tisdag 4 augusti 2015

Årets Þjóðhátíð på Västmannaöarna i bilder



Þjóðhátíð på Västmannaöarna är Islands största sommarfestival. Varje år samlas tusentals besökare i Herjólfsdalur på Hemön för att festa.



Festivalens traditioner går tillbaka till 1874. På grund av dåligt väder missade öborna nationaldagsfirandet på fastlandet. I stället skapade de alltså en egen fest som alltjämt blir större från år till år.



Ovan kan du se bilder från fredagens, lördagens och söndagens festande. I filmerna är det svårt att inte lägga märke till att de tagits fram på uppdrag av en av sponsorerna till festligheterna.

Lavafältet vid Holuhraun bildar Islands nyaste naturbad


Lavan som bildades under Bárðarbungas utbrott vid Holuhraun har skapat ett nytt naturbad. I den strömma ån nära Svartá är vattentemperaturen nära 40 grader. Men den som vill hinna uppleva badet måste skynda sig. I takt med att lavafältet svalnar kommer också källvattnet att svalna till allt annat än badvänliga temperaturer.

I ett halvår rasade Bárðarbungas utbrott vid Holuhraun. I sommar har det nya lavafältet blivit en turistattraktion, även om besökarna är långt ifrån så många som vissa researrangörer räknade med på förhand. Det är inte tillåtet att gå på lavan, men nyligen färdigställdes enligt RÚV en vandringsled runt fältet.

Värdar i fjällstugor och nationalparken Vatnajökull har nu upptäckt att det i snitt 20 meter tjocka lavatäcket blivit en värmekälla i området. Lavan värmer på sina håll källvattnet till en behaglig temperatur på strax under 40 grader. En del av besökarna till Holuhraun har därför passat på att ta ett dopp i det nya naturbadet.

Den som vill bada i vatten uppvärmt av Islands senaste vulkanutbrott behöver dock skynda sig. Magnús Tumi Guðmundsson, professor i geofysik vid Háskóli Íslands, säger i Fréttablaðið att de badvänliga temperaturerna bara är en tillfällighet. Vattnet kommer snart att kylas ned i takt med att lavan svalnar:
"En liten del av detta källvatten förångas men majoriteten av det värms en aning och kommer fram som detta varma vatten. Detta har funnits där i sommar, men det kommer att upphöra när lavan svalnar."
Stugvärden Frímann Guðmundsson beskriver i Fréttablaðið badplatsen som en ström å som är 30 centimeter djup och ett par meter bred. Strömmen är så stark att det inte går att simma mot den. Upplevelsen är enligt honom "helt fantastisk".

Nationalparksvärden Stefanía Vignisdóttir har själv testat det nya naturbadet. Hon berättar i Morgunblaðið att det både går att doppa sig i den å som bildats och i flera olika hålor där små bassänger uppkommit. Hittills har hon inte stött på någon plats där vattnet varit för varmt för att bada:
"Först såg vi varma och ljumma bassänger. Till sist kom vi till en slags å eller en en ström bäck som är varm. ... En del islänningar som har hört om detta har kommit hit med det enda syftet att bada i bäcken, och inte för att beskåda exempelvis Askja."
Det badvänliga området finns på Holuhrauns östra sida nära älven Svartá och vattenfallet Skínandi. Det är dock allt annat än enkelt att ta sig fram till platsen. Eftersom det är förbjudet att gå på lavafältet måste den som vill bada enligt Stefanía Vignisdóttir först vada genom en iskall bäck och därefter ta sig förbi några ljumma källor.

Det nya badet vid Holuhraun är inte skyltat. Eftersom inga undersökningar gjorts av vattnet badar alla besökare på egen risk.

Här kan du läsa mer om att besöka Holuhraun och ovan kan du se en film från lavafältet.

Ryssland hotar Island med sanktioner efter stöd till EU

Ryssland hotar nu Island med ekonomiska sanktioner. Åtgärderna är en reaktion på att Island står bakom EU:s sanktioner mot Ryssland till följd av inmarschen i Ukraina. Ásmundur Friðriksson och Jón Bjarnason är två politiker som nu anser att Island ska sätta ekonomiska intressen först och överge stödet för EU:s handelsbojkott. För det isländska fisket står stora summor på spel.

Island har efter inmarschen i Ukraina konsekvent backat upp EU:s ekonomiska sanktioner mot Ryssland. Regeringen har också konsekvent fördömt det ryska agerandet i Ukraina. När handelskriget mellan Ryssland å ena sidan och USA, Kanada, Australien, EU och Norge å andra sidan blossade upp valde Ryssland att inte införa några sanktioner mot Island.

Varför just Island inte svartlistades är alltjämt en gåta. Inledningsvis såg många exportörer stora möjligheter att sälja mer fisk till Ryssland eftersom importen från Norge blockerades. Men rubelns ras och den ekonomiska krisen i Ryssland bromsade också efterfrågan.

Nu uppger Tass att Ryssland överväger ekonomiska sanktioner mot Island. Hotet riktas mot Island och ytterligare sex länder - Norge, Albanien, Montenegro, Lichtenstein, Ukraina och Georgien - som har ställt sig bakom EU:s fortsatta sanktioner mot Ryssland.

Om hotet blir verklighet står stora ekonomiska intressen på spel. Exporten av isländsk fisk till Ryssland har ökat snabbt under de senaste åren. Ryssland är nu den femte viktigaste exportmarknaden. I snitt var tionde fisk som såldes till utlandet gick just till Ryssland.

Förra året såldes fisk till ett värde av 21 miljarder isländska kronor till Ryssland. Den totala exporten från Island till Ryssland uppgick till 29 miljarder.

Uppsvinget har skett samtidigt som det isländska makrillfisket blivit allt viktigare. För Island är makrill den ekonomiskt näst viktigaste arten efter torsk - och Ryssland den viktigaste marknaden.

Världsmarknadspriserna för makrill är på väg nedåt. Både Island och Norge har stora mängder fisk som fångades förra sommaren, men som ännu inte har sålts.

Sedan dess har läget försämrats ytterligare. Ett skäl är att den för Island viktiga nigerianska marknaden har stängts. Krisen i Nigeria har fått regeringen att införa kapitalkontroller. Åtgärden innebär att det inte är tillåtet att köpa utländsk valuta för att kunna importera makrill.

Birgir Ármannsson, alltingsledamot för Självständighetspartiet och ordförande för utrikesnämnden, säger till RÚV att det inte finns någon anledning för Island att ompröva stödet för EU:s sanktioner mot Ryssland. Eftersom förutsättningarna - alltså Rysslands agerande i Ukraina - inte förändrats finns det heller inget skäl att byta politisk linje.

Men det är en hållning som vissa tycker att det är dags att ompröva. En av dem är Frosti Sigurjónsson, alltingsledamot för Framstegspartiet. Han säger till RÚV att Island inte bör välja sida och inte heller bör ansluta sig till EU:s utrikespolitik.

Ásmundur Friðriksson, alltingsledamot för Självständighetspartiet, går ett steg längre. Han säger till RÚV att han är motståndare till Rysslands agerande i Ukraina, men han anser att Islands ekonomiska intressen är viktigare:
"Vi ska inte delta i detta handelsförbud som EU och våra allierade nationer i EU utfärdar mot länder som vi handlar med. ... Jag anser våra intressen ska sättas först. Ryssarna har varit och är för islänningarna enormt viktiga kunder."
Jón Bjarnason, tidigare fiske- och jordbruksminister som nu övergett Gröna vänstern för Regnbågen, skriver i ett blogginlägg att Island bör komma ihåg EU:s stridsåtgärder mot Island under makrillkriget och unionens fientliga åtgärder i samband med finanskraschen, medan Ryssland däremot erbjöd Island stöd. Fortsatt handel med Ryssland innebär enligt Jón Bjarnason inget godkännande av inmarschen i Ukraina:
"Handel med Ryssland och andra östeuropeiska nationer har varit viktig för Island under årtionden. Vi minns torskkrigen och britternas och andra nuvarande EU-länders handelsembargo mot Island under dessa år. Då visade sig handeln med tidigare Sovjetunionen värdefull precis som senare. ... Det är kanske symboliskt att EU nu försöker att förstöra vår makrillförsäljning till Ryssland genom att binda en viljesvag isländsk regering till sin aggressivitet i Ukraina och tvångsåtgärder och hot mot ryssarna. Allmänna handelssanktioner är en högpolitisk åtgärd som bör ställas inför alltinget."
Utrikesminister Gunnar Bragi Sveinsson anser dock inte att det är aktuellt för Island att ompröva hållningen mot Ryssland. Han säger till RÚV att det nu bara handlar om en förlängning av de sanktioner som infördes för ett år sedan:
"Jag tror att detta först och främst eventuellt är ett missförstånd eftersom det inte handlar om några nya sanktioner. Det handlar som sagt om att förlänga de sanktioner som är i kraft. ... Men det förändrar inte att vi är delaktiga i detta och skälen känner alla. De gäller internationell rätt och internationella bestämmelser."
Från ryskt håll har det enligt RÚV också diskuterats att begränsa hur många turister som får besöka Island. Antalet ryska turister har ökat de senaste åren, men efter den ekonomiska krisen har antalet sjunkit dramatiskt. Under första halvåret kom 1 800 ryska turister till Island. De ryssar som kommer spenderar under sin tid i landet i snitt 201 000 isländska kronor. Bara schweizarna gör av med mer, rapporterar Vísir.

Här kan du läsa mer om sanktionerna mot Ryssland.

Dagens citat

"Det finns verkligen ingen organisation av turismen på Island. Här staplas alla på samma få fläckar i landet som sedan förståeligt nog trampas ned och som allt begripligt nog blir helt galet av. Samtidigt är den klart största delen av landet närmast tom och gapande tom tio månader om året. Precis som islänningar gärna vill tro anser de att den stora ökningen av turister är något särskilt isländskt fenomen, men så är det långt ifrån. Vi är inte unika. Världen är sådan."

Þráinn Lárusson, som driver hotell både i Hallormsstaður och Egilsstaðir på östra Island, skriver i Austurfrétt om turismen och turistdebatten i landet.

måndag 3 augusti 2015

Winter Bay seglar Nordostpassagen mot Japan

Efter att ha väntat i hamnen i Tromsö i en och en halv månad seglade Winter Bay i lördags kväll mot nordost med destination Osaka i Japan. Ombord fartyget finns 1 700 ton fruset kött från sillval. Bakom exportförsöket ligger bolaget Hvalur ehf. Bolaget tvingas nu på egen hand arrangera transporter eftersom inga etablerade rederier befattar sig med valkött.

Den 4 juni seglade det chartrade fartyget Winter Bay från Hafnarfjörður med 1 700 ton sillvalskött i lasten. Då sades det att Winter Bay skulle runda Afrikas södra udde för att därefter sätta kurs mot Japan. I stället seglade fartyget norrut till Tromsö. Där har det legat vid kaj i en och en halv månad i väntan på klartecken för att försöka nå Osaka genom den så kallade Nordostpassagen.

I lördags kväll lämnade Winter Bay Tromsö. Fartyget började med att sätta kurs mot Nordkap.

Winter Bay har än så länge bara seglat i maklig takt. Sannolikt kommer fartyget att invänta andra fartyg och isbrytare för att i konvoj segla genom Nordostpassagen. Det är första gången som en båt med koppling till Island använder denna rutt. Om Winter Bay ansluter sig till en konvoj - och avfärden från Tromsö inte är en skenmanöver - innebär det att transporten har fått klartecken från ryska myndigheter.

Här kan du läsa mer om exporten av valkött och här kan du följa Winter Bays segling.

Islänningar vill ge sjukvården mer pengar

En klar majoritet av islänningarna vill att sjukvården får mer pengar och att den inte privatiseras. Stödet för att en vård i huvudsak offentlig regi ska få större resurser har enligt RÚV ökat under de senaste åren. Samtidigt kan sjuksköterskornas missnöje med låga löner bli första steget mot en privatisering. För att få upp lönerna pågår nu förberedelser för att starta en uthyrningsverksamhet.

Efter finanskraschen genomfördes stora besparingar inom hälso- och sjukvården. Regeringen har nu utlovat resurser till vården så att den inte tekniskt sett halkar efter grannländerna. Läkare som jobbat utomlands och återvänt till Island har många gånger klagat på föråldrad utrustning.

Läkarna lyckades efter en historisk strejk förhandla sig till ett avtal med lönehöjningar långt över andra yrkesgrupper. Sjuksköterskorna ställde liknande krav - men lyckades inte. Hela 88,4 procent av sjuksköterskefackets medlemmar röstade nej till det avtal som skulle ge en lönehöjning på 18,6 procent på fyra år. Nu blir det upp till en skiljedomstol att sätta lönerna.

Missnöjet bland sjuksköterskorna är stort. I förra veckan hade enligt Morgunblaðið 313 anställda - varav 260 sjuksköterskor - sagt upp sig från universitetssjukhuset Landspítali i Reykjavík. Majoriteten av uppsägningarna träder i kraft den 1 oktober. Om sjuksköterskorna gör verklighet av uppsägningarna står sjukvården inför en akut kris. På flera avdelningar kommer inte vården att kunna fungera som normalt.

Den förväntade massflykten av sjuksköterskor kommer framför allt att gå till de övriga nordiska länderna. Men många sjuksköterskor har också visat intresse för att bilda en stiftelse som ska hyra ut just sjuksköterskor till den inhemska vården. En av initiativtagarna, Sóley Ósk Geirsdóttir, säger till Vísir att syftet med uthyrningen är att indirekt kunna få upp lönerna:
"Sjukhusen skulle hyra sjuksköterskor enligt vår taxa. Så staten skulle inte bestämma vår lön längre. ... Det är den främsta tanken bakom detta, att inte utsättas för förtryck av män inom politiken när det gäller vår lön."
Lönedispyten skulle kunna bli det första steget mot en privatisering av vården. Inom Självständighetspartiet finns det många tunga politiker som gärna skulle vilja se en sådan utveckling, men det är en inte en fråga som partiet driver. Att inte gå sjuksköterskornas lönekrav till mötes skulle alltså kunna få konsekvensen att en privatisering kommer närmare.

Samtidigt finns det enligt RÚV en stark opinion för att inte privatisera sjukvården - och den har växt under det senaste årtiondet. Det finns också starka krav på att sjukvården ska få större resurser från statskassan.

Nu vill 90,9 procent enligt en undersökning utförd av Felagsvísindastofnun att staten och kommunerna ska ge mer pengar till vården. Bara 7,9 procent vill minska anslagen medan 1,3 procent anser att de är på rätt nivå i dag. När samma fråga ställdes 2006 var det 81,5 procent som ville se större anslag.

Bara 0,5 procent av islänningarna vill se ett system där sjukhusen drivs i privat regi. Hela 83,2 procent förespråkar att huvudsakligen staten ska driva sjukhus medan 16,2 procent svarar att staten och privata ägare till lika stora delar borde stå bakom landets sjukhus.

Även när det gäller vårdcentraler (77,6 procent), vårdhem (64,8 procent), hemsjukvård (60,8 procent), folkhälsa (61 procent) och barntandläkare (64,8 procent) vill klara majoriteter att staten ska bära ansvaret. Rehabiliteringscentrum, läkarmottagningar och vuxentandläkare är de vårdtyper där ungefär lika många vill se ett statligt ansvar som ett delat ansvar mellan staten och privata intressen.

Tandvård för vuxna och läkarmottagningar är de två vårdtyper där stödet för en total privatisering är störst, 14,9 procent respektive 10,6 procent.

Hälso- och sjukvårdsminister Kristján Þór Júlíusson säger i Morgunblaðið att vissa vakanser inom vården skulle kunna lösas med hjälp av arbetskraft från utlandet. Hans förhoppning är dock att skiljedomstolen ska komma fram till ett beslut som gör att de som nu sagt upp sig väljer att dra tillbaka sina uppsägningar.

Här kan du läsa mer om sjuksköterskornas lönestrid.

Tidigare okänt långhus kan skriva om Reykjavíks historia

En tjugo meter lång byggnad med en stor eldstad har grävts fram vid Lækjargata i Reykjavík. Långhuset härstammar från vikingatiden och var sannolikt en av de allra första byggnaderna i området. En silverring, brynen och pärlor samt utrustning för matlagning och vävning har hittats. Fynden kan innebära att historien om det tidiga Reykjavík behöver skrivas om.

På Íslandsbankis gamla parkeringsplats på Lækjargata i centrala Reykjavík pågår just nu utgrävningar. Det arkeologerna räknade med att hitta var ruinerna av gården Lækjarkot som byggdes 1799 och det timmerhus som ersatte torvhusgården 1887. Men de fann också lämningar från en betydligt äldre bosättning.

Arkeologerna har grävt fram ett vikingatida långhus. Det var minst 20 meter långt och 5,5 meter brett. I mitten påträffades en eldstad som var minst 5 meter lång.

I torven finns spår som tyder på att långhuset kan ha brunnit ned. När det 1799 byggdes en gård på samma plats fanns där bara en äng. Då anade ingen att en av de tidigaste bosättningarna i Reykjavík fanns där under.

Under sommaren har en lång rad fynd gjorts på tomten. Det handlar enligt RÚV om en silverring, brynen, pärlor och utrustning för att väva och laga mat. Redskapen för vävning var bland annat sländor tillverkade av täljsten, något som på Island inte gjordes efter 1150. Sländorna användes för att tillverka tråd.

Brynen användes för att slipa exempelvis knivar. De är tillverkade av norsk sten - och det är också ett faktum som skulle kunna tala för att långhuset var ett av de första i Reykjavík.

Vid eldstaden hittades en kittel som användes för matlagning. I direkt anslutning till kitteln påträffades tänder från en gris och djurben, rapporterar RÚV.

Fynden ska nu dateras. Det anses inte osannolikt att långhuset kan ha varit en av de allra första bosättningarna i Reykjavík. De hittills tidigaste byggnaderna har påträffats vid Suðurgata och Aðalstræti. De har daterats till omkring år 871.

Om långhuset vid Lækjargata är från samma tid betyder det att Reykjavík både sträckte sig längre österut och hade fler invånare än vad som tidigare varit känt. Det skulle också kunna betyda att det funnits flera bebyggelsekärnor i Reykjavík redan kort efter att Island befolkades. Vilka som bodde i långhuset är inte känt.

Utgrävningarna påbörjades i våras med syftet att hitta Lækjarkot. Sedan dess har omfattningen av utgrävningarna växt. Minjastofnun Íslands har enligt Morgunblaðið ännu inte tagit något beslut om vad ska hända med platsen.

Íslandshótel planerar att bygga ett hotell på tomten. Det talas nu om att eldstaden i långhuset skulle kunna bli en del av hotellet, antingen genom att höja upp den eller att göra den synlig för gästerna genom en glasad öppning i golvet, uppger Morgunblaðið.

Dagens citat

"Det enda som det går att räkna med när det gäller Ólafur Ragnar är att han är oberäknelig. ... Åldern talar inte direkt för honom. Ólafur Ragnar skulle bli 77 år vid slutet av nästa mandatperiod. Mot detta står att han verkar ha järnhälsa. Vi ska inte glömma att det har varit mycket rörelse på Ólafur Ragnar i ämbetet, allt som oftast likt vingslag. Han är inte en människa som vill sitta stilla och inte göra något. Därför behöver han vara övertygad om att han har ork för fyra år till."

Grét­ar Þór Eyþórs­son, professor i statsvetenskap vid Háskólinn á Akureyri, i Morgunblaðið om sannolikheten för att Ólafur Ragnar Grímsson kandiderar i presidentvalet om ett knappt år - läs mer här.

söndag 2 augusti 2015

Dagens bonuscitat

"Jag hoppas särskilt att fler kommer att resa till Vík under vintern. ... Det skulle göra turismen till en näringsgren året runt. Nu har det i området skapats många helårsarbeten inom turismen och det är verkligen en positiv utveckling."

Eiríkur Vilhelm Sigurðarson, föreståndare för Kötlusetur i Vík í Mýrdal, i Vísir om att över en halv miljon turister i år väntas besöka Vík í Mýrdal och Mýrdalshreppur.

Halverad skatt för Sigmundur Davíð Gunnlaugsson

Regeringens beslut att slopa förmögenhetsskatten blev en vinstlott för statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson. Förra året betalade han knappt 8 miljoner isländska kronor i skatt - mer än en halvering jämfört med 2013. Två tredjedelar var under 2014 inkomstskatt och en tredjedel kommunalskatt. Det rapporterar Austurfrétt.

År 2013 var Sigmundur Davíð Gunnlaugsson nummer 15 på listan över skattebetalare i Austurland, den region där statsministern är folkbokförd trots att det är tveksamt om det ens går att bo i huset på Hrafnabjörg i Fljótsdalshérað. Skälet till att han folkbokförde sig på gården var att Framstegspartiet har sitt starkaste fäste i regionen. Hade Sigmundur Davíð Gunnlaugsson varit skriven i Reykjavík - där han bor - hade han riskerat att inte få någon plats i alltinget vid senaste valet våren 2013.

Men förra året försvann statsministern från listan över de invånare i Austurland som betalade mest skatt. Anledningen var enligt Austurfrétt regeringens beslut att avskaffa förmögenhetsskatten.

Förmögenhetsskatten infördes av den rödgröna regeringen. De som fick betala var antingen individer som ägde minst 75 miljoner isländska kronor eller par som hade tillgångar på minst 100 miljoner. Skatten drabbade omkring 6 500 islänningar och gav statskassan 6,2 miljarder isländska kronor.

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson betalade 2013 totalt 18,1 miljoner isländska kronor i skatt. Inkomstskatten var 8 miljoner, förmögenhetsskatten 7,8 miljoner och kommunalskatten 2,3 miljoner.

Under 2014 mer än halverades skattebördan för Sigmundur Davíð Gunnlaugsson. Han betalade då knappt 8 miljoner i skatt. Inkomstskatten var 5,12 miljoner och kommunalskatten 2,76 miljoner, skriver Austurfrétt.

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, som tillhör en av Islands rikaste familjer, motsatte sig införandet av förmögenhetsskatten. Han ansåg att den riskerade att slå hårt mot pensionärer som varit sparsamma och ägde stora och värdefulla bostäder, men hade låga inkomster.

Här kan du läsa mer om beslutet att avskaffa förmögenhetsskatten.

Eden kan återuppstå i Hveragerði

Växthuset Eden i Hveragerði kan återuppstå till våren 2017. Kommunen ger nu investerare tillgång till tomten och rätt att använda namnet Eden. Förutom ett tropiskt växthus ska nybygget innehålla en servering och en försäljningsavdelning. Kommunfullmäktige i Hveragerði säger ja till projektet eftersom det går i enlighet med idéerna om att återskapa växthuset.

Sommaren 2011 brann Eden i Hveragerði ned till grunden efter en våldsam eldsvåda. Ingen människa skadades i branden, men stora ekonomiska värden gick upp i rök. Kvar blev inte mycket annat än grunden och skylten med namnet Eden.

Växthuset grundades redan 1958 och utvecklades med åren till något av en institution. Varje år hade Eden omkring en halv miljon besökare. Växthuset var ett stopp på många bussturer på södra Island. Där såldes mat och souvenirer. Dessutom fanns en växthusavdelning där det odlades bland annat bananer och apelsiner.

Efter branden visade många intresse för att bygga upp Eden på nytt - inte minst kommunen eftersom Hveragerði förlorade stadens populäraste turistattraktion. Först nu ser det ut som att planerna kan bli verklighet. Fullmäktige har i ett beslut gett bolaget Eden ehf. klartecken att använda tomten. Och om projektet förverkligas får bolaget även använda namnet Eden.

Byggnaden blir omkring 2 500 kvadratmeter stor, där växthusdelen blir på 800 kvadratmeter. Precis som i gamla Eden handlar det om ett tropiskt växthus. Det ska även säljas mat och souvenirer.

Invigningen är preliminärt planerad till april 2017. Eden skulle kunna skapa omkring 100 arbetstillfällen. Namnet på det nya växthuset blir Eden Geothermal Centre.

Kommunfullmäktige säger ja till förslaget eftersom det är i samma anda som idéer från såväl kommunen som invånarna om att återskapa Eden.

Här kan du läsa mer om branden som ödelade Eden.

Dagens citat

"Island är lika stort som DDR och åtminstone tre gånger så dött. Invånarna är underlägsna Bielefelds, och inte bara siffermässigt utan även i alla andra avseenden. Den som haft oturen att en gång redan ha besökt Bielefeld kan lätt räkna ut vad det betyder. DDR med Bielefelds ekonomiska och intellektuella ledning - det är Island, galningarnas hemland."

Oliver Maria Schmitt skriver i Die Welt om sin upplevelse av Island.

lördag 1 augusti 2015

Dagens bonuscitat

"Det är långt ifrån sanningen att vattnet som vi tappar på flaska är kranvatten. Kranvatten har gått igenom stadens gamla ledningar. Vårt vatten kommer direkt från källan och går därifrån direkt i flaskorna. Luft utifrån når vattnet först när flaskan har öppnat. Varan som vi producerar är helt och hållet en högkvalitetsvara och har inget gemensamt med kranvatten."

Jón Ólafsson, styrelseordförande för Icelandic Glacial, i Morgunblaðið om den på Island ökande konsumtionen av vatten på flaska.

Svenska Mangold Fondkommission siktar på Island

Mangold Fondkommission siktar på att hitta kapitalstarka kunder och ansöka om tillstånd för att etablera sig på den isländska marknaden. Om planerna förverkligas blir Mangold den första svenska banken med verksamhet på Island. Ett skäl till att Mangold intresserar sig för Island är börsen i Reykjavík, skriver Viðskiptablaðið.

Svenska Mangold Fondkommission undersöker just nu förutsättningarna för att etablera sig på Island. En förutsättning för att Mangold ska ansöka om tillstånd för bankverksamhet av Fjármálaeftirlitið är att det finns ett intresse för bankens tjänster. Det säger vd:n Per-Anders Tammerlöv i Viðskiptablaðið:
"Detta kommer sannolikt avgöras av potentiella kunder på Island. Om några parter efterfrågar våra tjänster så kan vi söka om tillstånd."
Ett annat skäl för att Mangold Fondkommission sneglar på Island är enligt Viðskiptablaðið börsen i Reykjavík.

Mangold Fondkommission varnades i november 2013 av Finansinspektionen och fick betala en straffavgift på 6 miljoner svenska kronor. Bolaget hade då enligt ett beslut brutit mot flera kundskyddsregler i värdepappersmarknadslagen. Bristerna var så omfattande att Finansinspektionen övervägde att återkalla Mangolds tillstånd.

Finansinspektionen ansåg bland annat att det fanns stora problem med Mangolds ersättningssystem. Systemet kunde enligt myndigheten fungera som en uppmuntran för Mangolds anställda att rekommendera kunder ofördelaktiga affärer. Mangold hade därför inte lyckats förebygga intressekonflikter.

Vidare riktade Finansinspektionen kritik mot Mangold för vilseledande information till kunder och bristande intern styrning och kontroll. Bolaget saknade också metoder för oberoende riskhantering.

Mangold Fondkommission övervägde att överklaga beslutet, men i årsredovisningen för 2013 uppges det att bolaget avstod eftersom en sådan process skulle ha blivit för kostsam. Bolaget höll dock inte med om Finansinspektionens kritik. Enligt bolaget skulle dessutom de flesta bristerna ha åtgärdats redan innan myndigheten meddelade sitt beslut.

Invånare med 131 olika nationaliteter bor i Reykjavík

Reykjavík hade förra året invånare av 131 olika nationaliteter. Av de 121 822 personer som bodde i kommunen var 8,5 procent födda utomlands. Den största stadsdelen är Breiðholt med 20 974 invånare. Trenden är att alla delar av Reykjavík växer - utom centrum där antalet invånare minskar. Det visar en rapport från kommunens välfärdssektion.

Vid årsskiftet hade Reykjavíks kommun 121 822 invånare, en ökning med 522 personer jämfört med föregående år. Av dessa var 8,5 procent födda utomlands. I kommunen fanns invånare med 131 olika medborgarskap.

Kvinnorna är fler än männen i den isländska huvudstaden. Antalet kvinnor var 61 389 mot 60 433 män.

Trenden är att så gott som hela Reykjavík växer. Den största stadsdelen sett till antalet invånare är Breiðholt med 20 974 invånare. Därefter följer Grafarvogur med 17 903 personer, Vesturbær med 16 116 personer, Laugardalur med 15 903 personer, Háaleiti med 14 343 personer, Árbær med 10 913 personer, Hlíðar med 9 814 personer, Miðborg (centrum) med 8 371 personer, Grafarholt och Úlfarsfell med 6 199 personer och Kjalarnes med 873 personer. I övriga områden finns 413 invånare.

Ett undantag är alltså centrum. De senaste åren har antalet invånare i Miðborg sjunkit från år till år. Förklaringen är att allt fler fastigheter i Reykjavíks stadskärna byggts om till hotell eller att allt fler lägenheter hyrs ut till turister i stället för att användas som vanliga hyresbostäder.

Centrum, Hlíðar och Vesturbær är de stadsdelar som främst lockar yngre invånare. Här bor de största andelarna av invånare i åldern 18 till 29 år. Samma områden är också mycket populära bland Reykjavíkbor i åldern 30 till 49 år, men de väljer i stor utsträckning även Árbær och Grafarholt. Grafarvogur och Kjalarnes är två områden som föredras av invånare i åldern 50 till 66 år. I Breiðholt finns ovanligt många i åldern 67 till 79 år. Bland Reykjavíkbor som är 80 år och uppåt är Laugardalur och Háaleiti särskilt populära.

Här kan du läsa mer om Islands befolkning.

Dagens citat

"Jag är väldigt liberal när det gäller att alla får använda toaletten, oavsett om de handlar av mig eller inte. Jag är helt emot att ta ut en särskild avgift för toalettbesök när det säljs tjänster. Jag vill inte kännas vid det. Jag vet att det är mycket folk som använder toaletten och inte köper något, men de handlar hos någon annan i kommunen och därmed kommer det alla till godo."

Elías Guðmundsson, som driver Icelandair Hótel Vík och vägstoppet Víkurskáli i Vík í Mýrdal, i Morgunblaðið om debatten om att ta betalt för turisters toalettbesök.

fredag 31 juli 2015

Möt den isländska mästaren i sten, sax, påse



Karen från Australien gick segrande ur det isländska mästerskapet i sten, sax, påse på Lebowski Bar i Reykjavík i våras. Totalt gjorde 32 tävlande upp om den prestigefyllda titeln. Finalen kommenterades av Guðmundur Benediktsson, som i vanliga fall brukar kommentera fotboll och andra något mer etablerade idrotter i tv.

Vinnaren Karen hade nog oddsen på sin sida redan från början. Hennes pappa vann nämligen en gång i tiden en liknande tävling i hemlandet. Lebowski Bar har även bjudit in till tävlingar i Tetris och hela havet stormar. Ovan kan du se ett inslag från mästerskapet i sten, sax, påse.

Reykjavík öppnar matmarknad vid Hlemmur

Matmarknad i stället för busstation är kommunens planer för Hlemmur. Tanken är att saluhallen ska vara öppen sju dagar i veckan och inte bara sälja livsmedel. Det ska också gå att äta på marknaden. Tanken är att Hlemmur ska bli platsen som knyter ihop fyra olika centrumområden i Reykjavík. Huset blir ledigt när busstationen flyttas till BSÍ.

Området kring busstationen vid Hlemmur betraktades länge som nedgånget och bortglömt. Bilden var att platsen främst var ett tillhåll för alkoholister och narkomaner.

Men i takt med att Reykjavíks centrum utvidgar sig har attityden till Hlemmur börjat förändras. Både butikerna och hotellen i området har blivit fler. I takt med att fler rör sig vid Hlemmur har också den negativa stämpeln börjat suddas ut.

Nu tar kommunen över busstationen vid Hlemmur. Det nya navet för kollektivtrafiken i Reykjavíkområdet blir i stället resecentrumet BSÍ. Flytten innebär att färre busslinjer kommer att trafikera Hlemmur. Kvar blir sannolikt fyra eller fem linjer.

Exakt när linjerna dras om och navet flyttas till BSÍ är inte klart. Då kommer preliminärt sexton busslinjer att passera BSÍ. Till dess kommer bussbolaget Strætó att hyra en liten del av lokalerna vid Hlemmur för chaufförerna.

Kommunens arbete med att förvandla Hlemmur har redan börjat. Den som var intresserad av att driva matmarknaden hade enligt en annons till och med den 6 juli på sig att lämna in sina förslag. Inom kort väntas kommunen välja en samarbetspartner för att förverkliga saluhallen.

Kraven från kommunen är alltså att den gamla busstationen ska bli en matmarknad som erbjuder bland annat kött, fisk, grönsaker, frukt, blommor och kaffe. Saluhallen ska vara öppen sju dagar i veckan. Det ska vara möjligt att äta på plats. Den som driver marknaden måste också se till så att det finns allmänna toaletter i byggnaden.

Kommunen bjöd våren 2013 in medborgare till att komma med förslag på Hlemmurs framtid. Där var just matmarknad och serveringar några av förslagen. Ett annat förslag var att bygga om fastighetens glasväggar till akvarier. Där skulle olika fiskarter som finns i isländska vatten kunna visas upp. Om den idén blir verklighet återstår att se.

I framtiden räknar kommunen med att Hlemmur utvecklas till ett av de mest levande och populära områdena i centrala Reykjavík. Hlemmur förväntas då knyta ihop fyra delar av centrum: Laugavegur och Hverfisgata, Rauðarárstígur och Klambratún, Höfðatorg och Borgartún och Skipholt och Holtið.

Här kan du läsa mer om Hlemmur och BSÍ.

Myndighet anser inte trafik rakt över Hekla hotar flygplan

Ett år har gått sedan geofysikern Páll Einarsson larmade om en onödig risk med att låta flygtrafiken gå direkt över Hekla. Han befarar fortfarande att ett snabbt utbrott skulle kunna orsaka en flygolycka. Men myndigheterna håller inte med. Samgöngustofa anser att avståndet är för stort och att det kommer att finnas tid att dirigera om trafiken om Hekla får ett utbrott, skriver Morgunblaðið.

För ett år sedan vände sig Páll Einarsson, professor i geofysik vid Háskóli Íslands, till Samgöngustofa med en uppmaning om att inte låta internationell flygtrafik gå rakt över Hekla. I ett brev skrev han att trafiken utgjorde en onödig risk. Vid ett utbrott där rökmolnet från vulkanen snabbt når atmosfären skulle det kunna förstöra planets motorer.

Skälet till att Páll Einarsson larmade just om Hekla var att vulkanen sedan flera år tillbaka är redo för ett utbrott. Och utbrotten kommer med mycket kort förvarning. Eftersom Hekla inte är någon glaciär finns det heller inget istäcke som magman behöver ta sig igenom.

Men Samgöngustofa har inte reagerat på Páll Einarssons varningar. Varje dag flyger ett stort antal plan rakt över Hekla. Páll Einarsson säger i Morgunblaðið att trafiken över vulkanen utgör ett onödigt risktagande:
"Där passerar över 20 till 30 flygplan dagligen. De riskerar att hamna i stoftpelaren när den kommer. Hekla behöver inte använda någon energi på att smälta sig igenom en glaciär, så rökmolnet kan direkt stiga med full kraft och nå upp till tio kilometers höjd, upp till tropopausen."
Enligt Páll Einarsson har många transatlantiska flygningar Leirubakki ett par mil sydväst om Hekla som ett riktmärke. Bara genom att flytta riktmärket en halvmil söderut skulle faran sannolikt vara över. Men så har alltså inte skett.

Kol­brún Guðný Þor­steins­dótt­ir vid Samgöngustofa säger i Morgunblaðið att myndigheten inte betraktar Hekla som någon fara för flygtrafiken. Inte heller har myndigheten någon kontroll över vilka riktmärken som flygbolag använder när de under transatlantiska flygningar passerar isländskt luftrum:
"Det är låg sannolikhet för att Hekla får ett utbrott och orsakar en olycka, eftersom allt detta tar sin tid och Hekla övervakas noga. De flyger på 30 000 fot så sannolikheten för att detta skulle orsaka en olycka är ingen eller liten."
Det som gör Hekla speciell är just att utbrotten kommer närmast utan förvarning. De jordskalv som föregår ett utbrott börjar mellan 20 minuter och ett par timmar före utbrottet. Därför placerade myndigheterna för några år sedan varningsskyltar vid vulkanen. Den som bestiger Hekla kan inte räkna med att hinna ned om utbrottet kommer - och då befinner sig personen i akut fara.

Anders Hansen på Heklusetrið vid Leirubakki säger i Morgunblaðið att det på grund av varningarna inte längre är många grupper som bestiger Hekla. Däremot ger sig många privatpersoner upp på fjället dagligen under sommaren. I dagsläget tar det fem till sex timmar att ta sig upp till toppen och tillbaka ned:
"Om det kommer ett utbrott då har var och en ansvar för sig själv. ... Men det går inte att förneka att ibland tycks det som att människor känner att det är mer spännande att ta sig upp på Hekla när sådana skyltar syns tydligt. De tycker att det är kul att efteråt berätta om att de har varit på denna farliga plats."
Heklas senaste utbrott ägde rum 1970, 1980-81, 1991 och 2000. Då kom förvarningarna i form av jordskalv 30 till 80 minuter innan utbrottet började. Vid ett nära förestående utbrott skickas ett varnings-sms till alla mobiltelefoner som befinner sig inom riskzonen.

Här kan du läsa mer om Páll Einarsson och hotet från Hekla.

Dagens citat

"Dessa 62 procent väntar kanske efter att någon säger: Ja, här är jag och nu tänker jag kandidera."

Guðni Th. Jóhannesson, docent i historia vid Háskóli Íslands, i RÚV om att 62 procent av islänningarna i en opinionsundersökning inte svarar på frågan om vem som ska bli Islands nästa president om ett år - läs mer här.

torsdag 30 juli 2015

PCC tillbakavisar kritik mot kiselanläggning vid Bakki



Bakki utanför Húsavík har av forskare utpekats som den sämsta tänkbara platsen för en kiselanläggning. Anledningen är att platsen ligger vid en aktiv förkastning där risken för kraftiga jordskalv är stor. Både företaget som står bakom projektet, tyska PCC, och kommunpolitikerna tillbakavisar farhågorna och anser att bygget kommer att vara säkert. Ovan kan du se företagets egen video om projektet - läs mer här.

Campare vid Þingvellir polisanmälda - tog mossa till tältet

Foto: Þjóðgarðurinn á Þingvöllum
När kvällskylan drog in över campingplatsen vid Vatnskot bröt tre utländska turister upp mossa för att isolera tälten. Parkvärdar fick syn på skövlingen och hittade snart de skyldiga. De tre camparna har nu polisanmälts för att ha skadat den känsliga naturen. Att riva upp mossa inom nationalparken Þingvellir är förbjudet.

Under sommaren har turister som på olika sätt inte respekterar den isländska naturen orsakat en intensiv debatt. Det handlar bland annat om personer som tältar på olämpliga ställen, olaglig terrängkörning, turister som bajsar i det fria i stället för på toaletter och skador på den känsliga växtligheten i landet.

Vissa turister tycks ha uppfattningen att det på Island är fritt fram att tälta var som helst. Så är det inte. Inom tätorter brukar camping regleras i den kommunala ordningsstadgan. I Reykjavík är det exempelvis i tätbebyggt område inte tillåtet att på allmän plats övernatta i tält, husvagn eller husbilar. I stället ska nattgästen söka sig till ett tillåtet - i det här fallet en campingplats.

Den som tältar utanför tätorten behöver inte leta upp någon campingplats. Däremot krävs det i Reykjavík såväl som resten av landet tillåtelse från markägaren. Att fråga tillhör god ton - och den som inte frågar riskerar att bli bortkörd, även om det är sällan sådant händer så länge som den som campar sköter sig.

I helgen polisanmäldes tre utländska turister som tältade på campingplatsen vid Vatnskot vid Þingvallavatns strand. Det uppger nationalparken Þingvellir på Facebook. Parkvärdar fick av en slump syn på att stora mängder mossa rivits upp från ett större område. Snart hittade de två tält där mossan använts som isolering.

Camparna - som inte trodde att de hade gjort något fel - förklarade att de hade brutit upp mossan för att isolera tälten mot nattkylan. Parkvärdarna förklarade att det kan ta många år för den känsliga växtligheten att hämta sig. Dessutom är det olagligt att bryta upp mossa.

Camparna ska ha varit mycket ångerfulla. Efter tillsägelsen ska de ha lämnat campingplatsen. Parkvärdarna försökte så gott det gick att återställa området.

Förstörelsen utreds nu av polisen. Om de tre camparna straffas blir påföljden sannolikt böter.

Här kan du läsa mer om turismen till Þingvellir.

Unga islänningar vill helst flytta utomlands

Utlandet lockar isländska tiondeklassare mer än Reykjavíkområdet. Varannan islänning hoppas på ett liv utomlands. Intresset för att bo i huvudstaden minskar både i Reykjavík och på landsbygden. Men Akureyri har en särställning bland ungdomar som redan bor i staden. Det visar en undersökning utförd vid Háskólinn á Akureyri. Det är Akureyri Vikublað som rapporterar om resultaten.

Både landsbygden och Reykjavíkområdet minskar i popularitet. I stället är det utlandet som i allt högre grad lockar isländska tiondeklassare. Det är den starkaste trenden i den undersökning som genomförs vart fjärde år vid Háskólinn á Akureyri. Studien är en del av en europeisk skolundersökning.

När undersökningen gjordes första gången 2003 låg Reykjavíkområdet i topp. Då var det 38 procent av tiondeklassarna - alltså 15- och 16-åringar - som siktade på att bo i den isländska huvudstaden. Tvåa var utlandet med 32 procent och trea övriga Island med 30 procent.

Intresset för att flytta utomlands har ökat dramatiskt efter finanskraschen. Nu är det 50 procent av tiondeklassarna som vill emigrera. Andelen som föredrar en framtid i Reykjavíkområdet har backat till 27 procent och andelen som tänker sig ett liv i någon annan del av landet sjunker till 24 procent.

Det är alltså Reykjavíkområdet som förlorar mer dragningskraft än resten av landet. Och det är ungdomar över hela landet som i allt större utsträckning avser att välja bort en framtid i huvudstaden. I dag uppger 53 procent av tiondeklassarna i huvudstadsregionen att de vill söka sig utomlands medan 36 procent vill bli kvar i Reykjavík med omnejd. När samma fråga ställdes 2003 var det i stället 53 procent som ville stanna och 36 procent som ville till utlandet.

För tolv år sedan var det 18 procent av tiondeklassarna på landsbygden som längtade efter ett liv i Reykjavík. Nu har andelen krympt till 15 procent. Under samma period har intresset för utlandet gått från 27 till 46 procent. Samtidigt har andelen som vill bo kvar på den isländska landsbygden sjunkit från 55 till 39 procent.

Bland ungdomar som bor i Reykjavíkområdet är intresset för övriga Island ljummet. År 2003 var det 11 procent av tiondeklassarna i huvudstadsregionen som såg fram emot ett liv på den isländska landsbygden. I år har siffran minskat till 10 procent.

Samma trend gäller även ungdomar bosatta i Akureyri. Intresset för att bo utomlands har de senaste tolv åren ökat från 31 procent till 54 procent. Anmärkningsvärt är dock att intresset för Reykjavíkområdet är betydligt lägre hos tiondeklassarna i Akureyri än i övriga landet. Bara 5 procent drömmer om huvudstaden som en framtida bostadsort - en siffra som var 11 procent år 2003.

Akureyri tycks därmed ha något av en särställning hos dem som redan bor i staden. I resten av landet utanför Reykjavík har huvudstadsregionen alltjämt stor dragningskraft. Undersökningen svarar inte på varför så många kan tänka sig att stanna i Akureyri - men sannolika skäl kan vara att tillgången till utbildning, uteliv och bostäder anses vara likvärdig eller bättre än i Reykjavík med omnejd.

Ungdomarna i Akureyri fick också svara på var de tror att de kommer att bosätta sig - till skillnad från vilka platser de drömmer om. Då räknar 40 procent med att de faktiskt emigrerar medan 42 procent tror att det mest sannolika är en framtid i en annan isländsk tätort. Här förutspår 11 procent att de trots allt hamnar i Reykjavíkområdet medan 4 procent svarar landsbygden och lika många säger ett fiskeläge.

Här kan du läsa mer om resultaten från 2011 års undersökning.

Dagens citat

"Jag tillkännager inget om vi ska göra det eller inte. Jag upprepar faktiskt i intervjun att vi aldrig får tumma på vår rätt att fånga val. Jag vill också påpeka att vikvalen är undantagen detta. Jag anser att vi bör fånga vikval som aldrig förr. ... Men när det kommer till intressen så behöver vi överväga om vi har mer eller mindre intresse av att bedriva oförändrad valfångst. Finns det en möjlighet att nå en överenskommelse eller uppgörelse om valfångst? Jag vet inte."

Utrikesminister Gunnar Bragi Sveinsson i RÚV om reaktionerna på hans uttalande om att Island bör fundera på valfångstens framtid - läs mer här.

onsdag 29 juli 2015

Dags för årets träskfotboll i Ísafjörður



Årets Europamästerskap i träskfotboll avgörs i Ísafjörður den 1 och 2 augusti. Att turneringen handlar mer om lervälling än om organiserat spel ser du i klippet ovan. Här hittar du en mängd bilder från 2012 års mästerskap.

Ökad jordvärme på Surtsey efter vårens jordskalv

Hela 99,6 grader uppmättes nyligen i en spricka på Surtsey. Jordvärmen på den vulkaniska ön har ökat under det senaste året. Förklaringen är sannolikt två jordskalv som skakade ön i april och som fick en spricka att röra sig. Samtidigt fortsätter både växtlighet och djurliv att utvidga sig på Surtsey. Det visar Náttúrufræðistofnun Íslands årliga expedition till ön.

På kvällen den 25 april i år skakades Surtsey av två sällsynta jordskalv. De uppmättes till 3,1 och 1,2. Skalven resulterade inte bara i att en spricka på öns västra del rörde sig. De tros också vara anledningen till ökad jordvärme på ön.

På en rad platser uppmättes på öns västra sida på djup av 10 till 20 centimeter temperaturer på över 90 grader. Den högsta temperaturen var hela 99,6 grader. Anmärkningsvärt är att temperaturerna de senaste åren inte svalnat utan i stället stigit. Utvecklingen är en indikation på att magma är i rörelse i det vulkaniska system som innefattar Surtsey, Heimaey och övriga Västmannaöarna.

En utveckling som däremot är konsekvent är erosionen. För varje år ser vindar och vågor till så att Surtsey krymper ytterligare. Vid årets expedition observerade forskarna bland annat hur stora lavaområden vid öns sydspets fallit i havet efter sprickbildning.

Forskarna kunde också konstatera att det biologiska livet fortsätter att utvecklas på Surtsey. I år sågs första gången ejderungar på ön. Ejder har troligtvis försökt häcka på Surtsey tidigare, men nu blev en familj med tre ungar beviset som gjorde ejdern till den sextonde fågelarten att föröka sig på ön. Det är första gången sedan 2009 som en ny art häckar på Surtsey.

Expeditionen upptäckte även några mindre djur som hittat till ön. Där fanns bland annat fjärilsarterna vithövdad korgblomvecklare och gulkämpesmåstävmal.

Två nya växter påträffades under expeditionen: fjälldaggkåpa och styvstarr. Totalt räknades till 64 olika växter på ön. Fler har det bara varit en gång tidigare, nämligen 2007 då antalet arter var 65. Sammanlagt 70 olika arter har observerats på Surtsey sedan ön bildades under ett vulkanutbrott som pågick mellan 1963 och 1967.

En ovanligt kall vår och en kylig inledning på sommaren bidrog enligt forskarna till att häckningen på ön började senare än normalt. Det fanns gott om havstrut och stormfågel. Arter som lunnefågel, korp, tobisgrissla, tretåig mås, gråtrut, silltrut, snösparv och ängspiplärka var på normala nivåer eller något mindre än vanligt.

Vädret påverkade även växtligheten. Samtidigt står det utom tvivel att växtligheten sprider sig. För första gången på nio år kartlades all växtlighet inom ett område på 100 gånger 100 meter. Slutsatsen var att växtligheten blivit mycket tätare - i synnerhet vid platser där fågelspillning ger näring åt jorden. En växt som gulkämpens utbredning utgör i sin tur en förutsättning för gulkämpesmåstävmalen.

Här kan du läsa mer om utvecklingen på Surtsey.

Folkets favoriter att bli Islands president vill inte ha jobbet


Jón Gnarr och Katrín Jakobsdóttir är islänningarnas favoriter till uppdraget som president. Men den enda som hittills har ämbetet inom räckhåll är den sittande presidenten Ólafur Ragnar Grímsson, som överväger att kandidera för en sjätte fyraårsperiod. Men utanför Framstegspartiet är stödet svagt för den sittande presidenten. Det visar en opinionsmätning utförd av Gallup.

Den 1 augusti 2016 anländer en nyvald president till residenset Bessastaðir för att i fyra år vara republiken Islands statschef. Men vem det blir är med ett knappt år kvar till valet högst osäkert. De populäraste namnen har nämligen deklarerat att de inte tänker kandidera.

Komikern Jón Gnarr, tidigare borgmästare i Reykjavík som nyligen blev programchef inom mediekoncernen 365, aviserade i våras att han inte ställer upp. Samma besked har Gröna vänsterns ledare Katrín Jakobsdóttir lämnat. Ändå är de folkets favoriter till uppdraget.

En undersökning visar att 21 procent av islänningarna vill se Jón Gnarr som nästa president. Han har flest förespråkare bland män, yngre och sympatisörer till Piratpartiet och Ljus framtid.

Katrín Jakobsdóttir är favorit hos 17 procent av de tillfrågade. Hon har flest anhängare bland kvinnor och personer som lägger sin röst på Gröna vänstern, Socialdemokraterna och Piratpartiet.

Den sittande presidenten, Ólafur Ragnar Grímsson, får 11 procent. Inom Framstegspartiets led är det hela 40 procent som vill se honom fortsätta. Inom övriga väljargrupper är stödet betydligt lägre.

I förra valet sommaren 2012 var Þóra Arnórsdóttir huvudutmanare till Ólafur Ragnar Grímsson. Hon utsågs nyligen till chef för RÚV:s program Kastljós. Även Þóra Arnórsdóttir har tidigare deklarerat att hon inte tänker kandidera på nytt.

Ragna Árnadóttir, tidigare statsråd och toppchef inom energibolaget Landsvirkjun, får 6 procent. Davíð Oddsson, tidigare statsminister och centralbankschef samt chefredaktör för Morgunblaðið får 3 procent. Författaren Þórarinn Eldjárn och Kristín Ingólfsdóttir, tidigare rektor för Háskóli Íslands, får 2 procent var.

En majoritet av islänningarna har dock ingen uppfattning i frågan. Hela 62 procent av de tillfrågade gav inget svar om vem de vill se som president. Av de 38 procent som nämnde en favorit var det 28 procent som uppgav andra namn än de som nämnts ovan. Av dessa svarade vidare 3 procent att de ville se en kvinna på posten.

Inför förra presidentvalet sade Ólafur Ragnar Grímsson att han kanske inte tänkte fullfölja hela mandatperioden. Han ansåg att det fanns en rad osäkerhetsfaktorer - som Islands ansökan om EU-medlemskap och ett förslag till ny grundlag - som bidrog till att han kandiderade. Men om frågetecknen rätades ut övervägde han att lämna uppdraget efter två av de fyra åren.

I dagsläget ser det ut som att regeringen lyckats få bort EU-frågan från den politiska dagordningen. Däremot har Bjarni Benediktsson, ledare för Självständighetspartiet, sagt att han vill se en folkomröstning om en ny grundlag samtidigt som presidentvalet.

Syftet med folkomröstningen får snarast sägas vara partipolitiskt. För knappt tre år sedan tog nämligen islänningarna i en folkomröstning ställning för i princip samma riktlinjer för en ny grundlag. Genom att upprepa omröstningen kan Bjarni Benediktsson dels tysta de kritiker som anser att alltinget struntat i utgången av den förra folkomröstningen, dels se till så att förändringarna i grundlagen inte alls blir så långtgående som i det förslag som då tagits fram.

Ólafur Ragnar Grímsson har nästa sommar varit Islands president i fem perioder och totalt tjugo år. Inför förra valet sade han att perioden var hans sista. I en intervju med Hringbraut håller han nu dörren öppen för att fortsätta en sjätte period. Beskedet kommer sannolikt i hans nyårstal.

En tänkbar stridsfråga är att i en ny grundlag frånta presidenten rätten att inte godkänna lagar, vilket i sin tur innebär att de går till folkomröstning om de inte dras tillbaka av alltinget. Ólafur Ragnar Grímsson säger till Hringbraut att han anser att det finns ett folkligt stöd för att presidenten ska få behålla denna rätt. Men det finns många som antingen vill begränsa presidentens möjligheter eller flytta rätten till en viss andel av alltingets ledamöter eller en viss andel av medborgarna.

Av intervjun att döma låter Ólafur Ragnar Grímsson tveksam inför en ny fyraårsperiod. Redan före förra valet köpte han tillsammans med hustrun Dorrit Moussaieff ett hus i Reykjavíkområdet. Det tolkades då som en signal på att han avsåg att lämna uppdraget. Sedan dess har Dorrit Moussaieff folkbokfört sig i Storbritannien och rykten gör gällande att hon syns allt mer sällan på Bessastaðir.

Vem som blir Islands nästa president är alltså en gåta. Om Ólafur Ragnar Grímsson väljer att kandidera har han sannolikt goda chanser att få nytt förtroende. Han är visserligen impopulär i breda kretsar, men om inte motståndarna kan enas bakom en stark kandidat talar splittringen för honom.

Trots att stödet för Ólafur Ragnar Grímsson inte är övertygande anser nämligen många att han gör ett bra jobb. Hela 57 procent är ganska eller mycket nöjda med honom som president. 23 procent uppger att de varken är nöjda eller missnöjda medan 20 procent tycker att han gör ett dåligt jobb.

En som har sagt sig vara intresserad av uppdraget är journalisten Ómar Valdimarsson, som bland annat arbetat för Röda korset. Han säger till Kjarninn att det blivit dags för förändring och för att välja en president som enar folket i stället för att dela det. Men om han faktiskt har några chanser att bli vald är det snarast motståndet som avgör.

Här kan du läsa mer om det kommande presidentvalet.

Dagens citat

"Idéer om att sälja tillträde till naturpärlor har kritiserats hårt, men kritiken har vissa intressenter försökt att begrava med skräckpropaganda och domedagsprofetior. En katastrofsituation sägs råda i landet, inhemska och utländska experter förklarar moraliserande att läget är under all kritik trots att de flesta av oss ofta tycker att det är svårt att förstå vart de beger sig."

Ögmundur Jónasson, alltingsledamot för Gröna vänstern, i ett blogginlägg om debatten om turismens utveckling på Island.

tisdag 28 juli 2015

Så skulle amerikaner förbereda sig inför Keflavík



Det har gått nio år sedan Nato-basen i Keflavík stängdes. Länge fungerade basen närmast som ett amerikanskt parallellsamhälle som nu - efter avvecklingen - har förvandlats till bostäder, företag och hotell. Ovan kan du se en introduktionsfilm avsedd för amerikaner som skulle tjänstgöra i Keflavík. Filmen är från mitten av 1990-talet.

Tre dagars jakt på lunnefågel på Västmannaöarna

Ännu ett år går politikerna på Västmannaöarna emot forskarnas rekommendationer. I år tillåts jakt på lunnefågel under tre dagar. Lunnefågeln är akut hotad på södra och västra Island och riskerar att ha försvunnit helt inom tjugo år. Årets kartläggning av återväxten visar inte på någon förbättring. På norra Island är däremot återväxten betydligt bättre.

Lunnefågeln är den vanligaste på Island. Beståndet uppgår på sensommaren till omkring tio miljoner djur. Men antalet minskar dramatiskt - och redan inom tio till tjugo år kan lunnefågeln vara borta från södra och västra Island.

De senaste tolv åren har återväxten i söder pendlat mellan dålig och i det närmaste obefintlig. Förklaringen är sannolikt att Atlanten blir allt varmare. I takt med uppvärmningen av havet flyttar de tobisfiskar som utgör lunnefågelns huvudföda allt längre norrut. Men lunnefågeln flyttar inte med utan återvänder varje år till samma håla.

På Västmannaöarna finns fortfarande världens största koloni av lunnefågel. Länge var en omfattande jakt en tradition, men under 2011 och 2012 tilläts ingen jakt alls. Därefter har bara korta jakter tillåtits.

I år blir jakten tre dagar mellan den 7 och 9 augusti. Beslutet klubbades av Självständighetspartiets fem ledamöter i kommunfullmäktige. Ölistans två representanter röstade emot förslaget. I deras reservation skriver de att forskarnas rekommendation om att inte tillåta någon jakt alls borde följas:
"Erpur Snær Hansen, ornitolog vid Náttúrustofa Suðurlands, pekar på att lunnefågelbeståndet är sårbart och att lunnefågeln oavbrutet har minskat runt landet. Deras professionella råd är mycket tydligt om att det inte är förnuftigt att jaga lunnefågel nu."
Om beslutet får samma efterverkningar som de två senaste åren innebär det att mycket få fåglar kommer att jagas. I stället kommer dagarna att användas för att visa unga hur jakten går till, men de fåglar som fångas kommer i stor utsträckning att släppas.

Náttúrustofa Suðurlands genomför varje sommar en omfattande kartläggning av lunnefågelbeståndet. De senaste åren har alltså ytterst få ungar överlevt på grund av brist på föda på södra och västra Island. Många fåglar häckar inte eller överger äggen tidigt eftersom maten inte räcker till.

Årets återväxt är i norr och söder preliminärt lika svag som tidigare. Det uppger Náttúrustofa Suðurlands i ett pressmeddelande. Allra sämst är den sannolikt på Hemön. I norr är situationen däremot betydligt bättre. Där har de stigande havstemperaturerna ännu inte haft samma inverkan på lunnefågelns föda.

Náttúrustofa Suðurlands har argumenterat även för ett stopp eller en rejäl minskning av jakten i norr eftersom läget i söder är närmast katastrofalt. Hittills har dock jakten i norr skett som vanligt.

Här kan du läsa mer om hotet mot lunnefågeln.