Dagens citat

"Nu är det på det viset att regeringen har bildats över politikens traditionella stridslinjer vilket i praktiken innebär att det i opposition finns partier som inte har något gemensamt: liberala vänstersympatisörer och internationellt sinnade socialdemokrater i sossarna är i opposition med konservativa och nationalistiska högerpopulister i Centerpartiet där det inte går att gå samma linje eftersom det inte finns någon gemensam linje. Det har vi däremot både Piratpartiet och Renässans som vi delar politik med i en mängd frågor. Och Folkets parti som vi har en del gemensamt med."

Guðmundur Andri Thorsson, alltingsledamot för Socialdemokraterna, skriver på Facebook om hur regeringspolitiker efter valet av centerpartisten Bergþór Ólason till nämndordförande talar om en samlad opposition när den i själva verket är splittrad - läs mer här.

Rekordmånga avvisningar från Schengen i Keflavík

Hela 161 personer avvisades förra året från Schengenområdet när de försökte resa in via Keflavík. Aldrig tidigare har så många avvisningar gjorts från flygplatsen. Den stora majoriteten stoppades eftersom de inte hade giltigt visum till Schengenområdet. Det framgår i den årliga rapporten från polisen på Suðurnes.

Flygplatsen i Keflavík utgör en av Schengenområdets yttre gränser. Under 2018 var det alltså 161 personer som inte fick resa in i området. I 142 av dessa fall hade resenärerna inte något giltigt visum till något land inom Schengenområdet.

Avvisningarna har ökat dramatiskt de senaste åren. Under 2017 var det 54 personer som stoppades från att resa in. Det var i sin tur en kraftig ökning jämfört med 2016 då det var 26 resenärer som stoppades vid gränsen. Och 2015 var det 21 personer som tvingades vända tillbaka.

Enligt polisen på Suðurnes behöver det inte vara så att det är allt fler som försöker ta sig in i Schengenområdet utan rätt dokument. I stället är troliga förklaringar det ökade resandet via Keflavík samtidigt som de tillgängliga databaserna används i allt större utsträckning för att kontrollera passagerare.

Men 2018 var också ett rekordår för upptäckta förfalskningar. Totalt stoppades 98 personer från att resa in i Schengenområdet med falska dokument. Det vanligaste var pass eller andra id-handlingar som var helt och hållet förfalskade. Något mindre vanligt var handlingar som på något sätt hade manipulerats. De flesta förfalskningarna upptäcktes hos personer som kom från Danmark, Spanien, Tyskland och Ungern.

Majoritet unga islänningar har rökt cannabis

En av tre islänningar har någon gång rökt cannabis. Och bland unga islänningar är det en majoritet som har använt cannabis. Det är också i den yngsta åldersgruppen som färst tror att cannabis är skadligt för hälsan. Ganska många har dessutom prövat amfetamin eller kokain. Det visar en undersökning utförd av Maskína på uppdrag av Foreldrahús.

Missbruket av narkotika är ganska utbrett på Island. I samband med det ekonomiska uppsvinget under det tidiga 2000-talet ökade både efterfrågan och konsumtionen. Efter finanskraschen 2008 dök den när många plötsligt fick betydligt mindre pengar att röra sig med.

Polisen tror i dag att en stor del av den cannabis som konsumeras på Island också odlas i landet. Ständigt görs tillslag mot både större och mindre odlingar. Det finns också tecken på att det från Island smugglas cannabis till Grönland och Färöarna.

Droger som kokain och amfetamin tros alltjämt i första hand nå marknaderna genom smuggling från utlandet. Men då och då avslöjar polisen inhemska drogfabriker. I takt med att ekonomin förbättrats har både utbudet och efterfrågan ökat.

I alltinget har Piratpartiet motionerat om att tillåta medicinsk cannabis. Förslaget fick inte majoritet.

Det är 33,3 procent av islänningarna som har använt cannabis. Vidare är det 13 procent som har brukat amfetamin, 12,3 procent kokain, 7,3 procent svampar, 5,8 procent MDMA, 4,3 procent receptbelagda läkemedel med syftet att bli hög och 3,9 procent LSD. Dessutom är det 82,7 procent som har druckit alkohol - och 13,2 procent som inte har prövat någon drog över huvud taget.

Skillnaderna mellan olika åldersgrupper är stora. Hela 51,4 procent av islänningar i åldern 18 till 29 år har någon gång använt cannabis. Dessutom har 23,6 procent prövat kokain och 19,9 procent amfetamin.

Bland islänningar som har fyllt 60 år är droganvändningen betydligt lägre. Här är det bara 14,2 procent som har rökt cannabis. Konsumtion av andra droger är - med undantag för alkohol - mycket sällsynt.

Men det finns fler skillnader när det gäller attityden till cannabis. Hela 53,3 procent av islänningarna anser att cannabis är mycket skadligt för hälsan. Och 34,3 procent uppger att cannabis är ganska skadligt. En överväldigande majoritet svarar alltså att cannabis är hälsofarligt.

Bara 1,1 procent säger att cannabis inte är farligt över huvud taget medan 11,3 procent hävdar att konsumtion av drogen bara medför små risker.

Även här är det de yngsta islänningarna som är mest drogliberala. I åldern 18 till 29 år svarar 38,7 procent att cannabis är mycket skadligt och 38,9 procent ganska skadligt. Vidare uppger 20,2 procent att riskerna med cannabis är mycket små medan 2,1 procent anser att drogen inte alls är skadlig.

Personer som har läst på högskola eller universitet tror i större utsträckning att cannabis är mycket hälsovådligt. De som inte anser att cannabis är förenat med några som helst hälsofaror har ofta enbart gått i grundskola.

Här kan du läsa mer om attityderna till cannabis.

Ordkrig i alltinget efter skandalpolitikers återkomst

Bergþór Ólason är åter ordförande för alltingets miljö- och kommunikationsnämnd. Centerpartisten tvingades tidigare i år bort från posten efter skandalen på Klaustur. Han valdes i går med två röster mot noll. Att han nu är ordförande på nytt har utlöst ett ordkrig mellan regeringspolitiker och oppositionen.

I februari i år återvände Bergþór Ólason till alltinget efter att ha tagit en tillfällig paus efter skandalen på Klaustur. Några månader tidigare hade centerpartisten avslöjats med att under en barrunda ha hånat kvinnor och olika minoritetsgrupper. Han redogjorde också för sina sexfantasier om en kvinnlig politiker och betygsatte en annan politikers utseende.

Men han återvände inte till posten som ordförande i alltingets miljö- och kommunikationsnämnd. Bland de övriga ledamöterna fanns ett starkt motstånd mot Bergþór Ólason.

Oppositionen har efter en överenskommelse med regeringen tre ordförandeposter i nämnder. Det är tradition att partierna själva väljer vem som ska få uppdraget och att den kandidaten accepteras. Men den här gången var det bara centerpartisterna i nämnden som kunde godta Bergþór Ólason.

Oppositionens försök att byta ordförande misslyckades. Eftersom de inte kom överens ansåg regeringspartierna att de hade brutit mot överenskommelsen. I stället valde de Självständighetspartiets Jón Gunnarsson som ny ordförande. Genom valet säkrade alltså regeringspartierna tillfälligt ytterligare en ordförandepost.

Efter att alltinget återsamlats efter sommaren var det i tisdags dags för ett nytt val av ordförande. Centerpartiets kandidat var alltjämt Bergþór Ólason. Det försatte de övriga oppositionspartierna i en besvärlig situation. Samtidigt som de inte ville äventyra överenskommelsen med regeringen ville de inte att arbetet skulle ledas av Bergþór Ólason.

Piratpartiets Björn Leví Gunnarsson, som har åhörarstatus i nämnden, föreslog i stället Karl Gauti Hjaltason, en annan centerpartist, som ordförande. Sammanträdet ajournerades efter förslaget. När nämnden återupptog mötet ville regeringspartierna diskutera situationen. Sammanträdet ajournerades därför till onsdagen.

Karl Gauti Hjaltason meddelade i går att han inte stod till förfogande. Bergþór Ólason var fortfarande Centerpartiets kandidat. Han valdes med två röster - sin egen och Karl Gauti Hjaltasons. De övriga ledamöterna i nämnden avstod från att rösta.

Valet har nu utlöst ett ordkrig mellan regering och opposition. Redan innan tisdagen fanns det bland oppositionspolitiker ett missnöje med att Piratpartiet valt Þórhildur Sunna Ævarsdóttir som ordförande i konstitutions- och tillsynsnämnden. Hon ansågs tidigare i år ha brutit mot alltingets etiska regler efter uttalanden om självständighetspartisten Ásmundur Friðriksson.

Bergþór Ólason fälldes för en rad uttalanden under skandalkvällen på Klaustur. Men det argumentet mot hans ordförandeskap förlorade tyngd för oppositionen när Piratpartiet samtidigt utsåg Þórhildur Sunna Ævarsdóttir.

Halla Signý Kristjánsdóttir, alltingsledamot för Framstegspartiet, skrev i går på Facebook att oppositionen i går satt tyst medan Bergþór Ólason åter valdes till ordförande. Hon ansåg att det var talande att det skedde samtidigt som det pågick en stor konferens om metoo-rörelsen i Reykjavík. Hon hävdade att oppositionen skyddade sina egna.

Inlägget väckte starka reaktioner och kommenterades av en rad alltingsledamöter. Socialdemokraten Helga Vala Helgadóttir ansåg att ansvaret för valet av Bergþór Ólason i stället var regeringens. I nämnden har regeringspartierna fem ledamöter medan oppositionen har fyra - vara Centerpartiet två, Socialdemokraterna en och Renässans en.

Björn Leví Gunnarsson uppmanade henne att sluta beskylla oppositionen för valet av Bergþór Ólason. I annat fall hade regeringspartierna övertagit även den här ordförandeposten från oppositionen.

Renässans Hanna Katrín Friðriksson ansåg att Halla Signý Kristjánsdóttir borde veta bättre. Þórhildur Sunna Ævarsdóttir beskrev hennes utspel som ett lågvattenmärke. Gröna vänsterns Rósa Björk Brynjólfsdóttir ifrågasatte hennes uttalanden eftersom varken oppositionen eller regeringspartierna röstade nej till Bergþór Ólason.

Här kan du läsa mer om skandalen på Klaustur.

Dagens citat

"As Prime Minister, I am determined to make sure that my government plays its part. We have reviewed laws and processes, sped up our prevention work against sexual and gender-based violence and abuse, and undertaken a thorough review of the government's role as an employer. Yet, we need to do more. What #MeToo requires is a radical, cultural change. Revised structures will certainly help, but no single policy or toolbox offers a silver bullet."

Statsminister Katrín Jakobsdóttir skriver i CNN om metoo-rörelsen.

Bojkottar Vaðlaheiðargöng - tunnelavgiften är för hög

Avgiften på 5 200 isländska kronor för varje passage är för dyr. Därför kör bussbolaget SBA-Norðurleið bara i undantagsfall genom Vaðlaheiðargöng. För det mesta fortsätter bussarna i stället att köra den längre sträckan över Víkurskarð under färder från Akureyri till bland annat Mývatn. Och det är betydligt fler än SBA-Norðurleið som ratar tunneln.

I december förra året öppnades Vaðlaheiðargöng för trafik. Tunneln innebar en ny sträckning för ringvägen runt Island. I stället för passagen över Víkurskarð - som ofta snöar igen under vintrarna - innebär tunneln en tidsbesparing på en kvart för den som reser mellan Akureyri och destinationer på östra Island.

Tunneln har dock inte blivit den succé som driftsbolaget Vaðlaheiðargöng hf. hoppades på. Félag íslenskra bifreiðaeigenda uppgav nyligen i ett pressmeddelande att omkring 70 procent av trafikanterna väljer tunneln. Resten kör över Víkurskarð. Bolaget hade dock räknat med att 90 procent skulle föredra tunneln.

Bussbolaget SBA-Norðurleið använder bara tunneln vid var femte resa. Vd:n Gunnar M. Guðmundsson säger till RÚV att avgiften är för hög i förhållande till tidsvinsten:

"Bara som ett exempel - om vi kör samtliga turer under en dag när många fartyg kommer så skulle vi kanske betala 850 000 isländska kronor om dagen för tunneln. På dagsutflykter från Akureyri är det helt enkelt för dyrt att betala 10 500 isländska kronor fram och tillbaka till Mývatnregionen. Det var kanske inte tanken. Utlänningar på sightseeingtur vill kanske inte bara vara inne i tunneln men om prisläget hade varit annorlunda hade vi gärna använt tunneln ena vägen."

Här kan du läsa mer om kritiken mot Vaðlaheiðargöng.

Kommun hoppar av i protest mot samgåenden

Tjörneshreppur lämnar de isländska kommunernas samarbetsorganisation. Beslutet är en följd av att en majoritet ställer sig bakom regeringens planer på att banta antalet kommuner från dagens 72 till högst 30 redan 2026. Tjörneshreppur är en av de små kommuner som inte vill tvingas till att gå ihop med några grannar.

Nyligen presenterade kommun- och kommunikationsminister Sigurður Ingi Jóhannsson en plan för stora förändringar för de isländska kommunerna. Island har i dag 72 kommuner. Redan till kommunalvalet 2022 vill han att 14 kommuner ska försvinna. Och till valet 2026 vill han få bort ytterligare 26 kommuner.

Sigurður Ingi Jóhannssons mål är att Island 2026 ska ha högst 30 kommuner. I det första steget till 2022 ska alla kommuner som har färre än 250 invånare gå ihop med grannar. I nästa steg måste alla kommuner med mindre än 1 000 invånare gå ihop med grannkommuner.

I dagsläget är det 14 kommuner som har mindre än 250 invånare. Ytterligare 26 kommuner har färre än 1 000 invånare.

För att få med sig kommunerna har Sigurður Ingi Jóhannsson talat om anslag på 15 miljarder isländska kronor. Bidragen ska täcka kommunernas kostnader för att genomföra sammanslagningarna.

Förslaget har fått blandade reaktioner. Storkommunerna ser i regel mycket positivt på att införa en nedre gräns för antalet kommuninvånare. Småkommunerna är däremot i stor utsträckning negativa till förslaget.

En sådan kommun är Tjörneshreppur på norra Island. Efter att Samband íslenskra sveitarfélaga, de isländska kommunernas samarbetsorganisation, röstat ja till att stödja förslaget har Tjörneshreppur valt att lämna organisationen. Utträdet sker i protest mot att storkommunerna under mötet drev igenom sitt stöd till planerna.

Beslutet fattades enhälligt i det senaste mötet i kommunfullmäktige. Samtidigt tog de också ställning för att lämna Eyþing, ett samarbetsorgan för kommuner i regionen.

Tjörneshreppur hade 55 invånare vid årsskiftet. Mindre är bara Árneshreppur med 40 invånare. Siffran är den lägsta i Tjörneshreppurs historia.

Ett av Sigurður Ingi Jóhannssons argument är att större kommuner kan erbjuda invånarna bättre service. Mindre kommuner saknar stordriftsfördelar och har svårt att på egen hand kunna ge den service som lagen kräver.

Men det är en åsikt som många småkommuner inte håller med om. De befarar att den service som i dag finns i närområdet kommer att försvinna till större tätorter i samband med framtvingade samgåenden. Katý Bjarnadóttir, vice kommunalråd i Tjörneshreppur, säger till RÚV att hon inte tror att kommunen kommer att gynnas av en sammanslagning:

"Vid nästa val kommer inte den här kommunen att finnas till längre. Vi är på väg att tvingas att gå ihop för att nå det här antalet 1 000 invånare. ... Som läget är i dag måste vi gå ihop vare sig vi är med i Samband íslenskra sveitarfélaga eller inte. Och vi ser inget skäl till att vara med där så länge som de inte vill att vi ska finnas till."

Tidigare har Islands samtliga 72 kommuner varit medlemmar i Samband íslenskra sveitarfélaga. Efter Tjörneshreppurs utträde företräder organisationen alltså bara 71 kommuner.

Tjörneshreppur har i dag ett samarbete med den betydligt större grannkommunen Norðurþing om viss kommunal service.

Här kan du läsa mer om den planerade kommunreformen.

Hotellet i Reykjanes åter utan gratis varmvatten

Hotellet i Reykjanes i Västfjordarna mister ännu en gång rätten till varmvatten utan kostnad. Det är innebörden av ett nytt beslut från Úrskurðarnefnd umhverfis- og auðlindamála. Nämnden underkänner Orkustofnuns tidigare beslut i tvisten om varmvattnet. Hotellägaren har sagt att det blir nödvändigt att stänga utan kostnadsfritt vatten.

Året var 1937 när tre kommuner i Västfjordarna kom överens om att bygga en skola i Reykjanes. Fram till nedläggningen 1991 drevs den i form av en stiftelse. Central för skolan var tillgången till varmvatten. Det användes för uppvärmning av byggnaderna. Dessutom byggdes en av de största utomhusbassängerna i landet.

Ett försök att bygga upp en laxodling i Reykjanes var inte ekonomiskt hållbart. Jón Heiðar Guðjónsson började 2003 hyra lokalerna. De gamla inackorderingsrummen och lägenheterna omvandlades till hotell. Senare tog han också över de byggnader som använts till laxodlingen.

Affärerna gjordes under förespeglingen att han skulle ha kostnadsfri tillgång till varmvatten från den källa som finns i närheten. I gengäld lovade Jón Heiðar Guðjónsson att markägaren skulle få bada gratis i Reykjanes. Han åtog sig också att utföra visst underhåll.

Men enligt Úrskurðarnefnd umhverfis- og auðlindamála var det ett löfte som markägaren inte kunde ge. Redan i december 1978 ingicks ett avtal om att alla Rafveitu Ísafjarðars tillgångar skulle tillhöra Orkubú Vestfjarða. I texten framgick det att ägarskiftet gällde samtliga tillgångar.

Sex år senare kom energibolaget överens med Ísafjarðarkaupstaður om att kommunen fick använda vatten till en fiskodling. Denna rättighet fick också överlåtas. Men den löpte ut 2004. Tre år senare köpte Jón Heiðar Guðjónsson den gamla fiskodlingens byggnader. Där ingick bland annat pumphuset.

Jón Heiðar Guðjónsson trodde alltså att han säkrat rättigheterna till varmvattnet. Men Orkubú Vestfjarða ansåg sig vara den rättmätiga ägaren. Efter resultatlösa samtal ströp energibolaget hotellets tillgång till varmvatten. Jón Heiðar Guðjónsson ansåg sig inte ha råd att betala för uppvärmningen av bassängen. När temperaturen sjönk försvann också många gäster.

Han vände sig till Orkustofnun som i höstas gav hotellet rätt att kostnadsfritt nyttja varmvattnet i 40 år framåt. Det blev dock inte den vändning på historien som Jón Heiðar Guðjónsson hoppats på. Både Orkubú Vestfjarða och kommunen Ísafjarðarbær överklagade beslutet till Úrskurðarnefnd umhverfis- og auðlindamála.

Energibolaget ansåg sig ha rätt till varmvattnet och kommunen var markägare. Bägge hävdade att Orkustofnun överskred sina befogenheter när de lät Jón Heiðar Guðjónsson nyttja varmvattnet. Eftersom ägarsituationen var oklar menade de att Orkustofnun inte kunde ta ställning i frågan utan att den var utredd.

Úrskurðarnefnd umhverfis- og auðlindamála går på kommunens och energibolagets linje. Inte heller nämnden anser sig kunna avgöra vem som har rätt att disponera marken och varmvattnet. Den frågan måste avgöras i domstol. Om Jón Heiðar Guðjónsson ska segra i tvisten måste han alltså först få en prövning av ägarfrågan.

Så länge som han inte otvetydigt har kunnat visa att han har rätt att nyttja vattnet är det Orkubú Vestfjarða som betraktas som ägare. Och det betyder att Jón Heiðar Guðjónsson och Hótel Reykjanes inte får något varmvatten utan betalning. Eftersom det går åt så stora mängder varmvatten till uppvärmning av byggnader och bassäng anser han sig inte ha råd att betala.

Här kan du läsa beslutet i sin helhet och här kan du läsa mer om tvisten.

Dagens citat

"Om jag inte vore här så skulle det inte finnas något museum i Skógar. Det är ett faktum. ... Mitt arbete handlar enbart om det gamla bondesamhället, denna gamla folkkultur som var på väg att försvinna under mitten på 1900-talet. Min uppgift var att rädda minnesföremål."

Þórður Tómasson, som grundade museet i Skógar, i Vísir om varför han började samla på föremål från bygden - läs mer här.

Turister nära dras ut till havs av vågorna på Reynisfjara

Det var blåsigt på den isländska sydkusten i lördags. En besökare på stranden Reynisfjara väster om Vík í Mýrdal råkade av en slump filma hur två turister överraskades av en våg, hamnade i vattnet och var nära att släpas med ut till havs. De fick hjälp av andra besökare att komma på fötter. Olyckstillbudet är det senaste i en lång rad av liknande händelser där turister med nöd och näppe lyckas undkomma en katastrof.

Här kan du läsa mer om Reynisfjara.

Nytt opinionsrekord för Centerpartiet på Island

Centerpartiet ökar till 13,4 procent i den senaste opinionsmätningen från Gallup. Det är partiets högsta siffra någonsin i Gallups månatliga väljarbarometrar. För Piratpartiet går utvecklingen i motsatt riktning. Stödet är nu 9,3 procent - den lägsta noteringen sedan senaste valet till alltinget hösten 2017.

Motståndet mot det tredje steget i EU:s energipolitiska program ser inte bara ut att ha förflyttat fokus från skandalen på Klaustur. Det ser dessutom ut att ha gett Centerpartiet en skjuts uppåt i opinionen sedan stödet rasat när skandalen avslöjades.

Nu stiger stödet till den högsta siffran någonsin hos Gallup. Centerpartiet får 13,4 procent, en ökning med 1,3 procentenheter jämfört med föregående mätning för en månad sedan.

Centerpartiet är nu Islands tredje största parti. I förra mätningen var det Piratpartiet som hade den positionen. Väljarstödet sjunker till 9,3 procent - vilket är den sämsta noteringen för Piratpartiet under den här mandatperioden. Färre har inte sympatisörerna varit på närmare två år.

Självständighetspartiet backade senast till den lägsta siffran sedan finanskraschen för snart elva år sedan. Nu stannar raset. Självständighetspartiet får 21,7 procent - en uppgång med 0,1 procentenhet.

Socialdemokraterna har nu varit näst största parti i ett och ett halvt år. Stödet vänder uppåt med 1,8 procentenheter. Om det hade varit val till alltinget i dag hade 15,5 procent lagt sin röst på Socialdemokraterna.

Fjärde största parti är Gröna vänstern med 12,8 procent - en uppgång med 0,8 procentenheter. Gröna vänstern går därmed om Renässans som minskar med 0,8 procentenheter till 11,4 procent.

För femte månaden i följd är utbrytaren Centerpartiet större än Framstegspartiet. Nu är stödet 8,3 procent, en tillbakagång med 0,2 procentenheter.

Både Folkets parti och Islands socialistparti hamnar även denna månad under femprocentsspärren till alltinget. Folkets parti får 3,8 procentenheter - en ökning med 0,1 procentenhet - och Islands socialistparti får 3,7 procentenheter - en uppgång med 0,5 procentenheter.

Stödet för koalitionen mellan Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet är 50,3 procent. Det betyder att stödet för regeringen ökat med 2,2 procentenheter under den senaste månaden.

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

Insatsgrupp ska rycka ut när valar strandar på Island

En särskild insatsgrupp bildas för att rycka ut när valar strandar längs den isländska kusten. Beslutet är en konsekvens av en rad strandningar under de senaste åren. Samtidigt går Matvælastofnun ut med instruktioner till personer som försöker undsätta valar i nöd. De uppmanas bland annat att inte binda något rep om stjärten när de drar ut dem till havs.

I sommar har ett stort antal grindvalar strandat på södra och västra Island. I några fall har räddningsinsatser gjort att många djur kunnat räddas. Men vid några tillfällen har djur också avlivats när hoppet om att kunna rädda dem släckts.

Privatpersoner har många gånger försökt hjälpa till att undsätta strandade valar. Det är dock riskabelt. Valar kan vara smittbärare av olika sjukdomar och vissa arter kan också vara aggressiva. Dessutom gäller det att agera på rätt sätt. Felaktiga insatser kan skada djuren eller orsaka ännu mer stress.

Matvælastofnun går nu ut med instruktioner till personer som försöker rädda strandade valar. Myndigheten skriver i ett pressmeddelande att stjärten under inga omständigheter får bindas i försök att dra ut djur. Stjärten är känslig och om den skadas kommer det att leda till att valen drunknar.

Alla fynd av strandade valar ska anmälas till polisen. Den som undsätter en val bör vända sig till Matvælastofnun eller Hafrannsóknastofnun för att få råd. Där finns experter som kan avgöra om det finns förutsättningar för att rädda ett djur och vad som i så fall är bästa sättet.

Valar som strandar kan överleva på land i ungefär ett dygn. Det är viktigt att hålla dem blöta medan de befinner sig på land. Men det måste ske lugnt och kontrollerat. Att plötsligt hälla stora mängder vatten över dem från hinkar kan bidra till ökad stress. I stället ska vatten långsamt hällas över dem.

Tidigare i år inrättades en särskild insatsgrupp som ska rycka ut just för att undsätta strandsatta valar. Där ingår bland annat företrädare för Matvælastofnun, Hafrannsóknastofnun, kustbevakningen, polisen och räddningstjänsten. Ordförande för gruppen är Þóra J. Jónasdóttir, veterinär vid Matvælastofnun. Hon säger i Morgunblaðið att syftet är att få bättre styrning av arbetet:

"Genom åren har vi lite behövt uppfinna hjulet varje gång."

Än så länge rör det sig om en informell insatsgrupp eftersom arbetsmetoderna ännu inte klubbats. Tanken bakom insatsgruppen är att där ska finnas kunskap som kan användas vid varje tillfälle. För personer som får kännedom om strandade valar innebär det att det finns någon att vända sig till. Tidigare har ofta olika myndigheter kopplats in utan någon samordning.

Insatsgruppen ryckte ut i somras när ett femtiotal grindvalar strandade vid Garður. Þóra J. Jónasdóttir säger i Morgunblaðið att det redan då visade sig att de nya arbetsmetoderna borgade för en bättre räddningsinsats:

"Det saknades en tydlig handlingsplan och utförliga instruktioner och arbetsmetoder gällande valar i nöd och det var det som bestämdes att det skulle förändras och förbättras."

Här kan du läsa mer om grindvalar som strandat på Island i sommar.

Dagens citat

"Jag trodde att jag skulle se honom dö. ... Först insåg jag inte vad som höll på att hända för jag var faktiskt i chock, men så blev jag rädd för att jag skulle bli vittne till att han föll till sin död."

Nora McMahon, amerikansk turist som på bild fångade den man som riskerade sitt liv när han gick ut i Skógá vid Skógafoss, i Morgunblaðið om hur hon var övertygad om att han skulle dras med i den strömma älven och dö i vattenfallet - läs mer här.

Närkontakt med grindvalar i Eyjafjörður

Hela sommaren har Sigríður Ýr Unnarsdóttir varit ute på Pollurinn vid Akureyri. Men valar har hon bara sett på avstånd. I fredags ändrades det. Då dök en stor flock grindvalar upp på nära håll. Under en halvtimme ute i Eyjafjörður cirklade flocken runt Sigríður Ýr Unnarsdóttir och de övriga i gruppen. En del av mötet med grindvalarna ser du i filmen ovan.

Folkomröstning avgör namnet på ny gata i Drangsnes

Invånarna får avgöra vad den nya gatan i Drangsnes ska heta. I en folkomröstning ställs de inför tre alternativ: Vitavegur, Vitahjalli och Húsahjalli. Det nya gatunamnet är en stor fråga i det lilla fiskeläget i Västfjordarna. Någon ny gata har inte byggts på årtionden - och i dag finns bara fem gator i Drangsnes.

Vid årsskiftet bodde 103 personer i Kaldrananeshreppur i Västfjordarna. I fiskeläget Drangsnes - som fungerar som kommunens centralort - bodde 72 av kommuninvånarna. Fiske och jordbruk är de viktigaste näringarna i kommunen.

Befolkningsutvecklingen i kommunen har länge varit negativ. I Drangsnes har antalet bofasta varit ganska stabilt. Det är framför allt invånarna i glesbygden utanför fiskeläget som blir färre.

Trots utvecklingen är det bostadsbrist i Drangsnes. Att husen är billiga gör att många köps för att användas som sommarstugor. Den som vill flytta till orten har ofta få alternativ. Att bygga eget är inte heller något realistiskt alternativ för många. Fastighetspriserna gör att det inte går att räkna med att få tillbaka pengarna vid en försäljning.

Nu har kommunfullmäktige i Kaldrananeshreppur tagit initiativ till att bygga två radhus i Drangsnes. Tanken är att kommunen på sikt ska gynnas av investeringen genom ökade skatteintäkter.

Nyligen presenterade socialminister Ásmundur Einar Daðason ett nytt system för glesbygdskommuner, privatpersoner och organisationer utan vinstsyfte att låna pengar till nybyggen genom statliga Íbúðalánasjóður. Syftet är att underlätta nybyggen på landsbygden där det inte går att få annan finansiering. Han undertecknade förändringarna just i Drangsnes.

Drangsnes har i dag bara fem gator: Aðalbraut som är huvudgatan genom samhället, Grundargata som går ut till det lilla industriområdet vid stranden, Borgargata som leder till kooperativet på orten samt Kvíabali och Holtagata som ligger högt med utsikt över Steingrímsfjörður och Grímsey.

Kommunen planerar nu för en sjätte gata som även den kommer att ligga på höjden ovanför stranden. Här ska flera nya tomter ritas in som ett sätt att möta efterfrågan på mark för bostadsbyggen. Arbetsnamnet på den nya gatan har växelvis varit Vitagata och Vitabraut.

De fem ledamöterna i kommunfullmäktige har inte bestämt vad den nya gatan ska heta. Eftersom det är länge sedan Drangsnes växte på det här sättet beslutade de nyligen att det blir upp till invånarna att bestämma gatunamnet.

Frågan ska avgöras i en folkomröstning. Där får kommuninvånarna välja mellan tre namn: Vitavegur ('Fyrvägen'), Vitahjalli ('Fyrklippavsatsen') och Húsahjalli ('Husklippavsatsen'). Eftersom den nya gatan får en sträckning som ligger nära fyren i Drangsnes finns den med i två av namnförslagen.

Kommunalrådet Finnur Ólafsson fick vid det senaste mötet i kommunfullmäktige i uppdrag att förbereda folkomröstningen. Det är ännu inte klart när den ska äga rum.

Här kan du läsa mer om Drangsnes.

Majoritet säger nej till USA:s upprustning på Island

En majoritet av islänningarna är emot USA:s investeringar på Natos område i Keflavík. Men i regionen är stödet starkare än i övriga Island. Unga islänningar och kvinnor är däremot i stor utsträckning motståndare till upprustningen. Det visar en undersökning utförd av Zenter på uppdrag av Fréttablaðið.

För första gången sedan Nato-basen i Keflavík avvecklades hösten 2006 investerar nu USA stora summor på Island. Under de närmaste åren ska bland annat hangarer byggas om, radarsystem uppdateras och fler övernattningsplatser för Nato-soldater skapas i tillfälliga bostäder.

Upprustningen är en följd av en omvärdering av det säkerhetspolitiska läget i Nordatlanten. USA betraktar både ökad rysk och kinesisk aktivitet i regionen som ett hot mot den egna intressesfären. När vicepresident Mike Pence nyligen besökte Island stod försvarsfrågor högt upp på dagordningen.

För Gröna vänstern är uppbyggnaden bekymmersam. I regeringssamarbetet med Självständighetspartiet och Framstegspartiet har Gröna vänstern lovat att inte driva frågan om Nato-utträde. Internt finns ett stort missnöje med att ingå i en koalition som tillåter fortsatt militär uppbyggnad på Island.

Men motståndet är också utbrett bland allmänheten. Hela 52,1 procent är emot USA:s upprustning i Keflavík. Bara 23,9 procent välkomnar uppbyggnaden medan 24 procent varken är positivt eller negativt inställda.

Skillnaderna är stora mellan olika grupper. På Suðurnes - där Keflavík ligger - är 47 procent för investeringarna medan 23 procent säger nej. Även i Västfjordarna är ja-sidan starkare. I övriga landet är motståndarna fler.

Det finns också stora skillnader mellan könen. Hela 64 procent av kvinnorna motsätter sig upprustningen och endast 12 procent säger ja. Bland männen är 41 procent negativa och 35 procent positiva.

Unga islänningar är i stor utsträckning negativa till utbyggnaden. I åldersgruppen 18 till 24 år är det bara 9 procent som är positiva till upprustningen medan 62 procent uppger att de är motståndare till den.

Frågans sprängkraft inom Gröna vänstern blir också tydlig genom opinionsmätningen. Bland partiets sympatisörer är det 87 procent som motsätter sig investeringarna och bara 4 procent som säger ja.

Motståndet är även betydligt större inom Socialdemokraterna där 77 procent säger nej och 10 procent säger ja, inom Piratpartiet där 76 procent säger nej och 7 procent säger ja samt inom Renässans där 59 procent säger nej och 22 procent säger ja.

Mest positiva till upprustningen är Centerpartiets väljare. Här är det 50 procent som ger sitt stöd till upprustningen medan 22 procent är emot utbyggnaden. Bland Självständighetspartiets anhängare får ja-sidan 44 procent och nej-sidan 24 procent. Inom Framstegspartiet är bägge sidorna ungefär lika stora.

Här kan du läsa mer om upprustningen i Keflavík.

Dagens citat

"Stödet är inte acceptabelt som det är i dag men i det finns möjligheter och vi kommer först och främst att se på möjligheter och försöka att utveckla dem och ropa hem dem som - tillfälligt hoppas jag - har slutat stödja partiet. Jag har all tro på att Självständighetspartiet har mycket att hämta. Det angår alla samhällsgrupper - var som helst i landet och alla åldersgrupper, kvinnor och män."

Jón Gunnarsson, nyvald till Självständighetspartiets partisekreterare, i Morgunblaðið om stödet för partiet i opinionsmätningar - läs mer här.

Dagens bonuscitat

"Jag tycker faktiskt att alla har rätt till det. Vi kan inte längre ha de här grusvägarna. Det är bara så. Och vi måste göra en storsatsning på detta."

Snorri Finnlaugsson, kommunchef i Hörgársveit, säger i Vísir att islänningar oavsett var de bor i landet har rätt till att få asfalterade vägar.

Bjarni Benediktsson: Kvinnliga ministrar inte fasadpolitik

Han försvarade regeringssamarbetet och hyllade Islands ekonomiska utveckling. Han tog dessutom ställning för fler kvinnor i ledande ställning och kritiserade konservativa krafter. När Självständighetspartiets ledare Bjarni Benediktsson talade under lördagens partistyrelsemöte i Reykjavík försvarade han den senaste tidens politiska beslut.

När Bjarni Benediktsson i går invigningstalade under partistyrelsemötet gick han till angrepp mot konservativa krafter inom Självständighetspartiet. Han bemötte kritiken mot införandet av den tredje fasen i EU:s energipolitik och utnämningen av Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir till justitieminister:

"När jag hör prat om fasadpolitik och ytpolitik när jag föreslår att en kvinna ska inneha en ministers ämbete så tycker jag att man är helt ute och cyklar. ... För dem som inte förstår att samhället har förändrats och att vi år 2019 är överens om att vi tänker driva det här samhället ihop så borde det inte vara någon nyhet att bägge könen sitter vid bordet. Till dem säger jag: vakna. Det här är inte fasadpolitik - det här är samtidspolitik."

Han försvarade EES-avtalet och sade att det innebar "otroligt stora intressen" för Islands räkning. Bjarni Benediktsson varnade för personer som försökte sprida osanningar i den politiska debatten. Han sade att det isländska samhället hade utvecklats i mycket positiv riktning sedan 2013 då Självständighetspartiet åter hamnade i regeringsställning:

"Det är realpolitik, politik som har reell betydelse och ingen fasadpolitik, när hushållens köpkraft växer från år till år, när statskassans skulder minskar med hundratals miljarder, när skuldandelen har blivit den bästa i historien, när räntorna är de lägsta som vi har sett, när nationalräkenskaperna gentemot utlandet är de bästa som vi har sett sedan republikens grundande."

Han sade även att Självständighetspartiet inte får bli en bakåtsträvande rörelse. Bjarni Benediktsson ansåg att det var nödvändigt att anpassa politiken efter nya förutsättningar:

"Vi grundar ett politiskt parti, vi samlas, utmejslar en politik för att se till så att framsteg sker och vi måste spjärna emot när vi känner att de reaktionära krafterna försöker hålla oss tillbaka. Eftersom förändringar är nödvändiga. Vi måste som politisk rörelse vara en drivkraft för framsteg och inte tveka även om förändringar kan medföra vissa svårigheter. När vi upplever hinder måste vi fortsätta oförtrutet."

Dessutom hyllade Bjarni Benediktsson den avgående partisekreteraren Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir. Han sade att hon bidragit starkt till att modernisera Självständighetspartiet.

Även Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir, partiets vice ordförande, tog upp debatten om det tredje steget i EU:s gemensamma energipolitik. Hon sade att Centerpartiets och partiledaren Sigmundur Davíð Gunnlaugssons motstånd mot införandet utgick från förvrängningar som inte gick att ta på allvar. Hon var ändå övertygad om att debatten skulle gå vidare:

"Det enda som är rätt säkert är att det blir lika trovärdigt som Sigmundur Davíð Gunnlaugssons förklaring om att han i samarbete med David Cameron, Storbritanniens dåvarande statsminister, bildade en särskild arbetsgrupp för en undervattenskabel av det enda skälet att han bara hade så mycket tvivel i frågan. Det är lite som om Katrín Jakobsdóttir ihop med Mike Pence, USA:s vicepresident, skulle ha beslutat att bilda en arbetsgrupp för att undersöka förutsättningarna för att placera kärnvapen i Keflavík. Bara för att hon hade så mycket tvivel i frågan."

Också Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir tackade Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir för hennes arbete som partisekreterare.

Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir tackade i sitt sista tal som partisekreterare för att hon fått förtroendet som 25-åring. Hon sade att det visade att det inom Självständighetspartiet inte bara var tomma ord när det talades om att unga människor ska ha inflytande över politiken. Den senaste tidens interna debatt beskrev hon som typisk för partiets natur:

"En god vän har jämfört Självständighetspartiet med en idéernas kastrull. Där sjuder allt och ibland kokar det över. Så ska det vara och Självständighetspartiets ledning bör välkomna när olika åsikter och metoder diskuteras. Så utvecklas partiet och partiarbetet blir livligare och roligare."

Här kan du läsa mer om gårdagens val av ny partisekreterare.

Jón Gunnarsson vald till ny partisekreterare

Jón Gunnarsson valdes i går till ny partisekreterare i Självständighetspartiet. Han fick 135 röster mot 117 röster för motkandidaten Áslaug Hulda Jónsdóttir vid omröstningen under partistyrelsemötet i Reykjavík. Valet av Jón Gunnarsson innebär att hela partiledningen fortsätter att vara hemmahörande i huvudstadsregionen.

Efter fyra år som partisekreterare lämnade Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir sin post. Hon valdes 2015 då hon efterträdde Guðlaugur Þór Þórðarson. Hon blev tvungen att överge uppdraget eftersom hon nyligen utsågs till justitieminister. Självständighetspartiets interna regler säger att partisekreteraren inte samtidigt kan vara minister.

I valet ställdes alltingsledamoten Jón Gunnarsson mot Áslaug Hulda Jónsdóttir, kommunstyrelsens ordförande i Garðabær. Han segrade med 135 röster mot 117 - vilket innebar att Jón Gunnarsson fick 52,9 procent av rösterna mot 45 procent för Áslaug Hulda Jónsdóttir. Fyra röster var ogiltiga eller blanka.

Jón Gunnarsson är hemmahörande i den sydvästra valkretsen. Det betyder att hela partitoppen - alltså även partiledaren Bjarni Benediktsson och vice ordföranden Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir - är bosatt i Reykjavík med omnejd.

Länge var det något av en oskriven regel inom Självständighetspartiet att åtminstone en i ledartrion skulle bo på landsbygden. Det är dock en tradition som tappat mark.

Valet av Jón Gunnarsson innebär ett fortsatt brott med en annan tradition. Nu sitter samtliga tre i partiledningen också i alltinget. Under en längre tid fanns också hävd för att kommunnivån skulle vara representerad i ledningen. Det var också ett av Áslaug Hulda Jónsdóttirs argument inför gårdagens omröstning.

Här kan du läsa mer om valet av partisekreterare.

Dagens citat

"Vi har mycket gemensamt med de nordiska länderna i utrikes-, säkerhets- och försvarsfrågor och jag har lagt stor vikt vid att det arbetas målmedvetet med att öka samarbetet på dessa områden. ... Man kan säga att det nordiska samarbetet är en grundval i vårt internationella samarbete eftersom våra intressen och värderingar följs åt nästan överallt. Vårt samarbete är särskilt bra på de internationella institutionernas arena där det stärker alla nordiska länders röst."

Utrikesminister Guðlaugur Þór Þórðarson i ett pressmeddelande om det nordiska samarbetets betydelse för Island.

Dagens bonuscitat

"Vi fick själen med oss. ... Vi har byggt detta med vänner och anhöriga i vinter, min son och flera andra höll på här för fullt. Vi målade alla de gamla stolarna och använde egentligen allt som vi kunde från det gamla stället."

Sigríður Guðlaugsdóttir i RÚV om hur det gick till när hon öppnade utestället Sirkus i Seyðisfjörður tidigare i år efter att ha drivit det i Reykjavík fram till 2008 - läs mer här.

Björn Leví Gunnarsson frågar mest i alltinget

Björn Leví Gunnarsson är alltingets i särklass mest frågvisa politiker. Under förra sessionen lämnade piratpartisten in 81 interpellationer. Näst flest interpellationer kom från Folkets partis ledare Inga Sæland. Hon ställde 40 frågor till regeringens ministrar. Totalt fick statsråden in 570 interpellationer från alltingets ledare.

Under förra sessionen i alltinget utmärkte sig Piratpartiets Björn Leví Gunnarsson som den flitigaste frågeställaren bland ledamöterna. Han lämnade in 81 interpellationer och begärde i 77 av dessa fall skriftliga svar från de berörda ministrarna. Fem av dessa frågor har ännu inte besvarats.

Den näst flitigaste frågeställaren var Folkets partis Inga Sæland. Hon lämnade in 40 interpellationer. Trea var centerpartisten Karl Gauti Hjaltason med 37 interpellationer, fyra piratpartisten Jón Þór Ólafsson med 24 och femma centerpartisten Ólafur Ísleifsson med 22.

Sammanlagt fick regeringens ministrar 570 interpellationer. Av dessa besvarades 520 skriftligt och 50 muntligt.

Självständighetspartiet väljer ny partisekreterare

I dag väljer Självständighetspartiet en ny partisekreterare. Valet står mellan alltingsledamoten Jón Gunnarsson och Áslaug Hulda Jónsdóttir, kommunstyrelsens ordförande i Garðabær. Posten blev vakant sedan Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir utsetts till justitieminister. Dagens omröstning är ett val mellan en mer konservativ och en mer liberal kandidat.

I förra veckan beslutade partiledaren Bjarni Benediktsson att utse Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir till ny justitieminister. Därmed blev posten som partisekreterare vakant. Självständighetspartiets interna regler säger nämligen att den som är partisekreterare inte samtidigt får vara minister.

Valet av Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir var en tydlig signal från Bjarni Benediktsson om att han inte vill föra partiet i en mer konservativ riktning. I stället valde han en politiker med en liberal profil. Han valde dessutom den näst yngsta ministern i Islands historia. Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir fyller 29 år i november.

Efter den interna splittringen kring införandet av den tredje fasen i EU:s energipolitik valde alltså Bjarni Benediktsson att inte utse en minister som den konservativa falang som förlorat kampen skulle uppskatta. Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir var för somliga kritiker närmast något av en symbol för den politiska riktning de ville undvika.

Dagens val handlar därför inte bara om att välja en partisekreterare. Det kan också utvecklas till en kamp mellan konservativa och liberala krafter inom Självständighetspartiet.

De två kandidaterna är Jón Gunnarsson och Áslaug Hulda Jónsdóttir. Ännu en gång står en äldre man mot en yngre kvinna. Omröstningen sker klockan 15.15 i dag under partistyrelsemötet i Reykjavík.

Jón Gunnarsson har suttit i alltinget sedan 2007. Nyligen gjorde han ett utspel där han ville bryta regeringssamarbetet med Gröna vänstern eftersom han ansåg att koalitionspartnern ville fridlysa för stora naturområden och därmed förhindra att de användes för utbyggnad av vattenkraft. Utspelet tycktes närmast som skräddarsytt för den konservativa falangen.

Áslaug Hulda Jónsdóttir är kommunstyrelsens ordförande i Garðabær. I ett pressmeddelande skriver hon att det är viktigt att det i partiets ledning finns en representant från kommunnivå. Hon påminner om att hon toppat Självständighetspartiets lista i Garðabær i de tre senaste valen - och att partiet våren 2018 fick 62 procent av rösterna. Det gjorde Garðabær till partiets starkaste fäste i hela landet.

Här kan du läsa mer om valet av partisekreterare.

Dagens citat

"Det är i dag svårt att se på vilken väg de 'gamla' politiska partierna befinner sig. I regeringen finns tre partier som skulle vara olika sett till politik och värderingar men det är i dag svårt att se vem som är vad. Sannolikheten är att dessa tre partier fortsätter att likna varandra eftersom alla andra försök kvävs i sin linda. Nu har det blivit så att ett av dessa partier är på god väg att utraderas trots ett maktspel som skulle innebära en renässans. De som stod bakom detta sitter nu i regeringen fast i ekogrottan."

Gunnar Bragi Sveinsson, tidigare alltingsledamot för Framstegspartiet som nu representerar Centerpartiet, skriver i Morgunblaðið om regeringen och hans tidigare partis opinionssiffror - läs mer här.

Ólafur Ragnar Grímsson i debatt med extremistgrupp

Kanske saknar Ólafur Ragnar Grímsson debatterna i alltinget och de politiska ställningstaganden som gjorde honom till en vattendelare som president. Under ett besök i Washington DC gav han sig in i en diskussion med medlemmar ur Israelite School of Universal Practical Knowledge, en organisation som klassas som en svart extremistgrupp.

Ólafur Ragnar Grímsson talar med dem om deras tolkning av Bibeln. Han berättar att han är islänning och att han därför inte kan kopplas till någon diskriminering av svarta i USA. De verkar dock inte inse att det är Islands tidigare president som de diskuterar med.

Nej till energibeslut avgörande för Centerpartiets väljare

Motståndet mot införandet av det tredje steget i EU:s energipolitik har stor betydelse för sympatisörer till Centerpartiet och Folkets parti. Inget av partierna gör dock några stora framsteg i den senaste mätningen utförd av Zenter på uppdrag av Fréttablaðið. Anhängare till de andra partierna i alltinget lägger inte alls samma vikt vid frågan.

Den 2 september röstade en klar majoritet i alltinget för att säga ja till den tredje fasen i EU:s gemensamma energipolitik. Centerpartiet och Folkets parti röstade nej till införandet. Inför voteringen hade Centerpartiet i flera månaders tid satsat all politisk prestige på motståndet.

De lyckades inte stoppa förslaget. Centerpartiet har på lite längre sikt tjänat på motståndet. Att säga nej är också en mycket viktig fråga för de egna sympatisörerna.

Nio av tio av Centerpartiets anhängare uppger att energifrågan har stor betydelse för valet av parti. Två av tre av Folkets partis väljare gör samma prioritering. Bland sympatisörer till de övriga sex partierna i alltinget har frågan ganska låg betydelse.

Självständighetspartiet fortsätter att vara Islands största parti. Stödet är nu 21,5 procent, en ökning med 1 procentenhet jämfört med den mätning som gjordes juli.

Avståndet ned till de övriga partierna är stort. Men hela fem partier har inte ett gap på mer än 2,5 procent till varandra. Det betyder att siffrorna ligger inom den statistiska felmarginalen.

Socialdemokraterna får 13,9 procent, en nedgång med 0,5 procentenheter. Därefter följer Centerpartiet med 12,9 procent (-0,5), Gröna vänstern med 12,5 procent (-0,4), Piratpartiet med 12,3 procent (oförändrat) och Renässans med 11,4 procent (+0,8).

För Framstegspartiet blir läget allt mer bekymmersamt. Partiet börjar sjunka ned mot alltingets femprocentsspärr. Partiet får nu 6,2 procent, en minskning med 2 procentenheter.

Stödet för Folkets parti närmar sig spärren men räcker alltjämt inte till för att ta sig över den. Folkets parti får 4,0 procent, en ökning med 0,8 procentenheter.

Skillnaderna mellan olika väljargrupper är avsevärda. I huvudstadsregionen är det bara 2,2 procent som sympatiserar med Framstegspartiet.

Även Centerpartiet är något av en vattendelare. Bland islänningar som har fyllt 65 år får partiet 22 procent. Men i den yngsta gruppen - i åldern 18 till 24 år - är det endast 1,3 procent som föredrar Centerpartiet.

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

Bebyggelsen på Flatey får särskilt skydd

Samhället och området runt kyrkan på Flatey får ett särskilt skydd som syftar till att värna historisk bebyggelse. Beslutet från kultur- och utbildningsminister Lilja Alfreðsdóttir innebär ett statligt ansvar för underhåll och bevarande av bebyggelsen av kulturhistoriska skäl. Samtidigt överlämnas formellt det lilla biblioteket på ön till Þjóðminjasafn Íslands.

På vintrarna är det som mest tre familjer som bor på Flatey. Och det är bara sex personer som är folkbokförda på Flatey. Men under somrarna blomstrar livet på den lilla ön i Breiðafjörður. Under högsäsongen kan det vara ett par hundra personer som vistas på ön.

Flatey är den sista ön i Breiðafjörður med bofasta invånare. När många av öarna i fjorden var bebodda var det Flatey som utgjorde skärgårdsbygdens nav. Här fanns kyrka, fiskfabrik, butik och bibliotek.

Trots att majoriteten av husen på ön står övergivna under större delen av året är de flesta i mycket gott skick. Öbor såväl som sommargäster lägger ned mycket tid på underhåll. Det har bidragit till Flateys popularitet bland besökare. Många reser till ön just för att uppleva den speciella bebyggelsen som kännetecknas av färgglada trähus.

Nu är det just denna bebyggelse som får ett särskilt skydd. Kultur- och utbildningsminister Lilja Alfreðsdóttir ställer sig bakom en ansökan från kommunen Reykhólahreppur om skyddsstatus. I det område som ska värnas ingår byggnaderna i det lilla samhället och kyrkan samt närliggande myrar och stränder.

Beslutet innebär enligt ett pressmeddelande ett statligt ansvar för att bebyggelsens kulturhistoriska värden bevaras. Det innefattar dessutom att de starka kopplingen mellan byggnadskonst, landskap och natur ska värnas.

Lilja Alfreðsdóttir undertecknade beslutet i samband med ett besök på Flatey. Vid samma tillfälle överlämnades formellt ansvaret för biblioteket på ön till Þjóðminjasafn Íslands. Totalt äger nu nationalmuseet 39 byggnader över hela landet, rapporterar Reykhólavefurinn.

Biblioteket på Flatey har en mycket speciell historia. Det är Islands minsta och äldsta bibliotek. Det mäter 4,75 meter på längden och 3,43 meter på bredden. Där finns ingen personal och det står öppet dygnet runt året om. Den som vill låna en bok skriver in lånet i ett häfte och ser själv till så att boken återlämnas.

Det ursprungliga biblioteket byggdes redan 1864. Det bidrog starkt till att göra Flatey till ett centrum för bildning i regionen. Här förvarades länge också värdefulla handskrifter. De flyttades under 1900-talet i omgångar till Landsbókasafn Íslands.

Biblioteket flyttades 1955 till Bjarg, ett hus inne i själva samhället på ön. Samtidigt fick biblioteksbyggnaden stå och förfalla. Det dröjde dock inte många år innan öbor och andra med anknytning till Flatey började prata om att renovera biblioteket. Arbetet påbörjades 1979. Det fick en rejäl skjuts 1986 när stiftelsen Minjavernd hyrde huset i 30 år mot att bekosta underhåll och renovering.

Arbetet präglades av vad som föreföll vara slumpmässiga lyckträffar. Huset var i ganska gott skick invändigt men fasaden krävde mycket arbete. Medan renoveringen pågick hittades lämningar av de ursprungliga fönstren och dörren - som användes som brunnslock. Nya fönster och en dörr kunde därför skapas med originalen som förebild.

Att det nu är Þjóðminjasafn Íslands som ansvarar för biblioteket innebär ett starkt skydd för huset. Byggnader som förvaltas av museet får inte ändras utan särskilt tillstånd.

Här kan du läsa mer om Flatey.

Dagens citat

"Till exempel förra året, det som nu var vårt valår och det talades mycket om Árneshreppur inför valet och efter det och vi fick mer islänningar hit till bygden än någonsin tidigare. Det är egentligen samma historia nu. Islänningarna har ökat från förra året så vi är mycket nöjda."

Eva Sigurbjörnsdóttir, kommunchef i Árneshreppur och ägare av Hótel Djúpavík, säger till Vísir att debatten om det planerade vattenkraftverket vid Hvalá inte har minskat islänningars intresse för att besöka kommunen - läs mer här.

Turist riskerar sitt liv - vadar ut i Skógá vid Skógafoss

Visa det här inlägget på Instagram

Next level assholery-I thought I was going to watch an idiot Instagram “influencer” die. We’re raising generations of narcissists who will do anything for a “like”.

Ett inlägg delat av Nora McMahon (@snora88) 9 Sep 2019 kl. 12:51 PDT

Fallhöjden från Skógafoss i Skógar på södra Island är omkring 60 meter. Vid forsen är älven Skógá ungefär 25 meter bred. Den är dessutom ström - och för ofta med sig större stenar. Ändå valde en turist nyligen att gå ut och ställa sig i älven iklädd kortbyxor. Efter att ha lyckats ta sig upp på land gick han bakom Skógafoss tillsammans med fyra reskamrater.

Det var i måndags kväll som en turist plötsligt valde att vada ut i Skógá. Chauffören Örlygur Örlygsson var också på plats. Han säger till Vísir att mannen utsatte sig för akut livsfara. Det krävs inte mycket för att förlora fotfästet i den strömma älven. Och den som dras med i forsen faller mot en säker död.

Örlygur Örlygsson ska ha påpekat för turisten att han utsatte sig för stora risker. Han ska ha fått svaret att allt är förenat med risker.

Aníta Björk Jóhannsdóttir Randíardóttir, som är en av Umhverfisstofnuns värdar vid Skógafoss, säger till RÚV att hon aldrig tidigare hört om någon turist som vadat ut i Skógá. Att besökare trotsar avspärrningar är vanligt - men inte att de riskerar sitt liv på det här sättet.