torsdag 16 augusti 2018

Oklart vem som äger radarstationen på Straumnesfjall


Bara några få år efter att USA investerat enorma summor i radarstationen på Straumnesfjall lades den ned. Sedan dess har byggnaderna på en av Islands mest utsatta platser pinats av vädret. Radarstationen har blivit ett populärt besöksmål för vandrare på Hornstrandir. Men byggnaderna har blivit farliga - och det är inte klart vem som äger dem.

När USA under det kalla kriget byggde ett nätverk av radarstationer runt Island var syftet att följa sovjetiskt stridsflyg i Nordatlanten. USA byggde en station i varje hörn av landet. I nordväst föll valet på Straumnesfjall på Hornstrandir i Västfjordarna.

Straumnesfjall ligger vid Aðalvík. Där fanns det två byar - Látrar och Sæból. De sista invånarna flyttade för gott 1952. De lämnade livet på Hornstrandir bakom sig under en period när hela regionen avfolkades.

Livet på Hornstrandir var mycket hårt. Här fanns varken elektricitet eller vägar. Närheten till Grönland borgade för långa vintrar och korta somrar. Här var svårt att hålla boskap och ännu svårare att odla.

Samtidigt som flyttlassen gick från Aðalvík anlände amerikanska Nato-styrkor till Straumnesfjall, det fjäll som tornar över viken. De valde platsen för en av fyra radarstationer i landet. Allt material till bygget lastades om till havs och fördes i land med hjälp av små båtar eftersom det inte finns någon hamn.

Hur det kom sig att valet föll på en så isolerad plats är fortfarande okänt. Samtidigt tycks vädret i regionen ha kommit som något av en överraskning. Efter en tid byggdes till exempel gångar mellan de flesta byggnaderna uppe på fjället eftersom det under vintrarnas många snöstormar annars inte gick att gå mellan dem.

Syftet med radarstationen var alltså att följa sovjetiskt stridsflyg. Men några sådana flygplan ska inte ha setts till vid något tillfälle under de år som stationen var i bruk. Det sägs att de styrkor som var stationerade på Straumnesfjall ofta var så uttråkade att de pratade med piloterna på de SAS-flyg som passerade området på väg från Skandinavien till Nordamerika. Det var sällan något annat flyg syntes till i regionen.

Bygget av stationen började 1951. När den stod klar fem år senare hade USA också byggt en väg upp på fjället och ett flygfält. Det underlättade visserligen transporterna, men de amerikaner som var stationerade på Straumnesfjall har vittnat om närmast total isolering. Det fanns inga vägar till stationen. Under ledigheter kunde de - om det råkade vara bra väder - gå till några sjöar för att fiska.

Radarstationen var bara i bruk i några få år. Efter fem års verksamhet bommades den igen 1962. Bakgrunden till det beslutet är lika oklar som beslutet att investera mångmiljonbelopp i bygget.

I dag är hela regionen Hornstrandir obebodd. Under somrarna finns många vandrare i området. För många är radarstationen på Straumnesfjall ett av besöksmålen. Men byggnaderna håller på att förvandlas till ruiner. Att röra sig på platsen blir allt farligare i takt med att byggnaderna förfaller.

Lilja Rafney Magnúsdóttir, alltingsledamot för Gröna vänstern, vände sig därför i en interpellation till miljöminister Guðmundur Ingi Guðbrandsson med frågor om ägarförhållandena och eventuella åtgärder för att förebygga att besökare till Straumnesfjall skadas.

Guðmundur Ingi Guðbrandsson skriver i sitt svar att det är oklart vem som äger byggnaderna eftersom de inte finns med i fastighetsregistret. Staten övertog ägandet i samband med nedläggningen 1962. Några år senare såldes byggnaderna till privata ägare. De ska ha tagit med sig en del av byggmaterialet.

Vid något tillfälle ska markägarna till Látrar och Rekavík vid Aðalvík också ha ägt byggnaderna. Men staten ska senare ha övertagit såväl byggnaderna som ansvaret för dem. Ägandefrågan är dock inte mer utredd än att Guðmundur Ingi Guðbrandsson i sitt svar hänvisar till medieuppgifter.

En sanering av området gjordes 1991. Det bedömdes då som för dyrt att riva byggnaderna. Guðmundur Ingi Guðbrandsson skriver att det nu kan ha blivit dags för en ny inventering. Det uppdraget går till Umhverfisstofnun i samarbete med markägarna.

Vidare instämmer Guðmundur Ingi Guðbrandsson i att byggnaderna på Straumnesfjall är i så dåligt skick att de utgör en fara för besökare. Därför bör det sättas upp information i området som varnar besökare för att ge sig in i byggnaderna. Det kan också bli aktuellt att inhägna platsen för att se till så att inga går in i husen så länge som de är fallfärdiga.

Efter nedläggningen av radarstationen på Straumnesfjall byggdes en ny station på Bolafjall vid Bolungarvík. Den invigdes 1992. I dag har den tagits över av isländska staten och den används nu av kustbevakningen.

Från 2.30 till 3.50 i filmen ovan kan du se radarstationen på Straumnesfjall från luften.

Dagens citat

"Landskapet i Djúpavík är mycket storslaget. ... Vägen går genom byn och förbi fabriken som är det i särklass största huset här. På västra sidan av byn finns höga klippor och där faller en fors som är omväxlande liten eller stor och otroligt vacker. Människor blir för det mesta betagna av skönheten här. Fjällen ramar in denna vik och fjordens innersta del och det är underbar natur här. Jag kan inte säga annat. Det är några hus som står tomma över vintern, men på sommaren kommer folk som tidigare bodde här och deras ättlingar hit och nu har den tredje generationen börjat komma. Det är mycket liv här på sommaren."

Eva Sigurbjörnsdóttir, som tillsammans med familjen äger och driver Hótel Djúpavík, i Bæjarins Besta om livet på en plats där de är de enda invånarna över vintern.

onsdag 15 augusti 2018

Politiker klimatkompenserar för utsläpp vid resor

Sedan Andrés Ingi Jónsson valdes in i alltinget har hans jobbresor orsakat utsläpp på nästan sex ton koldioxid. Nu väljer han som första alltingsledamot att klimatkompensera för utsläppen - något som kostar honom 30 000 isländska kronor. Andrés Ingi Jónsson gör det genom ett samarbete med fonden Votlendissjóðurinn.

Efter valet i oktober 2017 har Gröna vänsterns Andrés Ingi Jónsson gjort fjorton resor i tjänsten. Han har flugit från Keflavík till Stockholm, Longyearbyen, Bryssel, San Francisco, Manchester, Oslo, Paris och New York.

Totalt orsakade dessa flygresor utsläpp av 5 912 kilo koldioxid. I samarbete med Votlendissjóðurinn klimatkompenserar nu Andrés Ingi Jónsson för utsläppen. Han säger till Eyjan att det kostade honom omkring 30 000 isländska kronor.

I ett globalt sammanhang anser inte Andrés Ingi Jónsson att hans utsläpp har någon avgörande betydelse. Men han skriver på Facebook att alla gör vad de kan för att minska människans klimatpåverkan.

Andrés Ingi Jónsson är den första alltingsledamoten som jobbar med Votlendissjóðurinn. Inför fotbolls-VM i Ryssland klimatkompenserade landslaget för de resor som turneringen medförde. Även president Guðni Th. Jóhannesson har varit inblandad i projektet.

Gästblogg: På väg mot Island för nittonde gången

Måndag 13/8-2018

Så är det äntligen dan före dan före avresedan…. Ni som följt oss förut när jag bloggat på Islandsbloggen kanske vet att detta är vår 19:de resa till det fantastiska Landet Island. Denna resa blir enligt min fru vår i särklass dyraste resa men, som jag brukar säga “Det som är dyrt är bara det som inte är värt pengarna”, å dit hän har vi inte kommit än dessbättre.

Nu sitter vi som sagt två dagar före avresa 15/8 å inmundigar lite frukost på balkongen. Vädret börjar gå mer åt det Isländska, med lägre morgon temperaturer (i dag endast 13˚C) men till skillnad mot Island stiger temperaturen snabbare och högre under dagen här hemma.

I år har vi ju haft en fantastisk och härlig sommar här hemma som vi inte sett maken till på många år med temperaturer långt över 30˚C. Dock har Islänningarna haft det totalt motsatta med den sämsta sommaren på ca 100år så döm om vår förvåning när min fru Ulrika tidigare i somras läste i Expressen att “NU KOMMER ISLANDSHETTAN” till Sverige. 🤔Känner spontant att det måste vara en felöversättning från Engelska där Ö heter Island. Kan tänka mig att originaltexten skulle vara att “nu kommer Ö-värmen” men blev “Islandshettan” när fingrarna jobbar fortare på tangentbordet än hjärnan lyckas översätta texten.

Men strunt det samma för nu ska vi åka på en veckas semester och njuta av varma bad, karg natur och god mat. Vad mer behöver människan? Inte vet jag. 🤔 Alla har ju sitt paradis och vi har hittat vårt på just Island.

I år ska vi INTE starta vår resa i Reykjavik som brukligt utan fortsätta en bit upp längs västra sidan av Island till byn Borgarnes och Icelandair Hótel Hamar som är ett Golfhotell. Vi har övernattat där förut. Som katter bland Hermelinerna då varken Ulrika eller jag spelar Golf men vad gör det, ett trevligt hotell är det i alla fall så där bor vi gärna igen.

Efter en natt i Borgarnes/Hamar styr vi kosan mot Dalvik och Hotell Dalvik (fd Fosshotel) där vi tillbringat tid även på tidigare resor, blir en natt även på detta Hotell

Sedan styr vi kosan mot vad jag anser vara Islands pärla bland byar/städer. Islands näst största By/Stad Akureyri. Denna pärla på norra sidan av ön som har något speciellt jag ej kan sätta fingret på men som liksom omfamnar mig var gång jag kommer dit. Det är mitt bästa smultronställe på hela ön -jag bara älskar Akureyri.

I ovan nämnda By/Stad ska vi som vanligt bo på fashionabla Hótel KEA vilket alltid varit till belåtenhet där stannar vi två nätter.

Vår resa fortsätter mot den trevliga byn Egilsstaðir som vi också tidigare besökt under våra resor på Island, vi stannar även där en natt på Hótel Hallormsstaður.

Vår resa fortsätter nu längs sydkusten och vi gör en övernattning på Fosshótel Vatnajokull där vi bott förut men innan hotellet blev i den storlek det är idag. Räknar med en visit vid Jökulsárlón. Det kan vi bara inte missa när vi är i grannskapet, har besökt denna Glacier Lagoon flera gånger tidigare.

Nu börjar vår resa som vi inte ens har påbörjat att lida mot sitt slut och vi anländer till Reykjavik för en natt på Fosshotel Baron innan morgonflyg tillbaka till Arlanda och Sverige.

Men innan dess ska vi gå på vår favoritrestaurang Hereford Steikhús i Reykjavik och inmundiga deras trerätters-meny som vi så trevligt blev inbjudna till via ett presentkort förra gången vi var där och spisade. Låter kanske löjligt men Hereford Steikhús har blivit lite av vårt stamlokus när vi är i Reykjavik och nu känner till och med personalen igen oss. (Därav presentkortet)

Vår käre granne, tillika för oss Islänning Magnús med sambo Ibba sa till mig tidigare i våras när vi var i färd med att boka denna resa att “Island har blivit dyrt ska ni verkligen åka dit igen? Ni har ju varit där så många gånger.”

Jag svarade: “Självklart, och denna gången har vi ju ett presentkort att spendera också”

Magnús stod tyst en stund å så sa han att har en gammal kompis som bor nere på stan (Örebro) och han är låt oss säga ekonomiskt lagd. Han läste i tidningen att de bjöd på gratis korv i Brickebacken (bostadsområde ca 5 kilometer från Centrum). Han tog då stadsbussen hit och åt gratis korv. Han tyckte han gjorde en bra affär. När Magnús frågade vad biljetten kostade och kompisen svarade 17 kr undrade Magnús om det inte hade varit billigare att stanna i Centrum och köpt en korv (som då kostade 10 kr) i stället för att betala bussresa på nästan vad två korvar kostade? Jag förstod piken fast den var fin…. Nu är det nog mer som Robert Broberg sjunger att “Målet är ingenting, vägen är alla lalalalala la allt”

Så är det för oss i alla fall.

Tack för att ni läser mina reseskildringar.

Best Regards

Mikael Karlsson Hreifur

Med Fru

Ulrika Hreifur

Vi kan kalla henne så för hon heter så

Grindvalar har inte återvänt till Kolgrafafjörður



Det sextiotal grindvalar som länge uppehöll sig inne i Kolgrafafjörður har inte återvänt. Polis och räddningstjänst lyckades sent i måndags kväll driva ut dem ur fjorden och långt ut i Breiðafjörður. Flocken satte då kurs mot nordväst. Sedan dess har grindvalarna inte synts till. 25 personer deltog i räddningsaktionen.

I söndags simmade ett sextiotal grindvalar längst in i Kolgrafafjörður. De uppehöll sig länge vid den bro som går över fjorden. Strömmarna i området är mycket starka och när de väl passerat bron kan de bara ta sig ut ur fjordens innersta del vid ebb.

Vid tre tillfällen strandade grindvalar inne i Kolgrafafjörður. Samtliga gånger kunde dock djuren dras loss av räddningstjänst från Grundarfjörður, Stykkishólmur och Ólafsvík.

Sent i måndags kväll var tidvattenförhållandena de rätta för att driva ut grindvalarna på öppet hav. Då behövde de inte simma emot strömmarna för att komma ut ur fjorden. Vid ett tidigare försök hade polis och räddningstjänst lyckats få valarna att simma ut ur fjorden, men de återvände snart in i Kolgrafafjörður.

Men den här gången gick det betydligt bättre. Totalt 25 personer - varav 22 från räddningstjänsten och tre från polisen - drev med hjälp av fyra båtar grindvalarna betydligt längre ut. De följde valarna ut i Breiðafjörður förbi Oddbjarnarsker, ett skär som ligger en dryg mil väster om Flatey.

Grindvalarna satte då av i nordvästlig riktning. Sedan dess har flocken inte synts till.

Björn Ásgeir Sumarliðason var en av de räddningsarbetare som hjälpte till att driva grindvalarna ut till havs. Han säger till RÚV att aktionen gick långsamt. Han beskriver arbetet som inte helt olikt att samla in får:
"Det här ser ut att bli likadant som med fårtackor. Man ställer upp sig på rad och seglar efter dem jämnt och tätt."
En som hade verklig närkontakt med en av de strandade grindvalarna var Snorri Rafnsson. Han berättar i Fréttablaðið att han kämpade länge för att hjälpa den bort från fjordens grundaste del. Samtidigt väntade övriga flocken:
"Jag såg hur revet låg och jag började putta den bäst jag kunde och verkligen välta den. Det var mycket alger där som den trasslade in sig och jag försökte få den förbi det hindret. Det kom en kajakpaddlare och vi lyckades få bort den. Det var en skön seger."
Grindvalen är en av de tolv valarter som ofta syns längs den isländska kusten. Edda Elísabet Magnúsdóttir, universitetsadjunkt vid Háskóli Íslands, uppger för RÚV att övriga arter som är vanliga är knölval, vikval, sillval, blåval, delfin, späckhuggare, vitnos, vitsiding, flasknosval, kaskelott och tumlare.

Ytterligare elva arter har observerats på Island. En sällsynt gäst är nordkapare. Den sågs för första gången till i Faxaflói nu i somras för första gången på ett århundrade. Enligt Ebba Elísabet Magnúsdóttir betraktades den som helt borta från den isländska kusten. Kanske kan artens utbredning vara på väg att förändras, rapporterar RÚV.



Ovan kan du se filmer från räddningsaktionerna och här kan du läsa mer om grindvalarna i Kolgrafafjörður.

Dagens citat

"Vägen genom nationalparken vid Þingvellir är helt obrukbar och en skam för nationen. ... Det är naturligtvis en stor skam hur denna väg genom nationalparken har varit. Inget land skulle komma på tanken att låta det vara så här. Denna väg är rent ut sagt obrukbar. Den har naturligtvis varit en skam i många, många år, men den har helt rasat ihop nu. Den har sjunkit överallt och det är gropar överallt."

Trafikexperten Ólafur Guðmundsson i Vísir om skicket på vägen genom nationalparken Þingvellir.

tisdag 14 augusti 2018

Slopar förhöjd beredskap för översvämningar i Skaftá

Foto: Benedikt G. Ófeigsson/
Veðurstofa Íslands
Nu slopar Almannavarnir den förhöjda beredskapen för översvämningar från Skaftárjökull. Beredskapen i området är åter på normal nivå. Den infördes för tio dagar sedan när översvämningarna började. Inom loppet av sex dagar strömmade 500 miljarder liter smältvatten från glaciären via älven Skaftá ut i Atlanten.

Fredagen den 3 augusti ökade Almannavarnir beredskapen för översvämningar från Skaftárjökull. Då hade redan glaciärens östra kaldera börjat svämma över. Strax därpå började även den västra kalderan svämma över.

Inom loppet av sex dagar passerade omkring 500 miljarder liter smältvatten Sveinstindur vid Öræfajökull. Det är den hittills största kända översvämningen i Skaftárjökull.

Veðurstofa Íslands gjorde redan i torsdags bedömningen att översvämningarna var över. Sedan dess har genomströmningen och vattenståndet i Skaftá återgått till normala nivåer. Det har också vattentemperaturen gjort. Vattnet i älven är inte längre lika kallt eftersom det inte kommer lika snabbt från glaciären.

Almannavarnir slopar nu den förhöjda beredskapen. Skälet är att myndigheten betraktar översvämningarna som avslutade.

Här kan du läsa mer om översvämningarna i Skaftárjökull.

Sju av tio: Metoo-rörelsen bra för Island

Sju av tio anser att metoo-rörelsen hade positiva konsekvenser för det isländska samhället. Bara en liten minoritet tycker att uppropet hade negativ inverkan. Det är framför allt män och islänningar bosatta på landsbygden som upplever att metoo-debatten ledde till försämringar. Det visar en undersökning utförd av MMR.

Metoo-uppropet på Island fick kanske inte riktigt lika omvälvande efterverkningar som i Sverige. Men det ledde ändå till en hel del samhällsförändringar. Under en tid under sommaren och hösten 2017 stod det också i centrum för mediernas uppmärksamhet.

Kvinnor verksamma inom en rad olika områden - bland annat politiker och skådespelare - trädde fram och berättade om övergrepp. I vissa fall fick vittnesmålen direkta konsekvenser i form av personer som lämnade sina jobb efter att ha pekats ut som ansvariga för övergrepp.

Men metoo-rörelsen bidrog också till andra samhällsförändringar. Uppropet nämndes i samband med att Island införde krav på samtycke för sex. På arbetsplatser förbjöds kalendrar med nakna kvinnor.

Hela 71 procent anser att effekterna av metoo-uppropet var ganska eller mycket positiva för det isländska samhället. Bara 13 procent svarar att konsekvenserna var ganska eller mycket negativa. Resterande 17 procent tycker att uppropet varken ledde till bra eller dåliga förändringar.

Men attityderna till metoo-rörelsen skiljer sig kraftigt mellan olika grupper. Hela 82 procent av kvinnorna säger att inverkningarna var positiva. Men bara 59 procent av männen tycker samma sak. Däremot uppger 18 procent av männen att inverkningarna var negativa. Endast 7 procent av kvinnorna har samma åsikt.

En övertygelse om att metoo-uppropet var negativt för samhällsutvecklingen är vanligare bland personer bosatta på landsbygden och islänningar med enbart grundskoleutbildning. Bland boende i huvudstadsregionen och högskoleutbildade var det betydligt fler som ansåg att metoo gjorde gott för det isländska samhället.

Bland Gröna vänsterns väljare instämmer hela 91 procent att metoo-rörelsen förde med sig positiva förändringar. Nästan lika entusiastiska var Socialdemokraternas sympatisörer där 87 procent välkomnade utvecklingen.

Minst positiva var Centerpartiets anhängare. Här var det 41 procent som välkomnade förändringarna medan 32 procent ansåg att de var negativa. Näst mest skeptiska var Självständighetspartiets väljare. Där gjorde 59 procent tummen upp och 21 procent tummen ned.

Här kan du läsa mer om metoo-uppropet på Island.

Grindvalar fast längst in i Kolgrafafjörður



Ett sextiotal grindvalar håller till vid Kolgrafafjörður på västra Island. Grindvalarna kom in i fjorden i söndags. Då drevs de ut av båtar från räddningstjänsten. Men i går var grindvalarna tillbaka igen. Hittills har tre av dem strandat inne i fjorden efter att ha simmat för nära land. De har dock dragits loss av räddningstjänsten. I går kväll drevs de ut ur fjorden.

Kolgrafafjörður på Snæfellsnes har de senaste åren fått mycket uppmärksamhet för händelser kopplade till djurlivet i regionen. Vid två tillfällen har enorma mängder död sill spolats in i fjorden. Det har också gjorts många observationer av späckhuggare i Kolgrafafjörður.

En flock med ett sextiotal grindvalar simmade in i fjorden i söndags. Två av dem simmade för långt in och fastnade. Båda kunde dock ta sig loss med hjälp av personal från räddningstjänsten i båtar. Ytterligare en grindval strandade i går. Också den kunde dras loss.

Snorri Rafnsson var med om att dra loss valen i går. Han berättar i RÚV att den övriga flocken väntade i närheten av den grindval som strandat:
"Det var fantastiskt. ... Man kände kraften när den ville ge sig av och simma ut. ... Det var ganska svårt men jag lyckades att få den flytande. Det krävdes en hel del för det. ... När jag fick ut den på större djup såg jag att den ökade farten och tog sig direkt till flocken."
Räddningstjänst från Grundarfjörður, Stykkishólmur och Snæfellsbær försökte under söndagen driva ut flocken ur fjorden. Den lämnade plötsligt fjorden sedan ett djur simmat under den bro som går över Kolgrafafjörður. Då följde de övriga djuren efter. Under resten av söndagen höll sig flocken nära bron.

Men i går morse var den tillbaka inne i Kolgrafafjörður. Inga nya försök gjordes då för att driva ut djuren. Personal från räddningstjänsten fanns i båtar och på stränderna för att kunna undsätta djur som strandade.

Ett nytt försök gjordes sent under måndagskvällen. Då lyckades polis och räddningstjänst driva valarna längre ut. De hade på tisdagsmorgonen inte återvänt in i fjorden.

Strömmarna vid bron över Kolgrafafjörður är mycket starka. Grindvalarna kan bara ta sig ut ur fjorden vid ebb. Ett stort antal åskådare samlades vid bron för att titta på grindvalarna.

Normalt håller grindvalen till på större djup långt ut till havs. Arten är dock vanlig runt den isländska kusten även om den sällan syns till från land. Edda Elísabet Magnúsdóttir, universitetsadjunkt vid Háskóli Íslands, säger till RÚV att jakten på föda kan locka grindvalen in mot stränderna och sätta förmågan att orientera sig genom ekolokalisering ur spel:
"De söker sig ofta in mot kontinentalsockeln och det sker ofta under denna årstid då deras huvudsakliga föda, europeisk flygbläckfisk, söker sig in mot land och det är mycket sannolikt att det är det som är drivkraften för att valarna kommer in mot kontinentalsockeln."
Grindvalen är känd för att hålla ihop i stora flockar. Lojaliteten inom flocken är stor. Edda Elísabet Magnúsdóttir berättar i RÚV att de inte överger medlemmar som insjuknar eller strandar. Därför är det nödvändigt att försöka driva flocken betydligt längre ut. Annars är risken stor att de på nytt simmar in i fjordens grundaste del:
"Då är det troligast att de ger efter för strömmarna eller att de möjligen ger upp. ... Jag tänker att det säkraste vore - om det är möjligt - att driva dem så långt ut som det är möjligt. Då kommer de möjligen till andra strömmar och kommer kanske åter ut på djupare områden och ut ur dessa sandbankar."


Ovan kan du se filmer på grindvalarna i Kolgrafafjörður.

Dagens citat

"Vi kom hit för att hjälpa människor och för att lära dem om dessa saker, om skönheten som finns i judendomen och inte för att utöva påtryckningar på människor eller att försöka ha inverkan på debatten genom propaganda."

Avi Feldmann, den förste rabbinen på Island, säger i DV att beslutet att flytta från USA till Reykjavík inte hade något samband med förslaget att förbjuda omskärelse av pojkar - läs mer här.

måndag 13 augusti 2018

Rekordhög livslängd för isländska kvinnor

Isländska kvinnor blir nu i genomsnitt 83,9 år. Isländska män blir 80,6 år. Kvinnornas medellivslängd ökar till den högsta någonsin - men bland männen sjunker den för andra året i följd. Skillnaden mellan kvinnor och män ökar dessutom för andra året i rad. Det visar statistik från Hagstofa Íslands.

2015 var det år när gapet mellan mäns och kvinnors medellivslängd var som lägst. Då skilde det bara 2,6 år mellan könen. Isländska kvinnor blev då i snitt 83,6 år och isländska män 81 år.

Sedan dess har kvinnornas medellivslängd fortsatt att stiga. Men för andra året i följd sjunker den för männen. 2017 blev den genomsnittliga kvinnan 83,9 år och den genomsnittliga mannen 80,6 år. Gapet hade då ökat till 3,3 år. Aldrig tidigare har isländska kvinnor blivit så gamla. Medellivslängden var dock lika hög 2012.

Medellivslängden ökar snabbt. Så sent som för tio år sedan blev män i snitt 79,4 år och kvinnor 82,9 år. Och under perioden 1971 till 1975 var snittet 71,6 år för män och 77,5 år för kvinnor.

Lilla huset i Akureyri som skulle rivas får nytt liv

När den lilla kiosken 1928 flyttades till ett litet utrymme mellan Hafnarstræti 100 och 102 var det med överenskommelsen att byggnaden skulle rivas om kommunen krävde det. Nittio år senare står huset fortfarande kvar i centrala Akureyri. Nu får det en ny roll när glassbutiken Valdís flyttar in i lokalerna, berättar RÚV.

Året var 1925 när apotekaren Oddur Thorarensen fick tillstånd från kommunen att bygga en liten butik på Hafnarstræti 104 i centrala Akureyri. Den 18,5 kvadratmeter stora byggnaden med det karakteristiska tornet var klar året därpå.

Två år senare ville Oddur Thorarensen flytta butiken. Han fick klartecken till att flytta byggnaden till ett utrymme mellan Hafnarstræti 100 och 102. Ett villkor för tillståndet var att den skulle rivas om kommunen krävde det. Den skulle också kläs med korrugerad plåt.

Flytten och tillståndet betraktades alltså från kommunen som något provisoriskt. Men nittio år senare står byggnaden fortfarande kvar på samma plats på Hafnarstræti. Fasaden är numera gul i stället för röd. Den är dessutom stenbelagd i stället för täckt av plåt.

Länge fungerade byggnaden som en kiosk. Men 2007 flyttade Indian Curry Hut in i huset. Det var också då som huset målades gult för att symbolisera curry. Sannolikt var det ända fram till i år Islands minsta restaurang. Där fanns bara ett par sittplatser vid en fönsterbräda.

I våras flyttade Indian Curry Hut från Hafnarstræti till större lokaler vid Ráðhústorg. Eftersom de är betydligt större har nu restaurangen bytt namn till Indian Curry House, ett namn som återspeglar att den nu inte är inträngd i trånga lokaler.

Det lilla huset på Hafnarstræti kommer varken att stå tomt eller att rivas. Valdís har nyligen flyttat in i lokalerna. Glassbutiken har de senaste åren blivit den populäraste i Reykjavík där den finns på två ställen. Förutom att etablera sig i Akureyri öppnar Valdís dessutom i Hvolsvöllur.

Men att huset blir kvar på samma adress för all framtid är däremot långt ifrån säkert. Þórhallur Jónsson, som är ordförande för centrumföreningen i Akureyri, säger till RÚV att en flytt av byggnaden har diskuterats:
"Den står på en byggtomt så det räknas med att det kommer att byggas här, men i framtidsplanerna ser vi den kanske närmare hamnen. Där blir det tomter anpassade för sådana små hus och det kan passa väldigt bra där."
Guðmundur Ómarsson, som äger Valdís i Akureyri, säger till RÚV att han snart insåg att många ortsbor hade varma känslor för huset på Hafnarstræti:
"När vi har jobbat här de senaste dagarna har vi upptäckt att i synnerhet äldre människor kommer och stannar till och man känner verkligen att människor gillar det här huset."
Och det ser alltså ut som att det kommer att stå kvar på Hafnarstræti i åtminstone ytterligare några år.

Hvalurs styckning av sillval utomhus var regelbrott

När reglerna skärptes 2009 slutade inte Hvalur att stycka sillvalar utomhus trots att bestämmelserna förbjöd livsmedelshantering under bar himmel. Matvælastofnun kände enligt Fréttablaðið till regelbrotten men stoppade inte Hvalurs hantering. Nyligen slopade fiskeminister Kristján Þór Júlíusson kravet. Företaget har nu polisanmälts.

Hvalurs jakt på sillval har i sommar varit mer omdiskuterad och uppmärksammad än kanske någonsin tidigare. Mest har debatten handlat om den korsning mellan blåval och sillval som sköts den 7 juli. Men jakten har också handlat om andra motgångar för Hvalur.

I onsdags hade enligt Fiskistofa 67 sillvalar - inklusive blåvalskorsningen - skjutits av en total fångstkvot på 238 djur. Dålig sikt har enligt Morgunblaðið försämrat förutsättningarna. Hvalurs bägge båtar, Hvalur 8 och 9, har vid varsitt tillfälle fått bogseras i land efter motorproblem. Och den 17 juli utrymdes företagets fryshus i Hafnarfjörður efter en ammoniakläcka.

Nu verkar det som att bolaget dessutom trotsat regelverket för livsmedelshantering. Nya regler för hantering av valprodukter infördes 2009. Styckningen skulle ske inomhus och den skulle påbörjas direkt efter att djuret tagits i land. Eftersom det rörde sig om livsmedel var det inte längre tillåtet att hantera valkött i det fria.

Men Hvalur, det enda bolaget på Island som jagar sillval, täckte aldrig över styckningsplatsen vid valfångststationen i Hvalfjörður. Styckningen fortsatte utomhus. Det här var enligt Fréttablaðið något som livsmedelsmyndigheten Matvælastofnun kände till. Enhetschefen Freydís Dana Sigurðardóttir säger att det inte vidtogs några åtgärder mot Hvalur:
"Det stämmer att det aldrig har funnits något överbyggt styckningsplan hos Hvalur hf. som regelverket föreskrev."
Styckningen sker än i dag utomhus. Men det rör sig inte längre om något regelbrott som kan leda till att verksamheten stoppas.

Inför årets jaktsäsong slopade fiskeminister Kristján Þór Júlíusson de krav som infördes 2009. Då hade Hvalur alltså styckat i det fria i åtta år trots att regelverket föreskrev att styckningsplatsen skulle vara övertäckt. I stället säger de nya bestämmelserna bara att den som driver verksamheten är skyldig att vidta lämpliga åtgärder för att undvika att livsmedel på något sätt kontamineras.

Förändringen av regelverket behöver enligt Fréttablaðið inte betyda att bekymren för Hvalur är över. Hvalurs nuvarande tillstånd löper ut den 15 september i år. Vid en kontroll som gjordes den 12 juni noterade Matvælastofnun sju avvikelser från kraven i tillståndet. Vid en uppföljande inspektion två veckor senare var det fortfarande sex punkter som inte åtgärdats.

Hvalur har nu polisanmälts av Jarðarvinir. Ole Anton Bieltvedt, föreningens ordförande, skriver i Vísir att han anser att bolaget gjort sig skyldigt till flera lagbrott. Jarðarvinir har i sina efterforskningar inte hittat några dokument som visar att Hvalur skulle ha tillstånd för det sprängmedel som används i de sprängharpuner som används vid jakten. Han hävdar också att de vapen som används inte längre är lagliga. Vidare påstår han även att det var ett lagbrott att skjuta blåvalskorsningen.

Jarðarvinir tar också upp Fréttablaðiðs uppgifter om utomhusstyckning i polisanmälan. Det påpekas att villkoren för tillståndet att jaga sillval är att regelverket följs. Här har det inte respekterats flera år i följd. Därför bör det enligt Jarðarvinir återkallas tillfälligt eller för gott, rapporterar Vísir.

Här kan du läsa mer om årets jakt på sillval.

Dagens citat

"Jag kom in i politiken, som jag aldrig hade deltagit i, och hade liten förståelse för den politiska kulturen på Island och statsapparaten. Det var en viss chock att plötsligt komma in på en arena där jag arbetade med och tog itu med politiker och strukturerade politiska partier."

Komikern Jón Gnarr, tidigare borgmästare i Reykjavík, i DV om sina första intryck av kommunpolitiken.

söndag 12 augusti 2018

Dagens bonuscitat

"An important contributor to Iceland’s mitigation policy is planting trees. ... It is a big discussion here. ... The people that came here were Iron Age culture. ... And they did what Iron Age culture did. ... They removed the pillar out of the ecosystem."

Guðmundur Halldórsson vid Skóg­rækt­ ríkisins i New York Times om hur det gick till när nästan alla träd försvann från Island strax efter att de första bosättarna kom till landet.

Elever med isländska som modersmål nobbar Fellaskóli

Bara var femte barn som börjar i Fellaskóli i Reykjavík i höst har isländska som modersmål. Samtidigt har antalet elever i sjätte klass halverats inom loppet av ett år. Allt fler föräldrar väljer nu att skicka sina barn till skolor där en större andel av eleverna har isländska som modersmål, rapporterar RÚV.

Fellahverfi i Breiðholt i östra Reykjavík tillhör de stadsdelar som har det högsta antalet utlandsfödda i hela landet. Fellaskóli har de senaste åren utvecklats till en av de mest mångkulturella skolorna i kommunen. Tre av fyra elever kommer nu från hem där föräldrarna har andra modersmål än isländska.

När höstterminen börjar är det bara 25 elever i sjätte klass i Fellaskóli. Antalet har enligt RÚV nästan halverats jämfört med förra läsåret. Bara fem av sjätteklassarna har isländska som modersmål. Övriga tjugo elever har utländsk bakgrund.

Allt färre föräldrar med isländska som modersmål väljer nu Fellaskóli. I stället skickar de barnen till andra närliggande skolor som Hólabrekkuskóli och Seljaskóli. Där är det en betydligt lägre andel av eleverna som har utländsk bakgrund.

Helgi Grímsson, enhetschef vid kommunen, säger till RÚV att utvecklingen är bekymmersam. Reykjavík diskuterar nu hur situationen ska kunna motverkas så att skolan och eleverna inte blir isolerade i samhället:
"Av något skäl - och det är kanske svårt att avgöra det exakt - så är det fler föräldrar där som har isländska som modersmål som väljer att skicka sina barn till en annan skola. ... Ett av samhällets största och mest komplicerade uppgifter är hur det ska garantera jämlikhet, att garantera att denna kulturella mångfald som vi ser och upplever och hur det isländska samhället har utvecklats, att jämlikheten är den mesta möjliga."
Fellaskóli erbjuder sedan tidigare föräldrar med utländsk bakgrund att ha sina barn i skolan längre tid under dagarna så att de befinner sig i en isländskspråkig miljö under längre tid. Det tros ha bidragit till att barnen i Fellaskóli nu ligger över det kommunala snittet för läsförståelse, berättar RÚV.

Iceland Airwaves chockhöjer avgift för off venue-konserter

Från 50 000 till 500 000 isländska kronor i fast avgift. Plus 10 procent av intäkterna på all försäljning. Så ser det förslag ut som de nya ägarna av Iceland Airwaves skickat till arrangörer av off venue-konserter. Nya festivalchefen Ísleifur Þórhallsson har pekat ut gratisprogrammet på andra arenor som huvudskäl till de ekonomiska förlusterna, skriver Morgunblaðið.

Efter två ekonomiska floppår valde Icelandair nyligen att sälja Iceland Airwaves. Nya ägare till festivalen är Sena Live. Bolaget har aviserat en rad förändringar med syftet att få festivalen att gå runt.

Off venue-programmet - med gratiskonserter som inte ingår i själva festivalen - har de senaste åren växt kraftigt. Samtidigt har biljettförsäljningen till Iceland Airwaves backat. Nya festivalchefen Ísleifur Þórhallsson vill därför banta off venue-programmet. Han säger i Morgunblaðið att det inte får konkurrera med festivalens eget program:
"Folk hade helt enkelt lärt sig att de kunde delta i festivalen med bravur utan att köpa biljett. Det dödar förstås biljettförsäljningen och höll på att äta festivalen levande."
Ísleifur Þórhallsson anser att off venue-programmet i Reykjavík bör bantas från ett femtiotal till ett tjugotal spelställen. De ska heller inte ha några konserter när det officiella festivalprogrammet pågår. Han vill inte längre att off venue-programmet ska konkurrera med själva Iceland Airwaves.

Off venue-arrangörer har nyligen fått ett förslag till nytt avtal med Iceland Airwaves. Där har snittavgiften för att delta i programmet höjts från 50 000 till 500 000 isländska kronor. Iceland Airwaves kräver dessutom 10 procent av omsättningen från försäljningen i samband med konserterna.

Enligt Ísleifur Þórhallsson har de flesta arrangörerna visat förståelse för festivalens nya hållning. Dillon och Bryggjan brugghús ska enligt Morgunblaðið ha accepterat de nya kraven. Det har däremot inte Hlemmur square gjort. Ägaren Klaus Ortlieb säger i Morgunblaðið att villkoren gör att det i år inte blir något off venue-program på hotellet:
"Detta är helt galet. Detta är inte rättvist mot handeln och först och främst är det inte rättvist mot musiker för jag tror inte att det kommer att finnas ett tillräckligt stort utbud av off venue-ställen."
Även Kaffibarinn, som har deltagit i off venue-programmet sedan festivalens början, kommer i år inte att delta i Iceland Airwaves.

Här kan du läsa mer om förändringarna av Iceland Airwaves.

Dagens citat

"Men frihetskamper slutar aldrig. Här hemma vet vi att vi har hamnat efter andra länder i Europa vad gäller lagliga rättigheter för hbtq-personer. Vi vet att vi måste garantera mänskliga rättigheter för trans- och intersexpersoner. I vinter läggs ett förslag i alltinget om progressiv lagstiftning om självbestämmanderätt för kön. När förslaget blir en lag kommer det att placera oss längst fram - där vi ska vara eftersom vi kan det och eftersom det är rätt."

Statsminister Katrín Jakobsdóttir i gårdagens tal under pridefestivalen Hinsegin dagar i Reykjavík.

lördag 11 augusti 2018

Dagens bonuscitat

"Jag är tacksam gentemot dem som banade väg på Island och är medveten att om jag hade fötts i ett land där homosexuellas rättigheter är begränsade så skulle mitt liv vara hela annorlunda än vad det är i dag. Det vore till exempel svårt, till och med omöjligt, att vara öppet homosexuell i det arbete som jag har."

Miljöminister Guðmundur Ingi Guðbrandsson skriver på Facebook om varför han deltar i dagens parad under pridefestivalen Hinsegin dagar i Reykjavík.

Första isländska ostronen på väg ut på marknaden

Isländska ostron dyker inom kort upp på menyn på en restaurang i Reykjavík. Det är första gången som ostron odlas på Island. Det kalla vattnet i Skjálfandi utanför Húsavík gör att de kan ätas direkt ur havet utan någon behandling. Att Nordatlanten är så kall gör att odlingen tar längre tid än på sydliga breddgrader. Det rapporterar RÚV.

För fem år sedan började Víkurskel undersöka möjligheterna att odla ostron i Skjálfandi utanför Húsavík på norra Island. Nu är de första ostronen på väg ut på marknaden. De kommer att serveras på en av stjärnkocken Hrefna Rósa Sætrans restauranger i Reykjavík. Hon är också delägare i företaget.

Att odla ostron tar fyra år i Skjálfandi. De växer betydligt långsammare i Nordatlanten än i Sydeuropa. Kristján Phillips, vd för Víkurskel, säger till RÚV att det ger bättre ostron. Dessutom är vattnet så rent att de kan ätas direkt utan att tvättas:
"Du får en bättre produkt genom att låta dem växa långsamt. ... Det går att äta dessa skaldjur direkt ur havet. På de flesta andra ställen behöver de skickas till en tvättstation och vara där i tre dagar i klorerat vatten så att de är tjänliga som människoföda. Men det behövs inte här vid den isländska kusten."
Målet är att producera mellan 300 000 och 500 000 ostron om året.

Gló kan bli nästa isländska restaurang i Sverige

Gló har planer på att etablera sig i Sverige. Den isländska snabbmatskedjan har det senaste året öppnat två restauranger i Köpenhamn i Danmark. Gló letar nu efter lokaler på ytterligare två ställen i Köpenhamn. Därefter kan det bli aktuellt att fortsätta den utländska expansionen till Sverige, skriver Morgunblaðið.

I Sverige finns i dag två isländska restaurangkedjor: Gló och Zócalo. Först ut var Zócalo - som då hette Serrano precis som det isländska originalet - som öppnade i Vällingby 2009. Sedan dess har kedjan etablerat sig på fler ställen i landet.

I början var den svenska menyn på Serrano identisk med den isländska. I dag har dock Zócalo en egen profil även om kedjan precis som Serrano serverar mexikansk snabbmat.

Den andra kedjan är Hlölli, som på Island heter Hlöllabátar. Hlölli finns just nu bara i Mjällby utanför Sölvesborg, men i september öppnas restaurang nummer två i Osby. Menyn är densamma som hos det isländska originalet. Det betyder baguetter med ofta stekta pålägg och kedjans egen majonnäsbaserade sås.

Ytterligare en isländsk kedja, Tommi's Burger Joint, har prövat lyckan i Sverige. Hamburgerhaket etablerade sig i Malmö. Restaurangen blev dock aldrig någon succé och efter två år gav ägarna upp.

Nu kan Gló bli den tredje isländska snabbmatskedjan som kommer till Sverige. Det senaste året har Gló öppnat två restauranger i Köpenhamn. Storägaren Birg­ir Þór Bielt­vedt säger i Morgunblaðið att kedjan nu letar efter lokaler på ytterligare två ställen i den danska huvudstaden.

Men han hoppas också på att kunna ta klivet över sundet. Enligt Morgunblaðið kan en expansion i Sverige bli nästa steg.

Gló har tre restauranger på Island. Fokus är på hälsosam mat. En av de tre restaurangerna - den på Laugavegur i Reykjavík - är helt vegansk. På de övriga två - i Reykjavík och Kópavogur - serveras även kött. Menyn i Danmark har stora likheter med de isländska. På restaurangerna i Köpenhamn står också kött på matsedeln.

Här kan du läsa mer om Hlöllis nya restaurang.

Dagens citat

Foto: Norden.org
"In five years, I want this to be a fully operating one-stop shop. Locals refer to Reykjavik Studios as Baltiwood: People are very happy that we're bringing new possibilities to Iceland, like Peter Jackson does for New Zealand. You can make a Hollywood film anywhere in the world. It's a state of mind and basically about financing."

Regissören Baltasar Kormákur i Hollywood Reporter om hur han vill göra de lokaler han köpt på Gufunes i Reykjavík till ett centrum för internationell filmproduktion.

fredag 10 augusti 2018

Jón Gnarr blir Indriði i 42 sekunder


När Jón Valur Jensson, som varit drivande i Isländska folkfronten, på Facebook klagade över att Skólavörðustígur i Reykjavík målats i regnbågsfärger inför pridefestivalen Hinsegin dagar tyckte sig Geir Finnsson höra den ständige gnällspiken Indriðis röst. Indriði var en av de populäraste av Jón Gnarrs alla rollfigurer i humorserien Fóstbræður.

På Twitter skrev Geir Finnsson att han gärna skulle betala en slant för att höra Jón Gnarr läsa klagomålen. Jón Gnarr såg inlägget och gjorde önskemålet till verklighet. Han tackade nej till pengarna och tipsade i stället om att den som ville kunde donera till Samtökin 78, den hbtq-organisation som Jón Valur Jensson också angrep i sitt inlägg på Facebook.

Bara fyra av tio islänningar läser Fréttablaðið

Bara 40,6 procent av islänningarna läser nu den gratisutdelade dagstidningen Fréttablaðið. Det är tidningens lägsta räckvidd någonsin. Inom loppet av två år har den förlorat var femte läsare. Även Morgunblaðið och Viðskiptablaðið fortsätter att förlora läsare. Det är framför allt yngre islänningar som ratar tryckta tidningar. Det visar ny statistik från Gallup.

När Fréttablaðið grundades 2001 var målet att konkurrera om den växande annonsmarknaden under den högkonjunktur som föregick finanskraschen. Tidningen distribuerades gratis till hushåll i Reykjavíkområdet och i större städer. Den utkom då sex dagar i veckan.

Inledningsvis drogs utgivningen med stora ekonomiska problem. Så småningom hamnade den under Jón Ásgeir Jóhannessons kontroll. Köpet av Fréttablaðið var inte publicistiskt motiverat. I stället kunde han genom Fréttablaðið hitta en billig och effektiv annonskanal för sitt växande detaljhandelsimperium.

I dag är det Jón Ásgeir Jóhannessons fru Ingibjörg Stefanía Pálmadóttir som är storägare i Fréttablaðið. Tidningen ingår i mediekoncernen 365. Förra året sålde 365 större delen av koncernen till Fjarskipti, Vodafones moderbolag på Island. Kvar i 365 finns nu inte mycket mer än Fréttablaðið.

Skälet till att Fréttablaðið inte ingick i affären var helt enkelt avsaknad av intresse från Fjarskipti. I allt större utsträckning väljer islänningarna att läsa digitala medier. Samma val gör också allt fler annonsörer. Fréttablaðiðs upplaga pekar dessutom stadigt nedåt.

Fréttablaðið är visserligen alltjämt landets största dagstidning. Men i juli sjönk tidningens räckvidd till 40,6 procent. Aldrig tidigare har det varit så få islänningar som läst Fréttablaðið. Sedan Gallups mätning i juni har räckvidden sjunkit med 0,3 procentenheter.

Det är första gången som läsningen av Fréttablaðið är lägre än 41 procent. Under de två senaste åren har en femtedel av läsekretsen försvunnit.

Men det är inte bara Fréttablaðið som kämpar i motvind. Hade det inte varit för ständiga kapitalskott från ägarna och avskrivna skulder till banker hade Morgunblaðið - Islands kanske mest inflytelserika tidning - sedan länge gått i konkurs.

I juli var det 25,5 procent av islänningarna som läste Morgunblaðið, en tillbakagång med 0,2 procentenheter. Tidningens räckvidd har nu femton månader i följd legat under 26 procent. Som lägst har den varit nere på 25,2 procent.

Även Viðskiptablaðið - som utkommer en gång i veckan - tappar läsare. Räckvidden är nu 8,2 procent, en minskning med 0,8 procentenheter. Bara en gång tidigare har tidningen nått en lägre andel av islänningarna.

Gemensamt för de tre tidningarna är att de har särskilt svårt att locka yngre läsare. Samtliga har större räckvidd bland islänningar som har fyllt 50 år.

DV går i julimätningen emot strömmen och ökar räckvidden med 0,2 procentenheter till 10 procent.

Här kan du läsa mer om den isländska mediemarknaden.

Översvämningarna i Skaftárjökull är över

Foto: Benedikt G. Ófeigsson/
Veðurstofa Íslands
Flödena i glaciärälven Skaftá är åter normala. Därför betraktar nu Veðurstofa Íslands översvämningarna i Skaftárjökull som avslutade. Bron över Eldvatn längs väg 208 öppnades i går på nytt för trafik. Vegagerðin arbetar nu med att reparera skadorna på den del av ringvägen vid Eldhraun som hamnade under vatten under översvämningarna.

En vecka efter de hittills mest omfattande översvämningarna i Skaftárjökull förklarade i går Veðurstofa Íslands att de var över för den här gången. Då hade genomströmningen i Skaftá återgått till för årstiden normala nivåer.

Normal genomströmning vid Sveinstindur vid Öræfajökull är 140 kubikmeter i sekunden. I går var den mellan 120 och 170 kubikmeter. När översvämningarna kulminerade sent i lördags kväll var genomströmningen vid Sveinstindur över 2 000 kubikmeter i sekunden.

Skaftárjökulls östra och västra kalderor är nu så gott som tömda på smältvatten. Det betyder förmodligen att det dröjer minst två år innan det är dags för nästa större översvämning.

I sjöarna Grænlækur och Tungulækur är vattenstånden ovanligt höga på grund av översvämningarna. Här kommer det att ta ungefär en vecka innan nivåerna är normala.

Under gårdagen hävdes också de sista avspärrningarna på väg 208. Efter att ha undersökt bron över Eldvatn öppnades den åter för trafik. Bron verkar inte ha skadats av de senaste översvämningarna. Däremot är den fortfarande i dåligt skick efter översvämningarna för tre år sedan. Alltjämt är maxgränsen för fordon som får använda bron fem ton.

Ringvägen vid Eldhraun väster om Kirkjubæjarklaustur öppnades för trafik redan i onsdags morse. Trafiken fortsatte i går utan några förhinder. Den tillåtna hastigheten har åter höjts till 90 kilometer i timmen.

Vegagerðin arbetar nu med att reparera vägrenen på den sträcka av vägen som hamnade under vatten. Själva körbanan har inte skadats. Däremot har kanterna blivit instabila på grund av vattenmassorna. Arbetet med att återställa vägen kan dock ske utan att det hindrar trafiken.

När ringvägen var stängd dirigerades trafiken om till en smal omväg via Meðalland. Att den vägen inte är lämplig för så mycket trafik är något som oroar Eva Björk Harðardóttir, kommunalråd i Skaftárhreppur. Inte minst eftersom mycket talar för att framtida översvämningar kommer att drabba ringvägen hårdare.

De två senaste översvämningarna har täppt till många håligheter i Eldhraun. Tidigare kunde smältvatten från glaciären rinna genom lavafältet mot havet. Nu när håligheterna har fyllts av sediment ökar riskerna för att smältvatten i stället kommer att strömma över ringvägen vid Eldhraun.

Eva Björk Harðardóttir säger till RÚV att hon därför vill se satsningar på vägarna i kommunen - både på ringvägen vid Eldhraun och på vägen via Meðalland:
"Om älven ska rinna i sina fåror hela vägen till havet och översvämningarna likaså får vi naturligtvis all sörja ned i tätorten och vi vill inte det mer än själva översvämningarna. Det är bättre att de sprider ut sig lite, men då behöver riksväg 1 vara redo att stå emot det. Och kanske inte spara på avlopp utan i stället utöka det."
Här kan du läsa mer om översvämningarna i Skaftárjökull.

Dagens citat

"Listan över planerade hotell är otrolig. Jag tror att bara en liten del av dessa hotell kommer att byggas."

Hreiðar Hermannsson, vd för Stracta hótels, säger i Morgunblaðið att han tror att investeringarna i nya hotell kommer att minska kraftigt när antalet turister som besöker Island inte längre ökar.

torsdag 9 augusti 2018

Isländska snabbmatskedjan Hlölli öppnar i Osby

Hlölli öppnar i stationshuset i Osby den 1 september i år. Det blir den isländska snabbmatskedjans andra restaurang i Sverige. Hlöllis hyresavtal med kommunen löper på ett år. Sedan tidigare finns Hlölli även i Mjällby utanför Sölvesborg. Verksamheten i Sverige drivs som en franchise med tillstånd från det isländska bolaget.

På Island är Hlölli synonymt med baguetter fyllda med stekt pålägg och en majonnäsbaserad sås som innehåller 74,7 gram fett per 100 gram. Där finns Hlölli - eller Hlöllabátar, som är kedjans fullständiga namn - på sex platser. Dressingen går dessutom att köpa i vissa livsmedelsbutiker.

För två år sedan öppnade Hlöllis första restaurang i Sverige i Mjällby utanför Sölvesborg. Det är dock inte det isländska bolaget som står bakom lanseringen. Att Hlölli kommit till Sverige beror på svenska franchisetagare.

Den 1 september invigs Hlöllis andra restaurang i Sverige. Platsen blir stationshuset i Osby. Hyresavtalet med kommunen löper inledningsvis på ett år. Anders Edwall, fastighetschef på Osby kommun, säger till kommunens webbplats att lokalerna ska fräschas upp inför premiären:
"Det är väldigt roligt att vi nu får en aktör som flyttar in och bedriver verksamhet här. Det innebär att det blir mer rörelse i och omkring stationshuset och det bidrar förhoppningsvis även till en lugnare miljö."
Här kan du läsa mer om Hlölli i Sverige.

Svensk säljer fyra fastigheter i Västfjordarna

John Harald Örneberg säljer sina fyra fastigheter i Västfjordarna. De säljs i ett paket och omfattar totalt 17 000 hektar. På markerna vid Ísafjarðardjúp finns några av de bästa älvarna för laxfiske på Island. Han köpte fastigheterna av Landsbanki 2012. De hamnade hos banken efter en konkurs i finanskraschens kölvatten.

Återigen har en debatt om utlänningars markköp på Island blossat upp. Den här gången är det den brittiske miljardären Jim Ratcliffe som står i centrum för uppmärksamheten. Han äger nu minst 1 procent av Islands yta. De senaste åren har han köpt ett stort antal fastigheter på norra och östra Island.

Jim Ratcliffe säger sig inte ha några andra intressen än att värna laxfisket i älvarna. Men uppköpen har inte bara gett nytt liv till debatten om utländskt ägande av jordbruksfastigheter. Hans metoder har också ifrågasatts. Vissa markägare hävdar att de på otillbörligt sätt pressats att sälja. Och Jim Ratcliffes investeringar visar kanske inte samma omtanke om naturen som han säger sig ha för Island.

En annan utlänning som investerat i fastigheter på Island är svensken John Harald Örneberg. Han köpte 2012 fyra angränsande fastigheter i Ísafjarðardjúp i Västfjordarna genom bolaget Varpland. Säljare var Landsbanki. Banken kom att äga fastigheterna efter en konkurs. Prislappen uppgavs vara omkring 250 miljoner isländska kronor.

Under de sex år som John Harald Örneberg ägt de fyra fastigheterna har det inte gjorts några större förändringar. Totalt rör det sig om 17 000 hektar som bland annat innefattar fiskerätter i några eftertraktade laxälvar.

Nu är fastigheterna - Neðri-Bakki, Brekka, Tunga och Kirkjuból - till salu. En engelskspråkig webbplats som skapats för försäljningen signalerar att siktet är inställt på utländska köpare.

Davíð Olafsson, mäklare på Borg Fasteignasala, säger i Fréttablaðið att det hittills är utlänningar som visat störst intresse för fastigheterna. Få islänningar har varit intresserade av att köpa markerna:
"Jag tror att utlänningarna vill värna naturen och tänker på detta som ett långtidsprojekt. Det är en attityd som jag inte alltid känner igen från islänningar."
John Harald Örneberg har hittills inte varit någon person som visat sig mycket i offentligheten. Han är grundare av såväl Timber Capital som The Forest Company. Enligt Financial Times ska han ha växt upp i en familj som var verksam inom samma bransch. Under en längre tid jobbade han inom finanssektorn innan han återvände till skogsindustrin.

Han har kopplats till bolag på Malta och Bermuda där insynen i bolagen är ytterst begränsad. Han ska den 28 maj i år ha haft ett möte med fiske- och jordbruksminister Kristján Þór Júlíusson. Fréttablaðið skriver att det inte är känt vad som diskuterades under mötet.

Här kan du läsa mer om John Harald Örnebergs fastighetsaffärer på Island.

Största översvämningen någonsin i Skaftárjökull

Foto: Benedikt G. Ófeigsson/Veðurstofa Íslands
Översvämningarna i Skaftárjökull den senaste veckan är de största någonsin. Totalt har omkring 500 gigaliter smältvatten från glaciären strömmat genom Skaftá mot havet. Men nu sjunker vattenmassorna tillbaka. Ringvägen öppnades i går åter för trafik även för personbilar. I dag kan Almannavarnir komma att avveckla den förhöjda beredskapen.

Den senaste veckans översvämningar är de största i Skaftárjökull någonsin sedan Veðurstofa Íslands mätningar började. Cirka 500 gigaliter - alltså 500 miljarder liter - smältvatten har strömmat genom Skaftá sedan i fredags. Själva översvämningarna svarade för ungefär 435 gigaliter. Resten utgjordes av det normala flödet i älven.

Det var dessutom första gången som Skaftárjökulls östra och västra kalderor svämmade över samtidigt.

Men genomströmningen vid Sveinstindur vid Öræfajökull var större 2015. Då var det cirka 425 gigaliter som forsade mot havet genom Skaftá. Som mest var då genomströmningen vid Sveinstindur 3 000 kubikmeter i sekunden. Den här gången var det omkring 2 000 kubikmeter i sekunden. Den högsta nivån som uppmättes var visserligen 1 556 kubikmeter, men när trycket är så stort passerar mycket vatten förbi Sveinstindur utan att registreras.

Smältvattnet fortsätter nu att sjunka tillbaka. Men i Eldhraun samt Grænlækur och Tungulækur - dit översvämningarna når först efter en längre tid - är flödena alltjämt höga. Det kommer att dröja ytterligare omkring en vecka innan nivåerna åter är normala.

De senaste dagarna har ringvägen varit stängd för trafik vid Eldhraun väster om Kirkjubæjarklaustur. Bara större fordon har på egen risk släppts igenom. Andra har varit hänvisade till en omväg förbi Meðalland.

Ringvägen öppnades i går förmiddag åter för trafik. Då öppnades det södra körfältet medan det norra alltjämt stod under vatten. Vegagerðin dirigerade trafiken förbi den drabbade sträckan. Den tillåtna hastigheten sänktes från 90 till 30 kilometer i timmen.

Det andra körfältet öppnades under eftermiddagen. Eftersom smältvattnet strömmar längs vägrenen är körbanan smalare än normalt. Därför behölls den sänkta hastigheten.

Almannavarnir har fortfarande förhöjd beredskap i området. Den kan komma att sänkas under dagen.

Fortfarande finns det mycket smältvatten kring Eldhraun. Fårbonden Gísli Halldór Magnússon säger i Morgunblaðið att han är säker på att djur som varit ute på bete har dött i översvämningarna. Problemen med att hålla får i området försvinner inte än på länge eftersom marken är så sank att djur går ned sig och fastnar:
"De kan både ha dött i själva översvämningen och så dör de ständigt i sörjan efteråt."
Tidigare har inte ringvägen drabbats av översvämningar i Skaftárjökull. Kommunikationsminister Sigurður Ingi Jóhannsson säger till RÚV att han befarar att den här typen av problem kan bli allt vanligare - inte minst eftersom Eldhrauns lavafält täpps till av sediment från översvämningarna och ökar riskerna för att mer smältvatten ska nå vägen på kortare tid:
"Det är mycket som pekar på att vi kommer att se översvämningar i Skaftá oftare än tidigare och av denna storleksordning. ... Det står klart att när lavan sakta men säkert fylls så kommer vattnet att ta raka vägen."
Tómas Jóhannesson, geofysiker vid Veðurstofa Íslands, säger till Vísir att det behövs göras nya riskbedömningar för översvämningar i Skaftárjökull. Han tror att översvämningar kan bli ett ännu större problem i framtiden:
"Vi räknar med att denna utveckling kommer att fortsätta och att nästa översvämning dessvärre orsakar mer svårigheter och störningar i befolkade områden än vad det varit tidigare, och denna översvämning är ett tecken på denna utveckling."
Här kan du läsa mer om översvämningarna i Skaftá.

Dagens citat

"Det är alltid så att landsbygden ständigt behöver påminna om sig och ständigt behöver bevaka sina intressen oavsett hur det politiska landskapet ser ut vid varje tillfälle."

Ásthildur Sturludóttir, ny kommunchef i Akureyri, i Vísir om hennes viktigaste uppgift på det nya jobbet - läs mer här.