lördag 27 maj 2017

Dagens bonuscitat

"Det är uppenbart att dessa regler har haft en mycket avgörande inverkan på antalet dykare. Dessutom har företagen ställt utförliga krav - i synnerhet gällande hälsotillståndet hos dem som snorklar och dyker. Det ger resultat och man hoppas att människor är medvetna om att detta är en sysselsättning som är krävande och att människor behöver vara i god form."

Ein­ar Á. Sæ­mundsen, informationsansvarig vid nationalparken Þingvellir, i Morgunblaðið om konsekvenserna av de hårdare reglerna för dykning och snorkling i Silfra - läs mer här.

Vill öppna busslinje till flygplatsen i Akureyri

Snart kan det bli möjligt att åka buss till och från flygplatsen i Akureyri. Flygbolaget Air Iceland Connect har ännu en gång vänt sig til kommunpolitikerna med en uppmaning om att inkludera flygplatsen i linjenätet. Flera fullmäktigeledamöter är positiva till idén. Tidigare har förslaget inte blivit verklighet av kostnadsskäl.

För en stad av Akureyris storlek är den kommunala busstrafiken ovanligt utbyggd. Den är dessutom gratis. Men stadens flygplats har aldrig blivit en av hållplatserna.

Nu kan det bli ändring på det. Air Iceland Connect uppmanar i ett brev kommunen att utreda frågan. Genom busstrafik skulle det bli enklare både för resenärer och anställda att ta sig till flygplatsen. Inte minst hävdar flygbolaget att det skulle gynna de utländska turister som i dag kommer till Akureyri med direktflyget från Keflavík.

Brevet diskuterades nyligen i kommunfullmäktige. Flera kommunpolitiker är positiva till idén. Kommunen ska nu undersöka möjligheterna att utöka busstrafiken.

Det är inte första gången som Akureyri utreder förutsättningarna för att börja med busstrafik till flygplatsen. Hittills har förslagen stupat på att det ansetts för dyrt. Nätet av busslinjer utvärderades så sent som i höstas.

Om busslinjen till flygplatsen skulle bli verklighet kan det också bli aktuellt att inkludera Kjarnaskógur. Även det är ett område som i dag helt saknar kollektivtrafik, men som ligger nära flygplatsen.

Vägar över isländska höglandet öppnas ovanligt tidigt

Redan i nästa vecka kan flera höglandsvägar öppnas. Den snöfattiga vintern gör att det är möjligt att göra dem klara för trafik nästan en månad tidigare än vanligt. De första höglandsvägarna som öppnas på norra Island blir sträckorna väster och öster om Jökulsá á Fjöllum. I väntan på beslut har många vägar stängts för all trafik.

En genomsnittlig sommar börjar höglandsvägarna - de sommaröppna grusvägar som sträcker sig över höglandet - öppnas runt den 20 juni. Men i år kommer det att bli betydligt tidigare. Anledningen är en mild och snöfattig vinter. Det ligger helt enkelt mindre snö på vägarna än vad det brukar göra i slutet på maj.

Att snötäcket redan nästan är borta på höglandet gör att Vegagerðin redan börjat hyvla och ploga flera höglandsvägar på norra Island. Gunnar Bóasson vid kontoret i Húsavík säger till RÚV att det på många ställen öppnas för trafik en månad tidigare än vanligt.

De första vägarna som öppnas är sträckorna väster och öster om Jökulsá á Fjöllum. På älvens västra sida handlar det om vägen från Dettifoss till ringvägen och på den östra sidan från Grímsstaðir till ringvägen. Gunnar Bóasson säger till RÚV att Vegagerðin därefter går vidare till andra vägar:
"Och därefter börjar man tänka längre, både in till Askja och man börjar kika på leden Sprengisandur. ... Men vi vet att det var mycket lite snö i vinter och av det som man har undersökt som är närmast bebyggelse torkar vägarna snabbt."
Ágúst Freyr Bjartmarsson vid Vegagerðin i Vík í Mýrdal säger i Morgunblaðið att höglandsvägarna på södra Island också kommer att öppnas ovanligt tidigt. En av de första sträckorna blir sannolikt vägen till Landmannalaugar:
"På måndag åker jag in till Landmannalaugar och i förlängningen av det kan jag bedöma när det är möjligt att börja öppna vägen."
Vegagerðin har nu förbjudit trafik på nästan samtliga höglandsvägar. Fram till nu har de varit klassade som oframkomliga. Eftersom de fortfarande är blöta och leriga riskerar trafik i det här läget att orsaka stora skador på vägarna innan de hyvlats.

Dagens citat

"Här kan människor stå vid den yttersta kanten, få vatten på sig och bli blöta. ... Människor promenerade och tittade på lokala förhållanden under ledning av en ortsbo som uppmärksammade dem på en bränningskittel. Och därigenom kom faktiskt namnet. Ett litet b blev en stor bokstav och saken var klar."

Sig­geir Ævars­son, informationsansvarig vid Grindavíks kommun, i Morgunblaðið om hur Oddnýjarlaug - där det nu byggts en utsiktsplattform - även fick namnet Brimketill.

fredag 26 maj 2017

Flugfélag Íslands blir Air Iceland Connect

Flugfélag Íslands byter namn till Air Iceland Connect. Syftet med namnbytet är att såväl åtskilja som koppla bolaget till Icelandair. Dessutom uppger Flugfélag Íslands att det varit onödigt kostsamt att - som hittills - använda två olika namn. För utländska marknader har tidigare namnet Air Iceland använts.

En närmare hundraårig historia går i graven när Flugfélag Íslands byter namn. Det första flygbolaget - landets första - med samma namn grundades 1919. Sedan dess har namnet använts kontinuerligt under långa tider.

Flugfélag Íslands flyger i dag inte bara inrikes utan erbjuder även trafik till Grönland, Färöarna och de brittiska öarna. Namnet Flugfélag Íslands används parallellt med Air Iceland.

Nu skrotas alltså namnet Flugfélag Íslands. I stället byter bolaget namn till Air Iceland Connect. Syftet med namnbytet är enligt ett pressmeddelande att tydliggöra verksamheten. Att använda två namn uppges ha varit kostsamt och förvirrande. Det nya namnet anses bättre beskriva bolagets verksamhet och kopplingen till Icelandair. Dessutom uppges Air Iceland Connect fungera bättre i utlandet och underlätta för turister.

Vill införa ny sockerskatt på isländsk läsk

En sockerskatt som enbart riktar sig mot läsk. Det föreslår nu tre framstegspartister i en motion. Åtgärden ses som ett nödvändigt steg för att förbättra folkhälsan. Konsumtionen av socker är enligt de tre alltingsledamöterna alldeles för hög. För att få konsumenter att välja mer hälsosamma alternativ vill de beskatta läsk som innehåller socker.

Den genomsnittliga islänningen blir allt tyngre. Isländska barn väger i dag näst mest i hela Europa. Samtidigt ligger konsumtionen av läsk och andra sötsaker långt över det europeiska snittet.

Den dåvarande rödgröna regeringen införde 2013 en sockerskatt som bland annat siktade in sig på läsk. Det handlade om en punktskatt som gjorde att vissa livsmedel blev klart dyrare för konsumenterna. Skatten blev dock kortvarig. Den avskaffades 2015 av den dåvarande högerkoalitionen.

Då var Framstegspartiet med om att riva upp sockerskatten. Nu vill tre av partiets alltingsledamöter - ordföranden Sigurður Ingi Jóhannsson, Elsa Lára Arnardóttir och Silja Dögg Gunnarsdóttir - införa en ny sockerskatt. Och den här gången gäller den enbart läsk.

I förslaget skriver de att det med hänsyn till folkhälsan är nödvändigt att minska konsumtionen av livsmedel som innehåller mycket socker, däribland läsk. Skatteintäkterna ska användas till att informera om nackdelarna med ett stort sockerintag.

En hög sockerskatt tros inte bara vara positiv för folkhälsan. Den ska också minska belastningen på sjukvården.

Vidare skriver de tre framstegspartisterna att undersökningar visar att priset har stor inverkan på konsumtionen av läsk. Därför skulle en skatt som medför stora prishöjningar kunna ha god effekt.

Om motionen får majoritet i alltinget får finansministern och hälso- och sjukvårdsministern i uppdrag att bilda en arbetsgrupp med företrädare från vården och skattemyndigheten. De ska då ta fram ett konkret förslag på hur skatten skulle kunna se ut.

Rekordmånga isländska kommuner utan arbetslöshet

Arbetslösheten på Island var 2,1 procent i april. Det är den lägsta siffran hittills i år - och Vinnumálastofnun räknar med att den fortsätter att sjunka även i maj. Och den sjunker trots att allt fler utlänningar flyttar till Island för att arbeta. Elva kommuner hade full sysselsättning i april. Det är det högsta antalet sedan finanskraschen.

Under årets tre första månader fick en sjömansstrejk arbetslösheten att stiga till som högst 3 procent. Det var den högsta siffran på nästan två år. Men nu är effekterna av strejken - som ledde till att många anställda inom fiskeindustrin varslades om uppsägning - borta.

I april var arbetslösheten 2,1 procent, en nedgång med 0,3 procentenheter jämfört med mars. I april 2016 var det 2,5 procent som var utan jobb.

Vinnumálastofnun räknar med att arbetslösheten fortsätter att sjunka under maj. Den väntas då nå de lägsta nivåerna sedan finanskraschen drabbade Island för snart nio år sedan. Den lägsta noteringen hittills är från september 2016. Då var 1,9 procent arbetslösa.

Under 2016 var 10,6 procent av arbetskraften utländsk. Den andelen fortsätter att stiga. Vinnumálastofnun har i år gett ut ännu fler arbetstillstånd och det är fler som kommer genom bemanningsföretag.

Utländska medborgare står dock utan jobb oftare än islänningar. I april var arbetslösheten bland utlänningar 4,6 procent. En av fyra som stod utanför arbetsmarknaden var utländsk medborgare.

Lägst var arbetslösheten i Norðurland vestra med 1,1 procent, en minskning med 0,5 procentenheter. Därefter följde Suðurland med 1,8 procent (-0,3), Austurland med 1,8 procent (-0,1), Vesturland med 1,8 procent (oförändrat), Västfjordarna med 2,2 procent (-0,3), Reykjavíkområdet med 2,2 procent (-0,2), Suðurnes med 2,4 procent (-0,4) och Norðurland eystra med 2,5 procent (-0,5).

Elva isländska kommuner hade full sysselsättning under april: Skorradalshreppur och Helgafellssveit i Vesturland, Reykhólahreppur, Árneshreppur och Kaldrananeshreppur i Västfjordarna, Skagabyggð och Akrahreppur i Norðurland vestra, Tjörneshreppur i Norðurland eystra, Fljótsdalshreppur och Djúpavogshreppur i Austurland och Skaftárhreppur i Suðurland.

Det är första gången efter finanskraschen hösten 2008 som så många som 11 av Islands 79 kommuner har full sysselsättning. Samtliga är dock mindre kommuner med färre än 500 invånare.

Här kan du läsa mer om arbetslösheten på Island.

Dagens citat

"Jag minns första året som jag kom hit. Då, den 15 september, så var jag ofta här själv. Det kom ingen hit. Så då stängde jag och höll stängt över vintern. Men så är det inte längre i dag. Det är öppet alla dagar. ... Det var kanske en halv månad i januari som jag tyckte att det minskade. Jaja, nu har det blivit lugn och ro i vinter. Men så satte allt i gång på nytt. Så detta är en enorm förändring."

Helga Magnea Birkisdóttir, som driver Prímus-kaffi i Hellnar på Snæfellsnes, i Vísir om hur besökarna ökat i antal sedan hon tog över 2014.

torsdag 25 maj 2017

Dagens bonuscitat

"I debatten om fiskenäringen talas det om folkets rätt att dra nytta av tillgången. Det talas om fiskenäringens rätt att driva en lönsam verksamhet. Gott och väl. Då kan vi fråga: Bygder som byggdes upp kring fiskenäringen och inte har något annat att falla tillbaka på - har de någon självständig rätt att fortsätta?"

Þóroddur Bjarnason, professor i sociologi vid Háskólinn á Akureyri, i RÚV om fiskets betydelse för många mindre orter.

Flygplatsen i Keflavík öppnar incheckning vid midnatt

Redan vid midnatt går det att checka in på Icelandairs, Wow Airs och Primera Airs morgonflyg från Keflavík. Den tidigare incheckningen ska både minska köerna i rusningstid och få färre transferresenärer att sova på flygplatsen. Nyheten införs i juni. Om tillräckligt många utnyttjar den tidiga incheckningen kommer den att finnas kvar.

I sommar är det 26 bolag som trafikerar flygplatsen i Keflavík. Trots att flygplatsen har byggts ut är köerna ofta långa. Värst är det i morgonrusningen vid sextiden och i eftermiddagsrusningen vid fyratiden. Vid flera tillfällen de senaste månaderna har incheckning och bagageinlämning gått så långsamt att plan har fått vänta på ett stort antal resenärer.

I dag öppnar incheckningen till flyg med Icelandair, Wow Air och Primera Air två och en halv timme före avgång. Men i juni görs ett försök med att öppna incheckningen redan vid midnatt. Det är alltså minst sex timmar före avgångarna i morgonrusningen.

Målet är att få fler passagerare att checka in tidigt och att på det sättet minska köerna. Men förhoppningen är också att fler transferpassagerare ska checka in i stället för att sova på flygplatsen. Om de checkar in och passerar säkerhetskontrollen kanske de dessutom handlar mer än vad de annars hade gjort.

Nu är det omkring 200 personer som mer eller mindre övernattar på flygplatsen i väntan på en tidig morgonavgång. I sommar kan det antalet fördubblas.

Om intresset är tillräckligt stort kommer den tidiga incheckningen att finnas kvar åtminstone under resten av sommaren.

För att fler ska checka in tidigt kommer både Reykjavík Excursions och Gray Line att införa nya bussturer mellan Reykjavík och Keflavík. Butiker och restauranger i avgångshallen kommer också att öppna tidigare för att ta emot resenärer som anländer tidigt.

Förändringen presenterades under ett frukostmöte arrangerat av flygplatsbolaget Isavia.

Muslimska turister vägrade åka med kvinnlig busschaufför

När en grupp muslimska turister upptäckte att busschauffören var kvinna krävde en manlig chaufför. Både resebyrån och bussbolaget gick enligt Vísir med på att låta en manlig chaufför ta över. Men enligt Jafnréttisstofa rör det sig om ett brott mot jämställdhetslagen. Ingen har av religiösa skäl rätt att kräva att ett arbete ska utföras av en person av ett visst kön.

Det var en kvinnlig busschaufför som hämtade en grupp muslimska turister på flygplatsen i Keflavík. Hon körde dem först till Blå lagunen och därefter till ett hotell i Reykjavík, rapporterar Vísir.

Det var först när de kommit till Reykjavík som reseledaren insåg att chauffören var en kvinna. Han kontaktade då den utländska resebyrå som arrangerat resan. De kontaktade i sin tur bussbolaget som gick med på att låta en manlig chaufför köra gruppen under nästa utflykt - en rundtur i Reykjavík.

Men ingen har enligt isländsk lag rätt att ställa ett sådant krav. Det säger Kristín Ástgeirsdóttir, generaldirektör för jämställdhetsmyndigheten Jafnréttisstofa. Hon säger till Vísir att de lagar som behandlar jämställdhet mellan könen inte tar någon hänsyn till religiösa skäl:
"På Island gäller lagar om jämställdhet mellan kvinnor och män, och de går bland annat ut på att kvinnor har samma rätt till alla arbeten som män och vice versa. Däribland att vara busschaufför. Och det måste människor som kommer hit respektera."
Jämställdhet mellan könen finns även i flera FN-konventioner om mänskliga rättigheter som Island har undertecknat. Även de genomsyras enligt Kristín Ástgeirsdóttir av grundtanken att män och kvinnor ska ha samma möjligheter och rättigheter.

Den kvinnliga busschauffören ska enligt Vísir ha fått en ursäkt från den utländska resebyrån. Hon vill inte framträda med namn.

Dagens citat

"Vi märker naturligtvis att det är färre människor än vi räknade med, och vi har fått en del avbokningar. Då är det huvudsakligen när människor har kommit till Stykkishólmur och har tänkt ta båten över, men gör inte det när de upptäcker att de behöver köra."

Soffía Haraldsdóttir, en av ägarna av Hótel Flókalundur, i RÚV om konsekvenserna av att färjan Baldur ersätter Herjólfur och att ingen bilfärja därmed går över Breiðafjörður mellan Stykkishólmur och Brjánslækur - läs mer här.

onsdag 24 maj 2017

Ingen höjd isländsk terrorberedskap efter Manchesterdåd

Terrorattacken i Manchester får inte Island att höja beredskapen. Rikspolisstyrelsen anser enligt RÚV inte att måndagens dåd förändrar riskbedömningen. Det betyder att hotbilden ligger kvar på nivå två av fyra. Den innebär att det inte finns några kända planer på terrorattentat på isländsk mark, men att en attack inte kan uteslutas.

Efter terrordåden i Paris i november 2015 höjde Island beredskapen till en tvåa på en fyrgradig skala. Efter lastbilsdådet i Stockholm tidigare i år utökades övervakningen, men någon formell höjning av beredskapsnivån gjordes inte. Bedömningen är alltjämt att dåd kan inträffa, men att det inte finns några kända planer på attacker eller några kända våldsbejakande personer i landet.

Inte heller attacken i Manchester är skäl till någon höjning. Det är resultatet av ett möte med rikspolisstyrelsens experter. Det uppger polischefen Haraldur Johannessen i RÚV:
"Efter attackerna i Paris höjde vi vår risknivå och den har varit på den nivån sedan dess. Vi har inte sänkt den och dessa händelser ger oss heller inte anledning att höja den, men vi följer utvecklingen noga och om något förändras så behöver vi förmodligen höja vår beredskap."
Här kan du läsa mer om terrorhotet mot Island.

Tåg till Keflavík kan få tre stationer i Reykjavíkområdet

Illustration: Fluglestin
Smáralind, Kringlan och Vífilsstaðir kan bli stoppen för snabbtåget till flygplatsen i Keflavík. Där ska det vara möjligt att byta från tåg till några av de viktigaste knutpunkterna i det framtida nätet av expressbussar eller spårväg. Målet är att Islands första passagerartåg ska tas i bruk 2025. Men än så länge har inga avgörande beslut fattats.

En snabbtågsförbindelse mellan Reykjavík och flygplatsen i Keflavík kommer allt närmare. Förra året gick Reykjavíks kommun in som aktieägare i det bolag som driver projektet. Kommunen kontrollerar nu 3 procent av aktierna.

De kommuner i huvudstadsregionen där stationer är aktuella - förutom Reykjavík även Kópavogur och Garðabær - har tillsammans med Hafnarfjörður inlett planeringsarbete för tågtrafik. Även de berörda kommunerna på Suðurnes har klubbat de första stegen i projektet.

Hittills har förberedelserna gått på 300 miljoner isländska kronor. Nästa etapp väntas kosta 1,5 miljarder. Pengarna är nödvändiga för att ta fram förslag till detaljplaner, miljökonsekvensbedömningar och geologiska undersökningar.

Målet är att tågtrafiken ska komma i gång 2025. Med tåg ska resan mellan Reykjavík och Keflavík bara ta 20 minuter.

I Reykjavíkområdet planeras samtidigt ett nytt nät av expressbussar eller spårväg. De nya linjerna ska trafikera utvalda knutpunkter i huvudstadsregionen. Fordonen ska genom egna körfält bli snabbare än dagens kollektivtrafik.

Syftet är inte bara att fler ska åka kollektivt. Kommunerna ser det nya nätet som avgörande för ny bebyggelse. Närhet till snabblinjerna kommer att bli en viktig faktor när kommunerna tar beslut om nya bostadsområden och förtätning av befintlig bebyggelse.

Det nya trafiknätet är ett jätteprojekt. Den första etappen, som byggs mellan 2019 och 2022, kommer att kosta mellan 30 och 40 miljarder isländska kronor.

Tanken är nu att en eller flera av nätets knutpunkter ska bli hållplatser för snabbtåget. De platser som diskuteras är Kringlan i Reykjavík, Smáralind i Kópavogur och Vífilsstaðir i Garðabær. Här ska det snabbt gå att byta från buss eller spårväg till tåg.

Tidigare har det diskuterats ett bygge av en tågstation nära busstationen BSÍ i Reykjavík. Det är nu en idé som tappat anhängare. De övriga tre platserna blir sannolikt billigare och mindre komplicerade att bygga.

Hur många stationerna i Reykjavíkområdet blir är inte bestämt. Men det kan alltså bli fler än en.

Om bygget av en snabbtågslinje blir av väntas det kosta omkring 100 miljarder isländska kronor. Innan dess behöver en rad politiska beslut fattas. Och det handlar inte bara om klartecken från alla berörda kommuner. På Island finns exempelvis ingen lag som reglerar tågtrafik. En sådan måste finnas innan det blir dags för premiärturen.

Här kan du läsa mer om planerna för tågtrafik.

Tysk rättsläkare besvarar frågor om Birna Brjánsdóttir

Mannen som misstänks för mordet på Birna Brjánsdóttir ska sitta kvar i häktet till den 20 juni. Veckan därpå ska en tysk rättsläkare besvara försvarets frågor om hur det gick till när hon mördades tidigare i år. Minst tio av den misstänkte mördarens tidigare kollegor i besättningen på trålaren Polar Nanoq kommer att kallas som vittnen i rättegången.

Det var den 14 januari i år som 20-åriga Birna Brjánsdóttir försvann efter en utekväll i Reykjavík. Åtta dagar senare hittades hon död på stranden nära Selvogur. Misstankarna riktades snart mot en i besättningen ombord Polar Nanoq, en grönländsk trålare som vid tiden för försvinnandet låg i hamn i Hafnarfjörður.

Mannen har medgett att han träffat Birna Brjánsdóttir, men förnekar att han skulle ha mördat henne. Hans dna har dock hittats på flera av hennes tillhörigheter. Blodspår från Birna Brjánsdóttir har påträffats i den hyrbil som mannen använde medan trålaren låg i hamn.

Héraðsdómur Reykjaness beslutade i går på åklagarens begäran att mannen ska sitta häktad i ytterligare fyra veckor till och med den 20 juni. Den misstänktes advokat motsatte sig omhäktningen.

Försvaret har inför rättegången ställt sju frågor som ska besvaras av ämnesexperter. Syftet tros vara att visa att den misstänkte inte ska ha varit tillräckligt fysiskt stark för att kunna orsaka skadorna på Birna Brjánsdóttir. Sedan tidigare har en ortoped utsetts att besvara två frågor senast den 16 juni.

Den tyske rättsläkaren Urs Oliver Wiesbrock blir den som ska besvara de övriga fem frågorna. Svaren ska vara klara senast den 27 juni. De relevanta handlingarna i fallet ska nu översättas till tyska. Han väntas kunna börja jobba med frågorna i nästa vecka.

Det är inte första gången som Urs Oliver Wiesbrock anlitas av det isländska rättsväsendet. Han har tidigare avgivit expertutlåtanden i en rättegång efter ett mord i Egilsstaðir. En då 26-årig man dömdes då till 16 års fängelse. I rätten vittnade Urs Oliver Wiesbrock om hur han hittat inte mindre än 92 skador på offret. Flera av de knivhugg som riktats mot offret beskrevs som djupa och utdelade med stor kraft.

Rättsprocessen fortsätter den 7 juni. Då är det tänkt att det ska tas beslut om när rättegången ska börja. Eftersom rättsläkarens utlåtande inte ska vara klart förrän den 27 juni är det osannolikt att den hinner genomföras före semesterstängningen i juli. I stället är det troligt att rättegången börjar i augusti eller tidigt i höst.

Den man som står åtalad för mordet på Birna Brjánsdóttir var inte själv på plats i Héraðsdómur Reykjaness i går.

Minst tio av mannens tidigare kollegor kommer enligt Fréttablaðið att kallas som vittnen i rättegången. De kommer att höras om hur mannen betedde sig ombord trålaren. Mellan mordet på Birna Brjánsdóttir och gripandet av mannen gick det fyra dygn som han tillbringade ombord.

En av de sjömän som kommer att kallas är den man som i utredningens början satt häktad misstänkt för delaktighet i försvinnandet. Han hade sällskap med den misstänkte mördaren under delar av kvällen och färdades i samma bil som honom och Birna Brjánsdóttir. Han är inte längre misstänkt för att ha haft något med mordet att göra.

Ingen av kollegorna är skyldiga att vittna eftersom de är utländska medborgare. Den tidigare häktade kollegan har dock tidigare lämnat sitt vittnesmål inför Héraðsdómur Reykjaness. Det gjorde han i samband med att han släpptes ur häktet.

Här kan du läsa mer om mordet på Birna Brjánsdóttir.

Dagens citat

"I nämndens slutsats väcks det uppmärksamhet på att man bör tänka på detta datum och vi bör tänka på det. Vi kommer att lyssna på vad alltinget säger och detta kommer sedan slutligen att meddelas i förslaget om moms som jag räknar med kommer i höst."

Statsminister Bjarni Benediktsson säger till Vísir att han kan tänka sig att skjuta på den föreslagna momshöjningen riktad mot turistnäringen - läs mer här.

tisdag 23 maj 2017

Reykjavík: Mata inte fåglarna i Tjörnin förrän i höst

Mata inte fåglarna i Tjörnin. Den uppmaningen riktar Reykjavíks kommun ännu en gång till alla besökare. De första andungarna för året har redan synts till. För att de inte ska bli föda åt silltrutar vill kommunen få stopp på fågelmatandet ända tills det börjar bli kallt till hösten. Och då ska det helst inte vara bröd som kastas till fåglarna.

De senaste åren har Reykjavíks kommun inför somrarna gått ut och uppmanat besökare att inte mata fåglarna i Tjörnin. Bröd - som är det vanligaste som kastas till fåglarna - lockar till sig aggressiva silltrutar. De flesta silltrutarna nöjer sig med bröd, men vissa äter också andungar.

Vattenkvaliteten i Tjörnin är inte den bästa. Under sommaren förvandlas den ofta till något som kan liknas vid grumlig brödsoppa. Övergödningen gynnar bakterier som inte är bra för ekosystemet.

I år kommer uppmaningen ganska tidigt. Det beror enligt ett pressmeddelande på att de första ungarna för våren redan synts till i Tjörnin. Gräsand och vigg är de två vanligaste arterna.

Silltruten har andra sätt att hitta föda. Kommunen vill att matandet av fåglar upphör ända tills höstkylan kommer. Då kan det vara dags att mata fåglarna med fröer, säd och kokt ris - föda som är betydligt bättre för fåglarna än bröd.

Arion banki: Starkaste isländska kronan på 37 år

Inte sedan 1980 har den isländska kronan varit lika stark som i går. Det uppger Arion banki. Dollarkursen sjönk då för första gången på många år under 100 isländska kronor. Sedan 2016 har kursen mot de viktigaste utländska valutorna stigit med 28 procent. Den svenska kronan har inte varit lika billig sedan före finanskraschen 2008.

I går kostade en dollar 99,70 isländska kronor. Det är första gången sedan 2008 års finanskris som dollarkursen sjönk till tvåsiffrigt. Sett till den reella växelkursen - som även tar hänsyn till faktorer som löneutveckling och priser - rör det sig enligt Arion banki om den lägsta växelkursen sedan 1980.

Bara i år har den isländska kronans växelkurs - trots avskaffandet av kapitalkontrollerna - stärkts med 9 procent. Sedan 2016 har kursen stigit med 28 procent och sedan 2015 med 39 procent.

En svensk krona kostade i går 11,44 isländska kronor. Det är sett till själva växelkursen den lägsta nivån sedan den 13 mars 2008, då den svenska kronan kostade 11,296 isländska kronor.

Dyrast i närtid var den isländska kronan den 26 juli 2007. Då kostade den svenska kronan 8,929 isländska kronor. Billigast var den isländska kronan den 18 februari 2013. Då gick det 20,4315 isländska kronor på varje svensk krona.

Stefán Broddi Guðjónsson, chef för Arion bankis analysavdelning, är den som svarar för bankens uträkningar. Han säger till RÚV att skälet till den snabbt stigande kronan är det stora inflödet av utländsk valuta som kommer genom den ökande turismen. Stefán Broddi Guðjónsson anser att effekterna av den starka kronan nu börjar bli allt mer påtagliga:
"Jag tror att vi har börjat se inverkan av en starkare krona, till exempel på fiskeföretags resultat. Detsamma kommer naturligtvis att ske med vissa turismföretag och industri och på lång sikt kan man säga att vissa tillväxtföretag, nya industrier som kan byggas upp på Island eller andra platser, kommer att ha svårare att byggas upp på Island än i utlandet."
Statsministern Bjarni Benediktsson säger till RÚV att den starka kronan både är positiv och negativ. Samtidigt som växelkursen gynnar medborgarna gör den det svårt för många exportföretag:
"Detta är en avsevärd ökning. Den är ett tecken på att det finns en stor tilltro till det som sker på Island. Det finns kanske två sidor av saken. Å ena sidan gynnar detta hela allmänheten generellt sett genom att prisnivåerna är lägre och importerade varor mer fördelaktig i inköp. Men å andra sidan finns det full anledning till att fråga sig hur exportföretagen ska klara sig med denna starkare växelkurs."
Som åtgärder från regeringens sida för att stoppa den stigande valutakursen nämner Bjarni Benediktsson de avskaffade kapitalkontrollerna och ökade möjligheter för pensionsfonder att investera utomlands.

Finansminister Benedikt Jóhannesson vill se andra åtgärder. Han säger till RÚV att den flytande isländska kronan skapar stor osäkerhet:
"Vi tycker att det är kul att bilarna har blivit en miljon billigare än de var förra året, men alla behöver vi arbeta. ... Läget i valutafrågorna är så allvarligt att vi måste titta på mycket radikala lösningar. Vi kan inte ha denna flytande valuta. Detta ska inte vara en bergochdalbanetur. Festen är nu hos konsumenterna, men det måste gå väl för alla alltid."
Benedikt Jóhannesson är för såväl euro som EU-medlemskap. Han har tidigare sagt att en lösning skulle kunna vara att binda kronan till euron. Det är dock en linje som inte har stöd av en majoritet inom regeringen. Inte minst Bjarni Benediktsson vill undvika allt som kan uppfattas som ett närmande till EU.

Gylfi Zoëga, docent i ekonomi vid Háskóli Íslands, efterlyser även han ökad stabilitet. Han säger till RÚV att han inte ser framför sig att dagens starka krona skulle kunna utlösa en ny finanskrasch:
"Vissa exportföretag kommer att förlora vissa marknader och vissa turister kommer inte att komma hit. Det blir en viss anpassning och för vissa blir detta så dåliga nyheter att de kan kalla det en krasch, men om vi ser på samhället som helhet så finns det inga särskilda skäl att tro att det blir någon krasch."
Seðlabanki Íslands sänkte i förra veckan styrräntan till 4,75 procent, en nedgång med 0,25 procentenheter. Halldór Benjamín Þorbergsson, chef för arbetsgivarorganisationen Samtök atvinnulífsins, efterlyser i Fréttablaðið betydligt snabbare och större räntesänkningar:
"Om du ser till näringslivets tre stora pelare så har detta direkt inverkan på fisket och detta kommer att ha inverkan på turismen om det inte redan har börjat ha inverkan där. Kvar står den isländska industrin som inte är konkurrenskraftig."
I ett pressmeddelande från Samtök atvinnulífsins talas det om den rådande situationen som ett bedrägligt lugn. Ytterligare räntesänkningar anses vara nödvändiga för att minska skillnaderna mellan Island och viktiga handelspartner.

Handel med Storbritannien viktigaste frågan för Island

Det är högsta prioritet för utrikesdepartementet att säkra goda villkor för isländska företag när Storbritannien lämnar EU. Det sade utrikesminister Guðlaugur Þór Þórðarson under gårdagens EU-debatt i alltinget. Debatten kom att handla minst lika mycket om regeringens splittring i EU-frågan som om det brittiska utträdet.

Storbritannien är Islands i särklass viktigaste handelspartner. Det är den största exportmarknaden för isländsk fisk. Britter är också den näst största gruppen av turister till Island.

Utrikesminister Guðlaugur Þór Þórðarson har vid flera tillfällen sagt att den viktigaste utrikespolitiska frågan är Islands relation till Storbritannien. Det budskapet upprepade han under gårdagens debatt i alltinget.

Målet är att Island vid det brittiska EU-utträdet ska ha minst lika goda handelsvillkor som i dag. Guðlaugur Þór Þórðarson beskrev det som nödvändigt för både islänningar och isländska medborgare att i avtal säkra fortsatt gynnsamma villkor.

Den som tog initiativ till debatten var Gröna vänsterns Rósa Björk Brynjólfsdóttir. Hennes frågor rörde just regeringens prioriteringar när det gäller Storbritannien. Hon uppmanade också utrikesministern att hålla alltinget informerat om utvecklingen.

Mycket av debatten kom dock att handla om regeringens splittring i EU-frågan. Både Renässans och Ljus framtid är positiva till inträde i unionen, men har lovat att inte lägga något förslag om en folkomröstning om återupptagna EU-förhandlingar förrän mot mandatperiodens slut. Självständighetspartiet är emot såväl medlemskap som folkomröstning.

Under höstens valrörelse var en folkomröstning i EU-frågan en hjärtefråga för både Renässans och Ljus framtid. Att regeringspartierna är djupt splittrade om EU blev uppenbart även i går. Jóna Sólveig Elínardóttir, alltingsledamot för Renässans, sade att Renässans har en helt annan uppfattning i frågan än Guðlaugur Þór Þórðarson:
"Ministern tillhör ett parti som talar för fortsatt extramedlemskap i EU genom EES. Jag tillhör Renässans som är vidöppet för att undersöka och för islänningarna presentera de fördelar som följer ett medlemskap i EU, och låta folket själva välja vad det vill göra i den frågan."
Lilja Alfreðsdóttir, alltingsledamot för Framstegspartiet, gick till hårt angrepp mot Jóna Sólveig Elínardóttir. Hon anklagade Renässans för att ha svikit ett vallöfte och Jóna Sólveig Elínardóttir för att inte respektera utrikesministerns hållning i EU-frågan:
"Vore det inte mycket hederligare av Renässans att lämna detta regeringssamarbete? Jag anser att detta är oacceptabelt."
Jóna Sólveig Elínardóttir svarade att hon accepterade att Guðlaugur Þór Þórðarson hade en helt annan åsikt och att hon respekterade regeringens politik. Men detta faktum ansåg hon inte skulle hindra henne att utnyttja sin yttrande- och åsiktsfrihet.

I den senaste opinionsmätningen från MMR, som slutfördes den 26 april, hade EU-motståndet minskat något. Det var då 48,7 procent av islänningarna som var emot medlemskap - den lägsta andelen på ett år - medan 28,6 procent sade ja till inträde i unionen, vilket var den högsta nivån på ett halvår. Resterande 22,7 procent var varken positivt eller negativt inställda till EU-medlemskap.

Här kan du läsa mer om Island och EU.

Dagens citat

"Detta har gått fortare än man befarade. ... Människor är närmast skräckslagna över hur stark kronan blivit de senaste månaderna, för att inte tala om de två senaste åren om vi ser till dem. ... Samtidigt undergräver detta företag och då har detta blivit ett hot mot många individers arbete. Island är inte lika konkurrenskraftigt som det borde vara och då har vi kommit in på farliga vägar."

Finansminister Benedikt Jóhannesson i RÚV om den allt starkare isländska kronan.

måndag 22 maj 2017

Renovering av kyrkan i Skálholt kan kosta 120 miljoner

Renoveringen av kyrkan i Skálholt kan gå på upp till 120 miljoner isländska kronor. Både fönstren och altartavlan behöver repareras. Dessutom behöver själva kyrkan renoveras efter de kraftiga jordskalv 2000 och 2008 som hade sina epicentrum nära Skálholt. Men hur arbetet ska finansieras är oklart, skriver Morgunblaðið.

Dagens kyrka i Skálholt är den tolfte på platsen. Mellan 1056 och 1785 var Skálholt biskopssäte. Skálholt har även varit platsen för en rad avgörande händelser i Islands historia. Här halshöggs 1550 Islands sista biskop, Jón Arason från Hólar. Även hans två söner - den katolska kyrkan i Rom hade uppenbarligen dålig koll på en biskops kärleksliv så långt norrut - dödades.

Den kyrka som nu står i Skálholt vigdes 1963. Den är ritad av Hörður Bjarnason. Mest känd är den kanske för altartavlan av konstnären Nína Tryggvadóttir.

Renoveringsbehovet i Skálholt är stort. Kostnaderna kan enligt Morgunblaðið uppgå till 120 miljoner isländska kronor. Men vem som ska bekosta de nödvändiga reparationerna är oklart.

Både altartavlan och fönstren behöver renoveras. Dessutom uppstod sprickor i byggnaden i samband med de kraftiga jordskalv som drabbade södra Island 2000 och 2008. Skalven hade sina epicentrum inte långt från Skálholt.

Regeringens höjning av turistmoms kan stoppas

Höjningen av momsen på turism är hotad. Regeringen vill fortfarande driva igenom skattehöjningen - men majoriteten i alltingets budgetnämnd vill undersöka andra alternativ. En möjlighet är att införa en avgift för alla som kommer till Island. Det finns också politiker som vill privatisera flygplatsen i Keflavík. Men där säger oppositionen enhälligt nej.

Momsen på bland annat övernattningar, bussturer och utflykter är i dag 11 procent. I juli nästa år vill regeringen höja momsen till 24 procent. Skattehöjningen ska finansiera en rad satsningar på bland annat sjukvård och infrastruktur.

Förslaget är en förutsättning för regeringens finansiella planer under mandatperioden. Men det ser nu ut som att det inte kommer att bli verklighet - åtminstone inte till juli 2018.

Majoriteten i budgetnämnden föreslår att momshöjningen inte genomförs som planerat. Den vill i stället undersöka andra alternativ. Huvudspåret är införandet av en avgift för alla som kommer till Island.

Finansminister Benedikt Jóhannesson besvarade nyligen en interpellation från socialdemokraten Oddný G. Harðardóttir om just en avgift för alla besökare. Om avgiften blir 1 500 isländska kronor hade den 2015 gett intäkter på 2,5 miljarder isländska kronor. Islänningar hade svarat för en fjärdedel av summan. Förra året hade intäkterna stigit till 3,4 miljarder och i år hade de blivit cirka 4,2 miljarder, där islänningarnas andel sjunkit till en femtedel.

I dagsläget ser det alltså ut som att det inte finns någon majoritet för skattehöjningen. Benedikt Jóhannesson vill fortfarande driva igenom den. Han säger till RÚV att den är nödvändig för att få stopp på kronans stigande värde, för att öka statskassans intäkter och för att anpassa momssatserna mellan olika branscher:
"Om vi tar ankomstavgiften så skulle den behöva vara ganska hög för att ge motsvarande intäkter, kanske 6 000 till 7 000 kronor per biljett."
Näringsminister Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir är inte lika avvisande till nämndens förslag som Benedikt Jóhannesson. Hon säger till RÚV att hon har förståelse för branschens kritik om att det är olämpligt att höja momsen under högsäsongen. Hon kan också tänka sig att skjuta höjningen på framtiden i väntan på utredning av andra alternativ:
"Om utförandet av denna momsförändring ska ändras och inkludera ankomstavgifterna så behöver det undersökas. Det är enligt min mening inte möjligt att förhasta sig om något sådant."
Ett förslag som majoriteten i budgetnämnden vill utreda är en privatisering av flygplatsen i Keflavík. En försäljning av flygplatsen skulle kunna ge statskassan mångmiljardbelopp. Det är dock tveksamt om det skulle finnas en majoritet i alltinget för en privatisering. Oppositionen är emot ett sådant förslag - och det är också tveksamt om samtliga ledamöter från de tre regeringspartierna skulle ställa sig bakom det.

Om en försäljning skulle bli verklighet skulle intäkterna sannolikt öronmärkas till infrastruktursatsningar som vägbyggen och förbättringar av inrikesflygplatser och hamnar.

Budgetnämnden säger inte kategoriskt nej till momshöjningen. Utöver att utreda andra alternativ och att flytta tidpunkten anser majoriteten att konsekvenserna av höjningen bör undersökas bättre.

Här kan du läsa mer om den föreslagna momshöjningen.

Framstegspartiet i kris vill flytta fram landsmöte

Redan i januari nästa år kan Framstegspartiet hålla nästa landsmöte. Under lördagens partistyrelsemöte debatterades ledarskapet i det krisande partiet. Lilja Alfreðsdóttir ryktas vara beredd att utmana Sigurður Ingi Jóhannsson om ordförandeposten. Även den tidigare ordföranden Sigmundur Davíð Gunnlaugsson är intresserad av att leda partiet.

I valet i oktober förra året fick Framstegspartiet det sämsta resultatet i partiets historia. Bara veckor före valdagen röstades Sigmundur Davíð Gunnlaugsson bort som ordförande. Utmanaren Sigurður Ingi Jóhannsson vann med knapp marginal.

Det extrainsatta landsmötet hölls efter ett opinions- och förtroenderas. Ett halvår tidigare hade det framkommit att Sigmundur Davíð Gunnlaugsson varit delägare i ett skatteparadisbolag. Samma bolag hade stora fordringar på de kraschade isländska storbankernas konkursbon. Som statsminister hade han själv varit delaktig i att utforma regeringens politik gentemot fordringsägarna.

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson är i dag en isolerad politiker. Han närvarar sällan vid voteringar och nämndsammanträden i alltinget. Även inom Framstegspartiet är det många som närmast betraktar honom som en politisk vilde. Men i delar av landet har han alltjämt ett starkt stöd.

Efter valet har den öppna konflikten mellan Sigmundur Davíð Gunnlaugsson och Sigurður Ingi Jóhannsson fortsatt. Olika falanger inom Framstegspartiet beskyller dessutom antingen den ena eller den andra av dem för valfiaskot och svaga opinionssiffror.

Framstegspartiet ska enligt stadgarna hålla landsmöte vartannat år. Men vid lördagens partistyrelsemöte klubbades ett uttalande om att flytta fram landsmötet till januari 2018. Det skulle då tidigareläggas nio månader. Det är dock formellt höstens partistyrelsemöte som bestämmer datum för landsmötet.

Uttalandet är en tydlig signal om den djupa splittring som råder inom partiet. Inför mötet riktade Sigmundur Davíð Gunnlaugsson i Vísir hård kritik mot sin efterträdare:
"Jag anser att han förminskar många partimedlemmar genom att påstå att detta bara handlar om att människor inte accepterar ett demokratiskt resultat. Fakta är att många framstegspartister ser det som att detta var varken demokratiskt eller hederligt utan snarare en karikatyr av demokrati."
Sigurður Ingi Jóhannsson tog i sitt tal upp situationen inom partiet. Han gick indirekt till motangrepp mot Sigmundur Davíð Gunnlaugssons utspel. Han sade också att läget inom Framstegspartiet kunde vara betydligt bättre:
"Vissa säger att det var ett rån som ägde rum i höstas och att de som blev rånade inte förlåter en sådan gärning. Inte nu - inte senare! Öga för öga, tand för tand har tillämpats av mindre anledning. Det som jag undrar är om det är en lagspelare som talar så. Detta är inte något särskilt framstegspartistiskt angreppssätt. Och vilken förlåtelse är det som det talas om? Till vem ska man säga ursäkta? Den vanliga framstegspartisten? Majoriteten av representanterna på landsmötet? Vid landsmötet i höstas kämpades det. Det tycks som att vissa ser på utgången av detta möte som något slags svek mot en del av partiet. Alltså att majoriteten har svikit minoriteten. Och nu är bara frågan om när detta svek rättas till."
Sigmundur Davíð Gunnlaugsson var inte imponerad av Sigurður Ingi Jóhannssons tal. Han höll också dörren öppen för att på nytt kandidera till ordförandeposten. Till samma uppdrag är också alltingsledamoten Gunnar Bragi Sveinsson och vice ordföranden Lilja Alfreðsdóttir starka kandidater.

I dagsläget är Lilja Alfreðsdóttir den hetaste utmanaren till Sigurður Ingi Jóhannsson. Hon handplockades i den förra regeringen till en ministerpost av Sigmundur Davíð Gunnlaugsson. De som förespråkar henne som ny ledare använder ofta argumentet att hon skulle kunna ena de stridande falangerna inom partiet.

Lilja Alfreðsdóttir ryktas också vara beredd att kandidera mot Sigurður Ingi Jóhannsson. Om inte opinionssiffrorna vänder uppåt till ett eventuellt landsmöte i januari kommer hon ha stora möjligheter att besegra den sittande ordföranden.

Även Lilja Alfreðsdóttir talade under lördagens partistyrelsemöte. I sitt tal tog hon bland annat upp den allt besvärligare situationen för den sittande regeringen. Koalitionen mellan Självständighetspartiet, Renässans och Ljus framtid har minsta möjliga majoritet i alltinget. Eftersom inte alla ledamöter står bakom regeringens förslag ser det ut som att den kommer att få svårt att driva igenom en rad nyckelfrågor.

Att Framstegspartiet skulle backa upp regeringen var något som Lilja Alfreðsdóttir uteslöt. Om det skulle bli aktuellt ville hon mycket hellre se ett nyval.

Något besked från Lilja Alfreðsdóttir är inte att vänta förrän landsmötet närmar sig. Flera mötesdeltagare deklarerade i lördags öppet att de saknade förtroende för Sigurður Ingi Jóhannsson.

Här kan du läsa mer om krisen inom Framstegspartiet.

Dagens citat

"Som läget är nu har inget förändrats för mig. Så jag siktar oförtrutet på det."

Halldór Halldórsson, Självständighetspartiets ledare i Reykjavík, säger till Vísir att han siktar på att toppa partiets lista i nästa års kommunalval.

söndag 21 maj 2017

Dagens bonuscitat

"Kan man bara komma hit med 20 bussar, som inte är kontrollerade, och bara bedriva busstrafik utan att någon utövar tillsyn över det? Det kan liksom inte isländska företag göra. De är under noggrann tillsyn gällande säkerhet och utrustning. Detsamma gäller färdskrivare och anställdas körtid."

Gylfi Arnbjörnsson, ledare för fackförbundet Alþýðusamband Íslands, i RÚV om de östeuropeiska bussar som nu finns på Island under somrarna och erbjuder tjänster till betydligt lägre priser än isländska företag.

Ny regel tar udden av uthyrningsförbud i Djúpivogur

Trots kommunalt förbud kan uthyrningen av bostäder till turister fortsätta. Det regelverk som infördes vid årsskiftet gör att samma uthyrning som flera kommuner stoppat får klartecken av staten. I Djúpavogshreppur hävdar kommunalrådet Andrés Skúlason att staten sätter det kommunala självbestämmandet ur spel, rapporterar RÚV.

Djúpavogshreppur beslutade för ett år sedan att inte ge några nya tillstånd till uthyrning av hela bostäder till turister. Det går fortfarande att få tillstånd för uthyrning av enstaka rum. Åtgärden sågs som nödvändig för att möta klagomål från lokalbefolkningen och för att inte bostadsbristen skulle fortsätta öka.

Efterfrågan efter övernattningsställen är stor på sydkusten. Mängder av bostäder har köpts för att hyras ut genom sajter som Air Bnb. Ofta står de tomma under stora delar av året. Många kommuner i regionen har samtidigt brist på bostäder vilket gör det svårt för näringslivet att växa.

Det var därför som Djúpavogshreppur sällade sig till de kommuner som infört stränga regler mot uthyrning genom Air Bnb i centralorten Djúpivogur. Men förbudet har enligt kommunalrådet Andrés Skúlason haft liten effekt. Vid årsskiftet infördes nämligen ett rikstäckande regelverk som tillåter uthyrning av bostäder i upp till 90 dagar om året.

Om intäkterna inte är högre än 2 miljoner isländska kronor om året behöver uthyraren inte söka tillstånd. Det enda som krävs är att meddela kommunen om uthyrningen. Andrés Skúlason säger till RÚV att samma uthyrning som kommunen stoppat nu har fått klartecken från staten:
"I detaljplanen räknades det inte med verksamhet av detta slag i bostadsområden, så detta är en tillståndslös verksamhet med statens tillstånd. Det är mycket speciellt."
Enligt Andrés Skúlason är det särskilt problematiskt att uthyrningen främst sker under sommaren. Det är samma tid på året då många säsongsanställda behöver tillfälliga bostäder.

Här kan du läsa mer om uthyrningsförbudet i Djúpavogshreppur.

Krónan och 17 sortir fälls - hashtagg inte nog för annons

En hashtagg med företagsnamn är inte en tillräckligt tydlig annonsmärkning. Därför fälls nu livsmedelsbutiken Krónan och bageriet 17 sortir för brott mot marknadsföringslagen. Mot betalning fick de användare på Instagram att publicera bilder på olika bakverk. Neytendastofa anser att det rörde sig om annonser och att det skulle ha framgått.

Det var i december 2016 som tolv olika användare på Instagram publicerade bilder på bakverk från 17 sortir, ett bageri i Reykjavík. Totalt handlade det om fjorton inlägg. I texterna lovordades bakverken. Användarna skrev dessutom att de bara gick att köpa på Krónan.

Gemensamt för inläggen var att samma hashtaggar användes: #krónan #17sortir #aðeinsíkrónunni och #jól2016.

Inläggen anmäldes till Neytendastofa. Myndigheten fastslår nu att både Krónan och 17 sortir brutit mot marknadsföringslagen. Den metod som användes förde konsumenterna bakom ljuset.

Krónan hävdade att företaget använt sig av en typ av marknadsföring som är etablerad. Hashtaggarna ska enligt Krónan gjort det uppenbart att det rörde sig om betalda inlägg. Därför ska inga kunder ha vilseletts.

Vidare ansåg Krónan att ansvaret för publiceringarna borde ligga hos Ghostlamp, ett företag specialiserat på marknadsföring i sociala medier där inflytelserika användare mot betalning gör reklam för produkter. Eftersom Ghostlamp skapat kampanjen var det enligt Krónan det företaget som skulle klandras.

Neytendastofa avfärdar Krónans argument. I beslutet skriver myndigheten att företag har ansvar för sin egen marknadsföring och inte kan undkomma ansvar genom att lägga skulden hos den som tagit fram en kampanj.

Hashtaggarna är i sig inte tillräckliga som annonsmärkning. Bara för att företag nämns är det enligt Neytendastofa inte uppenbart att det rör sig om betald marknadsföring. Inte heller tar myndigheten hänsyn till Krónans argument om att sociala medier i sig inte kan betraktas som massmedier som tidningar, och att lagen därför inte skulle gälla.

Både Krónan och 17 sortir måste upphöra med kampanjerna. Om de på nytt marknadsför sig på samma sätt riskerar de böter.

Här kan du läsa beslutet från Neytendastofa.

Dagens citat

"Tyvärr hör jag detta alldeles för ofta. Det är naturligtvis ett volontärarbete att rengöra detta. Det är fortfarande vintertid så man är inte alltid där, men man gör mer under sommaren."

Ármann Fannar Magnússon, ordförande för Ungmennafélagið Eyfellingur som äger Seljavallalaug, i Vísir om de många klagomålen på nedskräpning och smutsiga omklädningsrum - läs mer här.

lördag 20 maj 2017

Dagens bonuscitat

"Bostadspriserna har blivit höga. Det är inte längre möjligt att köpa fastigheter för uthyrning och förvänta sig att en stor prishöjning ska vara på gång."

Magnús Árni Skúlason, ekonom vid Reykjavík Economics, i Morgunblaðið om bostadspriserna i Reykjavíkområdet.

Konserthuset Harpa i Reykjavík behöver nya bidrag

Konserthuset Harpa i Reykjavík fortsätter att gå med stora förluster. Nu behövs ännu mer bidrag från skattebetalarna för att verksamheten inte ska gå i konkurs. Det betyder att Harpa inte kommer att klara ekonomin på egen hand under 2017 - som var tänkt som det år då bidragen från staten och Reykjavíks kommun skulle upphöra.

Bygget av konsert- och kongresshuset Harpa i Reykjavík kostade 28 miljarder isländska kronor. När finansieringen försvann i samband med finanskraschen gick staten och Reykjavíks kommun in som ägare. I dag äger staten 54 procent av huset och kommunen 46 procent.

Men det är inte bara själva bygget som till största delen finansierats av skattebetalarna. Mellan invigningsåret 2011 och 2015 gjorde Harpa en förlust på 2,6 miljarder isländska kronor. Den notan gick till skattebetalarna - som redan pumpat in 700 miljoner om året bara i driftskostnader. Dessutom är en stor del av verksamheten i huset, som symfoniorkestern och operan, till stor del bidragsfinansierad.

2017 var året då de extra bidragen från staten och kommunen skulle upphöra. Nu uppger Fréttablaðið att Harpa inte kommer att gå runt i år heller. Ledningen ska ha vänt sig till staten och kommunen för ytterligare bidrag. Annars kommer huset att gå i konkurs.

Exakt hur mycket pengar som behövs för att rädda Harpa är inte känt. Eftersom önskemålet om nya bidrag kommer så tidigt på året lär det dock även 2017 handla om avsevärda summor som är nödvändiga för att driva Harpa vidare.

Här kan du läsa mer om Harpas ekonomiska kris.