måndag 24 november 2014

I dag kan Hanna Birna Kristjánsdóttir få en efterträdare

Redan i dag kan Island få en ny inrikesminister. Samtidigt är statsvetarnas dom mot Hanna Birna Kristjánsdóttir hård - hon har varken tagit misstankarna mot hennes närmaste medarbetare på tillräckligt stort allvar eller visat tillräcklig respekt för utredningen. Samtidigt får också statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson kritik sedan han skyllt hennes avgång på samhällsklimatet.

Efter att ha dragits allt djupare in i turerna kring medieläckan från inrikesdepartementet om asylsökande lämnade skandalministern Hanna Birna Kristjánsdóttir i fredags sitt uppdrag. Hon återvänder dock till alltinget som ledamot efter nyår. Hon har inte gett några intervjuer sedan avhoppet, men i ett uttalande visade hon ingen ånger utan skyllde i stället främst på medierna och samhällsklimatet.

Redan i dag kan Hanna Birna Kristjánsdóttir få en efterträdare. Då träffas Självständighetspartiets alltingsgrupp för första gången. Partiledaren Bjarni Benediktsson ville ursprungligen samla gruppen redan under helgen, men det sprack på att både gruppledaren Ragnheiður Ríkharðsdóttir och talmannen Einar K. Guðfinnsson befann sig utomlands. De utgör dessutom de mest sannolika efterträdarna till den avhoppade inrikesministern. En outsider kan vara Birgir Ármannsson.

Trots Hanna Birna Kristjánsdóttirs avgång är skandalen inte på väg att ebba ut. I veckan väntas Umboðsmaður Alþing­is, Islands motsvarighet till Justitieombudsmannen, ge sin dom över inrikesministerns agerande. Med tanke på innehållet i brevväxlingen mellan parterna vore allt annat än svidande kritik mot Hanna Birna Kristjánsdóttirs hantering av skandalen närmast en sensation.

I alltinget kommer oppositionen förmodligen att kämpa för att Hanna Birna Kristjánsdóttir ska besvara kritiken. Regeringspartierna anser däremot att saken är utagerad eftersom hon har avgått. Hade hon inte hoppat av skulle hon bemött kritiken i ett öppet och direktsänt utskottsmöte. Om hon formellt får en efterträdare innan rapporten offentliggörs undkommer hon skyldigheten att medverka.

Flera statsvetare anser att Hanna Birna Kristjánsdóttir inte hade något annat val än att avgå. Birgir Guðmundsson säger i Fréttablaðið att hennes ställning försvagats eftersom hon stannade kvar så länge. Hade hon avgått tidigare hade hon inte försvagats som politiker på samma sätt:
"Det som medieläckan visar oss är nödvändigheten att statsförvaltningen gör sitt arbete så professionellt som möjligt och att det inte är möjligt att ta några genvägar i en rättsstat."
Eiríkur Bergmann Einarsson säger i Fréttablaðið att Hanna Birna Kristjánsdóttirs hantering av medieläckan kommer att utgöra ett avskräckande exempel för framtiden. Därför blev hon till sist tvungen att avgå:
"Hon hade i slutändan inget annat val sett till hur saken utvecklades och lämnar motvilligt bordet. ... Hon hade motvilligt bara ett val. Dessutom har partikamraternas stöd varit halvdant. Detta är ett skolboksexempel på hur en fråga sabbas på varje nivå."
Ólafur Þ. Harðarson säger till RÚV att det finns tre saker som politiker bör lära av skandalen - att alltid ta misstankar om lagbrott på stort allvar, att ta medierapportering på allvar och att det finns ämbetsmän som vågar göra sitt jobb trots att de utsätts för obehag av en minister:
"Jag anser att isländska politiker kan dra mycket lärdom av den här saken. ... Jag tror faktiskt att om hon hade reagerat förnuftigt vid den här sakens början så hade det aldrig blivit annat än ett mindre problem för henne."
Både Bjarni Benediktsson och statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson säger i Morgunblaðið att Hanna Birna Kristjánsdóttir i framtiden kan bli statsråd på nytt. Sigmundur Davíð Gunnlaugsson lade i fredags skulden för avgången på samhällsklimatet och medierapporteringen. Vid ett möte med Framstegspartiets centralstyrelse i Höfn i helgen gjorde han i sitt tal på nytt samma analys:
"Aldrig tidigare har det varit så stor skillnad mellan den faktiska situationen i det isländska samhället och framtidsutsikterna i vårt goda land och situationens uttryck i debatten och förväntningarna för framtiden. Och även om debatten om samhällsfrågor ofta har varit oresonlig på Island har den sannolikt sällan eller aldrig haft den prägel som vi ser nu. Förtal, förkastelsedomar och destruktivt prat har aldrig haft en lika snabb väg till den allmänna debatten som nu. Till största del uppkommer detta hos en liten grupp människor som inte alls är representativ för samhället, men tidsandan är dock sådan att denna förvrängda bild får uppmärksamhet och sätter tonen för debatten. Det kan ha verklig och mycket negativ inverkan på samhället."
På nätet fick Sigmundur Davíð Gunnlaugssons kommentarer om Hanna Birna Kristjánsdóttirs avhopp enligt Vísir hård kritik. Bland annat ifrågasattes det om Framstegspartiets främlingsfientliga linje i Reykjavík utgjorde ett exempel på den sakliga och vårdade debatt som statsministern efterlyste, om Sigmundur Davíð Gunnlaugsson totalt tappat kontakten med verkligheten och om det var medborgarnas fel att en minister upprepade gånger ljög inför alltinget, utövade påtryckningar mot polis och åklagare, smutskastade andra samhällsinstitutioner och försökte förmå en chefredaktör att ge två granskande reportrar sparken.

Gísli Freyr Valdórsson, politisk rådgivare åt Hanna Birna Kristjánsdóttir, fick sparken sedan han erkänt att han låg bakom medieläckan av falsk information om namngivna asylsökande. Nu dras Sigríður Björk Guðjónsdóttir, tidigare polischef på Suðurnes, allt djupare in i skandalen. Lagen säger nämligen att bara en minister har rätt att be om information av polisen - och det är ett mandat som departementschefen Ragnhildur Hjaltadóttir enligt Vísir inte kan delegera till rådgivare.

Samma dag som Fréttablaðið och Morgunblaðið publicerade de av Gísli Freyr Valdórsson fabricerade uppgifterna kontaktade han Sigríður Björk Guðjónsdóttir. Han bad då om att få ut material från polisens utredning om de asylsökande som han själv felaktigt pekat ut som inblandade i människohandel.

Sigríður Björk Guðjónsdóttir höll i nio månader tyst om telefonsamtalen med Gísli Freyr Valdórsson ända tills de nyligen avslöjades av DV. Hon berättade inte om dem trots att han åtalades för brott mot tystnadsplikten. Hon fortsätter nu att hävda att hon inte kopplade honom till medieläckan. Sigríður Björk Guðjónsdóttir, som nu är polischef i Reykjavík, säger till RÚV att hon nu håller på att dras in i skandalen trots en "fläckfri karriär i arton år" och att hon "inte gjort något":
"Vi ser på rådgivaren som inrikesdepartementets och ministerns företrädare. Saken bereddes vid departementet och det var mer än en som arbetade med saken vid departementet. Jag hade inget skäl att tro att inte Gísli Freyr var en del av den gruppen."
Men att kontakterna mellan polis och departement skulle gå till på det viset i andra distrikt förnekas i Fréttablaðið av flera andra polischefer. Ingen sade sig ha fått ett liknande samtal som det Sigríður Björk Guðjónsdóttir fick från Gísli Freyr Valdórsson. Dessutom ska en sådan här begäran göras skriftligen. Därför anser de polischefer tidningen talat med att frågan kan bli ytterst problematisk för Sigríður Björk Guðjónsdóttir.

Gísli Freyr Valdórsson hade heller inte rätt att be om information om de asylsökande. Han diarieförde den heller inte, vilket också är ett regelbrott. Sigurbjörg Sigurgeirsdóttir, expert på offentlig förvaltning, säger till Vísir att rådgivare genom sin koppling till ministern kan ge sken av att ha makt, men att de saknar politiskt ansvar:
"När ministerns assistent vänder sig direkt till ämbetsmän eller föreståndare ute på stan så kan föreståndare och ämbetsmän se på det så att den talar för ministerns räkning och ber om information åt ministern. Det som är dåligt i den här saken är att denna begäran om information inte gick efter departementets formella vägar, där det filtreras vilka som ska ha tillgång till vilka saker och vilket slags information. Det är sakens allvar som får som följd att ämbetsmannen hamnar i en dålig och svår position."
Här kan du läsa mer om turerna kring Hanna Birna Kristjánsdóttirs avgång.

Dagens citat

"Banana plants can only bear fruit once, and it takes a year and half for them to reach maturity. ... And they take an awful lot of work to maintain for such little yield. ... They’re the only place in the world this specific strain of banana now exists. In a way, it’s like they’re frozen in time."

Elías Óskarsson vid Landbúnaðarháskóli Íslands i Modern Farmer om de bananträd som finns i Hveragerði - läs mer här.

söndag 23 november 2014

Dagens bonuscitat

"Vulkanutbrott kan behandla glaciärer mycket illa men det är mycket lokalt. Om det sker ett utbrott under en glaciär är det en liten del som smälter. Det är bara några få procent av all avsmältning här i landet, kanske 2 till 3 procent, som kommer från vulkanisk aktivitet när det ses till längre tid och genomsnittet för hela landet."

Helgi Björnsson, professor emeritus i glaciologi vid Háskóli Íslands, säger i Morgunblaðið att vulkanutbrott ligger bakom en mycket liten del av den snabbt ökande avsmältningen av isländska glaciärer - läs mer här.

Trendbrott för isländsk arbetslöshet - ökar till 3,2 procent

Efter sex månader av sjunkande arbetslöshet ökade andelen islänningar som står utan jobb i oktober till 3,2 procent. Ökningen slog hårdare mot landsbygden än mot Reykjavíkområdet, men samtliga regioner drabbades av ökningen. Vinnumálastofnun förutspår i en prognos att andelen arbetslösa stiger även under november.

I september sjönk arbetslösheten på Island till 3 procent, den lägsta siffran sedan finanskraschen med full kraft slog mot arbetsmarknaden senhösten 2008. Att arbetslösa studenter återvände till utbildningar utgjorde tillsammans med en förlängd turistsäsong och högsäsong inom delar av köttindustrin och fiskenäringen förklaringen till rekordmånaden.

Under hösten försvinner många säsongsarbeten inom turistnäringen samtidigt som extrajobben försvinner från köttindustrin och fiskenäringen. Det förklarar uppgången under oktober då arbetslösheten steg till 3,2 procent. Vinnumálastofnun räknar med att ökningen fortsätter under november och att arbetslösheten som högst blir 3,5 procent.

Samtliga regioner drabbades av högre arbetslöshet. Flest arbetslösa - 4,7 procent - fanns på Suðurnes, en ökning med 0,2 procentenheter. I Reykjavíkområdet var motsvarande siffra 3,5 procent (+0,2), Norðurland eystra 2,7 procent (+0,3), Suðurland 2,1 procent (+0,1), Västfjordarna 1,9 procent (+0,4), Austurland 1,9 procent (+0,2), Vesturland 1,8 procent (+0,1) och Norðurland vestra 1,6 procent (+0,3).

Fler män än kvinnor förlorade sina jobb under oktober. Alltjämt är dock kvinnor arbetslösa i större utsträckning än män - 3,8 procent respektive 2,7 procent.

Fyra isländska kommuner hade full sysselsättning under oktober: Eyja- og Miklaholtshreppur i Vesturland, Árneshreppur i Västfjordarna, Skagabyggð i Norðurland vestra och Fljótsdalshreppur i Austurland.

Här kan du läsa mer om arbetslösheten på Island.

Mindre frukt, onyttigare frukost och sämre sömn för pirater

Islänningarna har blivit snäppet hälsosammare det senaste året. Något fler äter regelbundet frukt och grönsaker, intar en näringsriktig frukost, vaknar utvilad, tränar och deltar i social samvaro. Men en grupp skiljer ut sig från mängden. Piratpartiets väljare sover sämre, äter mindre frukt och grönt och vaknar oftare outvilade. Det visar en undersökning utförd av MMR.

Förra hösten frågade MMR för första gången i en opinionsundersökning efter islänningarnas hälsovanor. När samma frågor ställdes på nytt i år visar det sig att islänningar i allmänhet lever snäppet hälsosammare än då.

Hela 84,8 procent äter frukt och grönsaker minst några gånger i veckan, en ökning med 3 procentenheter. Nästan lika många, 79,2 procent, äter en hälsosam frukost, ett uppsving med 3,3 procentenheter. Nu vaknar 66,1 procent utsövda, en uppgång med 3,8 procentenheter. Vidare uppger 62,6 procent att de deltar i konstruktiv social samvaro - visserligen en nedgång med 0,2 procentenheter, men andelen som dagligen ägnar sig åt sociala aktiviteter har ökat. Och 52,4 procent tränar, vilket motsvarar en ökning med 0,4 procentenheter. Men hela 23,6 procent svarar att de aldrig ägnar sig åt någon fysisk aktivitet.

Kvinnor lever i regel mer hälsosamt än män. De konsumerar mer frukt och grönt, äter bättre frukost, deltar oftare i sociala aktiviteter och tränar mer. Däremot sover män och kvinnor lika bra.

Medel- och höginkomsttagare är hälsosammare än låginkomsttagare. Islänningar som har fyllt 68 år äter bra frukost och vaknar utsövda, men de tränar mindre och ägnar sig inte lika mycket åt social samvaro som islänningar i åldern 18 till 29 år.

Piratpartiets sympatisörer sticker på många sätt ut i undersökningen. Jämfört med andra väljargrupper konsumerar de minst frukt och grönsaker (78 procent gör det regelbundet), äter en näringsriktig frukost (55 procent) och vaknar utvilade (54,9 procent). Bara Framstegspartiets anhängare tränar mindre än Piratpartiets. Däremot är piratväljarna aningen mer sociala än genomsnittet.

Här kan du läsa mer om förra årets hälsobarometer.

Dagens citat

"Ja, det finns tillräckligt att göra. Det uppstår alltid läckor. ... Detta är bara ett lättsamt skämt. Godmodig humor."

Ásgeir Björgvinsson, vd för Lagnaþjónustan i Selfoss, i Vísir om annonsen där rörmokarföretaget marknadsför sig med Vi åtar oss läckor! och anspelar på turerna kring inrikesminister Hanna Birna Kristjánsdóttir - läs mer här.

lördag 22 november 2014

Dagens bonuscitat

"Mændene spørger vores kasseekspedient, om de kan betale med svenske kroner, hvilket man sagtens kan normalt. ... Ekspedienten er bare uopmærksom på, at det ikke er svenske kroner, men islandske."

Maj Elisabeth Palshøj Brandt, avdelningschef på Bilka i Hillerød, i Hillerød Posten om hur det gick till när två kunder lyckades lura till sig över 600 danska kronor i växel genom att betala med en isländsk tusenlapp som de påstod var svensk.

Premiär för mobilbiljetter på bussarna i Reykjavík



Nu går det att köpa biljetter till Strætós busstrafik i Reykjavíkområdet med mobilen. Inledningsvis går det bara att köpa biljetter för enkelresor - men inom det närmaste året ska det bli möjligt att köpa olika typer av rabattkort och resor utanför huvudstadskommunerna. För att kunna köpa mobilbiljetter är det nödvändigt att ladda ned Strætós app till telefonen.

På Island är det ytterst sällsynt att det inte går att betala med kort. Därför har biljettsystemet för Strætós busstrafik allt mer framstått som föråldrat - ombord bussarna går det bara att använda förköpsbiljetter eller att betala med exakt belopp eftersom chauffören inte ger växel. Både enkel- och bytesbiljetter samt vissa rabatthäften består sedan av årtionden av små papperslappar.

Sedan tidigare arbetar Strætó med ett system som ska möjliggöra elektronisk betalning ombord bussarna. Ett första steg i den riktningen har nu tagits genom lanseringen av företagets nya app.

Den nya appen gör det möjligt att köpa enkelbiljetter till bussresor inom Reykjavíkområdet. För att kunna använda appen för biljettköp krävs ett kreditkort från Visa eller Mastercard. Tanken är att betalningsmöjligheterna så småningom ska bli fler.

Inledningsvis går det bara att köpa ordinarie biljetter för 350 isländska kronor. Biljetten är giltig tills den har använts. Under de närmaste åren ska utvecklingen av systemet fortsätta. Det ska då bli möjligt att köpa även rabatterade biljetter, olika typer av kort och biljetter till Strætós nätverk av busslinjer utanför Reykjavíkområdet.

I Strætós app finns sedan tidigare realtidskartor som visar var alla bussar i trafik befinner sig och en reseplanerare.

Lägger skuld för avhopp på medier och samhällsklimat

Hanna Birna Kristjánsdóttir visade ingen ånger när hon avgick som inrikesminister. Och varken statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson eller finansminister Bjarni Benediktsson hade förlorat förtroendet för henne som statsråd. I stället hävdar även de att det var ett hetsigt samhällsklimat och ett orättvist mediedrev som fällde ministern.

Efter månader av osanningar, påhopp, anklagelser och smutskastning lämnade inrikesminister Hanna Birna Kristjánsdóttir i går sitt uppdrag. Hon gjorde det sedan allt fler dragits in i den från rådgivaren Gísli Freyr Valdórsson planterade medieläckan om asylsökande. Och i nästa vecka väntas en rapport från Umboðsmaður Alþing­is, Islands motsvarighet till Justitieombudsmannen, där Hanna Birna Kristjánsdóttir sannolikt kommer att få mycket hård kritik för sitt agerande.

Någon ursäkt har varken kommit från Hanna Birna Kristjánsdóttir, Gísli Freyr Valdórsson eller inrikesdepartementet. Inte till den asylsökande som med namn pekades ut som inblandad i människohandel, inte till de DV-journalister som Hanna Birna Kristjánsdóttir ville ge sparken, inte till polis, åklagare och Umboðsmaður Alþing­is som av inrikesministern påståtts vara delaktiga i ett politiskt spel.

Trots ett agerande som saknar motstycke i Islands historia valde Hanna Birna Kristjánsdóttir att skylla på medierna. Hon klagade i ett uttalande bland annat över att polischefen på Suðurnes dragits in i skandalen - trots att Sigríður Björk Guðjónsdóttir försåg Gísli Freyr Valdórsson med information som han enligt Vísir inte hade rätt att begära.

Det är sannolikt - men inte bevisat - att de falska uppgifterna om de asylsökande härstammade just från polisen på Suðurnes. Sedan Stefán Eiríksson, polischef i Reykjavík, lämnat sitt uppdrag efter att ha beskrivit hur Hanna Birna Kristjánsdóttir lagt sig i utredningen om medieläckan gick toppjobbet till Sigríður Björk Guðjónsdóttir.

Hon fick alltså det tunga uppdraget som polischef utan att jobbet utannonserades. Men när Hanna Birna Kristjánsdóttir tillsatte nya polischefer på Västmannaöarna och i Västfjordarna - i jämförelse två miniatyrdistrikt - gjordes det däremot enligt konstens alla regler med en särskild nämnd som gick igenom kandidaternas kvalifikationer.

Inte heller statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson eller finansminister Bjarni Benediktsson anser att Hanna Birna Kristjánsdóttir agerat på ett sådant sätt att hon därför borde ha avgått. Sigmundur Davíð Gunnlaugsson lägger i Morgunblaðið i stället skulden på medierna och på samhällsklimatet:
"Den sidan av saken har varit mycket mörk. ... Hanna Birna har behövt tolerera väldigt mycket. Det har faktiskt varit helt otroligt att följa vad som med stor grymhet riktats mot Hanna Birna och hennes släktingar, en del av det offentligt och annat inte. ... Jag anser att det finns anledning för alla att bekymra sig över hur samhällsdebatten har utvecklats. Den är naturligtvis en konsekvens av en viss tidsanda som har varit rådande de senaste åren. Men den tidsandan är inte lämplig för att bygga upp och göra samhället bättre."
Bjarni Benediktsson säger i Morgunblaðið att Hanna Birna Kristjánsdóttir kommer att saknas i regeringen. Eftersom hon bara lämnar uppdraget som minister men efter en paus tänker återvända till alltinget efter nyår tror han att hon även i framtiden kommer att vara viktig för Självständighetspartiet:
"Detta är ett mycket personligt beslut. Det är med oss alla så att vi både behöver ett tydligt mandat och stöd, men vi behöver också ha vilja och tro på att vi kan utföra våra uppdrag på det som vi vill göra. I det här fallet respekterar jag Hanna Birnas slutsats att det har skapats omständigheter som gör att hon inte längre vill sitta som minister."
En efterträdare till Hanna Birna Kristjánsdóttir ska enligt Bjarni Benediktsson utses så snart som möjligt.

Här kan du läsa mer om Hanna Birna Kristjánsdóttirs avgång.

Dagens citat

"Hanna Birnas förhärdelse är sådan att hon kräver att 'saken nu ska upphöra' och försöker att underblåsa misstänksamhet gentemot de parter som har visat henne nödvändig tillsyn. Ännu har hon varken visat ånger eller erkännande för sitt beteende gentemot alltinget, polisen och sist men inte minst offret för läckan själv. Piraternas alltingsgrupp ser som så på saken att den nu är långt ifrån att upphöra, eftersom dess efterspel nu börjar att komma fram i dagsljuset."

Piratpartiets tre ledamöter i alltinget skriver i ett uttalande att Hanna Birna Kristjánsdóttir måste svara på eventuell kritik från Umboðsmaður Alþingis, Islands motsvarighet till Justitieombudsmannen, trots att hon avgått som inrikesminister - läs mer här.

fredag 21 november 2014

Hanna Birna Kristjánsdóttir avgår - skyller på medierna

Till sist blev osanningarna för många. Hanna Birna Kristjánsdóttir avgår som inrikesminister. Men hon stannar kvar som alltingsledamot och vice ordförande för Självständighetspartiet. I ett uttalande skriver Hanna Birna Kristjánsdóttir att beslutet snarare är "personligt än politiskt". Tänkbara efterträdare är Ragnheiður Ríkharðsdóttir och Einar K. Guðfinnsson.

366 dagar efter att Gísli Freyr Valdórsson - politisk rådgivare åt inrikesminister Hanna Birna Kristjánsdóttir - läckte falska uppgifter om asylsökande till medierna avgår nu statsrådet. Förra veckan dömdes Gísli Freyr Valdórsson i Héraðsdómur Reykjavíkur för brott mot tystnadsplikten. Efter att han erkänt brottet sparkades han.

Skandalen kräver nu sitt andra offer när Hanna Birna Kristjánsdóttir lämnar posten som inrikesminister. Hon skriver i ett uttalande att beslutet är mer "personligt än politiskt". Turerna kring läckan har enligt Hanna Birna Kristjánsdóttir blivit allt för påfrestande för familjen. Bland annat ska hon tillsammans med maken ha försökt se till så att barnen inte skulle läsa vad som skrivits på nätet om skandalen.

Men det är ingen ångerfull inrikesminister som lämnar sitt uppdrag. Och i uttalandet finns det ännu en gång flera påståenden som knappast kan sägas vara förenliga med verkligheten.

Hanna Birna Kristjánsdóttir skriver att hon hade agerat annorlunda om hon hade känt till att Gísli Freyr Valdórsson låg bakom medieläckan. Men hon påstår också att hon inte försökt påverka polisutredningen - och att det dessutom skulle vara en åsikt som delas av den tidigare polischefen Stefán Eiríksson.

Stefán Eiríksson har själv sagt att han utsatts för hård press av Hanna Birna Kristjánsdóttir och att hon försökt påverka polisens hantering av utredningen. Uppenbarligen ser Hanna Birna Kristjánsdóttir det även som fullt normalt att den ansvariga ministern går ut och offentligt smutskastar och ifrågasätter polis, åklagare och justitieombudsmannen eftersom hon inte blandat sig i på "onormalt sätt" samt att hon uppmanar medier att sparka journalister som granskar inrikesdepartementet.

Hon tillbakavisar även anklagelser om att hon skulle varit inblandad i läckan och om att hon skulle ha talat osanning inför alltinget. Hanna Birna Kristjánsdóttir säger sig nu ha fått nog av detta. Faktum är dock att hon gång på gång spridit osanningar från alltingets talarstol - till exempel när hon påstod att det dokument som läcktes till medierna inte alls liknade något dokument som fanns hos inrikesdepartementet.

Vidare skriver Hanna Birna Kristjánsdóttir att osanningar har dragit in allt fler i härvan. Hon nämner bland annat Sigríður Björk Guðjónsdóttir, polischef på Suðurnes som försåg Gísli Freyr Valdórsson med information direkt hämtad ur polisens utredning mot en asylsökande.

Förfarandet i sig är så anmärkningsvärt att Persónuvernd på eget initiativ inlett en granskning av polischefens agerande. Det är nämligen ytterst tveksamt om han hade rätt att begära den typen av upplysningar. Dessutom pekar det mesta på att de falska uppgifter som Gísli Freyr Valdórsson fabricerade i dokumentet härstammade från polisen på Suðurnes. Efter att Stefán Eiríksson lämnat uppdraget som polischef i Reykjavík fick Sigríður Björk Guðjónsdóttir det eftertraktade toppjobbet - utan att det ens utannonserades.

Hanna Birna Kristjánsdóttir skriver att "misstänksamhet och misstroende" gjort hennes arbete omöjligt. Turerna kring läckan har därför kommit att påverka allt arbete vid inrikesdepartementet. Det finns enligt Hanna Birna Kristjánsdóttir inte heller några tecken på att uppmärksamheten kring skandalen skulle vara på väg att avta.

Därför lämnar hon nu posten som inrikesminister. Men hon tänker efter en kort paus återvända till alltinget efter nyår. Hon tänker också fortsätta som vice ordförande för Självständighetspartiet. I uttalandet tackar hon för det stöd som hon fått från partikamrater och partiledningen.

Mest sannolika efterträdare är gruppledaren Ragnheiður Ríkharðsdóttir och talmannen Einar K. Guðfinnsson. Mot Ragnheiður Ríkharðsdóttir talar att hon är EU-vän och har gått emot partilinjen i EU-frågan. Samtidigt har regeringen redan före Hanna Birna Kristjánsdóttirs avhopp ett underskott på kvinnor.

För Einar K. Guðfinnsson talar tidigare ministererfarenhet. Mot honom talar möjligen att han i alltinget många gånger tagit ställning för satsningar i hemmaregionen Västfjordarna - något som skulle kunna bli svårt att kombinera med rollen som inrikesminister och ansvaret för infrastrukturfrågor.

En pikant detalj är att han som talman in i det längsta försökte undvika debatter om medieläckan trots upprepade påstötningar från oppositionen. I samband med att en nigeriansk tidning - där den asylsökande som anklagades för inblandning i människohandel föddes - publicerade en artikel om inrikesdepartementets inblandning i läckan hävdade Einar K. Guðfinnsson enligt DV att den hade samma trovärdighet som ett Nigeriabrev.

Oppositionen välkomnar Hanna Birna Kristjánsdóttirs avhopp. Árni Páll Árnason, ordförande för Socialdemokraterna, säger i Morgunblaðið att inrikesministerns påståenden om att hon inte agerat klandervärt faller på sin egen orimlighet. Hon har smutskastat både medier och oppositionspolitiker som försökt bringa klarhet i skandalen och ifrågasatt upprepade osanningar:
"Detta kommer inte oväntat och borde ha skett mycket tidigare. Jag anser att ministern har suttit för länge och att den oförmåga som Självständighetspartiet har visat när det gäller att ta tag i denna svåra sak i onödan har underminerat allmänhetens förtroende för samhällets grundläggande institutioner och de grundläggande spelregler som vi hedra när det gäller normala ledningsmetoder i en demokrati."
Helgi Hrafn Gunnarsson, alltingsledamot för Piratpartiet, är inne på samma spår. Han säger i Morgunblaðið att Hanna Birna Kristjánsdóttir borde ha avgått långt tidigare. Han påminner också om att hon gör det veckan innan Umboðsmaður Alþing­is, Islands motsvarighet till Justitieombudsmannen, presenterar sin granskning av inrikesministerns agerande:
"Det är för oss en stor lättnad att hon avgår innan vi behöver lägga fram en misstroendeförklaring mot henne. ... Hon skulle naturligtvis ha slutat för länge sedan."
Partikamraten Birgitta Jónsdóttir vänder sig mot att Hanna Birna Kristjánsdóttir i uttalandet skriver att turerna kring medieläckan nu nått sitt slut. Hon säger till RÚV att de i stället bara börjat. Genom att nu ta en paus från alltinget kan Hanna Birna Kristjánsdóttir undkomma att svara på den svidande kritik som väntas i rapporten från Umboðsmaður Alþing­is:
"Hon måste absolut besvara frågor och hon är inget offer i den här saken."
Róbert Marshall, alltingsledamot för Ljus framtid, säger i Morgunblaðið att Hanna Birna Kristjánsdóttir har många goda egenskaper som politiker. Nu blev dock misstagen så många och så stora att hon inte kunde göra annat än att avgå:
"Jag anser att läget har blivit sådant att det inte fanns något annat att göra. Vid en viss tidpunkt i sådana frågor är alternativen inga andra än att avgå när det har börjat att gå ut över alla områden. Det finns inget förtroende eller trovärdighet för statsförvaltningen och det är det som har störst betydelse. Detta är inte frågan om skuld eller oskuld."
Katrín Jakobsdóttir, alltingsledamot för Gröna vänstern, välkomnar enligt RÚV Hanna Birna Kristjánsdóttirs besked. Hon anser att inrikesministern inte kunnat fatta något annat beslut:
"Jag ser detta som ett logiskt beslut och det var på tiden. ... Det är viktigt att en institution som inrikesdepartementet åtnjuter förtroende. Detta händelseförlopp har försvagat det förtroendet."
Jóhann Páll Jóhannsson, en av de två DV-journalister som Hanna Birna Kristjánsdóttir försökte få tidigare chefredaktören Reynir Traustason att sparka, säger till Vísir att han hoppas att inrikesministerns agerande i framtiden kommer att tjäna som exempel för hur mycket ett statsråd kan skada förtroendet för politiken genom att vägra att ta ansvar för sitt agerande:
"Ministern har slagits från topp till tå i ett helt år, undergrävt förtroende och trovärdighet för institution efter annan, kastat skit och smuts över papperslösa människor, ämbetsmän och journalister, allt med troget stöd från två politiska partier som direkt eller indirekt gav hennes maktmissbruk ett hälsointyg. När det ses tillbaka på det här året hoppas jag att någon skäms."
Hanna Birna Kristjánsdóttir lämnar uppdraget trots stöd från partikamraterna. Brynjar Níelsson, alltingsledamot för Självständighetspartiet, säger i Morgunblaðið att han har förståelse för beslutet och att hon står starkare efter det. Frågan är hur många väljare som i dag håller med när 366 dagar av lögner och smutskastning skördat sitt andra offer.

I uttalandet skriver Hanna Birna Kristjánsdóttir att hon inte tänker ge några intervjuer om sitt beslut. Avhoppet kommer nästan på dagen tjugo år sedan Guðmundur Árni Stefánsson avgick som socialminister. Trots hård kritik som framfördes i en rapport ansåg han sig enligt Vísir inte ha gjort några fel. I stället motiverade han sitt beslut med att låta större intressen gå före mindre, alltså att han själv skulle sitta kvar på bekostnad av partiets och regeringens trovärdighet och handlingsförmåga.

Guðmundur Árni Stefánsson hävdade då att han genom sin avgång skrev ett nytt blad i den politiska historien. Sedan dess har samtliga isländska ministrar som befunnit sig i blåsväder valt att klamra sig fast vid makten. Ända tills i dag. Samtidigt har heller ingen annan minister lyckas bränna så många broar bakom sig som Hanna Birna Kristjánsdóttir.

Här kan du läsa mer om Hanna Birna Kristjánsdóttir och medieläckan.

Svavel vid Holuhraun ökar oro för skador på djur och natur

Bild tagen med värmekamera
vid Holuhraun den 18 november.
Foto: Jarðvísindastofnun
Mindre mängder svavel kan vara bra för växtligheten - men stora mängder kan skada det biologiska livet i vattendrag och orsaka massdöd bland fisk. Riskerna ökar för varje dag som vulkanutbrottet vid Holuhraun pågår. Den mest kritiska situationen väntas uppstå i samband med vårens snösmältning. Då kan försurningen slå ut livet i älvar och sjöar.

Bárðarbungas utbrott vid Holuhraun har nu snart pågått i tre månader. Inget tyder på att utbrottet skulle vara på väg att upphöra. Lavaströmmarna ur kratern har dock de senaste veckorna blivit mer oregelbundna.

Under torsdagen registrerades 153 jordskalv i området. Det kraftigaste skalvet hade en magnitud på 4,6.

Inte heller under gårdagen noterades några akut hälsofarliga nivåer av svaveldioxid i bebyggelse. De högsta halterna uppmättes vid Mývatn. Där registrerades som mest 760 mikrogram svaveldioxid per kubikmeter luft vid Reykjahlíð och 600 mikrogram vid Vogar.

Varje sekund producerar utbrottet vid Holuhraun omkring 450 kilo svavel. Eftersom det inte finns några tecken på att utbrottet skulle närma sig sitt slut bekymrar sig allt fler över utsläppen. Inte sedan Lakis utbrott 1783 har ett vulkanutbrott skapat lika mycket svaveldioxid.

När vulkanutbrott producerar aska brukar fluor vara det största problemet. I mindre mängder kan det gynna växtligheten. Men djur riskerar också att förgiftas om de betar av grödor som täckts av fluor eller dricker vatten som förorenats av fluor. Nedfall av aska från Heklas utbrott 1970 och 1980 orsakade fiskdöd i vattendrag norr om vulkanen.

Guðni Guðbergsson vid Veiðimálastofnun säger i Fréttablaðið att vårens snösmältning i nuläget utgör det största skälet till oro för skador som drabbar djur och natur. Om pH-värdet i vattendrag sjunker på grund av svavelsyra kan det exempelvis orsaka fiskdöd. En fördel kan vara att isländskt vatten i allmänhet är basiskt. Därför krävs det mer för att det ska bli surt:
"Detta är inte enkelt och det finns många men. Det stora menet är hur länge detta utbrott kommer att hålla på och hur mycket som släpps ut och faller över land. ... I Skandinavien, där föroreningarna kom från industrianläggningar, visade det sig att surt regn lade sig i snö och utslaget kom med snösmältningen, det vill säga vattnets pH-värde sjönk. Det kunde vara dödligt för vissa arter under den tid som snösmältningen pågick, men situationen bortom det var allmänt under riskgränsen."
Det är sedan tidigare känt att exempelvis laxyngel är känsliga för låga pH-värden. Något som ytterligare kan motverka omfattande skador på djur och natur är inte bara det basiska vattnet i allmänhet, utan att det dessutom har särskilt högt pH-värde i de yngsta och mest vulkaniska delarna av landet.

Guðni Guðbergsson anser att det är viktigt att i ännu större omfattning börja mäta pH-värdet i isländska vattendrag. En som håller med är Jónas Elíasson, professor i seismologi vid Háskóli Íslands. Han säger i Bændablaðið att de stora mängderna svavel som produceras vid Holuhraun även riskerar att påverka lantbruket:
"Om utbrottet fortsätter anser jag att det finns alla skäl för lantbruket att tänka på vilka konsekvenserna blir. Därför borde man börja mäta svavel i grundvattnet och undersöka förändringar i det."
Här kan du läsa mer om utvecklingen vid Bárðarbunga.

Polischef granskas för agerande i skandalhärva

Polischefen Sigríður Björk Guðjónsdóttir dras allt djupare in i skandalen kring inrikesminister Hanna Birna Kristjánsdóttir och hennes rådgivare Gísli Freyr Valdórsson. Jurister ifrågasätter nu öppet att polischefen försåg rådgivaren med information om utredningen om den asylsökande som Gísli Freyr Valdórsson i ett fabricerat dokument pekade ut för människohandel.

Turerna kring en planterad medieläcka från inrikesdepartementet blir nu allt besvärligare för inrikesminister Hanna Birna Kristjánsdóttir. Inget tyder visserligen på att hon kände till att Gísli Freyr Valdórsson, hennes närmaste medarbetare, läckte sekretessbelagd och förfalskad information till medierna. Men hanteringen av läckan och upprepade lögner inför alltinget får allt fler att ifrågasätta hennes omdöme.

Gísli Freyr Valdórsson dömdes i förra veckan för brott mot tystnadsplikten. Han hade då i närmare ett år förnekat att han skulle ha legat bakom den läcka till Fréttablaðið och Morgunblaðið där en namngiven asylsökande pekades ut som inblandad i människohandel.

Innan rättegången började valde Gísli Freyr Valdórsson att erkänna. Han hade då fått veta att åklagaren efter en ny undersökning av hans dator kunde visa att han haft och ändrat i det dokument som mejlades till medierna. Flera departementsanställda hade tillgång till det ursprungliga dokumentet - men när polisen undersökte deras datorer var det enligt RÚV bara Gísli Freyr Valdórsson som hade raderat alla dokument där den asylsökandes namn förekom.

Gísli Freyr Valdórsson motiverade sitt agerande med att han ville visa medierna en annan sida av ett pågående asylärende. Samma dag som de falska uppgifterna publicerades skulle en demonstration hållas vid inrikesdepartementet i protest mot utvisningen av den asylsökande man som han påstod skulle vara inblandad i människohandel.

Efter erkännandet gav Hanna Birna Kristjánsdóttir honom sparken. Beslutet har dock inte lättat på trycket mot inrikesministern. I stället har nya uppgifter försvårat hennes situation ytterligare. Än så länge sitter hon dock kvar, men oppositionen kräver att hon avgår.

DV kunde i veckan avslöja att Gísli Freyr Valdórsson efter att han läckt de förfalskade uppgifterna om en namngiven asylsökande till medierna kontaktade Sigríður Björk Guðjónsdóttir, polischef på Suðurnes. På hans begäran skickade hon uppgifter ur polisens utredning mot den asylsökande mannen.

Det är nu ett agerande som enligt Fréttablaðið ifrågasätts öppet av flera jurister. Det kan möjligen vara praxis att förse departementet med den typen av uppgifter - men det förefaller knappast vara lagligt. Därmed dras nu även Sigríður Björk Guðjónsdóttir allt djupare in i skandalen. Hon har hittills vägrat svara på frågor och bara uttalat sig i ett kort pressmeddelande.

Persónuvernd har på eget initiativ börjat granska Sigríður Björk Guðjónsdóttirs agerande. Katrín Oddsdóttir, advokat åt en av de personer som namnges i det förfalskade dokumentet, har också anmält händelsen till myndigheten, skriver Fréttablaðið.

Att nu också Sigríður Björk Guðjónsdóttir kan ha agerat i strid med lagen är ytterst besvärande för Hanna Birna Kristjánsdóttir. I samband med att Stefán Eiríksson lämnade uppdraget som polischef i Reykjavík berättade han att inrikesministern utsatt honom för hård press och försökt påverka utredningen mot Gísli Freyr Valdórsson. Han ersattes av Sigríður Björk Guðjónsdóttir - som handplockades till jobbet av Hanna Birna Kristjánsdóttir utan att tjänsten utannonserades.

Ett annat bekymmer för Hanna Birna Kristjánsdóttir är den interna utredning av medieläckan som gjordes vid departementet. I ett pressmeddelande sades det att inget pekade mot att någon anställd brutit mot lagen. I alltinget gick Hanna Birna Kristjánsdóttir ännu längre och antydde att uppgifterna skulle ha kunnat läckts av de asylsökandes jurister eller Röda korset - trots att hon kände till att de inte hade tillgång till dokumentet.

Nu står det klart att inrikesdepartementets hela utredning bestod enligt RÚV av en sökning i ämnesraderna i de anställdas mejl. Med detta som underlag gick Hanna Birna Kristjánsdóttir och hennes medarbetare sedan ut och anklagade medierna för "ett fult politiskt spel" där departementet beskylldes för "de mest otroliga saker".

Internt fanns det dock hård kritik mot hur resultatet av den interna utredningen presenterades. Redan i själva utredningen klargjordes det att den inte omfattade personalens personliga e-postkonton, och att det därför inte kunde uteslutas att uppgifterna skickats från en privat mejladress. Det visade sig senare att Gísli Freyr Valdórsson mycket riktigt hade använt ett personligt e-postkonto när han mejlade Fréttablaðið och Morgunblaðið.

Flera topptjänstemän hävdade att Hanna Birna Kristjánsdóttir och Þórey Vilhjálmsdóttir, den andra av inrikesministerns personliga rådgivare, gick alldeles för långt när de i medierna sade att den interna utredningen helt och hållet rentvådde departementet. Agerandet ansågs vara en övertolkning av materialet, rapporterar RÚV.

Helgi Hrafn Gunnarsson, alltingsledamot för Piratpartiet, kräver nu i en interpellation att finansminister Bjarni Benediktsson klargör för exakt vad den interna utredningen kom fram till. Han vill bland annat få besked om resultatet av utredningen överensstämde med det pressmeddelande som gick ut från inrikesdepartementet.

Tidigare i år pekade DV av misstag ut Þórey Vilhjálmsdóttir som huvudmisstänkt för medieläckan. Tidningen bad om ursäkt och korrigerade uppgifterna. Þórey Vilhjálmsdóttir svarade ändå med att stämma de två journalister som skrivit artikeln. Hon krävde strängast möjliga straff: ett skadestånd på tre miljoner isländska kronor och ett års fängelse.

Nu har Þórey Vilhjálmsdóttir fått ett erbjudande om förlikning från DV. Enligt RÚV ska det bestå i att DV skänker 330 000 kronor till välgörande ändamål. Samtidigt skriver hon på Facebook att syftet med stämningen, där hon alltså krävt fängelse och skadestånd, bara varit att bli rentvådd.

Även Þórey Vilhjálmsdóttirs stämningsansökan har blivit ett allt större bekymmer för Hanna Birna Kristjánsdóttir. Redan när den lämnades in till tingsrätten betraktades den av många som ett sätt att straffa DV - som inte följt inrikesministerns eller rådgivarnas uppmaningar om att sparka de två journalisterna - och att försöka avskräcka andra medier från att rapportera om skandalen.

Efter Gísli Freyr Valdórssons erkännande hamnade dock saken i ett annat läge. All rapportering om rättsprocessen mellan DV och Þórey Vilhjálmsdóttir hade på nytt flyttat fokus till medieläckan och inrikesdepartementets hantering av den.

Stämningen av DV har också fått internationell uppmärksamhet genom bland annat Reportrar utan gränser. I ett pressmeddelande skriver organisationen att den är ännu ett steg i inskränkningar av yttrande- och informationsfrihet på Island.

Här kan du läsa mer om medieläckan och turerna kring Hanna Birna Kristjánsdóttir.

Dagens citat

"När det kommer till att hitta norrsken har molnförhållandena störst betydelse. Och naturligtvis lite tur. ... Vi säljer norrskensturerna som en viss upplevelse som består i sökandet efter norrskenet. Det är inte så att vi lovar att de kommer ett visst klockslag och kunderna förstår det. Vi får inga klagomål fast det inte syns något norrsken."

Guðrún Þóris­dótt­ir, försäljningschef för researrangören Iceland Excursions, i Morgunblaðið om företagets norrskensturer.

torsdag 20 november 2014

Isländsk 500-kronorssedel kan bli mynt

Bara 2,7 procent av värdet på isländska sedlar utgörs av 500-lappen. Nu överväger Seðlabanki Íslands att skrota sedeln och ersätta den med ett mynt. På väg ut ur systemet är också enkronan, femkronan och tiokronan eftersom deras värde är så litet. Mynten är dessutom dyra att producera i förhållande till deras valör. Det framkommer i centralbankens egen tidskrift Fjármálainnviðir.

För två år sedan fick Island en 10 000-kronorssedel. Av de 44,2 miljarder isländska kronor som finns i omlopp i form av sedlar svarar den redan för 10,6 miljarder. Vanligast är 5 000-kronorssedeln med 28,4 miljarder. Däremot finns det bara totalt 1,2 miljarder i 500-kronorssedlar.

I bankomaterna har 500-lappen blivit allt mer sällsynt. Eftersom den inte längre är lika efterfrågad överväger Seðlabanki Íslands att skrota den. I stället ersätts den av ett mynt av samma valör. Arbetet är dock inte påbörjat, så 500-kronorssedeln kommer att finnas i omlopp i åtminstone ett par år till.

Även enkronan, femkronan och tiokronan är på väg bort. Dels är valörerna så små att de inte används som annat än växelpengar, dels är mynten dyra att tillverka i förhållande till det låga värdet.

Totalt finns det knappt 2,9 miljarder isländska kronor i mynt. Där svarar 100-kronan för hela 59,4 procent av summan. Antalet enkronor i omlopp är 106 miljoner, vilket motsvarar 3,7 procent.

Här kan du läsa mer om 10 000-kronorssedeln.

Vill ge turister möjlighet att besöka utbrottet vid Holuhraun

Foto: Vladimir Conde
Slopa avspärrningarna till vulkanutbrottet vid Holuhraun så att turister kan besöka platsen. Den uppmaningen riktar nu Samtök ferðaþjónustunnar till myndigheterna. Intresset för att beskåda utbrottet är enligt turistbranschen stort. Men Holuhraun och Bárðarbunga är i nuläget också platser där besökare riskerar att utsätta sig själva för livsfara.

I snart tre månader har Bárðarbungas utbrott vid Holuhraun rasat. Området norr om Vatnajökull har hela tiden varit avspärrat för besökare. Enda sättet för turister att komma nära utbrottet har varit dyra turer med helikopter eller flygplan.

Riskerna i området är flera. Utbrottet vid Holuhraun skapar halter av svaveldioxid som är akut hälsofarliga. Inom en radie av ett par mil från platsen är risken för gasförgiftning överhängande. På marken har det intill lavafältet bildats djupa men svårupptäckta sprickor.

En annan fara är Bárðarbunga. Ett utbrott i vulkanens krater är alltjämt ett av myndigheternas huvudscenarier för den fortsatta aktiviteten i området. Ett sådant utbrott kan både orsaka explosioner som fyller luften av ogenomtränglig vulkanaska och översvämningar som spolar bort allt i sin väg mot havet.

Turistnäringen branschorganisation Samtök ferðaþjónustunnar vill nu enligt RÚV ändå att området ska öppnas för turister. Under ett möte med Almannavarnir och andra tillsynsmyndigheter i Akureyri i går uppmanade organisationen dem att häva avspärrningarna.

Arnheiður Jóhannsdóttir, vd för Markaðsstofa Norðurlands, säger till RÚV att det finns ett stort intresse från turister att besöka Holuhraun. Om allt tillträde för besökare utan särskilt tillstånd fortsätter att stoppas anser hon att det finns en risk att allt fler turister försöker ta sig fram till utbrottet på egen hand:
"Människor är intresserade av att komma in i området och kunna visa utbrottet för turister. Intresset handlar också om att kunna välja platsen dit turisten reser. Vi vet att turister inte alltid lyder oss. De åker bara dit de vill åka och vi vill vara lite före strömmen. Välja utsiktsplatsen och välja den så väl att det är möjligt att göra det utan att försätta människor i risk. Naturligtvis vill människor arbeta ihop om detta med Almannavarnir."
Idén från turistnäringen går alltså ut på att hitta en utsiktsplats för utbrottet vid Holuhraun. Den ska vid akut fara kunna överges snabbt samtidigt som den ska ge en bra överblick över utbrottet. Den behöver också vara tillgänglig under vintern och inte vara särskilt utsatt för hårt väder.

Bárðarbungas utbrott vid Holuhraun fortsatte i går med oförminskad intensitet. Sammanlagt registrerades 124 jordskalv i området under dagen. Det största skalvet inträffade strax efter midnatt och hade en magnitud på 4,5.

Här kan du läsa mer om utvecklingen vid Bárðarbunga.

Landsbanki-chefer döms till fängelse för marknadsmissbruk

Tolv månaders fängelse blir straffet för Landsbanki-direktören Sigurjón Þ. Árnason. Han fälls för marknadsmissbruk sedan Héraðsdómur Reykjavíkur fastslagit att han varit inblandad i olagliga aktieaffärer med syftet att hålla uppe börsvärdet. Ytterligare två tidigare Landsbanki-toppar döms till fängelse medan en åtalad frias helt.

Från den 1 november 2007 till den 3 oktober 2008 ägnade sig Landsbanki enligt åklagaren åt olagliga aktieaffärer på börsen i Reykjavík. Landsbanki hade ett automatiskt system för att köpa och sälja aktier i den egna banken. Därmed bidrog Landsbanki enligt åklagaren till att konstruera en efterfrågan och ett värde som i själva verket inte fanns.

Syftet med affärerna var enligt åklagaren att simulera ett intresse för aktier i Landsbanki som skulle förhindra ett ytterligare kursras. Därmed svindlades investerare, fordringsägare, myndigheter och samhället som helhet.

När domen i går föll mot Sigurjón Þ. Árnason och tre tidigare toppchefer inom Landsbanki fälldes de dock bara för en liten del av affärerna. Totalt stod de fyra männen åtalade för affärer som gjordes under 228 börsdagar. Men de fälldes bara för de affärer som gjordes under den allra sista veckan innan banken kraschade, alltså fem dagar. Bara då var det enligt rätten uppenbart att affärerna gjordes för att försöka undvika en kollaps för Landsbanki.

Den sista dagen som domen gäller är fredagen den 3 oktober 2008. Måndagen därpå stoppades handeln med alla bankaktier på börsen i Reykjavík. När börsen sedan öppnade som vanligt fanns ingen av de tre isländska storbankerna Landsbanki, Glitnir eller Kaupþing kvar. Samtliga hade då hamnat under statlig förvaltning.

Sigurjón Þ. Árnason döms till tolv månaders fängelse, varav nio månader villkorligt. Om han inte gör sig skyldig till ny brottslighet slipper han att avtjäna resten av fängelsestraffet. Sigurjón Þ. Árnason ska också betala rättegångskostnader på 19,5 miljoner isländska kronor.

Domen är den första där Sigurjón Þ. Árnason fälls för ekonomisk brottslighet kopplad till Landsbankis undergång. Han är dock inblandad i ytterligare två fall av misstänkt brottslighet. Om han skulle fällas även där riskerar han alltså ett betydligt längre fängelsestraff.

En förmildrande omständighet för Sigurjón Þ. Árnason var enligt Héraðsdómur Reykjavíkur att han trodde sig agera för bankens bästa. Det har dessutom gått sex år sedan de olagliga affärerna ägde rum.

Ändå är det enligt domstolen inte möjligt att undvika ett fängelsestraff för Sigurjón Þ. Árnason. Genom den olagliga handeln vilseleddes marknaderna i flera dagar. Handeln omfattade också stora summor och den skedde efter ett mönster som etablerats av Sigurjón Þ. Árnason och flera kollegor.

Ytterligare två tidigare Landsbanki-toppar döms till nio månaders fängelse var, varav sex månader villkorligt. Tillsammans ska de också betala rättegångskostnader på drygt 30 miljoner isländska kronor.

En fjärde åtalad frikänns helt och hållet. Enligt rätten lyckades han i domstolen ge tillräckliga förklaringar till de affärer han varit inblandad i, och det gick inte att fastslå att han köpt och sålt aktier i banken med syftet att vilseleda marknaden.

Samtliga tre döms mot sitt nekande. I rätten hävdade de att det handlade om etablerade metoder som hade använts under lång tid och som varken var brottsliga eller hade för avsikt att vilseleda marknaden.

Sigurjón Þ. Árnason har redan meddelat att han tänker överklaga domen till Hæstiréttur Íslands.

Här kan du läsa domen i sin helhet.

Dagens citat

"Det var någon varning på bänken och jag fick den. Jag frågade om det var jag som varnades och domaren svarade att jag var ansvarig för mitt lag. ... Jag ville bara vara lättsam och positiv, och inte hålla på med mekanisk kommunikation som domarna gör. Denna tekniska foul kom naturligtvis som en blixt från klar himmel. Detta skulle bara vara komiskt eftersom jag inte var arg."

Ingi Þór Steinþórsson, tränare för basketlaget Snæfell, berättar i Vísir om hur han i en match mot KR fick en teknisk foul sedan han svarat domaren Jag är inte Hanna Birna då han uppmanats ta ansvar för sitt lag precis som den skandalomsusade inrikesministern Hanna Birna Kristjánsdóttir - läs mer här.

onsdag 19 november 2014

Islänningarnas förtroende för rättsväsendet rasar

Bara tre av tio islänningar har förtroende för rättsväsendet. Störst är förtroendet för kustbevakningen och lägst för migrationsmyndigheten Útlendingastofnun. Fängelsemyndigheten Fángelsismálastofnun är den enda som inte tappar förtroende. Det visar en opinionsundersökning utförd av MMR.

I dag svarar 28,9 procent av islänningarna att de har förtroende för rättsväsendet. Så sent som för två år sedan var motsvarande siffra hela 44,5 procent. Raset sedan MMR ställde samma fråga förra året är hela 9,2 procentenheter.

Men det är inte bara för rättsväsendet som helhet som förtroendet sviktar. Kustbevakningen är mest betrodd i landet med 71,4 procent, men det är nedgång med hela 10,6 procentenheter på ett år. Motsvarande siffra är för rikspolismyndigheten 46,3 procent (-8,8), för ekobrottsåklagaren 39,3 procent (-7,6), för Fángelsismálastofnun 37,5 procent (+0,1), för riksåklagaren 35 procent (-9,8), för högsta domstolen Hæstiréttur Íslands 34,3 procent (-12,2), för tingsrätterna 31,2 procent (-8,1) och för Útlendingastofnun 20,1 procent (-3,3).

Kustbevakningen är också den minst misstrodda institutionen. Bara 8,9 procent uppger att de saknar förtroende för kustbevakningen, vilket dock är en ökning med 6,3 procentenheter jämfört med föregående år.

Mest misstrodda är rättsväsendet som helhet med 38,9 procent, en ökning med 9 procentenheter, och Útlendingastofnun med 37,8 procent, en ökning med 1,7 procentenheter.

Bästa skyddet mot vulkangaser är att hålla sig inomhus



Andas genom näsan och se till så att fönster, dörrar och ventilationssystem är stängda. Då minskar mängden svaveldioxid som människan får i sig med omkring 90 procent. Svaveldioxid som når lungorna är betydligt farligare. Det beskedet gavs i går när flera isländska myndigheter i Reykjavík bjöd in till ett informationsmöte om de giftiga vulkangaserna från det pågående utbrottet vid Holuhraun.

Inte sedan Laki år 1783 har ett isländskt vulkanutbrott producerat lika mycket svavel som det nu pågående utbrottet från Bárðarbunga vid Holuhraun. Varje sekund strömmar 450 kilo svavel upp ur kratern. Dessutom bildas varje dag mellan 20 000 och 60 000 ton svaveldioxid. Inom hela EU är de dagliga utsläppen av svaveldioxid 14 000 ton.

Den högsta koncentrationen av svaveldioxid som uppmätts i befolkade områden är 21 000 mikrogram per kubikmeter luft utanför Höfn den 26 oktober. Vid Holuhraun har dock forskare på plats noterat hela 130 000 mikrogram. Om halterna stiger till 200 000 mikrogram är det förenat med akut livsfara.

Den senaste veckan har vädret gjort problemet med vulkangaser mindre besvärande. Trenden är dock att halterna bli högre och att svaveldioxiden ligger kvar längre över bebyggelse. Nyligen uppmättes i Akureyri över 2 000 mikrogram per kubikmeter luft i över tolv timmar.

Sedan utbrottet vid Holuhraun började för snart tre månader sedan har gränsvärdena överskridits i Reykjavík vid 38 tillfällen, i Akureyri vid 33 tillfällen och i Reyðarfjörður vid 26 tillfällen. Tillräckligt höga halter av svaveldioxid för att de ska kunna ha negativ inverkan på hälsan har spridits ända till Österrike.

Problemen med vulkangaser kommer sannolikt att eskalera under vintern. Eftersom svaveldioxid är tyngre än luft sänker den sig mot marken. Om det är vindstilla kan den ligga kvar länge. Hårda vindar innebär däremot att gaserna snabbt blåser bort.

Allvarliga besvär uppstår i regel vid halter från 9 000 mikrogram kubikmeter luft och uppåt. Det är då bäst att andas lugnt genom näsan i stället för att andas genom munnen. Svaveldioxiden omvandlas då i kroppen för att så småningom lämna den med urinen. Om svaveldioxiden i stället når lungorna - vilket den gör om någon andas med munnen - finns en risk för lungsjukdomar.

Viktigt vid höga halter av svaveldioxid i luften är att hålla sig inomhus och att stänga fönster och dörrar. Det är också viktigt att stänga av ventilationen. Det är dessutom bra att låta kallvattnet rinna i kranarna. Genom dessa åtgärder kan den mängd svaveldioxid som letar sig in i bostaden minskas med 90 procent.

Vulkanutbrottet vid Holuhraun fortsatte under tisdagen med oförminskad intensitet. I området inträffade 107 jordskalv där 34 hade en magnitud på minst 3. Gårdagens största skalv hade en magnitud på 4,6.

Här kan du läsa mer om utvecklingen vid Bárðarbunga och ovan se gårdagens informationsmöte i sin helhet.

Skandalministerns rådgivare avslöjas med nya lögner

Gísli Freyr Valdórsson kontaktade polischefen på Suðurnes, Sigríður Björk Guðjónsdóttir, för att få information om asylsökande. Han ringde henne samma dag som medierna publicerade de falska uppgifter som han läckt med syftet att smutskasta dem. Gísli Freyr Valdórsson förnekade först att han skulle ha talat om asylsökande med polischefen, men erkände sedan att han tagit upp frågan.

I förra veckan dömdes Gísli Freyr Valdórsson, politisk rådgivare åt inrikesminister Hanna Birna Kristjánsdóttir, till åtta månaders villkorlig dom för brott mot tystnadsplikten. I november förra året läckte han sekretessbelagda uppgifter om asylsökande till medierna. Han fabricerade dessutom uppgifter om inblandning i människohandel.

Inför rättegångens början erkände Gísli Freyr Valdórsson att han låg bakom medieläckan. Tidigare hade han bestämt förnekat all inblandning - trots att det var bevisat att han i samband med publiceringen av uppgifterna varit i kontakt med journalister på Morgunblaðið och Fréttablaðið och att han ändrat i det läckta dokumentet på sin dator.

När han erkände sade Gísli Freyr Valdórsson att han inte längre stod ut med att ljuga. Möjligen hade erkännandet även mindre ädla motiv. Det framkom nämligen snart att åklagaren efter en ny genomsökning av Gísli Freyr Valdórssons dator ännu starkare kunde koppla det fabricerade och läckta dokumentet till just honom.

Hanna Birna Kristjánsdóttir gav Gísli Freyr Valdórsson sparken efter erkännandet. Inrikesministern kämpar dock fortfarande för sitt politiska liv. Hon har själv upprepade gånger talat osanning inför alltinget, smutskastat myndigheter som hon själv ansvarar för och försökt påverka polisens utredning.

DV kunde i går avslöja att Gísli Freyr Valdórsson samma dag som de fabricerade uppgifterna publicerades var i kontakt med polischefen på Suðurnes, Sigríður Björk Guðjónsdóttir. Han ska ha ringt henne för att få ytterligare information om de asylsökande som av honom själv pekades ut som misstänkta för inblandning i människohandel.

Kontakten togs alltså efter läckan. Ändå har det länge ryktats om att de falska uppgifterna om människohandel ska ha startat just som obefogade rykten hos polisen på Suðurnes. De ska sedan ha nått fram till inrikesministerns närmaste medarbetare som valde att läcka de falska uppgifterna till medierna.

Gísli Freyr Valdórsson medgav i går visserligen att han hade talat med Sigríður Björk Guðjónsdóttir, men hävdade enligt RÚV att de inte hade talat om de asylsökande. Han mindes dock inte vad samtalen gällde. Sigríður Björk Guðjónsdóttir undvek att svara på DV:s frågor. Så småningom gjorde hon ett uttalande där hon lade hela ansvaret på Gísli Freyr Valdórsson.

Sigríður Björk Guðjónsdóttir skrev i uttalandet att Gísli Freyr Valdórsson ringt henne just för att få information om de asylsökande som han i det läckta dokumentet pekat ut som misstänkta för människohandel. Hon ska ha försett honom med nya uppgifter senare samma dag. Gísli Freyr Valdórsson medgav senare för Vísir att han frågat henne om de asylsökande.

I uttalandet poängterade Sigríður Björk Guðjónsdóttir att hon talade med Gísli Freyr Valdórsson efter att han läckt uppgifterna till medierna. Hon ska inte ha känt till att han var den som låg bakom läckan varken före eller telefonsamtalen.

De nya uppgifterna om Gísli Freyr Valdórsson slår även hårt mot Hanna Birna Kristjánsdóttir. Att skandalen ständigt får nytt bränsle lägger inte bara sökarljuset på inrikesdepartementet. Det understryker också hur hon upprepade gånger brustit i omdöme bland annat genom att kalla medierapporteringen om läckan för "ett fult politiskt spel".

Gísli Freyr Valdórssons senaste erkännande innebär också ny uppmärksamhet för utnämningen av en ny polischef i Reykjavík. Stefán Eiríksson - som av Hanna Birna Kristjánsdóttir gång på gång pressades om utredningen - valde i somras att sluta. I stället gick jobbet till Sigríður Björk Guðjónsdóttir. Och Hanna Birna Kristjánsdóttir gav henne det utan att tjänsten utannonserades.

Än så länge backas Hanna Birna Kristjánsdóttir upp av sina egna. Oppositionen anser dock att hon bör avgå. Brynhildur Pétursdóttir, alltingsledamot för Ljus framtid, tog på nytt upp frågan i alltinget i går och sade att det vore otänkbart att regeringspartierna - Självständighetspartiet och Framstegspartiet - hade accepterat samma beteende från en minister i den tidigare rödgröna regeringen. Hon sade också att Hanna Birna Kristjánsdóttirs agerande och ovilja att ta ansvar för sina misstag bidrog till islänningarnas misstroende mot sina folkvalda.

I måndags samlades omkring 1 000 personer på Austurvöllur i Reykjavík för att protestera mot den sittande regeringen. Demonstranterna krävde bland annat Hanna Birna Kristjánsdóttirs avgång.

Här kan du läsa mer om medieläckan och Hanna Birna Kristjánsdóttir.

Dagens citat

"We'd be out of work if we stayed in New Zealand at this time of year. It's off-season. We're laid off. ... This is the experience of a lifetime. It's the other side of the world and you can still get a bit of work. ... Of the nine fellas here [at SAH], seven have been before and two are new. ... There are other Kiwis in Saudarkrokur, Selfoss and other places I can't pronounce."

Shawn Parkinson i BBC om varför han och andra nyzeeländska slaktare varje år kommer till Island - i hans fall SAH áfurðir i Blönduós - för att säsongsarbeta på andra sidan jordklotet under ett par månader.

tisdag 18 november 2014

Starkt stöd för att avskaffa skyddstullar för jordbruksvaror

Hela 44,8 procent av islänningarna vill tillåta fri import av jordbruksprodukter. Däremot säger 27,3 procent nej till att avskaffa dagens skyddstullar. Det visar en opinionsundersökning utförd av Maskína.

För att inte billigare utländska importvaror ska konkurrera ut inhemsk produktion har Island höga skyddstullar på varor som tillverkas i landet. Det finns också tak som begränsar importen.

På sistone har tullar gällande vissa typer av ost och fågel samt ekologiska produkter debatterats. De är belagda med höga tullar trots att motsvarande varor inte produceras på Island. Regeringen hävdar ändå att de skulle konkurrera med inhemsk produktion och vill därför varken släppa på tullar eller importrestriktioner.

Islänningarna vill dock se ett nytt system. I en undersökning utförd av Maskína svarar 44,8 procent att de vill avskaffa restriktionerna medan 27,3 procent vill behålla dem. Resterande 27,9 procent är varken för eller emot fri import.

Mest positiva till att tillåta fri införsel av utländska jordbruksprodukter är Socialdemokraternas, Ljus framtids och Piratpartiets väljare. I Självständighetspartiets och Gröna vänsterns led är bägge sidor ungefär lika stora, medan en klar majoritet av Framstegspartiets sympatisörer säger nej till fri import.

Män, höginkomsttagare, personer bosatta i Reykjavíkområdet och personer med högskoleutbildning är i större utsträckning positiva till att skrota dagens regelverk. Kvinnor, låginkomsttagare och personer bosatta på landsbygden är mest skeptiska till att tillåta fri import.

Oktober soligare än september i Reykjavík

För första gången sedan 2006 var oktober soligare än september i Reykjavík. I Akureyri var däremot oktober den solfattigaste månaden på tjugo år. I bägge städerna var oktober också betydligt kallare än normalt. Mellan månadens högsta och lägsta temperatur skilde 37 grader. Det visar statistik från Veðurstofa Íslands.

Oktober var ovanligt solig i Reykjavík med hela 105,3 soltimmar - vilket var hela 21,8 soltimmar fler än genomsnittet för perioden 1961 till 1990. I september noterades däremot bara 81,5 soltimmar. För första gången sedan 2006 blev därmed oktober soligare än september i den isländska huvudstaden.

I Akureyri var månaden däremot ovanligt solfattig. Under hela oktober noterades bara 21,3 soltimmar, vilket är mindre än hälften av genomsnittet. Inte sedan 1995 har solen lyst med sin frånvaro i samma utsträckning i oktober.

Oktober var i stora delar av landet också kallare än normalt. Skillnaden mellan månadens lägsta och högsta temperatur var nästan 37 grader. Varmast, 17,4 grader, var det vid Bláfeldur på södra Snæfellsnes den 7 oktober. Kallast, -19,3 grader, var det i Svartárkot den 30 oktober.

Månadens högsta medeltemperatur, 6,1 grader, uppmättes på Surtsey och vid Garðskagaviti. Det lägsta snittet, -3,1 grader, noterades vid Sandbúðir. I befolkade områden var det svalast vid Svartárkot, -0,6 grader.

I Reykjavík var medeltemperaturen under oktober 4,3 grader, vilket var 0,2 grader lägre än snittet för perioden 1961 till 1990. I Stykkishólmur var medeltemperaturen 3,9 grader (oförändrat), Bolungarvík 3,5 grader (oförändrat), Grímsey 4,3 grader (+1,3), Akureyri 2,7 grader (-0,3), Egilsstaðir 3,3 grader (+0,2), Dalatangi 5,4 grader (+0,9), Teigarhorn 5,1 grader (+0,6), Höfn 5,3 grader (+0,8), Stórhöfði på Hemön 5,0 grader (-0,1), Hveravellir -1,7 grader (-0,5) och Árnes 3,4 grader (-0,2).

Under oktober fick Reykjavík 84,1 millimeter nederbörd. Mängden snö och regn var därmed normal i den isländska huvudstaden. I Akureyri, Stykkishólmur och Stórhöfði var däremot mängden nederbörd lägre än normalt.

Under årets tio första månader har det i Reykjavík fallit 796 millimeter, vilket är den genomsnittliga mängden nederbörd för ett helt år. Lika blött har det inte varit i staden sedan 2007. I Akureyri har det inte kommit lika mycket nederbörd under de första tio månaderna sedan 1995.

Trots en sval oktober har årets tio första månader ändå varit ovanligt varma. I Reykjavík har det bara varit varmare 1939, 2003 och 2010. Bara tre gånger har det varit varmare i Stykkishólmur, Hveravellir och på Stórhöfði. Och bara en gång - år 1939 - har det varit varmare i Akureyri. På Grímsey, i Dalatangi och Teigarhorn har dock de första tio månaderna aldrig varit så varma som i år.

Här kan du läsa mer om vädret på Island.

Sur nederbörd från utbrott vid Holuhraun hotar växtlighet

Satellitbild över utbrottet vid
Holuhraun under söndagen.
Foto: Nasa/USGS
Hela 40 procent av den nederbörd som faller över Island sedan vulkanutbrottet vid Holuhraun började är sur. Men det är bara en hundradel av nederbörden som är mycket sur. Under vårens snösmältning finns dock stora risker för att försurning orsakad av svavelsyra skadar växtlighet - inte minst i vattendrag.

Bárðarbungas utbrott vid Holuhraun fortsätter alltjämt med oförminskad intensitet. Under gårdagen registrerades 104 jordskalv i området. Det kraftigaste hade en magnitud på 4,5 - men det mest anmärkningsvärda var att ytterligare 35 skalv hade en magnitud på minst 3. Det är sällsynt att en så stor andel av skalven är så stora.

Under tisdagen och onsdagen finns på nytt risker för hälsofarliga nivåer av svaveldioxid i luften på nordöstra och östra Island.

Varje sekund producerar det pågående utbrottet vid Holuhraun hela 450 kilo svavel - vilket motsvarar upp till 3 000 fullastade lastbilar varje dygn. Det säger Jónas Elíasson, professor i seismologi vid Háskóli Íslands, till RÚV. Att svaveldioxid - som kan omvandlas till svavelsyra - under vintern koncentrerar sig till vissa platser gör enligt Jónas Elíasson att snösmältningen kan bli problematisk:
"Då kommer det ner stora kaskader av förorenat vatten som smälter från drivor och glaciärer, och då finns en risk att vi får skador på växtligheten där detta vatten hamnar på känslig växtlighet. Förmodligen också vissa skador på djur- och växtliv i älvar och vattendrag."
En annan risk är enligt Jónas Elíasson att kilometertjocka moln bestående av svaveldioxid kan komma att breda ut sig över 60 kvadratkilometer. Sådana moln kan skapas i vinter när det är vindstilla. Om de skulle lägga sig över befolkade områden kan problemen bli stora.

Redan är 40 procent av den nederbörd som faller över Island försurad, och ligger under det genomsnittliga pH-värdet på 5,6. Andelen nederbörd som klassas som mycket sur är dock knappt 1 procent. Det lägsta pH-värdet som nu uppmätts är 3,2, uppger Veðurstofa Íslands.

Ett informationsmöte hålls i dag i Reykjavík om vulkangaserna från Holuhraun. Möter börjar 14.30 lokal tid (15.30 svensk tid) och sänds direkt på nätet.

Här kan du läsa mer om utvecklingen vid Bárðarbunga och här se ett klipp från utbrottet vid Holuhraun som filmades av RÚV under måndagen.

Dagens citat

"Behind every statistical index lies a complex social reality. In Iceland, as elsewhere, there is considerable need for improvement. Next year the Icelandic women’s movement will be celebrating the centenary of women’s suffrage. The anniversary will be celebrated in style with a conference where leading experts will discuss prominent challenges for feminists today. Other events are also being planned, including school events, art and museum exhibitions. This will be a good time to remember that what has been achieved can easily be demolished."

Annadís Greta Rúdólfsdóttir, ledare för FN:s jämställdhetsskola vid Háskóli Íslands, i The Guardian om att Island på nytt av World Economic Forum utsetts till världens mest jämställda land.

måndag 17 november 2014

En av sex nöjd med isländska fiskekvotsystemet

Bara var sjätte islänning är nöjd med det nuvarande fiskekvotsystemet. En majoritet vill däremot skrota dagens system. Det visar en opinionsmätning utförd av Maskína.

Det isländska fiskekvotsystemet är en ständig stridsfråga. Hela 51 procent är missnöjda med dagens system. Bara 15,6 procent är nöjda. Resterande 33,3 procent är varken nöjda eller missnöjda.

Missnöjet med det befintliga kvotsystemet är störst i Reykjavíkområdet. Mest positiva är personer bosatta på nordvästra Island och Självständighetspartiets väljare. Även Framstegspartiets sympatisörer är för det befintliga systemet. Däremot vill anhängare till oppositionspartierna se ett nytt system.

Majoritet vill att Hanna Birna Kristjánsdóttir avgår

En majoritet av islänningarna vill att skandalministern Hanna Birna Kristjánsdóttir avgår. Hennes rådgivare Gísli Freyr Valdórsson förklarade sig nyligen skyldig till en medieläcka där han smutskastade namngivna asylsökande. Samtidigt har Hanna Birna Kristjánsdóttir blandat sig i polisens utredning och kritiserat myndigheter som hon själv basar över.

Förra veckan dömdes Gísli Freyr Valdórsson för att ha brutit mot tystnadsplikten. Inrikesminister Hanna Birna Kristjánsdóttirs politiska rådgivare hade då i nästan ett år förnekat att han läckt ett dokument till medierna. I dokumentet pekades namngivna asylsökande ut som inblandade i människohandel. De felaktiga uppgifterna fabricerade han på egen hand.

Inför rättegångens början hade åklagaren gjort en ny undersökning av Gísli Freyr Valdórssons dator. Den förstärkte hans koppling till läckan och visade att dokumentet med de fabricerade uppgifterna funnits på hans dator men sedan raderats.

Läckan ska enligt RÚV ha gått till så att Gísli Freyr Valdórsson mejlade dokumentet till Morgunblaðið och Fréttablaðið från ett privat Gmail-konto. Därefter ska han omedelbart ha raderat mejlen. När isländsk polis kontaktade FBI för att få hjälp med utredningen fick de svaret att raderade mejl bara sparas av Google i femton dagar. Polisens förfrågan gjordes långt senare.

Efter erkännandet fick han sparken av Hanna Birna Kristjánsdóttir. Den politiska krisen är dock långt ifrån över för inrikesministern. Hon har gång på gång talat osanning inför alltinget, försökt påverka polisens utredning, angripit flera myndigheter som hon själv basar över och har uppmanat DV att sparka de två journalister som grävt fram de uppgifter om medieläckan som senare skulle visa sig vara korrekta.

Hela 60 procent av islänningarna anser att Hanna Birna Kristjánsdóttir bör avgå, medan 40 procent anser att inrikesministern kan sitta kvar. Det visar en opinionsmätning utförd av Fréttablaðið. Yngre islänningar vill i större utsträckning se ministerns avgång. Bland Självständighetspartiets väljare anser dock 75 procent att Hanna Birna Kristjánsdóttir bör sitta kvar.

Av de tillfrågade var det 18 procent som inte ville eller kunde svara på frågan. Om det bara tas hänsyn till dem som svarade på frågan uppger 49 procent att Hanna Birna Kristjánsdóttir bör lämna sin post och 33 procent att hon inte ska lämna uppdraget som inrikesminister.

Hanna Birna Kristjánsdóttir själv har hittills avvisat alla tankar på att avgå. Hon har också fått stöd av partikamraterna i alltinget. Stormen kring henne kan dock få ny kraft när Umboðsmaður Alþingis, Islands motsvarighet till Justitieombudsmannen, lämnar sin rapport om ministerns agerande.

Flera av Självständighetspartiets alltingsledamöter anser dock att det är för tidigt för Hanna Birna Kristjánsdóttir att andas ut. Enligt Vísir finns det inom partiet en utbredd uppfattning om att oppositionen ännu inte drivit kravet på hennes avgång särskilt hårt. När utlåtandet kommer från Umboðsmaður Alþingis väntas i stället kritiken och debatten bli tuff.

Helgi Magnús Gunnarsson, biträdande riksåklagare, säger till RÚV att inrikesministerns anklagelser mot myndigheter och försöken att påverka utredningen är unika. Han har aldrig upplevt något liknande agerande från någon annan minister. Däremot påminner Hanna Birna Kristjánsdóttirs beteende om hur ekonomiska brottslingar uppträder:
"Man känner igen denna försvarstaktik från misstänkta och försvarare i ekobrottsmål. Det är individer som försvarar sig ute på stan och då kan man kanske lättare försvara sig mot det."
Här kan du läsa mer om Hanna Birna Kristjánsdóttir och turerna kring medieläckan.

Tre månader av intensiva jordskalv vid Bárðarbunga

Lavafältets utbredning i fredags.
Illustration: Jarðvísindastofnun
I över tre månader har den pågående jordskalvssvärmen skakat Bárðarbunga. Helgens kraftigaste skalv hade en magnitud på 5,4. Inget tyder dock på att varken jordskalven eller vulkanutbrottet vid Holuhraun skulle vara på väg att upphöra. Det lavafält som bildats vid Holuhraun mäter nu 74 kvadratkilometer.

Det har nu gått tre månader sedan den alltjämt pågående jordskalvssvärmen vid Bárðarbunga började. Inledningsvis inträffade ofta över tusen skalv om dagen. Nu ligger snittet på runt hundra. Men andelen kraftiga skalv är hög - och de stora skalven inträffar i regel i direkt anslutning till Bárðarbungas sjunkande krater. Totalt har över 30 000 skalv skett i området.

I torsdags registrerades 110 jordskalv där det största hade en magnitud på 4,9, i fredags 95 skalv med en topp på 5,4, i lördags 67 skalv med med en topp på 4,5 och i söndags 83 skalv med en topp på 5,4.

Vulkanutbrottet vid Holuhraun har nu rasat i elva veckor. Magnús Tumi Guðmundsson, professor i geofysik vid Háskóli Íslands, säger till RÚV att utbrottet ser ut att kunna fortsätta i flera månader. Det lavafält som skapats under utbrottet nu mäter 74 kvadratkilometer. Lavan som strömmar upp ur sprickor i marken är 1 190 grader:
"Magman som kom upp i Eyjafjallajökull var något svalare."
Den senaste veckan har problemen med svaveldioxid varit små. Vindarna har gjort både så att vulkangaserna har stigit snabbt och så att de har blåst ut över havet utan att bli liggande över befolkade områden. De hittills högsta halterna har uppmätts utanför Höfn på sydöstra Island. I torsdags höll myndigheterna ett informationsmöte för lokalbefolkningen.

Meteorologen Kristín Hermannsdóttir säger till RÚV att drygt hundra personer besökte mötet. Hon anser att informationen från myndigheterna hade en lugnande inverkan:
"Det frågades om allt möjligt, men kanske främst relaterat till räddningstjänsten. Till exempel om sms-utskick, om det inte även skulle skickas sms när vi kan gå ut på nytt, och inte bara när vi ska hålla oss inne. Så frågades det om hälsotillståndsspörsmål och hur vi kan förmedla information både till barn och även till utländska turister. Det är något som vi behöver fundera på."
Området närmast utbrottet vid Holuhraun är fortfarande stängt för besökare som inte har fått ett särskilt tillstånd utfärdat av myndigheterna. Snön gör dock att det nu är extremt tidskrävande att ta sig fram till Holuhraun. De forskare som besökt platsen de senaste veckorna har kunnat köra över höglandet med en hastighet på ungefär tio kilometer i timmen.

Sedan tidigare pågår flera polisutredningar mot personer som utan tillstånd trotsat avspärrningarna. En misstänkt är den pilot vid Reykjavík Helicopters som under en färd över utbrottet lät den kazakiska miljardären Goga Ashkenazi och hennes sällskap promenera omkring vid Holuhraun. Piloten har förhörts av polis och har enligt RÚV sagt att det var hans eget beslut att landa vid utbrottet.

Víðir Reynisson, avdelningschef vid Almannavarnir, säger till RÚV att myndigheternas bedömning om att det är förknippat med livsfara att besöka Holuhraun kvarstår. Trots ett stort intresse för utbrottet har den stora majoriteten förståelse för beslutet att stänga området för allmänheten. Det är inte många som på egen hand har struntat i utrymningsbeslutet och ändå försökt ta sig till Holuhraun:
"Folk litar på det som forskare har sagt om riskbedömningen där och det är mycket bra. Så det är mycket få tillfällen."
Under måndagen och tisdagen finns en risk för höga halter av svaveldioxid på norra och östra Island.

Här kan du läsa mer om utvecklingen vid Bárðarbunga.

Dagens citat

"Icelanders’ love affair with nature is in evidence at Hólavallagarður, just west of the city center, near Tjörnin Pond. An endangered species of moss coats portions of the wall ringing the eight-acre property. Inside the moss-covered wall that rings the eight-acre property, narrow paths wind around headstones, some adorned with barely discernible engravings, while a tangle of trees bearing gnarled branches stands guard."

National Geographic utser Hólavallagarður i Reykjavík till en av Europas fem vackraste begravningsplatser.