Dagens bonuscitat

"Jag tror att snittet hos oss förra sommaren var mellan 6 000 och 8 000 personer om dagen som kom till oss. ... En bra dag har vi varit uppe på 100 till 100 liter köttsoppa. Den största dagen för korv tror jag var närmare 800 korvar om dagen."

Einar Ísfjörð, butikschef hos N1 i Staðarskáli, i Vísir om hur många som stannar till vid det klassiska isländska vägstoppet under somrarna.

Femtiotal grindvalar strandade på Löngufjörur

Ett femtiotal grindvalar hittades i torsdags strandade på Löngufjörur på södra Snæfellsnes. Djuren var redan döda när de upptäcktes och hade sannolikt legat på stranden en längre tid. Området är otillgängligt och det är därför troligt att kropparna får ligga kvar på stranden. Personal från Hafrannsóknastofnun ska undersöka grindvalarna efter helgen.

Turister på sightseeingflyg med helikopter fick i torsdags syn på ett stort antal strandade valar vid Gamlaeyri på Löngufjörur på södra Snæfellsnes. De landade på stranden och kunde konstatera att det rörde sig om ett femtiotal grindvalar. Troligen hade det gått en tid eftersom inget av djuren visade tecken på att vara vid liv. Många hade också börjat begravas av sanden.

Löngufjörur är ett område med starka havsströmmar och stora skillnader mellan ebb och flod. Eftersom förutsättningarna för att kommunicera med ljud är dåliga kan det ha bidragit till att grindvalarna simmade upp på stranden.

Det har blivit ganska vanligt att grindvalar simmar i land eller är på väg att stranda på Snæfellsnes. Sådana händelser har de senaste åren inträffat bland annat i närheten av Rif och Ólafsvík. Det är också vanligt att grindvalar uppehåller sig väster om Snæfellsnes.

Just vid Rif strandade 1982 omkring 280 grindvalar. Då gick det att rädda alla utom 38 djur. Den största strandningen på senare tid inträffade just utanför Þorlákshöfn 1986. Då dog 148 valar. Eftersom strandningen skedde så nära staden såg sig myndigheterna tvungna att transportera bort kropparna eftersom de började lukta.

Så blir det troligen inte den här gången. Platsen är på privat mark. Gunnar Kristinn Gylfason, en av markägarna, säger till RÚV att de inte har några planer på att göra något åt kropparna. Ragnar Frank Kristjánsson, enhetschef för miljöfrågor i Borgarbyggð, säger till RÚV att kommunen inte vill stå för kostnaden att frakta bort kropparna.

Området är otillgängligt. Det är också förklaringen till att inga myndigheter ännu har besökt platsen. Hästar, helikopter och jeepar är enda sättet att ta sig ut till Löngufjörur. Även det medför stora risker. På sina håll är marken - när det är ebb - närmast som kvicksand. Och tidvattnet gör att tidsramarna är snäva.

Gísli Arn­ór Vík­ings­son, valexpert vid Haf­rann­sókna­stofn­un, säger i Morgunblaðið att personal från myndigheten kommer att besöka platsen efter helgen för att ta prover. Även han anser att det är mest troligt att kropparna får ligga kvar på stranden. Sannolikt kommer de så småningom att begravas i sanden.

Här kan du läsa mer om en turist som 2016 hittades död på Löngufjörur.

Minnesmonument över isländska glaciären som försvann

Foto: Rice University

Ok är den första större isländska glaciären som försvann. Under de närmaste två århundradena väntas samtliga glaciärer på Island smälta bort om den globala uppvärmningen inte hejdas. Nu blir Oks topp platsen för ett minnesmärke över en före detta glaciär. Monumentet avtäcks under en ceremoni i augusti. Det uppger Rice University i ett pressmeddelande.

För fem år sedan besteg glaciologen Oddur Sigurðsson den 1 411 meter höga toppen på Okjökull. Han konstaterade att istäcket då var mindre än en kvadratkilometer och omkring 15 meter tjockt. Istäcket hade krympt avsevärt under de senaste åren. Eftersom det inte längre rörde sig av sin egen tyngd ansåg han att Okjökull inte längre kunde klassas som en glaciär.

I början av 1900-talet mätte istäcket på Okjökull 15 kvadratkilometer och det var upp till 50 meter tjockt. Den utveckling som Oddur Sigurðsson observerade sommaren 2014 gjorde att allt färre talade om Okjökull. I stället började det talas om fjället Ok.

Samtliga glaciärer på Island väntas ha försvunnit omkring år 2200 om inte den globala uppvärmningen stoppas. Det fick Cymene Howe och Dominic Boyer, antropologer vid amerikanska Rice University, att göra dokumentären Not Ok. Filmen premiärvisades förra året och skildrar Okjökulls försvinnande och det öde som väntar de övriga glaciärerna.

Nu ska Okjökulls historia uppmärksammas med ett monument. Den 18 augusti avtäcks ett minnesmärke på glaciärens topp. Monumentet är ett samarbete mellan bland annat Rice University, författaren Andri Snær Magnason och Oddur Sigurðsson. Allmänheten bjuds in till att följa med på vandringen upp till toppen.

Andri Snær Magnason har skrivit texten på plaketten. Den är utformad som ett brev till framtiden där han beskriver Okjökull som den första större isländska glaciären som försvann. Minnesmärket symboliserar att utvecklingen och vad som krävs för att vända den är känd. Och det är upp till den framtida betraktaren att avgöra om det gjordes något för att rädda de andra jöklarna.

Syftet med monumentet är att sprida medvetenhet om klimatförändringarna. Enligt pressmeddelandet rör det sig om det första minnesmärket i världen över en försvunnen glaciär.

Här kan du läsa mer om Ok.

Dagens citat

"Dessa vandringssägner eller skvaller kan enligt min mening härledas till Självständighetspartiets motståndare. ... Jag ser helt enkelt på sådana önskningar som komplimanger."

Bjarni Benediktsson, ledare för Självständighetspartiet, i Morgunblaðið om ryktena som gör gällande att han planerar att avgå som partiordförande under hösten - läs mer här.

Nu finns Netflix i tre av fyra isländska hem

Netflix fortsätter att växa på Island. Nu har tre av fyra islänningar en prenumeration på Netflix i hemmet. Under det senaste året har antalet abonnenter ökat med 5 procentenheter. Det är framför allt unga islänningar boende i huvudstadsregionen som prenumererar på Netflix. Det visar en undersökning utförd av MMR.

Första gången MMR frågade hur många islänningar som hade tillgång till Netflix i hemmet var det 33 procent som svarade ja. Sedan dess har allt fler skaffat en prenumeration till hushållet. Nu finns Netflix i 72 procent av de isländska hemmen. Det senaste året har abonnenterna ökat med 5 procentenheter.

Ökningen är större än förväntat. När MMR ställde samma fråga för ett år sedan var det bara 1 procent som tänkte skaffa sig ett abonnemang. Även i år är det 1 procent som uppger att de planerar att ordna en prenumeration på Netflix.

Män och kvinnor har lika ofta tillgång till Netflix. Intresset är störst bland unga islänningar och personer som bor i huvudstadsregionen. I åldersgruppen 18 till 29 år är det hela 92 procent som har Netflix. Bland dem som har fyllt 68 år är det bara 17 procent som har ett abonnemang.

Anhängare till Renässans har oftast en prenumeration i hemmet. Färst prenumeranter finns bland sympatisörer till Gröna vänstern. Bland Folkets partis väljare finns de islänningar som i störst utsträckning tänker skaffa ett abonnemang inom det närmaste halvåret.

Här kan du läsa mer om intresset för Netflix på Island.

Katrín Jakobsdóttir populäraste sällskapet till middagen

Katrín Jakobsdóttir är den partiledare som flest islänningar vill ha som middagssällskap. En av tre väljer Gröna vänsterns ordförande som den de helst vill gå ut och äta med på restaurang. Och hon är inte bara populärast i de egna leden. Det visar en undersökning utförd av Zenter på uppdrag av Fréttablaðið.

Som statsminister ser Katrín Jakobsdóttir ut att ha tappat positionen som Islands populäraste politiker till Lilja Alfreðsdóttir, kultur- och utbildningsminister samt vice ordförande för Framstegspartiet. Men som ordförande för Gröna vänstern är hon alltjämt den populäraste partiledaren.

Hela 30,7 procent av islänningarna väljer Katrín Jakobsdóttir som den partiledare som de helst vill ha som sällskap till middagen på en restaurang. Bland Gröna vänsterns sympatisörer är det hela 80 procent som föredrar Katrín Jakobsdóttir.

Katrín Jakobsdóttir är dessutom det mest eftertraktade middagssällskapet bland Framstegspartiets väljare. Där är det 30 procent som väljer Katrín Jakobsdóttir mot 28 procent för partiledaren Sigurður Ingi Jóhannsson.

Även om Katrín Jakobsdóttirs popularitet kanske minskat något är hon alltjämt uppskattad både bland de egna väljarna och bland många som sympatiserar med andra partier. I dagsläget är det mer än dubbelt så många som nämner henne som det bästa middagssällskapet än som vill rösta på Gröna vänstern.

För Sigurður Ingi Jóhannsson är läget dystrare. Han är dessutom den partiledare som får näst färst förfrågningar. Totalt är det bara 6,3 procent som håller honom som det bästa middagssällskapet. Bara Folkets partis Inga Sæland kan räkna med färre middagsinbjudningar. Det är 5,5 procent som väljer henne som sällskap för en middag på restaurang.

Þórhildur Sunna Ævarsdóttir, Piratpartiets gruppledare i alltinget, är nummer två med 13,2 procent. Det är nästan bara islänningar som sympatiserar med något av oppositionspartierna som väljer henne som sällskap. Nästan lika många - 13,1 procent - föredrar Renässans Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir. Men hon är populärare bland personer som sympatiserar med något av de tre regeringspartierna.

Bjarni Benediktsson leder Självständighetspartiet - landets i särklass största parti. Men som middagssällskap hamnar han bara på fjärde plats med 11,1 procent. I de egna leden är det 35 procent som vill ha honom med på ett restaurangbesök. Svagare intresse bland de egna väljarna är det bara för Sigurður Ingi Jóhannsson.

En stark ställning bland de egna väljarna har däremot Centerpartiets Sigmundur Davíð Gunnlaugsson. Det är 10,4 procent som tycker att han är det lämpligaste middagssällskapet - men 65 procent av centerpartisterna väljer just honom. En starkare ställning internt har bara Katrín Jakobsdóttir.

Socialdemokraternas Logi Már Einarsson är det middagssällskap som 9,8 procent av islänningarna föredrar. Det är en betydligt lägre andel än stödet för partiet i opinionen. I stället är det många sympatisörer som hellre äter middag ihop med Þórhildur Sunna Ævarsdóttir eller Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir.

Katrín Jakobsdóttir säger i Fréttablaðið att hon ofta har teman när hon själv bjuder på middag. Hon försöker också anpassa middagsbjudningen efter gästernas smak. Och det gäller även alla de framstegspartister som vill ha henne som sällskap:

"Jag tar dessa teman på stort allvar och gör mycket för att det ska bli en trovärdig bjudning. Jag anpassar naturligtvis matsedeln efter gästerna varje gång. Om jag till exempel skulle bjuda framstegspartister på mat råder det ingen tvekan om att de skulle få kött i currysås."

Här kan du läsa mer om islänningarnas favoritpolitiker till middagsbordet.

Isavia förlorar - Wow Airs sista plan lyfter från Keflavík

I dag lyfter Wow Airs sista flygplan från Keflavík - trots att den juridiska striden om ansvaret för flygbolagets skulder till Isavia fortsätter. Ägaren Air Lease Corporation har betalat 87 miljoner isländska kronor för att få loss planet. Den verkliga skulden till Isavia är 2 miljarder. Men Héraðsdómur Reykjaness ger inte Isavia rätt att hålla kvar planet på marken längre.

När Wow Air gick i konkurs för snart fyra månader sedan hade bolaget samlat på sig en skuld på omkring 2 miljarder isländska kronor till flygplatsbolaget Isavia. Skulden gällde obetalda flygplatser i Keflavík.

Wow Air hade då under en längre tid släpat efter med betalningarna. För att få fortsätta flyga kom bolaget överens med Isavia om en avbetalningsplan. Wow Air följde inte planen under de sista månaderna när bolagets ekonomi blev allt sämre. Då sålde vd:n och ägaren Skúli Mogensen allt från utsläppsrätter till landningstider för att hålla bolaget i luften.

Isavia fick under en längre tid signaler om att Wow Air hade stora problem. Som säkerhet för skulden gick Wow Air med på att alltid ha ett plan på marken i Keflavík. Om bolaget skulle gå i konkurs skulle Isavia vända sig till uthyraren av planet och kräva dem på skulden för att få tillgång till flygplanet.

Kvar på marken blev en Airbus A321 med beteckningen TF-GPA som Wow Air hyrt av Air Lease Corporation. Att planet använts som säkerhet fick bolaget först veta efter Wow Airs konkurs. Då krävde alltså Isavia uthyraren på 2 miljarder isländska kronor. För att förhindra att någon skulle flytta flygplanet parkerades arbetsfordon framför det.

Air Lease Corporation har hela tiden bestridit kraven. Bolaget anser att uppgörelsen mellan Isavia och Wow Air blev ogiltig i samma ögonblick som konkursen var ett faktum. Då skulle Air Lease Corporation som ägare av flygplanet åter få tillgång till det.

Tvisten mellan Air Lease Corporation och Isavia ledde till att bolaget betalade 87 miljoner isländska kronor. Det var den summa som berörde just det flygplan som hållits kvar på marken. Resten av skulden gällde obetalda flygplatsavgifter för andra plan i Wow Airs flotta.

Isavia har hävdat att den verkliga summan för planet på marken är högre. Flygplatsbolaget har dock inte kunnat räkna ut något exakt belopp. Skälet är enligt Isavia att det finns helhetskostnader för alla bolag som flyger från Keflavík som inte går att härleda till ett enskilt flygplan.

Héraðsdómur Reykjaness beslutade i onsdags att Air Lease Corporation ska få tillgång till planet. Bolaget har betalat den skuld till Isavia som gäller just det här flygplanet. Domstolen underkänner Isavias hållning om att planet ska fungera som säkerhet för hela skulden. Eftersom Isavia inte kunnat presentera några andra beräkningar än 87 miljoner blir det den summa som gäller.

Isavia har överklagat domen till Landsréttur och tänker ta striden hela vägen till Hæstiréttur Íslands. Isavia krävde att Air Lease Corporation inte skulle få tillgång till planet förrän det fanns ett slutgiltigt avgörande av tvisten. Det kravet underkände Héraðsdómur Reykjaness.

Air Lease Corporation hade tekniker på plats och började arbeta med planet redan i onsdags efter att domen fallit. Det ska nu vara flygdugligt och det väntas lyfta från flygplatsen i Keflavík klockan 9 lokal tid.

Den juridiska tvisten kommer alltså att gå vidare. I samband med att flygplanet lyfter försvinner dock Isavias möjligheter att utnyttja det som garanti för hela Wow Airs skuld.

Air Lease Corporation har konsekvent hävdat att Isavias agerande varit olagligt. Bolaget överväger att stämma Isavia för de intäkter som Air Lease Corporation gått miste om när flygplanet hållits kvar på marken. Bolaget hävdar att det rör sig om cirka 150 miljoner isländska kronor.

Här kan du läsa mer om tvisten mellan Isavia och Air Lease Corporation.

Dagens citat

"Strider har alltid varit en del av Självständighetspartiet och vi har i regel fått vår styrka från det. Vi gör det med vissa förutsättningar inom vissa processer, till exempel på landsmöten. Så står vi enade därefter. Att några parter har mycket åsikter om mig eller några andra i alltingsgruppen eller ledningen - det är inget nytt."

Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir, vice ordförande för Självständighetspartiet, i Vísir om kritiken mot partiledningen för att den står bakom EU:s tredje energipolitiska paket - läs mer här.

Nu saneras kyrkan i Akureyri efter vandaliseringen

Arbetet med att sanera kyrkan i Akureyri har nu börjat. Men prislappen för att renovera fasaden har stigit till 18 miljoner isländska kronor. Och det har redan hunnit gå två och ett halvt år sedan den sprejades full med olika antikristna budskap. Församlingen står för halva saneringskostnaden medan bidrag utgör den andra halvan.

På morgonen den 4 januari 2017 upptäcktes det att fyra kyrkor under natten sprejats med antikristna slagord. Tre av dem kunde snabbt saneras. Men att få bort slagorden från den stora kyrkan i Akureyri var inte lika lätt. Sprejfärgen satte sig i putsen av snäcksand och försvann inte med vanlig klottersanering.

Fasaden är kulturminnesskyddad. Det innebär att den inte får göras om utan vidare utan enbart får återställas till ursprungligt skick. Den ursprungliga putsen av snäcksand går inte att få tag på. Och en liknande kombination riskerar att skapa färgnyanser som inte är förenliga med lagens krav. Därför måste hela fasaden ses över.

Ólafur Rúnar Ólafsson, ordförande för kyrkorådet, säger till RÚV att det nu har tagits beslut om ny puts. Notan för arbetet beräknas sluta på 18 miljoner isländska kronor. Församlingen står för halva kostnaden. Bidrag från Jöfnunarsjóður kirkna och Húsafriðunarsjóður bekostar resten.

I veckan påbörjades arbetet på kyrkans södra sida. Efter två och ett halvt år ska alltså spåren efter vandaliseringen till sist alltså rensas bort.

Här kan du läsa mer om vandaliseringen.

Island förbjuder olivolja med CBD - klassas som läkemedel

En olivolja som innehåller CBD kan inte klassas som ett livsmedel med kosttillskott. Eftersom CBD kan ha medicinsk effekt ska oljan i stället betraktas som ett läkemedel. Och det betyder i sin tur att den inte kan säljas i dagligvaruhandeln. Det beslutar hälsovårdsdepartementet och fastslår därmed ett tidigare avgörande från Lyfjastofnun.

CBD har de senaste åren blivit mycket populärt i USA. Där finns CBD i allt från drycker till skönhetsprodukter. CBD-olja utvinns från hampa. I hampa finns flera aktiva ämnen. THC ger hallucinogena effekter och är på Island förbjudet genom narkotikalagen. CBD finns det i dagsläget inget uttalat förbud mot.

När CBD marknadsförs i bland annat USA är det ämnets lugnande effekter som lyfts fram. Där faller CBD under läkemedelslagstiftningen - medan THC i många delstater alltjämt är förbjudet enligt narkotikalagen.

En isländsk importör började under förra året distribuera olivolja blandad med CBD-olja. Oljan var avsedd för matlagning och fanns i flera butiker. Men den lokala hälsovårdsmyndigheten i Kópavogur och Hafnarfjörður stoppade försäljningen eftersom den innehöll CBD. Bedömningen var att CBD inte var tillåtet att sälja på Island.

Importören överklagade beslutet till Lyfjastofnun men förlorade. Myndigheten konstaterade att det visserligen inte fanns någon information om att oljan skulle kunna innehålla THC. Ändå kunde det inte uteslutas eftersom det inte gjorts någon oberoende analys av produkten.

Vidare ansåg Lyfjastofnun att det inte gick att betrakta CBD-olja som ett kosttillskott. Det finns tecken på att CBD har medicinsk effekt. I väntan på fler studier bör CBD betraktas som ett läkemedel. Det betyder i sin tur att det inte får marknadsföras som ett kosttillskott. I stället krävs ett särskilt tillstånd från myndigheten.

Importören höll inte med och överklagade beslutet till hälsodepartementet. Bolaget hävdade bland annat att Lyfjastofnun inte var konsekvent i sin bedömning. På marknaden fanns redan en mängd olika livsmedel innehållande hampa. Det var enligt företaget väl känt att även dessa kunde innehålla små mängder THC. I så fall borde även dessa betraktas som olagliga.

Det fanns enligt importören i det här fallet inte risk för att storskalig konsumtion av oljan skulle kunna leda till någon berusning. Företaget avsåg att marknadsföra den som ett kosttillskott med koncentrationsförhöjande, inflammationshämmande, avkopplande och återhämtande effekt.

Hälsovårdsdepartementet går alltså på Lyfjastofnuns linje. Det finns signaler på att CBD bör betraktas som ett läkemedel eftersom ämnet kan ha positiv effekt på bland annat epilepsi. Exakt vilken inverkan CBD kan ha är enligt departementet ännu inte tillräckligt utrett. Innan ytterligare forskning har gjorts bör CBD klassas som ett läkemedel.

Inte heller anser hälsovårdsdepartementet att det kan uteslutas att olivoljan med CBD kan innehålla THC. Så länge som det inte bekräftats genom oberoende analyser kan oljan alltså även vara oförenlig med Islands narkotikalagstiftning.

Beslutet innebär att olivoljan med en liten del CBD-olja inte får säljas som ett livsmedel med ett kosttillskott. Den ses i dagsläget som ett läkemedel. För att få sälja läkemedel krävs tillstånd från Lyfjastofnun för varje enskild produkt.

Här kan du läsa beslutet i sin helhet.

Ny miljörörelse kan bli nytt isländskt miljöparti

Utbyggnad av vattenkraft, storskalig laxodling och utlänningar som köper upp hela fjordar. Det är de tändande gnistorna till en ny miljörörelse. Bakom initiativet står Hrafn Jökulsson och Elísabet Jökulsdóttir. De hoppas att de ska kunna väcka politikernas intresse för miljöfrågor. Annars kan rörelsen omvandlas till ett nytt miljöparti.

Debatten om natur, miljö och klimat har under året blivit allt mer intensiv. Det gäller bland annat planerna på storskalig laxodling i öppna havskassar i Västfjordarna, bygget av ett vattenkraftverk vid Hvalá och utlänningar som köper upp mängder av fastigheter. Samtidigt har skolelever demonstrerat utanför alltinget i protest mot politikernas hantering av miljöfrågor.

Även Landsnet - som ägs av isländska energibolag - har dragits in i debatten genom en ny rapport som varnar för att det kan uppstå brist på elektricitet redan 2022. Det är en slutsats som utgår från ett växande behov från industrin.

Bland miljövänner finns det ett utbrett missnöje med Gröna vänstern, det isländska parti som främst profilerar sig just i miljöfrågor. Partiet har i regeringsställning det senaste årtiondet bland annat gett klartecken till sökandet efter olja i Drekasvæðið och utbyggnaden av fiskodling.

Missnöjet med Gröna vänstern kan nu leda fram till att Island får ett nytt miljöparti. Bakom initiativet står författarna och syskonen Elísabet Jökulsdóttir och Hrafn Jökulsson.

Diskussionerna började på allvar när Hrafn Jökulsson i ett inlägg på Facebook efterlyste ett riktigt isländskt miljöparti. Han nämnde då just stora markområden som hamnar i utländsk ägo och utbyggnaden av vattenkraft. I dag används enligt RÚV 83 procent av elproduktionen av storföretag. Och 5 procent går till att gräva efter kryptovalutan Bitcoin:

"Natur och miljö har inga förespråkare i den nuvarande partifloran och där tycks alla vara på evig semester och går aningslöst mot sin pension. Jag ska bli den första fotsoldaten i en ny rörelse som har miljön på första plats, socialdemokraters fokus på välfärdsfrågor som ledstjärna och där i övrigt hälsosamt förnuft och liberalism hålls högt."

Hrafn Jökulsson har tidigare bott i Árneshreppur där majoriteten i kommunfullmäktige nyligen gav klartecken till förberedelser för bygget av ett vattenkraftverk vid Hvalá. Det beslutet har överklagats av en rad intressenter. Vesturverk - som står bakom planerna - har dock valt att inleda arbetet och inte invänta prövningen av överklagandena.

Elísabet Jökulsdóttir säger till RÚV att motståndet mot planerna för Hvalá och skolelevers demonstrationer i Greta Thunbergs anda visar att tiden är inne för att stoppa exploateringen. Hon anser att natur, miljö och klimat är frågor som nu ställts på sin spets:

"Island står inför en ödesstund nu. Ska vattenfallen och hedarna och sjöarna på hedarna i Ófeigsfjörður säljas för Bitcoin?"

Hon hoppas nu att fler ska ansluta sig till kampen. Hon vädjar bland annat till handbollslegendaren Ólafur Stefánsson och vill gärna se honom som miljöminister i en framtida regering.

Hrafn Jökulsson och Elísabet Jökulsdóttir kommer att bjuda in till ett möte i Tjarnarbíó i Reykjavík vid månadsskiftet. Där ska den nya miljörörelsen grundas. Inledningsvis handlar det just om en tvärpolitisk rörelse och inte om ett parti. Förhoppningen är att de partier som i dag sitter i alltinget ska ändra kurs i miljöfrågorna.

Men de håller dörren öppen för att rörelsen blir ett parti. Elísabet Jökulsdóttir och Hrafn Jökulsson beskriver i Morgunblaðið situationen som ett slag om Island. Han säger att han själv inte har ambitionen att ge sig in i partipolitiken:

"Jag hoppas att vi inte behöver grunda ett helt politiskt parti och kandidera till val. Jag hoppas av mitt hjärta att isländska partier blir medvetna men om det inte sker så kommer vi naturligtvis att göra slag i saken."

Här kan du läsa mer om andra planer för ett miljöparti.

Dagens citat

"Mitt äldsta minne är vulkanutbrottsnatten på Västmannaöarna den 23 januari 1973. Även om det är svårt att veta exakt vad som är ett rent minne och vad som har skapats av fotografier och berättelser så ser jag den natten klart och tydligt framför mig. Det är ju inte varje natt som människor vaknar mitt i natten och blir vittne till en världshändelse precis vid sovrumsfönstret."

Elliði Vignisson, kommunchef i Ölfus, i DV om hur han som knappt fyra år gammal minns vulkanutbrottet på Hemön 1973.

En av fem i Reykjavík har bitits av svidknott i sommar

Var sjunde islänning har blivit biten av svidknott i sommar. Svidknott härjar främst på södra och sydvästra Island - och det är också där som de flesta har blivit bitna. Allra störst bekymmer med svidknott har personer bosatta i Reykjavík. Där är det var femte som drabbats. Det visar en undersökning utförd av Gallup.

Svidknott har utvecklats till en riktig sommarplåga. Den första delen av sommaren - som var ovanligt torr, solig och varm - skapade idealiska förutsättningar för svidknott. Det har också islänningar som vistats utomhus fått känna av.

Hittills är det 14 procent som har blivit bitna. Men svidknottens utbredning skiljer sig kraftigt mellan olika landsdelar. Värst drabbade är personer bosatta i valkretsen norra Reykjavík. Där har 18,9 procent blivit bitna. I södra Reykjavík är problemen något mindre. Där har 14,5 procent bitits av svidknott.

I den sydvästra valkretsen har 17,3 procent blivit bitna av smygknott. Och i den södra valkretsen är motsvarande siffra 16,5 procent.

På norra Island är bekymren betydligt mindre. I den nordvästra valkretsen är det 8 procent som har fått knottbett. I den nordöstra valkretsen är det bara 1 procent som drabbats.

Här kan du läsa mer om svidknott.

En av fyra islänningar har kokteilsósa på pizzan

Pizza och kokteilsósa har bägge fått karaktären av isländska nationalrätter importerade från utlandet. Och det är ganska vanligt att kombinera de två. En av fyra islänningar gillar att doppa pizzan i kokteilsósa. Kombinationen är särskilt vanliga bland yngre islänningar. Det visar en undersökning utförd av MMR.

Ursprunget till kokteilsósa är omstritt. Vissa betraktar den majonnäsbaserade såsen som en genuint isländsk uppfinning. Andra ser den som en variant av dressingen thousand island. Klart är att den i regel har majonnäs och ketchup som huvudingredienser.

Kokteilsósa är på Island närmast ett obligatoriskt tillbehör till pommes frites. Men den kalla såsen har fler användningsområden. Inte minst är det åtskilliga som gärna dippar sin pizza i kokteilsósa.

Det är 24 procent av islänningarna som har som vana att doppa pizzan i kokteilsósa. Men det är alltså betydligt fler - 76 procent - som inte äter de två ihop.

Det är framför allt yngre islänningar som har fått smak för kombinationen. I åldersgruppen 18 till 29 år är det 35 procent som äter pizza tillsammans med kokteilsósa. Bland pensionärer är det bara 6 procent som kombinerar de två livsmedlen.

Pizza och kokteilsósa har dessutom fler anhängare på landsbygden. Där är det 30 procent som njuter av denna kombination jämfört med 20 procent i huvudstadsregionen.

Det finns också stora skillnader mellan olika väljargrupper. Hela 30 procent av Piratpartiets sympatisörer är förtjusta i pizza ihop med kokteilsósa. Den smaken delar bara 14 procent av Socialdemokraternas anhängare.

Svart kvinna klassad som negroid i isländsk patientjournal

När Eva Þóra Hartmannsdóttir - som är svart - gick på kontroll hos mödravården upptäckte hon att hon klassades som negríti, negroid, i patientjournalen. Vita klassades som kaukasoider. Eva Þóra Hartmannsdóttir kritiserar både ordvalet och klassificeringen. Överläkaren Hulda Hjartardóttir anser att informationen är nödvändig, rapporterar Vísir.

Eva Þóra Hartmannsdóttir adopterades till Island från Sydafrika när hon var tre månader. Nu studerar hon till sjuksköterska. Hon är också gravid i tjugofemte veckan. Tidigare i veckan gick hon på en kontroll hos mödravården. Där fick hon svara på ett antal frågor om sin hälsa.

Hon råkade se att sjuksköterskan som tog emot henne skrev in i patientjournalen att hon var negroid. Eva Þóra Hartmannsdóttir säger till Vísir att hon kritiserade ordvalet eftersom det fick henne att tänka på neger, ett ord som hon anser är både nedsättande och fördomsfullt. Hon ifrågasatte också varför det fanns uppgifter om ras i patientjournalen:

"Jag tyckte att det var otroligt konstigt. Jag har aldrig hört detta ord tidigare och jag förstod inte riktigt syftet."

Eva Þóra Hartmannsdóttir skriver på Facebook att hon utifrån sitt ursprung även fick genomgå ett test för graviditetsdiabetes. Hon säger i Fréttablaðið att hon har viss förståelse för att uppgifter om ens persons ursprung kan vara relevanta. Men hon vänder sig starkt mot ordet negroid:

"Det är ingen hemlighet att det kommer från ordet neger."

Vid sidan av studierna arbetar Eva Þóra Hartmannsdóttir själv inom vården. Hon har tidigare jobbat som undersköterska. En sak som förvånar henne särskilt med uppgifterna i patientjournalerna är att systemet gjordes om förra året. Ändå används alltså ordet negroid om svarta. Om vita används enligt Morgunblaðið kaukasoider. Övriga kategorier är asiater och övriga.

Överläkaren Hulda Hjartardóttir säger till Vísir att negroid - som har använts i det här sammanhanget sedan 1980-talet - är på väg att försvinna ur systemen. I samband med en uppdatering som gjordes tidigare i år ska negroid ha ändrats till afrikanskt ursprung. Den uppdateringen har dock inte gjorts ännu på alla mottagningar. Hon anser att den uppgiften är relevant och bör finnas med i patientjournalerna:

"Ja, den är nödvändig så att vi får den bästa möjliga informationen om kvinnan och ordnar mödravården på bästa möjliga sätt."

Graviditetsdiabetes är enligt Hulda Hjartardóttir ett sådant exempel. Det är vanligare bland kvinnor med afrikanskt ursprung. Hon säger i Fréttablaðið att det inte är lika bra att ange nationalitet i stället för ras i patientjournalerna:

"Det är massor av människor som bor i Afrika som inte tillhör denna ras. Flickan som det rapporterades om i nyheterna var till exempel islänning och av denna ras så det är inte kopplat till ursprungslandet."

Enligt Hulda Hjartardóttir har syftet med användningen av ordet negroid aldrig varit att kränka någon. Många anställda ska enligt Fréttablaðið också ha ifrågasatt valet av ord. Själv anser hon att det inte finns något riktigt lämpligt ord på isländska för det som på engelska kallas sub-Saharan origin:

"Det upprepade sig att det hände att människor inte gillade det här ordet och därför har det ändrats. ... Det väckte anstöt hos vissa anställda och människor sa va? när de hörde det."

Enligt Hulda Hjartardóttir ska avdelningen efter kontakt med myndigheter i samband med att datasystemet byggdes ha fått beskedet att negroid var det lämpligaste ordet.

Eva Þóra Hartmannsdóttir skriver på Facebook att hon två dagar senare blev uppringd av en tjänsteperson vid Embætti landlæknis - Islands motsvarighet till Socialstyrelsen - som bad om ursäkt och tackade för att hon startat en debatt om ordet negroid. Själv säger hon att hon är nöjd med att ha kunnat göra en insats för en minoritetsgrupp.

Dagens citat

"Människorna har tagit emot mig med öppna armar. Och gott kaffe och svart humor får mig att känna mig som hemma. Så spelar teknik en stor roll i människors liv precis som hemma."

Jordan Cunningham, som arbetar som läkare i Reykjavík, i Stundin om att ha flyttat från Australien till Island.

Trast byggde bo i regnmätare i Seyðisfjörður

Först registrerades nästan ingen nederbörd alls i Seyðisfjörður. I fredags noterades en hel del - trots att det knappt regnade. Det fick Bjarki Borgþórsson att titta till Veðurstofa Íslands automatiserade nederbördsmätare. I botten på mätaren hittade han förklaringen. Där fanns ett trastbo. Det berättar Veðurstofa Íslands på Facebook.

Någon gång under försommaren har trastar byggt bo i mätarens botten. När Bjarki Borgþórsson upptäckte redet var det redan övergivet. Därför rensade han bort det. Hädanefter kommer han att ha mer uppsikt över mätaren så att inte fler fåglar får för sig att bygga bo i den.

Valars fisande tros inte vara någon stor klimatbov

Eftersom valar till största delen håller till under vattenytan är det osäkert hur mycket de fiser. Och det är än mer oklart om deras fisar gör dem till klimatbovar. Sannolikt är dock att bardvalar släpper ut betydligt mer metangas än tandvalar. Det skriver Edda Elísabet Magnúsdóttir, doktor i biologi, i ett svar på Vísindavefurinn.

Djurindustrin har stor inverkan på klimatförändringarna. Och det är i synnerhet kors fisande och stora utsläpp av metangas som pekas ut som en miljöbov. Bland valarna finns världens största djur - och de har liksom kor fyra magar.

Innan valarnas förfäder flyttade från land till hav var de gräsätare. Den närmaste landlevande släktingen är flodhästen. Även flodhästen har en mage med flera kamrar. Precis som kon är flodhästen också en idisslare.

Men när det gäller valars fisande finns inte mycket information att gå efter. Det skriver biologen Edda Elísabet Magnúsdóttir i ett svar på Vísindavefurinn. Skälet är att valar tillbringar sina liv till havs och i regel långt under vattenytan. Det gör det svårt att undersöka deras fisande.

Det finns dock goda skäl att tro att valar fiser och släpper ut metan. Enligt Edda Elísabet Magnúsdóttir är det troligare att bardvalar - som knölval och blåval - släpper ut mer metan än tandvalar - som delfin och kaskelot.

Skälet till att det kan vara på det sättet är skillnaden i föda. Bardvalar livnär sig till stor del på skaldjur. De kitinrika skalen gör dem svårsmälta och kräver därför än helt annan matsmältningsprocess än för tandvalar som främst livnär sig på lättsmält fisk.

Även om just vissa bardvalar tillhör de största djuren på jorden är det enligt Edda Elísabet Magnúsdóttir inte särskilt troligt att de skulle vara några storskaliga klimatbovar. I dagsläget är valarna - till skillnad från kor och andra djur inom djurindustrin - helt enkelt inte tillräckligt många för att de skulle kunna ha någon större inverkan på klimatet.

Bridge och yoga tar över flygplatsen i Hólmavík

Den nedlagda flygplatsen i Hólmavík har fått en ny uppgift. Nu används terminalbyggnaden för bridge, schack, yoga och föreningsmöten. Kommunen tog över ägandet vid årsskiftet - och har gått in med pengar för att fräscha upp byggnaden invändigt. En bänk utanför terminalbyggnaden har dessutom blivit en självklar plats för skvaller, berättar RÚV.

Hólmavík är en av de många isländska flygplatser på landsbygden som inte längre är i bruk. Själva flygfältet underhålls alltjämt eftersom banan fortfarande används av privatflyg och för sjuktransporter. Men det har gått två decennier sedan reguljärtrafiken till Hólmavík upphörde.

Länge satsades det en hel del statliga pengar på flygplatsen. Under 1993 förlängdes banan till 1 000 meter med säkerhetszoner på 60 meter i varje ände. Innan dess hade den kortare banan - på bara 746 meter - ställt till en hel del problem.

Genom åren har en mängd olyckor inträffat i Hólmavík. Ingen av dem har dock haft dödlig utgång.

Den 21 oktober 1985 klarade sig tre personer ombord en Cessna 172 från ett olyckstillbud med blöta fötter och ben. Piloten landade i Hólmavík i hårda vindar och regn efter att ha lyft från Gjögur. Han lyckades dock inte få stopp på planet i tid. Det rullade ned i en å vid banans slut. Alla tre kunde oskadda ta sig ut ur planet på egen hand.

Nästa tillbud inträffar den 6 augusti 1988. Då är det en Piper på väg från Ísafjörður som försöker landa i Hólmavík när sikten är mycket begränsad. När piloten väl får ned planet på marken har redan halva banan passerats. Även den här gången tar det stopp först i ån efter banans slut. Planet välter och får omfattande skador. Men ingen av de två ombord skadas.

Efter att ha varit hotat i många år slutar till sist Íslandsflug strax därpå att trafikera linjen mellan Hólmavík och Reykjavík. Sedan dess har även privatflyget minskat i omfattning. Det senaste olyckstillbudet inträffar den 13 februari 2016.

Två personer i en Cessna 152 är då på väg från Reykjavík till Hólmavík. De landar på eftermiddagen en stund innan det börjar skymma. Banan är täckt av snö - men piloten gör efter en överflygning bedömningen att det går att landa.

Bedömningen visar sig snart vara fel. Flygplanets hjul borrar sig ned i snötäcket på banan och fastnar. Planet stannar abrupt, välter och hamnar på taket. Ingen av de två ombord skadar sig. I en rapport från Rannsóknarnefnd samgönguslysa fastslås att omständigheterna i Hólmavík var sådana att det inte var möjligt att landa.

Ända sedan reguljärtrafiken upphörde har flygplatsbolaget Isavia då och då låtit lokalbefolkning använda terminalbyggnaden. Vid årsskiftet tog kommunen Strandabyggð över byggnaden. Kommunen har lagt en del pengar på att anpassa den invändigt.

Nu finns en mängd olika aktiviteter i huset. Det spelas bridge och schack, utövas yoga och hålls föreningsmöten. Och på bänken utanför är det många som passar på att skvallra om det senaste som hänt i Hólmavík.

Jón Eðvald Alfreðsson sitter i styrelsen för pensionärsföreningen. Han säger till RÚV att många är nöjda med att flygplatsen har fått en ny roll:

"Vi kommer hit en gång i veckan och då spelar vi, dricker kaffe, pratar och har det trevligt. Det är inget tvång att spela. Huvudsaken är att träffas och prata."

Esther Ösp Valdimarsdóttir ordnar yoga i den gamla terminalbyggnaden. Hon säger till RÚV att hon uppskattar bredden i det som händer i byggnaden:

"Det är också så roligt att denna varierade och positiva verksamhet finns här ihop och gör olika saker men alla jobbar för att förbättra livet och villkoren för människorna i samhället så att de har något kul att göra."

Här kan du läsa mer om Hólmavík.

Dagens citat

"Den verkliga kostnaden verkar vara en fullkomlig petitess. En fingerborg av cocktailsås, som alla känner till i grunden består av majonnäs och ketchup, kostar upp till 300 kronor men kostnaden är kanske 10 eller 15 kronor. Det här vet alla som köper hamburgare."

Þórarinn Ævarsson, vd för Ikea på Island, i RÚV om priserna på isländska restauranger.

Ny karta med service över hela Island

En interaktiv karta som samlar olika typer av service över hela Island har nu lanserats av Byggðastofnun. Kartan innehåller information om allt från idrottsanläggningar, butiker och restauranger till hälsovårdscentraler, veterinärer och skolor. Syftet med kartan är att öka kunskaperna om serviceutbudet i landet.

För första gången finns nu information om tjänster och service i Islands 72 kommuner samlad på ett ställe. Den interaktiva kartan har utvecklats av Byggðastofnun. Initiativet är en del i regeringens glesbygdspolitik.

Målet med kartan är just att samla upplysningar om serviceutbudet i hela landet. Här finns bland annat information för personer på resande fot - som bensinstationer, restauranger, övernattningsställen och butiker - och uppgifter om allt från idrottsanläggningar och kulturscener till kommunkontor, sjukvård, skolor och veterinärer.

Kartan innehåller också länkar till nästan alla av de serviceinrättningar som listas.

Isländsk kvinna får inte heta Kona

Karl är ett etablerat mansnamn. Men Kona - vilket betyder just 'kvinna' - godkänns inte som kvinnonamn. Skälet är att det finns en lång tradition för Karl. Motsvarande hävd saknas för Kona. Därför säger Mannanafnanefnd nej till Elín Eddudóttirs ansökan om att få bära namnet Kona. Hon är inte den första som får avslag i samma ärende.

Mannanafnanefnd är den nämnd som tar ställning till om nya för- och mellannamn ska godkännas. Den som vill ha ett namn som inte finns på mannanafnaskrá, en förteckning över alla godkända förnamn, måste vända sig till nämnden med en ansökan. Om den säger ja blir namnet tillgängligt för alla och tas upp på mannanafnaskrá.

Redan 2008 sökte Kristbjörg Kristjánsdóttir om att få använda Kona som mellannamn. Hon hade då sedan länge på grund av sitt feministiska engagemang gjort sig känd som Kristbjörg Kona Kristjánsdóttir. I en intervju i Fréttablaðið sade hon att hon använt namnet Kona ända sedan gymnasiet.

Kristbjörg Kristjánsdóttir vände sig till Mannanafnanefnd. Men svaret blev nej. Nämnden valde att inte tillåta namnet Kona.

I beslutet skriver nämnden att Kona inte uppfyller alla kriterier för att kunna betraktas som ett namn. Kona betecknar i isländskan en kvinna i en viss ålder. Det finns i lagen inget direkt förbud mot att ett substantiv som betecknar en människa används som personnamn.

Ändå säger nämnden alltså nej. Skälet är att andra motsvarande namn - som Karl, Sveinn och Drengur - har funnits på Island mycket länge och är etablerade. Det gäller inte Kona och andra substantiv som betyder 'man' eller 'kvinna'.

Men det var inte det enda skälet till att Mannanafnanefnd sade nej 2008. Eftersom det rörde sig om en ansökan från en vuxen kvinna fanns det ingen risk för att namnet Kona skulle kunna leda till besvär för bäraren. Om ett namn får godkänt blir det dock tillgängligt för alla. Och nämnden ansåg att det fanns en risk att en ung bärare skulle kunna få besvär av namnet. Därför var det inte lämpligt att godkänna Kona.

Nämnden påpekade i beslutet att det är fritt fram att använda Kona som artistnamn. Men det kunde alltså inte tas med i mannanafnaskrá.

Nyligen vände sig Elín Eddudóttir till Mannanafnanefnd med en ansökan om att få bära namnet Kona. Hon sade till RÚV att hon inspirerats av Kristbjörg Kristjánsdóttir. Svaret blev även den här gången ett avslag. Nämnden hade inte ändrat inställning till Kona.

I beslutet skriver Mannanafnanefnd att Kona som namn inte är förenligt med det isländska språksystemet. Det är enligt nämnden inte lämpligt att ord som på något sätt betyder 'människa' används som namn.

Islänningar säger ja till Norden men nej till EU

Islänningar är ofta positiva till EU och EES-avtalet. Och dessutom tror de ofta att Island skulle kunna förhandla fram ett bra avtal om inträde i unionen. Ändå har nej-sidan ett klart övertag mot dem som förespråkar ett isländskt EU-medlemskap. Det nordiska samarbetet är däremot ingen stridsfråga. Det visar en undersökning utförd av Maskína på uppdrag av utrikesdepartementet.

Det nordiska samarbetet brukar alltid beskrivas som en grundpelare i den isländska utrikespolitiken. Även om den politiska färgen på utrikesministrarna varierar så brukar uppslutningen bakom det nordiska samarbetet vara stark. Också den nuvarande utrikesministern Guðlaugur Þór Þórðarson beskriver det som en hörnsten i utrikespolitiken.

Utrikesdepartementet har vänt sig till Maskína för att undersöka islänningarnas inställning till en rad utrikespolitiska frågor. Och det är just det nordiska samarbetet som sticker ut. Ytterst få ifrågasätter Islands utbyte med övriga Norden.

Hela 92 procent är ganska eller mycket positivt inställda till att Island deltar i det nordiska samarbetet. Bara 0,4 procent är ganska eller mycket negativa. Resterande 7,6 procent uppger att de varken gillar eller ogillar samarbetet.

Omstritt är däremot Nato-medlemskapet - och så har det egentligen varit hela tiden sedan Island gick med i försvarsalliansen för 70 år sedan. Men i dag är det förhållandevis få som tycker att Island ska lämna Nato. Det är 49 procent som ser positivt på att Island är ett Nato-land medan 18,8 procent svarar att medlemskapet är negativt.

Försvarsavtalet med USA väcker även det blandade känslor. Också här är det dock betydligt fler som är nöjda med situationen. Det är 37,1 procent som säger att avtalet är positivt medan 27,9 procent upplever att det är negativt.

EU är i ännu större utsträckning än vattendelare. Det är 40,7 procent som har en positiv bild av EU medan 27,5 procent har en negativ uppfattning om unionen. Och det är dessutom 54,8 procent som tror att Island skulle kunna förhandla fram ett bra avtal med EU medan 45,2 procent inte tror på några gynnsamma inträdesvillkor.

Trots den positiva inställningen till EU är intresset för ett isländskt medlemskap i unionen alltjämt ganska ljummet. Avståndet mellan ja- och nej-sidan är dock mindre hos Maskína än i många andra mätningar. Det är 43 procent som vill fortsätta stå utanför EU medan 31,6 procent vill gå med i unionen.

De två senaste åren har EES-avtalet kommit att ifrågasättas allt mer av konservativa politiker. Det är dock inget missnöje som hittills fått något brett stöd. En majoritet - 55,3 procent - är positiva till avtalet. Bara 11,8 procent är negativa.

Handeln är den viktigaste orsaken för EES-anhängarnas inställning till avtalet. Därefter följer möjligheten att arbeta och studera utomlands. På motståndarsidan är det överlåtelse av makt till EU som är det främsta skälet till missnöjet.

Dagens citat

"Denna livskvalitet - att kunna gå med barnet till skolan och ändå ha en halvtimme för att hitta vänner över kaffe. Du kan bara dyka upp, behöver inte boka tid eller köra i en timme och så skynda dig hem för att laga mat. Jag tror att vi kan göra mer av denna livskvalitet och naturligtvis billiga bostäder."

Kristín Guðmunda Pétursdóttir i Morgunblaðið om att bo i Flateyri.

Dagens bonuscitat

"I still feel like this place is good for me, although I find Icelandic people to be closed, much more so than I had ever imagined. They’re open to travelers. They’re closed to foreigners who are living here. It’s a tribal thing. It’s not every single person. But it’s pretty endemic of the culture, enough to be a stereotype."

Gabrielle Motola i Medium om att emigrera till Island.

Mindre jordskalv kan minska risken för jätteskalv

Något riktigt stort jordskalv har inte inträffat på norra Island på över 40 år. Och skälet kan vara de jordskalvssvärmar som skakat regionen de senaste åren. De kan ha bidragit till att minska de spänningar som uppstår på grund av kontinentalplattornas rörelser. Det säger geofysikern Sigurjón Jónsson till RÚV.

Över 3 000 skalv registrerades när en jordskalvssvärm drabbade Öxarfjörður på nordöstra Island tidigare i år. Det största skalvet inträffade den 27 mars och hade en magnitud på 4,2. Det skalvet kändes i bland annat Kópasker och Kelduhverfi. Myndigheterna utlyste förhöjd beredskap av rädsla för ännu kraftigare skalv.

Men något sådant skalv kom inte. I stället ebbade jordskalvssvärmen ut. Samma mönster har det varit de senaste åren när liknande serier av jordskalv har inträffat i Öxarfjörður och vid Grímsey.

Skalven inträffar i den så kallade Tjörnessprickzonen där kontinentalplattorna glider isär. Här har inget jätteskalv inträffat sedan 1976. Då skakades just Kópasker av ett skalv som uppmättes till 6,2.

Sigurjón Jónsson, forskare i geofysik, tror att jordskalvssvärmarna kan vara förklaringen till att de riktigt stora skalven uteblivit. Han säger till RÚV att jordskalvssvärmarna kan bidra till att lösa upp spänningar som uppstår när kontinentalplattorna rör sig:

"Det är mycket i dessa svärmar som pekar på det. Även om skalven är små så är det förmodligen en långsam rörelse som samtidigt tar ut riktigt mycket spänning. ... Det vore mycket goda nyheter eftersom det då skulle betyda att vi behövde färre stora skalv för att lösa upp denna spänning som dessa plattrörelser sakta men säkert samlar ihop."

Här kan du läsa mer om den senaste jordskalvssvärmen i Öxarfjörður.

Majoritet vill ha kvar flygplatsen på Vatnsmýri i Reykjavík

En majoritet av islänningarna anser att inrikesflygplatsen i Reykjavík ska bli kvar på Vatnsmýri. Men det är framför allt boende utanför huvudstadsregionen som inte förespråkar någon flytt. Bland invånarna i Reykjavík med omnejd är det fler som vill att den ska bort. Det visar en undersökning utförd av Zenter på uppdrag av Fréttablaðið.

Flygplatsen i Vatnsmýri i Reykjavík har varit en stridsfråga i årtionden. De senaste åren har några steg tagits mot något som faktiskt skulle kunna bli en avveckling. Nya bostadsområden växer fram i Skerjafjörður granne med flygplatsen och en av banorna har stängts.

Frågan om flygplatsens framtid har länge splittrat islänningarna. Men den har också delat politikerna. De senaste åren har det i Reykjavíks kommunfullmäktige funnits en majoritet för att flytta flygplatsen. I alltinget har det däremot i regel funnits en majoritet för att den ska bli kvar på Vatnsmýri.

Nu uppger 52 procent att de inte vill flytta flygplatsen. Det är 27,9 procent som svarar att den inte ska vara kvar på Vatnsmýri. Resterande 20,1 procent är varken positivt eller negativt inställda till en flytt.

På landsbygden är det betydligt fler som vill behålla flygplatsen. Bland personer som bor i huvudstadsregionen är det däremot fler som vill hitta en ny plats för den.

Det starkaste motståndet mot en flytt finns bland sympatisörer till Framstegspartiet, Centerpartiet och Folkets parti. Det är också partier som i stor utsträckning lockar väljare på landsbygden. Mest positiva till en flytt är anhängare till Socialdemokraterna - ett parti som har sitt starkaste fäste i Reykjavík med omnejd.

Här kan du läsa mer om flygplatsdebatten.

Dagens citat

"När jag tänker på Island från håll och jämför det liv som tydligt syns i världens städer så kommer homogenitet i tankarna. I jämförelse med andra nationer kännetecknas Island av enformighet. Det behövs fler invånare."

Guðmundur Steingrímsson, tidigare politiker för bland annat Ljus framtid, skriver i Fréttablaðið om sin syn på Island.

Dagens bonuscitat

"Turister kommer att fortsätta komma till Island och de kommer i ökande utsträckning att ta sig ut i glesbygden, om det råder det inget tvivel. Jag har ju ofta sagt att Västfjordarna är en av Islands bäst bevarade hemligheter."

Keran St. Ólason, som driver Hótel Breiðavík, säger i Bændablaðið att han tror att fler turister kommer söka sig till området trots att hotellet förra sommaren hade färre gäster.

Två av tre isländska toppchefer tror på nedgång i ekonomin

Utsikterna för den isländska ekonomin är allt annat än goda. Två av tre toppchefer på företag och institutioner tror på en nedgång under det närmaste året. De räknar med stigande lönekostnader. Samtidigt är det många som väntar sig krympande vinster och färre anställda. Det visar en undersökning utförd av MMR.

När MMR i februari 2017 frågade ledare inom näringslivet och vid institutioner om deras framtidssyn för Islands ekonomi var det hela 86 procent som förutspådde att den skulle växa. Nu har MMR ställt samma fråga igen. Och den här gången är framtidsutsikterna inte alls lika ljusa.

Hela 63 procent tror på en ekonomisk nedgång under det närmaste året. Bara 12 procent tror på liten tillväxt. Resterande 25 procent förutspår ett oförändrat läge.

De isländska toppcheferna har blivit mer pessimistiska på nästan samtliga punkter i MMS:s undersökning. En majoritet tror på stigande lönekostnader. Vinster som krymper och färre anställda är också något som många räknar med. När det gäller efterfrågan och omsättning är det ganska jämnt mellan de chefer som har ljusa respektive dystra framtidsutsikter.

Men det finns också en hel del chefer som förväntar sig förbättrad konkurrenskraft. Åtskilliga förutspår dessutom att större resurser kommer att läggas på marknadsföring.

Här kan du läsa mer om islänningarnas syn på ekonomin.