaciärlagun nästan lika spektakulär som Jökulsárlón - men inte alls lika mycket folk.
Jökulsárlón (sväng vänster efter bron över Jökulsá): Säg hej till sälarna i glaciärlagunen, säg hej då till isbergen som sakta spolas ut i Atlanten.

Fråga: Behöver man GPS eller funkar det med en bra karta? Hur är bensinpriserna?

Om vi skulle ta oss till Västfjordarna, några särskilda tips då? Visst går det en färja från Västfjordarna till Snaefellsnes? Sparar man mycket tid på att ta den?
Slutligen två frågor relaterade till campingen. Vi har ett trangiakök med gasbrännare, någon aning om ifall det går att få tag på sådana gasbehållare på Island? Om man är intresserad av att kolla på friluftskläder/prylar, så har väl iaf 66 north affärer i städerna? Finns det något ställe där saker är billigare, någon outlet eller så?
Svar: Nej, gps är inte nödvändigt. Du brukar få med dig en hyfsad gratiskarta från uthyraren. Annars kan du ta en på någon turistbyrå. Enda stället som är tillräckligt stort för att någon ska kunna hamna lite vilse är Reykjavík - annars är det så glest att passageraren har all tid i världen att läsa kartan.
Bensinpriserna är på samma nivå som i Sverige.
Färjan heter Baldur och går från Stykkishólmur på Snæfellsnes till Brjánslækur i Västfjordarna. Överfarten tar knappt tre timmar. Nu under sommaren kan det vara bra att boka biljetter i förtid (kvällen innan brukar räcka). Du sparar runt två timmar på att ta färjan.
Några tips om Västfjordarna: Dynjandisheiði, Breiðavík och Látrabjarg, Bíldudalur och Selárdalur, Þingeyri, Ísafjarðardjúp, Snæfjallaströnd, Hólmavík, Drangsnes, Árneshreppur och Eyri.
Gasbehållare hittar du på alla bensinstationer.
66° North har egna butiker i Reykjavík, Kópavogur (i gallerian Smáralind), Garðabær, Akureyri och Egilsstaðir. Butiken på Faxafen 12 i Reykjavík är en outlet. Det finns också en butik på flygplatsen i Keflavík som är snäppet billigare än de vanliga butikerna, men sortimentet är mindre. Cintamani har en outlet på Austurhraun 3 (Garðabær) och Zoon på Nýbýlavegur 6 (Kópavogur).

Fråga: Jag älskar så mycket Island att kan knappt bärga mig att flytta dit någon vacker dag efter min universitets examen! Har redan smygstartat med att lära Isländska på egen hand via audiobook i mobilen men det går långsamt då det finns aldrig någon att öva med eller ställa frågor om just isländskan. Så jag får passa på nu... Uttalar man 'Lögreglan' som om man skulle säga det på svenska?

Svar: Uttalet av lögreglan och tiotusentals andra isländska ord hittar du på nätordboken Íslex.

Fråga: Vi är ett gäng på drygt 30 personer som ska åka på en kort konferensresa till Island på fredag-söndag och jag är väldigt sugen på att få kanske få se norrsken för första gången. Enligt vissa “aurora forecast” sajter så kommer Kp-index nå upp runt 3 på lördag/söndag och då ska man kunna få se det om vädret (och turen) tillåter. Min fråga – hur stor chans tror du jag har att få se ett fint norrsken? :D Kanske ska hålla ner mina förhoppningar… ;)

Svar: Vet inte vilka prognoser du kollat på, men Veðurstofa Íslands har en norrskensprognos som gäller just Island. Sannolikheten att du får uppleva norrsken är hyfsad, men det är inget du ska räkna med. Det behövs inte mycket aktivitet för att förutsättningarna ska finnas. Det behöver vara molnfritt eller åtminstone finnas stora luckor i molnen. Det är också viktigt att du befinner dig på en plats där det inte finns mycket ljus - inne i centrala Reykjavík är det till exempel sällan som norrskenet är synligt eftersom det finns så mycket belysning som stör. Och så gäller det att ha en smula tålamod och vänta och hoppas...

Fråga: När det gäller att växla pengar, fungerar det bra att växla in Norska kronor till Isländska, eller blir det tokigt om man man kommer som svensk med Norska kronor?

Svar: Nej, det är inga problem att växla norska kronor på Island.

Fråga: Det jag undrar är om du har något schysst tips för den som vill bege sig iväg och springa/vandra? Någon bra buss t ex? I närheten av hotellet Reykjavik Lights? 

Svar: Hotellet ligger granne med Laugardalur, där finns stadens största bad, en botanisk trädgård, ett minizoo (typ husdjur plus sälar, renar och fjällrävar) och en hel del stigar och gångvägar som är lämpliga för löpning.
Några tips på enkla vandringar:
Grótta: Reykjavíkområdets västspets är den lilla halvön Grótta, ett skönt ställe att bli riktigt genomblåst på. På norra sidan finns en gång- och cykelbana som bland annat passerar konserthuset Harpa och den gamla hamnen hela vägen ut till Grótta. Den som är riktigt ambitiös promenerar tillbaka längs den södra stranden. Annars finns en buss som stannar en bit från halvön, nummer 11 hållplats Lindarbraut. Tänk på att kolla tabellen för ebb och flod (finns uppsatt på plats och här) så att du inte blir strandsatt av tidvattnet.
Esja: Reykjavíkbornas favoritfjäll. Att någon gång "bestiga" det 914 meter höga fjället är nog nästan ett medborgarskapskrav. Det finns ett par olika leder upp och vandringen tar två till tre timmar. Ta buss 57 till Esjuskáli. Utsikten från toppen är fantastisk - men ge dig inte av i dåligt väder.
Reykjadalur: Ligger norr om Hveragerði, en trevlig liten stad en dryg halvtimme från Reykjavík. Hveragerði är i sig värt ett besök - här finns mängder av varma källor av olika slag. Skojigast är dock Reykjadalur, som du tar sikte på genom att följa Breiðamörk ut ur staden. Där vägen tar slut intill ett stallområde finns en liten å som det går att bada i, men temperaturen är bara runt 20 grader. Fortsätt i stället upp bland bergen (finns skyltar) i ungefär trekvart tills du möter en å på din vänstra sida. Här är det bara att hitta en skön plats och sätta sig i ån och plaska. Vattnet är cirka 35 grader året runt. Det finns inga omklädningsrum. Det här är också en vandring som inte är att rekommendera i dåligt väder. Du kommer till Hveragerði med buss 51 eller 52.

Fråga: jag skall åka till akureyri på lördag och blandannat besöka dettifoss , är tanken. ställer utbrottet vid Bárðarbunga till det på något sätt?

Svar: Om inte utbrottet ändrar karaktär ska det inte orsaka några problem för din resa. Dettifoss ligger inom det område som omfattas av vissa restriktioner på grund av översvämningsrisken. Väg 862 på västra sidan av Jökulsá á Fjöllum är bara öppen fram till Dettifoss. Det går alltså inte att fortsätta fram till Ásbyrgi och det är inte heller tillåtet att vandra i området eftersom det kan bli nödvändigt med en snabb evakuering. Men det är fritt fram att besöka själva Dettifoss. Väg 864 - som är en riktig tvättbräda - på den östra sidan av Jökulsá á Fjöllum är däremot öppen hela sträckan från norr till söder. Här hittar du en karta över vilka vägar som är stängda på grund av vulkanutbrottet.

Fråga: Jag funderar på att vandra nordligaste fastlandsspetseb till sydligaste med ev start vk 45. Läser om vulkangaserna och tänker även på framtida snö. Har ni någon bra info att delge mig? Varit på cykel där en månad innan och har stor erfarenhet av att vandra.

Svar: Mitt enda tips är uppmaningen att låta bli. Som jag förstår det vill du vandra över höglandet. Det är inte genomförbart under vintern och det har aldrig gjorts tidigare. Det ligger redan någon meter snö över höglandet, och det snötäcket kommer att vara betydligt djupare om ett par veckor. Där finns inga vägar, inga vandringsleder, inga människor, ingen mobiltäckning. Snöstormarna är fruktansvärda eftersom det inte finns något skydd. Avspärrningarna på grund av vulkanutbrottet vid Holuhraun skulle dessutom tvinga dig till en omväg - men den skulle behöva bli än mer av en omväg för att undvika riskerna med giftiga vulkangaser. Att vandra från norr till söder längs vägar är inget problem. Men att till fots ta sig över höglandet i mitten på november är inte möjligt. En sådan vandring kan bara genomföras under sommaren.

28 000 jordskalv under elva veckor vid Bárðarbunga

En satellitbild visar utbrottet vid
Holuhraun under tisdagen.
Foto: Nasa
Omkring 28 000 jordskalv har nu skakat Bárðarbunga sedan jordskalvssvärmen i området började för drygt två månader sedan. Samtidigt som utbrottet vid Holuhraun sakta förlorar intensitet finns det inga tecken på att svärmen skulle gå mot sitt slut. Gårdagens kraftigaste jordskalv hade en magnitud på 4,8.

Det är nu elva veckor sedan jordskalvssvärmen vid Bárðarbunga började. Under de första veckorna registrerades ofta över tusen skalv om dagen. Sedan dess har den seismiska aktiviteten gradvis avtagit. Totalt har omkring 28 000 jordskalv inträffat i området.

Efter att ha varit nere på färre än hundra skalv om dagen har aktiviteten tagit ny fart under de senaste veckorna. Under lördagen registrerades 166 jordskalv i området. Anmärkningsvärt är att hela 30 skalv hade en magnitud på minst 3,0.

Det största skalvet uppmättes till 4,8 och hade sitt epicentrum vid Bárðarbungas krater. Samtliga större skalv ägde också rum i direkt anslutning till kratern. Den fortsätter att sjunka med en hastighet av tre till fyra decimeter om dagen.

Tidigare i veckan noterades omfattande seismisk aktivitet vid Tungnafellsjökull, en glaciär belägen två mil från Bárðarbunga. Tungnafellsjökull tros bara ha haft två utbrott sedan den senaste istiden upphörde, men betraktas alltjämt som en aktiv vulkan.

Vulkangaser från utbrottet vid Holuhraun spreds i går främst över norra Island. I dag väntas giftig svaveldioxid lägga sig över norra och östra Island i ett område som sträcker sig från Akureyri till Höfn.

Forskare flög över Holuhraun i går, men sikten var då för dålig för att utbrottet skulle kunna observeras. Forskare på plats på marken kunde dock intyga att utbrottet under torsdagen fortsatte med ungefär samma intensitet som tidigare.

Här kan du läsa mer om utvecklingen vid Bárðarbunga.