tisdag 3 maj 2016

Ólafur Ragnar Grímssons hustru har bolag i skatteparadis

Han har riktat hård kritik mot både brevlådeföretag och skatteparadis. Han har dessutom förnekat att han själv eller den egna familjen skulle ha några sådana kopplingar. Nu står det klart att president Ólafur Ragnar Grímssons hustru Dorrit Moussaieff varit delägare i minst två bolag i skatteparadis. Òlafur Ragnar Grímsson uppger att han inte haft kännedom om hustruns affärskopplingar.

I en intervju i CNN sade Ólafur Ragnar Grímsson nyligen att varken han själv eller hans familj hade tillgångar i brevlådeföretag i skatteparadis. Bara några dagar senare kom det fram att hustrun Dorrit Moussaieffs föräldrar varit delägare i Lasca Finance Limited, ett bolag på Brittiska Jungfruöarna.

Såväl Ólafur Ragnar Grímsson som Dorrit Moussaieff förnekade att de kände till Lasca Finance Limited. Presidenten nobbade samtidigt alla intervjuförfrågningar om avslöjandet. I ett skriftligt uttalande till Vísir svarade Ólafur Ragnar Grímsson inte på den direkta frågan om vad han anser om personer som använder sig av skatteparadis. Han uppgav dock att det var något han alltid bekämpat:
"Jag har alltid varit kritisk mot systemet med offshorebolag och jag anser att deras stora ökning under de senaste årtiondena är en konsekvens av det system på den internationella finansmarknaden som började att utvecklas med kraft efter 1980 och har varit rådande i västvärlden i årtionden."
Vidare hävdade Ólafur Ragnar Grímsson att han såg positivt på de avslöjanden som då gjorts efter en läcka från juristbyrån Mossack Fonseca i Panama.

Nu kommer härvan av brevlådeföretag och skatteparadis allt närmare presidenten själv. Reykjavík Media, Süddeutsche Zeitung och The Guardian kunde i går berätta att hustrun Dorrit Moussaieff varit delägare i minst två sådana bolag: Jaywick Properties och Moussaieff Sharon Trust. Det senare kommer hon dessutom sannolikt att ärva när hennes mor går bort.

I det här fallet härstammar läckan från den schweiziska banken HSBC. Det är därifrån informationen om bolagen kommer. Under 2006 och 2007 hade familjen Moussaieff tillgångar på omkring 80 miljoner dollar på fem olika konton hos HSBC. Inget tyder dock på att Dorrit Moussaieff disponerat kontona. Om de finns kvar i dag är inte känt.

Känt är att familjen Moussaieff är god för över 200 miljoner pund. Därmed tillhör den världens rikaste juvelerarfamiljer, skriver The Guardian.

Dorrit Moussaieff ville i går inte svara på några frågor om sina affärsengagemang. Hennes jurister ska enligt The Guardian ha sagt att alla affärer skett lagenligt. Vidare hävdade de att Dorrit Moussaieffs ekonomi var en privatsak. Ólafur Ragnar Grímsson ska inte ha känt till bolagen eftersom de utgjorde ett privat affärsintresse för hustrun.

Örnólfur Thorsson, generalsekreterare vid presidentens sekretariat, säger till The Guardian att Ólafur Ragnar Grímsson inte haft kännedom om några kopplingar mellan Dorrit Moussaieff och bolag i skatteparadis:
"President Grímsson does not have, nor has he at any time had, any information about the financial affairs of his wife or other members of the Moussaieff family."
Birgir Guðmundsson, lektor i statsvetenskap vid Háskólinn á Akureyri, sade till RÚV efter de första avslöjandena att de skulle kunna störa presidentens återvalskampanj. Han liknade då debatten vid en smittsam sjukdom:
"Jag anser att det är en dålig sak för vem som än befinner sig i valfunderingar och så kopplas till offshorebolag och jag tror att detta kommer att ha inverkan på hans valkampanj."
Frågan är hur de nya avslöjandena kommer att tas emot. Efter finanskraschen fick Ólafur Ragnar Grímsson i en parlamentarisk utredning skarp kritik för bristande etik. Inte heller har han gått med på att införa några etiska regler för presidentämbetet. Det är en för Ólafur Ragnar Grímsson svårhanterlig historia som nu riskerar att bli aktuell på nytt.

Frågan är givetvis också hur hans tidigare uttalanden uppfattas - om somliga anser att presidenten talat osanning eller om de litar på att uppgifterna om Dorrit Moussaieffs kopplingar till brevlådeföretag var en nyhet även för honom. I vilket fall som helst förbättrar inte de kategoriska uttalandena i CNN-intervjun presidentens läge. Men så länge inget mer kommer fram är det inte troligt att gårdagens avslöjanden ska vara tillräckliga för att avsevärt försämra hans chanser till återval.

Här kan du läsa mer om Ólafur Ragnar Grímssons och Dorrit Moussaieffs kopplingar till skatteparadis.

Dagens citat

"Det största problemet är att det inte tycks spela någon roll vilken skyltning som sätts upp. Människor åker ändå förbi den. ... Om turister ser spår dit ner så åker de fast de bara har en personbil. Detta är ett förbannat problem."

Gunnar Bóasson, verksamhetschef för Vegagerðin i Húsavík, i Morgunblaðið om att turister struntar i att vägen till Dettifoss ofta är oframkomlig under vintern men sedan kör fast i snön.

måndag 2 maj 2016

Noel Santillan om sin oväntade resa



Noel Santillan blev tillfälligt rikskänd när han tog fel på Laugavegur i Reykjavík och Laugarvegur i Siglufjörður - och hamnade 38 mil vilse efter att ha litat på sin gps. Hans oväntade äventyr uppmärksammades även av amerikanska medier. Ovan kan du se en intervju med honom från CBS. Läs mer om Noel Santillans resa här.

Guðni Th. Jóhannesson är hetaste presidentutmanaren

Ólafur Ragnar Grímsson har ett stort försprång - och den främsta utmanaren är historikern Guðni Th. Jóhannesson, som ännu inte har bestämt sig om han ställer upp i sommarens presidentval. Den sittande presidenten har en rejäl ledning mot samtliga kandidater. Men om de väljare som vill ha bort honom skulle bestämma sig för att rösta på en och samma kandidat skulle valet bli jämnt. Det visar en undersökning utförd av Maskína.

Sedan årsskiftet har Maskína ställt öppna frågor om vem som bör bli Islands nästa president. Skälet till att Maskína håller frågan öppen är att det först efter den 21 maj - då fristen löper ut - står klart vilka som faktiskt kandiderar i presidentvalet den 25 juni. Den som vill ställa upp har nästan tre veckor på sig att anmäla sig och att samla ihop de nödvändiga 1 500 underskrifterna.

En som ännu inte har bestämt sig är historikern Guðni Th. Jóhannesson. Ofta syns han i medierna som expertkommentator när det gäller regeringsbildningar och presidentval. Där har han varit så övertygande att personer vänt sig till honom med en uppmaning om att han själv borde kandidera.

Guðni Th. Jóhannesson har ännu inte lämnat något besked, men ett sådant kommer enligt ett inlägg på Facebook på torsdag. Frågan är vem som skulle tjäna mest på om han skulle ge sig in i valrörelsen. Hittills har Andri Snær Magnason varit den enda som varit i närheten av att kunna utmana Ólafur Ragnar Grímsson - och de chanserna lär inte öka med ytterligare en stark kandidat som kämpar om samma röster.

Det är 45,8 procent som vill se Ólafur Ragnar Grímsson som president. Därefter följer Guðni Th. Jóhannesson med 24,6 procent, Andri Snær Magnason med 15,3 procent, Halla Tómasdóttir med 1,8 procent, Katrín Jakobsdóttir och Hrannar Pétursson med 1,5 procent var, Ástþór Magnússon med 1 procent och övriga som tillsammans får 8,4 procent.

Ovanstående siffror är från perioden 18 till 29 april. Mellan 1 och 17 april - och därmed innan Ólafur Ragnar Grímsson meddelade att han ställer upp på nytt - var stödet för Ólafur Ragnar Grímsson 19,6 procent, Andri Snær Magnason 7,9 procent, Halla Tómasdóttir 5,8 procent och Guðni Th. Jóhannesson 0,7 procent.

Ólafur Ragnar Grímsson är starkast bland de yngsta och de äldsta väljarna. Bland islänningar i åldern 18 till 24 år är det hela 76,8 procent som vill se honom som Islands president i fyra år till. I denna grupp röstar en stor del för första gången i ett presidentval till sommaren. Många av dem har heller aldrig upplevt någon annan president än Ólafur Ragnar Grímsson.

Män, låginkomsttagare och islänningar bosatta på landsbygden föredrar i större utsträckning Ólafur Ragnar Grímsson. Han är favoriten hos 79,4 procent av Framstegspartiets väljare - men bara hos 6 procent av Ljus framtids väljare.

För Guðni Th. Jóhannesson är förhållandena omvända. Han är valet för 49 procent av Ljus framtids sympatisörer men bara för 10,6 procent av Framstegspartiets. Stödet för honom är starkast bland kvinnor, i Reykjavíks kranskommuner, bland höginkomsttagare och bland islänningar som har fyllt 45 år.

Andri Snær Magnason lockar 0 procent av Framstegspartiets anhängare och 0,6 procent av Självständighetspartiets. Däremot tänker 36,2 procent av Socialdemokraternas väljare lägga sin röst på honom. Han är nästan lika populär inom Gröna vänstern och Ljus framtid - 36 procent respektive 34 procent.

Sitt starkaste fäste har Andri Snær Magnason i Reykjavík. Han är särskilt populär bland islänningar i åldern 25 till 44 år. Dessutom är han något mer populär bland höginkomsttagare.

Halla Tómasdóttir lockar flest kvinnliga väljare. Stödet för henne är störst bland höginkomsttagare, bland islänningar i åldern 35 till 44 år och bland islänningar bosatta utanför Reykjavík.

Här kan du läsa mer om det kommande presidentvalet.

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson tiger om partiets framtid

I tre veckor har Sigmundur Davíð Gunnlaugsson varit borta från alltinget. Samtidigt hopar sig frågetecknen inom Framstegspartiet. Den avhoppade statsministern tycks inte ha några planer på att lämna uppdraget som partiledare. Men där det utåt talas om ett starkt stöd för Sigmundur Davíð Gunnlaugsson finns det också många som anser att han inte är rätt person att leda partiet i höstens val.

Den 11 april begärde Sigmundur Davíð Gunnlaugsson formellt ledigt från alltinget. Inför ledigheten sade han att han skulle umgås med familjen. Därefter skulle han möta partikamrater över hela landet för att diskutera Framstegspartiets läge.

Än så länge sitter ersättaren Hjálmar Bogi Hafliðason på Sigmundur Davíð Gunnlaugssons plats i alltinget. De tre senaste veckorna har det varit tyst från den avhoppade statsministern. Inför ledigheten vänder han sig till partikamraterna i ett brev. Där förnekar Sigmundur Davíð Gunnlaugsson att han gjort något fel. Som tidigare lägger han skulden på medierna. Hans enda ursäkt är att han inte hanterade intervjun där hans kopplingar till bolag i skatteparadis på ett bättre sätt:
"Nu har det framkommit i ett svenskt tv-program [Uppdrag granskning] att de tv-män som deltog i att förbereda intervjun med mig hade det enda i åtanke att det för mig skulle se så dåligt ut som möjligt. Scenen skapades efter falska förutsättningar som skulle stödja den historia som redan hade skrivits oavsett fakta. I detta program framkom att en svensk tv-man, som är känd för att använda otraditionella metoder, dock hade haft betänkligheter om det var försvarbart att utsätta mig för sådana metoder. Betänkligheter om att gå så långt som det gjordes för att få intervjuobjektet att tappa koncepterna för att få honom att se så dålig ut som möjligt. Ett manus skrevs på förhand över vilka sätt som det skulle tecknas en så negativ bild som möjligt av mig och mina närstående. Trots att upplägget var på detta sätt är jag den förste att medge att jag inte gjorde bra ifrån mig i nämnda intervju. I samma ögonblick insåg jag att hela intervjuns bakgrund hade byggts på osanningar och att syftet var att leda mig i en fälla för att sätta dit mig för något, och samtidigt försökte jag förstå vad det gällde."
Innan ledigheten sade Sigmundur Davíð Gunnlaugsson till Vísir att han kunde tänka sig att redovisa hans egen och hustrun Anna Sigurlaug Pálsdóttirs bokföring. Syftet skulle vara att visa att paret skattat för Wintris Inc, det bolag med hemvist på Brittiska Jungfruöarna som paret gemensamt ägde innan det skrevs över enbart på hustrun. Men i så fall skulle även andra politiker göra detsamma.

Sigmundur Davíð Gunnlaugssons utspel möttes med skepsis av oppositionen. Helgi Hrafn Gunnarsson, alltingsledamot för Piratpartiet, sade i Morgunblaðið att den avhoppade statsministern på detta sätt försökte undkomma en öppen redovisning av sina affärer med kopplingar till skatteparadis:
"Syftet med detta är att försöka göra andra ansvariga och att rikta uppmärksamheten från sig själv. Om det ska införas några nya allmänna regler om publicering av självdeklarationer, så är det utmärkt. Men genom detta försöker han lägga ansvaret för det egna försvaret på andra. Han kan bara själv försvara sin situation och andra behöver inte blandas in i det. Det är inte andra som ska bevisa hans oskuld."
Trots hård kritik mot Sigmundur Davíð Gunnlaugssons utspel har ändå en rad ministrar, partiledare och alltingsledamöter öppet redovisat sin privatekonomi. Där återfinns bland annat finansminister Bjarni Benediktsson, socialminister Eygló Harðardóttir, Socialdemokraternas ledare Árni Páll Árnason, Gröna vänsterns ledare Katrín Jakobsdóttir, Ljus framtids ledare Óttarr Proppé och piratpartisten Birgitta Jónsdóttir.

Än så länge finns inget datum bestämt för höstens nyval. Det har från regeringens sida talats om andra halvan av oktober - vilket i så fall skulle betyda 22 eller 29 oktober.

Ett alltingsval föregås i regel av ett landsmöte. Så blir det inte för Framstegspartiet i år om inte ett extrainkallat landsmöte äger rum. Utåt backar alla tunga namn upp sin partiledare. Internt är det dock en hel del som befarar att Sigmundur Davíð Gunnlaugsson skulle kunna bli ett sänke i valrörelsen. Han framstår knappast heller som någon het statsministerkandidat utanför de egna leden.

Om han inte avgår självmant - och hittills finns inga tecken på att han skulle överväga att lämna ordförandeposten - kan han bara röstas bort vid ett landsmöte. Och att lobba för ett sådant uppfattas som ofint om inte partiledaren själv vill ha ett sådant.

En som efterlyser en ordentlig intern uppgörelse är tidigare partiledaren Jón Sigurðsson. Han säger till Vísir att situationen för Framstegspartiet är "tragisk" och att turerna kring Sigmundur Davíð Gunnlaugsson är "en personlig tragedi". Jón Sigurðsson anser inte att partiet kan gå till val som om inget hänt:
"Som läget är nu för oss som ser detta på håll vore det naturligtvis otroligt om han skulle försöka göra det och det skulle synnerligen svårt och en stor motgång. Men detta är en ung och mycket begåvad människa och han har naturligtvis olika möjligheter att träda fram och hederligt och öppenhjärtigt förklara sin sak."
Vilhjálmur Árnason, professor i filosofi vid Háskóli Íslands, säger till RÚV att Sigmundur Davíð Gunnlaugssons bristande förståelse för vad som hänt och varför är slående. Han avgick som statsminister utan att medge några misstag och har inte ändrat sig på den punkten. Därmed har han enligt Vilhjálmur Árnason heller inte förstått vilka krav som ställs på en politiker:
"När människor säger att de inte har ägnat sig åt något felaktigt så jämställer de detta helt och hållet med ett brottsligt beteende. Det vill säga att bete sig felaktigt är ett lagbrott. Dessutom tror jag statsministern har sagt det själv: 'Jag baserar min etik på lagen.' ... Det är särskilt slående och säger mycket om en brist på etisk förståelse när människor försvarar sig utifrån en brottslings position, om man får kalla det så, att jag inte har gjort något fel förrän skulden är bevisad, i stället för att bara förstå vissa kärnfrågor som gäller förtroende, trohet och trovärdighet från dem som vi har valt ska hantera nationens livsnerv."
Här kan du läsa mer om Sigmundur Davíð Gunnlaugsson och Framstegspartiets kris.

Dagens citat

Foto: Citizen Press
"Björk och Vigdís är vänner och medkämpar från naturskyddskampen. Jag hoppas naturligtvis att de är anhängare, men du får fråga dem."

Presidentkandidaten Andri Snær Magnason i Vísir om att han nyligen sågs äta på restaurang i Reykjavík tillsammans med artisten Björk och tidigare presidenten Vigdís Finnbogadóttir.

söndag 1 maj 2016

Dagens bonuscitat

"Till att börja med rör detta utländska turister på Island. Vi anser att det finns en enorm potential med den stora ökningen av turister till landet."

Svavar Halldórsson, chef för Markaðsráð kindakjöts, i Morgunblaðið om branschens satsning på att få fler turister att äta lammkött.

Rekordmånga turister till Island på valskådning

272 000 turister gav sig under 2015 ut på valskådning. Av dessa seglade drygt hälften från Reykjavík. Totalt innebär det att var femte utländsk besökare åker på valskådning under tiden på Island. Däremot är islänningar ytterst sällsynta gäster ombord båtarna. Utlänningar utgör 99 procent av kunderna, rapporterar Fréttablaðið.

Valskådning har de senaste åren utvecklats till ett av de populäraste nöjena för turister till Island. Förra året åkte 272 000 turister på valskådning, en ökning med 18 procent jämfört med 2014. Av dessa seglade 150 000 personer från Reykjavík. Företagen som ägnar sig åt valskådning sätter nya passagerarrekord från år till år.

Var femte turist till Island ger sig ut på valsafari. De inhemska gästerna är sällsynta. Bolagen räknar med att 99 procent av kunderna är utländska turister.

Branschen växer också när det gäller antal företag och anställda. Sedan 2005 har antalet företag som ägnar sig åt valskådning gått från nio till tolv. Antalet anställda har under samma period gått från omkring 100 till 250 under högsäsong.

Siffrorna har tagits fram för Fréttablaðið av Hvalaskoðunarsamtök Íslands, valskådningsföretagens branschorganisation. I den ingick förra året två arrangörer i Reykjavík, fyra i Húsavík, ett i Akureyri, ett i Hauganes, ett i Dalvík, ett i Ólafsvík, ett i Ísafjörður och ett på Västmannaöarna.

Här kan du läsa mer om valskådning på Island.

Sigurður Einarsson: "Stick så jag inte behöver slå dig"



"Stick så jag inte behöver slå dig." Så bemöter Kaupþings tidigare styrelseordförande Sigurður Einarsson en privatperson som tittat närmare på sommarhuset Veiðilækur på västra Island. Vem som i dag äger huset är oklart - men när Sigurður Einarsson lät bygga det före kraschen utrustade han det med bland annat dubbelgarage och vinkällare.

För drygt tre veckor sedan lämnade Sigurður Einarsson den öppna anstalten Kvíabryggja. Där avtjänade Kaupþings tidigare styrelseordförande den första delen av ett fyraårigt fängelsestraff för marknadsmissbruk och trolöshet mot huvudman. Nu finns han i stället på Vernd i Reykjavík, där restriktionerna är färre och möjligheterna till jobb och fritid är större.

Sigurður Einarsson flyttades till Vernd samtidigt som medbrottslingarna Magnús Guðmundsson och Ólafur Ólafsson. Alla tre dömdes i den så kallade al-Thani-härvan, där en shejk från Qatar köpte in sig i banken under omständigheter som enligt domen syftade till att vilseleda marknaden. I morgon får de enligt Vísir sällskap på Vernd av Hreiðar Már Sigurðsson, den fjärde dömde i härvan.

Före kraschen lät Sigurður Einarsson bygga ett exklusivt sommarhus i Veiðilækur i Norðurárdalur mellan Varmaland och Bifröst på västra Island. Huset är på 840 kvadratmeter. Det har bland annat dubbelgarage och en vinkällare på 50 kvadratmeter.

Oväntade besökare är allt annat än välkomna till Veiðilækur. Hela fastigheten är omgärdad av stängsel och grindar. Där finns övervakningskameror och skyltar som uppmanar gäster att hålla sig borta.

I samband med att Sigurður Einarsson gjorde personlig konkurs förlorade han Veiðilækur. Vem som äger huset är i dag oklart. Huset ägs av bolaget Rhea ehf. som i sin tur ägs av Jabb á Íslandi ehf, vars vd och styrelseordförande är Þorkell Guðjónsson vid företagsrådgivaren Virtus. Jabb á Íslandi ägs av Virtus i Luxemburg som i sin tur ägs av Sahos, ett bolag i Luxemburg formellt ägt Jean-Marc Faber, en revisor som enligt RÚV tycks specialisera sig på att äga bolag åt andra.

I söndags gjorde Sigurður Einarsson och Ólafur Ólafsson en utflykt till Veiðilækur. Där stötte de på en person som tittat närmare på sommarhuset. Den objudna gästens närvaro var allt annat än uppskattad. I en inspelning uppmanar Sigurður Einarsson gästen - som bland annat frågar vem som äger huset - att omedelbart lämna platsen:
"Stick så jag inte behöver slå dig."
Freyr Einarsson, talesperson för Sigurður Einarsson, säger till Vísir att syftet inte ska ha varit att hota besökaren. Han hävdar att Sigurður Einarsson "ser på detta som ett inbrott" och "ett intrång på privatlivets helgd". Skälet till att han besökte huset var enligt Freyr Einarsson att se till det på uppdrag av den utlandsbosatta vän som äger det.

Första gången klippet lades upp på Youtube raderades det efter klagomål från Sigurður Einarsson. Sedan dess har det lagts upp på nya konton.

Här kan du läsa mer om Sigurður Einarsson.

Dagens citat



"Detta är bara roligt och det blir kul att se i vilket sällskap vi är i denna i övrigt intressanta bok. ... Man gick länge med denna idé i magen att göra världens första öl rökt över fårspillning, till och med innan bryggarkarriären började. Bland annat lovade jag min läromästare hos bryggeriet Russian River att jag en dag skulle genomföra detta och besöka honom med ölet. Det var kul att kunna stå fast vid det."

Sturlaugur Jón Björnsson, en av ägarna till bryggeriet Borg Brugghús, i Vísir om att ett av företagets öl Fenrir nr. 26 finns med i den australiska boken World's Wackiest Brews.

lördag 30 april 2016

Dagens bonuscitat

"Jag har till sist bestämt mig och jag har bestämt mig för att inte ställa upp."

Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir, tidigare vice ordförande för Självständighetspartiet, säger till RÚV att hon inte kandiderar i sommarens presidentval, ett beslut där den sittande presidenten Ólafur Ragnar Grímssons kovändning hade stor betydelse.

Egen majoritet för Ólafur Ragnar Grímsson

Med knappt två månader kvar till valet ser Ólafur Ragnar Grímsson ut att gå mot en säker seger. I en opinionsmätning utförd av Zenter får den sittande presidenten hela 57,6 procent. Andri Snær Magnason - som hittills är den starkaste utmanaren - får 25,8 procent. Ingen av de övriga nio kandidaterna når upp till tvåsiffrigt stöd.

Hittills verkar ingen motkandidat kunna rubba Ólafur Ragnar Grímsson. I den andra väljarbarometern som genomförts sedan han meddelade att han ändrat sig och ställer upp för omval får han åter egen majoritet. Den här gången är stödet hela 57,6 procent.

Författaren Andri Snær Magnason är den i särklass starkaste motkandidaten. Men det försprång som Ólafur Ragnar Grímsson har skaffat sig med nio veckor kvar till valet förefaller ointagligt. Andri Snær Magnason får 25,8 procent.

Halla Tómasdóttir har på samma sätt utkristalliserat sig som valets trea. Hon har stöd av 8,7 procent av väljarna.

Stödet för övriga kandidater är närmast marginellt. Hrannar Pétursson får 2,1 procent, Bæring Ólafsson får 1,5 procent, Ástþór Magnússon får 1,4 procent, Sturla Jónsson får 0,9 procent, Magnús Ingi Magnússon får 0,8 procent, Guðrún Margrét Pálsdóttir får 0,6 procent, Hildur Þórðardóttir får 0,5 procent och Ari Jósepsson får 0,2 procent.

Ingen nämnde Elísabet Jökulsdóttir eller Benedikt Kristján Mewes. Den senare är den enda som fått 0 procent i båda de mätningar som gjorts efter Ólafur Ragnar Grímssons beslut att ställa upp i valet. Sedan mätningen gjordes har Hrannar Pétursson och Bæring Ólafsson hoppat av.

Av dem som svarade på undersökningen hade 15,3 procent inte bestämt sig och 9,9 procent avser att rösta blankt. Ytterligare 1,9 procent tänker inte rösta över huvud taget.

Här kan du läsa mer om det kommande presidentvalet.

Ólafur Ragnar Grímssons kovändning delar Island

Ólafur Ragnar Grímssons beslut att ställa upp för omval delar Island. 44 procent är nöjda med att den sittande presidenten kandiderar för en sjätte fyraårsperiod. Men 43 procent är missnöjda med beslutet. Missnöjet är störst i Reykjavíkområdet medan betydligt fler landsbygdsbor uppskattar hans kovändning. Det visar en opinionsmätning utförd av Gallup.

Trots tidigare löften om att mandatperioden skulle bli hans sista ändrade sig Ólafur Ragnar Grímsson ännu en gång. I förra veckan meddelade han att han kandiderar för en sjätte fyraårsperiod som Islands president.

De senaste åren har Ólafur Ragnar Grímsson varit en president som delat folket. I vissa läger är han mycket uppskattad, i andra är han djupt avskydd. För vissa är han en landsfader och den enskilda medborgarens förlängda arm, för andra är han en maktbesatt populist befriad från självkritik och kontakt med verkligheten.

Attityderna till hans kovändning delar folket på samma sätt. 44 procent är nöjda med Ólafur Ragnar Grímssons beslut medan 43 procent är missnöjda. Övriga 13 procent är varken positivt eller negativt inställda till beslutet.

Anmärkningsvärt är att känslorna i bägge lägren är ungefär lika starka. 22 procent är helt och hållet nöjda med hans beslut - och 23 procent helt och hållet missnöjda. 13 procent är mycket nöjda - och 9 procent mycket missnöjda. Och 10 procent är ganska nöjda - och 11 procent är ganska missnöjda.

I Reykjavíkområdet är missnöjet med presidentens beslut mer utbrett. På landsbygden välkomnas det däremot i större utsträckning.

Bland Framstegspartiets väljare är det 83 procent som är nöjda med presidentens beslut. Samma åsikt har 71 procent av Självständighetspartiets sympatisörer. Hos anhängare till oppositionspartierna är känslorna betydligt svalare. Inom Gröna vänstern är 26 procent nöjda, inom Piratpartiet 23 procent och inom Socialdemokraterna 22 procent.

De islänningar som försökte rösta bort Ólafur Ragnar Grímsson redan 2012 har inte ändrat uppfattning om honom sedan dess. Av dem som då röstade på huvudutmanaren Þóra Arnórsdóttir är det bara 9 procent som står bakom hans beslut medan 82 procent är missnöjda. Bland dem som då röstade på Ólafur Ragnar Grímsson är det 75 procent som anser att han nu tagit rätt beslut.

Här kan du läsa mer om det kommande presidentvalet.

Dagens citat



"One of the earliest cuts from the Bjork-fronted Sugacubes – and appropriately weird and disturbing to boot. Despite the sweet ‘n’ sugary melody and big, glacial chunks of shimmering guitar, there’s a dark underbelly – the disturbing Lolita-like tale of the romantic frisson between a 5-year-old girl and her would-be suitor, who just so happens to be a 50-year-old bloke. Creepy, but bloody brilliant all the same."

NME rankar The Sugarcubes "Birthday" som den tjugoåttonde bästa låten från 1980-talet.

fredag 29 april 2016

Magnús Ingi Magnússon vill bli folkets president



När kocken Magnús Ingi Magnússon meddelade att han ställer upp i presidentvalet tyckte somliga att det gått för långt. Samtidigt lovade han nämligen alla som skrev under hans namninsamling gratis hamburgare på den egna restaurangen Texasborgarar i Reykjavík. Nu kommer Magnús Ingi Magnússons kampanjvideo - med inslag från Rednex "Cotton Eye Joe" - där han även lovar att vara folkets president. Och där har dessutom Texasborgarars logga hamnat på presidentens residens på Bessastaðir.

Milestone-bröder döms till fängelse för aktieaffär

Milestone-bröderna Karl och Steingrímur Wernersson köpte tillsammans med vd:n Guðmundur Ólason ut systern Ingunn Wernersdóttir. Men affären på 5 miljarder isländska kronor gynnade inte alls bolaget. Nu döms alla tre till fleråriga fängelsestraff för trolöshet mot huvudman, bokföringsbrott och årsredovisningsbrott. Även två revisorer fälls i rätten.

I december 2014 friades samtliga sex åtalade i en härva kopplad till bolaget Milestone. Åtalade var bröderna Karl och Steingrímur Wernersson, som bägge var storägare i och styrde bolaget, och tidigare vd:n Guðmundur Ólason. Dessutom stod tre revisorer från KPMG åtalade.

Héraðsdómur Reykjavíkur frikände alla sex, men när domen i går föll i Hæstiréttur Íslands var det bara en av revisorerna som gick fri. Övriga fem dömdes för ekonomisk brottslighet.

Under 2005 och 2006 köpte Karl och Steingrímur Wernersson ut systern Ingunn Wernersdóttir ur bolaget. Totalt fick hon drygt 5 miljarder isländska kronor för sina aktier i Milestone. Beslutet att genomföra affären togs enligt åklagaren av bröderna tillsammans med Guðmundur Ólason.

Avtalet med Ingunn Wernersdóttir innebar inga skyldigheter för Milestone. I stället var det upp till Karl och Steingrímur Wernersson att fullfölja avtalet. Ändå lät de Milestone finansiera köpet trots att det enligt åtalet inte framgick hur bröderna skulle ersätta bolaget. Affären genomfördes alltså med brödernas snarare än bolagets bästa för ögonen. Det fanns enligt åklagaren heller inget i upplägget som förhindrade att Milestone skulle förlora ekonomiskt på affären.

Tillsammans med Guðmundur Ólason åtalades Karl och Steingrímur Wernersson för trolöshet mot huvudman. Dessutom åtalades de för flera brott mot bokföringslagen och mot årsredovisningslagen.

Även Milestones revisorer på KPMG drogs in i härvan. Enligt åklagaren sköttes inte bokföringen på ett sådant sätt att den var pålitlig och tydlig. Både 2006 och 2007 gav årsredovisningarna inte en rättvisande bild av bolagets resultat och ägarförhållanden. Tre revisorer åtalades därför för brott mot årsredovisningslagen och revisionslagen.

Karl Wernersson döms till tre och ett halvt års fängelse. Steingrímur Wernersson får ett tvåårigt fängelsestraff. Guðmundur Ólason döms till tre års fängelse.

Två av revisorerna från KPMG döms till nio månaders fängelse. Bägge domarna är dock villkorliga. Om de inte gör sig skyldiga till ny brottslighet inom två år slipper de avtjäna straffen. En tredje revisor frias helt.

Tillsammans ska de fem dömda även stå för rättegångskostnader på totalt drygt 14 miljoner isländska kronor.

Här kan du läsa domen i sin helhet.

Árni Páll Árnason vill fortsätta leda Socialdemokraterna

Árni Páll Árnason ställer upp för omval vid Socialdemokraternas extrakongress i juni. Han lämnade beskedet vid en presskonferens i Reykjavík i går. Om Árni Páll Árnason får medlemmarnas förtroende vill han fortsätta arbeta för en ny grundlag och för en reformering av det finansiella systemet. Fyra motkandidater har redan anmält sig.

Det har hunnit gå drygt tre år sedan Árni Páll Árnason tog över som partiledare för Socialdemokraterna. I alltingsvalet våren 2013 fick partiet bara 12,9 procent av rösterna, en tillbakagång med rekordhöga 16,9 procentenheter. Det var dock få som beskyllde Árni Páll Árnason för fiaskot. Den föregående mandatperioden i regeringsställning var allt annat än enkel för partiet.

Ända sedan Socialdemokraterna bildades 2000 har målet varit att skapa ett brett parti som enar den isländska vänstern. Ambitionen har varit att utmana Självständighetspartiet om rollen som statsbärande.

Trots en svag början kom aldrig något lyft i opinionen för Árni Páll Árnason. Sedan Piratpartiets kraftiga uppgång började hösten 2014 har Socialdemokraternas utveckling varit den motsatta. I flera opinionsmätningar har väljarstödet varit det lägsta i partiets historia. Än så länge har Socialdemokraterna heller inte tjänat på de senaste veckornas turbulens kring regeringen och ministrars kopplingar till bolag i skatteparadis.

En följd av opinionsraset är att partiet den 3 och 4 juni håller en extrainkallad kongress. Där får medlemmarna möjlighet att välja en ny ledning.

Hittills har fyra utmanare anmält sig: alltingsledamöterna Oddný G. Harðardóttir och Helgi Hjörvar, tidigare alltingsledamoten Magnús Orri Schram och Guðmundur Ari Sigurjónsson, fullmäktigeledamot i Seltjarnarnes.

Sedan tidigare står det klart att vice ordföranden Katrín Júlíusdóttir inte ställer upp för omval. Árni Páll Árnason vill däremot fortsätta som partiledare. Det meddelade han vid en presskonferens i alltinget i går. I ett inlägg på Facebook skriver Árni Páll Árnason att han ser fram emot att leda Socialdemokraterna i höstens nyval:
"En ny regering kommer att ta över tyglarna i höst. Jag vill leda och tjäna Socialdemokraterna i den processen. När jag valdes till ordförande år 2013 lade jag stor vikt vid att vi skulle bryta oss ur en fördärvad politisk tradition som tvingar oss in i ett ständigt skyttegravskrig. Anledningarna var två: omtanke om nationens väl och omtanke om Socialdemokraterna. Om vapenskramlet överröstar allt hörs inte de förnuftiga lösningarnas parti. Erfarenheten från de senaste åren har övertygat mig än mer om behovet av radikala förändringar. Politiken ska inte vara folklivets enda arena där traditionella värderingar om ödmjukhet, sunt förnuft, debatt och erkännande av egna misstag inte gäller."
Vidare skriver Árni Páll Árnason att en ny grundlag är en av de viktigaste framtidsfrågorna. Han vill att fler stora beslut ska fattas genom folkomröstningar. Han efterlyser också reformer av det finansiella systemet. Árni Páll Árnason anser att näringslivet ska ta ett stort socialt ansvar och att den ekonomiska utvecklingen bör präglas av långsiktighet.

Åtminstone bland allmänheten kämpar Árni Páll Árnason i motvind. En opinionsmätning visade att Oddný G. Harðardóttir var favorit före Helgi Hjörvar. Den sittande ordföranden Árni Páll Árnason kom bara på tredje plats. Men resultatet kan bli något helt annat när det är medlemmarna som röstar.

När han valdes 2013 var han inte den avgående ordföranden Jóhanna Sigurðardóttirs favorit. Hon förespråkade i stället Guðbjartur Hannesson. Inte heller den här gången har Árni Páll Árnason stöd från Jóhanna Sigurðardóttir. I onsdags skrev hon på Facebook att hon hoppas att Oddný G. Harðardóttir vinner ledarstriden:
"Jag har stort förtroende för Oddný att göra Socialdemokraterna drivande och starka och nå de mål som de har satt. Hon är en kvinna som det går att lita på i alla de omvälvningar som folket nu genomgår. Hon har hjärtat på rätt ställe - kämpar för jämställdhet, rättvisa och ett starkt välfärdssamhälle. Samtidigt vet jag att hon kommer att kavla upp ärmarna och med hårdhet strida mot de sedesbrott, girighet och korruption som har genomsyrat vårt samhälle."
Här kan du läsa mer om partiledarvalet inom Socialdemokraterna.

Dagens citat

"Presidenten skulle inte ha någon roll som hade betydelse i republikens författning från början, och skulle vara något slags enighetssymbol. Den nuvarande presidenten är den första som inte nöjer sig med denna begränsade roll utan har strävat efter att utöka presidentens beslutsområde med egna lagtolkningar av otydliga grundlagsbestämmelser. Runt ämbetet har prål och fåfänga utvecklats som inte hör hemma i en republik där folket har skapat sin avkastning på boskap och fiske."

Styrmir Gunnarsson, tidigare chefredaktör för Morgunblaðið, skriver i Morgunblaðið om president Ólafur Ragnar Grímssons beslut att ställa upp för omval.

torsdag 28 april 2016

Hrannar Pétursson hoppar av presidentvalet

Foto: Pressbild
Hrannar Pétursson ställer inte upp i sommarens presidentval. Han lämnade beskedet vid en debatt i Reykjavík i går. Skälet till beslutet är att han anser sig ha ytterst små möjligheter att nå framgång sedan den sittande presidenten Ólafur Ragnar Grímsson bestämt sig för att ställa upp för omval. Han blir därmed den femte som hoppar av efter presidentens kovändning.

Vigfús Bjarni Albertsson, Heimir Örn Hólmarsson, Guðmundur Franklín Jónsson och Bæring Ólafsson har redan meddelat att de ger upp sina kampanjer till sommarens presidentval. I går blev Hrannar Pétursson den femte att hoppa av sedan Ólafur Ragnar Grímsson för tio dagar sedan aviserade att han ställer upp för omval.

Hrannar Pétursson tillkännagav sitt beslut i går under en debatt vid Háskólinn í Reykjavík. Han sade att den sittande presidentens inträde i valrörelsen helt och hållet förändrade förutsättningarna. Mot Ólafur Ragnar Grímsson trodde sig Hrannar Pétursson inte ha några möjligheter till framgång:
"De senaste månaderna har varit intensiva och lärorika. Vissa saker har varit förutsägbara och annat har kommit som en överraskning. Vänner och släktingar har räckt mig hjälpande händer, hjälpt mig att förpacka idéer och gett mig goda råd. Islands presidents beslut att ställa upp för omval var oväntat. Det bryter valets natur och mot bakgrund av förhållandena har jag tagit beslutet att dra tillbaka min kandidatur. ... Jag uppmanar den som blir vald att sätta folkviljan före sin egen."
Efter Hrannar Péturssons avhopp återstår elva kandidater. Ett par ganska tunga namn funderar fortfarande på att ställa upp.

Här kan du läsa mer om det kommande presidentvalet.

Framstegspartiets vd nästa offer för Panamahärvan

Framstegspartiets vd Hrólfur Ölvisson avgår med omedelbar verkan. Beslutet är en följd av avslöjanden om bolag i skatteparadisen Panama och Brittiska Jungfruöarna. Ett av brevlådeföretagen använde han för att dölja att han låg bakom investeringar i ett danskt bolag. Hrólfur Ölvisson medger dock inga misstag. Inte heller ställde partiledningen några krav på hans avgång.

I måndags presenterade RÚV:s Kastljós nya avslöjanden av isländska samhällstoppars kopplingar till brevlådeföretag i skatteparadis. Uppgifterna har redan lett till att tre vd:ar har lämnat sina uppdrag.

Hrólfur Ölvisson har varit vd för Framstegspartiet sedan 2010. Redan 2003 bildade han i Panama bolaget Selco Finance. Därefter tecknade han genom Selco Finance ett avtal med ett amerikanskt försäkringsbolag samtidigt som han basade över det inhemska försäkringsbolaget VÍS. Ett år senare drev han igenom ett samarbetsavtal mellan VÍS och det amerikanska företaget. Han har hela tiden förnekat att han själv eller Selco Finance ska ha tjänat på affären.

Samma år bildade han även ett bolag på Brittiska Jungfruöarna med namnet Chamile Marketing. Bolaget användes för att dölja att två isländska bolag i själva verket stod bakom investeringar i det danska bolaget Scancore. Chamile Marketing stod officiellt för affären. Den finansierades genom räntefria lån från de isländska bolagen.

I går meddelade Hrólfur Ölvisson att han med omedelbar verkan lämnar uppdraget som vd för Framstegspartiet. I ett uttalande sade han dock att han inte hade gjort något fel - och än mindre något olagligt:
"Detta beslut tar jag mot bakgrund av hur ensidig och hänsynslös debatten är. Detta är mitt personliga beslut och inte på något sätt ett erkännande av att jag har brutit mot lagen eller agerat på ohederligt sätt. ... Jag drar mig tillbaka för att förhindra att Framstegspartiet och det goda arbete som det har arbetat med under denna regerings tid misstänkliggörs. Jag är inte en vald företrädare men anser inte desto mindre detta vara rätt beslut."
Hrólfur Ölvisson valde att avgå trots att något sådant krav aldrig ställdes från partiets verkställande utskott. Statsminister Sigurður Ingi Jóhannsson sade till RÚV att vd:n agerat hedervärt genom att lämna sitt uppdrag:
"Vi anser att det är mycket beundransvärt och jag vill tacka honom för ett drivande arbete för partiet. Han gör detta för att inte misstänkliggöra partiet och de uppgifter som vi står inför och jag är honom tacksam för det."
En som inte höll med var Guðfinna Jóhanna Guðmundsdóttir, fullmäktigeledamot för Framstegspartiet i Reykjavík. Hon ansåg enligt RÚV att det enda rätta Hrólfur Ölvisson kunde göra var att avgå. I sig såg hon inget fel med brevlådeföretag så länge som skatter och avgifter betalades på rätt sätt:
"Jag anser personligen att han borde avgå. Vi behöver skapa förtroende i samhället. Människor är fortfarande arga sedan kraschen."
Även vd:ar för två pensionsfonder har avgått sedan det blivit känt att de ägt bolag i skatteparadis. Kristján Örn Sigurðsson, vd för Sameinaði lífeyrissjóðurinn, meddelade i går att han lämnade sitt uppdrag. Han kontrollerade Mika Asset och Fulcas Inc. - två bolag hemmahörande i Panama som han hade tigit om för pensionsfondens styrelse. I ett uttalande sade Kristján Örn Sigurðsson att han inte brutit mot några regler:
"Jag har alltid i mitt arbete uppträtt ärligt och hållit mig till lagar och regler. Jag anser det viktigt att denna debatt om mig inte gör så att pensionsfonden kommer till skada."
Kári Arnór Kárason avgick redan i lördags som vd för pensionsfonden Stapi. Beslutet fattade han sedan RÚV börjat ställa frågor om hans kopplingar till bolag i skatteparadis. I det brev där han meddelade sin avgång bad han om ursäkt för att ha visat dåligt omdöme.

Här kan du läsa mer om samhällstoppars kopplingar till konton i skatteparadis.

Stort försprång för Ólafur Ragnar Grímsson i presidentval

Ólafur Ragnar Grímsson har två månader före presidentvalet ett klart försprång mot sina konkurrenter. Hela 52,6 procent av islänningarna ger honom sitt stöd för fyra år till på posten. Den främsta utmanaren Andri Snær Magnason får 29,4 procent. Trean Halla Tómasdóttir får 8,8 procent. Det visar en opinionsmätning utförd av MMR.

Med knappt två månader kvar till sommarens presidentval har Ólafur Ragnar Grímsson ett stort försprång mot utmanarna. Men vad som är minst lika intressant är att valet redan tycks handla om den sittande presidenten mot huvudutmanaren Andri Snær Magnason. Om även den nuvarande trean räknas in samlar de tre tillsammans över 90 procent av väljarsympatierna.

I dagsläget är antalet presidentkandidater elva. I MMR:s undersökning finns dock siffror för tretton kandidater. Den gjordes nämligen innan Bæring Ólafsson och Hrannar Pétursson bestämt sig för att hoppa av.

Fler avhopp är att vänta i takt med att valdagen närmar sig. Hittills har exempelvis varken Ari Jósepsson eller Benedikt Kristján Mewes tagit många steg mot att samla in de 1 500 underskrifter som krävs för att kandidaturen ska vara giltig.

Den som tjänar på splittringen är Ólafur Ragnar Grímsson, som redan har en stor grupp kärnväljare. För att valet ska bli jämnt krävs att väljarkåren sluter upp bakom en enda utmanare - och i dagsläget ser Andri Snær Magnason ut att vara den enda som har någon som helst möjlighet att kunna hota den sittande presidenten.

Ólafur Ragnar Grímsson har alltså hela 52,6 procent av islänningarna bakom sig. Andri Snær Magnason får 29,4 procent och Halla Tomasdóttir 8,8 procent.

Ingen annan kandidat når över 2 procent. Bæring Ólafsson och Hrannar Pétursson - som alltså båda har hoppat av - noteras för 1,7 procent. Därefter följer Elísabet Kristín Jökulsdóttir med 1,4 procent, Sturla Jónsson med 1,3 procent, Magnús Ingi Magnússon med 1,1 procent, Ástþór Magnússon med 0,8 procent, Guðrún Margrét Pétursdóttir med 0,7 procent, Hildur Þórðardóttir med 0,4 procent, Ari Jósepsson med 0,1 procent och Benedikt Kristján Mewes med 0 procent.

Skillnaderna mellan olika väljargrupper är stora. Ólafur Ragnar Grímsson är populärare bland män, pensionärer, personer bosatta på landsbygden, låginkomsttagare och personer med enbart grundskoleutbildning.

Andri Snær Magnason tilltalar i större utsträckning personer bosatta i Reykjavíkområdet, höginkomsttagare och universitetsutbildade. Halla Tómasdóttir lockar framför allt kvinnor boende i huvudstadsregionen.

Här kan du läsa mer om det kommande presidentvalet.

Dagens citat

"Och ännu en gång lät Självständighetspartiet det gå för sig, trots att den nyutnämnde statsministern hade gjort sig skyldig till nidingsdådet att rösta för att dra tidigare statsministern och Självständighetspartiets ordförande inför landsdomstol. Nu måste detta upphöra. Det är inte lämpligt att Självständighetspartiet lyfter Framstegspartiets ledning till den största äran, ett parti som är ett småparti med storhetsvansinne."

Vilhjálmur Bjarnason, alltingsledamot för Självständighetspartiet, skriver i Morgunblaðið om regeringssamarbetet med Framstegspartiet, valet av Sigurður Ingi Jóhannsson till statsminister och rättsprocessen mot Geir H. Haarde.

onsdag 27 april 2016

Ólafur Ragnar Grímsson möter 2 Unlimited



Några kopplingar till bolag i skatteparadis skulle inte komma att avslöjas i framtiden. Det utlovade president Ólafur Ragnar Grímsson i en intervju i CNN. Några dagar senare visade det sig att hustrun Dorrit Moussaieffs föräldrar varit delägare i ett brevlådeföretag på Brittiska Jungfruöarna. Såväl Dorrit Moussaieff som Ólafur Ragnar Grímsson förnekade att de känt till bolaget Lasca Finance Limited. Somliga tyckte att presidentens svar rimmade illa med vad han tidigare sagt i CNN. Videon ovan - baserad på 2 Unlimiteds "No Limit" med Ólafur Ragnar Grímsson inklippt - kom till som en reaktion på uttalandena i tv-intervjun.

Tre av fyra: Turismen för stor belastning för naturen

Tre av fyra islänningar anser att turismen orsakar för stor belastning på naturen. Och det är allt fler som tycker att påfrestningarna är ett problem. Men mer än hälften ställer sig också bakom att turismen skapat nödvändiga arbetstillfällen och ökat islänningarnas intresse för den egna naturen. Det visar en undersökning utförd av MMR på uppdrag av Ferðamálastofa.

Turismen har de senaste åren växt så snabbt att den blivit landets viktigaste näringsgren. I takt med att de utländska besökarna blir allt fler förändras också islänningarnas attityder till turismens konsekvenser. Många upplever att turismen har en lång rad positiva effekter - men det finns också följder som uppfattas som ett problem.

Något som oroar många islänningar är turismens belastning på naturen. Nu uppger hela 75,7 procent att påfrestningarna är för stora. Det är en ökning med hela 11,4 procent inom loppet av ett år. Anmärkningsvärt är att farhågorna är tämligen jämt spridda över olika befolkningsgrupper. Det är inga grupper som sticker ut som mer eller mindre bekymrade.

Många instämmer i att turismen har positiva konsekvenser. Till exempel uppger 55,9 procent att turismen har skapat attraktiva jobb i närområdet. Det är betydligt fler landsbygdsbor som skriver under på detta påstående än personer bosatta i Reykjavík med omnejd.

Vidare är det 42,3 procent som säger att de genom turistnäringens utveckling själva har kunnat använda ett bredare utbud av tjänster och service. Även detta är något som i synnerhet boende på landsbygden upplever.

En stor andel av de utländska besökarna kommer till Island för att uppleva landets natur. Hela 61,5 procent av islänningarna säger att turisternas intresse för naturen också har ökat islänningarnas intresse för den egna naturen. Nästan lika många - 51,5 procent - svarar att de utländska gästerna också bidragit till ett ökat intresse för isländsk kultur även bland islänningar.

Dessutom är det 61,4 procent som anser att de nöjen som skapas med turister i åtanke också är lockande för islänningar.

Deltagarna i undersökningen fick också ranka vad som var mest nödvändigt att förbättra inom turistnäringen. Där svarade 52,9 procent infrastruktur, tillgänglighet och planering, 34,1 procent kommunikationer och vägnätet, 29,2 procent avgiftsbeläggning och skatter, 26,4 procent miljöfrågor, 26,2 procent toaletter, 24,8 procent statligt deltagande i bland annat finansiering, marknadsföring och tillsyn, 18,4 procent bättre spridning av besökare, 6,3 procent säkerhet och utbildning och 2,4 procent införandet av ett naturpass.

Under 2015 var det 85,1 procent av islänningarna som turistade i det egna landet. Juli var den månad då flest - hela 69 procent - reste på Island. Färst islänningar gav sig ut på vägarna i januari, en månad då bara 12 procent turistade i hemlandet.

Det populäraste besöksmålet bland islänningar förra året var Akureyri, en stad som 41,3 procent besökte. Därefter följde Borgarnes med 23,4 procent, Þingvellir med 20,4 procent, Egilsstaðir och Hallormsstaðaskógur med 20,4 procent, Gullfoss och Geysir med 19,4 procent, Húsavík med 18,4 procent, Mývatnområdet med 17,8 procent, Skagafjörður med 17,7 procent, Siglufjörður med 16,9 procent, Húsafell och Reykholt med 16,4 procent, Västmannaöarna med 14,1 procent och Vík í Mýrdal med 13,4 procent.

Dessutom gjorde 71,9 procent av islänningarna minst en dagsutflykt under året. Här var Þingvellir det vanligaste besöksmålet. Det var 30,2 procent som hade nationalparken som mål för en dagsutflykt under 2015.

Mytomspunnen grotta vid Eyjafjallajökulls fot får nytt liv

Ända fram till 1970 användes grottan vid Hrútafell på södra Island till fyrtiotalet får. Men länge bodde människor i grottan. Och ännu längre tillbaka i tiden tros den ha varit en offerplats där trälar fick sätta livet till. Nu återskapar bröderna Guðjón och Benjamín Kristinsson de gamla fårhusen. Jobbet sker i samarbete med Minjastofnun Íslands berättar Morgunblaðið.

Hrútafell ett par kilometer väster om Skógar och strax söder om Eyjafjallajökull är en plats som ofta får förundrade resenärer att höja på ögonbrynen. Närmast insprängda i klipporna finns flera fårhus där klippväggarna fungerar som vägg. Fårhusen är dock i dåligt skick och flera tak har rasat in.

I samarbete med kulturarvsmyndigheten Minjastofnun Íslands återskapar nu bröderna Guðjón och Benjamín Kristinsson de gamla fårhusen. Byggnaderna användes ända fram till 1970 då den intilliggande gården byggde ett nytt fårstall. De sista åren fanns ett fyrtiotal djur i fårhusen vid Hrútafell.

Fårhusen byggdes under 1930-talet. Det som fått Minjastofnun Íslands att engagera sig i projektet är mötet mellan olika byggnadsstilar som bröderna nu ska återskapa. På taken fanns exempelvis plattor både av järn och sten.

Men det finns flera andra skäl till att grottan är så intressant. Den har nämligen gjorts i ordning av människor som under långa tider har bott där. Guðjón Kristinsson berättar i Morgunblaðið om de många historier som cirkulerar i bygden om grottan:
"Bakom detta fårhus finns en mycket märklig konstgjord grotta som ingen vet hur gammal den är. Den är stor, på tre våningar, och där syns tecken på de olika byggnadsnivåerna. Den har varit klädd med träpanel och längst in har det uppenbarligen huggits ut för en sovbänk."
Under marken har Guðjón Kristinsson hittat resterna efter ett dött får. Även människor tros ha fått sätta livet till i grottan. En berättelse förtäljer om hur oärliga personer som ofta stal från grannarna höll till i den. Så småningom tröttnade boende i bygden på de ständiga stölderna. De gick då ihop och dödade tjuvarna.

En annan berättelse skildrar hur trälar för länge sedan tvingades att hugga ut grottor ur bergen - något som var möjligt att göra med yxa eftersom tuff är en så porös bergart. En tredje berättelse handlar om hur luftströmmarna genom grottan gjorde så att bönder i området länge använde den för att torka kläder och djurhudar. En fjärde berättar om hur bonden Rútur dödade sina tre trälar Stebbi, Högni och Guðni efter att de försökt mörda honom. Guðni ska han ha huggit till döds vid Eyjafjallajökulls topp, som därefter fick namnet Guðnasteinn.

År 1936 fick bönderna oväntat besök. Då dök arkeologer från tyska Ahnenerbe - ett forskningsinstitut grundat av Heinrich Himmler - upp vid Hrútafell. Guðjón Kristinsson säger i Morgunblaðið att tyskarna inte bara undersökte grottan. På en av väggarna ristade de in ett hakkors:
"De hade en teori om att här tidigare hade ägt rum gamla hedniska ceremonier, blodoffer. Här finns tecken, koppar i golvet och krokar på väggarna. De tyska arkeologerna ansåg att trälar hade bundits här och att de hade skurits i halsen och att deras blod hade droppat ned i kopparna."
Men berättelserna handlar inte bara om människor som mist livet i grottan. Bland lokalbefolkningen finns det också sägner som handlar om hur åtskilliga av deras förfäder blivit till just i grottan. Den ska nämligen ha använts av älskande par som av olika skäl var tvungna att smyga med sin kärlek.

Bygget av de nygamla fårhusen ska vara klart till sommaren.

Dagens citat

Foto: Citizen Press
"I sökandet efter säkerhet har vi nedkallat mycket över oss - lån och korrigeringar och stora anläggningsarbeten eftersom vi vill ha skydd och stabilitet. Och nu har presidenten slutat med att sluta för andra gången och varnar för ovissheten. Men det går att fråga sig. Är väljarna inför ett alltingsval att lita på? Är osäkerheten om alltingsvalets resultat så stor att ingen annan kan stå på kommandobryggan? Är de tänkbara kandidaterna sämre än tidigare? Och varför råder det osäkerhet efter att ha suttit på presidentens stol i tjugo år? Blir den mindre efter 24 år?"

Presidentkandidaten Andri Snær Magnason skriver i Fréttablaðið om den sittande presidenten Ólafur Ragnar Grímssons beslut att ställa upp för omval.

tisdag 26 april 2016

Bæring Ólafsson backar ur efter presidentens kovändning

Foto: Pressbild
Ólafur Ragnar Grímssons kovändning får Bæring Ólafsson att ge upp sin kampanj om att väljas till Islands president. Anledningen är att han inte vill kandidera mot den sittande presidenten. Bæring Ólafsson blir därmed den fjärde kandidaten som drar sig ur sedan Ólafur Ragnar Grímsson meddelat att han ändrat sig och ställer upp för omval.

Sedan Ólafur Ragnar Grímsson förra måndagen meddelade att han ändrat sig och kandiderar för en sjätte fyraårsperiod har antalet kandidater minskat från sexton till tolv. Vigfús Bjarni Albertsson, Heimir Örn Hólmarsson och Guðmundur Franklín Jónsson drog nästan omedelbart tillbaka sina kandidaturer. I går gjorde Bæring Ólafsson detsamma.

I ett uttalande skriver Bæring Ólafsson att beslutet är en direkt följd av Ólafur Ragnar Grímssons kovändning. Han har tidigare lovat att inte kandidera mot en sittande president.

Bæring Ólafsson säger till RÚV att det kom som en överraskning att Ólafur Ragnar Grímsson ändrade sig trots ett tydligt nej i nyårsdagstalet. Han anser att det är beklagligt att det inte går att lita på att presidenten håller sitt ord. Bæring Ólafsson ifrågasätter också den politiska osäkerhet Ólafur Ragnar Grímssons hänvisar till som skäl för att ändra sig:
"Jag kan inte se att det är en grund för att kandidera på nytt. Jag tror bara att han vill ha jobbet och vill fortsätta. Jag tror dessutom att han efter fyra år tänker kandidera på nytt."
Presidentvalet äger rum den 25 juni. Kandidater kan anmäla sig fram till fem veckor före valdagen. Än så länge är det flera personer som förekommer i spekulationerna som ännu inte bestämt sig för om de tänker ställa upp eller inte.

Här kan du läsa mer om Ólafur Ragnar Grímssons kovändning.

Konstnär färgade Strokkur rosa - åtalas för lagbrott



För att fira sin 50-årsdag hällde konstnären Marco Evaristti fem liter röd livsmedelsfärg i Strokkur. Därefter fotograferade han gejserns rosafärgade utbrott. Nu åtalas han för brott mot naturskyddslagen. Rättegången mot Marco Evaristti inleds på torsdag i Héraðsdómur Suðurlands i Selfoss. Han riskerar böter eller fängelse.

Strax efter fyra på morgonen den 24 april anlände konstnären Marco Evaristti till Geysirområdet. I en timme väntade han på att solen skulle gå upp. Därefter hällde han fem liter röd livsmedelsfärg i Strokkur. Han både fotograferade och filmade utbrotten där gejsern sprutade rosafärgat vatten upp mot himlen.

Eftersom det var så tidigt på morgonen var Marco Evaristti ensam på platsen. Spår av hans aktion i form av rosafärgat vatten kunde dock observeras i några timmar efteråt.

Marco Evaristti fick tillbringa en del av sin 50-årsdag i förhör hos polisen i Hvolsvöllur. Där medgav han att han hällt färg i Strokkur, men förnekade att han skulle ha gjort sig skyldig till något brott. Han hävdade att han skapat ett konstverk samtidigt som han försäkrat sig om att gejsern inte skulle skadas av den växtbaserade färgen.

Agerandet väckte starka känslor hos många islänningar. Säkerligen var det många som gjorde kopplingar mellan Strokkur och all tvål och såpa som genom åren hällts i Geysir för att få den senare att eruptera. I dag är det inte längre tillåtet att på detta sätt framkalla utbrott i Geysir. Utbrott i Geysir är nu för tiden något mycket sällsynt.

Marco Evaristti återvände till Danmark utan att ta sitt straff: 100 000 isländska kronor i böter eller åtta dagar i fängelse. Gejsrar och heta källor är precis som alla vattendrag större än 100 kvadratmeter skyddade enligt lag. Därför åtalas han nu för brott mot naturskyddslagen. Rättegången börjar klockan 10.40 på torsdag i Héraðsdómur Suðurlands i Selfoss.

När Marco Evaristti lämnade Island lovade han att han skulle återvända för att försvara sig vid en eventuell rättegång. Nu återstår det att se om han faktiskt dyker upp i övermorgon.

Enligt åtalet står det klart - inte minst genom egna filmer och fotografier - att Marco Evaristti var den som hällde färg i Strokkur. Konsekvenserna var rosafärgat vatten som fanns kvar i vattenpölar, vid närliggande heta källor och på omgivande stenar.

Här kan du läsa mer om Marco Evaristtis färgning av Strokkur och ovan kan du se bilder på ett rosafärgat utbrott.

Islands president dras in i skatteparadishärva

Näringslivstoppar som Jón Ásgeir Jóhannesson och Ólafur Ólafsson, flera tunga ex-politiker med stark koppling till Framstegspartiet och presidenthustrun Dorrit Moussaieffs familj. Samtliga har de senaste dagarna kunnat länkas till brevlådeföretag i skatteparadis. Avslöjandena är en följd av läckta dokument från advokatbyrån Mossack Fonseca i Panama.

Läckan från Mossack Fonseca har redan format det politiska landskapet på Island. Statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson tvingades bort sedan han avslöjats ha kopplingar till ett bolag i skatteparadiset Brittiska Jungfruöarna. Vil­hjálm­ur Þor­steins­son avgick av samma skäl som kassör för Socialdemokraterna. Och i fullmäktige i Reykjavík valde självständighetspartisten Júlíus Vífill Ingvarsson att avgå medan framstegspartisten Sveinbjörg Birna Sveinbjörnsdóttir tagit en paus från politiken. Dessutom har kopplingar till brevlådeföretag inneburit stora förtroendeförluster för finansminister Bjarni Benediktsson och inrikesminister Ólöf Nordal.

I förra veckan förnekade president Ólafur Ragnar Grímsson i en intervju i CNN kategoriskt att han eller hans familj skulle ha några kopplingar till bolag i skatteparadis. I går kunde Kjarninn berätta att hustrun Dorrit Moussaieffs föräldrar varit delägare i ett brevlådeföretag på Brittiska Jungfruöarna.

Mellan 1999 och 2005 ägde familjeföretaget Mousaieff Jewellers Limited 10 procent av brevlådeföretaget Lasca Finance Limited. Under 2005 köpte Schlomo och Alisa Moussaieff - föräldrar till presidenthustrun Dorrit Moussaieff - aktieposten för 68 miljoner isländska kronor. Vad Lasca Finance Limited hade för verksamhet är oklart, men mycket tyder på att bolaget lånade ut stora summor pengar. Under den period som Moussaieff Jewellers Limited var delägare drog det in närmare 7 miljoner pund bara i ränta.

I ett skriftligt svar till Kjarninn förnekar både Ólafur Ragnar Grímsson och Dorrit Moussaieff all kännedom om Lasca Finance Limited:
"Varken presidenten eller Dorrit vet något om detta bolag eller har hört om det tidigare. Dorrits far är död och hennes mor, som är 86 år, minns inte något sådant bolag."
Tipset ska ha kommit från Ástþór Magnússon, en av kandidaterna i sommarens presidentval. Vid en presskonferens i Reykjavík i går anklagade han enligt Vísir den sittande presidenten Ólafur Ragnar Grímsson för att ljuga:
"Nu ser vi att landets anseende har skadats kraftigt på grund av fall av korruption. Nationens ledare framträder i internationella medier och ljuger för full hals. Detta gjorde den tidigare statsministern och i kölvattnet jämför utländska medier Island med en bananrepublik. Vad säger samma medier när de inser att självaste nationens president torgförde än fler lögner i en intervju med tv-kanalen CNN? Blir bilden av bananrepubliken Island fullkomlig i sommar med återval av denna man eller står utsvävningarna folket upp i halsen?"
Tre inflytelserika framstegspartister drogs i går in i skandalen. Hrólfur Ölvisson har sedan 2010 varit partiets vd. RÚV kunde i går berätta hur han 2003 grundade bolaget Selco Finance i Panama och därefter undertecknade ett avtal med ett amerikanskt försäkringsbolag. Hrólfur Ölvisson var samtidigt vd för det isländska försäkringsbolaget VÍS.

Ett knappt år efter undertecknandet kom VÍS och det amerikanska bolaget överens om ett samarbetsavtal om den isländska marknaden. Enligt Hrólfur Ölvisson ska affären inte ha haft någon koppling till Selco Finance. Han ska heller inte ha fått någon ersättning för den.

2003 skaffade sig Hrólfur Ölvisson ett bolag även på Brittiska Jungfruöarna, nämligen Chamile Marketing. Detta bolag användes för att dölja att två isländska bolag köpte in sig i det danska bolaget Scancore. Affären genomfördes genom ett räntefritt lån till Chamile Marketing.

Finnur Ingólfsson har varit vice ordförande för Framstegspartiet och handelsminister. Han har dessutom varit centralbankschef. Tillsammans med en annan inflytelserik partimedlem, Helgi S. Guðmundsson, grundade han enligt RÚV 2007 det Panamabaserade bolaget Adair SA. Det användes för att köpa aktier i Landsbanki - affärer som finansierades genom lån från samma bank. Samtidigt som detta skedde var Helgi S. Guðmundsson ordförande i centralbankens styrelse.

Två pensionsfondschefer har i tysthet använt sig av brevlådeföretag i skatteparadis. Kári Arnór Kárason basade över pensionsfonden Stapi tills han av RÚV konfronterades med uppgifter om bolaget Utvortis på Brittiska Jungfruöarna. Han valde då att avgå. Han sade även att det varit ett misstag att inte upplysa fondens styrelse om sina affärer.

Mellan 2003 och 2008 köpte och sålde Kári Arnór Kárason aktier i de isländska storbankerna för miljonbelopp. 

Kristján Örn Sigurðsson, vd för Sameinaði lífeyrissjóðurinn, meddelade inte sin ledning om två bolag i Panama. Ett av dem ska fortfarande vara verksamt, men han säger till RÚV att det ska ha skaffats för att hantera utländska investeringar. Några sådana ska dock inte ha blivit av.

Ólafur Ólafsson - storägare i rederiet Samskip som just nu avtjänar ett straff för ekonomisk brottslighet kopplad till Kaupþing - har enligt Morgunblaðið genom bolaget Kimi investerat i nederländska och spanska företag inom fiskeindustrin. Kimi, som grundades 2009, är hemmahörande i Luxemburg. Han har även använt Kimi för att genom centralbanken köpa isländska kronor till kurser runt 20 procent under värdet på Island.

En av Ólafur Ólafssons affärskamrater, Kaupþings tidigare vd Hreiðar Már Sigurðsson som just nu även han sitter fängslad för ekonomisk brottslighet, har även han kopplingar till Luxemburg. Hustrun Anna Lísa Sigurjónsdóttir kontrollerar ett bolag i landet.

I ett uttalande skriver Ólafur Ólafsson att det inte är konstigt att han valt Luxemburg som juridisk hemvist för Kimi. Sedan 2005 har han varit folkbokförd i utlandet. Majoriteten av hans affärer sker också utanför isländsk mark.

Investeraren Jón Ásgeir Jóhannesson förlorade en stor del av sitt affärsimperium vid finanskraschen hösten 2008. Året därpå försäkrade han i en intervju att han inte hade några hemliga tillgångar i skatteparadis. Det visar sig nu att det inte var sant.

Stundin kan berätta hur Jón Ásgeir Jóhannesson och hustrun Ingibjörg Pálmadóttir nyttjade bolag i Panama för att bland annat betala skulder till Glitnir. Trots att det uppenbarligen fanns större tillgångar i skatteparadiset avskrev banken en skuld på 800 miljoner isländska kronor.

Här kan du läsa mer om konsekvenserna av läckorna från Mossack Fonseca.

Dagens citat

"Du har blivit ett hinder för nödvändiga förändringar. Men det kan sägas att du behärskar att dyka upp på rätt plats, kan placera dig på scenen - en kameleont, en vindflöjel som utan ansträngning rör sig med vinden. ... Ditt självförtroende, en orubblig övertygelse om att du alltid har rätt, och att de som inte håller med följaktligen alltid har fel, är ett hinder för en normal utveckling av demokratin på Island. De som röstar på dig röstar därmed på det gamla Island. De röstar på Davíð Oddssons, Sigmundur Davíðs och Ólafur Ragnars samhälle. De röstar helt enkelt mot framtiden."

Författaren Jón Kalman Stefánsson skriver i Kjarninn om president Ólafur Ragnar Grímssons beslut att ställa upp för omval.