torsdag 2 oktober 2014

Dagens citat

"Detta är ett mycket spännande uppdrag och naturligtvis finns det oerhört mycket att göra på detta jobb eftersom det är viktigt att upprätthålla en stark intressebevakning gentemot USA som är vår viktigaste vänskapsstat."

Geir H. Haarde, tillträdande isländska ambassadör i USA, i Morgunblaðið om utnämningen - läs mer här.

onsdag 1 oktober 2014

Islänningar nöjda med grannarna, jobbet och semestern

Semestern, jobbet och grannarna. Det är tre saker som en klar majoritet av islänningarna är nöjda med. Men kanske har årets regniga och svala sommar ändå påverkat humöret. För två år sedan - när sommaren var betydligt varmare - var inte fler bara nöjda med sin semester, utan även jobbet och grannarna. Det visar en undersökning utförd av MMR.

Solsommaren 2012 svarade hela 96,4 procent av islänningarna att de var nöjda med vädret. I år var motsvarande siffra bara 45,4 procent. Kanske ligger det utbredda missnöjet med sommarvädret bakom att även semestern, grannarna och jobbet får lägre betyg. I år är det nämligen färre som är nöjda än för två år sedan.

Ändå känner sig en klar majoritet av islänningarna tillfreds med viktiga delar av livet. Hela 90,4 procent uppger att de är ganska eller mycket nöjda med sina grannar, 89,1 procent att de är nöjda med semestern och 87,9 procent med arbetet.

Här kan du läsa mer om årets sommarväder.

Blåste bank och researrangör med förfalskad check

Nordic Visitor slipper ersätta Arion Banki för en förfalskad check till ett värde av 12,8 miljoner isländska kronor. En utländsk kund lyckades blåsa både researrangören och banken genom att låtsas att av misstag betala alldeles för mycket för en resa. Mellanskillnaden hamnade i svindlarens ficka medan Arion Banki får stå för kostnaden.

I augusti 2011 kontaktades researrangören Nordic Visitor i Reykjavík av en utländsk kund. Efter att ha chattat och mejlat med företaget köpte han en resa till ett värde av 7 052 euro. Resan betalade mannen med en check som skickades direkt till Arion Banki.

Men checken visade sig vara på hela 84 600 euro. Mannen hörde av sig till både researrangören och banken och sade att han av misstag skrivit ett helt annat belopp. Han ville därför få mellanskillnaden - 77 548 euro - insatt på ett konto i Dubai Islamic Bank i Förenade Arabemiraten.

Arion Banki satte in pengarna på mannens konto. När banken senare skulle lösa in checken visade den sig vara förfalskad. Mannen hade då också tömt sitt bankkonto.

Arion Banki ansåg att kostnaden för misstaget borde belasta Nordic Visitor och stämde företaget. Men banken går förlorande från Héraðsdómur Reykjavíkur.

Domstolen lägger ansvaret för misstaget på Arion Banki. Rätten anser att det var bankens ansvar att kontrollera så att det fanns täckning för checken innan pengarna betalades ut till mannen. Hade kontrollen gjorts hade den visat att checken var förfalskad. Genom att inte försäkra sig om checkens äkthet åsidosatte enligt rätten Arion Banki de interna reglerna.

Under rättegången argumenterade Arion Banki för att banken i avtalstexten skriver att kunden - i det här fallet Nordic Visitor - bär ansvaret för checken. Arion Banki kunde dock inte visa att Nordic Visitor hade godkänt villkoren.

Nederlaget i tvisten innebär att Arion Banki går miste om 12,8 miljoner isländska kronor plus ränta. Banken ska också betala Nordic Visitors rättegångskostnader på 380 000 kronor. Nordic Visitor har sedan tidigare betalat 7 052 euro till Arion Banki, priset för den resa som kunden beställde.

Den man som utförde bedrägeriet har inte kunnat lokaliseras. Det är också troligt att han använt ett falskt namn i sina kontakter med Arion Banki och Nordic Visitor. Samma namn tycks ha utnyttjats för fler internetbedrägerier.

Här kan du läsa domen i sin helhet.

Vulkangaser från Bárðarbunga får metall att rosta

Plogar, dragkrokar och vindrutetorkare har plötsligt börjat att rosta i Fljótsdalur bara åtta mil bort från vulkanutbrottet vid Holuhraun. Frätande svavelsyra tros ligga bakom rosten. Utbrottet fortsatte under gårdagen med oförminskad styrka. Det kraftigaste jordskalvet hade under tisdagen en magnitud på 4,8.

Vulkangaserna från Bárðarbungas utbrott vid Holuhraun orsakar vid höga halter inte bara irriterade slemhinnor och andningssvårigheter. Gaserna har också fått olika metallföremål att rosta. Flera bönder i Fljótsdalur, som ligger ungefär åtta mil fågelvägen från utbrottet, har de senaste dagarna upptäckt nybildad rost på olika redskap och metalldelar som förvaras utomhus.

Gunnar Jónsson, bonde på gården Egilsstaðir i Fljótsdalur, säger till Austurfrétt att han undersökte olika föremål sedan en granne klagat på att redskap plötsligt börjat rosta. Även på den egna gården upptäckte han nybildad rost på flera olika ställen:
"Plogen var spegelblank efter sommaren och inget hade fallit på den. När jag gick för att titta på den hade den blivit brun precis som den är. Jag lade också märke till dragkroken på min bil och torkararmarna."
Gunnar Jónsson uppger att utvecklingen är förbryllande. Den hade varit förståelig om han hade varit bosatt vid havet, men inte långt in i landet.

Þorsteinn Jóhansson vid Umhverfisstofnun säger till Austurfrétt att de giftiga vulkangaserna kan orsaka rostbildning. Därför har de troligtvis orsakat rosten på olika metallföremål i Fljótsdalur:
"Vissa av de ämnen som finns i rökmolnet är mycket frätande, så det är mycket sannolikt att frätningen av metaller ökar under dessa förhållanden. När svaveldioxiden kommer i kontakt med vatten bildas svavelsyror. Detta bildar ett slags syredimma och den är mycket frätande."
Utbrottet vid Holuhraun fortsatte i går med oförminskad styrka. Bárðarbungas krater har nu sjunkit totalt cirka 30 meter. De kraftigaste jordskalven äger alltjämt rum vid kratern. Gårdagens största skalv hade magnituder på 4,8 respektive 4,7. Under tisdagen registrerades 98 jordskalv i området.

Här kan du läsa mer om utvecklingen vid Bárðarbunga.

Dagens citat

"För ungefär tre veckor sedan behövde jag hjälpa utlänningar uppe på Hrafnseyrarheiði. Det var mycket dålig sikt denna kväll, dimma och hällande regn, och där på heden finns inga kantstolpar. Jag kom körande uppför heden då jag såg en trekant och blinkande ljus. Turisterna hade helt enkelt stannat eftersom de inte vågade ta sig nedför heden igen eftersom sikten var så dålig och vägen så usel."

Sturla Páll Sturluson i Vísir om skicket på väg 63 och 60 mellan Bíldudalur och Ísafjörður.

tisdag 30 september 2014

Reyðarfjörður blir Fortitude



Ett mystiskt dödsfall förvandlar tryggheten i idyllen Fortitude till en livsfarlig plats. Så ser huvudintrigen ut i den brittiska tv-serien Fortitude som har premiär på Sky i januari nästa år. Mordgåtan kommer att sändas i tolv avsnitt. Den är till stora delar inspelad i Reyðarfjörður på den isländska ostkusten. I rollerna syns bland andra Stanley Tucci, Michael Gambon, Jessica Raine, Sofie Gråbøl, Richard Dormer och Christopher Eccleston.



Ovan kan du se två smakprov från serien.

Geir H. Haarde blir Islands ambassadör i USA

Geir H. Haarde blir ambassadör i Washington. Det står klart sedan utnämningen fått klartecken från USA. Den tidigare statsministern efterträder Guðmundur Árni Stefánsson på posten. Geir H. Haarde tillträder som Islands ambassadör i USA vid årsskiftet. Då väntas även Árni Þór Sigurðsson ta över som ambassadör i Ryssland.

Det var i går sex år sedan den isländska staten köpte 75 procent av aktierna i Glitnir för 600 miljoner euro. Affären fick inte den stabiliserande effekt som regeringen och centralbanken hoppades. Efter några timmars lugn på börserna fortsatte sedan Glitnirs aktiekurs nedåt. En dryg vecka senare var banken i praktiken ett konkursbo.

Ingen isländsk politiker har kommit att förknippas lika intimt med finanskraschen som dåvarande statsministern Geir H. Haarde. Sannolikt kommer hans politiska arv alltid att vara omstritt - för somliga är han regeringschefen som sov på sin vakt utan att vakna av de varningssignaler som nådde Island, för andra är han den politiker som lät storbankerna gå omkull och införde de nödlagar som bidrog till den ekonomiska återhämtningen.

Det är nu klart att Geir H. Haarde blir Islands ambassadör i Washington. Vid årsskiftet efterträder han Guðmundur Árni Stefánsson på posten. Utnämningen gjordes redan i somras, men den har nu enligt RÚV fått klartecken från USA.

Geir H. Haarde har en gedigen politisk erfarenhet att stå på. I 22 år representerade han Självständighetspartiet i alltinget. Hälften av denna tid var han antingen utrikes-, finans- eller statsminister. Geir H. Haarde har som student också varit bosatt i USA i flera år.

Efter finanskraschen ställdes Geir H. Haarde inför landsdomstol där han åtalades för försumlighet. Han friades från alla punkter utom en. Geir H. Haarde hade enligt rätten gjort sig skyldig till grundlagsbrott genom att före kraschen inte hålla särskilda regeringssammanträden om oron på finansmarknaderna.

Geir H. Haarde har vänt sig till Europadomstolen för mänskliga rättigheter för att få domen prövad. Domstolen har tagit upp fallet till granskning, men det är ännu oklart om det kommer att tas upp till en formell prövning. Rättsprocessen har tidigare fått kritik av Europarådet.

Målet för Geir H. Haarde är att bli helt och hållet rentvådd. Rättsprocessen mot honom var också ett av de mest kontroversiella och politiskt laddade beslut som någonsin fattats i alltinget. Bland partikamraterna i Självständighetspartiet fanns ett starkt motstånd mot åtalet eftersom det ansågs vara en hämnd från politiska motståndare.

Utnämningen av Geir H. Haarde till den tunga ambassadörsposten i USA är från Självständighetspartiets sida därför också symbolisk. Den är dels ett sätt att säga att Geir H. Haarde är kompetent nog för ett eftertraktat toppjobb, dels ett sätt att indirekt kompensera och be honom om ursäkt för den rättsprocess som enligt Självständighetspartiet fördes på felaktiga grunder.

Därmed signalerar beslutet även internt att Geir H. Haarde har partiets och regeringens förtroende. Det innebär därför också ett godkännande av Geir H. Haardes - och därmed partiets egen - hantering av finanskraschen.

I somras utsågs även Gröna vänsterns Árni Þór Sigurðsson till ambassadör. Hans placering har dock inte tillkännagivits, men alla rykten placerar honom i Moskva där han väntas efterträda Albert Jónsson. Han har redan avsagt sig sin plats i alltinget till ersättaren Steinunn Þóra Árnadóttir.

Här kan du läsa mer om utnämningen av Geir H. Haarde.

Kraftiga jordskalv fortsätter att skaka Bárðarbunga

Illustration: Jarðvísindastofnun
Ett jordskalv med en magnitud på 5,5 skakade i går eftermiddag Bárðarbunga. Det var det näst kraftigaste skalvet sedan aktiviteten vid vulkanen började för en och en halv månad sedan. Sedan dess har omkring 25 000 jordskalv ägt rum i området - och hela 39 skalv har haft en magnitud på minst 5,0.

Bárðarbungas utbrott vid Holuhraun fortsatte under gårdagen med oförminskad intensitet. Visserligen är kraften i utbrottet inte lika stor som i inledningsskedet, men fortfarande pumpas stora mängder lava upp ur jordens inre strax norr om Vatnajökull. Lavafältet mäter nu enligt Jarðvísindastofnun minst 46 kvadratkilometer.

Både den stabila styrkan och varaktigheten har förvånat forskarna. Vulkaner är visserligen oförutsägbara, men många hade nog gissat att utbrottet skulle vara högst ett par veckor.

En av dem är vulkanologen Ármann Höskuldsson. Han säger till Vísir att de flesta sannolikt hade räknat med att utbrottet skulle vara över inom tio dagar. Men det är enligt Ármann Höskuldsson inte det enda som är oväntat med utbrottet vid Holuhraun:
"Ett stort och högt flöde av magma upp till ytan och mycket gas kännetecknar detta utbrott. Det är något som vi inte har sett tidigare i samband med jämförbara utbrott. Faktiskt har vi inte sett något jämförbart utbrott. Detta är ett mycket större utbrott än vad vi har sett både under 1800- och 1900-talen. Vi behöver backa tillbaka till utbrottet i Lakagígar för att hitta något jämförbart."
Inte heller den jordskalvssvärm som i mitten av augusti blev startpunkten för den förhöjda aktiviteten är över. Under gårdagen registrerades bara 67 skalv i området, men måndagens hårda väder påverkade sannolikt mätinstrumenten. Under en period inträffade över tusen skalv om dagen.

De stora skalven är dock inte över. Klockan 13.42 i går skedde ett skalv med en magnitud på 5,5, det näst kraftigaste sedan jordskalvssvärmens början. Av de omkring 25 000 jordskalv som sedan dess ägt rum i området har hela 39 haft en magnitud på minst 5,0. Det största skalvet uppmättes till 5,6.

Skalven är ovanligt kraftiga för att vara kopplade till ett pågående vulkanutbrott. Vid varje stort skalv sjunker Bárðarbungas krater flera decimeter. De stora skalven sker också i direkt anslutning till kratern.

Hittills har problemet med giftiga vulkangaser framför allt drabbat norra och östra Island. För att kunna mäta halten av svaveldioxid i luften har nätet av mätinstrument utökats rejält. Internetuppkopplade mätare finns enligt ett pressmeddelande nu i Akureyri, Húsavík, Mývatn, Kelduhverfi, Vopnafjörður, Egilsstaðir och Reyðarfjörður. Portabla mätare placeras ut i Bakkafjörður, Borgarfjörður Eystri, Seyðisfjörður, Neskaupstaður, Eskifjörður, Fáskrúðsfjörður, Breiðdalsvík, Djúpivogur, Höfn, Fljótsdalur och Jökuldalur.

Utbrottet och de giftiga vulkangaserna har tömt lagret av gasmasker. Både privatpersoner, myndigheter, företag och och forskare har beställt masker. Steindór Gunnlaugsson, vd för företaget Dynjandi som importerar gasmasker, säger till Vísir att väntelistan har hunnit bli lång:
"Det är många som väntar, både företag och institutioner. I synnerhet i öster och i norr och så är det privatpersoner som vill vara förberedda på allt som också beställer av oss."
Här kan du läsa mer om utvecklingen vid Bárðarbunga.

Dagens citat

"Glaciären är en totalförändrad syn jämfört med hur det var för några få år sedan. Det fanns skär som anades i slutet av augusti 2009 men som nu har blivit till hela fjäll."

Ólafur Eggertsson, bonde på Þor­valds­eyri vid Eyjafjallajökulls fot, i Morgunblaðið om hur glaciären har smält de senaste åren med betydligt fler isfria partier.

måndag 29 september 2014

Rekordlågt stöd för Islands regering

Bara var tredje islänning stödjer landets högerregering. Det är den lägsta siffran hos opinionsinstitutet MMR sedan koalitionen mellan Framstegspartiet och Självständighetspartiet tog makten för snart ett och ett halvt år sedan. Självständighetspartiet är mätningens stora förlorare medan Framstegspartiet åtnjuter ökat stöd.

När koalitionen mellan Framstegspartiet och Självständighetspartiet tog makten förra året hade regeringen ett starkt stöd. I juni förra året stod hela 59,9 procent av väljarkåren bakom regeringen. Sedan dess har den långsiktiga trenden pekat nedåt i MMR:s mätningar. Nu uppger bara 34 procent att de känner stöd för regeringen - den hittills lägsta siffran under mandatperioden och en nedgång med 2,3 procentenheter jämfört med föregående mätning.

Sedan den förra undersökningen gjordes har regeringen presenterat budgetpropositionen för år 2015. Den har fått hård kritik för att gynna höginkomsttagare på låginkomsttagarnas bekostnad. Särskilt omstritt är förslaget att höja matmomsen från 7 procent till 13 procent.

Regeringspartierna är dock splittrade. Inom Framstegspartiet finns ett starkt motstånd mot den höjda matmomsen. Det kan vara förklaringen till Självständighetspartiets ras - där det finns enighet om momshöjningen - i opinionen.

Självständighetspartiet får nu 25,2 procent, en tillbakagång med 3 procentenheter sedan föregående mätning. Ljus framtid får 18,8 procent (+1,0), Socialdemokraterna 15,2 procent (-1,7), Gröna vänstern 12,5 procent (+2,1), Framstegspartiet 12,3 procent (+1,0) och Piratpartiet 9,7 procent (+0,5).

Inga andra partier är i närheten av femprocentsspärren till alltinget. Hushållens parti och Höger-gröna får 1,1 procent, Gryning 0,7 procent, Demokrativäktaren 0,6 procent, Regnbågen och Sturla Jónsson 0,4 procent samt Folkfronten och Humanistpartiet 0,1 procent.

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

Får arbetstillstånd för att sälja persiska mattor

Att sälja persiska mattor kräver specialkunskaper som bara kan fås genom utbildning och erfarenhet. Héraðsdómur Reykjavíkur river därför upp myndighets- och departementsbeslut om att neka en iransk medborgare arbetstillstånd. Domstolen anser att myndigheterna underskattat den expertis som krävs för att utföra jobbet. Därför får mannen stanna på Island.

Mannen kom till Island från Iran första gången år 2011 för att studera på Háskóli Íslands. Han skötte sina studier utan anmärkning och det tillfälliga uppehållstillståndet förlängdes därför vid två tillfällen.

Samma år köpte mannen ett isländskt bolag från juristbyrån Logos. Han tog plats i styrelsen och utsågs både till vd och firmatecknare. Bolaget bytte också namn och inriktning. Det nya bolaget skulle ägna sig åt att importera och sälja persiska mattor och silke samt matvaror från Mellanöstern som nötter och dadlar.

I december 2012 anställdes mannen på heltid i ett år av bolaget. Fackföreningen Verslunarmannafélag Reykjavíkur godkände villkoren och gav sitt klartecken till anställningen.

Vinnumálastofnun ifrågasatte däremot grunderna för anställningen. Myndigheten ansåg att det inte behövdes några expertkunskaper för att handla med persiska mattor. Vidare hävdade Vinnumálastofnun att bolaget - om det inte kunde hitta en lämplig person på Island - i första hand skulle vända sig till EES-området eftersom medborgare därifrån har förtur till arbetstillstånd.

Under våren 2013 sökte bolaget efter en lämplig kandidat genom annonser både på Island och inom EES-området. Bolaget fick dock bara ett enda svar. Denna sökande ansågs inte vara tillräckligt kvalificerad för jobbet.

I maj förra året beslutade Vinnumálastofnun att mannen skulle nekas ett tillfälligt arbetstillstånd. Välfärdsdepartementet fattade senare samma beslut.

Mannen valde att överklaga till Héraðsdómur Reykjavíkur. Och domstolen ger honom rätt. Rätten anser att mannen dels har kunnat visa att det krävs expertkunskaper för att kunna bedöma persiska mattors kvalitet, dels har kunnat visa att han själv har den utbildning som krävs för att handla med mattor.

Héraðsdómur Reykjavíkur kör därmed över både Vinnumálastofnun och välfärdsdepartementet. Domstolen menar att de har underskattat de nödvändiga specialistkunskaperna för jobbet. Därför ska mannen beviljas ett tillfälligt arbetstillstånd. Staten ska också betala mannens bolag 300 000 isländska kronor i rättegångskostnader.

Här kan du läsa domen i sin helhet.

Bárðarbungas magmakammare kan tömmas inom ett dygn



Lavans utbredning i fredags.
Illustration: Jarðvísindastofnun
Vid ett stort och explosivt utbrott kan Bárðarbungas magmakammare tömmas inom loppet av ett dygn. Översvämningarna gör att vattenmassorna i Jökulsá á Fjöllum fyrtiofaldigas, vulkanaskan lägger delar av Island under mörker och askpelaren stiger 30 kilometer upp i luften. Så ser det ut när vulkanologen Ármann Höskuldsson skissar på det största tänkbara utbrottet i Bárðarbunga, rapporterar Vísir.

Vulkanutbrottet vid Holuhraun fortsätter med oförminskad styrka och har nu pågått i en månad. De senaste dagarna har lava fortsatt att rinna i nordlig riktning från kratrarna. Lavafältet går nu också rakt över F910, den väg som forskarna hittills har använt för att ta sig fram till Holuhraun.

Lavafälten som skapats vid utbrotten vid Holuhraun mäter nu 44,21 kvadratkilometer. Det pågående utbrottet svarar för 43,84 kvadratkilometer och det lilla utbrott som bara varade i några få timmar mäter 0,37 kvadratkilometer. Senast ett isländskt vulkanutbrott producerade lika mycket lava var Hekla år 1947.

Ett utbrott i Bárðarbungas krater är fortfarande ett av experternas huvudspår för den fortsatta utvecklingen. Vulkanologen Ármann Höskuldsson säger till Vísir att vulkanens magmakammare skulle kunna tömmas inom ett dygn eller två vid ett stort och explosivt utbrott:
"Det största och värsta vulkanutbrottet som kan inträffa där skulle vara över på jättekort tid. Här talar jag om ett enormt stort utbrott, men fördelen är att fjället ligger långt in på land och långt från allt. Med detta följer de värsta översvämningarna som har skissats i detta scenario, och Jökulsá á Fjöllum skulle fyrtiofaldiga sin vattenmängd med tillhörande skador på byggnadsverk. ... Det blir naturligtvis ett förskräckligt mörker, men de senaste åren har människor på södra Island upplevt just detta."
Även om utbrottet skulle vara över på kort tid - under utbrottets mest intensiva skede skulle askpelaren från vulkanen kunna bli 30 kilometer hög - skulle problemen med kringblåsande vulkanaska kunna vara i flera år.

Ármann Höskuldsson ser dock enligt Vísir fördelar med ett kort men stort utbrott. Det skulle nämligen minska sannolikheten för andra stora utbrott under de närmaste åren:
"Man måste vara förberedd på detta. Detta blir förskräckligt medan det pågår, men alternativet är kanske att inte ha detta hängande över sig i årtionden."
Däremot tror inte Ármann Höskuldsson att ett jätteutbrott i Bárðarbungas krater skulle sätta stopp för utbrotten på öppen mark vid Holuhraun. Han säger till Vísir att det är sannolikt att de skulle fortsätta:
"Den magma som kommer upp norr om glaciärtungan kommer från större djup, mer eller mindre. Explosionsutbrott i Bárðarbunga kommer från en grundare magmakammare. Det värsta skulle vara över, men så skulle man ha lavautbrott som skvalpar omkring ett tag och som inte skapar några andra faror än från gasen som kommer upp nu."
Jordskalven i den nordliga änden av den magmafyllda berggång som leder från Bárðarbungas krater till Holuhraun har minskat. Däremot fortsätter kratern att sjunka och flera kraftiga skalv har noterats under helgen. Skalv med en magnitud på 5,2 registrerades både under lördagen och söndagen. Antalet skalv är nu dock bara runt hundra om dagen, vilket är långt färre än tidigare.

Här kan du läsa mer om utvecklingen vid Bárðarbunga.

Dagens citat

"Det är unikt att ligga där på vintern och titta på norrskenet. ... Och för övrigt besöker omkring 95 procent av de turister som besöker Árneshreppur Krossneslaug. Ibland har det kommit runt 300 personer om dagen eftersom folk åker dit alla dygnets timmar."

Arinbjörn Bernharðsson, född och uppvuxen i Árneshreppur, i Bæjarins Besta om Krossneslaug - läs mer här.

söndag 28 september 2014

Dagens bonuscitat

"Bárðarbunga ligger mitt på hetfläcken under Island. ... Hetfläcken började under Sibirien för ungefär 250 miljoner år sedan. Jordskorpans kontinentalplatta har sedan drivit som en flotte på vattnet men hetfläcken är fortsatt på samma plats. Nu sjuder den under oss. En gång låg Sibirien över den, så Baffinön, sedan Grönland och nu Island."

Vulkanologen Haraldur Sigurðsson i Morgunblaðið om den hetfläck som ligger under Island.

Första nya gatan i Reykjahlíð sedan 1980-talet

Både i kommunen Skútustaðahreppur och tätorten Reykjahlíð minskar antalet invånare från år till år. Ändå finns det ett stort behov av bostäder i den nordisländska kommunen. Varje sommar anländer över 100 personer för att arbeta inom turistnäringen vid Mývatn. För att kunna bygga nytt ger nu kommunen för första gången sedan 1980-talet klartecken för en ny gata.

Vid årsskiftet bodde 371 personer i Skútustaðahreppur, den nordisländska kommun som omger Mývatn. I tätorten Reykjahlíð fanns 141 invånare. Siffrorna är historiskt låga - ändå är bostadsbehovet större än någonsin tidigare.

Mývatn är en av Islands största turistmagneter. Varje sommar kommer upp till 150 personer för att säsongsarbeta inom turistnäringen. Antalet jobb ökar från år till år i takt med att antalet besökare stiger. Säsongen blir också allt längre med fler turister som besöker regionen under vår och höst.

Hittills har kommunen haft svårt att tillgodose behovet av bostäder. Inget ledigt finns i Reykjahlíð. Men nu öppnar kommunen dörren för nybyggen.

I en ny detaljplan för Reykjahlíð klubbas bygget av en ny gata i tätorten. Det är första gången sedan 1980-talet som en ny gata anläggs - då var det Birkihraun, en av fyra gator i den egentliga tätorten. Vad den nya granngatan ska heta är ännu inte klart.

Fruktar vulkanutbrott ska stoppa turer till Askja

I snart sex veckor har vägen till Askja varit stängd. Dag efter dag har Mývatn Tours tvingats att ställa in bussturerna till vulkanen på grund av utbrotten och jordskalven vid Bárðarbunga. Säsongen är med all sannolikhet över - men vd:n Gísli Rafn Jónsson är enligt Vísir också osäker inför nästa säsong. Utbrotten kan bli långvariga och det är inte alls säkert att avspärrningarna hävts till våren.

Den 19 augusti beslutade myndigheterna om en utrymning av höglandet norr om Vatnajökull. Då var det framför allt översvämningsrisken som oroade myndigheterna. Nu är det i stället de giftiga vulkangaserna som är det främsta skälet till avspärrningen. Bárðarbungas utbrott vid Holuhraun sprider stora mängder giftig svaveldioxid.

Askjas krater ligger bara två mil norr om Holuhraun. Här i en fjällstuga hade forskarna länge sin bas, men när halterna av vulkangaser blev för höga flyttade de sig till Mývatnområdet.

I snart sex veckors tid har Mývatn Tours tvingats ställa in alla turer till Askja. Under den här perioden gör företaget i snitt en tur varannan dag till Askja. Ombord finns vid varje resa i regel ett trettiotal passagerare.

Gísli Rafn Jónsson är vd för Mývatn Tours. Han säger till Vísir att han inte har några invändningar mot myndigheternas beslut att utrymma området norr om Vatnajökull. Men situationen är svår. Samtidigt som bussarna står stilla måste de anställda få sina löner. Och det är en rejäl del av företagets intäkter som försvunnit sedan evakueringen genomfördes.

Men det är inte bara årets turistsäsong som slutar i ovisshet. Gísli Rafn Jónsson oroar sig även för framtiden. Utbrotten och avspärrningarna kan bli långvariga. Han säger till Vísir att det därför är svårt att planera inför nästa sommar:
"Vi vet inte alls hur detta går. Om vi över huvud taget kan åka dit igen eller inte. Så allt är mycket ovisst och svårt att hantera."
Att de ekonomiska konsekvenserna för Mývatn Tours - ett företag som grundades redan 1980 - blir omfattande är enligt Gísli Rafn Jónsson en självklarhet. Därför undrar han om det inte vore rättvist om han fick något slags kompensation för de avspärrningar som får bussarna att stå stilla. Eftersom staten står bakom evakueringen borde den också kunna ersätta honom ekonomiskt, rapporterar Vísir.

Här kan du läsa mer om utvecklingen vid Bárðarbunga.

Dagens citat

"It is very difficult to argue now that a euro membership would have served Iceland better than devaluating our own currency. So the traditional opposition to European union membership based upon our own control of our fishing resources and other aspects of our own economy has gathered strength again."

President Ólafur Ragnar Grímsson i Kitco News om Islands hantering av finanskrisen.

lördag 27 september 2014

Dagens bonuscitat



"They're actually a really unusual growth form of seaweed, because seaweeds mostly grow on the rocks but occasionally they get knocked off and rolled around in the ocean forming these beautiful little balls. ... It's quite an unusual phenomenon, it's only been seen a handful of times around the world."

Alistair Poore, biolog vid University of New South Wales i Australien, i Seven News om grönalgen marimo - känd från Mývatn på Island under namnet kúluskítur - som plötsligt dykt upp på Dee Why Beach norr om Sydney.

Saknat flygplan kraschade utanför Kulusuk

Planet som försvann under en flygning mellan Keflavík och Kulusuk den 11 september har hittats. Flygplanet påträffades enligt Sermitsiaq på ön Kulusuk nära flygplatsen på östra Grönland. Piloten, en 34-årig amerikan, omkom vid kraschen. Inga passagerare fanns ombord. Planet förlorade kontakten med tornet i Kulusuk under hårt väder strax före landning.

På morgonen den 11 september lyfte ett litet privatplan från Keflavík mot Kulusuk på Grönlands östkust. Ombord fanns en 34-årig amerikan som enligt The Bismarck Tribune arbetade med att flyga plan till kunder.

Planet skulle landa i Kulusuk klockan 14 lokal tid. Någon radar finns inte i området, men strax före landningen hade piloten kontakt med kontrolltornet utan att rapportera några problem. Han ska dock under flygningen ha sagt till sin far att han hade motorproblem, uppger The Bismarck Tribune.

Det dåliga vädret i området gjorde att sökandet kom i gång sent. Sedan en ortsbo rapporterat att ett plan flugit västerut in över inlandsisen vid samma tidpunkt som flyget från Keflavík skulle ha landat utvidgades sökområdet. Planet hade bränsle för ett par timmars flygning och skulle möjligen ha kunnat nå den grönländska västkusten.

Den 17 september påträffades flygplansvraket på ön Kulusuk av en helikopterpilot. Ön ligger alldeles nära flygplatsen i Kulusuk. Camilla Hegnsborg, pressansvarig vid den danska trafikledningen Naviair, säger till Sermitsiaq att platsen ingått i sökområdet men att det dåliga vädret gjort att vraket inte upptäckts:
"Flyet blev fundet på Kulusuk-øen, så det er tæt på lufthavnen, hvor flyet efter planen skulle lande den 11. september. Selvom området har været afsøgt alle dagene, så har det - formentlig på grund af vejret - ikke været muligt at se."
Här kan du läsa mer om det försvunna flygplanet.

Utbrott i Bárðarbunga riskerar förstöra vattentäkter



Översvämningar som sliter med sig elstolpar och vulkanaska som förgiftar vattentäkter. Det är de två främsta riskerna för invånarna på östra Island vid ett utbrott under Vatnajökull. Men just nu prioriteras arbetet med de höga halterna av svaveldioxid från Bárðarbungas utbrott vid Holuhraun. Under gårdagen fick förskolebarn i Djúpivogur stanna inomhus på grund av vulkangaserna.

Trots att risken för vulkanutbrott tillhör vardagen på Island är samhället alltjämt sårbart för konsekvenserna. Vid Vatnajökull - som tros bli centrum för den vulkaniska aktiviteten i landet under de närmaste årtiondena - har de ständiga utbrotten sedan länge tvingat bort människorna från bosättningar i översvämningarnas farleder.

Men det finns flera andra risker. Just nu är vulkangaser ett stort problem. Under gårdagen upplevde invånare i Djúpivogur på sydöstra Island besvär av svaveldioxid. Därför fick enligt ett pressmeddelande ortens förskolebarn stanna inomhus.

I Djúpivogur finns i dag ingen mätutrustning för svaveldioxid. Orten kommer dock inom de närmaste dagarna att förses med en av de 40 nya mätare som placeras ut i landet. Av dessa nya mätstationer blir 25 fasta och 15 flyttbara så att de vid behov snabbt kan användas på andra platser.

Vid ett utbrott under Vatnajökull finns risken för både nedfall av vulkanaska och översvämningar. Vattenmassorna riskerar att spola bort elledningar, telefonstolpar och vägar och därmed isolera delar av landet. Askan kan göra vattentäkter obrukbara.

Myndigheter och kommuner arbetar just nu på en krisplan för östra Island. Almannavarnir, det isländska civilförsvaret, har också sökt samråd med myndigheter på Hawaii där problemen med vulkangaser är omfattande. Avdelningschefen Víðir Reynisson säger i Fréttablaðið att Almannavarnir just nu prioriterar arbetet mot vulkangaser:
"Vi tittar huvudsakligen på två saker - nedfall av aska och gasutsläpp. Gasen har företräde eftersom det är problemet som vi har nu. ... Erfarenheten från Grímsvötns utbrott 2011 är ett varnande exempel. Då förstördes tiotals vattentäkter i nedfallet av aska. I kölvattnet togs det beslut om att borra efter vatten på många gårdar för att få vattenkällan i ett slutet system. Människor behövde köra vatten mellan gårdar i flera veckor efter att utbrottet slutat eftersom vattentäkterna var obrukbara. Vi kartlägger nu riskerna tillsammans med lokalbefolkningen i öster. Vatten och elektricitet är saker som många tar för givet, och när något händer kan det orsaka avsevärda problem och därför är detta ett bekymmer."
Området norr om Vatnajökull är alltjämt avspärrat. Polisen i Húsavík har enligt Vísir vid sex tillfällen stoppat grupper som trotsat utrymningen och försökt ta sig fram till vulkanutbrottet vid Holuhraun.

Utbrottet fortsatte under fredagen med oförminskad styrka. Det har nu snart pågått i fyra veckor.

Bara 84 skalv registrerades i området i går. Det är det lägsta antalet sedan jordskalvssvärmen började för sex veckor sedan. Det kraftigaste skalvet hade en magnitud på 5,2. I samband med det skalvet sjönk Bárðarbungas krater direkt ytterligare 30 centimeter.



Här kan du läsa mer om utvecklingen vid Bárðarbunga och ovan kan du se klipp från utbrottet.

Dagens citat

"Þingeyjarsveits kommunfullmäktige känner djup oro över konditionen och underhållet av grusvägar i Þingeyjarsveit och anser att dess dåliga skick hotar invånares och andra trafikanters trafiksäkerhet, där främst bör nämnas västra Bárðardalsvegur nummer 842 och Útkinnarvegur nummer 851. Kommunfullmäktige uppmanar budgetansvarig myndighet och myndigheten för trafikpolitiska frågor att öka anslagen till dessa vägar och att förbättra underhållet av dem."

Kommunfullmäktige i Þingeyjarsveit uppmanar i ett uttalande myndigheterna och regeringen till bättre underhåll av kommunens grusvägar som i det nuvarande skicket anses hota trafiksäkerheten.

fredag 26 september 2014

Två skadade - föll i spricka vid Þríhnjúkagígur

Två personer skadades allvarligt när de föll ned i en spricka vid Þríhnjúkagígur i förmiddags. Mannen och kvinnan flyttades med helikopter till sjukhus i Reykjavík för vård. Polisen undersöker nu olycksplatsen. De två skadade, en isländsk guide och en amerikansk turist, skulle delta i en tur till Þríhnjúkagígurs krater när olyckan inträffade.

Räddningstjänsten larmades i förmiddags om att två personer, en isländsk kvinna i 40-årsåldern och en amerikansk man i 60-årsåldern, fallit ned i en spricka vid Þríhnjúkagígur. Kvinnan skulle leda en organiserad tur ned i vulkanens krater när olyckan inträffade.

Kvinnan ska ha pekat ut en spricka för besökarna när hon plötsligt tappade fotfästet och föll. Hur det gick till när mannen föll är alltjämt oklart. Antingen halkade även han eller också drogs han på något sätt med i fallet när han försökte undsätta kvinnan.

Olyckan skedde mellan samlingsplatsen vid Bláfjölls parkeringsplats och platsen där deltagarna hissas ned i Þríhnjúkagígur. Vandringen fram till kratern går över ett lavaområde. Kvinnan föll cirka sju meter och mannen fyra meter. De landade på olika avsatser i sprickan.

Räddningsarbetare fördes med helikopter till olycksplatsen. Personal med särskild utbildning för att ta sig ned i grottor användes för att ta upp mannen och kvinnan.

Kvinnan var medvetslös men vaknade till före helikopterfärden till sjukhuset i Reykjavík. Skadorna är inte livshotande men hon befaras ha ådragit sig svåra skallskador. Mannen var inte lika allvarligt skadad utan kunde med hjälp själv sätta sig i helikoptern.

Larmet kom vid klockan 11.30 lokal tid. Det dröjde ungefär en timme innan mannen och kvinnan kunde föras till sjukhus. Enligt ett pressmeddelande undersöker nu polisen olycksplatsen.

Turerna ned till Þríhnjúkagígurs krater började för ett par år sedan. Kratern ligger under en slocknad magmakammare som senast erupterade för 3 000 till 4 000 år sedan. I dag vandrar besökare cirka 2,5 kilometer över ett lavafält från parkeringsplatsen vid Bláfjöll till Þríhnjúkagígur. Det finns planer på att bygga en väg fram till kratern. Vägen ska sluta vid ett besökscentrum ungefär 300 meter från ingången.

Här kan du läsa mer om Þríhnjúkagígur.

Roman Abramovitj ville köpa Blå lagunen

Roman Abramovitj har vid två tillfällen försökt köpa Blå lagunen. Den ryske miljardären ska ha intresserat sig för lyxbadet när han första gången besökte det år 2006. Roman Abramovitj har sedan dess besökt Blå lagunen varje gång han vistats på Island. Hittills har dock affärsinviterna nobbats, rapporterar DV.

År 2006 besökte Roman Abramovitj - en av världens rikaste privatpersoner - Island för första gången på inbjudan av president Ólafur Ragnar Grímsson. Roman Abramovitj var då guvernör i den autonoma regionen Tjuktjien i östra Sibirien. Med på resan fanns också ett sändebud från den ryske presidenten Vladimir Putin. Under resan besökte de bland annat Orkuveita Reykjavíkurs huvudkontor och Blå lagunen.

Roman Abramovitj, som bland annat äger fotbollsklubben Chelsea, har sedan dess semestrat på Island flera gånger. Under besöken har han hållit en låg profil, men han har enligt DV varje gång besökt Blå lagunen.

Intresset för Blå lagunen ska ha varit så starkt att han vid två tillfällen ska ha sagt att han vill köpa in sig i ägarbolaget Bláa lónið ehf. Med på dessa resor har funnits både jurister och ekonomer redo att genomföra en affär. Bägge gångerna ska dock Roman Abramovitj ha fått nobben. Vd:n Grímur Sæmundsen säger till DV att han varken kan bekräfta eller dementera uppgifterna om mångmiljardärens intresse:
"Allmänt sett så har det några gånger hänt att väldigt starka utländska parter har visat intresse för att titta på en investering i Blå lagunen. ... Det har varit några sådana tillfällen."
Bláa lónið ehf. har efter finanskraschen utvecklats till en riktig vinstmaskin. Förra året gjorde bolaget en vinst på 1,3 miljarder isländska kronor samtidigt som omsättningen var 5 miljarder kronor.

Bolagets ekonomiska framgångsrecept har varit chockhöjda inträdesavgifter samtidigt som det nu till priset av 46 500 isländska kronor för tre timmar går att köpa tillgång till en exklusiv del av Blå lagunen där det går att bada i avskildhet, en möjlighet som bland annat utnyttjas av utländska kändisar på besök på Island. Dessutom har Bláa lónið ehf. även börjat ta betalt av gäster som bara ser sig omkring på anläggningen utan att bada.

De höjda priserna har kombinerats med rejäla höjningar av arvodena till ledningen för Bláa lónið ehf. Ändå har bolaget lyckats behålla sin marknadsandel - sju av tio utländska turister besöker Blå lagunen under sin vistelse på Island.

Bláa lónið ehf. har stora planer för lagunens framtid. Våren 2017 öppnar en ny restaurang och ett femstjärnigt hotell med 74 rum intill Blå lagunen. Hotellet kan bli det första femstjärniga i landet - om inte det bygge som planeras bredvid konserthuset Harpa i Reykjavík hinner före.

De största ägarna av Bláa lónið ehf. är enligt DV Hvatning hf. med 42 procent av aktierna, ett bolag där vd:n Grímur Sæmundsen är majoritetsägare. Energibolaget HS Orka ehf. - som i sin tur ägs av Magma Energy Sweden och pensionsfondskontrollerade Jarðvarmi slhf. - äger 33,82 procent och Saffron Holding ehf. 3,42 procent. Småägare kontrollerar tillsammans 20,76 procent av bolaget.

Bláa lónið ehf. äger inte bara Blå lagunen. Bolaget har också andelar i två andra isländska lyxbad, Jarðböðin vid Mývatn och Fontana i Laugarvatn.

Här kan du läsa mer om Blå lagunen.

Bárðarbunga släpper ut mer svavel än hela EU

Dagens prognos för spridning av
svaveldioxid.
Illustration: Veðurstofa Íslands
Bárðarbungas utbrott vid Holuhraun är det mest gasrika på Island under det senaste århundradet. Varje dag producerar utbrottet minst lika mycket svavel som de samlade utsläppen inom EU under ett dygn. Utbrottet visar inga tecken på att vara på väg att upphöra, men antalet jordskalv minskar stadigt. Samtidigt fortsätter trycket att stiga i underjordiska berggången som leder från Bárðarbunga till Holuhraun.

Dagligen uppgår de samlade utsläppen av svavel inom EU till 14 000 ton. Trots de enorma mängderna hamnar unionens totala utsläpp ofta i skuggan av Bárðarbunga. Varje dag producerar utbrottet vid Holuhraun mellan 10 000 och 60 000 ton svaveldioxid.

Beräkningarna har gjorts av Þorsteinn Jóhannsson vid Umhverfisstofnun. Han säger i Fréttablaðið att Island inte upplevt något utbrott med lika omfattande produktion av vulkangaser under det senaste århundradet:
"Det står klart att inget utbrott under 1900-talet ens kommer nära detta. Vi måste leta långt tillbaka till 1800-talet för att hitta ett lika gasrikt utbrott. Detta slår faktiskt ut alla måttstockar som vi har."
Under gårdagen spreds vulkangaserna över östra och nordöstra Island. I dag väntas svaveldioxiden enligt Veðurstofa Íslands prognos blåsa över östra och sydöstra Island.

Vulkanutbrottet visar inga tecken på att vara på väg att upphöra. Samtidigt finns det indikationer på ett stigande tryck i den fyra mil långa underjordiska berggång som leder från Bárðarbungas magmakammare, under Dyngjujökull och fram till Holuhraun. Här samlas sannolikt också mer magma än vad som når ytan. Därför finns en stor risk för ett nytt utbrott längs berggångens sträckning.

Ett sådant utbrott skulle kunna ske under Vatnajökull - antingen i Bárðarbungas krater eller under utlöparen Dyngjujökull. Konsekvenserna vid ett större utbrott blir sannolikt nedfall av aska främst i vulkanens närhet och översvämningar som förmodligen drabbar norra Island längs glaciärälven Jökulsá á Fjöllum.

Jordskalven i området fortsätter att minska i antal. Under torsdagen registrerades bara 101 skalv. De kraftigaste hade en magnitud på 5,2 respektive 5,0. Samtliga större skalv hade sitt epicentrum vid Bárðarbungas krater.

Här kan du läsa mer om utvecklingen vid Bárðarbunga.

Dagens citat

"Vi började inom turistindustrin i liten skala när riksvägen flyttades år 2001. ... Jag kunde inte föreställa mig att platsen skulle övergivas. ... Det fanns aldrig någon tvekan hos mig. Jag ville testa, fattade beslutet och ångrar det inte. De flesta ansåg dock att jag var tokig som ville bygga upp platsen efter att riksvägen flyttats."

Vil­hjálm­ur Vern­h­arðsson, bonde och turismföretagare i Möðrudalur - den högst belägna gården på Island på 469 meters höjd, i Morgunblaðið om hur han beslutade sig för att ta över stället från sina föräldrar när ringvägen flyttades från Möðrudalur.

torsdag 25 september 2014

Isländskt norrsken under september



September är den månad då norrskenet på allvar återvänder till Island. Här kan du se norrskenet fångat på några olika platser på södra och norra Island under början av september.

Vill utreda konsekvenser av Islands valfångst

Efter att ha jagat 137 sillvalar lade valfångstbåtarna Hvalur 8 och Hvalur 9 till vid kajen i Reykjavík i går. Däremot fortsätter jakten på vikval ytterligare några veckor. Nu kräver nio oppositionspolitiker att en utredning tar fram de ekonomiska och politiska konsekvenserna av den isländska valfångsten. Både USA och EU har nyligen kritiserat Island för jakten på val.

Vädret har under sommaren och hösten utgjort ett problem för den isländska valfångstflottan. I går lade Hvalur 8 och Hvalur 9 till vid gamla hamnen i Reykjavík efter att enligt Morgunblaðið ha fångat totalt 137 sillvalar. Båtarna tillhör Hvalur ehf. och har landat fångsterna vid valfångststationen i Hvalfjörður. Årets kvot var 154 djur.

IP Útgerðs fartyg har hittills landat 22 vikvalar i hamnen i Hafnarfjörður. Jakten på vikval kommer dock att fortgå ytterligare några veckor. Rederiets mål var före sommaren att fånga omkring 50 djur under jaktsäsongen.

Medan vikval främst säljs på den inhemska marknaden fryses sillvalsköttet ned för export. Marknaden utomlands för köttet är dock ytterst begränsad. De internationella förbuden och det starka motståndet mot jakt på sillval gör att få rederier vill befatta sig med köttet.

Det internationella motståndet mot valfångsten - i synnerhet mot jakten på sillval - är massivt. Att Island alltjämt tillåter valfångst har nyligen kritiserats av bland annat USA och EU. Som en följd har det höjts röster för att upphöra med jakten på sillval men fortsätta med jakten på vikval.

Nu vill nio oppositionspolitiker att en oberoende utredning ska analysera de ekonomiska och politiska konsekvenserna av valfångsten. Enligt förslaget ska det bland annat tas hänsyn till intäkterna från jakten, dess inverkan på turismen till Island och dess effekter för Islands ställning i det internationella samfundet. I utredningen ska också statens kostnader för att förklara Islands hållning i frågan räknas in.

Ett argument som förekommer i debatten är att valfångsten är nödvändig för att upprätthålla balansen i havet. Jakten skulle alltså därmed gynna det isländska fisket. Det är ett påstående vars sanningshalt de nio alltingsledamöterna vill ska granskas.

Däremot ska inte utredningen gå in på om det är etiskt riktigt att jaga val. Inte heller ska utredningen innefatta jaktens hållbarhet eller beståndens storlek.

Uppdraget att ta fram utredningen ska enligt oppositionspolitikerna ges till finansministern. Resultaten ska vara klara senast i mars nästa år. Ett nästan identiskt förslag lades även under alltingets förra session, men behandlades då aldrig.

Bakom förslaget står Sigríður Ingibjörg Ingadóttir, Össur Skarphéðinsson och Katrín Júlíusdóttir från Socialdemokraterna, Svandís Svavarsdóttir och Lilja Rafney Magnúsdóttir från Gröna vänstern, Birgitta Jónsdóttir och Helgi Hrafn Gunnarsson från Piratpartiet och Björt Ólafsdóttir och Óttarr Proppé från Ljus framtid.

Här kan du läsa mer om Islands valfångst.

Larmade om giftiga vulkangaser från Bárðarbunga

Kartan är sammanställd från
satellitbilder och visar utbrottet
vid Holuhraun och lavafältets
utbredning den 22 september.
Illustration: Jarðvísindastofnun
Befolkningen vid Mývatn uppmanades i går eftermiddag att hålla sig inomhus sedan halterna av svaveldioxid överstigit 2 000 mikrogram per kubikmeter luft. Samtidigt fortsatte vulkanutbrottet vid Holuhraun med oförminskad intensitet. Lavafältet täcker nu ett område på cirka 40 kvadratkilometer. Snart kan lavan dessutom lägga sig över den enda framkomliga vägen till Holuhraun.

Bárðarbungas utbrott vid Holuhraun fortsatte i går med oförminskad styrka. Inget tyder i dagsläget på att det skulle vara på väg att upphöra. Lavafältet utvidgar sig både i sydost och nordost och mäter nu cirka 40 kvadratkilometer. Det betyder att fältet nu är större än sjön Mývatn. Totalt handlar det om runt 500 miljoner kubikmeter lava.

Lavans utbredning riskerar att snart bli ett problem för de forskare som studerar utbrottet vid Holuhraun. Lavan behöver nämligen bara röra sig ytterligare 200 meter för att täcka Gæsavatnaleið, en del av höglandsvägen F910, som är den enda framkomliga vägen till Holuhraun. Om vägen skulle begravas måste forskarna hitta ett annat sätt att komma fram till platsen.

Utbredningen ser däremot inte längre ut att hota Jökulsá á Fjöllum. Lava har täppt till delar av glaciärälvens källområde, men inte tillräckligt för att stoppa smältvattnet från att nå älven.

Invånare i Mývatnområdet uppmanades av myndigheterna i går eftermiddag att hålla sig inomhus, stänga fönster och dörrar och vrida upp värmen. Anledningen var höga halter av svaveldioxid i luften. Vid Vogar översteg nivåerna tillfälligt över 2 000 mikrogram svaveldioxid per kubikmeter luft. I Reykjahlíð noterades över 1 600 mikrogram.

Halterna var tillräckligt höga för att kunna orsaka andningssvårigheter hos personer med till exempel astma och lungsjukdomar. Som tidigare handlar det dock om tillfälliga toppar som snabbt blåser förbi. Inte långt senare var nivåerna på bägge mätställena nere på 500 mikrogram svaveldioxid per kubikmeter luft.

De giftiga vulkangaserna fick i går forskarna att lämna den fjällstuga vid Askja som varit bas för de senaste veckornas arbete. Bakgrunden till beslutet är de oförutsägbara topparna med mycket höga halter av svaveldioxid vid platsen för utbrottet.

Också Bárðarbungas krater fortsätter att sjunka. Sedan jordskalvssvärmen vid nordvästra Vatnajökull började för snart sex veckor sedan har den sjunkit 28 meter.

Det största jordskalvet under gårdagen hade en magnitud på 5,2. Precis som tidigare under jordskalvssvärmen sker de kraftigaste skalven i direkt anslutning till vulkanens krater.

Anmärkningsvärt är dock att jordskalven ökar i den magmafyllda berggång som sträcker sig från Bárðarbungas magmakammare under Dyngjujökull och når öppen mark vid Holuhraun. Stigande tryck kan leda till att utbrottet ökar i styrka eller att ett nytt utbrott uppstår på en annan plats längs berggången. En sådan plats skulle kunna vara under Dyngjujökull med nedfall av aska och översvämningar som följd.

Här kan du läsa mer om utvecklingen vid Bárðarbunga.

Dagens citat

"Detta är tid som vi anser skulle användas bättre till en hel del annat som gäller detta."

Svavar Pálsson, sysselman i Húsavík, i Morgunblaðið om de polisinsatser som krävs för att upprätthålla utrymningen på grund av vulkanutbrottet vid Bárðarbunga - läs mer här.

onsdag 24 september 2014

Förfriskade framstegspartister skämtade om moskébygge



När studenter vid Háskóli Íslands nyligen festade i lokaler på Hverfisgata i Reykjavík dök några oinbjudna gäster upp: Vigdís Hauksdóttir, Gréta Björg Egilsdóttir, Jóna Björg Sætran, Guðfinna Jóhanna Guðmundsdóttir och Sveinbjörg Birna Sveinbjörnsdóttir, samtliga politiker tillhörande Framstegspartiet där den förstnämnda sitter i alltinget och de två sistnämnda i kommunfullmäktige. Partiet har nämligen lokaler i samma byggnad.

Vigdís Hauksdóttir beskrevs av en student enligt Vísir som "ganska berusad" medan de två Reykjavíkpolitikerna inte sades vara mindre förfriskade. Sveinbjörg Birna Sveinbjörnsdóttir var den som under valrörelsen argumenterade mot ett moskébygge i kommunen och gjorde en mängd främlingsfientliga utspel riktade mot muslimer. De objudna gästerna passade på att skämta om moskén och om att Sveinbjörg Birna Sveinbjörnsdóttir skulle bära burka på stadens gator. Guðfinna Jóhanna Guðmundsdóttir sade också att hon saknade intresse för politik.

Guðfinna Jóhanna Guðmundsdóttir säger till Vísir att hon inte alls var särskilt berusad under kvällen och att hon knappt hade druckit två glas vin. Hon uppger också att hennes sinne för humor är sarkastiskt och elakt.

Ovan kan du se ett klipp från det oväntade besöket på studentfesten och här kan du läsa mer om Framstegspartiets ställningstagande mot moskébygget.