söndag 19 februari 2017

Dagens bonuscitat

"De största dagarna i augusti är dagar då det kommer omkring 1 500 gäster. Största dagen är det 1 850 gäster. ... Vi räknar kanske med en ökning på 10 till 15 procent [under 2017]."

Guðmundur Þór Birgisson, vd för Jarðböðin við Mývatn, i RÚV om att badet under 2016 hade 202 000 besökare.

Lamm överlevde tre månader klämt mellan höbalar

När fårbonden Ólafur Jónsson i måndags såg skadade balar med hö förbannade han sin slarvighet. Men när han tittade närmare på balarna såg han vit ull långt in. Ólafur Jónsson sträckte sig efter vad han trodde var ett dött djur - men i stället möttes han av ett levande lamm som inte alls ville låta sig fångas. Lammet hade levt i tre månader inklämd mellan höbalar.

Ólafur Jónsson är bonde på gården Fjöll 1 i Kelduhverfi öster om Húsavík på norra Island. Han berättar på Facebook om en underlig upptäckt som han gjorde i måndags kväll. Då hittade han lamm nummer 146 som varit försvunnet sedan mitten av november.

Han gjorde upptäckten när han skulle hämta några balar hö till djuren. Ólafur Jónsson såg hål i en bal och fördömde sig själv för att inte ha varit mer försiktig när han plastade in och staplade balarna. När han undersökte hålet såg han att det sträckte sig som en gång långt in i högen.

I änden skymtade vit ull. Ólafur Jónsson utgick från att ett får på något sätt hamnat i kläm mellan rullarna och dött. Men när han tog tag i djuret visade det sig vara ett får. Lamm nummer 146 var återfunnet.

Lammet var ganska litet. Det är dock vanligt när det - som i detta fall - handlar om trillingar. Konditionen tycktes det dock inte vara något fel på. Ólafur Jónsson fick så småningom tag på det sprattlande djuret och körde till fårstallet. När han satte ned lammet hade det inga problem att gå eller att röra sig.

Men törstigt var lammet. En hink med tio liter vatten försvann på några få minuter. Därefter började lammet idissla - något som Ólafur Jónsson tog som ett tecken på att det var vid god hälsa.

På något sätt klämdes alltså lammet fast mellan höbalar när de staplades på varandra i mitten av november. Därefter tror Ólafur Jónsson att det har kunnat äta sig framåt. Det fanns också ett spår av spillning som ledde inåt. Däremot har balarna varit för tunga för att lammet skulle lyckas vända eller pressa sig bakåt mot friheten.

Något som förbryllar är att lammet klarat sig utan vatten. Vintern har hittills dessutom varit ovanligt torr. Ändå lyckades lammet klara sig i tre månader inklämd mellan höbalarna.

Att får kan överleva under extremt svåra förhållanden är dock inget nytt. Efter det snöoväder som drabbade Island i september 2012 hittades ett får som sannolikt varit levande begravt i 82 dagar. Och djur hittades som med säkerhet hade varit insnöade i 45 dagar.

Här kan du läsa mer om överlevarfår från 2012 års första höststorm.

Ny jättehangar för Nato-flyg byggs i Keflavík

Till hösten tar Island in anbud på den nya hangar som ska byggas i Keflavík för Natos räkning. Hangaren ska rymma övervakningsflygplan av typen Poseidon P-8. Bygget - som kostar närmare 2 miljarder isländska kronor - finansieras av den amerikanska flottan. Hangaren blir 12 000 kvadratmeter stor.

Hösten 2006 lämnade de sista amerikanska flygplanen Nato-basen i Keflavík. Sedan dess har bara en liten delegation funnits kvar på Island. Det dröjde dock inte länge innan Ryssland började utnyttja läget. Att ryska stridsflygplan uppehöll sig just utanför isländskt luftrum - något de inte gjort medan basen var i bruk - blev något inte helt ovanligt.

Under Barack Obamas tid som president ökade USA:s intresse för Island i samma takt som relationerna med Ryssland försämrades. Den patrullering av isländskt luftrum som några gånger om året genomförts av flyg från Nato-länder ansågs inte längre tillräcklig. Försvarsdebattörer talade plötsligt om att det varit ett misstag att stänga basen.

Om Donald Trump kommer att påverka politiken i en annan riktning återstår att se. I budgeten för 2017 - som klubbades under Barack Obamas tid - öronmärktes 1,95 miljarder isländska kronor till den amerikanska flottan för nybyggen i Keflavík.

Det handlar om en ny hangar på 12 000 kvadratmeter. De hangarer som i dag finns i Keflavík har inte kapacitet för att ta emot Poseidon P-8, den typ av övervakningsflyg som USA tänker använda för att bland annat följa ryska ubåtars rörelser i Nordatlanten.

I dagsläget finns inga planer på någon större permanent närvaro i Keflavík från USA:s sida. Men om inte den nya regeringen byter linje kommer amerikanskt flyg att vara stationerat på Island betydligt oftare.

Anbudsprocessen inleds mot slutet av sommaren och leds av Fram­kvæmda­sýsla rík­is­ins för den amerikanska flottans räkning. Kustbevakningen kommer att ansvara för hangaren när den är på plats. De preliminära ritningarna för bygget är redan klara.

Här kan du läsa mer om USA:s närvaro i Keflavík.

Dagens citat

"I was willing to give the prime minister's office to either the leader of the Left-Greens or the leader of Bright Future, whoever I felt was best at being the glue between all these different parties. ... It's not something I fancy doing. I don't think I'm good at it."

Birgitta Jónsdóttir, alltingsledamot för Piratpartiet, i Canberra Times om de havererade regeringsförhandlingarna mellan Piratpartiet, Renässans, Gröna vänstern, Ljus framtid och Socialdemokraterna.

lördag 18 februari 2017

Dagens bonuscitat

"We weren’t planning to go into tourism but people started coming to take a look, and it grew like a snowball."

Guðjón Hildibrandsson i Lonely Planet Traveller Magazine om utställningen av tillverkningen av jäst haj i Bjarnarhöfn.

Näthat mot isländska muslimer straffas med böter

En man och en kvinna döms av Héraðsdómur Reykjaness till böter för uttalanden om muslimer. Mannen skrev i ett kommentarsfält att en känd muslim borde avlivas som en gris. Kvinnan uppmanade människor att beväpna sig och att vara beredd att använda vapnen om muslimer skulle visa sig på stan.

Nyligen föll två domar i Héraðsdómur Reykjaness gällande näthat. En man dömdes till att betala 100 000 isländska kronor i böter och en kvinna till 60 000 kronor. Bägge fallen har utretts av den nyinrättade hatbrottssektionen vid polisen i Reykjavík.

Mannen döms för en kommentar som han skrev till en artikel publicerad av Vísir. Han vände sig mot en namngiven muslim och skrev att han borde avlivas som en gris. Mannen fördömde också islam som religion.

I förhör nekade mannen till brott. Syftet med kommentaren hade enligt honom bara varit att chockera och inte att hota någon. Vidare sade mannen att han riktade sig mot en viss person eftersom han såg honom som en offentlig företrädare för islam. Själv ansåg mannen att det inom islam fanns en utbredd uppfattning att det var korrekt att döda icke-troende. Därför tyckte han att han svarat på samma sätt.

Héraðsdómur Reykjaness skriver i domen att yttrandefriheten i debatten om religion måste vara omfattande. Mannens uttalanden går dock över gränsen för vad som kan anses vara sakligt. Enligt Europakonventionen faller de inom ramarna för hets mot folkgrupp. Därför döms mannen till böter.

Kvinnan uppmanade på nätet människor att skaffa sig vapenlicens och att bära på kedjor och järnrör om de rörde sig i stan. Hon skrev vidare att hon inte skulle tveka att använda dem som vapen mot muslimer. Så djupt sade hon sig hata personer som bekänner sig till islam.

Även i detta fall ansåg rätten att inlägget passerade gränsen för en saklig debatt. Eftersom kvinnan inte vände sig till någon namngiven person blev böterna lägre än för mannen.

Majoritet vill höja böter för att använda mobilen vid ratten

En klar majoritet tycker att det behöver bli betydligt dyrare att använda mobiltelefonen under körning. I dag är böterna för att använda mobilen vid ratten 5 000 isländska kronor - men fem av sex anser att bötesbeloppet bör vara mer än 10 000 kronor för att avskräcka förare. Det visar en opinionsundersökning utförd av MMR.

I dag är böterna för att använda mobiltelefonen under körning 5 000 isländska kronor. I vissa fall - till exempel om föraren är inblandad i en olycka - kan det rubriceras som vårdslöshet i trafik.

Trots böter och olycksrisken är det få islänningar som aldrig bryter mot förbudet. En undersökning som MMR gjorde i höstas visade att det var bara var femte islänning som det senaste året inte använt telefonen samtidigt som de körde.

Ett skäl till att så många använder telefonen vid ratten kan vara de låga böterna. En klar majoritet anser att en bot på 5 000 kronor inte är tillräckligt för att avskräcka förare.

Bara 15,6 procent svarar att bötesbeloppet ska vara 10 000 isländska kronor eller lägre. Det är 31,7 procent som förespråkar böter på 11 000 till 15 000 kronor, 19,1 procent som föredrar böter på 16 000 till 20 000 kronor, 16,6 procent som väljer böter på 21 000 till 30 000 kronor och 17,1 procent som uppger att böterna ska vara på 31 000 kronor eller mer.

Män, pensionärer och personer bosatta i huvudstadsregionen anser i större utsträckning än andra att böterna bör vara högre för att avskräcka. Kvinnor, låginkomsttagare, islänningar i åldern 18 till 29 år och personer bosatta på landsbygden tycker däremot i allmänhet att böterna ska vara något lägre.

Här kan du läsa mer om att använda mobiltelefonen under körning.

Dagens citat

"Det bör vara omkring två årtionden eller så som det monterades ned. ... Så jag tror att även om detta museum hade varit i gång hela tiden så hade många objekt förnyats. Så om vi skulle börja nu så skulle vi till stor del börja om från noll."

Þórgnýr Dýrfjörð, chef för Akureyrarstofa, i RÚV om möjligheterna att på nytt öppna det naturhistoriska museum som tidigare fanns i Akureyri.

fredag 17 februari 2017

Ed Sheeran brände sig i het källa på Island



När den brittiske artisten Ed Sheeran besökte Island i februari förra året firade han inte bara sin 25-årsdag, åt på Gamla Fjósið nära Skógar och badade i Blå lagunen. Han brände också ena foten när han av misstag halkade ned i en het källa. Nyligen berättade han i en amerikansk pratshow om hur all hud försvann från foten när en i sällskapet drog av Ed Sheeran den brännheta strumpan. Du ser inslaget ovan.

Rekordmånga utländska bilister i trafikolyckor på Island

223 utländska bilister skadades i trafiken på Island förra året. Det är det högsta antalet någonsin. Mest olycksdrabbade på de isländska vägarna var kineser, amerikaner och fransmän. Till skillnad från isländska bilister är turister främst inblandade i trafikolyckor på landsbygden. Islänningar skadas oftare i trafiken i städerna. Det visar statistik från Samgöngustofa.

Det var under 2016 totalt 18 personer som omkom i trafiken på Island. Av dessa var två utländska medborgare. Lika många trafikdöda har det inte varit sedan 2006. Då dog 26 personer i trafikolyckor. De dödsolyckor som ökar gäller onyktra förare och bilister som inte använder bilbälte.

Under året var det 223 utländska medborgare som skadades i trafiken. Det är den högsta siffran någonsin. Sett till den växande turismen var dock ökningen måttlig. Under 2015 var antalet trafikskadade utlänningar 213 personer.

Däremot ökade antalet allvarligt skadade turister förra året till 47 personer jämfört med 26 personer under 2015.

Mest olycksdrabbade är kinesiska bilister. Därefter följer amerikaner och fransmän. Kineser är kraftigt överrepresenterade i olycksstatistiken. Kinesiska medborgare var förra året den sjätte största gruppen av turister till landet. Trots att amerikanerna var sex gånger fler var kineserna oftare inblandade i trafikolyckor.

Utlänningar svarade under 2016 för en sjättedel av bilolyckorna. Turister skadas i tre fall av fyra när de kör av vägen eller välter med bilen. Det är en typ av olyckor som nästan uteslutande inträffar på landsbygden. Av de 223 olyckorna med personskadorna var det bara 11 som skedde i tätorter.

Bland isländska bilister är det en fjärdedel av skadorna som inträffar i samband med avkörningar. Den vanligaste olycksorsaken bland islänningar är i stället sidokollisioner. Denna typ av olyckor inträffar oftast i korsningar.

Turister kör i betydligt större utsträckning än islänningar bil på landsbygden. Under sommaren dominerar olyckor på grusvägar där föraren har haft dålig kännedom om underlaget. På vintern är det i stället snö och halka som skapar problem för många utländska bilister.

Islänningar använder för det mesta bil för att köra korta sträckor, som till och från jobbet. Den genomsnittliga turen går inte utanför kommungränsen eller går till någon grannkommun.

Däremot är islänningar oftare alkoholpåverkade vid ratten. Förra året var det 64 islänningar som skadades i olyckor där föraren hade druckit. Bland turisterna var det bara en olycka som berodde på att föraren druckit alkohol.

Här kan du läsa mer om trafikolyckor på Island.

Misstänkt sjöman omhäktad för Birna Brjánsdóttirs död

Den grönländske sjöman som misstänks bära ansvaret för Birna Brjánsdóttirs död omhäktades i går i ytterligare två veckor. Mannens advokat har överklagat Héraðsdómur Reykjaness beslut till Hæstiréttur Íslands. Överklagandet behandlas inom de närmaste dagarna. Mannen fortsätter att förneka att han dödat Birna Brjánsdóttir.

I fyra veckor har en grönländsk sjöman suttit häktad i isolering misstänkt för att ha orsakat 20-åriga Birna Brjánsdóttirs död. Polisen höll nya förhör med mannen i onsdags. Precis som under gårdagens häktningsförhandling i Héraðsdómur Reykjaness i Hafnarfjörður förnekade han på nytt att han skulle ha orsakat hennes död.

Den misstänkte mannen omhäktades i går i ytterligare två veckor. Rätten beslutade att han ska fortsätta att sitta i isolering. Den enda som mannen har haft kontakt med sedan han häktades är en advokat.

Häktningsbeslutet har överklagats till Hæstiréttur Íslands. Överklagandet kommer att behandlas inom de närmaste dagarna. Åklagaren Jón H. B. Snorrason kommer som tidigare att kräva att domstolen inte offentliggör häktningsbeslutet.

Jón H. B. Snorrason hänvisade under häktningsförhandlingen till att mannen skulle sitta häktad på grund av utredningsskäl. Det är samma skäl som han angett för att häktningsbesluten inte ska offentliggöras.

Polisen väntar fortfarande på såväl obduktionsrapporten som svar på dna-prover som skickats för analys. Nästa förhör med den misstänkte hålls troligen först i nästa vecka.

Utredningen väntas bli klar inom de närmaste veckorna. Den misstänkte mannen får inte sitta häktad längre än tolv veckor. Polisen tror dock att fallet kommer att lämnas vidare till åklagare innan dess. Om utredningen skulle ta längre tid måste mannen släppas ur häktet, men han kan fortfarande åtalas.

Birna Brjánsdóttir försvann lördagen den 14 januari. Hon hittades död åtta dagar senare på stranden nära Selvogur. I samband med att den misstänkte sjömannen häktades första gången häktades också en kollega till honom. Han försattes på fri fot efter två veckor i häkte.

Kollegan var mycket berusad den natt som Birna Brjánsdóttir försvann. Flera vittnen har redogjort för att han drack stora mängder alkohol timmarna före försvinnandet. I förhör har han berättat att han har mycket få minnen från den 14 januari.

Enligt Fréttatíminn ska den häktade mannen ha försökt påverka sin kollegas vittnesmål. Innan de häktades ska han ha berättat för honom att de haft två kvinnor i den hyrbil som de disponerade. Detta ska kollegan också ha sagt i de första förhören. Sedan ska han ha ändrat sig och sagt att han inte mindes någon passagerare utöver Birna Brjánsdóttir. Han ska dessutom ha sagt att uppgifterna om två kvinnor härrörde från den man som fortfarande sitter häktad.

Bägge männen var sjömän ombord trålaren Polar Nanoq som låg i hamn i Hafnarfjörður. På övervakningsbilder från hamnen rör sig kollegan på ett sätt som tyder på att han var kraftigt berusad.

Båten lämnade hamnen på kvällen den 14 januari. Ute till havs ska den häktade enligt Fréttatíminn ha försökt vilseleda sin kollega genom att ge en falsk bild av vad som utspelat sig tidigare på dygnet.

Kollegan är fortfarande misstänkt och polisen har inte uteslutit att han på något sätt kan ha varit delaktig i att skada Birna Brjánsdóttir. Det bedöms dock inte som särskilt sannolikt.

I dag hedras Birna Brjánsdóttirs minne på tolv orter: Reykjavík, Akureyri, Rif, Ísafjörður, Seyðisfjörður, Reykjanesbær, Neskaupstaður, Hvammstangi, Borgarnes, Hólmavík, Egilsstaðir och Höfn. Det är UN Women på Island som står bakom kampanjen Milljarður rís där det dansas mot mäns våld mot kvinnor.

Det är femte gången som dagen arrangeras. Årets tema är trygga städer. I Reykjavík samlas deltagarna i Harpa klockan 12 lokal tid.

Här kan du läsa mer om Birna Brjánsdóttirs död.

Dagens citat

"Monetary unions such as the euro zone have been in the firing line over the past few years. ... We need to look at the environment and ask ourselves, what can we learn from what has happened? Who, of the nations that we like to compare ourselves with, is using the formula that might serve us best?"

Statsminister Bjarni Benediktsson i Bloomberg om Islands framtida valuta och penningpolitik.

torsdag 16 februari 2017

Islands nya dokusåpa - Keeping Up with the Kattarshians


Den som tröttnat på Kim, Kylie, Khlóe, Kourtney och de övriga i familjen Kardashian har den senaste veckan haft en ny dokusåpa att följa. Det är Nútíminn och Síminn som står bakom Keeping Up with the Kattarshians.

Som namnet antyder är det katter som står i centrum. Guðni, Stubbur, Bríet och Ronja är fyra hittekatter som nu går att följa i direktsändning dygnet runt. De är tio veckor gamla. En av katterna har redan tingats av en ny ägare. De får också regelbunden tillsyn. Du kan följa en av kattkamerorna ovan och här hittar du fler kameror som följer deras äventyr.

Fljótsdalshérað stoppar nya pensionat i bostadskvarter

I bostadsområden tillåter nu Fljótsdalshérað inga nya pensionat. Den som tänker ge sig in i turistindustrin och öppna övernattningsställen får i stället hitta platser i kommunen där sådan verksamhet är tillåten. Beslutet är kommunens svar på klagomål från personer som bor granne med pensionat i Fljótsdalshérað.

En rad isländska kommuner har den senaste tiden infört restriktioner mot uthyrning av bostäder till turister. Det rör sig bland annat om Vík í Mýrdal, Djúpivogur och Kirkjubæjarklaustur. Där säger nu kommunerna nej till alla ansökningar om att göra om bostäder till övernattningsställen för turister.

De kommuner som säger nej till ny uthyrning brukar ange två huvudskäl. Dels orsakar ombyggnader till pensionat bostadsbrist, dels brukar uthyrningen följas av klagomål från grannar. Det är vanligt att närboende irriterar sig på att det aldrig känns lugnt i området eftersom nattgäster kommer och går under hela dygnet.

I Egilsstaðir - som är centralort i Fljótsdalshérað på östra Island - har tidigare den lokala företagarföreningen tagit fram informationslappar som invånarna kan sätta på olämpligt parkerade fordon. Syftet är att få turister att alltid använda campingplatsen i stället för att ställa bilen där den kan utgöra en trafikfara eller orsaka andra problem.

Informationen har den lokala ordningsstadgan som grund. Den säger att det i tätorter på kommunal mark bara är tillåtet att ställa husbilar, campingbilar och husvagnar för natten på anvisade platser. Det är dessutom enbart tillåtet att tälta på anvisade platser. Och den enda anvisade platsen är just campingplatsen.

Sedan i somras har kommunen sagt nej till nya pensionat i två bostadsområden i Egilsstaðir. Nu har kommunfullmäktige klubbat ett beslut som gäller hela Fljótsdalshérað.

Motiveringen till beslutet är att det finns tillräckligt med utrymme för övernattningsställen i områden där sådan verksamhet är tillåten enligt detaljplanen. Kommunpolitikerna vill heller inte att bostadskvarter ska börja omvandlas till områden för näringsverksamhet.

Ett annat skäl till förbudet är klagomål från närboende till befintliga pensionat. Precis som på andra ställen i landet ogillar de besökare som kommer och går dygnet runt. Inte sällan anser de att turister är högljudda, skräpar ned och saknar hänsyn.

Beslutet omfattar bara bostäder som enbart hyrs ut till turister som gästhem, pensionat eller liknande. Stoppet gäller däremot inte tillfällig uthyrning som sker genom exempelvis Air Bnb. Den som inte överskrider taket på 90 uthyrda dagar om året behöver inte söka tillstånd och kan därför fortsätta med uthyrningen. För sådan uthyrning behöver heller inte detaljplanen ändras.

Åtta av nio ledamöter i kommunfullmäktige sade ja till beslutet. Þórður Mar Þorsteinsson, som företräder ett lokalparti i fullmäktige, avstod från att rösta.

Här kan du läsa mer om det tidigare uthyrningsstoppet i Egilsstaðir.

Majoritet islänningar säger nej till slopat alkoholmonopol

En majoritet av islänningarna säger nej till alkoholförsäljning i butiker. Men i alltinget kan det nu finnas en majoritet för att slopa alkoholmonopolet redan vid årsskiftet. Bakom förslaget står nio politiker från fyra partier. Men motståndet bland allmänheten är stort. Det visar en opinionsmätning utförd av Zenter.

Det är långt ifrån första gången som det i alltinget läggs ett förslag om att avskaffa alkoholmonopolet. Förra mandatperioden lade självständighetspartisten Vilhjálmur Árnason fram sådana förslag två gånger. Sista gången hade det stöd av ytterligare femton ledamöter.

Inte någon av gångerna behandlades förslaget hela vägen fram till en tredje votering i alltinget. Så har det ofta sett ut när liknande förslag lagts fram tidigare.

Vilhjálmur Árnason är en av de nio undertecknarna till ett nytt förslag om att skrota det statliga monopolet. Övriga undertecknare är Teitur Björn Ein­­ar­s­­son, Áslaug Arna Sig­­ur­­björns­dótt­ir och Hildur Sverr­is­dóttir från Självständighetspartiet, Pawel Bar­toszek från Renässans, Nichole Leigh Mosty från Ljus framtid och Jón Þór Ólafs­­son, Ásta Guð­rún Helga­dóttir och Viktor Orri Val­­garðs­­son från Piratpartiet.

De fyra partierna har tillsammans 42 av 63 mandat i alltinget. Dessutom har flera framstegspartister tidigare ställt sig bakom liknande förslag.

Ändå är det osäkert om förslaget kommer att gå igenom. Motståndet är starkast inom Gröna vänstern. Men även i övriga partier i parlamentet finns det enskilda ledamöter som motsätter sig en avreglering. Sådana politiker finns också i de tre regeringspartierna. Det vanligaste motargumentet är att monopolet är det bästa alternativet för folkhälsan.

Men den här gången kan det alltså finnas en majoritet för att slopa alkoholmonopolet. Om förslaget går igenom sker avregleringen vid nyår. Då blir det tillåtet att sälja alkohol i butiker. Den som säljer alkohol måste ansöka om tillstånd. Försäljningen måste också ske på ett sätt som gör att alkoholen är avskild från andra varor i butiken.

Någon avveckling av tobaksmonopolet ingår inte i förslaget.

Bland allmänheten är motståndet mot en avreglering utbrett. Hela 61,5 procent motsätter sig förslaget. Bara 22,8 procent vill tillåta alkoholförsäljning i butiker. Resterande 15,7 procent var varken positiva eller negativa till förslaget.

Stödet för att skrota monopolet är större bland män, bland islänningar i åldern 18 till 24 år och bland personer bosatta i Reykjavíkområdet. Motståndet är mer utbrett bland kvinnor, bland personer som har fyllt 65 år och bland landsbygdsbefolkningen.

Här kan du läsa mer om alkoholdebatten.

Dagens citat

"History teaches us that we’re not particularly good in managing situations like these. ... I hope we’ve learned something and that we’ll manage this better now than often before. But that remains to be seen."

Gylfi Magnússon, docent i ekonomi vid Háskóli Íslands, i Bloomberg om riskerna för att dagens ekonomiska uppsving slutar med en ny krasch.

onsdag 15 februari 2017

En isländsk snowboardare på hemmaplan



Snowboardaren Eiríkur Helgason är uppvuxen i Akureyri. I den här minidokumentären tar han med sig brädan till en rad olika platser i landet som vattenfallen Dynjandi och Aldeyjarfoss.

Strejk bakom högsta arbetslösheten på Island sedan 2015

Arbetslösheten på Island ökade till 3 procent under januari. Det är den högsta nivån på nästan två år. Bakom ökningen ligger den pågående strejken bland sjömän. Den har fått arbetsgivare att säga upp anställda i land som bereder fångsterna eftersom det inte finns någon fisk att ta hand om. Om strejken fortsätter kommer arbetslösheten att fortsätta öka. Det uppger Vinnumálastofnun i en prognos.

I januari var det 3 procent som var utan jobb på Island. Det är den högsta nivån sedan april 2015. Jämfört med december 2016 är det en ökning med 0,7 procentenheter.

Huvudskälet till den kraftiga ökningen av antalet arbetslösa är den pågående strejken bland sjömän. Ett resultat av strejken är att många fiskebåtar ligger i hamn. Därför finns det heller inga fångster att ta hand om. En rad företag har därför valt att säga upp anställda på land som bereder fångsterna.

Under hela januari landades bara 7 610 ton fisk i isländska hamnar. Enligt statistik från Hagstofa Íslands var motsvarande siffra för januari 2016 hela 73 612 ton. Fångstens värde sjönk med 83,3 procent.

Om strejken fortsätter räknar Vinnumálastofnun med att ännu fler blir arbetslösa under februari. I vanliga fall brukar skillnaderna mellan januari och februari vara små. Om parterna däremot lyckas komma överens om ett nytt avtal väntas arbetslösheten sjunka på nytt.

Reykjavík är visserligen den viktigaste landningshamnen, men proportionellt är fisket mer betydelsefullt utanför huvudstadsregionen. Arbetslösheten ökar också betydligt mer på landsbygden.

Högst var arbetslösheten i Västfjordarna. Där steg den under januari med 3,9 procentenheter till 5,8 procent. Därefter följde Norðurland eystra med 5,2 procent (+1,9), Suðurnes med 4,5 procent (+1,7), Suðurland med 3,9 procent (+1,5), Austurland med 3 procent (+1,4), Vesturland med 2,7 procent (+1,2), Reykjavíkområdet med 2,4 procent (+0,1) och Norðurland vestra med 1,8 procent (+0,2).

Sex isländska kommuner hade full sysselsättning under januari: Helgafellssveit, Reykhólahreppur och Skorradalshreppur i Vesturland, Árneshreppur i Västfjordarna samt Akrahreppur och Skagabyggð i Norðurland vestra.

Arbetslösheten var bland kvinnor 3,4 procent under januari. Bland männen var motsvarande siffra 2,7 procent. Gapet mellan könen ökade något under januari.

Av de arbetslösa var 29 procent utländska medborgare. Av dessa var 64 procent polacker.

Under 2016 skapades närmare 7 000 nya arbetstillfällen. Trenden väntas fortsätta i år i synnerhet inom turismnäringen och byggbranschen. Många av de nya jobben kommer att gå till personer som flyttar till Island för att arbeta. Byggbranschen lockar framför allt män medan turismnäringen har en ganska jämn könsfördelning.

Här kan du läsa mer om arbetslösheten på Island.

Misstänkt sjöman i nytt förhör om Birna Brjánsdóttirs död

I dag håller polisen nya förhör med den grönländske sjöman som misstänks ligga bakom Birna Brjánsdóttirs död. Hittills har mannen förnekat all inblandning i hennes död. I morgon väntas mannen begäras häktad i ytterligare en tvåveckorsperiod. Polisen väntar alltjämt på såväl obduktionsrapporten som resultat från fler dna-prover.

I morgon löper häktningstiden ut för den grönländske sjöman som misstänks vara ansvarig för 20-åriga Birna Brjánsdóttirs död. Hon försvann i Reykjavík den 14 januari och hittades död på stranden nära Selvogur åtta dagar senare.

Det senaste förhöret med den misstänkte hölls i fredags. Han fortsatte då att neka till all inblandning i Birna Brjánsdóttirs död.

I förhören har mannen hittills varit fåordig. Frågor om vad han gjorde den lördagsmorgon som Birna Brjánsdóttir försvann och utsattes för kraftiga stryptag runt halsen besvarar han ofta med att han inte vet eller att han inte minns.

Polisen anser sig dock ha en stark kedja av indicier som binder mannen till dådet. Förhoppningen är att ny teknisk bevisning mot mannen ska stärka denna kedja. Polisen inväntar dock alltjämt svar på en rad dna-prover som skickats till Nationellt forensiskt centrum i Sverige för analys. Obduktionsrapporten är inte heller klar.

Polisen räknade med att såväl obduktionsrapporten som dna-proverna skulle vara klara redan förra veckan. Förhoppningen är att de i stället ska dyka upp under veckan. Obduktionsrapporten tros inte få någon större betydelse eftersom polisen är säker på att dödsorsaken var drunkning. Däremot skulle nya fynd av Birna Brjánsdóttirs dna från den hyrbil som sjömannen disponerade eller hans kläder kunna bidra till att skapa en tydligare bild av händelseförloppet.

I morgon väntas mannen begäras häktad i en ny tvåveckorsperiod. Han har nu suttit häktad fyra veckor i isolering på Litla-Hraun. Den enda den misstänkte har fått tala med under denna tid är advokaten.

Dagens förhör hålls inför häktningsförhandlingen. Utan något erkännande är det sannolikt att åklagaren på nytt begär att mannen ska sitta i isolering.

Någon grönländsk tolk kommer inte att närvara vid dagens förhör. I stället genomförs förhören på danska och engelska. Detta är något som mannens advokat har gett klartecken till.

Den misstänkte sjömannen hade sällskap av en kollega när Birna Brjánsdóttir satte sig i deras bil vid 5.25 den 14 januari. Denna man satt häktad i två veckor misstänkt för delaktighet i försvinnandet. Polisen har fortfarande inte avskrivit misstankarna mot honom. Polisen har dock inte haft någon kontakt med honom sedan han försattes på fri fot för två veckor sedan. Hittills har polisen inte sett någon anledning att hålla nya förhör med mannen.

Polisen räknar med att det tar ytterligare några veckor innan utredningen är klar. Det blir därefter upp till åklagare att fatta beslut om åtal och eventuell brottsrubricering.

Här kan du läsa mer om Birna Brjánsdóttirs död.

Dagens citat

"Iceland provides a compelling backdrop for a series like ‘Katla,’ because it’s a country which only has 300,000 inhabitants and draws over 2 million tourists each year. So a natural disaster of that scope would have a massive impact."

Regissören Baltasar Kormákur i Variety om att han planerar en tv-serie med namnet Katla som utspelar sig när vulkanen har ett utbrott som pågått i två år.

tisdag 14 februari 2017

Flygplansvrak i ny video



Dierks Bentley är den senaste i den allt längre raden av artister som spelar in en musikvideo på södra Island. I videon till "Black" syns bland annat flygplansvraket på Sólheimasandur, Dyrhólaey och Reynisfjara.

Norðursigling får inte kalla valskådning koldioxidneutral

Norðursigling i Húsavík får inte längre marknadsföra valskådning som koldioxidneutral. Det beslutar Neytendastofa efter ett klagomål från konkurrenten Gentle Giants. Enligt myndigheten är den information som Norðursigling ger till kunder vilseledande. Turerna är inte alls klimatvänliga. Därför kan marknadsföringen leda till att kunder får en felaktig uppfattning.

I Húsavík är Norðursigling och Gentle Giants de två största arrangörerna av valskådning. De två rederierna har sina båtar och sina biljettförsäljningsställen sida vid sida, men stämningen mellan konkurrenterna är sedan många år tillbaka allt annat än god.

I flera års tid har företagen krigat om kunderna. Inte sällan har de beskyllt varandra för osakligheter i marknadsföringen. I december 2012 förbjöds Norðursigling att kalla sig den mest erfarna arrangören av valskådning i landet. Inte heller fick företaget kalla sig nummer ett i branschen.

Nu har konsumentmyndigheten Neytendastofa avgjort ytterligare en marknadsföringsdispyt mellan Norðursigling och Gentle Giants. Även denna gång är det Norðursigling som förlorar. Företaget får inte längre marknadsföra sig som koldioxidneutralt.

I broschyrer från Norðursigling har turerna marknadsförts som koldioxidneutrala. Alla båtar utom en som används för valskådning använder dock olja som bränsle. En båt drivs huvudsakligen med elektricitet, men även till den används ibland olja.

Enligt Gentle Giants var Norðursiglings påståenden inte sanna. Men det gav konkurrenten en fördel eftersom kunderna kunde få uppfattningen att turerna faktiskt var klimatvänliga. Det var enligt Gentle Giants något som kunde vara avgörande för resenärer i valet mellan konkurrerande arrangörer.

Norðursigling tillbakavisade kritiken. Företaget hävdade att det var tydligt vilka turer som var koldioxidneutrala. Inga kunder ska ha riskerat att bli lurade.

Neytendastofa går dock på Gentle Giants linje. Myndigheten anser inte bara att det är otydligt vilka färder som görs med den eldrivna båten. Dessutom är det oklart exakt hur koldioxidneutralt ska definieras. Det står i vilket fall som helst klart att Norðursigling inte lever upp till detta.

Därför beslutar Neytendastofa att Norðursigling måste upphöra med den vilseledande marknadsföringen. Enligt myndigheten står den i strid med marknadsföringslagen. Om inte Norðursigling slutar använda påståenden om att verksamheten är koldioxidneutral väntar böter.

Detta innebär inte att tvisten mellan de två rivalerna är över. Under tvistens gång började Norðursigling anklaga Gentle Giants för att felaktigt hävda att företagets båtar tar ombord färre passagerare än konkurrenterna. Detta skulle i sin tur borga för en mer personlig upplevelse och större sannolikhet att se val.

Detta är enligt Norðursigling inte korrekt. Nu överväger Norðursigling att vända sig till Neytendastofa för att tvinga Gentle Giants att ändra marknadsföringen.

Här kan du läsa mer om marknadsföringskriget mellan Norðursigling och Gentle Giants och här kan du läsa beslutet i sin helhet.

Ny tjänsteman ska jaga olagliga Air Bnb på Island

En ny tjänsteman får uppdraget att jaga Air Bnb-uthyrare utan tillstånd. Nya regler som infördes vid årsskiftet gör att den som saknar tillstånd kan tvingas böta upp till 1 miljon isländska kronor. Och hittills är det få som lever upp till kraven. Av omkring 4 000 uthyrare är det bara 80 som har fått tillstånd från myndigheterna.

Air Bnb har på några få år blivit en jätte inom turistindustrin på Island. I centrala Reykjavík hyrs var åttonde bostad ut genom Air Bnb. Om det hade rört sig om en hotellkedja hade den varit landets största. Men en stor del av uthyrningen sker svart och utan tillstånd.

Vid årsskiftet infördes nya regler för personer som tillfälligt hyr ut privata bostäder genom exempelvis Air Bnb. Bostaden får bara hyras ut högst 90 dagar om året. De totala intäkterna får inte överstiga 2 miljoner isländska kronor. Det är tillåtet att hyra ut två olika bostäder, men det totala antalet dagar får inte överstiga 90.

Den som inte följer regelverket riskerar böter på upp till 1 miljon isländska kronor. Det lägsta bötesbeloppet är 10 000 kronor.

Den som vill hyra ut sin bostad i större omfattning måste registrera den som ett pensionat. En sådan registrering är inte mycket dyrare, men den ställer högre krav på bland annat säkerhet.

På Island finns omkring 4 000 privatpersoner som hyr ut bostäder genom Air Bnb. Men hittills är det bara 80 som har sökt och fått registrering. Alla uthyrare som är godkända publiceras på en webbplats som sysselmannen i huvudstadsregionen ansvarar för.

Nu söker sysselmannen efter en tjänsteman som ska ansvara för tillsynen av övernattningar i bostäder. I platsannonsen framgår att den som får jobbet utövar tillsyn över denna typ av boenden i hela landet.

Tillsynen kommer framför allt att gå ut på att se till så att alla uthyrare har tillstånd. Allmänheten uppmanas att tipsa om uthyrare som bryter mot reglerna.

I det nya regelverket ingår också att alla uthyrare i sin marknadsföring - till exempel genom Air Bnb - alltid måste använda sig av tillståndsnumret. Tanken är att det därmed ska gå snabbt att kontrollera vilka uthyrare som följer reglerna.

Tillståndet kostar inledningsvis knappt 50 000 isländska kronor. Det ska sedan förnyas årligen. Förnyelsen kostar 8 560 kronor.

Här kan du läsa mer om Air Bnb på Island.

Dagens citat

Foto: Landhelgisgæslan
"De seneste uger har uden sammenligning været den værste periode i Polar Seafoods 32-årige historie. ... Den menneskelige tragedie i Island har rystet alle i hele organisationen, uanset hvilket ansvar vores tilbageholdte medarbejder har - eller ikke har. Det afgør domstolene, som vi har 100% tillid til."

Henrik Leth, styrelseordförande för Polar Seafood, i ett pressmeddelande om att en av företagets anställda misstänks vara ansvarig för Birna Brjánsdóttirs försvinnande i Reykjavík för en månad sedan - läs mer här.

måndag 13 februari 2017

Amerikansk turist dog under snorkling i Silfra

En amerikansk man dog i går eftermiddag under en snorklingstur i Silfra vid Þingvellir. Mannen förlorade medvetandet under slutet av turen och drogs i land på stranden. Återupplivningsförsöken misslyckades och mannen dödförklarades på sjukhus i Reykjavík. Dödsorsaken är ännu oklar. Det uppger polisen i ett pressmeddelande.

Det var klockan 13.16 i går som polis och räddningstjänst kallades till Silfra vid Þingvellir. En amerikansk man som snorklade i en grupp tillsammans med sju andra turister hade förlorat medvetandet. Detta skedde just före turens slut. Instruktörerna drog upp honom på stranden där de försökte återuppliva honom.

Mannen fördes med helikopter till sjukhus i Reykjavík. Där dödförklarades mannen. Dödsorsaken är inte känd.

De senaste åren har flera olyckor inträffat vid Silfra. I januari förra året omkom en kinesisk kvinna under dykning på samma plats.

Här kan du läsa mer om förra årets dödsolycka.

Hus som begravdes under lavan på Heimaey får ny fasad

Blátindur på Heimagata var ett av de hundratals hus som krossades av lava under 1973 års vulkanutbrott. Men delar av huset förblev synliga och har därför blivit en turistattraktion. Nu ska delar av fasaden återskapas. Kommunens detaljplansnämnd har i ett beslut gett klartecken till arbetsgruppens planer för Blátindur.

Under 1973 års vulkanutbrott på Heimaey hamnade omkring 400 hus under lavan. Några få hus har grävts fram helt eller delvis. Ett av dem utgör huvudnumret på Eldheimar, det museum om utbrottet som nu finns på ön.

Det var en fjärdedel av husen på ön som begravdes under lavan. Ett av dem var Blátindur på Heimagata 12 B.

Blátindur byggdes 1942 och byggdes ut 1960. Utbyggnaden bestod av ett rum med balkong ovanpå.

Blátindur var ett av alla de hus som förstördes under det halvårslånga utbrottet. Huset låg i lavafältets utkant. Det krossades helt och hållet, men just själva utbyggnaden med balkongen tittade fram. Med åren har dock lavans tyngd fortsatt att skada det lilla av huset som inte totalförstördes redan 1973.

Länge har Blátindur varit en turistattraktion. Huset ligger nära centrum och kommunen har satt upp en informationsskylt och en bänk för besökare. Det finns också en liten gångväg fram till ruinerna.

För ett par år sedan kollapsade den sista kvarvarande väggen. Nu vill en grupp frivilliga återskapa utbyggnaden med rummet och balkongen.

Syftet är att locka fler turister till platsen. För många fungerade Blátindur som en illustration till de krafter som härjade under utbrottet 1973.

Planerna har nu fått klartecken av detaljplansnämnden på Västmannaöarna. I beslutet välkomnas nybygget av ruinerna.

Minister vill finansiera nya vägar med tullar runt Reykjavík

Vägtullar ska finansiera satsningar på vägnätet. Det anser kommunikationsminister Jón Gunnarsson. Om planerna blir verklighet blir Islands mest trafikerade sträckor betalvägar. Det gäller Reykjanesbraut från Keflavík till Hafnarfjörður och ringvägen såväl norrut mot Borgarnes som söderut mot Selfoss.

När finanskraschen drabbade Island hösten 2008 blev en åtgärd att strypa pengarna till underhåll och utbyggnad av vägnätet. Det är en politik som infördes av den rödgröna regering som tog makten 2009 och som fortsatte under den högerkoalition som avgick i januari i år.

Visserligen har anslagen till vägnätet ökat något de senaste åren, men historiskt sett handlar det alltjämt om låga nivåer. Inte minst eftersom turismen bidrar till en stor trafikökning. Det har talats om att det behövs omkring 100 miljarder isländska kronor för att underhålla och förbättra det befintliga vägnätet.

Före kraschen lades i snitt omkring 2 procent av Islands bruttonationalprodukt på vägnätet. Sedan dess har den genomsnittliga investeringen varit 0,8 till 1,2 procent.

Kommunikationsminister Jón Gunnarsson vill kraftigt öka investeringarna i vägnätet. Han vill göra det genom vägavgifter som i sin tur ska öronmärkas för just vägnätet. Hittills är det vägtullar på sydvästra Island som utreds inom departementet.

Det är Islands tre mest trafikerade vägsträckor som är aktuella. Det handlar om Reykjanesbraut mellan Hafnarfjörður och Keflavík samt ringvägen norrut mot Borgarnes och ringvägen söderut mot Selfoss.

Alla tre sträckorna står också högt på regeringens lista över prioriterade investeringar. Reykjanesbraut ska bli tvåfilig i varje riktning hela vägen mellan Keflavík och Hafnarfjörður. Ringvägen mellan Reykjavík och Selfoss blir antingen 2+1-väg eller tvåfilig hela sträckan. Dessutom ska en ny bro över Ölfusá byggas. Även ringvägen norrut mot Borgarnes ska byggas ut - bland annat genom en ny led genom eller förbi Borgarnes.

Ett annat bygge som sannolikt kommer att klubbas inom de närmaste åren är en utbyggnad av tunneln under Hvalfjörður. Det rör sig om en helt ny tunnel som kommer att byggas bredvid den befintliga tunneln. Redan i dag är det under rusningstid vanligt med köer i tunneln. Det problemet kommer att öka i takt med att trafiken fortsätter att öka.

Tunnelbygget är snart betalt och den ska då överlämnas till staten. Om regeringen väljer att finansiera nya investeringar genom vägtullar är det sannolikt att tunneln inte blir gratis utan fortsätter att vara avgiftsbelagd.

Precis som vid Hvalfjörður - där det går att köra den 45 minuter långa omvägen runt fjorden - ska det vara möjligt att runda de vägar som avgiftsbeläggs. För att undvika vägtullar på ringvägen söderut kan ett alternativ vara att i stället köra vägen över Þrengsli mot Þorlákshöfn. Därefter går det att köra längs kusten för att återvända till ringvägen just utanför Selfoss.

Om Självständighetspartiet står bakom Jón Gunnarssons linje är inte känt. Idén har inte förankrats hos koalitionspartierna Renässans och Ljus framtid.

Från oppositionen har förslaget redan fått kritik. Den har bland annat gått ut på att Island tidigare lyckats finansiera investeringar i vägnätet utan avgifter. Dessutom handlar det om en politisk förändring som bör klubbas med stor majoritet eftersom den innebär en ny riktning för kommande år.

Andra frågor som väckts är Jón Gunnarssons fokus just på huvudstadsregionen med omnejd. Det återstår att se hur regeringen ska motivera vägtullar i en viss region men inte i övriga landet. Även om det kommer att finnas rabatter för pendlare och andra kommer det för många förare sannolikt att medföra en stor extra kostnad.

Senast det fördes en diskussion om att finansiera utbyggnad av vägnätet med tullar var 2010. Då var det ett förslag som kranskommunerna runt huvudstadsregionen motsatte sig.

Dagens citat

"The kronor has strengthened a lot [against the pound] over the last six to 10 months. ... So it follows that the income derived in kronor terms for both the ships and sailors has fallen. If you look back 10 months ago the pound was worth 200 ISK; today it is about 140. That’s a drop of 30% the sailors are seeing in the price going to the British market."

Haukur Þór Hauksson, chef för branschorganisationen Samtök fyrirtækja í sjávarútvegi, i The Guardian om strejken bland isländska sjömän.

söndag 12 februari 2017

Dagens bonuscitat

"It is a question of how long the strike goes on and the longer it goes on, the worse it gets. ... Iceland is one of the main suppliers of fish into the UK. It has hit our business particularly badly because we do rely on Icelandic fish. ... In due course there will be a knock-on effect as there will be less fish available and if the demand stays the same then generally the price will go up."

Martin Boyers, chef för fiskmarknaden i Grimsby, i Belfast Telegraph om strejken bland isländska sjömäns inverkan på den brittiska marknaden.

Kräver att alltinget fördömer Donald Trumps inreseförbud

Alltinget bör fördöma Donald Trumps inreseförbud riktat mot medborgare från sju länder. Åtgärden motverkar sitt syfte och är baserad på fördomar och människoförakt. Det hävdar åtta politiker från Socialdemokraterna, Piratpartiet och Gröna vänstern. I en motion vill de nu att parlamentet tar avstånd från förbudet.

När USA:s president Donald Trump utfärdade ett inreseförbud mot medborgare från sju huvudsakligen muslimska länder väckte det kraftiga reaktioner. Hård kritik kom från en rad isländska politiker inklusive flera ministrar. I en debatt i alltinget kallades Donald Trump vid flera tillfällen för fascist.

För tillfället är förbudet satt ur spel. Donald Trumps ambition är dock att på nytt stoppa medborgare från Syrien, Iran, Irak, Jemen, Libyen, Somalia och Sudan från att resa in i USA.

Trots att förbudet just nu inte är i bruk kräver åtta alltingsledamöter att det isländska parlamentet fördömer åtgärden. Bakom kravet står tre ledamöter från Socialdemokraterna, tre från Piratpartiet och två från Gröna vänstern.

I motionen skriver de att inreseförbudet kännetecknas av fördomar och människoförakt. Dessutom undergräver det demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. De pengar som går åt att upprätthålla förbudet skulle enligt ledamöterna göra större nytta på annat sätt i kampen mot terrorismen.

Här kan du läsa mer om reaktioner på Donald Trumps inreseförbud.