söndag 18 november 2018

Isländsk premiär för tv-serien Flateyjargátan



Flateyjargátan har premiär i RÚV i kväll. Tv-serien - som är i fyra avsnitt - är baserad på Viktor Arnar Ingólfssons bok med samma namn. SVT kommer att visa serien i Sverige, men något datum för den svenska premiären är inte bestämt.

Viktor Arnar Ingólfssons mest framgångsrika deckare är Flateyjargátan från 2002. Den gavs nyligen ut på nytt i samband med den isländska premiären av den tv-serie som är baserad på boken. Flateyjargátan har översatts till bland annat engelska, tyska och danska.

Det första avsnittet av fyra visas i RÚV i kväll klockan 21.05 lokal tid. Flateyjargátan tar sin början 1971 när Jóhanna återvänder hem till Island efter att ha bott i Paris i tio år. Hon kommer till Flatey för att närvara vid sin fars begravning. Själv har han ägnat åtskilliga år av sitt liv att undersöka en gåta som finns i Flateyjarbókin, ett mysterium som har gäckat öborna och andra intresserade i 600 år.

Jóhanna dras snart in i jakten på den gåta som finns i boken. Men hon inser också snart att gåtan och dagens händelseutveckling på Flatey kan vara kopplade till den döda man som hittades på ett litet skär i Breiðafjörður 1960.

Bara fem personer bor i dag på Flatey året runt. Men under de korta somrarna vaknar ön till liv när sommargästerna återvänder till sina hus.

Serien - som utspelar sig under sommaren - filmades därför in under maj i år för att ön skulle vara folktom. De behövde också måla om flera hus. Inspelningarna blev dock något av en kamp mot vädrets makter. Samtidigt som det skulle föreställa sommar snöade det en hel del under inspelningarna.

I rollerna syns bland annat Lára Jóhanna Jónsdóttir, Stefán Hallur Stefánsson, Hilmir Jensson, Søren Malling, Þuríður Blær Jóhannsdóttir och Sigurður Sigurjónsson. Seriens regissör är Björn B. Björnsson och manusförfattare är Margrét Örnólfsdóttir.

SVT har de svenska rättigheterna till tv-serien. Det är inte klart när Flateyjargátan kommer att visas i svensk tv.

Ovan kan du se en trailer för Flateyjargátan.

Storm och sommarvärme på Island i november

Hela 18 grader varmt var det i Skjaldþingsstaðir vid Vopnafjörður på nordöstra Island i går. Och i trakterna kring Siglufjörður och Ólafsfjörður på norra Island var det nästan lika varmt. Men samtidigt som gårdagen bjöd på sommartemperaturer drog en storm över landet. Ovädret stoppade allt inrikesflyg och utrikesflyget från Keflavík drogs med stora förseningar.

Den 21 november 1999 var det 22 grader varmt i Dalatangi på östra Island. Det är fortfarande det isländska värmerekordet för november. Riktigt så varmt var det inte i går. Men temperaturerna för årstiden var ovanligt höga. I delar av norra och nordöstra Island var det närmast temperaturer värda en värmebölja under sommaren.

En rejäl storm drog in över Island i går. Med sydliga vindar kom också höga temperaturer.

Ovädret orsakade stora problem för flygtrafiken. Allt inrikesflyg ställdes in. Flygplatsen i Keflavík stängdes aldrig men vindarna gjorde att trafiken i det närmaste låg nere under flera timmar. Det fåtal flygplan som ändå valde att landa i Keflavík fick vänta vid gejterna med passagerarna kvar ombord. Vindarna var så kraftiga att ombordstigningsbryggorna inte kunde användas.

Stormen orsakade stora förseningar. Icelandair ställde också in flera avgångar till följd av ovädret.

Med stormen kom alltså också en värmebölja som blir kvar även i dag. Varmast i går var det i Skjaldþingsstaðir på nordöstra Island. Där uppmättes 18 grader. Nästan lika varmt var det i Ólafsfjörður med 17,6 grader, 17,4 grader vid Héðinsfjörður och vid Siglunesvegur utanför Siglufjörður med 17,1 grader.

Värmen höll dessutom i sig under hela dygnet. Vid midnatt var det fortfarande över 17 grader varmt i trakterna kring Ólafsfjörður och Siglufjörður på norra Island.

I Litla-Ávík i Árneshreppur i Västfjordarna var det som mest 15 grader. Det är en temperatur som är ytterst sällsynt i regionen även under somrarna.

Blåsigast var det vid Kerlingarfjöll. Där nådde vindstyrkan 39,7 meter i sekunden. På låglandet registrerades de hårdaste vindarna vid Kolgrafarfjörður. Där var vindstyrkan som mest 30,3 meter i sekunden.

Trots värmen gjorde alltså vindarna att somliga kanske inte tyckte att det var särskilt behagligt att vistas utomhus. På sina håll kom det dessutom stora mängder nederbörd. Vid midnatt hade det under det senaste dygnet kommit 101,4 millimeter nederbörd i Ólafsvík. Det var den största mängden i befolkade områden. Vid Bláfjöll var det ännu blötare med hela 153,7 millimeter.

På södra och västra Island lägger sig vindarna under morgonen. Stormen dröjer sig kvar fram till kvällen i norr.

Dagens citat

"Detta började i januari förra året. Först svarade jag och vägledde kunderna. Så slutade jag orka svara. Då ringer människor bara igen och igen och ger inte upp."

Ása Karen Baldursdóttir, som har ett telefonnummer som många förväxlar med numret till Wow Airs hantering av förlorat bagage, i Fréttablaðið om hur hon ständigt får samtal från flygbolagets kunder.

lördag 17 november 2018

Dagens bonuscitat

"Detta är inte det ställe där vi vill ha första plats. Det är helt klart. Det är dock naturligtvis så att när man ser till hur få vi är och flyg och storindustri är inkluderat så har det naturligtvis mycket stor inverkan när det slås ut på varje individ."

Miljöminister Guðmundur Ingi Guðbrandsson i RÚV om att det isländska näringslivet svarar för de största koldioxidutsläppen per capita inom EU och Efta - läs mer här.

Ny kommuninvånare tar hand om flygplatsen i Gjögur

Skolan är stängd och butiken är nedlagd. Men flygplatsen i Gjögur i Árneshreppur försvinner inte trots att det par som länge skött trafiken flyttat från kommunen. Ansvaret övergick vid månadsskiftet till Guðlaugur Agnar Ágústsson. Det uppger Litlihjalli. Han är sedan tidigare den som plogar flygplatsens enda bana under vinterhalvåret.

De senaste åren har många flyttlass gått från Árneshreppur. Islands minsta kommun har nu bara drygt 40 invånare - och knappt hälften av dem bor i Árneshreppur året runt. Utflyttningen har fått stora effekter på den sista kvarvarande samhällsservicen i kommunen. Skolan är stängd eftersom det bara finns en elev. Och lanthandeln bommade nyligen igen för gott.

Ett av de flyttlass som gått från Árneshreppur var Sveindís Guðfinnsdóttirs och Hávarður Benediktssons. I höstas gjorde de sig av med fåren och flyttade från gården Kjörvogur till Hólmavík. Ett av skälen till flytten var att de ansåg att förutsättningarna för att bo i Árneshreppur blivit allt sämre.

Sveindís Guðfinnsdóttir var huvudansvarig för flygplatsen i Gjögur. Under vinterhalvåret - när den enda bilvägen i regel är oframkomlig - är de två veckoliga flygen till Reykjavík kommunens enda förbindelse med omvärlden. Med flyget kommer också post, livsmedel och andra varor.

Men parets flytt betyder inte att flygtrafiken försvinner. Guðlaugur Agnar Ágústsson, bonde på Steinstún, tar enligt Litlihjalli över som ansvarig för flygplatsen i Gjögur. Han är den som bland annat kommer att hantera passagerare, gods och kommunikation med flygbolaget Ernirs piloter.

Det här betyder att Guðlaugur Agnar Ágústsson kommer att tillbringa mer tid på flygplatsen. De senaste två åren har han varit ansvarig för snöröjningen i Gjögur. Det är något han kommer fortsätta med.

Tidigare har flygplatsbolaget Isavia deltidsanställt flygplatspersonal på landsbygden. Nu har han i stället fått uppdraget som egenföretagare. Vid behov kommer han att anlita Hulda Björk Þórisdóttir för kommunikation med flyg på väg till och från Gjögur. Bägge har utbildats av Isavia, rapporterar Litlihjalli.

Här kan du läsa mer om utflyttningen från Árneshreppur.

57 stoppade med falska id-handlingar i Keflavík

57 personer har hittills i år stoppats med förfalskade id-handlingar på flygplatsen i Keflavík. De flesta resenärerna ville fortsätta till Kanada, Irland eller Storbritannien. Vanligast var att id-handlingarna var förfalskade från grunden. Näst vanligast var att resenärer försökte utnyttja en annan persons pass. Det uppger polisen på Suðurnes.

Under årets nio första månader var det 57 personer som stoppades med falska id-handlingar när de reste in på flygplatsen i Keflavík. Det är något färre än under samma period förra året. Då var det 61 personer som avslöjades med falska handlingar.

Arton av dessa resenärer hade för avsikt att fortsätta till Kanada. Vidare var femton på väg till Irland, fjorton till Storbritannien och en till USA. Nio personer hade Island som slutdestination.

Bara en av de passagerare som stoppades med falska dokument reste in från ett land utanför Schengen-samarbetet.

I hela 29 fall rörde det sig om id-handlingar som var helt och hållet förfalskade. Tretton personer försökte ta sig igenom passkontrollen genom att utnyttja en annan persons id-handlingar. Vidare var det tolv id-handlingar som hade manipulerats och tre som var ogiltiga.

Det vanligaste var att det rörde sig om förfalskade dokument som påstods vara italienska eller grekiska. De utnyttjades i stor utsträckning av albaner.

Även om antalet resenärer med falska pass minskar något så är det allt oftare som polisen på olika sätt ingriper mot resenärer. Bara i år har polisen tagit hand om 70 personer utan id-handlingar. Under hela förra året var motsvarande antal 91 personer. Men så sent som 2014 gjorde polisen bara fjorton sådana ingripanden.

Dessutom ökar antalet passagerare som inte får resa in till Island. Under de nio första månaderna i år var det 103 personer som stoppades på flygplatsen i Keflavík. Det rör sig om personer som inte har giltiga resedokument, inte har visum, inte får resa in i Schengen-zonen eller har uppehållit sig för länge på Island. Under hela 2017 var antalet som stoppades av dessa skäl bara 54.

Dagens citat

"That's where the influence of this office sort of, yeah, got the better of me. ... As much as I do not like pineapple on pizza, the individual freedom of having the topping of your choice overrides that."

President Guðni Th. Jóhannesson i CBC om hur han fick internationell uppmärksamhet när han under ett besök på en skola skämtade om att han ville förbjuda ananas som pålägg på pizza - läs mer här.

fredag 16 november 2018

Dj Flugvél og geimskip blir dataspel

Dj Flugvél og geimskip - vars enda medlem är Steinunn Harðardóttir - är sannolikt en av Islands mest förunderliga artister. Nu är det inte bara den dataspelsliknande musiken som tar lyssnaren ut i rymden. Nu har Dj Flugvél og geimskip också blivit ett dataspel. Den som lyckas ta sig igenom samtliga nivåer belönas med en ny låt. Du hittar spelet här.

Ryssland lättar på kraven för isländskt flyg till Asien

Trots allt större efterfrågan blir det inget isländskt direktflyg till Kina, Japan eller Sydkorea. Ryssland ger inte klartecken till Icelandair eller Wow Air att använda ryskt luftrum genom Sibirien. Och att flyga utanför ryskt luftrum gör sträckorna för långa. Men vid ett möte i förra veckan lättade Ryssland lite på kraven, rapporterar Túristi.

Kineser har de senaste åren växt till en av de största turistgrupperna på Island. Ökningen har kommit trots att det inte finns något direktflyg mellan länderna. Många kinesiska turister reser i stället via Helsingfors eller Stockholm.

Även japaner och sydkoreaner besöker Island i allt större utsträckning. Inte heller till något av dessa länder finns direktflyg.

Något direktflyg till östra Asien är heller inte på gång. Under förra året träffades representanter för Island och Ryssland vid flera tillfällen för att diskutera tillstånd att använda ryskt luftrum. Hittills har samtalen inte lett till några resultat. Och några formella samtal har enligt Túristi inte ägt rum det senaste året. Det har sedan dess bara förekommit informella diskussioner.

Att passera ryskt luftrum och ta vägen över Sibirien anses vara nödvändigt. Att flyga runt det ryska luftrummet gör att flygtiden till Kina, Japan och Sydkorea blir mycket längre. Varken Wow Air eller Icelandair har hittills betraktat omvägen som något realistiskt alternativ.

För att tillåta flyg genom ryskt luftrum har Ryssland tidigare ställt krav på att isländska bolag börjar flyga till Ryssland. Någon sådan trafik finns inte i dag. Icelandair flög mellan Keflavík och Sankt Petersburg somrarna 2013 och 2014. Beläggningen var dock för dålig för att fortsätta trafiken. Isländska bolag har dock tillstånd till upp till sju turer i veckan till Ryssland.

Den enda direktlinjen mellan Ryssland och Island i dag är lågprisbolaget S7:s flyg mellan Moskva och Keflavík. Linjen invigdes i somras med en tur i veckan. Nästa sommar blir det två avgångar i veckan, skriver Túristi.

Något avtal om mellan Island och Ryssland om flygtrafik är inte nära. Men i förra veckan försvann enligt Túristi ett hinder på vägen. Under ett möte mellan länderna - där det främst var handelsfrågor som diskuterades - tog Island också upp passage genom ryskt luftrum.

Den här gången var svaret mer positivt. Något tillstånd till att använda den eftertraktade sträckan över Sibirien finns fortfarande inte, men Ryssland slopade motkravet på att isländska bolag måste börja flyga till ryska flygplatser för att få använda ryskt luftrum för flyg till Asien.

I december börjar dock Wow Air flyga till Asien från Keflavík. Då invigs linjen till indiska New Delhi. Den sträckan kräver dock ingen passage genom ryskt luftrum.

Nato-styrkor på Island varje dag de tre senaste åren

De tre senaste åren har det varje dag funnits Nato-styrkor vid flygplatsen i Keflavík. Närvaron har ökat kraftigt sedan 2007. Luftrumspatrullering, övningar och ubåtsövervakning är de vanligaste aktiviteterna bland de utländska styrkor som tillfälligt stationeras på Island. Det är framför allt amerikanska trupper som kommer till Keflavík.

Hösten 2006 avvecklades Nato-basen i Keflavík. Då försvann också de sista permanenta Nato-styrkorna. Försvarsorganisationen behöll dock ett säkerhetsklassat område inne på den gamla basen och flera hangarer avsedda för stridsflyg.

Nedläggningen kom under en period när USA betraktade krigshotet från Ryssland som historiskt lågt. Island ansågs därmed närmast ha spelat ut sin roll för Nato. USA såg inte längre något behov av att från Island kunna övervaka flyg, ubåtar och andra fartyg i Nordatlanten.

Men sedan dess har säkerhetsläget förändrats. För första gången sedan nedläggningen investerar nu USA i Nato-området i Keflavík. Det är en hangar som byggs om för 1,3 miljarder isländska kronor. Hangaren byggs om för att kunna ta emot ubåtsövervakningsplan av modellen P8.

Just P8 har blivit en vanlig syn i Keflavík. USA har 59 plan av denna typ. Av dessa finns i genomsnitt åtta på Island.

Året efter nedläggningen fanns Nato-trupper bara i Keflavík under sjutton dagar. Då rörde det sig om deltagare i två olika övningar.

Sedan dess har närvaron ökat från år till år. Den amerikanska bedömningen av säkerhetsläget har förändrats i samma takt som relationerna mellan USA och Ryssland förändrats. Island är åter strategiskt intressant för Nato.

De tre senaste åren har det alltså dagligen funnits Nato-styrkor på plats i Keflavík. Luftrumspatrullering, övningar med Nato-länder och andra allierade samt ubåtsövervakning är de vanligaste aktiviteterna för de trupper som tillfälligt stationeras på Island.

Ubåtsövervakningen började först 2014. Då pågick den i totalt 21 dagar. Förra året hade antalet stigit till 153 dagar. Dessutom fanns personer som jobbade med ubåtsövervakningen på Island under 209 dagar.

Informationen finns i ett interpellationssvar från utrikesminister Guðlaugur Þór Þórðarson på en fråga från Gröna vänsterns Andrés Ingi Jónsson.

Här kan du läsa mer om Natos intressen i Keflavík.

Dagens citat

"Han är killen som kommer på mötet med Excel-dokumentet och helt enkelt äger mötet. Finansministern är teflonmänniskans arketyp. Inget negativt fastnar på honom. Han bara rensar ogräset och bakar tårtor externt medan han internt är dödens komplottmakare och kan ta sig ut ur helt omöjliga förhållanden och stå kvar som segrare. Det är helt fantastiskt att beskåda detta. Jag tror att han borde ha varit fotbollsspelare - han är nämligen lika bra i anfall som i försvar."

Birgitta Jónsdóttir, tidigare alltingsledamot för Piratpartiet, skriver i Stundin om finansminister Bjarni Benediktsson.

torsdag 15 november 2018

Jón Gnarr förstör konstverk han fick av Banksy


När Jón Gnarr blev borgmästare i Reykjavík vände han sig till konstnären Banksy. Genom en mellanhand fick han en fil med ett konstverk som han kunde skriva ut och hänga på väggen i kontoret i rådhuset. Det han fick var en lätt modifierad version av ett tidigare verk.

De senaste dagarna har konstverket varit något av en följetong i isländska medier. Det började när Jón Gnarr i sociala medier visade ett foto från hemmet. I bakgrunden fanns Banksys verk.

Jón Gnarr berättade att han tagit det med sig när han slutade som borgmästare. Eftersom det rörde sig om en personlig gåva ansåg han inte att det tillhörde kommunen. Dessutom hade han för egna pengar sett till så att det hamnade på en aluminiumplatta som han kunde hänga på väggen.

I mediernas rapportering ställdes det bland annat frågor om Jón Gnarrs rätt till konstverket och om han borde ha skattat för det. Själv sade han att han inte längre hade någon glädje av verket. I samråd med hustrun bestämde han sig för att förstöra det. Han ville inte sälja det och skänka pengarna till välgörande ändamål eftersom det skulle stå i strid med konstnärens vilja.

Twitter har Jón Gnarr visat upp sina funderingar om verkets framtid. Och nyligen visade han också upp hur det gick till när han såg till så att det förstördes.

Nytt flygfält kan bli granne med flygplatsen i Bakki

Bara 1,5 kilometer från flygplatsen i Bakki kan ett nytt flygfält bli verklighet vid Guðnastaðir. Härifrån vill Arctic Wings börja flyga mellan fastlandet och Västmannaöarna. Samma sträcka flyger i dag Atlantsflug från Bakki. Men Atlantsflug har i dag ett avtal om flygplatsen i Bakki som gör att inga konkurrenter släpps in.

Bakki på södra Island är det snabbaste sättet att ta sig över till Västmannaöarna. Här är avståndet till Hemön bara en dryg mil. Flygturen tar bara sex minuter.

I dag finns ingen reguljär flygtrafik mellan Bakki och Västmannaöarna. I stället trafikeras sträckan med små plan som gör att det inte behövs så många passagerare för att lyfta. Under storhelger - och inte minst under sommarfestivalen Þjóðhátíð - går planen i skytteltrafik mellan ögruppen och fastlandet.

Atlantsflug är det bolag som i dag flyger från Bakki till Västmannaöarna. Bolaget hyr flygplatsen och behöver inte släppa in några konkurrenter.

Arctic Wings, ett annat litet flygbolag, vill börja trafikera samma sträcka. Eftersom bolaget är utestängt från Bakki vill Arctic Wings i stället bygga ett flygfält vid gården Guðnastaðir. Härifrån är avståndet till Bakki bara 1,5 kilometer.

Att valet fallit på just Guðnastaðir beror på att markägaren också är delägare i Arctic Wings. Planen är att bygga en 1 100 meter lång och 80 meter bred bana. Underlaget blir gräs. Banan kommer att ligga inom fastigheten Guðnastaðir och grannfastigheten Skækill.

De föreslagna ändringarna i detaljplanen innebär inga större förändringar när det gäller själva markanvändningen. I området finns i dag gräsbevuxna områden som ska användas till banan. Det finns dessutom jordbruksfastigheter som kan användas för flygplan och passagerare.

Förslaget har hittills fått klartecken från de kommunala instanserna i Rangárþing eystra. Enligt kommunen innebär ett flygfältsbygge inga direkta negativa konsekvenser för landskapet. Inte heller medför det några åtgärder som inte kan återställas.

Synpunkter på förslaget ska lämnas in till kommunen senast den 24 december i år.

Nytt isländskt miljöparti kan utmana Gröna vänstern

Gröna vänstern ansåg det vara självklart att riva upp förbudet mot laxodlingar i Arnarfjörður. Nu vill miljöorganisationen Landvernd få Eftas tillsynsmyndighet ESA att ogiltigförklara den lag som regeringen instiftade för att odlingarna skulle kunna fortsätta. Och i kulisserna pågår diskussioner om att grunda ett nytt miljöparti.

Att gå i koalition med Självständighetspartiet och Framstegspartiet var ett beslut som delade Gröna vänstern. Partiet har av tradition en vänsterinriktad landsbygdsfalang och en grön storstadsfalang. Och för storstadsväljarna har Självständighetspartiet alltid varit den politiska huvudmotståndaren. När det gäller landsbygdsfrågor har partierna mer gemensamt.

Sedan regeringen tillträdde för snart ett år sedan har stödet för Gröna vänstern nästan halverats. Om inte opinionssiffrorna vänder kan Katrín Jakobsdóttir stå inför sin första stora utmaning som partiledare sedan hon övertog ordförandeskapet 2013.

Både bland väljare och medlemmar finns ett utbrett missnöje med Gröna vänsterns agerande i regeringsställning. Många anser att partiet har gått med på för många och för svåra kompromisser för att inte riskera koalitionens framtid.

Missnöjet är väl känt inom partiledningen. Gröna vänstern har lanserat en webbplats enbart för att lyfta fram politiska framgångar. Partiet har också gett Gallup uppdraget att undersöka hur väljarna ser på den politik som Gröna vänstern bedrivit i regeringsställning det senaste året.

Tidigare i höstas rev en överklagandenämnd upp tillstånden för Fjarðalax och Arctic Sea att ha laxodlingar i Arnarfjörður. Tillstånden hade inte föregåtts av tillräckliga miljöprövningar. Plötsligt stod bägge odlingarna inför ett till synes oundvikligt nedläggningsbeslut.

Men regeringen räddade företagen. Fiskeminister Kristján Þór Júlíusson tog fram en lag som gav honom möjlighet att ge tillfälliga tillstånd i tio månader. De kan dessutom förlängas i ytterligare tio månader. Totalt fick alltså Fjarðalax och Arctic Sea en frist på tjugo månader.

Mängder av lax har redan smitit från odlingarna i Arnarfjörður och spridit sig till älvar långt bort. På sikt kan de utgöra ett direkt hot mot den vilda laxen.

Gröna vänstern stod alltså bakom regeringens linje om att runda överklagandenämndens beslut med syftet om att genom nya lagar kunna göra laxodlingarna permanenta. Frågan delar partiets storstads- och glesbygdsväljare. I glesbygd anser många att de jobb som odlingarna skapar är nödvändiga för bygdens framtid. I städerna är det åtskilliga som befarar att odlingarna kommer att ha förödande konsekvenser för miljö och natur.

Kristján Þór Júlíusson delade ut två tillfälliga tillstånd den 5 november. Nu väljer alltså miljöorganisationen Landvernd enligt ett pressmeddelande att ta saken till ESA, Eftas tillsynsmyndighet.

Enligt Landvernd är agerandet lagvidrigt. Island har genom internationella överenskommelser förbundit sig till en process som gör beslut möjliga att överklaga. Det går inte i det här fallet. Dessutom drevs lagändringen igenom så snabbt att Landvernd och andra inte hann lämna synpunkter på förslaget. Vidare hävdar Landvernd att regeringen har inkräktat på överklagandenämndens självbestämmande.

Auður Anna Magnúsdóttir, vd för Landvernd, säger till RÚV att många är förvånade över att Gröna vänstern inte försökte stoppa lagen. Partiets agerande har skapat ett missnöje som nu gör att det har börjat föras diskussioner om att grunda ett nytt miljöparti på Island:
"Det är en del sonderingar i gång men jag vet inte om det blir något av det."
Om Island får ett nytt grönt parti är syftet klart. I så fall handlar det enligt Auður Anna Magnúsdóttir om att få upp miljöfrågorna på dagordningen och att sätta press på de övriga partierna.

Gröna vänstern har de senaste åren varit det enda isländska partiet som haft en tydlig miljöprofil. Islandsrörelsen bildades 2007 som ett miljöparti till höger om den politiska mitten. I alltingsvalet samma år fick partiet 3,3 procent och nådde därmed inte femprocentsspärren. Inför valet 2009 var inte utsikterna bättre. Islandsrörelsen valde i stället att ansluta sig till Socialdemokraterna.

Höger-gröna var ett annat kortlivat initiativ som aldrig var i närheten av ta mandat i alltinget. Här rörde det sig om en ideologisk blandning av nyliberalism, nationalism och miljöhänsyn. När partiet lades ned 2016 var det genom en anslutning till främlingsfientliga Isländska folkfronten.

Här kan du läsa mer om turerna kring laxodlingarna i Arnarfjörður.

Dagens citat

"Jag tror definitivt att Icelandair vet det. De behöver tillmötesgå sina kunder och kan inte börja utsätta oss för ocker på nytt. Det finns i så fall nog av flygbolag som kan utöka sin marknadsandel här."

Brynhildur Pétursdóttir, vd för Neytendasamtöknin, säger i RÚV att hon inte tror att Icelandairs köp av Wow Air behöver leda till dramatiskt höjda biljettpriser - läs mer här.

onsdag 14 november 2018

Får går på vårdcentral i Eskifjörður


Tre oväntade gäster dök upp på vårdcentralen i Eskifjörður i måndags. En tacka och två lamm traskade förbi alla vårdköer och klev in när de automatiska dörrarna öppnade sig. Turismföretagaren Sævar Guðjónsson berättar i Austurfrétt att fåren gäckat alla som försökt fånga dem de senaste månaderna - och en av dem vrickade foten och hamnade just på vårdcentralen i ett misslyckat försök.

Sævar Guðjónsson lyckades fånga fåren på film när han passerade vårdcentralen. Austurfrétt har dessutom en bild tagen av Guðrún Margrét Björnsdóttir. Den visar hur de tränger ihop sig i ett hörn i ett utrymme innanför entrédörrarna.

Han säger i Austurfrétt att han var på väg till Reyðarfjörður för ett möte när han fick syn på fåren från vägen. Sævar Guðjónsson lyckades precis få upp mobiltelefonen innan de passerade dörrarna:
"Jag trodde knappt mina ögon när jag såg dem storma in. ... De här fåren har retat folk hela hösten. Det har gjorts några försök att få tag på dem men utan framgång. Dessutom vrickade en som skulle fånga in dem foten när han följde efter dem och hamnade på vårdcentralen, så allt detta är halvt komiskt."
Facebook skämtar Sævar Guðjónsson om att fåren kanske kom för att titta till den man som vrickat foten i jakten på dem.

Konstgjord gejser i Reykjavík kan vakna till våren

I sex år har den konstgjorda gejsern Strókur slumrat. Men till våren hoppas Gunnar Gunnarsson, vd för Perla norðursins, att den ska få nytt liv. Att väcka den har dock visat sig vara svårare än väntat. Den behöver nämligen kokande vatten för att eruptera. Och det gör processen både komplicerad och dyr, skriver Morgunblaðið.

Sommaren 1991 invigdes Perlan i Reykjavík. Byggnadens arkitektur och läget på Öskjuhlíð gjorde Perlan till en av stadens främsta landmärken. Den vilar på sex tankar som rymmer 24 miljoner liter varmvatten.

Sju år senare byggde det kommunala energibolaget Orkuveita Reykjavíkur en konstgjord gejser utanför Perlan. Gejsern fick namnet Strókur och skapades med de riktiga gejsrarna Strokkur och Geysir som förebild.

Strókur var - tillsammans med en annan konstgjord gejser inomhus - en av de attraktioner som lockade besökare till Perlan. Men 2012 stoppade kommunen vattentillförseln. Kommunen hade då köpt byggnaden av Orkuveita Reykjavíkur som då befann sig i djup ekonomisk kris. Kommunen ansåg helt enkelt att Strókur var för dyr i drift.

Sedan dess har inte mycket hänt. Kommunpolitiker har vid olika tillfällen talat om att väcka liv i Strókur, men diskussionerna blev aldrig verklighet.

Nu finns Perla norðursins, en utställning om bland annat natur och norrsken, i byggnaden. Gunnar Gunnarsson, bolagets vd, säger i Morgunblaðið att han vill återuppväcka Strókur. Men precis som för kommunen är det inte helt enkelt att ordna detta:
"Problemet är att vi behöver kokande hett vatten för att kunna driva denna gejser."
Perla norðursins hade förhoppningar om att kunna starta Strókur på nytt redan under 2018. Den tidsplanen höll inte. Nu hoppas Gunnar Gunnarsson enligt Morgunblaðið i stället att det ska kunna bli nypremiär strax efter årsskiftet:
"Jag siktar på att låta den eruptera före våren."
Här kan du läsa mer om Strókur.

Kräver erkännande av turkiskt folkmord på armenier

Erkänn det turkiska folkmordet på upp till 1,5 miljoner armenier som pågick mellan 1915 och 1917. Det kräver elva alltingsledamöter i en motion. Det är fjärde gången som ett liknande förslag läggs fram - men det är första gången som så många politiker står bakom det. Ett skäl till att erkänna folkmordet är enligt undertecknarna att bidra till att förhindra liknande händelser i framtiden.

Allt fler länder erkänner det turkiska folkmordet på armenier mellan 1915 och 1917. Det exakta antalet offer är inte känt. Mellan 600 000 och 1 500 000 armenier dödades under en tid då förföljelserna kulminerade.

Folkmordet var inte starten på övergreppen. När armenier 1894 gjorde uppror mot det turkiska styret blev reaktionerna våldsamma. Tiotusentals människor dödades - bland annat på grund av deras religiösa tro.

Allt fler länder och institutioner har de senaste åren erkänt folkmordet. Reaktionerna från Turkiet har varje gång varit mycket skarpa. Turkiet har bland annat kallat hem ambassadörer i protest mot sådana beslut.

För fjärde gången läggs nu ett förslag i alltinget om att erkänna folkmordet. Första gången var våren 2012. Då var förhoppningen om att erkännandet skulle genomföras senast 2015 - alltså hundra år efter startskottet för dödandet.

Men förslaget fick inte majoritet i alltinget. Det undertecknades av tre medlemmar från Rörelsen och två politiska vildar. En av dem var Margrét Tryggvadóttir som då representerade Rörelsen. I dag är hon ersättare i alltinget för Socialdemokraterna. Hon är den första undertecknaren av förslaget.

Den här gången är det elva alltingsledamöter som ställt sig bakom förslaget. Det är det högsta någonsin.

I motionen skriver de att det är viktigt att minnas offren. Och det görs enligt politikerna bäst om de hedras genom ett erkännande av folkmordet. Det turkiska agerandet under konflikten beskrivs i förslaget som ett brott mot mänskligheten.

Men det handlar inte bara om ett symboliskt erkännande. Undertecknarna anser att förslaget har relevans även i dag. De skriver i motionen att Adolf Hitler inför andra världskrigets start talade om just folkmordet på armenier.

Han tog avsaknaden av ett ingripande från världssamfundet som ett tecken på att han själv skulle kunna genomföra och rättfärdiga något liknande. Och han skulle kunna göra det utan att riskera kritik.

Undertecknarna kommer från Socialdemokraterna, Piratpartiet, Renässans och Gröna vänstern.

Här kan du läsa mer om det första förslaget att erkänna folkmordet.

Dagens citat

"Jag är inte säker på att detta köp blir av när man har tittat på läget hos Wow. ... Situationen där är säkerligen mycket allvarlig så jag tror att vissa svagheter kan uppenbara sig så detta är inte alls avgjort. Valet som man uppenbarligen har ställts inför att antingen går bolaget i konkurs eller så köper Icelandair det."

Benedikt Jóhannesson, tidigare finansminister och grundare av Renässans, i RÚV om Icelandairs köp av konkurshotade konkurrenten Wow Air - läs mer här.

tisdag 13 november 2018

Prognos för norrsken på Island på ny hemsida

Allt fler turister reser till Island med en förhoppning om att få uppleva norrsken. För att det ska vara möjligt behöver förutsättningarna vara rätt. Även när aktiviteten är stor går det bara att se norrskenet när det inte är mulet. En ny hemsida vill guida både turister och reseledare till de bästa chanserna att få se norrsken.

Sæv­ar Helgi Braga­son, Ró­bert Helgi Braga­son ochAníta Haf­dís Björns­dótt­ir står bakom hemsidan Aurora Forecast. Själva håller de på med bland annat astronomi och meteorologi. En av dem är dessutom norrskensguide.

Syftet med den nya hemsidan är att kunna erbjuda uppdaterade norrskensprognoser. Dessa prognoser ska visa vägen till de platser och de tidpunkter då sannolikheten för att få uppleva norrsken är som störst. För att det ska vara möjligt krävs rätt kombination av aktivitet och en åtminstone någorlunda molnfri himmel.

När aktiviteten är stark och himlen är fri från moln kan norrsken ibland även ses inne i städerna. Men bäst förutsättningar har den som lämnar städernas ljus bakom sig och beger sig till platser på landsbygden där det saknas gatubelysning.

Sedan tidigare erbjuder även Veðurstofa Íslands en norrskensprognos.

Renässans växer till Islands tredje största parti

Renässans är för första gången det tredje största partiet på Island. I den senaste opinionsmätningen från Gallup ökar partiet till 10,8 procent - vilket är Renässans högsta siffra på två år. Samtidigt stärker Självständighetspartiet positionen som störst i landet. Självständighetspartiet går framåt medan tvåan Socialdemokraterna backar.

I den senaste opinionsmätningen från Gallup är förändringarna små. Men den befäster det politiska läge som varit rådande de senaste månaderna. Fyra av åtta partier i alltinget - Gröna vänstern, Centerpartiet, Renässans och Piratpartiet - samlar alla omkring 10 procent av väljarna. Styrkeförhållandena har på sistone varit ovanligt jämna.

Självständighetspartiet behåller och stärker positionen som Islands största parti. Nu har partiet stöd av 25,8 procent av väljarna, en uppgång med 1,2 procentenheter jämfört med den mätning som gjordes för en månad sedan.

Avståndet ned till tvåan Socialdemokraterna växer. Socialdemokraterna backar till 17 procent, en nedgång med 2,3 procentenheter. Siffran är dock den fjärde högsta i år.

För första gången är nu Renässans Islands tredje största parti. Det handlar dock inte om någon kraftig framgång i opinionen - utan i stället är det traditionellt större partier som Gröna vänstern och Piratpartiet som ligger på förhållandevis låga nivåer.

Renässans får 10,8 procent, en ökning med 0,1 procentenheter. Så stort har stödet för partiet inte varit på två år.

Ytterligare tre partier har stöd av lite drygt 10 procent av väljarkåren. Gröna vänstern ökar med 0,3 procentenheter till 10,6 procent. Även Piratpartiet får 10,6 procent, en tillbakagång med 0,9 procentenheter. Centerpartiet åtnjuter nu det starkaste stödet hos Gallup någonsin. Partiet ökar med 0,5 procentenheter till 10,3 procent.

Framstegspartiet sjönk i förra mätningen till 6,6 procent - partiets sämsta siffra hos Gallup sedan mätningarna började 2004. Nu bryter Framstegspartiet den negativa trenden och ökar med 0,6 procentenheter till 7,2 procent.

För femte månaden i följd klarar Folkets parti femprocentsspärren till alltinget. Partiet får 6,2 procent, en uppgång med 0,3 procentenheter. Det är den högsta noteringen på ett år.

Stödet för regeringen var i förra mätningen det lägsta sedan den tillträdde för snart ett år sedan. Nu är det något fler som säger sig stödja koalitionen mellan Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet. Det är 49,8 procent som står bakom regeringen, en uppgång med 1,2 procentenheter.

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

Staten vinner juridisk tvist om glaciärlagunen Jökulsárlón

Jökulsárlón tillhör isländska staten. Det är innebörden i en dom från Hæstiréttur Íslands som sätter punkt för en mångårig tvist både om ägarskapet och servicen vid en av landets populäraste turistattraktioner. Domstolen fastslår att staten utnyttjade sin förköpsrätt innan fristen hade löpt ut. Förlorare i tvisten är det privata bolaget Fögrusalir.

I juli 2017 meddelade dåvarande miljöministern Björt Ólafsdóttir att Jökulsárlón skulle införlivas i nationalparken Vatnajökull. Därmed skulle nationalparken sträcka sig från landets högsta punkt - toppen Hvannadalshnjúkur 2 110 meter över havet - till den lägsta - den 284 meter djupa Jökulsárlón - och från glaciär till hav.

Men Fögrusalir välkomnade inte steget. Juristen Hróbjartur Jónatansson kallade i RÚV beslutet för "rent maktmissbruk". I Morgunblaðið beskrev han det som "en brutal åtgärd" från statens sida.

Skälet till Fögrusalirs missnöje med beslutet var en pågående tvist om Fell, den fastighet där en stor del av glaciärlagunen Jökulsárlón ingår. Björt Ólafsdóttirs besked kom innan tvisten var slutgiltigt avgjord.

Det finns stora ekonomiska intressen i Jökulsárlón. Med omkring 700 000 besökare om året är glaciärlagunen av av Islands populäraste turistattraktioner. Den service som finns i dag är dock bara anpassad efter 200 000 besökare. Här finns det alltså möjlighet att investera.

Redan innan tvisten mellan staten och Fögrusalir bröt ut var fastigheten Fell skäl till juridiska dispyter. Kommunen Hornafjörður klubbade för flera år sedan en ny detaljplan för området. Den möjliggör utbyggnad av servicen vid Jökulsárlón.

Utbyggnaden strandade dock på ett splittrat ägande och en uthyrning med ensamrätt till ett bolag. Eftersom ägarsituationen bedömdes som olöslig såldes fastigheten på auktion i november 2016. Då betalade Fögrusalir 1,52 miljarder isländska kronor för Fell.

Fögrusalir fick den 4 november 2016 besked om att bolaget lagt det högsta budet. Samma dag informerades staten om att den hade fem dagar på sig att använda sin förköpsrätt enligt fastighetslagen. Staten ansåg dock att det var naturvårdslagen som skulle tillämpas - och där är fristen 60 dagar.

Sysselmannen gick på statens linje och förlängde fristen. Reglerna tolkades som att fristen skulle börja gälla den 11 november, den dag då Fögrusalir betalade för köpet.

Därefter dröjde det till den 8 januari 2017 innan regeringen meddelade att staten tänkte använda sin förköpsrätt. Fögrusalir ansåg att fristen hade löpt ut. Bolaget hävdade att den började löpa redan den 4 november 2016. Regeringen ansåg i stället att den skulle räknas från den 11 november.

Staten fick rätt när affären prövades i Héraðsdómur Suðurlands. Fögrusalir överklagade till Hæstiréttur Íslands. Även där fick staten rätt. Domstolen anser att det är de tidsramar som anges i naturvårdslagen som ska gälla och att fristen ska räknas från den dag då köpet gick igenom, alltså den 11 november 2016.

Domen innebär att staten utnyttjade sin förköpsrätt i tid. Fastigheten Fell tillhör alltså isländska staten. Hela fastigheten - inklusive Jökulsárlón - ingår därmed alltjämt i nationalparken Vatnajökull. Prislappen blir 1,52 miljarder isländska kronor.

Fögrusalir ska stå för rättegångskostnader på 1 miljon isländska kronor.

Här kan du läsa mer om striden om Jökulsárlón och här kan du läsa domen i sin helhet.

Dagens citat

"Södra Island är ett storslaget område men enligt min mening har det nått bristningsgränsen. Turisterna har blivit för många och om antalet ökar ytterligare så kommer det att förstöra upplevelsen för gästerna. Det behöver vidtas åtgärder för att styra turisterna in i andra delar av landet, till exempel Västfjordarna och östra Island."

Hotellföretagaren Björn Nygaard Kers i DV om turismens utveckling på Island.

måndag 12 november 2018

Över 75 000 besökare till vulkankratern Grábrók

Över 75 000 personer har besökt vulkankratern Grábrók på västra Island under det senaste året. Det visar statistik från Umhverfisstofnun som nu har börjat räkna antalet besökare. Grábrók bildades under ett vulkanutbrott för omkring 3 400 år sedan. Trappor finns upp till den 170 meter höga kratern.

För ett år sedan installerade Umhverfisstofnun en räknare vid Grábrók för att kunna föra statistik över antalet besökare. Från den 6 november 2017 och ett år framåt var det 75 185 personer som besökte Grábrók. Det är första gången som det görs en liknande kartläggning.

Även om det i regel bara talas om Grábrók finns tre olika vulkankratrar i området. Den största är den 170 meter höga Stóra-Grábrók som ofta kallas enbart Grábrók. Här finns trappor upp till toppen. Dessutom finns de betydligt mindre Litla-Grábrók och Grábrókarfell. Litla-Grábrók har nu nästan försvunnit.

Området fridlystes 1962. De tre vulkankratrarna bildades under ett utbrott som rasade för omkring 3 400 år sedan. De ingår i ett vulkaniskt system som sträcker sig långt västerut ut på Snæfellsnes.

Ny väg över Veiðileysuháls dröjer minst fyra år till

För tio år sedan kom det första löftet om en helårsväg över Veiðileysuháls. Nästa löfte från politikerna i alltinget var att vägen skulle stå klar i år. Men några pengar blev det inte den gången heller. Nu finns planer på en ny väg över passet med byggstart 2022. Frågan är då hur många personer som fortfarande kommer att bo kvar i Árneshreppur.

Árneshreppur i Västfjordarna är Islands mest ensligt belägna kommun. Där den asfalterade vägen tar slut vid Bjarnarfjörður är det åtta mil på slingrande och dålig grusväg fram till kommunens hjärta i Norðurfjörður.

I dagsläget är det bara ett fyrtiotal personer som är folkbokförda i Árneshreppur. Många av dem bor dessutom inte i kommunen hela året. I vinter kommer det att vara färre än 20 personer som bor i kommunen. Det är det lägsta antalet sedan regionen befolkades under sent 800-tal och tidigt 900-tal.

Utflyttningen från kommunen har egentligen pågått ända sedan sillen försvann på 1940-talet. Och sedan sillfabriken i Djúpavík stängde 1954 har det inte funnits någon större arbetsgivare i kommunen. Sysselsättningen har de senaste årtiondena dominerats av fårbönder och några enstaka fiskare.

Ändå är befolkningskrisen nu allvarligare än någonsin tidigare. För första gången finns stora frågetecken för kommunens framtid. Många av dem som flyttar från Árneshreppur gör det för att de anser att förutsättningarna för att stanna är för dåliga. I år har den enda butiken i kommunen stängt. Dessutom har skolan lagts ned eftersom det bara fanns en elev kvar.

Förhoppningar finns om att någon ska öppna en butik på nytt till sommaren. I vinter får invånarna klara sig utan någon dagligvaruhandel. De närmaste livsmedelsbutikerna ligger i Hólmavík och Drangsnes. När någon har vägarna förbi brukar de ta upp beställningar från andra kommuninvånare genom Facebook.

Kommunikationerna har länge varit en nyckelfråga. Under vinterhalvåret är ofta invånarna avskurna från omvärlden eftersom den enda landvägen till kommunen är oframkomlig. Den plogas - om det inte är för mycket snö - bara två gånger i veckan. Ofta är det laviner som stänger vägen. Och från 5 januari till 20 mars plogas den inte alls.

Innan finanskraschen drabbade Island hösten 2008 fanns det löften om både bättre snöröjning och en ny väg över Veiðileysuháls, den sträcka som är mest utsatt och oftast snöar igen. Men det belopp som utlovades 2008 frös inne 2009 när krisen kommit och mängder av planerade infrastruktursatsningar frös inne.

I infrastrukturplanen för 2015 till 2018 utlovades 700 miljoner isländska kronor till Veiðileysuháls. Pengarna skulle ha kommit 2016. Men infrastrukturplanen var inte finansierad och löftet sveks ännu en gång.

Nu har alltinget klubbat ännu en ofinansierad infrastrukturplan. Där sägs det att ett vägbygge vid Veiðileysuháls ska komma i gång 2022.

Kommuninvånarna har gång på gång protesterat mot att ständigt bli bortprioriterade. Nyligen skickade kommunfullmäktige ett brev till kommunikationsminister Sigurður Ingi Jóhannsson. Än så länge har inte det resulterat i någon kursändring i vägfrågan från regeringens sida.

Kommunalrådet Eva Sigurbjörnsdóttir säger till Vísir att de bristande kommunikationerna har varit avgörande för den negativa befolkningsutvecklingen. Med en ordentlig väg hade barnfamiljer kunnat bo kvar i Árneshreppur:
"Veiðileysuháls har behandlats styvmoderligt och aldrig fått det som utlovats. ... Det är som en kalldusch för alla dessa människor. Vi hoppas alltid. Vi förlorade en mängd unga människor år 2016 bara på grund av kommunikationerna. Det står helt klart. Det var tre unga bönder som flyttade härifrån 2016 och två av dem hade barn. Det är en sorgeprocess som vi fortfarande inte har tagit oss ur. ... Detta är bara sorgligt. Man mister liksom modet. Det är ett helt bedrövligt budskap från myndigheterna."
Här kan du läsa mer om utflyttningen från Árneshreppur.

Vill sluta kalla politiker i alltinget för högt ärade

Att tilltala alltingsledamöter med háttvirtur þingmaður och ministrar med hæstvirtur ráðherra är föråldrat och verklighetsfrämmande. Det hävdar fem socialdemokrater och piratpartister i en motion. De vill därför slopa traditionen om att tilltala ministrar och ledamöter som högt ärade. Men alla kollegor i alltinget håller inte med.

Redan hösten 2010 slutade Rörelsens Margrét Tryggvadóttir att använda tilltalen háttvirtur þingmaður och hæstvirtur ráðherra. Hon motiverade valet med att hon förlorat förtroendet för politikerna i alltinget. Därför kunde hon inte längre tilltala dem som högt ärade.

Tre år senare var det Piratpartiets Jón Þór Ólafsson som gjorde myteri mot tilltalsnormerna. Inte heller han ansåg att politikerna i alltinget hade gjort sig förtjänt av att beskrivas som högt ärade. I stället använde han sig av herra, frú och fröken.

Nu är Margrét Tryggvadóttir ersättare i alltinget för Socialdemokraterna. Tillsammans med två partikamrater och två piratpartister står hon bakom ett förslag om att skrota de traditionella tilltalsformerna. Hon vill alltså att alltinget formellt ska förpassa dem till historien.

I förslaget skriver de att tilltalsformerna háttvirtur þingmaður och hæstvirtur ráðherra bara är konvention. De finns inte i någon lag. De vill alltså inte riva upp den lag som säger att den som står i talarstolen ska vända sig till talmannen. Den som talar om en annan ledamot ska nämna den vid namn.

Även i framtiden vill de att den som har ordet ska vända sig till talmannen. Andra ledamöter nämns vid namn. Det kan också talas om dem i tredje person.

De skriver i förslaget att de isländska traditionerna inte har någon motsvarighet i något annat nordiskt land. Där finns inga normer som säger att ledamöter och ministrar ska tilltalas som högt ärade.

Att tilltala politiker som högt ärade är enligt de fem förslagsställarna inte förenligt med dagens samhälle. Tilltalet är en rest från en tid då människor tillmättes olika värde efter social ställning. Inget säger att politikerna i alltinget på något sätt skulle vara förtjänt av ett sådant tilltal än andra yrkesgrupper.

Dessutom anser de att det är främmande för vanliga medborgare att politiker ska tilltalas som högt ärade. Tilltalet i sig kan innebära att uppfattningen om att många politiker saknar verklighetsförankring växer sig starkare. Det finns också exempel på att högt ärade använts i motsatt betydelse för att helt enkelt ironisera över folkvalda.

Men det är tveksamt om förslaget kommer att få majoritet. Tidigare försök att förändra tilltalsnormerna har inte varit framgångsrika.

Det kommer också annan kritik mot förslaget. Brynjar Níelsson, alltingsledamot för Självständighetspartiet, undrar om ersättaren Margrét Tryggvadóttir inte borde ha bättre saker att ägna sig åt när hon är i alltinget. Han dömer dessutom ut Piratpartiet som teknokrater. Hannes Hólmsteinn Gissurarson, professor i statsvetenskap vid Háskóli Íslands och självständighetspartist, anser att det är lämpligt om förändringarna bara skulle gälla Piratpartiet och Socialdemokraterna. Han anser att det finns skäl till att inte tilltala just dessa partiers ledamöter som högt ärade.

Här kan du läsa mer om debatten om tilltalsnormer i alltinget.

Dagens citat

"Varför har inte alltinget stadfäst den nya grundlagen? Förklaringen är uppenbar. För många alltingsledamöter livnär sig på diskriminering i fiskekvotsystemet och i valkretsindelningen, diskriminering och därav följande brott mot mänskliga rättigheter som den nya grundlagen ska kontrollera. För många alltingsledamöter livnär sig på hemlighetsmakeri och därav följande korruption. Folket i landet har till exempel inte tillgång till information om bankers (avskrivna) lån till politiker. För många alltingsledamöter pekar utan att blinka finger åt demokratin."

Þorvaldur Gylfason, professor i ekonomi vid Háskóli Íslands och ledamot av det grundlagsråd vars förslag till ny grundlag fortfarande inte blivit verklighet, i Fréttablaðið om alltingets grundlagsarbete.

söndag 11 november 2018

Dagens bonuscitat

"Folk känner till det skådespel som talarstolen är. Det som folk också säger är att det goda arbetet sker i nämnderna, men det är också skitsnack. Tyvärr."

Björn Leví Gunnarsson, alltingsledamot för Piratpartiet, i RÚV om sin syn på arbetet i alltinget.

Island har högsta utsläppen av koldioxid inom EU och Efta

Näringslivet på Island släpper ut 16,9 ton koldioxid per invånare. Utsläppen ökar snabbt - och för första gången har nu det isländska näringslivet de högsta utsläppen inom EU och Efta. Många andra europeiska länder har de senaste åren lyckats minska utsläppen. Island går i motsatt riktning. I takt med att flygtrafiken ökar är det troligt att utsläppen fortsätter skena. Det uppger Hagstofa Íslands.

En kraftig ökning av flygtrafiken, mer havstransporter och fortsatt omfattande bearbetning av metaller är förklaringen till att Island nu tar över täten i utsläppsligan inom EU och Efta. Under 2016 producerade näringslivet 16,9 ton koldioxid per invånare. Utsläppen minskade något efter finanskraschen, men har de senaste åren ökat snabbt.

En majoritet av länderna inom EU och Efta har lyckats vända utvecklingen och minska utsläppen. Hagstofa Íslands ser i dagsläget inga liknande möjligheter för Island. Eftersom turismen fortsatt att öka sedan 2016 är utsläppen från näringslivet i dag sannolikt ännu större.

Tvåa på listan är Luxemburg med utsläpp på 15,2 ton per invånare. Därefter följer Estland med 13,4 ton, Danmark med 12,9 ton och Nederländerna med 11,2 ton. Sverige återfinns på tjugofemte plats med utsläpp på 5,3 ton.

Island toppar inte bara listan. Utsläppen ligger också långt över EU-snittet. Medelvärdet inom näringslivet i unionen är 7,3 ton. Den siffran har varit oförändrad sedan 2014.

När det gäller koldioxidutsläpp från privatpersoner är Island däremot nära EU-genomsnittet. Här rör det sig om 1,73 ton per invånare. I EU är snittet 1,69 ton.

Hushållen i Luxemburg svarar för störst utsläpp med 2,91 ton per person. Därefter följer Irland 2,58 ton, Belgien med 2,46 ton, Schweiz med 2,2 ton och Nederländerna med 2,02 ton. Snittet i Sverige är 0,91 ton.

Även utsläppen från privatpersoner sjönk efter finanskraschen. De har därefter ökat i takt med att konjunkturen förbättrats.

Ny serie av jordskalv skakar Grímsey

Illustration: Veðurstofa Íslands
Över hundra jordskalv har inträffat nära Grímsey sedan i fredags kväll. De flesta skalven sker strax sydost om ön. Det kraftigaste skalvet i den nu pågående serien hade en magnitud på 3,0. Jordskalven har ingen koppling till vulkanisk aktivitet. Jordskalv i området är mycket vanliga eftersom kontinentalplattorna glider isär i området.

I februari i år började den mest omfattande jordskalvssvärmen på trettio år vid Grímsey. Inom loppet av tre veckor registrerades över femtusen jordskalv. Det största skalvet hade en magnitud på 5,2.

Då höjde civilförsvarsmyndigheten Almannavarnir beredskapen i området. Myndigheten ansåg att det fanns en risk för betydligt större skalv. Men jordskalvssvärmen ebbade ut utan att något riktigt stort skalv inträffade.

Grímsey ligger längs den så kallade Tjörnessprickzonen, ett område där kontinentalplattorna glider isär. Därför är jordskalv vanliga i området. Öborna är också vana vid ständiga skalv. Sent i går kväll hade fortfarande ingen Grímseybo kontaktat Veðurstofa Íslands om den nu pågående jordskalvssvärmen.

Den serie av jordskalv som fortfarande skakar Grímsey började vid 23-tiden i fredags. Sedan dess har drygt hundra jordskalv inträffat i området. Majoriteten av skalven sker någon mil sydost om ön.

Det hittills kraftigaste skalvet skedde klockan 21.23 i går lokal tid. Det hade en magnitud på 3,0. Epicentrum var 14 kilometer sydost om Grímsey.

Det finns inga tecken på att jordskalven har någon koppling till vulkanisk aktivitet. I stället är det kontinentalplattornas rörelser som orsakar skalven.

Här kan du läsa mer om jordskalv vid Grímsey.