Fåren på Island har inte varit färre på 160 år

Bara 400 724 vinterfodrade får fanns på Island förra året. Inte sedan 1861 har fåren varit färre. Och då - för 160 år sedan - minskade antalet djur dramatiskt på grund av omfattande fårskabb på en rad gårdar i landet. Allra flest var fåren 1977. Då fanns 896 000 får under vintern. Det rapporterar Bændablaðið.

Sedan 1980 har antalet vinterfodrade får på Island sjunkit undan för undan. Införandet av slaktkvoter kopplade till statliga jordbrukssubventioner har bidragit till minskningen. För att hålla priserna uppe är det inte längre gynnsamt för bönder att ha hur många får som helst.

Samtidigt har islänningarnas konsumtion av lamm- och fårkött minskat. De senaste åren har dock en växande andel av försäljningen gått till restauranger som serverat köttet till turister.

Fåren var flest 1977. Då höll de isländska bönderna tillsammans 896 000 får under vintern.

Länge var fåren på Island betydligt fler än människorna. Nu är de tvåbenta snart ikapp de fyrbenta. Befolkningen ökar medan fåren blir färre.

Förra året fanns enligt Bændablaðið bara 400 724 vinterfodrade får på Island - en minskning med 3,63 procent jämfört med 2019.

Så får har inte fåren varit sedan 1861. För 160 år sedan drabbades Island av ett omfattande utbrott av fårskabb. Då sjönk antalet får till 327 000. I den närmast föregående räkningen från 1855 var antalet får 490 000.

Genom århundradena har en rad olika typer av katastrofer påverkat fårhållningen. Hela 357 000 får fanns i landet 1760. Men 1784 hade antalet krympt till 50 000. Då hade vulkanutbrottet i Laki orsakat omfattande svält och förgiftning genom enorma utsläpp av svaveldioxid.

Under 1933 importerades tjugo får av rasen karakul från Tyskland. Men de förde med sig en rad sjukdomar som drabbade den inhemska rasen. Sjukdomar som visna, maedi, paratuberkulos och böldpest spred sig från gård till gård.

Antalet får uppgick 1934 till 699 000 - men fem år senare hade det minskat till 402 000 på grund av sjukdomsutbrott över hela landet.

Även vädret har påverkat fårhållningen. Vintern 1966 fanns 850 000 får. Fyra år senare hade antalet sjunkit till 736 000. Då hade flera hårda vintrar i följd gjort att många djur frös ihjäl.

Här kan du läsa mer om får på Island.

Dagens citat

"Det kan bli aktuellt. Men det behöver - som jag alltid har sagt - naturligtvis stå klart att de sakpolitiska resultaten är acceptabla. Och vi är beredda att leda en regering så länge som vi anser att de sakpolitiska resultaten är goda."

Statsminister Katrín Jakobsdóttir i RÚV om att Gröna vänstern kan tänka sig att fortsätta regera ihop med Framstegspartiet och Självständighetspartiet efter höstens val.

Island lättar på restriktioner och inför enmetersregel

Taket för deltagare på sammankomster höjs i morgon till 300 personer. Restauranger och nöjesställen får ha öppet en timme längre och gästerna behöver nu lämna lokalerna senast klockan 1. Samtidigt skrotas tvåmetersregeln och ersätts av en enmetersregel. De nya coronarestriktionerna har beslutats av hälsovårdsminister Svandís Svavarsdóttir.

De senaste veckorna har allt färre testat positivt för coronaviruset. Det var i fredags 43 smittade som hölls i isolering. Dessutom var 104 personer i karantän och 3 125 personer i inresekarantän. På Landspítali i Reykjavík vårdas en coronapatient.

Hela 128 645 personer är nu fullt vaccinerade mot coronaviruset. Ytterligare 86 326 personer har fått sin första dos vaccin. Det innebär att två tredjedelar av befolkningen nu har någon form av vaccinskydd mot coronasmitta.

Hälsovårdsdepartementet uppger i ett pressmeddelande att samtliga som ingår i de grupper som ska erbjudas vaccinering kommer att ha fått möjligheten att vaccinera sig senast den 25 juni.

Statsepidemiologen Þórólfur Guðnason skriver i en rekommendation till hälsovårdsminister Svandís Svavarsdóttir att det är uppenbart att coronaviruset alltjämt finns i samhället. Men den omfattande vaccineringen och individuella smittskyddsåtgärder har bidragit till att minska smittspridningen.

Han beskriver utvecklingen som mycket positiv. Samtidigt är det många unga som ännu inte är vaccinerade. Erfarenheter från andra länder visar att smittan kan spridas i stor omfattning även bland yngre. Därför anser Þórólfur Guðnason att det är viktigt att lätta på restriktionerna med försiktighet.

Svandís Svavarsdóttir går enligt ett pressmeddelande på statsepidemiologens linje. I morgon införs en rad lättnader.

Gränsen för deltagare på sammankomster höjs från 150 till 300 personer. På de ställen där tvåmetersregeln nu gäller införs i stället en enmetersregel. På evenemang med sittande publik skrotas avståndsregeln. Däremot ska gäster använda ansiktsskydd.

Restauranger och nöjesställen får ha öppet en timme längre. De sista beställningarna måste göras vid midnatt. Inte heller får några nya gäster släppas in efter tolvslaget. Alla gäster måste ha lämnat lokalerna klockan 1. Alkohol får bara serveras till sittande gäster.

De nya reglerna gäller till och med den 29 juni.

Här kan du läsa mer om coronaviruset på Island.

Dagens citat

"Jag kommer att sakna alltinget som arbetsplats. Människorna här. Kamratskapet. Men jag lämnar det helt nöjd. Så får det visa sig om jag får några biverkningar av att ha slutat med politiken. Men jag har föresatt mig att när jag har slutat så har jag slutat. Jag tänker inte blanda mig in i det som jag inte längre gör. Inte stå i vägen för dem som tar över stafettpinnen. Men jag försvinner inte långt. Jag är och kommer att fortsätta vara med i Gröna vänstern och kommer att arbeta med den rörelsen men nu kommer jag att vara i bakgrunden och inte längst fram på scenen."

Steingrímur J. Sigfússon, alltingets talman och ledamot för Gröna vänstern, i RÚV om att han i lördags lämnade alltinget efter 38 år sedan han bestämt sig för att inte ställa upp för omval i höst - läs mer här.

Besökare i livsfara - flyr undan lavan i Geldingadalir

Vid elvatiden i fredags tog sig en besökare nästan ända upp till kratern i Geldingadalir. För att nå så högt upp gick besökaren på den stelnade lavaskorpan. Plötsligt förändrades lavaflödet och stora mängder lava började strömma rakt mot besökaren. Besökaren hann undan - men de senaste dagarna har en rad gäster utsatt sig själva för livsfara för att komma nära kratern.

Omkring klockan 4 i torsdags morse ändrade vulkanutbrottet i Geldingadalir delvis karaktär. Lavaflödet blev allt mer stabilt i takt med att de små rörelserna i jordskorpan blev allt mer regelbundna. Mängden lava var oförändrad.

Utbrottet har nu snart pågått i tre månader. Lavan kommer från ett djup på omkring 17 kilometer. Det tar två till tre veckor för den att strömma från jordens mantel upp till den aktiva kratern i Geldingadalir. De förändringar som skedde i torsdags berodde sannolikt på förändringar på betydligt grundare djup.

Några av de populäraste utsiktsplatserna har de senaste veckorna blivit omringade eller täckts av lava. I veckan har därför flera besökare utsatt sig för livsfara för att komma nära kratern.

Morgunblaðiðs webbkamera fångade vid elvatiden i fredags hur en besökare tog sig upp på den nyligen stelnade lavan. Personen tillbringade en längre tid nära kratern. Plötsligt förändrades aktiviteten - och lava började strömma nedför sluttningen från kratern. Kameran fångade också hur besökaren flydde för sitt liv för att inte hamna mitt i lavaflödet.

Rögnvaldur Ólafsson, som är vakthavande befäl vid räddningstjänsten, säger i Morgunblaðið att en rad besökare inte tycks inse riskerna med att ge sig ut på lavan. Även den lava som ser stabil ut kan ge vika - och ingen lär överleva att komma i kontakt med lava:

"Det är höga temperaturer där och att gå ovanpå detta så kan du till exempel förstöra dina skor så att sulorna smälter. Det kan också bara vara en tunn skorpa som du går på och du kan liva igenom och då väntar 800 till 1 200 grader het lava. Vi vet också att lavan rinner i kanaler som vi inte ser. Det står helt klart att du kan kliva igenom den tunna skorpan."

Kristín Jónsdóttir vid Veðurstofa Íslands skriver på Twitter att beteendet är vårdslöst. Myndigheterna har lagt stora resurser på att undvika olyckor i Geldingadalir - och hon hoppas att ingen ska dö i utbrottet.

Här kan du läsa mer om vulkanutbrottet i Geldingadalir.

Dagens citat

"When you see a volcano, fire coming from the ground, you feel a connection to forces beyond your normal experience—the planet, the origin of life, the creation of everything, the recycling of materials and continents, the elements that make the planet what it is. You remember that we are standing on just a thin crust of life, a sweet spot between burning magma and a burning sun."

Författaren Andri Snær Magnason skriver i The Atlantic om sin upplevelse av vulkanutbrottet i Geldingadalir.

Island slutar testa fullvaccinerade för coronasmitta

slutar testa fullvaccinerade för coronasmitta. Även personer som har intyg på att de genomgått sjukdomen covid-19 undantas från kravet på testning vid ankomst. Dessutom slopas testkravet för barn. Förändringen gäller från och med den 1 juli. Beslutet har fattats av hälsovårdsminister Svandís Svavarsdóttir.

Testningen av resenärer vid gränsen har de senaste veckorna resulterat i få positiva provsvar för coronaviruset. Sedan 1 maj i år har totalt 28 personer varit smittade vid ankomsten till Island. Av dem som visade upp negativa pcr-tester visade sig sexton vara smittade. Och av de vaccinerade var det nio som bar på smittan och bland dem som redan varit sjuka var det bara tre.

Till och med den 10 juni hade ungefär 47 000 personer kommit till Island från utlandet. Av dessa var det 0,05 procent som hade en pågående coronasmitta.

Samtidigt har mer än hälften av Islands befolkning fått åtminstone en dos av coronavaccin.  Statsepidemiologen Þórólfur Guðnason skriver i rekommendationen till hälsovårdsminister Svandís Svavarsdóttir att smittskyddsåtgärderna har varit framgångsrika. Vid månadsskiftet kan Island vara nära flockimmunitet.

Därför vill han förlänga inresereglerna fram till månadsskiftet. Svandís Svavarsdóttir har enligt ett pressmeddelande också beslutat att följa hans rekommendation. Det innebär att en rad lättnader införs den 1 juli.

Då upphör testningen vid gränsen av fullvaccinerade resenärer. Inte heller personer som kan visa upp intyg på att ha genomgått sjukdomen covid-19 omfattas längre av testkravet. Dessutom undantas barn från kravet.

Men för andra resenärer kvarstår de befintliga reglerna. De måste kunna visa upp ett negativt pcr-test före avresan till Island. Därefter testas de vid ankomsten till Island och på nytt fem dagar senare. Tiden mellan de två testerna måste de tillbringa i karantän.

Här kan du läsa mer om coronaviruset på Island.

Dagens citat

"Jag ser på detta som en etappseger. ... Att det inte går att använda religiösa skäl för att underkänna ett namn är naturligtvis en seger i sig."

Ingólfur Örn Friðriksson, som nyligen fick rätt mot staten vilket tvingar Mannanafnanefnd att på nytt pröva en ansökan om att godkänna Lúsífer som mellannamn, i Morgunblaðið om namntvisten - läs mer här.

Brynjar Níelsson avvisar invit från Centerpartiet

Brynjar Níelsson kan vara på väg att tänka om och överväger att ändå ta en plats på Självständighetspartiets lista i det kommande valet. Men han har tackat nej till att i stället kandidera för Centerpartiet. Inte heller Sigríður Á. Andersen tycks vara på väg till Centerpartiet. Självständighetspartiets provval i Reykjavík fortsätter dock att påverka debatten.

I helgens provval besegrade Guðlaugur Þór Þórðarson utmanaren Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir. Men segermarginalen var knapp - och även om hon förlorade duellen tog hon ändå ett rejält steg uppåt jämfört med Självständighetspartiets provval i Reykjavík 2016. Då slutade hon på femte plats.

En förlust hade svidit hårdare för Guðlaugur Þór Þórðarson. Han har suttit i alltinget sedan 2003 och har länge pekats ut som en tänkbar efterträdare till partiledaren Bjarni Benediktsson.

Men han lyckades inte bara besegra Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir. Diljá Mist Einarsdóttir - Guðlaugur Þór Þórðarsons assistent - slutade trea. Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir lyckades även få flera av hennes närmaste på valbar plats. Hildur Sverrisdóttir blev fyra, Birgir Ármannsson blev sexa och Friðjón R. Friðjónsson blev åtta.

Envisa rykten gjorde dessutom gällande att Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir skulle ha partieliten bakom sig. Det var också något som Guðlaugur Þór Þórðarson antydde på valvakan. I sitt segertal talade han enligt Vísir om hur "de förlorade". Senare ville han för Vísir inte kommentera talet. Bjarni Benediktsson sade till Vísir att det var ord som föll i stridens hetta. Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir avstod från att kommentera.

En av dem som hamnade i kläm i duellen mellan Guðlaugur Þór Þórðarson och Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir var Brynjar Níelsson. I provvalet 2016 slutade han tvåa - och han aspirerade på samma plats nu. Men han hamnade först på femte plats. I söndags meddelade Brynjar Níelsson att han lämnar politiken.

Men många uppmanade honom att tänka om. Där märktes bland annat Guðlaugur Þór Þórðarson och Självständighetspartiets ungdomsförbund.

Centerpartiets ledare Sigmundur Davíð Gunnlaugsson såg en annan möjlighet. Han berättade för Vísir att han undrade om Brynjar Níelsson i stället ville kandidera för Centerpartiet. Han ansåg att Brynjar Níelsson skulle känna sig mer hemma i det egna partiet - och lovordade honom som en politiker som vågade ha åsikter och tala klarspråk.

Brynjar Níelsson sade dock till Vísir att han övervägde att ompröva beslutet att lämna politiken. Men om han skulle kandidera skulle det vara för Självständighetspartiet.

Provvalets kanske största förlorare var alltingsledamoten Sigríður Á. Andersen som inte ens slutade bland de åtta främsta. Efter fiaskot var det åtskilliga som i sociala medier spekulerade om hon i stället skulle ansluta sig till Centerpartiet. Hittills har hon avvisat alla tankar på att hon skulle byta parti.

Här kan du läsa mer om Självständighetspartiets provval i Reykjavík.

Dagens citat

"Här finns fem till sex barn i grundskoleålder och deras föräldrar ser på saken så att det vore bättre om de gick på en skola med fler elever. Mödrarna har då ofta följt med barnen och bott där på vintrarna. Nu är sommaren på väg och då är det verkligen livligt här."

Ragnhildur Hjaltadóttir, som bland annat arbetar på flygplatsen på Grímsey, i Morgunblaðið om hur livet på ön förändras under sommaren - läs mer här.

Lavatäcket vid kratern i Geldingadalir är 100 meter tjockt

Lavatäcket i Geldingadalir är nu 100 meter tjockt. Men den synliga aktiviteten blir allt mer begränsad. Den aktiva kraterns öppning blir trängre och trängre. I stället strömmar den nya lavan in under den kallnande skorpan. Där behåller den en högre temperatur - och kan därför också sprida sig över större områden.

Vulkanutbrottet i Geldingadalir har snart pågått i tre månader. Hittills finns det inga tecken på att det skulle närma sig sitt slut. Lavaflödet fortsätter att vara litet men stabilt. Däremot har den synliga aktiviteten minskat avsevärt.

Lavatäcket vid kratern i Geldingadalir är enligt Náttúrufræðistofnun Íslands nu 100 meter tjockt. Lavatäcket växer också i första hand på höjden.

Den aktiva kraterns öppning blir allt trängre. Allt mindre lava strömmar ut ur själva kratern. I stället breder den ut sig genom kanaler under lavatäckets yta.

Den här utvecklingen gynnar alltså utbredningen - och ökar sannolikheten för att lava så småningom ska strömma över Suðurstrandarvegur och därefter nå fram till kusten.

Den nya lavan kallnar inte lika snabbt eftersom den hårda skorpan ovanpå hjälper den att behålla värmen. Därmed rör den sig snabbare och kan också sprida sig över längre sträckor. Denna isolerande effekt gör att lavafältet kan bli mycket vidsträckt.

I stängda kanaler sjunker inte temperaturen ofta mer än en grad per kilometer. När lava rinner på ytan kan den förlora 100 till 300 grader på en kilometer. Lavan är omkring 1 300 grader när den lämnar kratern.

I Grindavík planerar nu kommunen för att försöka skydda Suðurstrandarvegur, den väg som går längs den isländska sydkusten. Tidigare gjordes försök med skyddsvallar i södra Meradalir som skulle styra lavan en annan väg. Så småningom strömmade dock lavan över vallarna.

Om utbrottet blir långvarigt är det troligt att lavan når fram till vägen. I så fall kommer kommunens arbete att gå ut på att försöka minimera skadorna på vägen. Det kan till exempel bli aktuellt att göra skyddsvallar som syftar till att leda lavan till ett visst ställe. Då blir det lättare att reparera lavan när utbrottet är över.

Här kan du läsa mer om vulkanutbrottet i Geldingadalir.

Dagens citat

"Nu är det här egentligen ett val om att arbeta som en galning själv eller att stänga butiken."

Ólöf Hallgrímsdóttir, som driver kaféet och pensionatet Vogafjós vid Mývatn, i Vísir om svårigheterna att hitta personal till sommaren.

Osämja om Renässans grundare delar partiet inför valet

Grundaren Benedikt Jóhannesson erbjöds som en försonande gest andra platsen på Renässans lista i norra Reykjavík. Men där sprack försöket att ena partiet efter att han först placerats allra längst ned på valsedeln. Själv hävdar Benedikt Jóhannesson att han förgäves begärde en ursäkt från partiledaren Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir. Hon säger däremot att han nobbade platsen.

I februari 2014 beslutade koalitionen mellan Självständighetspartiet och Framstegspartiet att dra tillbaka Islands status som kandidatland för EU-medlemskap. Därmed struntade också regeringen i vallöftet att hålla en folkomröstning i EU-frågan.

Inom Självständighetspartiet reagerade den lilla men profilstarka falangen som alltjämt förespråkade ett inträde i unionen starkt. De hävdade att en konservativ kärna hade kuppat frågan. Den kanske mest tongivande kritikern var Benedikt Jóhannesson.

Han ledde det interna uppror som så småningom ledde fram till att många EU-vänner lämnade Självständighetspartiet. I nybildade partiet Renässans var inträde i både EU och EMU högt prioriterade frågor. Dessutom efterlyste de ett mindre reglerat fiske och jordbruk.

Benedikt Jóhannesson valdes till Renässans första ledare. I valet 2016 fick partiet 10,5 procent av rösterna och sju mandat. Renässans bildade koalition ihop med Självständighetspartiet och Ljus framtid - även det ett EU-vänligt parti som liksom Renässans gick med på att lägga EU-frågan på is under mandatperioden.

Efter bara ett år sprack regeringen. Samtidigt gjorde Benedikt Jóhannesson ett antal svaga insatser i debatter. Med sjutton dagar kvar till nyvalet såg Renässans ut att vara på väg ut ur alltinget. Efter hård intern kritik lämnade han posten och efterträddes av Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir.

I valet i oktober 2017 fick Renässans 8,5 procent - vilket då sågs som en framgång. Benedikt Jóhannesson miste sin plats i alltinget.

Inför höstens val meddelade Benedikt Jóhannesson att han ville toppa en av Renässans listor i de tre huvudstadsvalkretsarna. Utspelet var djärvt. Den sydvästra valkretsen är Þorgerður Katrín Gunnarsdóttirs hemmaplan. I de två valkretsarna i Reykjavík ville alltingsledamöterna Hanna Katrín Friðriksson och Þorbjörg Sigríður Gunnlaugsdóttir fortsätta.

Andra som aspirerade på platser högt upp var alltingsledamoten Jón Steindór Valdimarsson och ekonomen Daði Már Kristófersson som nyligen valdes till vice ordförande.

I mitten på maj kallades Benedikt Jóhannesson till ett möte med Þorsteinn Pálsson, ordförade för valberedningen som tidigare varit både statsminister och ledare för Självständighetspartiet. Men beskedet var inte det önskade. Benedikt Jóhannesson erbjöds en plats allra längst ned på listan - en plats som brukar ses som ett tack för lång och trogen tjänst men som aldrig kan resultera i något mandat i alltinget.

Benedikt Jóhannesson tackade inte bara nej. Han förklarade också offentligt att han inte tänkte kandidera i valet. Många medlemmar ansåg att han hade behandlats på ett orättvist sätt. Partiets grundare hade i praktiken avfärdats som en föredetting.

Så småningom kallades han till ett nytt möte. Men berättelserna om vad som hände här går isär. Alla är eniga om att han erbjöds andra platsen på en av listorna i huvudstadsregionen.

Benedikt Jóhannesson skrev i sociala medier att han samtidigt krävde en ursäkt från Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir och Þorsteinn Pálsson. Den fick han inte. Och därför valde han att tacka nej till erbjudandet.

Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir hävdade i stället att det var Benedikt Jóhannesson som nobbade erbjudandet om att vara nummer två på en av Renässans listor i valet i oktober.

Den utsträckta handen tycks snarare ha fördjupat sprickan. Inom Renässans är missnöjet på sina håll alltjämt stort. Men osämjan lär knappast leda till någon väljarflykt. De övriga alternativen i det politiska landskapet är sannolikt för avlägsna för att turerna kring Benedikt Jóhannesson ska göra några djupare avtryck i opinionen.

Här kan du läsa mer om Renässans.

Dagens citat

"Det är helt normalt att när motorn nu har gått på lågvarv i ett och ett halvt år så tar det en viss tid att sätta igång allt på nytt. Det görs inte över en natt. Personal har förvunnit till andra jobb. I många fall är det svårt att hitta personal. Så det är liksom många samverkande faktorer som i praktiken gör att när människor kommer till en restaurang så är den stängd."

Skapti Örn Ólafs­son, informationsansvarig för turistnäringens branschorganisation Samtök ferðaþjón­ust­unn­ar, i Morgunblaðið om svårigheterna att hitta personal när turismen till Island nu ökar.

Markägare tar inträde för heta källor vid Mývatn

I sommar börjar markägarna ta betalt för att besöka Hverir vid Námaskarð. Redan för sju år sedan införde de inträdesavgifter för turister - men då stoppades planerna i domstol eftersom markägarna inte var överens. Nu är de överens och har även fått klartecken från kommunen. De tänker investerare närmare 200 miljoner isländska kronor i området.

Sommaren 2014 meddelade en majoritet av markägarna att de tänkte börja ta betalt av besökare till Hverir, Leirhnjúkur och Dettifoss vid Mývatn. Prislappen sattes till 800 isländska kronor. Under en kortare tid fanns personal på plats som såg till så att besökare betalade inträdesavgiften.

Men markägarna var inte överens. En minoritet - som själva hade intressen i turistnäringen vid Mývatn - vände sig till domstol för att stoppa majoriteten. Efter en två år lång strid fick minoriteten rätt.

Hæstiréttur Íslands fastslog att inträdesavgifter var en för långtgående åtgärd för att den skulle kunna genomföras utan minoritetsägarnas godkännande. En så stor förändring av nyttjandet av marken behövde beslutas i enighet mellan ägarna.

Sedan dess har det åter varit gratis att besöka de tre platserna. Men i sommar införs inträdesavgift till Hverir. Och den här gången ska markägarna vara överens.

De heta källorna vid Hverir ligger intill ringvägen och är en av norra Islands populäraste turistattraktioner. Bolaget Sannir landvættir tänker nu investera närmare 200 miljoner isländska kronor i området. De ska bygga nya parkeringsplatser, stigar och utsiktsplattformar. När arbetet är klart börjar de ta betalt av alla besökare.

Bolaget har fått klartecken från kommunen Skútustaðahreppur. Þórólfur Gunnarsson, som är verksamhetschef för Sannir landvættir, säger till RÚV att majoriteten har hittat en lösning som den minoritet som tidigare var emot avgifter nu accepterar:

"Vi har nått en gemensam uppgörelse med alla markägare om att påbörja en infrastrukturuppbyggnad i området och där påbörjar vi en uppbyggnad av parkeringsplatser, stigar, utsiktsplattformar och annat sådant."

Sannir landvættir är ett privat bolag som inriktat sig just på att ta betalt av besökare till populära turistattraktioner.

Här kan du läsa mer om turerna kring införandet av entréavgifter vid Mývatn.

Dagens citat

Visa det här inlägget på Instagram

Ett inlägg delat av Hermann Helguson (@hemmi90)

"Han borde få priset århundradets idiot. Det är inte normalt att bete sig så. Han bryr sig åtminstone inte om sina ben."

Bogi Adolfsson, chef för räddningstjänsten Þorbjörn i Grindavík, i Morgunblaðið om den turist som klev ut på lavan i vulkanutbrottet i Geldingadalir.

Utrikesminister slår justitieminister i Reykjavík

Guðlaugur Þór Þórðarson segrade i Självständighetspartiets provval i Reykjavík i helgen. Vinsten innebär att han kommer att toppa en av partiets listor i höstens val till alltinget. Men marginalen till tvåan Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir var inte stor. Den ger honom dock inte bara ett försprång i höst - utan gör honom även till den hetaste partiledarkandidaten.

Guðlaugur Þór Þórðarson har suttit i alltinget ända sedan 2003. I de senaste valen har han stått överst på någon av Självständighetspartiets listor i Reykjavík. Han har också gjort sig känd för att bedriva starka kampanjer. Dessutom är han en tänkbar efterträdare till Bjarni Benediktsson - som har varit partiledare sedan 2009.

I regeringen är Guðlaugur Þór Þórðarson utrikesminister. Inför helgens provval utmanades han av justitieminister Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir. För första gången siktade hon på att vinna provvalet. Det var också första gången på länge som Guðlaugur Þór Þórðarson ställdes mot en stark utmanare.

Det var andra gången hon utmanade just Guðlaugur Þór Þórðarson. Under landsmötet 2015 meddelade Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir att hon kandiderade till uppdraget som partisekreterare - som han då hade siktet inställt på att behålla. Efter beskedet hoppade han av med motiveringen att han ville släppa fram yngre krafter.

Ibland har tonläget mellan de två varit ganska frostigt. I torsdags blev det rejält kyligt. Då anmälde Guðlaugur Þór Þórðarson och Diljá Mist Einarsdóttir att Magnús Sigurbjörnsson - som är bror till Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir och hennes kampanjledare - att han hade tillgång till partiets medlemsregister.

I anmälan antydde de att hennes kampanj skulle kunna använda registret för att ta kontakt med medlemmar med syftet att påverka deras röstning. Partiets utredning visade att han fått tillgång till registret för att utföra vissa uppdrag för Självständighetspartiets räkning. Han hade inte loggat in sedan den 10 maj. Och inget tydde på att han utnyttjat sin ställning i kampanjarbetet.

Självständighetspartiet avskrev ärendet. Ändå hävdade Guðlaugur Þór Þórðarson och Diljá Mist Einarsdóttir att de fått rätt och att partiet anmärkt på Magnús Sigurbjörnssons tillgång till medlemsregistret. Agerandet syftade tveklöst till att underminera Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttirs kampanj - och det illustrerade också den frostiga stämningen mellan de två lägren.

Valet blev mycket jämnt - men Guðlaugur Þór Þórðarson segrade även denna gång. Han fick 3 508 röster till platsen som toppkandidat mot 3 326 röster för Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir. Vinsten betyder att han kan välja om han vill stå överst på listan i norra eller södra Reykjavík. Hon kommer med all sannolikhet att toppa listan i den andra valkretsen i Reykjavík.

Men kampanjerna har indirekt handlat om så mycket mer än att hamna överst på valsedeln. Segraren framstår som favorit till att ta över efter Bjarni Benediktsson. Det har också handlat om att fylla listorna med lojala kandidater.

Även här drog Guðlaugur Þór Þórðarson det längsta strået. Trea i provvalet blev Diljá Mist Einarsdóttir - som i dag är hans assistent. Under provvalskampanjen har de intensivt lobbat för varandra. Fyra slutade Hildur Sverrisdóttir - tidigare kommunpolitiker i Reykjavík som nu är assistent åt näringsminister Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir - som har burits fram av Áslaug Arna Sigubjörnsdóttir.

Hennes kampanj har också lyft fram Birgir Ármannsson - som slutade sexa - och åttan Friðjón R. Friðjónsson.

Femma blev Brynjar Níelsson som har stått vid sidan av de två dominerande falangerna. Inte heller sjuan Kjartan Magnússon har några starka kopplingar till Guðlaugur Þór Þórðarson eller Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir.

Provvalets stora förlorare är Sigríður Á. Andersen. I förra valet toppade hon listan i södra Reykjavík. Under den här mandatperioden tvingades hon bort från uppdraget som justitieminister efter lagvidriga tillsättningar av domare. Posten gick senare till Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir.

Inte heller hon har lyfts fram av någon annan kandidat. Sedan hon petades från ministerposten har hon i alltinget profilerat sig med en hård linje i migrationsfrågor och som en uttalad motståndare till hårda coronarestriktioner. Men det verkar alltså inte som att medlemmarna står bakom den politiken.

Efter att resultatet blivit klart meddelade hon på Facebook att hon inte aspirerade på någon plats på listan. Valberedningen kan ändå nominera Sigríður Á. Andersen - men det kommer knappast att bli på valbar plats.

Brynjar Níelsson beskrev på Facebook utgången som en "avsevärd besvikelse". Han hade hoppats på att kunna toppa en av listorna. Nu väljer han att inte kandidera och han skriver att han "lämnar politiken nöjd".

Självständighetspartiet har i dag fem mandat i Reykjavík. Sigríður Á. Andersen kan - om inte valberedningen avviker från resultatet i provvalet - som högst placeras som femte namn på en av listorna. Därmed är det osannolikt att hon skulle kunna försvara sin plats i alltinget.

Birgir Ármannsson har däremot möjlighet att få sitta kvar. Men för att partiet ska få sex mandat i Reykjavík behövs ett valresultat på omkring 27 procent.

Men utgången innebär inte bara en avsevärd föryngring. Den medför också i praktiken en liberalisering. Både Sigríður Á. Andersen och Brynjar Níelsson har en tydligt konservativ profil. De har också varit kritiska till Självständighetspartiets regeringssamarbete med Gröna vänstern och Framstegspartiet. Utgången underlättar därför för den sittande koalitionen att fortsätta regera efter valet.

Guðlaugur Þór Þórðarsons segermarginal var förmodligen för knapp för att Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir skulle försvinna från diskussionen om Bjarni Benediktssons efterträdare. Inte heller var resultatet så övertygande för egen del.

En annan tänkbar efterträdare är Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir. I förra valet var hon tvåa på partiets lista i den nordvästra valkretsen. Nu utmanar hon Haraldur Benediktsson - som då toppade listan - om att stå överst på valsedeln. En seger i den kampen skulle bidra till att stärka hennes ställning som en potentiell partiledare.

Här kan du läsa mer om Självständighetspartiets provval i Reykjavík.

Dagens citat

"Det här är en ganska stilig spya som bara fortsätter. ... Och nu strömmar det ner i Nátthagi på två platser i södra Meradalir."

Elísabet Pálmadóttir vid Veðurstofa Íslands i RÚV om att lava från vulkanutbrottet i Geldingadalir i lördags började flöda över även den andra skyddsvallen och in i dalen Nátthagi - läs mer här.

Ett ja och ett nej till isländska kommunsamgåenden

Þing­eyj­ar­sveit och Skútustaðahrepp­ur blir en enda kommun. En klar majoritet av invånarna i båda kommunerna röstade i går ja till ett samgående. Men gårdagens andra folkomröstning i fyra nordisländska kommuner leder inte till någon sammanslagning. I Blönduósbær och Húnavatnshreppur röstade en majoritet ja - men förslaget fälldes i både Skagabyggð och Skagaströnd.

Invånarna i sex nordisländska kommuner tog i går ställning till föreslagna samgåenden med grannkommuner. I Þing­eyj­ar­sveit och Skútustaðahrepp­ur på nordöstra Island har diskussionerna pågått sedan 2019. I Blönduósbær, Húnavatnshreppur, Skagabyggð och Skagaströnd inleddes samtalen 2017.

Regeringens mål är att alla isländska kommuner ska ha minst 1 000 invånare. Kommun- och kommunikationsminister Sigurður Ingi Jóhannsson fick dock backa från ett förslag om att staten skulle kunna tvinga fram sammanslagningar. Motståndet bland många mindre glesbygdskommuner var stort.

Men på flera håll i landet pågår ändå diskussioner om samgåenden. Två sådana förslag avgjordes alltså i folkomröstningar i går.

Þing­eyj­ar­sveit och Skútustaðahrepp­ur blir en enda kommun. I Þing­eyj­ar­sveit var det 65 procent som röstade ja och i Skútustaðahrepp­ur 67,7 procent. För att förslaget skulle gå igenom krävdes en majoritet i båda kommunerna.

Den nya kommunen blir en geografisk jätte med en yta på drygt 12 000 kvadratkilometer. Den täcker alltså mer än en tiondel av Islands yta. Kommunen får drygt 1 300 invånare.

I valet i Blönduósbær, Húnavatnshreppur, Skagabyggð och Skagaströnd drog invånarna åt olika håll. I Blönduósbær var det hela 89,4 procent som röstade ja. Även i Húnavatnshreppur var en majoritet - 56,6 procent - för förslaget. Men i Skagabyggð var det 54,7 procent som röstade nej. Och i Skagaströnd valde hela 69,2 procent att fälla förslaget.

I samband med diskussioner om samgåenden är det vanligt att mindre kommuner befarar att den kommunala servicen ska utarmas och försvinna till centralorten. Det kan vara förklaringen till att en så stor majoritet röstade för förslaget i Blönduósbær. Blönduós är regionens största stad. Näst störst är Skagaströnd - och troligen var det många som ansåg att det fanns en risk för att den service som i dag finns på orten skulle centraliseras till Blönduós.

Inför folkomröstningen var kommunfullmäktige i de fyra kommunerna överens om att det krävdes en majoritet i samtliga kommuner för att förslaget skulle genomföras. Att det blev ett nej i Skagabyggð och Skagaströnd innebär därför att det inte blir något samgående alls. Även Blönduósbær och Húnavatnshreppur fortsätter som egna kommuner.

Hade förslaget fått majoritet hade den nya kommunen fått drygt 1 800 invånare utspridda på en yta av 4 500 kvadratkilometer.

Dagens citat

"Det är verkligen ledsamt - för att inte ta till starkare ord - att betrakta den här situationen som har skapats runt detta utmärkta företag. Jag sa det direkt när den här saken dök upp att deras företrädare måste ta initiativ och förklara den här situationen och göra rent framför sin egen dörr. Jag tror att de flesta som följder den här debatten kan vara överens om att företaget än i dag inte har lyckats med det."

Fiske- och jordbruksminister Kristján Þór Júlí­us­son, som själv i många år arbetade för Samherji, i Morgunblaðið om skandalerna kring den isländska fiskejätten - läs mer här.

Flygbolag tvingas neka resenärer utan coronaintyg

Flygbolag som flyger till Island måste från och med i dag neka passagerare att gå ombord om de inte har någon form av coronaintyg. För att få resa ska de ha intyg på vaccinering mot coronaviruset eller intyg på att ha genomgått covid-19. I annat fall måste de kunna visa upp ett negativt coronatest. Resenärer som nekas gå ombord har ingen rätt till ersättning.

I veckan beslutade regeringen att införa nya krav för passagerare som reser till Island med flyg. Åtgärderna är en följd av den luftfartslag som röstades igenom i alltinget i maj. De nya bestämmelserna gäller till och med årsskiftet men omprövas var fjärde vecka.

Från och med i dag blir alla flygbolag skyldiga att kontrollera att alla resenärer har ett godkänt coronaintyg. I annat fall är det bolagens skyldighet att neka passageraren att gå ombord. Flygbolag som bryter mot regelverket kan straffas med böter.

För att få resa krävs ett intyg på fullständig vaccinering mot coronaviruset eller ett intyg från sjukvården på att ha genomgått sjukdomen covid-19. I annat fall måste resenärer visa upp ett negativt coronatest för att släppas på planet till Island.

Isländska medborgare kan dock inte nekas ombordstigning.

Den som nekas att resa har inte rätt till någon ersättning. Det uppger kommun- och kommunikationsdepartementet i ett pressmeddelande.

Här kan du läsa mer om Islands regler för inresa.

Dagens citat

"Vi ser en helt otrolig skillnad på det här nu när öppettiderna förkortades. Det var alltid så att ställena fick ha öppet till halv fem och så fick de en timme på sig att tömma lokalerna. Vi ser det nu på statistiken hur fall som är kopplat till våld och annat liknande ökar ju senare på natten det blir. Nu kommer folk ner på stan tidigare och kommer hem tidigare. Det har varit en minskning med 50 till 60 procent i alla sådana typer av fall."

Jó­hann Karl Þóris­son, biträdande polisinspektör vid polisen i huvudstadsregionen, i Morgunblaðið om hur de kortade öppettiderna på grund av coronapandemin har minskat antalet våldsbrott i centrala Reykjavík.

54 miljoner kubikmeter lava i utbrottet i Geldingadalir

Lavaflödet från vulkanutbrottet i Geldingadalir fortsätter att vara stabilt. Utbrottet har nu producerat 54 miljoner kubikmeter lava. Dessutom fortsätter lava att strömma in i Nátthagi. I dagsläget finns det inget akut hot mot Suðurstrandarvegur. En expertgrupp utreder nu vilka åtgärder som kan sättas in för att bland annat värna Grindavík, Vogar och Svartsengi.

Vulkanutbrottet i Geldingadalir har nu pågått i elva veckor. Hittills finns det inga tecken på att det skulle vara på väg att upphöra. De sju senaste veckorna har lavaflödet varit stabilt - och det har varit ungefär dubbelt så stort som under utbrottets början.

De två senaste veckorna har det genomsnittliga lavaflödet varit 12,4 kubikmeter i sekunden. Utbrottet har producerat 54,3 miljoner kubikmeter lava. Och lavafältet i Geldingadalir med omnejd mäter nu 2,67 kvadratkilometer. Det uppger Háskóli Íslands.

Utbrottet fortsätter dessutom att vara mycket speciellt. Magman fortsätter att komma från ett djup på omkring 17 kilometer i stället för från en magmakammare i det vulkaniska systemet. Att mängden magma ökat beror sannolikt på att den trånga gången uppåt från jordens mantel har utvidgats med tiden när väggarna kollapsat.

Trots att lavaflödet har ökat rör det sig dock om ett litet utbrott. Lavafältet som skapades under Bárðarbungas utbrott vid Holuhraun - det senaste vulkanutbrottet på Island - var till exempel ungefär 40 gånger större.

Sedan lava bröt igenom skyddsvallarna och började strömma in i Nátthagi har inga nya vallar byggts. Myndigheterna väntas inom kort ta beslut om nya vallar ska resas. Men mängden lava i Nátthagi ökar långsamt. Enligt experter kan det ta upp till tre månader innan dalen är full. Andra tror att det kan gå på ett par veckor.

Från Nátthagi finns det inga hinder för lavan att nå fram till Suðurstrandarvegur - den väg som går längs den isländska sydkusten. Det är dock alltjämt så att lavan svalnar förhållandevis snabbt efter att den har lämnat kraterna. Det gör den mer trögflytande - vilket leder till att den växer mer på höjden än på bredden.

Redan den 10 mars - alltså nio dagar innan vulkanutbrottet i Geldingadalir började - inledde en expertgrupp arbetet med att kartlägga behovet av skydd mot bland annat lava på Reykjanes. De studerar 17 olika scenarier för utbrott på halvön.

Tänkbara åtgärder är bland annat skyddsvallar runt Grindavík och Vogar. Förhoppningen är att vallarna skulle kunna styra lavan bort från tätorterna. Ett annat förslag som diskuteras är skyddsvallar vid Svartsengi där det finns bland annat ett kraftverk. Dessutom ligger Blå lagunen precis intill.

Här kan du läsa mer om vulkanutbrottet i Geldingadalir.

Dagens citat

"Vi såg direkt att det här beslutet visade sig vara bra och det har i praktiken varit en stor ekonomisk åtgärd. Intresset för Island är stort och landet är förhållandevis öppet. Det är inte många länder som har samma snabba väg in i landet för vaccinerade individer även om det just nu är flera som öppnar sina gränser mer än tidigare."

Turismminister Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir i Fréttablaðið om beslutet att öppna gränsen för fullvaccinerade resenärer från andra länder än de som ingår i Schengensamarbetet.

Islands glaciärer krymper med en femtedel på 130 år

Sedan 1890 har Islands glaciärer förlorat en femtedel av sin yta. Och avsmältningen har gått betydligt snabbare under 2000-talet. Då har också flera glaciärer försvunnit helt och hållet. Glaciärerna täcker nu en tiondel av Islands landmassa. Det konstaterar forskare vid Háskóli Íslands i en artikel i tidskriften Jökull.

År 1890 bredde de isländska glaciärerna ut sig över en yta på 12 600 kvadratkilometer. Det var ungefär då som en liten istid upphörde och temperaturerna började bli allt varmare. Många av glaciärerna var alltså som störst vid denna tid.

När glaciärernas yta granskades 2019 hade den krympt till 10 400 kvadratkilometer. De täckte då en tiondel av hela Island. Inom loppet av 130 år hade de alltså förlorat 2 200 kvadratkilometer - vilket motsvarar 18 procent av den totala ytan.

Den huvudsakliga orsaken är klimatförändringarna. De stigande temperaturerna gör att glaciärerna växer allt mindre under vintrarna eftersom nederbörd i ökande omfattning faller som regn. Istäcket byggs inte längre på i samma utsträckning under vintrarna. Samtidigt blir perioden av avsmältning allt längre under somrarna.

Men på kort sikt påverkar även andra fenomen glaciärernas utbredning - som vulkanutbrott under istäcket som orsakar stor avsmältning, glaciärskred och översvämningar.

Avsmältningen har ökat under 2000-talet. De två senaste årtiondena har glaciärerna krympt med 750 kvadratkilometer. I snitt har 40 kvadratkilometer av isländska glaciärer försvunnit årligen sedan 2000.

De stora glaciärerna har minskat med 10 till 30 procent. De mellanstora glaciärerna har krympt med upp till 80 procent. Och vissa mindre glaciärer - däribland Ok - har försvunnit helt och hållet.

Vatnajökull - som är Islands i särklass största glaciär - hade 1890 en yta på 8 790 kvadratkilometer. Nu har den krympt till 7 720 kvadratkilometer.

Langjökull är den näst största glaciären på Island. Den gick från 1 093 till 836 kvadratkilometer.

Hofsjökull har periodvis varit den näst största glaciären. Men nu är den lika stor som Langjökull. Den gick från 1 038 kvadratkilometer 1890 till 836 kvadratkilometer 2019.

Redan 1890 var Drangajökull en glaciär som bröt mönstret. Det är den enda glaciären i Västfjordarna - och det är den enda som har en högsta punkt under 1 000 meter. Drangajökulls topp ligger 925 meter över havet. Dessutom påverkas den av närheten till Grönland på ett helt annat sätt än andra isländska glaciärer.

Drangajökull var som störst redan omkring 1850. Även denna glaciär smälter - men inte lika snabbt som majoriteten av glaciärerna i övriga delar av landet.

Här kan du läsa mer om den försvunna Ok.

Dagens citat

"Bokningarna har kommit igång bra och vi förbereder oss för att motreaktionen är på väg att börja. ... Vi har 330 anställda efter den här ökningen och om våra planer blir verklighet och motreaktionen blir som vi har räknat med så kommer vi att ha blivit drygt 400 när året går mot sitt slut."

Grím­ur Sæ­mundsen, vd för Bláa Lónið som driver Blå lagunen, i Morgunblaðið om att bolaget nyligen har anställt 112 personer för att ta hand om den ökande tillströmningen av besökare.

Turkiet varnar Island för att erkänna folkmord på armenier

Om alltinget röstar för att erkänna folkmordet på armenier kommer relationerna mellan Turkiet och Island att försämras. Det skriver Mustafa Sentop, talman i det turkiska parlamentet, i ett brev till sin isländska kollega Steingrímur J. Sigfússon. I svaret skriver han att det inte är talmannens uppgift att ha synpunkter på ledamöters förslag.

Island ska erkänna Turkiets folkmord på armenier mellan 1915 och 1917. Genom ett sådant beslut ska Island också minnas offren för ett brott mot mänskligheten. Det är huvuddragen i ett förslag signerat Piratpartiets Andrés Ingi Jónsson och ytterligare tolv ledamöter. Liknande förslag har lagts vid sex tidigare tillfällen i alltinget.

Förslaget har undertecknats av företrädare för Piratpartiet, Gröna vänstern, Socialdemokraterna, Renässans och Centerpartiet.

I förslaget skriver de att det visserligen har gått lång tid sedan händelsen. Det är dock viktigt att det internationella samfundet tar ställning mot brott mot mänskligheten. Folkmordet riktades inte bara mot armenier utan var även ett brott mot världens befolkning som helhet.

Hittills har förslaget inte behandlats i en första runda. Ändå har Mustafa Sentop, talman i det turkiska parlamentet, vänt sig till sin isländska kollega Steingrímur J. Sigfússon. I ett brev uppmanar han honom att ta ställning mot förslaget. Enligt Mustafa Sentop är anklagelserna om folkmord grundlösa.

I brevet hävdar Mustafa Sentop att Armenien försöker utnyttja händelserna i politiska syften. Vidare anser han att det inte alls är klarlagt att det skulle röra sig om ett folkmord. Han hävdar dessutom att det inte är något parlaments sak att ta ställning i frågan eftersom den ligger utanför deras jurisdiktion.

Mustafa Sentop skriver att Steingrímur J. Sigfússon inte ska låta en historiskt kontroversiell fråga påverka relationerna mellan Turkiet och Island. I stället anser han att bägge länderna borde arbeta för ett mer konstruktivt och positivt samarbete.

Steingrímur J. Sigfússon skriver i sitt svar att han som talman inte tar ställning i frågor förrän han röstar i alltinget. Men det är inte hans uppgift att i det här stadiet försöka påverka hur ett förslag behandlas. Hans uppgift i det här skedet är enbart att säkra att de förslag som behandlas inte strider mot grundlagen.

Ledamöterna i alltinget är enbart bundna av grundlagen och sina egna övertygelser. Steingrímur J. Sigfússon skriver att det också är hans ansvar att värna ledamöternas yttrandefrihet och att detta i sin tur är grundläggande för den demokratiska parlamentarismen.

Dagens citat

"Jag tycker att det här är mycket besynnerligt. Ledamöterna yttrar sina åsikter här och har full frihet att göra så och jag tycker att det är mycket besynnerligt att skicka ett sådant brev till en ledamot. Hon har naturligtvis frihet att yttra sina åsikter. Så jag tycker att detta milt uttryckt är underligt."

Statsminister Katrín Jakobsdóttir i Morgunblaðið om att fiskejätten Samherji i ett brev uppmanar kultur- och utbildningsminister Lilja Alfreðsdóttirs uttalanden om några av de skandaler som bolaget varit inblandade i - läs mer här.

Skandalrederi ber om ursäkt - men sågas för vaghet

Samherji har gått för långt i reaktionerna på negativ rapportering i medierna. Därför ber nu det isländska skandalrederiet om ursäkt genom ett pressmeddelande. Men det är oklart vem de vänder sig till och vilket agerande som företaget ångrar. Ursäkten får därför kritik från en rad håll - och vissa hävdar till och med att den är så vag att den helt saknar betydelse.

De senaste dagarna har fiskejätten Samherji dragits in i ännu en skandal. Företaget utreds för bland annat mutor och skattebrott i flera länder. Nyligen kunde Kjarninn och Stundin visa hur Samherji agerat mot kritiker och blandat sig i både valet av ordförande till journalistförbundet Blaðamannafélag Íslands och Självständighetspartiets provval i den nordvästra valkretsen.

Samherji har dessutom utnyttjat två anställda som har fått stå som avsändare för debattartiklar i olika medier. Vidare har de misstänkliggjort olika reportrar och andra kritiker.

Smutskastningen och påverkanskampanjerna har letts av personer i företagets ledning. De har ständigt vänt sig till vd:n Þorsteinn Már Baldvinsson för godkännande av olika aktioner. I de interna dokument som läckts till Kjarninn och Stundin beskriver de fiske- och jordbruksminister Kristján Þór Júlíusson som en allierad i regeringen.

Kristján Þór Júlíusson är inte den enda självständighetspartisten som har starka band till Samherji. Möjligen har dessa band också präglat reaktionerna. Många ledande politiker har försvarat Samherjis agerande.

Alltingsledamoten Brynjar Níelsson sade i RÚV att det inte var anmärkningsvärt att Samherji hade åsikter om vilka som skulle toppa Självständighetspartiets lista i den egna valkretsen och styra journalistfacket. Han hävdade att Samherji och de medier som avslöjat skandalerna ägnade sig åt "gyttjebrottning".

Partiledaren Bjarni Benediktsson gjorde en liknande bedömning i RÚV. Han ansåg visserligen inte att Samherjis agerande var bra - men han tyckte samtidigt att andra företagare utnyttjat sin ställning på betydligt värre sätt.

Fram till söndagens ursäkt har dessutom Samherji tillbakavisat all kritik. Nyligen sade kultur- och utbildningsminister Lilja Alfreðsdóttir att företaget hade gått för långt. Det uttalandet resulterade enligt Kjarninn i ett brev från rederiet där hon uppmanades att förklara sig.

Nu ber alltså Samherji om ursäkt. Företaget hävdar att det har utsatt för mediebevakning som varit "ensidig, orättvis och inte alltid baserad på fakta". Den senaste skandalen var enligt rederiet "personlig kommunikation mellan arbetskamrater och vänner som ingen räknade med skulle offentliggöras". Diskussionen var dock "olycklig".

I uttalandet skriver Samherji att ledningen har "reagerat kraftigt vid negativ rapportering om företaget och det är uppenbart att det har gåtts för långt i dessa reaktioner". Men ursäkten är inte riktad till någon särskild person och den gäller inte heller något utpekat agerande. Ursäkten är heller inte undertecknad.

Heiðar Örn Sigurfinnsson, biträdande för RÚV, skriver på Facebook att det är positivt i sig att Samherji ber om ursäkt. Han hoppas också att det är ett tecken på en ny attityd från företagets sida. Samtidigt ifrågasätter han innehållet. Samherji har till exempel gång på gång svartmålat RÚV:s reporter Helgi Seljan. Och det är oklart om det här han som nu får en ursäkt.

Eiríkur Rögnvaldsson, professor emeritus i isländska vid Háskóli Íslands, skriver i Stundin att Samherjis ursäkt är ett bevis för att alla elever bör lära sig textanalys. Han hävdar att ursäkten i sig i praktiken är tom på innehåll. Där nämns inga namn och ingen som personligen tar ansvar. Dessutom fortsätter Samherji att försöka försköna det egna agerandet.

Kristján Þór Júlíusson är regeringens i särklass minst populära minister och ställer inte upp för omval. Inför helgens provval ville inte Samherji att Njáll Trausti Friðbertsson skulle segra. Nu vann han ändå med marginal - medan utmanaren om första platsen - Gauti Jóhannesson som är kommunchef i Múlaþing - slutade först på tredje plats och därför avtackade sig en plats på listan.

Det är inte känt om och i så fall hur Samherji försökt påverka provvalet. I vilket fall som helst förefaller det inte ha lyckats.

Här kan du läsa mer om turerna kring Samherji.

Dagens citat

"Samtidigt som du öppnar ett hotell behöver du bemanna det fullt ut och det är på sätt och vis kanske det positiva men å andra sidan är det lite problemet hos oss att vi behöver bemanna hotellen och vara beredda på att ta emot få gäster till att börja med. ... Turistnäringen behöver till stor del bemannas på nytt."

Kristófer Oliversson, vd för Centerhotels, i RÚV om turistnäringens behov av personal när resandet kommer igång efter coronapandemin.