Motsols runt Island

Ännu en trevlig turistvideo från en resa runt Island motsols längs ringvägen - men också över Västfjordarna, Hemön och Viðey.

Knapp majoritet nöjd med regeringens lånerabatt

En knapp majoritet av islänningarna är nöjda med regeringens lånerabatt. Men bara en på fyrtio anser att åtgärderna för att banta hushållens bolåneskulder kommer att få stor effekt för den egna ekonomin. Var tredje uppger att nedskrivningarna inte får någon inverkan på privatekonomin. Det visar en opinionsmätning utförd av Félagsvísindastofnun på uppdrag av Morgunblaðið.

I lördags presenterade statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson det åtgärdspaket som ska underlätta situationen för hushåll som har drabbats av skenande kostnader för inflationsindexerade bostadslån. Regeringen väntas skriva av totalt 80 miljarder isländska kronor. Genom att utnyttja möjligheten att amortera på bolånen direkt från lönekontot kan skatterabatter ge en sammanlagd rabatt på ytterligare 70 miljarder.

Under valrörelsen talade Sigmundur Davíð Gunnlaugsson om lättnader på hela 300 miljarder. Han hävdade att det ekonomiska utrymmet skulle uppstå när regeringen tillät fordringsägarna på de gamla kraschade bankernas konkursbon att flytta sina pengar ut ur landet. De överläggningarna är dock långt ifrån ett avslut.

Under förra mandatperioden kämpade Sigmundur Davíð Gunnlaugsson mot att staten skulle ta ansvar för insättningsgarantin knuten till Landsbankis Icesave-konton. Då var argumentet att privata skulder inte skulle bli statens skulder. Nu väljer i praktiken Sigmundur Davíð Gunnlaugsson den vägen när regeringen köper bankernas skulder.

Regeringens planer hade redan före lördagens besked mött beska reaktioner. Flera kritiker har reagerat på att lånerabatten riskerar att driva upp inflationen, vilket i sin tur kan innebära att rabatten äts upp av ett skenande prisläge. Rabatten löser heller inte själva grundproblemet med inflationsindexerade lån. Eftersom den ska finansieras genom höjd bankskatt finns dessutom en risk för att de kraschade bankernas konkurser inte kan slutföras. Så länge konkurserna inte är färdiga är det osannolikt att de skulle kunna avvecklas - och därmed lär heller inte valutarestriktionerna att kunna komma att avvecklas.

Finansmarknadernas reaktion på regeringens förslag har varit dyster. Kreditswapparna - ett ekonomiskt skydd mot att Island skulle gå i konkurs - har inom loppet av två dygn stigit i pris med 11 procent. Uppenbarligen bedöms Islands risk för att hamna i nya ekonomiska problem ha ökat.

En majoritet av islänningarna, 52 procent, är dock nöjda med regeringens beslut att skriva av delar av de inflationsindexerade bostadslånen. Av de tillfrågade säger 26 procent att de är varken nöjda eller missnöjda medan 22 procent uppger att de är missnöjda.

Åtgärdspaketet ska kunna ge totalt högst 5,5 miljoner isländska kronor i skattelättnad. Förslaget sägs omfatta cirka 100 000 hushåll och runt 80 procent av befolkningen.

Bara 2,5 procent svarar dock att åtgärderna kommer att få stor inverkan på den egna ekonomin. Ytterligare 8 procent säger att lånerabatten får ganska stor effekt medan 24 procent talar om begränsad effekt. Hela 33 procent anser att konsekvenserna av lånerabatten blir obefintliga medan 30 procent förutspår att effekterna blir små.

Här kan du läsa mer om lånerabatten.

Snabbtåg mellan Reykjavík och Keflavík kostar 106 miljarder

106 miljarder isländska kronor - tre gånger så dyrt som konserthuset Harpa - blir kostnaden för att bygga snabbtåg mellan Reykjavík och Keflavík. Järnvägen skulle sträcka sig från flygplatsen i Keflavík via Hafnarfjörður till Reykjavík. Trafiken skulle kunna börja år 2020 och då transportera upp till fyra miljoner passagerare om året. Det framkommer i en rapport som presenterats för Reykjavíks kommun.

En tågförbindelse mellan Reykjavík och Keflavík har länge stått högt på många islänningars önskelista. Före finanskraschen fanns långt gångna planer både för ett snabbtåg mellan huvudstaden och flygplatsen i Keflavík samt för spårbunden trafik i Reykjavík. I och med krisen lades alla sådana diskussioner på is.

Reykjavíks kommun har skjutit till pengar för att utreda förutsättningarna för järnväg till Keflavík. En samrådsgrupp under ledning av Runólfur Ágústsson, tidigare rektor för Háskólinn á Bifröst, presenterade nyligen en preliminär rapport för fullmäktige. Den slutgiltiga rapporten presenteras i januari. Reykjavíks kommun har gått in med 23 miljoner isländska kronor i projektet.

Förutsättningarna har enligt Runólfur Ágústsson förbättrats under de senaste åren. Dels har den tekniska utvecklingen gjort det möjligt att konstruera snabbare och billigare tåg, dels har det ökade resandet från Keflavík utökat passagerarunderlaget.

En järnväg mellan Reykjavík och Keflavík skulle bli en av de största investeringarna i Islands historia med en beräknad prislapp på 106 miljarder isländska kronor. Som jämförelse kostade konserthuset Harpa i Reykjavík 28 miljarder kronor, men där staten och kommunen under de närmaste åren går in med ytterligare 7 miljarder för att inte verksamheten ska gå i konkurs.

Tågen skulle trafikera sträckan från den internationella flygplatsen i Keflavík via Hafnarfjörður till Reykjavík. Hur många stopp som skulle göras under resans gång är inte klart. Samtidigt som många stopp ökar tillgängligheten förlänger de också restiden, vilket kan minska konkurrenskraften.

Tanken är att tågen går ovan mark åtminstone till Hafnarfjörðurs kommungräns. Den sista sträckan, på 11 till 12 kilometer, är förslaget att tågen ska gå under jord. Bebyggelsen är helt enkelt för tät för att det ska gå att hitta enkla lösningar för trafik som går ovan jord. Samtidigt ökar kostnaderna dramatiskt om spåren måste grävas ned.

Järnvägen - som skulle bli Islands första för kommersiell trafik - skulle kunna stå klar år 2020. Enligt rapporten skulle 3 till 4 miljoner människor årligen utnyttja trafiken.

Här kan du läsa mer om planerna för spårtrafik i Reykjavík.

Dagens citat

"As this was my first time in Iceland, I enjoyed a burst of first impressions. I was struck by the brilliant light. Especially near the harbor, with the sun low in the sky, the colors are warm and rich, which makes Iceland a photographer’s delight."

Rick Steves i The Seattle Times om ett besök i Reykjavík.

Keflavík har bästa taxfree-butiken i Europa

Flygplatsen i Keflavík har enligt tidskriften Business Destinations den bästa taxfree-butiken i Europa. Det är femte gången som utmärkelsen delas ut, och första gången som den går till Fríhöfnin. Vinnaren har röstats fram av personer verksamma inom resebranschen och toppchefer inom amerikanska storföretag. Fríhöfnin har renoverats under året. Passagerare har möjlighet att handla i butiken både vid avgångar från och ankomster till Keflavík.

Rev huset och flydde landet - försätts i konkurs

Med grävskopa rev 54-åringen huset i Álftanes och grävde ned bilen på tomten. När han lämnade landet hade han också blåst husköpare på miljonbelopp för byggnader som aldrig uppfördes. Han har tidigare dömts till fängelse och skadestånd på 20 miljoner isländska kronor. Nu försätter Héraðsdómur Reykjaness mannen i konkurs. Men var 54-åringen befinner sig är inte känt.

Den 17 juni 2009 störde en grävmaskin nationaldagsidyllen i Álftanes. En 54-årig man rev sitt eget hus med en grävmaskin. Sedan grävde han ned bilen i en grop på tomten. Två dagar senare skulle han överlämna nycklarna till villan till Frjálsi fjárfestingarbankinn eftersom han inte skötte avbetalningarna.

Det visade sig snart att mannen inte bara hade sett skulderna rusa i höjden efter finanskrisen. I sitt byggföretag hade han också blåst husköpare på 14 miljoner isländska kronor. Två par hade betalat för hus som mannen aldrig uppförde. I stället tömde han företaget på pengar utan att senare kunna förklara vad de gått till. Företagets bokföring visade sig vara i oordning redan före kraschen.

I januari förra året dömdes 54-åringen till 18 månaders fängelse för gäldenärsbedrägeri, bedrägeri, bokföringsbrott och förstörande av egendom. Han skulle också betala skadestånd och rättegångskostnader på totalt 20 miljoner isländska kronor.

I somras uppgick 54-åringens skulder till Frjálsi fjárfestingarbankinn till 97 miljoner. Då banken inte hade lyckats spåra mannen krävde de genom Lögbirtingablað att han skulle försättas i personlig konkurs.

Héraðsdómur Reykjaness har inte heller lyckats spåra 54-åringen. Domstolen har nu försatt mannen i personlig konkurs.

Mannen har de senaste åren ryktats befinna sig både i Norge och Danmark. Huset i Álftanes har inte byggts upp på nytt - men bilen har däremot dragits upp från gropen på tomten.

Här kan du läsa mer om 54-åringen.

Vulkanbonde föreslår internationell flygplats i Skógar

En flygplats vid Skógar skulle minska restiden till Island för turister som vill uppleva sydkustens naturpärlor. Det hävdar Ólafur Eggertsson, bonde på Þorvaldseyri, som föreslår att de kommuner som äger marken vid Skógasandur går ihop för att förverkliga förslaget. Inom en radie för tre timmars bilkörning finns då såväl Reykjavík och Borgarnes i väster som Jökulsárlón i öster.

Vattenfallet Skógafoss besöks varje år av hundratusentals turister och hembygdsmuseet i Skógar lockar varje år tiotusentals gäster till den lilla orten. Under sommarmånaderna finns dessutom både hotell, restauranger och en butik i Skógar, men under vintern är det bara ett tjugotal personer som bor på orten.

Skógar är i dag så litet att samhället inte klassas som en tätort. Det innebär att ansvaret för vägarna i Skógar ligger på myndigheten Vegagerðin och inte på kommunen Rangárþing eystra. Det har under många år orsakat viss förvirring eftersom det formella ansvaret bland annat för den undermåliga parkeringen vid vattenfallet ligger på myndigheten.

I ett förslag till ny detaljplan ska Skógar klassas som tätortsbebyggelse. Därmed övergår också ansvaret till kommunen, som inför nästa år bland annat planerar en ny parkeringsplats vid Skógafoss. Förvirringsfaktorn försvinner dock inte helt eftersom inte Rangárþing eystra äger marken på egen hand - även grannkommunerna Rangárþing ytra, Mýrdalshreppur och Skaftahreppur är delägare.

På den södra sidan om ringvägen finns i dag ett litet flygfält. Det används av små privatplan och vid nödtransporter. Ólafur Eggertsson vill förvandla den grusade banan till en internationell flygplats - och dessutom utnyttja den komplicerade ägarsituationen.

Ólafur Eggertsson är bonde på Þorvaldseyri. När Eyjafjallajökull erupterade våren 2010 hamnade hans gård belägen vid vulkanens fot i världens blickfång. Sedan dess har han utnyttjat uppmärksamheten som gården fick genom att bygga ett litet vulkanmuseum vid ringvägen.

Vid ett medborgarmöte i Hvolsvöllur i Rangárþing eystra förde han fram förslaget att en internationell flygplats skulle byggas på Skógasandur. Den skulle korta flygtiden med en kvart från Europa för de turister som annars landar i Keflavík. Dessutom skulle den enligt Ólafur Eggertsson ligga idealiskt mellan sydkustens olika turistattraktioner. Inom tre timmars bilkörning finns Reykjavík och Borgarnes i väster och Jökulsárlón i öster. Inom en timme når bilister bland annat Vík í Mýrdal, Seljalandsfoss, Hvolsvöllur och Hemön.

I Skógar finns redan en tomt öronmärkt för ett nytt hotell. Flygplatsen, med en 2,2 kilometer lång landningsbana, skulle därmed bli granne med hotellet. Kommunpolitikerna i Rangárþing eystra - där Ólafur Eggertsson själv varit kommunalråd - var positiva till idén.

Island har i dag fyra internationella flygplatser: Keflavík, Reykjavík, Akureyri och Egilsstaðir. Det har regionalt länge också argumenterats för att Ísafjörður skulle få samma status på grund av närheten till Grönland, men flygplatsens utsatta läge gör redan i dag att den drivs med vissa dispenser.

För att Ólafur Eggertssons förslag ska kunna bli verklighet räcker det inte med att kommunerna driver frågan. Utan statlig medverkan blir det ingen flygplats. Den mest angelägna flygplatsfrågan är i dag inrikesflygets framtid i Reykjavík följt av en eventuell utbyggnad av Keflavík inom de närmaste tio åren. Därför är det osannolikt att staten i dagsläget skulle ställa sig bakom ett så ekonomiskt osäkert projekt som en flygplats i Skógar - där det visserligen är nära till naturpärlor men långt till alla större städer.

När flygplan på grund av väderförhållanden eller vulkanaska inte kan landa i Keflavík och Reykjavík dirigeras de i första hand om till Akureyri och i andra hand till Egilsstaðir. Skógar ligger visserligen närmare huvudstadsregionen med utmärkt vägförbindelse tack vare ringvägen. Det skulle kunna vara ett argument för Skógar som en reservflygplats - och därmed också ett användningsområde som skulle kunna intressera staten. Men Skógar ligger också i en ofta stormpinad region inte långt ifrån såväl Eyjafjallajökull som Katla. Eftersom orten är så liten finns heller samma förutsättningar för att ta hand om strandsatta flygpassagerare som i större städer.

Þorvaldseyri har länge varit en gård som legat i utvecklingens framkant. Eggert Ólafsson, far till Ólafur Eggertsson, började odla säd redan på 1950-talet och korn har funnits på gården ända sedan 1960. På senare år har Ólafur Eggertsson bland annat börjat odla vete och raps för oljeproduktion. Han har också gett sig in i turistindustrin samtidigt som familjegården är en av Islands modernaste.

Ólafur Eggertssons initiativkraft finns det ingen anledning att betvivla. Men frågan är om en flygplats på Skógasandur - som händelsevis bara råkar ligga tio minuters körning från den egna gården och vulkanmuseet - kommer att bli ytterligare en av de visioner som han lyckas förverkliga.

Här kan du läsa mer om Ólafur Eggertssons vulkanmuseum.

Dagens citat

"Det är naturligtvis möjligt att se på detta som en av de mest fantastiska händelserna i Islands politiska historia, och genom att pressa in detta i en mandatperiod blir fenomenet på grund av detta än mer unikt och naturligtvis mer avgörande. ... Hans sorti var tvärt emot allt det som man hade förväntat sig. Det är nu allmänt så i politiken att när man har lagt vantarna på dessa stolar så vill man helst inte släppa dem. Så det gör det hela mycket stiligt."

Eiríkur Bergmann Einarsson, professor i statsvetenskap, i DV om Jón Gnarrs tid som borgmästare i Reykjavík.

Island i infrarött

Halva grejen med det isländska landskapet är dess färger. Men det finns också somliga turister som föredrar svartvitt. Klippet ovan skildrar södra och västra Island just så - och i en gnutta infrarött dessutom.

Kursras för Vodafone efter angrepp från hackare

Vodafone-aktien föll i går med 12,1 procent på Reykjavíkbörsen efter att företaget hackats under helgen. Användaruppgifter om 77 000 kunder läcktes - med okrypterade lösenord och sms som skickades för två och ett halvt år sedan. Bland de drabbade fanns alltingsledamöter och ministrar. Alltinget ser nu över säkerheten på nytt.

Hela 77 000 kunder drabbades när en turkisk hackare i helgen hackade Vodafone och spred användaruppgifterna på nätet. Vodafone sparade inte bara okrypterade lösenord. Operatören hade också sparat två och ett halvt år gamla sms. Eftersom materialet inte var krypterat var det bara att söka på telefonnummer för att se vilka sms en viss kund skickat under de tre dagar som läckan omfattade. Totalt handlade det om cirka 80 000 sms.

En av de kunder vars sms identifierades var Gunnar Bragi Sveinsson, som då representerade Framstegspartiet i alltinget men i dag dessutom blivit utrikesminister. I mars 2011 skrev han till partikamraterna Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, Sigurður Ingi Jóhannsson och Vigdís Hauksdóttir att han skulle på ett hemligt möte hos LÍÚ, de isländska fiskejättarnas branschorganisation. När RÚV frågade honom om mötet sade han att sms:en var ett skämt.

Gunnar Bragi Sveinsson tillhörde dessutom de kunder som skickat information om betalkort via sms. Genom hackaren spreds dessutom information om betalkort, kundnummer och bankkonton.

Minst 10 000 personer laddade ned de stulna uppgifterna om Vodafones kunder från en isländsk fildelningssajt. Dessutom startades en Facebook-sida för de sms som ansågs vara roligast. Facebook-sidan blev dock inte långlivad.

Under gårdagen rasade Vodafone-aktien på Reykjavíkbörsen. Kursen stannade på 26,15 isländska kronor per aktie - en minskning med 12,1 procent jämfört med fredagens stängningskurs. Som mest sjönk kursen med 15 procent under måndagen. Av den totala omsättningen på börsen på 385 miljoner svarade Vodafone för 211 miljoner.

Vodafone har bett om ursäkt för bristande hantering av känsliga uppgifter. Hädanefter ska företaget heller inte spara sms längre än sex månader.

Hackerattacken inträffade samma vecka som alltinget infört hårda restriktioner för mobiltelefoner. På grund av avlyssningsrisken får ingen minister ha sin mobiltelefon på under regeringssammanträden. Ministrarna har också uppmanats att inte diskutera känsliga frågor på mobilen eftersom den lätt kan avlyssnas.

Einar K. Guðfinnsson, alltingets talman, säger i Morgunblaðið att han efter jätteläckan vill se över säkerheten i parlamentet. Han uppger dessutom att det finns pengar i budgeten till att förbättra skyddet mot attacker liknande den som drabbade Vodafone:

"Detta är en sak som jag ser mycket allvarligt på. Den visar tydligt att datorsäkerhet är av enormt stor betydelse för alltinget. Jag anser att det är fullständigt självklart att vi ser över dessa säkerhetsfaktorer med experter som arbetar på tingets uppdrag och andra expertorgan, och det tänker jag låta göra."

Myndigheten Póst- og fjarskiptastofnun ska nu utreda angreppet mot Vodafone och operatörens svaga skydd för känsliga kunduppgifter. För drabbade kunder kan det också vara möjligt att begära skadestånd från företaget.

Övriga mobiloperatörer ska ha sett över säkerheten i samband med hackningen av Vodafone. Varken Síminn eller Nova säger sig ha sparat sms i längre än ett halvår.

Här kan du läsa mer om ministrarnas mobilförbud.

Isländsk polis i eldstrid - 59-årig man skjuten till döds

En 59-årig man sköts i går till döds efter en eldstrid med polisens insatsstyrka. Mannen hade då från sin lägenhet i östra Reykjavík skjutit mot polisen med hagelgevär. Det är första gången någonsin som polisen öppnar eld - och det är också första gången någonsin som polisen är ansvarig för en dödsskjutning. Riksåklagare ska nu utreda händelsen.

Vid tretiden under natten mot måndagen kallades polisen till Hraunbær 20 i östra Reykjavík. En boende hade då slagit larm om att en granne sköt med gevär i lägenheten. Polisen fick uppbackning av insatsstyrkan. När den boende inte öppnade dörren eller svarade stormade polisen lägenheten. Så fort poliserna slog in dörren sköt mannen mot dem med hagelgevär.

Polisen drog sig tillbaka och tillkallade ytterligare förstärkning. En polis skadades lindrigt vid stormningen sedan mannen träffat hans sköld med ett skott. Polisen kastades då bakåt och föll nedför trappan.

Efter den första skottlossningen evakuerades grannarna till en närliggande kyrka. Alla vanliga poliser drogs tillbaka samtidigt som insatsstyrkan övertog ansvaret. Även ambulans tillkallades.

Vid sextiden hade polisen fortfarande inte lyckats få kontakt med mannen. Polisen försökte då tvinga ut mannen genom att användas gas mot lägenheten. Mannen dök plötsligt upp i fönstret och sköt ut mot poliserna på gatan. Samtidigt tog sig flera poliser in i lägenheten. En av dem fick ett skott i huvudet från mannens hagelgevär. Polisen skadades bara lindrigt medan mannen sköts till döds i eldstriden med niomillimetersvapen. Han dödförklarades på sjukhuset vid sjutiden på morgonen.

Polisen beklagade i ett pressmeddelande dödsfallet. Samtidigt ansåg polisledningen att allt tydde på att insatsstyrkan agerat korrekt. Polisens hantering av fallet ska dock utredas av åklagare.

Mannen som sköts till döds var 59 år. Enligt Vísir har han dömts för brott både i Norge och på Island. År 1985 hotade han norsk polis med en pistol. Mannen sägs ha haft psykiska problem under lång tid samtidigt som han varit narkotikamissbrukare. Han har tidigare vårdats på institutionen Kleppur men har de senaste åren bott i egen lägenhet i Reykjavík som han fått genom socialförvaltningen.

Mannens syster säger till Fréttablaðið att gårdagens händelse är en direkt konsekvens av undermålig vård för psykiskt sjuka. Hon säger att hon vid flera tillfällen kontaktat myndigheterna om broderns dåliga hälsa, men utan att han fått någon ytterligare hjälp:

"Detta låg i luften. Han var vid mycket dålig hälsa som försämrades och försämrades. ... Det finns inga lösningar för dessa människor och det är fullt av människor över hela landet som är tickande tidsinställda bomber."

Grannar vittnade om att han innan polisen larmades hade betett sig underligt i lägenheten under det senaste dygnet. Under eldstriden mellan 59-åringen och polisen hörde de 50 till 80 skott avlossas.

Gårdagens dödsskjutning var inte bara den första som den isländska polisen varit inblandad i. Polisen har heller aldrig tidigare öppnat eld mot en person.

Den isländska insatsstyrkan grundades i oktober 1982. Syftet var bland annat att kunna ingripa vid flygkapningar - en sådan inträffade i Keflavík 1976 - men också att assistera den vanliga polisen. Den hade då vid flera tillfällen utan vapen tvingats ingripa mot beväpnade brottslingar. Insatsstyrkan utbildades i Norge.

Första gången insatsstyrkan ingrep var i maj 1984. En man sköt då vilt omkring sig vid Vesturgata i Reykjavík. Mannen flydde ned mot Grandi och den gamla hamnen där han sköt mot polis och en fotograf från DV. Polisen kunde så småningom gripa mannen.

Insatsstyrkan har ingripit mot beväpnade personer i snitt en gång vartannat år. Ofta har det varit berusade personer som antingen hotat familj och grannar eller skjutit mot närboende. I många av fallen har gevärsmännen belägrat sig och vägrat att komma ut. Efter några timmar har de dock i regel gett upp och gripits. De flesta ingripandena har skett i Reykjavíkområdet.

Dagens citat

"The problem with Icelandic policy makers, both on the left, the right and center, is that they always opt for short term solutions. ... That was true when everything was booming in Iceland. Then nobody was willing to look ahead. That’s also true today, whereas politicians seem to be eager to send checks to everybody to ensure their popularity over the next couple of years."

Lars Christensen, chefsekonom vid Danske bank, i Bloomberg om Islands hantering av finanskrisen.

Trålaren Gullberg sjunker i Atlanten

Ett stort rör i maskinrummet brast och läckan var så omfattande att trålaren Gullberg inte gick att rädda. Båten fick snabbt slagsida och det var uppenbart för de nio ombord att den skulle sjunka. Samtliga besättningsmän kunde ta sig över till en båt som trålade ihop med Gullberg. Där försökte de utan framgång pumpa ut vattnet från Gullberg. Tre trålare seglade till platsen efter Gullbergs nödrop - en av dem var ett ryskt fartyg där en av besättningsmännen filmade hela förloppet. Efter att det 36 meter långa fartyget försvunnit i Atlantens djup steg räddningsflottarna till ytan.

Den färöiska trålaren Gullberg, som var byggd 1997 i Tyskland, sjönk inom en timme från att läckan inträffade. Händelsen inträffade morgonen den 31 juli i år. Gullberg fiskade då i vattnen mellan Färöarna och Island. Du ser klippet här.

Vill lägga ner Mannanafnanefnd och tillåta släktnamn

Lägg ner Mannanafnanefnd, tillåt nya släktnamn och låt alla välja mellan patronymikon eller matronymikon. Om det uppstår dispyter om namns lämplighet ska det i stället bli upp till regeringen att avgöra tvisten. Det föreslår Ljus framtid i en motion som innebär radikala förändringar av den isländska namnlagen.

Reykjavíks borgmästare Jón Gnarr har i många år varit en av namnlagens hårdaste kritiker. Född Jón Gunnar Kristinsson började han redan under tonåren kalla sig Jón Gnarr, ett namn som han senare kunde ta som mellannamn. Men han blev inte kvitt Kristinsson, och inte heller kunde Gnarr bli ett släktnamn. I stället heter barnen precis som fadern Gnarr som mellannamn.

En av döttrarna skulle heta Camilla efter sin farmor. Men när svaret från myndigheterna dök upp i brevlådan hade stavningen ändrats till Kamilla. Bokstaven c hade nämligen försvunnit ur isländskan under tiden.

Óttarr Proppé, partikamrat med Jón Gnarr i Bästa partiet som i våras valdes in i alltinget för Ljus framtid, är nu förste undertecknare av en motion som innehåller de förändringar av namnlagen som Jón Gnarr länge efterlyst. Mannanafnanefnd, den nämnd som avgör om för- och mellannamn ska tillåtas, avskaffas helt. Endast namn som kan uppfattas som stötande kan fortfarande förbjudas.

I motionen skriver Ljus framtid att det egna namnet är en av de viktigaste pusselbitarna i människans självbild. Namn är i första hand en fråga för individen och den enskildas rättigheter. Till skillnad från i dag då statens intresse av att upprätthålla lagen och namnseden ofta får gå före.

Mannanafnanefnd föreslås läggas ned helt och hållet. Förteckningen över tillåtna namn, mannanafnaskrá, kastas i papperskorgen. I stället blir det ett statsråd - i dagsläget inrikesministern - som får ansvaret för vilka namn som ska tillåtas och inte.

Grundregeln ska vara att alla namn är tillåtna. Om det uppstår tveksamheter, till exempel om namn kan uppfattas som stötande eller om de stavas på avvikande sätt, blir det upp till ansvarig minister att fatta beslut. Ett sådant beslut måste tas senast fyra veckor efter att frågan hamnade hos departementet. Folkbokföringen, präster och andra personer verksamma inom trossamfund tillhör de grupper som kan be ministern att pröva ett namns lämplighet.

Ljus framtid vill tillåta att nya släktnamn bildas. Det skulle därmed möjliggöra att ett efternamn följer med från generation till generation. Samtidigt ska de traditionella "efternamnen", patronymikon (namn tagna efter fadern) och matronymikon (namn tagna efter modern), släppas fria genom att det blir upp till var och en om den vill kallas efter modern eller fadern.

Namnlagen har det senaste året varit föremål för debatt. Héraðsdómur Reykjavíkur beslutade tidigare i år att Blær Bjarkardóttir skulle få heta just så. Blær blev därmed det första förnamnet i mannanafnaskrá som både kan bäras av pojkar och flickor. Domstolen ansåg att rätten till namnet gick före statens intresse av att upprätthålla lagen.

Dåvarande inrikesministern Ögmundur Jónasson valde att inte överklaga beslutet och sade i stället att lagen behövde moderniseras. Han fick stöd av Mörður Árnason, språkvetare och tidigare alltingsledamot för Socialdemokraterna. Den rödgröna regeringen lade dock aldrig fram något förslag till ny namnlag. Mörður Árnason ville heller inte gå så långt som att lägga ned Mannanafnanefnd.

Här kan du läsa mer om namnlagen.

Regeringen lägger 150 miljarder på rabatt för bostadslån

En lånerabatt på upp till 4 miljoner isländska kronor. Den som dessutom väljer att amortera i stället för att pensionsspara kan få en sänkning på ytterligare 1,5 miljoner. Åtgärdspaketet väntas träda i kraft i mitten på nästa år. Kostnaden uppgår till 150 miljarder och ska finansieras genom en höjd bankskatt. Det är huvuddragen i regeringens politik för att lätta bördan för skuldsatta hushåll med inflationsindexerade bostadslån. Åtgärdspaketet presenterades under en presskonferens i Harpa i Reykjavík i lördags.

Framstegspartiets och Sigmundur Davíð Gunnlaugssons vallöfte om omfattande nedskrivningar av inflationsindexerade bostadslån har det senaste halvåret blivit en allt mer besvärande fråga för regeringen. Förhoppningen var att kunna finansiera rabatten genom att inte låta fordringsägare till de kraschade storbankerna föra ut pengar ur landet utan att statskassan skulle kapa åt sig en rejäl andel. Men diskussionerna har gått långsammare än förväntat och en uppgörelse är långt borta.

Under valrörelsen talade Sigmundur Davíð Gunnlaugsson om lättnader på upp till 20 procent och nedskrivningar på omkring 300 miljarder isländska kronor. Så långt går inte det förslag som presenterades i lördags även om vissa kan komma upp i de nivåerna. Och några ytterligare rabatter blir det inte.

Självständighetspartiets Bjarni Benediktsson har aldrig varit särskilt förtjust i löftet. När det nu infrias väljer regeringen en kompromisslinje bestående av både nedskrivningar och skatterabatter. Lättnaderna sägs omfatta över 100 000 hushåll.

Bakgrunden till åtgärdspaketet är den skenande inflation som drabbade Island från december 2007 till augusti 2010. Nedskrivningen av de inflationsindexerade bostadslånen motsvarar en nedskrivning av konsumentprisindex med 13 procent till högst 4,8 procent. Rabatten kan uppgå till högst 4 miljoner isländska kronor.

För en person som har ett bostadslån på 22,5 miljoner blir rabatten omkring 3 miljoner. Det innebär att månadskostnaden minskar från 109 000 till 95 000 kronor.

För att ytterligare minska lånebeloppen kan personer med inflationsindexerade bostadslån välja att direktamortera genom lönen i stället för att låta pengarna gå till en privat pensionsfond. Detta kan ge en skatterabatt på högst 500 000 isländska kronor om året i tre års tid. Personer som hyr sin bostad kan på samma sätt avsätta motsvarande summor till ett bostadssparande.

Åtgärderna väntas träda i kraft under sommaren. Det blir då upp till varje enskild låntagare att vända sig till banken för att ansöka om lånerabatten. Den som beviljas en nedskrivning får då två lån - ett nedskrivet som låntagaren fortsätter att betala av på som vanligt, och så den överskjutande delen - själva nedskrivningen - som banken skickar vidare till staten för betalning.

Kostnaden för lånerabatten beräknas till 150 miljarder isländska kronor, där själva nedskrivningen av lånebeloppet står för 80 miljarder. Staten kommer fram till år 2017 att köpa upp nedskrivningarna från bankerna. Rabatten ska i sin tur finansieras genom en höjning av bankskatten - dels en högre procentsats, dels inkluderas de kraschade storbankernas konkursbon. Statskassans intäkter från bankskatten ökar därmed från 1 miljard om året till 37,5 miljarder.

Regeringens bedömning är att åtgärderna bara kommer att ha marginal inverkan på statsfinanserna. Utöver att lindra skuldbördan och därmed minska den ekonomiska osäkerheten för hushållen skapar lånerabatten incitament till att spara och till att investera i fastigheter. Den ökar också köpkraften och därmed konsumtionen.

Konsumtionen, nybyggandet och köpkraften förutspås öka marginellt på grund av lånerabatten. Även kronans kurs går uppåt liksom inflationen medan rabatten inte tros påverka arbetslösheten. Ökad konsumtion innebär också att överskottet i handelsbalansen kommer att minska något.

Regeringen hävdar att planen är fullt finansierad. Vilka marknadens reaktioner på åtgärderna blir återstår att se. Det finns dock ett antal frågetecken.

För det första kommer lånerabatten att driva på inflationen. Trots att Islands historia är kantad av skenande inflation är det en faktor som regeringar från höger till vänster ständigt lyckas underskatta. Om inflationsökningen blir större än beräknat äts lånerabatten snart upp av prisläget.

För det andra är bankskatten i sig kontroversiell - och det är heller inte säkert att den genom att inkludera företag som är under avveckling är förenlig med grundlagen. Regeringen räknar dessutom med att bankskatten ska ge 37,5 miljarder per år fram till 2017. Detta kan inte uppnås om inte de kollapsade bankernas konkursbon hålls vid liv. Om konkursbona hålls vid liv kan de inte avvecklas och fordringsägarna kan inte få ut sina tillgångar. Därmed kan också valutarestriktionerna bli kvar i fyra år till - och de utgör huvudskälet till att investeringarna är nere på en historiskt låg nivå.

För det tredje är frågan om detta är det samhällsekonomiskt bästa sättet att använda de 150 miljarder som regeringen nu öronmärker för åtgärdspaketet. Pengarna hade räckt till att bygga järnväg mellan Reykjavík och Keflavík, ännu ett Harpa samt en vägtunnel i Västfjordarna. Tre så stora infrastrukturprojekt hade kanske kunnat skapa jobb, tillväxt och kommunikationsförbättringar som på sikt hade haft väl så positiv inverkan för skattebetalarna.

För det fjärde finns det heller ingen som helst utväg från inflationsindexeringen. Den är också något regeringar från höger till vänster velat avskaffa, men som ser ut att följa de isländska låntagarna i många år framöver. Om inflationen rusar kommer bostadslånen - rabatterade eller ej - att följa med uppåt.

Dagens citat

"Flytten från Bästa partiet över till Ljus framtid har gått mycket bra men det är inget självklart. Det ligger mycket arbete bakom det. Jag tror också att detta är en positiv reaktion på hur alltingsgruppen har arbetat i tinget. Det är en svår uppgift att stå fast vid de stora orden från valet, men jag anser att vi skördar i enlighet med hur vi har arbetat inne i tinget."

Heiða Kristín Helgadóttir, styrelseordförande för Ljus framtid, i Vísir om partiets uppgång i opinionen.

Dagens bonuscitat

"When I want to escape I drive to Vik. It only takes two hours and you'll find gorgeous black sand beaches and an incredibly beautiful church on a hill – there is usually mist surrounding it."

Artisten John Grant i The Guardian om sina favoritställen på Island.

Reykjavík skänker julgran till Tórshavn

Foto: Tórshavnar kommuna

Den första julgranen av många. Så presenterade Reykjavíks borgmästare Jón Gnarr gåvan av en tolv meter hög sitkagran till Tórshavn. I går tändes den vid lagtinget i Färöarnas huvudstad. Tanken med granen är att tacka färingarna för den vänskap och vänlighet som de visat islänningarna genom åren.

På Austurvöllur i Reykjavík tänds i dag för sextioandra gången ljusen i det så kallade Osloträdet. Julgranen är en gåva från den norska huvudstaden som alltid tänds första advent. Traditionen bjuder också att Reykjavíks borgmästare själv varje år i november hugger den gran som Oslos kommun valt ut.

Borgmästare Jón Gnarr vill skapa en ny tradition. Som ett tack för den vänskap och lojalitet som färingarna visat islänningarna genom åren ska Reykjavík enligt ett pressmeddelande varje år skänka en julgran till Tórshavn.

Det första trädet, en tolv meter hög sitkagran, höggs den 20 november i Heiðmörk. Granen, som planterades 1953, transporterades med båt till Färöarna. I går tändes granen i parken vid lagtinget där fullmäktigeledamoten Elsa Hrafnhildur Yeoman representerade Reykjavík.

Heðin Mortensen, borgmästare i Tórshavn, tackade Reykjavík för en gåva som symboliserade de starka banden mellan örikena och hoppades på fördjupat samarbete och vänskap. Trots besvärligt väder hade många färingar samlats vid lagtinget för att se när granen tändes, uppger kommunen i ett pressmeddelande.

Regeringens ras fortsätter - Ljus framtid näst största parti

Regeringspartiernas ras i opinionen fortsätter - och Ljus framtid är nu näst störst på Island med 15,2 procent av väljarstödet. Både Framstegspartiet och Självständighetspartiet förlorar sympatisörer. Ökar gör Piratpartiet och Gröna vänstern. Det visar en opinionsundersökning utförd av MMR.

När Framstegspartiet och Självständighetspartiet bildade regering hade den stöd av sex av tio islänningar. Nu är det bara drygt fyra av tio som ställer sig bakom högerkoalitionen. I MMR:s mätning uppger 43,1 procent att de ger sitt stöd till regeringen, en nedgång med 1,5 procentenheter jämfört med senaste väljarbarometern.

De två borgerliga partierna fortsätter också att var för sig tappa väljarstöd. Självständighetspartiet backar med 1,6 procentenheter till 26,8 procent och Framstegspartiet backar med 1,3 procentenheter till 15 procent.

Även Socialdemokraterna tappar väljare. Partiet har nu stöd av 13,8 procent av islänningarna, en minskning med 0,5 procentenheter.

De tre övriga oppositionspartierna i alltinget klättrar däremot i opinionen. Ljus framtid ökar med 0,7 procentenheter till 15,2 procent. Det innebär att partiet nu är näst störst i landet efter Självständighetspartiet. Gröna vänstern ökar med 1,6 procentenheter till 12,6 procent och Piratpartiet med 1,7 procentenheter till 9 procent.

Partierna utanför alltinget har i dagsläget långt fram till parlamentets femprocentsspärr. Gryning får 2,4 procent, Höger-gröna 1,8 procent, Hushållens parti 1,3 procent, Demokrativäktaren 0,9 procent, Regnbågen 0,5 procent och Sturla Jónsson 0,5 procent.

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

Dagens citat

"Det är väldigt mycket i det isländska samhället som fyller en med oro. Här florerar populism, nationalism och anti-intellektualism av en storleksordning som vi inte har sett tidigare. Vi kan inte längre låtsas som att vi här på Island längre är skonade från fascismens uppgång i de länder i Europa där krisen har rått, även om det kanske inte har tagit sig lika fula uttryck som i Grekland eller Östeuropa."

Davíð Þór Jónsson, teolog och översättare, i DV om samhällsklimatet på Island.

Dagens bonuscitat

"Although Iceland's capital city is one of Europe's coldest spots, it has plenty of natural hot springs to warm up in (some of the best can be found in the Nauthólsvík area of the city)."

CNN rankar Reykjavík som en av de tio bästa vinterdestinationerna.

Efter Jón Gnarrs avhopp - Ljus framtid störst i Reykjavík

Jón Gnarr lämnar kommunpolitiken - men Självständighetspartiet tjänar inte på borgmästarens beslut att inte ställa upp för omval. I stället strömmar nya väljare till Socialdemokraterna medan Ljus framtid och Självständighetspartiet backar. Med ett stöd på 29 procent i opinionen noterar Självständighetspartiet den lägsta siffran under hela mandatperioden. Det visar en väljarbarometer utförd av Capacent Gallup på uppdrag av RÚV.

För en månad sedan meddelade Jón Gnarr att han inte ställer upp för omval i vår. I samband med kommunalvalet den 31 maj upphör Bästa partiet att existera. I stället ser det ut som att alla fullmäktigeledamöter utom Jón Gnarr tar steget över till syskonpartiet Ljus framtid, som tar över stafettpinnen och kandiderar i valet.

När Jón Gnarr aviserade beslutet hade Bästa partiet med 37 procent av väljarstödet de bästa opinionssiffrorna sedan valet våren 2010. I dagsläget ser det ut som att sympatisörerna följer med till Ljus framtid.

Ljus framtid får 34 procent och sex mandat. Självständighetspartiet backar till 29 procent, vilket är den lägsta siffran under hela mandatperioden. Raset, som ändå ger partiet fem mandat, skedde före de provval där partiet valde vilka företrädare som ska toppa valsedlarna till våren.

Socialdemokraterna ökar 6 procentenheter - lite mer än vad Självständighetspartiet och Ljus framtid förlorar tillsammans - men det räcker inte till mer än dagens tre mandat. Gröna vänstern ligger kvar på 9 procent och behåller sitt mandat. Med 4 procent av rösterna är inte Framstegspartiet i närheten av att bli representerade i fullmäktige.

Osäkerhetsmarginalen är dock stor. Var fjärde tillfrågad kunde inte uppge något favoritparti eller avsåg att inte rösta eller att rösta blankt i det kommande kommunalvalet, uppger RÚV.

Här kan du läsa mer om opinionsläget i Reykjavík.

Landsbanki: Turism går om fiske och aluminiumindustri

Turismen kommer i år för första gången att gå om fisket och aluminiumindustrin och bli den främsta källan till valutaintäkter. Trots att både fisket och aluminiumindustrin svarar för stadigt stigande exportintäkter ökar turismen ännu snabbare. Sedan år 2009 har intäkterna från resande till Island ökat med hela 54 procent. Det uppger Landsbanki i en prognos för Islands ekonomi fram till år 2016.

Fisket har tillsammans med aluminiumindustrin de senaste åren varit Islands viktigaste källa till valutaintäkter. Turismens betydelse har ökat snabbt - och redan i år kommer den att ta över som nummer ett. Fördelningen mellan de tre viktigaste näringsgrenarna väntas enligt Landsbanki år 2013 bli att turismen svarar för 37 procent, fisket för 35 procent och aluminiumindustrin för 28 procent.

Mellan 2009 och 2012 ökade antalet utländska turister som landade på flygplatsen i Keflavík med 39 procent. Under samma period ökade valutaintäkterna från turismen med hela 54 procent.

Aluminiumindustrin ökade under samma period med 32 procent och fisket med 29 procent. Mängden aluminium har dock bara ökat marginellt och inte heller inom fisket har det skett någon dramatisk ökning av fångsterna. I stället handlar det främst om förhållandevis goda världsmarknadspriser vad gäller aluminium och allt mer avancerad - och därför intäktsgivande - förädling av fångsterna.

Hittills i år har antalet passagerare till Keflavík ökat med 19 procent. Landsbankis prognos utgår från att den trenden - som är beräknad på årets första nio månader - håller i sig året ut på samma sätt som utvecklingen för fisket och aluminiumindustrin.

Förra året gav fisket 269 miljarder isländska kronor i valutaintäkter, turismen 239 miljarder och aluminiumindustrin 225 miljarder. I år beräknas intäkterna från turismen öka till 285 miljarder och år 2016 tros intäkterna från turismen ha stigit till 392 miljarder.

Landsbanki räknar dock med att ökningstakten kommer att avmattas redan nästa år. Jämfört med 19 procent i år tror Landsbanki att turismen år 2014 ökar med 15 procent och 10 procent år 2015. Därefter förutspås en ökning med 8,6 procent om året, vilket motsvarar genomsnittet för perioden 2003 till 2012.

Dagens citat

"Detta är ett stort och glädjande steg för mig. Som du säger får de flesta fall som hamnar där ett mycket sorgligare öde. Där ställs vissa grundläggande frågor från domstolen som den isländska regeringen måste besvara. Dessa frågor visar att det finns vissa invändningar som har vaknat hos dem som behandlar det här fallet."

Tidigare statsminister Geir H. Haarde i Vísir om beskedet att Europadomstolen för mänskliga rättigheter granskar rättsprocessen mot honom - läs mer här.

Korpen som jagar bort havsörnen

Runt Breiðafjörður finns majoriteten av det isländska beståndet av havsörn. Rovfågeln saknar naturliga fiender men jagades under lång tid av människan. I Spágilsstaðir nordost om Búðardalur finns dock en fågel som vågar sätta sig upp mot havsörnen - en korp. Ovan kan du se hur korpen utmanar havsörnen tillräckligt envist för att den ska ge sig i väg.

Piratpartiets väljare idrottar minst och sover sämst

Tre av fyra islänningar äter regelbundet en nyttig frukost. Och fyra av fem äter frukt och grönsaker åtminstone några gånger i veckan. Men Piratpartiets väljare har inte lika hälsosamma vanor. De idrottar minst, sover sämst, nobbar näringsriktiga morgonmål och ratar i störst utsträckning frukt och grönsaker. Det visar en undersökning utförd av MMR.

Opinionsinstitutet MMR har undersökt islänningarnas attityder till sömn, frukost, social samvaro, idrott och frukt och grönsaker. Personer som har fyllt 68 år sover bäst och äter nyttigast. Islänningar i åldern 18 till 29 år vaknar visserligen förhållandevis sällan utsövda, men de tränar mest och ägnar också mest tid åt sociala aktiviteter.

Kvinnor lever mer hälsosamt än män - där sex av tio tränar regelbundet (knappt varannan bland männen), två av tre ägnar sig åt givande social samvaro (nästan sex av tio bland männen), åtta av tio äter en nyttig frukost (sju av tio bland männen), och nio av tio konsumerar frukt och grönsaker (tre av fyra bland männen). Däremot vaknar nästan lika många män som kvinnor - sex av tio - utvilade.

Personer bosatta på landsbygden lever aningen mindre hälsosamt än befolkningen i Reykjavíkområdet. Det handlar dock om marginella skillnader - enda punkten där huvudstadskommunernas invånare har ett större försprång är givande social samvaro.

Låginkomsttagare sover och äter sämre. Däremot är gruppen förhållandevis flitig när det gäller träning och sociala aktiviteter. Höginkomsttagare äter mest frukt och grönsaker.

Skillnaderna mellan väljargrupper är stora, där Piratpartiets sympatisörer utmärker sig. Bara 48,9 procent av piraterna vaknar utvilade (genomsnittet för riket är 62,3 procent), endast 36,6 procent ägnar sig åt träning (snittet är 52 procent), 59,6 procent lägger regelbundet tid på givande sociala aktiviteter (snittet är 62,7 procent - Framstegspartiets väljare ägnar något mindre tid åt social samvaro än Piratpartiets), 64,1 procent äter en nyttig frukost (snittet är 75,9 procent) och 67,5 procent får ofta i sig frukt och grönsaker (snittet är 81,8 procent).

Gröna vänsterns anhängare utmärker sig på motsatt ände av skalan. Här finns de som oftast vaknar utvilade, äter hälsosam frukost och konsumerar frukt och grönsaker. Gröna vänsterns väljare ägnar sig dessutom ovanligt mycket åt träning och sociala aktiviteter - men det är något Ljus framtids sympatisörer gör i något större utsträckning.

Av de tillfrågade uppger 3 procent att de aldrig äter frukt eller grönsaker, 11 procent äter aldrig en nyttig frukost och 23,5 procent ägnar sig aldrig åt träning. Hela 53,4 procent uppger att de varje dag äter en hälsosam frukost och nästa lika många, 51,5 procent, äter dagligen frukt och grönsaker. Dessutom svarar 17,2 procent att de tränar dagligen.

Rörelsen går i graven - fortsätter som Gryning

Rörelsen var partiet som bildades när personstriderna plågade Medborgarrörelsen. Nu går partiet i graven. I det senaste valet till alltinget kunde företräderna inte heller enas om den politiska framtiden - Birgitta Jónsdóttir grundade Piratpartiet medan Þór Saari och Margrét Tryggvadóttir anslöt sig till Gryning. Till skillnad från piraterna klarade inte Gryning spärren till alltinget.

Protesterna efter finanskraschen hösten 2008 blev startskottet för en mängd gräsrotsrörelser. Flera av dem siktade också på att ta sig in i alltinget, men i nyvalet våren 2009 var det bara Medborgarrörelsen som lyckades. Partiet fick fyra mandat i parlamentet som besattes av Birgitta Jónsdóttir, Þór Saari, Margrét Tryggvadóttir och Þráinn Bertelsson.

Enigheten var dock kortvarig. Efter en personkonflikt med partiets övriga tre alltingsledamöter hoppade Þráinn Bertelsson av för att bli politisk vilde. Senare anslöt han sig till Gröna vänstern.

Inte heller de övriga tre lyckades undvika personstrider. Snart befann sig Birgitta Jónsdóttir, Þór Saari och Margrét Tryggvadóttir i strid med Medborgarrörelsens ledning. De valde att bryta med partiet och grundade i stället Rörelsen.

Inför valet i våras gick både Rörelsen och Medborgarrörelsen in i det nya partiet Gryning. Både Þór Saari och Margrét Tryggvadóttir anslöt sig men förlorade sina platser i alltinget eftersom Gryning inte klarade femprocentsspärren. Birgitta Jónsdóttir lyckades däremot som Piratpartiets grundare precis ta sig över tröskeln till parlamentet. Þráinn Bertelsson lämnade politiken och ställde inte upp för omval.

Gryning var tänkt som ett paraply som skulle omfatta breda åsiktsströmningar. Så blev det inte. En av Grynings profilfrågor var genomförandet av det grundlagsförslag vars huvuddrag fick majoritet i en folkomröstning hösten 2012. Förslaget, som bekämpades av Framstegspartiet och Självständighetspartiet, lades dock fram för sent av regeringspartierna för att hinna genomföras före vårens alltingsval. Koalitionen var heller inte enig och det var tveksamt om det skulle finnas en majoritet för förslaget i parlamentet.

Regeringen har visserligen utsett en nämnd som ska arbeta vidare med förslaget. Den leds dock av en jurist som motsätter sig de föreslagna förändringarna. Regeringen har i princip också underkänt folkomröstningen som underlag - om det blir några förändringar blir de inte alls så radikala som i förslaget.

Gryning hävdade att den rödgröna regeringen svek väljarna när den gav upp försöken att klubba igenom grundlagen i alltinget före valet. Men den breda uppslutningen uteblev. Piratpartiet och Demokrativäktaren drev samma fråga. Om de hade ställt upp gemensamt hade de blivit större än både Ljus framtid och Gröna vänstern.

Beslutet att lägga ned Rörelsen fattades under helgens landsmöte. Steget var enligt ett pressmeddelande helt enligt stadgarna:

"När Rörelsens mål är uppnått eller det är uppenbart att det inte kommer att uppnås ska Rörelsen avsluta verksamheten och läggas ned."

Pressmeddelandet är undertecknat Þór Saari. Han skriver att Rörelsen arbetat på ett annat sätt än de etablerade politiska partierna genom att ta ställning till sakfrågor i stället för att ägna sig åt blockpolitik. Han hävdar att Rörelsen alltid arbetat för medborgarnas bästa och i samma anda som gräsrotsdemonstranterna. Dessutom anser han att förslaget till ny konstitution - som fick majoritet i en folkomröstning men sannolikt förpassas till papperskorgen under mandatperioden - måste betraktas som republikens verkliga grundlag:

"Rörelsen önskar folket välgång med den framtidsvision som det valde åt sig i valet, men är än av åsikten att den enda vägen för det isländska samhället och politiken ut ur de trångmål som vi sitter fast i är genom den nya grundlag som godkändes i en folkomröstning den 20 oktober 2012. Denna grundlag är det isländska folkets verkliga grundlag, en grundlag som det själv har skrivit och godkänt. De fyra etablerade partierna i alltingets avslag av ett demokratiskt resultat av en folkomröstning är därför inget annat än en ren och skär statskupp från den politiska överklassen i landet. Rörelsen tackar alla reskamrater för de gångna åren och uppmanar till fortsatt motstånd."

Gryning tänker ställa upp i vårens kommunalval.

Här kan du läsa mer om Gryning.

Dagens citat

"Han blir faktiskt inget offer för verkligheten. Han reser sig över detta genom att sluta nu och det är otroligt vackert. Nu lekte han utomjording på sin tid och kom sedan in i politiken precis som en utomjording, men nu ska ET bara resa hem och det är så vackert och riktigt."

Dramatikern Tyrfingur Tyrfingsson i DV om Jón Gnarrs tid som borgmästare i Reykjavík.

Sillsprängning i Grindavík

I dag testar de isländska myndigheterna ett udda sätt att försöka få bort de enorma sillstimmen från Kolgrafafjörður på Snæfellsnes - en sprängladdning på havets botten. Målet är att skrämma bort sillen från fjorden så att den inte packas ihop och dör av syrebrist, vilket hänt två vintrar i följd. Sprängladdningen är inte särskilt kraftig och bara ett fåtal fiskar som råkar befinna sig i laddningens omedelbara närhet väntas dö vid explosionen. Men syftet är alltså att sillen ska överleva. En liknande sprängning genomfördes i Grindavík i januari i år då hamninloppet grävdes ut. Då skedde inte sprängningen för att driva bort fisk, men du kan i klippet ovan se hur sillen reagerade.

Rödgrön majoritet på fall i Hafnarfjörður

Både Socialdemokraterna och Gröna vänstern tappar väljarstöd i Hafnarfjörður. Även Självständighetspartiet förlorar sympatisörer - men ett mindre ras gör att partiet återtar positionen som störst i kommunen. Ljus framtid och Piratpartiet kan vara på väg in i fullmäktige. Det visar en opinionsmätning utförd av Félagsvísindastofnun på uppdrag av Morgunblaðið.

Hafnarfjörður tillhör Islands rödaste kommuner. Förra valet fick Socialdemokraterna 40,9 procent av rösterna och fem mandat i fullmäktige. Tillsammans med Gröna vänsterns mandat - partiet fick 14,6 procent av rösterna i kommunalvalet våren 2010 - kunde de bilda majoritet och hålla Självständighetspartiet borta från makten.

Självständighetspartiet fick då 37,2 procent och fem mandat. Det andra borgerliga partiet, Framstegspartiet, blev med 7,3 procent av rösterna utan representation i fullmäktige.

Både Socialdemokraterna och Gröna vänstern har tappat stora delar av sitt stöd under mandatperioden. Socialdemokraterna får nu bara 24,2 procent och tre mandat. Gröna vänstern får 6 procent - vilket inte ger något mandat alls.

Självständighetspartiet förlorar också väljare, men inte i samma volymer som de rödgröna. Med 33,6 procent av väljarstödet är partiet nu störst i Hafnarfjörður med fyra mandat. Framstegspartiet ökar till 7,9 procent och en företrädare i fullmäktige.

Det tycks ändå som att Socialdemokraterna har goda chanser att behålla makten i kommunen trots väljarflykten och Gröna vänsterns ras. Ljus framtid, vars syskonparti regerar ihop med Socialdemokraterna i grannkommunen Reykjavík, får 19,2 procent. Dessutom får Piratpartiet 6,4 procent.

Om detta var ett valresultat skulle Ljus framtid få två eller tre mandat. Det är nämligen dött lopp mellan Ljus framtid och Piratpartiet om det sista av fullmäktiges elva mandat. Därmed skulle piraterna kunna bli vågmästare.

Hela 42,2 procent uppger att kommunens ekonomi är den viktigaste frågan i valet den 31 maj nästa år. Därefter följer bostadsfrågor (14,1 procent), skol- och fritidsfrågor (12,1 procent), arbetsmarknadsfrågor (10,4 procent), välfärds- och socialfrågor (8,3 procent), kommunikations- och stadsplaneringsfrågor (3,4 procent), övriga frågor (3,4 procent), medborgardemokrati och transparens (2,9 procent) och miljöfrågor (2,9 procent), rapporterar Morgunblaðið.