Skrattmås korsar Atlanten med pil i kroppen

En skrattmås som har en pil i halsen har inte bara överlevt vintern. Den har också flugit fram och tillbaka över Atlanten till Island. Nyligen syntes skrattmåsen till i Borgarnes - samma plats där den förra sommaren observerades med en pil. Det rapporterar Morgunblaðið.

De skrattmåsar som häckar på Island övervintrar ofta kring Medelhavet. En som tycks ha gjort resan både fram och tillbaka är Örvar, en skrattmås som observerades i Borgarnes för första gången den 21 april förra året.

Örvar fick sitt namn av det som skilde fågeln från alla andra. Ör betyder bland annat 'pil' på isländska - och tre av substantivets böjningsformer är just örvar. Skrattmåsen Örvar hade också en pil i halstrakten. Örvar är också ett mansnamn.

Fågeln syntes till i Borgarnes fram till början av september. Nu är skrattmåsen Örvar tillbaka i Borgarnes. Morgunblaðið - som har en bild på Örvar - berättar att den sökte efter föda när den observerades på nytt.

Människan allt närmare komma i kapp fåren på Island

Människan fortsätter att öka betydligt snabbare än fåren på Island. Nu går det bara 1,4 får på varje människa - en snabb minskning sedan Matvælastofnun 1981 började föra statistik över boskap i landet. Samtidigt ökar geten till den högsta siffran på 35 år. Ändå finns det bara 1 188 getter på Island.

När Matvælastofnun 1981 började föra statistik över antalet får på Island var antalet 794 097. Förra året var antalet får 475 893. Jämfört med 2015 var det visserligen en liten ökning, men tidpunkten då människan kommer att ta över som det talrikaste landlevande däggdjuret närmar sig.

Nu går det bara 1,4 får på varje människa. För 35 år sedan gick det nästan två får på varje människa.

Norðurland är den fårrikaste regionen med 183 775 djur. Därefter följer Suðurland med 96 956 får, Vesturland med 91 703 får, Austurland med 54 932 får, Västfjordarna med 44 737 får, Reykjavíkområdet med 2 989 får och Suðurnes med 801 får.

1981 fanns det bara 222 getter på Island. Den isländska geten är fortfarande hotad, men antalet stiger stadigt. Nu finns 1 188 getter i landet. I kommunen Borgarbyggð finns 291 getter - nästan samtliga finns sannolikt på gården Háafell, som länge varit den getrikaste gården på Island.

Antalet hästar har varit ganska stabilt ända sedan 1981. Nu är antalet hästar 67 186. Som mest fanns det 1996 totalt 80 582 hästar på Island.

Hästarnas utbredning över landet är mycket ojämn. Med 6 836 djur är Skagafjörður den hästrikaste kommunen i landet. Den följs av Rangárþing eystra med 6 251 hästar och Borgarbyggð med 5 249 hästar.

Landets enda hästfria kommun är Árneshreppur. På Västmannaöarna, i Vesturbyggð och i Tálknafjarðarhreppur finns tolv hästar i varje kommun.

Nötdjuren har aldrig varit så många som nu. Antalet är nu 80 024 djur - en följd av ökad konsumtion av såväl mjölk- som köttprodukter.

Vidare finns 3 510 grisar (en fördubbling jämfört med 1981 som förklaras av ökande köttkonsumtion), 38 773 pälsdjur (framför allt minkar men även ett mindre antal kaniner) och 358 979 fjäderfän.

Enligt Matvælastofnun innebär det att antalet boskap på Island sammanlagt uppgår till 1 024 365.

Här kan du läsa mer om antalet djur på Island.

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson bildar nytt samfund

Splittringen inom Framstegspartiet fördjupades ytterligare i lördags när Sigmundur Davíð Gunnlaugsson höll ett första möte med Progressiva samfundet. Enligt den tidigare partiledaren handlar det inte om en konkurrerande partibildning utan ett nytt forum för debatt. Men de personer som valde att dyka upp och de som valde att inte komma visar på en djup spricka.

Sedan Sigmundur Davíð Gunnlaugsson för ett drygt halvår sedan förlorade ledarstriden mot Sigurður Ingi Jóhannsson har han i alltinget snarare representerat sig själv än Framstegspartiet. Det är dock uppenbart att han inte har gett upp kampen. Han har i praktiken närmast både underkänt den omröstning han förlorade och dömt ut sin efterträdare.

Utanför Framstegspartiet är Sigmundur Davíð Gunnlaugsson en politiker med ett svagt förtroendekapital. Under de tre år som han var Islands statsminister kom många dessutom att avsky hans ledarstil. För många väljare är han synonym med arrogans och självgodhet.

Men internt har Sigmundur Davíð Gunnlaugsson fortfarande ett starkt stöd. Många medlemmar ser honom i första hand som den partiledare som tog Framstegspartiet till regeringsmakten och gav partiet nytt självförtroende. Inte heller beskyller de honom för det usla valresultatet i oktober 2016 då Framstegspartiet gjorde sitt sämsta val någonsin.

Efter ett partistyrelsemöte där Sigurður Ingi Jóhannssons ledarskap ifrågasattes öppet valde Sigmundur Davíð Gunnlaugsson fram sina positioner. I veckan meddelade han att han grundar Progressiva samfundet. Han förnekade att det skulle röra sig om ett konkurrerande parti. I stället beskrev han det som ett forum för politisk debatt.

Samtidigt riktade Sigmundur Davíð Gunnlaugsson skarp kritik mot Sigurður Ingi Jóhannsson. Han hävdade att det var nödvändigt att skapa ett nytt debattforum eftersom det inom Framstegspartiet inte längre fanns utrymme för den typ av idédiskussioner som han saknade. Inte heller var det tillräckligt högt i tak i idédebatten.

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson - som utsett sig själv som ordförande för Progressiva samfundet - höll själv öppningsanförandet vid lördagens möte på Rúgbrauðsgerðin i Reykjavík. Han talade om många väljares illojalitet mot politiska partier. Han sade att många tröttnat på det han kallade "systemvälde" och därför kanaliserade sitt samhällsengagemang på annat sätt än i politiska partier.

Gästföreläsare var Eyþór Arnalds, som nyligen köpte den största enskilda ägarposten i Árvakur, den koncern som ger ut Morgunblaðið. Sigmundur Davíð Gunnlaugsson har de senaste åren fått ett starkt stöd från tidningens ledarsida.

En rad tunga namn - som samtliga stod på Sigmundur Davíð Gunnlaugssons sida i striden om ordförandeposten - fanns på plats. Där fanns alltingsledamoten Gunnar Bragi Sveinsson och tidigare ledamöterna Vigdís Hauksdóttir och Þorsteinn Sæmundsson. Bland gästerna märktes också Inga Sæland som ledde Folkets parti i senaste alltingsvalet, Gústaf Níelsson som övergav Självständighetspartiet för en kort sejour inom Isländska folkfronten och Sigurður Þ. Ragnarsson som var drivande inom det nu slumrande partiet Solidaritet. På plats fanns även Jóhannes Þór Skúlason och Matthías Imsland, som bägge varit assistenter åt Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, och Gunnar Bragi Sveinssons tidigare assistent Sunna Gunnars Marteinsdóttir.

Efter mötet sade Sigmundur Davíð Gunnlaugsson i Morgunblaðið att han var "upprymd" över att omkring 200 personer närvarade. Han sade också att han hoppades att Framstegspartiet kommer att utnyttja de idéer som väntas dyka upp under den planerade serien av möten.

Andra var inte lika entusiastiska. Inför mötet sade Sigurður Ingi Jóhannsson att ingen inom Framstegspartiet försökt tysta Sigmundur Davíð Gunnlaugsson i någon idédebatt. Alltingsledamoten Eygló Harðardóttir, som tillhörde den falang som ville ha bort Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, sade till Vísir att hon nu "inte längre orkade tala om Sigmundur Davíð och hans påhitt". Hennes åsikt var att både partiet och alltinget var två platser där han kunde föra den debatt han efterlyste.

Eiríkur Bergmann Einarsson, professor i statsvetenskap vid Háskólinn á Bifröst, säger till RÚV att Sigmundur Davíð Gunnlaugssons nya steg är "oerhört klokt". Det kan vara ett led i att på nytt försöka bli Framstegspartiets ledare vid det landsmöte som väntas hållas i januari nästa år:

"Han kan utmana Sigurður Ingi i en tvekamp på landsmötet. Segrar han är Progressiva samfundet den bästa tankesmedjan inom partiet. Förlorar Sigmundur är han redo med ett redskap som lätt kan förändras från samfund till parti."

Eva Heiða Önnudóttir, doktor i statsvetenskap vid Háskóli Íslands, säger till Vísir att Sigmundur Davíð Gunnlaugssons initiativ är ett tecken på den interna splittring som råder inom Framstegspartiet. Hon tror att det ökar osämjan inom det krisande partiet - inte minst eftersom konflikterna främst handlar om personfrågor i stället för sakfrågor:

"Detta kan vara ett himla klokt spel från honom och jag är inte den första som säger det. Han visar både vilken hans ställning är i dag och dessutom skapar han en debattarena och möjligen en arena som kan bli något slags politiskt parti i framtiden."

Här kan du läsa mer om krisen inom Framstegspartiet och ovan kan du se Sigmundur Davíð Gunnlaugssons anförande från mötet.

Dagens citat

"Jag anser att fåtaligheten utgör en viss resurs. Det passar inte alla att bo i storstäder och vissa vill bo i fåtalighet och tycker att det är önskvärt. Och det är inte säkert att alla vill det. Om alla ville det så skulle det inte längre finnas fåtalighet. Så detta kan absolut bli en resurs på det sättet att om infrastrukturen finns och kommunikationerna är okej och människor får det möjligt att arbeta med det som de vill så kan Västfjordarna definitivt bli ett område som människor skulle söka sig till för att leva ett lugnt liv nära vacker natur. Det kan jag absolut se framför mig."

Guðmundur Hálfdánarson, historiker vid Háskóli Íslands, i RÚV om framtidsmöjligheter för Västfjordarna som region.

Dagens bonuscitat

"RÚV:s överlägsna ställning är stor som situationen är i dag. Jag anser att det inte är orimligt att ställa det kravet, som i de nordiska länderna, att statliga medier inte finns på annonsmarknaden."

Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir, fiske- och jordbruksminister, säger i Fréttablaðið att hon vill begränsa public service-bolaget RÚV:s annonsfinansiering för att gynna andra medier.

Tar hand om blind lunnefågel i hemmet i Reykjavík

Beskedet från veterinären var att den upphittade lunnefågeln inte kunde rehabiliteras. Men Ásrún Ester Magnúsdóttir och Egill Kaktus Þ. Wild ville inte låta veterinären avliva fågeln. I stället tog de lunnefågeln hem. I parets bostad i Reykjavík får Mundi - som fågeln heter - bada i balja och frossa i fisk, berättar Nútíminn.

Det var för några veckor sedan som en vilsen och skadad lunnefågel hittades i centrala Reykjavík. Ásrún Ester Magnúsdóttir och Egill Kaktus Þ. Wild tog fågeln till veterinären i en kattbur. Men veterinären kunde inte göra annat än att avliva den.

Ásrún Ester Magnúsdóttir och Egill Kaktus Þ. Wild tyckte att lunnefågeln ändå såg ganska pigg ut. Så den fick följa med hem till bostaden i Reykjavík. Där fick lunnefågeln namnet Mundi. Ásrún Ester Magnúsdóttir säger till Nútíminn att de ville ge fågeln en chans:

"Vi var inte riktigt beredda på det [att avliva fågeln] eftersom den verkade vara vid ganska god hälsa. Den hade starka vingar och fötter. Det var inget fel på kroppen. Han hade uppenbarligen fått ett hårt slag mot huvudet och har ett stort jack överst på näbben, vilket pekar på att han råkat ut för något."

Näbben var inte Mundis enda problem. Det visade sig snart att fågeln dessutom var blind. Nu tar paret hand om lunnefågeln i hemmet. Mundi får bada i balja och frossa i fisk. Men några tecken på att synen skulle vara på väg tillbaka finns inte.

Här kan du följa Mundis äventyr på Facebook.

Återskapar rättegång bakom Islands sista avrättning

För 183 år sedan halshöggs Friðrik Sigurðsson och Agnes Magnúsdóttir. I höst återskapas rättegången mot de dömda mördarna av jurister. Men av originaldokumenten att döma var bevisningen mot paret tunn. Inte minst ställs inga frågor om varför de skulle ha begått dubbelmord, rapporterar RÚV.

Den 12 januari 1830 halshöggs Friðrik Sigurðsson och Agnes Magnúsdóttir. Platsen var Þrístapar utanför Hvammstangi. Kropparna kastades i en grop. Huvudena spikades upp i avskräckande syfte.

Drygt hundra år senare grävdes kropparna upp. Friðrik Sigurðsson och Agnes Magnúsdóttir ligger i dag begravda på kyrkogården vid Tjörn på Vatnsnes.

Det var natten mot den 14 mars 1828 som Agnes Magnúsdóttir bankade på dörren till gården Stapakot. Hon berättade då att Natan Ketilsson, bonde på Illugastaðir där hon själv arbetade, omkommit i en brand tillsammans med den tillfälliga gästen Pétur Jónsson.

Men eldsvådan var inte tillräcklig för att undanröja spåren. Det var för myndigheterna uppenbart att de två männen mördats i sömnen genom flera knivhugg. Därefter hade någon satt eld på gården.

Friðrik Sigurðsson och Agnes Magnúsdóttir blev de sista som avrättades på Island. Dödsstraffet försvann formellt först 1928, men de dödsdomar som föll efter 1830 omvandlades till fängelse.

I september återskapar juristföreningen Lögfræðingafélag Íslands rättegången i Hvammstangi. Processen kommer att baseras på de ursprungliga förhören, men domen kommer att utgå från dagens lagstiftning. Advokater, åklagare och domare kommer att medverka.

Tingsrättsdomaren Kolbrún Sævarsdóttir blir en av domarna under rättegången. Hon säger till RÚV att straffen kommer att bli betydligt lindrigare. Hon är också förvånad över att det inte tyckts ha ställts några frågor om motivet till dubbelmordet:

"Det var lite lärorikt att läsa förhören. Det var lite med frågor och bara från utredaren Björn Blöndal. Och det tycks ha frågats lite om varför de gjorde detta. Motivet. Det bara sades att det var stöld."

Här kan du läsa mer om Islands sista avrättning.

Dagens citat

"Vi behöver bostäder, men en bostad på 90 kvadratmeter kostar kanske omkring 28 till 30 miljoner [isländska kronor] men försäljningspriset är kanske runt 18 miljoner i detta område så det är helt uppenbart att man inte ger sig på detta utan att ha funderat noga."

Ólafur Áki Ragnarsson, kommunchef i Vopnafjörður, i RÚV om bostadsbristen i kommunen eftersom det är betydligt dyrare att bygga nytt än vad huset sedan kan säljas för.

Dagens bonuscitat

"Det är uppenbart att dessa regler har haft en mycket avgörande inverkan på antalet dykare. Dessutom har företagen ställt utförliga krav - i synnerhet gällande hälsotillståndet hos dem som snorklar och dyker. Det ger resultat och man hoppas att människor är medvetna om att detta är en sysselsättning som är krävande och att människor behöver vara i god form."

Ein­ar Á. Sæ­mundsen, informationsansvarig vid nationalparken Þingvellir, i Morgunblaðið om konsekvenserna av de hårdare reglerna för dykning och snorkling i Silfra - läs mer här.

Vill öppna busslinje till flygplatsen i Akureyri

Snart kan det bli möjligt att åka buss till och från flygplatsen i Akureyri. Flygbolaget Air Iceland Connect har ännu en gång vänt sig til kommunpolitikerna med en uppmaning om att inkludera flygplatsen i linjenätet. Flera fullmäktigeledamöter är positiva till idén. Tidigare har förslaget inte blivit verklighet av kostnadsskäl.

För en stad av Akureyris storlek är den kommunala busstrafiken ovanligt utbyggd. Den är dessutom gratis. Men stadens flygplats har aldrig blivit en av hållplatserna.

Nu kan det bli ändring på det. Air Iceland Connect uppmanar i ett brev kommunen att utreda frågan. Genom busstrafik skulle det bli enklare både för resenärer och anställda att ta sig till flygplatsen. Inte minst hävdar flygbolaget att det skulle gynna de utländska turister som i dag kommer till Akureyri med direktflyget från Keflavík.

Brevet diskuterades nyligen i kommunfullmäktige. Flera kommunpolitiker är positiva till idén. Kommunen ska nu undersöka möjligheterna att utöka busstrafiken.

Det är inte första gången som Akureyri utreder förutsättningarna för att börja med busstrafik till flygplatsen. Hittills har förslagen stupat på att det ansetts för dyrt. Nätet av busslinjer utvärderades så sent som i höstas.

Om busslinjen till flygplatsen skulle bli verklighet kan det också bli aktuellt att inkludera Kjarnaskógur. Även det är ett område som i dag helt saknar kollektivtrafik, men som ligger nära flygplatsen.

Vägar över isländska höglandet öppnas ovanligt tidigt

Redan i nästa vecka kan flera höglandsvägar öppnas. Den snöfattiga vintern gör att det är möjligt att göra dem klara för trafik nästan en månad tidigare än vanligt. De första höglandsvägarna som öppnas på norra Island blir sträckorna väster och öster om Jökulsá á Fjöllum. I väntan på beslut har många vägar stängts för all trafik.

En genomsnittlig sommar börjar höglandsvägarna - de sommaröppna grusvägar som sträcker sig över höglandet - öppnas runt den 20 juni. Men i år kommer det att bli betydligt tidigare. Anledningen är en mild och snöfattig vinter. Det ligger helt enkelt mindre snö på vägarna än vad det brukar göra i slutet på maj.

Att snötäcket redan nästan är borta på höglandet gör att Vegagerðin redan börjat hyvla och ploga flera höglandsvägar på norra Island. Gunnar Bóasson vid kontoret i Húsavík säger till RÚV att det på många ställen öppnas för trafik en månad tidigare än vanligt.

De första vägarna som öppnas är sträckorna väster och öster om Jökulsá á Fjöllum. På älvens västra sida handlar det om vägen från Dettifoss till ringvägen och på den östra sidan från Grímsstaðir till ringvägen. Gunnar Bóasson säger till RÚV att Vegagerðin därefter går vidare till andra vägar:

"Och därefter börjar man tänka längre, både in till Askja och man börjar kika på leden Sprengisandur. ... Men vi vet att det var mycket lite snö i vinter och av det som man har undersökt som är närmast bebyggelse torkar vägarna snabbt."

Ágúst Freyr Bjartmarsson vid Vegagerðin i Vík í Mýrdal säger i Morgunblaðið att höglandsvägarna på södra Island också kommer att öppnas ovanligt tidigt. En av de första sträckorna blir sannolikt vägen till Landmannalaugar:

"På måndag åker jag in till Landmannalaugar och i förlängningen av det kan jag bedöma när det är möjligt att börja öppna vägen."

Vegagerðin har nu förbjudit trafik på nästan samtliga höglandsvägar. Fram till nu har de varit klassade som oframkomliga. Eftersom de fortfarande är blöta och leriga riskerar trafik i det här läget att orsaka stora skador på vägarna innan de hyvlats.

Dagens citat

"Här kan människor stå vid den yttersta kanten, få vatten på sig och bli blöta. ... Människor promenerade och tittade på lokala förhållanden under ledning av en ortsbo som uppmärksammade dem på en bränningskittel. Och därigenom kom faktiskt namnet. Ett litet b blev en stor bokstav och saken var klar."

Sig­geir Ævars­son, informationsansvarig vid Grindavíks kommun, i Morgunblaðið om hur Oddnýjarlaug - där det nu byggts en utsiktsplattform - även fick namnet Brimketill.

Flugfélag Íslands blir Air Iceland Connect

Flugfélag Íslands byter namn till Air Iceland Connect. Syftet med namnbytet är att såväl åtskilja som koppla bolaget till Icelandair. Dessutom uppger Flugfélag Íslands att det varit onödigt kostsamt att - som hittills - använda två olika namn. För utländska marknader har tidigare namnet Air Iceland använts.

En närmare hundraårig historia går i graven när Flugfélag Íslands byter namn. Det första flygbolaget - landets första - med samma namn grundades 1919. Sedan dess har namnet använts kontinuerligt under långa tider.

Flugfélag Íslands flyger i dag inte bara inrikes utan erbjuder även trafik till Grönland, Färöarna och de brittiska öarna. Namnet Flugfélag Íslands används parallellt med Air Iceland.

Nu skrotas alltså namnet Flugfélag Íslands. I stället byter bolaget namn till Air Iceland Connect. Syftet med namnbytet är enligt ett pressmeddelande att tydliggöra verksamheten. Att använda två namn uppges ha varit kostsamt och förvirrande. Det nya namnet anses bättre beskriva bolagets verksamhet och kopplingen till Icelandair. Dessutom uppges Air Iceland Connect fungera bättre i utlandet och underlätta för turister.

Vill införa ny sockerskatt på isländsk läsk

En sockerskatt som enbart riktar sig mot läsk. Det föreslår nu tre framstegspartister i en motion. Åtgärden ses som ett nödvändigt steg för att förbättra folkhälsan. Konsumtionen av socker är enligt de tre alltingsledamöterna alldeles för hög. För att få konsumenter att välja mer hälsosamma alternativ vill de beskatta läsk som innehåller socker.

Den genomsnittliga islänningen blir allt tyngre. Isländska barn väger i dag näst mest i hela Europa. Samtidigt ligger konsumtionen av läsk och andra sötsaker långt över det europeiska snittet.

Den dåvarande rödgröna regeringen införde 2013 en sockerskatt som bland annat siktade in sig på läsk. Det handlade om en punktskatt som gjorde att vissa livsmedel blev klart dyrare för konsumenterna. Skatten blev dock kortvarig. Den avskaffades 2015 av den dåvarande högerkoalitionen.

Då var Framstegspartiet med om att riva upp sockerskatten. Nu vill tre av partiets alltingsledamöter - ordföranden Sigurður Ingi Jóhannsson, Elsa Lára Arnardóttir och Silja Dögg Gunnarsdóttir - införa en ny sockerskatt. Och den här gången gäller den enbart läsk.

I förslaget skriver de att det med hänsyn till folkhälsan är nödvändigt att minska konsumtionen av livsmedel som innehåller mycket socker, däribland läsk. Skatteintäkterna ska användas till att informera om nackdelarna med ett stort sockerintag.

En hög sockerskatt tros inte bara vara positiv för folkhälsan. Den ska också minska belastningen på sjukvården.

Vidare skriver de tre framstegspartisterna att undersökningar visar att priset har stor inverkan på konsumtionen av läsk. Därför skulle en skatt som medför stora prishöjningar kunna ha god effekt.

Om motionen får majoritet i alltinget får finansministern och hälso- och sjukvårdsministern i uppdrag att bilda en arbetsgrupp med företrädare från vården och skattemyndigheten. De ska då ta fram ett konkret förslag på hur skatten skulle kunna se ut.

Rekordmånga isländska kommuner utan arbetslöshet

Arbetslösheten på Island var 2,1 procent i april. Det är den lägsta siffran hittills i år - och Vinnumálastofnun räknar med att den fortsätter att sjunka även i maj. Och den sjunker trots att allt fler utlänningar flyttar till Island för att arbeta. Elva kommuner hade full sysselsättning i april. Det är det högsta antalet sedan finanskraschen.

Under årets tre första månader fick en sjömansstrejk arbetslösheten att stiga till som högst 3 procent. Det var den högsta siffran på nästan två år. Men nu är effekterna av strejken - som ledde till att många anställda inom fiskeindustrin varslades om uppsägning - borta.

I april var arbetslösheten 2,1 procent, en nedgång med 0,3 procentenheter jämfört med mars. I april 2016 var det 2,5 procent som var utan jobb.

Vinnumálastofnun räknar med att arbetslösheten fortsätter att sjunka under maj. Den väntas då nå de lägsta nivåerna sedan finanskraschen drabbade Island för snart nio år sedan. Den lägsta noteringen hittills är från september 2016. Då var 1,9 procent arbetslösa.

Under 2016 var 10,6 procent av arbetskraften utländsk. Den andelen fortsätter att stiga. Vinnumálastofnun har i år gett ut ännu fler arbetstillstånd och det är fler som kommer genom bemanningsföretag.

Utländska medborgare står dock utan jobb oftare än islänningar. I april var arbetslösheten bland utlänningar 4,6 procent. En av fyra som stod utanför arbetsmarknaden var utländsk medborgare.

Lägst var arbetslösheten i Norðurland vestra med 1,1 procent, en minskning med 0,5 procentenheter. Därefter följde Suðurland med 1,8 procent (-0,3), Austurland med 1,8 procent (-0,1), Vesturland med 1,8 procent (oförändrat), Västfjordarna med 2,2 procent (-0,3), Reykjavíkområdet med 2,2 procent (-0,2), Suðurnes med 2,4 procent (-0,4) och Norðurland eystra med 2,5 procent (-0,5).

Elva isländska kommuner hade full sysselsättning under april: Skorradalshreppur och Helgafellssveit i Vesturland, Reykhólahreppur, Árneshreppur och Kaldrananeshreppur i Västfjordarna, Skagabyggð och Akrahreppur i Norðurland vestra, Tjörneshreppur i Norðurland eystra, Fljótsdalshreppur och Djúpavogshreppur i Austurland och Skaftárhreppur i Suðurland.

Det är första gången efter finanskraschen hösten 2008 som så många som 11 av Islands 79 kommuner har full sysselsättning. Samtliga är dock mindre kommuner med färre än 500 invånare.

Här kan du läsa mer om arbetslösheten på Island.

Dagens citat

"Jag minns första året som jag kom hit. Då, den 15 september, så var jag ofta här själv. Det kom ingen hit. Så då stängde jag och höll stängt över vintern. Men så är det inte längre i dag. Det är öppet alla dagar. ... Det var kanske en halv månad i januari som jag tyckte att det minskade. Jaja, nu har det blivit lugn och ro i vinter. Men så satte allt i gång på nytt. Så detta är en enorm förändring."

Helga Magnea Birkisdóttir, som driver Prímus-kaffi i Hellnar på Snæfellsnes, i Vísir om hur besökarna ökat i antal sedan hon tog över 2014.

Dagens bonuscitat

"I debatten om fiskenäringen talas det om folkets rätt att dra nytta av tillgången. Det talas om fiskenäringens rätt att driva en lönsam verksamhet. Gott och väl. Då kan vi fråga: Bygder som byggdes upp kring fiskenäringen och inte har något annat att falla tillbaka på - har de någon självständig rätt att fortsätta?"

Þóroddur Bjarnason, professor i sociologi vid Háskólinn á Akureyri, i RÚV om fiskets betydelse för många mindre orter.

Flygplatsen i Keflavík öppnar incheckning vid midnatt

Redan vid midnatt går det att checka in på Icelandairs, Wow Airs och Primera Airs morgonflyg från Keflavík. Den tidigare incheckningen ska både minska köerna i rusningstid och få färre transferresenärer att sova på flygplatsen. Nyheten införs i juni. Om tillräckligt många utnyttjar den tidiga incheckningen kommer den att finnas kvar.

I sommar är det 26 bolag som trafikerar flygplatsen i Keflavík. Trots att flygplatsen har byggts ut är köerna ofta långa. Värst är det i morgonrusningen vid sextiden och i eftermiddagsrusningen vid fyratiden. Vid flera tillfällen de senaste månaderna har incheckning och bagageinlämning gått så långsamt att plan har fått vänta på ett stort antal resenärer.

I dag öppnar incheckningen till flyg med Icelandair, Wow Air och Primera Air två och en halv timme före avgång. Men i juni görs ett försök med att öppna incheckningen redan vid midnatt. Det är alltså minst sex timmar före avgångarna i morgonrusningen.

Målet är att få fler passagerare att checka in tidigt och att på det sättet minska köerna. Men förhoppningen är också att fler transferpassagerare ska checka in i stället för att sova på flygplatsen. Om de checkar in och passerar säkerhetskontrollen kanske de dessutom handlar mer än vad de annars hade gjort.

Nu är det omkring 200 personer som mer eller mindre övernattar på flygplatsen i väntan på en tidig morgonavgång. I sommar kan det antalet fördubblas.

Om intresset är tillräckligt stort kommer den tidiga incheckningen att finnas kvar åtminstone under resten av sommaren.

För att fler ska checka in tidigt kommer både Reykjavík Excursions och Gray Line att införa nya bussturer mellan Reykjavík och Keflavík. Butiker och restauranger i avgångshallen kommer också att öppna tidigare för att ta emot resenärer som anländer tidigt.

Förändringen presenterades under ett frukostmöte arrangerat av flygplatsbolaget Isavia.

Muslimska turister vägrade åka med kvinnlig busschaufför

När en grupp muslimska turister upptäckte att busschauffören var kvinna krävde en manlig chaufför. Både resebyrån och bussbolaget gick enligt Vísir med på att låta en manlig chaufför ta över. Men enligt Jafnréttisstofa rör det sig om ett brott mot jämställdhetslagen. Ingen har av religiösa skäl rätt att kräva att ett arbete ska utföras av en person av ett visst kön.

Det var en kvinnlig busschaufför som hämtade en grupp muslimska turister på flygplatsen i Keflavík. Hon körde dem först till Blå lagunen och därefter till ett hotell i Reykjavík, rapporterar Vísir.

Det var först när de kommit till Reykjavík som reseledaren insåg att chauffören var en kvinna. Han kontaktade då den utländska resebyrå som arrangerat resan. De kontaktade i sin tur bussbolaget som gick med på att låta en manlig chaufför köra gruppen under nästa utflykt - en rundtur i Reykjavík.

Men ingen har enligt isländsk lag rätt att ställa ett sådant krav. Det säger Kristín Ástgeirsdóttir, generaldirektör för jämställdhetsmyndigheten Jafnréttisstofa. Hon säger till Vísir att de lagar som behandlar jämställdhet mellan könen inte tar någon hänsyn till religiösa skäl:

"På Island gäller lagar om jämställdhet mellan kvinnor och män, och de går bland annat ut på att kvinnor har samma rätt till alla arbeten som män och vice versa. Däribland att vara busschaufför. Och det måste människor som kommer hit respektera."

Jämställdhet mellan könen finns även i flera FN-konventioner om mänskliga rättigheter som Island har undertecknat. Även de genomsyras enligt Kristín Ástgeirsdóttir av grundtanken att män och kvinnor ska ha samma möjligheter och rättigheter.

Den kvinnliga busschauffören ska enligt Vísir ha fått en ursäkt från den utländska resebyrån. Hon vill inte framträda med namn.

Dagens citat

"Vi märker naturligtvis att det är färre människor än vi räknade med, och vi har fått en del avbokningar. Då är det huvudsakligen när människor har kommit till Stykkishólmur och har tänkt ta båten över, men gör inte det när de upptäcker att de behöver köra."

Soffía Haraldsdóttir, en av ägarna av Hótel Flókalundur, i RÚV om konsekvenserna av att färjan Baldur ersätter Herjólfur och att ingen bilfärja därmed går över Breiðafjörður mellan Stykkishólmur och Brjánslækur - läs mer här.

Ingen höjd isländsk terrorberedskap efter Manchesterdåd

Terrorattacken i Manchester får inte Island att höja beredskapen. Rikspolisstyrelsen anser enligt RÚV inte att måndagens dåd förändrar riskbedömningen. Det betyder att hotbilden ligger kvar på nivå två av fyra. Den innebär att det inte finns några kända planer på terrorattentat på isländsk mark, men att en attack inte kan uteslutas.

Efter terrordåden i Paris i november 2015 höjde Island beredskapen till en tvåa på en fyrgradig skala. Efter lastbilsdådet i Stockholm tidigare i år utökades övervakningen, men någon formell höjning av beredskapsnivån gjordes inte. Bedömningen är alltjämt att dåd kan inträffa, men att det inte finns några kända planer på attacker eller några kända våldsbejakande personer i landet.

Inte heller attacken i Manchester är skäl till någon höjning. Det är resultatet av ett möte med rikspolisstyrelsens experter. Det uppger polischefen Haraldur Johannessen i RÚV:

"Efter attackerna i Paris höjde vi vår risknivå och den har varit på den nivån sedan dess. Vi har inte sänkt den och dessa händelser ger oss heller inte anledning att höja den, men vi följer utvecklingen noga och om något förändras så behöver vi förmodligen höja vår beredskap."

Här kan du läsa mer om terrorhotet mot Island.

Tåg till Keflavík kan få tre stationer i Reykjavíkområdet

Illustration: Fluglestin

Smáralind, Kringlan och Vífilsstaðir kan bli stoppen för snabbtåget till flygplatsen i Keflavík. Där ska det vara möjligt att byta från tåg till några av de viktigaste knutpunkterna i det framtida nätet av expressbussar eller spårväg. Målet är att Islands första passagerartåg ska tas i bruk 2025. Men än så länge har inga avgörande beslut fattats.

En snabbtågsförbindelse mellan Reykjavík och flygplatsen i Keflavík kommer allt närmare. Förra året gick Reykjavíks kommun in som aktieägare i det bolag som driver projektet. Kommunen kontrollerar nu 3 procent av aktierna.

De kommuner i huvudstadsregionen där stationer är aktuella - förutom Reykjavík även Kópavogur och Garðabær - har tillsammans med Hafnarfjörður inlett planeringsarbete för tågtrafik. Även de berörda kommunerna på Suðurnes har klubbat de första stegen i projektet.

Hittills har förberedelserna gått på 300 miljoner isländska kronor. Nästa etapp väntas kosta 1,5 miljarder. Pengarna är nödvändiga för att ta fram förslag till detaljplaner, miljökonsekvensbedömningar och geologiska undersökningar.

Målet är att tågtrafiken ska komma i gång 2025. Med tåg ska resan mellan Reykjavík och Keflavík bara ta 20 minuter.

I Reykjavíkområdet planeras samtidigt ett nytt nät av expressbussar eller spårväg. De nya linjerna ska trafikera utvalda knutpunkter i huvudstadsregionen. Fordonen ska genom egna körfält bli snabbare än dagens kollektivtrafik.

Syftet är inte bara att fler ska åka kollektivt. Kommunerna ser det nya nätet som avgörande för ny bebyggelse. Närhet till snabblinjerna kommer att bli en viktig faktor när kommunerna tar beslut om nya bostadsområden och förtätning av befintlig bebyggelse.

Det nya trafiknätet är ett jätteprojekt. Den första etappen, som byggs mellan 2019 och 2022, kommer att kosta mellan 30 och 40 miljarder isländska kronor.

Tanken är nu att en eller flera av nätets knutpunkter ska bli hållplatser för snabbtåget. De platser som diskuteras är Kringlan i Reykjavík, Smáralind i Kópavogur och Vífilsstaðir i Garðabær. Här ska det snabbt gå att byta från buss eller spårväg till tåg.

Tidigare har det diskuterats ett bygge av en tågstation nära busstationen BSÍ i Reykjavík. Det är nu en idé som tappat anhängare. De övriga tre platserna blir sannolikt billigare och mindre komplicerade att bygga.

Hur många stationerna i Reykjavíkområdet blir är inte bestämt. Men det kan alltså bli fler än en.

Om bygget av en snabbtågslinje blir av väntas det kosta omkring 100 miljarder isländska kronor. Innan dess behöver en rad politiska beslut fattas. Och det handlar inte bara om klartecken från alla berörda kommuner. På Island finns exempelvis ingen lag som reglerar tågtrafik. En sådan måste finnas innan det blir dags för premiärturen.

Här kan du läsa mer om planerna för tågtrafik.

Tysk rättsläkare besvarar frågor om Birna Brjánsdóttir

Mannen som misstänks för mordet på Birna Brjánsdóttir ska sitta kvar i häktet till den 20 juni. Veckan därpå ska en tysk rättsläkare besvara försvarets frågor om hur det gick till när hon mördades tidigare i år. Minst tio av den misstänkte mördarens tidigare kollegor i besättningen på trålaren Polar Nanoq kommer att kallas som vittnen i rättegången.

Det var den 14 januari i år som 20-åriga Birna Brjánsdóttir försvann efter en utekväll i Reykjavík. Åtta dagar senare hittades hon död på stranden nära Selvogur. Misstankarna riktades snart mot en i besättningen ombord Polar Nanoq, en grönländsk trålare som vid tiden för försvinnandet låg i hamn i Hafnarfjörður.

Mannen har medgett att han träffat Birna Brjánsdóttir, men förnekar att han skulle ha mördat henne. Hans dna har dock hittats på flera av hennes tillhörigheter. Blodspår från Birna Brjánsdóttir har påträffats i den hyrbil som mannen använde medan trålaren låg i hamn.

Héraðsdómur Reykjaness beslutade i går på åklagarens begäran att mannen ska sitta häktad i ytterligare fyra veckor till och med den 20 juni. Den misstänktes advokat motsatte sig omhäktningen.

Försvaret har inför rättegången ställt sju frågor som ska besvaras av ämnesexperter. Syftet tros vara att visa att den misstänkte inte ska ha varit tillräckligt fysiskt stark för att kunna orsaka skadorna på Birna Brjánsdóttir. Sedan tidigare har en ortoped utsetts att besvara två frågor senast den 16 juni.

Den tyske rättsläkaren Urs Oliver Wiesbrock blir den som ska besvara de övriga fem frågorna. Svaren ska vara klara senast den 27 juni. De relevanta handlingarna i fallet ska nu översättas till tyska. Han väntas kunna börja jobba med frågorna i nästa vecka.

Det är inte första gången som Urs Oliver Wiesbrock anlitas av det isländska rättsväsendet. Han har tidigare avgivit expertutlåtanden i en rättegång efter ett mord i Egilsstaðir. En då 26-årig man dömdes då till 16 års fängelse. I rätten vittnade Urs Oliver Wiesbrock om hur han hittat inte mindre än 92 skador på offret. Flera av de knivhugg som riktats mot offret beskrevs som djupa och utdelade med stor kraft.

Rättsprocessen fortsätter den 7 juni. Då är det tänkt att det ska tas beslut om när rättegången ska börja. Eftersom rättsläkarens utlåtande inte ska vara klart förrän den 27 juni är det osannolikt att den hinner genomföras före semesterstängningen i juli. I stället är det troligt att rättegången börjar i augusti eller tidigt i höst.

Den man som står åtalad för mordet på Birna Brjánsdóttir var inte själv på plats i Héraðsdómur Reykjaness i går.

Minst tio av mannens tidigare kollegor kommer enligt Fréttablaðið att kallas som vittnen i rättegången. De kommer att höras om hur mannen betedde sig ombord trålaren. Mellan mordet på Birna Brjánsdóttir och gripandet av mannen gick det fyra dygn som han tillbringade ombord.

En av de sjömän som kommer att kallas är den man som i utredningens början satt häktad misstänkt för delaktighet i försvinnandet. Han hade sällskap med den misstänkte mördaren under delar av kvällen och färdades i samma bil som honom och Birna Brjánsdóttir. Han är inte längre misstänkt för att ha haft något med mordet att göra.

Ingen av kollegorna är skyldiga att vittna eftersom de är utländska medborgare. Den tidigare häktade kollegan har dock tidigare lämnat sitt vittnesmål inför Héraðsdómur Reykjaness. Det gjorde han i samband med att han släpptes ur häktet.

Här kan du läsa mer om mordet på Birna Brjánsdóttir.

Dagens citat

"I nämndens slutsats väcks det uppmärksamhet på att man bör tänka på detta datum och vi bör tänka på det. Vi kommer att lyssna på vad alltinget säger och detta kommer sedan slutligen att meddelas i förslaget om moms som jag räknar med kommer i höst."

Statsminister Bjarni Benediktsson säger till Vísir att han kan tänka sig att skjuta på den föreslagna momshöjningen riktad mot turistnäringen - läs mer här.

Reykjavík: Mata inte fåglarna i Tjörnin förrän i höst

Mata inte fåglarna i Tjörnin. Den uppmaningen riktar Reykjavíks kommun ännu en gång till alla besökare. De första andungarna för året har redan synts till. För att de inte ska bli föda åt silltrutar vill kommunen få stopp på fågelmatandet ända tills det börjar bli kallt till hösten. Och då ska det helst inte vara bröd som kastas till fåglarna.

De senaste åren har Reykjavíks kommun inför somrarna gått ut och uppmanat besökare att inte mata fåglarna i Tjörnin. Bröd - som är det vanligaste som kastas till fåglarna - lockar till sig aggressiva silltrutar. De flesta silltrutarna nöjer sig med bröd, men vissa äter också andungar.

Vattenkvaliteten i Tjörnin är inte den bästa. Under sommaren förvandlas den ofta till något som kan liknas vid grumlig brödsoppa. Övergödningen gynnar bakterier som inte är bra för ekosystemet.

I år kommer uppmaningen ganska tidigt. Det beror enligt ett pressmeddelande på att de första ungarna för våren redan synts till i Tjörnin. Gräsand och vigg är de två vanligaste arterna.

Silltruten har andra sätt att hitta föda. Kommunen vill att matandet av fåglar upphör ända tills höstkylan kommer. Då kan det vara dags att mata fåglarna med fröer, säd och kokt ris - föda som är betydligt bättre för fåglarna än bröd.

Arion banki: Starkaste isländska kronan på 37 år

Inte sedan 1980 har den isländska kronan varit lika stark som i går. Det uppger Arion banki. Dollarkursen sjönk då för första gången på många år under 100 isländska kronor. Sedan 2016 har kursen mot de viktigaste utländska valutorna stigit med 28 procent. Den svenska kronan har inte varit lika billig sedan före finanskraschen 2008.

I går kostade en dollar 99,70 isländska kronor. Det är första gången sedan 2008 års finanskris som dollarkursen sjönk till tvåsiffrigt. Sett till den reella växelkursen - som även tar hänsyn till faktorer som löneutveckling och priser - rör det sig enligt Arion banki om den lägsta växelkursen sedan 1980.

Bara i år har den isländska kronans växelkurs - trots avskaffandet av kapitalkontrollerna - stärkts med 9 procent. Sedan 2016 har kursen stigit med 28 procent och sedan 2015 med 39 procent.

En svensk krona kostade i går 11,44 isländska kronor. Det är sett till själva växelkursen den lägsta nivån sedan den 13 mars 2008, då den svenska kronan kostade 11,296 isländska kronor.

Dyrast i närtid var den isländska kronan den 26 juli 2007. Då kostade den svenska kronan 8,929 isländska kronor. Billigast var den isländska kronan den 18 februari 2013. Då gick det 20,4315 isländska kronor på varje svensk krona.

Stefán Broddi Guðjónsson, chef för Arion bankis analysavdelning, är den som svarar för bankens uträkningar. Han säger till RÚV att skälet till den snabbt stigande kronan är det stora inflödet av utländsk valuta som kommer genom den ökande turismen. Stefán Broddi Guðjónsson anser att effekterna av den starka kronan nu börjar bli allt mer påtagliga:

"Jag tror att vi har börjat se inverkan av en starkare krona, till exempel på fiskeföretags resultat. Detsamma kommer naturligtvis att ske med vissa turismföretag och industri och på lång sikt kan man säga att vissa tillväxtföretag, nya industrier som kan byggas upp på Island eller andra platser, kommer att ha svårare att byggas upp på Island än i utlandet."

Statsministern Bjarni Benediktsson säger till RÚV att den starka kronan både är positiv och negativ. Samtidigt som växelkursen gynnar medborgarna gör den det svårt för många exportföretag:

"Detta är en avsevärd ökning. Den är ett tecken på att det finns en stor tilltro till det som sker på Island. Det finns kanske två sidor av saken. Å ena sidan gynnar detta hela allmänheten generellt sett genom att prisnivåerna är lägre och importerade varor mer fördelaktig i inköp. Men å andra sidan finns det full anledning till att fråga sig hur exportföretagen ska klara sig med denna starkare växelkurs."

Som åtgärder från regeringens sida för att stoppa den stigande valutakursen nämner Bjarni Benediktsson de avskaffade kapitalkontrollerna och ökade möjligheter för pensionsfonder att investera utomlands.

Finansminister Benedikt Jóhannesson vill se andra åtgärder. Han säger till RÚV att den flytande isländska kronan skapar stor osäkerhet:

"Vi tycker att det är kul att bilarna har blivit en miljon billigare än de var förra året, men alla behöver vi arbeta. ... Läget i valutafrågorna är så allvarligt att vi måste titta på mycket radikala lösningar. Vi kan inte ha denna flytande valuta. Detta ska inte vara en bergochdalbanetur. Festen är nu hos konsumenterna, men det måste gå väl för alla alltid."

Benedikt Jóhannesson är för såväl euro som EU-medlemskap. Han har tidigare sagt att en lösning skulle kunna vara att binda kronan till euron. Det är dock en linje som inte har stöd av en majoritet inom regeringen. Inte minst Bjarni Benediktsson vill undvika allt som kan uppfattas som ett närmande till EU.

Gylfi Zoëga, docent i ekonomi vid Háskóli Íslands, efterlyser även han ökad stabilitet. Han säger till RÚV att han inte ser framför sig att dagens starka krona skulle kunna utlösa en ny finanskrasch:

"Vissa exportföretag kommer att förlora vissa marknader och vissa turister kommer inte att komma hit. Det blir en viss anpassning och för vissa blir detta så dåliga nyheter att de kan kalla det en krasch, men om vi ser på samhället som helhet så finns det inga särskilda skäl att tro att det blir någon krasch."

Seðlabanki Íslands sänkte i förra veckan styrräntan till 4,75 procent, en nedgång med 0,25 procentenheter. Halldór Benjamín Þorbergsson, chef för arbetsgivarorganisationen Samtök atvinnulífsins, efterlyser i Fréttablaðið betydligt snabbare och större räntesänkningar:

"Om du ser till näringslivets tre stora pelare så har detta direkt inverkan på fisket och detta kommer att ha inverkan på turismen om det inte redan har börjat ha inverkan där. Kvar står den isländska industrin som inte är konkurrenskraftig."

I ett pressmeddelande från Samtök atvinnulífsins talas det om den rådande situationen som ett bedrägligt lugn. Ytterligare räntesänkningar anses vara nödvändiga för att minska skillnaderna mellan Island och viktiga handelspartner.

Handel med Storbritannien viktigaste frågan för Island

Det är högsta prioritet för utrikesdepartementet att säkra goda villkor för isländska företag när Storbritannien lämnar EU. Det sade utrikesminister Guðlaugur Þór Þórðarson under gårdagens EU-debatt i alltinget. Debatten kom att handla minst lika mycket om regeringens splittring i EU-frågan som om det brittiska utträdet.

Storbritannien är Islands i särklass viktigaste handelspartner. Det är den största exportmarknaden för isländsk fisk. Britter är också den näst största gruppen av turister till Island.

Utrikesminister Guðlaugur Þór Þórðarson har vid flera tillfällen sagt att den viktigaste utrikespolitiska frågan är Islands relation till Storbritannien. Det budskapet upprepade han under gårdagens debatt i alltinget.

Målet är att Island vid det brittiska EU-utträdet ska ha minst lika goda handelsvillkor som i dag. Guðlaugur Þór Þórðarson beskrev det som nödvändigt för både islänningar och isländska medborgare att i avtal säkra fortsatt gynnsamma villkor.

Den som tog initiativ till debatten var Gröna vänsterns Rósa Björk Brynjólfsdóttir. Hennes frågor rörde just regeringens prioriteringar när det gäller Storbritannien. Hon uppmanade också utrikesministern att hålla alltinget informerat om utvecklingen.

Mycket av debatten kom dock att handla om regeringens splittring i EU-frågan. Både Renässans och Ljus framtid är positiva till inträde i unionen, men har lovat att inte lägga något förslag om en folkomröstning om återupptagna EU-förhandlingar förrän mot mandatperiodens slut. Självständighetspartiet är emot såväl medlemskap som folkomröstning.

Under höstens valrörelse var en folkomröstning i EU-frågan en hjärtefråga för både Renässans och Ljus framtid. Att regeringspartierna är djupt splittrade om EU blev uppenbart även i går. Jóna Sólveig Elínardóttir, alltingsledamot för Renässans, sade att Renässans har en helt annan uppfattning i frågan än Guðlaugur Þór Þórðarson:

"Ministern tillhör ett parti som talar för fortsatt extramedlemskap i EU genom EES. Jag tillhör Renässans som är vidöppet för att undersöka och för islänningarna presentera de fördelar som följer ett medlemskap i EU, och låta folket själva välja vad det vill göra i den frågan."

Lilja Alfreðsdóttir, alltingsledamot för Framstegspartiet, gick till hårt angrepp mot Jóna Sólveig Elínardóttir. Hon anklagade Renässans för att ha svikit ett vallöfte och Jóna Sólveig Elínardóttir för att inte respektera utrikesministerns hållning i EU-frågan:

"Vore det inte mycket hederligare av Renässans att lämna detta regeringssamarbete? Jag anser att detta är oacceptabelt."

Jóna Sólveig Elínardóttir svarade att hon accepterade att Guðlaugur Þór Þórðarson hade en helt annan åsikt och att hon respekterade regeringens politik. Men detta faktum ansåg hon inte skulle hindra henne att utnyttja sin yttrande- och åsiktsfrihet.

I den senaste opinionsmätningen från MMR, som slutfördes den 26 april, hade EU-motståndet minskat något. Det var då 48,7 procent av islänningarna som var emot medlemskap - den lägsta andelen på ett år - medan 28,6 procent sade ja till inträde i unionen, vilket var den högsta nivån på ett halvår. Resterande 22,7 procent var varken positivt eller negativt inställda till EU-medlemskap.

Här kan du läsa mer om Island och EU.

Dagens citat

"Detta har gått fortare än man befarade. ... Människor är närmast skräckslagna över hur stark kronan blivit de senaste månaderna, för att inte tala om de två senaste åren om vi ser till dem. ... Samtidigt undergräver detta företag och då har detta blivit ett hot mot många individers arbete. Island är inte lika konkurrenskraftigt som det borde vara och då har vi kommit in på farliga vägar."

Finansminister Benedikt Jóhannesson i RÚV om den allt starkare isländska kronan.

Renovering av kyrkan i Skálholt kan kosta 120 miljoner

Renoveringen av kyrkan i Skálholt kan gå på upp till 120 miljoner isländska kronor. Både fönstren och altartavlan behöver repareras. Dessutom behöver själva kyrkan renoveras efter de kraftiga jordskalv 2000 och 2008 som hade sina epicentrum nära Skálholt. Men hur arbetet ska finansieras är oklart, skriver Morgunblaðið.

Dagens kyrka i Skálholt är den tolfte på platsen. Mellan 1056 och 1785 var Skálholt biskopssäte. Skálholt har även varit platsen för en rad avgörande händelser i Islands historia. Här halshöggs 1550 Islands sista biskop, Jón Arason från Hólar. Även hans två söner - den katolska kyrkan i Rom hade uppenbarligen dålig koll på en biskops kärleksliv så långt norrut - dödades.

Den kyrka som nu står i Skálholt vigdes 1963. Den är ritad av Hörður Bjarnason. Mest känd är den kanske för altartavlan av konstnären Nína Tryggvadóttir.

Renoveringsbehovet i Skálholt är stort. Kostnaderna kan enligt Morgunblaðið uppgå till 120 miljoner isländska kronor. Men vem som ska bekosta de nödvändiga reparationerna är oklart.

Både altartavlan och fönstren behöver renoveras. Dessutom uppstod sprickor i byggnaden i samband med de kraftiga jordskalv som drabbade södra Island 2000 och 2008. Skalven hade sina epicentrum inte långt från Skálholt.

Regeringens höjning av turistmoms kan stoppas

Höjningen av momsen på turism är hotad. Regeringen vill fortfarande driva igenom skattehöjningen - men majoriteten i alltingets budgetnämnd vill undersöka andra alternativ. En möjlighet är att införa en avgift för alla som kommer till Island. Det finns också politiker som vill privatisera flygplatsen i Keflavík. Men där säger oppositionen enhälligt nej.

Momsen på bland annat övernattningar, bussturer och utflykter är i dag 11 procent. I juli nästa år vill regeringen höja momsen till 24 procent. Skattehöjningen ska finansiera en rad satsningar på bland annat sjukvård och infrastruktur.

Förslaget är en förutsättning för regeringens finansiella planer under mandatperioden. Men det ser nu ut som att det inte kommer att bli verklighet - åtminstone inte till juli 2018.

Majoriteten i budgetnämnden föreslår att momshöjningen inte genomförs som planerat. Den vill i stället undersöka andra alternativ. Huvudspåret är införandet av en avgift för alla som kommer till Island.

Finansminister Benedikt Jóhannesson besvarade nyligen en interpellation från socialdemokraten Oddný G. Harðardóttir om just en avgift för alla besökare. Om avgiften blir 1 500 isländska kronor hade den 2015 gett intäkter på 2,5 miljarder isländska kronor. Islänningar hade svarat för en fjärdedel av summan. Förra året hade intäkterna stigit till 3,4 miljarder och i år hade de blivit cirka 4,2 miljarder, där islänningarnas andel sjunkit till en femtedel.

I dagsläget ser det alltså ut som att det inte finns någon majoritet för skattehöjningen. Benedikt Jóhannesson vill fortfarande driva igenom den. Han säger till RÚV att den är nödvändig för att få stopp på kronans stigande värde, för att öka statskassans intäkter och för att anpassa momssatserna mellan olika branscher:

"Om vi tar ankomstavgiften så skulle den behöva vara ganska hög för att ge motsvarande intäkter, kanske 6 000 till 7 000 kronor per biljett."

Näringsminister Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir är inte lika avvisande till nämndens förslag som Benedikt Jóhannesson. Hon säger till RÚV att hon har förståelse för branschens kritik om att det är olämpligt att höja momsen under högsäsongen. Hon kan också tänka sig att skjuta höjningen på framtiden i väntan på utredning av andra alternativ:

"Om utförandet av denna momsförändring ska ändras och inkludera ankomstavgifterna så behöver det undersökas. Det är enligt min mening inte möjligt att förhasta sig om något sådant."

Ett förslag som majoriteten i budgetnämnden vill utreda är en privatisering av flygplatsen i Keflavík. En försäljning av flygplatsen skulle kunna ge statskassan mångmiljardbelopp. Det är dock tveksamt om det skulle finnas en majoritet i alltinget för en privatisering. Oppositionen är emot ett sådant förslag - och det är också tveksamt om samtliga ledamöter från de tre regeringspartierna skulle ställa sig bakom det.

Om en försäljning skulle bli verklighet skulle intäkterna sannolikt öronmärkas till infrastruktursatsningar som vägbyggen och förbättringar av inrikesflygplatser och hamnar.

Budgetnämnden säger inte kategoriskt nej till momshöjningen. Utöver att utreda andra alternativ och att flytta tidpunkten anser majoriteten att konsekvenserna av höjningen bör undersökas bättre.

Här kan du läsa mer om den föreslagna momshöjningen.