onsdag 22 oktober 2014

Privata ägare kan ta över Landnámssetur Íslands

Landnámssetur Íslands kan bli helt och hållet privatägt. Grundarna Kjartan Ragnarsson och Sigríður Margrét Guðmundsdóttir har vänt sig till kommunfullmäktige i Borgarbyggð för att få köpa ut kommunen ur bolaget. Kommunchefen Kolfinna Jóhannesdóttir har nu fått uppdraget att förhandla med majoritetsägarna.

För åtta år sedan öppnades Landnámssetur Íslands i Borgarnes. Då ägde kommunen 80 procent av bolaget och initiativtagarna Kjartan Ragnarsson och Sigríður Margrét Guðmundsdóttir ägde 20 procent. Att kommunen gick in var avgörande för att museet skulle bli verklighet.

Så småningom kom museets verksamhet att omfatta betydligt mer än utställningar om koloniseringen av Island och Egill Skallagrímsson. Landnámssetur Íslands växte med en restaurang, en presentbutik och en scen för teater och andra framträdanden. I dag är både museet och restaurangen en av få turistattraktioner utanför Reykjavík som håller öppet året runt.

Borgarbyggð ansåg att verksamheten inte längre var lämplig för kommunen. Därför bytte de ägarandelar utan att några pengar bytte ägare - kommunen blev minoritetsägare med 20 procent medan Kjartan Ragnarsson och Sigríður Margrét Guðmundsdóttir fick 80 procent av aktierna i bolaget.

Nu vill de ta över Landnámssetur Íslands helt och hållet. Kommunstyrelsen ställer sig positiv till förslaget. Kommunchefen Kolfinna Jóhannesdóttir har enligt ett beslut fått i uppdrag att diskutera övertagandet med museets grundare.

Isländsk polis beväpnas med kulsprutepistoler

Polisen har bett om att få elpistoler. I stället utrustas den med 150 kulsprutepistoler av typen MP5. Vapnen är en gåva från polisen i Norge. Oppositionen efterlyste i går en debatt om polisens beväpning. Statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson kommenterade reaktionerna med att politiska motståndare inte borde "skjuta först och fråga sedan" - ett skämt som inte tystade kritikerna.

Isländsk polis är i regel obeväpnad. I standardutrustningen ingår batong och tårgas. De senaste åren har polisen vid flera tillfällen efterfrågat elpistoler utan att få gehör. Från ledningshåll har det däremot ofta talats om skjutvapen. Polisen har dock sedan tidigare tillgång till skjutvapen. De förvaras oftast på stationerna.

År 2012 hade polisen 254 pistoler och 37 gevär. Av dessa tillhörde drygt en tredjedel polisens insatsstyrka. När det finns ett behov av att använda skjutvapen är det just insatsstyrkan som brukar kallas in. Polisen har dessutom kulsprutepistoler - men de har inte använts sedan andra världskriget så de är sannolikt obrukbara i dag.

Isländsk polis har hittills bara öppnat eld vid ett tillfälle. I december förra året sköts en 59-årig man till döds i sin bostad i östra Reykjavík. Mannen, som var psykiskt sjuk, hade under natten skjutit med hagelgevär genom fönstret.

DV kunde i går avslöja att polisen försetts med kulsprutepistoler av typen MP5. Beväpningen skulle enligt källor inom polisen vara ett sätt att förhindra att den ökning av beskjutningar som skett i de nordiska grannländerna skulle sprida sig till Island.

Det handlar alltså om 150 kulsprutepistoler som den isländska polisen fått kostnadsfritt från polisen i Norge. Den isländska polisen betalar bara fraktkostnaden. Den norska polisen valde att skänka bort vapnen i samband med att den skulle få ny utrustning. Det ska dock ha handlat om kulsprutepistoler som endast använts i liten utsträckning. Redan har 35 kulsprutepistoler använts vid skotträning för den isländska polisen.

DV:s avslöjande väckte kraftiga reaktioner. En Facebook-grupp som kräver att skjutvapnen ska återlämnas till Norge har redan samlat över 5 000 medlemmar. På nätet har också en namninsamling startats med krav på en folkomröstning om polisens beväpning.

Att polisen tagit emot kulsprutepistolerna innebär dock enligt ett pressmeddelande från inrikesdepartementet inte att regeringens syn på polisens beväpning ändrats. Det är upp till polisen att bestämma hur vapnen ska användas och förvaras.

Enligt DV ska varje polisbil utrustas med en särskild vapenlåda där skjutvapnen ska förvaras. För polisens del skulle det innebära att vapen blev mer lättillgängliga än i dag då de finns på stationerna. Uppgifterna om en vapenlåda i varje bil är dock obekräftade. Klart är dock att polisen i Västfjordarna, med hänvisning till de stora avstånden i regionen, har vapen i alla fordon.

I alltinget tog flera oppositionspolitiker upp frågan. Socialdemokraten Helgi Hjörvar ifrågasatte behovet av kulsprutepistoler. Han hävdade att den tumregel som hittills gällt på Island - att insatsstyrkan är beväpnad medan vanliga poliser är obeväpnade - inte borde brytas. Piratpartiets Helgi Hrafn Gunnlaugsson kallade MP5 för ett "mordredskap" och undrade vad som låg bakom steget från obeväpnad polis till polis beväpnad med kulsprutepistol. Gröna vänsterns Bjarkey Ol­sen Gunn­ars­dótt­ir ansåg att utvecklingen var oroande.

Ögmundur Jónasson, alltingsledamot för Gröna vänstern och före detta inrikesminister, sade till DV att polischefer tidigare sökt upp honom med önskemål om ökad tillgång till vapen. Han valde dock att säga nej med hänvisning till att en ökad beväpning skulle kunna leda till större våldsberedskap från kriminella:
"Jag har alltid varit emot sådant och om människor har ansett att detta vore ett särskilt skydd för polisen så anser jag att man är inne på fel spår. Vapen kräver vapen."
I alltinget efterlyste oppositionen en särskild debatt om polisens beväpning. Statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson ansåg att de häftiga reaktionerna var obefogade. I ett inlägg på Facebook skämtade han om vapendebatten:
"Vissa borde vänja sig av med att skjuta först och fråga sedan ... i synnerhet när det gäller kulsprutepistoler."
Statsministerns svar tystade dock inte kritikerna. I stället anklagades Sigmundur Davíð Gunnlaugsson för att inte ta frågan på allvar.

Här kan du läsa mer om den 59-åring som i december förra året blev den förste att falla offer för polisens skjutvapen.

Vulkanhotet tvingar fram ny bro över Jökulsá á Fjöllum

Hotet om ett stort vulkanutbrott i Bárðarbunga får Vegagerðin att skrota de befintliga planerna på en ny bro över Jökulsá á Fjöllum. För att kunna stå emot stora översvämningar vill nu myndigheten i stället bygga en högre bro över älven. Bron ska placeras där det är störst sannolikhet att den inte spolas bort om Jökulsá á Fjöllum svämmar över vid ett utbrott.

Ett utbrott i Bárðarbungas krater är alltjämt ett av myndigheternas huvudscenarier för den fortsatta utvecklingen vid vulkanen. Ett stort utbrott under Vatnajökull skulle skapa enorma översvämningar som sannolikt skulle strömma mot havet norrut genom Jökulsá á Fjöllum.

På vägen mot Atlanten finns tre broar över Jökulsá á Fjöllum - vid Upptyppingar på höglandet, vid Grímsstaðir á Fjöllum och vid Kelduhverfi. Bron vid Upptyppingar är liten och används bara under sommarhalvåret för ytterst begränsad trafik. Eftersom den ligger bara ett par timmar från Bárðarbunga finns det ingen möjlighet att rädda den om Jökulsá á Fjöllum skulle svämma över. Men det är också en liten bro som förhållandevis enkelt kan ersättas.

Den enfiliga hängbron över Jökulsá á Fjöllum byggdes år 1947. Bron tros kunna stå emot ett vattentryck på 3 000 kubikmeter i sekunden. Vid ett utbrott i Bárðarbunga tros vattenmassorna som mest nå 20 000 kubikmeter i sekunden. Risken är alltså stor för att denna bro över ringvägen spolas bort vid ett stort vulkanutbrott. Hit når översvämningarna efter cirka sju timmar.

Hängbron vid Kelduhverfi i Öxarfjörður skulle nås av vattenmassorna efter ungefär tio timmar. Eftersom landskapet är platt skulle åker- och betesmark översvämmas. Vid en stor översvämning är det dock tveksamt om bron skulle stå emot trycket.

Vegagerðin har planerat för en 230 meter lång bro över Jökulsá á Fjöllum vid Grímsstaðir á Fjöllum. Den nya bron ska användas för fordonstrafik medan den gamla bron ska kunna användas av cyklister och ryttare. Tanken var att anbudsförfarandet skulle inledas under hösten. Men nu har Vegagerðin tänkt om.

Vulkanhotet från Bárðarbunga gör enligt Vísir att myndigheten nu letar efter en mer lämplig plats för en bro över Jökulsá á Fjöllum. Genom att bygga en större och högre bro ska den kunna stå emot större översvämningar än den befintliga bron.

Bron ska också byggas på ett sådant sätt så att det är möjligt att gräva upp marken runt brofästena. Genom att tillfälligt bryta vägförbindelsen får vattenmassorna mer utrymme medan trycket på själva bron minskar. Det går sedan betydligt snabbare att reparera vägen än att ersätta en bortspolad bro.

Den bro som ursprungligen planerades vid Grímsstaðir á Fjöllum skulle korta ringvägen med en halv kilometer. Eftersom bron nu sannolikt kommer att byggas längre upp där älven är bredare kommer sträckan förmodligen att bli ungefär lika lång som tidigare.

Vulkanutbrottet vid Holuhraun fortsatte i går med oförminskad intensitet. I Höfn i Hornafjörður uppmättes under natten mot tisdagen höga halter av svaveldioxid. Som mest noterades 5 100 mikrogram svaveldioxid per kubikmeter luft. På morgonen hade nivån minskat till 3 400 mikrogram. Halterna var så höga att invånarna uppmanades att hålla sig inomhus, stänga fönster och höja värmen.

Under förmiddagen minskade mängden svaveldioxid i området kring Höfn till ofarliga nivåer. Efter lunch var halterna högst vid Landbrot och Kirkjubæjarklaustur. Då uppmättes 2 600 mikrogram svaveldioxid per kubikmeter luft.

I dag väntas giftiga vulkangaser sprida sig över norra Island - från Stykkishólmur i väster till Stöðvarfjörður i öster.

Under gårdagen inträffade 104 jordskalv vid Bárðarbunga. Det kraftigaste hade en magnitud på 5,3 och hade sitt epicentrum vid vulkanens krater. Ytterligare tretton skalv hade en magnitud på minst 3,0.

Anmärkningsvärt är att det största skalvet skedde på ett djup av 15,6 kilometer - något som skulle kunna indikera förändringar i vulkanens magmakammare. De stora skalven vid Bárðarbunga har de senaste veckorna varit betydligt grundare.

Skalvet skulle kunna ha ett samband med ett annat trendbrott. Under tisdagen ökade antalet jordskalv i den berggång som sträcker sig från Bárðarbungas krater till Holuhraun. Det skulle kunna betyda att mer magma strömmar in i berggången till det pågående vulkanutbrottet. Om detta är korrekt innebär det i sin tur att utbrottet sannolikt kommer att fortgå en längre tid och kanske också öka i omfattning.

Här kan du läsa mer om vulkanutbrottet vid Bárðarbunga och här kan du läsa mer om den planerade bron över Jökulsá á Fjöllum.

Dagens citat

"Vill människor använda statsfinanserna till att minska den orättvisa fördelningen i samhället är det naturligtvis möjligt. Det kan göras genom att sänka punktskatter på basvaror. Andra åtgärder till inkomstutjämning kan vara än mer effektiva. Till exempel en höjning av det personliga grundavdraget i inkomstskattesystemet, barnbidrag, pension eller förtidspension. En höjning av skatterna på mat har motsatt effekt."

Gylfi Magnússon, docent i ekonomi vid Háskóli Íslands och tidigare finansmarknadsminister, skriver i Fréttablaðið att regeringens förslag att höja matmomsen men sänka andra skatter kommer att vara negativt för låginkomsttagare - läs mer här.

tisdag 21 oktober 2014

Stopp för förståndshandikappade i isländsk lag

Fáviti ('förståndshandikappad'), daufblindur ('dövblind') och fatlaðra ('handikappade') är begrepp som snart ska bli historia i isländska lagtexter. De ska i stället ersättas med begrepp som inte är negativt laddade. Bakom förslaget står regeringen. Förändringarna är enligt ett pressmeddelande ett sätt att leva upp till FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar.

Som ett steg i att efterleva FN-konventionen ska en rad negativt laddade begrepp ersättas med neutrala begrepp. Regeringens förslag påverkar ett stort antal isländska lagar, men det är bara formuleringarna som ska ändras i lagtexterna.

Snart är alltså begrepp som fáviti ('förståndshandikappad' men också 'idiot'), daufblindur och fatlaðra historia. De ska enligt förslaget i tur och ordning ersättas av einstaklingur með þroska­höml­un ('individ med funktionshinder'), ein­stak­lingur með samþætta sjón- og heyrn­ar­skerðingu ('individ med integrerad syn- och hörselnedsättning') och fatlað fólk ('funktionshindrade människor').

Raset fortsätter - varannan läsare överger Morgunblaðið

Morgunblaðið, Fréttablaðið, DV, Fréttatíminn och Viðskiptablaðið tappar stadigt läsare av de tryckta tidningarna. Men ingen annan tidning är i närheten av ett så stort ras som Morgunblaðið. Inom loppet av åtta år har läsningen av Islands mest anrika dagstidning halverats. Och inget pekar på att den nedåtgående trenden ska brytas.

År 2000 nådde Morgunblaðið sin topp. Då trycktes tidningen varje dag i omkring 55 000 exemplar. Sedan dess har antalet invånare på Island ökat med 17 procent - men Morgunblaðið har under samma tid tappat var tredje läsare. Det visar den senaste räckviddsstatistiken från Capacent Gallup.

Morgunblaðið hade länge inte en särställning bara på Island. Även med europeiska mått hade tidningen en närmast unik hushållstäckning. Länge lästes Morgunblaðið av över 80 procent av islänningarna.

Raset började när Fréttablaðið grundades år 2001. Visserligen hade nykomlingen stora ekonomiska problem i inledningsskedet, men som gratisutdelad morgontidning tryckt i som mest 103 000 exemplar passerade Fréttablaðið snart huvudkonkurrenten Morgunblaðið.

Länge åtnjöt dock Morgunblaðið ett betydligt större förtroendekapital än Fréttablaðið. Inte sällan såg Fréttablaðið främst ut som en annonscontainer för huvudägaren Jón Ásgeir Jóhannessons detaljhandelsimperium. Men även andra annonsörer valde bort Morgunblaðið. Och med tillsättningen av tidigare statsministern och centralbankschefen Davíð Oddsson som chefredaktör försvann inte bara förtroendekapitalet. Tusentals prenumeranter sade upp sina abonnemang i protest mot utnämningen.

I dag är det allt färre som läser de tryckta utgåvorna av Morgunblaðið och Fréttablaðið. I september 2006 lästes Fréttablaðið av 68,8 procent av islänningarna. Nu - när upplagan ligger på 90 000 exemplar - når tidningen 54,5 procent av befolkningen.

Tappet är dock i själva verket större än så. År 2006 mätte Capacent Gallup läsningen i åldersgrupperna 12 till 80 år. Läsningen var då i särklass lägst bland den yngsta gruppen. I dag mäts i stället läsningen i åldersgrupperna 18 till 80 år. För att de olika mätningarna skulle vara fullt jämförbara skulle alltså siffran för 2006 vara betydligt högre - eller dagens siffra betydligt lägre.

Läsarflykten från Fréttablaðið kan dock inte jämföras med Morgunblaðiðs kräftgång. För åtta år sedan lästes Morgunblaðið av 54,3 procent av islänningarna. I dag är siffran nere på 28,9 procent. Bland islänningar i åldern 18 till 49 år är det bara 20,6 procent som läser tidningen.

Den gratisutdelade veckotidningen Fréttatíminn mättes första gången i mars 2011. Då var räckvidden 41,7 procent. I dag läses tidningen, som trycks i 83 000 exemplar, av 36,9 procent.

Tvådagarstidningen DV ligger i dag på 11 procent och endagstidningen Viðskiptablaðið på 9,3 procent.

Även DV:s ras är anmärkningsvärt. Under 1990-talet nådde tidningen som bäst hälften av islänningarna. Avståndet till Morgunblaðið var heller inte långt. I dag kämpar DV för att överleva.

Här kan du läsa mer om den isländska mediemarknaden.

Bárðarbunga kan tvinga tusentals islänningar på flykt

Bilden visar lavans utbredning
under söndagen.
Illustration: Jarðvísindastofnun
Hela 13 500 islänningar kan tvingas på flykt om Bárðarbunga får ett utbrott som följs av stora översvämningar. Omkring 1 500 personer kan evakueras till skolor och andra fastigheter på Suðurnes. Under helgen testades beredskapen genom en övning på tre olika platser. Samtidigt täcker nu lavafältet vid Holuhraun ett område på över 60 kvadratkilometer.

Bárðarbungas utbrott vid Holuhraun har rasat i sju veckor. Under gårdagen fortsatte utbrottet med oförminskad intensitet. Lavafältet som skapats under utbrotten i området uppmättes i söndags till 60,7 kvadratkilometer, där det första utbrottet som bara varade i några få timmar svarade för 0,4 kvadratkilometer.

Lavafältet täcker nu hela Jökulsá á Fjöllum. Glaciärälvens flöde har dock inte hindrats. I stället hittar vattnet nya vägar genom lavalandskapet som både går genom och bredvid fältet.

Antalet stora jordskalv ökade under måndagen. Det kraftigaste hade en magnitud på 5,0. Totalt inträffade 108 skalv i området i går.

Utbrottet vid Holuhraun är - med undantag för spridningen av vulkangaser - för tillfället helt ofarligt. Vid ett utbrott i Bárðarbungas krater skulle läget bli ett helt annat. Då väntar sannolikt både enorma översvämningar och omfattande nedfall av vulkanaska.

Om ett stort utbrott skulle inträffa i Bárðarbunga med översvämningar på södra Island som följd skulle upp till 13 500 personer behöva evakueras. Av dessa skulle 1 500 personer flyttas till Suðurnes. För att hysa de evakuerade skulle skolor på Suðurnes och byggnader i anslutning till flygplatsen i Keflavík användas, rapporterar Víkurfréttir.

Röda korset övade en sådan evakuering under helgen. Då upprättades tre olika hjälpstationer för boende som tvingats fly undan översvämningarna.

Här kan du läsa mer om utvecklingen vid Bárðarbunga.

Dagens citat

"Jag tycker att det allmänt har gått bra att sälja under fiskesäsongen och priset har varit bra. ... Jag antar att det finns en del i lager, men jag tror inte att det blir något problem att sälja det under de kommande två till tre månaderna."

Teitur Gylfason, försäljningschef för Iceland Seafood, säger i Morgunblaðið att försäljningen av årets makrillfångster gått bra trots det överfiske som klubbats av EU, Norge och Färöarna - i synnerhet sedan exportmarknaden till Nigeria öppnades på nytt i somras.

måndag 20 oktober 2014

Fiskgjuse på besök i Siglufjörður



Fiskgjusen är en sällsynt gäst på Island. Genom åren har bara ett trettiotal observationer av arten gjorts. En som lyckats fånga fågeln på bild är hobbyfotografen Steingrímur Kristinsson i Siglufjörður. Han fick nyligen korn på en fiskgjuse som uppehållit sig i området en längre tid. Han upptäckte snart att fiskgjusen hela tiden följde samma mönster - den fångade öring i Holsá som den sedan satte sig på en stolpe för att äta. Ovan kan du se ett klipp på fiskgjusen.

Reykjavík förlorar dragkampen om blåvalsskelett

Skelettet efter den blåval som strandade på Island sommaren 2010 ska ställas ut i Húsavík. Det beskedet lämnade statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson i helgen. Därmed går museerna i Reykjavík miste om skelettet. Hvalasafnið á Húsavík bygger nu ut för att kunna ta emot blåvalen. Ombyggnaden ska bli klar till sommaren.

Sommaren 2010 strandade en blåval i Skagafjörður. Blåvalshonan var nästan 25 meter lång, upp till 6 meter bred och vägde närmare 100 ton. Sedan skelettet sågades itu och kokades har det förvarats i en hangar vid flygplatsen i Keflavík. Att montera det väntas ta flera månader i anspråk.

I hela världen finns bara fyra kompletta blåvalsskelett till utställning. Det som togs om hand på en strand vid Skagafjörður var dessutom ovanligt välbevarat.

Skelettet ägs av Náttúrufræðistofnun Íslands. Länge tycktes det som att det skulle ställas ut i Reykjavík. Tanken var att blåvalen skulle bli huvudattraktion för det naturhistoriska museum, Náttúruminjasafn Íslands, som den rödgröna regeringen avsåg att öppna i Perlan i Reykjavík.

Men vid regeringsskiftet försvann de statliga pengarna till ett naturhistoriskt museum. Náttúruminjasafn Íslands - ett museum som har varit hemlöst i flera år - kan ändå bli verklighet. Privata investerare har visat intresse för museet. Det har talats om en invigning i Perlan i Reykjavík senast under 2016.

I Reykjavík finns dessutom museet Whales of Iceland. Det skulle ha öppnat i september, men en brand som inträffade strax före invigningen har försenat premiären. Utställningen kommer att innehålla modeller i naturlig skala av de 23 olika arter som finns runt Island. Det ryktas att även Whales of Iceland har visat intresse för blåvalsskelettet.

Nu står det klart att det blir Hvalasafnið á Húsavík som vinner dragkampen om skelettet. Det beskedet gav statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson vid ett partimöte i helgen, rapporterar 640.is.

Beslutet innebär dock inte att museet kan räkna med att behålla skelettet för gott. Om ett naturhistoriskt museum skulle bli verklighet i Reykjavík skulle det enligt Sigmundur Davíð Gunnlaugsson kunna bli aktuellt att flytta blåvalen dit. Då skulle en avgjutning av skelettet bli kvar i Húsavík.

Med tanke på den tid det tar att montera skelettet och att valmuseet dessutom bygger ut just på grund av detta är det dock sannolikt att blåvalen blir kvar i Húsavík under lång tid.

Hvalasafnið á Húsavík investerar nu 250 miljoner isländska kronor i en utbyggnad av museet. Einar Gíslason, vd för museet, säger till RÚV att blåvalen kommer att ställas ut på en yta av 500 kvadratmeter med en takhöjd på 10 meter. Förhoppningen är att skelettet ska vara på plats till sommaren:
"Detta skelett har naturligtvis varit ryggradsobjektet i de planerade arbeten som vi tänker sätta i gång med på museet. ... För hela turistnäringen i Þingeyjarsýsla och på nordöstra Island är det ingen tvekan om att detta är ett stort byte för oss."
Här kan du läsa mer om planerna på ett naturhistoriskt museum i Perlan och om dragkampen om blåvalsskelettet.

Liten risk utbrott vid Holuhraun ger surt regn i Reykjavík

Prognos för vulkangasernas
utbredning under måndagen.
Illustration: Veðurstofa Íslands
Risken för att vulkanutbrottet vid Holuhraun ska sprida surt regn över västra Island är liten. Vid östanvind är nederbörden i regel liten i väster. Samtidigt fortsätter utbrottet med oförminskad intensitet. Vulkanologen Haraldur Sigurðsson anser att den troligaste utvecklingen är att det fortgår tills magman i Bárðarbungas magmakammare är i jämvikt.

Utbrottet vid Holuhraun har nu pågått i sju veckor. Intensiteten har mattats något under tiden, men aktiviteten är alltjämt stabil. Under helgen rasade utbrottet med samma styrka som tidigare i veckan.

Gårdagens kraftigaste jordskalv hade en magnitud på 5,2. Skalvet hade sitt epicentrum vid Bárðarbungas krater. Totalt registrerades 106 jordskalv under söndagen. Majoriteten av skalven i området sker nu antingen vid Bárðarbunga eller Tungnafellsjökull. Däremot har antalet skalv i den berggång som sträcker sig från Bárðarbunga till Holuhraun minskat.

Vulkanologen Haraldur Sigurðsson förutspår att utbrottet kommer att fortsätta en bit in på det nya året. I ett blogginlägg skriver han att det mest sannolika scenariot för utvecklingen vid Bárðarbunga är att utbrottet fortgår tills det råder jämvikt mellan vulkanens magmakammare och den berggång som löper under Dyngjujökull till Holuhraun. När jämvikten är uppnådd slutar utbrottet.

Men ett utbrott i Bárðarbungas krater kan inte uteslutas som ett alternativ. Det är också ett av de tre huvudscenarier som Veðurstofa Íslands och Jarðvísindastofnun arbetar efter.

Haraldur Sigurðsson skriver att våldsamma explosioner skulle följa ett sådant utbrott. Magman i Bárðarbunga har en temperatur på ungefär 1 175 grader. På stora djup, som under glaciärens upp till 800 meter tjocka istäcke, är trycket för högt för explosioner trots att den vattenånga som bildas har en volym upp till 20 gånger större än vatten. I stället bildas här kuddlava.

I takt med att utbrottet smälter isen i vulkanens krater lättar trycket. Samtidigt fortsätter vattenångans volym att öka. Vid ett djup på omkring 300 meter börjar explosionerna. När dessa sedan bryter igenom istäcket uppstår explosioner som sprider vulkanaska.

Hittills har myndigheterna fått in enstaka uppgifter från östra Island om surt regn. Att surt regn - som innehåller svavelsyra och salpetersyra - ska drabba västra Island är enligt Veðurstofa Íslands inte sannolikt. Förklaringen är att det krävs östanvind för att giftiga ämnen från utbrottet vid Holuhraun ska nå västra Island, och vid östanvind är det i regel uppehåll på västra Island, skriver Morgunblaðið.

Visserligen går det enligt Veðurstofa Íslands inte att utesluta att surt regn faller över delar av landet. Surt regn kan på sikt förstöra byggnader, vattentäkter och växtlighet. Då krävs sannolikt att utbrottet blir mycket långvarigt. I dagsläget finns inget som tyder på att surt regn skulle vara något problem.

Under måndagen väntas vulkangaser från Holuhraun breda ut sig över östra Island.

Här kan du läsa mer om utvecklingen vid Bárðarbunga.

Dagens citat

"Att ha en låg moms på böcker är den i särklass enklaste och mest kraftfulla åtgärden som regeringen kan använda om den vill stödja bokutgivning på isländska över huvud taget. Fördelen med en låg moms på böcker är att en litteraturtyp aldrig gynnas på bekostnad av en annan. Det är inte upp till myndigheterna att ta beslut om en barnbok, som kanske är en förströelsebok, eller en bok som är en lärobok eller en kokbok eller något sådant är bättre eller sämre eller viktigare än andra böcker."

Förläggaren Kristján B. Jónasson säger till Vísir att han motsätter sig regeringens förslag om en höjd bokmoms från 7 till 13 procent men där vissa typer av böcker skulle momsbefrias.

söndag 19 oktober 2014

Dagens bonuscitat

"Det som han gjorde är mycket viktigt. ... Han var en komiker som bestämde sig för att bli politiker. Det behövs mycket mod för detta och många tog honom inte på allvar i början. Sedan började hela världen att göra det och till och med i USA har vissa komiker börjat att fundera: 'Jag skulle absolut kunna bli borgmästare eller parlamentariker.' ... Jag har stor respekt för honom. Till och med för hur han klädde sig. Det är allt så annorlunda. Mycket konstnärligt och kreativt."

Yoko Ono i Fréttablaðið om Reykjavíks tidigare borgmästare Jón Gnarr.

Gästblogg: Fyra dagar på Island

Bron mellan kontinentalsocklarna.
Vi har gjort en fyra dagars resa till Island – fulla av intryck vi vill dela med oss av.Vi flög ut med Icelandair på morgonen den 18 september och landade efter en timme på Keflavik – ja, i själva verket tog resan tre timmar, men Island ligger ju 2 timmar efter oss, så den dagen blev rätt lång. På Island var det mulet och regnade hela dagen. Vi fick hämta vår förbeställda bil direkt – fast det var ju litet pinsamt att inte kunna starta den! En ung dam från Hertz konstaterade att det berodde på att rattlåset gått i baklås, med en knyck på ratten var problemet löst.

Vi hade klokt nog kollat upp hotellet i Reykjavik på Internet och fått klart för oss att man inte fick checka in förrän 14.00 – vi planerade raskt om den första dagen och åkte direkt från Keflavik ut på Reykjanes. Island är ju som bekant en vulkanisk ö, och det fick vi grundligt bekräftat varje dag vi var där. Gränsen mellan de eurasiska och amerikanska kontinentalplattorna går rakt över Island, och en bit söder om Keflavik syns det tydligt i naturen – en djup, 50 meter bred spricka i marken som de byggt en bro över, blev vårt första mål för dagen. Här kan man alltså med 100 steg förflytta sig mellan Europa och Amerika.

Lavafält på Reykjanes.
Den här delen av Island hör till de mest vulkaniska – naturen bestod av oändliga slätter av mossbeklädd lava, här och där fanns illaluktande heta källor, t ex vid Seltun, och märkliga sjöar som emellanåt rinner ned i berggrunden och försvinner. (Arnaldur Indridasson har skrivit en deckare där den försvinnande sjön är inblandad).

Seltun – här exploderade ett borrhål på 70-talet: se så det blev!
Vid 4-tiden hade vi sett nog av lava och sterila landskap och åkte in till Reykjavik där vi utan större problem hittade hotellet. Vägförvaltningen i Reykjavik verkar vara ett kompetent gäng, det fanns en bred infartsväg längs hela norra stranden där man valde vilken avfart in i sta’n man ville välja – efter en liten miss i början kom vi in på Lagavegur och kom fram till hotellet. Där togs vi emot av en lagom charmig dam som talade om att de utlovade parkeringsplatserna inte fanns, utan vi fick leta upp en ute på stan bäst vi kunde. Vi hittade en 5 kvarter bort, och betalade (i och för sig rimliga) 400 isländska kronor för att stå kvar till 10 dagen därpå.

Vi var tvungna att köra fram till hotellet en särskild vända för att lasta av vår 22-kgs väska (att släpa den 5 kvarter var aldrig aktuellt) – parkerade dunderolagligt utanför hotellet och hann få in bagaget innan någon såg oss. Vi fick ett dubbelrum, som nog var det minsta dubbelrum någon av oss sett, men fann oss i det, kopplade upp oss mot hotellets WiFi och var back on line.

Hotellet ”Fron” lever i nå’n sorts symbios med en restaurang som kallar sig ”Scandinavian”. Inte direkt vita dukar och kristallglas, men maten var mycket god.

Nästa dag var det mulet fast uppehåll – klart bättre än i går. Vi åkte mot Thingvellir genom ett slättlandskap som var litet mer uppmuntrande än gårdagens tröstlösa lavafält. Den sägenomspunna tingsplatsen hade turistifierats rejält sedan Ann Britt var här förra gången för tjugofem år sedan: prydliga gångbroar, trappor och informationsskyltar överallt, för att inte tala om just turister, som vimlade där.

Utsikt från Lagberget – allt tillrättalagt för turisterna
Den gamla trappan bredvid den nya
Det är svårt att föreställa sig platsen på den tiden det begav sig – tinget pågick i två veckor varje sommar från 930 till 1798 och då bodde man i hyddor av sten och torv med ett tygtak över. Det finns spår kvar av ett femtiotal hyddor, så det bör ha varit hundratals människor som bevistade tinget.

I de isländska sagorna kan man läsa att det ofta gick hett till på tingen under de tidiga åren. Det besynnerliga med det isländska samhället på den tiden var ju att det inte fanns någon verkställande makt – den som vann i ett mål måste själv se till att domen verkställdes – ville motparten inte förlikas och betala de utdömda böterna så blev det oundvikligen slagsmål, som kunde bli både omfattande och långvariga.

Från Thingvellir åkte vi till Geysir, som är namnet både på den en gång största gejsern och hela området. Själva Geysir har inte haft några utbrott sedan 1930-talet (med undantag för ett par halvhjärtade utbrott år 2000), men strax intill ligger Strokkur, som hade flera utbrott medan vi var där. Annars finns det en mängd heta källor i området, en del så varma att vattnet kokar. Den obehagliga lukten vi stiftade bekantskap med i går vid Seltun finns här också (det är inte svaveldioxid, som ju sticker i näsan, utan kanske en mix av svavelväte och andra mindre hälsosamma gaser). Det luktar prutt helt enkelt och det gör även dricksvattnet i kranarna!

Strokkur
Färden gick vidare till Gullfoss, där floden Hvitá kastar sig i avsatser 32 meter ned i en klyfta. Imponerande är förnamnet. En skylt påstod att Gullfoss till och med är större än Niagarafallen, men det är nog ett utslag av lokalpatriotism – Niagaras tre fall har en sammanlagd bredd av över 1200 meter och en fallhöjd på 54 meter – både bredare och högre än Gullfoss, alltså. Även vid Gullfoss har man byggt för turisterna; ett hotell en bit från fallen och en turistfälla med stor parkering på platån ovanför klyftan. Vi hamnade först där, men fick se att den gamla parkeringen Ann Britt mindes låg kvar nedanför branten och hittade den oskyltade vägen dit. Förra gången hon var här var fallen frusna och stigen fram dit täckt av isbark, men den här gången gick det bra att promenera ända fram till fallen i vattendimman. Kameran gillar inte vattendroppar på linsen, så vi fick torka den gång på gång för att fokuseringen inte skulle strejka – många bilder blev det ändå.

Sista fallet i Gullfoss
Vi åkte tillbaka till Reykjavik en annan väg än vi åkte ut, och här minsann hittade vi gröna fält, boskap, får och hästar och välmående jordbruksgårdar – vilken kontrast mot Reykjanes! Vi åt middag på en libanesisk restaurang (förlåt!) och avrundade dagen med att ladda upp bilder till Facebook. På kvällen och natten gjorde Swinging Reykjavik sig påmint, brölande ynglingar och skrikande flickor ackompanjerade våra försök att somna.

På lördagen fick vi vackert väder och en hel del solsken. Vi åkte sydvästvart på väg 1, som är den ringväg som går runt hela Island. Vi stannade i Hveragerði, det första lilla samhället utanför Reykjavik. Här ryker det ur marken överallt och en å rinner ned från bergen ovanför sta’n – en märklig sorts å, för den är så varm att man kan bada i den året om. Allt eftersom den rinner vidare blir den svalare och svalare. Den som vill bada följer alltså ån uppåt tills man hittat en lagom temperatur och hoppar i.

Det gjorde nu inte vi, utan besökte den ”Geothermal park” som ligger mitt i Hveragerði. Här kokar det litet här och var, en ångande bäck rinner genom parken och rostiga järnrör med ventiler sticker upp ur marken, kvarlevor från den tid då man släppte ut ånga för att förnöja turisterna. Innevånarna i sta’n klagade dock på att ångutsläppen smutsade ned deras fönster, så man slutade med det. En annan sak man fick sluta med redan 1947 var att kasta sina sopor i en av de uttorkade källorna: efter en jordbävning någon helt annan stans på Island exploderade soptippen och spred många års ackumulerade sopor över Hveragerði med omnejd! Fragment från soptippen finns kvar i det kombinerade museum och växthus man byggt vid ingången till parken.

Geotermiska ”parken” i Hveragerði
Vi rullade vidare österut, och efter samhället Selfoss tog vi av norrut på en väg som ledde upp mot Hekla. Vi fick senare veta att man varnade turister för den vägen, men den var av bra kvalitet, problemfri att köra och tom på andra bilar (!). Hekla var inte svårt att identifiera, det är ett rejält berg som pyser ut vit rök på bortsidan av toppen. Hekla har haft arton utbrott sedan 1104, det senaste år 2000. Man har bra kontroll på utbrotten, för man kan tydligen analysera det material vulkanen spyr ut och datera det. Annars är det en märkvärdighet att de isländska sagorna aldrig nämner vulkanutbrott – var det så alldagligt att man inte tyckte det var värt att nämna, trots att många stora utbrott genom tiderna har orsakat både dödsoffer och förstört odlingsmark, vägar och bebyggelse?

Hekla
Från Hekla fick vi åka samma väg tillbaka tills vi kom till väg 1 igen och kunde fortsätta österut via Hella och Hvolsvöllur. På vägen passerade vi åarna Þjorsá och Hólsá – ja, åar låter smått, kanske borde de kallas floder. Strax efter Hvolsvöllur svängde vi av på en liten väg ned mot kusten, för nu ville vi se platsen där mordbranden på Bergþorshvoll inträffade den 3 september 1011. Vägen var inget vidare, och skyltningen, som annars är bra på Island, gjorde oss tidvis rätt desorienterade. Plötsligt ”snubblade” vi över en skylt som visade på uppfarten till Bergþorshvoll. I dag finns det två gårdar på platsen, fantasifullt nog kallas de Bergþorshvoll I och II.

Av Njals gård finns inget kvar, fast där står en väderbiten skylt som berättar historien om hur Njals fiender brände honom och hans familj inne den där ödesdigra dagen. För den som inte läst Brennu-Njals saga kan man säga att det hela har alla ingredienser från de antika grekiska tragedierna – en klok, vänfast och fridsam man som går under på grund av andras småsinthet och hämndlust. Läs sagan! Det har företagits ett antal utgrävningar på platsen, en av dem av Islands sedermera president Kristján Eldjárn, men de rapporterna har vi inte kommit åt.

Björn studerar skylten vid Bergthorsvoll
Vi skumpade tillbaka mot väg 1, och kunde fortsätta vidare österut. På vägen från Bergþorshvoll såg vi ett fjäll med is på toppen i fonden, och snart blev vi säkra på att det var Eyjafjallajökul – som vi alla försökte uttala under våren 2010. Islänningarna smyger in ett ‘t’ i dubbel-l, så det är ju inte alldeles enkelt. På västsidan av berget faller en å ned från berget i det som kallas Seljalandsfoss – ett av dagens många vattenfall. Men bättre skulle komma!

Yours truly framför Seljalandsfoss
Eyjafjallajökul, eller rättare Eyjafjall, är mycket större än man tror när man ser den lilla vita fläcken på kartorna intill den betydligt större Myrdalsjökul och den gigantiska Vatnajökul.

Eyjafjallajökul
Vi fick åka omkring 4 mil innan vi fick syn på Myrdalsjökul. Överallt rann små och stora vattendrag utför bergssidorna, men när vi kom fram till Skogar fick vi se det praktfullaste. Där bildar floden Skóga, som får sitt vatten både från Eyjafjallajökul och Myrdalsjökul, ett magnifikt, 65 m högt vattenfall. Här hade vi solen i ryggen och fick se de dubbla regnbågar som gjort fallet berömt.

Dubbla regnbågar framför Skogafoss – den yttre anar man i bildens vänstra kant
Men nu kändes det som om vi kommit långt nog för en dagsutflykt och vände åter västerut. Men det fanns en plats till vi ville se: Njal Thorgeirssons vän Gunnar Hamundsson bodde på Hlidarrende, en bit inåt landet nära floden Markarfljot, som avvattnar Eyjafjallajökul, Tindfjallajökul och kanske på krokiga vägar också Myrdalsjökull. Väg 1 går här över en nästan kilometerlång vägbank med flera broar över deltat Markarfljot bildar när den når kusten, och strax efter att vi passerat den tog vi av på en riktigt usel väg norrut. Här var 30 km/t högsta möjliga fart (hastighetsbegränsningen var 80!), men gudskelov behövdes det bara en mil på den vägen innan vi nådde en betydligt bättre.

Fårkaos vid Hlidarende
Men vid Hlidarrende hade de just börjat samla in sina får för höstslakten – det verkade inte särskilt organiserat, ett tusental får vimlade runt i nejden utan kontroll, något hundratal av dem uppe på vägen. Det blev krypkörning en lång stund, vi fick fotografera kyrkan i Hlidarrende från bilfönstret, och när vi omsider kom fram till uppfartsvägen avstod vi från att åka upp och titta närmare. Vi kunde ändå konstatera att Gunnar bodde mycket vackert på en bergssluttning med gröna fält nedanför – betydligt vackrare än hans vän Njals Bergþorshvoll, som ligger på en platt, sank och tråkig slätt vid kusten.

Kyrkan på Hlidarende
Gunnar, den ädle, kraftfulle, vackre och vänsälle krigaren, blev efter många fejder dömd fredlös i tre år, men kunde inte förmå sig att lämna det vackra Hlidarrende utan stannade kvar och blev till sist dödad av sina fiender på grund av hans hustru Hallgerds långsinthet – hon vägrade ge honom av sitt hår till en ny bågsträng när hans gått av. Gunnars slutreplik är obetalbar: ”Alla har sitt sätt att bli berömda”. Man frågar sig varför han gifte sig med Hallgerd, som var illa beryktad redan då.

Till sist kom vi förbi fåren och körde drygt tio tråkiga mil tillbaka till Reykjavik och hotellet. De festande ungdomarna var fortfarande i farten, men vi lyckades somna ändå.

Söndagen började med regn och blåst, och värre skulle det bli. Vi åkte norrut på väg 1 och såg skyltar som varnade för 28 m/s. Vi stannade till på en bensinmack för att löpa lunchsmörgåsar och mineralvatten; parkerade med motorhuven i lovart och lyckades öppna dörrarna och komma ut utan att de slets loss från bilen – det blåste REJÄLT! En gång i tiden (före 1998) gick väg 1 runt Hvalfjorden, nu för tiden finns en tunnel under fjordmynningen så man sparar 6 mil på vägen norrut. Men vi valde att ta den gamla vägen runt fjorden – kanske med någon försiktig förhoppning att få se en val – men piskande regn och stormvindar gjorde att vi knappt såg någonting alls. Väg 47, som den nu heter, skulle pryda sin plats i ett alplandskap och i dag var det ett extra spänningsmoment när vinden högg tag i bilen och försökte kasta den av vägen. Det hade inte varit bra, på sina ställen var det 50 meter ned till fjorden på andra sidan vägen.

En solglimt mitt i ovädret: storm, regn och stenras

Hvalfjorden – vi möter just en av de sällsynta bilarna
Vi mötte kanske ett halvdussin bilar på alla de sex milen, men åkte också förbi ett gäng med tiotalet cyklister som valt helt fel dag att cykla. De verkade inte komma ur fläcken, men vi kunde ju inte erbjuda 10 personer och deras cyklar lift!

På nordsidan av fjorden kom vi litet i lä, och kunde ganska bekvämt köra tillbaka till väg 1 och ta vägtunneln hemåt. Det kostar 1000 isländska kronor att använda tunneln, men efter erfarenheterna på väg 47 kan man sluta sig till att folk gärna betalar den avgiften. Snart var vi tillbaka i Reykjavik, körde litet fel, men hittade sedan vägen mot Keflavik där vi skulle lämna tillbaka bilen. Vi förväntades checka in på flyget hem klockan 6 på måndagen, då Hertz inte hunnit öppna, så vi lämnade bilen redan på söndagseftermiddagen och tog en taxi tillbaka till hotellet. Vi hade turen att få en pratsam islänning som chaufför, han berättade hela resan om Island och Reykjavik och erbjöd sig till sist att hämta upp oss nästa morgon klockan fem och köra oss till flygplatsen, som ligger 5 mil från Reykjavik.

En måttlig middag och tidigt till sängs.

Halv fyra (ouch!) ringde väckarklockan, vi packade det sista och i receptionen stod vår taxichaufför Friðrik Jónsson och väntade. Lika talför var han på resan till Keflavik, vi fick svar på alla våra frågor och fick lova att ringa honom nästa gång vi kom till Island. Så var det bara 3 timmars obekväm flygning tillbaka till Arlanda, där molnbasen låg på 500 meter. Men isländska piloter är ju vana vid dåligt väder, så allt gick väl, vi fick våra väskor snabbt och i ankomsthallen stod dottern Nina och dotterdottern Elisa och väntade.

Bárðarbungas utbrott skapar mest lava sedan Laki 1783

Illustration: Veðurstofa Íslands
Inte sedan Lakis utbrott år 1783 har en vulkan producerat lika mycket lava som Bárðarbunga nu gör vid Holuhraun. Utbrottet tros nu ha producerat mer än 900 miljoner kubikmeter lava sedan det började för sju veckor sedan. Lavafältet uppskattas vara i genomsnitt 16 meter tjockt. Utbrottet fortsatte under lördagen med oförminskad intensitet.

Inom loppet av sju veckor har Bárðarbungas utbrott vid Holuhraun producerat mer än 900 miljoner kubikmeter lava. Det har därmed passerat Heklas utbrott år 1947 - som höll på i hela 13 månader. Det enda utbrottet som producerat mer lava än Bárðarbunga är Laki år 1783.

Lavafältet vid Holuhraun är omkring 60 kvadratkilometer. Vulkanologen Haraldur Sigurðsson skriver i ett blogginlägg att lavans genomsnittliga tjocklek borde vara omkring 16 meter.

Utbrottet fortsatte under lördagen med oförminskad intensitet. Dåligt väder gjorde dock att det var svårt att se utbrottet genom de webbkameror som finns utplacerade i området.

Totalt 88 jordskalv inträffade i området under lördagen. Det största skalvet hade en magnitud på 5,4. Skalvet hade sitt epicentrum vid Bárðarbungas krater. Den sjunker alltjämt upp till fyra decimeter per dygn.

Färre jordskalv registrerades i går vid Tungnafellsjökull. De senaste dagarna har skalven vid Bárðarbungas grannvulkan varit ovanligt många. Tungnafellsjökull, som ligger två mil nordväst om Bárðarbunga, tros bara ha erupterat två gånger sedan den senaste istiden.

I dag tros giftiga vulkangaser från utbrottet sprida sig över norra och östra Island. Veðurstofa Íslands prognos förutspår att svaveldioxid kommer att breda ut sig mellan Akureyri i väster och Höfn i sydost.

Här kan du läsa mer om utvecklingen vid Bárðarbunga.

Dagens citat

"Det som skapar en risk är att turistbussar stannar mitt på vägen och släpper ut passagerarna. Människor tittar så på norrskenet stående mitt på vägen eller i vägkanten och ser sig inte för. ... När det är halvklart letar chaufförer efter norrskenet. Det kanske öppnas en glipa och de visar sig och då stannas det på stället och turisterna släpps ut."

Kristinn Bjarnason, ordförande för näringslivs- och turistnämnden i Bláskógabyggð, säger i Fréttablaðið att nedsläckta turistbussar som stannar på vägarna på jakt efter norrsken har blivit en trafikfara.

lördag 18 oktober 2014

Dagens bonuscitat

"Missförståndet ligger i att finansdepartementet skulle ha någon åsikt om vad måltiden skulle kosta. Vi baserar oss helt enkelt på uträkningar och exempel som presenteras för att förklara hur helhetseffekten blir för familjer sett till inkomst utifrån dessa konsumtionsmönster. Vi bygger detta på undersökningar som andra har gjort."

Finansminister Bjarni Benediktsson i RÚV om reaktionerna på att regeringen i budgetpropositionen i uträkningar utgår från matkostnader på 745 isländska kronor per dag och person - läs mer här.

Dubbelt så dyrt att parkera fel i Reykjavík

Böterna för felparkering dubblas i Reykjavík. Att utan tillstånd ställa bilen på en parkeringsplats för rörelsehindrade kostar snart 20 000 isländska kronor. Att parkera fel går efter höjningen loss på 10 000 kronor. Beslutet om att höja felparkeringsböterna togs av en enig kommunstyrelse i Reykjavík.

År 2010 bötfälldes 717 bilister i Reykjavík för att utan tillstånd ha parkerat på platser avsedda för rörelsehindrade. Samma år dubblades felparkeringsavgifterna till 5 000 isländska kronor för vanliga p-platser och 10 000 kronor för platser för rörelsehindrade.

Förra året hade antalet bötfällda bilister på platser för rörelsehindrade minskat till 616. Med målet att ytterligare minska antalet felparkeringar dubblas nu avgifterna på nytt. Kostnaden för att olovligen stå på en plats för rörelsehindrade blir 20 000 kronor medan kostnaden för att stå på en vanlig parkeringsplats utan att ha betalat blir 10 000 kronor.

Beslutet om att höja parkeringsböterna klubbades av en enig kommunstyrelse. Innan höjningen kan genomföras på Reykjavíks gator måste den godkännas av inrikesdepartementet och annonseras i Lögbirtingablað.

Minskar förbjuden zon vid vulkanutbrottet vid Holuhraun

Den avspärrade zonen
är rödmarkerad.
Riskzonen är
svartmarkerad.
Karta: Almannavarnir
Utrymningszonen norr om Vatnajökull minskas. Polisen delar nu enligt ett pressmeddelande upp området i två olika zoner - en där det alltjämt är förbjudet att vistas utan tillstånd, och en där det nu blir tillåtet att röra sig men där det är av yttersta vikt att vara beredd på en evakuering. Området norr om Vatnajökull spärrades av när vulkanutbrottet vid Holuhraun började.

Ända sedan Bárðarbungas utbrott vid Holuhraun började har området norr om Vatnajökull varit avspärrat. För att besöka den förbjudna zonen har det krävts ett särskilt tillstånd utfärdat av myndigheterna. Sådana tillstånd har bara beviljats till forskare och journalister.

Polisen beslutade i går att lätta på restriktionerna norr om Vatnajökull. Området närmast Holuhraun - i en radie av 25 kilometer från huvudkratrarna - är alltjämt avspärrat. Polisen häver inte heller avspärrningen av väg 862 längs Jökulsá á Fjöllum mellan Dettifoss och Ásbyrgi.

Däremot blir det nu tillåtet att besöka de delar av höglandet som ligger inom en radie på 60 kilometer från Holuhraun. Det innebär att exempelvis Tungnafellsjökull och Hálslón nu hamnar utanför den förbjuda zonen.

Lavans utbredning fredagen
den 17 oktober.
Illustration: Jarðvísindastofnun
Det område som nu öppnats klassas dock som en riskzon. Den som färdas i området uppmanas till försiktighet. Den stora risken i dagsläget är giftiga vulkangaser. Men om utbrottets karaktär skulle förändras - till exempel genom att röra sig under Dyngjujökull - är risken stor för både stora översvämningar och nedfall av aska. Inom riskzonen räknar Veðurstofa Íslands med att vulkanaskan kan bli upp till fem centimeter tjock.

Almannavarnir uppmanar den som rör sig i riskzonen till att följa radiosändningar och sms-varningar om utbrottets karaktär skulle förändras. Vid höga halter av svaveldioxid är det viktigt att söka skydd i en fjällstuga eller ett fordon. Om nedfallet av vulkanaska gör sikten obefintlig är det klokt att stanna på platsen - så länge det inte finns någon översvämningsrisk - och kontakta myndigheterna. Vid översvämningar är det viktigt att omedelbart sätta sig i säkerhet eller utrymma området.

Risken för att utsättas för akut
hälsofarliga halter av vulkangaser
är störst närmast Holuhraun.
Illustration: Veðurstofa Íslands
I den avspärrade zonen är riskerna betydligt större. Att besöka den kräver alltjämt ett särskilt tillstånd. Sannolikheten för att utsättas för hälsofarliga halter av vulkangaser är enligt Veðurstofa Íslands hela 90 procent.

Giftiga vulkangaser är inte det enda skälet till att området hålls stängt för allmänheten. Om utbrottet skulle flytta sig under Dyngjujökull är riskerna för enorma översvämningar stor - och den risken gäller längs hela Jökulsá á Fjöllums sträckning norrut. Vid ett utbrott under glaciären väntas även stora mängder aska falla över närområdet. Vid Holuhraun tros askan lägga sig som ett upp till 20 centimeter tjockt täcke på marken.

Att restriktionerna nu lättas i delar av området har enligt polisen inget att göra med att riskerna i sig har minskat. I stället har myndigheterna omvärderat läget. De nya kalkylerna visar exempelvis att översvämningar från Dyngjujökull når Holuhraun redan efter en halvtimme och bron vid Upptyppingar - som kommer att offras vid en översvämning - efter två timmar, att ett område i en radie av sex kilometer från Holuhraun klassas som mycket ohälsosamt på grund av vulkangaser, och om vulkanaska skulle blåsa norrut kan orter som Laugar och Reykjahlíð räkna med att läggas under centimetertjock aska.

Prognos för översvämningar vid
ett utbrott i Dyngjujökull.
Illustration: Veðurstofa Íslands
Trots färre restriktioner är det inte troligt att särskilt många kommer att besöka riskzonen. Samtliga vägar i området är oframkomliga. Det snötäcke som redan har lagt sig över höglandet kommer snart att vara flera meter tjockt.

Flera besökare som utan tillstånd besökt eller försökt ta sig fram till Holuhraun kommer att få betala höga böter. En av dem som brutit mot lagen är den kazakiska oljemiljardären Goga Ashkenazi, som besökte platsen tillsammans med tre vänner. Sällskapet reste med Reykjavík Helicopters, där piloten trotsade lagen och släppte ut passagerarna vid Holuhraun.

Tio dagar senare har företaget fortfarande inte pratat med piloten om händelsen. Reykjavík Helicopters uppger alltjämt att de ser allvarligt på lagbrottet men lägger allt ansvar på piloten. Piloten riskerar inte att få sparken, uppger Vísir.

Prognos för spridning av vulkanaska
vid ett utbrott under Dyngjujökull.
Illustration: Jarðvísindastofnun
Utbrottet vid Holuhraun fortsatte under fredagen med oförminskad intensitet. Totalt inträffade 125 jordskalv i området. Ett stort antal hade sitt epicentrum vid Tungnafellsjökull, en glaciär belägen nordväst om Bárðarbunga och Vatnajökullmassivet. Något utbrott har sannolikt inte skett i Tungnafellsjökull sedan den senaste istiden. Vulkanen tros dock inte ha somnat in för gott.

Gårdagens kraftigaste jordskalv hade en magnitud på 4,4. Det hade sitt epicentrum vid Bárðarbungas krater.

Här kan du läsa mer om utvecklingen vid Bárðarbunga.

Dagens citat

Foto: Citizen Press
"Island har energi, der kunne dække Danmarks behov. Vi fanger omkring to procent af verdens fisk, og vi har flere turister end de fleste andre lande per capita. Vi burde være ret rige. Men alle familier i Island har denne ene onkel, der er forretningsmand og egentlig har en meget stabil fast indkomst, men han gør altid et eller andet dumt, så han går konkurs. Island er lidt ligesom den onkel. Hvilket er ret irriterende, for med alle vore naturressourcer burde vi opføre os meget konservativt og bare være kedelige administratorer og leve et stabilt norsk liv. Men så ville vi selvfølgelig ikke have så meget at skrive om."

Andri Snær Magnason i Information om isländsk mentalitet.

fredag 17 oktober 2014

Jón Gnarr om sin första bok på engelska



I somras utkom Jón Gnarrs första bok på engelska, Gnarr - How I Became the Mayor of a Large City in Iceland and Changed the World. I samband med utgivningen gjorde han olika framträdanden i USA. Ovan kan du se en intervju med Jón Gnarr från bokhandeln Strand i New York.

Tunneln under Hvalfjörður blir statens år 2019

Om fem år överlämnar bolaget Spölur tunneln under Hvalfjörður till staten. Sommaren 2019 kommer hela bygget att vara betalt. Tunneln öppnades i juli 1998 - och i helgen asfalteras vägbanorna för första gången. Därför stängs tunneln för trafik i kväll och öppnas först på måndag morgon. Det är den längsta stängningen av tunneln sedan den invigdes för sexton år sedan.

I juli 1998 öppnades Hvalfjarðargöng, tunneln under Hvalfjörður som kortade restiden längs ringvägen med en hel timme. Den sju mil långa omvägen längs Hvalfjörður fungerar i dag snarast som en utflyktsväg, även om det alltjämt finns många gårdar kvar vid fjorden.

Tunneln förändrade förutsättningarna för samhällen och företag i fjordens närhet. Länge fanns det tre vägstopp längs Hvalfjörður - men med tunneln försvann samtliga även om ett av dem, Ferstikluskáli, alltjämt har öppet under sommarhalvåret.

Om själva Hvalfjörður blev mindre attraktiv på grund av tunnelbygget upplevde Akranes och Borgarnes det motsatta. Plötsligt befann sig städerna på pendelavstånd från Reykjavíkområdet. Det är inte ovanligt att familjer väljer Akranes eller Borgarnes för lugnet och de lägre huspriserna, men fortsätter att jobba i huvudstaden.

Tunneln under Hvalfjörður ägs av Spölur. Bolaget gjorde nyligen sin årliga avbetalning - den här gången 643 miljoner isländska kronor - på bygget. Den återstående skulden är på drygt 2 miljarder och kommer att betalas under de kommande fyra åren.

I mitten av år 2019 kommer Spölur att överlämna tunneln till staten. Den kommer då att vara betald och skuldfri. Det innebär att vägavgiften också blir kvar till 2019. Om tunneln därefter ska bli avgiftsfri eller om vägavgiften behålls för att finansiera andra infrastruktursatsningar blir upp till regeringen att avgöra.

Rekordåret 2008 gjordes totalt 2 006 090 passager genom tunneln. Det är en siffra som kan överträffas i år. Under årets första nio månader gjordes 1 547 470 passager genom Hvalfjarðargöng.

I helgen ska vägbanorna asfalteras för första gången sedan tunneln öppnades. Tunneln stängs därför för trafik klockan 20 i dag och öppnar på nytt klockan 6 på måndag. Det är den längsta stängningen sedan tunneln invigdes. Om arbetet inte blir klart kommer tunneln att stängas på nytt under de kommande vardagsnätterna. Polis, ambulans och brandkår ska dock kunna släppas igenom.

Förra helgen körde 11 705 fordon genom tunneln. Frågan är om det nu blir lika många bilister som väljer att ta omvägen längs Hvalfjörður. Ferstikluskáli bommade dock igen för säsongen redan vid månadsskiftet. Däremot kommer Hernámssetrið vid Hlaðir att hålla öppet för kaffesugna bilister.

Här kan du läsa mer om de gamla vägstoppen längs Hvalfjörður.

Utbrott skapar 60 kvadratkilometer stort lavafält

Bilden visar spridningen av
vulkangaser under fredagen.
Illustration: Veðurstofa Íslands
Lavafältet vid Holuhraun mäter nu hela 60 kvadratkilometer. Lavan fortsätter att breda ut sig norr om Vatnajökull, men utbrottets intensitet bedöms nu bara vara hälften så kraftig som i inledningsskedet. Under torsdagen minskade åter antalet jordskalv i området. Det största skalvet hade en magnitud på 5,0.

Bárðarbungas utbrott vid Holuhraun har snart pågått i sju veckor. Utbrottets intensitet har gradvis avtagit och bedöms nu vara hälften så kraftig som i inledningsskedet. Inget tyder dock på att utbrottet är på väg att upphöra inom de närmaste dagarna.

Samtidigt fortsätter lava från utbrottet att breda ut sig över Holuhraun norr om Vatnajökull. Nu mäter det nya lavafältet 60 kvadratkilometer.

Under torsdagen registrerades 89 jordskalv i området. Det är betydligt färre än under den senaste veckan. Det största skalvet hade en magnitud på 5,0 och hade sitt epicentrum vid Bárðarbungas krater.

Svaveldioxid som sprider sig från utbrottet vid Holuhraun fortsätter att vara ett problem. I går natt uppmättes hela 3 394 mikrogram svaveldioxid per kubikmeter luft vid Grafarvogur i Reykjavík. I dag kommer på nytt vulkangaserna att blåsa i västlig riktning mot västra Island.

Än så länge har inte giftgaserna från utbrottet omvandlats till surt regn. Om svaveldioxiden skulle bilda svavelsyra skulle det till stor del falla till marken som surt regn. Det skulle inte bara kunna skada miljön utan också bidra till skador på byggnader med mera.

Här kan du läsa mer om utvecklingen vid Bárðarbunga och här kan du se en film från utbrottet inspelad under onsdagen.

Dagens citat

"Oavsett hur och var som den betraktas är förvirringen kring saken total, vilket inte är en så liten bedrift med tanke på hur enkelt allt detta tycktes i upptakten till valet. Pizzan har blivit kall."

Björn Valur Gíslason, vice ordförande för Gröna vänstern, i ett blogginlägg om regeringens nedskrivning av bolåneskulder - där en ansökan skulle bli lättare än att beställa pizza men där det i dag är oklart när hushållen får besked om nedskrivningarna, hur utförandet ska gå till, hur rabatten ska finansieras och om den är laglig.

torsdag 16 oktober 2014

Pirat vill att alltingets ledamöter ska äta billigare

Råvarukostnaderna för en lunch i alltingets restaurang bör inte överstiga 248 isländska kronor. Det anser Jón Þór Ólafsson, alltingsledamot för Piratpartiet. Förslaget är ett svar på siffror som används i regeringens budgetproposition, där utgångspunkten är att varje islänning köper mat för 745 kronor om dagen.

I den borgerliga regeringens budgetförslag för 2015 ingår en höjning av matmomsen från dagens 7 procent till 12 procent. I underlaget för beräkningarna finns uppgiften om att en islänning dagligen behöver mat för 745 kronor - eller 248 kronor fördelat på dagens tre måltider. Siffrorna tar ingen hänsyn till mat som äts utanför hemmet och heller inte till livsmedel som inhandlas i annat än matbutiker.

Visserligen finns det inget i propositionen som säger att regeringen anser att 745 kronor om dagen är en rimlig matkostnad. I debatten har siffran ändå betraktats som ett tecken på sviktande verklighetsförankring.

I alltingets egen restaurang är luncherna subventionerade för ledamöterna. De betalar bara 550 isländska kronor för lunchen. Den som skulle leva i enlighet med de siffror som används i budgetpropositionen skulle alltså bara ha 195 kronor kvar till dagens två återstående måltider.

Jón Þór Ólafsson, alltingsledamot för Piratpartiet, tog upp frågan i alltinget under gårdagen. Han föreslog att restaurangens råvarukostnader skulle minska till 248 kronor per portion. Han sade sig visserligen inte ha stora förhoppningar om att förslaget skulle få gehör, men att han ville att de folkvalda skulle leva som folket:
"Är det inte hälsosamt för alltingsledamöterna att se vad det offentligas institutioner och regeringen säger är normalt för vad som går till landsmännens genomsnittsmåltider? ... Kan genomsnittsislänningen äta hygglig, varierad och hälsosam mat och kanske tillåta sig en liten kakbit med kaffet utan att överskrida de gränser som skatteförslaget utgår ifrån, eller är verkligheten sådan att det offentligas förutsättningar inte håller såvida inte människor äter ensidig och mindre hälsosam mat?"
Jón Þór Ólafsson meddelade också under debatten att han hade skickat ett brev till alltingets presidium med uppmaningen om att inte låta råvarorna kosta mer än 248 kronor per person i restaurangen.

Här kan du läsa mer om förslaget att höja matmomsen.

Förlorar 35 miljarder på nödlån till Kaupþing

35 miljarder isländska kronor. Så stor blir förlusten för skattebetalarna för det nödlån som Kaupþing fick från Seðlabanki Íslands tre dagar innan banken kollapsade. När centralbanken beviljade lånet sade dåvarande chefen Davíð Oddsson att transaktionen var riskfri. Nu står det klart att Seðlabanki Íslands förlorar nästan halva lånet.

Den 6 oktober 2008 talade statsminister Geir H. Haarde till nationen. Han varnade om att bistra tider var på väg och sade att de isländska storbankerna befann sig i ytterst bekymmersamma situationer. Samma dag fick Kaupþing ett jättelån på 500 miljoner euro - en summa som av finansministern Árni M. Mathiesen beskrivits som centralbankens sista reserver.

Lånet till Kaupþing är finanskraschens kanske största mysterium. Geir H. Haarde trodde den 6 oktober alltjämt att just Kaupþing skulle kunna gå att rädda. Davíð Oddsson har däremot hävdat att han många månader tidigare insett att storbankerna var dödsdömda.

Frågan är i så fall varför centralbanken skulle öronmärka de sista tillgångarna i en pålitlig valuta till en bank som var på väg mot ruinens brant. Sedan dröjde det bara tre dagar tills även Kaupþing hamnade under statlig förvaltning. Under tiden hade inte lånet gått till att stärka bankens ställning i Storbritannien. I stället köpte Kaupþing upp papper i den egna banken och besparade därmed toppchefer och nyckelkunder enorma förluster.

Geir H. Haarde ska ha gett sitt samtycke till lånet under ett telefonsamtal med Davíð Oddsson. Samtalet spelades in. Bägge vägrar dock att offentliggöra inspelningen. Finansmarknadsminister Björgvin G. Sigurðsson och näringsminister Össur Skarphéðinsson har till DV sagt att lånet till Kaupþing aldrig togs upp vid något regeringssammanträde.

Lånets löptid var fyra dagar och räntan 9,4 procent. Centralbankschefen Davíð Oddsson presenterade villkoren som riskfria. Om inte Kaupþing skulle kunna betala tillbaka pengarna hade Seðlabanki Íslands fått en utmärkt säkerhet i den danska banken FIH.

Kaupþing hann kollapsa innan lånet löpte ut. Tillgångarna var aldrig i närheten av att räcka till alla fordringar. Så sent som i september 2010 var ändå centralbanken optimistisk. FIH skulle då säljas för hela 670 miljoner euro. I slutändan blev det bara hälften. Seðlabanki Íslands lånade ut resten räntefritt. Därefter började de nya ägarna att skriva ned värdet på FIH:s tillgångar. Seðlabanki Íslands fick knappt några pengar tillbaka efter detta.

Den slutgiltiga kostnaden för lånet till Kaupþing landar enligt Kjarninn på 35 miljarder isländska kronor plus uteblivna räntor i sex års tid.

Trots att det påstått riskfria lånet blev ytterligare en börda för skattebetalarna är turerna kring beslutet alltjämt höljda i dunkel. Och nyckelpersonerna vill inte avslöja vad som sades i samband med jättelånet.

Geir H. Haarde sade nyligen till Vísir att centralbanken sett till vad han visste då gjorde rätt som lånade ut 500 miljoner euro till Kaupþing. Davíð Oddsson har i Morgunblaðið hävdat att Seðlabanki Íslands tagit beslut om att inte offentliggöra samtalet mellan honom och statsministern. Enligt Smugan är förhållandet det motsatta - inför en parlamentarisk granskning av lånet sökte centralbanken klartecken för att offentliggöra samtalet men fick nobben av Geir H. Haarde och Davíð Oddsson.

Här kan du läsa mer om jättelånet till Kaupþing.

Jordskalv vid Bárðarbunga kändes i Akureyri

Foto: Nasa
Ett jordskalv med en magnitud på 5,4 skakade i går inte bara Bárðarbunga utan kändes så långt bort som i Akureyri. I samband med skalvet sjönk vulkanens krater ytterligare 15 centimeter. Giftiga vulkangaser från utbrottet vid Holuhraun fortsätter att sprida sig över stora delar av Island. Inget tyder på att utbrottet skulle vara på väg att upphöra.

Det har nu gått två månader sedan jordskalvssvärmen vid Bárðarbunga började. Den senaste veckan har antalet skalv ökat något till drygt hundra om dagen. Det är dock långt ifrån den mest intensiva perioden då över tusen skalv om dygnet registrerades. Sammanlagt har omkring 27 000 skalv inträffat i området under de senaste två månaderna.

Det största skalvet under onsdagen hade en magnitud på 5,4. Skalvet hade sitt epicentrum vid Bárðarbungas krater, men kändes så långt bort som i Akureyri. Fågelvägen är avståndet ungefär 12 mil.

I samband med skalvet sjönk Bárðarbungas krater ytterligare 15 centimeter. Kratern sjunker nu i en takt av 30 till 40 centimeter om dagen.

Inget tyder i dagsläget på att utbrottet vid Holuhraun skulle vara på väg att upphöra. Det fortsätter med samma intensitet som de senaste dagarna.

Svaveldioxid från utbrottet fortsätter att sprida sig över stora delar av Island. På flera platser i landet har invånare klagat på svidande ögon och irriterade slemhinnor. Akut hälsofarliga halter har dock bara uppmätts nära Holuhraun.

I går kväll hölls enligt ett pressmeddelande ett möte i Skjólbrekka vid Mývatn där myndigheterna informerade lokalbefolkningen om riskerna.

Här kan du läsa mer om utvecklingen vid Bárðarbunga och här och här hittar du mer detaljerade prognoser för spridningen av vulkangaser än vad som tidigare funnits.

Dagens citat

"I am very excited to come to Houston with my family and get the opportunity to work with the great people at Rice. I also see this as a chance for me to get first hand information about anthropogenic climate change and further my social and political studies. I look forward to sharing my story and experience with students and teachers and the public and to assist in any way I can."

Jón Gnarr, tidigare borgmästare i Reykjavík, i ett pressmeddelande om sitt kommande gästspel på Rice University i Houston, Texas, där han bland annat tänker arbeta med boken A Human's Guide to Politics - läs mer här.

onsdag 15 oktober 2014

Kräver besked om inträdesavgifter till naturpärlor

Ett klart besked om det är lagligt eller inte att ta betalt av besökare till turistattraktioner som Geysir och Kerið. Det efterlyser Gröna vänsterns Katrín Jakobsdóttir och Svandís Svavarsdóttir i en motion. Alltingsledamöterna vill att finansminister Bjarni Benediktsson tillsätter en utredning av det juridiska läget. Den ska vara klar senast den 1 mars 2015.

Inträdesavgifter till naturpärlor har varit en av årets stora stridsfrågor. Markägare på flera platser i landet har under året börjat ta betalt av besökare. Flera har dock tvingats backa sedan besluten om att ta betalt tagits till domstol.

Umhverfisstofnun anser att det är olagligt att ta betalt - om inte markägaren fått klartecken från myndigheten. Det är dock ett ställningstagande som viftats bort av de privata markägarna.

Nu kräver Katrín Jakobsdóttir och Svandís Svavarsdóttir, alltingsledamöter för Gröna vänstern, att finansminister Bjarni Benediktsson utreder det juridiska läget. Utredningen ska vara klar senast den 1 mars nästa år. Den ska svara på frågan om det är lagligt eller inte att ta betalt av besökare.

Katrín Jakobsdóttir och Svandís Svavarsdóttir vill bland annat få besked om hur en entrépeng påverkar allemansrätten, om hur den är förenlig med den lag som reglerar vilka som får ta ut skatt och om hur den påverkas när delägare har olika uppfattningar om vad som ska göras med marken.

Här kan du läsa mer om debatten om inträdesavgifter till naturpärlor.