I snart 32 år har Árni Róbertsson drivit butik i Vopnafjörður. Och de senaste åren har Kauptún varit den enda dagligvaruhandeln i kommunen. Dessutom köpte han kioskbutiken Robbinn för ett år sedan. Men den 1 juli i år är det slut. Då stänger han både Kauptún och Robbinn. Om ingen vill ta över blir Vopnafjörður utan livsmedelsbutik.
Árni Róbertsson var 30 år när han öppnade Kauptún i Vopnafjörður. Han arbetade som snickare men hade få uppdrag under vintrarna. Han började därför ägna sig åt kommissionshandel från det egna garaget i november 1988.
Då drev både fackföreningen VSV och kooperativet Kaupfélag Vopnfirðinga dagligvarubutiker i Vopnafjörður. Efter ett par lokalbyten började även Árni Róbertsson sälja livsmedel. Sedan 2004 har han drivit Kauptún från de befintliga lokalerna på Hafnarbyggð. Under en period försökte han dessutom driva en butik i Bakkafjörður.
Den senaste stora förändringen kom förra våren. Då köpte han Ollasjoppa - en kombinerad kiosk, bensinmack och grill som dessförinnan hade varit den enda konkurrenten till Kauptún. I samband med ägarskiftet fick Ollasjoppa det nya namnet Robbinn.
Men den 1 juli lämnar Árni Róbertsson och familjen både Robbinn och Kauptún. Då stängs bägge butikerna. Den senaste tiden har de börjat rea ut varor i Kauptún. För vissa ortsbor var det genom Facebook som de fick besked om nedläggningen.
Utan en butik i Vopnafjörður har ortsborna en timme till den enda mataffären i Þórshöfn samt en och en halv timmes körning till utbudet av butiker i Egilsstaðir. Det finns ingen kollektivtrafik mellan orterna.
Det är dock inte säkert att ortsborna blir utan dagligvaruhandel. Verksamheten är nu till salu.
Árni Róbertsson säger i Morgunblaðið att det har varit tufft att driva en butik utan att ingå i någon större kedja:
"Allt har sin tid och jag anser mig ha gjort mina skift. Det är på väg mot 32 år sedan jag började."
Enligt Árni Róbertsson har verksamheten i regel gått bra. Men de senaste åren har varit tuffa. Det säsongsbundna fisket av lodda - som har varit oerhört viktigt i Vopnafjörður - har i det närmaste upphört. Det har gjort att färre har kommit till orten för att jobba under denna intensiva period. Árni Róbertsson säger i Morgunblaðið att kundunderlaget därför har minskat:
"Det är en så stor injektion när dessa fångstperioder pågår och vi har haft väldigt bra år på grund av det. Men så samlar sig svårigheterna."
Ett ägarskifte eller en nedläggning av Kauptún och Robbinn är inte den enda stora förändringen som är på gång i Vopnafjörður. Sedan tidigare är även Hótel Tangi - ortens enda hotell - ute till försäljning.
Det blir både komplicerat och riskabelt att öppna gränsen för turister den 15 juni. Det fastslår den arbetsgrupp som i går presenterade en rapport om hur turister ska bemötas på flygplatsen i Keflavík. Besökare kommer att delas in i fyra grupper. De flesta kommer sannolikt att testas - men kapaciteten är i dagsläget bara 500 prover om dagen.
För tredje dagen i följd registrerades i går inga nya fall av coronaviruset covid-19 på Island. Det är nu bara två personer som hålls i isolering efter att ha testat positivt för smittan. Ytterligare 766 personer sitter i karantän.
Senast den 15 juni planerar Island att öppna gränsen för turister. Men det kommer att bli både komplicerat och riskabelt. Det framgår i en rapport från den arbetsgrupp som har ansvar för att planera hur besökare ska bemötas.
Den kanske viktigaste slutsatsen är att det är möjligt att testa turister för covid-19. Rapporten skissar hur det skulle kunna gå till. Det formella beslutet tas av hälsovårdsminister Svandís Svavarsdóttir. Hon kommer att samråda med statsepidemiologen Þórólfur Guðnason inför beslutet.
På flygplatsen i Keflavík kommer turister enligt förslaget att delas in i fyra grupper. De som har ett läkarintyg som visar att de inte bär på smittan får resa in i landet utan vidare kontroll. De som vill bli testade - vilket förutspås bli den stora majoriteten - delas in i två grupper utifrån om de har förbokat eller inte. Och de som vägrar bli testade och saknar giltigt intyg måste genomgå två veckors karantän.
Alla som reser in i landet måste ha en sjukförsäkring. Skälet till att det kravet kommer att ställas är att vård för covid-19 kan bli mycket kostsam.
I rapporten talas det om att polisen måste få befogenheter att ingripa mot personer som vill resa in i landet utan att bli testade. Polisen föreslås få möjligheter att direkt utvisa personer som vägrar att bli testade eller att genomgå karantän.
Efter att ha lämnat prov för covid-19 får turisterna resa in i landet. Om provet skulle vara positivt tvingas de till isolering tills de inte längre bär på smittan. Myndigheterna planerar att hyra flera hotell där turister får genomgå karantän eller isolering.
Testkapaciteten på Landspítali i Reykjavík är inledningsvis mycket begränsad. Enligt rapporten kan högst 500 prover per dag analyseras. För att kunna analysera fler prover behövs ny utrustning. Även om sjukhuset får nya resurser kommer den ökade kapaciteten tidigast att kunna vara i bruk runt den 15 juli.
Kostnaden för att testa passagerarna från tre flyg om dagen blir totalt omkring 160 miljoner isländska kronor - vilket motsvarar cirka 23 000 per test.
Svandís Svavarsdóttir har tidigare sagt att det kan bli aktuellt att låta Íslensk erfðagreining utföra själva analyserna. Hon har också sagt att intresset från utländska flygbolag för att flyga till Island är oväntat stort redan i juni.
Ett stort ansvar kommer att läggas på företag i turistnäringen. Om en person visar symtom måste de se till så att den blir testad. De kan också få ansvar för att ordna karantän eller isolering. Dessutom kan de få ansvar för viss tillsyn under en sådan period.
Turister kommer att uppmanas att ladda ned smittspårningsappen Rakning C-19. Utöver att myndigheterna kan använda den för att kartlägga smittspridning ska den också kompletteras med information om den isländska sjukvården för turister. Med hänvisning till personuppgiftslagen kommer det dock inte bli något tvång att ladda ned appen.
Páll Matthíasson, chef för Landspítali, skriver i en rapport att beslutet att öppna gränserna medför en avsevärd risk både för vården och för ökad smittspridning. En risk är att smittade som är symtomfria testar negativt för covid-19 vid inresan.
Om smittade turister behöver sjukhusvård innebär det med en gång stora omställningar för Landspítali. Då kommer speciella vårdavdelningar att behöva inrättas för att ta hand om dem.
Masstestning av turister kommer att bli komplicerat att hantera. Den kräver ökad kapacitet både i form av utrustning och personal. I nuläget är situationen inom vården ansträngd på grund av coronaviruset. Många är trötta och har jobbat mycket övertid. Att bemanna teststationer blir därför en utmaning i semestertid.
Dessutom varnar Páll Matthíasson för konsekvenserna av ett nytt utbrott av coronasmittan. Det är inte säkert att det går att bekämpa på samma sätt som det första utbrottet. Att den isländska strategin hittills varit så framgångsrik berodde på att medborgarna följde myndigheternas restriktioner.
Turismminister Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir presenterade i går ett förslag om den värdecheck på 5 000 isländska kronor som alla som har ett isländskt personnummer får till sommaren. Värdechecken kan användas för bland annat övernattningar, restaurangbesök och olika typer av aktiviteter.
Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir sade under ett möte med Samtök ferðaþjónustunnar och Ferðamálastofa i går att checken främst är symbolisk. Inget företag som hotas av konkurs kommer att räddas på grund av checkarna. Syftet är att uppmuntra islänningar att turista på hemmaplan.
En särskild app utvecklas där alla deltagande företag listas. Företagen kommer också uppmanas att ta fram bra erbjudanden för att använda checkarna. Giltighetstiden löper ut vid årsskiftet.
B5 i centrala Reykjavík var en av de barer som kunde öppna i måndags efter ha hållit stängt i två månader. Ovan kan du se hur det såg ut under nyöppningen.
Statsminister Katrín Jakobsdóttir vill skriva in isländska språkets ställning i grundlagen. Där vill hon fastslå att det är statens ansvar att vårda och värna isländskan. Det isländska teckenspråket ska samtidigt få motsvarande status. I ett utkast till lagförslag skriver Katrín Jakobsdóttir att de inhemska språkens ställning inte får inverka negativt på andra modersmål.
För nio år sedan fick Island för första gången en språklag. Där fastslogs det för första gången i lag att isländska är Islands nationella språk. Dessutom fick isländskt teckenspråk motsvarande erkännande.
Sedan dess har utvecklingen gått snabbt. Globalisering och digitalisering är två fenomen där isländskan ofta glöms bort. Det är fortfarande ont om digital infrastruktur på isländska. Samtidigt har samhället fortsatt att förändras. En ständigt växande andel av befolkningen har ett annat modersmål än isländska.
Statsminister Katrín Jakobsdóttir vill nu skriva in isländska språkets ställning i grundlagen. Övriga partiledare har ställt sig bakom en undersökning av frågan. Det betyder dock inte att de behöver ställa sig bakom ett lagförslag.
I utkastet till lagförslag vill Katrín Jakobsdóttir slå fast att isländska är Islands huvudspråk. Det är statens ansvar att värna och vårda isländskan. Genom att skriva in språkets ställning i grundlagen får det en starkare ställning än genom språklagen.
Den språklag som infördes 2011 var starkt påverkad av motsvarande lagstiftning i de övriga nordiska länderna - och inte minst den språklag som infördes i Sverige 2009. Däremot finns inget om nationellt språk i Danmarks, Norges eller Sveriges grundlagar. Men i förslaget skriver Katrín Jakobsdóttir att det finns skäl att gå längre på Island.
Länge ansågs det inte finnas något behov av att lagstifta om isländskan. Förändringar i samhället har enligt Katrín Jakobsdóttir ändrat på det. Ett skäl är att Island är ett tydligt avgränsat språkområde som påverkas i allt större omfattning av modern teknik och andra språk.
Om förslaget blir verklighet ska det fungera vägledande för staten. Då ska lagstiftning genomsyras av målet att värna och vårda isländskan.
Isländskan ska alltså skyddas. Det får dock enligt utkastet inte ske på bekostnad av andra personers modersmål. Även om isländskan får en särställning i grundlagen får alltså inte det inverka negativt på andras rätt till sitt modersmål. Att få använda modersmålet är en mänsklig rättighet som inte får begränsas.
Även isländskt teckenspråk föreslås skrivas in i grundlagen. Félag heyrnarlausra, en intresseorganisation för döva, larmar gång på gång om hur medlemmarna diskrimineras och inte kan använda språket vid exempelvis myndighetskontakter. En särskild bestämmelse i grundlagen skulle bättre kunna skydda teckenspråket.
Íslensk málnefnd, den isländska språknämnden, ställer sig i ett remissvar bakom förslaget. Nämnden skriver att isländska är ett utsatt språk eftersom talarna är få samtidigt som internationellt utbyte och kommunikation med digitala hjälpmedel i regel sker på andra språk. Därför är det enligt nämnden symboliskt viktigt att isländskans ställning skrivs in i grundlagen.
"I dag är en stor dag där vi tar ett stort steg i avvecklingen av olika begränsningar här i landet." Så inledde statsepidemiologen Þórólfur Guðnason gårdagens presskonferens. Det var den sista planerade presskonferensen på grund av coronaviruset. Island sänkte i går beredskapsnivån eftersom det inte längre finns någon omfattande smittspridning i samhället.
Den 6 mars utlyste Almannavarnir nödläge på Island. Beslutet att införa den högsta beredskapsnivån var att det då fanns spridning av coronaviruset covid-19 mellan islänningar på Island. De fall av smittan som tidigare hade registrerats var samtliga personer som hade smittats utomlands - i synnerhet i Italien och Österrike.
Men i går sänktes beredskapsnivån ett steg till den näst högsta. Skälet var att det inte längre fanns någon utbredd smittspridning i landet.
Inga nya fall av coronasmittan upptäcktes under det senaste dygnet. Det var dock bara tolv tester som analyserades. Det är totalt 1 804 personer som har testat positivt för covid-19. Tre som nu är smittade hålls i isolering. Ytterligare 757 personer sitter i karantän.
Statsepidemiologen Þórólfur Guðnason inledde gårdagens presskonferens med att säga att det var ett historiskt ögonblick. Han ansåg att det var alldeles för tidigt för att utropa seger mot viruset. Risken för en ny våg av smitta kan inte uteslutas.
Vid midnatt i går avvecklades en rad restriktioner. Bland annat höjdes gränsen för tillåtna antalet deltagare vid sammankomster från 50 till 200 personer. Þórólfur Guðnason sade att myndigheterna kommer att följa utvecklingen för att se om lättnaderna ledde till fler fall av smitta.
Þórólfur Guðnason sade att det hade visat sig vara en riktig bedömning att barn inte smittades lika lätt och inte heller spred smittan i samma omfattning. Därför hade det i sin tur varit ett riktigt beslut att inte stänga för- och grundskolor.
Han kommenterade också virusets utveckling. Þórólfur Guðnason konstaterade att det verkade som att covid-19 försvagats på sistone och var mindre aggressivt. Det var länge sedan någon som smittades fick så allvarliga symtom att den behövde sjukhusvård.
Hälsovårdsminister Svandís Svavarsdóttir var en av gästerna under presskonferensen. Hon fick frågor om åtgärder om smittan skulle dyka upp på nytt. Hon svarade att hon - om det var möjligt - ville införa restriktioner i begränsade områden.
Alma Möller, generaldirektör för Embætti landlæknis, sade att pandemin inte hade haft någon allmän negativ inverkan på islänningarnas hälsotillstånd. Det var fler som rapporterade att de drack mindre alkohol, rökte mindre, sov bra samt kände sig mindre ensamma och stressade.
Men det fanns också uppenbara bekymmer. Besöken på sjukhus minskade med hela 39 procent och antalet som blev inlagda på sjukhus sjönk med 13 procent. Det hade i sin tur bidragit till att förlänga vårdköerna.
Svandís Svavarsdóttir fick i går förslag från en arbetsgrupp om hur gränserna ska öppnas den 15 juni. Förslaget väntas presenteras under dagen.
Icelandair siktar på att återuppta flygtrafiken samma dag. Birna Ósk Einarsdóttir, bolagets marknads- och försäljningschef, säger till Vísir att de första destinationerna troligen blir Berlin, Frankfurt, Köpenhamn och Oslo. Om det är möjligt ingår Stockholm, Amsterdam, London och München i nästa fas.
Þórólfur Guðnason, Alma Möller och civilförsvarschefen Víðir Reynisson avslutade gårdagens presskonferens med sång. Du ser den ovan.
"I den rapportering som vi har sett i utländska stormedier som har talat om Island har det fokuserats på hur speciellt Island är på grund av fåtaligheten å ena sidan och å andra sidan hur stort landet här och det därför är lätt att sprida ut sig över detta stora landområde. Jag tror att vi har ett försprång där men jag vill inte räkna med att det innebär att det kommer något stort antal under de närmaste månaderna."
Friðrik Pálsson, ägare av Hótel Rangá på södra Island, i Morgunblaðið om att han inte förväntar sig några stora mängder av turister direkt när gränserna öppnas.
I dag börjar förtidsröstningen i det isländska presidentvalet. För första gången utmanas en sittande president efter sin första mandatperiod. Det är Guðmundur Franklín Jónsson som ställer upp mot Guðni Th. Jóhannesson. Ytterligare fyra personer lyckades inte samla in det nödvändiga antalet underskrifter för att kandidaturerna skulle bli giltiga.
Med 39,1 procent av rösterna valdes Guðni Th. Jóhannesson till Islands president i juni 2016. Då besegrade han åtta motkandidater. Närmast var Halla Tómasdóttir som fick 27,9 procent. Han meddelade redan på nyårsdagen att han tänkte kandidera för en andra mandatperiod.
För att kandidera krävs minst 1 500 underskrifter. För Guðni Th. Jóhannesson tog det bara några timmar att samla in underskrifterna när han inledde sin kampanj den 8 maj. På grund av coronaviruset covid-19 har det för första gången varit möjligt att samla in elektroniska underskrifter.
Fristen för att lämna in underskrifter löpte ut i fredags. Då var det bara Guðni Th. Jóhannesson och Guðmundur Franklín Jónsson som hade lämnat in underskrifter i samtliga sex valkretsar.
Andra aspiranter har alltså haft det betydligt tuffare. Bonden Magnús Ingberg Jónsson siktade på att kandidera även 2016. Då lyckades han inte få tillräckligt många att backa upp kandidaturen. Och så blev det inte i år heller.
Axel Pétur Axelsson fick inte heller ihop de nödvändiga underskrifterna. Han har dock redan överklagat presidentvalet - vilket enligt lag kan göras först efter att det har ägt rum. Eftersom han är bosatt i Sverige anser han att han inte har fått en rimlig chans att samla in underskrifter. Han hävdar att han har stoppats av coronaviruset - som han i sin tur anser är en bluff.
Dessutom har Axel Pétur Axelsson efterlyst bevis för att covid-19 faktiskt existerar. Han betraktar Islands stängda gränser och regeringens stöd till krisande medieföretag som led i en konspiration som syftar till att tysta motkandidater till Guðni Th. Jóhannesson.
Agronomen Arngrímur Friðrik Pálsson strävade efter att bli den första kandidaten med funktionshinder. Han sade till Eyjan att han egentligen inte var särskilt intresserad av att bli president. Han ansåg sig ha blivit sviken av samhället och ville lyfta fram det i sin kampanj. Inte heller han fick ihop de nödvändiga underskrifterna.
Marknadsföraren Kristján Örn Elíasson valde efter sitt avhopp att på Facebook ge sitt stöd till Guðmundur Franklín Jónsson. När han meddelade sin kandidatur beskrev han sig som en kraft som skulle motverka korruption inom rättsväsendet och andra myndigheter. Snart uppmärksammades det att han nyligen dömts för våld mot en säkerhetsvakt på Landsbankis huvudkontor i Reykjavík. Han hade då krävt att få tala med vd:n och vägrade lämna lokalen när han fick veta att det inte var möjligt. Domen har överklagats till Landsréttur.
Den enda utmanaren ser alltså ut att bli Guðmundur Franklín Jónsson. Han är den enda som har lämnat in de underskrifter som krävs. Varken hans eller Guðni Th. Jóhannessons kampanj har ännu fått formellt godkännande. Allt tyder dock på att det blir dessa två som möts i valet den 27 juni. Förtidsröstningen börjar i dag.
Guðmundur Franklín Jónsson har i många år varit bosatt i Danmark där han arbetar som hotellchef. Han grundade Höger-gröna, ett parti som misslyckades att komma in i alltinget i valet 2013. Då fick han inte toppa partiets lista eftersom han inte bodde på Island.
Efter att han slutat som ordförande gick Höger-gröna ihop med Isländska folkfronten. Han planerade att kandidera till president redan 2016 men avstod när det såg som att den sittande presidenten Ólafur Ragnar Grímsson tänkte fortsätta.
I kampanjen utger sig Guðmundur Franklín Jónsson för att bekämpa korruption. Han gör också en helt egen tolkning av grundlagen. Han tänker sig bli en president som driver politiska frågor och tar ställning i stridsfrågor.
Udden i kampanjen riktas mot Guðni Th. Jóhannessons agerande i samband med införandet av det tredje steget i EU:s energipolitik. En enig expertis anser att presidenten inte har möjlighet att stoppa beslut som tas i form av uttalanden i alltinget. Guðmundur Franklín Jónsson hävdar motsatsen - och anser att Guðni Th. Jóhannesson är för passiv.
Om Guðmundur Franklín Jónsson skulle bli vald är alltså ständiga strider om tolkningen av grundlagen att vänta. Inget tyder dock på att han på allvar skulle kunna utmana Guðni Th. Jóhannesson. I den senaste mätningen från MMR var det 78,2 procent som var nöjda med den sittande presidenten och bara 6,4 procent som var missnöjda.
Här kan du läsa mer om presidentvalet och Guðmundur Franklín Jónsson.
I dag lättar Island ännu mer på coronarestriktionerna. Vid midnatt höjdes taket för tillåtna sammankomster till 200 deltagare. Och träningslokaler, barer och nöjesställen får åter öppna. Dessutom blir inte tvåmetersregeln längre tvingande. Ett nytt fall av covid-19 rapporterades i fredags. Hittills är det bara sex personer som har testat positivt för viruset i maj.
Den 4 maj tog Island första steget mot att avveckla de restriktioner som infördes för att bekämpa coronaviruset. Då hade antalet smittade minskat i fyra veckor. Det har nu gått tre veckor sedan den första omgången av lättnader. Det steget har inte följts av ett ökat antal smittade.
Ett nytt fall av covid-19 rapporterades i fredags. Hittills är det sex personer som har testat positivt för viruset i maj. Tre av dem hålls i isolering eftersom de ännu inte är friskförklarade. Ytterligare 789 personer sitter i karantän.
Det nya fallet av smittan har ännu inte spårats. Övriga 1 803 som har testat positivt för covid-19 har också kartlagts.
Vid midnatt togs alltså ett nytt steg i avvecklingen av restriktioner. Nu får sammankomster ha upp till 200 deltagare. Träningslokaler, barer och nöjesställen får också öppna. Men det gäller speciella regler. Träningslokaler får bara ta emot hälften av det tillåtna antalet besökare. Och barer och nöjesställen får inte ha öppet längre än till klockan 23.
För träningslokaler ställs krav på regelbunden rengöring av gemensamma utrymmen. Alla maskiner ska rengöras dagligen och desinficeras efter varje användare. Vid gruppass ska deltagarna ha möjlighet att hålla två meters avstånd. De uppmanas också att ta med sig eget vatten i stället för att dricka i gemensamma dricksfontäner.
Samtidigt blir tvåmetersregeln längre tvingande. Personer som vill hålla två meters avstånd till andra besökare ska få möjlighet att göra det. Inrättningar som medborgare kan vara tvungna att besöka - som exempelvis myndigheter - måste ge besökare möjlighet att upprätthålla det avståndet till andra i lokalen.
I ett dokument från statsepidemiologen Þórólfur Guðnason till hälsovårdsministern Svandís Svavarsdóttir skriver han att människor bör fortsätta att hålla avstånd till varandra. Det bidrar till att minska risken för smittspridning. Från och med i dag är det dock tillåtet att sitta och stå intill varandra.
Flera av World Class gym i Reykjavík öppnade klockan 00.01. Ägaren Björn Leifsson har tidigare varit mycket kritisk till att badhus fick öppna före träningslokaler.
Det är bara tre veckor kvar tills Island öppnar gränsen för turister. Beslutet har varit omdiskuterat. Åtskilliga läkare befarar att det ska leda till en ny våg av smitta. Kjartan Hreinn Njálsson vid Embætti landlæknis säger i Dagbladet att myndigheten inte tror att den risken är stor. Hittills har bara några få fall av smittan kunnat härledas till turister:
"Vi tror ikke at turister utgjør stor smittefare på Island. Dette fordi de oppfører seg annerledes enn befolkningen, og hovedsakelig omgås hverandre. Jeg tror at det bare er fire av våre tilfeller som kan spores tilbake til turister."
Kaupþings vd Hreiðar Már Sigurðsson lånade 574 miljoner isländska kronor för att köpa egna aktier i banken som han flyttade till ett eget aktiebolag. Beslutet om att bevilja lånet gjorde att han åtalades för insiderbrott och trolöshet mot huvudman. Men Landsréttur friar Hreiðar Már Sigurðsson. Domen kan utgöra slutpunkten för rättsfallen med koppling till 2008 års finanskrasch.
Fem olika åtal mot Kaupþings vd Hreiðar Már Sigurðsson har hittills resulterat i sju års fängelse. I november 2018 fälldes han för insiderbrott men friades för trolöshet mot huvudman av Héraðsdómur Reykjavíkur. Nu har Landsréttur friat honom på bägge punkterna.
I augusti 2008 lånade Hreiðar Már Sigurðsson 574 miljoner isländska kronor av Kaupþing. Han använde lånet för att köpa bankaktier som han ägde som privatperson. Med hjälp av lånet flyttade han aktierna till det egna bolaget Hreiðar Már Sigurðsson ehf.
Han köpte aktierna till marknadspris. Enligt åklagaren syftade affären till att ge sken av att värderingen av Kaupþing var korrekt och att det fanns efterfrågan på aktier i banken. Genom sin position hade Hreiðar Már Sigurðsson upplysningar som allmänheten inte hade. Därför ansåg åklagaren att han utnyttjade sin ställning och gjorde sig skyldig till insiderbrott.
Dessutom åtalades han för trolöshet mot huvudman. Hreiðar Már Sigurðsson skulle helt enkelt ha beviljat ett lån till sig själv.
Landsréttur ansåg dock inte att åklagaren hade bevisat att Hreiðar Már Sigurðsson faktiskt utnyttjade exklusiv information i samband med affären. Inte heller var det klart hur det hade gått till när lånet godkändes. Därför friades han i bägge fallen.
Domstolen friade även Guðný Arna Sveinsdóttir, Kaupþings tidigare finanschef, som i sin roll åtalades för trolöshet mot huvudman.
Rättsfallet är det sista på Island med koppling till 2008 års finanskris. Om inte domen överklagas till Hæstiréttur Íslands innebär det alltså att rättsprocesserna i bankkraschens kölvatten är historia.
Snötäcket var upp till fem meter tjockt när vägen till Mjóifjörður öppnades för första gången i år. Då hade de elva året runt-boende inte haft någon vägförbindelse med övriga landet på ett halvår. Den snörika vintern gjorde att vägen plogades ovanligt sent. Det tog fyra dagar att öppna vägen - och ytterligare några dagar att bredda den så att bilar kunde mötas.
Mjóifjörður på östra Island är en av landets mest isolerade platser. Fågelvägen är inte avståndet långt till tätorter som Seyðisfjörður, Egilsstaðir och Neskaupstaður. Men under vintrarna är förhållandena i Mjóifjörður mycket speciella. Den enda förbindelsen med omvärlden är då en båt till Neskaupstaður två gånger i veckan.
Vägen över Mjóafjarðarheiði snöar ofta igen tidigt på vintern. Den här gången var det bara elva personer som stannade i Mjóifjörður över vintern.
Den gångna vintern snöade vägen igen redan i oktober. Den öppnades i mitten på oktober för att transportera ljusledarutrustning. Därefter blev den snabbt oframkomlig. Därefter plogades den på nytt i slutet på november och början på december när utrusningen skulle transporteras tillbaka. Då passade också kommun- och kommunikationsminister Sigurður Ingi Jóhannsson på att inviga utrustningen på plats.
Men sedan dess har alltså vägen varit oframkomlig. Ari B. Guðmundsson vid Vegagerðin i Reyðarfjörður berättar på myndighetens webbplats att det tog fyra dagar att ploga vägen. Som mest var snön drygt fem meter hög:
"Om det är lite snö plogas det ibland enstaka gånger under vintern. Andra år är vädret dåligt och det finns exempel på att det har behövts plogas för att få dit fårtransporter på hösten. ... Vi kände en viss press. Vi är kanske lite senare ute jämfört med de senaste åren. Där spelar både vädret och covid-19 in."
Den smala grusvägen över Mjóafjarðarheiði öppnades först som enfilig med mötesplatser. Då var det bara fyrhjulsdrivna bilar som kunde ta sig igenom eftersom den var mycket blöt. Därefter breddades den så att bilar lättare kunde mötas.
"De försöker att bete sig som SA- och SS-styrkorna i Tyskland och försöker få till slagsmål med kommunister och bete sig självsäkert. Men de får inget stöd och det är faktiskt det bästa med den här historien. Rörelsen splittrades och de hittade ingen ledare som var bra så det här tonade liksom bort."
Illugi Jökulsson, som skrivit om den isländska naziströrelsen från tiden före andra världskriget och framåt, i RÚV om varför ingen organisation lyckas nå politiskt inflytande under 1930- och 1940-talen - läs mer här.
I den lilla biografen på Hellusund i Reykjavík visade Vilhjálmur "Villi" Knudsen sina filmer om några av de mest spektakulära vulkanutbrotten i vår tid. Han skildrade utbrottet på Heimaey 1973 och var ständigt på språng när något hände vid Hekla, Katla eller Vatnajökull. Nu har Villi Knudsen gått bort vid 76 års ålder.
Vilhjálmur "Villi" Knudsen föddes i Bíldudalur i Västfjordarna den 14 maj 1944. Intresset för skapande och konst fanns i familjen. Pappan Ósvaldur Knudsen var målare och passionerad filmare. Mamman María H. Ólafsdóttir var konstnär.
Redan som trettonåring började Villi Knudsen följa med sin pappa för att filma. Deras gemensamma intresse var att dokumentera Islands natur. Tillsammans filmade de bland annat utbrottet som skapade Surtsey mellan 1963 och 1967. Intresset ledde till att Villi Knudsen så småningom sökte sig till London International Film School.
Efter utbildningen återvände han till Island. När vulkanutbrottet på Heimaey började 1973 dokumenterade Villi Knudsen utvecklingen med sin kamera. Islands vulkaner blev hans stora intresse. I årtionden gav han sig snabbt iväg när ett utbrott var på gång. Han filmade bland annat utbrott i Krafla, Hekla och de vulkaniska systemen i Vatnajökull.
Men Villi Knudsen intresserade sig också för utbrottens konsekvenser. I dokumentären Sveitin milli sanda skildrade han livet i Öræfasveit, ett tidigare blomstrande område som nästan avfolkades helt och hållet under Öræfajökulls utbrott 1362.
Familjen bodde på Hellusund i Reykjavík. Där byggde Villi Knudsen en liten biograf som han kallade Red Rock Cinema där han visade sina filmer för turister. I programmet The Volcano Show fick besökare till Island en inblick i vulkanernas kraft. För mängder av turister var han den som berättade om livet på en vulkanisk ö.
För sitt bidrag till den isländska filmkonsten hedrades Villi Knudsen 2012 med det särskilda priset vid utdelningen av Edda, det isländska filmpriset. Det var i synnerhet hans skildringar av natur och folkliv som lyftes fram.
Nu har Villi Knudsen gått bort. Morgunblaðið skriver att han blev 76 år.
Polacker är den i särklass största invandrargruppen på Island. På Suðurnes är var fjärde invånare invandrare. Nu erbjuds lärare och annan skolpersonal undervisning i polska. Syftet är att underlätta dialogen med föräldrar som inte talar isländska eller engelska och att kunna ge stöd åt nyinflyttade elever. Det rapporterar RÚV.
I januari förra året bodde enligt Hagstofa Íslands 19 172 polska invandrare på Island. Det gör dem med bred marginal till den största invandrargruppen i landet. Polacker utgör nu nästan hälften av invandrarna.
Regionen med störst andel invandrare är Suðurnes. Där är 24 procent av invånarna invandrare. I Reykjanesbær - den största kommunen i regionen - är andelen 26 procent.
Nu erbjuds lärare och annan skolpersonal på Suðurnes undervisning i polska. Projektledaren Kristín Hjartardóttir säger till RÚV att initiativet kommer från lärare i Reykjanesbær. Målet är att de ska lära sig grundläggande kunskaper i polska som räcker för att tala med föräldrar som inte behärskar isländska:
"Det liksom att vi kanske har elever som har börjat tala isländska men föräldrarna förstår varken isländska eller engelska. Så att man liksom kan klara sig med det grundläggande. Det får något slags kommunikation och dialog mellan sig i stället för att alltid ha en tolk som mellanhand."
Utbildningen är frivillig och den påverkar inte undervisningen i isländska i skolan.
"Vi, det äkta paret, får betalt regelbundet här vi hör skrattsalvorna både från barn och vuxna. Det är den bästa lönen som går att tänka sig. ... Jag hade den här idén ganska länge men så efter att min son dog, Ragnar Freyr Vestfjörð, bestämde jag mig för att om jag tog tag i det här så skulle jag lägga tiden som jag annars hade haft med honom på den här parken."
Vilborg Arnarsdóttir i RÚV om hur det kom sig att hon för femton år sedan tog initiativ till lekparken Raggagarður i Súðavík.
Självständighetspartiet utökar försprånget till Socialdemokraterna. Men den stora vinnaren är Gröna vänstern som växer med 3 procentenheter. Varken Folkets parti eller Islands socialistparti klarar femprocentsspärren till alltinget. Det visar den senaste opinionsmätningen utförd av Zenter på uppdrag av Fréttablaðið.
Under coronakrisen ser islänningarna ut att sluta upp bakom regeringen. Det är nu 59,9 procent som säger att de stödjer koalitionen mellan Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet. Och det är alltså 40,1 procent som uppger att de inte backar upp regeringen.
Det starka stödet för trepartikoalitionen är anmärkningsvärt. De tre partierna hade nämligen bara fått 42,6 procent av rösterna om det hade varit val till alltinget i dag.
Självständighetspartiet är Islands i särklass största parti med 22,4 procent av väljarstödet. Partiet ökar med 2,1 procentenheter jämfört med den mätning som gjordes i mars. Samtidigt tappar Socialdemokraterna 2,2 procentenheter och får nu 15 procent.
Piratpartiet minskar med 0,8 procentenheter till 11,9 procent. Partiet utmanas nu av Gröna vänstern om positionen som tredje största parti. Gröna vänstern är mätningens stora vinnare. Partiet ökar med 3 procentenheter till 11,8 procent.
Ytterligare tre partier klarar femprocentsspärren. Renässans får 9,8 procent, en tillbakagång med 1,5 procentenheter. Centerpartiet minskar med 0,3 procentenheter till 8,6 procent. Och Framstegspartiet ökar med 0,2 procentenheter till 8,4 procent.
Islands socialistparti ligger still på 4,5 procent. Däremot sjunker Folkets parti åter under femprocentsspärren. Partiet får 4,4 procent - en nedgång med 2 procentenheter.
Framstegspartiet är klart starkare på landsbygden. Där är stödet enligt Fréttablaðið 16 procent - men i huvudstadsregionen är det bara 4 procent som sympatiserar med partiet. Nästan lika stor är slagsidan bland Centerpartiets väljare. Centerpartiet får 12 procent på landsbygden och 7 procent i Reykjavíkområdet.
Renässans är det mest storstadspräglade partiet. Stödet är 13 procent i huvudstadsregionen jämfört med 4 procent på landsbygden. Ett liknande mönster återfinns bland Socialdemokraternas anhängare. Partiet får 17 procent i Reykjavíkområdet men 11 procent utanför Reykjavík med omnejd.
Självständighetspartiet, Piratpartiet och Gröna vänstern är något större i huvudstadsregionen.
Bland kvinnorna är det hela 19 procent som sympatiserar med Gröna vänstern. Men bland männen är motsvarande siffra 6 procent. Centerpartiet lockar 11 procent av männen men endast 6 procent av kvinnorna.
Renässans och Självständighetspartiet har flest höginkomsttagare bland väljarna. Centerpartiet lockar också fler välbeställda väljare. Piratpartiet, Folkets parti och Islands socialistparti har fler anhängare bland låginkomsttagare. Socialdemokraterna och Gröna vänstern har många sympatisörer bland medelklassens övre skikt.
Efter en vecka utan nya fall av coronasmitta kom ett positivt test i onsdags. Hittills är det bara fem personer som har drabbats av covid-19 i maj. Nästa steg i avvecklingen av restriktioner tas på måndag då gränsen för tillåtna sammankomster höjs till 200 deltagare. Efter helgen överväger myndigheterna att avblåsa nödläget för coronaviruset.
Coronaviruset kulminerade på Island i början av april. Sedan dess har antalet nya fall minskat snabbt. I maj är det bara fem personer som har testat positivt för covid-19.
Men viruset är inte helt borta. Ett nytt fall - det första på en vecka - rapporterades i onsdags. Det fallet har ännu inte smittspårats. Dessutom var det första fallet av smittan på två veckor hos en person som inte satt i karantän. I går rapporterades inga nya fall.
Totalt 1 803 personer har testat positivt för viruset. Det är tre personer som just nu bär på smittan och därför hålls i isolering. Ytterligare 901 personer sitter i karantän.
Sammanlagt 58 225 personer har testats för covid-19. Det betyder att 16 procent av Islands befolkning nu fått svar på om de bär på smittan.
De tre senaste dagarna har antalet personer i karantän ökat kraftigt. Det är dock inte personer som tros ha utsatts för smittan. Omkring 150 utländska arbetare genomgår en form av karantän där de enbart får röra sig mellan arbetsplatsen och hemmet. Och ytterligare drygt 200 personer har kommit till Keflavík med flyg.
På måndag höjs antalet tillåtna deltagare vid sammankomster från dagens 50 till 200 personer. Statsepidemiologen Þórólfur Guðnason sade under onsdagens presskonferens att nästa steg i avvecklingen av restriktionerna sannolikt tas om tre veckor. Då kommer gränsen förmodligen att höjas till 500 personer.
Den 6 mars utlyste civilförsvaret en nödsituation på grund av coronasmittan. Beslutet togs sedan viruset hade börjat spridas på Island. De som hade smittats tidigare var islänningar som hade fått viruset i utlandet. Men efter helgen räknar Þórólfur Guðnason med att avveckla nödsituationen.
Þórólfur Guðnason motiverade den planerade åtgärden med att det inte längre finns någon omfattande spridning av viruset i samhället. Om covid-19 på nytt skulle börja sprida sig i stor omfattning kan beredskapen höjas igen. Och om viruset skulle drabba vissa områden kan ett nödläge utlysas för just dessa områden i stället för hela landet.
Samtidigt bad Þórólfur Guðnason islänningarna om att fortsätta vidta förebyggande åtgärder som att regelbundet tvätta händerna. Uppmaningen kom efter att han och andra börjat notera att somliga inte längre var lika noga med hygienen.
Civilförsvarschefen Víðir Reynisson gladde sig åt att viruset var på väg bort. Men han uppmanade samtidigt islänningarna att förbereda sig på en mycket annorlunda sommar. Det kommer inte att vara möjligt eller lämpligt att resa annat än på Island. Och större sammankomster är förenade med risker.
Även Bjarnheiður Hallsdóttir, ordförande för turistbranschens samarbetsorganisation Samtök ferðaþjónustunna, var på plats under onsdagens presskonferens. Hon sade att Island varje dag förlorade 1,5 miljarder isländska kronor i intäkter när inga turister fanns i landet.
"Kommunikationerna är sådana att vistelsen på Grímsey är så kort att turister inte inser vad det innebär att gå till fots norrut till polcirkeln. De charmas av ön och detta tar längre tid än de räknar med."
María Helena Tryggvadóttir, projektledare för turism vid Akureyrarstofa, i Morgunblaðið om missnöjet bland öborna på Grímsey med konstverket Hringur og kúla som placerats på den plats där polcirkeln genomskär ön - läs mer här.
Personer som tar ett dopp i det gamla badet i Laugardalur i Reykjavík 1946, mängder av scener från krigsåren och filmer som skildrar livet på landsbygden och inom fisket och jordbruket. Det är innehållet i några av de över 300 filmer som kan strömmas från Ísland á filmu. Filmer som bevarats av Kvikmyndasafn Íslands har nu blivit tillgängliga för allmänheten.
Kultur- och utbildningsminister Lilja Alfreðsdóttir invigde nyligen Ísland á filmu, en webbplats där över 300 filmer från hela Island kan strömmas utan kostnad. Den äldsta filmen är från 1906 - och det finns inga kända äldre filmer från landet.
De flesta filmerna är från tiden efter andra världskrigets slut. Den hittills populäraste filmen visar personer som badar i det gamla badet i Laugardalur i Reykjavík 1946.
Klippen skildrar vardagen på gårdar, till havs och i städerna. Där finns filmer från det tuffa livet på Hornstrandir, från utgrävningarna i Skálholt, från odling av korn, potatis och kål i Fljótshlíð och från indrivningen av får under hösten.
Men alla filmer är inte gamla. Där finns till exempel klipp från lavaströmmarna under Eyjafjallajökulls utbrott vid Fimmvörðuháls 2010.
Navet i webbplatsen är en karta som gör det möjligt att hitta filmer från olika delar av Island.
Coronakrisen har redan orsakat den djupaste nedgången i Islands ekonomi på hundra år. Inte sedan 1920 har en lika stort ras drabbat Island. Därför sänkte Seðlabanki Íslands i går styrräntan till rekordlåga 1 procent. De senaste månaderna har den isländska kronan fallit i värde. Men om turismen kommer i gång på nytt räknar centralbanken med att den kommer att stärkas.
Centralbanken Seðlabanki Íslands sänkte i går styrräntan med 0,75 procentenheter till 1 procent. Det är den lägsta räntenivån någonsin.
Syftet med åtgärden är att göra det billigare att låna för hushåll och företag. Lägre ränta tros bland annat kunna få fart på bostadsmarknaden och på investeringar. Det sade centralbankschefen Ásgeir Jónsson under gårdagens presskonferens.
Coronakrisen har utlöst den djupaste nedgången i Islands ekonomi sedan 1920. Centralbanken tror att bnp krymper med 8 procent i år. Samtidigt är inflationen fortsatt låg.
Arbetslösheten har redan stigit långt över de nivåer som drabbade Island efter finanskraschen hösten 2008. Centralbanken räknar med att turismen i år minskar med 81 procent och att exporten av tjänster minskar med 53 procent.
Det är inte bara turismen som har kollapsat. Även fiskenäringen har drabbats. Exportens värde tros minska med 12 procent i år - den största nedgången på närmare 40 år. Coronakrisen har försvårat försäljning till utlandet. När transportvägar försvinner väljer fler att frysa fångster i stället för att sälja fisken färsk - vilket ger lägre intäkter.
Den isländska kronan har fallit i värde de senaste månaderna. Men om turismen kommer i gång räknar centralbanken med att den kommer att stärkas på nytt. En lägre kurs gynnar dessutom exportföretag och turistnäringen. Så länge som gränserna är stängda bidrar dock islänningarnas konsumtion till att undvika ett ännu större ras.
Hittills har regeringen meddelat satsningar på omkring 200 miljarder isländska kronor för att minska de ekonomiska effekterna av coronakrisen. Det motsvarar ungefär 7 procent av Islands bnp. Ásgeir Jónsson sade att han utgick från att skattehöjningar blir nödvändiga för att finansiera åtgärderna.
So an unexpected guest was discovered in the fish tank at CCP HQ. Apparently it could have been there for up to 8 years. Dev name suggestions? #tweetfleetpic.twitter.com/ebFrsfK9r1
"Vi tror att masken sannolikt har varit där i åtminstone åtta år för det var senaste gången som något nytt fördes in i akvariet. ... Det har pratats lite om att fiskarna i akvariet har minskat något de senaste åren och nu finns det sannolikt en förklaring till det."
Dan Crone, som arbetar på spelutvecklaren CCP i Reykjavík, i Morgunblaðið om hur en meterlång mask - som fått namnet Valdimar - upptäcktes i akvariet i företagets lokaler i samband med att det skulle rengöras inför en flytt.
En av sex i alltinget uppger att de har utsatts för sexuella trakasserier på jobbet. Och i nästan samtliga fall är det män som har trakasserat kvinnor. Bland kvinnliga ledamöter är det också fler som har utsatts för hot och kränkningar just på grund av att de är kvinnor. Även mobbning är utbrett i alltinget. Det visar en undersökning utförd av Félagsvísindastofnun.
I början av året utförde Félagsvísindastofnun vid Háskóli Íslands en undersökning om arbetsplatskulturen i alltinget. Utöver ledamöter fick även partiernas anställda och alltingets personal besvara en enkät. Av de 206 personer som fick undersökningen var det 153 som svarade.
Talmannen Steingrímur J. Sigfússon beskriver i ett pressmeddelande resultaten som "uppseendeväckande". Allt tyder nämligen på att mobbning och trakasserier är vanliga i alltinget.
Det är 16 procent som uppger att de vid något tillfälle har utsatts för sexuella trakasserier i alltinget. I 87,5 procent av fallen var det kvinnor som trakasserades av män. Och i 12,5 procent av fallen var det män som trakasserades av kvinnor.
Flera kvinnliga ledamöter berättar att de känner obehag när de måste vara nära de centerpartister som under en barrunda på Klaustur i Reykjavík hösten 2018 bland annat hånade kvinnor och sexfantiserade om kvinnliga politiker i alltinget.
Arbetsplatskulturen tycks vara särskilt negativ just bland ledamöterna. Bland samtliga svarande är det 20 procent som säger att de har upplevt mobbning på arbetsplatsen. Men siffran för enbart ledamöterna är 37,7 procent. Här var det ingen skillnad mellan män och kvinnor.
Anmärkningsvärt är att mobbningen pågick under lång tid. Bara 23,1 procent säger att den upphörde inom ett halvår. Och lika många svarar att den varade i över två år. Endast var fjärde valde att anmäla mobbningen.
Vidare är det 18,4 procent som säger att de i eller i anslutning till arbetet i alltinget har utsatts för mobbning på grund av sitt kön. Hela 74 procent pekade ut män som ansvariga för mobbningen.
Samtidigt påpekar flera av de ledamöter som svarade att alltinget är en mycket speciell miljö. Den som gick upp i talarstolen fick räkna med nedsättande kommentarer, skvaller och respektlöst beteende. Det var helt enkelt en del av sättet att kommunicera och debattera.
Steingrímur J. Sigfússon säger i pressmeddelandet att resultaten är så slående att de måste följas upp och arbetsplatskulturen förbättras.
Beslutet att öppna gränsen senast den 15 juni är inte en följd av påtryckningar från turistnäringen. Det säger statsminister Katrín Jakobsdóttir till Vísir. För sjätte dagen i följd registrerades inga nya fall av coronaviruset covid-19. Det är nu bara tre personer i hela landet som hålls i isolering eftersom de bär på smittan.
För sjätte dagen i följd rapporterades i går inga nya fall av coronasmitta. I maj är det hittills bara fyra personer som har testat positivt för covid-19. Och i hela landet är det nu bara tre personer som hålls i isolering. Färre smittade har Island inte haft sedan utbrottet började i slutet på februari.
Beslutet att öppna gränserna för turister senast den 15 juni har uppmärksammats över hela världen. Men på Island har bland annat en rad läkare kritiserat planerna. De är oroade över att gränsen öppnas för tidigt och att regeringen har låtit sig påverkas av påtryckningar från turistnäringen.
Men statsminister Katrín Jakobsdóttir säger till Vísir att beslutet inte är en effekt av påtryckningar. Hon säger att hela processen att avveckla restriktioner och öppna gränser sker i samråd med sjukvården. Enligt Katrín Jakobsdóttir går Island försiktigt fram:
"Jag ser inte på det här som en marknadsinsats för Island. Det är naturligtvis uppenbart att det är svårt att öppna gränser efter att de har varit stängda - precis som vi till exempel ser överallt i Europa. Då ser jag det som så att det här är den försiktigaste vägen att ta sig an en öppning."
Vårdpersonal har också vänt sig mot att det ännu inte finns en utarbetad plan för hur testningen av turister ska gå till. Dessutom har det visat sig att tester för covid-19 inte är helt tillförlitliga. Kritiker befarar därför att öppningen av gränserna ska leda till en ny våg av smitta.
Katrín Jakobsdóttir säger till Vísir att det internationella intresset för Island är stort eftersom många länder försöker hitta sätt att öppna gränserna. Hon säger också att hon föredrar en offentlig diskussion om tillvägagångssättet i stället för att ta beslut i tysthet:
"Och vi är alla medvetna om att det är väldigt mycket som vi inte känner till om virusets beteende och hur det kommer att utvecklas under de närmaste månaderna."
Turister som reser in till Island ställs inför tre alternativ. Den som har ett godkänt intyg om att vara smittfri får resa in i landet. I annat fall väntar ett prov för covid-19 där den som testar negativt får resa in. Den som visar sig vara smittad eller vägrar låta sig bli testad tvingas till två veckors karantän på Island.
Justitieminister Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir säger till Vísir att turister som testar positivt får möjlighet att bo på hotell under de två veckorna. Dessa turister får själva stå för kostnaderna. Flera hotell planerar att inrätta isoleringsavdelningar för personer som bär på covid-19:
"Du är sedan i kontakt med sjukvården genom appen och du kan naturligtvis komma till öppenvårdsavdelningen om du blir sjukare och när du är helt frisk kan du resa hem."
Inledningsvis är tanken att samtliga som anländer till Island via flygplatsen i Keflavík ska testas. Om fallen är få kan det bli aktuellt att börja med slumpmässiga tester. Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir säger även att regeringen tittar på resebubblor - att tillåta resor mellan länder där utbrottet befinner sig i samma fas som på Island.
"Naturligtvis genomfördes nedskärningar på Island men vi kunde också höja skatterna och göra andra viktiga saker för att återuppbygga samhället."
Katrín Jakobsdóttir, statsminister och ledare för Gröna vänstern, under det första mötet med Progressive International om Islands väg ut ur finanskraschen 2008 - läs mer här.
Miljardären Björgólfur Thor Björgólfsson var den som höll DV vid liv genom ett lån på 475 miljoner isländska kronor. Tidigare har hans talesperson förnekat att han skulle vara inblandad i övertagandet av tidningen. Under hans tid som långivare har DV i flera artiklar svartmålat Björgólfur Thor Björgólfssons affärsrival Róbert Wessman.
Efter tre år hade Björn Ingi Hrafnsson 2017 kört DV i botten. I desperata försök att undvika konkurs - och att dessutom undvika personligt ansvar för en konkurs - såldes mediehuset till Dalsdalur, ett bolag kontrollerat av advokaten Sigurður G. Guðjónsson.
Sigurður G. Guðjónsson var en nyckelperson i turerna kring Björn Ingi Hrafnssons övertagande av DV 2014. Som advokat drev han flera rättsprocesser mot tidningen. Bland finansiärerna av affären fanns bland annat Björn Leifsson, ägare av gymkedjan World Class, som ogillade DV:s rapportering av hans affärer i samband med finanskraschen.
Det var från början uppenbart att Sigurður G. Guðjónsson inte hade råd att själv köpa DV. Men på vems uppdrag som han agerade bulvan var inte klart. Många gissade dock på Björgólfur Thor Björgólfsson, Islands rikaste man som med framgång lyckats bygga upp ett nytt imperium efter finanskraschen.
Björgólfur Thor Björgólfsson har länge varit bosatt i Storbritannien. Hans tillgångar är enligt The Sunday Times värda 1,56 miljarder pund, en summa som motsvarar omkring 275 miljarder isländska kronor.
Sigurður G. Guðjónsson vägrade i Stundin att berätta vem som lånat DV 475 miljoner isländska kronor. Inte heller ville han svara på några frågor om den verkliga ägaren. Ragnhildur Sverrisdóttir, talesperson för Björgólfur Thor Björgólfsson, förnekade dessutom att miljardären skulle vara långivaren.
Men de som inte trodde på dementierna såg allt fler tecken på att Björgólfur Thor Björgólfsson ändå skulle vara inblandad. Sommaren 2018 fick hans affärsrival Róbert Wessman, grundare av och vd för Alvogen, utmärkelsen som årets vd inom läkemedelssektorn.
Bakom utnämningen stod European CEO. I rapporteringen på European CEO:s webbplats jämfördes Róbert Wessman med Teslas Elon Musk och Microsofts Bill Gates.
Även DV skrev om utmärkelsen. Där var tonläget helt annorlunda. Utmärkelsen beskrevs i en osignerad artikel som ett pris som kunde köpas och användas för att putsa ett skamfilat rykte. I Stundin förnekade Halldór Kristmannsson, talesperson för Alvogen, att företaget hade betalat för utnämningen.
Halldór Kristmannsson pekade ut Björgólfur Thor Björgólfsson som misstänkt för att ligga bakom artikeln. Den skulle i så fall vara ett nytt steg i den långvariga striden mellan de två rivalerna.
Under 2018 gjorde DV en förlust på 240 miljoner isländska kronor. I december förra året meddelades att tidningen - och hela koncernen Frjáls fjölmiðlun - sålts till Torg, som bland annat driver Fréttablaðið och Hringbraut. Affären godkändes efter klartecken från konkurrensmyndigheten Samkeppniseftirlitið.
Nu har myndigheten publicerat hela beslutet. Och där finns svaret på frågan om vem som finansierade DV. Det var Björgólfur Thor Björgólfsson. Samkeppniseftirlitið ställde helt enkelt frågan till Sigurður G. Guðjónsson. Han svarade då att det var Björgólfur Thor Björgólfssons bolag Novator som var långivaren.
Samkeppniseftirlitið fick svaret den 14 januari i år. Femton dagar senare bekräftade Ragnhildur Sverrisdóttir i Kjarninn att hon efter tio år skulle sluta på Novator. Nyligen blev det enligt ett pressmeddelande klart att hon börjar som informationsansvarig på kraftbolaget Landsvirkjun.
Ragnhildur Sverrisdóttir hade alltså gång på gång i Stundin förnekat att Björgólfur Thor Björgólfsson stod bakom DV. Enligt rykten kom uppgifterna som lämnades till Samkeppniseftirlitið som en överraskning för henne. Och det sägs att skälet till att hon skulle ha lämnat Novator var att hon förts bakom ljuset om de verkliga förhållandena.
Köerna var långa när badhusen i Reykjavík öppnade en minut efter midnatt i går. Men det som oroade myndigheterna var att det var så många som inte följde tvåmetersregeln i badet. Samtidigt har det nu gått fem dagar sedan det senaste fallet av coronasmitta upptäcktes på Island. Under hela maj är det bara fyra som har testat positivt för covid-19.
I Reykjavík och Selfoss öppnades badhusen redan en minut efter midnatt i går. I Reykjavík var köerna långa. Utanför Vesturbæjarlaug började människor samlas redan vid 21-tiden. Fram till 3-tiden på natten var det mycket folk i bassängerna. Därefter började det att glesas ut innan de första morgongästerna kom vid 6-tiden.
Badhus får på grund av coronaviruset bara ta emot hälften av det tillåtna antalet besökare. Dessutom är sammankomster med fler än 50 deltagare förbjudna. Flera av badhusen löste problemet genom att dela in bassängerna i mindre områden.
Det var uppenbart att väntan hade varit lång för många. Men myndigheterna var inte helt nöjda med öppningen. Många besökare efterlevde inte tvåmetersregeln i badet.
Det var alltså bara i Reykjavík och Selfoss som de kommunala badhusen hade nattöppet. Vid 00.30 i går larmades polis till ett badhus i Mosfellsbær. Fyra personer hade då tagit sig in i badet för ett premiärdopp trots att det inte var öppet.
Både statsepidemiologen Þórólfur Guðnason och civilförsvarschefen Víðir Reynisson sade under gårdagens presskonferens att de var besvikna över att så många inte respekterade tvåmetersregeln. De utlovade också ett förtydligande av regeln till den 25 maj. Då tas nästa steg i avvecklingen av de restriktioner som infördes för att förhindra smittspridning.
Fem dagar i följd har inga nya fall av covid-19 rapporterats. Bara fyra fall har upptäckts hittills i maj. Samtidigt har drygt 7 000 personer testats för viruset. Det är alltjämt sex smittade som hålls i isolering. Ytterligare 532 personer sitter i karantän. Majoriteten är islänningar som har återvänt till Island från utlandet.
Þórólfur Guðnason uppskattade att mindre än 5 procent av islänningarna smittats av viruset. För att uppnå flockimmunitet trodde han att 50 till 60 procent skulle behöva smittas. Därför ansåg han inte att det var ett alternativ att sträva efter flockimmunitet i dagsläget.
Beslutet att öppna Island för turister den 15 juni har fått en hel del kritik. Ragnar Freyr Ingvarsson, som var överläkare på coronaavdelningen på Landspítali i Reykjavík, säger i RÚV att ingen med säkerhet kan säga vad som är den bästa tidpunkten för att öppna gränserna. Men att det skulle ske så tidigt "kom som en blixt från klar himmel":
"Naturligtvis är vi lite oroade över den här planen. Jag tror att det är andra hänsyn än islänningars hälsa som har fått råda och jag anser inte att det har skett något omfattande samråd med sjukvårdspersonal om den här öppningen."
Már Kristjánsson, överläkare på Landspítalis avdelning för smittsjukdomar, säger i RÚV att beslutet är omstritt. Flera av hans kollegor är både förvånade och arga över beslutet:
"Det här är ett visst försök och en ekonomisk presseffekt. Vi kan alla vara överens om att det är ett mycket allvarligt läge i samhället. Det vet alla. Där står två synsätt emot varandra."
Jón Magnús Jóhannesson arbetade även han som läkare på coronaavdelningen på Landspítali. Han säger till Vísir att det är underligt att först besluta om att öppna gränsen och att därefter försöka ta reda på hur det ska gå till.
Þórólfur Guðnason sade under presskonferensen i går att han hade förståelse för kritiken. Han ansåg ändå att det var rimligt att öppna gränsen för turister den 15 juni. Det är inte troligt att de utländska besökarna kommer att vara så många - vilket ger myndigheterna möjlighet att utvärdera arbetet innan några större mängder turister kommer till Island:
"Människor har all rätt att ha åsikter om detta men jag tror att läkare och andra också behöver ta hänsyn till att vi vid någon tidpunkt behöver öppna det här landet, och precis som jag har sagt tidigare så står vi inför den här frågan om hur vi ska göra detta oavsett om det blir nu, efter sex månader eller ett år."
"Utmaningen som vi står inför består i att försöka försvara de resultat som vi har uppnått i smittskydd här och naturligtvis att försöka få igång näringslivet på nytt. Och ja, jag anser att det är dags att börja titta på det eftersom man inte heller får glömma den skada som till exempel långtidsarbetslöshet har på individer, både hälsomässiga och sociala problem."
Justitieminister Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir i RÚV om regeringens beslut att öppna gränsen för turister.
Arbetslösheten på Island var i april rekordhöga 17,8 procent. Och antalet arbetslösa fördubblades inom loppet av en månad. Drygt hälften av dem som nu är inskrivna som arbetslösa är korttidspermitterade. Den hårdast drabbade regionen är Suðurnes där 25,1 procent är utan jobb. Det visar statistik från Vinnumálastofnun.
I mars steg arbetslösheten på Island till 9,2 procent. Det var en högre siffra än någon gång tidigare efter 2008 års finanskrasch. Då förutspådde Vinnumálastofnun att arbetslösheten i april skulle stiga till 16,9 procent. Men det blev alltså ännu mer.
Arbetslösheten i april var 17,8 procent - vilket är den högsta andelen arbetslösa sedan Vinnumálastofnun började föra statistik. Den ökade alltså med 8,6 procentenheter på bara en månad.
Drygt hälften av dem som nu är registrerade som arbetslösa är korttidspermitterade. Nu är det 10,5 procent som har permitterats mot 3,5 procent i mars. Den vanliga arbetslösheten är 7,5 procent men var 5,7 procent för en månad sedan.
Den hårdast drabbade regionen är Suðurnes. Här är också flygplatsen i Keflavík och turistindustrin de viktigaste näringsgrenarna. Ingen annan region är lika beroende av turism och flygtrafik. Här steg arbetslösheten till 25,2 procent - en ökning med 11,1 procentenheter.
I huvudstadsregionen var motsvarande siffra 18,7 procent - en uppgång med 9,1 procentenheter. Såväl här i Reykjavíkområdet som i Suðurland är turismen ovanligt viktig. I Suðurland var arbetslösheten 16,1 procent, en ökning med 7,8 procentenheter.
Men även i övriga regioner steg arbetslösheten dramatiskt under april. I Norðurland eystra var arbetslösheten 15 procent (+7,4 procentenheter), i Austurland 12,5 procent (+6,1), i Vesturland 11,5 procent (+5,2), i Västfjordarna 11,4 procent (+6,5) och i Norðurland vestra 8,8 procent (+4,5).
Vinnumálastofnun räknar med att arbetslösheten minskar till 14,8 procent i maj. I den prognosen räknar myndigheten med att många av de korttidspermitterade - omkring hälften - återvänder till sina jobb. Resten varslas om uppsägning. Den förväntade nedgången beror alltså inte på att läget på arbetsmarknaden skulle vara på väg att förbättras.
Under mars och april var det omkring 5 800 anställda som varslades vid massuppsägningar. Även det var ett nytt rekord. Många av dem - till exempel en stor del av de ungefär 2 000 som varslades av Icelandair - dyker på grund av uppsägningstiden upp i arbetslöshetsstatistiken först i augusti.
Hela 85 procent av massuppsägningarna gällde anställda inom flyget och turistnäringen. Och 95 procent av de anställda var bosatta i Reykjavíkområdet eller på Suðurnes.
I alla regioner utom Västfjordarna är det fler kvinnor än män som är inskrivna som arbetslösa. I hela landet var arbetslösheten bland kvinnor 27,9 procent och bland män 23,6 procent.
Vid midnatt öppnade badhusen i Reykjavík och Selfoss för första gången på åtta veckor. De senaste fyra dagarna har inga nya fall av smittan registrerats på Island. Det är nu bara sex personer som hålls i isolering efter att ha testat positivt för covid-19. Över 15 procent av Islands befolkning har nu lämnat prov för coronaviruset.
Klockan 00.01 i dag öppnade badhusen i Reykjavík och Selfoss. I bägge städerna motiverade kommunledningen valet att hålla nattöppet med att så många saknat badhusen sedan de stängdes den 24 mars. Samtidigt uppmanades besökare att tänka på att hålla avståndet till andra gäster.
Under söndagen hölls det också högmässor för första gången på länge i kyrkor över hela landet. Inför gudstjänsten i Hallgrímskirkja i Reykjavík hade kyrkan delats in i två områden. Besökare uppmanades även här att hålla avstånd.
Coronautbrottet på Island fortsätter att minska i omfattning. Fyra dagar i följd har inga nya fall av covid-19 rapporterats. Det är nu bara sex personer som hålls i isolering efter att ha testat positivt för viruset. Antalet smittade är det lägsta på två och en halv månad.
Ytterligare 852 personer sitter i karantän. Att antalet i karantän har ökat beror på personer som har rest in i landet de senaste dagarna och därför måste genomgå två veckors karantän. Totalt 20 046 personer har redan suttit av fjorton dagar i karantän.
Nu är det 56 875 personer som har testats för covid-19. Det betyder att drygt 15 procent av befolkningen har lämnat prov för coronaviruset.
I utbrottets inledning hölls dagliga presskonferenser om utvecklingen. De senaste veckorna har myndigheterna ordnat presskonferenser tre gånger i veckan. Nu bantas antalet presskonferenser ytterligare eftersom det inte anses finnas något behov. I dag och på onsdag samt nästa måndag - då fler restriktioner avvecklas - hålls de sista planerade presskonferenserna. Därefter kommer nya presskonferenser enbart att hållas om utvecklingen kräver det.
Statsepidemiologen Þórólfur Guðnason sade under gårdagens presskonferens att han i dagsläget avråder från alla utlandsresor. Visserligen var det ett positivt tecken att allt fler länder var på väg att öppna gränserna. Samtidigt var osäkerheten så stor - inte minst kring smittspridningen i sig - att det inte var lämpligt att resa utomlands:
"Som läget är nu tycker jag inte att det är klokt eller säkert för någon att göra det. Så jag skulle råda alla att ta det mycket försiktigt, att inte resa utomlands utom vid mycket angelägna skäl."
Island planerar att öppna gränsen för turister senast den 15 juni. Då slopas också kravet på två veckors karantän för den som kan visa upp ett intyg om att vara smittfri eller är beredd att testas på flygplatsen i Keflavík.
Hälsovårdsminister Svandís Svavarsdóttir har utsett en arbetsgrupp som ska ta fram en plan för testandet. Kostnaden kan enligt förordnandet bli upp till 50 miljoner isländska kronor om dagen. Tanken är att staten ska bekosta testerna.
Hur utbudet av flyg kommer att se ut i sommar är fortfarande oklart. Regeringen har förlängt avtalet med Icelandair om avgångar från Keflavík till Boston, London och Stockholm. De är i första hand avsedda för islänningar i utlandet som behöver ta sig hem. Avgångarna ses också som nödvändiga för att inte landet ska bli isolerat.
Överenskommelsen gäller enligt ett pressmeddelande till och med den 27 juni. Men den kan förlängas till och med september. Staten täcker kostnaderna för Icelandairs förluster för dessa avgångar.
Under de närmaste två veckorna blir det fyra veckoliga avgångar till Boston, London och Stockholm. Om flygplatserna i New York eller Köpenhamn skulle öppnas för trafik kan regeringen i samråd med Icelandair flyga dit i stället för till Boston och Stockholm.
I utbrottets början hyrde staten Fosshótel Lind i Reykjavík för att härbärgera personer i karantän och isolering. De sista boende skrevs ut i onsdags. Nu har verksamheten avvecklats eftersom det för tillfället inte finns behov för den.
"Vi kan inte vara här som den isländska hästen. Den har bara varit här och inga andra får komma in eftersom den har varit isolerad så länge. Vi kommer att behöva öppna och vi vet det."
Turismminister Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir i Vísir om beslutet att åter öppna Island för turister.
I snart 32 år har Árni Róbertsson drivit butik i Vopnafjörður. Och de senaste åren har Kauptún varit den enda dagligvaruhandeln i kommunen. Dessutom köpte han kioskbutiken Robbinn för ett år sedan. Men den 1 juli i år är det slut. Då stänger han både Kauptún och Robbinn. Om ingen vill ta över blir Vopnafjörður utan livsmedelsbutik.
