Maratondebatt om energipolitik fortsätter i alltinget i dag

I nästan 100 timmar har debatten i alltinget om EU:s tredje energipolitiska paket pågått. När debatten fortsätter i eftermiddag står samma fråga på dagordningen. Och det är återigen bara centerpartister som står på talarlistan. Än så länge har inte talmannen Steingrímur J. Sigfússon signalerat att han tänker stoppa de ledamöter som förhindrar debatt och beslut i alla andra frågor.

Klockan 10.24 i lördags satte vice talmannen Guðjón S. Brjánsson tillfällig punkt för debatten om införandet av EU:s tredje energipolitiska paket. Den började 15.30 på fredagen - och höll alltså på i ett sträck i nästan 19 timmar. Bara under denna tid hölls 53 anföranden. Det gjordes dessutom 311 repliker.

Under de första fyra timmarna var utrikesminister Guðlaugur Þór Þórðarson på plats för att svara på frågor. Därefter var det nästan uteslutande centerpartister som talade och replikerade på varandra.

Debatten om förslaget har nu pågått i nästan 100 timmar. Och det är Centerpartiets ledamöter som har stått i talarstolen under 80 timmar.

Inget tyder på att centerpartisterna tänker ge upp. När dagens session i alltinget börjar klockan 15 är  det energipolitiska paketet den första punkten på dagordningen efter en frågestund. På talarlistan finns fem centerpartister: Karl Gauti Hjaltason som håller sitt tjugofemte anförande, Þorsteinn Sæmundsson som håller sitt trettioandra, Jón Þór Þorvaldsson som håller sitt trettioförsta, Birgir Þórarinsson som håller sitt tjugonionde och Bergþór Ólason som håller sitt tjugotredje.

I den andra debattrundan är talartiden obegränsad. Talmannen Steingrímur J. Sigfússon har rätt att begränsa tiden eller helt enkelt stoppa debatten om han anser att den har fått orimliga dimensioner. Det är dock en möjlighet som ytterst sällan utnyttjas.

Lika sällsynt är det att minst nio ledamöter går ihop om att hålla en votering om en debatt ska stoppas eller om talartiden ska begränsas. Om ett sådant förslag får majoritet införs alltså begränsningar. Senast den möjligheten användes var under debatten om Islands inträde i Nato 1949.

Steingrímur J. Sigfússon har hittills inte signalerat att han skulle överväga några begränsningar. När han 9.04 i fredags morse satte punkt för en debatt som då pågått sjutton timmar i sträck vände han sig direkt till centerpartisterna. Han konstaterade att ingen annan fråga diskuterats på en hel vecka. Samtidigt stod arton förslag på kö:

"Friheten är viktig precis som alltingsledamöternas rättigheter men ens frihet får inte vara på bekostnad av andras frihet."

Steingrímur J. Sigfússon sade också att de senaste dagarnas maratondebatter var en stor belastning för alltingets personal. Han fick indirekt svar från Bergþór Ólason som under natten mot lördagen uppmanade talmännen att ta mer hänsyn till personalen och hålla debatterna under dagtid.

Centerpartiets ledare Sigmundur Davíð Gunnlaugsson anklagade Steingrímur J. Sigfússon för att försöka trötta ut centerpartisterna och för att försöka gömma undan en viktig debatt genom att till stor del låta den äga rum på sena kvällar, nätter och tidiga morgnar. Även han uppmanade talmannen att tänka på alltingets personal.

Kolbeinn Óttarsson Proppé, alltingsledamot för Gröna vänstern, var en av dem som öppet kritiserade centerpartisterna under den senaste maratondebatten. Han hävdade att de bidrog till att skänka ett löjets skimmer över alltinget och till att minska förtroendet för politiken. Inte minst vände han sig till Bergþór Ólason:

"Denna absurditetens teater har här nått nya höjder. Jag anser att Centerpartiets högt ärade ledamöter, som har hållit fast alltinget i denna debatt in på nätterna och dag efter dag, borde skämmas för att nu dra in alltingets personal, som har fått finna sig i att följa deras egna nycker, i denna debatt."

Kolbeinn Óttarsson Proppé vände sig även till Sigmundur Davíð Gunnlaugsson. Han sade att Centerpartiet när som helst kunde stoppa debatten och låta personalen gå hem. Han anklagade även centerpartisterna för att ägna sig åt "sandlådelekar".

Ett annat förslag kom från Piratpartiets Helgi Hrafn Gunnarsson. Han föreslog att debatten skulle skjutas upp till hösten. Ett skäl till att han ansåg det vara en lämplig lösning var att det "skulle ta många månader att korrigera de dumheter som har förts fram i denna debatt". Han har tidigare kritiserat Centerpartiet för att använda sig av direkt felaktiga påståenden i debatten.

Att varken Steingrímur J. Sigfússon eller andra alltingsledamöter ingriper beror sannolikt på tradition. Bestämmelserna som ger möjlighet att stoppa debatter används ytterst sällan. Det är heller inte helt osannolikt att många av de politiker som nu helst skulle se att centerpartisterna övergav talarstolen själva vill ha kvar möjligheten att blockera beslut genom maratondebatter.

Så sent som 2013 blockerade Självständighetspartiet förslaget till ny grundlag genom att inte släppa fram andra frågor. En som då var kritisk var Jóhanna Sigurðardóttir, socialdemokrat och statsminister. Mindre kritisk till förhalningstaktik var hon i rollen som ledare för Folkrörelsen då hon i maj 1988 höll ett drygt tio timmar långt anförande där hon kritiserade den dåvarande regeringens bostadspolitik.

Utöver Centerpartiet motsätter sig även Folkets parti införandet av EU:s tredje energipolitiska paket. Folkets parti deltar dock inte i den debatt som kommit att bli något av en monolog mellan centerpartister.

Inför valet 2017 var det Folkets parti som tillsammans med Centerpartiet ifrågasatte EES-avtalet. Genom motståndet mot energipolitiken har Centerpartiet utmärkt sig som det i särklass mest EES-kritiska partiet i alltinget. Folkets parti tycks ha gått i motsatt riktning. Ledaren Inga Sæland kallade i går i Vísir EES-avtalet för "ett fantastiskt avtal som har fått oss där vi är ekonomiskt".

Här kan du läsa mer om debatten om EU:s tredje energipolitiska paket.

Dagens citat

"De visar bara en flagga eller en bård och man tycker att det görs lite väl mycket av det. Det är lite underligt att det görs så mycket av det. Detta är en stat som Island sedan länge har erkänt som en självständig stat."

Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir, alltingsledamot för Självständighetspartiet och ordförande för alltingets utrikesnämnd, i RÚV om uppståndelsen kring att Hatari visade upp en palestinsk flagga i bild under finalen av Eurovision Song Contest i Israel - läs mer här.

Dagens bonuscitat

"Vi vet att regeringen är rädd för att asylsökande ska ta över samhället på det sätt som vissa säger har skett i Sverige. Men vi är inte här för att ta över samhället och Island är inte som Sverige. Island ligger väldigt långt bort och så är det dessutom skitkallt här. De flesta som kommer hit bestämmer sig för att åka tillbaka på grund av kylan. Det är mycket svårt att leva med den om du inte är van vid det."

Moses, asylsökande från Nigeria, i Morgunblaðið om attityder till dem som söker asyl på Island.

Vår på Gljúfrasteinn när Halldór Laxness bil är på plats

Att Halldór Laxness gamla Jaguar står parkerad utanför Gljúfrasteinn har kommit att bli något av ett vårtecken. Bilen skänktes till staten samtidigt som staten köpte författarens hus i Mosfellsbær. Nu står den inomhus under vintrarna. En veteranbilsklubb ser till så att bilen är i körbart skick. Och nyligen dök den alltså åter upp utanför Gljúfrasteinn.

Gljúfrasteinn i Mosfellsbær är huset där Halldór Laxness bodde majoriteten av sitt liv. Några år efter hans död tog staten över huset. I dag finns det en utställning om hans liv och författarskap i Gljúfrasteinn. Receptionen är inrättad i det som tidigare var ett garage. Efter många års debatt har det nu beslutats om bygget av ett kunskaps- och forskningscentrum i anslutning till Gljúfrasteinn.

Halldór Laxness är Islands enda Nobelpristagare i litteratur. Han fick priset 1955. Den växande status som han åtnjöt internationellt gjorde att han fick det ekonomiskt bättre ställt. På hemmaplan fanns det en del som ifrågasatte hur hans liv kunde gå hand i hand med hans politiska åsikter. Samtidigt som han länge var övertygad socialist unnade han sig en hel del lyx.

En symbol för den tillvaron var den Jaguar av årsmodell 1968 som Halldór Laxness köpte. Han överlät senare bilen till dottern Sigríður som 1981 köpte den till Jóhann Gíslason. Han renoverade bilen - och i samband med att huset bytte ägare togs även den över av staten.

En veteranbilsklubb tar nu hand om bilen om vintrarna. Halldór Laxness gamla Jaguar underhålls så att den är i körbart skick. Den körs till Gljúfrasteinn på vårkanten där den står utanför huset fram till hösten kommer - alltså ungefär som det var när författaren själv bodde i fastigheten.

Det var dock nära att varken bilen eller Halldór Laxness själv skulle överleva. Gljúfrasteinn påminner på Instagram om hur han på vägen västerut en gång mötte en lastbil. Vägen var inte tillräckligt bred för att de två fordonen skulle kunna mötas. Inte heller fanns det tid att bromsa. Halldór Laxness hade inget annat val än att köra i diket.

Chauffören befarade att såväl bilen som författaren skulle vara historia. Men Halldór Laxness dök snart upp ur det tillbucklade fordonet. Och det sägs att han ska ha kommenterat olyckan genom att ställa en ironisk fråga till lastbilschauffören:

"Är det något mer jag kan göra för er?"

Här kan du läsa mer om Gljúfrasteinn.

Talade om "vildmansnatur" hos svarta - riskerar stängas av

🤔 @FCHaukar ? #fotboltinet pic.twitter.com/T0EyMCS42O

— Sindri Hjartarson (@SindriHjartar) 23 maj 2019

En svart spelare som alltid hade nära till "vildmansnaturen". Så beskrev Björgvin Stefánsson en av Þrótturs spelare när han kommenterade klubbens möte med Haukar. Han bad snabbt om ursäkt för uttalandet. Nu riskerar han upp till fem matchers avstängning från alla matcher med KR, den isländska klubb han själv spelar i.

När Haukar från Hafnarfjörður i torsdags mötte Þróttur från Reykjavík i Inkasso-deildin, den isländska andradivisionen, var Björgvin Stefánsson en av kommentatorerna i Haukars Youtube-kanal. Björgvin Stefánsson är själv fostrad i Haukar men spelar numera i KR i Pepsi Max-deildin, den isländska förstaligan.

Efter en händelse på planen kommenterade han Þrótturs Archange Nkumu, som är svart:

"Det är det som jag alltid säger. Det är så nära till vildmansnaturen hos den svarta människan."

Björgvin Stefánsson bad om ursäkt efter matchen. Han skrev på Twitter att uttalandet var "ogenomtänkt" och ett resultat av "tanklöshet". Vidare skrev han att orden inte representerade hans syn på svarta eller andra minoritetsgrupper:

"Jag gjorde mig skyldig till en katastrofal brist på omdöme och jag ber innerligt om ursäkt för mina idiotiska kommentarer."

Både Haukar och Þróttur tog avstånd från uttalandet. Bägge klubbarna skrev i pressmeddelanden att diskriminering och fördomar inte hade någon plats inom fotbollen. Även KR tog på Facebook avstånd från Björgvin Stefánssons uttalande.

När KR i går mötte Víkingur fanns Björgvin Stefánsson med i startelvan. Tränaren Rúnar Kristinsson sade till RÚV efter matchen att han tog avstånd från uttalandet. Han såg dock ingen anledning till att peta Björgvin Stefánsson:

"Han säger detta som något slags skämt, att försöka vara rolig, och det misslyckas katastrofalt. Av detta görs det en stor sak i medierna där man försöker få klick."

Inte heller såg Rúnar Kristinsson något skäl till att Björgvin Stefánsson skulle stängas av från spel genom KSÍ, det isländska fotbollsförbundet. Han jämförde med landslagskaptenen Aron Einar Gunnarsson som för några år sedan beskrev Albanien som ett land bestående av "huvudsakligen brottslingar" utan att straffas med någon avstängning.

Klara Bjartmarz, vd för KSÍ, säger till RÚV att uttalandet blir ett fall för förbundets disciplinnämnd. Trots att kommentaren inte fälldes när Björgvin Stefánsson själv var på planen finns det en paragraf i regelverket som gör det möjligt att behandla den här typen av händelser.

Händelsen kommer troligtvis att behandlas vid ett möte på tisdag. Björgvin Stefánsson riskerar upp till fem matchers avstängning.

Här kan du läsa mer om Aron Einar Gunnarssons kommentarer om Albanien.

Dagens citat

"Island och Norden är heta och Island fick till exempel ett genombrott i samband med VM i fotboll. På grund av detta finns det en väckelse gentemot isländska produkter och kineser är mycket intresserade av äkta produkter som islänningarna själva använder. De är till exempel intresserade av färska matvaror, hälso- och skönhetsprodukter och produkter för mödrar och deras barn."

Teitur Jónasson, delägare av marknadsföringsföretaget Content People, i Morgunblaðið om intresset i Kina för produkter från Island.

Dagens bonuscitat

"Olika åsikter om alla möjliga slags frågor, till exempel kopplade till kommunens övertagande av driften av Herjólfur och kandidaturfrågor i det senaste kommunalvalet, har lett till oerhört mycket vrede hos i övrigt artiga människor. Jag träffar allt fler här på Västmannaöarna som chockeras av det baktaleri och förolämpningar om grannarna som detta har lett till. Själv minns jag inte att det kan ha varit så gränslöst tidigare. Det behövs inte många individer som talar på detta sätt för att det avsevärt ska förstöra stämningen i kommunen."

Páll Magnússon, alltingsledamot för Självständighetspartiet från Västmannaöarna, skriver i Eyjar om hur stämningen förändrats under det senaste året - läs mer här.

Rekordhög arbetslöshet på Island efter Wow Airs konkurs

Hela 3,7 procent av islänningarna var utan jobb i april. Det är den högsta arbetslöshetssiffran i landet sedan ekonomin vände uppåt efter finanskraschen. Arbetslösheten ökade kraftigt i april - och det hade till stor del att göra med konkursen för flygbolaget Wow Air. Det var framför allt i huvudstadsregionen och på Suðurnes som många blev av med sina arbeten.

Wow Airs konkurs i slutet på mars hann inte göra något tydligt avtryck i arbetslöshetsstatistiken då. I april visade sig däremot effekterna av konkursen tydligt. Då ökade arbetslösheten med 0,5 procentenheter. Det var då 3,7 procent av islänningarna som inte hade något jobb att gå till. Det var också sjunde månaden i följd som arbetslösheten växte.

Siffran är den högsta sedan finanskraschens efterdyningar följdes av en kraftig högkonjunktur. Wow Airs konkurs slår dock främst mot huvudstadsregionen och Suðurnes. I övriga regioner är förändringarna betydligt mindre.

Mest kännbar är konkursen på Suðurnes. Där är nu 6,4 procent utan jobb - en ökning med 1 procentenhet inom loppet av en månad. Arbetslösheten ökar snabbt även i Reykjavíkområdet. Där stiger den med 0,6 procentenheter till 3,9 procent.

I övriga landet är alltså förändringarna inte lika stora. I Norðurland eystra är arbetslösheten 3,2 procent, en nedgång med 0,1 procentenhet. Därefter följer Austurland med 2,7 procent (-0,3), Västfjordarna med 2,2 procent (+0,3), Vesturland med 2,1 procent (+0,1), Suðurland med 2,1 procent (oförändrat) och Norðurland vestra med 1,2 procent (-0,1).

På landsbygden minskar alltså arbetslösheten på många håll. Förklaringen är till stor del starten på turismsäsongen. Våren är i allmänhet en tid när arbetslösheten sjunker på grund av säsongsjobb. I vissa delar av landet är alltså det långt ifrån tillräckligt för att täcka upp för konsekvenserna av Wow Airs konkurs.

Vinnumálastofnun räknar i en prognos med att arbetslösheten minskar något i maj. Och det beror just på det ökande antalet säsongsjobb inom bland annat turism och fiske.

Bland män var arbetslösheten 3,6 procent och bland kvinnor 3,8 procent. I den yngsta gruppen - islänningar mellan 18 och 24 år - sjönk arbetslösheten till 2,8 procent. Bland utländska medborgare var motsvarande siffra 7,1 procent.

Utlänningar drabbades dessutom hårdare än islänningar av Wow Airs konkurs. I mars utgjorde utländska medborgare 30 procent av de arbetslösa på Island. I april steg den siffran till 34 procent.

Här kan du läsa mer om arbetslösheten på Island.

Självständighetspartiet fyller 90 år i dag

När Konservativa partiet och Liberala partiet gick ihop den 25 maj 1929 bildades det politiska parti som skulle bli Islands mest inflytelserika. Sedan dess har Självständighetspartiet ingått i en majoritet av landets regeringar. Men opinionsraset efter finanskraschen präglar fortfarande dagens parti. Och rykten gör gällande att ordföranden Bjarni Benediktsson överväger att sluta.

Året var 1927 när det första Självständighetspartiet gick i graven. Som namnet antydde var den viktigaste politiska frågan suveränitet från Danmark. Men splittringen till Konservativa partiet och Liberala partiet blev inte långvarig. Den 25 maj 1929 gick de två partierna ihop på nytt.

Självständighetspartiet fick snabbt funktionen som statsbärande. Partiet har ingått i en majoritet av de regeringar som har styrt Island. Och samtliga av Självständighetspartiets ledare har varit statsministrar.

Bäst gick det i valet 1933 när Självständighetspartiet fick 48 procent av rösterna. Det sämsta valresultatet kom 2009 direkt efter finanskraschen. Då fick Självständighetspartiet bara 23,7 procent. Partiledaren Bjarni Benediktsson sitter kvar - men han har inte lyckats föra tillbaka partiet till de nivåer som det hade före kraschen.

I dag firas födelsedagen av lokalavdelningar i Reykjavík, Borgarnes, Stykkishólmur, Grundarfjörður, Ísafjörður, Hvammstangi, Sauðárkrókur, Siglufjörður, Akureyri, Egilsstaðir, Hella, Reykjanesbær och Hafnarfjörður. I firandet ingår att avdelningarna i Reykjavík och Hafnarfjörður planterar 90 träd i Heiðmörk respektive Hafnarfjörður.

Bjarni Benediktsson har nu varit partiledare i tio år. Den senaste tiden har rykten gjort gällande att han skulle ha tröttnat på politiken och överväga att lämna ordförandeposten. I så fall skulle han också lämna uppdraget som finansminister i koalitionen med Framstegspartiet och Gröna vänstern.

Han har varit partiets ledare i det kanske mest turbulenta årtiondet i Självständighetspartiets historia. Bjarni Benediktsson har visserligen sett till så att partiet suttit i samtliga regeringar sedan 2013. Men han har kompromissat bort många hjärtefrågor på vägen - som en mer öppen attityd till EU och euron - och fått se den EU-vänliga falangen bryta sig ut för att bilda Renässans.

De två mest sannolika efterträdarna är Guðlaugur Þór Þórðarson och Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir. Hon är den givna favoriten i de kretsar inom partiet som brukar kunna styra valet av ledare. Han kan dock inte räknas bort eftersom han både har mer erfarenhet och de förmodligen mest lojala anhängarna.

Dagens citat

"Alltingsledamöternas yttrandefrihet är viktig och den åtnjuter särskilt skydd i de flesta av världens parlament. Men filibustertaktik har inget med yttrandefrihet eller demokrati och är knappt känt utanför Island. Filibustertaktik är ett typiskt fenomen. ... Den nuvarande ordningen, där en liten grupp oppositionspolitiker kan ta alltinget som gisslan, kan inte vara framtiden."

Bryndís Haraldsdóttir, alltingsledamot för Självständighetspartiet, skriver i Fréttablaðið om de centerpartister som försöker stoppa införandet av EU:s tredje energipolitiska paket genom att inte lämna talarstolen - läs mer här.

Skandalen på Klaustur blir tecknad serie

En kväll i november 2018 samlades sex politiker - fyra alltingsledamöter från Centerpartiet och två från Folkets parti - på baren Klaustur i Reykjavík för att prata och dricka alkohol. Bára Halldórsdóttir klev snart in på samma bar för att dricka en kopp kaffe i väntan på ett möte. När hon hörde hur politikerna talade började hon spela in dem.

Inspelningarna från Klaustur visade hur de hånade och kränkte kvinnor och olika minoritetsgrupper. De skröt om hur de genom politisk kohandel säkrat ambassadörsposter åt sig själva. Och de bedömde kvinnliga politiker efter deras utseende och berättade om sina sexfantasier om en kvinnlig minister.

Nu har skandalen på Klaustur blivit en tecknad serie. Det är tecknaren Elísabet Rún Þorsteinsdóttir som har bildsatt en del av de samtal som fördes under barrundan på Klaustur samt efterspelet. Du hittar den hos The Nib.

Isländska EU-motståndare vill nobba energipolitik

Islänningar som säger nej till EU-medlemskap säger också nej till införandet av unionens senaste energipolitiska paket. De som däremot anser att Island bör gå med i EU tycker även att energipolitiken ska få klartecken. Men motståndarsidan är starkare. Det visar en opinionsmätning utförd av MMR.

De senaste dagarna har Centerpartiets ledamöter debatterat införandet av EU:s tredje energipolitiska paket långt in på småtimmarna. I regel är det nu bara centerpartister i talarstolen. Där håller de anföranden och begär repliker på varandra.

Debatten om energipolitiken har nu pågått i omkring 60 timmar. I morse avbröts den klockan 6.01 efter att ha pågått sedan eftermiddagen dagen innan.

I den andra debattrundan i alltinget är talartiden obegränsad. Det är inte helt ovanligt att politiker använder den för att försöka stoppa omröstningar om förslag som de motsätter sig.

Alltinget tar sommaruppehåll den 5 juni. Om Centerpartiet fortsätter med samma taktik kan ledamöterna förhindra att andra förslag som regeringen vill driva igenom hinner behandlas. Kanske hoppas centerpartisterna på att regeringen åtminstone tillfälligt ska lägga det energipolitiska paketet på is i utbyte mot att de släpper fram andra förslag.

Och det finns en stark opinion mot energipolitiken. Det är 50 procent som säger nej till förslaget medan 30 procent säger ja. Ytterligare 19 procent tycker att det varken är bra eller dåligt. Ovanligt många av de tillfrågade - 28,5 procent - svarade inte på frågan.

Kvinnor och islänningar bosatta på landsbygden är i större utsträckning negativa till energipolitiken. Mer positiva är män och personer bosatta i huvudstadsregionen. Yngre islänningar är oftare osäkra på hur de ställer sig till förslaget.

Regeringen - som består av Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet - står alltså bakom förslaget. Men deras väljare håller inte med. Bland Framstegspartiets anhängare säger 56 procent nej och 22 procent ja, bland Gröna vänsterns sympatisörer säger 55 procent nej och 26 procent ja och bland Självständighetspartiets väljare säger 44 procent nej och 28 procent ja.

Bland Centerpartiets väljare säger 100 procent nej. Men i tre andra oppositionspartier är ja-sidan starkare. Hela 69 procent av Socialdemokraternas sympatisörer säger ja mot 16 procent nej. Inom Renässans är det 63 procent som säger ja medan 25 procent säger nej. Och bland Piratpartiets anhängare är det 44 procent som säger ja och 28 procent som säger nej.

Inställningen till det tredje energipolitiska programmet från EU går också hand i hand med attityden till ett isländskt medlemskap i unionen. Bland dem som säger nej till EU är det 75 procent som också säger nej till energipolitiken. Bara 12 procent säger ja. Bland dem som däremot förespråkar ett isländskt EU-inträde är det 55 procent som vill ge klartecken till energipolitiken medan 20 procent vill stoppa förslaget.

Här kan du läsa mer om debatten om energipolitiken.

Visselblåsaren på Klaustur bröt mot personuppgiftslagen

Bára Halldórsdóttir kränkte fyra centerpartisters personliga integritet när hon spelade in deras samtal på baren Klaustur i Reykjavík. Att hon enligt Persónuvernd bröt mot personuppgiftslagen innebär att hon måste radera inspelningarna. Men hon behöver inte betala några böter till de fyra politikerna. Det finns heller inget som tyder på att hon hade någon medhjälpare.

Genom Bára Halldórsdóttirs inspelningar från Klaustur avslöjades hur fyra centerpartister hånade och kränkte kvinnor och olika minoritetsgrupper. De talade om hur de skulle förgöra kultur- och utbildningsminister Lilja Alfreðsdóttir samtidigt som de berättade om sina sexfantasier om henne. Och de skröt om kohandel där de säkrat eftertraktade ambassadörsposter åt sig själva.

De fyra centerpartisterna - Gunnar Bragi Sveinsson, Anna Kolbrún Árnadóttir, Sigmundur Davíð Gunnlaugsson och Bergþór Ólason - planerar att stämma Bára Halldórsdóttir. De anmälde också henne till Persónuvernd. De krävde att hon skulle tvingas böta för att ha spelat in deras samtal.

Nu fastslår myndigheten att Bára Halldórsdóttir bröt mot personuppgiftslagen. Inspelningarna kränkte de fyra centerpartisternas personliga integritet. Därför måste hon radera inspelningarna senast den 5 juni. Hon måste dessutom meddela Persónuvernd om att hon följt beslutet.

Men Bára Halldórsdóttir behöver däremot inte betala några böter. Persónuvernd skriver i beslutet att inspelningarna skedde på en plats som allmänheten hade tillgång till. De pågick dock i fyra timmar. Myndigheten beaktar också att innehållet i inspelningarna ledde till omfattande debatt i samhället om centerpartisternas åsikter och sätt att uttrycka sig.

Här väger Persónuvernd olika intressen mot varandra. Myndigheten skriver att folkvalda politiker som befinner sig på allmän plats inte har samma integritetsskydd som vanliga medborgare. Deras uppdrag gör alltså att de måste acceptera mer.

Samtidigt gör inte myndigheten bedömningen att det Bára Halldórsdóttir ägnade sig åt var journalistisk verksamhet. Att inspelningarna pågick så länge gjorde att det snarare rörde sig om ett slags övervakning.

Centerpartisterna har hävdat att de utsatts för en konspiration. De tror inte att Bára Halldórsdóttir agerade på egen hand och att hon bara skulle ha satt sig på Klaustur av en slump och där råkat höra hur de fyra alltingspolitikerna talade och därför bestämt sig för att spela in samtalen.

Persónuvernd skriver att inget tyder på att hon haft någon medhjälpare. Myndigheten har också tidigare sagt nej till centerpartisternas begäran om information om bland annat vilka sms hon skickat och tagit emot och transaktioner på hennes bankkonton. Persónuvernd har även nobbat en begäran om ytterligare bilder från övervakningskameror.

De fyra politikerna från Klaustur står nu inför två val. Om de anser att Persónuvernds beslut är felaktigt i sak kan de ta striden till domstol. Och de kan välja att med beslutet från Persónuvernd som underlag stämma Bára Halldórsdóttir för att få skadestånd.

En stämningsansökan riktad mot Bára Halldórsdóttir kan dock innebära att de fyra centerpartisterna inför domstolen måste redogöra för vad de gjorde och sade på Klaustur. Hittills har de signalerat att de vill stämma henne. Frågan är dock om symboliken i en stämningsansökan väger upp mot att allmänheten påminns om hur de uttryckte sig under barrundan.

Här kan du läsa mer om skandalen på Klaustur och här kan du läsa Persónuvernds beslut i sin helhet.

Dagens citat

"Man var inte strålande efter natten. ... Man hade blivit halvt underlig och trasslat till dygnet. Det är inte heller som om man skulle ha lyssnat på något nytt varje gång."

Brynjar Níelsson, alltingsledamot för Självständighetspartiet och en av de vice talmän som lett de energipolitiska debatterna i alltinget under nätterna, i DV om tisdagens och onsdagens maratondebatt som pågick i 19 timmar.

En av fem islänningar utövar yoga varje månad

Yoga har blivit dubbelt så vanligt på Island sedan 2007. Nu är det 18,9 procent av islänningarna som gör yoga minst en gång i månaden. Men det är 61,1 procent som aldrig har provat yoga. Det är framför allt bland yngre islänningar som antalet utövare växer snabbt. Det visar en undersökning utförd av Gallup.

När Gallup 2007 frågade islänningarna om yoga var de regelbundna utövarna ganska få. Då var det 8,8 procent som uppgav att de gjorde yoga minst en gång i månaden.

Sedan dess har intresset för yoga växt kraftigt. Förra året var det hela 18,9 procent som utövade yoga minst en gång i månaden. Och 11,7 procent gör det minst en gång i veckan.

Fortfarande är det dock en majoritet som inte prövat yoga. Det var 2018 61,1 procent som inte testat - men 2007 var motsvarande siffra 84,4 procent.

Intresset växer framför allt bland unga. Bland islänningar i åldern 18 till 24 år har 41 procent någon gång testat yoga. Bland pensionärer är motsvarande siffra 15,9 procent.

Tre isländska företag vill jaga val fram till 2023

Tre isländska företag söker tillstånd för att jaga val de fem kommande åren. Två av dem vill jaga vikval och ett av dem planerar att skjuta sillval. Två av företagen har starka personliga band till politiker inom de regeringspartier som gett klartecken till fortsatt valfångst fram till 2023. Ett av dem har redan fått klartecken att påbörja jakten.

Fiske- och jordbruksminister Kristján Þór Júlíusson beslutade tidigare i år att tillåta valfångst i ytterligare fem år. Den slutliga fångstkvoten är inte klar. Men han har tidigare följt rekommendationerna från Hafrannsóknastofnun. Myndigheten har föreslagit en årlig jakt på 217 vikvalar och 209 sillvalar.

I teorin skulle dock jakten kunna bli mer omfattande. Eftersom ingen av kvoterna fylldes förra året får 20 procent föras över till 2019. Det är inte troligt att denna möjlighet kommer att utnyttjas. Samtidigt som marknaden är begränsad kämpar företagen mot ständiga förluster.

Hvalur var det enda bolaget som jagade sillval förra året. Då sköts 146 sillvalar - varav två korsningar mellan sillval och blåval. Jakten går ständigt med förlust. Vd:n och storägaren Kristján Loftsson har dock sökt om tillstånd för fortsatt jakt.

Hittills har Kristján Loftsson täckt förlusterna genom ägandet av aktier i fiskejätten HB Grandi. Förlusterna i Hvalur har dessutom gjort så att han behövt betala lägre skatt på innehavet i HB Grandi.

Länge hade Hvalur enorma förråd av djupfryst valkött i fryshus i Hafnarfjörður. De senaste åren har Kristján Loftsson på egen hand hyrt in båtar som seglat med stora partier sillval till Japan. Det ryktas dock att Hvalur har svårt att hitta köpare även i Japan - vilket i praktiken är den enda marknaden för sillval. I stället finns obekräftade uppgifter att köttet nu i stället förvaras i Japan.

IP Útgerð sköt förra året bara sex vikvalar. Företaget hade ambitionen att jaga femtiotalet djur. Dåligt väder och en utökad skyddszon där vikval och sillval är fredade var IP Útgerðs förklaring till att jakten avbröts redan tidigt på sommaren.

De sex skjutna djuren räckte inte för att möta den inhemska efterfrågan. Vikvalar importerades från Norge för att täcka behovet. Inte minst är vikval vanligt på många restauranger som siktar in sig på turister. Det är heller inte helt ovanligt att islänningar grillar vikval.

IP Útgerð har redan fått klartecken till att jaga även i år. Ytterligare ett bolag, Runo, har sökt tillstånd. Ansökan från Runo har liksom ansökan från Hvalur ännu inte behandlats. Troligt är dock att de får klartecken inom kort eftersom den traditionella jaktsäsongen närmar sig. I regel börjar den tidigt i juni.

Både IP Útgerð och Runo har starka kopplingar till regeringspartierna Självständighetspartiet och Framstegspartiet. Det är två partier som förespråkar fortsatt valfångst - och som dessutom alltså ingår i den koalition som beslutat att tillåta jakt fram till 2023.

Ägare av Runo är Þröstur Sigmundsson. Han är gift med Silja Dögg Gunnarsdóttir, alltingsledamot för Framstegspartiet. Hon sitter också i utrikesnämnden där valfångsten de senaste åren blivit allt mer av en stridsfråga. Opinionen till jakten på val har blivit mer negativ - och i nämnden har den internationella responsen på valfångsten diskuterats.

Den som äger IP Útgerð är Gunnar Bergmann Jónsson, son till Jón Gunnarsson som är alltingsledamot för Självständighetspartiet. Även Jón Gunnarsson anser att Island ska fortsätta jaga val.

Under jakten på val gäller först till kvarn. Det utfärdas inga individuella kvoter till enskilda bolag. Jakten avbryts när det tillåtna antalet djur har skjutits. Om det inte sker går det alltså att föra över en femtedel av den outnyttjade kvoten till nästa år.

Här kan du läsa mer om årets valfångst.

Centerpartiet i ständig debatt för att stoppa energipolitik

Tre nätter i följd har Centerpartiet diskuterat ny energilagstiftning ända in på morgnarna i alltinget. Och inget tyder på att partiets ledamöter tänker överge talarstolen. Talmannen Steingrímur J. Sigfússon vill inte agera för att stoppa debatten. Målet med taktiken är sannolikt att förhindra att majoriteten i alltinget får en chans att säga ja till förslaget.

Centerpartiet har de senaste månaderna gjort EU:s tredje energipolitiska program till en stridsfråga. Regeringens mål är att beslutet ska klubbas före det sommaruppehåll i alltinget som kommer allt närmare. Det är bara Centerpartiet och Folkets parti som motsätter sig förslaget. Inom ett par andra partier finns enskilda ledamöter som är tveksamma.

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson - ledaren för Centerpartiet - försöker göra energipolitiken till en symbolfråga av samma dignitet som ansvaret för insättningsgarantin till Landsbankis Icesave i samband med finanskraschen.

Hittills har intresset varit ganska ljummet. Demonstrationer utanför alltinget på Austurvöllur i Reykjavík har som mest samlat några hundra deltagare. Nätverket Orkan okkar har dock samlat ihop 14 000 underskrifter i protest mot införandet av det energipolitiska paketet.

Tillsammans med partikamraterna hävdar Sigmundur Davíð Gunnlaugsson att förslaget hotar Islands suveränitet. De tror att det energipolitiska paketet kan tvinga fram en anslutning till EU:s elmarknad. Och det skulle i sin tur kunna tvinga fram export av isländsk elektricitet till Europa genom en undervattenskabel.

En tämligen enhällig expertis har sågat Centerpartiets tolkning av regelverket. Dessutom tänker regeringen - som står bakom förslaget - lägga fram ett förslag om att en undervattenskabel bara kan byggas efter ett beslut i alltinget.

Det här energipolitiska paketet klubbades i EU redan för tio år sedan. Arbetet med att anpassa det isländska regelverket till de nya bestämmelserna påbörjades just när Sigmundur Davíð Gunnlaugsson var statsminister. Då gjorde han inga officiella uttalanden i frågan.

Ragnheiður Elín Árnadóttir, som var näringsminister i hans regering, ville dessutom bygga en undervattenskabel till Storbritannien. Hon drev frågan med kraft - och om Sigmundur Davíð Gunnlaugsson motsatte sig planerna visade han det inte öppet. Det gjorde inte heller dåvarande utrikesministern Gunnar Bragi Sveinsson, som nu företräder Centerpartiet.

Centerpartiet använder motståndet mot energipolitiken för att försöka väcka opinion mot EES. Partiet är tillsammans med Folkets parti de enda partierna i alltinget som ifrågasätter EES-avtalet. Många som anser att Island inte ska överge EES befarar att ett nej till det energipolitiska programmet skulle inverka negativt på det fortsatta samarbetet.

Den andra debattrundan om förslaget började i alltinget i tisdags i förra veckan. Fram till i går morse hade den pågått i 46 timmar.

Inledningsvis var det politiker från andra partier som deltog. De två senaste dagarna har det uteslutande varit Centerpartiets ledamöter som gått upp i talarstolen. Tillsammans hade de i går morse talat i 35 timmar. Av de 121 anföranden som hållits svarade Centerpartiets ledamöter för 83.

Det finns inga begränsningar för hur länge någon får tala under den andra debattrundan. Centerpartiets ledamöter turas om om att hålla nya anföranden och att begära repliker på varandra. Under natten till onsdagen hade de bland annat högläsning av remissvar och av ledare i Morgunblaðið i talarstolen.

När det sattes tillfällig punkt för debatten i går morse var klockan 8.41. Den började klockan 13.30 dagen innan. I måndags började debatten klockan 15. Då pågick den till 5.42 på morgonen. Och den debatt som inleddes i torsdags eftermiddag slutade först klockan 6.18.

Centerpartiets ledamöter förnekar att de skulle ägna sig åt förhalningstaktik för att inte alltinget ska kunna rösta i frågan före sommaruppehållet den 5 juni. Talmannen Steingrímur J. Sigfússon har ännu inte sagt sig ha några planer att agera för att blåsa av debatten i frågan.

Enligt Centerpartiet finns det oklarheter i förslaget som behöver granskas. Partiet vill därför i ett första skede skicka tillbaka frågan till utrikesnämnden. Där var Sigmundur Davíð Gunnlaugsson den enda som reserverade sig mot beslutet.

Tonen i debatten har bitvis varit infekterad. Finansminister Bjarni Benediktsson hävdade i går att Centerpartiet avslöjat sig som ett parti som debatterar utan att ha några som helst argument på sin sida. Bryndís Haraldsdóttir, som även hon representerar Självständighetspartiet i alltinget, har anklagat Centerpartiet för att ha ockuperat talarstolen.

Silja Dögg Gunnarsdóttir, alltingsledamot för Framstegspartiet, var tidigare partikamrat med Sigmundur Davíð Gunnlaugsson innan han förlorade kampen om ordförandeposten och bildade Centerpartiet. Hon skriver på Facebook att partiet drivs av förföljelsemani och därför vill avbryta allt internationellt samarbete:

"Jag funderar också på om det inte ringer några varningsklockor hos människor när de lyssnar på denna grupps argumentation. Centerpartiet är det enda partiet som talar på det här sättet i den energipolitiska frågan. I denna alltingsgrupp finns människor som gömde pengar i Panama, upprepade gånger ljög för folket, människor som inte kom till jobbet på ett helt år men ändå uppbar lön för det och människor som avslöjade sitt människoförakt på baren Klaustur för inte så länge sedan. Säger inte det något om trovärdigheten i deras argumentation?"

Här kan du läsa mer om debatten kring det energipolitiska paketet.

Dagens citat

"En grej som Eyjafjallajökull, som vi i förväg hade betraktat som ganska negativ rapportering om Island - det vill säga att landet stängdes och rapportering om att här pågick ett vulkanutbrott och att det var farligt. Men i slutändan visade det sig vara den största pr-gåvan som Island har upplevt. ... Fotbollen och vulkanutbrott är fortfarande större för oss än den dagen i dag."

Ingvi Jökull Logason, vd för HN Markaðssamskipti, säger i Vísir att Hataris deltagande i Eurovision Song Contest inte gav Island lika mycket uppmärksamhet i medierna som vulkanutbrottet i Eyjafjallajökull 2010 eller herrlandslagets medverkan i fotbolls-VM 2018 - läs mer här.

Tre av tio islänningar tror att datorer kommer ta makten

Allt fler islänningar tror att datorerna kommer att ta makten från människan. Och det är bara en av fyra som inte alls befarar en utveckling där datorer styr över människan. När Gallup ställde samma fråga 2010 var det två av tre som var helt avvisande till påståendet om datorernas ökande inflytande över mänskligheten.

Sedan 2007 har Gallup frågat islänningarna om deras inställning till datorernas makt över människan. Tron på människan kulminerade 2010. Då var det hela 90,2 procent som inte höll med om påståendet att datorerna var på väg att ta över. Och 63 procent var helt avvisande till alla sådana farhågor.

Men 2018 hade bilden förändrats avsevärt. Det var fortfarande 70,5 procent som inte höll med om påståendet. Det var dock bara 25,3 procent som helt och hållet tog avstånd från en utveckling där datorerna tar över.

Förra året var det 4,7 procent som svarade att de helt instämde i tron på datorernas framtida makt. Ytterligare 24,8 procent uppgav att de var ganska överens om påståendet.

Skolan på Grímsey stängs - bara en elev kvar på ön

Till hösten ringer det inte in i skolan på Grímsey. Nu har öns grundskola bara tre elever. Och när en barnfamilj flyttar till fastlandet blir det bara en niondeklassare kvar i hela skolan. Den eleven får i stället börja i en annan skola i Akureyri. Men det är inte bara grundskolan som försvinner. Även förskolan är i farozonen eftersom bara ett barn finns kvar.

Vid årsskiftet bodde 61 personer på Grímsey. Det var det lägsta antalet sedan statistik över antalet öbor började föras 1961. Sedan 1992 - då rekordnoteringen 122 invånare gjordes - har befolkningen alltså halverats.

De senaste åren har en rad arbetstillfällen försvunnit från Grímsey. Den viktigaste näringen är fisket. Företagen på ön har dock förlorat stora delar av kvoterna. Därför har förutsättningarna för att kunna livnära sig på fisket försämrats avsevärt. Turismen till Grímsey växer - men den är alltjämt koncentrerad till sommaren.

Det dalande antalet invånare har också gjort tydliga avtryck i öns grundskola. År 2001 hade skolan fjorton elever. Nu har antalet sjunkit till tre. Och till hösten blir det bara en enda elev kvar.

En barnfamilj har bestämt sig för att flytta från ön. Kvar blir alltså bara en enda elev. Det rör sig om en elev som ska börja nian. Sedan tidigare finns det ett regelverk som säger att skolan på Grímsey inte erbjuder undervisning för nionde- och tiondeklassare.

Reglerna är ett resultat av tidigare dialog med föräldrar. Elever från Grímsey får bidrag för inackordering, hemresor och underhåll för att i stället gå i en skola i Akureyri, den kommun som ön tillhör.

Kommunens utbildningsråd har nu i ett beslut bestämt att skolan på Grímsey hålls stängd nästa läsår. Beslutet kommer att omprövas inför hösten 2020. Om det finns tillräckligt många elever ska skolan öppnas på nytt. Annars fortsätter den att hållas stängd.

Men det är inte bara grundskolans framtid som är i farozonen. Även förskolan kommer troligtvis att försvinna från ön. I dag är det två barn som går i förskolan. Ett av dem kommer från den familj som flyttar till hösten. Därför blir det bara ett barn kvar efter sommaren. Och det är inte troligt att förskolan kommer att hållas öppen för ett enda barn.

Karen Nótt Halldórsdóttir, rektor för skolan på Grímsey, säger till Vikudagur att hon hoppas att det bara rör sig om en tillfällig stängning. Om elevunderlaget växer ska också skolan öppna igen:

"Förhoppningsvis blir inte det här tills vidare. Lokalerna finns och allt undervisningsmaterial för att ta upp tråden. Vi Grímseybor hoppas på det bästa och att skolgången ska börja på nytt."

Här kan du läsa mer om Grímsey.

Majoritet islänningar tror på gynnsamt avtal med EU

En majoritet av islänningarna tror att Island skulle kunna förhandla fram ett bra avtal med EU. Ändå är motståndet mot att gå med i unionen utbrett. Men gapet mellan ja- och nej-sidan är enligt en ny opinionsmätning från Maskína inte så stort. Det är 43 procent som anser att Island ska fortsätta stå utanför EU medan 31,6 procent säger ja till medlemskap.

Det har snart gått tio år sedan dåvarande statsministern Jóhanna Sigurðardóttir lämnade in Islands ansökan om EU-medlemskap. Hon hade ingen majoritet med sig i alltinget för ett inträde i unionen. Inte heller har ja-sidan varit fler än motståndarna i någon enda opinionsmätning sedan dess.

Sedan dess har Islands status som kandidatland hävts. Ansökan har inte formellt dragits tillbaka. Men några förhandlingar om inträdesvillkor har inte ägt rum på sex år. Då var det just Jóhanna Sigurðardóttir och Socialdemokraterna som inför valet 2013 såg sig tvungna att avbryta processen. Annars riskerade koalitionen med Gröna vänstern att kollapsa.

Sedan dess har Självständighetspartiet ingått i varje isländsk regering. Det har i praktiken betytt en stängd dörr för återupptagna förhandlingar. I dagsläget - när partiet regerar ihop med Gröna vänstern och Framstegspartiet - består dessutom regeringen av tre partier som samtliga motsätter sig medlemskap.

När förhandlingarna pågick var det fisket som utgjorde den stora knäckfrågan. Island ville stå utanför EU:s fiskepolitik. Det fanns utbredda farhågor om att ett medlemskap skulle innebära att utländska trålare skulle kunna börja fiska i isländska vatten. Och att en övergång till EU:s fiskepolitik snart skulle innebära samma överfiske som pågår inom unionen.

En undersökning från Maskína visar att 54,8 procent av islänningarna tror att Island skulle kunna förhandla fram ett gynnsamt avtal med EU. Det är 45,2 procent som inte anser att något bra avtal finns inom räckhåll.

Det är personer bosatta i Reykjavík och islänningar med högskoleutbildning som har störst förhoppningar om ett fördelaktigt avtal. Mest skeptiska är personer som har fyllt 60 år och som enbart har grundskoleutbildning.

Skillnaderna mellan ja- och nej-sidan är stora. Bland de islänningar som är för ett inträde i unionen är det 96,3 procent som tror på ett fördelaktigt avtal. Samma åsikt har bara 11,7 procent av dem som vill fortsätta stå utanför EU.

Det är nu 43 procent som säger nej till EU-medlemskap medan 31,6 procent vill gå med i unionen. Resterande 25,4 procent är varken positivt eller negativt inställda till ett inträde i EU.

Gapet mellan blocken är förhållandevis litet. De som säger nej till EU är dock i allmänhet mer övertygade än de som säger ja till medlemskap. Det är en större andel som starkt tar avstånd från ett inträde än de som är helt säkra på att Island bör gå med.

Höginkomsttagare, personer som har högskoleutbildning och boende i Reykjavík är i större utsträckning positiva till medlemskap. På landsbygden och bland islänningar som har fyllt 60 år är motståndet mer utbrett.

Män är betydligt säkrare på sin sak än kvinnor. Bara 18,1 procent av männen har ingen tydlig åsikt i frågan - jämfört med 33,2 procent av kvinnorna.

De mest EU-kritiska väljarna återfinns inom Framstegspartiet. Där säger 84,3 procent nej till medlemskap - och ingen säger ja. Bland Självständighetspartiets sympatisörer är det 78,4 procent som är emot inträde, inom Centerpartiet 74,9 procent, inom Folkets parti 54,8 procent och inom Gröna vänstern 37 procent.

I tre partier är ja-sidan starkare. Flest förespråkare för ett EU-medlemskap finns inom Renässans där 76,5 procent vill gå med i unionen. Därefter följer Socialdemokraterna med 73,4 procent och Piratpartiet med 53,6 procent.

Det är bara inom Gröna vänstern som det är någorlunda jämnt mellan de två sidorna. Där är det 26,6 procent som tycker att Island bör ansluta sig till EU. Inom övriga partier är gapen mellan ja- och nej-sidorna stora.

Här kan du läsa mer om Island och EU.

Dagens citat

"Running 800km from Hvammstangi in the west to Bakkafjörður in the east, the newly founded Arctic Coast Way winds between 21 villages and four islands along Iceland’s elemental north coast, wowing with the natural wonders for which Iceland is rightly famed – thunderous waterfalls, colossal glaciers, steaming fumaroles – and endless opportunities for snow sports, wildlife watching and wilderness adventures. In short, it’s the best of Iceland, minus the crowds."

Lonely Planet rankar vägen längs den isländska nordkusten som en av 2019 års främsta resmål.

Över 1 600 reportage från hela Island på nätet

Nu finns över 1 600 inslag från tv-programmet Landinn på nätet. Och det går att söka sig fram till enskilda reportage genom en karta. Där går det att hitta samtliga inslag som sänts i de 288 program som RÚV hittills gjort i serien. Landinn är ett program med målet att spegla hela Island - och i vissa fall även islänningar i utlandet.

Den 3 oktober 2010 sände RÚV det första avsnittet av Landinn. Det fungerade indirekt som en efterträdare till Út og suður, en serie där programledaren Gísli Einarsson mötte människor i hela landet - och i synnerhet på landsbygden.

Sedan dess har det blivit 288 avsnitt av Landinn. I dessa program har RÚV visat över 1 600 inslag. Dessa finns nu att se på nätet. De har kopplats till en karta över Island. Inslagen är alltså sorterade efter den plats där de spelades in.

I vanliga fall brukar RÚV:s egna program ligga kvar på nätet i 90 dagar. Men inslagen från Landinn ska alltså finnas permanent på nätet.

Här hittar du kartan med länkar till alla inslag.

Isländska ministrar backar upp Hataris yttrandefrihet

Hataris stöd till Palestina riskerar att få konsekvenser för Islands framtida deltagande i Eurovision Song Contest. Men varken statsminister Katrín Jakobsdóttir eller kultur- och utbildningsminister Lilja Alfreðsdóttir riktar någon kritik mot Hatari. De anser att gruppen utnyttjade sin yttrandefrihet och att politiker inte ska styra artister.

Hela vägen fram till finalen av Eurovision Song Contest skapade Hatari rubriker genom upprepade ställningstaganden för Palestina och protester mot den israeliska ockupationen. Inför lördagens final fick gruppen veta att fler uttalanden i frågan skulle innebära att Hatari riskerade att sparkas ut ur tävlingen.

Hoten fick Hatari att tystna. Men under röstningen i lördagens final visade medlemmarna upp palestinska flaggor i direktsändningen. Producenten valde snabbt en annan kamera och en säkerhetsvakt tog ifrån dem flaggorna.

Aktionen kommer att behandlas av den europeiska tv-unionen EBU inom de närmaste veckorna. Det strängaste straffet kan bli att Island inte får ställa upp i nästa års Eurovision Song Contest. I samband med att Hatari vann den isländska melodifestivalen skrev gruppen under ett avtal där de förband sig att följa EBU:s regler.

Magnús Geir Þórðarson, chef för det statliga isländska mediebolaget RÚV, säger till RÚV att han tror att en sådan reaktion från EBU är osannolik. Páll Magnússon, hans företrädare på posten som numera är alltingsledamot för Självständighetspartiet, säger till Vísir att han däremot anser att det är troligt att Island stängs av från tävlingen i ett år.

I Israel har Hataris agerande väckt starka känslor. Inför avresan från Tel Aviv till London skröt anställda vid det israeliska flygbolaget El Al om hur de gett de tre medlemmarna de sämsta platserna på planet. Hatari fick sitta längst bak i mitten på tre olika rader. Hämnden för ställningstagandet för Palestina publicerades på Facebook.

Men från regeringen är inte några reaktioner att vänta. Statsminister Katrín Jakobsdóttir säger i Morgunblaðið att hon inte har några synpunkter på Hataris aktion under lördagens final:

"Jag är en förespråkare för yttrandefrihet och jag anser att det är mycket viktigt. ... De använde den för att vifta med en flagga från en stat som vi har erkänt som en självständig stat."

Kultur- och utbildningsminister Lilja Alfreðsdóttir är politiskt ansvarig för public service-bolaget RÚV. Även hon understryker att Hataris rätt att uttrycka åsikter inte kan eller ska stoppas. Hon säger till Vísir att hon inte heller anser att politiker ska försöka styra artister och konstnärer:

"Jag anser att de flesta förstår att de som deltar i melodifestivalen - även om de är representanter för vederbörande nation - också är individer och att de naturligtvis har full frihet att yttra sig. ... Jag måste säga som det är att jag tycker att konsten är sådan att vi inte har kontroll över vad konstnärer gör. De väljer att avsluta detta på det här sättet och det måste vara deras ansvar. När politiker börjar blanda ihop konstnärligt skapande och politiska åsikter så är vi ute på hal is."

Här kan du läsa mer om Hataris deltagande i Eurovision Song Contest.

Domstol nobbar försök underkänna valet i Árneshreppur

Kommunalvalet i Árneshreppur är giltigt. Bristerna var inte så stora att resultatet kan ifrågasättas. Och därför finns det inte heller några skäl att ogiltigförklara de beslut som fattas i kommunfullmäktige. Det fastslår Héraðsdómur Vestfjarða och underkänner därmed försöken att riva upp valet och planerna på ett kraftverk vid Hvalá.

I årtionden har Árneshreppur i Västfjordarna varit en utflyttningskommun. Bland det fyrtiotal bofasta i kommunen är det många som sätter sitt hopp till bygget av ett vattenkraftverk vid Hvalá. Förhoppningen är att det ska ge bättre infrastruktur i form av vägar och annan infrastruktur samt nya skatteintäkter.

Före kommunalvalet i maj 2018 klubbade fullmäktige i Árneshreppur den första etappen. Det beslutet gav Vesturverk klartecken till att inleda vissa förberedelser. Men steget var omstritt. I kommunfullmäktige var det tre ledamöter som röstade ja och två som röstade nej.

Inför det senaste valet var det plötsligt en rad människor som folkbokförde sig i Árneshreppur. Gemensamt för majoriteten av dem var att de saknade anknytning till kommunen - och de skrev sig dessutom i stor utsträckning på ödegårdar som inte haft några året runt-boende på årtionden.

Folkbokföringsmyndigheten Þjóðskrá Íslands granskade folkbokföringsflyttarna. I slutändan underkändes 16 av 18 ändringar. Det rörde sig helt enkelt om personer som inte bodde i kommunen. Beslutet att underkänna de nya folkbokföringsadresserna innebar dessutom att de inte fick rösträtt i Árneshreppur.

Ingen av de personer som skrev sig i Árneshreppur har sagt att det skulle ha rört sig om en samordnad aktion med syftet att skaffa sig rösträtt och därmed kunna riva upp beslutet om kraftverksbygget vid Hvalá. Bland de kommuninvånare som är för planerna anses det ha varit syftet med folkbokföringsflyttarna.

I valet var det ja-sidan som segrade. Samtliga fem invalda ledamöter är för bygget av ett vattenkraftverk.

Två av motståndarna - Elías Svavar Kristinsson på Drangar och Ólafur Valsson i Norðurfjörður - har på olika sätt få förra årets kommunalval underkänt. Justitiedepartementet fastslog att turerna kring röstlängden innebar att det fanns allvarliga brister i genomförandet. Bristerna gällde bland annat hur sammanträden i kommunfullmäktige och förändringar av röstlängden meddelades.

Men justitiedepartementet ansåg inte att bristerna var så stora att det fanns skäl att underkänna valet. Elías Svavar Kristinsson och Ólafur Valsson vände sig därför till Héraðsdómur Vestfjarða med krav på att hela valet skulle underkännas, att bristerna hade kunnat inverka på resultatet och att samtliga beslut som fattas av de politiker som valdes in i fullmäktige förra året skulle ogiltigförklaras.

Inte heller Héraðsdómur Vestfjarða går på Elías Svavar Kristinssons och Ólafur Valssons linje. Domstolen fastslår att de två själva hade rösträtt i valet. De kan enligt rätten inte göra sig talespersoner för dem som ändrade sina folkbokföringsadresser men sedan fick besked om att de var olagliga.

Héraðsdómur Vestfjarða skriver i domen att ingen av dem som fick adressändringarna underkända överklagade besluten. Samtliga hade rösträtt i respektive hemkommun. Eftersom de respekterade besluten underkänner domstolen resonemanget om att deras rättigheter skulle ha kränkts.

Domstolen finner inte heller några skäl till att underkänna själva genomförandet av valet. Därför finns det dessutom ingen anledning att underkänna de beslut som fattats av de fem ledamöter som valdes in i kommunfullmäktige i våras. I praktiken medför det att planerna på kraftverksbygget kan gå vidare.

Árneshreppur får alltså rätt på samtliga punkter. Elías Svavar Kristinsson och Ólafur Valsson ska stå för kommunens rättegångskostnader på 1 miljon isländska kronor.

Här kan du läsa mer om kraftverksbygget vid Hvalá.

Dagens citat

"Detta är en av de regeringar som har visat mest stöd och har naturligtvis kommit fram till en ömsesidig överenskommelse om vi lämnar EU utan avtal."

Liam Fox, minister för internationell handel, i Vísir om Islands agerande i samband med Storbritanniens beslut att lämna EU - läs mer här.

Hatari får Reykjavík att hålla sig borta från toaletten

När Hatari uppträdde i lördags kväll höll sig Reykjavíkborna framför tv-apparater, datorer och telefoner i stället för på toaletten. Förbrukningen av vatten i den isländska huvudstaden minskade kraftigt när det var Islands tur i finalen av Eurovision Song Contest. Madonna och Måns Zelmerlöw lockade också många tittare. Det uppger Veitur i ett pressmeddelande.

På Island började sändningen från lördagens final i Eurovision Song Contest klockan 19. Då tar vattenförbrukningen i Reykjavík ett rejält kliv nedåt. Många passar på att gå på toaletten innan programmet börjar - och många passar därefter också på att utnyttja reklampauserna.

Hataris framförande av det isländska bidraget "Hatrið mun sigra" innebar ytterligare ett stort tapp för vattenförbrukningen. Då var det alltså få som gick på toaletten eller av något annat skäl använde stora mängder vatten.

Andra tapp under kvällen kommer under Måns Zelmerlöws och Madonnas uppträdanden. Ett annat tapp sker när jurygruppernas röster redovisas. Och inte minst i samband med att vinnaren koras.

Därefter stiger förbrukningen snabbt. Uppenbart har många mer eller mindre hållit sig borta från att göra saker som kräver mycket vatten under den fyra timmar långa sändningen. Men när den är över tar förbrukningen fart snabbt och når nästan direkt samma nivåer som under en vanlig lördagskväll.

Här kan du läsa mer om Hatari och Eurovision Song Contest.

Piratpartiet nu bara sjätte störst på Island

Piratpartiet backar kraftigt och stödet är nu det lägsta sedan valet. Nu får Piratpartiet bara 9,8 procent - den sämsta siffran hos MMR på ett och ett halvt år. Centerpartiet, Framstegspartiet och Folkets parti är mätningens vinnare. Men Självständighetspartiet är alltjämt störst följt av Socialdemokraterna och Gröna vänstern.

I ett och ett halvt år har Piratpartiet haft tvåsiffrigt stöd i opinionen i MMR:s mätningar. Men i den senaste väljarbarometern rasar stödet. Det sjunker nu till den lägsta nivån sedan alltingsvalet hösten 2017.

Piratpartiet får nu 9,8 procent, en tillbakagång med hela 3,6 procentenheter jämfört med föregående mätning. Tappet innebär att Piratpartiet nu bara är sjätte största parti på Island. Länge tillhörde partiet de tre största i landet.

Självständighetspartiet behåller ställningen som största parti - en position som partiet försvarat i ett och ett halvt år. Nu ökar stödet med 21,3 procent, en uppgång med 1,1 procentenheter.

I snart ett år har Socialdemokraterna varit näst störst. I den här mätningen backar partiet med 0,2 procentenheter till 13,9 procent.

För andra mätningen i följd är Gröna vänstern tredje största parti. Stödet sjunker dock med 1,2 procentenheter till 12,2 procent.

Centerpartiet är mätningens största vinnare. Nu är det 11,8 procent som sympatiserar med partiet - en uppgång med 2,6 procentenheter.

Det kraftiga uppsvinget gör att Centerpartiet är större än Framstegspartiet. Även Framstegspartiet åtnjuter ökat stöd - men uppgången är inte lika stark som för Centerpartiet. Framstegspartiet får 11,6 procent, en uppgång med 1,8 procentenheter.

I övrigt är förändringarna ganska små. Renässans backar med 0,8 procentenheter till 8,4 procent. Folkets parti vinner 1,3 procentenheter och backas nu upp av 6,4 procent av islänningarna.

Islands socialistparti klarar inte femprocentsspärren till alltinget den här gången heller. Dessutom ökar avståndet upp till spärren med 0,8 procentenheter. Stödet den här gången är 3,2 procent.

Inget annat parti är i närheten av spärren. Ljus framtid får 0,5 procent, en ökning med 0,1 procentenhet, medan Folkfronten ligger kvar på 0,2 procent och Gryning får 0,1 procent, en tillbakagång med 0,4 procentenheter.

Stödet för regeringen - som är en koalition mellan Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet - är 40,9 procent, en ökning med 0,5 procentenheter.

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

Att vara vegetarian och vegan på Island

Att äta vegetariskt eller veganskt på Island har blivit betydligt lättare. Inte minst de två senaste åren. Ofta erbjuder allt från snabbmatsställen till finkrogar vegetariska eller veganska menyer. Enklast är det förstås i Reykjavík. Men även på landsbygden har det blivit lättare - inte minst för den som den som lagar sin egen mat under resan.

Att avstå från animaliska produkter betraktas länge som något mycket underligt. När en isländsk dagstidning 1952 skildrade veganism beskrevs det som en livsstil för några få förhärdade och fanatiska grönsaksätare. Att äta veganskt eller vegetariskt betraktades som dieter för sjuklingar eller kufar.

Så är det inte längre - även om isländsk husmanskost fortfarande är synonymt med fisk och lamm. Att äta veganskt var 2017 års modediet. De senaste åren har gräsrotskampanjen Veganúar (veganuari) blivit allt större. Den går ut på att undvika alla animaliska produkter under januari.

Veganúar har på kort tid gjort avtryck både på restaurangernas menyer och i livsmedelsbutikernas sortiment. Bara de senaste två åren har utbudet blivit betydligt större. I många större mataffärer är det vegetariska och veganska sortimentet ofta större än i svenska butiker av motsvarande storlek.

I välsorterade livsmedelsbutiker hittar du i regel allt från näringsjäst till färdigmat. Dessutom är priserna - med tanke på det allmänna prisläget på Island - förvånansvärt hyggliga.

Veganbúðin i Hafnarfjörður började som en nätbutik för livsmedel, hushålls- och skönhetsprodukter, kläder med mera men har nu öppet en gång i veckan. Sortimentet är - som namnet avslöjar - helt och hållet veganskt.

I större butiker, som Bónus, Hagkaup, Nettó, Samkaup Úrval och Krónan, finns ett stort utbud över hela landet. I mindre butiker, som Kjörbúðin, Kjarval och lokala kooperativ, är sortimentet i regel betydligt mindre. Den som lagar egen mat under resan kommer dock aldrig att ha några problem att hitta något att äta. Även om utbudet av veganska och vegetariska specialvaror kan vara begränsat finns det förstås alltid ett sortiment av konserver, färsk frukt och grönsaker med mera.

Veganhajpen levde vidare under 2018 och har fortsatt även under 2019. Några av de snabbmatsrestauranger som förrförra året introducerade veganska rätter på menyn - som Pítan och Aktu taktu - plockade dock bort dem. Enligt Aktu taktu berodde det inte på låg efterfrågan utan leveransproblem och den köttfria burgaren kom också senare tillbaka på matsedeln.

Utbudet av helt vegetariska restauranger är litet. I Reykjavík fanns länge två utmärkta vegetariska matställen: Á næstu grösum och Grænn kostur. Ingen av dem finns dessvärre kvar.

Men det finns flera bra alternativ i den isländska huvudstaden. Garðurinn är ett pålitligt men inte särskilt spännande vegetariskt ställe (alltid med veganska alternativ) med halvsnåla öppettider. Kaffi Vínyl är hipstervänligt och var ganska länge det enda veganska matstället på Island (och i en snäv krets pågår förstås en debatt om Kaffi Vínyl kan sägas vara veganskt eftersom det går att få komjölk till kaffe och te). Veganrestaurang nummer två öppnade i somras: Veganæs som flyttade in hos utestället Gaukurinn. Jömm började som ett poppuppställe under sommaren men öppnade senare på restaurangtorget i köpcentrumet Kringlan. Och det fjärde veganska stället är Junkyard i Akranes.

Vegetarisk - en stor del av menyn är dessutom vegansk och rå - är också Silva i Eyjafjarðarsveit söder om Akureyri. Tyvärr har restaurangen bara öppet under sommaren. För den som befinner sig i trakten är Silva väl värd en omväg.

Ett annat bra alternativ är Gló, som finns på flera ställen i Reykjavíkområdet. Här finns alltid vegetariska, veganska och råa rätter på matsedeln, men också kyckling och nötkött - något som gör att Gló, som dessutom berömmer sig själv för att vara en djur- och miljövänlig restaurang, ständigt debatteras bland islänningar som helt avstår från animaliska produkter. Gló har nu gått över till en enbart vegansk meny på restaurangen på Laugavegur i Reykjavík. Värd att testa är också Súpubarinn som serverar vegetariska och veganska soppor.

Det i särklass veganvänligaste konditoriet i Reykjavík är 17 sortir. De har ett digert veganskt utbud av allt från tårtor till småkakor. Bakverken från 17 sortir finns även på Kattakaffihúsið, där även nästan hela den övriga menyn - undantagen är några mejeriprodukter - är vegansk. Kattakaffihúsið är ett kattkafé där de mänskliga gästerna får sällskap av hemlösa katter som tassar omkring i lokalen och letar efter nya ägare.

Andra kaféer i Reykjavík som har veganska alternativ är bland annat Kaffibrennslan, Kaffitár och Prikið. Kaféer har i regel olika typer av växtmjölk - vanligast är soja och havre.

För den som är sötsugen rekommenderas också Joylato - som definitivt är en av kandidaterna till att servera bäst glass i Reykjavík. All glass görs på beställning med kolsyreis med antingen komjölk eller kokosmjölk. Även annat sött som våfflor kan fås veganska. Flera sorters vegansk glass finns också på Hafís i Hafnarfjörður och hos Valdís i Reykjavík.

Vegantrenden har också nått Brynja, som gör Islands bästa glass. Brynja fanns länge bara i Akureyri, men har sedan ett par år tillbaka även ett ställe i Kópavogur. Det finns alltid två eller tre veganska mjukglassmaker: vanilj, kokos, citron och kanske någon till. I synnerhet citronglassen är fantastisk. Dessutom är portionerna - milt uttryckt - generösa.

Kokosmjölk blir också en allt vanligare ingrediens i soppor. På många matställen serveras dagens soppa. I regel innehåller den grädde, men allt oftare görs den alltså i stället med kokosmjölk.

På "vanliga" restauranger finns för det mesta en eller flera vegetariska rätter. Den som äter ägg, honung och mjölkprodukter kommer inte att ha svårt att äta ute under vistelsen på Island.

För den som är vegan är det fortfarande lite knepigare. Men det har som sagt blivit oerhört mycket bättre bara under de två senaste åren. Till exempel har bensinstationen N1 - som driver några av landets största rastställen längs vägarna - en vegansk hamburgare på menyn i bland annat Egilsstaðir, Blönduós, Húsavík, Hvolsvöllur, Borgarnes och Staðarskáli. Snabbmatskedjan Hlöllabátar har på vissa restauranger en vegansk burrito. En vegansk burrito och en falafelsallad finns också hos kedjan Serrano, men utbudet av veganska rätter är inte alls lika stort som hos den svenska syskonrestaurangen Zócalo. Ikea - av alla ställen - har på varuhusrestaurangen grönsaksbollar med tomatsås, grönsaker och couscous. Och på Dominos är det nu möjligt att få pizzor med vegansk ost.

Både N1 och Hlöllabátar kan dock vara skäl att se upp för veganer. Den som inte vill komma i kontakt med ens spår av animaliska produkter bör säga till innan beställning. Hos N1 friteras burgaren i samma fritös som livsmedel som innehåller fisk och mjölk. Hos Hlöllabátar steks ris och grönsaker på samma stekbord som animaliska produkter.

Just N1, som är Islands största bensinkedja, har nyligen lanserat flera olika veganska färdigmatsalternativ. På de stationer där butiksavdelningen Nesti finns hittar du förutom veganburgaren även en sallad med falafel, en wrap med hummus och sötpotatis, chiapudding med mera.

På lite finare restauranger i Reykjavík med omnejd hittar du bra veganska rätter på menyerna hos bland annat Messinn (annars mest fisk), Matarkjallarinn (i övrigt mest fisk), Hornið (internationellt), Geysir Bistro (bred meny), Kringlukráin (amerikanskt), Bryggjan brugghús (isländskt och internationellt), Kitchen and Wine (isländskt med internationella influenser), Sumac (libanesiskt), Sæta Svínið (gastropub), Sushi social (japanskt), Kol (internationellt), Lækjarbrekka (traditionellt isländskt), Jörgensen (internationellt), Ísafold (isländskt), Mathús Garðabæjar (internationellt), Nostra (internationellt), Burro (sydamerikanskt), Reykjavík Meat (internationellt), Hard Rock Café (amerikanskt), Grillmarkaðurinn (isländskt), Rio Reykjavík (sydamerikanskt), Essensia (italienskt), Von (isländskt), Hverfisgata 12 (pizza med mera), Caruso (italienskt - framför allt pasta och pizza), Höfnin (kött och fisk i övrigt), Bombay Bazaar (indiskt), Aalto Bistro (nordiskt) och Bazaar Oddsson (italienskt).

Andra budgetställen i Reykjavík med veganska rätter är bland annat Bike Cave (hamburgare), Dirty Burger and Ribs (hamburgare), Austurlandahraðlestin (indiskt), Hagavagninn (hamburgare med mera), Pho (vietnamesiskt), Súpubarinn (soppa), Kaffi Laugalækur (pizza, hamburgare, efterrätter med mera), Prikið (hamburgare med mera), Yoga Food (soppor, sallader, varmrätter), Kröst (hamburgare), Tokyo sushi (sushi), Hamborgarafabrikkan (hamburgare), Nu (japanskt), Smurstöðin (smörrebröd med mera), Wok On (asiatiskt), Stúdentakjallarinn (hamburgare med mera), Xo (asiatiskt, pizza med mera), Flatey (surdegspizza), Shalimar (pakistanskt och indiskt), Íslenska flatbakan (pizza), Mandi (falafel), Kaffihús Vesturbæjar (kafé och bistro), Lemon (mackor), Saffran (pizza med mera), Nings (kinesiskt), Sushibarinn (sushi), Krúska (hälsoprofil), Hamborgarafabrikkan (hamburgare), Roadhouse (hamburgare), Bjórgarðurinn (korv och sallad), Núðluskálin (nudelsoppor), Fönix (kinesiskt), Burro (tapas), Ramen Momo (nudelsoppor), Egill Jacobsen (bruncher, burgare och sallader), Pylsa Pulsa (varmkorv), American Bar (hamburgare med mera) och Culiacan (mexikanskt).

Utanför Reykjavík hittar du bra veganska alternativ på menyerna hos bland annat Thai Keflavík och Library bistro i Keflavík, Litla Kaffistofan mellan Reykjavík och Hveragerði, Ölverk i Hveragerði, Tryggvaskáli, Kaffi Krús, Krisp och Yellow i Selfoss, Stracta Hótel i Hella, Súpa vid Geysir, Kaffi Sel och Minilik i Flúðir, Rauða húsið i Eyrarbakki, Gott och Slippurinn på Heimaey, Bryggjan, Greifinn, Krua Siam, Akureyri Backpackers, Strikið, Múlaberg, Rub 23, Indian Curry House, Shanghai, Kaffi Torg, Akureyri Fish, Berlín och Símstöðin i Akureyri, Verbúðin 66 på Hrísey, Balú i Reykjahlíð (enbart öppet under sommaren), Dalakofinn i Laugar, Já Sæll i Borgarfjörður eystri, Kaffi Havarí i Berufjörður, Eldhúsið och Tehúsið i Egilsstaðir, Hotel Capitano i Neskaupstaður, Sjávarborg i Hvammstangi, Hamraborg i Ísafjörður, Kaffi Norðurfjörður i Norðurfjörður, Kaupfélag Steingrímsfjarðar och Kaffi Galdur i Hólmavík, Krauma vid Deildartunguhver och Landnámssetur Íslands i Borgarnes.

Och som alltid. Många restauranger ordnar något veganskt eller vegetariskt även om det inte finns på menyn. Risken är förstås att det blir en småtrist sallad med vinägrett eller pasta med tomatsås. Och för veganer rör det sig ofta om den vegetariska rätten som veganiseras genom att vissa ingredienser plockas bort.

En annan konsekvens av Veganúar är att flera företag har plockat bort animaliska ingredienser ur livsmedel. Öl från Ölgerðin Egill Skallagrímsson är numera veganskt eftersom det inte längre klarifieras med gelatin. Såväl detta bryggeri som Borg Brugghús brygger öl där animaliska produkter inte använts under framställningen av socker. Så veganer har nu ett ganska stort utbud av isländsk öl att välja mellan.

För den som bryr sig mer om mode än mat är Manía i Reykjavík ett givet stopp. Butiken säljer enbart veganska plagg.

En liten varningsflagg också. I sociala medier har en rad utländska veganer hyllat en kaka som heter Veganesti. Den finns så gott som överallt. Namnet har fått intet ont anande turister att tro att den är vegansk - men den är allt annat än fri från animaliska produkter. Veganesti har inget med ordet vegan att göra. Veganesti betyder 'färdkost' och är en sammansättning av vegur ('väg') och nesti ('matsäck').

Vissa har också lurats av hamburgaren vegaborgari som fanns på Grill 66 hos bensinstationen Olís. Burgaren var vegetarisk men inte vegansk. Efter en del uppmärksammade misstag har dock Olís bytt ut den mot en vegansk burgare med vegansk majonnäs. Den är riktigt bra - och i smakduellen med N1:s veganska burgare är det faktiskt Grill 66 som segrar.

Dagens citat

"Rash behavior by one famous person can dramatically impact an entire area if the mass follows. ... In Justin Bieber's defense, the canyon did not, at the time he visited, have rope fences and designated paths to show what was allowed and what not."

Miljöminister Guðmundur Ingi Guðbrandsson i AP om tillströmningen av besökare till Fjaðrárgljúfur sedan Justin Bieber spelade in en musikvideo på platsen - läs mer här.