Litla Moskva - en dokumentär om Islands rödaste stad

Året var 1946 när socialister tog makten i Neskaupstaður på östra Island. Därefter följde årtionden av vänsterstyre. Länge hade Folkalliansen egen majoritet i kommunfullmäktige. Inte sällan kallades Neskaupstaður Litla Moskva.

Nu är Neskaupstaður längre inte något rött fäste. För att fånga berättelserna och skildra tidsandan efter andra världskrigets slut gjorde filmaren Grímur Hákonarson dokumentären Litla Moskva. Den visas nu på bio i bland annat Reykjavík.

I Litla Moskva möter publiken många av de invånare som var tongivande i den röda vågen. En av dem var Guðmundur Sigurjónsson, en uttalad kommunist och något av huvudperson i filmen. Han gick bort vid 90 års ålder strax efter att han intervjuats av Grímur Hákonarson. Guðmundur Sigurjónsson jobbade i många år på ortens sillfabrik. Han gick under smeknamnet Stalin.

Grímur Hákonarson säger i Fréttablaðið att han själv inte har några band till Neskaupstaður. Men intresset för staden väcktes redan när han var liten:

"Nej, jag är inte därifrån men jag minns när jag var barn och följde valvakorna i tv när det talades om denna intressanta och eldröda stad i öster. Hela Island var blått utom denna stad."

Ovan kan du se en trailer för Litla Moskva.

Flykten fortsätter - två av tre islänningar med i statskyrkan

Statskyrkan på Island fortsätter att tappa medlemmar. Vid årsskiftet var det bara 67,22 procent som var med i statskyrkan - den lägsta siffran någonsin sedan Hagstofa Íslands började föra statistik över islänningarnas religiösa tillhörighet. Näst störst är katolska kyrkan. Landets största icke-kristna församling är asatrosamfundet.

De senaste åren har statskyrkan på Island varit drabbad av en ständig medlemsflykt. Inte minst är det ett antal skandaler där präster begått sexuella övergrepp som fått medlemmar att begära utträde i protest.

Inget tyder på att statskyrkan skulle vara på väg att vända utvecklingen. Medlemsflykten fortsatte även under 2017. Statskyrkan hade vid årsskiftet 234 215 medlemmar - något som betydde att 67,22 procent av befolkningen hade uppgivit att de tillhörde statskyrkan.

Bara ett år tidigare var motsvarande siffra 69,89 procent. Trots en växande befolkning sjönk antalet medlemmar med 2 266 personer.

En stor del av invandringen till Island kommer från länder där den katolska kyrkan har en stark ställning. Den katolska kyrkan fortsätter också att vara näst störst i landet. Samfundet hade vid årsskiftet 13 425 medlemmar. Det betydde att 3,85 procent var med i den katolska kyrkan - en uppgång med 0,04 procentenheter.

Tredje störst i landet är frikyrkan i Reykjavík med 9 804 medlemmar (2,81 procent) och fjärde störst är frikyrkan i Hafnarfjörður med 6 800 medlemmar (1,95 procent).

Nummer fem är asatrosamfundet. Det är dessutom den största icke-kristna församlingen på Island. De asatroende hade vid årsskiftet 4 126 medlemmar - något som motsvarade 1,18 procent av befolkningen. Samfundet ökade under 2017 med 0,12 procentenheter.

Näst störst bland de icke-kristna är zuisterna. Samfundet fortsätter dock att tappa medlemmar. Zuisterna växte på kort tid sedan en ny ledning utlovat att alla medlemmar skulle få tillbaka den kyrkoskatt som genom skattsedeln går till det trossamfund som varje enskild har möjlighet att ange.

Men i takt med att zuisterna började locka medlemmar utbröt en strid om ledarskapet inom samfundet. Återbetalningarna har inte alls genomförts på det sätt som utlovades. Det gör nu att allt fler som tillfälligt anslöt sig till zuisterna åter lämnar samfundet.

Zuisterna hade i januari i år 1 923 medlemmar - vilket betydde att 0,55 procent av islänningarna var med i samfundet. Inom loppet av ett år tappade zuisterna en dryg tredjedel av sina medlemmar.

Växer kraftigt gör däremot Siðmennt, ett icke-religiöst livsåskådningssamfund. Síðmennt hade vid årsskiftet 2 329 medlemmar. Samfundet ökade under 2017 med 0,14 procentenheter till 0,67 procent.

Antalet muslimer på Island fortsätter att öka. Men samtidigt blir muslimerna allt mer splittrade. Länge var Félag múslima á Íslandi det enda muslimska samfundet på Island. Efter stridigheter som gällde såväl trosinriktning som ledarskap bröt sig Menningarsetur múslima á Íslandi ut ur samfundet. Under 2017 blev ett tredje samfund, Stofnun múslima á Íslandi, ett registrerat trossamfund.

Stofnun múslima á Íslandi fungerade länge som en stiftelse. Den har bland annat tagit emot bidrag från Saudiarabien som slussats till Island via Sverige. Stofnun múslima á Íslandi hyrde länge ut lokaler till Menningarsetur múslima á Íslandi. Men efter interna konflikter sprack samarbetet och Stofnun múslima á Íslandi har nu fått status som trossamfund.

Störst bland de muslimska samfunden är alltjämt Félag múslima med 547 medlemmar. Det betydde att 0,16 procent av islänningarna var med i samfundet, vilket var samma andel som för ett år sedan. Menningarsetur múslima á Íslandi har 406 medlemmar. Det ger 0,12 procent - vilket även det är en oförändrad siffra.

Stofnun múslima á Íslandi är alltså ett nytt samfund. Det hade vid årsskiftet 98 medlemmar - något som motsvarade 0,03 procent.

Minst av de registrerade samfunden är teosofiska Nýja Avalon med bara fem medlemmar. Näst minst är buddistiska Félag Tíbet búddista med tolv medlemmar.

Polens ambassadör kräver Stundin på ursäkt för artikel

En ursäkt från Stundin till det polska folket. Det kräver ambassadören Gerard Pokruszyński efter att tidningen rapporterat om att Polens regering gick i samma tåg som fascister och nynazister under en marsch i Warszawa. Men någon ursäkt från Stundin blir det inte. Inte heller kommer regeringen följa ambassadörens uppmaning att agera i frågan.

Förra helgen deltog omkring 200 000 personer i en självständighetsmarsch i Warszawa. Bland deltagarna fanns inte bara representanter för Polens regering. I tåget fanns också många deltagare som bar olika högerextrema symboler. Där fanns dessutom personer med politisk hemvist i högerextrema rörelser.

Stundin rapporterade att såväl ministrar som nynazister och fascister gått i tåget. Där fanns även gäster från högerextrema partier i andra europeiska länder. Tidningen skrev att det var första gången som regeringen på detta sätt gick i samma tåg som högerextremister. Stundin berättade också att många deltagare inte alls uppskattade högerextremisternas närvaro.

Gerard Pokruszyński, Polens ambassadör på Island, reagerade starkt på artikeln. I ett brev krävde han en ursäkt från Stundin till det polska folket. Förutom att skicka brevet till tidningen skickade han också kopior till statsminister Katrín Jakobsdóttir, utrikesminister Guðlaugur Þór Þórðarson och president Guðni Th. Jóhannesson.

I brevet hävdar Gerard Pokruszyński att Stundin genom en fejkad nyhet anklagat alla polacker som älskar fosterlandet för att ha samröre med fascister och nazister. Han skriver att artikeln kan få allvarliga konsekvenser för relationerna mellan Polen och Island. Han varnar även för att den kan skapa motvilja mellan länderna.

Stundin tillbakavisar ambassadörens påståenden. Redaktionen skriver att det i artikeln aldrig sägs att alla de som deltog i marschen skulle vara nazister eller fascister. Inte heller var rapporteringen på något sätt något ställningstagande från det isländska folket, utan en artikel av många i isländska medier om utvecklingen i Polen.

Jón Bjarki Magnússon, den journalist som skrev artikeln, säger till RÚV att han chockades av brevet från Gerard Pokruszyński. Han ställer sig också frågande till att ambassadören skickat kopior av brevet till ministrar och presidenten. Jón Bjarki Magnússon tycker att det verkar som att Gerard Pokruszyński tror att de kan lägga sig i medierapportering:

"Utifrån detta tycks det vara så. Att det skulle vara lämpligt att skicka ett sådant klagomål direkt till makthavarna här i landet på grund av en liten artikel i ett oberoende massmedium på Island."

I brevet namnger ambassadören Jón Bjarki Magnússon. Han uppger att han inte utsatts för några direkta hot, men att han fått ta emot en rad obehagliga mejl.

Gerard Pokruszyński säger till RÚV att han inte räknar med något ingripande från regeringen. Däremot ville han visa sitt missnöje med rapporteringen:

"Vi är i en tid där Islands och Polens relation är under utformning och jag vill inte att något förstör det goda samarbete som vi hade fram tills denna artikel publicerades."

Någon officiell reaktion på brevet kommer det inte att bli. Det uppger utrikesdepartementet i RÚV. Och statsminister Katrín Jakobsdóttir säger till Vísir att inte heller hon kommer att vidta några åtgärder på grund av brevet:

"Det är naturligtvis så att det råder pressfrihet på Island och regeringen är inte rätt instans att vända sig till om man anser sig missgynnad i någon medierapportering så vi kommer inte att göra något i den här frågan eftersom Islands regering inte har med den att göra. Det är bara så att det finns vissa grundläggande regler hos oss precis som i andra demokratier. De handlar bland annat om pressfrihet och vi respekterar dem."

Kristinn Hrafnsson, som är chefredaktör på Wikileaks, skriver på Facebook att regeringens reaktion borde bli den motsatta. Han anser att Guðlaugur Þór Þórðarson borde kalla till sig ambassadören och skälla ut honom. Dessutom hävdar han att Gerard Pokruszyńskis agerande återspeglar stämningarna i Polen just nu.

Dagens citat

"Vi är många som knappt vågar säga det men jag säger det nu ändå: vi kunde väl ha väntat. Vi kunde ha väntat tills danskarna var fria från tyskarna. För det är så svårt och inte bra att ha det i minnet - ett ofritt folk som vi hade varit alla dessa år som fick friheten från ett ofritt folk. Inte desto mindre är jag tacksam för att vi fick vår självständighet och frihet."

Vigdís Finnbogadóttir, tidigare president, i RÚV om att hon anser att Island kunde ha väntat med självständighet i stället för att kapa de sista banden till Danmark 1944 när landet fortfarande var ockuperat av Tyskland.

Isländsk värmebölja i november kulminerade i går

Hela 19,2 grader varmt var det i går i Siglufjörður. Nästan lika varmt var det på många andra platser på norra och nordöstra Island. Men samtidigt som temperaturerna påminde snarare om högsommarvärme än vinter var det också mycket blåsigt med stormvindar på många håll. Ovädret har nu passerat Island.

Skjaldþingsstaðir i Vopnafjörður på nordöstra Island tillhör ofta landets varmaste platser. Under somrarna är det ofta här som de högsta temperaturerna uppmätts. Men under helgen kom en för årstiden ovanlig värmebölja till regionen. I lördags var det 18 grader - men i går uppmättes hela 18,9 grader.

Ännu varmare var det i Siglufjörður några mil söder om polcirkeln. Här var det 19,2 grader. Nästan lika varmt var det vid Herkonugil strax utanför Siglufjörður. Där uppmättes 18,1 grader.

Den för säsongen sällsynta värmeböljan nådde också till Svartárkot, en gård på gränsen till höglandet som i regel är något av ett köldhål. Men i går var det 13,1 grader i Svartárkot - en temperatur som är ovanlig även under högsommaren.

Den storm som drog in över Island i lördags fortsatte att rasa i norr och på höglandet även under söndagen. Blåsigast var det vid Kerlingarfjöll med 35,9 meter i sekunden.

Vindarna gjorde alltså att få tyckte att de fick riktig möjlighet att utnyttja värmen. På många håll var det dessutom ovanligt blött.

I Reykjavík började det regna vid 15-tiden i fredags och det pågick utan avbrott ända till söndagsförmiddagen. Från klockan 9 på lördagen till klockan 9 på söndagen fick Reykjavík 47,7 millimeter regn. Det är nytt nederbördsrekord för november i den isländska huvudstaden. Dygnet innan föll 35,5 millimeter regn.

Stormen avtog under söndagseftermiddagen och ovädret har nu dragit bort från Island. Även de närmaste dagarna väntas för årstiden höga temperaturer. Det kommer dock inte att bli lika varmt som i helgen.

Här kan du läsa mer om helgens ovanliga vinterväder på Island.

Tretton får törstade ihjäl instängda i ödehus i Súðavík

Tretton får hittades döda instängda i ett gammalt fårstall på ödegården Eyri i Västfjordarna. Efter att de tagit sig in i byggnaden kollapsade ingången. När de inte kunde ta sig ut törstade de ihjäl. De döda fåren upptäcktes ungefär tre månader senare. Nu vill kommunpolitikerna i Súðavíkurhreppur se över ansvaret för byggnader på ödegårdar.

Det var en hemsk syn som mötte de fårbönder som den 1 oktober i år tog sig in i det gamla fårstallet på ödegården Eyri i Mjóifjörður i Súðavíkurhreppur. Där låg tretton döda får - nio tackor och fyra lamm. Att antalet lamm inte var större betyder sannolikt att det var avsevärt fler djur som blev instängda, men att flera lyckades ta sig ut.

Eyri har inte varit bebodd på flera årtionden. Fårstallet byggdes redan 1939. Byggnaden är i det närmaste fallfärdig.

Hur det gick till när fåren tog sig in i byggnaden är oklart. De kan ha sökt skydd undan besvärande flugor eller ett oväder. De kan också ha gått in av ren nyfikenhet.

Medan de var inne i byggnaden kollapsade ingången. Djuren var instängda och kunde inte ta sig ut.

En släkting till en av de bönder som arrenderar marken var också den som hittade och ägde dem. De började söka igenom olika byggnader när de inte fann fåren under höstens insamlingsrundor efter sommarbetet.

Veterinären Sigríður Inga Jónsdóttir kallades till Eyri efter att de döda fåren hittats. Hon beskrev synen som en av de värsta hon upplevt i sitt arbete. Hennes slutsats var att djuren hade blivit instängda någon gång mellan 10 och 20 juli. Bedömningen baserades på lammens storlek och ögonens förruttnelse.

Hur lång tid det tog innan de dog av törst är inte heller känt. Det har visat sig att får överlevt i åtminstone 45 dagar instängda i hålrum under snötäcken. Men då har de fått i sig vätska genom att äta snö och de har dessutom ätit den egna ullen. Inne i det gamla fårstallet fanns inget vatten.

Efter upptäckten blockerades ingången så att ingen ska kunna komma in i fårstallet och riskera att inte kunna komma ut.

Isländska staten äger Eyri. Fastigheten är sedan länge till salu. Den fastighetsannons som nu ligger ute publicerades redan 2011.

Sedan 2000 har marken arrenderats ut till bönder i regionen. Enligt lag är den som arrenderar skyldig att hålla efter byggnader så att de inte utgör någon fara. Lagtexten är dock allmänt hållen och det finns inga tydligt specificerade skyldigheter. Inte heller finns det någon tillsyn.

Elsa Borgarsdóttir, ledamot för Víklistan, var den som tog upp händelsen i kommunfullmäktige. Hon ville att det skulle ställas krav på personer äger eller hyr mark att hålla efter byggnader så att de inte utgör någon fara. Den som inte skötte sig skulle riskera böter. Hon ansåg vidare att politikerna i fullmäktige var skyldiga att göra sitt yttersta för att någon liknande inte skulle ske igen.

Kommunchefen Pétur G. Markan fick i uppdrag att undersöka de aktuella bestämmelserna.

Här kan du läsa mer om får som lyckats överleva instängda under snö.

Mur kan rädda Vík í Mýrdal för översvämning från Katla

En ny skyddsmur öster om Vík í Mýrdal kan rädda samhället från översvämningar från Katla. Men om inget görs är bebyggelsen hotad. Om översvämningarna skulle bli lika stora som under 1918 års vulkanutbrott skulle de orsaka skador för flera miljarder. Nu vill både politiker och lokalbefolkning förbättra det befintliga skyddet.

Katla har inte haft något stort utbrott sedan 1918. Vulkanen har sedan länge passerat de nivåer som tros vara nödvändiga för ett utbrott. Ständiga jordskalvssvärmar visar att magma är i rörelse i berget. Eftersom kratern ligger under Mýrdalsjökulls istäcke skapar ett utbrott förödande översvämningar när isen smälter.

För invånarna i Vík í Mýrdal är hotet från Katla en del av vardagen. Lokalbefolkningen övar regelbundet på att evakuera låglandet och sätta sig i säkerhet på högre höjd om ett utbrott skulle komma.

Historiskt har översvämningar från Katla i regel nått havet genom Mýrdalssandur väster om Hafursey. Här byggdes under mitten av 1900-talet en skyddsmur vid Höfðabrekkujökull. Muren kallas Kötlugarður och är knappt 500 meter lång. Den står fem meter över havet och ligger alltså några kilometer öster om Vík í Mýrdal.

Men Kötlugarður är byggd av sand och är inte erosionsskyddad. Vid en större översvämning likt den som inträffade 1918 kommer den inte att kunna stå emot vattenmassorna. Då finns det heller inget som stoppar översvämningarna för att nå bebyggelsen i Vík í Mýrdal.

En ny mur på samma plats skulle däremot kunna skydda samhället. Ari Trausti Guðmundsson, alltingsledamot för Gröna vänstern, tog nyligen upp frågan i alltinget. Han uppmanade de ansvariga ministrarna att agera snabbt för att bygga en högre och stabilare skyddsmur. En sådan skulle avsevärt minska riskerna för lokalbefolkningen.

En rapport från ingenjörsbyrån Vatnaskil visar  enligt Morgunblaðið att muren behöver nå omkring sju meter över havet. Marken i området är fyra till fem meter över havet. Muren behöver alltså vara två till tre meter hög. Den behöver dessutom vara 540 meter lång och byggd i sten. En sådan mur skulle kunna förhindra att översvämningarna drabbade Vík í Mýrdal.

Kostnaden för skyddsmuren beräknas till mellan 40 och 60 miljoner isländska kronor. Dessutom behöver ringvägen anpassas till den nya muren. Den anpassningen väntas kosta 40 till 50 miljoner. Totalt rör det sig alltså om en nota på omkring 100 miljoner.

Þorbjörg Gísladóttir, kommunchef i Mýrdalshreppur, säger i Morgunblaðið att invånarna är förberedda på ett utbrott i Katla. Men hon är angelägen om att den föreslagna skyddsmuren blir verklighet. Om översvämningar skulle nå Vík í Mýrdal och lägga låglandet under vatten och lervälling skulle skadorna kosta mellan 6 och 13 miljarder isländska kronor:

"Om muren skulle förbättras så skulle vi ha ett helt nytt landskap, ny mark att bygga på och vi kunde bygga det planerade räddningscentrumet på låglandet i stället för uppe i backen med tillkommande kostnad."

Här kan du läsa mer om konsekvenserna av 1918 års utbrott i Katla.

Dagens citat

"Marknaden har i praktiken, tror jag, prissatt ett mycket värre scenario än vad alla dessa grundläggande prognoser säger."

Erna Björg Sverrisdóttir, analytiker vid Arion banki, i RÚV om varför den isländska kronan minskat i värde den senaste tiden och varför hon tror att den kan stiga i värde nästa år.

Dagens bonuscitat

"Vägarna uppfyller inte de krav som ställs på så trafikerade vägar. Det som gör detta än värre är när markeringarna är bristfälliga och tyvärr är det mycket av markeringarna på Island som är bristfälliga."

Runólfur Ólafsson, vd för bilägarnas organisation Félag íslenskra bifreiðaeigenda, i Morgunblaðið om hur bland annat markeringar på vägar som används av många turister har säkerhetsbrister.

Isländsk premiär för tv-serien Flateyjargátan

Flateyjargátan har premiär i RÚV i kväll. Tv-serien - som är i fyra avsnitt - är baserad på Viktor Arnar Ingólfssons bok med samma namn. SVT kommer att visa serien i Sverige, men något datum för den svenska premiären är inte bestämt.

Viktor Arnar Ingólfssons mest framgångsrika deckare är Flateyjargátan från 2002. Den gavs nyligen ut på nytt i samband med den isländska premiären av den tv-serie som är baserad på boken. Flateyjargátan har översatts till bland annat engelska, tyska och danska.

Det första avsnittet av fyra visas i RÚV i kväll klockan 21.05 lokal tid. Flateyjargátan tar sin början 1971 när Jóhanna återvänder hem till Island efter att ha bott i Paris i tio år. Hon kommer till Flatey för att närvara vid sin fars begravning. Själv har han ägnat åtskilliga år av sitt liv att undersöka en gåta som finns i Flateyjarbókin, ett mysterium som har gäckat öborna och andra intresserade i 600 år.

Jóhanna dras snart in i jakten på den gåta som finns i boken. Men hon inser också snart att gåtan och dagens händelseutveckling på Flatey kan vara kopplade till den döda man som hittades på ett litet skär i Breiðafjörður 1960.

Bara fem personer bor i dag på Flatey året runt. Men under de korta somrarna vaknar ön till liv när sommargästerna återvänder till sina hus.

Serien - som utspelar sig under sommaren - filmades därför in under maj i år för att ön skulle vara folktom. De behövde också måla om flera hus. Inspelningarna blev dock något av en kamp mot vädrets makter. Samtidigt som det skulle föreställa sommar snöade det en hel del under inspelningarna.

I rollerna syns bland annat Lára Jóhanna Jónsdóttir, Stefán Hallur Stefánsson, Hilmir Jensson, Søren Malling, Þuríður Blær Jóhannsdóttir och Sigurður Sigurjónsson. Seriens regissör är Björn B. Björnsson och manusförfattare är Margrét Örnólfsdóttir.

SVT har de svenska rättigheterna till tv-serien. Det är inte klart när Flateyjargátan kommer att visas i svensk tv.

Ovan kan du se en trailer för Flateyjargátan.

Storm och sommarvärme på Island i november

Hela 18 grader varmt var det i Skjaldþingsstaðir vid Vopnafjörður på nordöstra Island i går. Och i trakterna kring Siglufjörður och Ólafsfjörður på norra Island var det nästan lika varmt. Men samtidigt som gårdagen bjöd på sommartemperaturer drog en storm över landet. Ovädret stoppade allt inrikesflyg och utrikesflyget från Keflavík drogs med stora förseningar.

Den 21 november 1999 var det 22 grader varmt i Dalatangi på östra Island. Det är fortfarande det isländska värmerekordet för november. Riktigt så varmt var det inte i går. Men temperaturerna för årstiden var ovanligt höga. I delar av norra och nordöstra Island var det närmast temperaturer värda en värmebölja under sommaren.

En rejäl storm drog in över Island i går. Med sydliga vindar kom också höga temperaturer.

Ovädret orsakade stora problem för flygtrafiken. Allt inrikesflyg ställdes in. Flygplatsen i Keflavík stängdes aldrig men vindarna gjorde att trafiken i det närmaste låg nere under flera timmar. Det fåtal flygplan som ändå valde att landa i Keflavík fick vänta vid gejterna med passagerarna kvar ombord. Vindarna var så kraftiga att ombordstigningsbryggorna inte kunde användas.

Stormen orsakade stora förseningar. Icelandair ställde också in flera avgångar till följd av ovädret.

Med stormen kom alltså också en värmebölja som blir kvar även i dag. Varmast i går var det i Skjaldþingsstaðir på nordöstra Island. Där uppmättes 18 grader. Nästan lika varmt var det i Ólafsfjörður med 17,6 grader, 17,4 grader vid Héðinsfjörður och vid Siglunesvegur utanför Siglufjörður med 17,1 grader.

Värmen höll dessutom i sig under hela dygnet. Vid midnatt var det fortfarande över 17 grader varmt i trakterna kring Ólafsfjörður och Siglufjörður på norra Island.

I Litla-Ávík i Árneshreppur i Västfjordarna var det som mest 15 grader. Det är en temperatur som är ytterst sällsynt i regionen även under somrarna.

Blåsigast var det vid Kerlingarfjöll. Där nådde vindstyrkan 39,7 meter i sekunden. På låglandet registrerades de hårdaste vindarna vid Kolgrafarfjörður. Där var vindstyrkan som mest 30,3 meter i sekunden.

Trots värmen gjorde alltså vindarna att somliga kanske inte tyckte att det var särskilt behagligt att vistas utomhus. På sina håll kom det dessutom stora mängder nederbörd. Vid midnatt hade det under det senaste dygnet kommit 101,4 millimeter nederbörd i Ólafsvík. Det var den största mängden i befolkade områden. Vid Bláfjöll var det ännu blötare med hela 153,7 millimeter.

På södra och västra Island lägger sig vindarna under morgonen. Stormen dröjer sig kvar fram till kvällen i norr.

Dagens citat

"Detta började i januari förra året. Först svarade jag och vägledde kunderna. Så slutade jag orka svara. Då ringer människor bara igen och igen och ger inte upp."

Ása Karen Baldursdóttir, som har ett telefonnummer som många förväxlar med numret till Wow Airs hantering av förlorat bagage, i Fréttablaðið om hur hon ständigt får samtal från flygbolagets kunder.

Dagens bonuscitat

"Detta är inte det ställe där vi vill ha första plats. Det är helt klart. Det är dock naturligtvis så att när man ser till hur få vi är och flyg och storindustri är inkluderat så har det naturligtvis mycket stor inverkan när det slås ut på varje individ."

Miljöminister Guðmundur Ingi Guðbrandsson i RÚV om att det isländska näringslivet svarar för de största koldioxidutsläppen per capita inom EU och Efta - läs mer här.

Ny kommuninvånare tar hand om flygplatsen i Gjögur

Skolan är stängd och butiken är nedlagd. Men flygplatsen i Gjögur i Árneshreppur försvinner inte trots att det par som länge skött trafiken flyttat från kommunen. Ansvaret övergick vid månadsskiftet till Guðlaugur Agnar Ágústsson. Det uppger Litlihjalli. Han är sedan tidigare den som plogar flygplatsens enda bana under vinterhalvåret.

De senaste åren har många flyttlass gått från Árneshreppur. Islands minsta kommun har nu bara drygt 40 invånare - och knappt hälften av dem bor i Árneshreppur året runt. Utflyttningen har fått stora effekter på den sista kvarvarande samhällsservicen i kommunen. Skolan är stängd eftersom det bara finns en elev. Och lanthandeln bommade nyligen igen för gott.

Ett av de flyttlass som gått från Árneshreppur var Sveindís Guðfinnsdóttirs och Hávarður Benediktssons. I höstas gjorde de sig av med fåren och flyttade från gården Kjörvogur till Hólmavík. Ett av skälen till flytten var att de ansåg att förutsättningarna för att bo i Árneshreppur blivit allt sämre.

Sveindís Guðfinnsdóttir var huvudansvarig för flygplatsen i Gjögur. Under vinterhalvåret - när den enda bilvägen i regel är oframkomlig - är de två veckoliga flygen till Reykjavík kommunens enda förbindelse med omvärlden. Med flyget kommer också post, livsmedel och andra varor.

Men parets flytt betyder inte att flygtrafiken försvinner. Guðlaugur Agnar Ágústsson, bonde på Steinstún, tar enligt Litlihjalli över som ansvarig för flygplatsen i Gjögur. Han är den som bland annat kommer att hantera passagerare, gods och kommunikation med flygbolaget Ernirs piloter.

Det här betyder att Guðlaugur Agnar Ágústsson kommer att tillbringa mer tid på flygplatsen. De senaste två åren har han varit ansvarig för snöröjningen i Gjögur. Det är något han kommer fortsätta med.

Tidigare har flygplatsbolaget Isavia deltidsanställt flygplatspersonal på landsbygden. Nu har han i stället fått uppdraget som egenföretagare. Vid behov kommer han att anlita Hulda Björk Þórisdóttir för kommunikation med flyg på väg till och från Gjögur. Bägge har utbildats av Isavia, rapporterar Litlihjalli.

Här kan du läsa mer om utflyttningen från Árneshreppur.

57 stoppade med falska id-handlingar i Keflavík

57 personer har hittills i år stoppats med förfalskade id-handlingar på flygplatsen i Keflavík. De flesta resenärerna ville fortsätta till Kanada, Irland eller Storbritannien. Vanligast var att id-handlingarna var förfalskade från grunden. Näst vanligast var att resenärer försökte utnyttja en annan persons pass. Det uppger polisen på Suðurnes.

Under årets nio första månader var det 57 personer som stoppades med falska id-handlingar när de reste in på flygplatsen i Keflavík. Det är något färre än under samma period förra året. Då var det 61 personer som avslöjades med falska handlingar.

Arton av dessa resenärer hade för avsikt att fortsätta till Kanada. Vidare var femton på väg till Irland, fjorton till Storbritannien och en till USA. Nio personer hade Island som slutdestination.

Bara en av de passagerare som stoppades med falska dokument reste in från ett land utanför Schengen-samarbetet.

I hela 29 fall rörde det sig om id-handlingar som var helt och hållet förfalskade. Tretton personer försökte ta sig igenom passkontrollen genom att utnyttja en annan persons id-handlingar. Vidare var det tolv id-handlingar som hade manipulerats och tre som var ogiltiga.

Det vanligaste var att det rörde sig om förfalskade dokument som påstods vara italienska eller grekiska. De utnyttjades i stor utsträckning av albaner.

Även om antalet resenärer med falska pass minskar något så är det allt oftare som polisen på olika sätt ingriper mot resenärer. Bara i år har polisen tagit hand om 70 personer utan id-handlingar. Under hela förra året var motsvarande antal 91 personer. Men så sent som 2014 gjorde polisen bara fjorton sådana ingripanden.

Dessutom ökar antalet passagerare som inte får resa in till Island. Under de nio första månaderna i år var det 103 personer som stoppades på flygplatsen i Keflavík. Det rör sig om personer som inte har giltiga resedokument, inte har visum, inte får resa in i Schengen-zonen eller har uppehållit sig för länge på Island. Under hela 2017 var antalet som stoppades av dessa skäl bara 54.

Dagens citat

"That's where the influence of this office sort of, yeah, got the better of me. ... As much as I do not like pineapple on pizza, the individual freedom of having the topping of your choice overrides that."

President Guðni Th. Jóhannesson i CBC om hur han fick internationell uppmärksamhet när han under ett besök på en skola skämtade om att han ville förbjuda ananas som pålägg på pizza - läs mer här.

Dj Flugvél og geimskip blir dataspel

Dj Flugvél og geimskip - vars enda medlem är Steinunn Harðardóttir - är sannolikt en av Islands mest förunderliga artister. Nu är det inte bara den dataspelsliknande musiken som tar lyssnaren ut i rymden. Nu har Dj Flugvél og geimskip också blivit ett dataspel. Den som lyckas ta sig igenom samtliga nivåer belönas med en ny låt. Du hittar spelet här.

Ryssland lättar på kraven för isländskt flyg till Asien

Trots allt större efterfrågan blir det inget isländskt direktflyg till Kina, Japan eller Sydkorea. Ryssland ger inte klartecken till Icelandair eller Wow Air att använda ryskt luftrum genom Sibirien. Och att flyga utanför ryskt luftrum gör sträckorna för långa. Men vid ett möte i förra veckan lättade Ryssland lite på kraven, rapporterar Túristi.

Kineser har de senaste åren växt till en av de största turistgrupperna på Island. Ökningen har kommit trots att det inte finns något direktflyg mellan länderna. Många kinesiska turister reser i stället via Helsingfors eller Stockholm.

Även japaner och sydkoreaner besöker Island i allt större utsträckning. Inte heller till något av dessa länder finns direktflyg.

Något direktflyg till östra Asien är heller inte på gång. Under förra året träffades representanter för Island och Ryssland vid flera tillfällen för att diskutera tillstånd att använda ryskt luftrum. Hittills har samtalen inte lett till några resultat. Och några formella samtal har enligt Túristi inte ägt rum det senaste året. Det har sedan dess bara förekommit informella diskussioner.

Att passera ryskt luftrum och ta vägen över Sibirien anses vara nödvändigt. Att flyga runt det ryska luftrummet gör att flygtiden till Kina, Japan och Sydkorea blir mycket längre. Varken Wow Air eller Icelandair har hittills betraktat omvägen som något realistiskt alternativ.

För att tillåta flyg genom ryskt luftrum har Ryssland tidigare ställt krav på att isländska bolag börjar flyga till Ryssland. Någon sådan trafik finns inte i dag. Icelandair flög mellan Keflavík och Sankt Petersburg somrarna 2013 och 2014. Beläggningen var dock för dålig för att fortsätta trafiken. Isländska bolag har dock tillstånd till upp till sju turer i veckan till Ryssland.

Den enda direktlinjen mellan Ryssland och Island i dag är lågprisbolaget S7:s flyg mellan Moskva och Keflavík. Linjen invigdes i somras med en tur i veckan. Nästa sommar blir det två avgångar i veckan, skriver Túristi.

Något avtal om mellan Island och Ryssland om flygtrafik är inte nära. Men i förra veckan försvann enligt Túristi ett hinder på vägen. Under ett möte mellan länderna - där det främst var handelsfrågor som diskuterades - tog Island också upp passage genom ryskt luftrum.

Den här gången var svaret mer positivt. Något tillstånd till att använda den eftertraktade sträckan över Sibirien finns fortfarande inte, men Ryssland slopade motkravet på att isländska bolag måste börja flyga till ryska flygplatser för att få använda ryskt luftrum för flyg till Asien.

I december börjar dock Wow Air flyga till Asien från Keflavík. Då invigs linjen till indiska New Delhi. Den sträckan kräver dock ingen passage genom ryskt luftrum.

Nato-styrkor på Island varje dag de tre senaste åren

De tre senaste åren har det varje dag funnits Nato-styrkor vid flygplatsen i Keflavík. Närvaron har ökat kraftigt sedan 2007. Luftrumspatrullering, övningar och ubåtsövervakning är de vanligaste aktiviteterna bland de utländska styrkor som tillfälligt stationeras på Island. Det är framför allt amerikanska trupper som kommer till Keflavík.

Hösten 2006 avvecklades Nato-basen i Keflavík. Då försvann också de sista permanenta Nato-styrkorna. Försvarsorganisationen behöll dock ett säkerhetsklassat område inne på den gamla basen och flera hangarer avsedda för stridsflyg.

Nedläggningen kom under en period när USA betraktade krigshotet från Ryssland som historiskt lågt. Island ansågs därmed närmast ha spelat ut sin roll för Nato. USA såg inte längre något behov av att från Island kunna övervaka flyg, ubåtar och andra fartyg i Nordatlanten.

Men sedan dess har säkerhetsläget förändrats. För första gången sedan nedläggningen investerar nu USA i Nato-området i Keflavík. Det är en hangar som byggs om för 1,3 miljarder isländska kronor. Hangaren byggs om för att kunna ta emot ubåtsövervakningsplan av modellen P8.

Just P8 har blivit en vanlig syn i Keflavík. USA har 59 plan av denna typ. Av dessa finns i genomsnitt åtta på Island.

Året efter nedläggningen fanns Nato-trupper bara i Keflavík under sjutton dagar. Då rörde det sig om deltagare i två olika övningar.

Sedan dess har närvaron ökat från år till år. Den amerikanska bedömningen av säkerhetsläget har förändrats i samma takt som relationerna mellan USA och Ryssland förändrats. Island är åter strategiskt intressant för Nato.

De tre senaste åren har det alltså dagligen funnits Nato-styrkor på plats i Keflavík. Luftrumspatrullering, övningar med Nato-länder och andra allierade samt ubåtsövervakning är de vanligaste aktiviteterna för de trupper som tillfälligt stationeras på Island.

Ubåtsövervakningen började först 2014. Då pågick den i totalt 21 dagar. Förra året hade antalet stigit till 153 dagar. Dessutom fanns personer som jobbade med ubåtsövervakningen på Island under 209 dagar.

Informationen finns i ett interpellationssvar från utrikesminister Guðlaugur Þór Þórðarson på en fråga från Gröna vänsterns Andrés Ingi Jónsson.

Här kan du läsa mer om Natos intressen i Keflavík.

Dagens citat

"Han är killen som kommer på mötet med Excel-dokumentet och helt enkelt äger mötet. Finansministern är teflonmänniskans arketyp. Inget negativt fastnar på honom. Han bara rensar ogräset och bakar tårtor externt medan han internt är dödens komplottmakare och kan ta sig ut ur helt omöjliga förhållanden och stå kvar som segrare. Det är helt fantastiskt att beskåda detta. Jag tror att han borde ha varit fotbollsspelare - han är nämligen lika bra i anfall som i försvar."

Birgitta Jónsdóttir, tidigare alltingsledamot för Piratpartiet, skriver i Stundin om finansminister Bjarni Benediktsson.

Jón Gnarr förstör konstverk han fick av Banksy

#Banksy pic.twitter.com/Dgw6fzPJCI

— Jon Gnarr (@Jon_Gnarr) November 14, 2018

När Jón Gnarr blev borgmästare i Reykjavík vände han sig till konstnären Banksy. Genom en mellanhand fick han en fil med ett konstverk som han kunde skriva ut och hänga på väggen i kontoret i rådhuset. Det han fick var en lätt modifierad version av ett tidigare verk.

De senaste dagarna har konstverket varit något av en följetong i isländska medier. Det började när Jón Gnarr i sociala medier visade ett foto från hemmet. I bakgrunden fanns Banksys verk.

Jón Gnarr berättade att han tagit det med sig när han slutade som borgmästare. Eftersom det rörde sig om en personlig gåva ansåg han inte att det tillhörde kommunen. Dessutom hade han för egna pengar sett till så att det hamnade på en aluminiumplatta som han kunde hänga på väggen.

I mediernas rapportering ställdes det bland annat frågor om Jón Gnarrs rätt till konstverket och om han borde ha skattat för det. Själv sade han att han inte längre hade någon glädje av verket. I samråd med hustrun bestämde han sig för att förstöra det. Han ville inte sälja det och skänka pengarna till välgörande ändamål eftersom det skulle stå i strid med konstnärens vilja.

På Twitter har Jón Gnarr visat upp sina funderingar om verkets framtid. Och nyligen visade han också upp hur det gick till när han såg till så att det förstördes.

Nytt flygfält kan bli granne med flygplatsen i Bakki

Bara 1,5 kilometer från flygplatsen i Bakki kan ett nytt flygfält bli verklighet vid Guðnastaðir. Härifrån vill Arctic Wings börja flyga mellan fastlandet och Västmannaöarna. Samma sträcka flyger i dag Atlantsflug från Bakki. Men Atlantsflug har i dag ett avtal om flygplatsen i Bakki som gör att inga konkurrenter släpps in.

Bakki på södra Island är det snabbaste sättet att ta sig över till Västmannaöarna. Här är avståndet till Hemön bara en dryg mil. Flygturen tar bara sex minuter.

I dag finns ingen reguljär flygtrafik mellan Bakki och Västmannaöarna. I stället trafikeras sträckan med små plan som gör att det inte behövs så många passagerare för att lyfta. Under storhelger - och inte minst under sommarfestivalen Þjóðhátíð - går planen i skytteltrafik mellan ögruppen och fastlandet.

Atlantsflug är det bolag som i dag flyger från Bakki till Västmannaöarna. Bolaget hyr flygplatsen och behöver inte släppa in några konkurrenter.

Arctic Wings, ett annat litet flygbolag, vill börja trafikera samma sträcka. Eftersom bolaget är utestängt från Bakki vill Arctic Wings i stället bygga ett flygfält vid gården Guðnastaðir. Härifrån är avståndet till Bakki bara 1,5 kilometer.

Att valet fallit på just Guðnastaðir beror på att markägaren också är delägare i Arctic Wings. Planen är att bygga en 1 100 meter lång och 80 meter bred bana. Underlaget blir gräs. Banan kommer att ligga inom fastigheten Guðnastaðir och grannfastigheten Skækill.

De föreslagna ändringarna i detaljplanen innebär inga större förändringar när det gäller själva markanvändningen. I området finns i dag gräsbevuxna områden som ska användas till banan. Det finns dessutom jordbruksfastigheter som kan användas för flygplan och passagerare.

Förslaget har hittills fått klartecken från de kommunala instanserna i Rangárþing eystra. Enligt kommunen innebär ett flygfältsbygge inga direkta negativa konsekvenser för landskapet. Inte heller medför det några åtgärder som inte kan återställas.

Synpunkter på förslaget ska lämnas in till kommunen senast den 24 december i år.

Nytt isländskt miljöparti kan utmana Gröna vänstern

Gröna vänstern ansåg det vara självklart att riva upp förbudet mot laxodlingar i Arnarfjörður. Nu vill miljöorganisationen Landvernd få Eftas tillsynsmyndighet ESA att ogiltigförklara den lag som regeringen instiftade för att odlingarna skulle kunna fortsätta. Och i kulisserna pågår diskussioner om att grunda ett nytt miljöparti.

Att gå i koalition med Självständighetspartiet och Framstegspartiet var ett beslut som delade Gröna vänstern. Partiet har av tradition en vänsterinriktad landsbygdsfalang och en grön storstadsfalang. Och för storstadsväljarna har Självständighetspartiet alltid varit den politiska huvudmotståndaren. När det gäller landsbygdsfrågor har partierna mer gemensamt.

Sedan regeringen tillträdde för snart ett år sedan har stödet för Gröna vänstern nästan halverats. Om inte opinionssiffrorna vänder kan Katrín Jakobsdóttir stå inför sin första stora utmaning som partiledare sedan hon övertog ordförandeskapet 2013.

Både bland väljare och medlemmar finns ett utbrett missnöje med Gröna vänsterns agerande i regeringsställning. Många anser att partiet har gått med på för många och för svåra kompromisser för att inte riskera koalitionens framtid.

Missnöjet är väl känt inom partiledningen. Gröna vänstern har lanserat en webbplats enbart för att lyfta fram politiska framgångar. Partiet har också gett Gallup uppdraget att undersöka hur väljarna ser på den politik som Gröna vänstern bedrivit i regeringsställning det senaste året.

Tidigare i höstas rev en överklagandenämnd upp tillstånden för Fjarðalax och Arctic Sea att ha laxodlingar i Arnarfjörður. Tillstånden hade inte föregåtts av tillräckliga miljöprövningar. Plötsligt stod bägge odlingarna inför ett till synes oundvikligt nedläggningsbeslut.

Men regeringen räddade företagen. Fiskeminister Kristján Þór Júlíusson tog fram en lag som gav honom möjlighet att ge tillfälliga tillstånd i tio månader. De kan dessutom förlängas i ytterligare tio månader. Totalt fick alltså Fjarðalax och Arctic Sea en frist på tjugo månader.

Mängder av lax har redan smitit från odlingarna i Arnarfjörður och spridit sig till älvar långt bort. På sikt kan de utgöra ett direkt hot mot den vilda laxen.

Gröna vänstern stod alltså bakom regeringens linje om att runda överklagandenämndens beslut med syftet om att genom nya lagar kunna göra laxodlingarna permanenta. Frågan delar partiets storstads- och glesbygdsväljare. I glesbygd anser många att de jobb som odlingarna skapar är nödvändiga för bygdens framtid. I städerna är det åtskilliga som befarar att odlingarna kommer att ha förödande konsekvenser för miljö och natur.

Kristján Þór Júlíusson delade ut två tillfälliga tillstånd den 5 november. Nu väljer alltså miljöorganisationen Landvernd enligt ett pressmeddelande att ta saken till ESA, Eftas tillsynsmyndighet.

Enligt Landvernd är agerandet lagvidrigt. Island har genom internationella överenskommelser förbundit sig till en process som gör beslut möjliga att överklaga. Det går inte i det här fallet. Dessutom drevs lagändringen igenom så snabbt att Landvernd och andra inte hann lämna synpunkter på förslaget. Vidare hävdar Landvernd att regeringen har inkräktat på överklagandenämndens självbestämmande.

Auður Anna Magnúsdóttir, vd för Landvernd, säger till RÚV att många är förvånade över att Gröna vänstern inte försökte stoppa lagen. Partiets agerande har skapat ett missnöje som nu gör att det har börjat föras diskussioner om att grunda ett nytt miljöparti på Island:

"Det är en del sonderingar i gång men jag vet inte om det blir något av det."

Om Island får ett nytt grönt parti är syftet klart. I så fall handlar det enligt Auður Anna Magnúsdóttir om att få upp miljöfrågorna på dagordningen och att sätta press på de övriga partierna.

Gröna vänstern har de senaste åren varit det enda isländska partiet som haft en tydlig miljöprofil. Islandsrörelsen bildades 2007 som ett miljöparti till höger om den politiska mitten. I alltingsvalet samma år fick partiet 3,3 procent och nådde därmed inte femprocentsspärren. Inför valet 2009 var inte utsikterna bättre. Islandsrörelsen valde i stället att ansluta sig till Socialdemokraterna.

Höger-gröna var ett annat kortlivat initiativ som aldrig var i närheten av ta mandat i alltinget. Här rörde det sig om en ideologisk blandning av nyliberalism, nationalism och miljöhänsyn. När partiet lades ned 2016 var det genom en anslutning till främlingsfientliga Isländska folkfronten.

Här kan du läsa mer om turerna kring laxodlingarna i Arnarfjörður.

Dagens citat

"Jag tror definitivt att Icelandair vet det. De behöver tillmötesgå sina kunder och kan inte börja utsätta oss för ocker på nytt. Det finns i så fall nog av flygbolag som kan utöka sin marknadsandel här."

Brynhildur Pétursdóttir, vd för Neytendasamtöknin, säger i RÚV att hon inte tror att Icelandairs köp av Wow Air behöver leda till dramatiskt höjda biljettpriser - läs mer här.

Får går på vårdcentral i Eskifjörður

Tre oväntade gäster dök upp på vårdcentralen i Eskifjörður i måndags. En tacka och två lamm traskade förbi alla vårdköer och klev in när de automatiska dörrarna öppnade sig. Turismföretagaren Sævar Guðjónsson berättar i Austurfrétt att fåren gäckat alla som försökt fånga dem de senaste månaderna - och en av dem vrickade foten och hamnade just på vårdcentralen i ett misslyckat försök.

Sævar Guðjónsson lyckades fånga fåren på film när han passerade vårdcentralen. Austurfrétt har dessutom en bild tagen av Guðrún Margrét Björnsdóttir. Den visar hur de tränger ihop sig i ett hörn i ett utrymme innanför entrédörrarna.

Han säger i Austurfrétt att han var på väg till Reyðarfjörður för ett möte när han fick syn på fåren från vägen. Sævar Guðjónsson lyckades precis få upp mobiltelefonen innan de passerade dörrarna:

"Jag trodde knappt mina ögon när jag såg dem storma in. ... De här fåren har retat folk hela hösten. Det har gjorts några försök att få tag på dem men utan framgång. Dessutom vrickade en som skulle fånga in dem foten när han följde efter dem och hamnade på vårdcentralen, så allt detta är halvt komiskt."

På Facebook skämtar Sævar Guðjónsson om att fåren kanske kom för att titta till den man som vrickat foten i jakten på dem.

Konstgjord gejser i Reykjavík kan vakna till våren

I sex år har den konstgjorda gejsern Strókur slumrat. Men till våren hoppas Gunnar Gunnarsson, vd för Perla norðursins, att den ska få nytt liv. Att väcka den har dock visat sig vara svårare än väntat. Den behöver nämligen kokande vatten för att eruptera. Och det gör processen både komplicerad och dyr, skriver Morgunblaðið.

Sommaren 1991 invigdes Perlan i Reykjavík. Byggnadens arkitektur och läget på Öskjuhlíð gjorde Perlan till en av stadens främsta landmärken. Den vilar på sex tankar som rymmer 24 miljoner liter varmvatten.

Sju år senare byggde det kommunala energibolaget Orkuveita Reykjavíkur en konstgjord gejser utanför Perlan. Gejsern fick namnet Strókur och skapades med de riktiga gejsrarna Strokkur och Geysir som förebild.

Strókur var - tillsammans med en annan konstgjord gejser inomhus - en av de attraktioner som lockade besökare till Perlan. Men 2012 stoppade kommunen vattentillförseln. Kommunen hade då köpt byggnaden av Orkuveita Reykjavíkur som då befann sig i djup ekonomisk kris. Kommunen ansåg helt enkelt att Strókur var för dyr i drift.

Sedan dess har inte mycket hänt. Kommunpolitiker har vid olika tillfällen talat om att väcka liv i Strókur, men diskussionerna blev aldrig verklighet.

Nu finns Perla norðursins, en utställning om bland annat natur och norrsken, i byggnaden. Gunnar Gunnarsson, bolagets vd, säger i Morgunblaðið att han vill återuppväcka Strókur. Men precis som för kommunen är det inte helt enkelt att ordna detta:

"Problemet är att vi behöver kokande hett vatten för att kunna driva denna gejser."

Perla norðursins hade förhoppningar om att kunna starta Strókur på nytt redan under 2018. Den tidsplanen höll inte. Nu hoppas Gunnar Gunnarsson enligt Morgunblaðið i stället att det ska kunna bli nypremiär strax efter årsskiftet:

"Jag siktar på att låta den eruptera före våren."

Här kan du läsa mer om Strókur.

Kräver erkännande av turkiskt folkmord på armenier

Erkänn det turkiska folkmordet på upp till 1,5 miljoner armenier som pågick mellan 1915 och 1917. Det kräver elva alltingsledamöter i en motion. Det är fjärde gången som ett liknande förslag läggs fram - men det är första gången som så många politiker står bakom det. Ett skäl till att erkänna folkmordet är enligt undertecknarna att bidra till att förhindra liknande händelser i framtiden.

Allt fler länder erkänner det turkiska folkmordet på armenier mellan 1915 och 1917. Det exakta antalet offer är inte känt. Mellan 600 000 och 1 500 000 armenier dödades under en tid då förföljelserna kulminerade.

Folkmordet var inte starten på övergreppen. När armenier 1894 gjorde uppror mot det turkiska styret blev reaktionerna våldsamma. Tiotusentals människor dödades - bland annat på grund av deras religiösa tro.

Allt fler länder och institutioner har de senaste åren erkänt folkmordet. Reaktionerna från Turkiet har varje gång varit mycket skarpa. Turkiet har bland annat kallat hem ambassadörer i protest mot sådana beslut.

För fjärde gången läggs nu ett förslag i alltinget om att erkänna folkmordet. Första gången var våren 2012. Då var förhoppningen om att erkännandet skulle genomföras senast 2015 - alltså hundra år efter startskottet för dödandet.

Men förslaget fick inte majoritet i alltinget. Det undertecknades av tre medlemmar från Rörelsen och två politiska vildar. En av dem var Margrét Tryggvadóttir som då representerade Rörelsen. I dag är hon ersättare i alltinget för Socialdemokraterna. Hon är den första undertecknaren av förslaget.

Den här gången är det elva alltingsledamöter som ställt sig bakom förslaget. Det är det högsta någonsin.

I motionen skriver de att det är viktigt att minnas offren. Och det görs enligt politikerna bäst om de hedras genom ett erkännande av folkmordet. Det turkiska agerandet under konflikten beskrivs i förslaget som ett brott mot mänskligheten.

Men det handlar inte bara om ett symboliskt erkännande. Undertecknarna anser att förslaget har relevans även i dag. De skriver i motionen att Adolf Hitler inför andra världskrigets start talade om just folkmordet på armenier.

Han tog avsaknaden av ett ingripande från världssamfundet som ett tecken på att han själv skulle kunna genomföra och rättfärdiga något liknande. Och han skulle kunna göra det utan att riskera kritik.

Undertecknarna kommer från Socialdemokraterna, Piratpartiet, Renässans och Gröna vänstern.

Här kan du läsa mer om det första förslaget att erkänna folkmordet.

Dagens citat

"Jag är inte säker på att detta köp blir av när man har tittat på läget hos Wow. ... Situationen där är säkerligen mycket allvarlig så jag tror att vissa svagheter kan uppenbara sig så detta är inte alls avgjort. Valet som man uppenbarligen har ställts inför att antingen går bolaget i konkurs eller så köper Icelandair det."

Benedikt Jóhannesson, tidigare finansminister och grundare av Renässans, i RÚV om Icelandairs köp av konkurshotade konkurrenten Wow Air - läs mer här.

Prognos för norrsken på Island på ny hemsida

Allt fler turister reser till Island med en förhoppning om att få uppleva norrsken. För att det ska vara möjligt behöver förutsättningarna vara rätt. Även när aktiviteten är stor går det bara att se norrskenet när det inte är mulet. En ny hemsida vill guida både turister och reseledare till de bästa chanserna att få se norrsken.

Sæv­ar Helgi Braga­son, Ró­bert Helgi Braga­son ochAníta Haf­dís Björns­dótt­ir står bakom hemsidan Aurora Forecast. Själva håller de på med bland annat astronomi och meteorologi. En av dem är dessutom norrskensguide.

Syftet med den nya hemsidan är att kunna erbjuda uppdaterade norrskensprognoser. Dessa prognoser ska visa vägen till de platser och de tidpunkter då sannolikheten för att få uppleva norrsken är som störst. För att det ska vara möjligt krävs rätt kombination av aktivitet och en åtminstone någorlunda molnfri himmel.

När aktiviteten är stark och himlen är fri från moln kan norrsken ibland även ses inne i städerna. Men bäst förutsättningar har den som lämnar städernas ljus bakom sig och beger sig till platser på landsbygden där det saknas gatubelysning.

Sedan tidigare erbjuder även Veðurstofa Íslands en norrskensprognos.

Renässans växer till Islands tredje största parti

Renässans är för första gången det tredje största partiet på Island. I den senaste opinionsmätningen från Gallup ökar partiet till 10,8 procent - vilket är Renässans högsta siffra på två år. Samtidigt stärker Självständighetspartiet positionen som störst i landet. Självständighetspartiet går framåt medan tvåan Socialdemokraterna backar.

I den senaste opinionsmätningen från Gallup är förändringarna små. Men den befäster det politiska läge som varit rådande de senaste månaderna. Fyra av åtta partier i alltinget - Gröna vänstern, Centerpartiet, Renässans och Piratpartiet - samlar alla omkring 10 procent av väljarna. Styrkeförhållandena har på sistone varit ovanligt jämna.

Självständighetspartiet behåller och stärker positionen som Islands största parti. Nu har partiet stöd av 25,8 procent av väljarna, en uppgång med 1,2 procentenheter jämfört med den mätning som gjordes för en månad sedan.

Avståndet ned till tvåan Socialdemokraterna växer. Socialdemokraterna backar till 17 procent, en nedgång med 2,3 procentenheter. Siffran är dock den fjärde högsta i år.

För första gången är nu Renässans Islands tredje största parti. Det handlar dock inte om någon kraftig framgång i opinionen - utan i stället är det traditionellt större partier som Gröna vänstern och Piratpartiet som ligger på förhållandevis låga nivåer.

Renässans får 10,8 procent, en ökning med 0,1 procentenheter. Så stort har stödet för partiet inte varit på två år.

Ytterligare tre partier har stöd av lite drygt 10 procent av väljarkåren. Gröna vänstern ökar med 0,3 procentenheter till 10,6 procent. Även Piratpartiet får 10,6 procent, en tillbakagång med 0,9 procentenheter. Centerpartiet åtnjuter nu det starkaste stödet hos Gallup någonsin. Partiet ökar med 0,5 procentenheter till 10,3 procent.

Framstegspartiet sjönk i förra mätningen till 6,6 procent - partiets sämsta siffra hos Gallup sedan mätningarna började 2004. Nu bryter Framstegspartiet den negativa trenden och ökar med 0,6 procentenheter till 7,2 procent.

För femte månaden i följd klarar Folkets parti femprocentsspärren till alltinget. Partiet får 6,2 procent, en uppgång med 0,3 procentenheter. Det är den högsta noteringen på ett år.

Stödet för regeringen var i förra mätningen det lägsta sedan den tillträdde för snart ett år sedan. Nu är det något fler som säger sig stödja koalitionen mellan Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet. Det är 49,8 procent som står bakom regeringen, en uppgång med 1,2 procentenheter.

Här kan du läsa mer om opinionsläget.