onsdag 21 februari 2018

Utrensning på Självständighetspartiets lista i Reykjavík

En storstädning är på gång på Självständighetspartiets lista i kommunalvalet i Reykjavík. Den enda av dagens ledamöter i kommunfullmäktige som kan få en ny chans är Marta Guðjónsdóttir. Både Kjartan Magnússon och Áslaug María Friðriksdóttir - som kämpade om att få toppa listan - petas helt och hållet. Flera namn har starka kopplingar till utrikesminister Guðlaugur Þór Þórðarson.

Självständighetspartiet har suttit i opposition i Reykjavík de senaste åtta åren. Det har varit två mandatperioder där stödet för partiet aldrig har lyft. Kritiken mot de politiker som representerat partiet i fullmäktige har ofta varit hård.

Inför vårens kommunalval är målet för Självständighetspartiet att återta makten i kommunen. Det ser dock ut att kunna bli svårt. I dagsläget har den styrande koalitionen - som består av Socialdemokraterna, Ljus framtid, Gröna vänstern och Piratpartiet - en majoritet av väljarna bakom sig.

Den som har fått uppdraget att toppa Självständighetspartiets lista är Eyþór Arnalds. I provvalet vann han en överlägsen seger. Frågan är dock om han kommer att få det så lätt att attrahera väljare. Före provvalssegern satt han i inte mindre än 26 bolagsstyrelser. För många representerar han traditionella kopplingar mellan partiet och näringslivets elit.

Det finns också frågetecken kring den politik partiet tänker driva. Självständighetspartiet motsätter sig planerna på ett nätverk av expressbussar som ska trafikera olika knutpunkter i Reykjavíkområdet. Eyþór Arnalds har dömt ut det som ett angrepp mot privatbilismen. Men en majoritet av väljarna vill se sådan trafik och anser dessutom att frågan är viktig. Det kan göra det svårt för Eyþór Arnalds att locka över väljare som i dag sympatiserar med något av partierna i den styrande koalitionen.

Även om Självständighetspartiet inte genomför någon nämnvärd politisk förnyelse så blir det stor förnyelse på listan i valet. Marta Guðjónsdóttir är den enda av dagens ledamöter i kommunfullmäktige som får en ny chans. Hon är nummer fem på den lista som enligt planerna ska spikas i morgon.

I övrigt är det bara nya namn. Efter Eyþór Arnalds kommer enligt Hringbraut Hildur Björnsdóttir på andra plats. Hon följs av Valgerður Sigurðardóttir, Egill Þór Jónsson, Marta Guðjónsdóttir och Katrín Atladóttir. Därefter följer bland annat Örn Þórðarson, Björn Gíslason, Jórunn Pála Jónasdóttir och Alda Vilhjálmsdóttir.

De senaste åren har Självständighetspartiet fått kritik för manlig dominans på listorna. Nu är sex av de tio översta namnen kvinnor.

Anmärkningsvärt är att Kjartan Magnússon och Áslaug María Friðriksdóttir - som i dag representerar partiet i fullmäktige - enligt förslaget petas helt och hållet. I provvalet kämpade bägge om att få toppa listan. Nu ska Eyþór Arnalds ha agerat internt för att först och främst bli av med Áslaug María Friðriksdóttir.

Diskussionerna om Kjartan Magnússon och Áslaug María Friðriksdóttir ryktas ha varit heta. Bägge har fortfarande anhängare inom partiet. Men många anser också att de gjort svaga insatser de senaste åren. När representantskapet i Reykjavík satte ihop förslaget till lista talade många av vikten av en nystart. Och både Kjartan Magnússon och Áslaug María Friðriksdóttir ansågs utgöra en belastning för partiet eftersom de bägge varit delaktiga i Självständighetspartiets misslyckanden de senaste mandatperioderna.

Men listan illustrerar inte bara den maktkamp som Eyþór Arnalds gick segrande ur. Den illustrerar också vad som skulle kunna vara en gryende maktkamp inom Självständighetspartiet på riksnivå. Sex av de översta namnen har nämligen starka kopplingar till utrikesminister Guðlaugur Þór Þórðarson.

Guðlaugur Þór Þórðarson toppade en av partiets listor i Reykjavík i det senaste alltingsvalet. I just huvudstaden har han en mycket stark organisation bakom sig.

I praktiken utgör den föreslagna listan ett slags internt maktskifte där politiker lojala med Guðlaugur Þór Þórðarson hamnar högt upp medan politiker lojala med partiledaren Bjarni Benediktsson petas.

Sannolikt är det mellan dessa två som nästa partiledarstrid kommer att stå. Bjarni Benediktsson har lett Självständighetspartiet till de tre sämsta valresultaten i partiets historia. I höstas var det sannolikt bara regeringsmakten som lyckades rädda honom kvar som partiledare. Hade han inte lyckats se till så att partiet hamnade i regeringsställning hade avgångskraven kommit - och den förmodade utmanaren hade varit Guðlaugur Þór Þórðarson.

Några direkta kopplingar mellan uppdraget som partiledare och utnämningarna som kandidater till fullmäktige i Reykjavík finns inte. Men de namn som nu föreslagits visar att Guðlaugur Þór Þórðarson flyttar fram sina positioner. Och om politiker lojala med honom skulle lyckas vinna makten i Reykjavík skulle det stärka även hans ställning.

Här kan du läsa mer om Självständighetspartiet i Reykjavík.

Jordskalven vid Grímsey kan vara på väg att ebba ut

Illustration: Veðurstofa Íslands
Jordskalvssvärmen vid Grímsey kan vara på väg mot sitt slut. Efter en vecka med intensiv aktivitet skedde i går bara omkring 200 jordskalv i området. Bara ett skalv nådde en magnitud på 3. Myndigheterna har fortfarande förhöjd beredskap på norra Island. Det kan inte uteslutas att ett jätteskalv kan följa den serie av jordskalv som fortfarande pågår.

Den jordskalvssvärm vid Grímsey som började i onsdags tycks nu vara på väg att upphöra. Under gårdagen registrerades omkring 200 skalv i öns närhet. Det rör sig visserligen fortfarande om täta jordskalv, men inte som tidigare då det inträffade över 1 000 skalv per dygn.

Inte bara antalet jordskalv minskade under gårdagen. Skalven var också mindre. Det kraftigaste hade en magnitud på 3 och inträffade klockan 3.05 under natten mot tisdagen.

För öborna innebar den avtagande seismiska aktiviteten en välkommen paus. Jóhannes G. Henningsson, som bor på Grímsey, säger till Vísir att han i går fick en betydligt lugnare nattsömn:
"Det har varit väldigt lugnt. ... Man sov åtminstone igenom detta i natt. ... Vi får se om inte detta är på väg att vara över, men alla här är väldigt lugna och vi hoppas bara att detta håller på att upphöra."
Myndigheterna höjde beredskapen på norra Island i måndags. Steget motiverades med att det fanns en risk för betydligt större jordskalv som skulle kunna orsaka omfattande skador. Den risken är inte över, men den minskar i takt med att jordskalvssvärmen avtar.

Majoriteten av skalven har inträffat en mil öster och nordost om Grímsey. I samma område kan jordskalv ske med en magnitud på åtminstone 6,5. Seismologen Ragnar Stefánsson säger i Morgunblaðið att de senaste dagarnas aktivitet beror på förskjutningar som kan skapa förutsättningar för ett jätteskalv i samma område:
"Öppningen kommer nedifrån. I detta finns naturligtvis en del lätt magma som strömmar in och ökar lossningen av spänningar. Magmarörelserna är så djupa att de sannolikt inte orsakar vulkanutbrott, men de kan vara näring för jordvärmeområden. Ett känt jordvärmeområde finns öster om Grímsey inte långt borta."
Tänkbart epicentrum för ett jätteskalv är Skjálfandi, bukten norr om Húsavík på det isländska fastlandet. Här skedde 1755 ett kraftigt skalv som beräknats ha haft en magnitud på 7. Ett ungefär lika stort skalv inträffade i samma område 1260. Ett nytt jätteskalv skulle troligtvis även det ske ute till havs ungefär mitt emellan Grímsey och fastlandet.

Eysteinn Tryggvason, som tidigare arbetade med att undersöka jordskalv vid Veðurstofa Íslands, säger till Vísir att han tror att det kommer att dröja innan det kommer något nytt jätteskalv. I dagsläget bedömer han risken som liten:
"Då tänker jag främst på att spänningslossningen under Kraflautbrotten var så stor att det tar lång tid, kanske århundraden, innan det blir så stora spänningar som det var då."
Det var mellan 1975 och 1984 som inte mindre än nio vulkanutbrott skedde i Krafla.

Inte heller Kristján Þór Magnússon, kommunchef i Norðurþing där Húsavík är centralort, är särskilt orolig. Han säger till Vísir att tidpunkten för ett stort skalv kan vara på väg att närma sig. Men när eller var går det bara att spekulera i. I stället har han de senaste dagarna sett hur invånarna vidtagit olika typer av förebyggande åtgärder:
"Så jag tror att det är lite mer spring för att köpa fästen och annat och att människor tänker på att minska risken för att något ska rasa över dem hemma hos sig. Så har vi också här tagit itu med skolorna och våra institutioner, att gå igenom och friska upp minnet för reaktioner på jordskalv om det skulle komma."
Här kan du läsa mer om jordskalvssvärmen vid Grímsey.

Dagens citat

"Vi vill titta på varför festivalen drogs i gång, vad den är i grunden och vilket syfte den har. Vi vill särskilja Iceland Airwaves från andra festivaler och gå tillbaka till rötterna. Vi ser inte att Iceland Airwawes ska vara att jaga de stora banden ute i världen utan detta är en festival för band på uppåtgående och indie-band."

Ísleifur Þórhallsson, vd för Sena Live, i Morgunblaðið om varför företaget köpt festivalen Iceland Airwaves - läs mer här.

tisdag 20 februari 2018

Dill i Reykjavík behåller Islands enda Michelinstjärna

Dill i Reykjavík är för andra året i följd Islands enda restaurang med en Michelinstjärna. Utmärkelsen är den första i sitt slag för nye kökschefen Kári Þorsteinsson som nyligen tog över ansvaret efter Ragnar Eiríksson. Efter att den hett efterlängtade Michelinstjärnan blev verklighet har inte minst utländska gästers intresse för restaurangen växt.

För ett år sedan blev Dill i Reykjavík den första restaurangen på Island som belönades med en Michelinstjärna. När årets stjärnor presenterades i går stod det klart att Dill lyckats försvara utmärkelsen. Även i år finns Dill med på Michelinguidens lista över restauranger som håller hög kvalitet i sin klass.

Förra året var det kökschefen Ragnar Eiríksson som tog emot utmärkelsen. Han lämnade vid årsskiftet uppdraget för att börja arbeta med Holt, den nya restaurang på Hótel Holt i Reykjavík som öppnar den 28 februari. Sedan dess har Kári Þorsteinsson basat över köket på Dill. Han har erfarenhet från restauranger med Michelinstjärnor i Köpenhamn och London.

Michelinstjärnan har inte minst gjort att utländska besökare blivit nyfikna på Dill. På restaurangen finns i regel inga lediga bord inom den närmaste månaden. Dill har också infört ett bokningssystem där den som inte avbokar senast 48 timmar före måste betala en avgift på 11 990 isländska kronor per person.

Här kan du läsa mer om Dills Michelinstjärna.

Sju av tio islänningar är medlemmar i Costco

Sju av tio islänningar har skaffat sig medlemskap i Costco. Men långt ifrån alla är säkra på att de kommer att förnya medlemskapet när det går ut. Det är framför allt personer i åldern 30 till 49 år som är entusiastiska över den amerikanska detaljhandelsjättens etablering på Island. Det visar en undersökning utförd av MMR.

När Costco öppnade ett första varuhus på Island i maj förra året var det en händelse som närmast revolutionerade detaljhandeln. Bara några få veckor efter premiären hade en majoritet av landets befolkning hunnit besöka varuhuset.

Konkurrensen skärptes omedelbart i synnerhet inom livsmedelshandeln. Costcos låga priser gjorde att flera isländska butiker såg omsättningen rasa. Hagar var kanske den koncern som mest uppenbart drabbades av Costcos inträde på marknaden.

Men läget blev också bekymmersamt för en rad isländska leverantörer - och inte minst odlare av frukt, grönsaker och bär. Costcos storskaliga import gjorde att de isländska företagen nu stod med tonvis av livsmedel som det inte fanns köpare till.

Nio månader senare har uppmärksamheten kring Costco lagt sig något, men butiken är fortfarande mycket populär. Avstånden i priser mellan Costco och konkurrenterna är dock inte lika stor längre. Butiken kan ha använt sig av aggressiva priser för att locka till sig kunder i inledningsskedet.

Hela 71 procent av islänningarna är medlemmar i Costco medan 29 procent inte har köpt något medlemskap. Höginkomsttagare, personer bosatta i Reykjavíkområdet och islänningar i åldern 30 till 49 år är oftare med i Costco. Mer sällsynta är låginkomsttagare, islänningar bosatta på landsbygden och personer i åldern 18 till 29 år.

Centerpartiets väljare är oftare än andra medlemmar i Costco. Hela 81 procent har löst ett medlemskap i varuhuset - en andel som bara är 59 procent bland Framstegspartiets sympatisörer.

Långt ifrån alla är dock säkra på att de kommer att fortsätta som medlemmar i Costco ett år till. Nu svarar 60 procent att de tänker lösa medlemskap även för det kommande året. Bara 6 procent kommer inte att förnya medlemskapet. Resterande 35 procent har ännu inte bestämt sig.

Män, islänningar i åldern 30 till 49 år och personer bosatta i Reykjavíkområdet är mest positiva till att förnya medlemskapet. Kvinnor, islänningar bosatta på landsbygden och pensionärer är mest tveksamma till en fortsättning.

Bland Piratpartiets anhängare är det 73 procent som vill förlänga medlemskapet. Bland Framstegspartiets sympatisörer är det bara 47 procent som tänker göra samma sak.

Här kan du läsa mer om Costco.

Över 1 000 jordskalv vid Grímsey - nu höjs beredskapen

Illustration: Veðurstofa Íslands
Den intensiva jordskalvssvärmen vid Grímsey fortsätter. Bara under måndagen skedde över 1 000 jordskalv i öns närhet. Aktiviteten fick i går myndigheterna att höja beredskapen och utlysa ett osäkert läge. Människor som bor i regionen uppmanas att vidta åtgärder som att plocka bort tunga föremål ur hyllor inför ett eventuellt jätteskalv.

I onsdags började den mest intensiva seismiska aktiviteten vid Grímsey på trettio år. Inte sedan hösten 1988 har en lika massiv jordskalvssvärm drabbat ön. Sedan den började i onsdags har över 5 000 jordskalv registrerats i området. Av dessa skedde drygt 1 000 skalv under gårdagen.

Det kraftigaste skalvet hade en magnitud på 5,2 - det största skalvet i regionen sedan 2013. Ytterligare ett sextiotal skalv hade en magnitud på minst 3.

Det stora skalvet kändes på stora delar av norra Island. Det fanns inga rapporter om några materiella skador.

Jordskalv i området är vanliga. Majoriteten av skalven i den jordskalvssvärm som nu pågår har epicentrum omkring en mil öster och nordost om Grímsey. Här - under havsytan - finns ett vulkaniskt system som kallas Nafir. Men skalven har ingen koppling till någon vulkanisk aktivitet.

Grímsey ligger vid den så kallade Tjörnessprickzonen. Här glider den nordamerikanska och den europeiska kontinentalplattan isär. Det är dessa rörelser som orsakar jordskalven. Liknande skalvserier ägde rum i samma område i april 2013, september 1988, december 1980 samt maj och september 1969.

Almannavarnir tog i går beslutet att höja beredskapen vid Grímsey. Läget i området bedöms nu som osäkert. Rent konkret innebär det att situationen är sådan att myndigheter samlar in och utbyter viss information. Det innebär också att det gjorts en bedömning som är att händelser skulle kunna inträffa som hotade människors säkerhet och hälsa.

Viðlagatrygging Íslands, en statlig institution som hanterar materiella skador i samband med naturkatastrofer, vände sig i går till öborna i ett brev. Där uppmanades de bland annat att plocka ned tunga föremål från hyllor. Generaldirektören Hulda Ragnheiður Árnadóttir säger till Vísir att det handlar om förebyggande åtgärder:
"Det är åtgärder som människor kan vidta så att de inte skadar sig själva i eventuella större skalv utan så att de får tunga saker som möjligtvis kan stå uppe på hyllor ned på golvet."
Intensiteten avtog något under måndagskvällen. Det kan ha varit så att det stora skalvet bidrog till stor spänningslossning. I så fall skulle jordskalvssvärmen snart kunna ebba ut. Men att det i stället kommer ännu större skalv är inget som kan uteslutas.

Många öbor är sedan länge trötta på jordskalven. En rad större skalv - inte minst det som uppmättes till 5,2 - skedde under natten mot måndagen. Jóhannes G. Henningsson säger till Vísir att de ständiga jordskalven gör det nästan omöjligt att sova:
"Det har inte funnits nattro på grund av detta helvete. ... Det har varit oavbrutet hela natten och det har känts mycket. Detta är värsta natten hittills."
Inte heller Bjarni Magnússon hade någon angenäm nattsömn. Han berättar i Morgunblaðið att det gått ännu sämre för hans dotterdotter att sova. Hon är på besök från Reykjavík och är enligt Bjarni Magnússon inte van vid jordskalv. Själv gav han upp försöken att få en blund i ögonen redan tidigt på måndagsmorgonen:
"Jag var så trött på detta vid femtiden och klädde på mig och då tyckte jag att det kom en paus. Sedan kom detta helvete - som jag säger - klockan halv sex och det var på 5,2. ... Jag upplevde detta som ett ryck och så ett litet ljud och så ytterligare ett ryck. Sedan kom ett annat stort skalv vid halv sju och det var annorlunda för då skakade det lite här inomhus."
Här kan du läsa mer om jordskalvssvärmen vid Grímsey.

Dagens citat

"Det var några gånger. Särskilt två som var mycket svåra. Det kastades ägg på huset. Vi försökte gå ut för att städa innan barnen och grannarna vaknade. Att vara noga med allt för barnen. Det var alltid det som man höll på med. Att vara noga med att barnens dagliga liv inte förändrades. Politikers barn vet att det inte alltid är kul, men det finns gränser. Samhället själv måste sätta gränser. Värnlösheten var outhärdlig. Jag tyckte att jag inte kunde släppa barnen ur min famn vid denna tid."

Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir, partiledare för Renässans, i Fréttablaðið om de demonstrationer som hölls utanför hennes och maken Kristján Arasons hem i samband med finanskraschen för tio år sedan.

måndag 19 februari 2018

Ny ägare för Iceland Airwaves efter två års förluster

Sena Live är ny ägare av festivalen Iceland Airwaves. Men Icelandair kommer att fortsätta sponsra och marknadsföra arrangemanget. Försäljningen kommer efter att de två senaste upplagorna gått med förlust. I det gamla festivalbolaget finns skulder på tiotals miljoner isländska kronor som inte kommer att betalas till fullo.

Årets upplaga av Iceland Airwaves blir den tjugonde sedan starten 1999. Men det blir med en ny ägare. Efter två år av förluster valde Icelandair att sälja festivalen till konsertarrangören Sena Live. Icelandair kommer dock att fortsätta sponsra och marknadsföra Iceland Airwaves.

Festivalen har drivits genom bolaget IA tónlistarhátíð. Där har vd:n Grímur Atlason redan slutat. Bolaget har enligt RÚV skulder på tiotals miljoner isländska kronor. Om inte fordringsägarna går med på ackord kan det hela sluta med att bolaget begärs i konkurs.

Det är framför allt 2016 års upplaga som belastar ekonomin. Då gjorde festivalen en förlust på 57 miljoner isländska kronor. För att minska riskerna var förra årets upplaga av Iceland Airwaves betydligt mindre. Inte heller då gick festivalen runt. Förlusten ska dock inte alls ha varit lika stor som under 2016, rapporterar RÚV.

Här kan du läsa mer om försäljningen av Iceland Airwaves.

Munkavlen på Stundin blir kvar i flera månader

I minst ett par månader till får Stundin inte publicera några uppgifter om Bjarni Benediktssons affärer med Glitnir. Bankens konkursbo Glitnir Holdco överklagar domstolens beslut att inte stoppa tidningens publiceringar. Innan överklagandet har prövats i Landsréttur slipper inte tidningen den munkavle som Stundin belades med för fyra månader sedan.

Glitnirs konkursbo, Glitnir Holdco, ger inte upp kampen om att försöka stoppa Stundins och Reykjavík Medias rapportering om finansminister Bjarni Benediktssons affärer med banken i samband med finanskraschen. Glitnir förlorade på samtliga punkter i Héraðsdómur Reykjavíkur, men har ändå valt att överklaga domen.

Det var strax före valet i oktober 2017 som Stundin kunde avslöja nya uppgifter om Bjarni Benediktssons hantering av aktier i Sjóður 9, en fond ägd av Glitnir. I sin roll som alltingspolitiker fick han information om bankens utsatta läge som inte allmänheten hade tillgång till. Genom att sälja sina aktier i fonden kunde han undvika förluster på flera miljoner isländska kronor.

Rapporteringen baserades på dokument som läckts från Glitnir. Bankens konkursbo vände sig till distriktspolismästaren med syfte att stoppa publiceringarna. Distriktspolismästaren utfärdade ett föreläggande som förbjuder Stundin att publicera nya uppgifter ur de läckta dokumenten.

Konkursboets krav underkändes alltså i Héraðsdómur Reykjavíkur. Domstolen ansåg att uppgifterna hade allmänintresse. Dessutom var tidpunkten för föreläggandet särskilt olämplig eftersom det utfärdades just före ett val där Bjarni Benediktsson var statsminister med förhoppning om att bli omvald.

Domstolen konstaterade också att banksekretessen inte gällde de journalister som arbetat med de läckta dokumenten. Glitnirs konkursbo hävdade inför Héraðsdómur Reykjavíkur att samma sekretess som gällde bankanställda även skulle gälla journalister som kommit över dokument från en bank.

Glitnirs nederlag i rätten välkomnades av många. Piratpartiet och Socialdemokraterna gratulerade Stundin och Reykjavík Media till segern. Piratpartiet lade i alltinget fram ett lagförslag om att frågor om förelägganden mot medier skulle flyttas från distriktspolismästaren till tingsrätten. Det skulle enligt partiet borga för en snabbare och mer rättssäker hantering.

Helga Vala Helgadóttir, alltingsledamot för Socialdemokraterna, argumenterade i RÚV för en liknande ansvarsflytt. Hon sade att rättsprocessen tagit alldeles för lång tid. Genom att överlåta ansvaret för förelägganden till domstolar skulle avgöranden kunna komma fort. Där fanns jurister som exempelvis var vana att ta beslut om frihetsberövanden:
"Där tillkännages beslut i häktningsfrågor ett dygn efter att människor är gripna. ... Det behövs inte hundra dagar för att hantera ett sådant här fall."
Förbudet har redan varat i över fyra månader. Glitnirs överklagande till Landsréttur innebär att munkavlen på Stundin blir kvar i ytterligare minst ett par månader. Föreläggandet som stoppar publicering av nya uppgifter om Bjarni Benediktssons affärer gäller tills det finns en dom som vunnit laga kraft.

Men det behöver inte sluta där. Även om bankens konkursbo skulle förlora även i Landsréttur kan beslutet överklagas också till Hæstiréttur Íslands. Och då är frågan om det hinner komma ett slutgiltigt avgörande inom ett år från det att distriktspolismästaren utfärdade föreläggandet mot Stundin.

Stundin och Reykjavík Media skriver i ett uttalande att det är oacceptabelt att en kollapsad banks konkursbo får avgöra vilken information allmänheten får om en politiker i ledande ställning. Den process som nu pågår visar att det är möjligt att genom förelägganden stoppa publicering av uppgifter med stort allmänintresse:
"Uppenbart är att det rådande, olagliga föreläggandet bryter mot isländska allmänhetens och journalisters rättigheter. Det har också konsekvensen att minska förtroendet för Island som ett demokratiskt land bland andra västländer. Slutligen är det uppenbart att ansvaret för systemets skadliga effekter gentemot allmänhetens intressen ligger hos de politiker och politiska partier som sätter spelreglerna på Island. Isländska politiker och deras uppdragsgivare, allmänheten, står inför valet om Island ska följa västerländsk demokratitradition eller hamnar i en annan kategori."
Om Glitnir Holdco slutligen skulle förlora avser Stundin att kräva skadestånd från bankens konkursbo. Om konkursboet däremot skulle vinna kommer sannolikt krav på höga skadestånd att riktas mot Stundin och Reykjavík Media.

Här kan du läsa mer om munkavlen på Stundin.

Största jordskalvet vid Grímsey på fem år

Illustration: Veðurstofa Íslands
En kraftig jordskalvssvärm fortsätter att skaka Grímsey. Sedan i onsdags har omkring 4 000 jordskalv inträffat i närheten av ön norr om det isländska fastlandet. Det största skalvet skedde tidigt i morse och hade en magnitud på 5,2. Jordskalven har inget samband med vulkanisk aktivitet - men de skulle kunna förebåda betydligt större skalv i området.

Grímseys geografiska läge i den så kallade Tjörnessprickzonen gör att jordskalv i öns närhet är vanliga. Skalven har i regel ingen koppling till vulkanisk aktivitet. I stället orsakas de av kontinentalplattornas rörelser.

I år har aktiviteten hittills varit mer omfattande än normalt. I slutet på januari inträffade en mindre jordskalvssvärm. Det kraftigaste skalvet skedde den 28 januari och hade en magnitud på 4,1. Efter en tillfällig paus fortsatte jordskalven under natten mot den 31 januari. I den serien var det största skalvet på 3,2.

I onsdags började en ny och betydligt större jordskalvssvärm. Hittills har omkring 4 000 jordskalv inträffat i området. Det kraftigaste skalvet i inledningsskedet inträffade klockan 19.37 i torsdags och uppmättes till 4,1. Ytterligare ett åttiotal skalv har haft en magnitud på minst 3.

Den nu pågående jordskalvssvärmen är den mest omfattande vid Grímsey på fem år. Då kulminerade en utdragen serie jordskalv i april 2013 med ett skalv som uppmättes till 5,5. Dessutom skedde skalv på 4,7 och 4,6. Gemensamt för alla de största skalven var att de kändes på stora delar av norra Island.

Inte heller den här gången finns det något samband med vulkanisk aktivitet. Det har inte registrerats några rörelser i jordskorpan som skulle kunna tyda på att magma var i rörelse.

Grímsey är Islands nordligast befolkade utpost i Atlanten. Ön ligger fyra mil norr om fastlandet och genomkorsas av polcirkeln. De större skalven har alla känts tydligt på land. Guðbjörg Henningsdóttir, som bor på Grímsey, säger i Morgunblaðið att hon firade en födelsedag när torsdagens stora skalv inträffade:
"Vi är vana vid detta och hetsar inte upp oss mycket för detta. Men jag var faktiskt inte likgiltig när det största kom."
Men alla tar det inte lika lugnt. Sjömannen Gylfi Gunnarsson har valt att övernatta i båten i stället för i huset medan jordskalvssvärmen. Han säger till Vísir att han kan ta sin tillflykt till båten eftersom hans hustru är på besök på fastlandet:
"Detta är ett helvetes otyg. Det är bara så. Jag tycker vansinnigt illa om detta och är skiträdd för detta. Det erkänner jag helt och fullt. ... Det är jävligt lite manlighet i det att sova i båten medan hon är hemma. Men jag tycker att detta är obehagligt - särskilt hur länge detta har hållit på."
Jordskalvssvärmens intensitet minskade under söndagen, men växte åter i omfattning under kvällen. Mellan klockan 18 och 20 skedde sex skalv med en magnitud på minst 3. Det största skalvet uppmättes till 3,8. Majoriteten av skalven har epicentrum ungefär en mil öster eller nordost om Grímsey.

Klockan 5.32 inträffade ett skalv med en magnitud på 5,2. Det kändes inte bara på Grímsey utan även i bland annat Akureyri och Húsavík. Under måndagen har ytterligare fem skalv haft en magnitud på minst 4.

Det senaste riktigt stora skalvet i regionen inträffade 1976. Det uppmättes till 6,2 och orsakade stor materiell förödelse i Kópasker med omnejd. Ännu tidigare - år 1910 - skedde ett skalv som beräknats till 7. Och det går inte att utesluta att den nu pågående jordskalvssvärmen skulle kunna följas av ett nytt jätteskalv.

Men det vanliga är att jordskalvssvärmarna ebbar ut utan att det blir några riktigt stora skalv. Magnús Tumi Guðmundsson, professor i geofysik vid Háskóli Íslands, säger till RÚV att skalven i området beror på kontinentalplattornas rörelser:
"Detta är Nordamerika som seglar ifrån Europa eller tvärtom och de gnuggar ihop sig, det vill säga det måste ske jordskalvssvärmar med vissa mellanrum. Och de är kanske olustiga medan de pågår, men i de flesta fallen är de inte mer än så."
Sigurjón Jónsson, professor i geofysik vid King Abdullah University of Science and Technology, säger till RÚV att det mest sannolika är att jordskalvssvärmen så småningom minskar i intensitet för att därefter upphöra. Men han tror att ett nytt jätteskalv kan vara på väg. Och riktigt stora skalv sker ofta i anslutning till jordskalvssvärmar:
"Så det har gått avsevärt lång tid. Det är drygt 40 år sedan det var ett stort skalv på norra Island. Så det skulle kanske inte komma som någon överraskning om nästa stora skalv skulle närma sig. När det kommer så kraftfulla jordskalvssvärmar så är det ökad sannolikhet för att något större sker i kölvattnet, även om de flesta jordskalvssvärmarna bara ebbar ut och jordskalvsaktiviteten avtar."
Här kan du läsa mer om jordskalv vid Grímsey.

Dagens citat

"Jag tar mig an detta ämbete med respekt och jag försöker att ta mig an det med viss ödmjukhet eftersom jag inte föreställer mig att jag vet allt om allt på förhand - så sannerligen inte. Jag försöker att göra det med den mesta och bästa kommunikationen med mina kollegor som är ledarna för de andra regeringspartierna."

Statsminister Katrín Jakobsdóttir i Vísir om hur hon arbetar med att leda Islands regering.

söndag 18 februari 2018

Dagens bonuscitat

"Det är inte bra. Vi förutser 25 procents minskning av turister hit. De turister som har kommit till Island kommer inte längre hit till väster. ... Turisten som tidigare stannade i fem dagar på Island kom hit till väster. Men det sägs nu att turisten bara stannar i tre dagar och då har den ingen tid att komma hit till väster. Den är bara på södra och sydöstra Island hos er. Den kommer inte längre."

Guðrún Kristjana Kristjánsdóttir, en av ägarna av båttursföretaget Sjóferðir Hafsteins og Kiddýjar i Ísafjörður, i Vísir om hur den starka isländska kronan påverkar verksamheten.

Sista fårbonden vid Arnarfjörður glömmer inte sin gård



Året var 2010 när Þorbjörn Pétursson på gården Ós i Mosdal blev den sista fårbonden vid norra Arnarfjörður i Västfjordarna. Då hade han gjort sig av med de sista fåren. De ligger nu begravda inte långt från det gamla bostadshuset. Där reste han också gravstenar över några av de får som låg honom varmast om hjärtat.

Gården Ós ligger inte långt från vattenfallet Dynjandi. Under somrarna är turisttrafiken i området livlig. Men under vintern är det en av Islands mest isolerade platser. Då håller Þorbjörn Pétursson till i Þingeyri. Under de korta somrarna är han tillbaka på Ós.

När Stöð 2 besökte honom i somras var han upptagen med att måla huset. Det fanns dessutom får på gården. Djuren var dock inte hans egna. Det var bonden på Brjánslækur som skickat dem dit över sommaren.

Nu pågår ett tunnelbygge som förenar Arnarfjörður och Dýrafjörður. På sikt ska också en ny väg över Dynjandisheiði byggas som gör området tillgängligt även under vintern. Þorbjörn Pétursson är inte särskilt optimistisk. Han betraktar vägen mest som ett turismprojekt. För att investeringarna skulle ha kunnat bidra till att bofasta inte skulle ha övergivit regionen skulle de ha behövt komma långt tidigare.

Ovan kan du se Stöð 2:s inslag om Þorbjörn Pétursson på Ós och här kan du läsa mer om regionen och här mer om tunnelbygget.

Islänningar köper snabbmat för tusentals kronor i månaden

Varje månad lägger den genomsnittliga islänningen omkring 25 000 isländska kronor på snabbmat. Och under ett år går notan för snabbmaten på drygt 300 000 kronor. Det visar statistik från Meniga enligt RÚV. Samtidigt blir islänningarna allt tyngre. Ett av fem isländska barn har övervikt. I få andra länder ökar andelen överviktiga personer så snabbt.

Islänningar älskar snabbmat. Enligt Meniga - som samlat information från 12 000 personer - lägger den genomsnittliga islänningen drygt 300 000 isländska kronor på snabbmat varje år. Månadskostnaden är ungefär 25 000 kronor.

Kristín Hrefna Halldórsdóttir vid Meniga säger till RÚV att det inte längre är några små summor som läggs på besök på snabbmatsrestauranger:
"Det är mycket stora summor men kanske också en bra möjlighet eftersom det där är möjligt att spara och sätta ett bra mål för det nya året och sätta målet att göra färre besök på snabbmatsställen."
Samtidigt som konsumtionen av snabbmat ökar blir också islänningarna allt tyngre. I få andra länder är det en lika stor andel av befolkningen som är överviktiga. Enligt OECD är var femte isländsk tonåring överviktig. Bland vuxna är andelen som väger för mycket något högre.

Här kan du läsa mer om konsumtionen av skräpmat på Island.

Dagens citat

"Min uppfattning är tydlig. Vi ska ta emot alla som behöver hjälp. Men vad gäller asylsökande från säkra länder - samtidigt som vi inte kan ta hand om vårt eget folk - så kan vi inte ta emot ett oändligt antal människor. Fast vi skulle vilja. Vi har inte bostäder nu när människor bor i husbilar i Laugardalur. Det skulle bara skapa fientlighet i samhället om vi låter asylsökande från säkra länder få bostäder men inte de. Detta gäller inte dem som flyr från krig. Dem ska vi alltid hjälpa."

Guðmundur Ingi Kristinsson, alltingsledamot för Folkets parti, i DV om sin syn på asylsökande och hemlösa.

lördag 17 februari 2018

Dagens bonuscitat

"Living in New York City, one of the most expensive cities in the world, I thought I had a handle on expensive food. I was wrong. On our first day in Iceland, we went to an average looking little café, only to spend $18 on a bagel with a dollop of cream cheese, some lox, and a leaf of lettuce."

Sophie-Claire Hoeller i Insider om att besöka Island som turist.

En isländsk spökhistoria med Þórbergur Þórðarson

När författaren Þórbergur Þórðarson den 12 mars 1959 fyllde 70 år läste han upp en spökhistoria i den isländska riksradion. Det var första gången något liknande sändes. Vid denna tid hade public service-bolaget RÚV bara en radiokanal och tv-sändningarna var alltjämt sju år bort. Nu kan du lyssna på berättelsen här.

Þórbergur Þórðarson växte upp i Hali i Suðursveit på södra Island med utsikt över både Vatnajökull och Atlanten. Han föddes 1888 och flyttade redan som ung till Reykjavík. När han avled 1974 hade han skrivit in sig i den isländska litteraturhistorien som en av landets mest uppskattade författare.

Trots att han bodde större delen av sitt liv i Reykjavík var banden till Suðursveit starka. På samma plats finns i dag Þórbergssetur, ett museum till hans minne.

Det var alltså på 70-årsdagen som Þórbergur Þórðarson läste upp en spökhistoria i radio. Berättelsen hade han snappat upp från tulltjänstemannen Páll Jónsson. Den utspelade sig i Ísafjörður sommaren 1903. Men det skulle gå 43 år innan Þórbergur Þórðarson fick den i arv.

Berättelsen handlar om ett manligt skogsrå klädd i blå skjorta, en svart hatt och träskor. När spökhistorian tar sin början gömmer sig denna mystiska figur i lastrummet på ett fartyg. Därefter inträffar en rad förunderliga händelser som fick en stor del av radiopubliken att fortsätta lyssna med spänning.

I dag lever inte bara Þórbergur Þórðarsons minne som författare. Han är också en av några få islänningar som har fällts för att ha smädat en utländsk statschef. Det var 1934 som han kallade Adolf Hitler för sadist - något som ledde till att han fick betala 200 isländska kronor i böter.

Här kan du läsa mer om domen mot Þórbergur Þórðarson.

Unga bröder säljer varm choklad och klenäter på Grótta


Den som besöker Grótta på Seltjarnarnes på lördagar kan nu stöta på bröderna Daníel Ólafur och Róbert Frímann Stefánsson. Där säljer de hembakade klenäter och varm choklad från en hemsnickrad försäljningsvagn. Överskottet går till kustbevakningen. Men det gäller att vara på plats i god tid. Hittills har bakverken och chokladen tagit slut på bara någon timme. Det uppger Vísir.

Grótta på Seltjarnarnes är en av de populäraste platserna i Reykjavíkområdet för en promenad. Det är också ett bra ställe för att uppleva norrsken. Den som har koll på tidvattnet kan dessutom promenera ut till fyren på Grótta.

Både turister och lokalbefolkning besöker Grótta. Några som nyligen var ute till Grótta var Daníel Ólafur och Róbert Frímann Stefánsson. De 11- och 14-åriga bröderna frös och längtade efter varm choklad. Så fick de idén till att sätta upp en egen försäljningsvagn.

På lördagar säljer de nu varm choklad och klenäter till förbipasserande. Namnen på menyn har anpassats till turister. I stället för att skylta med kakó och kleinur skriver de cókó och kleins. Överskottet från försäljningen går till kustbevakningen.

Försäljningen har gått över förväntan. Inte minst har brödernas initiativ rosats i sociala medier. Daníel Ólafur Stefánsson säger till Vísir att förberedelserna börjar tidigt på lördagsmorgnarna:
"Vi gör degen som är två kilo, en sats. Vi börjar med att knåda och sedan kavlar vi ut den och gör klenäter. Därefter gör vi chokladen som är ett hemligt recept som vi hittade på och väntar tills vi går med vagnen hela vägen från hemmet och det tar ungefär tolv minuter eftersom vi ju bor på Seltjarnarnes."
Ovan kan du se ett tv-inslag från brödernas försäljning och här kan du läsa mer om Grótta.

Dagens citat

"Detta var ett mycket speciellt fall och inte bara på ett sätt utan faktiskt på många sätt. Både att det börjar som ett försvinnande - det söktes efter en ung kvinna som inte kom hem - och att sedan tre i besättningen på en grönländsk trålare grips ombord när fartyget är på väg till Island."

Grímur Grímsson, den polis som ledde utredningen om Birna Brjánsdóttirs försvinnande efter en utekväll i Reykjavík, i Morgunblaðið om hur mordet påverkade hela landet - läs mer här.

fredag 16 februari 2018

Eric Cantona om Islands fotbollskonspiration



Panamadokumenten fällde Islands statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson. Och i sommar deltar både Island och Panama för första gången i fotbolls-VM. Ligger det en konspiration bakom VM-debutanternas framgångar? Det tror åtminstone - och åtminstone på skämt - tidigare stjärnspelaren Eric Cantona.

2017 var varmast och blötast på östra Island

2017 går till historien som ett av de varmare åren i Islands historia. Men det var bara på östra Island som temperaturerna var riktigt nära tidigare värmerekord. Där var året också ovanligt nederbördsrikt. Dessutom var skillnaderna stora. Mellan årets högsta och lägsta temperatur var avståndet nästan 60 grader. Det visar statistik från Veðurstofa Íslands.

Inga värmerekord slogs på Island under 2017. Men på flera platser var det nära. Och sett till jämförelseperioden 1961 till 1990 var årets temperaturer klart högre i hela landet.

Årets högsta temperatur uppmättes den 25 juli i Végeirsstaðir i Fnjóskadalur. Det var den varmaste dagen på Island på fem år. Två dagar senare noterades årets högsta temperatur i Reykjavík. Då var det 22,5 grader. I Akureyri var det varmast den 22 juli då temperaturen steg till 24,1 grader.

Den högsta snittemperaturen för hela året registrerades på Surtsey med 6,6 grader. Eftersom det vulkanutbrott som bildade ön upphörde först 1967 finns det inga jämförelsesiffror för perioden 1961 till 1990.

I Reykjavík var årssnittet 5,5 grader (+1,2), Hvanneyri 4,6 grader (jämförelse saknas), Bláfeldur 5,3 grader (jämförelse saknas), Stykkishólmur 4,9 grader (+1,4), Bolungarvík 4,4 grader (+1,5), Litla-Ávík 4,3 grader (jämförelse saknas), Bergstaðir 4,2 grader (jämförelse saknas), Grímsey 4,4 grader (+2,0), Akureyri 4,9 grader (+1,7), Grímsstaðir 2,3 grader (+2,0), Miðfjarðarnes 3,9 grader (jämförelse saknas), Skjaldþingsstaðir 4,6 grader (jämförelse saknas), Egilsstaðir 4,8 grader (+1,9), Dalatangi 5,3 grader (+1,8), Teigarhorn 5,3 grader (+1,6), Höfn 5,8 grader (jämförelse saknas), Fagurhólsmýri 5,7 grader (+1,1), Vatnsskarðshólar 6,1 grader (+1,1), Stórhöfði 5,7 grader (+0,8), Árnes 4,6 grader (+1,1), Hjarðarland 4,4 grader (jämförelse saknas), Hveravellir 0,5 grader (+1,6), Eyrarbakki 5,2 grader (+1,2) och Keflavík 5,4 grader (+1,1).

Lägst medeltemperatur, -1,5 grader, uppmättes i Brúarjökull. I befolkade områden var det kallast i Möðrudalur med 2 grader.

Det var framför allt på östra Island som 2017 var ett ovanligt varmt år. I Egilsstaðir och Teigarhorn var året det näst varmaste någonsin. I Dalatangi var 2017 det tredje varmaste året.

Årets lägsta temperatur noterades den 29 december då det var -29 grader i Svartárkot. Skillnaden mellan den varmaste och den kallaste dagen i landet under 2017 var alltså närmare 60 grader.

Även om det inte blev några årsrekord sattes två månadsrekord. Den 12 februari var det 19,1 grader i Eyjabakkar - den högsta temperaturen som uppmätts i februari. Och den 1 september var det 26,4 grader i Egilsstaðir. Så varmt har det inte tidigare varit på Island i september. Den tidigare toppnoteringen var från Dalatangi den 12 september 1949. Då var det 26 grader varmt.

Det var inte bara på östra Island som det var varmast. Det var också där som de största mängderna nederbörd noterades. Mest nederbörd under 2017 föll i Dalatangi. Den totala mängden var 2 169,5 millimeter - vilket är den näst största mängden sedan mätningarna började 1938.

Det dygn då det regnade mest var den 24 juni. Då uppmättes 187,9 millimeter i Skjaldþingsstaðir.

Under 2017 registrerades 900,4 millimeter nederbörd i Reykjavík, 678,6 millimeter i Stykkishólmur, 1 087,2 millimeter i Brjánslækur, 997 millimeter i Lambavatn, 943,9 millimeter i Hólar, 959,4 millimeter i Litla-Ávík, 499,4 millimeter i Bergstaðir, 474,5 millimeter i Litla-Hlíð, 884,3 millimeter i Sauðanesviti, 594,9 millimeter i Akureyri, 885,3 millimeter i Lerkihlíð, 543,6 millimeter i Mýri, 374,4 millimeter i Grímsstaðir, 1 727,5 millimeter i Höfn, 1 922,8 millimeter i Vatnsskarðshólar, 1 162 millimeter i Hjarðarland, 2 112,7 millimeter i Írafoss och 1 083 millimeter i Keflavík.

Det djupaste snötäcket fanns i Lambavatn den 26 februari. Då var snödjupet 120 centimeter. Samma dag var det 51 centimeter snö i Reykjavík - det näst största snödjupet som uppmätts i den isländska huvudstaden.

Reykjavík hade under 2017 totalt 1 334,5 soltimmar. I Akureyri var soltimmarna 932,8 till antalet.

Historiker anklagar Halldór Laxness för antisemitism

Halldór Laxness var antisemit och förringade de judar som mördades i Förintelsen. Det hävdar historikern Snorri G. Bergsson i den nyutkomna boken Erlendur landshornalýður? Men statsvetaren Hannes Hólmsteinn Gissurarson håller inte med om den tolkningen. Han anser att Halldór Laxness bara använde retorik som vid denna tid var vanlig bland kommunister.

Som Islands enda Nobelpristagare är Halldór Laxness landets nationalskald. I dag är det en position som inte är ifrågasatt. Men innan han fick priset 1955 var det många som ifrågasatte honom. Inte minst var det Halldór Laxness politiska hemvist långt till vänster som irriterade konkurrenter och kritiker.

Inte sällan var Halldór Laxness inblandad i kontroversiella historier. En sådan var när han besökte olympiaden i Berlin 1936. Samtidigt försökte han få betalt från sitt tyska förlag. Halldór Laxness undrade om skälet till att han hade svårt att få betalt var att han skrivit något som ogillades av den nazistiska regimen.

Men förklaringen var sannolikt en annan. Förlaget Zinnen Verlag ägdes av österrikiska judar. I takt med att repressionen hårdnade fick de allt svårare att driva förlaget.

Hemma på Island kom Halldór Laxness inte i kontakt med några judar. De flesta judar som försökte fly till Island avvisades. Det fåtal som fick stanna i landet höll i regel en låg profil. Det första mötet med judar bosatta på Island - till största delen flyktingar från Tyskland och Österrike - hölls 1940.

Vid denna tid betonade Halldór Laxness i olika sammanhang att han hade judiska vänner. Men enligt historikern Snorri G. Bergsson förändrades hans attityd. I boken Erlendur landshornalýður? hävdar han att Halldór Laxness var antisemit.

Snorri G. Bergsson skriver att Halldór Laxness efter andra världskrigets slut förringade de judar som föll offer för Förintelsen. Ett sådant exempel hittar han i tidningen Þjóðviljinn i oktober 1948. Där berättar Halldór Laxness om judiska flyktingar som tros ha mördats av den nazistiska regimen:
"Jag hade några bekanta i deras grupp. De var polska. Det har berättats för mig att de dödats. De flyttades naturligtvis österut till fånglägren i Auschwitz (Oswiecim, Auschwitz) där Hitler lät mörda fem miljoner kommunister och misstänkta kommunister mellan åren 1940 och 1945, jo, och naturligtvis 'judar'."
Enligt Snorri G. Bergsson ifrågasätter Halldór Laxness här vittnesmålen om flera miljoner judar som föll offer för den nazistiska regimen i koncentrationsläger i Östeuropa. Medan han tar förföljelsen av kommunister på stort allvar tycks de judiska offren ha mindre betydelse.

Det här är ingen tolkning som får stöd av statsvetaren Hannes Hólmsteinn Gissurarson, som själv skrivit en biografi om Halldór Laxness. Han skriver i ett blogginlägg att kommentarerna om judar visserligen är befängda, men att de måste ses mot bakgrund av den retorik som då användes av många kommunister:
"I detta sammanhang måste dock den storordige skalden ges rättvisa. Ett drygt halvår efter att Laxness satte ihop dessa dumheter var han på en Pusjkin-festival i Moskva. En dag smet han i väg till Tretjakov-museet och talade med föreståndaren som inte ville ha tavlor av Chagall på väggarna. Laxness kritiserade detta exempel på antisemitism med milda ord i 'Tankebrottstycken från Moskva' i Tímarit Máls og menningar 1949. Laxness kritik väckte mycket uppmärksamhet såväl på Island som i övriga Norden. Laxness hade olika saker på sitt samvete. Men det är orimligt att kalla honom antisemit även om han under en tid följde kommunisternas hållning om att förminska nazisternas judeförföljelser."
Det fanns däremot aldrig något tvivel om Halldór Laxness inställning till Adolf Hitlers regim. I samma tidningsartikel från 1948 beskrev han den som "Europas mördare".

Dagens citat

"Detta är mycket sällsynt, men vi får kännedom om detta då och då. Kanske några få gånger under sommaren. Det är förbjudet att tälta på flygplatsens tomt. Vi har visat bort människor och bett dem att hitta annan övernattning, men vi har inte bötfällt."

Gunnar Kr. Sigurðsson vid flygplatsbolaget Isavia säger i Fréttablaðið att de ibland upptäcker turister som tältar utanför flygplatsen i Keflavík.

torsdag 15 februari 2018

Landslagsmålvakt återvänder till yrket före proffslivet



Landslagsmålvakten Hannes Þór Halldórsson blev inte proffs förrän sent i karriären. Länge spelade han i den isländska ligan och arbetade samtidigt som reklamfilmsregissör. Under 2012 och 2013 var han anställd som regissör på produktionsbolaget Sagafilm.

Nu återvänder han tillfälligt till sitt gamla yrke. Hannes Þór Halldórsson har klippt trailern till Víti í Vestmannaeyjum, en ungdomsbok baserad på en roman av Gunnar Helgason. Boken utspelar sig på Hemön under en fotbollsturnering. Filmen har isländsk premiär den 9 mars.

Resenärer utan ersättning för försening och skräcklandning

Efter drygt arton timmars försening landade Primera Airs flyg från Teneriffa i Keflavík. Då hade resenärerna tvingats övernatta i Egilsstaðir sedan piloterna efter tre försök inte lyckats gå ned i Keflavík på grund av ett oväder. Men resenärerna har ingen rätt till ersättning för förseningen. Bakom besluten står Samgöngustofa.

Det var 26 minuter efter tidtabell när Primera Airs flyg klockan 15.16 den 17 april 2017 lyfte från Teneriffa. Drygt fem timmar senare skulle planet landa i Keflavík. Men ett kraftigt oväder satte den ordinarie rutten ur spel.

Piloterna gjorde tre försök att landa i Keflavík. De hårda vindarna - som var över stormstyrka - var skälet till att piloterna bedömde att det inte gick att genomföra en säker landning. I stället valde de att landa i Egilsstaðir på östra Island.

När ovädret väl lagt sig i Keflavík hade piloterna överskridit gränsen för hur många timmar de fick vara i tjänst. Någon annan besättning var inte tillgänglig. Därför bokades passagerarna in på hotell i Egilsstaðir.

Först klockan 14.30 dagen därpå landade flyget i Keflavík. Då var planet drygt arton timmar försenat.

Många av passagerarna var missnöjda. I medierna beskrev resenärer landningsförsöken i Keflavík som skräckupplevelser. Inte heller fick de möjlighet att handla taxfree. I Egilsstaðir var inte butiken öppen - och när de väl anlände till Keflavík kom de i praktiken med ett inrikesflyg vilket gjorde att de inte hade rätt att handla taxfree.

Två av passagerarna vände sig till Samgöngustofa med krav på ekonomisk ersättning. De ville inte bara ha ersättning för förseningen. De ville dessutom få kompensation för de skräckframkallande landningsförsöken i Keflavík.

Men myndigheten säger nej till passagerarnas krav. Primera Air kunde inte råda över väderförhållandena. Flygbolaget kunde heller inte vid avresan från Teneriffa veta exakt hur dåligt vädret skulle vara i Keflavík. Samgöngustofa ifrågasätter heller inte att Primera Air i ett tidigare skede inte kunde hitta någon annan pilot som kunde flyga mellan Egilsstaðir och Keflavík.

Samgöngustofa underkänner också kraven på ersättning på grund av de otäcka landningsförsöken. Sådana upplevelser är inte något skäl till ersättning.

På en punkt ger dock myndigheten resenärerna rätt. Primera Air får en anmärkning för att passagerarna inte fick skriftlig information om sina rättigheter. Sådan information är flygbolaget skyldigt att förse passagerarna med.

Här och här kan du läsa besluten i sin helhet.

Jón Gnarr vill att Reykjavík växer ut på Engey

För 52 år sedan brändes de sista husen på Engey. Nu vill Jón Gnarr undersöka möjligheterna för att bygga bostäder på ön på nytt. Han ser framför sig en bro från Grandi över till Engey. Där finns det enligt Jón Gnarr förutsättningar för att skapa ett hållbart och bilfritt samhälle. Och han är inte ensam om att ha haft liknande tankar genom åren.

Engey är med en yta på 1,7 kvadratkilometer den näst största ön i Kollafjörður just utanför Reykjavík. Exakt när ön befolkades är osäkert, men det finns skriftliga källor som säger att det senast bör ha varit omkring år 1000. Större i Kollafjörður är bara grannön Viðey.

I dag är varken Viðey eller Engey befolkade. De sista invånarna övergav Engey 1950. De kvarvarande husen på ön brändes 1966 eftersom de då var fallfärdiga. Kvar på ön finns vissa lämningar från andra världskriget. Där byggdes bland annat en underjordisk ledningscentral och olika typer av skydd för infarten till hamnen i Reykjavík.

Öarna i Kollafjörður var länge mycket eftertraktade. Här fanns tillgång till naturresurser som fågelägg, ejderdun och fisk. Öarna gav också ett naturligt skydd mot fiender.

Den första kyrkan på Engey byggdes 1379. En kyrka fanns på ön fram till 1765. Sedan 1902 finns en fyr på Engey. Ön blev en del av Reykjavíks kommun så sent som 1978.

Många förknippar i dag Engey med en rik och inflytelserik släkt som härstammar från paret Ólöf Snorradóttir och Pétur Guðmundsson. I denna släkt ingår bland annat tidigare justitieministern Björn Bjarnason och Bjarni Benediktsson - både dagens ledare av Självständighetspartiet och hans namne som ledde partiet mellan 1961 och 1970. Här märks också andra tidigare ministrar och alltingsledamöter som Valgerður Bjarnadóttir, Halldór Gröndal och Ragnhildur Helgadóttir.

Trots att Engey varit obebodd sedan 1950 är ön inte bortglömd. Så sent som 2005 föreslog Självständighetspartiet i Reykjavík att möjligheterna för ny bebyggelse både på Engey och Viðey borde diskuteras. Då skulle öarna koppas ihop med det isländska fastlandet med någon typ av fast förbindelse.

Nu har Jón Gnarr, borgmästare i Reykjavík mellan 2010 och 2014, en liknande idé. Han skriver på Twitter att Engey till ytan har lika stora möjligheter som Vatnsmýri, det område där den omstridda flygplatsen i Reykjavík finns.

Jón Gnarr poängterar att delar av den gamla hamnen vid Grandi redan består av utfyllnadsmark. Grandi skulle kunna fortsätta växa i nordlig riktning - och då skulle också förutsättningarna för en bro över till Engey finnas. Han skriver att det han ser framför sig är ett bostadsområde som både är hållbart och bilfritt.

I Vísir utvecklar Jón Gnarr sina tankar om Engey. Han säger att han själv inte hade tid att fundera på bebyggelse på Engey när han tog över som borgmästare strax efter finanskraschen. Men i utlandet finns gott om liknande stadsdelar som visat sig vara mycket attraktiva:
"I Norden finns för det mesta blomstrande bebyggelse på öar utanför städerna. Detta är helt gigantiskt värdefull byggnadsmark. ... Grandi är mer eller mindre utfyllnadsmark och nu blir Grandi mer och mer ett kvarter som är inne. Varför inte fortsätta att tippa sten ut mot Engey och så därefter göra en liten bro?"
Det är dock inte första gången som Jón Gnarr intresserar sig för Engey. I valkampanjen 2010 föreslog han att en staty av Björk skulle resas på ön. Enligt förslaget - som sannolikt var mer skämt än allvar - ingick att statyn genom jättelika högtalare också skulle varna för naturkatastrofer som vulkanutbrott och jordskalv.

Här kan du läsa mer om Jón Gnarrs tidigare planer för Engey.

Dagens citat

"I många år producerade vi detta hemma. Så såg vi att detta inte gick att hitta någonstans på den isländska marknaden så vi bestämde oss för att slå till."

Ragna Björk Guðbrandsdóttir i RÚV om hur det gick till när familjen började tillverka kombucha som nu finns i flera butiker.

onsdag 14 februari 2018

Professor: Island ingen fristad för kvinnor



Island är ingen fristad för kvinnor. Trots upprepade utnämningar till världens mest jämställda land riskerar kvinnor alltjämt att utsättas för våld. Det säger Gyða Margrét Pétursdóttir, professor i genusvetenskap vid Háskóli Íslands, i ett reportage av nyhetsbyrån AFP. De följer också med till ett klassrum och möter aktivister som alla på olika sätt arbetar för att övergrepp och diskriminering ska upphöra.

Solig och sval början för 2018 på Island

2018 fick en ganska sval början på Island med lägre medeltemperaturer än under den senaste tioårsperioden. Men januari var också en månad med tvära kast mellan värme och kyla. Skillnaden mellan högsta och lägsta temperatur var nästan 40 grader. Januari var dessutom något soligare än normalt. Det visar statistik från Veðurstofa Íslands.

De tio senaste åren har tillhört de varmaste på Island i modern tid. Men som huvudsaklig jämförelseperiod använder Veðurstofa Íslands åren 1961 till 1990. Då var klimatet inte riktigt lika milt som i dag.

Årets första månad var i hela landet betydligt kallare än under det senaste årtiondet. Däremot var temperaturerna högre än snittet för januari mellan 1961 och 1990.

Islands sydligaste utpost Surtsey hade också den högsta medeltemperaturen under januari. Där var snittet 2,8 grader. Kallast, -6,9 grader, var det i Sandbúðir. I bebyggelse var det kallast i Möðrudalur med -5 grader.

Månadens lägsta temperatur uppmättes den 21 januari. Då var det -25,6 grader både i Mývatn och Svartárkot. Varmast var det den 12 januari i Skjaldþingsstaðir. Då var det 12,5 grader.

I Reykjavík var medeltemperaturen -0,2 grader (0,3 grader högre än snittet för perioden 1961 till 1990), Stykkishólmur 0,7 grader (+0,6), Bolungarvík 0 grader (+1,1), Grímsey 0,6 grader (+1,8), Akureyri -1,3 grader (+0,8), Egilsstaðir -1,2 grader (+1,3), Dalatangi 1,5 grader (+1,2), Teigarhorn 1 grad (+1,2), Höfn 1,2 grader (jämförelse saknas), Stórhöfði på Hemön 1,7 grader (+0,4), Hveravellir -6,1 grader (+0,5) och Árnes -1,6 grader (+0,5).

I Höfn registrerades 155,5 millimeter nederbörd, i Reykjavík 106,8 millimeter, i Stykkishólmur 84,7 millimeter och i Akureyri 54,2 millimeter.

Januari var ovanligt solig. I Reykjavík noterades 37 soltimmar, vilket var tio fler än snittet. I Akureyri var soltimmarna 8,3 - som var 1,8 över medelvärdet.

Här kan du läsa mer om vädret på Island.

Politiker vill få nytt liv i ödehus i centrala Þórshöfn

I sju år har huset på Langanesvegur 2 i centrala Þórshöfn stått tomt. Sedan förra ägarna gick i konkurs har arbetet med att göra bostäder av fastigheten stannat av helt. Nu får kommunchefen Elías Pétursson i uppdrag att försöka få ägarna att göra något åt huset. De har tidigare bötfällts men protesterat mot böterna och vägrat betala.

För sju år sedan flyttade flaggtillverkaren Fánasmiðjan ut ur lokalerna på Langanesvegur 2 i centrala Þórshöfn. Då hade nya ägare köpt företaget. Snart flyttades all produktion till Ísafjörður. Sedan dess har huset stått tomt.

Huset ligger i korsningen mellan Bakkavegur, Fjarðarvegur, Eyrarvegur och Langanesvegur. I den mån Þórshöfn - ett samhälle med 346 invånare på nordöstra Island - kan sägas ha något centrum så är det här. Inom ett stenkast ligger polisstationen, bensinmacken, systembutiken, kommunkontoret, räddningstjänsten, sparbanken, restaurangen och livsmedelsbutiken.

När det 543 kvadratmeter stora huset byggdes 1980 var det som kooperativet Kaupfélag Langnesingas byggvaruhandel. Kooperativet gick i graven 1999. Fyra år senare tog bolaget Lónshöfn över fastigheten. Det fick nya ägare 2013. Målet var då att inrätta sex lägenheter samt ett gemensamt utrymme i huset på Langanesvegur 2.

Under ledning av tidigare kommunalrådet Gunnólfur Lárusson påbörjades arbetet med att bygga om fastigheten. Det tog dock stopp ganska snart - och när Lónshöfn gick i konkurs 2016 var det utan att vara i närheten av att vara färdigt.

Planerna föreföll inte orealistiska från början. Inte mycket har byggts i Þórshöfn under 2000-talet och det finns ett behov av i synnerhet mindre bostäder. De sex planerade lägenheterna skulle vara mellan 45 och 89 kvadratmeter stora.

I samband med konkursen blev Landsbankinn och Byggðastofnun - som var de största fordringsägarna - nya ägare. De har utan framgång försökt sälja huset. Annonsen har varit ute i över ett år.

Det tomma huset har blivit en allt större källa till missnöje bland politikerna i Langanesbyggð, den kommun där Þórshöfn är centralort. Kommunen har utfärdat dagsböter på grund av husets dåliga skick. Hittills har ägarna protesterat och vägrat betala böterna. De har dock åtgärdat vissa av de brister som kommunen påpekat.

Situationen diskuterades under kommunfullmäktiges senaste möte. Huset på Langanesvegur 2 sades vara ett negativt inslag i stadsbilden. Därför fick kommunchefen Elías Pétursson enligt ett beslut i uppdrag att diskutera läget med ägarna. Kommunen kan tänka sig att på något sätt bidra - men det kommer inte att bli med skattepengar.

Förhoppningen är att diskussionerna ska leda till att huset färdigställs. Eftersom det ligger så centralt i Þórshöfn finns från kommunpolitikerna också ett önskemål om att det ska vara plats för någon verksamhet som bidrar till att skänka liv åt platsen.

Hur det blir med Langanesvegur 2 är alltså osäkert. Men snart kommer det att finnas nygammalt liv snett över gatan. För ett drygt år sedan brann ortens grill - där det fanns restaurang, livsmedel, bilprodukter med mera - ned till grunden. Ägaren N1 tog så småningom beslutet om att bygga nytt.

Branden var ett hårt slag mot lokalbefolkningen. Inte minst hade grillen fungerat som något av en samlingspunkt för invånarna. Nu har arbetet med en ny byggnad på samma plats påbörjats. Målet är att det blir premiär lagom till påsk.

Här kan du läsa mer om grillen i Þórshöfn.