söndag 5 juli 2015

Gallup: Piratpartiets uppgång i opinionen är bruten

Stödet för regeringspartierna Självständighetspartiet och Framstegspartiet ökar. Samtidigt är Piratpartiets drygt halvårslånga uppgång i opinionen bruten. Trots att Piratpartiet nu backar är det ändå med god marginal Islands största parti. Stödet för Socialdemokraterna är nu det lägsta sedan alltingsvalet. Det visar en opinionsundersökning utförd av Gallup.

Piratpartiets uppåtgående trend är åtminstone tillfälligt bruten. För första gången på sju månader backar nu partiet i en av Gallups mätningar. Stödet är nu 31,8 procent, en nedgång med 2,3 procentenheter jämfört med föregående månad.

Även om Piratpartiets opinionssiffror kanske slagit i taket är utvecklingen ändå anmärkningsvärd. Då - i den mätning som avslutades den 30 november förra året - hade partiet stöd av 8,1 procent.

Regeringspartierna tycks ha vunnit tillbaka en del väljare från Piratpartiet. Självständighetspartiet ökar med 1,5 procentenheter till 24,5 procent. Framstegspartiet reser sig från den sämsta opinionssiffran på över sex år och får nu 11,3 procent, en uppgång med 2,4 procentenheter.

Socialdemokraternas kräftgång i opinionen tycks däremot inte vara över. Stödet sjunker nu till 11,4 procent, en minskning med 1 procentenhet. Siffran är den lägsta hos Gallup sedan Árni Páll Árnason tog över som partiledare efter Jóhanna Sigurðardóttir strax före valet våren 2013.

Även Ljus framtid noteras för den sämsta siffran sedan valet för drygt två år sedan. Partiet har nu stöd av 6,4 procent, en tillbakagång med 1 procentenhet.

Gröna vänstern får 10,3 procent, en ökning med 0,5 procentenheter.

Det är inte bara stödet för de två regeringspartierna som ökar. Andelen islänningar som säger sig stödja regeringen ökar också. Nu uppger 36 procent att de står bakom högerkoalitionen. Det är ett uppsving med hela 5,1 procentenheter från vad som i sin tur var mandatperiodens lägsta siffra.

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

Dagens citat

"Iceland not only had a collapsed banking system in 2008 but also most of its non-financial businesses were technically bankrupt because business debt was mostly denominated in foreign currencies. Moreover, capital controls were imposed that have not been relaxed in the almost seven years that have passed since their imposition. Much less noticed is the fact that the cost of the crisis to the Icelandic state appears to have been as great as the cost of the Irish crisis to the Irish state, 44% of GDP versus 41% according to Laeven and Valencia (2011)."

Ekonomerna Stephen Kinsella, Hamid Raza och Gylfi Zoega jämför i Vox EU hur finanskrisen drabbade Island och Irland.

lördag 4 juli 2015

Dagens bonuscitat

"In my opinion the last six to seven years have been an open class on the discussion of whether or not to have your own currency and what it means to be a member of a common currency that is not taking your economic situation under consideration."

Finansminister Bjarni Benediktsson i New York Times om debatten om kronan eller euron som Islands valuta.

Piratpartiets första seger - Island avskaffar blasfemi


Med 43 röster mot 1 röstade alltinget i torsdags för att avkriminalisera blasfemi. Att det nu är fritt fram att håna religiösa samfund är Piratpartiets första politiska seger i parlamentet. Det är nämligen partiets första motion som klubbats som en lag. Hån mot kyrkan kunde tidigare ge upp till tre månaders fängelse.

Trots Piratpartiets framgångar i opinionen under det senaste halvåret har det varit ganska tomt på kontot över politiska framgångar i alltinget. I torsdags fick för första gången en motion från Piratpartiet gehör av en majoritet i alltinget. Parlamentet röstade då för att avskaffa lagen som förbjuder blasfemi med 43 röster mot 1.

De tre piratpartisterna var de enda som motiverade sina röster inför voteringen i alltinget. En efter en ställde sig Birgitta Jónsdóttir, Jón Þór Ólafsson och Helgi Hrafn Gunnarsson i talarstolen och sade "Ég er Charlie Hebdo".

Piratpartiet har i alltinget föreslagit att alla åsiktsbrott - som hets mot folkgrupp, förtal och ärekränkning - bara ska straffas med böter. Så löd också det ursprungliga förslaget om blasfemi. I samband med terrorattacken mot den franska satirtidskriften Charlie Hebdo ändrades förslaget till att helt och hållet avskaffa straff för blasfemi.

Senast någon fälldes för blasfemi var 1983. Då var det Úlfar Þormóðsson, redaktör för satirmagasinet Spegilinn, som fick böta för hur statskyrkan skildrades. Bland annat hade ett fotografi av en konfirmation fått vissa tillägg - exempelvis hade psalmtavlan förvandlats till ett bokföringsblad som visade vad kyrkan drog in på konfirmanderna. Samtidigt klagade prästerna på att intäkterna var för blygsamma.

Domen gjorde att detta nummer av Spegilinn inte gick att läsa hos Tímarit, den webbplats som samlar nästan samtliga isländska tidningar och tidskrifter som publicerats genom åren. I samband med torsdagens beslut i alltinget valde Vantrú att på nätet publicera den 32 år gamla tidskriften, inklusive de bilder som tidigare ansetts vara olagliga.

Här kan du läsa mer om förslaget om att avkriminalisera blasfemi och ovan kan du se omröstningen i alltinget.

Jordskalvssvärmen vid Eldey och Geirfugladrangur är över

Jordskalvssvärmen vid Eldey är över. Inte heller finns några tecken på magmarörelser i jordskorpans översta lager. Prover som tagits visar inga spår av att magma skulle ha kommit i kontakt med havsvatten. Därför ändras färgkoden för flygtrafik i området från gul till grön. Det uppger Veðurstofa Íslands i ett pressmeddelande.

En kraftig jordskalvssvärm började vid Eldey och Geirfugladrangur i tisdags kväll. Jordskalv i området är vanliga eftersom klippöarna ligger längs den så kallade Reykjanesryggen, där de nordamerikanska och eurasiska kontinentalplattorna glider isär. I samband med kontinentalplattornas rörelser skapas också möjligheter för magma att söka sig uppåt.

Vid Eldey och Geirfugladrangur har det skett 13 kända utbrott sedan Island befolkades. Det verkliga antalet vulkanutbrott kan dock vara betydligt större. Inte sällan sker utbrott på havets botten utan att bli synliga på ytan.

Den här gången finns dock inga tecken på att något sådant utbrott ägt rum. Myndigheterna tog den 1 juli vattenprover som nu analyserats. Där finns i ämnessammansättningen inga spår efter att magma skulle ha kommit i kontakt med vatten.

Jordskalvssvärmen ebbade ut under torsdagen. Under fredagen registrerades bara tolv skalv i området, där det största hade en magnitud på 2,4. Mellan midnatt och klockan 7 lokal tid noterades under lördagen bara tre jordskalv.

Den intensiva seismiska aktiviteten fick myndigheterna att på onsdagen ändra färgkoden för flygtrafik i området från grönt till gult. Den gula färgen innebär att en vulkan visar tydliga tecken på mer aktivitet än normalt. Under fredagen ändrades färgkoden på nytt till grönt. Den gröna färgen visar att ingen känd aktivitet äger rum vid vulkanen.

Eldey och Geirfugladrangur ligger sydväst om det isländska fastlandet. Många av jordskalven har skett bara fem mil från Keflavík på fastlandet. Ett vulkanutbrott i området hade troligtvis påverkat flygtrafiken i regionen.

Här kan du läsa mer om jordskalvssvärmen vid Eldey och Geirfugladrangur.

Dagens citat

"Statsministerns partibroder tar över en tidning som statsministern inte tål och utser statsministerns partikamrat till chef genom att få ett lån hos statsministerns favoritbank som styrs av statsministerns svåger, där cheferna är statsministerns främsta ekonomiska rådgivare. 'If it walks like a duck and quacks like a duck, it most probably is a duck', säger amerikanen."

Författaren Hallgrímur Helgason skriver i Stundin om övertagandet av DV - läs mer här.

fredag 3 juli 2015

Turistbåt seglade in i klippvägg på Hemön



Båten Víkingur från Viking Tours hamnade nyligen i trubbel under en segling runt Hemön. Under seglingen in i grottan Klettshellir drev den in i klippväggen. Kaptenen Sigmundur Gísli Einarsson säger till Eyjafréttir att läget hela tiden var under kontroll och att skadorna på båten var små. I samband med att han seglade in i grottan kom det en kastvind som gjorde att båten slog emot klippväggen. En av resenärerna filmade händelsen som du kan se ovan.

Miljardvinst på direktflyg till Akureyri och Egilsstaðir

Fyra direktflyg i veckan till Akureyri och Egilsstaðir skulle ge statskassan intäkter på 1,25 miljarder isländska kronor. Samtidigt finns det i regionen infrastruktur som inte används till fullo. Därför föreslår regeringens utredare subventioner till direktflyg från utlandet. Men frågan är om något flygbolag är intresserat. Tidigare försök med direktflyg har havererat.

Regeringen har som mål att bättre sprida besökare över hela Island. I dag anländer nästan alla utländska turister till flygplatsen i Keflavík. Ofta innebär det att de främst vistas på sydvästra Island under resan, en region där besökstrycket redan är hårt.

Därför tillsatte regeringen en utredning som skulle granska förutsättningarna för direktflyg från utlandet till Akureyri och Egilsstaðir. Uppdraget gick till Matthías Imsland, tidigare vd för det kraschade lågprisbolaget Iceland Express.

Slutsatsen är att staten skulle dra in 1,25 miljarder isländska kronor om året på fyra direktflyg i veckan - två till Akureyri och två till Egilsstaðir med i snitt 100 personer ombord varje plan. I bägge regionerna finns infrastruktur som i synnerhet under vinterhalvåret inte utnyttjas till fullo. Inga ytterligare investeringar skulle behöva göras för att kunna påbörja trafiken.

Om trafiken blev verklighet skulle det handla om 22 000 turister som skulle spendera cirka 3,6 miljarder om året. Men för att den ska bli verklighet krävs enligt utredningen att staten både bjuder på alla flygplatsavgifter de två första åren och att staten också går in med pengar för att marknadsföra de nya linjerna i utlandet.

Frågan är bara om det finns något intresse från utländska bolag för att trafikera Akureyri och Egilsstaðir. Den enda regelbundna utrikestrafiken från flygplatserna är i dag turer till Grönland från Akureyri. Förra sommaren försökte uppstickaren Greenland Express med direkttrafik mellan Köpenhamn, Ålborg och Akureyri - men intresset var svalt och linjen lades ned innan trafiken ens påbörjats.

De isländska bolagen Icelandair och Wow Air har tidigare sagt att det inte finns några planer på trafik till Akureyri. Lågprisbolagen Easy Jet, Norwegian, Air Berlin och German Wings har också tackat nej.

Nu uppger Vikudagur att Markaðsstofa Norðurlands förhandlar med ett utländskt flygbolag om direkttrafik till Akureyri. Det ska nu vara upp till bolaget att svara på det bud som lagts.

Intresset gäller alltså inte Egilsstaðir. Där finns också färre välkända turistattraktioner i närområdet samtidigt som utbudet av hotell, restauranger och annan service är sämre än i Akureyri.

Under sommaren flyger Icelandair enstaka turer mellan Keflavík och Akureyri för turister som direkt vill fortsätta norrut. Nu ser det ut som att linjen kan permanentas - men med buss. Det är bussbolaget Gray Line som överväger att införa direktbussar mellan Keflavík och Akureyri. Inledningsvis skulle det handla om två turer i veckan i varje riktning med flygbussarna.

Gray Lines marknadschef Þórir Garðarsson säger i ett pressmeddelande att planerna har fått ett positivt mottagande av turistnäringen i Akureyri. Direktbussen ska få fler att resa norrut och dessutom stanna längre. Han säger att flygbussen kan vara ett alternativ så länge det inte lönar sig att flyga direkt från utlandet till Akureyri. Och även om sådan trafik blir verklighet kommer den sannolikt bara att gå till en destination i utlandet:
"Tanken är att resorna sker i samband med ankomster och avgångar vid flygplatsen i Keflavík på eftermiddagarna. Vi räknar med att vi behöver börja med åtminstone två resor i veckan, på eftermiddagarna till Akureyri och från norr på morgnarna. ... På detta sättet kan passagerare komma till Akureyri före midnatt samma dag som de landar. På samma sätt kan de hinna med eftermiddagsflyget från flygplatsen i Keflavík samma dag som de lämnar Akureyri."
Här kan du läsa mer om planerna för direktflyg till Akureyri.

Jordskalvssvärm vid Eldey på väg att ebba ut

Illustration: Veðurstofa Íslands
Jordskalvssvärmen vid Eldey ser ut att gå mot sitt slut. Under torsdagen registrerades bara sextiotalet skalv längs Reykjanesryggen - och under fredagsmorgonen har aktiviteten återgått till normala nivåer. Risken för ett vulkanutbrott i området är än så länge förhöjd. Det är dock troligt att beredskapen sänks om inte jordskalven tar fart på nytt.

En kraftig jordskalvssvärm började i tisdags kväll vid Eldey och Geirfugladrangur, två vulkaniska klippöar belägna strax sydväst om det isländska fastlandet. Jordskalvssvärmen fortsatte med samma intensitet under onsdagen. Det största skalvet hade en magnitud på 5. Flera av de större skalven kändes på fastlandet.

Under torsdagen avtog dock den seismiska aktiviteten markant. Då noterades 64 skalv kring Eldey och Geirfugladrangur. Det kraftigaste uppmättes till 3,3.

Under fredagsmorgonen har aktiviteten sjunkit ytterligare. Mellan midnatt och klockan 7 lokal tid registrerades bara sex skalv i området. Det största hade en preliminär magnitud på 2,2.

Jordskalvssvärmar är vanliga i området eftersom Reykjanesryggen är den plats där de nordamerikanska och eurasiska kontinentalplattorna glider isär. Större skalvserier brukar inträffa vid större rörelser. I samband med att kontinentalplattornas rörelser finns också möjlighet för magma att nå jordskorpan.

Det senaste kända vulkanutbrottet vid Eldey ägde rum 1926. Då tros det ha varit över på några timmar. Utbrottet upptäcktes genom rapporter om att havsvattnet kokade och att sjömän såg stora mängder döda fiskar. Myndigheterna har de senaste dagarna bett personer som seglar i området att hålla uppsikt just över detta eftersom det är säkra tecken på ett utbrott som inte nått ytan och därmed inte blivit synligt.

Myndigheterna ändrade också färgkoden för flygtrafik i området från grön till gul. Den gula färgen innebär att en aktiv vulkan visar tydliga tecken på aktivitet, men inte att ett utbrott med säkerhet är nära förestående.

Om inte jordskalvssvärmen tar fart på nytt är det bara en tidsfråga innan färgkoden på nytt blir grön.

Ett vulkanutbrott i området hade kunnat få stora konsekvenser för flygtrafiken till och från Island. Området kring Eldey och Geirfugladrangur där majoriteten av skalven har skett ligger bara ungefär fem mil från den internationella flygplatsen i Keflavík.

Ett utbrott i området skulle - om det når ytan - sannolikt vara ett så kallat pliniskt utbrott. Det betyder stora explosioner där lava och aska kastas många kilometer upp i atmosfären.

Här kan du läsa mer om jordskalvssvärmen vid Eldey och Geirfugladrangur.

Dagens citat

"The hearts appeared as a consequence of the financial crash in Iceland in 2008, when there was a need for some positive thinking and to put emphasis on what really matters. Since then the red hearts in the traffic lights are visible, as well as plenty of red hearts made of the flower 'forget me not' decorating windows, cars and signs throughout the town."

Eiríkur Björn Björgvinsson, kommunchef i Akureyri, i Huffington Post om stadens hjärtformade trafikljus - läs mer här.

torsdag 2 juli 2015

Årets första sillval landades i Hvalfjörður



Årets första sillval landades i tisdags vid valfångststationen i Hvalfjörður. Hvalur, som är det enda isländska företaget som jagar sillval, har i år en kvot på 154 djur. Ogynnsamma väderförhållanden är skälet till att årets jakt påbörjades ovanligt sent. En fotograf från Morgunblaðið följde händelserna med hjälp av en kamera placerad på en drönare. Aktivister från organisationen Hard to Port protesterade mot jakten genom att från små båtar rikta rökfacklor mot valfångstbåten Hvalur 9.

Här kan du läsa mer om årets valfångst.

Kallaste juni i Reykjavík sedan 2001

Inte sedan 2001 har juni varit lika kall i Reykjavík som i år. Medeltemperaturen i den isländska huvudstaden var 9,1 grader. Men det var inte bara i sydväst som månaden var ovanligt sval. Över hela landet noterades lägre temperaturer än normalt. Månadens lägsta temperatur i bebyggelse var -3,8 grader. Det visar statistik från Veðurstofa Íslands.

2015 ser på sydvästra Island ut att kunna bli året då en långvarig trend med stigande temperaturer bryts åtminstone tillfälligt. I Reykjavík var första halvåret 0,3 grader kyligare än samma period under åren 1961 till 1990. Vid Stórhöfði på Hemön var det 0,6 grader svalare. Skillnaderna mot de tio senaste åren är större.

I Reykjavík var medeltemperaturen under juni 9,1 grader, vilket var 0,1 grad över snittet för perioden 1961 till 1990, men 1,3 grader lägre än snittet för perioden 2005 till 2014. Så kylig har inte juni varit i Reykjavík sedan 2001. På Hemön har juni dock inte varit så sval sedan 1993. I år var medeltemperaturen på Stórhöfði 7,5 grader, vilket betyder 0,5 grader lägre än medelvärdet för perioden 1961 till 1990 och 1,6 grader lägre än för 2005 till 2014.

I hela landet var temperaturerna lägre än under det senaste årtiondet. Jämfört med perioden 1961 till 1990 var dock temperaturerna normala i delar av västra Island.

I Stykkishólmur var medeltemperaturen 8,3 grader (0,2 grader över snittet för 1961 till 1990), Bolungarvík 7,3 grader (+0,2), Grímsey 5,6 (-0,8), Akureyri 8,8 (-0,4), Egilsstaðir 7,4 (-1,3), Dalatangi 5,9 (-0,3), Teigarhorn 6,8 (-0,4), Höfn 8,2 (-0,2), Hveravellir 4,9 (oförändrat) och Árnes 8,9 grader (oförändrat).

Månadens högsta medeltemperaturer, 9,3 grader, uppmättes vid Þingvellir och Korpa. Kallast var det vid Gagnheiði, 0,5 grader. I bebyggelse noterades den lägsta temperaturen i Möðrudalur, 5,5 grader.

Med 22 grader registrerades månadens högsta temperatur vid Húsafell den 26 juni. Kyligast var det den 13 juni vid Setur, -6,7 grader. I Reykir i Fnjóskadalur var det samma dag -3,8 grader, månadens lägsta temperatur i befolkade områden.

Juni var i år betydligt torrare än normalt. I Akureyri föll bara 3,9 millimeter nederbörd, vilket motsvarar 14 procent av snittsiffran. I Reykjavík var nederbörden 20,9 millimeter, i Stykkishólmur 27,9 millimeter och i Höfn 48,1 millimeter - samtliga noteringar långt under medelvärdet.

Antalet soltimmar i Reykjavík var under juni 193,1 - vilket var 7 timmar färre än perioden 2005 till 2014 men 32 timmar fler än under 1961 till 1990. I Akureyri var soltimmarna 161,1 - vilket var hela 44 timmar färre än senaste tioårsperioden och 16 timmar färre än mellan 1961 och 1990.

Här kan du läsa mer om vädret på Island.

Höjd beredskap för vulkanutbrott vid Eldey

Illustration: Veðurstofa Íslands
Beredskapen höjs för ett möjligt vulkanutbrott vid Eldey sydväst om det isländska fastlandet. Bara under gårdagen inträffade nästan 400 jordskalv i området. Det kraftigaste skalvet hade en magnitud på 5. Skalven sker i samband med magmarörelser där kontinentalplattorna glider ifrån varandra. Det senaste kända utbrottet vid Eldey ägde rum 1926.

Hela 387 jordskalv inträffade i går längs Reykjanesryggen sydväst om det isländska fastlandet. Majoriteten av skalven hade epicentrum väster om skäret Geirfugladrangur, som ligger 15 kilometer från klippön Eldey. Geirfugladrangur ligger i sin tur 30 kilometer från Reykjanestá, Islands sydvästra spets.

Det kraftigaste skalvet hade en magnitud på 5. Under onsdagen hade preliminärt 14 skalv en magnitud på minst 3. Under tisdagskvällen - då jordskalvssvärmen började - var motsvarande antal 22. Veðurstofa Íslands och Almannavarnir sammanträdde i går för att utvärdera läget.

Illustration: Veðurstofa Íslands
Den pågående jordskalvssvärmen fick i går myndigheterna att ändra färgkoden för flygtrafik vid Eldey från grön till gul. Den gula färgen innebär att vulkanen visar fler tecken på aktivitet än vanligt.

Veðurstofa Íslands uppmanade i går i ett pressmeddelande såväl personer som befinner sig till sjöss som till lands att kontakta myndigheterna vid tecken på förändringar vid Eldey. Det kan till exempel handla om stigande havstemperaturer, färgförändringar i vattnet eller större mängder döda fiskar.

Under natten till torsdagen minskade dock den seismiska aktiviteten avsevärt. Mellan midnatt och klockan 7 lokal tid registrerades 37 skalv.

Det senaste kända utbrottet vid Eldey ägde rum 1926. Då rapporterades det under några timmar om att havet kokade. Utbrottet förblev dock underjordiskt och någon lava eller aska nådde aldrig ytan. Därför kan just stigande temperaturer, färgförändringar och fiskdöd vara tecken på att ett utbrott börjat på havets botten.

Den jordskalvssvärm som nu skakar området är något intensivare än vanligt, men den här typen av aktivitet är inte alls ovanlig kring Eldey och Geirfugladrangur. Området ligger längs Reykjanesryggen, där de nordamerikanska och eurasiska kontinentalplattorna glider isär ett par centimeter om året.

Kontinentalplattornas rörelser är i regel långsamma. I perioder rör de sig snabbare - och då uppstår skalvserier som nu. Skalven sker både på stora djup och nära ytan.

Jordskalvssvärmar äger alltså ofta rum utan att följas av något vulkanutbrott. Skalven tyder dock på att magma är i rörelse vid kontinentalsprickan. Det finns inget som säger att den inte kan nå ytan, men i nuläget är sannolikheten för att jordskalvssvärmen ebbar ut efter några dagar betydligt större än att ett vulkanutbrott börjar.

De kraftigaste skalven har känts i bland annat Keflavík, Akranes och Reykjavíkområdet. Besättningar ombord fartyg en mil från Geirfugladrangur har också rapporterat att de känt av skalven.

Tidigare kända utbrott vid den här delen av Reykjanesryggen har utöver 1926 inträffat 1884, 1879, 1830, 1783, 1442, 1340, 1240, 1238, 1231, 1226, 1223 och 1211. Vid flera av dessa tillfällen har lava bildat nya öar som rest sig ur Atlantens djup. Ingen av dem har dock överlevt havets erosion utan är nu enbart synliga som förhöjningar på botten.

Här kan du läsa mer om jordskalvssvärmen vid Eldey.

Dagens citat

"Isländsk natur har i den bemärkelsen länge varit föräldralös då alla vill nyttja och njuta av den, men ingen vill ta hand om den. Ingen har de senaste årtiondena ansett det vara sitt arbetsområde eller sin skyldighet. Därför lämnar anläggningen av gångstigar på många ställen mycket övrigt att önska och på många ställen har naturen visat att märkningarna lämnar mycket övrigt att önska och mer kunde räknas upp. Allt detta handlar om att alla pekar på varandra och säger: Ska jag göra detta?"

Vandringsguiden Páll Ásgeir Ásgeirsson säger i RÚV att naturvård på det isländska höglandet borde finansieras genom budgeten eftersom turismen ger statskassan stora intäkter.

onsdag 1 juli 2015

Årets norrskensvinter på film



Den gångna vintern bjöd på ovanligt mycket norrsken. Inte sällan kunde det ses redan i skymningen och även i städerna. Ovan kan du se en film som fångar något av årets norrsken på Island.

Domstol: Kostnadsfri tolk är en rättighet för döva

Staten får inte neka personer med nedsatt hörsel kostnadsfri tolk. Genom att stoppa tillgången till tolkar bryter staten mot grundlagen. Nu tvingas staten efter en dom i Héraðsdómur Reykjavíkur att ersätta en kvinna som på egen hand anlitat tolkar för att kunna delta på möten. Efter massiv kritik skjuter nu regeringen till nya pengar till tolktjänster.

År 2011 fick det isländska teckenspråket enligt lag samma status som isländska. Då jublades det på alltingets läktare. Men sedan dess har det inte hänt mycket.

I en rapport fick nyligen statens behandling av teckenspråket skarp kritik. Situationen har i praktiken försämrats de senaste åren eftersom det inte finns några levande teckenspråkssamhällen. Inte heller utbildas det några lärare eller publiceras några läroböcker.

Läget är så kritiskt att det isländska teckenspråket är akut hotat. Men den språklag som klubbades för fyra år sedan efterlevs inte heller när det gäller tolktjänster.

Lagen säger nämligen att teckenspråkstalare ska kunna använda språket vid bland annat myndighetskontakter. Ofta innebär det att teckenspråkstalaren får använda en tolk. Lagen säger vidare att teckenspråkstalare har rätt till stöd för att till fullo kunna ta del av samhällslivet. Det betyder att rätten till tolk även gäller exempelvis anställningsintervjuer, föreningsmöten med mera.

Men det senaste året har myndigheterna vid upprepade tillfällen sagt nej till tolk. Förra året fick 193 personer statlig hjälp med tolk.

I år har regeringen anslagit 24,6 miljoner isländska kronor till tolktjänster. Pengarna har fördelats på fyra kvartal. De senaste åren har anslagen varje gång tagit slut långt före kvartalsskiftet - och regeringen har inte gått med på att ge några ytterligare bidrag. I stället har alltså personer med nedsatt syn och hörsel antingen inte fått någon tolk eller fått lösa situationen på egen hand.

Regeringens agerande står i strid med grundlagen. Det är innebörden av en dom från Héraðsdómur Reykjavíkur i går. Genom att neka behövande kostnadsfri tolk förnekas de av staten en grundläggande rättighet. Staten efterlevde därmed inte lagens krav på lägsta möjliga servicenivå.

Det var en kvinna bosatt i Reykjavík som valde att stämma staten genom Samskiptamiðstöð heyrnarlausra og heyrnarskertra, den institution som förmedlar tolktjänster. Kvinnan hade då vid flera tillfällen nekats tolk med hänvisning till att anslagen inte räckte till. Kvinnan anlitade tolk på egen hand och krävde därefter att staten skulle stå för kostnaden.

Nu får alltså kvinnan rätt i domstol. Staten ska nu ersätta henne med 550 670 isländska kronor plus ränta. Summan innefattar både återbetalning för tolktjänster och skadestånd.

I rätten hävdade statens företrädare att lagen om vilka tjänster som skulle erbjudas kostnadsfritt var otydligt formulerad. Därför skulle Samskiptamiðstöð heyrnarlausra og heyrnarskertra inte ha någon skyldighet att ordna tolk.

Finansutskottets ordförande, framstegspartisten Vigdís Hauksdóttir, skyllde i RÚV de otillräckliga anslagen på den förra regeringen. Hon beskyllde dåvarande kultur- och utbildningsministern Katrín Jakobsdóttir för att ha dubblat tolkarnas löner från 5 000 till 10 000 isländska kronor i timmen. Det skulle alltså ha varit skälet till att pengarna inte räckte så länge som det var avsett.

Påståendet tillbakavisades av Valgerður Stefánsdóttir, chef för Samskiptamiðstöð heyrnarlausra og heyrnarskertra. Hon sade till RÚV att taxan för tolktjänster varit oförändrad i många år när den höjdes 2013. Tolkarna själva fick dock inte del av höjningen genom högre löner. I stället handlade det om en anpassning av taxan till det nuvarande kostnadsläget.

Kultur- och utbildningsminister Illugi Gunnarsson meddelade enligt RÚV nyligen att regeringen ökar årets anslag till tolktjänster med 6 miljoner isländska kronor.

En av de politiker som för fyra år sedan drev på för att det isländska teckenspråket skulle erkännas i lag var Gröna vänsterns Svandís Svavarsdóttir, som själv arbetat som teckenspråkstolk. I förra veckan tog hon upp teckenspråkstalarnas situation i alltinget. Hon sade att talarna på grund av de bristfälliga anslagen i praktiken belagts med kvoter för hur mycket de kan yttra sig och delta i samhällslivet.

Svandís Svavarsdóttir sade vidare att hon till hösten vill lägga fram ett nytt lagförslag som garanterar behövande tillgång till tolk. Hon sade också att det var ett förslag som hon hoppades att en bred majoritet skulle ställa sig bakom.

Här kan du läsa mer om hotet mot det isländska teckenspråket och här domen i sin helhet.

Jordskalvssvärm skakar Eldey och Geirfugladrangur

Illustration: Veðurstofa Íslands
En intensiv jordskalvssvärm skakar just nu Reykjanesryggen. Skalvserien började i går kväll och flera skalv kändes i Akranes och Reykjanesbær. Gårdagens kraftigaste skalv hade en magnitud på 3,9. Majoriteten av skalven inträffade vid klippöarna Geirfugladrangur och Eldey sydväst om Islands sydvästspets.

Klockan 20.50 i går kväll började en intensiv jordskalvssvärm vid Eldey och Geirfugladrangur längs den så kallade Reykjanesryggen. Fram till midnatt - alltså inom loppet av drygt tre timmar - inträffade 119 jordskalv i området. Sex av dem hade en magnitud på minst 3. Det kraftigaste uppmättes till 3,9.

Jordskalvssvärmen fortsatte under natten och morgonen. Enstaka mindre skalv hade epicentrum på fastlandet. De flesta skedde dock strax väster om Geirfugladrangur. Mellan midnatt och klockan 7 lokal tid registrerades 163 skalv i området. Det största uppmättes till 3,8.

Inom loppet av tio timmar har alltså närmare 300 skalv ägt rum. Av dessa nådde 14 en magnitud på minst 3.

Reykjanesryggen är namnet på den sprickzon som sträcker sig från den isländska sydkusten och söderut i Atlanten. Här rör sig de nordamerikanska och eurasiska kontinentalplattorna ifrån varandra med en takt av ett par centimeter om året. Kontinentalplattornas rörelser utlöser ofta jordskalvssvärmar.

Den jordskalvssvärm som började i går kväll har föregåtts av minst fem större jordskalvssvärmar tidigare i år. I regel brukar de största skalven ha magnituder på runt 4. Efter några timmar eller dagar brukar aktiviteten avmattas. Även om större skalv inte kan uteslutas är det som just nu pågår alltså ganska vanligt.

Majoriteten av gårdagens skalv inträffade vid Eldey och Geirfugladrangur - två vulkaniska klippöar - ett par mil sydväst om det isländska fastlandet. Flera skalv kändes i går kväll i Reykjanesbær och Akranes, rapporterar Víkurfréttir.

Både Eldey och Geirfugladrangur har uppstått genom vulkanutbrott. Sannolikt är vulkanutbrott ganska vanliga längs Reykjanesryggen, men eftersom de flesta sker på öppet hav och på stora djup långt bort från både bebyggelse och mätinstrument blir de sällan kända för människan. Många underjordiska utbrott upptäcks först flera år senare vid kartläggningar av havsbotten.

Inget pekar i dagsläget på att den pågående jordskalvssvärmen skulle förebåda något vulkanutbrott. Anmärkningsvärt är dock de stora djupskillnaderna i skalven - det djupaste inträffade nästan 19 kilometer under ytan medan det grundaste skedde på ett djup av bara 100 meter.

Uppdatering: Veðurstofa Íslands har nu granskat nattens skalv. Det kraftigaste skalvet, som inträffade 2.25 lokal tid, har nu uppgraderats till 5. Knappt två minuter tidigare skedde ett skalv med en magnitud på 4,4.

Här kan du läsa mer om skalv längs Reykjanesryggen och här kan du läsa mer om isländska öar som bildats vid undervattensutbrott.

Dagens citat

"Dessa människor har talat för ett öppet samhälle, har talat för en fortsättning på medlemskapsansökan i EU, direktdemokrati, statsapparatsreformer, talat för minoritetsgruppers rättigheter. Allt detta är frågor som Socialdemokraterna har stridit för från topp till tå sedan de grundades. Och det är en svidande kritik mot Socialdemokraterna om människor anser sig behöva arbeta för dessa frågor någon annanstans än inom Socialdemokraterna."

Árni Páll Árnason, ordförande för Socialdemokraterna, i Vísir om partiets svaga opinionssiffror och Piratpartiets och Ljus framtids inträde i politiken.

tisdag 30 juni 2015

Solförmörkelse över Reykjavík



Klockan 9.37 den 20 mars nådde solförmörkelsen sin höjdpunkt över Reykjavík. Ovan kan du se en film av Ágúst Sigurjónsson som visar hela förloppet - från mörker till ljus.

70 000 nya invånare i Reykjavíkområdet fram till år 2040

Illustration: Samtök sveitarfélaga
á höfuðborgarsvæðinu
Fram till år 2040 kommer antalet invånare i Reykjavíkområdet att öka med 70 000 personer. För att befolkningen ska kunna växa så snabbt utan att livskvaliteten försämras krävs det att biltrafiken inte ökar i samma utsträckning. I stället bör det satsas pengar på bussar och spårväg. Och bebyggelsen ska framför allt växa genom förtätning och inte genom exploatering av nya markområden.

De sju kommunerna i huvudstadsregionen - Reykjavík, Kópavogur, Hafnarfjörður, Garðabær, Mosfellsbær, Seltjarnarnes och Kjósarhreppur - lade i går fram en gemensam utvecklingsplan som gäller fram till 2040. Planen har godkänts av alla sju kommunfullmäktigen och av Skipulagsstofnun.

Bakgrunden till samarbetet är att alla deltagande kommuner ser regionen som ett arbetsmarknadsområde. Invånarna färdas dagligen över kommungränserna för att jobba, studera, handla och utöva fritidsaktiviteter. Därför anses det vara viktigt att det finns en gemensam plan för hur området ska växa.

I kalkylerna ingår alltså att regionen får 70 000 nya invånare fram till år 2040. Det skulle i så fall innebära att Reykjavíkområdet totalt skulle ha närmare 300 000 invånare.

En utgångspunkt för utvecklingsplanen är att regionen ska växa så effektivt som möjligt. Inga naturområden ska offras för ny bebyggelse. I stället anses det vara viktigt att upprätthålla boendemiljö och livskvalitet. Därför ska de flesta nya bostäderna skapas genom förtätning av befintliga bostadsområden.

En annan kärnfråga i planen är bilismen. Antalet bilar på gatorna i Reykjavíkområdet får inte öka i samma takt som antalet invånare. Då kommer framkomlighetsproblemen att bli enorma.

Lösningen är en utbyggd kollektivtrafik. Ett nät av snabbussar och spårvägar ska göra det möjligt att kvickt resa mellan olika stadskärnor. Därifrån ska ett nät av bussar gå ut i bostadsområdena. Tanken är att en resa mellan exempelvis hemmet och arbetsplatsen inte ska ta mer än 20 minuter inklusive ett byte.

Enligt utvecklingsplanen är investeringarna i spårbunden trafik och nya bussgator så stora att staten måste gå in med pengar. Ändå betraktas de som billigare än att lösa trafikproblemen genom planfria korsningar, något som skulle gå på närmare 200 miljarder isländska kronor. Spårväg - med en ringlinje runt centrala Reykjavík och linjer från centrum till Hafnarfjörður, Mjódd och Smáralind - skulle kosta knappt 90 miljarder. Billigast blir det att enbart satsa på snabbusar. Då slutar räkningen på 40 till 50 miljarder.

En annan tanke som genomsyrar planen är att alla trafikslag ska samsas på gatorna. Men snabbussar och spårväg får egna filer som gör att de snabbt kan ta sig fram i trafiken. Vanliga stadsbussar, som till exempel trafikerar bostadsområden, får däremot samsas med övrig trafik. Det är alltså ringlederna som ska anpassas till snabba transportmedel.

I utvecklingsplanen diskuteras även planerna på spårbunden trafik till flygplatsen i Keflavík. Runt år 2025 tros passagerarvolymerna nå sådana nivåer att en järnväg eller snabbspårväg mellan centrala Reykjavík och Keflavík skulle kunna bli lönsam. Själva restiden beräknas till 15,5 minuter. Med stopp i Hafnarfjörður, Kópavogur och Garðabær slutar den på cirka 20 minuter.

Spårvägstrafiken i Reykjavíkområdet och flygplatslinjen skulle enligt planen kunna komplettera varandra. Om planerna blir verklighet bör det vara smidigt att byta mellan färdsätten.

Arbetet med utvecklingsplanen har pågått i tre år. De sju kommunerna räknar med att det tar tio år från beslut tills spårbunden trafik skulle kunna invigas i Reykjavíkområdet.

Här kan du ladda ned utvecklingsplanen och bilagor och här kan du läsa mer om planerna på spårtrafik till Keflavík.

Höginkomsttagare tjänar mest på bolånerabatt

De islänningar som tjänar mest och har de största förmögenheterna fick också ut mest av regeringens bolånerabatt. Förlorarna på nedskrivningen av inflationsindexerade bostadslån är framför allt yngre islänningar och landsbygdsbor. De får i stället finansiera andras skuldlättnad genom skattsedeln. Det visar den rapport om bolånerabatten som offentliggjordes i går.

När regeringen förra året presenterade bolånerabatten talades det om en överenskommelse som skulle spänna över flera generationer. Nu står det klart att så inte blev fallet. Totalt fick 94 000 islänningar fördelade på 57 000 hushåll del av bolånerabatten. Majoriteten av dem var medelålders och äldre, höginkomsttagare och bosatta i storstäderna.

Under valrörelsen 2013 talade den blivande statsministern Sigmundur Davíð Gunnlaugsson om skuldlättnader på 300 miljarder isländska kronor som skulle finansieras av uppgörelser med fordringsägare till de kraschade storbankernas konkursbon. I stället blev det till sist 80,4 miljarder finansierade genom skattsedeln.

I praktiken betalar alltså yngre, låginkomsttagare, landsbygdsbor och personer som aldrig ägt en bostad en rabatt åt medelålders och äldre, höginkomsttagare, stadsbor och personer som haft möjlighet att köpa en bostad.

Av de 54 000 hushåll som fick del av bolånerabatten betalade 1 250 förmögenhetsskatt under 2013. De fick en genomsnittlig nedskrivning av sina inflationsindexerade bostadslån på 1,2 miljoner. För att betala förmögenhetsskatt krävdes en förmögenhet på 75 miljoner för ensamstående och 100 miljoner för par.

Den tiondel som tjänade mest var också den som fick den största rabatten - i snitt 1 620 000 isländska kronor. Den minsta nedskrivningen, 890 000 kronor, fick den tiondel som hade den näst lägsta inkomsten.

Sett till åldersgrupper fick islänningar mellan 46 och 55 år (som alltså var mellan 41 och 50 år när finanskraschen drabbade Island hösten 2008) de största rabatterna. Minst fick islänningar 35 år och yngre.

Bland dem som fyllt 56 år uppgick rabatten totalt till 26,4 miljarder. I gruppen 35 år och yngre slutade den sammanlagda rabatten på 4,4 miljarder.

Boende i Västfjordarna fick minst enligt den geografiska fördelningen, nämligen 751 miljoner. Därefter följde Norðurland vestra med 925 miljoner och Vesturland med 2,7 miljarder. Detta ska jämföras med 27 miljarder till Suðvesturland och 23 miljarder till Reykjavík.

Att nedskrivningarna skulle gynna vissa grupper på andras bekostnad var uppenbart redan när upplägget presenterades. Att så också blev fallet bekräftas nu av den rapport som tagits fram på uppdrag av finansminister Bjarni Benediktsson.

I allmänhet har personer bosatta i storstäderna större bostadslån än personer bosatta på landsbygden. Medelålders och äldre har större lån än yngre. Medel- och höginkomsttagare köper i större utsträckning bostäder medan låginkomsttagare - där många yngre återfinns - oftare hyr.

De 94 000 islänningar som på något sätt får del av bolånerabatten tjänar alltså bättre än genomsnittet och de är också äldre än genomsnittet. De främsta finansiärerna av deras nedskrivningar blir alltså personer som hyr sin bostad eller som inte har några bostadslån.

Här kan du läsa mer om bolånerabatten.

Dagens citat

"Jag fick samarbeta med Pétur i alltinget i tolv år. Fast han hade passerat 70 hade han fortfarande, enligt egen mening, mycket ogjort som alltingsledamot. Saknaden efter Pétur är stor, men han kan vara stolt över sin livsgärning och den förebild som han var och blir med sina ideal, idoghet och trofasthet."

Bjarni Benediktsson, ordförande för Självständighetspartiet, skriver på Facebook om partikamraten Pétur H. Blöndal som gick bort i fredags - läs mer här.

måndag 29 juni 2015

Fotograf nedbajsad av ilsken silvertärna



De isländska resenärerna klev i söndags kväll ur bilen vid Hvestusandur utanför Bíldudalur för att fotografera solnedgången. Men två ilskna silvertärnor ville annat. Och det ville sig inte bättre än att en av fotograferna blev rejält nedbajsad av den ena silvertärnan - medan en av medresenärerna lät kameran rulla. Du ser klippet ovan.

Alltingsledamoten Pétur H. Blöndal har avlidit i cancer

Alltingsledamoten Pétur H. Blöndal avled i fredags i sviterna av cancer. Han blev 71 år. I tjugo års tid representerade han Självständighetspartiet i parlamentet. Pétur H. Blöndal gjorde sig känd som en politiker som följde sina egna övertygelser och som inte var rädd för att gå emot partilinjen. Han efterlämnar sex barn.

År 1995 valdes Pétur H. Blöndal för första gången in i alltinget. Han har alltid representerat Självständighetspartiet och någon av Reykjavíks valkretsar. Han var inte alltid partiledningens favorit - men hade tillräckligt många anhängare för att ändå placera sig högt upp på valsedlarna.

I alltinget var Pétur H. Blöndal känd både för sin humor och för sin debattvilja. Många gånger var han den som efter en session hade befunnit sig längst i talarstolen. Han var också en politiker som inte var rädd för att gå emot partilinjen.

Vid flera tillfällen gjorde Pétur H. Blöndal anspråk på ministerposter. Varför en så rutinerad politiker aldrig fick chansen vet bara partiledningen. Men det är inte osannolikt att hans frispråkighet gjorde att han ansågs olämplig. Ofta lät han den egna övertygelsen gå före partiets linje.

Pétur H. Blöndal var doktor i matematik. Han jobbade länge inom Kaupþing innan det blev en storbank. Han satt under en tid också i styrelsen för sparbanken Spron.

Pétur H. Blöndal fyllde 71 år i onsdags. Födelsedagen blev hans sista. I fredags kväll avled han i hemmet i sviterna av cancer. Flera familjemedlemmar närvarade. Begravningen kommer att äga rum i stillhet. Pétur H. Blöndal efterlämnar sex barn.

I sociala medier hedrade både partikamrater och politiska motståndare Pétur H. Blöndals minne. Han hyllades som en ärlig och arbetsam politiker. Hildur Sverrisdóttir, kommunpolitiker för Självständighetspartiet i Reykjavík, skriver på Facebook att hans övertygelser borde fungera som förebild för kommande generationer:
"Han var en duktig politiker som alltid följde sina övertygelser men ändå hade respekt för andras åsikter. Han hade knappast kunnat ge unga politiker bättre färdkost. Minnet om en god människa kommer att leva."
Gísli Marteinn Baldursson, tidigare fullmäktigeledamot för Självständighetspartiet, hyllar på Twitter en uppskattad partikamrat:
"Med Pétur Blöndal har en av våra bästa alltingsledamöter gått bort. Han förstod vikten av en bra och förtätad huvudstad. Jag minns honom med värme."
Hanna Birna Kristjánsdóttir, alltingsledamot för Självständighetspartiet, skriver på Facebook att Pétur H. Blöndal kommer att saknas av många:
"Politiskt var Pétur idérik, principfast och en ovanligt kämpaglad idealist. Personligt var han varm, omsorgsfull och gladlynt. Jag hade privilegiet att arbeta med Pétur i många år och är mycket tacksam för denna bekantskap, den goda vänskap och det myckna arbete som Pétur gjorde för Självständighetspartiets politik och samhällets intresse."
Árni Páll Árnason, ordförande för Socialdemokraterna, skriver på Facebook att han kommer att sakna en respekterad alltingsledamot:
"Pétur var en rolig kollega, ordhållig och bestämd. Vi arbetade ofta tillsammans och stred om mycket, men kom bra överens i kampen mot att låta allmänhetens pensionsfonder betala somligas bostadsskulder. Så delade vi intresset för långlopp och sprang ibland tillsammans."
En annan politisk motståndare som också minns Pétur H. Blöndal för hans fasta övertygelser är Margrét Tryggvadóttir, tidigare alltingsledamot för Rörelsen. Hon skriver på Facebook att Pétur H. Blöndal stod för en ärlighet som kommer att saknas:
"Vi var inte alltid överens men vi möttes ofta på mitten och kunde så sannerligen alltid diskutera frågorna i samförstånd. Vi talade ofta om allt mellan himmel och jord: långlopp, beroendesjukdomar, barnuppfostran och odling av apelsinträd för att nämna något. Det gick alltid att lita på att han följde sin övertygelse, som ofta gick tvärtemot partiledningens vilja. Han var lite som en punkare innerst inne, tänkte ofta i egna banor och försökte att skapa nya lösningar."
Pétur H. Blöndals familj meddelade dödsfallet genom hans Facebook-sida.

35 år sedan Vigdís Finnbogadóttir valdes till president

Med 33,8 procent av rösterna valdes Vigdís Finnbogadóttir i dag för 35 år sedan till Islands president. Hon blev därmed den första demokratiskt valda kvinnliga statschefen i världen. Vigdís Finnbogadóttir var president i 16 år. I går hyllades hon på Arnarhóll i Reykjavík inför tusentals åskådare.

I ett sällsynt jämnt presidentval - tvåan Guðlaugur Þorvaldsson fick 32,3 procent - valdes Vigdís Finnbogadóttir den 29 juni 1980 till Islands president. Valet var på många sätt historiskt. Hon var inte bara Islands första kvinnliga statschef. Hon var också den första demokratiskt valda kvinnliga statschefen i världen.

Valet var långt ifrån självklart. Som teaterledare hade Vigdís Finnbogadóttir begränsad politisk erfarenhet. Hon var känd för att ha deltagit i många protestmarscher mot Nato-basen i Keflavík. Hon uppmärksammades också som den första ensamstående kvinnan i landet som fick adoptera ett barn.

Kritiker och motståndare sköt in sig på vad de ansåg vara Vigdís Finnbogadóttirs svaga sidor. I en intervju fick hon frågan om det att hon genomgått en mastektomi - kirurgi där bröstvävnad tas bort - skulle påverka hennes förutsättningar för att utföra arbetet. Vigdís Finnbogadóttir svarade att hon inte tänkte amma nationen.

Frågetecknen rätades dock snabbt ut. Snart blev hon en person som lyckades förena islänningarna. Och hon blev också en symbol för ett lands strävan mot jämlikhet.

Både 1984 och 1992 valdes Vigdís Finnbogadóttir om utan att någon motkandidat anmälde sig. År 1988 utmanades hon av Sigrún Þorsteinsdóttir, men Vigdís Finnbogadóttir fick hela 94,6 procent av rösterna.

Vigdís Finnbogadóttir, som i våras fyllde 85 år, lämnade ämbetet 1996 efter 16 år som president. Sedan dess har hon bland annat arbetat som Unescos språkambassadör.

Hon är tveklöst den mest uppskattade och folkkära presidenten i Islands historia. Vigdís Finnbogadóttir betraktas av många islänningar än i dag som något av den idealiska statschefen - en person som förde med sig respekt och företrädde Island utomlands samtidigt som hon förenade medborgarna.

I går firades Vigdís Finnbogadóttir på Arnarhóll i Reykjavík inför flera tusen åskådare. Festligheterna direktsändes av RÚV.

En av talarna var författaren Jón Kalman Stefánsson. Han hyllade henne just för hennes folklighet - och gav indirekt efterträdaren Ólafur Ragnar Grímsson en rejäl känga när han sade att Vigdís Finnbogadóttir lyckats hålla sig borta från rika investerares privatplan och deklarationer om att Island skulle erövra världen. Han pikade vidare när han sade att Vigdís Finnbogadóttir var fast rotad i den isländska kulturen men inte var rädd för omvärlden - en rädsla som exempelvis kan bestå i tron att konsumtion av utländskt kött skulle kunna leda till mentalsjukdomar, något som statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson har oroat sig över när han argumenterat för fortsatta skyddstullar mot köttimport.

Vigdís Finnbogadóttir själv tackade i ett tal för förtroendet. Hon sade att hon än i dag mindes när hon vaknade på morgonen dagen efter presidentvalet:
"Detta var något oväntat som jag inte hade insett själv. Modet att vara först i världshistorien att välja en kvinna som president. Det var detta mod som morgonsolen sken över denna morgon. Det isländska folkets mod att av kurage ha gått emot nationers rådande attityd hade på ett ögonblick hamnat på världspressens förstasidor. ... Jag är innerligt stolt över mitt folk och jag tackar det för att ha gett mig förtroendet att inneha ämbetet i 16 år. Det är en lång tid. Jag är också mycket tacksam gentemot folket på grund av hur stolt jag kan vara över det. Demokrati, dess historia och bevarandet av det isländska språket tillsammans med fosterlandet gör oss till ett folk. Jag är tacksam för att ha fötts i detta land och för att ha fått vara islänning."
Under helgen har också träd planterats till hennes ära i samtliga isländska kommuner. I varje kommun planterades tre träd - ett för flickor, ett för pojkar och ett för framtida generationer.

Här kan du se gårdagens firande av Vigdís Finnbogadóttir.

Dagens citat

"Faktiskt har det inte gjorts någon marknadsföring på Island, men detta borde vara en rolig sport för islänningar. Tyskar och andra ger sig ut på denna resa för att kunna utöva denna sport - resa till en flygplats utomlands, internationellt flyg, övernattning i Reykjavík, flyg hit till fjordarna i väster och körning hit till Flateyri och Suðureyri, och så därefter samma väg tillbaka. Så anstränger sig folk från utlandet, men det faller ingen islänning in att prova detta."

Steinþór Bjarni Kristjánsson, som driver Iceland Pro Fishing - ett företag som anordnar havsfiske med spö, säger i Bæjarins Besta att gästerna enbart är utlänningar, framför allt tyskar.

söndag 28 juni 2015

Dagens bonuscitat

"Jag får importera det från Reykjavík. Om jag inte får tag på något här i Västfjordarna så är det import."

Kári Þór Jóhannsson, som driver fiskbutiken Fiskbúð Sjávarfangs i Ísafjörður, säger i Bæjarins Besta att han i år fått "importera" vikval från Reykjavík eftersom den lokala fångstmannen inte har gett sig ut på jakt i år.

Statsminister skyller rasistutspel på politiska motståndare

Framstegspartiet i Reykjavík försökte bara föra en saklig debatt om ett planerat nybygge. Att det skulle ha förekommit några rasistiska utspel vill statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson inte kännas vid. I stället beskyller han politiska motståndare för att försöka smutskasta partiet genom att stämpla det som främlingsfientligt.

I en sällsynt intervju ger statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson sin syn på Framstegspartiet i Reykjavík och dess inställning till det planerade moskébygget på Sogamýri. Intervjun publicerades i DV - som nyligen togs över av krafter lojala med Framstegspartiet - samtidigt som tidningen distribuerades gratis till alla hushåll i landet. Intervjutypen brukar på isländska kallas drottningaviðtal ('drottningintervju'), vilket betyder att där inte finns några kritiska frågor.

Trots en rad främlingsfientliga och rasistiska utspel från Framstegspartiets kommunpolitiker i Reykjavík fortsätter Sigmundur Davíð Gunnlaugsson i DV att hävda att allt bara handlade om en detaljplanefråga. Partiet ska bara ha diskuterat platsen för moskébygget - men han vill inte kännas vid några islamofobiska uttalanden från partiets företrädare:
"Detta är ett mycket bra exempel på hur människor utnyttjade ett tillfälle att måla upp en bild av partiet. Jag tyckte då och jag tycker fortfarande att detta är något av det lägsta politiska knepet och agerandet som jag har sett sedan jag började i politiken och mycket längre om man tittar tillbaka. Denna fråga skulle aldrig ha handlat om mer än detaljplanefrågor, men i stället för att diskutera frågan utifrån dessa förutsättningar försökte detta göras till något helt annat än det var. Framstegspartiets fullmäktigeledamöter fick utstå mycket brutala angrepp från motståndare, vilket förmodligen ledde till att de började att försvara sig med kommentarer som de sedan har medgett var opassande. Men i grunden är detta ett exempel på en fråga där samma galenskaper upprepas tillräckligt ofta för att få en viss stämpel på en större grupp av människor."
I intervjun i DV varnar Sigmundur Davíð Gunnlaugsson för Piratpartiet. Om Piratpartiet skulle hamna i en position där de får ett avgörande politiskt inflytande befarar statsministern att det isländska samhällets grundläggande värderingar skulle vara i fara:
"Om allmänt missnöje skulle leda till att revolutionära partier och partier med mycket oklara idéer om demokrati och partier som vill revolutionera samhällets grundvalar får inflytande vore det ett skäl till stora bekymmer för hela samhället."
Statsvetarprofessorn Eiríkur Bergmann Einarsson fastslog nyligen i en studie att Framstegspartiet under Sigmundur Davíð Gunnlaugssons ledning utvecklats i en nationalistisk och populistisk riktning. Statsministern säger i DV att Eiríkur Bergmann Einarsson "inte verkar förstå sig på" partiet och hävdar att hans slutsatser är politiskt färgade:
"Det är inget nytt att människor försöker att omdefiniera Framstegspartiet efter sitt eget tycke. Det är något som ett mittenparti alltid måste leva med."
På nätet betraktade enligt Vísir många läsare intervjun med Sigmundur Davíð Gunnlaugsson som det slutgiltiga beviset på att DV utvecklats till ett partiorgan för Framstegspartiet. På nätet fanns det också personer som förvandlade tidningssidorna till toalettpapper med statsministerns ansikte, rapporterar Vísir.

Här kan du läsa mer om Sigmundur Davíð Gunnlaugsson och Framstegspartiet.

Katrín Jakobsdóttir är islänningarnas middagsfavorit

Om islänningarna får gå ut och äta med en partiledare är Gröna vänsterns Katrín Jakobsdóttir den som flest väljer. Hela 24 procent föredrar Katrín Jakobsdóttir - medan bara 2 procent helst vill avnjuta en middag med Socialdemokraternas ordförande Árni Páll Árnason. Det visar en undersökning utförd av Fréttablaðið.

I opinionsmätningarna tycks Gröna vänstern ha fastnat på siffror runt 10 procent. Med tanke på att partiledaren Katrín Jakobsdóttir med bred marginal är Islands populäraste toppolitiker är de svaga opinionssiffrorna anmärkningsvärda.

Inte helt oväntat är Katrín Jakobsdóttir också den partiledare som islänningarna helst vill ha som middagssällskap. Hela 24 procent föredrar Gröna vänsterns ordförande som sällskap under ett restaurangbesök.

Tvåa är Självständighetspartiets Bjarni Benediktsson med 17 procent och trea är Framstegspartiets Sigmundur Davíð Gunnlaugsson med 12 procent.

Intresset för att gå på restaurang med någon annan oppositionsledare än Katrín Jakobsdóttir är svagt. Bara 5 procent väljer Piratpartiets gruppledare Helgi Hrafn Gunnarsson, 3 procent föredrar Ljus framtids Guðmundur Steingrímsson och 2 procent bjuder med Socialdemokraternas Árni Páll Árnason.

Hela 33 procent av de tillfrågade ville dock inte gå på restaurang med någon av landets partiledare.

Här kan du läsa mer om Katrín Jakobsdóttirs popularitet.

Dagens citat

"Jag tror inte det. Det är ju en tänkande människa. Vi är vänner, jag och Ögmundur."

Ísólfur Gylfi Pálmason, kommunchef i Rangárþing eystra, säger i Vísir att han inte fruktar att tidigare inrikesministern Ögmundur Jónasson - som tidigare demonstrerat mot avgiftsbeläggning av turistattraktioner genom att gå in utan att betala - ska genomföra någon aktion om kommunen börjar ta betalt för att parkera och gå på toaletten vid Seljalandsfoss - läs mer här.