Två vill leda Självständighetspartiet i Reykjavík

Både Áslaug Friðriksdóttir och Kjartan Magnússon vill toppa Självständighetspartiets lista i Reykjavík. Men ingen av dem har tagit något formellt beslut om att kandidera. Flera andra namn nämns i spekulationerna. Halldór Halldórsson - som nyligen bestämde sig för att hoppa av - befarar att partimedlemmarna har för höga förväntningar på den nya toppkandidaten.

Drygt nio månader återstår till kommunalvalet i Reykjavík. De två senaste mandatperioderna har Självständighetspartiet - som länge dominerat i kommunpolitiken - befunnit sig i opposition utan något större politiskt inflytande.

Inför valet våren 2014 flyttade Halldór Halldórsson från Ísafjörður till Reykjavík. Uppdraget var att toppa listan och återta makten i den isländska huvudstaden. I stället blev det ytterligare fyra år i opposition när Socialdemokraterna bildade koalition med Ljus framtid, Gröna vänstern och Piratpartiet.

Så sent som i förra veckan sade Halldór Halldórsson att han tänkte ställa upp för omval. Men i onsdags kom beskedet att han ändrat sig. Han lämnar politiken i samband med vårens val.

Halldór Halldórsson har inte haft någon stark ställning internt. Missnöjet med valförlusten har aldrig gått över. Många är också missnöjda med hur partiet har agerat i opposition.

Förväntningarna på Halldór Halldórsson var stora inför valet. Han säger i Fréttablaðið att många partimedlemmar inte har anpassat sig till det nya politiska landskapet. De räknar fortfarande med att Självständighetspartiet ska ha egen majoritet i Reykjavík:

"Det finns alltid behov av viss förnyelse. Vad gäller ledarna och kommunalrådet ställer självständighetspartister stora krav. Ibland har jag känslan att de väntar på att Davíð Oddsson kommer tillbaka med 60 procents stöd. Det var år 1991 och sedan dess har det varit många kommunalråd."

Áslaug Friðriksdóttir och Kjartan Magnússon, som bägge i dag representerar Självständighetspartiet i kommunfullmäktige, säger till RÚV att de vill leda partiet i det kommande valet. Ingen av dem har dock tagit något definitivt beslut om att kandidera.

En tredje kommunpolitiker, Marta Guðjónsdóttir, säger till Morgunblaðið att hon överväger att kandidera till första platsen på Självständighetspartiets lista.

Hur listan ska väljas är inte klart. Det beslutet tas först i nästa vecka. Sannolikt inväntar de namn som det nu spekuleras om det beslutet. En omröstning mellan partimedlemmarna mot en nämnd som utser hela eller delar av listan är två metoder som kan ge helt olika resultat.

Betydligt fler namn förekommer i spekulationerna. Där återfinns Borgar Þór Einarsson och Svanhildur Hólm Valsdóttir, som i dag bägge är assistenter åt ministrar, och Eyþór Arnalds, som tidigare representerat Självständighetspartiet i Árborg och nyligen köpte in sig som storägare i Morgunblaðið.

Här kan du läsa mer om Självständighetspartiet i Reykjavík.

Isländska socialdemokrater diskuterar nytt namnbyte

Ännu en gång diskuterar de isländska socialdemokraterna ett namnbyte. Den senaste förändringen gjordes för bara fyra år sedan. Men något lyft i opinionen har inte kommit sedan dess. Nu är det Eva H. Baldursdóttir i Reykjavík som tar upp debatten. Partiledaren Logi Már Einarsson har ännu inte tagit ställning till ett namnbyte.

Efter att ha suttit i olika regeringar sex år i följd röstades Socialdemokraterna bort från makten i valet våren 2013. Då betraktades valresultatet på 12,9 procent - en tillbakagång med 16,9 procentenheter - som en katastrof.

I valet i oktober 2016 gick det ännu sämre. Ännu en gång förlorade Socialdemokraterna mer än hälften av rösterna. Med bara 5,7 procent blev partiet minst i alltinget med tre mandat.

När partiet bildades 2000 var det som en sammanslagning av fyra olika vänsterpartier. Målet med det nya partiet var att bli så starkt och brett att det kunde utmana Självständighetspartiet om positionen som statsbärande.

Efter valet 2013 har Socialdemokraterna närmast befunnit sig i ständig kris. Opinionssiffrorna ligger runt 10 procent. Flera tunga namn inom partiet har öppet talat om en nedläggning eller ett namnbyte.

Ett namnbyte gjordes redan 2013. Formellt togs då namnet Enhetsfronten - Islands socialdemokratiska parti. Syftet var att i partinamnet understryka att det rörde sig om ett parti som hade socialdemokratin som ideologi.

Nästa landsmöte äger rum den 27 oktober. Då ska en ny partiledare väljas. Logi Már Einarsson, den nuvarande ledaren, har ännu inte bestämt sig för om han tänker kandidera. Han tog över uppdraget som partiledare efter förra årets valfiasko då den dåvarande ledaren Oddný G. Harðardóttir valde att avgå.

Den som åter tar upp debatten om ett namnbyte är Eva H. Baldursdóttir, som är ersättare för Socialdemokraterna i kommunfullmäktige i Reykjavík. På Facebook ber hon partimedlemmar om deras åsikter om partiets namn.

Medlemmar kan begära en debatt i frågan vid landsmötet. Det finns ännu inget förslag på nytt namn som har lämnats in.

Logi Már Einarsson vill inte ta ställning i frågan om ett namnbyte. Han säger i Morgunblaðið att det vore olämpligt av honom som partiledare att säga ja eller nej till en förändring. Den typen av initiativ bör enligt Logi Már Einarsson komma från medlemmarna. Något stöd för en eventuell namnändring kommer först inför en sådan omröstning:

"Jag tycker att det är helt i sin ordning att människor inom partiet funderar på detta och att det blir en bra debatt om saken. Så kommer jag som andra människor att gå in i debatten på landsmötet och rösta som jag tycker."

Trots funderingarna på ett namnbyte finns det inga funderingar om några större förändringar av partiets politik.

Här kan du läsa mer om Socialdemokraternas kris.

Dagens citat

"Det som främst lockar människor till museet är historien. Det populäraste här är likunderbyxorna. ... Likunderbyxor är en metod att skaffa sig extra pengar. Det behöver göras ett avtal med en människa om att få flå hens hud efter hens död. Gör man det och följer konstens alla regler kan man därefter klä sig i huden som byxor och de har då försetts med egenheten att man alltid hittar pengar i dem."

Sigurður Atlason, ägare av häxkonstmuseet Galdrasafnið á Ströndum i Hólmavík, i Morgunblaðið om besökarnas favoritföremål bland utställningsobjekten.

Reykjavík klättrar på listan över världens bästa städer

Reykjavík är på plats 37 i Economists rankning över världens bästa städer att bo i. Den isländska huvudstaden klättrar hela tretton platser sedan förra året. Listan toppas för sjunde året i följd av Melbourne i Australien. Både Stockholm och Manchester backar på grund av de terrordåd som drabbat städerna under det senaste året.

I Economists årliga rankning över livsvillkoren i 140 världsstäder är nu Reykjavík på plats 37. I de fem kategorier som ingår i betyget får Reykjavík totalpoängen 89,9. Islands huvudstad klättrar tretton platser till följd av det ökande antalet turister och utvecklingen av stadskärnan - något som anses förbättra stadens kulturella kapital.

Melbourne i Australien utses för sjunde året i rad till världens bästa stad att leva i. Melbourne får totalpoängen 97,5. På tio i topp finns ytterligare två städer i Australien - Adelaide och Perth. Där finns även Vancouver, Toronto och Calgary i Kanada, Wien i Österrike, Auckland på Nya Zeeland, Helsingfors i Finland och Hamburg i Tyskland.

Världens sämsta stad att leva i är Damaskus i Syrien. Den krigsdrabbade staden får det i särklass lägsta betyget i rankningen, nämligen 30,6.

Islands kostnader för asylsökande dubbelt så höga

Kostnaderna för asylsökande ser i år att bli dubbelt så höga som regeringen räknat med. Nu anställs tio nya handläggare vid Útlendingastofnun. Målet är att korta handläggningstiden för att minska kostnaderna. I dag kommer tre av fyra asylsökande från säkra länder. De ska nu kunna utvisas från Island inom ett dygn.

Antalet asylsökande till Island fortsätter att öka. Under årets sju första månader var det enligt Útlendingastofnun 626 personer som sökte asyl. Samma period 2016 - som var ett rekordår - var antalet 317 personer.

I juli var det 123 personer som sökte asyl på Island. Av dessa var 64 från Georgien och 30 från Albanien. Bägge länderna klassas som säkra. Georgien fördes tillsammans med Kosovo nyligen upp på Útlendingastofnuns lista över säkra länder.

Tidigare kom majoriteten av de asylsökande från Albanien och Makedonien. Nu ar ansökningarna därifrån minskat något. I stället är personer från Georgien nu den största gruppen. Antalet har ökat dramatiskt sedan visumtvånget till Schengenområdet slopades för georgiska medborgare.

Tre av fyra asylsökande kommer från länder där det varken pågår krig eller förekommer systematiska förföljelser. Det handlar alltså om personer vars utsikter att få stanna på Island är små. Justitieminister Sigríður Á. Andersen beskriver i regel ansökningarna som grundlösa. Men de måste ändå behandlas.

Regeringen hade räknat med kostnader på 2,5 miljarder isländska kronor i år för asylsökande. De pengarna kommer inte att räcka. De totala kostnaderna väntas bli närmare 6 miljarder.

För att korta handläggningstiderna och därmed också minska kostnaderna får nu Útlendingastofnun pengar till att tillfälligt anställa tio nya handläggare. Ansökningar från personer från säkra länder ska kunna behandlas redan samma dag. Dessutom ska asylsökande som fått avslag utvisas snabbare.

Sigríður Á. Andersen säger till RÚV att de ansökningar som hon beskriver som grundlösa har "kvävt systemet". De kostar både tid och pengar. Därför är det viktigt med snabbare beslut och snabbare utvisningar:

"Som tidigare är majoriteten av de ansökningar vi får om asyl från människor från så kallade säkra länder och därför definierade som grundlösa ansökningar. Det är angeläget att ytterligare påskynda behandlingen av dessa fall."

Hittills i år har 731 ansökningar om asyl behandlats. Av dessa har 82 personer fått uppehållstillstånd på Island. De som oftast får stanna kommer från Irak och Afghanistan.

Det senaste året har ett tjugotal asylsökande bara försvunnit. De kan ha lämnat Island utan att meddela myndigheterna, men Útlendingastofnun tror enligt Fréttablaðið att flera av dem är kvar i landet och jobbar svart.

Här kan du läsa mer om asylsökande på Island.

Självständighetspartiets toppnamn lämnar politiken

Halldór Halldórsson kommer inte att toppa Självständighetspartiets lista i kommunalvalet i Reykjavík - trots att han tidigare sagt att han vill fortsätta leda partiet. Själv skriver Halldór Halldórsson att han vill ägna sig åt annat. Men internt finns ett utbrett missnöje. Och många befarar att Självständighetspartiet utan en ny toppkandidat riskerar ännu ett fiaskoval.

Självständighetspartiet i Reykjavík försöker just nu avgöra hur valsedeln i kommunalvalet nästa vår ska bestämmas. Ett förslag är att rösta bland medlemmarna om listans toppkandidat. Resterande platser ska avgöras av en nämnd. Tanken är att beslutet ska tas redan den 21 oktober i år - mer än sju månader före valdagen.

Det råder dock ingen enighet bakom förslaget. Samma förslag lades fram inför valet 2014, men drogs tillbaka.

Efter två mandatperioder i opposition finns ett stort missnöje inom Självständighetspartiet. Länge var det närmast en självklarhet att partiet skulle styra Islands största kommun. Om inte partiet lyckas återta makten i vår fördjupas den interna krisen ytterligare. Av opinionsmätningar att döma kommer det att bli en tuff uppgift.

När Halldór Halldórsson inför förra kommunalvalet flyttade från Ísafjörður till Reykjavík var uppdraget att vinna valet och återta makten. Så blev det inte. I stället blev det fyra år till i opposition där Självständighetspartiet inte haft några politiska framgångar.

Före sommaren sade Halldór Halldórsson att han tänkte ställa upp för omval. Han upprepade beskedet bara för någon vecka sedan. Nu har han ändrat sig. I ett uttalande på Facebook skriver Halldór Halldórsson att han lämnar kommunpolitiken efter valet i man nästa år:

"Beslutet togs nu i augusti när jag såg på dåtid och framtid med en viss distans under semestern. Framöver finns ett viktigt beslut att fatta inom kommunpolitiken för Självständighetspartiets gräsrötter, och det är enligt min mening rimligt att min position till att kandidera eller inte kandidera föreligger som nuvarande ledare innan kandidaturfrågornas organisering beslutas."

Spekulationerna om vem som ska toppa listan satte i gång redan innan Halldór Halldórssons kovändning blev känd. Två namn som ofta nämns är Borgar Þór Einarsson och Svanhildur Hólm Valsdóttir. Han är assistent åt utrikesminister Guðlaugur Þór Þórðarson och hon åt statsminister Bjarni Benediktsson.

Varken Svanhildur Hólm Valsdóttir eller Borgar Þór Einarsson har lämnat något besked om en eventuell kandidatur. Bägge betraktas internt som starka kort som skulle kunna leda partiet till ett bra valresultat.

Andra namn som nämns i spekulationerna är Kjartan Magnússon och Áslaug Friðriksdóttir. Bägge representerar i dag Självständighetspartiet i kommunfullmäktige. Men internt är det många som ställer sig tveksamma till att någon av dem skulle ha de egenskaper som krävs för att leda partiet till valseger.

Här kan du läsa mer om opinionsläget i Reykjavík.

Dagens citat

"Läget är sådant att otroligt mycket försäljning har gått över till Costco och det har stor inverkan på oss som isländsk producent. Detta har inverkan på vår produktion och verksamhet och vi har behövt anpassa oss till det."

Alexander Kárason, vice vd för Papco som tillverkar olika rengöringsprodukter, i Fréttablaðið om hur Costcos ankomst till Island har tvingat företaget till uppsägningar - läs mer här.

Drunknade mannen i Hvítá är identifierad

Den kropp som hittades i Hvítá var den 22-årige georgier som föll i älven för snart en månad sedan. Kroppen är nu identifierad, men obduktionen är ännu inte färdig. Mannen hamnade i Hvítá vid Gullfoss och hade ingen chans att ta sig upp ur den strömma älven. Sannolikt drunknade 22-åringen vid vattenfallet.

Det var den 19 juli i år som en 22-årig asylsökande från Georgien föll i Hvítá vid Gullfoss. Flera vittnen såg mannen i älven och hur han förgäves försökte ta sig upp ur vattnet. Han sågs till efter vattenfallets första del, men ingen såg honom efter det andra fallet.

I söndags hittades kroppen vid Brúarhlöð vid Hvítás östra strand. Den hade då spolats upp på land efter att ha legat någonstans i älven i nästan en månad.

Kroppen har nu identifierats. Obduktionen är ännu inte klar. Mannen tros ha drunknat, men han kan också ha omkommit av kroppsskador direkt när han sögs ned i den andra delen av vattenfallet.

22-åringen hade åkt till Gullfoss utan sällskap i en lånad bil. När han tittade på vattenfallet från en höjd tros han ha råkat snava och hamna i vattnet. Polisen misstänker inget brott.

Här kan du läsa mer om den drunknade 22-åringen.

Nämnd och politiker i fejd om gatunamn i Hafnarfjörður

Gatunamn bör i ett kvarter följa bokstavsordningen. Och det bör inte råda någon risk för förväxling. Men inte heller bör mineralen glimmer ingå i ett gatunamn. Det saknas nämligen hävd för det bland isländska ortnamn. Det anser Örnefnanefnd. Kommunpolitiker i Hafnarfjörður tar dock inte särskilt allvarligt på nämndens synpunkter.

Skarðshlíð 2 är namnet på ett nytt kvarter i Hafnarfjörður. Där vill kommunen ge gatorna namnen Apalsskarð, Bergsskarð, Bjargsskarð, Drangsskarð, Glimmerskarð, Hádegisskarð, Malarskarð, Móbergsskarð, Stuðlaskarð, Tinnuskarð och Völuskarð.

Men så blir det kanske inte. Örnefnanefnd - en statlig nämnd med rådgivande funktion om ortnamn - har nämligen invändningar mot flera av kommunens val.

Tre av namnen anser nämnden vara för lika. Det handlar om Bergsskarð, Bjargsskarð och Móbergsskarð. I nödsituationer som som utryckningar är det viktigt att det inte finns någon risk för missförstånd. Därför är det enligt Örnefnanefnd oklokt att tre så lika namn finns i samma bostadsområde.

I Skarðshlíð 2 följer inte Hafnarfjörður traditionen att låta gatunamnen löpa i bokstavsordning i nya bostadsområden. Även detta tycker Örnefnanefnd är oklokt. Att namnen går i alfabetisk ordning gör det lättare att hitta och svårare att hamna vilse.

Den invändning som kommunpolitikerna har minst förståelse för är Glimmerskarð. Glimmer är en geologisk term för en bergart. När ordet används i allmänspråket är det i betydelsen 'glitter'.

Örnefnanefnd skriver i ett utlåtande att övriga namn i området är hämtade från isländsk geologi och isländskt landskap. De övriga förleden i namnen är dock etablerade på ett sätt som inte glimmer anses vara. Eftersom det inte finns hävd för glimmer när det gäller ortnamn vill nämnden att gatan får ett annat namn som är mer traditionellt.

Reaktionerna från de folkvalda i Hafnarfjörður är alltså skeptiska - inte minst när det gäller Glimmerskarð. Självständighetspartisten Rósa Guðbjartsdóttir ifrågasätter på Facebook Örnefnanefnds synpunkter på gatunamnen i det nya bostadsområdet:

"Om jag ska vara ärlig visste jag inte om jag skulle ta detta ärende allvarligt eller inte. Så kan man också fråga sig om staten är för uppblåst och uppgifter saknas på vissa håll."

Rósa Guðbjartsdóttir anser att det är kommunen som ska avgöra vilka namn som är lämpliga. Hon ger inte mycket för nämndens invändningar om Glimmerskarð. Däremot kan hon tänka sig att överväga de övriga rekommendationerna.

Hon är inte den enda som ställer sig frågande till Örnefnanefnd. Det gör även socialdemokraten Gunnar Axel Axelsson. Även han kommenterar nämndens agerande på Facebook:

"Jag måste medge att jag inte att det fanns människor avlönade av oss skattebetalare för att ha åsikter om gatunamn, men något annat visade sig på kommunfullmäktiges möte i morse. Den ärevördiga ortnamnsnämnden gillar inte Glimmerskarð och ber om att gatan får ett annat och mer respektabelt namn."

Ljus framtids Guðlaug Kristjánsdóttir skriver på Facebook att Örnefnanefnd får henne att undra om hon ska skratta eller gråta:

"Inte visste jag att [personnamnsnämnden] Mannanafnanefnd hade denna pigga syster, Örnefnanefnd. Som inte gillar ordet glimmer."

Det slutliga beslutet om gatunamnen i det nya bostadsområdet tas sannolikt av kommunen under hösten.

Här kan du läsa mer om traditionen att namnge gator i bokstavsordning.

Rekordfå islänningar läser Morgunblaðið och Fréttablaðið

Aldrig tidigare har så få läst Morgunblaðið och Fréttablaðið som i juli i år. Samtidigt som annonsintäkterna för isländska medier ökar så minskar dagstidningarnas andel. Utgivningen av Morgunblaðið fortsätter att vara en förlustaffär. Sedan finanskraschen har tidningen förlorat drygt 1,5 miljarder isländska kronor och fått skulder på 4,5 miljarder avskrivna.

För många isländska medier är utsikterna dystra. Allt färre läser papperstidningar och allt färre annonserar i dem. Utgivningen fortsätter att vara förlustaffärer för ägarna. Och för Morgunblaðið har utsikterna snarare försämrats än förbättrats under 2017.

I juli i år var det bara 25,4 procent av islänningarna som läste Morgunblaðið. Det är den lägsta räckvidden någonsin för tidningen i Gallups mätningar. I den för annonsörerna viktigaste målgruppen - personer i åldern 18 till 49 år bosatta i Reykjavikområdet - når tidningen 17,6 procent.

Men det är inte bara Morgunblaðið som förlorar läsare. Det gör också Fréttablaðið, den gratisutdelade dagstidning som är störst i landet. Fréttablaðið når nu 44,1 procent av islänningarna. Även det är en historiskt låg räckvidd.

Gallup mäter ytterligare två tidningar. DV läses av 11,4 procent av islänningarna och Viðskiptablaðið av 9,1 procent.

Totalt hade isländska medier annonsintäkter på cirka 10 miljarder isländska kronor under 2016. Det uppger Fjölmiðlanefnd. De fem största mediebyråerna köpte annonser för 5,5 miljarder, en ökning med 6,3 procent.

Tryckta medier är fortfarande den typ av medier som lockar till sig flest annonsörer. Den isländska pressen svarade för 30,4 procent av intäkterna, en minskning med 3,6 procentenheter jämfört med 2015. Därefter följde tv med 28,5 procent, en ökning med 0,3 procentenheter.

Annonser på nätet passerade för första gången radio som annonsmedium. Nätet svarar nu för 16,7 procent av annonskakan - en uppgång med 1,5 procentenheter - medan radio står för 16,6 procent - en tillbakagång med 0,2 procentenheter.

Än så länge går majoriteten av intäkterna från nätannonsering till isländska företag. Internationella nätjättar är förhållandevis små på annonsmarknaden. Deras andel av de totala intäkterna är 3,6 procent. Hela 82,4 procent av de pengar som läggs på annonser på internet går till isländska medier.

Övriga annonsmedium, som bio- och utomhusreklam, svarar för 4,2 procent.

Islands mest anrika dagstidning, Morgunblaðið, fortsätter att blöda. Árvakur, det bolag som ger ut tidningen, gjorde förra året en förlust på 49,7 miljoner isländska kronor. Sedan nya ägare tog över utgivningen 2009 har bolaget förlorat drygt 1,5 miljarder isländska kronor. Utöver detta har lån på 4,5 miljarder avskrivits av Íslandsbanki.

Efter finanskraschen har Árvakur gått med vinst ett enda år. Det var 2013 som bolaget tjänade 6 miljoner isländska kronor.

Utöver de ständiga förlusterna har ägarna pumpat in 1,4 miljarder i nytt aktiekapital i bolaget. Det senaste tillskottet kom i år. Då gick bland annat Kaupfélag Skagfirðinga in med 200 miljoner. Trots att flera fiskeföretag sålt sina aktier i Árvakur kontrollerar branschjättar en majoritet av bolaget.

Vikande annonsintäkter och sjunkande räckvidd är inte Morgunblaðiðs enda bekymmer. Mycket pekar på att intäkterna från Landsprent, koncernens tryckeri, kommer att bli mindre i år. Anledningen är Fréttatíminns konkurs.

Innan bolaget gick omkull var Fréttatíminn en av Landsprents största kunder som gav årliga intäkter på mellan 150 och 300 miljoner isländska kronor. Tryckningen har inte bara upphört på grund av konkursen. Dessutom har Árvakur fordringar på Fréttatíminn som inte kommer att betalas.

Koncernen 365, där Fréttablaðið ingår, gjorde 2016 en vinst på 17 miljoner isländska kronor. Året innan var vinsten 22 miljoner.

Här kan du läsa mer om den isländska mediemarknaden.

Dagens citat

"My understanding is that we have basically eradicated, almost, Down syndrome from our society -- that there is hardly ever a child with Down syndrome in Iceland anymore. ... I don't think there's anything wrong with aspiring to have healthy children, but how far we should go in seeking those goals is a fairly complicated decision."

Kári Stefánsson, grundare av Decode Genetics, i CBS om att nästan samtliga på Island blivande föräldrar som får beskedet att barnet löper stor risk att få Downs syndrom väljer att göra abort.

Segelflygare dödsstörtade inför hundratals åskådare

Inför omkring 400 vittnen dödsstörtade en kanadensisk segelflygare till marken på Reynisfjara. Mannen dödförklarades på platsen. Mannen var en erfaren segelflygare. Det är ännu inte känt om olyckan orsakades av misstag under flygningen eller om han drabbades av en hjärtattack eller liknande. Olyckan inträffade i söndags kväll.

Det var klockan 18.43 i söndags som polis och ambulans larmades till Reynisfjara utanför Vík í Mýrdal på södra Island. En segelflygare hade då störtat på stranden. Omkring 400 personer fanns på platsen och blev vittnen till olyckan.

Mannen var kanadensisk medborgare. Han var också en erfaren segelflygare van vid just förhållandena vid Reynisfjara. Berättelser från vittnen signalerar att mannen skulle ha agerat underligt just innan han störtade. Det skulle kunna tyda på att han drabbats av exempelvis en hjärtattack i luften.

Polisen i Suðurland leder utredningen av olyckan. Flera vittnen hördes på platsen under söndagskvällen. Det uppger polisen i ett pressmeddelande.

Norðursigling i Húsavík vilseleder kunder - tvingas böta

Norðursigling i Húsavík tvingas böta 500 000 isländska kronor. Trots tidigare förbud mot vilseledande marknadsföring fortsätter valskådningsföretaget att annonsera seglingarna som koldioxidneutrala. Turerna är dock allt annat än klimatvänliga. Bara en av båtarna har elmotor - och även till den används ibland olja.

I Húsavík pågår sedan flera år tillbaka en intensiv strid om kunderna mellan Norðursigling och Gentle Giants, de två största valskådningsföretagen på orten. En lång rad av tvister mellan företagen har hamnat i domstol eller hos myndigheterna. Och det brukar vara företagen som anmäler varandra.

I februari i år förbjöd konsumentmyndigheten Neytendastofa Norðursigling att marknadsföra båtturer som koldioxidneutrala. Skälet var att bara en av företagets fyra båtar hade elmotor. Övriga drivs med olja. Även båten med elmotor använder ibland olja som drivmedel.

Neytendastofa - som agerade efter en anmälan från Gentle Giants - ansåg att marknadsföringen var vilseledande. Kunderna fick felaktigt bilden att Norðursiglings turer inte hade någon negativ inverkan på klimatet. I själva verket var det bara en mindre del av seglingarna som var koldioxidneutrala.

Norðursigling hävdade att syftet inte var att lura kunderna. Enligt företaget var det i marknadsföringen tydligt vilka båtturer som var koldioxidneutrala.

Men detta höll inte myndigheten med om. Neytendastofa fastslog att det rörde sig om ett brott mot marknadsföringslagen. Om inte marknadsföringen ändrades kunde Norðursigling räkna med böter.

Trots förbudet har Norðursigling inte ändrat marknadsföringen. Myndigheten har påpekat detta för företaget i mars, maj och juli. Eftersom Norðursigling fortfarande på ett vilseledande sätt hävdar att seglingarna skulle vara koldioxidneutrala tvingas nu företaget att böta 500 000 isländska kronor.

Inledningsvis uppgav Norðursigling att all marknadsföring skulle ha ändrats senast 1 maj i år. Företaget hade också ett möte med Neytendastofa där de gick igenom vad som behövde ändras. Ändå genomfördes inte ändringarna. I juli fanns fortfarande påståenden om koldioxidvänliga seglingar i olika typer av marknadsföring.

Myndigheten anser att det rör sig om ett uppenbart brott mot marknadsföringslagen. Det vilseledande påståendet om klimatneutrala turer kan gynna Norðursigling när turister väljer vilket företag de ska resa med. Därför är det angeläget att marknadsföringen är korrekt.

Neytendastofa har vid flera tillfällen kontaktat Norðursigling med uppmaningar om att åtgärda bristerna. Detta har inte skett i tillräcklig utsträckning och tillräckligt snabbt. Företagets förklaringar till fördröjningen har inte ändrat myndighetens syn på brottet.

Om inte Norðursigling ändrar marknadsföringen kan nya böter bli aktuella. De böter som nu utfärdats ska betalas inom tre månader.

Här kan du läsa beslutet i sin helhet och här kan du läsa mer om kampen mellan Norðursigling och Gentle Giants.

Fälls för isländsk bostadsbluff - hyrde ut andras lägenheter

Ett års fängelse blir straffet för en 44-årig man bosatt i Hafnarfjörður. Mannen hyrde ut samma bostäder till en rad olika personer - trots att han inte ägde någon av bostäderna. Ingen av de lurade fick tillträde till bostäderna. Pengarna stoppade mannen i egen ficka. Mannen var anställd på Leigulistinn, en av landets största uthyrare av bostäder och lokaler.

44-åringen var under en tid anställd på Leigulistinn, ett företag som förmedlar lägenheter och lokaler till hyresgäster. Företaget är ett av Islands största i sitt slag. Det har funnits på marknaden sedan 1993.

Mannen fick jobbet trots att han tidigare avtjänat fängelsestraff i Danmark för bedrägeri. Där bluffade han köpare av mobiltelefoner. På Island har han också åtalats för bedrägeri och försök till bedrägeri sedan han köpt flygbiljetter för hundratusentals isländska kronor med ett betalkort tillhörande en släkting.

Under sin tid som anställd på Leigulistinn utnyttjade han företaget för att bluffa till sig pengar. Han använde sig också av köp- och säljsajten Bland. Där sålde han två mobiltelefoner som köparna betalade för men aldrig fick.

Vid tio tillfällen hyrde mannen ut bostäder som han varken ägde eller hade rätt att hyra ut. Bostäderna fanns i Reykjavík, Hafnarfjörður, Seltjarnarnes, Kópavogur och Reykjanesbær. Bedrägerierna genomfördes mellan 2015 och 2017.

Det var en bostad i Reykjanesbær som mannen tjänade mest pengar på. Han hyrde ut den till fyra olika personer. Ingen av hyresgästerna fick tillgång till bostaden. Alla fyra betalade stora depositioner och hyresförskott. De satte in pengarna på ett bankkonto som mannen disponerade genom ett av sina aktiebolag.

44-åringen bluffade kunderna på liknande sätt varje gång. Han annonserade antingen på egen hand genom Bland eller genom Leigulistinn hyreskontrakt på attraktiva bostäder. Hyresgästerna skrev på kontrakt och betalade stora summor i förskott - som depositioner, hyror och försäkringsavgifter.

I flera fall lyckades mannen att få personerna att betala vid flera olika tillfällen. Några gånger såg han också till så att förskottshyror som betalades för bostäder som hyrdes ut av Leigulistinn gick till egna konton i stället för till företaget.

Mannen stoppade pengarna i egen ficka. Han använde dem för privat konsumtion.

När åtalet lämnades in till Héraðsdómur Reykjaness i juli i år förnekade mannen brott. Några dagar innan domen skulle falla vände han sig till rätten. Då erkände mannen att han gjort sig skyldig till bedrägeri och förskingring. Han gick också med på att betala de skadestånd som offren krävt.

Straffet blir alltså ett års fängelse. 44-åringen ska betala 3,6 miljoner isländska kronor i skadestånd samt 150 000 kronor till varje brottsoffer för att täcka deras juridiska kostnader. Han ska själv även stå för egna advokatkostnader på drygt 1,5 miljoner.

Här kan du läsa domen i sin helhet.

Dagens citat

"Kollektivavtal här har ofta haft mycket stora löneökningar. Det betyder bara att landets konkurrenssituation försämras och i slutändan så tål inte export- och konkurrensnäringsgrenar situationen som uppstår och det kan leda till att en sådan överenskommelse spricker."

Friðrik Már Baldursson, professor i ekonomi vid Háskólinn í Reykjavík, i RÚV om lönehöjningars inverkan på konkurrenskraften.

Kropp efter man som drunknade i Gullfoss tros ha hittats

En död man hittades vid Hvítás östra strand i går. Sannolikt rör det sig om den 22-årige georgier som föll i vattnet vid Gullfoss för snart en månad sedan. Likfyndet gjordes av kustbevakningen och räddningstjänst under en överflygning av området. Kroppen har nu transporterats till Reykjavík för obduktion och identifiering.

Den 19 juli föll en 22-årig asylsökande från Georgien i Gullfoss. Flera vittnen såg mannen efter den första delen av vattenfallet, men sedan han hamnade i den andra delen av fallet - som är 21 meter högt - har han inte setts till.

I flera dagar sökte räddningstjänst och kustbevakning längs älven Hvítás stränder. Efter den försvunne mannen fanns inga spår. På ett ställe spändes ett nät över Hvítá för att fånga upp kroppen om den skulle flyta med strömmen.

Kustbevakning och räddningstjänst har varje helg sökt av stränderna. Under en överflygning med helikopter hittades i går en kropp vid Hvítás östra strand strax söder om Brúarhlöð, en plats som ligger ungefär en mil söder om Gullfoss.

Polisen i Suðurland skriver på Facebook att det med största sannolikhet rör sig om den 22-årige georgiern. Kroppen har nu förts till Reykjavík för obduktion och identifiering.

Här kan du läsa mer om den man som tros ha drunknat i Gullfoss.

Isländsk handelsjätte rasar efter Costcos öppning

Detaljhandelsjätten Hagars aktier befinner sig närmast i fritt fall. Sedan Costcos öppning för knappt tre månader sedan har börsvärdet minskat med en tredjedel. Och när H&M öppnar på Island om två veckor skärps konkurrensen ytterligare. Costcos ankomst drabbar även isländska odlare. De får nu allt svårare att sälja inhemsk frukt och grönt.

Den 23 maj i år öppnade Costco ett varuhus på Island. När butiken varit öppen i tre veckor hade nästan hälften av islänningarna besökt den. Priserna hos Costco - en butik där medlemskap är nödvändigt - är ofta betydligt lägre än konkurrenternas.

Costcos ankomst har redan haft stor inverkan på marknaden. Detaljhandelsjätten Hagar - som driver bland annat Bónus, Hagkaup, Zara och Útilíf - har vinstvarnat två gånger i år. Sedan Costco öppnade för snart tre månader sedan har aktier i Hagar minskat i värde med en tredjedel.

Dagen före nyårsafton var en aktie i Hagar värd 54 isländska kronor. I fredags handlades aktien för 36,75. Företagets börsvärde har på knappa tre månader minskat med 20 miljarder isländska kronor.

De tre största ägarna i Hagar är pensionsfonderna Gildi lífeyrissjóður, Lífeyrissjóður starfsmanna ríkisins och Lífeyrissjóður verslunarmanna. Än så länge har de dock inte förlorat något på Hagars börsras. De köpte majoriteten av aktierna när kursen var lägre än i dag.

Politiska beslut om att avskaffa en rad skyddstullar var en förutsättning för Costcos etablering på Island. Redan den 26 augusti öppnar H&M en första butik i landet. Enligt Vísir sneglar dessutom den tyska livsmedelsjätten Aldi på den isländska marknaden.

Det är alltså troligt att prispressen kommer att fortsätta. Vissa livsmedel skyddas alltjämt av höga importtullar. En stor del av produktionen finansieras också genom statliga bidrag. Ändå kan Costco sälja importerad frukt och grönt till låga priser. I dagsläget finns det inget isländskt i butikens frukt- och grönsaksavdelning.

Isländska odlare förhandlar med Costco om att börja sälja produkter i varuhuset. Gunnar Þorgeirsson, ordförande för odlarföreningen Samband Garðyrkjubænda, säger till RÚV att försäljningen av inhemska grönsaker har minskat med 20 procent i sommar - trots ökad turism och större befolkning. Anledningen är Costco:

"Naturligtvis har detta haft avsevärd inverkan och då speciellt på arter som tomater och paprika. ... Det som inte har sålts av tomaterna har vi tagit och fryst för vidare bearbetning, och vi får naturligtvis betydligt lägre pris för det. Man har inte kastat tonvis av detta, men en del."

Eiríkur Ágústsson är jordgubbsodlare i Flúðir. Varje år produceras omkring 20 ton jordgubbar på gården. Han säger till Vísir att försäljningen aldrig gått så dåligt som i år. Även här är skälet Costcos ankomst. Priserna har han sänkt med 20 procent. Men en hel del bär har fått kastas. Och i helgen bjöds allmänheten in att plocka bär som annars skulle slängas:

"Vi har fått sänka priserna avsevärt och vi har alldeles för mycket bär framför oss. Därav blir detta gammalt och en vara som inte är tillräckligt försäljningsbar i butikerna. Detta beror på att det importeras en otrolig mängd jordgubbar."

Enligt Eiríkur Ágústsson har Costco totalförändrat förutsättningarna för isländska odlare. Han säger till Vísir att det är svårt att känna glädje för arbetet när han vet att en så stor del av bären inte kommer att säljas:

"Det är skittrist att jobba här hela dagarna och långt in på kvällarna och inte veta vad som händer med varorna. Vi måste till och med slänga och det är bara så."

Att isländska odlare prismässigt ska kunna konkurrera med utländska producenter är enligt Gunnar Þorgeirsson orealistiskt. Han säger till Vísir att han hoppas på att Costco ska börja sälja inhemsk frukt och grönt så att kunderna ändå ska kunna välja isländskt:

"Kunden har då åtminstone ett val om den väljer en importerad eller en inhemsk vara."

En som är positiv till den nya konkurrenssituationen är socialminister Þorsteinn Víglundsson. Han säger i Morgunblaðið att det inte är någon naturlag att livsmedel alltid ska vara mycket dyrt på Island. Han anser att bidrag och skyddstullar har gjort så att den inhemska produktionen har stagnerat. Därför vill han fortsätta att avveckla fler skyddstullar för livsmedel:

"Det borde inte komma som någon överraskning när man ser till lantbruket som har haft ett omfattande skyddssystem i flera decennier. Där kan konkurrensens krafter både sänka varupriser och samtidigt - på liknande sätt som vi såg i grönsaksproduktionen - så kan ökad konkurrens ha positiv inverkan på den inhemska produktionsbiten."

Samma åsikt har finansminister Benedikt Jóhannesson. Han säger till RÚV att han hoppas att skyddstullarna gentemot EU för jordbruksprodukter ska kunna avskaffas under 2018.

Här kan du läsa mer om Costco på Island.

Dricks på isländsk restaurang bara för utländska turister

Bryggjan brugghús ger nu kortbetalande gäster möjligheten att ge dricks - men det är bara utländska besökare som tillfrågas om de vill betala något extra. Restaurangen hävdar att turister efterfrågar vill kunna ge dricks. Men konsumentorganisationen Neytendasamtök Íslands sågar nyheten. Och på nätet döms den ut som ett sätt att lura ovetande turister på pengar.

Dricks var på Island något ytterst sällsynt ända tills de senaste årens turistboom. Innan dess bestod dricks i regel av växelmynt som gäster lade i en behållare. De anställda brukar spara pengarna och göra något gemensamt för dem - som en utekväll eller en resa.

Turismen har gjort att dricks blivit något vanligare. Det är helt enkelt en tradition som utländska besökare omedvetet fört med sig till Island. Att ge dricks är dock inte på något sätt det normala. Det anses inte vara oartigt att efter ett restaurangbesök enbart betala vad som står på notan.

Den som kommer från ett land där dricks är mer eller mindre obligatoriskt kan tro att det fungerar likadant på Island. När nu Bryggjan brugghús i Reykjavík börjar ge kortbetalande utländska turister möjlighet att ge dricks är det många som hävdar att det är ett sätt att tjäna pengar på ovetande gäster.

Elvar Ingimarsson, som är driftschef på Bryggjan, säger i Morgunblaðið att kortbetalande gäster nu i samband med betalningen automatiskt får en fråga om de också vill ge dricks. Inledningsvis fick även gäster som betalade med isländska kort samma fråga. Men den kommer hädanefter bara att dyka upp hos personer som betalar med utländska kort:

"Detta görs huvudsakligen för amerikaner som ivrigt vill betala dricks med kort. Pengarna som inkommer placeras i en personalkassa."

Skapti Örn Ólafsson, informationsansvarig vid turistföretagarnas branschorganisation Samtök ferðaþjónustunnar, säger till Vísir att det inte finns någon tradition för dricks på Island:

"Utomlands går dricks till anställda som lön, men här i landet betalar vi lön efter kollektivavtal och man kan därför säga att dricks ingår i priset."

Stefán Hrafn Jónsson, vice ordförande för konsumentorganisationen Neytendasamtök Íslands, är mycket kritisk till förfarandet. Han säger till Vísir att han tror att många kan välja att ge dricks av misstag:

"Jag skulle personligen tro att eftersom islänningar inte är vana vid att betala dricks på Island att när man reagerar på okända förhållanden så kan vi göra misstag. Så min första reaktion är att anse att detta är olyckligt."

En av många som på nätet kommenterat Bryggjan brugghús är Davíð Þorláksson, tidigare ordförande för Självständighetspartiets ungdomsförbund. Han skriver på Twitter att det är osmakligt att enbart ställa frågan om dricks till innehavare av utländska betalkort:

"Det gränsar till bedrägeri att låta utlänningar, som inte vet bättre, tro att inte betjäning är inkluderat i priset."

Ingen dricks som betalas med kort går oavkortat till de anställda. Skatt ska betalas även på dricks.

Dagens citat

"Det är inte partiets politik att tala om att barns utbildning är en bortkastad kostnad. ... Inget arbete om denna sak har gjorts gällande denna fråga. Så måste vi alltid försöka att förbättra barns villkor och även för dem som kommer hit till landet. Det är en principfråga."

Lilja Alfreðsdóttir, vice ordförande för Framstegspartiet, i Stundin om hur hon inte håller med partikamraten Sveinbjörg Birna Sveinbjörnsdóttir i Reykjavík som anser att asylsökande barn ska sättas i egna klasser - läs mer här.

Dagens bonuscitat

"Ärligt talat tror jag att det har blivit oacceptabelt för oss islänningar att besöka kaféer i vårt eget land. Äppelpaj, kycklingpaj (som värmdes upp i mikro) och en smörgås med skinka och ost tillsammans med en läsk och en kopp kaffe kostade oss 6 540 kronor. Det ska påpekas att inget i disken var prismärkt och vi betalade efteråt."

Guðríður Sigurjónsdóttir i Vísir om ett besök på Café Milanó i Reykjavík där hon förbluffades av de höga priserna.

Dokumentär om Islands mest kända försvinnande

Efter en utekväll försvann Guðmundur Einarsson i januari 1974. Inga spår efter honom har hittats. Han sågs senast tidigt på morgonen när han i sällskap med en annan man gick längs en väg i Hafnarfjörður. I november samma år försvann Geirfinnur Einarsson. Inte heller efter honom har några spår hittats. Sista gången han observerades i livet var i en butik i Keflavík där han använde telefonen.

Sex år senare dömdes sex unga islänningar för delaktighet i mord på bägge männen. De enda bevisen var deras egna erkännanden. Senare visade det sig att dessa erkännanden tillkommit under tveksamma omständigheter. Samtliga tog också tillbaka sina berättelser. Ändå dömdes de till långa fängelsestraff.

I efterhand har polisens utredning ifrågasatts. Den innehåller en lång rad uppenbara brister. Inte minst avstod polisen från att utreda omständigheter som pekade på att de sex personerna inte hade något med försvinnandena att göra. Mycket pekar på att det faktiskt inte varit möjligt att mörda de två männen på de sätt som sägs i domen.

I dag betraktas fallet som Islands största rättsskandal. Få tror att de som dömdes hade något att göra med försvinnandena. I stället är det en utbredd uppfattning att erkännandena pressades fram genom oetiska metoder. I fallet finns ingen som helst konkret bevisning mot de sex dömda.

En av de personer som dömdes i härvan var Erla Bolladóttir. Hon har samarbetat med producenterna av Out of Thin Air, en dokumentär om fallet som premiärvisas på BBC i morgon. Filmen kommer senare att finnas på Netflix.

Erla Bolladóttir berättar i The Guardian om hur hon drogs in i mordutredningen. Hon säger att polisen måste ha varit medveten om att erkännandena var falska. Hon säger att även drömmar kom att betraktas som bevis:

"I was really tired. I was trying to accommodate them, but I didn’t know anything."

Tidigare i år togs beslut om att granska fem av de sex domarna på nytt. Den enda domen som inte kommer att granskas är den mot Erla Bolladóttir.

Ovan kan du se en trailer för filmen.

Muslimer vill öppna hotell i moské i Reykjavík

Ýmishúsið på Skógarhlíð i Reykjavík kan bli mer än en moské. Nu vill Stofnun múslima á Íslandi öppna hotell på en av byggnadens våningar. Stiftelsen har inte begärt tillstånd om att få servera alkohol i lokalerna. Ansökan behandlas nu av kommunen. Lokalen står tom efter en tvist med Menningarsetur múslima á Íslandi.

Efter fyra år på Skógarhlíð kastades Menningarsetur múslima á Íslandi - Islands näst största muslimska trossamfund - ut ur lokalerna. Skälet var en hyrestvist med Stofnun múslima á Íslandi, den stiftelse som äger huset.

Länge var ledningarna för Menningarsetur múslima á Íslandi och Stofnun múslima á Íslandi närmast identiska. Då fick trossamfundet hyra lokaler av stiftelsen till en avgift som närmast var symbolisk. Efter förändringar i styrelsen för trossamfundet var de goda relationerna snart historia. I stället utbröt en tvist om lokalerna mellan de två.

I den första ronden segrade Stofnun múslima á Íslandi. Efter domstolsbeslut vräktes Menningarsetur múslima á Íslandi från lokalerna i juni förra året. Flera medlemmar vägrade att lämna Ýmishúsið och fick bäras ut. Polis tillkallades för att hålla grupperna isär.

Stofnun múslima á Íslandi driver fortfarande en moské i Ýmishúsið. Men den musikskola som fanns på nedre våningen är borta som en följd av konflikten med Menningarsetur múslima á Íslandi. Den står tom sedan en tid tillbaka.

Nu vill Stofnun múslima á Íslandi öppna hotell på bottenvåningen. Stiftelsen har vänt sig till kommunen med en ansökan. De begär inte tillstånd om att få servera alkohol i lokalerna - något som hotell i regel brukar göra.

Ansökan behandlas nu av Reykjavíks kommun. Beslut väntas under hösten.

Här kan du läsa mer om fejden mellan Menningarsetur múslima á Íslandi och Stofnun múslima á Íslandi.

Dagens citat

"De två dagar i juli som kommunikationerna var otillräckliga förlorade vi fem grupper. Förlusten på grund av detta kan beräknas till omkring 2,5 miljoner kronor. Fasta kostnader, råvaror och personal är oförändrade fast Herjólfur inte seglar."

Gísli Matthías Auðunsson, en av ägarna av restaurangen Slippurinn på Hemön, i Morgunblaðið om de ekonomiska konsekvenserna av inställda turer med färjan Herjólfur från fastlandet.

Dagens bonuscitat

"Herregud, ja! Jag var först förvånad över hur många islänningar som köpte glass. Detta är generation efter generation. ... Jag tror sällan att jag haft så många gäster i butiken som den dagen. Alla kom och sade: 'Är jag inte första gästen?' Nej, faktiskt inte."

Fríða Einarsdóttir, butikschef för glassbutiken Brynja, i Morgunblaðið om isländsk glasskultur och om hur islänningar äter glass i alla väder - även under en storm där myndigheterna uppmanat allmänheten att stanna inomhus.

Nu stoppar Kópavogur uthyrning av bostäder till turister

Kópavogur stoppar nu ny uthyrning av bostäder till turister. Bakom beslutet ligger bostadsbristen i kommunen - samtidigt som ett allt större antal bostäder omvandlats till övernattningsställen för turister. Kommunpolitikerna vill inte se en fortsatt utveckling där pensionat och andra övernattningar tar över bostadsområden.

En lång rad isländska kommuner har redan infört ett förbud mot nya övernattningsställen i bostadsområden. Skälet är att de anses tvinga bort bofast befolkning samtidigt som de orsakar bostadsbrist. Närboende är också ofta negativt inställda till övernattningsställen eftersom de medför ökad trafik.

Nu tar Kópavogur samma steg. Det är kommunstyrelsen som i ett beslut säger att ansökningar om uthyrning till turister i bostadsområden hädanefter kommer att få negativa utlåtanden. De negativa utlåtandena innebär i praktiken att uthyrningen inte godkänns.

Stoppet gäller områden där det enligt detaljplanen ska finnas bostäder. Kommunen vill inte att fler övernattningsställen ska etableras i bostadsområden.

Åtgärden innefattar bostäder där ägaren inte själv bor i huset. Däremot tillåts alltjämt uthyrning genom sajter som Air Bnb i upp till 90 dagar om året. Om uthyrningen överstiger 90 dagar behövs tillstånd - och det kommer kommunen alltså att säga nej till.

Här kan du läsa mer om Kópavogurs kamp mot Air Bnb.

Avhoppare från Isländska folkfronten bildar Frihetspartiet

Frihetspartiet är namnet på Gústaf Níelssons och Gunnlaugur Ingvarssons nya parti. Just före senaste alltingsvalet lämnade de Isländska folkfronten - och krossade därmed i praktiken partiets drömmar om att kunna nå alltinget. Även Frihetspartiet vänder sig mot globalisering, islam och EU. Partiet förespråkar skärpta utlänningslagar och vill lämna EES-området och Schengensamarbetet.

Det börjar bli trångt till höger om den populistiska och nationalistiska falang inom Framstegspartiet som har tidigare ledaren Sigmundur Davíð Gunnlaugsson som främsta företrädare. Där finns protektionistiska Folkets parti och islamfientliga Isländska folkfronten. Och nu konkurrerar nybildade Frihetspartiet om samma väljare.

Ledare för Frihetspartiet är Gunnlaugur Ingvarsson. I styrelsen återfinns bland annat Gústaf Níelsson. Bägge skulle vara toppkandidater för Isländska folkfronten i alltingsvalet förra hösten. Men strax före valet hoppade bägge av efter interna konflikter. Samtidigt försvann också underskrifter som partiet behövde för att kunna ställa upp i de viktigaste valkretsarna.

Valresultatet blev ett fiasko för Isländska folkfronten. Partiet lever fortfarande, men några drivande medlemmar har klagat på bristande engagemang hos övriga medlemmar. I opinionsmätningar ligger stödet under 1 procent.

Många av Frihetspartiets hjärtefrågor är identiska med Isländska folkfrontens. Det talas om att partiet ska slå vakt om Islands suveränitet. Det ska göras genom att lämna EES-området och Schengensamarbetet. Bevakningen av gränserna ska skärpas.

Det isländska samhället ska enligt Frihetspartiet vila på en kristen grund. Invandrare som kommer till landet ska anpassa sig till isländska värderingar. Utlänningslagen ska bli hårdare och det ska bli svårare att få uppehållstillstånd. Inga moskéer ska få byggas på Island.

Frihetspartiet säger sig också vara motståndare till globalisering, mångkultur och den politiska korrekthet som partiet anser dominerar debatten. Partiet vill vidare dra tillbaka Islands stöd till USA:s och EU:s sanktioner mot Ryssland efter ockupationen av Krim.

Formellt bildades Frihetspartiet den 1 juni i år. Målet är att ställa upp i kommunalvalet i Reykjavík nästa vår.

Här kan du läsa mer om Isländska folkfronten.

Dagens citat

"Den stora frågan är helt enkelt denna: Efta är ett redskap för att skapa frihandelsavtal och har visat sig fungera väl. Det är helt klart att britterna kommer att skapa många frihandelsavtal när de går ur EU. Så frågan är om inte intressena sammanstrålar där."

Utrikesminister Guðlaugur Þór Þórðarson i Vísir om förhoppningarna om att Storbritannien ska ansluta sig till Efta tillsammans med Island, Norge och Liechtenstein efter EU-utträdet.

Reykjavík har dyraste hyrbilarna i Europa

Europas dyraste hyrbilar finns i Reykjavík. Där kostar i augusti en genomsnittlig veckohyra 345 euro för den billigaste bilmodellen. Inte i något annat europeiskt land är det så kostsamt att hyra bil som i den isländska huvudstaden. Närmast Island i pris kommer Trondheim och Oslo i Norge. Det visar en undersökning utförd av Cheap Car Rental.

Under augusti kostar det i Reykjavík i snitt 345 euro att hyra den billigaste bilmodellen i en vecka. Det enda landet i Europa som är nästan lika dyrt som Island är Norge. I Trondheim kostar veckohyran 342 euro och i Oslo 328 euro.

I undersökningen ingår 50 europeiska städer. Det är dock bara de 20 dyraste som redovisas. På tjugonde plats kommer Lissabon i Portugal. Priset för veckohyran där är 160 euro - alltså mindre än halva kostnaden jämfört med Reykjavík.

Beväpnad polis åter på Reykjavíks gator

Lastbilar, betong och stängsel ska skydda besökarna under lördagens prideparad i Reykjavík. Beväpnad polis från insatsstyrkan kommer då åter att patrullera stadens centrum. Även i Dalvík kommer insatsstyrkan att vara på plats i helgen under den årliga fiskfestivalen. Syftet är att förebygga terrordåd.

I sommar har beväpnad polis från insatsstyrkan patrullerat Reykjavíks gator i samband med festivaler och andra evenemang som lockar många besökare. De närvarade också under förra helgens festligheter på Hemön.

Risken för terrordåd på Island bedöms som en tvåa på en fyrgradig skala. Hotnivån höjdes för snart två år sedan efter terrorattacken mot Paris. Sedan dess har polisens bedömning av säkerhetsläget inte förändrats.

På Island finns inga kända personer eller rörelser som är redo att använda våld och terror för att uppnå sina mål. Personer med kopplingar till terrorgrupper som Islamiska staten har dock vid flera tillfällen mellanlandat i Keflavík under resor mellan Nordamerika och Europa. Bland asylsökande som kommit till Island har det också funnits personer med uttalade sympatier för just Islamiska staten.

I helgen är det dags för två stora folkfester. I Reykjavík kulminerar pridefestivalen Hinsegin dagar i morgon med en parad som samlar tiotusentals deltagare och åskådare. I Dalvík lockar fiskfestivalen Fiskidagurinn mikli tusentals besökare.

Bägge festivalerna skulle kunna utgöra mål för terrorister som är ute efter att attackera vanliga medborgare. Beväpnad polis från insatsstyrkan kommer att finnas på plats både i Reykjavík och Dalvík.

I Reykjavík vidtas en rad förebyggande åtgärder. Infarter till festområdet blockeras med hjälp av lastbilar, betongblock och järnstängsel. Ásgeir Þór Ásgeirsson vid polisen i Reykjavík säger i Morgunblaðið att avspärrningarna beslutas i samarbete med kommunen:

"Vi styr avstängningarna så att de skyddar fotgängare och vi är beredda med poliser för att reagera på allt som kan inträffa vid denna festival. ... Vi använder fordon där det handlar om längre sträckor, som vid gatukorsningar och liknande. Det är också platser som vi vill ha bemannade för att kunna öppna om det behöver utrymmas eller assistans behöver komma in i området."

I Dalvík kommer sex poliser att vara i tjänst på dagtid och tolv på nätterna. Sævar Freyr Ingason vid polisen i Dalvík säger i Morgunblaðið att det i dagsläget tyvärr är nödvändigt med ökad beredskap:

"Det blir en stark polisövervakning här. Vi är redo för vad som helst och är beredda att ta oss an vad som helst, men dessutom kommer insatsstyrkan att vara i området."

Här kan du läsa mer om terrorhotet mot Island.

Första bröllopet på Papey på 54 år

För första gången sedan 1963 hölls i helgen ett bröllop på Papey. Ett fyrtiotal gäster trängdes i och utanför den lilla träkyrkan. Men bara brudparet, prästen, barnen och en sångare fick plats under själva vigseln. Efter ceremonin fick samtliga ta båten från ön till Djúpivogur på det isländska fastlandet för bröllopsfesten, berättar Morgunblaðið.

Ön Papey utanför Djúpivogur på Islands östkust befolkades snart efter att de första bosättarna kom till landet. Bofasta fanns på Papey fram till 1966. Då flyttade de sista invånarna från ön till fastlandet.

Papey har dock inte varit helt öde. Släktingar till de sista bofasta på ön bor på Papey under somrarna. Då används Papey alltjämt också som betesmark för får. Dessutom är ön ett populärt utflyktsmål. Det går dagliga båtturer från Djúpivogur till Papey. Eftersom ön är i privat ägo krävs tillstånd för att gå i land.

Kyrkan och det gamla bostadshuset som nu används som sommarstuga är inte de enda byggnaderna på ön. Det finns toaletter avsedda för besökare, en fyr och en väderstation.

Det var alltså en mer än tusenårig period av kontinuerlig bosättning som bröts 1966. Men ön kan ha varit befolkad längre än så. Enligt sägner ska munkar från de brittiska öarna ha funnits på Papey före nordbornas ankomst. Det finns dock inga bevis för deras närvaro på ön förutom berättelser som gått i arv från generation till generation.

Flest invånare hade Papey 1726. Då bodde sexton personer på ön. Förutom att hålla får kunde invånarna jaga säl och fågel, samla fågelägg och ejderdun samt fiska.

Senast det hölls ett bröllop på Papey var 1963. Det äktenskapet höll bara i några få månader.

I helgen var det dags igen. Då gifte sig Hildur Björk Þorsteinsdóttir och Óskar Rangarsson i den lilla träkyrkan på Papey.

Kyrkan är en av landets minsta. Den är bara 5,27 meter lång och 3,29 meter bred. Kyrkan byggdes 1904 och kulturminnesmärktes 1990. På samma plats har andra kyrkor stått tidigare.

Men Papey var något av en nödlösning. Óskar Ragnarsson berättar i Morgunblaðið att planen var att hålla bröllopet i en kyrka på fastlandet nära Djúpivogur:

"Ursprungligen tänkte vi gifta oss i Hofskirkja i Álftafjörður där jag är döpt och konfirmerad, men när vi i förra veckan åkte för att titta på kyrkan så visade det sig att den var i dåligt skick och byggarbeten pågick."

Ett fyrtiotal gäster skeppades till ön. Förutom brudparet var det bara en sångare, barnen och prästen som fick plats i kyrkan under vigseln. Festen hölls som planerat i lokaler på fastlandet. Margrét Gustafsdóttir, som är släkt med den sista året runt-boende på Papey, säger i Morgunblaðið om att det här äktenskapet håller längre än när kyrkan senast användes för bröllop 1963:

"Detta kommer att vara längre. Det råder ingen tvekan om det."

Turister besöker i dag främst Papey för att titta på den lunnefågelkoloni som finns på ön. I sommar har återväxten varit mycket dålig. Det är inte bara tillgången till föda som är ett problem. Tidigare i år förstördes många av lunnefåglarnas hålor i ett oväder.

Här kan du läsa mer om Papey.