Dagens citat

"Energipaketsmotståndarnas skräckpropaganda byggs på grundlösa påståenden och de flesta av motståndarna vet det. Efter voteringen i alltinget kommer det att visa sig att ingen skada är skedd. Nationens suveränitet kommer att förbli orubbad. Ingen kommer att uppleva att något har förändrats. Med andra ord: skräckpropagandan fungerar bara fram till voteringen. Efter den går det inte att tala emot verkligheten."

Þorsteinn Pálsson, grundare av Renässans och tidigare ledare för Självständighetspartiet, skriver i Hringbraut om debatten om införandet av det tredje steget i EU:s energipolitiska program - läs mer här.

Dagens bonuscitat

"Snart smälter glaciärer som är större än Ok. Jag har inga förhoppningar om att det skulle kunna gå att rädda dem undan det som sker nu. ... Okjökull försvann snabbare än jag trodde att den skulle göra. Det finns egentligen inget kvar av den."

Oddur Sigurðsson vid Veðurstofa Íslands i RÚV om den försvunna glaciären Okjökull - läs mer här.

Lingon växer på allt fler platser på Island

Lingon växer nu på flera platser på västra Island. Tidigare har det sällsynta bäret främst hittats på östra Island och i Öxarfjörður i nordost. Nyligen upptäcktes det i Borgarfjörður. Lingon har sannolikt spridit sig över landet med hjälp av flyttfåglar. Skógrækt ríkisins välkomnar utbredningen eftersom den kommer att gynna fågellivet och den biologiska mångfalden i skogarna.

Blåbär, odon, kråkbär, stenbär, hönsbär, jordgubbar och smultron är de bär som växer vilt på Island. Tidigare har lingon bara påträffats i begränsad omfattning. Men nu ser det ut som att lingon har börjat sprida sig till fler landsdelar.

Benedikt Sævarsson, som är bosatt i Akranes, berättar i Skessuhorn att han nyligen stötte på lingonris under en vandring vid Munaðarnes i Borgarfjörður. Lingon har setts till även längre norrut i Norðurárdalur.

Lingon har tidigare växt främst på östra Island och i Öxarfjörður i nordost. Det är logiskt att det är just här som bäret dök upp först. Lingon trivs i de skogsmiljöer som finns just i dessa regioner och har sannolikt spridits till Island med hjälp av flyttfåglar.

I takt med att skogarna breder ut sig på Island - till stor del på grund av trädplantering - ökar också förutsättningarna för att ett bär som lingon ska följa med.

Skógrækt ríkisins skriver i ett pressmeddelande att lingon är ett välkommet tillskott till de isländska skogarna. Bäret gynnar fågellivet och den biologiska mångfalden. Eftersom lingon nu har setts på fler platser i landet är det troligt att spridningen fortsätter - vilket i sin tur gör att bäret kommer att bli en allt vanligare syn.

Botanikern Hörður Kristinsson säger i Morgunblaðið att det inte kommer att bli tal om någon lingonexplosion. Lingonris breder ut sig i långsam takt. För att lingon ska sprida sig vidare krävs att får inte äter upp allt ris.

Färre arbetslösa i Islands mest utsatta region

Arbetslösheten på Suðurnes tar ett steg nedåt under juli. Ändå är det alltjämt den isländska region som har i särklass flest invånare som står utanför arbetsmarknaden. Trots den sjunkande arbetslösheten på Suðurnes ligger nivån på hela Island still. Det visar statistik från Vinnumálastofnun.

Det var i juli 3,4 procent av islänningarna som inte hade något jobb. Den siffran var lika hög i juni. Jämfört med 2018 rör det sig om en stor ökning. För ett år sedan var arbetslösheten i juli 2,2 procent.

Den största förändringen sker på Suðurnes. Regionen har dock fortsatt den högsta arbetslösheten på Island. I juli var det 5,9 procent som var inskrivna som arbetslösa, en minskning med 0,4 procentenheter.

I Reykjavíkområdet var arbetslösheten 3,8 procent (+0,1), i Norðurland eystra 2,6 procent (-0,1), i Suðurland 2 procent (+0,1), i Västfjordarna 1,9 procent (-0,2), i Vesturland 1,8 procent (-0,1), i Austurland 1,6 procent (-0,2) och i Norðurland vestra 1 procent (+0,1).

Vinnumálastofnun räknar i en prognos med att arbetslösheten blir oförändrad eller ökar något i augusti.

Gapet mellan könen i arbetslöshetsstatistiken fortsätter att öka. I juli var 3,3 procent av männen utan jobb medan 3,7 procent av kvinnorna stod utanför arbetsmarknaden.

Bland utländska medborgare sjönk arbetslösheten till 7,3 procent, en minskning med 0,1 procentenhet. Utlänningar är dock alltjämt arbetslösa i mer än så dubbelt så hög utsträckning som islänningar.

Här kan du läsa mer om arbetslösheten på Island.

Dagens citat

"Det är naturligtvis så här på Island att människors attityd till uppvärmningen är blandad. Människor inser absolut att det att glaciärerna här håller på att smälta inte har uppstått på grund av något bra, men samtidigt är det inte särskilt negativt att det håller på att bli lite varmare här. Den här sommaren slog alla värmerekord och människor är mycket nöjda med det. Och mina känslor är också blandade. Jag kan inte säga att jag inte vill att det är bra väder."

Komikern Jón Gnarr i Morgunblaðið om den globala uppvärmningens konsekvenser för Island med anledning av den försvunna glaciären Okjökull - läs mer här.

Dagens bonuscitat

"Det finns en djupgående oenighet mellan forskare och jag vill att man accepterar det. Det är inget konstigt att ett parti som Självständighetspartiet delas in i falanger under omständigheter som dessa. Oavsett vad saken gäller så är det partiets ledares roll med med sin fördragsamhet, skicklighet och statsmannakonst att förena dessa ståndpunkter. Och inte att slå människor i skallen med ett basebollträ."

Óskar Magnússon, självständighetspartist och tidigare utgivare för Morgunblaðið, i Vísir om den interna splittringen inom Självständighetspartiet på grund av det planerade införandet av det tredje steget i EU:s energipolitik - läs mer här.

Jordskalv vid Krýsuvík skakar Reykjavíks utkanter

Illustration: Veðurstofa Íslands

Ett jordskalv vid Krýsuvík i natt var tillräckligt kraftigt för att det skulle kännas i bland annat Kópavogur, Garðabær och Hafnarfjörður. Skalvet hade en magnitud på 3,4. Det följdes av en rad mindre efterskalv. Inget av efterskalven var tillräckligt stora för att det skulle kunna kännas i befolkade områden.

Klockan 1.34 i natt inträffade ett större jordskalv nordost om Krýsuvík på Suðurnes. Skalvet hade en magnitud på 3,4. Skalvet kändes i de södra delarna av huvudstadsregionen - som Kópavogur, Garðabær och Hafnarfjörður. Enligt Veðurstofa Íslands kom det inga rapporter om att skalvet skulle ha märkts inne i Reykjavík.

Skalvet följdes av ett fyrtiotal mindre efterskalv. Det största av dem uppmättes till 1,7.

Jordskalv i området är vanliga. I området finns också mycket geotermisk aktivitet.

Krýsuvík ingår i ett vulkaniskt system på sydvästra Island. Det sista utbrottet i regionen skedde på 1300-talet. Det finns inga tecken på att nattens jordskalv skulle ha något samband med nära förestående vulkanisk aktivitet.

Här kan du läsa mer om Krýsuvík.

Island får ny justitieminister i september

Beskedet om vem som blir ny justitieminister efter Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir kommer sannolikt den 6 september. Bjarni Benediktsson säger till RÚV att han inte tänker gå utanför Självständighetspartiets grupp i alltinget i sitt val. De hetaste kandidaterna är Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir och Birgir Ármannsson.

Efter att Sigríður Á. Andersens utnämningar av domare till Landsréttur dömts ut som olagliga valde hon till slut att avgå som justitieminister. Hon beskrev det då som en tillfällig åtgärd. Hon efterträddes av Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir som sedan tidigare var ansvarig för industri, turism och innovationer.

Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir vill helst stanna på sin gamla post. En ny justitieminister väntas utses vid konseljen med presidenten Guðni Th. Jóhannesson den 6 september. Bjarni Benediktsson, Självständighetspartiets ledare, säger till RÚV att han inte ser någon anledning till att vända sig utanför den egna partigruppen.

Sigríður Á. Andersen vill ha tillbaka posten. Inom vissa falanger i det egna partiet har hon också ett starkt stöd. Men hos övriga partier - och inte minst inom koalitionspartnern Gröna vänstern - finns ett utbrett motstånd. Att hon inte medgett några misstag och i stället ifrågasatt beslutet i Europadomstolen för mänskliga rättigheter har inte gjort henne mindre kontroversiell.

Om Bjarni Benediktsson på nytt väljer Sigríður Á. Andersen väljer han också konflikter. Hon har dock ett starkt stöd i de två valkretsarna i Reykjavík. Det skulle kunna tala för henne.

Den hetaste kandidaten är i stället Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir, ordförande för alltingets utrikesnämnd. Hon har nu suttit i alltinget i tre år och är utbildad jurist. Hon är dessutom kvinna - och Självständighetspartiet har många gånger kritiserats för att ha för få kvinnor som ministrar.

Gruppledaren Birgir Ármannsson har suttit i alltinget sedan 2003. Han skulle kunna fungera som något av en kompromisskandidat. Han har få fiender - och även han är jurist till yrket.

Mer kontroversiell är Brynjar Níelsson. Han har inte gjort någon hemlighet av sitt intresse för uppdraget. En lång rad kontroversiella uttalanden och det faktum att han är gift med Arnfríður Einarsdóttir - en av de kvinnor som utsågs till domare med olagliga metoder av Sigríður Á. Andersen - gör honom än mer problematisk.

Det som talar för honom är att han är jurist. Men frågan är också om Brynjar Níelsson inte är för frispråkig och oförutsägbar för att han skulle bli Bjarni Benediktssons val.

Här kan du läsa mer om Sigríður Á. Andersens avgång.

Dagens citat

Foto: Rice University

"You think in a different time scale when you're writing in copper rather than in paper. ... You start to think that someone actually is coming there in 300 years reading it. ... Climate change doesn't have a beginning or end and I think the philosophy behind this plaque is to place this warning sign to remind ourselves that historical events are happening, and we should not normalise them. We should put our feet down and say, okay, this is gone, this is significant."

Författaren Andri Snær Magnason i BBC om det minnesmärke över den försvunna glaciären Okjökull som invigdes i söndags - läs mer här.

Stenras från fjället Ernir vid Bolungarvík

Det 696 meter höga fjället Ernir är ett av de många berg som omger Bolungarvík. Här är stenras vanliga. Inte minst brukar en hel del stenras inträffa i samband med att tjälen lossnar på våren. Nyligen inträffade ett stenras som också fångades på bild av en kommunanställd. Stora stenar rullar nedför sluttningarna samtidigt som ett dovt muller sprider sig över trakten.

Ingen skadades vid raset. Ernir ligger en bit från bebyggelsen i Bolungarvík och mellan fjället och staden finns en kulle som i regel utgör ett gott skydd mot klippblock.

Socialdemokraterna åter näst störst på Island

Socialdemokraterna återtar ställningen som Islands näst största parti. Avståndet upp till Självständighetspartiet är inte större än att det ryms inom den statistiska felmarginalen. Samtidigt backar Piratpartiet från positionen som tvåa till nummer fem. Det visar den senaste opinionsmätningen från MMR.

De senaste månaderna har Socialdemokraterna gått bakåt i opinionen. Efter att länge ha varit Islands näst största parti har stödet sjunkit. Under samma tid har positionen som tvåa i landet övertagits av antingen Piratpartiet eller Gröna vänstern.

Men i den senaste opinionsmätningen från MMR är Socialdemokraterna den stora vinnare. Partiet återtar platsen som nummer två. Väljarstödet är nu partiets högsta på ett år. Dessutom är avståndet till Självständighetspartiet det lägsta på ett år.

Socialdemokraterna får nu 16,8 procent. Jämfört med föregående mätning har stödet stigit med 3,3 procentenheter.

Självständighetspartiet får 19,1 procent. Det innebär en ökning med 0,1 procentenhet.

Gapet mellan Socialdemokraterna och Självständighetspartiet är nu inte större än att det ligger inom den statistiska felmarginalen.

Centerpartiet backar från den förra mätningens rekord i opinionen. Det är nu 13 procent av islänningarna som sympatiserar med partiet. Stödet sjunker med 1,4 procentenheter.

Gröna vänstern fortsätter att kämpa mot svaga opinionssiffror. Den här gången ökar dock väljarstödet till 11,5 procent, en uppgång med 1,2 procentenheter.

Piratpartiet faller tillbaka från andra till femte plats. Piratpartiet är mätningens stora förlora. Nu får partiet 11,3 procent, en minskning med 3,6 procentenheter.

Även Framstegspartiet går framåt. Stödet ökar med 2 procentenheter till 10,4 procent.

Renässans är numera det minsta partiet som klarar femprocentsspärren till alltinget. Partiet får nu 9,3 procent, en nedgång med 0,4 procentenheter.

Nedanför spärren finns Folkets parti med 4,1 procent, en tillbakagång med 0,7 procentenheter. Islands socialistparti har ännu längre upp till spärren. Partiet får nu bara 2,9 procent, en nedgång med 1,4 procentenheter. Siffran är den sämsta på fyra månader.

Ännu längre från spärren finns Ljus framtid med 0,5 procent, ett uppsving med 0,3 procentenheter, följt av Gryning med 0,4 procent, en uppgång med 0,2 procentenheter, och Folkfronten 0,1 procent, en ökning med 0,1 procentenhet.

Stödet för trepartikoalitionen mellan Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet är 38,8 procent. Det innebär en minskning med 2,1 procentenheter. Bara vid ett tidigare tillfälle har stödet för den sittande regeringen varit lägre.

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

Natos upprustning i Keflavík skapar 300 nya jobb

USA:s och Natos investeringar på flygplatsen i Keflavík fram till 2023 kommer att skapa omkring 300 nya jobb. Flest arbetstillfällen kommer genom utbyggnaden av områden för farligt gods och områden för uppställning av stridsflyg. Det visar en rapport från näringslivsorganisationen Samtök iðnaðarins.

I Keflavík planeras nu de största investeringarna sedan Nato-basen stängdes 2006. USA och Nato lägger fram till 2023 totalt 14,5 miljarder isländska kronor på anläggningarna i Keflavík. Islands andel är 400 miljoner isländska kronor.

I upprustningen ingår utbyggnad av hangarer, områden för att hantera farligt gods, förbättring av radarsystem, tillfälliga bostäder för 300 Nato-anställda och förberedelser för ytterligare övernattningsplatser.

Satsningarna är en konsekvens av det förändrade säkerhetsläget i Nordatlanten. USA och Nato använder i dag främst Island för att följa ryska stridsflygplan och ubåtar i regionen.

Trots en ökad närvaro av trupper från olika Nato-länder finns det i dagsläget inga planer på att åter ha en permanent bas på Island. Från politiskt håll finns det inte heller några önskemål om en ständig närvaro. Regeringen har också sagt att USA inte har något intresse av en permanent bas på Island.

Näringslivsorganisationen Samtök iðnaðarins skriver nu i en rapport att investeringarna är välkomna för ekonomin på sydvästra Island. De kommer att skapa omkring 300 arbetstillfällen på Natos anläggningar i Keflavík. Dessutom skapas ytterligare jobb utanför anläggningen som en följd av investeringarna.

Investeringarna är enligt Samtök iðnaðarins särskilt viktiga på Suðurnes, den region i landet som i dag har den högsta arbetslösheten. Just nu är det 6,3 procent som står utan jobb - vilket är nästan dubbelt så många som genomsnittet för hela landet. Och i kommunen Reykjanesbær har arbetslösheten dubblerats inom loppet av några få månader.

Den minskande turismen till följd av Wow Airs konkurs och det sjunkande intresset för att resa till Island ligger bakom den negativa konjunkturutvecklingen. Lågkonjunkturen har slagit särskilt hårt mot just Suðurnes.

De arbeten som ska utföras under de fyra närmaste åren kommer enligt rapporten att ge viktiga intäkter till isländska företag inom byggbranschen. Det är också en bransch som drabbats av nedgången inom turistindustrin. Att färre turister nu besöker Island har gjort att färre är intresserade av att bygga hotell.

Viktigast är nya flygplansområden och särskilda områden för farligt gods. Tillsammans uppgår kostnaderna till omkring 6 miljarder isländska kronor. Här skapas ungefär 180 nya jobb.

Ombyggnad av hangarer och bygget av tvättstationer samt transportbanor och uppställningsplatser går på cirka 1,5 miljarder isländska kronor var. Hälften så dyrt blir det att förbereda för fler tillfälliga bostäder i baracker.

Här kan du läsa mer om satsningarna i Keflavík.

Dagens citat

"Mycket skrivs om Gröna vänsterns ansvar för att USA:s vicepresident kommer till landet (en granne full av felaktiga åsikter enligt mångas bedömning och däribland min) som om det skulle väljas bland de högst uppsatta människorna i statsskicket i de länder som vi har politiskt, ekonomiskt eller kulturellt utbyte med om de får ett traditionellt och diplomatiskt mottagande."

Ari Trausti Guðmundsson, alltingsledamot för Gröna vänstern, skriver på Facebook om kritiken mot regeringen för det kommande besöket från USA:s vicepresident Mike Pence - läs mer här.

En av fyra islänningar har bitits av svidknott

Var fjärde islänning har blivit biten av svidknott det senaste året. Och sex av tio känner någon som har blivit biten. Det är bara en av tre som inte själva har blivit bitna eller inte vet om någon som blivit det. Yngre har drabbats i större utsträckning än äldre. Det visar en undersökning utförd av Zenter på uppdrag av Fréttablaðið.

Svidknott började sprida sig i större antal på sydvästra Island sommaren 2015. I år har den torra och varma försommaren bidragit till att svidknotten blivit betydligt fler. Inte minst i sydväst har de på många håll blivit en riktig plåga.

Det är 22,9 procent av islänningarna som uppger de någon gång det senaste året har blivit bitna av svidknott. Hela 59 procent svarar dessutom att de känner någon som blivit biten. Det är bara var tredje som inte blivit bitna eller vet om någon som drabbats. Här var det möjligt för deltagarna att välja flera svarsalternativ.

Fler kvinnor än män har blivit bitna. Det är dessutom vanligare att yngre drabbas.

Här kan du läsa mer om svidknott på Island.

Varmaste juli i Reykjavíks historia

I Reykjavík var det 13,4 grader varmt i juli. Inte sedan temperaturmätningarna började 1871 har juli varit lika varm i den isländska huvudstaden. Även på södra och västra Island var temperaturerna högre än normalt. Men värmeböljan i slutet av månaden räckte inte för att höja snittet på östra och norra Island långt över snittet. Det visar statistik från Veðurstofa Íslands.

Reykjavík brukar sällan tillhöra de platser i landet som har de allra högsta temperaturerna. Däremot är vädret i den isländska huvudstaden milt. I regel är dessutom skillnaderna mellan sommar och vinter förhållandevis begränsade.

Så var det också i juli i år. Den högsta temperaturen som uppmättes i Reykjavík var 20,2 grader och den lägsta 5,8 grader. Skillnaderna mellan natt och dag var ovanligt små.

De jämna temperaturerna gjorde alltså juli till en rekordmånad. Inte sedan mätningarna började 1871 har månaden varit lika varm. Medeltemperaturen i Reykjavík var 13,4 grader. Det tidigare rekordet var från 2010 då det var 13 grader. Årets notering var hela 2,9 grader över snittet för 1961 till 1990, den period som Veðurstofa Íslands använder för jämförelser.

Det var heller inte långt ifrån att Reykjavík skulle bli Islands varmaste plats i juli. Snäppet varmare var det dock i Hjarðarland, Árnes och Þingvellir. Där var snittet 13,5 grader.

Svalast var det i Gagnheiði med 5,2 grader. På låglandet hade Fontur den lägsta medeltemperaturen med 7,6 grader.

I Stykkishólmur var snittet 11,8 grader (1,9 grader över medeltemperaturen för perioden 1961 till 1990), i Bolungarvík 10,6 grader (+1,6), på Grímsey 9,0 grader (+1,5), i Akureyri 12,1 grader (+1,6), i Egilsstaðir 10,6 grader (+0,3), i Dalatangi 9,0 grader (+1,0), i Teigarhorn 9,9 rader (+1,1), i Höfn 11,4 grader (jämförelse saknas), i Stórhöfði på Hemön 10,9 grader (+1,3), i Hveravellir 9,8 grader (+2,8) och i Árnes 13,5 grader (+2,6).

De högsta medeltemperaturerna registrerades alltså på södra och västra Island. Den värmebölja som drog in över landet under slutet på månaden räckte inte för att snittet på norra och östra Island skulle hamna långt över medelvärdet.

Månadens - och även årets - högsta temperatur uppmättes i Hjarðarland den 29 juli. Då var det 26,9 grader. Kallast var det den 1 juli vid Gagnheiði. Då var det -3,3 grader. I befolkade områden var den lägsta temperaturen -2,4 grader i Möðrudalur den 3 juli.

Nederbörden var genomsnittlig i stora delar av landet. I Reykjavík föll 56,4 millimeter nederbörd, i Akureyri 62,4 millimeter och i Stykkishólmur 40 millimeter.

Månaden var däremot något soligare än normalt. Reykjavík hade 194,6 soltimmar - vilket var 23,3 timmar fler än genomsnittet för jämförelseperioden 1961 till 1990. Akureyri hade 132,9 soltimmar - vilket var 25,4 timmar under snittet.

Under årets sju första månader var medeltemperaturen i Reykjavík 5,8 grader. Det var 1,7 grader över snittet - och det gör 2019 till det hittills sjätte varmaste året genom tiderna. I Akureyri var medeltemperaturen 4,6 grader - vilket var 1,5 grader över snittet.

Här kan du läsa mer om vädret på Island.

Katrín Jakobsdóttir nobbar Mike Pences besök på Island

Statsminister Katrín Jakobsdóttir kommer inte att träffa USA:s vicepresident Mike Pence under hans besök på Island. Hon befinner sig i Sverige som gäst på Nordisk facklig kongress. Och hon tänker inte ändra sina planer på grund av Mike Pence. Beslutet att inte möta honom tolkas av vissa som ett sätt att ta avstånd från både hans åsikter och upprustningen i Keflavík.

Den militära upprustningen på den gamla Nato-basen i Keflavík har de senaste månaderna blivit ett allt större politiskt bekymmer för Katrín Jakobsdóttir. Som ledare för Gröna vänstern representerar hon ett parti som har Nato-utträde på programmet. Och som statsminister företräder hon en regering som står bakom medlemskapet.

Ett antal tongivande medlemmar på Gröna vänsterns vänsterfalang är också med i Samtök hernaðarandstæðinga, en organisation som arbetar för att Island ska lämna Nato. Där riktas nu i olika diskussionsforum skarp kritik mot Katrín Jakobsdóttir. Somliga tycker att hon inte vågar stå för den politik som regeringen faktiskt driver.

USA:s vicepresident Mike Pence besöker Island den 4 september. Det besöket har gett nytt bränsle till debatten om Katrín Jakobsdóttirs och Gröna vänsterns förhållande till Nato och upprustningen i Keflavík.

Katrín Jakobsdóttir kommer inte att träffa Mike Pence. Hon berättar i Morgunblaðið att hon sedan tidigare har en resa inbokad till Nordisk facklig kongress i Malmö. Hon säger till RÚV att hon inte kommer att ändra planerna. Katrín Jakobsdóttir säger också att hon inte uteblir för att Mike Pences besök är problematiskt för partiet.

Hennes uttalanden har inte fått stopp på spekulationerna. Regeringen har bland annat av Socialdemokraterna anklagats för att försöka föra allmänheten bakom ljuset om syftet med Mike Pences besök. Socialdemokraterna har också tagit upp frågan i utrikesnämnden.

När utrikesminister Guðlaug­ur Þór Þórðar­son meddelade nyheten sade han att det var handel och samarbete som skulle diskuteras. När Vita huset presenterade samma nyhet fanns försvarsfrågor och hotet från Ryssland också med på dagordningen.

Guðlaug­ur Þór Þórðar­son säger till Vísir att han aldrig kommer att lämna några kompletta redogörelser för vad han diskuterar med utländska makthavare. Han säger till Vísir att han sannolikt kommer att visa Natos anläggningar i Keflavík för Mike Pence. De kommer dock inte att hålla något formellt möte om just försvarsfrågor.

Þór Whitehead, professor emeritus i historia vid Háskóli Íslands, säger till Vísir att han inte kan minnas något tillfälle där en isländsk statsminister har valt att inte prioritera ett besök från en så högt uppsatt politiker som Mike Pence. Trots att hon redan lovat att närvara vid en kongress tror han att det är få som inte skulle lämna återbud:

"Vilket statsöverhuvud skulle smita undan från att träffa USA:s vicepresident om det gällde en inbjudan på grund av att vederbörande statsöverhuvud hade lovat att hålla något tal vid någon församling utomlands när vicepresidenten kommer hit?"

Hannes Hólmsteinn Gissurarson, professor i statsvetenskap vid Háskóli Íslands och självständighetspartist, säger till Eyjan att Katrín Jakobsdóttir i det här fallet agerar som partiledare och inte som regeringschef. Han hävdar att hon i första hand borde se till Islands intressen och inte till partiets intressen:

"Och Islands intressen omfattar inte minst en god relation med USA, världens i särklass mäktigaste stat."

Det är ingen hemlighet att Katrín Jakobsdóttir på många punkter dessutom är kritisk till Mike Pence. Hon har till exempel öppet tagit avstånd från hans negativa inställning till hbtq-rättigheter.

Om det ändå skulle röra sig om en tyst protest från statsministerns sida så kommer de partimedlemmar som också är med i Samtök hernaðarandstæðinga sannolikt att vara betydligt mer högljudda. De planerar en öppen manifestation mot Mike Pence och USA:s politik i samband med hans besök.

Här kan du läsa mer om Mike Pences besök på Island.

Dagens citat

"Vi har naturligtvis mycket kontakter med USA så det är väldigt naturligt att dessa nationers ledare träffas och har kontakter. Internationella kontakter handlar inte om att människor alltid är helt överens i alla frågor och jag antar att det inte är så i det här fallet."

Statsminister Katrín Jakobsdóttir i RÚV om vicepresidenten Mike Pences kommande besök och kritiken mot hans syn på hbtq-rättigheter - läs mer här.

Isländsk familj har ejder i hemmet

Efter att ha attackerats av en katt kunde ejderhonan inte längre flyga. Ragnheiður Ólafsdóttir och Geir Magnússon tog hand om fågeln och gav den namnet Búkolla. Nu bor ejderhonan med familjen och följer med på alla resor mellan Reykjavík och Flateyri där de driver en restaurang, berättar Fréttablaðið.

Det var i höstas som Ragnheiður Ólafsdóttir och Geir Magnússon hittade en ejderhona som skadat ena vingen efter att ha angripits av en katt. Búkolla fick följa med hem och bor nu med familjen och deras hundar. Ragnheiður Ólafsdóttir säger till Fréttablaðið att ejdern ofta beter sig som en hund:

"Hon är tam eftersom hon har växt upp med två hundar. Det gör i praktiken att hon till stor del beter sig som en hund. ... Om hon känner för det så springer hon efter saker som drar längs golvet och tar tag i dem."

Búkolla får ofta äta hundmat och umgås också med dem. När familjen sitter i soffan kommer fågeln och pickar på den för att visa att hon vill vara med. Både i Reykjavík och i Flateyri tar familjen Búkolla med sig till vattendrag så att ejdern får simma. Ragnheiður Ólafsdóttir säger i Fréttablaðið att hon inte är rädd för att fågeln inte ska återvända:

"Hon simmar aldrig särskilt långt ut till havs, stöter på andra fåglar men följer oss alltid och kommer så simmande tillbaka."

Ovan kan du se Búkolla under en simtur.

Tunga namn i Framstegspartiet vill stoppa energipolitik

Inom Framstegspartiet växer kritiken mot det tredje steget i EU:s energipolitik. Partisekreteraren Jón Björn Hákonarson vill se en ny prövning av konsekvenserna av att införa programmet. Och den inflytelserika avdelningen i Skagafjörður vill att Island ska stå utanför det här steget. Inom Självständighetspartiet fortsätter ledningen att backa upp förslaget.

Den 2 september röstar alltinget om införandet av EU:s tredje energipolitiska paket. Voteringen föregås av två dagars debatt. Bara Centerpartiet och Folkets parti motsätter sig förslaget. Men inom Självständighetspartiet, Framstegspartiet och Gröna vänstern finns enstaka ledamöter som tvivlar. Och bland gräsrötterna är motståndet stort.

Införandet skulle ha klubbats i alltinget redan före sommaruppehållet. Men Centerpartiet lyckades blockera beslutet genom att i det närmaste ockupera talarstolen och därigenom förhindra en omröstning. Så småningom kom partierna i alltinget överens om att avsluta debatten efter sommaren.

Hittills är regeringen enig i sitt stöd till förslaget. Självständighetspartiets ledning har de senaste veckorna rest runt Island för att övertyga gräsrötter om att införandet inte inkräktar på Islands suveränitet och att det inte medför något krav på att börja exportera elektricitet till Europa genom en undervattenskabel till Storbritannien.

Många medlemmar vill stoppa förslaget. Jón Kári Jónsson, ordförande för en av partiets lokalföreningar i Reykjavík, försöker nu samla in 5 000 underskrifter från medlemmar. Syftet med namninsamlingen är att tvinga fram en omröstning bland medlemmarna.

Oavsett utgången i omröstningen är det inte troligt att den skulle få någon effekt. Partiledaren Bjarni Benediktsson har redan sagt att resultatet enbart är rådgivande. Och partiledningen har inga planer på att backa från införandet.

Inom Gröna vänstern finns det också en hel del skeptiska gräsrötter. Här har dock hittills partiledningen inte stött på något större internt motstånd.

Centerpartiet har de senaste månaderna gått framåt i opinionen - vilket kan vara en följd av motståndet mot EU:s energipolitik. Samtidigt kämpar Framstegspartiet mot låga opinionssiffror. Nu ökar trycket på ledningen att ompröva stödet till förslaget.

Invändningarna kommer från inflytelserika röster inom partiet. Jón Kári Jónsson är partisekreterare och kommunstyrelsens ordförande i Fjarðabyggð. Han skriver i en debattartikel i Morgunblaðið att han vill se en ny prövning av konsekvenserna. Han anser att EES-nämnden bör undersöka så att Islands förbehåll i samband med ett eventuellt införande faktiskt håller.

Kommunföreningen i Skagafjörður - där Framstegspartiets maktbas finns - går ännu längre. Föreningen skriver i ett uttalande att Island bör sträva efter att helt och hållet undantas från den tredje fasen i EU:s energipolitik. Föreningen hävdar att införandet står i strid med grundlagen eftersom Island avsäger sig självbestämmanderätten över en naturtillgång till en utländsk institution. Det är en tolkning av regelverket som har dömts ut av en näst intill enig expertkår.

Ólafur Þ. Harðarson, professor i statsvetenskap vid Háskóli Íslands, säger i RÚV att läget inom Självständighetspartiet är speciellt. Den enighet som ofta kännetecknat partiet i frågor där olika falanger drar åt olika håll finns inte längre. Splittringen är ett bekymmer - och partiledningens agerande har enligt Ólafur Þ. Harðarson gynnat Centerpartiet:

"I efterhand tycker man att det är lite konstigt att självständighetspartisterna inte pressade på för att godkänna det här före sommarledigheten. I stället har det här fått småkoka och man kan faktiskt räkna med att det var det som centerpartisterna siktade på."

Här kan du läsa mer om turerna kring EU:s tredje energipolitiska paket.

Reynisfjara avspärrat efter nytt jordskred från Reynisfjall

Det största jordskredet från Reynisfjall på många år föll tidigt i går morse över Reynisfjara. Raset rev upp ett stort hål i berget. Reynisfjall bedöms nu vara så instabilt att nya ras inte kan uteslutas. Den östra delen av den populära stranden hålls alltjämt stängd för besökare. Polis, markägare och Vegagerðin träffas i morgon för att diskutera situationen.

Senast ett riktigt stort jordskred drabbade Reynisfjara väster om Vík í Mýrdal var 2005. Då var det ett stort ras från Reynisfjall som föll över stranden. Det jordskred som föll tidigt i går morse var sannolikt något större. En hel del av jordmassorna hamnade ute till havs.

I måndags eftermiddag spärrade polisen av den östra delen av Reynisfjara. Beslutet togs sedan två turister under måndagen skadats lindrigt efter stenras. Det finns dessutom obekräftade uppgifter om att ytterligare en turist ska ha skadats under söndagen.

Jordskredet i går morse föll från ett eroderat platåberg. Det var exakt på samma plats som stenar rasade i måndags. Just det här området av Reynisfjall är instabilt. Det innebär att det finns en risk för nya jordskred och stenras. Dessutom har klippan urholkats vilket dessutom ökat riskerna för stenras.

Sigurður Sigurbjörnsson är vakthavande befäl vid polisen i Suðurland. Han säger till RÚV att han kom till Reynisfjara vid halv åtta i går morse. Han tror att jordskredet då nyligen hade inträffat:

"Jag kom hit strax före halv åtta och då såg jag det här, det här jordskredet och det mörkbruna havet och ett sådant moln över jordskredet och jag tänker att det rasade vid sjutiden."

Polis vaktade stranden under gårdagen och kommer att finnas på plats på Reynisfjara även i dag. Syftet med övervakningen är bland annat att förhindra att turister struntar i avspärrningarna.

Veðurstofa Íslands skickade en expert till Reynisfjara i går. Jón Kristinn Helgason säger till RÚV att myndigheten räknar med att rasen från Reynisfjall kommer att fortsätta:

"Man kan definitivt räkna med att det fortsatt rasar något från jordskredsöppningen och vi har kvar att gå igenom våra data för att utvärdera förhållandena och förhoppningsvis vet vi mer i morgon."

Þorsteinn Sæmundsson, geolog vid Háskóli Íslands, säger till RÚV att det är normalt med jordskred och stenras i regionen. Stranden vid Reynisfjall är på grund av Atlanten extremt utsatt för erosion. Det gör att fjället ovanför blir instabilt:

"Vår natur är vacker men den kan också vara ovänlig."

På torsdag möts polis, markägare och Vegagerðin för att diskutera situationen på Reynisfjara.

Här kan du läsa mer om Reynisfjara.

Dagens citat

"Det har alltid blivit högljutt när affärsgator med biltrafik ändras till gågator, men det har däremot visat sig i varje stad där detta har genomförts att man inte vill gå tillbaka till det tidigare tillståndet."

Líf Magneudóttir, ledamot i kommunfullmäktige i Reykjavík för Gröna vänstern, i Morgunblaðið om att delar av Laugavegur blir permanent gågata stängd för biltrafik - läs mer här.

Polis stänger Reynisfjara - turister skadade efter stenras

Polis från Vík í Mýrdal stängde i går eftermiddag delar av stranden på Reynisfjara för besökare. Då hade två turister - en man i 20-årsåldern och ett barn - fått lindriga skador efter stenras från berget. Risken för fortsatta stenras gjorde att polisen tog beslutet om att spärra av den östligaste delen av området.

Det var efter två olyckor som polis i går kallades till Reynisfjara. Då hade en hel del sten fallit från berget ned på stranden under de två senaste dagarna. Stenras är inte ovanliga i området. Det är oklart om det finns någon särskild anledning till att mycket sten fallit de senaste dagarna.

Barnet som skadades fick en sten på foten. Mannen fick ett jack i huvudet efter att ha träffats av en sten. Det finns dessutom obekräftade uppgifter om att en person ska ha skadats efter ett stenras i söndags.

Avstängningen gäller den östligaste delen av stranden. Polisen har vänt sig till Veðurstofa Íslands för att få en analys av situationen. Resultatet av den utvärderingen kan bli avgörande för om området fortsätter att hållas stängt.

Professor: Nej från president strider mot grundlagen

Genom upprop och politiska utspel uppmanas president Guðni Th. Jóhannesson att inte underteckna införandet av EU:s tredje energipolitiska paket. Men ett sådant beslut skulle sannolikt stå i strid med grundlagen. Något liknande har heller aldrig inträffat någon gång i Islands historia. Det säger Björg Thorarensen, professor i författningsrätt vid Háskóli Íslands, till Vísir.

I slutet på augusti samlas alltinget för att i två dagar debattera införandet av den tredje etappen i EU:s energipolitiska program. Den 2 september ska alltinget rösta i frågan. Bara Centerpartiet och Folkets parti motsätter sig införandet. Övriga partier säger ja.

Motståndarna är medvetna om att de är i minoritet i alltinget och inte kan stoppa beslutet där. Just av detta skäl avslutades vårsessionen med att centerpartister ockuperade talarstolen genom att ständigt begära nya anföranden och repliker. På så sätt kunde de förhindra att en omröstning ägde rum. Partierna kom så småningom överens om att rösta i frågan i höst.

Än så länge står Centerpartiet fast vid överenskommelsen. Många motståndare förbereder sig redan för nästa steg. Flera namninsamlingar pågår för att få president Guðni Th. Jóhannesson att blockera införandet. Centerpartisten Ólafur Ísleifsson har också uppmanat honom att göra samma sak.

Gemensamt för samtliga är att de hävdar att Guðni Th. Jóhannesson har möjlighet att stoppa beslutet. Enligt grundlagen kan han förhindra att lagar träder i kraft genom att inte underteckna dem. Energipaketet behandlas dock som ett parlamentariskt beslut - och där finns det inget i grundlagen som säger att presidenten har möjlighet att agera.

Ólafur Ísleifsson utgick från en analys signerad Margrét Einarsdóttir, docent i juridik vid Háskóli Íslands. Han hävdade att hon fastslagit att det gick att jämställa ett parlamentariskt beslut och en lag. Hon tillbakavisade dock påståendena och konstaterade att han tolkat henne på fel sätt.

Eftersom det rör internationella avtal är presidentens underskrift nödvändig. Den ger honom dock inte rätt att stoppa ett parlamentariskt beslut. Inte heller gör det enligt Margrét Einarsdóttir att ett sådant beslut kan likställas med en lag.

I namninsamlingarna förekommer liknande påståenden. Även där påstås det att Guðni Th. Jóhannesson har möjlighet att vägra underteckna beslutet.

Det är en tolkning som Björg Thorarensen, professor i författningsrätt vid Háskóli Íslands, också dömer ut som felaktig. Hon säger till Vísir att en vägran från presidenten sannolikt skulle bryta mot grundlagen. Den föreskriver nämligen att presidenten ska låta ministrar att utöva sitt ämbete:

"När presidenten nekar till att skriva under en lag sätts en viss process igång där det sker en folkomröstning med ett bindande resultat. Men om presidenten nekar att underteckna ett avtal om nationell rätt så finns det inga exempel på att han skulle ha gjort det ihop med utrikesministern, men om det skulle ske så skulle saken helt enkelt ta stopp och inte få någon vidare behandling."

Ett nej från Guðni Th. Jóhannesson skulle enligt Björg Thorarensen leda till en unik och svår situation som skulle innebära ett brott mot EES-avtalet. Hon säger till Vísir att ett sådant beslut skulle ha avgörande inverkan på EES-samarbetet:

"Det har aldrig skett tidigare och det är därför kanske svårt att förutsäga vad som skulle ske om vi skulle vägra att införa ett visst avsnitt i EES-avtalet och det skulle kräva något slags granskning av den situationen."

Andra politiker har i stället föreslagit andra folkomröstningar. Folkets partis Inga Sæland har i alltinget lagt fram ett förslag om en rådgivande folkomröstning i frågan. Självständighetspartiets Haraldur Benediktsson har argumenterat för ett beslut i alltinget om att en undervattenskabel till utlandet bara får läggas om en majoritet säger ja till ett sådant steg i en folkomröstning.

Här kan du läsa mer om den energipolitiska debatten.

Tusentals unga lunnefåglar riskerar att dö av svält

Återväxten såg ut att bli mycket god. Men de senaste veckorna har de lunnefåglar som kläckts i sommar inte växt lika fort som de borde. Födan räcker inte till för att de ska hinna bli flygfärdiga i normal tid. Ödet för hundratusentals lunnefågelungar på Västmannaöarna avgörs inom de närmaste dagarna. Utan mat kommer många av dem att svälta ihjäl.

Årets sommar såg ut att bli det trendbrott som många väntat på. I slutet av juli fanns levande ungar i 60 procent av lunnefågelhålorna på Västmannaöarna. Det var den högsta siffran någonsin sedan Náttúrustofa Suðurlands började kartlägga återväxten.

Om alla dessa ungar skulle överleva skulle det innebära omkring 670 000 lunnefåglar. De senaste åren har bristen på föda gjort att få ungar blivit flygfärdiga i tid. I stället har tusentals ungar dött av svält. Inte sällan har de vuxna fåglarna slutat mata ungarna eftersom de varit nog upptagna med att söka föda åt sig själva.

Nu är frågan om det efterlängtade trendbrottet kommer. Det normala är att en lunnefågelunge blir flygfärdig 42 dagar efter kläckningen. Nu har det gått omkring 60 dagar. Än så länge är det bara enstaka ungar som hunnit tillräckligt långt i sin utveckling.

Som mest brukar ungarna ha 75 dagar på sig. I slutet på augusti återvänder de vuxna fåglarna till havs. De ungar som då inte är flygfärdiga lämnas åt sitt öde och svälter ihjäl.

Náttúrustofa Suðurlands skriver på Facebook att de närmaste dagarna blir avgörande. Om inte ungarna hinner bli tillräckligt stora till månadsskiftet kommer de sannolikt att dö av hunger.

Under försommaren var tillgången på föda god. Men de senaste veckorna har Náttúrustofa Suðurlands noterat att lunnefåglarna på Västmannaöarna ofta flyger långt för att hitta föda. Och den föda som de finner är sällan den bästa ur näringssynpunkt.

På Västmannaöarna är det nu många lunnefåglar som söker föda söderut. Många vuxna fåglar återvänder med krill och nordhavsräka. Det är inga arter som innehåller särskilt mycket fett - något som är nödvändigt för att ungarna ska växa.

Förra sommaren togs 5 600 lunnefågelungar emot av Þekkingarsetur Vestmannaeyja på Hemön. Det är tradition att barn håller utkik efter förvirrade lunnefåglar som förirrar sig under sin första flygtur och hamnar nere i bebyggelsen i stället för ute till havs. De vägs och mäts de innan de släpps. Om de är magra får de hjälp att äta upp sig innan de släpps fria.

Under de närmaste dagarna kommer sannolikt ett stort antal unga lunnefåglar som hamnat vilse tas in för att bli undersökta. Den här gången tas ungarna emot i Sea Life Trusts lokaler. Det uppger
Þekkingarsetur Vestmannaeyja i ett pressmeddelande. Sea Life Trust skriver på Facebook att den första ungen lämnades in i söndags.

Här kan du läsa mer om återväxten för lunnefågeln.

Dagens citat

"Med islänningarna delar vi värderingar och världsbild. Vi har en djup tro på demokrati, fritt näringsliv, mänskliga rättigheter och pressfrihet. Tillsammans kan nationerna bestiga många av möjligheternas berg."

Jeffrey Ross Gunther, USA:s nya ambassadör på Island, i Fréttablaðið om relationerna mellan länderna.

Nytt hotell i Keflavík kommer med båt

Med 150 rum blir Courtyard by Marriott vid Aðaltorg nära flygplatsen i Keflavík ett av regionens största hotell. Det material som ska bli det nya hotellet levererades den 7 augusti till hamnen i Helguvík med det kinesiska fraktfartyget AAL Nanjing. Det tog två dagar att lossa godset.

Byggnaden består av en rad enheter som ska monteras ihop. Det gör att bygget kommer att gå mycket snabbt. Hotellet ska öppna vid nyår. Det kommer att drivas av den isländska kedjan Capital Hotels.

Ovan kan du se hur det såg ut när AAL Nanjing lade till i Helguvík.

Skyddade fossiler på vägen till kraftverk vid Hvalá

Fossiler från träd som växte i Ófeigsfjörður för minst tio miljoner år sedan finns i stort antal vid vägen till det planerade vattenkraftverket vid Hvalá. Aldrig tidigare har Náttúrufræðistofnun Íslands upptäckt så många fossiler på ett så litet område. Fossilerna är skyddade enligt naturskyddslagen. Vesturverk anser inte att fynden påverkar planerna för kraftverket.

I Árneshreppur i Västfjordarna gör nu motståndare till kraftverksbygget vid Hvalá allt för att stoppa planerna. Några av markägarna på Seljanes hävdar att Vesturverk - som ansvarar för bygget - inte har tillstånd för arbetena. De tänker ringa polisen när grävmaskinerna kommer in på deras mark för att bredda och förbättra vägen till Ófeigsfjörður.

Vesturverk svarade i förra veckan med att senarelägga arbetena vid Seljanes. I början på veckan kommer Vesturverk att slutföra vägarbetena i Ingólfsfjörður. Därefter fortsätter de till Ófeigsfjörður. När de är klara återvänder de till Seljanes. Om de markägare som motsätter sig bygget då inte lyckats stoppa arbetena genom domstolsbeslut tänker Vesturverk fortsätta som planerat.

Nyligen vände sig motståndare till Náttúrufræðistofnun Íslands med uppgifter om fossiler på Ófeigsfjarðarheiði. Fossilerna skulle bland annat finnas där Vesturverk tänker bygga en väg upp till kraftverksdammarna på heden.

Nu har geologer från myndigheten undersökt uppgifterna. Och det visar sig att Náttúrufræðistofnun Íslands aldrig tidigare funnit så många fossiler på ett så litet område. På en yta av en knapp kvadratkilometer hittades 46 fossiler. Dessutom påträffades ytterligare 29 fynd som skulle kunna vara fossiler.

Den här delen av Island bildades för tio till tretton miljoner år sedan. Då var området vulkaniskt. Det var bevuxet med både barrskog och lövskog. Det är fossiler från denna tid som nu upptäckts.

Fossilerna bildades i samband med vulkanutbrott. När lavan strömmar över skogarna och begraver träden slukas stammarna av lavan. Med tiden förkolnar de och efterlämnar hålor i lavan. Det är alltså sådana fossiler som finns i stort antal på Ófeigsfjarðarheiði.

Ju länge upp myndighetens experter kom på heden, desto fler välbevarade fossiler fann de. På lägre höjd var det fler lämningar som påverkats av erosionen. Närmare vattnet påträffades även zeoliter.

Den här typen av fossiler är fredade enligt naturskyddslagen. De påträffades just där Vesturverk tänker anlägga en väg upp till de planerade dammarna på Ófeigsfjarðarheiði. Eftersom de inte får röras innebär det att bolaget inte kan använda den planerade sträckningen.

Náttúrufræðistofnun Íslands skriver i rapporten att området behöver undersökas närmare. Det gäller i synnerhet fyndplatser uppe på heden där det verkar finnas fler fossiler.

Birna Lárusdóttir, informationsansvarig vid Vesturverk, säger till RÚV att fynden inte påverkar planerna nämnvärt. Om det behövs kan den planerade vägen få en ny sträckning för att inte fossilerna ska skadas:

"Det verkar som att det är möjligt att undvika dem om det blir aktuellt så vi är inte särskilt bekymrade över det här."

Här kan du läsa mer om turerna kring det planerade vattenkraftverket vid Hvalá.

200 samlades för att minnas försvunna glaciären Okjökull

Drygt 200 personer samlades i går vid Oks rötter. Där avtäcktes ett monument över det som för bara några årtionden sedan var glaciären Okjökull. Uppe på toppen utfärdade glaciologen Oddur Sigurðsson en dödsattest över den försvunna jökeln. Statsminister Katrín Jakobsdóttir och författaren Andri Snær Magnason talade till minnet av den.

I många år mätte Oddur Sigurðsson vid Veðurstofa Íslands istäcket på Okjökull. Sommaren 2014 vandrade han upp på fjället och konstaterade att det inte längre var en glaciär. Istäcket var mindre än en kvadratkilometer stort och inte mer än 15 meter tjockt. En glaciär rör sig under sin egen tyngd - och för det krävs ett istäcke som är minst 40 meter tjockt.

Då var det troligen redan några årtionden sedan Okjökull upphört existera som glaciär. Experter vid Náttúrufræðistofa Kópavogs fastslog sommaren 2010 att glaciären var borta. I stället hade sjön Blávatn bildats på toppen. Morgunblaðið skrev 1960 att Okjökulls krater var isfri och att det i praktiken innebar att glaciären var försvunnen. Jökull rapporterade året innan att Ok var på väg att smälta bort på grund av stigande temperaturer.

Många av de tidigaste mätningarna av Okjökulls yta är inte helt säkra. Glaciären uppmättes till sju kvadratkilometer 1945. Enligt en uppsats som Morgunblaðið tagit del av skulle den ha växt till 34 kvadratkilometer 1956. Sedan 1985 har avsmältningen gått fort.

Vid lunchtid i går samlades enligt Fréttablaðið över 200 personer vid Oks rötter i Kaldidalur. Innan ett hundratal av dem gav sig iväg på den tre timmar långa vandringen upp på fjället höll statsminister Katrín Jakobsdóttir och författaren Andri Snær Magnason korta anföranden.

På plats fanns bland annat miljöminister Guðmundur Ingi Guðbrandsson och Mary Robinson, tidigare president på Irland. Där fanns även de antropologer från amerikanska Rice University som tog initiativ till ceremonin. Bland dem som fanns på plats märktes bland annat konstnären Ólafur Elíasson, Reykjavíks borgmästare Dagur B. Eggertsson och komikern Jón Gnarr, hans företrädare på posten, som dock avstod från själva vandringen.

Uppe på toppen avtäcktes minnesmärket över den försvunna glaciären. Katrín Jakobsdóttir, Guðmundur Ingi Guðbrandsson och Andri Snær Magnason talade. Oddur Sigurðsson utfärdade en informell dödsattest för Okjökull, rapporterar RÚV.

Katrín Jakobsdóttir skriver på Facebook att dagens manifestation signalerar vikten av att agera mot klimatförändringarna. Hon redogör också för hur Island ska bli kolneutralt senast 2040. Vidare skriver hon att det är nödvändigt med internationellt samarbete för att stoppa den globala uppvärmningen. Annars kommer betydligt fler glaciärer att gå förlorade:

"I dag tar vi formellt avsked av glaciären Ok och det är den första isländska glaciären som försvinner i klimatförändringarnas tid. Landskapet är visserligen vackert fortfarande men skönheten avtar i våra ögon som vet vad som fanns där tidigare och varför det är försvunnet. Men i dag reser vi oss också, starkare än någonsin i kampen för naturen. Vi står inför en exempellös situation. I dag är åtgärdernas tid eftersom den katastrofala uppvärmningens konsekvenser syns över hela världen. Värmeböljor, översvämningar, torka och extrema svängningar är uttrycket och skapar nöd och lidande."

Oddur Sigurðsson säger till Vísir att 56 små glaciärer på norra Island har försvunnit de senaste åren. Att även Okjökull är historia ser han som en tydlig symbol för den avsmältning som är en konsekvens av den globala uppvärmningen:

"Vi är alldeles för sent ute med att reagera på den för det kommer att komma allvarliga konsekvenser för hela mänskligheten som vi inte kan stoppa. Men vi måste reagera så snabbt som vi kan för att minska denna inverkan."

På plats vid Ok beskrev Katrín Jakobsdóttir enligt Fréttablaðið läget som "en kapplöpning mot tiden". Hon utlovade att Island skulle ha en ledande roll i kampen mot den globala uppvärmningen. Hon såg också kopplingar mellan klimatfrågan och mänskliga rättigheter, jämställdhet och social rättvisa.

Guðmundur Ingi Guðbrandsson talade enligt Vísir om hur han växt upp med fyra glaciärer på horisonten: Snæfellsjökull, Eiríksjökull, Langjökull och Okjökull. Han sade att Island måste visa vägen i omställningen till ett miljövänligare samhälle för att rädda de återstående glaciärerna. Även om ceremonin var sorglig ansåg han att det var glädjande att så många slutit upp.

De nordiska statsministrarna träffas i Reykjavík i morgon. Mary Robinson säger till Vísir att hon då hoppas att de ska utlysa ett klimatnödläge. Ett sådant ställningstagande skulle ha stor betydelse för arbetet med att skapa en framtid för kommande generationer:

"Det skulle ha inverkan på vår värld, det skulle vara avgörande, det skulle hedra Ok - denna glaciär som har dött på grund av våra gärningar."

Här kan du läsa mer om Okjökull.

Dagens citat

"Detta är det första minnesmärket i världen över en försvunnen glaciär men vi tror inte att det här blir det sista, tyvärr. En av de positiva sakerna med detta minnesmärke och uppmärksamheten som det har väckt är att det skapar ett samhälle som är knutet till den här frågan."

Cymene Howe, professor i antropologi vid Rice University och en av initiativtagarna till minnesmärket över den försvunna glaciären Okjökull, i Vísir om söndagens ceremoni - läs mer här.

Dagens bonuscitat

"On Sunday, we pay tribute to Ok. At the same time, we join hands to prevent future farewells to all the world’s glaciers. Large and small nations, businesses and governments, individuals and communities, we must all play our part. We know what is happening and what needs to be done. Help us keep the ice in Iceland."

Statsminister Katrín Jakobsdóttir skriver i New York Times om dagens ceremoni för den före detta glaciären Okjökull - läs mer här.