fredag 22 november 2019

Hvassahraun kan bli Islands nya flygplats

Hvassahraun i Hafnarfjörðurs utkanter är det bästa alternativet för en ny inrikesflygplats. Att bygga ut den befintliga flygplatsen i Reykjavík är svårt - och att flytta inrikesflyget till Keflavík är dyrt. Därför anser en arbetsgrupp att Hvassahraun är det bästa valet. Prislappen blir runt 40 miljarder isländska kronor. Det rapporterar RÚV.

Flygplatsen i Keflavík har de senaste åren befunnit sig i en närmast ständig utbyggnadsfas. Det är först nu - efter konkurserna för Wow Air och Primera Air - som expansionen börjat komma ikapp trafikökningen.

Samtidigt har inrikesflygplatsen i Reykjavík fått en allt svagare ställning. Inrikesflyget har tappat mark. Majoriteten i fullmäktige vill ha bort flygplatsen och har hittills stängt en bana. Terminalbyggnaden är liten och omodern. Området är dessutom attraktivt för nybyggen.

Ytterligheterna i dagens debatt är en flytt av inrikesflyget till Keflavík eller en nysatsning - som i så fall skulle ske mot kommunens vilja - i Reykjavík. Det tredje alternativet är Hvassahraun i utkanterna av Hafnarfjörður.

Hvassahraun är på många sätt en kompromiss. Flygplatsen skulle ligga utanför stadskärnan men inom huvudstadsregionen. Väderförhållandena är goda. Men av samma skäl har Hvassahraun ifrågasatts som alternativ. Debattörer som förespråkar en flytt till Keflavík ifrågasätter tanken på att bygga en ny inrikesflygplats halvvägs mellan Reykjavík och Keflavík.

Nu backas kompromissalternativet upp av ekonomiska argument. Bakom den slutsatsen står en arbetsgrupp som jobbat på uppdrag av kommun- och kommunikationsminister Sigurður Ingi Jóhannsson. Gruppen har granskat de tre olika alternativen för inrikesflyget.

Slutsatsen är enligt RÚV att Hvassahraun är det bästa valet för inrikesflyget. Prislappen skulle landa på omkring 40 miljarder isländska kronor. Men bygget kommer att ta tid. Bara förberedelserna väntas ta tre till fem år. Själva bygget kan i sig ta ytterligare femton år.

Att investera i Reykjavík blir klart billigare. En utbyggnad av inrikesflygplatsen skulle gå på mellan 15 och 20 miljarder isländska kronor. Prislappen är alltså lägre jämfört med Hvassahraun. Men ett sådant projekt innebär en rad problem. Flygplatsområdet skulle behöva förlängas både fram till Suðurgata och ut i Fossvogur.

De stora svårigheterna gör att arbetsgruppen avråder från Reykjavík. Ledamöterna väljer också att rata Keflavík. En flytt av inrikesflyget skulle kosta 44 miljarder isländska kronor.

Det har också talats om att ersätta Keflavík med Hvassahraun. Det är inget som arbetsgruppen tror på. Att bygga en flygplats både för nationell och internationell flygtrafik i Hvassahraun skulle gå på minst 300 miljarder isländska kronor.

Prislappen blir alltså hög. Än högre blir den eftersom ett bygge i Hvassahraun skulle ta ett par årtionden. Under tiden skulle det nämligen vara nödvändigt med ytterligare investeringar i Keflavík.

En annan fördel med Hvassahraun är enligt arbetsgruppen att den skulle kunna fungera som reservflygplats åt Keflavík. I dag kan Reykjavík ha den rollen - men eftersom den är liten och ofta har samma väder som Keflavík landar flyg som dirigeras om oftare i Akureyri eller Egilsstaðir.

Rapporten presenterades för alltingets miljö- och kommunikationsnämnd i går. Den kommer sannolikt att presenteras offentligt på måndag, berättar RÚV.

Här kan du läsa mer om flygplatsdebatten.

Island nobbar EU:s direktiv om insättningsgaranti

Island kommer inte att införa EU:s direktiv om insättningsgaranti. Det beskedet gav utrikesminister Guðlaugur Þór Þórðarson när han i veckan besökte Bryssel. Eftersom direktivet innebär ett statligt ansvar för insättningsgarantin anser han att det inte kan införliva det. Om ett sådant regelverk hade funnits tidigare hade Island förlorat Icesave-tvisten.

När Landsbanki gick omkull hösten 2008 förvandlades kraschen snart till en politisk fråga. I den isländska garantifonden fanns inte tillgångar som täckte fordringarna på Landsbankis Icesave i Storbritannien och Nederländerna. EU krävde att isländska staten skulle träda in och stå för insättningsgarantin.

Bankkraschen ledde till den största utrikespolitiska konflikten sedan torskkrigen med Storbritannien. Nu var det den brittiska regeringen som terrorstämplade bland annat Landsbanki. Med uppbackning från EU - och inte minst den svenska regeringen - lyckades Storbritannien och Nederländerna blockera utbetalningen av nödlån till Island från Internationella valutafonden.

Den koalition mellan Socialdemokraterna och Gröna vänstern som tog makten på Island 2009 ställde sig bakom en uppgörelse med Storbritannien och Nederländerna. De ansåg visserligen inte att Island hade någon sådan juridisk skyldighet. Ändå betraktades det som ett bättre alternativ eftersom de annars befarade en internationell utfrysning.

Regeringen lyckades gång på gång samla en majoritet i alltinget bakom ett statligt ansvar. Två av besluten fälldes senare i folkomröstningar. Ett av dem underkändes av Storbritannien sedan Island infört villkor som inte fanns i det avtal som förhandlats fram mellan länderna.

EU hävdade att det fanns en statlig skyldighet att träda in när även garantifonden kollapsade. När frågan till sist prövades i Eftas domstol segrade Island på samtliga punkter. Det fanns inget i regelverket som sade att staten skulle gå in om tillgångarna i fonden inte räckte.

Nederlaget var en avsevärd prestigeförlust för EU. Inte minst eftersom det visade sig att systemet hade stora brister och att spararnas insättningar inte alls var skyddade.

EU täppte senare till luckorna. Men att införliva ett direktiv som innebär ett sådant statligt ansvar kan inte bli aktuellt för Islands del. Det säger utrikesminister Guðlaugur Þór Þórðarson i ett pressmeddelande:
"Jag har sagt det tidigare och jag upprepar det nu att jag kommer som Islands utrikesminister aldrig stå bakom att Island på EES-samarbetets arena godkänner införande och införlivande av denna lagstiftning så att den innebär statsgaranti för bankinsättningar. Om en sådan lagstiftning hade varit i bruk på sin tid hade Icesave-målet förlorats i domstol. Historiens lärdom är därför tydlig."
Guðlaugur Þór Þórðarson redogjorde för Islands inställning under ett möte i Bryssel i veckan. Han sade att regeringen vill göra sitt för att den inre marknadens spelregler ska fungera så bra som möjligt. Men något statligt ansvar för insättningsgarantin ligger enligt utrikesministern alltså utanför dessa regler.

Här kan du läsa mer om Icesave-tvisten.

Dagens citat

"Perlans stamkundskort är en förmånsklubb på samma sätt som andra förmånsklubbar på Island. Alla kan ansökan om att bli Perlans stamkunder - utlänningar såväl som utlänningar. För att aktivera kortet behövs ett isländskt personnummer."

Gunnar Gunnarsson, vd för Perla norðursins, i Fréttablaðið om höjningen av entréavgiften till utsiktsplattformen på Perlan i Reykjavík till 890 isländska kronor samtidigt som personer som har isländskt personnummer kan skaffa sig ett kort som gör att de till skillnad från turister kan gå gratis - läs mer här.

torsdag 21 november 2019

Hafnarfjörður når 30 000 invånare

Den 15 oktober fick Helga Rún Halldórsdóttir och Sigurður Fannar Grétarsson en dotter. Hon blev i samma ögonblick invånare nummer 30 000 i Hafnarfjörður. Händelsen uppmärksammades av kommunchefen Rósa Guðbjartsdóttir. Hafnarfjörður blir den tredje kommunen på Island som passerar denna gräns.

Island hade vid årsskiftet två kommuner som hade mer än 30 000 invånare. Det var Reykjavík med 128 793 invånare och Kópavogur med 36 975 invånare. Då bodde 29 799 personer i Hafnarfjörður.

För tjugo år sedan var Kópavogur bara aningen större än Hafnarfjörður. Men de senaste åren har grannkommunen sprungit ifrån. Kópavogur nådde 30 000 invånare redan 2010. Bägge kommunerna har dock vuxit i snabbare takt än Reykjavík.

Den isländska huvudstaden passerade gränsen någon gång under 1930-talet. Befolkningsstatistik från år till år finns inte tillgänglig för den perioden - men kommunen hade 1930 totalt 28 304 invånare. Den siffran hade 1940 stigit till 38 196 invånare.

Dottern till Helga Rún Halldórsdóttir och Sigurður Fannar Grétarsson som föddes den 15 oktober blir alltså nummer 30 000 i Hafnarfjörður. Det uppger kommunen i ett pressmeddelande. Familjen fick besök av kommunchefen Rósa Guðbjartsdóttir som bland annat hade med sig ett diplom och ett konstverk som gåva.

Rumänsk liga stal plånböcker - döms till fängelse

Genom att stjäla plånböcker kunde en liga från Rumänien ta ut 1,2 miljoner isländska kronor inom loppet av en helg. När polis kom de tre männen på spåren hade de redan lämnat landet. Men i september återvände de till Island och begav sig till samma affär. En anställd kände igen dem och larmade polisen. En av dem döms nu för stölderna.

Under en helg förra året fick polisen in sex anmälningar om stölder av plånböcker och handväskor utanför en butik i Reykjavíkområdet. Med hjälp av bilder från övervakningskameror fattade polisen misstankar mot tre utländska män. Då gav spaningen inget resultat. De tre männen troddes ha lämnat landet.

Tillvägagångssättet var detsamma vid samtliga tillfällen. De ställde sig vid en bankomat och sneglade på vilka koder som kunderna knappade in. De riktade in sig på äldre kunder. På parkeringsplatsen började en av dem prata med en kund. Medan kunden var distraherad stal en annan av männen personens plånbok eller handväska.

Med tillgång till både kort och koder begav de sig direkt till bankomater eller butiker innan korten spärrades. Där tog de ut de maximala beloppen. Totalt fick de ut omkring 1,2 miljoner isländska kronor. Om det fanns kontanter i plånböckerna eller handväskorna stal de även dessa.

En torsdag i september dök de tre männen upp utanför samma butik. En anställd kände igen dem och larmade polisen. En patrull kunde gripa dem innan det inkommit någon ny anmälan om stölder.

Det rörde sig om tre män från Rumänien. Då som nu skulle de bara stanna på Island över helgen. Det är inte känt om syftet även den här gången var att försöka komma över bankkort och koder.

Alla tre männen åtalades för stölderna. En av dem erkände brotten och sade sig vara ensamt skyldig. Åtalen mot de två andra männen lades därför ned.

Mannen dömdes vid Héraðsdómur Reykjaness till sex månaders fängelse för stölderna. Halva straffet var villkorligt. Om mannen inte begår nya brott inom två år behöver han inte avtjäna de sista tre månaderna.

Reykjavík får inte bara ha könsneutrala toaletter

Reykjavík måste återinföra könsneutrala toaletter i kommunala byggnader. Att inte ha särskilda toaletter för män och kvinnor bryter mot bestämmelserna för arbetsplatser. Det fastslår Vinnueftirlitið i ett beslut. Kommunen började med könsneutrala toaletter trots att myndigheten varnade för att de inte var förenliga med regelverket.

Sommaren 2018 beslutade kommunens råd för mänskliga rättigheter om att införa könsneutrala toaletter. I praktiken betydde det att skyltarna för herr- och damtoaletter försvann från dörrarna i vissa kommunala lokaler i Reykjavík. I stället fanns det inte längre några skyltar på dörrarna.

Syftet med att införa könsneutrala toaletter var att behandla alla lika. Kommunen hade fått rapporter om att personer som inte identifierade sig som män eller kvinnor ofta upplevde toalettbesök som stressande. Skälet var att de vid själva besöket tvingades identifiera sig som ett kön som de inte ansåg sig ha något med att göra.

Kommunen ansåg att de könsneutrala toaletterna var ett viktigt steg för att motverka diskriminering. Men redan innan skyltarna plockades bort hade Vinnueftirlitið invändningar mot nedmonteringen.

I bestämmelserna för arbetsplatser ställs det nämligen krav på separata toaletter för män och kvinnor. På alla arbetsplatser där det jobbar minst fem män och minst fem kvinnor måste det finnas en separat toalett för män och kvinnor.

Vinnueftirlitið kritiserade också kommunens agerande i frågan. Enligt myndigheten verkade det som att kommunen införde något som Reykjavík visste var regelvidrigt. De ansvariga för beslutet lyssnade inte på några varningar.

När skyltarna väl var borta - bland annat från lokaler på Borgartún - anmäldes kommunen till Vinnueftirlitið. Efter att ha prövat fallet fick kommunen en frist till den 14 oktober att montera nya toalettskyltar. Kommunen har än så länge valt att inte följa beslutet.

Kommunen vill fortsätta med könsneutrala toaletter. Reykjavíks tolkning av regelverket är att det bör vara tillräckligt att ha det antal toaletter som krävs.

Beslutet från Vinnueftirlitið betyder inte att könsneutrala toaletter är förbjudna. Men för att leva upp till regelverkets krav måste det alltså - beroende på antalet anställda - finnas åtminstone en toalett var för män och kvinnor. Så länge som kraven på könsindelade toaletter uppfylls finns det inga hinder för att skapa könsneutrala toaletter.

Men beslutet medför ändå att kommunens planer på att enbart inrätta könsneutrala toaletter på arbetsplatser sannolikt läggs på is.

Dagens citat

"Det är mycket viktigt för Island att städa upp, att ta itu med detta och därför vore samordnade åtgärder mycket till det bättre."

Svein Harald Øygard, tidigare chef för centralbanken Seðlabanki Íslands, i RÚV om hur Island bör agera efter skandalen kring Samherjis verksamhet i Namibia - läs mer här.

onsdag 20 november 2019

Jón Gnarr frågade om snus - fick svar om skjuts

Taxitjänster som Uber och Lyft är i dagsläget inte tillåtna på Island. Inte heller är svenskt snus tillåtet. Men komikern Jón Gnarr - som bott i Sverige - har inte tappat lusten för svenskt snus. Nyligen frågade han på Twitter om det gick att få tag på Lyft på Island.

Lyft råkar också vara namnet på ett snus som inte innehåller tobak. Men det var taxitjänsten som besvarade frågan, tackade för intresset och gladdes åt att Jón Gnarr gillade produkten. När missförståndet blev uppenbart påpekade han att det i själva verket var en prilla och inte en skjuts som han var ute efter.

Här kan du läsa mer om förbudet mot svenskt snus på Island.

Turist blåste omkull i storm på Reynisfjara - får skadestånd

En brittisk turist blåste omkull under en storm på Reynisfjara. I fallet landade hon på en sten och skadade ena axeln. Bussföretaget Sterna Travel nekade kvinnan ersättning för olyckan. Bolaget hävdade att det var hennes eget val att gå ut på stranden i ovädret. Men Héraðsdómur Reykjavíkur anser att hon har rätt till ersättning eftersom hon inte varnats tillräckligt.

Den 30 oktober 2014 rasade en storm på den isländska sydkusten. En buss från Sterna Travel lämnade Reykjavík på morgonen för en färd till några av sydkustens främsta turistattraktioner. Bussen skulle vara tillbaka i Reykjavík på kvällen.

Stormen skulle vara som värst vid 18.30. Då räknade företaget med att bussen skulle vara åter i Reykjavík. Ovädret kom dock tidigare än så.

Redan vid Sólheimajökull blåste det så hårt att chauffören och guiden valde att fortsätta direkt mot Reynisfjara väster om Vík í Mýrdal. De flesta av turisterna i bussen bestämde sig för att trotsa de hårda vindarna och gå ut på stranden.

En brittisk kvinna blåste omkull i stormen. I fallet landade hon på en sten och skadade ena axeln. Vittnen såg att olyckan berodde på att hon faktiskt blåste omkull och inte att hon råkat snubbla eller snava.

Kvinnans axelvärk gick inte över. Hon krävde Sterna Travel på ersättning för olyckan men fick nej. Bussbolaget ansåg att det var hennes eget beslut att lämna bussen. Hon utsatte sig alltså för fara på grund av sitt agerande. Sterna Travel hävdade därför att hon inte hade rätt till någon ersättning.

Själv uppgav kvinnan att hon inte hade fått någon information om förhållandena på stranden. Att vindarna var så hårda var inget hon kunde förväntas känna till. Därför ansåg hon att Sterna Travel bar ansvaret för olyckan. Av samma skäl ville hon att bolaget skulle kompensera henne ekonomiskt för skadorna.

Úrskurðarnefnd í vátryggingarmálum fastslog att både Sterna Travel och kvinnan agerat vårdslöst. Enligt nämnden var det inte bevisat att turisterna hade fått tillräckliga varningar om väderförhållandena på stranden. Det var bolagets ansvar. Men det var också kvinnan som själv gick ut trots att hon måste ha förstått att det var ett oväder som rasade. Hon hade därför ett visst ansvar för olyckan.

Tvisten gick vidare till Héraðsdómur Reykjavíkur. Domstolens beslut följer samma linje som nämndens tidigare beslut. Kvinnan har enligt domstolen rätt till hälften av ersättningen från Sterna Travels försäkringsbolag. Företaget ska också betala henne 500 000 isländska kronor i rättegångskostnader.

På Reynisfjara kan vindarna ha nått upp till 40 meter i sekunden i byarna. Det ska ha överraskat Sterna Travel. Företrädare för bolaget sade i rätten att inga vädervarningar hade utfärdats. Bolaget visste att ett oväder var på ingång men det troddes drabba sydkusten först senare.

Héraðsdómur Reykjavíkur anser inte att Sterna Travel har kunnat visa att passagerarna varnades för ovädret innan de gick ut. Det är skälet till att bussbolaget får stå för en del av rättegångskostnaderna och skadestånd. Samtidigt borde kvinnan ha insett att vädret var mycket svårt. Hon kan enligt domstolen därför inte helt friskrivas ansvar för olyckan.

Här kan du läsa mer om olyckan och här kan du läsa domen i sin helhet.

Majoritet islänningar vill ha ny grundlag senast 2021

En majoritet av islänningarna anser att det är viktigt att en ny grundlag införs redan före alltingsvalet 2021. Bara var fjärde tycker att det inte är angeläget att besluta om en ny grundlag. Det är dock ingen majoritet som är missnöjd med dagens grundlag - men de som vill byta är fler än de som vill behålla den gamla. Det visar en opinionsmätning utförd av MMR.

För sju år sedan röstade islänningarna om huvuddragen för en ny grundlag. Där sade en majoritet bland annat ja till skilsmässa mellan stat och kyrka, till indelning av landet i en enda valkrets så att alla röster väger lika tungt och till statligt ägande av naturresurser.

Tiden blev för knapp för att Socialdemokraterna - som då bildade koalition med Gröna vänstern - skulle hinna driva igenom förändringarna före valet våren 2013. Koalitionspartnern var splittrad i frågan. Socialdemokraterna sökte i stället stöd från oppositionspartier.

Efter valet bildade Självständighetspartiet och Framstegspartiet koalition. Där var intresset för en ny grundlag i det närmaste obefintligt. Bägge partierna gynnas av systemet där landsbygdsröster väger tyngre än storstadsröster. De har dessutom starka kopplingar till fiskeindustrin och lantbruket - två näringar som i regel motsätter sig förändringar av grundlagen.

Sedan dess har processen gått mycket långsamt. Nyligen föreslog Piratpartiet och Socialdemokraterna en ny grundlag baserad på det förslag som presenterades för sju år sedan. Men dagens regeringspartier - Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet - är inte intresserade av några genomgripande förändringar.

Just nu pågår en översyn av grundlagen i regeringens regi. Den officiella strategin är att gå igenom grundlagen steg för steg. Den processen ska utmynna i förslag som kan bli en del av en förnyad grundlag. Takten är dock långsam och regeringens intresse för reformer är marginellt.

Men bland medborgarna är intresset för en ny grundlag alltjämt stort. Hela 52 procent anser att det är mycket eller ganska viktigt med en ny grundlag före valet 2021. Vidare är det 26 procent som svarar att frågan har liten eller närmast ingen betydelse. Resterande 21 procent är varken positiva eller negativa till en ny grundlag.

Kvinnor, pensionärer och personer bosatta i huvudstadsregionen är mest positiva till en ny grundlag. Män, unga islänningar och boende på landsbygden är mindre positiva till förslaget.

Hela 85 procent av Socialdemokraternas väljare vill ha en ny grundlag under den här mandatperioden. Nästan lika många - 83 procent - av Gröna vänsterns sympatisörer säger ja. Bland Folkets partis anhängare är siffran 76 procent, bland Piratpartiets 74 procent, bland Renässans 58 procent, bland Centerpartiets 20 procent, bland Självständighetspartiets 19 procent och bland Framstegspartiets 17 procent.

I dag är det 35 procent av islänningarna som är missnöjda med den befintliga grundlagen. Bara 25 procent är nöjda. Resterande 40 procent är varken positiva eller negativa.

Dagens citat

"Det här är naturligtvis mycket allvarligt och sannolikt den största chocken som har drabbat folket efter finanskraschen. ... Å ena sidan finns där bedömningsfrågor som hamnar inför domstol och det är frågan om det har varit mutor och skattefusk. Det kommer att ta många år. Det andra måste vara att bygga upp förtroendet som har kollapsat mellan dem som äger naturresurserna och dem som har nyttjanderätten."

Þorsteinn Pálsson, tidigare statsminister och ledare för Självständighetspartiet, i RÚV om skandalen kring Samherjis fiske i Namibia - läs mer här.

tisdag 19 november 2019

Flateyjargátan blir Flatömysteriet i svensk tv

Foto: RÚV
Flatömysteriet blir titeln på den isländska serien Flateyjargátan när den sänds i SVT. Det första avsnittet visas på fredag klockan 23.25 i SVT2. Hela serien - som består av fyra avsnitt - går dock redan att se på SVT Play. Tv-versionen av Viktor Arnar Ingólfssons mordgåta med samma namn visades i isländska RÚV för ett år sedan.

Redan 2009 beslutade isländska RÚV att göra en tv-version av Viktor Arnar Ingólfssons deckare Flateyjargátan. Mysteriet utspelar sig på Flatey i Breiðafjörður. I mysteriet finns ingredienser som en död kropp som hittas på ett litet obebott skär, medeltida handskrifter och isoleringen på Flatey när sommargästerna lämnat ön.

Det dröjde ända till förra hösten till att tv-serien hade premiär i RÚV. Nu kommer Flateyjargátan - som fått den svenska titeln Flatömysteriet - till Sverige. Det första avsnittet visas i SVT2 nu på fredag klockan 23.25. Samtliga fyra avsnitt finns dock redan nu att se på SVT Play.

Här kan du läsa mer om Flateyjargátan.

Tunneln under Hrafnseyrarheiði får heta Dýrafjarðargöng

Om ett knappt år ska tunneln under Hrafnseyrarheiði tas i bruk. Den förbinder Arnarfjörður och Dýrafjörður i Västfjordarna - och den gamla vägen över heden och förbi självständighetskämpen Jón Sigurðssons gård Hrafnseyri kommer att bli allt mindre trafikerad. Därför vill Jónas Guðmundsson namnge tunneln efter Hrafnseyri. Men kommunen säger nej.

Den efterlängtade tunneln under Hrafnseyrarheiði är ett stort steg mot en ringväg runt Västfjordarna. Sprängningarna kommer att avslutas inom kort när arbetarna från Dýrafjörður och Arnarfjörður möter varandra på mitten. Därefter återstår att anlägga vägen genom berget.

Den grusväg som i dag sträcker sig över heden är i regel oframkomlig under vinterhalvåret. För att en året runt-förbindelse ska bli verklighet krävs dock en ny väg även över Dynjandisheiði. Den kommer enligt regeringens planer att dröja ytterligare några år.

Mynningen i Arnarfjörður ligger i närheten av vattenkraftverket vid Mjólká. Inte långt därifrån ligger Hrafnseyri, den gård där självständighetskämpen Jón Sigurðsson föddes 1811.

Jón Sigurðsson har blivit symbol för Islands kamp för suveränitet. Han står staty utanför alltinget på Austurvöllur i Reykjavík. Hans födelsedag den 17 juni är också Islands nationaldag. Och varje år är det flera tongivande politiker som firar nationaldagen just i Hrafnseyri.

Regeringen har nyligen meddelat att Hrafnseyri ska bli ett centrum för kunskap och forskning. I en rapport som tagits fram på uppdrag av statsminister Katrín Jakobsdóttir talas det om Hrafnseyri som en plats som förvaltar ett tidlöst arv av utbildning och kultur samt främjar internationella förbindelser.

Den nya tunneln innebär sannolikt att allt färre kommer att passera Hrafnseyri - något som kanske också leder till färre besökare. Det är en fråga som engagerar Jónas Guðmundsson, som är bosatt i Ísafjörður, centralorten i kommunen Ísafjarðarbær där Hrafnseyri ligger.

Han skriver i ett brev till kommunen att tunneln borde kallas Hrafnseyrargöng i stället för arbetsnamnet Dýrafjarðargöng. Jónas Guðmundsson anser att hans förslag skulle bidra till att inte låta Hrafnseyri falla i glömska. Det skulle också gå hand i hand med regeringens ambitioner för platsen.

Jónas Guðmundsson har även kontaktat Vegagerðin för att höra sig för om myndighetens namngivningsprinciper. Svaret är att det redan finns flera tunnlar som namngivits just efter de vägsträckor som de ersatt. Tunnlar kan också namnges efter platser vid någon av ändarna.

Om det råder oenighet om namnet är det upp till kommun- och kommunikationsminister Sigurður Ingi Jóhannsson att ta beslut i frågan.

Det beskedet gör att Jónas Guðmundsson anser att det inte finns några formella hinder för att kalla tunneln Hrafnseyrargöng i stället för Dýrafjarðargöng. Men kommunstyrelsen i Ísafjarðarbær håller inte med.

Kommunstyrelsen är enig i beslutet att säga nej till förslaget. Samtliga ledamöter anser att tunneln ska heta Dýrafjarðargöng. Tunnelns norra ände mynnar vid Dýrafjörður.

Här kan du läsa mer om den nya tunneln.

Få islänningar tar färjan ut till Hrísey

Bara en av sex islänningar har besökt Hrisey någon gång under de fem senaste åren. Och de som inte är intresserade av att resa till ön gör det för att de inte ser någon anledning att komma till Hrísey. Men bland dem som tar sig ut till Hrísey är natur och fågelliv viktiga skäl. Det visar en undersökning utförd av Gallup på uppdrag av Akureyrarstofa.

De senaste åren har rapporteringen om Hrísey präglats av försvunna arbetstillfällen, krympande befolkning och minskande service. Vid årsskiftet var 167 personer folkbokförda på ön. Det är dock långt ifrån alla som är bofasta. Många har sommarhus på ön och är bara på Hrísey under somrarna och på helger.

Hrísey i Eyjafjörður är Islands näst största ö. Det är också den ö som har näst flest invånare. Ön trafikeras varannan timme med färja från Árskógssandur på fastlandet. Överfarten tar en kvart. En biljett kostar 1 500 isländska kronor tur och retur.

Ett sätt att försöka vända utvecklingen är att locka fler turister till Hrísey. Inte minst har det varit svårt att få islänningarna själva att besöka ön. Kommunala Akureyrarstofa har därför beställt en undersökning just om attityderna till Hrísey. Tanken är att den ska hjälpa kommunen att marknadsföra ön för en inhemsk publik.

På Hrísey finns ett rikt fågelliv och vandringsleder. Naturen är också ett skäl till att många besöker ön. Men det är förhållandevis få islänningar som hittar ut till Hrísey.

Hela 46,3 procent har aldrig besökt ön. Och det är bara 17,2 procent som åkt till Hrísey under de fem senaste åren. Det är 23,9 procent som var på ön för mer än tio år sedan. Resterande 14,1 procent tog en tur till Hrísey för mellan sex och tio år sedan.

Bland dem som besökt ön är natur och vandringsstigar, grupputflykter, lugnet samt påhälsning hos släkt och vänner de vanligaste skälen.

Nästan hälften av Islands befolkning har alltså aldrig satt sin fot på Hrísey. Avsaknad av intresse är det vanligaste skälet. Att inte ha rest runt på norra Island eller att helt enkelt inte ha känt till öns existens är andra vanliga anledningar.

Däremot är det få som tycker att det är för krångligt att besöka Hrísey. Bara 5,7 procent svarar att nödvändigheten att passa färjan avskräcker från en tur till ön. Ännu färre - endast 3,8 procent - säger att det är för dyrt.

Akureyrarstofa skriver i ett pressmeddelande att undersökningen visar att det finns stora möjligheter att marknadsföra Hrísey som resmål på hemmaplan.

Här kan du läsa mer om Hrísey.

Dagens citat

"De här nyheterna är en chock inte bara en chock för oss utan samtidigt så tror jag att folket känner stor oro över detta för om det här visar sig vara rätt så är det som vi ser här ett helt förkastligt beteende och så långt ifrån det som vi vill se och vill tro att isländska parter gör i affärer."

Utrikesminister Guðlaugur Þór Þórðarson i RÚV om anklagelserna om mutor och penningtvätt kring Samherjis verksamhet i Namibia - läs mer här.

måndag 18 november 2019

Islands 32 aktiva vulkaniska system på en plats

De 32 aktiva vulkaniska system som finns på Island har nu en gemensam informationssida. Bakom webbsajten Íslensk eldfjöll står bland annat Veðurstofa Íslands, Háskóli Íslands och Almannavarnir. Här samlas upplysningar om samtliga vulkaner. Sajten har tidigare bara funnits på engelska men har nu översatts även till isländska.

I samband med vulkanutbrottet i Eyjafjallajökull 2010 upptäckte isländska myndigheter att det fanns ett stort behov av information om de aktiva vulkanerna i landet. Sex år senare lanserades en webbplats på engelska med uppdaterade upplysningar om de 32 vulkaniska system som är aktiva.

En isländsk version av sajten öppnades i lördags. Invigningen skedde på Dagur íslenskrar tungu, det isländska språkets dag.

För varje vulkaniskt system finns bland annat uppgifter om senaste utbrott, historiska utbrott, geografiskt läge, typer av utbrott med mera. Där finns även information om Beerenberg, vulkanen på Jan Mayen. Ön tillhör Norge men ingår eftersom isländska myndigheter har vissa övervakningsuppdrag för Beerenberg.

Förbud mot blommor, riskorn och konfetti i isländsk kyrka

Blommor, riskorn, konfetti och annan utsmyckning får inte längre användas i kyrkan vid Þingvellir. Och det är nu bara prästen som får tända ljus vid altaret. De nya reglerna kommer efter ett bröllop där turister tänt ljus i hela kyrkan. En av gästerna var på väg att falla offer för lågorna - och hade inte prästen lyckats släcka elden hade sannolikt kyrkan brunnit ned till grunden.

Kyrkan vid Þingvellir är en av de populäraste för bröllop på Island. Inte minst är det många turister som vill gifta sig i kyrkan. Men kyrkan är speciell. Den byggdes 1859 och är därmed en av de äldsta i landet. Den är också kulturminnesmärkt. Som en av tre kyrkor i landet ägs den dessutom av staten.

I kyrkan finns åtskilliga dyrgripar. En av de tre klockorna i kyrktornet är den så kallade Islandsklockan som ringde in republikens självständighet den 17 juni 1944. Där finns Ófeigur Jónssons altartavla från 1834 och Anker Lunds ankartavla från 1896. Predikstolen är från 1683.

Vid ett bröllop i oktober i år kunde allt ha fallit offer för lågorna. Prästen Karen Lind Ólafsdóttir vigde då ett par från Frankrike och Tyskland. Anhöriga till paret hade utsmyckat kyrkan med ljus och blommor.

Plötsligt reagerade hon på att det luktade bränt. Hon såg att en av gästerna - en man som filmade vigseln - hade fattat eld. Mannen hade kommit åt ett av de ljus som de anhöriga utan tillstånd hade placerat ut i kyrkan.

Mannen försökte ta av sig jackan. Hade han hunnit kasta den på golven är det sannolikt att elden hade spridit sig. Men Karen Lind Ólafsdóttir rusade fram till mannen och slog på honom med en mapp. Det snabba ingripandet gjorde att hon kunde släcka elden.

Tillbudet ledde till att Þingvallanefnd, den politiska nämnd som beslutar om bland annat regler i nationalparken Þingvellir, valde att skärpa reglerna i kyrkan. Det nya regelverket klubbades i veckan. Bestämmelserna innebär avsevärda restriktioner för vad besökare får göra i kyrkan.

Riskorn, konfetti, rosblad och andra utsmyckningar får inte spridas varken inne i eller utanför kyrkan. Kyrkan får heller inte utsmyckas på något sätt utan tillstånd från prästen eller nationalparksvärden.

Vidare införs ett förbud mot att tända ljus i kyrkan. Den enda som får tända ljus är prästen - och det får enbart göras vid altaret. Det är heller inte tillåtet att tända ljus mot kyrkans fasad.

Dessutom är det otillåtet att äta och dricka inne i kyrkan.

Här kan du läsa mer om olyckstillbudet vid bröllopet i kyrkan vid Þingvellir.

Kraftiga jordskalv skakar Reykjanesryggen utanför Island

Illustration: Veðurstofa Íslands
Ett jordskalv med en magnitud på 4,5 skakade sydvästra Island i lördags. En kraftig jordskalvssvärm började i lördags morse längs den så kallade Reykjanesryggen väster om Geirfugladrangur. Det största skalvet kändes bland annat i Keflavík, Reykjavík och Akranes. Under helgen inträffade över 200 jordskalv i området.

Reykjanesryggen sträcker sig från halvön Reykjanes på sydvästra Island och långt ut i Atlanten. Det här är ett område där de amerikanska och de eurasiska kontinentalplattorna glider isär. Jordskalv är därför mycket vanliga i området.

Men området är också vulkaniskt. Jordskalv kan alltså bero även på vulkanisk aktivitet. En mängd undervattensutbrott har inträffat längs Reykjanesryggen. Det senaste större utbrottet skedde vid Eldey 1926.

Ön Eldey är den nordligaste punkten i det vulkaniska system längs Reykjanesryggen som nu alltså skakats av ett stort antal jordskalv. Förutom Eldey är Geirfugladrangur, Geirfugladrangur och Eldeyjarsker de enda tecknen ovan ytan på detta system. Här har minst sex utbrott skett sedan Island befolkades.

En kraftig jordskalvssvärm längs Reykjanesryggen började i lördags morse. Majoriteten av skalven inträffade omkring en mil väster om Geirfugladrangur - ett skär som i sin tur ligger sydväst om Eldey. Avståndet från epicentrum till fastlandet var i regel runt fyra mil.

Det största skalvet skedde klockan 13.17 i lördags. Det uppmättes till 4,5. Ett skalv med en magnitud på 4,1 inträffade timmen senare.

Dessa två skalv var tillräckligt kraftiga för att de skulle kännas även på fastlandet. Veðurstofa Íslands fick rapporter om att skalvet märktes av i bland annat Keflavík, Reykjavík och Akranes.

Bara under helgen inträffade över 200 jordskalv i området. Av dessa hade 29 skalv en magnitud på minst 3.

Under söndagen började aktiviteten avta. Det finns inga direkta kopplingar mellan jordskalvssvärmen och vulkanisk aktivitet. Eftersom det rör sig om ett område långt ute till havs och skalv som sker på stora djup är det dock svårt att följa aktiviteten med precision. Vulkanutbrott kan till exempel ske på havets botten utan att bli synliga för människan.

Senast som Reykjanesryggen var platsen för en större jordskalvssvärm var i juni 2018. Under sommaren 2015 uppmättes ett skalv som ingick i en större serie till 5 - vilket är det största skalvet i området på länge. Då hade ytterligare sju skalv en magnitud på minst 4.

Aktiviteten under 2015 fick myndigheterna att ändra färgkoden för flygtrafik från grönt till gult. Den gula färgen innebär att en vulkan visar tydliga tecken på ökad aktivitet. Den här gången har färgkoden inte ändrats.

Den här typen av jordskalv medför sällan eller aldrig någon risk för tsunamier. Längs Reykjanesryggen glider kontinentalplattorna isär. Tsunamier sker i regel i områden där kontinentalplattorna krockar med varandra.

Klockan 8.38 i går morse inträffade ett jordskalv vid Helgafell utanför Hafnarfjörður. Skalvet hade en magnitud på 2,9 och kändes som mindre skakningar i närområdet.

Här kan du läsa mer om jordskalvssvärmen 2015.

Dagens citat

"Katrín Jakobsdóttir och Gröna vänstern står inför en prövning med anledning av den hejdlösa girigheten och korruptionen som har kommit upp till ytan i Samherjifrågan. Det är frågan om Gröna vänstern eller de två särintressepartierna styr riktningen i regeringen."

Jóhanna Sigurðardóttir, tidigare statsminister och ledare för Socialdemokraterna, skriver på Facebook att regeringen hantering av Samherjiskandalen kan avgöra Gröna vänsterns trovärdighet - läs mer här.

söndag 17 november 2019

Dagens bonuscitat

"Jag blir ledsen över hur vissa på Island, till exempel Bjarni Benediktsson, är beredda att lägga hela skulden på invånarna. Som om islänningarna inte skulle ha gjort fel. Jag blir ledsen över den här attityden att Afrika bara är korrupt och att man får anpassa sig efter det. Jag säger inte att det inte förekommer någon korruption i Afrika men korruption uppstår inte i ett vakuum. Islänningarna är medskyldiga och jag vill se åtgärder, men jag räknar inte med dem."

Candice Michelle Goddard, som har bott i Namibia men nu är bosatt på Island, i Fréttablaðið om finansminister Bjarni Benediktssons reaktion på avslöjandet av Samherjis mutskandal i Namibia - läs mer här.

Fynd av varmvatten i Suðureyri öppnar nya möjligheter

På 940 meters djup i Súgandafjörður finns 63-gradigt vatten. Fyndet innebär att vattnet i Suðureyri inte längre behöver värmas med elektricitet. Och det gör i sin tur att nya möjligheter för näringslivet öppnas på orten. Kommunchefen Guðmundur Gunnarsson säger i Fréttablaðið att fyndet betyder mer än vad det skulle göra att hitta olja.

Orkubú Vestfjarða har i Laugar i Súgandafjörður borrat på stora djup i jakt efter jordvärme. På 940 meters djup vid Laugar utanför Suðureyri hittades 63-gradigt vatten. Energibolaget skriver i ett pressmeddelande att borrningarna kommer att fortsätta. Orkubú Vestfjarða räknar med att finna vatten som är åtminstone 67 grader.

Vattnet i Suðureyri värms i dag med elektricitet. Det är betydligt dyrare - även om det är en kostnad som inte faller direkt på alla konsumenter eftersom den i viss utsträckning är subventionerad.

Suðureyri är en av tätorterna i Ísafjarðarbær. Kommunchefen Guðmundur Gunnarsson säger i Fréttablaðið att fyndet av varmvatten öppnar nya möjligheter för näringslivet på orten:
"På ett iskallt område och på Islands äldsta berggrund så är detta mycket större än att hitta olja. Det här totalförändrar allt både i miljömässigt hänseende och framtidsmöjligheter. Det här är en större grej än vad vi förstår."
Slutnotan för borrningarna väntas landa på omkring 300 miljoner isländska kronor. För Ísafjarðarbær handlar det enligt Guðmundur Gunnarsson redan på kort sikt om en besparing. Han säger i Fréttablaðið att så fort den nya källan kan börja användas kommer varmvattnet att minska kostnaderna för kommunen:
"Kommunens kostnader för uppvärmning av grundskolan kommer att rasa. Nu får vi varmvatten ur marken för badhuset och vi behöver inte be om allmosor eftersom vi befinner oss i ett kallt område."
Han hoppas nu att varmvatten ska kunna hittas på fler platser i kommunen.

Spelade in sexfilm på isländskt hotell - fick sparken

När hotellchefen i Neskaupstaður upptäckte att en av de anställda spelade in sexfilm med hustrun i lokalerna fick han sparken. Paret lade själva ut filmen på nätet. När den raderades hade den redan setts flera tusen gånger. Händelsen beskrivs som särskilt känslig eftersom hotellet fungerar som inackordering för elever under större delen av året.

Under sommarmånaderna förvandlas inackorderingsbostäderna för elever på Verkmenntaskóli Austurlands i Neskaupstaður till The Cliff. För verksamheten ansvarar Hótel Hildibrand som också finns i Neskaupstaður.

Nyligen såg sig hotellchefen Hákon Guðröðarson tvungen att agera. Han hade då fått veta att det spelats in en sexfilm på hotellet. I filmen var det en manlig anställd som hade sex med sin fru i lokalerna. Enligt Austurfrétt gav Hákon Guðröðarson mannen sparken och såg samtidigt till så att han avpublicerade filmen.

Innan filmen raderades hade den fått flera tusen visningar. Det ska ha gått rykten om den bland lokalbefolkningen och en hel del boende i Neskaupstaður ska ha sett hela eller delar av filmen. Austurfrétt skriver att den inleds med naturbilder från parets resa till staden. Därefter går de nakna genom lokalerna innan de börjar ha sex. För den som är förtrogen med miljön ska det inte ha varit någon svårighet att identifiera The Cliff.

Hákon Guðröðarson säger till DV att han agerade direkt när han fick kännedom om filmen. Paret ska nu ha rest från Island:
"Den här filmen togs bort, dessa människor fick sparken och den här saken är över. Vi tycker att den här saken är mycket ledsam."
Enligt DV ska det röra sig om ett amerikanskt par som har spelat in liknande filmer på en rad andra platser.

Dagens citat

"Det var förkastligt att fiskeministern ringde Samherjis vd efter rapporteringen och det skulle aldrig accepteras i andra länder."

Eva Joly, som är advokat åt visselblåsaren Jóhannes Stefánsson, i Vísir om att fiskeminister Kristján Þór Júlíusson ringde Samherjis vd Þorsteinn Már Baldvinsson för att höra hur han mådde efter avslöjandet av mutskandalen i Namibia - läs mer här.

Foto: Europaparlamentet

lördag 16 november 2019

Dagens bonuscitat

"Jag tänker på Samherjis anställda som nu tittar på krigsrubriker om företaget och dess ledning. ... Om det ligger något i de anklagelser som har kommit fram måste framtiden utvisa och eventuellt domstolar. Tack och lov dömer inte medier eller de som skriker på torget i den här frågan utan domstolar om saken går dit. ... Därför är det viktigt att vänta på helhetsbilden innan de offentliga avrättningarna inleds. Man hoppas naturligtvis att det inte tar allt för lång tid att undersöka saken och att Samherjis anställda stolta kan fortsätta skapa valuta för nationen."

Gunnar Bragi Sveinsson, alltingsledamot för Centerpartiet, skriver i Morgunblaðið om mutskandalen i Samherji - läs mer här.

Finansminister vill slopa momsen på cyklar på Island

Momsen ska slopas både på vanliga och eldrivna cyklar. Men det ska finnas ett tak på som mest 400 000 isländska kronor för rabatten. Det framgår i ett förslag från finansminister Bjarni Benediktsson som nu är ute på remiss. Där vill han också förlänga skatterabatten för el- och vätedrivna motorfordon fram till 2023.

I dagsläget finns det på Island en skatterabatt för den som köper bilar som drivs med el eller väte. Det är en del av momsen som slopas med syftet att få fler att välja fordon som orsakar mindre utsläpp. Rabatten löper ut i december 2020. Nu vill finansminister Bjarni Benediktsson förlänga den till och med 2023.

Han föreslår dessutom rabatter även för cyklar. Förslaget kommer efter kritik mot att inte eldrivna cyklar gynnats på samma sätt som eldrivna bilar.

Rabatten ska gälla både vanliga och eldrivna cyklar. När det rör sig om vanliga cyklar försvinner hela momsen upp till 100 000 kronor. Vid större belopp får köparen betala moms på den delen som överstiger fribeloppet. Samma system införs för elcyklar. Men här är taket 400 000 kronor.

Förslaget är nu ute på remiss.

Árneshreppur får post två gånger i veckan i vinter

Det senaste året har invånarna i Árneshreppur fått nöja sig med post en gång i veckan såväl sommar som vinter. Men nu kommer post enligt Litlihjalli att flygas till Islands mest isolerade kommun två gånger i veckan. I praktiken kan det dock bli betydligt färre gånger. Flyget mellan Reykjavík och Gjögur i Árneshreppur ställs ofta in på grund av dåligt väder.

På landsbygden får många islänningar finna sig i att post bara delas ut varannan dag. Några enstaka platser har dock fått nöja sig med än mer sällsynt utbärning. Både sommar och vinter har invånarna i Árneshreppur det senaste året bara fått post en gång i veckan.

Under somrarna - från juni till och med oktober - går alla leveranser till kommunen med lastbil från Reykjavík via Hólmavík. Eftersom lastbilen kommer en gång i veckan har invånarna fått post lika sällan.

Även i vintras kom det bara post en gång i veckan. Då gjorde flygbolaget Ernir de två veckoliga turerna mellan Gjögur och Reykjavík som avtalet med staten föreskriver. Men flyget gick på måndagar och fredagar. På måndagar hann posten inte sortera försändelserna till Árneshreppur. Därför skickades bara post på fredagar.

Ernir har nu flyttat den första avgången från måndagar till tisdagar. Det betyder att post kan levereras med bägge flygen. Därmed kan invånarna också få den utburen två gånger i veckan.

Árneshreppur är Islands mest isolerade kommun. Den är ofta avskuren från övriga Island under minst tre månader på vintrarna eftersom den enda vägen inte hålls öppen. I vinter blir det bara omkring femton personer som bor i Árneshreppur.

Här kan du läsa mer om brevbärningen i kommunen.

Dagens citat

"De första konsekvenserna av Kveikur-avsnittet var att de två namibiska ministrarna - fiske- justitiefrågor - avgick. Fiskeministerns reaktion här var att ringa mutmästaren och vänligt fråga hur han hade det och om det inte var svårt att hamna i något sådant. Vilket land är mer korrupt? När de namibiska hajarna kom till Island lät Samherjis chef kalla in den nuvarande fiskeministern till mötet och presenterade honom som 'deras man i regeringen'. Vilket land är mer korrupt?"

Författaren Hallgrímur Helgason skriver i Stundin om avslöjandena om Samherjis affärer i Namibia - läs mer här.

fredag 15 november 2019

Italienska flygvapnet patrullerar isländskt luftrum



Det italienska flygvapnet hade nyligen sex stridsflygplan av typen F-35 stationerade på Island. Minst tre gånger om året patrullerar flyg från Nato-länder det isländska luftrummet med Keflavík som bas. Förutom själva övervakningen brukar de öva på inflygningar i Akureyri och Egilsstaðir.



I de två filmerna ovan kan du se bilder från uppdraget och här kan du läsa mer om stationeringen.

Sju av åtta islänningar nöjda med sommarvädret

Årets sommarväder var ett av det bästa på Island de tio senaste åren. Sju av åtta islänningar var nöjda med vädret. Men alla tyckte inte att sommaren var bra. På nordöstra och östra Island var en majoritet missnöjda. I övriga landet var det bara små minoriteter som inte var nöjda. Det visar en undersökning utförd av MMR.

Sedan 2010 har MMR frågat islänningarna om sommarväder och semestrar. Bottenrekordet sattes 2018. Sommaren förra året var blöt och kall - och bara 31 procent var nöjda med vädret. De bästa somrarna var 2010 och 2016. Då svarade 95 respektive 94 procent att vädret hade varit bra.

2019 går till historien som den tredje bästa sommaren under det senaste årtiondet. Hela 87 procent tyckte att vädret var bra. Bara 14 procent var missnöjda.

Många av de missnöjda var hemmahörande på nordöstra och östra Island. Där var det endast 36 procent som uppgav att sommaren hade varit bra. I Reykjavík var däremot hela 95 procent nöjda. I kranskommunerna var 94 procent nöjda och på södra Island 93 procent. Något färre - men ändå hela 86 procent - av boende på västra och nordvästra Island ansåg att vädret varit bra.

Män och personer i åldern 18 till 29 år var i regel mer positiva. Kvinnor och islänningar som fyllt 50 år var oftare negativa.

Vädret brukar inte ha så stor betydelse för hur islänningarna ser på sin semester. I år var det 87 procent som var nöjda med ledigheten. Trots att så många haft en lyckad semester var det den näst lägsta andelen nöjda sedan 2010.

Nöjdast med semestern var kvinnor och islänningar i åldern 50 till 67 år. Aningen mindre nöjda var män och personer i åldern 30 till 49 år.

När det gällde semestern var spridningen inte lika stor mellan olika landsdelar. I Reykjavíks grannkommuner var 90 procent nöjda, i Reykjavík 89 procent, i nordvästra och västra Island 87 procent, i nordöstra och östra Island 85 procent samt i södra Island 83 procent.

Fiskeskandal blåser liv i debatt om korruption på Island

Två namibiska ministrar har redan avgått. Fiskejätten Samherjis vd Þorsteinn Már Baldvinsson har tagit en paus. Nu befarar en rad politiker att bilden av Island som en nation där korruption och svågerpolitik tillhör vardagen ska förstärkas. Debatten kommer efter avslöjanden om Samherjis verksamhet i Namibia och anklagelser om mutor och penningtvätt.

Stundin och RÚV avslöjade i veckan i samarbete med Wikileaks och Al-Jazira hur fiskejätten Samherji i flera års tid kommit över fiskekvoter för taggmakrill i Namibia. Företaget fick kvoterna genom mutor - som i redovisningen beskrevs som arvoden för rådgivning - till ministrar och statsanställda. Vinsterna från fisket i namibiska vatten tvättades genom bolag i skatteparadis.

Samherji drog in 55 miljarder isländska kronor på fisket. Bolaget använde sig av konton i den norska banken DNB Nor för att slussa 650 miljoner norska kronor mellan bolag i skatteparadis. Även den norska banken har dragits in i skandalen. DNB Nor agerade inte på varningssignaler om oklarheter kring ägarskapet av Cape Cod, det bolag på Marshallöarna som Samherji använde för transaktionerna.

Inledningsvis försökte Samherji j ett pressmeddelande att lägga hela ansvaret på Jóhannes Stefánsson, en tidigare anställd som jobbat för bolaget i Namibia. Mutorna fortsatte dock enligt Stundin och RÚV sedan han lämnat Samherji. Fiskejätten har i ett pressmeddelande också hävdat att just RÚV skulle vara ute efter att angripa Samherji.

Vidare försökte Samherji hävda att bolaget aldrig fått möjlighet att bemöta uppgifterna. Det fick RÚV att publicera alla förfrågningar som skickats om intervjuer de senaste veckorna.

Samherji hävdade även att en tidigare kriminalinspektör granskat verksamheten i Namibia för bolagets räkning. Den utredningen skulle ha slutat med att Jóhannes Stefánsson tvingades bort. Enligt Stundin hade dock samma polis tidigare sparkats på grund av oegentligheter. Och dessutom själv varit inblandad i verksamheten i Namibia.

Jóhannes Stefánsson har medgett att han brutit mot lagen. Men han hävdar att Samherjis ledning hela tiden känt till att verksamheten i Namibia hade mutor och penningtvätt som grund. Flera andra i bolagets ledning hade till exempel tillgång till de konton som användes för utbetalningarna. Enligt Jóhannes Stefánsson ska ledningen ha sanktionerat lagbrotten.

Tonen från Samherji har dock mildrats något. I går kom beskedet i ett pressmeddelande att vd:n Þorsteinn Már Baldvin tillfälligt lämnar sin post i väntan på att uppgifterna har utretts. Han efterträds tillfälligt av Björgólfur Jóhannsson, tidigare vd för Icelandair. Han har sedan länge pekats ut som en trolig efterträdare till Þorsteinn Már Baldvinsson.

Valet av Björgólfur Jóhannsson är inte okontroversiellt. Han är styrelseordförande för Íslandsstofa, ett statligt bolag som arbetar för att gynna handel och främja isländska intressen. Att han nu tillfälligt arbetar för Samherji kan enligt kritiker - som Folkets partis Inga Sæland - leda till att bilden av Island svärtas ned.

Länge vägrade Samherjis ledning att kommentera uppgifterna. Först i går gav Þorsteinn Már Baldvinsson en intervju i Vísir. Han hävdade då att sanningen skulle komma fram och att medierapporteringen hittills varit vilseledande och inte gett hela bilden. Han förnekade dock inte att Samherji faktiskt mutat sig till fiskekvoter i Namibia.

Þorsteinn Már Baldvinsson sade vidare att han inte var orolig för att han skulle hamna i fängelse.

Namibia blev självständigt 1990. Regeringen vände sig då till Island för att få hjälp med att bygga upp fiskepolitiken. Det arbetet pågick fram till 2010. När det samarbetet avslutades kom Samherji in och såg till så att fiskekvoter gick till sig själva samtidigt som namibiska rederier tvingades att säga upp anställda i brist på fiskekvoter.

Fiskeminister Bernhard Esau och justitieminister Sacky Shangala har redan avgått. De har pekats ut som de politiker som genom mutor banade väg för Samherji. Flera andra namibier med kopplingar till Samherjis fiske i landet har också tvingats gå.

Avslöjandena om Samherji debatterades i alltinget i går. Socialdemokraternas ledare Logi Már Einarsson sade att uppgifterna om mutor och penningtvätt förstärkte bilden av Island som korrupt. Piratpartiets Smári McCarthy ansåg att Samherji ägnat sig åt utsugning och brottslighet. Han sade att tiderna var förbi när företag som Samherji kunde undkomma kritik genom att bara skylla ifrån sig.

Statsminister Katrín Jakobsdóttir ansåg att uppgifterna var besvärande. Hon beskrev det som oacceptabelt om isländska företag bröt mot lagar och regler. I det här fallet äventyrade Samherji även Islands rykte internationellt.

Finansminister Bjarni Benediktsson ogillade att oppositionspolitiker beskrev Island som en nation där korruption frodas. Även han var orolig över hur Islands rykte skulle påverkas av skandalen kring Samherji. Innan debatten hade han sagt att problemet inte fanns på Island utan att det var korruption i Afrika som var den grundläggande orsaken.

Även Islands fiskeminister Kristján Þór Júlíusson har dragits in i skandalen. Han arbetade länge för Samherji och har starka band till fiskejätten. Vid ett möte mellan ledningen och namibiska kontakter presenterades han av Þorsteinn Már Baldvinsson som Samherjis man i regeringen.

Oppositionspolitiker har uppmanat Kristján Þór Júlíusson att lämna uppdraget som minister medan utredningen pågår. Katrín Jakobsdóttir har dock meddelat att hon har förtroende för honom. Det finns heller inget som i dag tyder på att Kristján Þór Júlíusson skulle ha agerat för Samherji i Namibia.

Kristján Þór Júlíusson valde dock själv att ringa Þorsteinn Már Baldvinsson efter avslöjandet. Han förklarade i RÚV att syftet var att höra hur han mådde.