torsdag 15 november 2018

Nytt isländskt miljöparti kan utmana Gröna vänstern

Gröna vänstern ansåg det vara självklart att riva upp förbudet mot laxodlingar i Arnarfjörður. Nu vill miljöorganisationen Landvernd få Eftas tillsynsmyndighet ESA att ogiltigförklara den lag som regeringen instiftade för att odlingarna skulle kunna fortsätta. Och i kulisserna pågår diskussioner om att grunda ett nytt miljöparti.

Att gå i koalition med Självständighetspartiet och Framstegspartiet var ett beslut som delade Gröna vänstern. Partiet har av tradition en vänsterinriktad landsbygdsfalang och en grön storstadsfalang. Och för storstadsväljarna har Självständighetspartiet alltid varit den politiska huvudmotståndaren. När det gäller landsbygdsfrågor har partierna mer gemensamt.

Sedan regeringen tillträdde för snart ett år sedan har stödet för Gröna vänstern nästan halverats. Om inte opinionssiffrorna vänder kan Katrín Jakobsdóttir stå inför sin första stora utmaning som partiledare sedan hon övertog ordförandeskapet 2013.

Både bland väljare och medlemmar finns ett utbrett missnöje med Gröna vänsterns agerande i regeringsställning. Många anser att partiet har gått med på för många och för svåra kompromisser för att inte riskera koalitionens framtid.

Missnöjet är väl känt inom partiledningen. Gröna vänstern har lanserat en webbplats enbart för att lyfta fram politiska framgångar. Partiet har också gett Gallup uppdraget att undersöka hur väljarna ser på den politik som Gröna vänstern bedrivit i regeringsställning det senaste året.

Tidigare i höstas rev en överklagandenämnd upp tillstånden för Fjarðalax och Arctic Sea att ha laxodlingar i Arnarfjörður. Tillstånden hade inte föregåtts av tillräckliga miljöprövningar. Plötsligt stod bägge odlingarna inför ett till synes oundvikligt nedläggningsbeslut.

Men regeringen räddade företagen. Fiskeminister Kristján Þór Júlíusson tog fram en lag som gav honom möjlighet att ge tillfälliga tillstånd i tio månader. De kan dessutom förlängas i ytterligare tio månader. Totalt fick alltså Fjarðalax och Arctic Sea en frist på tjugo månader.

Mängder av lax har redan smitit från odlingarna i Arnarfjörður och spridit sig till älvar långt bort. På sikt kan de utgöra ett direkt hot mot den vilda laxen.

Gröna vänstern stod alltså bakom regeringens linje om att runda överklagandenämndens beslut med syftet om att genom nya lagar kunna göra laxodlingarna permanenta. Frågan delar partiets storstads- och glesbygdsväljare. I glesbygd anser många att de jobb som odlingarna skapar är nödvändiga för bygdens framtid. I städerna är det åtskilliga som befarar att odlingarna kommer att ha förödande konsekvenser för miljö och natur.

Kristján Þór Júlíusson delade ut två tillfälliga tillstånd den 5 november. Nu väljer alltså miljöorganisationen Landvernd enligt ett pressmeddelande att ta saken till ESA, Eftas tillsynsmyndighet.

Enligt Landvernd är agerandet lagvidrigt. Island har genom internationella överenskommelser förbundit sig till en process som gör beslut möjliga att överklaga. Det går inte i det här fallet. Dessutom drevs lagändringen igenom så snabbt att Landvernd och andra inte hann lämna synpunkter på förslaget. Vidare hävdar Landvernd att regeringen har inkräktat på överklagandenämndens självbestämmande.

Auður Anna Magnúsdóttir, vd för Landvernd, säger till RÚV att många är förvånade över att Gröna vänstern inte försökte stoppa lagen. Partiets agerande har skapat ett missnöje som nu gör att det har börjat föras diskussioner om att grunda ett nytt miljöparti på Island:
"Det är en del sonderingar i gång men jag vet inte om det blir något av det."
Om Island får ett nytt grönt parti är syftet klart. I så fall handlar det enligt Auður Anna Magnúsdóttir om att få upp miljöfrågorna på dagordningen och att sätta press på de övriga partierna.

Gröna vänstern har de senaste åren varit det enda isländska partiet som haft en tydlig miljöprofil. Islandsrörelsen bildades 2007 som ett miljöparti till höger om den politiska mitten. I alltingsvalet samma år fick partiet 3,3 procent och nådde därmed inte femprocentsspärren. Inför valet 2009 var inte utsikterna bättre. Islandsrörelsen valde i stället att ansluta sig till Socialdemokraterna.

Höger-gröna var ett annat kortlivat initiativ som aldrig var i närheten av ta mandat i alltinget. Här rörde det sig om en ideologisk blandning av nyliberalism, nationalism och miljöhänsyn. När partiet lades ned 2016 var det genom en anslutning till främlingsfientliga Isländska folkfronten.

Här kan du läsa mer om turerna kring laxodlingarna i Arnarfjörður.

Dagens citat

"Jag tror definitivt att Icelandair vet det. De behöver tillmötesgå sina kunder och kan inte börja utsätta oss för ocker på nytt. Det finns i så fall nog av flygbolag som kan utöka sin marknadsandel här."

Brynhildur Pétursdóttir, vd för Neytendasamtöknin, säger i RÚV att hon inte tror att Icelandairs köp av Wow Air behöver leda till dramatiskt höjda biljettpriser - läs mer här.

onsdag 14 november 2018

Får går på vårdcentral i Eskifjörður


Tre oväntade gäster dök upp på vårdcentralen i Eskifjörður i måndags. En tacka och två lamm traskade förbi alla vårdköer och klev in när de automatiska dörrarna öppnade sig. Turismföretagaren Sævar Guðjónsson berättar i Austurfrétt att fåren gäckat alla som försökt fånga dem de senaste månaderna - och en av dem vrickade foten och hamnade just på vårdcentralen i ett misslyckat försök.

Sævar Guðjónsson lyckades fånga fåren på film när han passerade vårdcentralen. Austurfrétt har dessutom en bild tagen av Guðrún Margrét Björnsdóttir. Den visar hur de tränger ihop sig i ett hörn i ett utrymme innanför entrédörrarna.

Han säger i Austurfrétt att han var på väg till Reyðarfjörður för ett möte när han fick syn på fåren från vägen. Sævar Guðjónsson lyckades precis få upp mobiltelefonen innan de passerade dörrarna:
"Jag trodde knappt mina ögon när jag såg dem storma in. ... De här fåren har retat folk hela hösten. Det har gjorts några försök att få tag på dem men utan framgång. Dessutom vrickade en som skulle fånga in dem foten när han följde efter dem och hamnade på vårdcentralen, så allt detta är halvt komiskt."
Facebook skämtar Sævar Guðjónsson om att fåren kanske kom för att titta till den man som vrickat foten i jakten på dem.

Konstgjord gejser i Reykjavík kan vakna till våren

I sex år har den konstgjorda gejsern Strókur slumrat. Men till våren hoppas Gunnar Gunnarsson, vd för Perla norðursins, att den ska få nytt liv. Att väcka den har dock visat sig vara svårare än väntat. Den behöver nämligen kokande vatten för att eruptera. Och det gör processen både komplicerad och dyr, skriver Morgunblaðið.

Sommaren 1991 invigdes Perlan i Reykjavík. Byggnadens arkitektur och läget på Öskjuhlíð gjorde Perlan till en av stadens främsta landmärken. Den vilar på sex tankar som rymmer 24 miljoner liter varmvatten.

Sju år senare byggde det kommunala energibolaget Orkuveita Reykjavíkur en konstgjord gejser utanför Perlan. Gejsern fick namnet Strókur och skapades med de riktiga gejsrarna Strokkur och Geysir som förebild.

Strókur var - tillsammans med en annan konstgjord gejser inomhus - en av de attraktioner som lockade besökare till Perlan. Men 2012 stoppade kommunen vattentillförseln. Kommunen hade då köpt byggnaden av Orkuveita Reykjavíkur som då befann sig i djup ekonomisk kris. Kommunen ansåg helt enkelt att Strókur var för dyr i drift.

Sedan dess har inte mycket hänt. Kommunpolitiker har vid olika tillfällen talat om att väcka liv i Strókur, men diskussionerna blev aldrig verklighet.

Nu finns Perla norðursins, en utställning om bland annat natur och norrsken, i byggnaden. Gunnar Gunnarsson, bolagets vd, säger i Morgunblaðið att han vill återuppväcka Strókur. Men precis som för kommunen är det inte helt enkelt att ordna detta:
"Problemet är att vi behöver kokande hett vatten för att kunna driva denna gejser."
Perla norðursins hade förhoppningar om att kunna starta Strókur på nytt redan under 2018. Den tidsplanen höll inte. Nu hoppas Gunnar Gunnarsson enligt Morgunblaðið i stället att det ska kunna bli nypremiär strax efter årsskiftet:
"Jag siktar på att låta den eruptera före våren."
Här kan du läsa mer om Strókur.

Kräver erkännande av turkiskt folkmord på armenier

Erkänn det turkiska folkmordet på upp till 1,5 miljoner armenier som pågick mellan 1915 och 1917. Det kräver elva alltingsledamöter i en motion. Det är fjärde gången som ett liknande förslag läggs fram - men det är första gången som så många politiker står bakom det. Ett skäl till att erkänna folkmordet är enligt undertecknarna att bidra till att förhindra liknande händelser i framtiden.

Allt fler länder erkänner det turkiska folkmordet på armenier mellan 1915 och 1917. Det exakta antalet offer är inte känt. Mellan 600 000 och 1 500 000 armenier dödades under en tid då förföljelserna kulminerade.

Folkmordet var inte starten på övergreppen. När armenier 1894 gjorde uppror mot det turkiska styret blev reaktionerna våldsamma. Tiotusentals människor dödades - bland annat på grund av deras religiösa tro.

Allt fler länder och institutioner har de senaste åren erkänt folkmordet. Reaktionerna från Turkiet har varje gång varit mycket skarpa. Turkiet har bland annat kallat hem ambassadörer i protest mot sådana beslut.

För fjärde gången läggs nu ett förslag i alltinget om att erkänna folkmordet. Första gången var våren 2012. Då var förhoppningen om att erkännandet skulle genomföras senast 2015 - alltså hundra år efter startskottet för dödandet.

Men förslaget fick inte majoritet i alltinget. Det undertecknades av tre medlemmar från Rörelsen och två politiska vildar. En av dem var Margrét Tryggvadóttir som då representerade Rörelsen. I dag är hon ersättare i alltinget för Socialdemokraterna. Hon är den första undertecknaren av förslaget.

Den här gången är det elva alltingsledamöter som ställt sig bakom förslaget. Det är det högsta någonsin.

I motionen skriver de att det är viktigt att minnas offren. Och det görs enligt politikerna bäst om de hedras genom ett erkännande av folkmordet. Det turkiska agerandet under konflikten beskrivs i förslaget som ett brott mot mänskligheten.

Men det handlar inte bara om ett symboliskt erkännande. Undertecknarna anser att förslaget har relevans även i dag. De skriver i motionen att Adolf Hitler inför andra världskrigets start talade om just folkmordet på armenier.

Han tog avsaknaden av ett ingripande från världssamfundet som ett tecken på att han själv skulle kunna genomföra och rättfärdiga något liknande. Och han skulle kunna göra det utan att riskera kritik.

Undertecknarna kommer från Socialdemokraterna, Piratpartiet, Renässans och Gröna vänstern.

Här kan du läsa mer om det första förslaget att erkänna folkmordet.

Dagens citat

"Jag är inte säker på att detta köp blir av när man har tittat på läget hos Wow. ... Situationen där är säkerligen mycket allvarlig så jag tror att vissa svagheter kan uppenbara sig så detta är inte alls avgjort. Valet som man uppenbarligen har ställts inför att antingen går bolaget i konkurs eller så köper Icelandair det."

Benedikt Jóhannesson, tidigare finansminister och grundare av Renässans, i RÚV om Icelandairs köp av konkurshotade konkurrenten Wow Air - läs mer här.

tisdag 13 november 2018

Prognos för norrsken på Island på ny hemsida

Allt fler turister reser till Island med en förhoppning om att få uppleva norrsken. För att det ska vara möjligt behöver förutsättningarna vara rätt. Även när aktiviteten är stor går det bara att se norrskenet när det inte är mulet. En ny hemsida vill guida både turister och reseledare till de bästa chanserna att få se norrsken.

Sæv­ar Helgi Braga­son, Ró­bert Helgi Braga­son ochAníta Haf­dís Björns­dótt­ir står bakom hemsidan Aurora Forecast. Själva håller de på med bland annat astronomi och meteorologi. En av dem är dessutom norrskensguide.

Syftet med den nya hemsidan är att kunna erbjuda uppdaterade norrskensprognoser. Dessa prognoser ska visa vägen till de platser och de tidpunkter då sannolikheten för att få uppleva norrsken är som störst. För att det ska vara möjligt krävs rätt kombination av aktivitet och en åtminstone någorlunda molnfri himmel.

När aktiviteten är stark och himlen är fri från moln kan norrsken ibland även ses inne i städerna. Men bäst förutsättningar har den som lämnar städernas ljus bakom sig och beger sig till platser på landsbygden där det saknas gatubelysning.

Sedan tidigare erbjuder även Veðurstofa Íslands en norrskensprognos.

Renässans växer till Islands tredje största parti

Renässans är för första gången det tredje största partiet på Island. I den senaste opinionsmätningen från Gallup ökar partiet till 10,8 procent - vilket är Renässans högsta siffra på två år. Samtidigt stärker Självständighetspartiet positionen som störst i landet. Självständighetspartiet går framåt medan tvåan Socialdemokraterna backar.

I den senaste opinionsmätningen från Gallup är förändringarna små. Men den befäster det politiska läge som varit rådande de senaste månaderna. Fyra av åtta partier i alltinget - Gröna vänstern, Centerpartiet, Renässans och Piratpartiet - samlar alla omkring 10 procent av väljarna. Styrkeförhållandena har på sistone varit ovanligt jämna.

Självständighetspartiet behåller och stärker positionen som Islands största parti. Nu har partiet stöd av 25,8 procent av väljarna, en uppgång med 1,2 procentenheter jämfört med den mätning som gjordes för en månad sedan.

Avståndet ned till tvåan Socialdemokraterna växer. Socialdemokraterna backar till 17 procent, en nedgång med 2,3 procentenheter. Siffran är dock den fjärde högsta i år.

För första gången är nu Renässans Islands tredje största parti. Det handlar dock inte om någon kraftig framgång i opinionen - utan i stället är det traditionellt större partier som Gröna vänstern och Piratpartiet som ligger på förhållandevis låga nivåer.

Renässans får 10,8 procent, en ökning med 0,1 procentenheter. Så stort har stödet för partiet inte varit på två år.

Ytterligare tre partier har stöd av lite drygt 10 procent av väljarkåren. Gröna vänstern ökar med 0,3 procentenheter till 10,6 procent. Även Piratpartiet får 10,6 procent, en tillbakagång med 0,9 procentenheter. Centerpartiet åtnjuter nu det starkaste stödet hos Gallup någonsin. Partiet ökar med 0,5 procentenheter till 10,3 procent.

Framstegspartiet sjönk i förra mätningen till 6,6 procent - partiets sämsta siffra hos Gallup sedan mätningarna började 2004. Nu bryter Framstegspartiet den negativa trenden och ökar med 0,6 procentenheter till 7,2 procent.

För femte månaden i följd klarar Folkets parti femprocentsspärren till alltinget. Partiet får 6,2 procent, en uppgång med 0,3 procentenheter. Det är den högsta noteringen på ett år.

Stödet för regeringen var i förra mätningen det lägsta sedan den tillträdde för snart ett år sedan. Nu är det något fler som säger sig stödja koalitionen mellan Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet. Det är 49,8 procent som står bakom regeringen, en uppgång med 1,2 procentenheter.

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

Staten vinner juridisk tvist om glaciärlagunen Jökulsárlón

Jökulsárlón tillhör isländska staten. Det är innebörden i en dom från Hæstiréttur Íslands som sätter punkt för en mångårig tvist både om ägarskapet och servicen vid en av landets populäraste turistattraktioner. Domstolen fastslår att staten utnyttjade sin förköpsrätt innan fristen hade löpt ut. Förlorare i tvisten är det privata bolaget Fögrusalir.

I juli 2017 meddelade dåvarande miljöministern Björt Ólafsdóttir att Jökulsárlón skulle införlivas i nationalparken Vatnajökull. Därmed skulle nationalparken sträcka sig från landets högsta punkt - toppen Hvannadalshnjúkur 2 110 meter över havet - till den lägsta - den 284 meter djupa Jökulsárlón - och från glaciär till hav.

Men Fögrusalir välkomnade inte steget. Juristen Hróbjartur Jónatansson kallade i RÚV beslutet för "rent maktmissbruk". I Morgunblaðið beskrev han det som "en brutal åtgärd" från statens sida.

Skälet till Fögrusalirs missnöje med beslutet var en pågående tvist om Fell, den fastighet där en stor del av glaciärlagunen Jökulsárlón ingår. Björt Ólafsdóttirs besked kom innan tvisten var slutgiltigt avgjord.

Det finns stora ekonomiska intressen i Jökulsárlón. Med omkring 700 000 besökare om året är glaciärlagunen av av Islands populäraste turistattraktioner. Den service som finns i dag är dock bara anpassad efter 200 000 besökare. Här finns det alltså möjlighet att investera.

Redan innan tvisten mellan staten och Fögrusalir bröt ut var fastigheten Fell skäl till juridiska dispyter. Kommunen Hornafjörður klubbade för flera år sedan en ny detaljplan för området. Den möjliggör utbyggnad av servicen vid Jökulsárlón.

Utbyggnaden strandade dock på ett splittrat ägande och en uthyrning med ensamrätt till ett bolag. Eftersom ägarsituationen bedömdes som olöslig såldes fastigheten på auktion i november 2016. Då betalade Fögrusalir 1,52 miljarder isländska kronor för Fell.

Fögrusalir fick den 4 november 2016 besked om att bolaget lagt det högsta budet. Samma dag informerades staten om att den hade fem dagar på sig att använda sin förköpsrätt enligt fastighetslagen. Staten ansåg dock att det var naturvårdslagen som skulle tillämpas - och där är fristen 60 dagar.

Sysselmannen gick på statens linje och förlängde fristen. Reglerna tolkades som att fristen skulle börja gälla den 11 november, den dag då Fögrusalir betalade för köpet.

Därefter dröjde det till den 8 januari 2017 innan regeringen meddelade att staten tänkte använda sin förköpsrätt. Fögrusalir ansåg att fristen hade löpt ut. Bolaget hävdade att den började löpa redan den 4 november 2016. Regeringen ansåg i stället att den skulle räknas från den 11 november.

Staten fick rätt när affären prövades i Héraðsdómur Suðurlands. Fögrusalir överklagade till Hæstiréttur Íslands. Även där fick staten rätt. Domstolen anser att det är de tidsramar som anges i naturvårdslagen som ska gälla och att fristen ska räknas från den dag då köpet gick igenom, alltså den 11 november 2016.

Domen innebär att staten utnyttjade sin förköpsrätt i tid. Fastigheten Fell tillhör alltså isländska staten. Hela fastigheten - inklusive Jökulsárlón - ingår därmed alltjämt i nationalparken Vatnajökull. Prislappen blir 1,52 miljarder isländska kronor.

Fögrusalir ska stå för rättegångskostnader på 1 miljon isländska kronor.

Här kan du läsa mer om striden om Jökulsárlón och här kan du läsa domen i sin helhet.

Dagens citat

"Södra Island är ett storslaget område men enligt min mening har det nått bristningsgränsen. Turisterna har blivit för många och om antalet ökar ytterligare så kommer det att förstöra upplevelsen för gästerna. Det behöver vidtas åtgärder för att styra turisterna in i andra delar av landet, till exempel Västfjordarna och östra Island."

Hotellföretagaren Björn Nygaard Kers i DV om turismens utveckling på Island.

måndag 12 november 2018

Över 75 000 besökare till vulkankratern Grábrók

Över 75 000 personer har besökt vulkankratern Grábrók på västra Island under det senaste året. Det visar statistik från Umhverfisstofnun som nu har börjat räkna antalet besökare. Grábrók bildades under ett vulkanutbrott för omkring 3 400 år sedan. Trappor finns upp till den 170 meter höga kratern.

För ett år sedan installerade Umhverfisstofnun en räknare vid Grábrók för att kunna föra statistik över antalet besökare. Från den 6 november 2017 och ett år framåt var det 75 185 personer som besökte Grábrók. Det är första gången som det görs en liknande kartläggning.

Även om det i regel bara talas om Grábrók finns tre olika vulkankratrar i området. Den största är den 170 meter höga Stóra-Grábrók som ofta kallas enbart Grábrók. Här finns trappor upp till toppen. Dessutom finns de betydligt mindre Litla-Grábrók och Grábrókarfell. Litla-Grábrók har nu nästan försvunnit.

Området fridlystes 1962. De tre vulkankratrarna bildades under ett utbrott som rasade för omkring 3 400 år sedan. De ingår i ett vulkaniskt system som sträcker sig långt västerut ut på Snæfellsnes.

Ny väg över Veiðileysuháls dröjer minst fyra år till

För tio år sedan kom det första löftet om en helårsväg över Veiðileysuháls. Nästa löfte från politikerna i alltinget var att vägen skulle stå klar i år. Men några pengar blev det inte den gången heller. Nu finns planer på en ny väg över passet med byggstart 2022. Frågan är då hur många personer som fortfarande kommer att bo kvar i Árneshreppur.

Árneshreppur i Västfjordarna är Islands mest ensligt belägna kommun. Där den asfalterade vägen tar slut vid Bjarnarfjörður är det åtta mil på slingrande och dålig grusväg fram till kommunens hjärta i Norðurfjörður.

I dagsläget är det bara ett fyrtiotal personer som är folkbokförda i Árneshreppur. Många av dem bor dessutom inte i kommunen hela året. I vinter kommer det att vara färre än 20 personer som bor i kommunen. Det är det lägsta antalet sedan regionen befolkades under sent 800-tal och tidigt 900-tal.

Utflyttningen från kommunen har egentligen pågått ända sedan sillen försvann på 1940-talet. Och sedan sillfabriken i Djúpavík stängde 1954 har det inte funnits någon större arbetsgivare i kommunen. Sysselsättningen har de senaste årtiondena dominerats av fårbönder och några enstaka fiskare.

Ändå är befolkningskrisen nu allvarligare än någonsin tidigare. För första gången finns stora frågetecken för kommunens framtid. Många av dem som flyttar från Árneshreppur gör det för att de anser att förutsättningarna för att stanna är för dåliga. I år har den enda butiken i kommunen stängt. Dessutom har skolan lagts ned eftersom det bara fanns en elev kvar.

Förhoppningar finns om att någon ska öppna en butik på nytt till sommaren. I vinter får invånarna klara sig utan någon dagligvaruhandel. De närmaste livsmedelsbutikerna ligger i Hólmavík och Drangsnes. När någon har vägarna förbi brukar de ta upp beställningar från andra kommuninvånare genom Facebook.

Kommunikationerna har länge varit en nyckelfråga. Under vinterhalvåret är ofta invånarna avskurna från omvärlden eftersom den enda landvägen till kommunen är oframkomlig. Den plogas - om det inte är för mycket snö - bara två gånger i veckan. Ofta är det laviner som stänger vägen. Och från 5 januari till 20 mars plogas den inte alls.

Innan finanskraschen drabbade Island hösten 2008 fanns det löften om både bättre snöröjning och en ny väg över Veiðileysuháls, den sträcka som är mest utsatt och oftast snöar igen. Men det belopp som utlovades 2008 frös inne 2009 när krisen kommit och mängder av planerade infrastruktursatsningar frös inne.

I infrastrukturplanen för 2015 till 2018 utlovades 700 miljoner isländska kronor till Veiðileysuháls. Pengarna skulle ha kommit 2016. Men infrastrukturplanen var inte finansierad och löftet sveks ännu en gång.

Nu har alltinget klubbat ännu en ofinansierad infrastrukturplan. Där sägs det att ett vägbygge vid Veiðileysuháls ska komma i gång 2022.

Kommuninvånarna har gång på gång protesterat mot att ständigt bli bortprioriterade. Nyligen skickade kommunfullmäktige ett brev till kommunikationsminister Sigurður Ingi Jóhannsson. Än så länge har inte det resulterat i någon kursändring i vägfrågan från regeringens sida.

Kommunalrådet Eva Sigurbjörnsdóttir säger till Vísir att de bristande kommunikationerna har varit avgörande för den negativa befolkningsutvecklingen. Med en ordentlig väg hade barnfamiljer kunnat bo kvar i Árneshreppur:
"Veiðileysuháls har behandlats styvmoderligt och aldrig fått det som utlovats. ... Det är som en kalldusch för alla dessa människor. Vi hoppas alltid. Vi förlorade en mängd unga människor år 2016 bara på grund av kommunikationerna. Det står helt klart. Det var tre unga bönder som flyttade härifrån 2016 och två av dem hade barn. Det är en sorgeprocess som vi fortfarande inte har tagit oss ur. ... Detta är bara sorgligt. Man mister liksom modet. Det är ett helt bedrövligt budskap från myndigheterna."
Här kan du läsa mer om utflyttningen från Árneshreppur.

Vill sluta kalla politiker i alltinget för högt ärade

Att tilltala alltingsledamöter med háttvirtur þingmaður och ministrar med hæstvirtur ráðherra är föråldrat och verklighetsfrämmande. Det hävdar fem socialdemokrater och piratpartister i en motion. De vill därför slopa traditionen om att tilltala ministrar och ledamöter som högt ärade. Men alla kollegor i alltinget håller inte med.

Redan hösten 2010 slutade Rörelsens Margrét Tryggvadóttir att använda tilltalen háttvirtur þingmaður och hæstvirtur ráðherra. Hon motiverade valet med att hon förlorat förtroendet för politikerna i alltinget. Därför kunde hon inte längre tilltala dem som högt ärade.

Tre år senare var det Piratpartiets Jón Þór Ólafsson som gjorde myteri mot tilltalsnormerna. Inte heller han ansåg att politikerna i alltinget hade gjort sig förtjänt av att beskrivas som högt ärade. I stället använde han sig av herra, frú och fröken.

Nu är Margrét Tryggvadóttir ersättare i alltinget för Socialdemokraterna. Tillsammans med två partikamrater och två piratpartister står hon bakom ett förslag om att skrota de traditionella tilltalsformerna. Hon vill alltså att alltinget formellt ska förpassa dem till historien.

I förslaget skriver de att tilltalsformerna háttvirtur þingmaður och hæstvirtur ráðherra bara är konvention. De finns inte i någon lag. De vill alltså inte riva upp den lag som säger att den som står i talarstolen ska vända sig till talmannen. Den som talar om en annan ledamot ska nämna den vid namn.

Även i framtiden vill de att den som har ordet ska vända sig till talmannen. Andra ledamöter nämns vid namn. Det kan också talas om dem i tredje person.

De skriver i förslaget att de isländska traditionerna inte har någon motsvarighet i något annat nordiskt land. Där finns inga normer som säger att ledamöter och ministrar ska tilltalas som högt ärade.

Att tilltala politiker som högt ärade är enligt de fem förslagsställarna inte förenligt med dagens samhälle. Tilltalet är en rest från en tid då människor tillmättes olika värde efter social ställning. Inget säger att politikerna i alltinget på något sätt skulle vara förtjänt av ett sådant tilltal än andra yrkesgrupper.

Dessutom anser de att det är främmande för vanliga medborgare att politiker ska tilltalas som högt ärade. Tilltalet i sig kan innebära att uppfattningen om att många politiker saknar verklighetsförankring växer sig starkare. Det finns också exempel på att högt ärade använts i motsatt betydelse för att helt enkelt ironisera över folkvalda.

Men det är tveksamt om förslaget kommer att få majoritet. Tidigare försök att förändra tilltalsnormerna har inte varit framgångsrika.

Det kommer också annan kritik mot förslaget. Brynjar Níelsson, alltingsledamot för Självständighetspartiet, undrar om ersättaren Margrét Tryggvadóttir inte borde ha bättre saker att ägna sig åt när hon är i alltinget. Han dömer dessutom ut Piratpartiet som teknokrater. Hannes Hólmsteinn Gissurarson, professor i statsvetenskap vid Háskóli Íslands och självständighetspartist, anser att det är lämpligt om förändringarna bara skulle gälla Piratpartiet och Socialdemokraterna. Han anser att det finns skäl till att inte tilltala just dessa partiers ledamöter som högt ärade.

Här kan du läsa mer om debatten om tilltalsnormer i alltinget.

Dagens citat

"Varför har inte alltinget stadfäst den nya grundlagen? Förklaringen är uppenbar. För många alltingsledamöter livnär sig på diskriminering i fiskekvotsystemet och i valkretsindelningen, diskriminering och därav följande brott mot mänskliga rättigheter som den nya grundlagen ska kontrollera. För många alltingsledamöter livnär sig på hemlighetsmakeri och därav följande korruption. Folket i landet har till exempel inte tillgång till information om bankers (avskrivna) lån till politiker. För många alltingsledamöter pekar utan att blinka finger åt demokratin."

Þorvaldur Gylfason, professor i ekonomi vid Háskóli Íslands och ledamot av det grundlagsråd vars förslag till ny grundlag fortfarande inte blivit verklighet, i Fréttablaðið om alltingets grundlagsarbete.

söndag 11 november 2018

Dagens bonuscitat

"Folk känner till det skådespel som talarstolen är. Det som folk också säger är att det goda arbetet sker i nämnderna, men det är också skitsnack. Tyvärr."

Björn Leví Gunnarsson, alltingsledamot för Piratpartiet, i RÚV om sin syn på arbetet i alltinget.

Island har högsta utsläppen av koldioxid inom EU och Efta

Näringslivet på Island släpper ut 16,9 ton koldioxid per invånare. Utsläppen ökar snabbt - och för första gången har nu det isländska näringslivet de högsta utsläppen inom EU och Efta. Många andra europeiska länder har de senaste åren lyckats minska utsläppen. Island går i motsatt riktning. I takt med att flygtrafiken ökar är det troligt att utsläppen fortsätter skena. Det uppger Hagstofa Íslands.

En kraftig ökning av flygtrafiken, mer havstransporter och fortsatt omfattande bearbetning av metaller är förklaringen till att Island nu tar över täten i utsläppsligan inom EU och Efta. Under 2016 producerade näringslivet 16,9 ton koldioxid per invånare. Utsläppen minskade något efter finanskraschen, men har de senaste åren ökat snabbt.

En majoritet av länderna inom EU och Efta har lyckats vända utvecklingen och minska utsläppen. Hagstofa Íslands ser i dagsläget inga liknande möjligheter för Island. Eftersom turismen fortsatt att öka sedan 2016 är utsläppen från näringslivet i dag sannolikt ännu större.

Tvåa på listan är Luxemburg med utsläpp på 15,2 ton per invånare. Därefter följer Estland med 13,4 ton, Danmark med 12,9 ton och Nederländerna med 11,2 ton. Sverige återfinns på tjugofemte plats med utsläpp på 5,3 ton.

Island toppar inte bara listan. Utsläppen ligger också långt över EU-snittet. Medelvärdet inom näringslivet i unionen är 7,3 ton. Den siffran har varit oförändrad sedan 2014.

När det gäller koldioxidutsläpp från privatpersoner är Island däremot nära EU-genomsnittet. Här rör det sig om 1,73 ton per invånare. I EU är snittet 1,69 ton.

Hushållen i Luxemburg svarar för störst utsläpp med 2,91 ton per person. Därefter följer Irland 2,58 ton, Belgien med 2,46 ton, Schweiz med 2,2 ton och Nederländerna med 2,02 ton. Snittet i Sverige är 0,91 ton.

Även utsläppen från privatpersoner sjönk efter finanskraschen. De har därefter ökat i takt med att konjunkturen förbättrats.

Ny serie av jordskalv skakar Grímsey

Illustration: Veðurstofa Íslands
Över hundra jordskalv har inträffat nära Grímsey sedan i fredags kväll. De flesta skalven sker strax sydost om ön. Det kraftigaste skalvet i den nu pågående serien hade en magnitud på 3,0. Jordskalven har ingen koppling till vulkanisk aktivitet. Jordskalv i området är mycket vanliga eftersom kontinentalplattorna glider isär i området.

I februari i år började den mest omfattande jordskalvssvärmen på trettio år vid Grímsey. Inom loppet av tre veckor registrerades över femtusen jordskalv. Det största skalvet hade en magnitud på 5,2.

Då höjde civilförsvarsmyndigheten Almannavarnir beredskapen i området. Myndigheten ansåg att det fanns en risk för betydligt större skalv. Men jordskalvssvärmen ebbade ut utan att något riktigt stort skalv inträffade.

Grímsey ligger längs den så kallade Tjörnessprickzonen, ett område där kontinentalplattorna glider isär. Därför är jordskalv vanliga i området. Öborna är också vana vid ständiga skalv. Sent i går kväll hade fortfarande ingen Grímseybo kontaktat Veðurstofa Íslands om den nu pågående jordskalvssvärmen.

Den serie av jordskalv som fortfarande skakar Grímsey började vid 23-tiden i fredags. Sedan dess har drygt hundra jordskalv inträffat i området. Majoriteten av skalven sker någon mil sydost om ön.

Det hittills kraftigaste skalvet skedde klockan 21.23 i går lokal tid. Det hade en magnitud på 3,0. Epicentrum var 14 kilometer sydost om Grímsey.

Det finns inga tecken på att jordskalven har någon koppling till vulkanisk aktivitet. I stället är det kontinentalplattornas rörelser som orsakar skalven.

Här kan du läsa mer om jordskalv vid Grímsey.

Dagens citat

"Vi lyssnade på den kritik som framfördes."

Haraldur Guðni Eiðsson, informationsansvarig vid Arion banki, i Morgunblaðið om att banken efter kritik och protester valde att stoppa planerna på att ta bort den enda bankomaten i Hofsós - läs mer här.

lördag 10 november 2018

Dagens bonuscitat

"Det enda som turisten ser är ett vackert bildmotiv. Det jag får är rädda hästar, slutkörda föl och avslitna stängsel."

Jóhanna María Sigmundsdóttir, bonde på västra Island och tidigare alltingsledamot för Framstegspartiet, i DV om konsekvenserna av att turister utan lov stannar vid familjegården för att mata hästarna och fotografera med drönare.

Minister: Inget behov av isländsk flyktingombudsman

Det finns inget behov av en ombudsman för flyktingar. Det skriver justitieminister Sigríður Á. Andersen i ett interpellationssvar. För två år sedan beslutade alltinget att behovet skulle utredas. Men i stället för att inrätta ett särskilt ämbete tecknade myndigheterna ett avtal med Röda Korset. I det avtalet ingår information till flyktingar om rättigheter.

I oktober 2016 klubbade alltinget ett beslut om att frågan om behovet av en flyktingombudsman skulle utredas. Resultatet skulle ha presenterats senast i september förra året. Nyligen vände sig Rósa Björk Brynjólfsdóttir, alltingsledamot för Gröna vänstern, till justitieminister Sigríður Á. Andersen för ett svar på vad som hänt med frågan.

Sigríður Á. Andersen anser inte att det finns något behov av en särskild ombudsman för flyktingar. I stället har Útlendingastofnun förnyat avtalet med Röda Korset om tjänster åt asylsökande.

Röda Korset ansvarar för att asylsökande får stöd under asylprocessen. I uppdraget ingår att bevaka deras intressen och att följa deras juridiska status. De ska bistå med opartisk information och ge råd under processen.

I framtiden kan dock dagens system komma att förändras. Sigríður Á. Andersen skriver att det finns ett förslag om ett samordnat mottagningssystem. Om det blir verklighet skulle ansvaret kunna flyttas dit.

Intresset för fotboll störst bland isländska män

Fotbollsintresset är störst bland högavlönade isländska män. De följer oftare utvecklingen i Pepsi-deildin, den högsta divisionen inom isländsk klubbfotboll. Och de går också oftare på matcher både när det gäller herr- och damligan. Men det är få islänningar som är tillräckligt intresserade för att de ska gå på fotboll. Det visar en undersökning utförd av Maskína.

För tjugoandra gången - och andra året i följd - blev Valur isländska mästare i fotboll bland herrar. Hos damerna vann Breiðablik mästerskapet för sjuttonde gången.

Totalt var det 113 761 åskådare på matcherna i herrligan - ett matchsnitt på 862 personer, en ökning med 24 personer jämfört med 2017 som var det sämsta publikåret på två decennier. Någon statistik över antalet besökare på matcherna i damligan har inte publicerats.

Herrfotbollen lockar dock betydligt fler åskådare än damfotbollen. Det är också fler som följer utvecklingen i herrligan.

Det var 25,9 procent som följde herrarnas Pepsi-deildin i år medan 74,1 procent inte brydde sig om serien. Intresset var störst bland män, höginkomsttagare, islänningar i åldern 40 till 49 år, högskoleutbildade samt bland boende i Reykjavík med omnejd.

Att klubbfotboll främst är en angelägenhet för personer bosatta i huvudstadsregionen är ingen överraskning. Åtta av tolv klubbar i herrligan var 2018 hemmahörande i Reykjavík eller någon av grannkommunerna.

Men det var bara 10,4 procent som gick på minst en match under säsongen. Hela 89,6 procent stannade alltså hemma. Också här var intresset större bland män, höginkomsttagare, islänningar i åldern 40 till 49 år, högskoleutbildade samt boende i Reykjavík med omnejd.

Bland dem som gick på fotboll var det 20 procent som nöjde sig med en match. Vidare var det 26 procent som gick två eller tre gånger, 28 procent som gick fyra till nio gånger och 26 procent som gick minst tio gånger.

Det var 16,7 procent som följde damernas Pepsi-deildin medan 83,3 procent saknade intresse för serien. Även här var det män, höginkomsttagare, högskoleutbildade, personer i åldern 40 till 49 år, islänningar med högskoleutbildning och boende i Reykjavík med omnejd som var mest intresserade.

Intresset för damligan var lägre bland både män och kvinnor. Men även om män oftare följde damfotbollen var andelen kvinnor högre än för herrligan.

Bara 3,8 procent gick på minst en dammatch i år. Av besökarna var det 22 procent som såg en match, 41 procent som såg två eller tre matcher, 33 procent som såg fyra till nio matcher och 4 procent som såg minst tio matcher.

Hela 67 procent av de islänningar som gick på fotboll i någon av högstaligorna såg bara matcher i herrarnas Pepsi-deildin. Vidare var det 23 procent som gick på både dam- och herrmatcher medan 10 procent enbart såg matcher i damligan.

Dagens citat

"Vi har alla varit sömnlösa mycket på nätterna och känt hemlängtan. Det senaste året - och i synnerhet de senaste månaderna då vi har rest mycket och bott utomlands. Så vårt nya album Nótt eftir nótt har låtar om saknad, häxor, skuggor och det som sker i skydd av mörkret. Mardrömmar och drömmar och stället mellan sömn och vakenhet ihop med sorg, saknad och äventyr. Man kan säga att vi har arbetat med att skapa en värld av vår musik som lyssnarna kan kliva in i en stund."

Sól­veig Matt­hild­ur Kristjáns­dótt­ir, en av medlemmarna i Kælan Mikla, i Morgunblaðið om inspirationskällorna till nya albumet Nótt eftir nótt.

fredag 9 november 2018

Kommunpolitiker säger ja till Suðurnesjabær

Suðurnesjabær är ännu ett steg närmare att bli namnet på den kommun som bildades efter sammanslagningen mellan Garður och Sandgerði. Ett enigt kommunfullmäktige har röstat ja till namnet. Men ett godkännande från kommunminister Sigurður Ingi Jóhannsson. Och Örnefnanefnd avråder från Suðurnesjabær.

Efter en folkomröstning gick kommunerna Sandgerði och Garður ihop efter vårens kommunalval. Att hitta ett namn på kommunen har dock varit knepigt. I en omröstning vann Heiðarbyggð - men deltagandet var så lågt att politikerna i fullmäktige valde att anordna en ny omröstning.

I lördagens omröstning fick Suðurnesjabær 75 procent av rösterna. Intresset från kommuninvånarna var större den här gången - men med ett valdeltagande på 34,44 procent var resultatet fortfarande långt ifrån att nå nivån för bindande. Den gränsen hade kommunpolitikerna satt till 50 procent.

Kommunfullmäktige klubbade i onsdags namnet Suðurnesjabær. Beslutet var enhälligt. Men för att det ska bli det nya kommunnamnet krävs ett godkännande från kommunminister Sigurður Ingi Jóhannsson.

Det är dock inte givet att namnet får klartecken. Kommunpolitikerna anser att det uppfyller alla språkliga krav. Men Örnefnanefnd, den statliga nämnd som ger råd i ortnamnsfrågor, tycker inte att Suðurnesjabær är det bästa valet. Nämnden föredrar Útnesjabyggð - ett alternativ som inte var med i den senaste omröstningen - eftersom det har starkare förankring till andra geografiska namn i regionen.

Här kan du läsa mer om turerna kring namngivningen av den nya kommunen.

Oktober kallare än vanligt på Island

Oktober var en sval månad på Island. Och den var ovanligt kall i söder och väster. Månaden var dessutom något nederbördsrikare än normalt. Men oktober präglades också av väderomslag. Skillnaderna mellan månadens högsta och lägsta temperatur var knappt 35 grader. Det visar statistik från Veðurstofa Íslands.

2018 ser ut att gå till historien som ett ganska svalt år på Island. Det innebär att 2018 kommer att sticka ut från mönstret under 2000-talet. Tendensen har annars varit stadigt stigande temperaturer. I synnerhet är det vintrarna som blivit mildare.

Men 2018 blir alltså inget rekordår. Medeltemperaturen i Reykjavík var under de tio första månaderna 5,5 grader - vilket är 0,4 grader över snittet för jämförelseperioden 1961 till 1990 men 0,8 grader lägre än snittet för det senaste årtiondet.

På norra Island har året hittills inte varit lika otypiskt svalt. I Akureyri har medeltemperaturen varit 5,3 grader - vilket är 1,2 grader högre än under 1961 till 1990 och precis på snittet för de tio senaste åren.

I bägge städerna har de tio första månaderna också varit ovanligt nederbördsrika. Reykjavík har hittills fått 866 millimeter nederbörd. I Akureyri är mängden nederbörd 510 millimeter. I båda fallen ligger nivåerna 35 procent över snittet.

Oktober blev alltså ytterligare en månad med låga temperaturer. Det var framför allt på västra och södra Island som det var kyligare än normalt. I övriga landet var temperaturerna inte lika anmärkningsvärda.

I Reykjavík var medeltemperaturen 3,9 grader, vilket var 0,5 grader lägre än jämförelseperioden 1961 till 1990. Men jämfört med det senaste årtiondet var snittet i den isländska huvudstaden 1,3 grader lägre i år.

I Stykkishólmur var snittemperaturen 3,6 grader, vilket var 0,2 grader under snittet för 1961 till 1990. I Bolungarvík var snittet 2,9 grader (-0,6), på Grímsey 3,5 grader (+0,5), i Akureyri 3,3 grader (+0,3), i Egilsstaðir 3,9 grader (+0,8), i Dalatangi 5,3 grader (+0,8), i Teigarhorn 4,9 grader (+0,5), i Höfn 4,9 grader (jämförelse saknas), i Stórhöfði på Hemön 4,7 grader (-0,3), i Hveravellir -1,4 grader (-0,2) och i Árnes 2,9 grader (-0,6).

Varmast var det på Surtsey. På den vulkanö som är Islands sydligaste utpost var det i snitt 5,7 grader under oktober. Kallast var det vid Þverfjall, -2,7 grader. I bebyggelse var det kyligast i Svartárkot, 0,1 grader.

Månadens högsta temperatur uppmättes i Skaftafell den 11 oktober. Då var det 17,7 grader. Den lägsta temperaturen registrerades i Setur den 6 oktober. Då sjönk temperaturen till -16,4 grader. I befolkade områden var det kallast i Möðrudalur. Samma dag noterades där -11,1 grader. Avståndet mellan högsta och lägsta temperatur var alltså nästan 35 grader.

I både Reykjavík och Akureyri bjöd oktober på omkring 30 procent mer nederbörd än normalt. I Reykjavík föll 113,9 millimeter nederbörd och i Akureyri 75,6 millimeter. I Stykkishólmur var motsvarande siffra 77 millimeter och i Höfn 266,1 millimeter.

Reykjavík hade 85 soltimmar - något fler än normalt. I Akureyri var däremot antalet soltimmar något färre än vanligt. Där registrerades 38,7 soltimmar under oktober.

Här kan du läsa mer om vädret på Island.

Centerpartiet anklagar Framstegspartiet för plagiatförslag

Centerpartiets Sigmundur Davíð Gunnlaugsson anklagar två framstegspartister för att ha plagierat ett förslag. Den här gången gäller ordkriget mellan de två partierna lagstiftning om jordbruksprodukter. De tycker ungefär likadant - men är alltså ändå inte överens. I alltinget var det flera politiker från andra partier som drev med Centerpartiet och Framstegspartiet.

De personstrider som fick Sigmundur Davíð Gunnlaugsson att lämna Framstegspartiet och bilda Centerpartiet har inte lagt sig. Trots att han nu tillhör ett annat parti fortsätter ordkriget mellan partierna.

I helgen hävdade Sigmundur Davíð Gunnlaugsson att regeringen saknade mod. Han ansåg också att den inte fick något uträttat. I stället menade han att den mest var till för att hålla Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet vid makten. Silja Dögg Gunnarsdóttir gick till motangrepp och kallade honom feg.

I onsdags var det dags igen. Den här gången riktade Sigmundur Davíð Gunnlaugsson sin kritik mot två framstegspartister, Halla Signý Kristjánsdóttir och Líneík Anna Sævarsdóttir. Han hävdade att de hade plagierat ett förslag som för ett år sedan lades fram av centerpartisten Gunnar Bragi Sveinsson.

Halla Signý Kristjánsdóttir och Líneík Anna Sævarsdóttir föreslår i en motion ett undantag från lagstiftningen om jordbruksprodukter. De vill att konkurrenslagstiftningen inte ska gälla viss hantering av köttprodukter. Syftet med den föreslagna lagändringen är att olika producenter ska kunna samverka för att hålla nere priserna.

För ett år sedan lade även Gunnar Bragi Sveinsson fram ett förslag om samma undantag. Det förslaget hann inte behandlas före alltingets sommaruppehåll. Han har dock aviserat att han tänker lägga fram samma förslag igen.

Men Halla Signý Kristjánsdóttir och Líneík Anna Sævarsdóttir hann alltså före. Det fick Sigmundur Davíð Gunnlaugsson att i onsdags i alltinget anklaga de forna partikamraterna för att ha stulit Gunnar Bragi Sveinssons förslag:
"Även om vi naturligtvis är glada att få supportrar de förslag som vi lägger fram, ärade talman, så anser högt ärade talman att detta är en lämplig process här i alltinget?"
Þórunn Egilsdóttir, Framstegspartiets gruppledare i alltinget, hävdade att det inte rörde sig om någon stöld från partikamraternas sida. I stället tyckte hon att det var positivt att fler stod bakom förslaget om undantag för viss köttproduktion:
"Jag kan absolut nämna frågor som Centerpartiets högt ärade ledamöter har plockat från den dagordning som vi framstegspartister anser oss äga, men allt detta är otroligt bra saker och bra att flera talar för dem."
Men från de övriga partierna i alltinget var det flera ledamöter som ironiserade över att de forna partikamraterna i Centerpartiet och Framstegspartiet nu ständigt hamnade i ordkrig med varandra. Þorsteinn Víglundsson, alltingsledamot för Renässans, beklagade att så många gav sitt stöd till ett förslag som han själv ogillade:
"Jag tycker att det är sorgligast att se hur många ledamöter här i salen som tycks vara för oavsett om de är med i Framstegspartiet ett, två, tre eller fyra."
Gröna vänsterns Andrés Ingi Jónsson beskrev även han de ständiga striderna som en dispyt mellan olika versioner av Framstegspartiet. Han jämförde fejden med Centerpartiet med de känslor som kan uppstå efter att en kärleksrelation havererat:
"Det är alltid tråkigt när vägar skiljs och man förstår att i denna sal har vi alla gått igenom saknad och kärlekssorg och vänner glider ofta isär, men jag rekommenderar kanske talmannen att undersöka om det är möjligt att få igång något slags process mellan Framstegspartiet ett och två så att vi barn inte längre behöver följa hur föräldrarna bråkar alldeles för ofta i denna sal."
Här kan du läsa mer om striderna mellan Centerpartiet och Framstegspartiet.

Dagens citat

"I often say it was a moment of insanity. When I started, everyone thought I was completely crazy and wanted to stay far away from me. I chose to go all in on my own."

Skúli Mogensen, vd för Wow Air, i Forbes om beslutet att starta flygbolaget.

torsdag 8 november 2018

Turister nära att drunkna i vågorna på Reynisfjara


Ständigt inträffar nya olyckstillbud vid Reynisfjara väster om Vík í Mýrdal när turister går för nära vattnet för att plötsligt överraskas av kraftiga vågor som går betydligt längre in. De senaste åren har flera dödsolyckor inträffat på stränderna. Ovan ser du ett sådant tillbud när besökare ignorerar varningsskyltarna och går för långt ut. När de slås omkull av vågornas kraft är det inte långt ifrån att de spolas med ut till havs.

Här kan du läsa mer om olyckor vid Reynisfjara.

Nya sexskandaler sänker förtroendet för Islands biskop

Bara 14 procent av islänningarna tycker att biskop Agnes M. Sigurðardóttir gör ett bra jobb. Hennes dramatiskt sjunkande popularitet kommer efter att den isländska statskyrkan skakats av nya berättelser om sexuella övergrepp som tystats ned. Förtroendet för kyrkan i sig minskar även det kraftigt. Det visar en opinionsmätning utförd av Gallup.

Efter uppgifter om hur en rad kvinnor pekat ut prästen Ólafur Skúlason - som senare skulle bli biskop - som skyldig till sexuella övergrepp drabbades statskyrkan av en förtroendekris. Det visade sig att kyrkan inte bara struntat i att utreda uppgifterna. Kyrkan tystade ned anmälningarna och hotade att förstöra kvinnornas rykte om de gjorde anklagelserna offentliga.

Förtroendet sjönk till den hittills lägsta nivån i februari 2012. Då var det bara 28 procent som sade sig ha förtroende för statskyrkan. Förtroenderaset kom sedan Karl Sigurbjörnsson, som då var biskop, dragits in i skandalen. Han hade som en av Ólafur Skúlasons förtrogna själv verkat för att tysta kvinnorna.

Efterträdaren Agnes M. Sigurðardóttir fick uppdraget att återvinna kyrkans skamfilade förtroende. Nu ser det ut som att hon har misslyckats.

Tidigare i år riktades nya sexbrottsanklagelser mot en numera pensionerad präst i Reykjavík. Mannen erkände själv att han gjort sig skyldig till sexuella övergrepp. Men Agnes M. Sigurðardóttir följde inte kyrkans nya regelverk för hur övergrepp ska hanteras. I stället ordnade hon ett möte mellan prästen och offret där han bad om ursäkt.

Ännu en gång var det många som ansåg att kyrkan inte försökte utreda misstänkta sexbrott. I stället anklagades kyrkan för fortsatt tystnadskultur om övergrepp.

Islänningarnas förtroende för både kyrkan och biskop Agnes M. Sigurðardóttir sjunker nu avsevärt. Det är nu 33 procent som har förtroende för kyrkan, en minskning med 10 procentenheter på ett år.

Förtroendet är lägst bland islänningar i åldern 18 till 30 år, bland personer bosatta i Reykjavíkområdet och bland höginkomsttagare. Större är förtroendet hos personer som har fyllt 60 år och bland bosatta på landsbygden.

Skillnaderna är stora mellan olika väljargrupper. Hela 71 procent av Piratpartiets anhängare säger sig ha litet eller inget förtroende för kyrkan. Samma åsikt delar bara 21 procent av Centerpartiets sympatisörer.

Ännu svagare är stödet för Agnes M. Sigurðardóttir. Det är bara 14 procent som har förtroende för henne. Inom loppet av ett år har det minskat med 13 procentenheter. De senaste tolv månaderna har alltså nästan hälften tappat tilliten till henne.

Män och islänningar bosatta i huvudstadsregionen är i större utsträckning missnöjda med Agnes M. Sigurðardóttir. Något mindre negativa är kvinnor och islänningar bosatta på landsbygden.

Även här är det Piratpartiets väljare som sticker ut. Hela 59 procent saknar förtroende för Agnes M. Sigurðardóttir. Inom Gröna vänstern är det bara 30 procent som förlorat tilliten till henne.

Dessutom är det 54 procent som vill se en skilsmässa mellan staten och kyrkan. Det motsvarar en ökning på 2 procentenheter under det senaste året. Det är framför allt unga, universitetsutbildade och invånare i huvudstadsregionen som anser att banden mellan kyrka och stat bör kapas för gott.

Vill bygga ny flygplats för utrikesflyg i Västfjordarna

Västfjordarna behöver en ny flygplats som bidrar till att förena regionen. Flygplatsen är inte bara nödvändig eftersom dagens flygplatser samtliga har stora brister. Den ska också gynna turism och livsmedelsexport. Därför bör kommunikationsminister Sigurður Ingi Jóhannsson utreda förutsättningarna för en ny flygplats. Det skriver tre alltingspolitiker i ett förslag.

Som mest var det under 1970- och 1980-talen över 20 flygfält som nyttjades i Västfjordarna. Men sedan dess har antalet flygfält som är i bruk minskat kraftigt. I dag är det bara sju kvar: Ísafjörður, Bíldudalur, Gjögur, Þingeyri, Hólmavík, Reykhólar och Reykjanes.

Det går i dag reguljärtrafik till tre flygplatser i Västfjordarna: Ísafjörður, Bíldudalur och Gjögur. Dessutom har Þingeyri status som reservflygplats till Ísafjörður, men används ytterst sällan. Hólmavík, Reykjanes och Reykhólar har asfalterade banor och underhålls för bland annat sjuktransporter.

Regionens enda större flygplats är Ísafjörður. Den är dock inte godkänd för internationell trafik. Och den lever på undantag även när det gäller inrikesflyget. Den ligger djupt inne i Skutulsfjörður och är omgiven av fjäll. Banan är dessutom kort och sidvindar orsakar ofta problem.

Tre alltingsledamöter - Socialdemokraternas Guðjón S. Brjánsson, Självständighetspartiets Haraldur Benediktsson och Framstegspartiets Halla Signý Kristjánsdóttir - vill nu att kommunikationsminister Sigurður Ingi Jóhannsson utreder förutsättningarna för en ny flygplats. Målet är att förbättra kommunikationerna med flyg i regionen.

I en motion skriver de tre alltingspolitikerna att det i den västra delen av Västfjordarna - som är den mest befolkade - i dag inte har någon flygplats som är lämplig för att växa. Samtidigt kommer nya vägar i regionen att skapa möjligheter att bygga en flygplats som kan tjäna hela området.

De skriver vidare att det byggts fyra större flygplatser i regionen: Ísafjörður, Bíldudalur, Þingeyri och Patreksfjörður. Banan i Ísafjörður är både kort och väderkänslig. Bíldudalur är kort och vindkänslig. Þingeyri omges av regionens högsta fjäll och är även den utsatt för vindar. Och Patreksfjörður ligger långt från staden och är inte längre i bruk.

Tanken bakom en ny flygplats är att främja både turistnäring och livsmedelsindustri. I dag har flera av regionens flygplatser bara kapacitet att ta emot flygplan som tar 19 passagerare. De tre alltingspolitikerna vill att en ny flygplats ska kunna ta emot plan som tar upp till 100 passagerare.

En flygplats som möter internationella krav skapar möjligheter för direktflyg från utlandet till Västfjordarna. Det skulle dessutom bidra till avlasta flygplatsen i Keflavík. Exporten av livsmedel som färsk fisk skulle också kunna gå via flyg.

De tre politikerna har tre olika platser som de uppmanar Sigurður Ingi Jóhannsson att studera. Det är yttre delen av Skutulsfjörður, inre delen av Dýrafjörður och Reykjanes i inre delen av Ísafjarðardjúp. Ett första steg bör enligt politikerna vara att kartlägga väderförhållandena på dessa tre platser.

Här kan du läsa mer om flygplatsen i Ísafjörður.

Dagens citat

"Det är längre att ta sig ut i landet. Austurland, Norðurland och Västfjordarna märker tydligt hur resemönstren förändras. Det har varit mindre ökning nu i år än tidigare år."

Arnheiður Jóhannsdóttir, vd för Markaðsstofa Norðurlands, säger i Vísir att det faktum att turister nu stannar kortare tid på Island är mest kännbart för de delar av landet som ligger längst från det sydvästra hörnet.