söndag 24 juli 2016

Dagens bonuscitat

"Om ingen flyttar hit med barn blir det ett barn kvar i skolålder i vinter, och det är min dotter. Då kommer vi att flytta till Reykjavík och gå i skola där. Om en rektor med barn söker tjänsten som är ledig så finns skolan kvar. Det är allas vår önskan att denna fantastiska utbildningsinstitution håller stånd."

Elín Agla Bríem, boende i Árneshreppur, i Morgunblaðið om nedläggningshotet mot Finnbogastaðaskóli vid Trékyllisvík, kommunens enda skola - läs mer här.

Isländska mejerijätten MS gör miljonförlust

Mejerijätten Mjólkursamsalan, MS, gjorde en förlust på 330 miljoner isländska kronor förra året. Tillverkningen av skyr på licens gav bolaget intäkter på 400 miljoner. Samtidigt lade MS 112 miljoner för att försvara varumärket skyr i Finland. MS räknar med en förlust även under 2016. Mejeriet är just nu dessutom utsatt för en bojkottkampanj.

Mjólkursamsalan, MS, har ett ansvar att köpa in all mjölk som produceras av de gårdar i landet som är anslutna till kvotsystemet. Under 2015 producerades närmare 8 miljoner liter mjölk som det saknades behov för på marknaden. För denna mjölk gjorde MS en förlust på 650 miljoner isländska kronor.

Överproduktionen var huvudskälet till att MS förra året gjorde en förlust på 330 miljoner. Under 2014 gjorde bolaget däremot en vinst på 258 miljoner. Det framgår av bolagets årsredovisning.

Försäljning av skyr till utlandet har blivit allt viktigare för MS. Till länder som Storbritannien, Finland, Färöarna och Schweiz är det skyr tillverkad på Island som exporteras. I länder som Danmark, Norge och Sverige har MS olika typer av samarbeten med mejerier.

Licenser för skyrtillverkning i utlandet gav MS intäkter på 400 miljoner under 2015. Samtidigt lade bolaget 112,7 miljoner på att försvara varumärket skyr i Finland. Hittills har MS lyckats försvara varumärket som utmanats juridiskt av både Valio och Arla.

I Sverige samarbetar MS med Kavli. Varumärket skyr har utmanats av Skånemejerier. Ett slutgiltigt avgörande på tvisten kommer sannolikt under hösten. Allt tyder på att Kavli - som under processen använt sig av en rad direkt lögnaktiga påståenden - kommer att förlora varumärket. Därmed öppnas marknaden för konkurrenter som just Skånemejerier. Sedan i höstas säljer Lidl skyr under namnet Ísk i väntan på att Kavlis varumärke definitivt ska försvinna.

Frågan är samtidigt hur värdefullt varumärket egentligen är i dag. Sedan Kavli lanserade skyr i Sverige har försäljningen av kvarg exploderat. Att skyr inte ökat i samma takt beror säkerligen åtminstone delvis på Kavlis prissättning. Trots att priserna nu sänkts något är Kavlis skyr fortfarande minst dubbelt så dyr som i grannländerna.

Löneökningar och höjda inköpspriser gör att MS räknar med en förlust även under 2016. Förra året pumpade ägarna därför in 600 miljoner i nytt aktiekapital i bolaget.

Mycket talar dock för att förlusten blir ännu större. MS bötfälldes nyligen av konkurrensmyndigheten Samkeppniseftirlitið för att ha missgynnat konkurrenter genom att sälja mjölk till dem till betydligt högre priser än vad de själva och delägarmejerier betalar. MS har dock överklagat böterna på 480 miljoner isländska kronor.

Nyheten utlöste ännu en bojkott mot MS. Hálfdán Óskarsson, vd för det lilla mejeriet Arna i Bolungarvík, säger till Vísir att företagets försäljning har ökat med 800 procent sedan MS bötfälldes tidigare i månaden.

MS ställning på marknaden ifrågasätts nu allt mer. Mejerijättens brottsliga metoder satte nytt fokus på det jordbruksavtal som regeringen inte lyckades få igenom i alltinget före sommaren. Nu tycks det än mer osannolikt att avtalet ska få majoritet utan omfattande ändringar.

Här kan du läsa mer om MS brott mot konkurrenslagstiftningen och här kan du läsa mer om Kavlis kamp för att behålla varumärket skyr i Sverige.

Nya fågelarter häckar vid Tjörnin i Reykjavík

Två nya andfåglar häckar i år för första gången vid Tjörnin i centrala Reykjavík. Både bläsand och småskrake har i sommar fått ungar. Dessutom ser det ut som att kricka och snatterand har kommit till Tjörnin för att stanna. Däremot häckar inte längre ejder vid sjön. Det uppger kommunen i ett pressmeddelande.

Tjörnin i Reykjavík har de senaste åren allt oftare blivit ett bekymmer för kommunen. Under somrarna har kommunen uppmanat besökare att inte mata fåglarna i Tjörnin. Hela 95 procent av brödet har nämligen visat sig hamna i magarna hos silltrutar.

När fåglarna matas blir måsar och trutar under sommaren så aggressiva att många unga andfåglar skadas eller dör. Måsar och trutar söker sig till Tjörnin just på grund av att människor ser till att där finns föda i överflöd. För andfåglar finns det tillräckligt att äta runt sjön utan att de matas.

Efter flera år med allt färre andfåglar som häckar vid Tjörnin ser utvecklingen nu ut att ha vänt. I år har för första gången både bläsand och småskrake fått ungar vid sjön. Dessutom har kricka och snatterand häckat vid Tjörnin tre somrar i följd.

Gräsand, vigg och bergand har länge häckat vid Tjörnin. De senaste åren har återväxten ökat. Detsamma gäller silvertärna. Däremot har ingen ejder fått ungar i området i år. Skälet tros vara att Tjörnin inte är lika salt som tidigare.

För fem år sedan tog kommunen initiativ till att ändra miljön i området genom att bland annat förändra vattenflödena. Nya diken fick silvertärna att återvända till Tjörnin. I sjön har växtligheten ökat vilket har förbättrat förutsättningarna för olika typer av mindre djur som fungerar som föda för andfåglar. Även storspigg - som också är viktig för fågellivet i sjön - har ökat i antal.

Sedan många år tillbaka häckar även arter som grågås, strandskata, skrattmås, större strandpipare, enkelbeckasin, rödbena, rödvingetrast, ängspiplärka, stare och sädesärla runt Tjörnin.

Här kan du läsa mer om fågellivet vid Tjörnin.

Dagens citat

"Det kommer att bo bra människor i mitt hus. ... Jag kommer att vara som hyresvärdar ska vara. Om något går sönder så lagar man det."

Tillträdande presidenten Guðni Th. Jóhannesson i Nútíminn om att han hyr ut familjens bostad i andra hand när den flyttar in på residenset Bessastaðir den 1 augusti - läs mer här.

lördag 23 juli 2016

Dagens bonuscitat

"Ön har minskat med mer än hälften efter utbrottets slut och blir förmodligen till sist en klippa av tuff precis som de flesta av Västmannaöarnas yttersta öar."

Magnús Tumi Guðmundsson, professor i geofysik vid Háskóli Íslands, i Morgunblaðið om vulkanön Surtseys framtid.

Varannan islänning reser utomlands på semestern

Aldrig tidigare har så många islänningar bokat en resa till utlandet under semestern. I sommar färdas varannan islänning utomlands. Däremot är det färre islänningar som semestrar i hemlandet. Fortfarande är det dock vanligare att resa runt på Island än att resa till utlandet. Det visar en undersökning utförd av MMR.

I sommar är det 49,6 procent av islänningarna som tänker resa utomlands. Det är en ökning med 7,9 procentenheter jämfört med förra sommaren. Av dessa är det 14,4 procent som enbart reser till utlandet och inte gör någon semesterutflykt i hemlandet. 35,2 procent semestrar både på Island och i utlandet.

Det är första gången som så många islänningar reser till utlandet sedan MMR började undersöka semestervanorna 2011.

I år är det 35,7 procent som bara avser att färdas på Island. Det är en tillbakagång med 6,7 procentenheter. Totalt är det alltså 70,9 procent av islänningarna som gör minst en resa i hemlandet under sommaren, en minskning med 2,9 procentenheter.

Vidare uppger 14,7 procent att de inte tänker resa alls under semestern. Det är 1,3 procentenheter färre än förra året som stannar hemma hela semestern.

Olika grupper semestrar på olika sätt. Kvinnor reser i högre utsträckning än män, medan män något oftare reser utomlands. Höginkomsttagare och islänningar i åldern 18 till 29 år är de som främst föredrar resor till utlandet.

Låginkomsttagare och personer bosatta på landsbygden är de som i störst utsträckning semestrar enbart på Island. Det är vanligare bland personer hemmahörande i huvudstadsregionen och bland islänningar i åldern 50 till 67 år att stanna hemma hela sommaren.

Framstegspartiets väljare reser mest under semestern. Bara 5 procent av partiets sympatisörer gör ingen resa i sommar. Hos Socialdemokraterna är det hela 23 procent som stannar hemma under sommaren.

Mest förtjusta i att resa på Island är Piratpartiets anhängare. Piratväljarna reser dock sällan enbart i hemlandet, utan gör också minst en utlandsresa under semestern.

Här kan du läsa mer om islänningarnas semestervanor.

Svenska Melodifestivalen ett dyrt nöje för isländska RÚV

När RÚV sände finalen av Melodifestivalen bröts det flera gånger för reklam. Men reklamavbrotten bröt mot lagen. Det fastslår Fjölmiðlanefnd i ett beslut. Det isländska public service-bolaget tvingas nu böta 250 000 isländska kronor för de lagvidriga reklampauserna. RÚV håller dock inte med. Bolaget anser att programmet var en tillräckligt stor händelse för att reklam skulle få sändas.

Den 12 mars i år var det inte bara flera miljoner svenskar som såg finalen av Melodifestivalen. Programmet sändes också av isländska RÚV. Hela 46,1 procent av islänningarna såg finalen.

RÚV:s sändning började en halvtimme efter programstarten i Sverige. Vid flera tillfällen pausade RÚV sändningen för reklamavbrott.

Lagen säger att public service-bolaget RÚV inte får göra pauser för reklam i program. Reklamavbrott ska alltså göras mellan program. Undantag får dock göras om det handlar om egna produktioner som är minst 60 minuter långa och för program av stor betydelse.

En tittare anmälde reklampauserna till Fjölmiðlanefnd. Anmälaren ansåg att RÚV brutit mot lagen eftersom det handlade om en utländsk produktion som inte var av stor vikt. Detta höll inte RÚV med om. I svaret argumenterade RÚV för att det handlade om ett program av stor betydelse. Detta underströks inte minst av de höga tittarsiffrorna. Dessutom skulle finalen av Eurovision Song Contest senare avgöras i Sverige samma år.

Fjölmiðlanefnd anser inte att Melodifestivalen var en sändning av sådan dignitet att reklampauser skulle tillåtas. RÚV får därför böta 250 000 isländska kronor.

Dagens citat

"Är det demokratiskt att det är möjligt att ta sig ned till Austurvöllur och driva en demokratiskt vald regering från makten? Det var en misslyckad maktkupp i Turkiet, som nyss är över, och vi anser oss nu vara ett mer demokratiskt land än vad Turkiet någonsin varit. Här genomfördes något av en statskupp och det lyckades, men i Turkiet var det en statskupp som misslyckades. Är det tillräckligt att det är möjligt att bara dyka upp på Austurvöllur och driva en demokratiskt vald regering som har en så stor majoritet från makten?"

Vigdís Hauksdóttir, alltingsledamot för Framstegspartiet, hävdar i Útvarp Saga att vårens regeringskris som fick statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson att avgå kan liknas vid en statskupp.

fredag 22 juli 2016

Andri Snær Magnason inspirerar teknikjätte



För tio år sedan skrev Andri Snær Magnason i boken Draumalandið om hur Reykjavík skulle kunna släckas ned för att invånarna skulle kunna beskåda norrskenet. Förslaget har sedan dess blivit verklighet vid flera tillfällen. Nyligen inspirerade det teknikjätten LG till en ny reklamkampanj. Kampanjen kulminerade i Harpa i veckan med en konsert med bland annat Gus Gus, Ásgeir Trausti och Ólafur Arnalds med norrskenet som tema. Ovan kan du se en reklamfilm för projektet.

10-11 i Reykjavík höjer priserna på kvällar och helger

I tre av 10-11:s butiker i centrala Reykjavík höjs priserna under kvällar och helger. Prishöjningen är i genomsnitt 8 procent och gäller nästan samtliga varor i butikerna. De höjda priserna motiverar chefen med Árni Pétur Jónsson med stigande driftskostnader. Motsvarande höjningar ska inte vara aktuella i kedjans övriga butiker, skriver Fréttablaðið.

I centrala Reykjavík finns få livsmedelsbutiker. De enda lågprisbutikerna i stadskärnan tillhör Bónus. I centrum finns dessutom jourbutikerna 10-11, Víðir Express, Krambúðin och Kvosin. Gemensamt för jourbutikerna är generösa öppettider och priser som inte sällan är dubbelt så höga som på Bónus.

Kedjan 10-11 är den i särklass största bland jourbutikerna. 10-11 har totalt 32 butiker i landet. I centrala Reykjavík finns tre dygnet runt-öppna butiker på Austurstræti, Barónsstígur och Laugavegur.

I dessa tre butiker höjs priserna på nästan samtliga livsmedel klockan 20 och alla helger. Den genomsnittliga höjningen är enligt Fréttablaðið i genomsnitt 8 procent. Eftersom 10-11 har elektronisk prismärkning på hyllorna genomförs höjningen automatiskt och punktligt varje kväll.

10-11:s chef Árni Pétur Jónsson säger till Fréttablaðið att stigande driftskostnader för centrumbutikerna ligger bakom prishöjningarna. I nuläget finns inga planer på att införa systemet för fler varugrupper eller i fler butiker.

Många av kunderna hos 10-11 är turister. Eftersom inga lågprisbutiker i stadskärnan är öppna under kvällstid är många utländska besökare hänvisade till de dyra jourbutikerna. Turister har dessutom ofta låg kännedom om prisläget i jourbutiker och andra butiker.

Teitur Atlason, vice ordförande för konsumentorganisationen Neytendasamtökin, är kritisk till 10-11:s agerande. Han säger i Fréttablaðið att kedjan borde ha informerat om prishöjningarna. Dessutom befarar han att Islands rykte som resmål riskerar att försämras av omotiverat höga priser:
"Sådant beteende kommer att förstöra Islands rykte som turistland och kommer att bita oss i rumpan. Vi ska vara goda och rättvisa värdar. Det är sorgligt att 10-11 på något sätt fråntar oss ryktet och ger isländsk handel och allt det goda arbete som har gjorts ett vanrykte."
Den som vill handla billigare under sena kvällar och nätter kan promenera till Nettó vid Grandi inte långt från den gamla hamnen i Reykjavík.

Ministrar i ordkrig om regeringens prioriteringar

Självständighetspartiet strävar enbart efter att sänka skatterna för de rikaste och att banta statsskulden. Att få loss pengar till välfärdssatsningar är ofta oerhört svårt. Det hävdar socialminister Eygló Harðardóttir. Men finansminister Bjarni Benediktsson sågar hennes uttalanden. Tvärtom har Island aldrig tidigare lagt så stora resurser på socialförsäkringssystemet.

Regeringssamarbetet mellan Självständighetspartiet och Framstegspartiet har präglats av ständiga konflikter. Inte minst är det socialminister Eygló Harðardóttir som har kommit i kläm. Det är till exempel ingen hemlighet att finansminister Bjarni Benediktsson motsatt sig en lång rad av hennes bostadspolitiska förslag.

Inom regeringen har det också funnits djupa konflikter om bland annat nedskrivningen av inflationsindexerade bostadslån, privatiseringen av Landsbanki, införandet av ett naturpass och fiskepolitiken.

Eygló Harðardóttir tillhör Framstegspartiets socialliberala flygel. Den har ofta hamnat i kläm även internt. Partiledaren Sigmundur Davíð Gunnlaugsson har fört partiet i en högerpopulistisk och nationalistisk riktning som inte uppskattas av alla medlemmar.

Något datum är ännu inte bestämt, men troligtvis blir det nyval på Island i oktober. Framstegspartiet befinner sig i en djup kris. Sigmundur Davíð Gunnlaugsson vill inte avgå men förknippas i dag bland allmänheten främst för hur han försökt dölja sitt ägande i ett bolag i ett skatteparadis. Och opinionssiffrorna är så låga att partiet inte längre har någon större marginal ned till alltingets femprocentsspärr.

Nu hävdar Eygló Harðardóttir att hon ofta fått slåss med Självständighetspartiet för att få resurser till förbättringar av välfärden. Hon säger till RÚV att det är Självständighetspartiets fel att reformer inom bostadssystemet uteblivit. Dessutom är det allt färre som får barnbidrag - och antalet kommer att minska ytterligare om Bjarni Benediktsson får sin vilja igenom:
"Det har varit mycket strider. Ibland till och med slagsmål med samarbetspartiet om anslag till välfärdssystemet. Vi har sett att det råder ett avsevärt motstånd mot de förändringar jag vill göra inom bostadssystemet. Vikten där har snarare legat på att sänka skatter, att sänka skatter för de mest välbeställda och sänka statens skulder. Vi har sett konsekvensen av det här före kraschen när vi lyckades att sänka statskassans skulder, men däremot höll hushållen på att drunkna i skulder, företagen höll på att drunkna i skulder och även kommunerna."
Inför valet 2013 talade Framstegspartiet om att underlätta för unga islänningar att skaffa sig en bostad. Sedan dess har priserna stigit, hyrorna skenat och utbudet av hyresbostäder minskat. Eygló Harðardóttir vill se ett system med inkomstrelaterat bostadsbidrag. Hon säger till RÚV att dagens system inte fungerar:
"Jag anser att med det så står landets familjer, som en ung familjefar som tog kontakt med mig, inför att skuldsätta sig än mer snarare än att få ett rimligt stöd från samhället."
Att Självständighetspartiet främst bryr sig om samhällets rikaste är en uppfattning som många av partiets motståndare har. När Eygló Harðardóttir anklagar partiet för att gå den ekonomiska elitens ärenden anspelar hon på en bild som många redan har.

Hennes utspel fick starka reaktioner från koalitionspartnern. Alltingsledamoten Guðlaugur Þór Þórðarsson, som är vice ordförande för budgetnämnden, kallar Eygló Harðardóttirs uttalanden för "jädrigt billiga" och ett tecken på att hon har påbörjat Framstegspartiets valrörelse. Han säger till RÚV att skattesänkningar gynnar alla:
"Det är inte precis så att det inte gynnar hushållen i landet om skatterna sänks. Det kommer hushållen direkt till godo. ... Du behöver ha en miljö som gör att näringslivet kan blomstra vilket gynnar människorna i landet på ett direkt sätt."
Eygló Harðardóttirs partikamrat Vigdís Hauksdóttir är ordförande för budgetnämnden. Hon säger till Kjarninn att hon inte upplevt några slagsmål mellan partierna om prioriteringar:
"Jag talar bara för mig, men samarbetet med partiet i budgetnämnden har varit mycket bra och det har aldrig fallit någon skugga över det. ... Ur min synvinkel känner jag inte igen Eyglós uttalanden, men jag vet naturligtvis inte vad som sker vid regeringens bord."
Även Bjarni Benediktsson tillbakavisar anklagelserna. Han skriver på Facebook att regeringen aldrig tidigare lagt så stora resurser på socialförsäkringssystemet. Dessutom har köpkraften ökat, skatterna sänkts och importtullar avskaffats. Goda statsfinanser är enligt finansministern förutsättningen för framtida satsningar på välfärd, utbildning och infrastruktur:
"Vi är på rätt väg och kan fortsätta framåt med disciplin och realism parallellt med förnuftiga målsättningar om att förbättra alla landsmäns villkor på en stabil grund."
Össur Skarphéðinsson, alltingsledamot för Socialdemokraterna, kommenterar även han Eygló Harðardóttirs utspel på Facebook. Han hävdar att uttalandena i praktiken innebär att regeringssamarbetet är dött. Samtidigt anser han att hon positionerar sig inför Framstegspartiets landsmöte som den enda inom partiet som vågar gå emot Självständighetspartiet:
"Med eftertryck för hon fram budskapet att hon är den enda ledaren som vågar trotsa Självständighetspartiet. Gräsrötterna vet mycket väl att Framstegspartiet har enorma interna problem på grund av Sigmundur Davíð som tänker återvinna det politiska anseendet genom att omväljas som ordförande - oavsett vad det kostar partiet. Hon vet också att Panamaintervjun kommer att begrava Framstegspartiet levande under hans ledarskap."
Vidare skriver Össur Skarphéðinsson att det är uppenbart att gräsrötterna vill återgå till en mer socialistisk politik. Att han önskar en sådan utveckling är inte förvånande. Om Självständighetspartiet blir isolerat i alltinget ökar sannolikheten för att det förlorar regeringsmakten samtidigt som en vänsterliberal kursändring inom Framstegspartiet ökar sannolikheten för att Socialdemokraterna kan ingå i en ny regeringskoalition efter valet.

Här kan du läsa mer om Framstegspartiets kris.

Dagens citat

"Det är många som frågar om detta och många som funderar på om man ska förstöra sitt rykte. Om det finns något som kan ta vid efter att ha suttit i tinget. Men jag anser att det är viktigt att människor ser att det är möjligt att komma in i tinget och att det inte är ett evighetsjobb. Det är möjligt att komma in i tinget som ung, verka där och sedan använda erfarenheten någon annanstans. Du kan lika gärna verka på en annan plats och så komma in i tinget. Naturligtvis ser detta för många ut som ett litet fängelse - kanske för att det finns exempel på människor som har varit där i otroligt många år. Kanske är ledamöterna för många."

Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir, sekreterare i Självständighetspartiet, i Fréttablaðið om varför hon som 25-åring bestämt sig för att ställa upp i provvalet till nästa alltingsval.

torsdag 21 juli 2016

Södra Island med sällskap av en drönare



Drönare blir ett allt vanligare redskap för fotograferande turister till Island. Samtidigt blir också skyltarna där markägare ber om att få slippa just drönare allt vanligare. I alltinget har det till och med lagts ett förslag om att förbjuda drönare i vissa områden.



Än så länge förefaller det osannolikt att något långtgående förbud mot drönare skulle införas. Annars hade det inte blivit mycket kvar av de två filmerna ovan, som är inspelade under en och samma resa till södra och västra Island under en sen vårvecka.

Grönland vill inte ta emot isländska isbjörnar

Foto: Keldur
Isbjörnar bör fångas levande i stället för att skjutas ihjäl. Det anser många som är kritiska mot att myndigheternas hållning är att djuren ska dödas. Men att föra tillbaka vilsna isbjörnar till Grönland är inte aktuellt. Grönländska myndigheter vill nämligen inte ta emot dem. Det beskedet fick Island efter de två björnar som tog sig i land 2008.

Sedan Island befolkades har omkring 600 isbjörnar tagit sig i land. Så många besök finns registrerade, men det verkliga antalet är sannolikt betydligt högre. I synnerhet under medeltiden kom sannolikt fler björnar eftersom havsisens utbredning från den grönländska kusten då gjorde det lättare att ta sig över.

Inte sällan slutade framför allt de tidiga isbjörnsbesöken med tragedier. Det kanske blodigaste mötet mellan människa och isbjörn inträffade 1321. Då gick en stor björn i land vid Hælavík på Hornstrandir. Den dödade åtta personer. Flera av dessa kom i vägen för den svultna isbjörnen och blev uppätna. Vid samma plats sköts en björn våren 2011.

En annan tragedi inträffade vid Skagafjörður 1518. Även då var det en stor och hungrig björn som gick till attack. Den länsade samtliga skjul som användes för att torka fisk. Till sist lyckades en bonde döda björnen. Den hade då dödat sju eller åtta personer under sin framfart. Denna björn tog sig i land på ungefär samma plats som björnar sköts både 2008 och i lördags.

Isbjörnens farlighet är skälet till att myndigheterna ger klartecken för att skjuta djur som tar sig i land. Taktiken har dock fått hård kritik. Eftersom isbjörnen är hotad anser kritikerna att myndigheterna i stället borde göra sitt yttersta för att fånga den levande. Den kan därefter återbördas till Grönland eller flyttas till en djurpark.

Debatten fick nytt bränsle i lördags kväll då en isbjörn sköts vid gården Hvalnes i Skagafjörður. Kritiker ville i stället att myndigheterna skulle bedöva djuret för att därefter fånga och flytta det.

En arbetsgrupp tillsattes av den dåvarande regeringen efter att två björnar skjutits 2008. Slutsatsen var att den bästa lösningen var att skjuta björnar. Att försöka fånga in djur bedömdes dom för riskabelt. Men om förutsättningarna var goda och riskerna små var det en metod som gärna fick prövas.

Guðmundur A. Guðmundsson är zooekolog vid Náttúrufræðistofnun Íslands och ingick i arbetsgruppen. Han berättar för RÚV att gruppen kontaktade grönländska myndigheter. Intresset för att ta emot isbjörnar som tagit sig till Island var dock svalt:
"Vi sökte upp grönländska myndigheter gällande möjligheten att transportera djuren tid och det mottogs minst sagt utan entusiasm. De ville inte se dem. Jag betvivlar att det skulle ha förändrats."
Alternativet blir i så fall att flytta infångade isbjörnar till djurparker. Det är en lösning som inte lika många kritiker av dagens skjutningar ställer sig bakom.

Tre av de fyra isbjörnar som skjutits ihjäl tidigare under 2000-talet har stoppats upp. Den som sköts på Hornstrandir 2011 är undantaget eftersom myndigheten inte hade tillräckligt med pengar. Den björn som dödades i lördags får förmodligen ingen permanent placering på ett visst museum. I stället kan den uppstoppade björnen flyttas mellan olika utställningar, skriver Morgunblaðið.

Här kan du läsa mer om isbjörnen som sköts i lördags.

Vill att polis ska dirigera trafik genom Múlagöng

När det är mycket trafik är den enkelriktade tunneln mellan Dalvík och Ólafsfjörður svår att ta sig igenom. För bilister som inte förstår isländska har den dessutom blivit mer svårförståelig sedan trafikljus bytts mot textade varningsskyltar. Nu vill kommunpolitikerna i Fjallabyggð att polis går in och dirigerar trafiken när den är som mest intensiv.

Múlagöng är den 3,4 kilometer långa tunnel som knyter ihop Dalvík med Ólafsfjörður. Den kallas även Ólafsfjarðargöng. Tunneln togs i bruk i december 1990 och ersatte därmed den lavin- och stenrasdrabbade vägen förbi fjället Ólafsfjarðarmúli. Den gamla vägen kan nu användas som vandringsled.

Múlagöng är en enfilig tunnel. Med jämna mellanrum finns mötesplatser så att fordon som åker i de olika riktningarna ska kunna passera varandra. Fordon som kommer från Ólafsfjörður har företräde.

I takt med att turismen ökat har också trafiken på vägarna ökat. Den enfiliga tunneln blir därför allt oftare en flaskhals för trafiken. När den är som tätast är det svårt för bilister som kommer från Dalvík - och som ska lämna företräde - att ta sig igenom den.

Nu vänder sig kommunpolitikerna i Fjallabyggð, den kommun där Ólafsfjörður ingår, till polischefen i Norðurland eystra. I ett brev undertecknat kommunchefen Gunnar I. Birgisson uppmanas polis att dirigera trafiken genom tunneln när trycket är som störst. Enligt kommunpolitikerna är det nödvändigt ur säkerhetssynpunkt. Polisen har inte besvarat brevet.

Men det finns fler problem med Múlagöng. I bägge ändarna ligger vägen in i tunneln i en kurva. Det är därför inte möjligt att se om det kommer möte. Tidigare har blinkande ljus använts för att styra trafiken. Vid blinkande gult ljus var det tillåtet att försiktigt passera kurvan. Vid rött ljus var ett mötande fordon på väg in i tunneln och det var därför nödvändigt att vänta tills det passerat.

Nyligen ersattes ljussignalerna med textade skyltar. På de första skyltarna stod det Varúð - Bíll á móti (Varning - Mötande bil).

Det dröjde inte länge innan lokalbefolkning klagade på texten på de nya skyltarna. De hade stött på en lång rad utländska turister som inte förstod någonting av skylten. Trafikmyndigheten Vegagerðin reagerade på kritiken genom att ändra texten till Stop - Bíll á móti.

Vegagerðin höll med om kritiken mot den första skylten. Men när kritiken drabbade även den andra skylten höll inte myndigheten längre med. Den ansåg att Stop var tillräckligt. Dessutom säger språklagen att isländska är det språk som myndigheter huvudsakligen ska kommunicera med.

Än så länge finns det dock bilister som inte är säkra på hur de ska bete sig när de kör in och ut ur tunneln. Om den befintliga skylten räcker återstår att se. Annars lär det inte dröja länge innan en första svår olycka inträffar i Múlagöng.

Dagens citat

"Jag har i samråd med mina allra närmaste bestämt mig för att inte kandidera till alltinget i det kommande valet. Skälet är att jag och min nyblivna fru, Birna Harðardóttir, har bestämt oss för att byta kurs i livet. Efter valet kommer vi att tillsammans med våra två barn flytta till mina föräldrar i trakten kring Urriðafoss. Där kommer vi att bli bönder och börja bedriva lantbruk med mina föräldrar."

Haraldur Einarsson, alltingsledamot för Framstegspartiet, berättar i ett pressmeddelande att han inte ställer upp i nästa val till parlamentet.

onsdag 20 juli 2016

Sigur Rós färd längs Islands ringväg i repris



För en månad sedan reste Sigur Rós ringvägen runt tillsammans med RÚV. Under 24 timmar kunde tittarna följa färden längs den 133 mil långa ringvägen med brottstycken av den nya låten Óveður som ljudspår. Nu går det att uppleva hela resan i 360 grader.



Hela resan går nu även att uppleva i HD.

Här kan du läsa mer om färden längs ringvägen.

Inga spår efter unga isbjörnar på Hornstrandir

Foto: Keldur
Några isbjörnar syntes inte till när kustbevakning och polis i går flög med helikopter över Hornstrandir. En isbjörn tog sig i land i området för fem år sedan, men den här gången fanns det farhågor om att den björn som sköts i lördags hade kunnat ha med sig ungar som simmat i land på Hornstrandir.

Under sommaren väntas omkring 6 000 personer vandra på Hornstrandir, ett sedan länge övergivet och väglöst område i nordöstra Västfjordarna. Här har historiskt många isbjörnar som kommit från Grönland tagit sig i land.

Senast en isbjörn simmade i land på Hornstrandir var våren 2011. Då upptäcktes en björn på stranden av besättningen på en förbipasserande fiskebåt. Björnen sköts från helikopter.

Eftersom det var före vandringssäsongens början fanns bara några få personer i området. Polis ansåg dock att det var nödvändigt att skjuta björnen. Om den hade fått syn på vandrarna hade de varit i akut fara. Polis befarade även att björnen skulle kunna simma eller gå till befolkade trakter.

Det var i lördags kväll som jägare sköt ihjäl en isbjörn vid Hvalnes i Skagafjörður. Obduktion visade att det var en vuxen hona som nyligen haft ungar.

Hur isbjörnen tagit sig till Island är inte känt, men sannolikt är att det handlar om en björn från östra Grönland som på ett isberg drivit med havsströmmarna mot Island. Därefter har björnen troligtvis simmat den sista sträckan.

I tisdags i förra veckan gjorde polis och kustbevakning en rutinflygning över Hornstrandir. Då syntes inga isbjörnar till varken på land eller till havs. Under gårdagens överflygning med helikopter höll de särskilt utkik efter isbjörnar. Några isbjörnar syntes inte till, men det var också mycket dimmigt i området.

Några uppgifter om isbjörnar på Hornstrandir har inte kommit sedan i lördags. Myndigheterna befarade att honan hade kunnat ha med sig sina ungar när hon lämnade den grönländska östkusten. Ungarna skulle ha kunnat ta sig i land tidigare än honan. Därför ville myndigheterna försäkra sig om att det inte fanns några isbjörnar på Hornstrandir.

Den isbjörn som sköts i lördags var den femte sedan 2008. Att polis vid samtliga tillfällen gett klartecken till att skjuta björnarna är något som har fått kritik. Juristen Árni Stefán Árnason har vid flera tillfällen kritiserat myndigheterna för att inte ha någon beredskap för att fånga in isbjörnar. Han säger i Fréttablaðið att den senast skjutna björnen kan ha haft ungar som nu kämpar för sina liv:
"Jag tycker att en enorm respektlöshet lyser igenom och det har visat sig vid obduktionen i dag. Den björnhona som kom hit och sköts hade fortfarande mjölk i juvren vilket pekar på att hennes avkomma också kan finnas vid land."
För åtta år sedan försökte myndigheterna utan framgång fånga in en isbjörn som tagit sig i land på norra Island. Planen var att skjuta den med bedövningsmedel och därefter sätta den i en bur och flyga tillbaka den till Grönland. När det såg ut som att björnen var på väg att simma ut till havs sköts den. Myndigheterna befarade att de skulle förlora björnen ur sikte och att den skulle gå i land på någon annan plats längs kusten.

Samma metod används i Kanada. Árni Stefán Árnason säger i Fréttablaðið att den även borde kunna fungera på Island. Han anser att de björnar som skjutits i landet skjutits i onödan:
"När något sådant sker i Kanada skickas experter till platsen med helikopter och de får skjuta djuret med bedövningsmedel. Sedan flyttas det till avlägsnare trakter."
Här kan du läsa mer om den isbjörn som sköts i lördags.

Ragnheiður Elín Árnadóttir förlorar mot Elliði Vignisson

Elliði Vignisson är favorit till att leda Självständighetspartiets lista i den södra valkretsen. Kommunchefen på Västmannaöarna är betydligt populärare än näringsminister Ragnheiður Elín Árnadóttir. Det visar en undersökning som beställts av hans anhängare. Elliði Vignisson har ännu inte bestämt om han ska ställa upp i alltingsvalet.

I kommunalvalet 2014 fick Självständighetspartiet hela 73,2 procent av rösterna på Västmannaöarna. I ett sms till kommunchefen Elliði Vignisson gratulerade partiledaren Bjarni Benediktsson till ett resultat som han kallade fokking ótrulegt. Kanske är han den kommunpolitiker i hela landet som har den starkaste ställningen.

Annat är läget för Ragnheiður Elín Árnadóttir. I senaste alltingsvalet var hon Självständighetspartiets toppnamn i den södra valkretsen. Som näringsminister i den styrande högerkoalitionen har hon haft få framgångar.

Ragnheiður Elín Árnadóttir ansvarar bland annat för turismfrågor - ett område där regeringen inte alls hunnit med i utvecklingen. Hon förknippas främst med att ha försökt driva igenom ett naturpass, ett agerande som redan från början föreföll obegripligt eftersom det var uppenbart att det inte fanns majoritet för det i regeringen.

Ragnheiður Elín Árnadóttir har definitivt inte förbättrat sina positioner under mandatperioden. Dessutom har Självständighetspartiet i opinionsmätningarna tappat stöd i en valkrets som traditionellt tillhör partiets starkaste.

Det har länge ryktats om att Elliði Vignisson, som nu har varit kommunchef på Västmannaöarna i tio år, vill ge sig in i rikspolitiken. I ryggen har han ett starkt stöd i regionen. Än så länge har han dock inte meddelat om han tänker ställa upp i partiets provval inför det kommande alltingsvalet. Han säger i Morgunblaðið att ett besked är att vänta inom kort.

I dagsläget är Elliði Vignisson betydligt populärare än Ragnheiður Elín Árnadóttir, som redan har sagt att hon på nytt siktar på att toppa partiets lista i den södra valkretsen. Hela 61 procent ser hellre att Elliði Vignisson leder listan än att Ragnheiður Elín Árnadóttir gör det. Det visar en undersökning utförd av Maskína gjord på uppdrag av anhängare till Elliði Vignisson.

Elliði Vignisson tycks dessutom ha större förutsättningar att locka väljare. Av dem som tog ställning till de två namnen svarade 67,5 procent att det var mer sannolikt att de skulle lägga sin röst på Självständighetspartiet om listan leddes av Elliði Vignisson.

Själv säger Elliði Vignisson i Morgunblaðið att han är nöjd med Ragnheiður Elín Árnadóttir. Däremot är han inte nöjd med partiets situation i den södra valkretsen. Hon säger i Morgunblaðið att undersökningen inte får henne att ändra sig:
"Jag har deltagit i tre provval och gjorde det utan att undersökningar görs. De har alla gått strålande. Provvalet blir den undersökning som har störst betydelse. Jag deltar i det och är stolt över mitt arbete under mandatperioden och framgången för oss i regeringen."
En tredje tänkbar etta på valsedeln är alltingsledamoten Unnur Brá Konráðsdóttir. I valet 2013 var hon nummer två på listan efter Ragnheiður Elín Árnadóttir. Unnur Brá Konráðsdóttir har sagt att hon ställer upp för omval, men hon har ännu inte meddelat vilken plats hon siktar på.

Dessutom överväger Ásmundur Friðriksson att kandidera för den översta platsen på valsedeln. I förra valet var han nummer tre på partiets lista. I alltinget har han gjort sig känd för en lång rad främlingsfientliga utspel med udden riktad mot muslimer. Frågan är därför om han är för kontroversiell för att toppa listan.

Dagens citat

"Vi har kanske inte haft tillräckligt skyltning och på så sätt kan människor ha missat detta."

Lárus Kjartansson, parkvärd i Geysirområdet, i Morgunblaðið om att turister kastar mynt i den heta källan Blesi.

tisdag 19 juli 2016

Allt fler islänningar har en smart mobiltelefon

Hela 86,7 procent av de islänningar som använder mobiltelefon har en smart mobil. Det är en ökning med 9,8 procentenheter jämfört med för ett drygt år sedan. Smarta telefoner är populärast bland yngre islänningar, studenter, höginkomsttagare och personer bosatta i Reykjavíkområdet. Det visar en undersökning utförd av MMR.

Smarta telefoner blir allt mer dominerande på den isländska mobilmarknaden. Av kunderna till landets största operatörer är det nu 86,7 procent som har en smart mobil. När MMR ställde samma fråga i februari 2015 var motsvarande andel 76,9 procent.

Män och kvinnor använder smarta mobiler i lika hög utsträckning. Mellan andra samhällsgrupper finns det stora skillnader. Bland studenter är det exempelvis 100 procent som har en smart mobil. Bland sjömän och bönder är motsvarande andel 57 procent.

Hos islänningar som tjänar mer än 1 miljon isländska kronor i månaden har 97 procent en smart mobil. Bland medelinkomsttagare är siffran 77 procent. I Reykjavíkområdet är det 89 procent av abonnenterna som har en smart telefon jämfört med 82 procent på landsbygden.

I åldrarna 18 till 49 år äger 96 procent en smart telefon. I åldern 50 till 67 år är andelen 74 procent och bland islänningar som har fyllt 68 år 58 procent.

Nyinflyttad familj räddar Islands minsta skola

Nedläggningshotet mot Finnbogastaðaskóli i Árneshreppur är över. En trebarnsfamilj flyttar till kommunen inför höstterminen. Därmed står det klart att skolan - som är Islands minsta - kommer att ha minst fyra elever nästa läsår. Det kan bli fler om den som får jobbet som rektor för Finnbogastaðaskóli har med sig egna barn.

I många år har Árneshreppur i Västfjordarna balanserat på gränsen för kommunal självständighet. Lagen säger att en kommun måste ha minst 50 invånare. Sedan 2010 har Árneshreppur legat över den gränsen. Vid årsskiftet hade kommunen 55 invånare.

På Finnbogastaðaskóli vid Trékyllisvík gick förra läsåret fem elever. Men inför höstterminen såg det ut som att bara en elev skulle bli kvar. På gårdarna Finnbogastaðir och Bær var fyra av de fem eleverna hemmahörande. Där har familjerna bestämt sig för att flytta och bägge gårdarna är ute till försäljning.

Med bara en enda elev hade kommunen valt att lägga ned skolan. Samtidigt var det ett beslut som oroade många boende. Utan en skola hade det blivit mycket svårt att locka barnfamiljer till en så avlägsen och isolerad del av landet.

Men nu står det klart att det kommer att ringa in till ett nytt läsår i Finnbogastaðaskóli. Bæjarins Besta berättar att en trebarnsfamilj har bestämt sig för att flytta till kommunen. För Árneshreppur hade två elever varit nog för att driva skolan vidare. Den nivån har alltså passerats.

Jobbet som rektor för Finnbogastaðaskóli blir ledigt i höst. Kommunen har i annonser sökt efter en person redo att flytta "till världens ände".

Ansökningstiden gick ut den 11 juli. Vem som får jobbet är inte klart, men kommunen ska enligt RÚV ha fått flera ansökningar. Kommunalrådet Eva Sigurbjörnsdóttir har tidigare sagt att kandidater med barn i skolåldern kommer att prioriteras eftersom det ökar chanserna för Finnbogastaðaskólis överlevnad.

Här kan du läsa mer om Finnbogastaðaskóli.

Skjutna isbjörnen vid Hvalnes var välmående hona

Foto: Keldur
Den isbjörn som sköts vid Hvalnes i lördags var en vuxen och välmående hona. Björnen var 207 centimeter lång och vägde 204 kilo. Närmare en tredjedel av kroppsvikten bestod av fett. Den hade dessutom nyligen haft ungar eftersom det fanns mjölk i spenarna. Det kunde Náttúrufræðistofnun Íslands konstatera när isbjörnen obducerades i söndags.

Sent i lördags kväll upptäcktes och sköts en isbjörn nära gården Hvalnes i Skagafjörður på norra Island. Det var den femte isbjörnen som kommit till Island sedan 2008. Den hade sannolikt nyligen tagit sig i land när bönder som var ute på en ridtur fick syn på den.

Gemensamt för de fyra senaste isbjörnarna är att det handlat om djur som varit ganska magra. Det har gett upphov till teorin om att de björnar som simmar eller driver med havsströmmarna till Island är så svaga att de drivits långt ut på packisen på den grönländska östkusten. Så småningom har de hamnat så långt ut att de inte kunnat återvända.

Náttúrufræðistofnun Íslands obducerade i söndags den isbjörn som sköts dagen innan. Myndigheten väntar nu på svar på en lång rad tester. Bland annat väntas svar på frågan om björnen kom från östra Grönland. Någon annan härkomst vore dock en sensation.

Avståndet mellan Grönland och Island är inte mer än 30 mil. Men till Hvalnes, där isbjörnen tog sig i land i lördags, är avståndet omkring 60 mil. Det är sedan tidigare dokumenterat att isbjörnar kan simma så långa sträckor. Troligast är dock att björnen drivit i riktning mot Island på ett isberg och simmat den sista biten.

Det var alltså en vuxen hona av normal storlek som sköts i lördags. Från nos till svans var björnen 207 centimeter. Den vägde 204 kilo, varav cirka 30 procent av kroppsvikten bestod av fett. Det tyder på att björnen ätit normalt de senaste månaderna.

Flera av de isbjörnar som kommit till Island de senaste åren har varit magra och utmärglade. Utöver att det redan från början tros ha handlat om svaga djur kan de ha befunnit sig ute till havs länge utan tillgång till föda. En lång simtur kan ha försvagat dem ytterligare.

Den björn som sköts i lördags stämmer inte in på det mönstret. Magen var dock tom, så den hade inte ätit alldeles nyligen.

Honan hade dessutom mjölk i spenarna. Det betyder att björnen nyligen haft ungar.

Björnen hade några mindre sår på huvud och bog. Såret i bogen var infekterat och var därför några dagar gammalt. Obduktionen gav inget svar på hur björnen fått såren.

Skinnet ska nu garvas och skelettet och kraniet rensas. De kommer därefter att förvaras hos Náttúrufræðistofnun Íslands i väntan på besked om vad som ska göras med kroppen. Sannolikt kommer den att stoppas upp och ställas ut på ett museum.

Myndigheten väntar svar på prover gällande bland annat trikiner och tungmetaller.

Här kan du läsa mer om den isbjörn som sköts i lördags.

Dagens citat

"Alla fåglar och sälar häromkring är mycket orädda eftersom vi sedan länge här har förbjudit all hantering av skjutvapen, och vi skulle ta i på skarpen om någon gjorde sig skyldig till sådan fräckhet."

Sigríður Hafliðadóttir, som under sommaren driver ett kafé i den kulturminnesmärkta gården Litlibær i Västfjordarna, i Bæjarins Besta om årets sommar.

måndag 18 juli 2016

Rester av nationaldagsbål i återupptäckt grotta



Andrés Hjaltason kan ha varit en av de sista som tog sig ned i Skriðnahellir vid Borgarfjörður Eystri. För omkring trettio år sedan övernattade han i grottan tillsammans med flera kamrater. Några år senare täpptes öppningen till i ett jordskred. När nyfikna i maj i år lyckades gräva fram grottan hittade de rester från Andrés Hjaltasons vistelse.

I maj i år grävdes öppningen till grottan Skriðnahellir fram för första gången sedan den förstördes av ett jordskred för ungefär tjugo år sedan. Grottan är omkring 80 kvadratmeter stor. Öppningen är dock än så länge allt annat än enkel att ta sig igenom. För att nå grottan måste besökaren åla cirka 15 meter.

Bland lokalbefolkningen har grottan varit mytomspunnen. Enligt sägner ska listiga hundar och katter ha använt sig av grottan och en anslutande tunnel för att gena till andra delar av östra Island.

En av de sista besökarna i Skriðnahellir var sannolikt Andrés Hjaltason, som i dag är bonde på gården Njarðvík inte långt från grottan. För omkring trettio år sedan övernattade han i grottan tillsammans med kamrater. Han säger till RÚV att resterna av det bål som påträffats i grottan härrör från ett besök under natten mot Islands nationaldag den 17 juni:
"En dag bestämde vi killar oss för att gå och titta på Skriðnahellir och vi bestämde oss för att tända ett bål där och vi samlade kvistar från stranden och kröp in där i mörkret. Där tände vi ett bål som lågade fint och lyste upp hela grottan. Bara för att se hur det var att vara något av fredlösa. Så försvann det roliga eftersom allt naturligtvis fylldes av rök. Vi var i stor fara och gångöppningen låg uppåt så därför var det rök hela vägen ut. Jag tror att vi var lyckliga över att komma ut levande."
Här kan du läsa mer om återupptäckten av Skriðnahellir.

Hollywood-film spelas in i Djúpavík i höst



En amerikansk storfilm spelas in i Djúpavík i höst. Omkring 200 personer kommer att jobba med inspelningen. Produktionsbolaget True North har hyrt hela Hótel Djúpavík för projektet. De flesta som arbetar med filmen kommer dock att sova ombord ett kryssningsfartyg som kommer att lägga till i Reykjarfjörður.

När sommargästerna lämnat Djúpavík bor bara två personer på orten: Eva Sigurbjörnsdóttir och Ásbjörn Þorgilsson som driver Hótel Djúpavík. Inte sedan sillfabriken stängde 1954 har så många personer bott på orten som det kommer att göra i höst. Ásbjörn Þorgilsson berättar i Bændablaðið att "en stor Hollywood-film" då kommer att spelas in i Djúpavík:
"Utöver att hyra hotellet väntas ett kryssningsfartyg där människorna kommer att bo medan inspelningarna pågår."
Vilken film det handlar om är en hemlighet. Leifur B. Dagfinnsson, delägare i produktionsbolaget True North, bekräftar dock för RÚV att inspelningen kommer att äga rum. True North har tidigare varit inblandat i en lång rad amerikanska storfilmer som spelats in på Island.

Det är inte heller klart exakt när inspelningarna kommer att ske. Hótel Djúpavík är dock fullbokat hela september och oktober, så det är knappast någon vild gissning att det är då som tagningarna görs.

Djúpavík har en gång tidigare varit skådeplatsen för en långfilm. År 1976 - då ett par familjer bodde i Djúpavík men hotellet ännu inte hade öppnat - filmades Blóðrautt sólarlag på orten. Regissör var Hrafn Gunnlaugsson. Filmen hade premiär i RÚV året därpå.

Reaktionerna på filmen var starka. Den skildrar hur två män bestämmer sig för att tillbringa en tid i ett övergivet samhälle. Med sig har de stora mängder sprit och vapen. Det dröjer dock inte länge förrän idyllen övergår i skräck.

Ovan kan du se titellåten till Blóðrautt sólarlag och här kan du läsa mer om Djúpavíks historia.

Uppdatering: Enligt Nútíminn är det Justice League som ska spelas in i Djúpavík i höst. Regissör är Zack Snyder. Medverkar gör bland annat Ben Affleck, Amber Heard och Willem Dafoe. Island kommer sannolikt att föreställa en främmande planet i filmen.

Inga spår efter fler isbjörnar på norra Island

Några fler isbjörnar syntes inte till när kustbevakningen i går flög över området från Skagaströnd till Sauðárkrókur. Det isberg som den isbjörn som tog sig i land i lördags använde har inte synts till. Men enstaka mindre isberg kan ha följt med strömmarna från Grönlands östkust till Húnaflói. Den skjutna isbjörnen har nu förts till Garðabær för att obduceras.

Vid 22-tiden i lördags upptäcktes en isbjörn vid Hvalnes på Skagafjörður på norra Island. Sannolikt hade den nyligen simmat i land efter att ha drivit mot Island på ett isberg från östra Grönland. Eftersom det fanns flera gårdar i närheten gav polisen klartecken till att björnen skulle skjutas.

En jägare fällde det dödande skottet strax före midnatt. Den döda isbjörnen fördes till Skagaströnd där kroppen lades i ett kylrum. Under söndagen transporterades den till Náttúrufræðistofnun Íslands i Garðabær. Där kommer myndighetens personal att obducera isbjörnen.

På begäran från polisen i Blönduós flög en av kustbevakningens helikoptrar över Skagafjörður i går. Besättningen följde enligt ett pressmeddelande kustlinjen från Skagaströnd till Sauðárkrókur utan att få syn på ytterligare isbjörnar.

Några observationer av fler isbjörnar har inte gjorts. Inte heller finns det något som tyder på att den hona som sköts i lördags hade sällskap. Det såg dock ut som att hon ganska nyligen diat en unge. Men det är oklart hur björnen tog sig till Island från östra Grönland.

Under gårdagens överflygning fick inte besättningen syn på några isberg nära kusten. I den rapport över isläget som Veðurstofa Íslands publicerade i måndags fanns det inga kända större isberg i isländska vatten. Vid den här tiden på året sträcker sig packisen heller inte långt från den grönländska kusten. Mindre isberg tros dock ha drivit in i Húnaflói utan att ha blivit synliga på radar.

Karitas Guðrúnardóttir var den som tillsammans med maken Egill Bjarnason fick syn på isbjörnen. Hon säger till Feykir att hon nära stranden sett rester av drivis. Björnen kan dessutom ha simmat och flutit med havsströmmarna. Just vid Hvalnes spolas mycket drivved upp på stranden - ett tecken på att strömmarna är starka just i området.

Jón Gunn­ar Ottós­son­ är föreståndare för Nátt­úru­fræðistofn­un­ Íslands. Han säger i Morgunblaðið att polisen tog rätt beslut om att skjuta björnen. Han anser att de som förespråkar att isbjörnar som kommer till Island ska fångas och transporteras tillbaka till Grönland inte tar hänsyn till hur komplicerad, kostsam och riskabel ett sådant försök vore:
"Detta är farliga djur. Detta är inte några små söta nallebjörnar."
Den björn som sköts i lördags var den femte sedan 2008. Det året kom två björnar med två veckor emellan. Då skaffade myndigheterna en bur, bedövningsmedel och ett särskilt gevär som en isbjörn skulle kunna fångas med. Buren har dock aldrig kommit till användning, men förvaras enligt Morgunblaðið i Akureyri.

Djuren har skjutits eftersom det funnits risk för att de skulle kunna utgöra en fara för människor och andra djur. På Hvalnes finns det exempelvis utöver husdjur omkring 50 hästar och 600 får.

Redan i går kontaktades myndigheten enligt RÚV av en person som ville köpa den skjutna isbjörnen. Den är dock inte till salu. Djuret kommer efter obduktionen sannolikt att stoppas upp och visas upp på ett museum i landet.

Här kan du läsa mer om den skjutna isbjörnen.

Dagens citat

"Locals know to skip the Blue Lagoon and check out the swimming pools instead. Laugardalslaug is the biggest public pool, but the smaller Árbæjarlaug is especially nice for children. The nearby countryside has hundreds of them as well, like a brand-new one in Hofsós or a charming one in Strandir, Krossneslaug. Also look for that rare find, a natural pool."

Författaren Hallgrímur Helgason ger i National Geographic sina bästa turisttips för Reykjavík med omnejd.

söndag 17 juli 2016

Dagens bonuscitat

"Skyren er mejeriprodukternes svar på kyllingebrystet. Det er noget, man spiser som en del af en sund og slank livsstil. De fleste ville nok foretrække yoghurt med frugt, fordi smagen af skyr deler vandene. Alligevel trækker skyr trumfen, fordi det er lavt på fedt og højt på protein."

Näringsexperten Martin Kreutzer i Politiken om försäljningssuccén för skyr i Danmark.

Isländsk polis: Inget annat val än att skjuta isbjörnen

Något annat alternativ än att skjuta den isbjörn som i går kväll tog sig i land vid Hvalnes fanns inte. Det säger Kristján Þorbjörnsson, polischef i Sauðárkrókur, till Vísir. Om isbjörnen hade försvunnit ur sikte hade den utgjort en akut fara för både människor och andra djur. Kroppen har frysts in och transporteras till Reykjavík där den kommer att undersökas.

Vid 22-tiden i går kväll upptäckte bönder på gården Hvalnes i Skagafjörður en isbjörn på stranden. De larmade polis som kontaktade flera jägare. Isbjörnen rörde sig lugnt vid strandkanten. Pälsen var blöt vilket kan tyda på att den nyss kommit upp ur vattnet efter en lång simtur mellan Grönlands östkust och norra Island.

Strax före midnatt sköts björnen. Det var den femte björnen som kommit till Island sedan 2008. Av dessa har tre tagit sig i land vid Skagafjörður. Samtliga har skjutits. Kristján Þorbjörnsson, polischef i Sauðárkrókur, säger till Vísir att det inte fanns något annat alternativ:
"Det är bara så att det som står högst upp på prioriteringslistan är att garantera människors säkerhet, och det var mycket nära till närmaste gård - några hundra meter - och det fanns inget annat val än att skjuta djuret. ... Vi kallade ut några erfarna jägare samtidigt som vi får veta detta och när vi kommer till platsen så har djuret fällts. Det gjordes mycket snabbt och snyggt."
Kroppen fördes redan tidigt i morse till ett fryshus i Skagaströnd. Under dagen kommer den enligt Morgunblaðið att transporteras till Reykjavík. Där kommer den att undersökas av Nátt­úru­fræðistofn­un­ Íslands.

Karitas Guðrúnardóttir fick syn på björnen när hon var ute på en ridtur tillsammans med maken Egill Bjarnason. Hon säger till Vísir att de först trodde att det rörde sig om ett får som gick omkring på stranden:
"Vi funderade mycket på detta eftersom vi tyckte att det betedde sig aningen underligt. ... Men så stod det upp på bakbenen och sträckte på sig. ... Då satte vi av i galopp hem eftersom barnen höll på att leka vid gården. ... Vi var naturligtvis i chock. Vi trodde inte detta förrän vi hade fått kikare och med egna ögon fått det bekräftat att det var en björn."
Bjarni Jónsson, bonde på Hvalnes, var med när björnen sköts. Den som höll i geväret var Jón Sigurjónsson. På 130 meters håll lyckades han träffa djuret i hjärtat. Bjarni Jónsson säger till RÚV att de höll isbjörnen under uppsikt tills de fått klartecken att skjuta den:
"Vi gav oss i väg till en plats där vi hade ett bra avstånd utan att djuret lade märke till oss. När skytten hade kommit på ett bra avstånd ställde han sig upp. Min son behövde bara ge ifrån sig lite ljud så att djuret skulle titta upp så att det kom inom skotthåll. Det fungerade och djuret fälldes med ett skott."
Många av de isbjörnar som tagit sig till Island har varit utmärglade. En teori är att det handlar om svaga djur som trängs undan allt längre från den östgrönländska kusten. Så småningom är de så långt ifrån land att de tvingas att följa med strömmarna på ett isflak. Men Bjarni Jónsson säger till RÚV att den här björnen tycktes må bra:
"Den var mycket pigg och tycktes inte vara matt. Den gick av och an fram och tillbaka längs stängslet. Den tittade på de vita höbalarna. Den gick inte över stängslet utan följde det. Så återvände den till den plats där den tycks ha kommit i land."
Isbjörnen - en hona som troligtvis inte var fullvuxen ännu - kommer sannolikt att stoppas upp. Tre av de fyra björnar som kom mellan 2008 och 2011 visas i dag upp på olika museer. Den sista av dem, som sköts på Hornstrandir 2011, förvaras alltjämt i frysrum. Flera är dock intresserade av att ställa ut djuret.

Sedan Island befolkades har omkring 600 isbjörnsbesök registrerats. Det verkliga antalet är sannolikt betydligt högre. Majoriteten av djuren har tagit sig i land på norra Island.

Isbjörnar är skyddade enligt isländsk lag. De får skjutas om de utgör en fara för människor eller djur. I praktiken innebär det att de bara får skjutas på eller i närheten av land. De får däremot inte skjutas om de simmar eller befinner sig på isflak ute på öppet hav.

Här kan du läsa mer om den isbjörn som sköts i natt.