Skyddade fossiler på vägen till kraftverk vid Hvalá

Fossiler från träd som växte i Ófeigsfjörður för minst tio miljoner år sedan finns i stort antal vid vägen till det planerade vattenkraftverket vid Hvalá. Aldrig tidigare har Náttúrufræðistofnun Íslands upptäckt så många fossiler på ett så litet område. Fossilerna är skyddade enligt naturskyddslagen. Vesturverk anser inte att fynden påverkar planerna för kraftverket.

I Árneshreppur i Västfjordarna gör nu motståndare till kraftverksbygget vid Hvalá allt för att stoppa planerna. Några av markägarna på Seljanes hävdar att Vesturverk - som ansvarar för bygget - inte har tillstånd för arbetena. De tänker ringa polisen när grävmaskinerna kommer in på deras mark för att bredda och förbättra vägen till Ófeigsfjörður.

Vesturverk svarade i förra veckan med att senarelägga arbetena vid Seljanes. I början på veckan kommer Vesturverk att slutföra vägarbetena i Ingólfsfjörður. Därefter fortsätter de till Ófeigsfjörður. När de är klara återvänder de till Seljanes. Om de markägare som motsätter sig bygget då inte lyckats stoppa arbetena genom domstolsbeslut tänker Vesturverk fortsätta som planerat.

Nyligen vände sig motståndare till Náttúrufræðistofnun Íslands med uppgifter om fossiler på Ófeigsfjarðarheiði. Fossilerna skulle bland annat finnas där Vesturverk tänker bygga en väg upp till kraftverksdammarna på heden.

Nu har geologer från myndigheten undersökt uppgifterna. Och det visar sig att Náttúrufræðistofnun Íslands aldrig tidigare funnit så många fossiler på ett så litet område. På en yta av en knapp kvadratkilometer hittades 46 fossiler. Dessutom påträffades ytterligare 29 fynd som skulle kunna vara fossiler.

Den här delen av Island bildades för tio till tretton miljoner år sedan. Då var området vulkaniskt. Det var bevuxet med både barrskog och lövskog. Det är fossiler från denna tid som nu upptäckts.

Fossilerna bildades i samband med vulkanutbrott. När lavan strömmar över skogarna och begraver träden slukas stammarna av lavan. Med tiden förkolnar de och efterlämnar hålor i lavan. Det är alltså sådana fossiler som finns i stort antal på Ófeigsfjarðarheiði.

Ju länge upp myndighetens experter kom på heden, desto fler välbevarade fossiler fann de. På lägre höjd var det fler lämningar som påverkats av erosionen. Närmare vattnet påträffades även zeoliter.

Den här typen av fossiler är fredade enligt naturskyddslagen. De påträffades just där Vesturverk tänker anlägga en väg upp till de planerade dammarna på Ófeigsfjarðarheiði. Eftersom de inte får röras innebär det att bolaget inte kan använda den planerade sträckningen.

Náttúrufræðistofnun Íslands skriver i rapporten att området behöver undersökas närmare. Det gäller i synnerhet fyndplatser uppe på heden där det verkar finnas fler fossiler.

Birna Lárusdóttir, informationsansvarig vid Vesturverk, säger till RÚV att fynden inte påverkar planerna nämnvärt. Om det behövs kan den planerade vägen få en ny sträckning för att inte fossilerna ska skadas:

"Det verkar som att det är möjligt att undvika dem om det blir aktuellt så vi är inte särskilt bekymrade över det här."

Här kan du läsa mer om turerna kring det planerade vattenkraftverket vid Hvalá.

200 samlades för att minnas försvunna glaciären Okjökull

Drygt 200 personer samlades i går vid Oks rötter. Där avtäcktes ett monument över det som för bara några årtionden sedan var glaciären Okjökull. Uppe på toppen utfärdade glaciologen Oddur Sigurðsson en dödsattest över den försvunna jökeln. Statsminister Katrín Jakobsdóttir och författaren Andri Snær Magnason talade till minnet av den.

I många år mätte Oddur Sigurðsson vid Veðurstofa Íslands istäcket på Okjökull. Sommaren 2014 vandrade han upp på fjället och konstaterade att det inte längre var en glaciär. Istäcket var mindre än en kvadratkilometer stort och inte mer än 15 meter tjockt. En glaciär rör sig under sin egen tyngd - och för det krävs ett istäcke som är minst 40 meter tjockt.

Då var det troligen redan några årtionden sedan Okjökull upphört existera som glaciär. Experter vid Náttúrufræðistofa Kópavogs fastslog sommaren 2010 att glaciären var borta. I stället hade sjön Blávatn bildats på toppen. Morgunblaðið skrev 1960 att Okjökulls krater var isfri och att det i praktiken innebar att glaciären var försvunnen.

Många av de tidigaste mätningarna av Okjökulls yta är inte helt säkra. Glaciären uppmättes till sju kvadratkilometer 1945. Enligt en uppsats som Morgunblaðið tagit del av skulle den ha växt till 34 kvadratkilometer 1956. Sedan 1985 har avsmältningen gått fort.

Vid lunchtid i går samlades enligt Fréttablaðið över 200 personer vid Oks rötter i Kaldidalur. Innan ett hundratal av dem gav sig iväg på den tre timmar långa vandringen upp på fjället höll statsminister Katrín Jakobsdóttir och författaren Andri Snær Magnason korta anföranden.

På plats fanns bland annat miljöminister Guðmundur Ingi Guðbrandsson och Mary Robinson, tidigare president på Irland. Där fanns även de antropologer från amerikanska Rice University som tog initiativ till ceremonin. Bland dem som fanns på plats märktes bland annat konstnären Ólafur Elíasson, Reykjavíks borgmästare Dagur B. Eggertsson och komikern Jón Gnarr, hans företrädare på posten, som dock avstod från själva vandringen.

Uppe på toppen avtäcktes minnesmärket över den försvunna glaciären. Katrín Jakobsdóttir, Guðmundur Ingi Guðbrandsson och Andri Snær Magnason talade. Oddur Sigurðsson utfärdade en informell dödsattest för Okjökull, rapporterar RÚV.

Katrín Jakobsdóttir skriver på Facebook att dagens manifestation signalerar vikten av att agera mot klimatförändringarna. Hon redogör också för hur Island ska bli kolneutralt senast 2040. Vidare skriver hon att det är nödvändigt med internationellt samarbete för att stoppa den globala uppvärmningen. Annars kommer betydligt fler glaciärer att gå förlorade:

"I dag tar vi formellt avsked av glaciären Ok och det är den första isländska glaciären som försvinner i klimatförändringarnas tid. Landskapet är visserligen vackert fortfarande men skönheten avtar i våra ögon som vet vad som fanns där tidigare och varför det är försvunnet. Men i dag reser vi oss också, starkare än någonsin i kampen för naturen. Vi står inför en exempellös situation. I dag är åtgärdernas tid eftersom den katastrofala uppvärmningens konsekvenser syns över hela världen. Värmeböljor, översvämningar, torka och extrema svängningar är uttrycket och skapar nöd och lidande."

Oddur Sigurðsson säger till Vísir att 56 små glaciärer på norra Island har försvunnit de senaste åren. Att även Okjökull är historia ser han som en tydlig symbol för den avsmältning som är en konsekvens av den globala uppvärmningen:

"Vi är alldeles för sent ute med att reagera på den för det kommer att komma allvarliga konsekvenser för hela mänskligheten som vi inte kan stoppa. Men vi måste reagera så snabbt som vi kan för att minska denna inverkan."

På plats vid Ok beskrev Katrín Jakobsdóttir enligt Fréttablaðið läget som "en kapplöpning mot tiden". Hon utlovade att Island skulle ha en ledande roll i kampen mot den globala uppvärmningen. Hon såg också kopplingar mellan klimatfrågan och mänskliga rättigheter, jämställdhet och social rättvisa.

Guðmundur Ingi Guðbrandsson talade enligt Vísir om hur han växt upp med fyra glaciärer på horisonten: Snæfellsjökull, Eiríksjökull, Langjökull och Okjökull. Han sade att Island måste visa vägen i omställningen till ett miljövänligare samhälle för att rädda de återstående glaciärerna. Även om ceremonin var sorglig ansåg han att det var glädjande att så många slutit upp.

De nordiska statsministrarna träffas i Reykjavík i morgon. Mary Robinson säger till Vísir att hon då hoppas att de ska utlysa ett klimatnödläge. Ett sådant ställningstagande skulle ha stor betydelse för arbetet med att skapa en framtid för kommande generationer:

"Det skulle ha inverkan på vår värld, det skulle vara avgörande, det skulle hedra Ok - denna glaciär som har dött på grund av våra gärningar."

Här kan du läsa mer om Okjökull.

Dagens citat

"Detta är det första minnesmärket i världen över en försvunnen glaciär men vi tror inte att det här blir det sista, tyvärr. En av de positiva sakerna med detta minnesmärke och uppmärksamheten som det har väckt är att det skapar ett samhälle som är knutet till den här frågan."

Cymene Howe, professor i antropologi vid Rice University och en av initiativtagarna till minnesmärket över den försvunna glaciären Okjökull, i Vísir om söndagens ceremoni - läs mer här.

Dagens bonuscitat

"On Sunday, we pay tribute to Ok. At the same time, we join hands to prevent future farewells to all the world’s glaciers. Large and small nations, businesses and governments, individuals and communities, we must all play our part. We know what is happening and what needs to be done. Help us keep the ice in Iceland."

Statsminister Katrín Jakobsdóttir skriver i New York Times om dagens ceremoni för den före detta glaciären Okjökull - läs mer här.

Turistfavoriter vid Mývatn hålls stängda hela hösten

Tillträdet till Hverir, Leirhnjúkur och Víti vid Mývatn begränsas ända fram till den 30 november. Skälet till att stora delar av stigarna hålls stängda är att det alltjämt är att marken alltjämt är mycket blöt. Utan att begränsa tillgängligheten finns risk för ytterligare skador på naturen. Beslutet har fattats av miljöminister Guðmundur Ingi Guðbrandsson.

Tidigare i somras vände sig flera av markägarna av fastigheten Reykjahlíð till Umhverfisstofnun. De uppmanade myndigheten att stänga Hverir, Leirhnjúkur och Víti för besökare. Det var andra året i rad som de lämnade in en begäran till Umhverfisstofnun - och den här gången valde myndigheten att gå på markägarnas linje.

Tillträdet till tre populära besöksmål begränsades i samband med ett beslut den 2 augusti. Då gällde begränsningarna i två veckor.

Det är fortfarande mycket blött i markerna. Utan restriktioner riskerar naturen i området att skadas ytterligare. Därför ansåg Umhverfisstofnun att flera stigar vid Hverir, Leirhnjúkur och Víti skulle hållas stängda fram till den 30 november. Myndigheten skriver i ett pressmeddelande att miljöminister Guðmundur Ingi Guðbrandsson nu tagit beslut om fortsatta begränsningar.

Beslutet innebär att det vid Hverir och Leirhnjúkur blir en tydligare styrning till några få stigar. Umhverfisstofnun vidtar också olika åtgärder - bland annat med personal på plats - för att få besökare att hålla sig till stigarna.

Stigen runt kratersjön Víti vid Krafla stängs helt och hållet. Besökare får nöja sig med att blicka ut över den från en utsiktsplats i direkt anslutning till parkeringsplatsen.

Det begränsade tillträdet anses vara nödvändigt för att naturen ska få möjlighet att återhämta sig. I samband med att beslutet löper ut kommer Umhverfisstofnun att göra en ny prövning. Om tillståndet alltjämt bedöms som kritiskt kan restriktionerna förlängas ytterligare.

Här kan du läsa mer om begränsningarna till turistattraktioner vid Mývatn.

Ministrar går för att minnas försvunna glaciären Okjökull

Både statsminister Katrín Jakobsdóttir och miljöminister Guðmundur Ingi Guðbrandsson följer i dag med på vandringen till den tidigare glaciären Okjökulls topp. Författaren Andri Snær Magnason har skrivit texten till det monument som ska avtäckas uppe på Ok. Han säger till Vísir att han hoppas att hotet mot glaciärerna ska leda till att fler tar initiativ för att stoppa klimatförändringarna.

För fem år sedan vandrade glaciologen Oddur Sigurðsson upp på Okjökulls topp. Han kunde då konstatera att det inte längre fanns mycket kvar av det istäcke som en gång sträckt sig över glaciären. Istäcket var dessutom så litet att det inte längre rörde sig under sin egen tyngd. Därför ansåg han att det inte längre gick att tala om Okjökull som en glaciär.

I dag kallas Okjökull bara Ok. Och i dag avtäcks ett minnesmärke på toppen till minne av den forna glaciären.

Texten på minnesmärket har skrivits av författaren Andri Snær Magnason. Han får under dagens vandring från Kaldidalur upp till toppen sällskap av bland annat statsminister Katrín Jakobsdóttir, miljöminister Guðmundur Ingi Guðbrandsson och Mary Robinson, tidigare president på Irland. Katrín Jakobsdóttir kommer också att hålla ett tal under ceremonin.

Om den globala uppvärmningen fortsätter i samma takt kommer Island sannolikt att mista de sista glaciärerna omkring år 2150. Andri Snær Magnason säger till Vísir att den enda glaciären som har möjlighet att överleva i någon utsträckning är Vatnajökull vid den högsta toppen Hvannadalshnjúkur:

"Snæfellsjökull blir säkerligen den som vi kommer att sakna mest. Den försvinner enligt forskarna sannolikt under de närmaste 30 åren. Därefter återstår 400 glaciärer på Island och de är alla på väg under de närmaste 100 till 150 åren. Kanske blir något kvar på Hvannadalshnjúkur eller på de översta partierna, de högsta topparna. Men de är alla på väg att försvinna i en hastighet som faktiskt aldrig tidigare har setts."

Andri Snær Magnason har dock förhoppningar om att politikerna ska börja ändra attityd till klimatförändringarna. Han säger till Vísir att han har stora förhoppningar på det möte i Reykjavík på tisdag där Angela Merkel, Tysklands förbundskansler, och de nordiska statsministrarna möts för att bland annat diskutera klimatfrågor:

"Och samtidigt är Greta Thunberg nära Islands stränder bakvägen på väg till klimatkonferensen i New York. Så man skulle absolut kunna tro att det här mötet i Reykjavík skulle kunna bli historiskt om människor inser att förra sommaren enligt forskare var den varmaste sommaren i mänsklighetens historia och att dessa ledare måste prioritera den här uppgiften och kanske ta fram en radikal och till och med ambitiös deklaration."

En rad isländska miljöorganisationer har tillsammans med bland annat studentföreningar och andra föreningar nyligen uppmanat Katrín Jakobsdóttir att utlysa ett klimatnödläge. Uppropet har undertecknats av Vakandi, Fuglavernd Íslands, Landvernd, Neytendasamtökin, Icelandic Wildlife Fund, Samband íslenskra framhaldskólanema, Votlendissjóður, Stúdentaráð Háskóla Íslands, Bláa herinn, Plastlaus september, Félag íslenskra fjallalækna, JCI Reykjavík, Ungur umhverfissinar, Náttúruverndarsamtök Íslands, Foreldrar fyrir framtíðina och Aftur.

Här kan du läsa mer om ceremonin på Ok.

Dagens citat

Foto: Rice University

"Det var naturligtvis något av en filosofisk uppmaning. Jag tänkte att jag skrev det här för oerhört få. Kanske för de tio människor som skulle drälla upp på Ok de närmaste åren. Sedan har detta sannolikt blivit den mest lästa texten som jag har skrivit."

Författaren Andri Snær Magnason i Fréttablaðið om det minnesmärke över den försvunna glaciären Okjökull som invigs i dag - läs mer här.

Dagens bonuscitat

"De lät mig få ett lån i yen och eftersom jag räknades som en bra kund så var räntan 0,5 procent. Det säger naturligtvis sig självt att man naturligtvis tycker att det är otroligt bra i jämförelse med räntevillkoren för isländska kronor."

Einar Valur Ingimundarson i Fréttablaðið om de affärer han gjorde med Landsbanki före finanskraschen hösten 2008 som ledde till att han förlorade alla sina besparingar när börskurserna kollapsade och kronans värde rasade.

Majoritet vill att isländska staten fortsätter äga banker

En knapp majoritet anser att den isländska staten ska fortsätta som storägare i Íslandsbanki och Landsbanki. Men frågan om ägarskapet delar islänningarna. Det finns också många som vill att staten ska minska sitt ägande. Få förespråkar ett förstatligande eller en total privatisering. Det visar en undersökning utförd av Zenter på uppdrag av Fréttablaðið,

Efter finanskraschen hösten 2008 valde Island att skapa nya banker ur de tre kollapsade storbankernas ruiner. Sedan dess har Arion banki privatiserats och ägs nu av olika fonder och bolag. Staten har dock indirekt intressen i banken eftersom både Íslandsbanki och Landsbanki har minoritetsposter i Arion banki.

Íslandsbanki är i dag helt och hållet statligt ägd medan staten kontrollerar 98,2 procent av aktierna i Landsbanki. Det utländska intresset för att köpa in sig i Íslandsbanki har hittills varit svagt.

Regeringens mål är alltjämt att sälja hela innehavet i Íslandsbanki. Planen är däremot att behålla 34 till 40 procent av aktierna i Landsbanki.

Frågan om ägarskapet delar islänningarna. Det är 36,8 procent som inte vill att dagens ägarsituation inte ska förändras. Ytterligare 16,5 procent anser att det statliga ägandet ska växa. Men det är också 34,8 procent som tycker att staten bör minska sitt ägande.

Det är ganska få som vill se radikala förändringar. Bara 6,9 procent uppger att staten ska köpa samtliga aktier i bankerna - vilket alltså i praktiken innebär ett förstatligande. Och endast 5,1 procent förespråkar att staten ska sälja ut hela innehavet - och således privatisera dem fullt ut.

Så ser det ut bland dem som faktiskt tog ställning till frågan. Men det är många som inte har någon uppfattning om bankernas framtid. Hela 27 procent av deltagarna uppgav till exempel att de inte hade någon åsikt om hur staten skulle hantera ägandet.

Färre flyg till Akureyri, Egilsstaðir och Ísafjörður

Air Iceland Connect bantar trafiken till Akureyri, Egilsstaðir och Ísafjörður i vinter. Dessutom säljer bolaget två av sex flygplan. Nedskärningarna är en konsekvens av att allt färre reser med inrikesflyget på Island. Air Iceland Connect har sedan länge svårt att få trafiken att gå runt på grund av det minskande antalet passagerare.

Svårigheter med ekonomin och överkapacitet har de senaste åren varit något som kännetecknat Air Iceland Connect. Bolaget - som ägs av Icelandair - flyger till Akureyri, Egilsstaðir och Ísafjörður från Reykjavík samt till flera destinationer på Grönland.

I Air Iceland Connects flotta finns i dag tre Bombardier Q200 som tar 37 passagerare och tre Bombardier Q400 som tar 76 passagerare. Eftersom alla inte behövs för trafiken inom Island och till Grönland har de periodvis i stället använts av Icelandair för utrikesflyg på kortare sträckor. Bolaget har nu bestämt sig för att sälja ett plan av varje typ.

Försäljningen ska förbättra ekonomin. Men Air Iceland Connect bantar också trafiken. Mellan oktober och maj har bolaget flugit mellan Akureyri och Keflavík. Den linjen läggs ned helt och trafiken kommer inte att återupptas i höst.

Det blir även förändringar på flygen från Reykjavík till Ísafjörður och Egilsstaðir i vinter. Från november till februari blir det bara en tur mellan Reykjavík och Ísafjörður på tisdagar och onsdagar i stället för två. På tisdagar och onsdagar i vinter blir det två avgångar mellan Reykjavík och Egilsstaðir i stället för tre.

Inga uppsägningar av anställda görs på grund av försäljningen av två flygplan och av den bantade trafiken.

Air Iceland Connect har dessutom höjt priserna för olika tjänster. Ett incheckat bagage kostar nu 3 200 isländska kronor mot 1 600 kronor tidigare.

Även Ernir skär ned på trafiken av samma skäl. Flygbolaget minskar antalet avgångar från Reykjavík till Húsavík och Västmannaöarna.

Dagens citat

"De är mycket nöjda och vi får reaktioner om hur mycket ro och lugn det är på platsen och människor som kommer hit i tio minuter, en halvtimme eller en timme stannar här och går omkring på gårdsplanen, de känner platsens helighet och det är uppmuntrande för oss. Då gör vi något rätt."

Kristján Björnsson, biskop i Skálholt, i Vísir om de turister som besöker kyrkan i Skálholt - läs mer här.

Nasa förbereder uppdrag till Mars på Island

Nästa år lyfter en ny expedition mot Mars. Nasa förbereder nu uppdraget på Island. På Lambahraun vid Langjökulls rötter testas en motoriserad farkost av ungefär samma typ som ska användas på Mars. Forskare undersöker bland annat hur den kamerautrustning som ska ge Nasa underlag till kartor fungerar.

Anledningen till att Nasa väljer Island för förberedelserna är att mineralsammansättningen är mycket lik den som finns på Mars. Forskarna kommer även att återvända nästa sommar för att fortsätta förberedelserna.

Ovan kan du se ett reportage från AFP om testerna.

Vesturverk väntar - och konfrontationen vid Seljanes dröjer

Vägarbetena vid Seljanes skjuts på framtiden. I stället fortsätter Vesturverk förberedelserna för vattenkraftverket vid Hvalá i Ófeigsfjörður. Flera av markägarna i Seljanes motsätter sig planerna och vill stoppa bygget. De hävdar dessutom att Vesturverk inte har rätt att bredda vägen. Beskedet från bolaget innebär att en öppen konfrontation med markägarna dröjer.

Efter att ha börjat bredda vägen vid Eyri i Ingólfsfjörður har vägarbetarna nu snart kommit fram till Seljanes. Här motsätter sig en flera av markägarna att Vesturverk breddar vägen. De vill också stoppa det planerade vattenkraftverket vid Hvalá.

De senaste veckorna har markägare angripit såväl kommunen Árneshreppur - som gett tillstånd till arbetena - som Vesturverk - som breddar och förbättrar vägen fram till Hvalá. Vid fastighetsgränsen har det satts upp en skylt som säger att alla arbeten som genomförs utan markägarnas tillstånd är otillåtna. De har också hotat Vesturverk med att ringa polisen.

Även Vesturverk har hotat med polisen. Bolaget anser sig ha alla nödvändiga tillstånd för vägarbetena. Birna Lárusdóttir, informationsansvarig vid Vesturverk, säger till Vísir att bolaget inte kommer att acceptera att markägare försöker förhindra arbetet:

"Om någon försöker stoppa vägarbetena så kommer vi att stänga av maskinerna och kalla på polis om det behövs. Vi tänker inte ge oss in i några konflikter."

Nu väljer Vesturverk ändå att skjuta upp vägarbetena vid Seljanes. I ett pressmeddelande skriver bolaget att de i stället fortsätter fram till Ófeigsfjörður. Där kommer de att arbeta under de närmaste dagarna. Utöver att bredda och förbättra vägen kommer de även att förbereda för en bro över Hvalá. Bland annat ska ett fundament för bron gjutas.

Samtidigt uppger Vesturverk att de har rätten på sin sida. Bolaget har tagit över ansvaret för underhållet från Vegagerðin. Alla arbeten som utförs sker inom ramarna för de tillstånd som utfärdats.

De markägare som motsätter sig kraftverket anser i stället att Vegagerðin aldrig fått ta över vägen. Därför har myndigheten inte heller lov att överlåta underhållet till Vesturverk. Dessutom hävdar de att kommunens detaljplan är olaglig.

Guðmundur Arngrímsson, talesperson för kraftverksmotståndarna på Seljanes, säger i Fréttablaðið att de har vägen under övervakning så att inte Vesturverk kan påbörja jobbet utan att någon upptäcker det:

"Om entreprenören HS Orka och Vesturverk, som är tillståndsinnehavare, tänker sig ge sig in på Seljanes mark så kommer vi att förhindra det på ena eller andra sättet."

Vesturverks beslut betyder att arbetena vid Seljanes försenas någon vecka. Inom den närmaste tiden kommer dessutom den första dispyten om det planerade kraftverket avgöras vid Héraðsdómur Reykjavíkur. En majoritet av ägarna av Drangavík - en av de fastigheter som berörs av bygget - vill att tillståndet ska ogiltigförklaras.

Ägarna av Drangavík hävdar att de efter undersökningar förstått att deras egen fastighet är mycket större. Den skulle bland annat sträcka sig över delar av det område som Vesturverk tänker använda för kraftverket. Därför vill de att domstolen återkallar tillståndet.

Héraðsdómur Reykjavíkur har gått med på att expressbehandla tvisten. Än så länge är det oklart när avgörandet kommer. Och oavsett vilken sida som vinner den första striden återstår sannolikt åtskilliga turer med överklaganden innan det finns ett definitivt beslut i frågan.

Här kan du läsa mer om turerna kring det planerade kraftverket vid Hvalá.

Mike Pence till Island för att diskutera hotet från Ryssland

Mike Pence besöker Island den 4 september. Målet med resan för USA:s vicepresident är att diskutera Islands strategiska läge och Natos insatser för att motverka den ryska aktiviteten i Nordatlanten. Han planerar även att diskutera handelsfrågor. Det framgår i ett pressmeddelande från Vita huset.

Nyligen bekräftade utrikesminister Guðlaugur Þór Þórðarson att USA:s vicepresident Mike Pence planerade en resa till Island. Han beskrev det som en möjlighet att diskutera samarbeten när det gäller investeringar och handel.

Guðlaugur Þór Þórðarson talade inte om besöket som ett led i USA:s växande militära intresse för Island. Ändå var det så många tolkade nyheten. För första gången sedan Nato-basen i Keflavík stängdes 2006 lägger USA och Nato nu stora summor på att bygga ut kapaciteten för flygplan och trupper.

Flera oppositionspolitiker har ifrågasatt motivet bakom besöket och undrat om regeringen försöker dölja att det primära syftet är att stärka det militära samarbetet. Guðmundur Andri Thorsson, alltingsledamot för Socialdemokraterna, skrev på Facebook att det var särskilt olämpligt eftersom Mike Pence är "en kristen extremist" som bekämpar rättigheter för kvinnor och hbtq-personer.

Logi Már Einarsson, ledare för Socialdemokraterna, undrar även han på Facebook hur det kommer sig att Guðlaugur Þór Þórðarson inte nämnde att det finns militära motiv till Mike Pences besök. Han har också vänt sig till utrikesministern för att få en rapport om bakgrunden till besöket.

Men Guðlaugur Þór Þórðarson säger till RÚV att han inte har försökt dölja något. I stället har han valt att lyfta fram handelsfrågorna. Att Island och USA diskuterar säkerhetspolitiska frågor betraktar han som en självklarhet som inte behöver påpekas.

Två av de tre regeringspartierna - Självständighetspartiet och Framstegspartiet - anser att det är självklart att Island ska stanna kvar i Nato. Men Gröna vänstern - det tredje regeringspartiet - tycker att Island ska lämna Nato. För att kunna bilda koalition med de två övriga partierna har Gröna vänstern valt att inte frågan under denna mandatperiod.

Rósa Björk Brynjólfsdóttir, en av de alltingsledamöter som inte ställde sig bakom Gröna vänsterns val att bilda regering med Självständighetspartiet och Framstegspartiet, säger till RÚV att Nato-frågan är svår att hantera för partiet.

Enligt pressmeddelandet från Vita huset kommer Mike Pence både att diskutera handelsfrågor och det säkerhetspolitiska läget i regionen:

"On September 4, the Vice President will visit Iceland, where he will highlight Iceland’s strategic importance in the Arctic, NATO’s efforts to counter Russian aggression in the region, and opportunities to expand mutual trade and investment."

Innan Mike Pence återvänder till USA besöker han först Storbritannien och därefter Irland.

Här kan du läsa mer om Mike Pences resa till Island.

Dagens citat

"According to current trends, all glaciers in Iceland will disappear in the next 200 years. So the plaque for Ok could be the first of 400 in Iceland alone. The glacier Snæfellsjökull, where Jules Verne began his Journey to the Centre of the Earth, is likely to be gone in the next 30 years and that will be a significant loss. This glacier is for Iceland what Fuji is for Japan."

Andri Snær Magnason skriver i The Guardian om den isländska glaciären Okjökulls försvinnande - läs mer här.

Miljardär bekostar forskning om isländsk lax

Jim Ratcliffe äger över 1 procent av Island och har skaffat sig kontrollen över några av landets mest attraktiva älvar för laxfiske. Nu lägger den brittiske miljardären 80 miljoner isländska kronor på forskning om den vilda laxen. Han finansierar två doktorandtjänster där syftet är att bidra till att skydda laxen.

De senaste åren har Jim Ratcliffe köpt ett stort antal fastigheter på nordöstra Island. Över 1 procent av landets yta är nu i hans ägo. Att en enda person - som dessutom inte bor på Island - kan köpa så mycket mark har blivit en politisk fråga. Regeringen vill nu begränsa markägandet för personer som inte själva bor på ägorna.

Genom markköpen har Jim Ratcliffe skaffat sig kontroll över flera av nordöstra Islands mest attraktiva laxälvar. Ägarbytena betyder i regel att de som tidigare fiskat i älven inte längre får fortsätta. För bönder som har fiskerättigheter innebär det ett avsevärt bortfall av intäkter.

Jim Ratcliffe hävdar att hans enda syfte med markköpen är att skydda laxen. Nu har han kommit överens med Hafrannsóknastofnun om en plan för att studera den isländska laxen. Han kommer att betala för två doktorandtjänster - en vid Háskóli Íslands och en vid Imperial College i London. Kostnaden är 80 miljoner isländska kronor.

Fiskeklubben Strengur ingår också i samarbetet. Jim Ratcliffe har också bekostat laxtrappor Hafralónsá, Hofsá och Miðfjarðará. De nya trapporna ska hjälpa laxen att sprida sig längre upp i älvarna och därmed förbättra livsvillkoren.

Här kan du läsa mer om Jim Ratcliffes markköp.

Klagar på fortkörning och rattfylleri på Hrísey

På Hrísey finns bara en mil av bilvägar. Men det är tillräckligt för att många öbor ska oroa sig över fortkörning och bilister som sätter sig vid ratten efter att ha druckit alkohol eller att ha använt narkotika. Ledamöterna i kvartersrådet har vänt sig till polisen. Det finns dock inga planer från polisen på att göra mer än utryckningar till Hrísey.

Hrísey i Eyjafjörður hade vid årsskiftet 167 invånare. Det är dock betydligt fler som är folkbokförda på ön än som faktiskt är bofasta. Under vintrarna är öborna omkring 100 till antalet. Under sommarmånaderna blir de tillfälligt betydligt fler eftersom många hus på ön används som sommarstugor.

Trots de korta avstånden är det ganska många som har bil på Hrísey. Att transportera en bil till ön är inte heller det lättaste. Från Dalvík går det en gång i veckan en färja som har kapacitet att ta med bilar. Den båt som seglar varannan timme från Árskógssandur är ingen fordonsfärja.

Det finns dock inte så många vägar att köra på. Från öns sydligaste punkt till den nordligaste gården där bilvägen upphör är avståndet ungefär sex kilometer. Totalt finns ungefär en mil väg på Hrísey.

Ändå är det många öbor som oroar sig över trafiken på Hrísey. I kvartersrådet diskuterades nyligen vissa bilisters beteende vid ratten.

Missnöjet gäller personer som struntar i hastighetsbegränsningen på 30 kilometer i timmen i kärnbebyggelsen. Dessutom ska det inte vara helt ovanligt att vissa tar bilen fast de är påverkade av alkohol eller andra droger.

Den som kör rattfull kan vara ganska säker på att inte haffas av polisen. Det finns ingen fast polis på ön. Inte heller brukar poliser ta färjan över från fastlandet för att genomföra nykterhetskontroller. I regel är det bara utryckningar som får polisen att ta sig till Hrísey.

Ledamöterna i kvartersrådet har fått klagomål från en rad invånare. De har i sin tur vänt sig till polisen i Akureyri och Dalvík. Där klagade de på att polisen inte ingrep för att få stopp på de bilister som struntar i lagar och regler.

Klagomålen på att polisen inte är synlig på Hrísey ledde inte till några direkta åtgärder. Polisen har inga planer på någon regelbunden bemanning på ön.

Här kan du läsa mer om Hrísey.

Nytt beteende när grindvalar är nära isländska kusten

Först strandade 50 grindvalar vid Löngufjörur på Snæfellsnes. Sedan strandade lika många vid Garður. De senaste åren har allt fler grindvalar kommit in på grunt vatten. Biologen Edda Elísabet Magnúsdóttir säger till RÚV att det nya beteendet behöver undersökas. Sverrir Daníel Halldórsson vid Hafrannsóknastofnun säger i Fréttablaðið att valskådningsbåtar kan förvärra problemen.

De senaste åren har det blivit allt vanligare att grindvalar kommer nära den isländska kusten. Vid flera tillfällen har ett stort antal grindvalar simmat in i Kolgrafafjörður på norra Snæfellsnes. Då har räddningstjänsten med hjälp av båtar lyckats driva ut dem på djupare vatten.

Nyligen upptäcktes 50 döda grindvalar på Löngufjörur på södra Snæfellsnes. Djuren hade troligen legat på stranden i två till tre veckor innan de påträffades. Myndigheterna har inga planer på att bärga kropparna. Flera juvelerare ska ha visat intresse för att ta hand om tänderna från de döda djuren.

Strax därpå var det minst 13 grindvalar som simmade in i hamnen i Keflavík. Här simmade de ut till havs samtidigt som räddningstjänsten började anlända med båtar för att driva bort dem från hamnen.

Därefter dröjde det inte länge förrän mellan 50 och 60 grindvalar strandade vid Garður. Under en hel natt kämpade räddningsarbetare för att hålla djuren vid liv i väntan på flod. Det var totalt fjorton djur som dog. De övriga kunde räddas.

Nästa gång var det åter Löngufjörur som var aktuellt. Nu var det enligt Morgunblaðið en grindval som hade fastnat när den kommit för nära stranden. Personer som var på stranden kunde hjälpa djuret att komma loss. Efter första försöket simmade grindvalen upp på stranden på nytt. Men när den dragits loss ytterligare en gång simmade den längre ut till havs.

Vid Vogar har grindvalar strandat vid tre tillfällen de senaste veckorna. Det har bara rört sig om ett djur åt gången. Vid ett av tillfällena kunde räddningstjänsten undsätta djuret, skriver Morgunblaðið.

Ett hundratal grindvalar uppehöll sig nyligen utanför Ólafsvík på norra Snæfellsnes. I den hårda vinden var det fyra djur som strandade. Räddningstjänsten lyckades få loss alla utom en. Flera räddningsarbetare var enligt Vísir också bekymrade över de turister som försökte undsätta djuren eftersom de själva utsatte sig för stora risker.

Edda Elísabet Magnúsdóttir, forskare i biologi vid Háskóli Íslands med inriktning på valar, säger till RÚV att det nya beteendet behöver undersökas. Grindvalar lever till havs på stora djup. Men de senaste åren har de alltså dykt upp i grunda vatten nära kusten. Det tyder enligt Edda Magnúsdóttir på att arten påverkas av förändringar i miljön som stigande havstemperaturer:

"Vi kan presentera troliga teorier och det är som sagt födan som mycket sannolikt får styra. Det är en möjlighet att de håller på att ändra valet av föda eller att de har blivit mer opportunister eftersom vi vet att grindvalen kan jaga makrill men det är inte dess huvudföda. Omkring 90 procent av dess föda är bläckfisk, men vi vet att där i hamnen i Keflavík har det funnits gott om makrill och det kan ha varit det som den jagat."

Att grindvalen jagar föda närmare land gör att den hamnar på grundare vatten. Där är förutsättningarna för att kommunicera och navigera sämre. Då kan den hamna i knipa när flod övergår till ebb - vilket troligen var vad som hände på Löngufjörur.

De allt högre temperaturerna i Atlanten kan enligt Gísli Víkingsson, valexpert vid Hafrannsóknastofnun, vara en förklaring. Han säger i Morgunblaðið att grindvalar i sig inte påverkas av de stigande temperaturerna. Men det gör de djur som grindvalen lever på. Det kan vara ett skäl till att de blir allt vanligare runt Island.

Turism och resande kan också spela in. Gísli Víkingsson anser att det är troligt att många strandningar som tidigare hade förblivit okända nu upptäcks eftersom allt fler rör sig över allt större delar av landet.

Sverrir Daníel Halldórsson, biolog vid Hafrannsóknastofnun, säger i Fréttablaðið att valskådningsbåtar kan ha negativ inverkan på djuren och bidra till att de hamnar vilse. När kaptenerna ombord båtarna får syn på valar seglar de i regel alla mot samma mål:

"Jag fick veta om just den här valflocken inne i bukten för några dagar sedan och då var visst valskådningen rätt påflugen mot flocken. Upp till sex båtar var runt flocken samtidigt. Det är frågan om det också har inverkan."

Rannveig Grétarsdóttir, talesperson för branschorganisationen Sam­tök hvala­skoðun­ar­fyr­ir­tækja, dömer ut teorin om att valskådningsbåtar skulle kunna bidra till att grindvalar strandar. Hon säger i Morgunblaðið att båtar visserligen närmat sig den flock som strandade men att det inte skett på ett sådant sätt att djuren blir rädda.

Inte heller Edda Elísabet Magnúsdóttir tror på teorin. Hon skriver på Facebook att det inte finns några bevis för att valskådningsbåtar skulle kunna få grindvalar att stranda. Valars möjligheter att kommunicera i havet försämras när fartyg är i närheten. Det finns dock inget som säger att de även skulle förlora orienteringsförmågan.

Ändå vill Edda Elísabet Magnúsdóttir införa strängare regler när det gäller grindvalar. En film som RÚV fått tillgång till visar hur ett antal valskådningsbåtar följer en grindvalsflock. Hon säger till RÚV att djuren kan påverkas negativt om de har båtar efter sig under en längre tid.

Sam­tök hvala­skoðun­ar­fyr­ir­tækja krävde dessutom att Hafrannsóknastofnun skulle dementera Sverrir Daníel Halldórssons uttalanden. Generaldirektören Sigurður Guðjónsson säger till Vísir att det inte finns något skäl att agera. Sverrir Daníel Halldórsson talade om tänkbara orsaker och teorier kan inte dras tillbaka bara för att branschen inte gillar dem.

Här kan du läsa mer om grindvalarna i Keflavík och här mer om grindvalarna på Löngufjörur.

Dagens citat

"Nu tänker Islands regering välkomna Mike Pence, tala artigt med honom om handelssamarbete och därmed utveckla banden till USA. Alla sådana planer är ren och skär missaktning mot hbtq-samhället på Island. Vi kommer inte att tiga still om att han bjuds välkommen hit till landet. Inte en chans."

Þorbjörg Þorvaldsdóttir, ordförande för hbtq-organisationen Samtökin 78, skriver i Fréttablaðið att det planerade besöket av USA:s vicepresident Mike Pence innebär att regeringen bjuder in en person som motsätter sig rättigheter för hbtq-personer - läs mer här.

Så smälte Okjökull mellan 1986 och 2019

On August 18, 2019, scientists will be among those who gather for a memorial atop Ok volcano in west-central #Iceland. The deceased being remembered is Okjökull—a once-iconic #glacier that was declared dead in 2014. https://t.co/IbwDha54cB #NASA #Landsat pic.twitter.com/pSFD08UohO

— NASA Earth (@NASAEarth) 12 augusti 2019

För fem år sedan ansåg glaciologen Oddur Sigurðsson att Okjökull inte längre kunde kallas en glaciär. Istäcket hade slutat att röra sig på grund av sin egen tyngd. Och det var då mindre än en kvadratkilometer stort och som mest 15 meter tjockt.

Okjökull har beskrivits som den första isländska glaciären som försvunnit på grund av klimatförändringar. I dag talas det därför i regel om fjället Ok i stället för glaciären Okjökull. Söndagen den 18 augusti bestiger bland annat Oddur Sigurðsson och författaren Andri Snær Magnason Ok för att avtäcka ett minnesmärke av den forna glaciären på toppen.

Ovan kan du se en film från Nasa som visar hur avsmältningen fick Ok att krympa mellan 1986 och 2019 och här kan du läsa mer om ceremonin på Oks topp.

Två veckor kvar till slutstriden om ny energipolitik

Om två veckor samlas alltinget för att diskutera och rösta om införandet av EU:s tredje energipolitiska program. Och Centerpartiet lovar att respektera den överenskommelse som gjordes före sommaren om att allt ska klaras av på tre dagar. Samtidigt är Självständighetspartiet på väg att köra över många gräsrötter i frågan.

Genom att ockupera alltingets talarstol genom ständiga anföranden och repliker lyckades Centerpartiet förhindra en votering om EU:s tredje politiska program före sommaren. Före uppehållet kom partierna i alltinget den 18 juni överens om att debattera frågan den 28 och 29 augusti. Själva voteringen sker den 2 september.

Centerpartiet investerade all sin politiska prestige i motståndet mot införandet. De senaste månaderna har partiet också vuxit i opinionen på Självständighetspartiets bekostnad. Bland partiets gräsrötter är det många som är emot förslaget.

Motståndarna hävdar att det energipolitiska programmet innebär att Island förlorar kontrollen över energitillgångar till EU. De hävdar dessutom att Island kan tvingas att ansluta sig till den europeiska energimarknaden genom en undervattenskabel till Storbritannien.

Det här är tolkningar av regelverket som de flesta experter underkänner. Det finns inga krav på någon undervattenskabel. Och så länge som Island inte är förbundet med den europeiska energimarknaden kan EU:s regelverk inte tvinga fram några åtgärder.

Självständighetspartiets ledning håller nu möten över hela landet för att vinna över de gräsrötter som tvivlar. En namninsamling pågår just nu för att tvinga fram en omröstning bland medlemmarna. Den är dock bara rådgivande - och partiledaren Bjarni Benediktsson har redan meddelat att ett nej i omröstningen inte kommer att få partiledningen att ändra sig.

Han har också riktat hård kritik mot Centerpartiet. Bjarni Benediktsson satt tidigare i samma regering som Sigmundur Davíð Gunnlaugsson och Gunnar Bragi Sveinsson som då representerade Framstegspartiet. Han har anklagat dem för att sprida mängder av felaktigheter om regelverket.

Bjarni Benediktsson har också påpekat att ingen av dem då motsatte sig införandet trots att förberedelserna för att införliva regelverket påbörjades när Gunnar Bragi Sveinsson var utrikesminister. I flera promemorior från den tiden sägs dessutom att regelverket inte står i strid med grundlagen och att inga EU-beslut blir tvingande för Island - vilket Centerpartiet hävdar i dag.

Under sommaren har Gunnar Bragi Sveinsson också fått nej från majoriteten i utrikesnämnden om att ta fram en rapport om konsekvenserna av EU:s fjärde energipolitiska paket.

Bara två veckor återstår alltså till slutstriden om förslaget. Efter Centerpartiets agerande under våren är det många som i tysthet har undrat om partiet faktiskt ska respektera överenskommelsen om att klara av frågan på tre dagar.

Gruppledarna för de åtta partierna i alltinget träffades i går. Där fick de beskedet att Centerpartiet står fast vid överenskommelsen. Debatten ska pågå mellan 10.30 och 20.00 den 28 och 29 augusti. Den första dagen debatteras själva energipaketet. Dagen därpå diskuteras tre förslag med koppling till energipolitiken. Och den 2 september ska alltinget alltså rösta i frågan.

Centerpartiets ledare Sigmundur Davíð Gunnlaugsson säger till Vísir att han räknar med att frågan avgörs under dessa tre dagar. Partiet har inga planer på att svika överenskommelsen. Däremot hoppas han på att Självständighetspartiet ska lyssna på de gräsrötter som motsätter sig förslaget. Han hoppas också på att presidenten Guðni Th. Jóhannesson ska göra något för att stoppa införandet.

Här kan du läsa mer om turerna kring energipolitiken.

40 isländska kommuner kan försvinna till 2026

Redan inför kommunalvalet 2022 kan 14 isländska kommuner tvingas gå ihop med grannar. Och till valet 2026 är det ytterligare 26 kommuner som måste förenas med grannkommuner. Blir kommun- och kommunikationsminister Sigurður Ingi Jóhannssons planer verklighet återstår då bara 30 av dagens 72 kommuner.

Kommun- och kommunikationsminister Sigurður Ingi Jóhannsson har redan deklarerat att regeringen anser att isländska kommuner ska ha minst 1 000 invånare. Han vill införa en sådan gräns eftersom han anser att många mindre kommuner är dyra i drift och har svårt att fullgöra sina skyldigheter gentemot invånarna.

Mellan 1961 och 2011 fanns en bestämmelse i lagen om att kommuner måste ha minst 50 invånare. Annars kunde de tvingas till samgåenden. Nu vill Sigurður Ingi Jóhannsson sätta en gräns på 1 000 invånare. Han anser att ett sådant beslut inte hotar den rätt till kommunalt självbestämmande som finns inskriven i grundlagen.

Målet är - enligt ett underlag som offentliggjordes i går - att gränsen på 1 000 invånare ska gälla efter kommunalvalet våren 2026. Men redan i samband med valet 2022 ska det införas en miniminivå på 250 invånare.

I dag är det fjorton isländska kommuner som har färre än 250 invånare. Om förslaget får majoritet i alltinget måste de alltså gå ihop med grannar redan till nästa val.

För vissa av dessa kommuner räcker det inte att gå ihop med en kommun. Árneshreppur - som är Islands minsta kommun med 40 invånare - är granne med Kaldrananeshreppur som har 103 invånare. För att komma över gränsen måste de vända sig till mer avlägsna Strandabyggð eller Ísafjarðarbær.

Ytterligare 26 kommuner har mellan 250 och 1 000 invånare. De måste alltså gå ihop med andra kommuner till 2026.

Island har i dag 72 kommuner. Om förslaget blir verklighet minskar antalet till 30 kommuner. I de 40 kommuner som ser ut att försvinna bor knappt 5 procent av landets befolkning.

Det är i dag bara sju kommuner som har fler än 10 000 invånare. Dessutom kommer Árborg sannolikt att spräcka den gränsen under året. Den genomsnittliga kommunen har 4 958 invånare - men om jätten Reykjavík med 128 793 invånare räknas bort sjunker snittet till 3 214 personer.

På sikt räknar Sigurður Ingi Jóhannsson med stora samordningsvinster. Vägen dit kommer dock att kosta en hel del. Regeringen kan öronmärka upp till 15 miljarder isländska kronor för att driva igenom reformen. Pengarna ska fördelas till kommunerna genom en kommunal utjämningsfond. Den ska tas i bruk redan under nästa år.

Här kan du läsa mer om den planerade kommunreformen.

Dagens citat

"Internationell rätt bröts mycket grovt. ... Vi såg gränser förändras med vapenmakt vilket vi inte har sett sedan andra världskrigets dagar. ... Ingen näringsgren - eller åtminstone väldigt få - är lika beroende av att internationell rätt respekteras som fisket. Det går inte att ta det här ur sitt sammanhang. Alla tjänar på att internationell rätt upprätthålls och i synnerhet de som är minst."

Utrikesminister Guðlaugur Þór Þórðarson i Vísir om de motsanktioner som Ryssland för fyra år sedan införde mot bland annat import av fisk från Island till följd av regeringens stöd till EU:s sanktioner efter inmarschen på Krim - läs mer här.

Turist rasar mot regnbågsflagga i Hallgrímskirkja

Regnbågsflaggan på kortrappan i Hallgrímskirkja blev för mycket för en amerikansk turist. Han ifrågasatte flaggan och hävdade att budskapet inte var förenligt med Jesus syn på livet. När kyrkvärden svarade att Jesus visst skulle ställa sig bakom budskapet anklagade turisten kyrkan för att inte vara kristen.

Pridefestivalen Hinsegin dagar kulminerar på lördag med paraden i centrala Reykjavík. Under firandet finns regnbågsflaggor på en mängd byggnader. En av dem är Hallgrímskirkja. Där finns en regnbågsflagga på kortrappan.

Hallgrímskirkja berättar på Facebook om hur en amerikansk turist i söndags vände sig till en kyrkvärd. Han undrade varför regnbågsflaggan fanns i kyrkan. Kyrkvärden svarade att Guds kärlek gäller alla oavsett sexuell läggning eller andra egenskaper.

Turisten höll inte med och hävdade att Jesus skulle ha protesterat mot flaggan. Kyrkvärden höll inte med. Turisten valde då att lämna Hallgrímskirkja genom att ropa att kyrkan inte var kristen och att de inblandade borde skämmas.

Hallgrímskirkja skriver att kyrkan omfamnar "mångfald och livets färgrikedom".

Staten köper isländsk ödefjord för att värna naturen

Staten utnyttjar förköpsrätten för Hellisfjörður på östra Island. Beslutet innebär att den tyske affärsmannen Sven Jacobi inte får köpa fastigheten. Han hade planer för såväl fiskodling som hamnbygge i fjorden. Hellisfjörður har varit obebodd sedan 1952. Staten köper fastigheten för att värna naturen.

Förra sommaren bestämde sig Sigurjón Sighvatsson för att sälja Hellisfjörður på östra Island. Han hade då ägt fastigheten sedan 2000. I februari i år stod det klart att den tyske affärsmannen Sven Jacobi skulle köpa Hellisfjörður. Då presenterade han också sina planer för marken för kommunpolitikerna i Fjarðabyggð.

Sven Jacobi grundade och äger Neo Advertising, ett företag som arbetar med reklam i offentliga miljöer i fem länder. Då ville han inte kommentera köpet av den 1 900 hektar stora fastigheten. Sedan dess har dock en rad detaljer läckt ut.

Affären skulle genomföras genom bolaget Vatnsstein. Det bolaget skulle enligt registreringen syssla med fiskodling. Planen var att bygga en hamn i Hellisfjörður och att börja med fiskodling i Hellisfjarðará. Fiskodlingen skulle i sin tur kunna utgöra en grundval för turism till fjorden.

Hellisfjörður har varit obebodd sedan 1952 då den sista året runt-boende flyttade från fjorden. Det enda huset i fjorden är ett sommarhus som byggdes 1970. Där finns också lämningar från en norsk valfångststation som lades ned 1913.

Som fastighet är Hellisfjörður på många sätt unik. Det går ingen väg till fjorden. Att vandra eller att rida är enda landvägarna till Hellisfjörður. Det finns inte heller någon hamn - men det går att lägga till med båt och vada i land. Det har inte dragits någon el till fjorden.

Fastigheten omfattar hela Hellisfjörður. Den som äger marken har alltså inga andra grannar i fjorden. Dessutom är grannfjorden Viðfjörður också obebodd.

Nu väljer staten att på inrådan av miljödepartementet utnyttja förköpsrätten. Den möjligheten finns eftersom delar av fastigheten finns på listan över naturskyddsområden. Priset blir 40 miljoner isländska kronor.

Skälet till köpet är att Hellisfjörður betraktas som en speciell fastighet med stora naturvärden som bör skyddas. Där finns sällsynta växter och natur som i ytterst liten utsträckning har påverkats av människan. Därför anses det vara viktigt att naturen får fortsätta att utvecklas utan mänsklig inverkan. Fiskodling och turism hade inte gått att förena med dessa intressen.

Även Fjarðabyggð motsatte sig fiskodlingen. Kommunen ansåg att Hellisfjörður var ett naturparadis som borde klassas som ett naturreservat. Om fastigheten skulle användas för turism borde det ske i större harmoni med naturen än genom fiskodling.

Här kan du läsa mer om Hellisfjörður.

Regeringen vill att kommuner ska ha minst 1 000 invånare

En kommun ska ha minst tusen invånare. Och för att nå dit ska småkommunerna få stöd för att gå ihop. Det skriver kommunminister Sigurður Ingi Jóhannsson i Fréttablaðið. Målet är att skapa färre och större kommuner som kan ge invånarna bättre service. Över hälften av Islands kommuner påverkas av förslaget.

Island har i dag 72 kommuner. Störst är Reykjavík som vid årsskiftet hade 128 793 invånare. Minst är Árneshreppur med 40 invånare. Över hälften av kommunerna har färre än tusen invånare. Och en tredjedel har mindre än 500 invånare.

De senaste åren har allt fler uppgifter flyttats från staten till kommunerna. Trots samarbeten mellan kommuner har många mindre kommuner svårt att leva upp till alla skyldigheter. Att kommunallagen föreskriver att fullmäktige ska bestå av minst fem ledamöter kan också vara ett bekymmer. I Árneshreppur sitter alltså var åttonde invånare i fullmäktige.

Någon kommunreform har inte genomförts på länge. I stället har de regeringar som styrt Island de senaste årtiondena strävat efter frivilliga samgåenden. En rad mindre kommuner har också gått ihop.

Ytterligare samgåenden kan vara på väg. Den 26 oktober i år folkomröstar invånarna i Borgarfjarðarhreppur, Fljótsdalshérað, Seyðisfjarðarkaupstaður och Djúpavogshreppur om att gå ihop. Om en majoritet i alla fyra kommunerna röstar ja är samgåendet ett faktum. Om någon kommun säger nej kan de övriga ändå gå ihop om minst två tredjedelar röstar ja.

Storkommunen har arbetsnamnet Sveitarfélagið Austurland. Den nya kommunen skulle få omkring 5 000 invånare och bli den till ytan största i landet.

Flera andra samgåenden kan bli verklighet. Planer finns på olika ställen på norra och västra Island. Om samtliga skulle genomföras minskar antalet till omkring 60.

Nu vill regeringen skynda på utvecklingen. Kommun- och kommunikationsminister Sigurður Ingi Jóhannsson skriver i en debattartikel i Fréttablaðið att regeringen vill skapa förutsättningar för starka och bärkraftiga kommuner. Samtidigt som kommunernas rätt till självbestämmande ska värnas måste också invånarnas rätt till service garanteras.

Sigurður Ingi Jóhannsson nämner ingen nedre gräns i Fréttablaðið. I underlaget till förslaget framgår dock att varje kommun ska ha minst tusen invånare. Han skriver att mindre kommuner än så knappast kan betraktas som bärkraftiga.

Tanken är alltjämt att kommunerna ska ta initiativ till samgåenden. Genom att klubba en nedre gräns ska regeringen kunna agera mot småkommuner som inte vill gå ihop med grannkommuner för att nå miniminivån. Regeringen får alltså åter makten att tvinga fram sammanslagningar.

Samgåenden är ofta kostsamma eftersom de kräver en hel del förberedelser. Sigurður Ingi Jóhannsson skriver att regeringen ska öronmärka bidrag till de kostnader som faller på kommunerna vid samgåenden.

Här kan du läsa mer om planerade sammanslagningar av kommuner.

Dagens citat

"Det är det som jag tycker är svårt. Jag förstår inte riktigt vad jag gjorde mot de här människorna. Enda förklaringen som jag fick är att jag hade så stor övertygelseförmåga och en alltingsledamot klagade på att jag använde den även mot alltingsledamöterna."

Birgitta Jónsdóttir, grundare av Piratpartiet som nyligen röstades bort från en plats i partiets förtroenderåd efter hård kritik från pirater i alltingsgruppen, i Mannlíf om kritiken mot henne - läs mer här.

Turister omedvetna om riskerna - badar på Reynisfjara

Reynisfjara väster om Vík í Mýrdal är en av Islands farligaste stränder. De lömska vågorna på den långgrunda stranden har inte bara fått många turister att tro att det är riskfritt att gå ut i vattnet. Åtskilliga har också gett sig ut för att bada i Atlanten.

Guiden Birkir Örn Fanndal Kárason blev nyligen vittne till hur en kvinna tog med sig en pojke ut i vattnet. Han säger till Vísir att han alltid avråder de turister som är med på hans turer från att gå nära vågorna. Efter att kvinnan kommit upp ur vattnet berättade han för henne om farorna på Reynisfjara. Hon sade sig inte ha sett några varningsskyltar. Hon kände inte heller till att flera besökare som dragits med ut av vågorna drunknat.



En annan guide fick nyligen syn på hur en man gav sig ut i vågorna för att bada. Han hade svårt att ta sig upp på stranden igen när han väl kommit ut i vattnet. Guiden säger till Vísir att flera andra turister ville följa i mannens spår och ge sig ut för att bada.

Här kan du läsa mer om turister som utsätter sig för livsfara på Island.

Steg närmare tunnel mellan Egilsstaðir och Seyðisfjörður

En tunnel mellan Egilsstaðir och Seyðisfjörður är mest prioriterat på östra Island. Den slutsatsen väntas kommun- och kommunikationsminister Sigurður Ingi Jóhannsson presentera för regeringen i veckan. Om bygget blir verklighet blir den 13,4 kilometer långa tunneln inte bara den längsta i landet. Det betyder också att tunnlar till Mjóifjörður och Norðfjörður får vänta.

I över fyrtio år har invånarna i Seyðisfjörður kämpat för en pålitligare förbindelse till Egilsstaðir. Vägen över Fjarðarheiði går på nästan 600 meters höjd. Under vinterhalvåret är den inte sällan oframkomlig på grund av oväder.

Just nu samlar kommuninvånare in underskrifter till stöd för en tunnel under Fjarðarheiði. Målet med namninsamlingen är att få regeringen att tidigarelägga bygget.

För lokalbefolkningen handlar det inte bara om förbindelserna med övriga Island. Färjan Norröna från Färöarna seglar till Seyðisfjörður hela året med turister. Det är dock inte ovanligt att väderförhållandena på Fjarðarheiði håller bussarna kvar i Seyðisfjörður. Därför har rederiet Smyril Line hotat med att i stället segla till en annan hamn på östkusten.

Men det ser ut som att väntan på en tunnel kan vara över för invånarna i Seyðisfjörður. En särskild nämnd har på uppdrag av kommun- och kommunikationsminister Sigurður Ingi Jóhannsson utrett frågan. Han väntas enligt RÚV presentera resultatet för regeringen i veckan.

Nämnden kommer att förorda en tunnel mellan Seyðisfjörður och Egilsstaðir under Fjarðarheiði. Tunneln blir 13,4 kilometer lång - vilket skulle göra den till den i särklass längsta tunneln på Island. Prislappen beräknas till 25 miljarder isländska kronor.

Om Sigurður Ingi Jóhannsson följer rekommendationen betyder det samtidigt att andra tunnlar i regionen får vänta. Ett annat alternativ som finns med i diskussionerna är en tredelad tunnel som förbinder Mjóifjörður, Seyðisfjörður och Norðfjörður med centralorten Neskaupstaður.

En tredelad tunnel skulle bygga bort de flesta problemen med höghöjdsvägar på östra Island. Vägen till Mjóifjörður - där det bara bor omkring 15 personer under vintrarna - är i regel oframkomlig under vinterhalvåret. Med en tredelad tunnel under Mjóifjarðarheiði skulle invånarna få nio kilometer till ringvägen i Fagridalur nära Egilsstaðir.

I den tredelade tunneln ingår en 5,5 kilometer lång tunnel mellan Seyðisfjörður och Mjóifjörður och en 6 kilometer lång tunnel mellan Norðfjörður och Mjóifjörður. Invånarna i Seyðisfjörður får alltså närmare till Egilsstaðir genom det alternativ som nämnden förespråkar.

För Mjóifjörður innebär beskedet att isoleringen under vintern inte bryts. Och för Norðfjörður betyder valet att avståndet till Egilsstaðir inte kommer att krympa inom de närmaste åren. Dessutom försvinner inte vägen genom Fagridalur - ett område där vädret kan vara besvärligt under vintern.

Aðalheiður Borgþórsdóttir, kommunchef i Seyðisfjörður, säger till Vísir att hon ännu inte informerats om nämndens slutsatser. Hon hoppas nu att tunnelbygget blir av så snart som möjligt.

Här kan du läsa mer om planerna för tunnlar på östra Island.

Konflikt om kraftverk vid Hvalá kan eskalera i veckan

Striden om det planerade vattenkraftverket vid Hvalá kan eskalera i veckan. Då väntas vägarbetarna nå fram till Seljanes - och där är en majoritet av fastighetsägarna emot planerna. Om vägarbetarna börjar bredda vägen på deras mark tänker de ringa polisen. Men det tänker också Vesturverk göra om bolaget hindras från att utföra arbetet.

Det planerade vattenkraftverket vid Hvalá i Árneshreppur. har utvecklats till en strid där olika värderingar ställs mot varandra. Tonläget mellan motståndare och anhängare blir allt skarpare. Konflikten präglar dessutom i allt större utsträckning livet i Árneshreppur.

Árneshreppur är Islands minsta kommun med 40 invånare. Under vintern är kommunen ofta isolerad från omvärlden eftersom den enda vägen inte hålls öppen. Bland de bofasta är det många som hoppas att kraftverksbygget ska förbättra infrastrukturen i form av bland annat bättre vägar och övergång till trefas i stället för enfas när det gäller elektricitet.

Motståndarna anser att stora naturvärden offras utan några garantier för bättre energiförsörjning i regionen eller andra förbättringar. Där är det en utbredd uppfattning att de enda som kommer att tjäna på kraftverket i Árneshreppur är de fastighetsägare som hyr ut vattenrättigheterna till Vesturverk, det bolag som bygger kraftverket.

Kommunfullmäktige i Árneshreppur har sagt ja till en rad förberedelser. Det har däremot inte tagit ställning till kraftverket i sig. I den första etappen ges bland annat klartecken till olika undersökningar och förbättringar av väg 649. Vägen börjar i Norðurfjörður och passerar Eyri vid Ingólfsfjörður och slutar vid Hvalá vid Ófeigsfjörður.

Tidigare i somras började Vesturverks entreprenörer att bredda vägen. Fram till Eyri är det en grusväg som är fyra meter bred och framkomlig för personbilar. Sträckan mellan Eyri och Hvalá är mycket grov och stenig. Där finns också ett vadställe vid Húsá som kan vara problematiskt för fyrhjulsdrivna fordon som inte har mycket hög markfrigång.

För att arbetsfordon ska kunna komma fram till Hvalá har Vesturverk fått tillstånd att bredda vägen och göra den upp till tolv meter bred. På en rad ställen har de inte bara breddat vägen utan dessutom lagt rör för att få bort vatten från vägbanan.

Nu närmar sig vägarbetarna Seljanes. Och vid fastighetsgränsen kan konflikten eskalera. En majoritet av fastighetsägarna är emot kraftverksbygget och har överklagat olika beslut i processen. Det har också vissa av ägarna av Drangar och Drangavík också gjort.

En majoritet av ägarna av Seljanes hävdar att Vegagerðin - det isländska vägverket - inte äger vägen. Därför kan myndigheten inte heller överlåta ansvaret för underhållet av vägen till Vesturverk. Och därför anser de att inga arbeten kan utföras utan deras tillstånd.

Det här håller inte Vegagerðin med om. Myndigheten skriver i ett pressmeddelande att väg 649 har ingått i det allmänna vägnätet sedan 2004. Det var Vegagerðin som byggde vägen fram till Eyri. Därifrån fanns det en led till Ófeigsfjörður som hålls öppen av kommunen. Under 2003 och 2004 bekostade Vegagerðin underhåll för 2,4 miljoner isländska kronor.

Vegagerðin skriver i ett annat pressmeddelande att det inte är myndigheten som ansvarar för de arbeten som nu pågår. Inget pekar dock på att besluten som godkänner vägarbetena inte skulle ha fattats på ett korrekt sätt. Att det inte skett någon förhandling med markägarna är enligt Vegagerðin normalt. Myndigheten - och i förlängningen staten - betraktas som ägare och väghållare utan att sådana överenskommelser görs.

Samtidigt som ordkriget trappas upp i takt med att grävmaskinerna närmar sig Seljanes vittnar också flera kommuninvånare om hur konflikten påverkar vardagen. Kommunalrådet Eva Sigurbjörnsdóttir säger i Morgunblaðið att hon numera låser dörren om nätterna. Själv driver hon också Hótel Djúpavík. Fréttablaðið rapporterade att några få motståndare uppmanat andra till att skriva negativa recensioner om hotellet för att förstöra för Eva Sigurbjörnsdóttir och hennes familj.

Konflikten präglar också hur olika händelser tolkas. Nyligen berättades det i en grupp på Facebook om hur någon rispat fönster som skulle användas till renoveringen av Finnbogastaðaskóli. Den som skrev inlägget påpekade att arbetena inte hade någon koppling till Vesturverk. Och när band och pinnar som Minjastofnun använt för att märka ut fornminnen försvunnit beskrev Bæjarins Besta det som att motståndarnas vandalisering nu börjat. Senare visade det sig att det troligen var får som varit i farten.

Ursprungligen var planen att använda jord från ett brott i Norðurfjörður till förbättringarna av vägen. Det visade sig dock vara svårt för Vesturverk att transportera jorden på den smala vägen förbi Eyri - inte minst eftersom de gamla fabriksbyggnader som finns intill vägen riskerade att skadas. Kommunfullmäktige gav i stället klartecken till att öppna ett gammalt brott i Ingólfsfjörður. Från motståndarnas sida beskrevs beslutet som ännu ett bevis på att kommunpolitikerna står på bolagets sida.

När vägarbetena når fram till Seljanes har ägarna hotat med att ringa polisen eftersom de hävdar att alla arbeten som görs utan deras godkännande är olagliga. Vesturverk har också sagt att de tänker ringa polisen om vägarbetarna stoppas eftersom de har alla nödvändiga tillstånd.

Flera av kraftverksmotståndarna har sagt att de är beredda att göra vad som krävs för att förhindra att kraftverket blir verklighet. Vesturverk har svarat med att passagen genom Seljanes inte är nödvändig. Det finns andra sätt - antingen till lands eller till sjöss - att transportera utrustning till Ófeigsfjörður.

Sedan tidigare finns en annan strid om fastighetsgränserna där motståndare gör gällande att kraftverksområdet ligger på deras mark - vilket skulle ge dem möjlighet att stoppa planerna. Den tvisten kommer sannolikt att avgöras i domstol.

Nyligen vände sig motståndare till Nátt­úru­fræðistofn­un Íslands med ett annat krav för att stoppa förberedelserna. På tre platser i närheten av Hvalá har de funnit unika fossiler från trädstammar. Det ska röra sig om omkring tio miljoner år gamla lämningar då området var vulkaniskt. De hävdar att fossilerna riskerar att förstöras om planerna för kraftverket får fortskrida. Nátt­úru­fræðistofn­un Íslands ska undersöka lämningarna i veckan.

Här kan du läsa mer om turerna kring planerna för kraftverksbygget.