måndagen den 21:e april 2014

Vill hålla ny folkomröstning om flygplatsen i Reykjavík


En ny folkomröstning ska avgöra framtiden för flygplatsen i Reykjavík. Det anser Halldór Halldórsson, Självständighetspartiets toppkandidat i vårens kommunalval. Den omröstning som ägde rum år 2001 säger han inte längre har något värde. Att folkomrösta kan tidigast bli aktuellt nästa år eftersom han vill invänta Ragna Árnadóttirs utredning av flygplatsfrågan.

Inrikesflygplatsen på Vatnsmýri i Reykjavík har under mandatperioden orsakat både konflikter mellan kommunen och regeringen samt inom regeringen. Bästa partiet och Socialdemokraterna i Reykjavík vill få bort flygplatsen för att kunna använda marken till bostäder. Regeringen vill däremot inte se någon flytt av inrikestrafiken varken till Keflavík eller ett nybygge på Hólmsheiði strax utanför stadskärnan.

I samband med att kommunen klubbade en ny detaljplan var splittringen inom Självständighetspartiet närmast totat i flygplatsfrågan. Gísli Marteinn Baldursson och Þorgerður Helga Vigfúsdóttir arbetade för att flygplatsen skulle försvinna, Hildur Sverrisdóttir och Áslaug Friðriksdóttir godkände detaljplanen och röstade inte för det motförslag som lagts av Júlíus Vífill Ingvarsson, Kjartan Magnússon och Marta Guðjónsdóttir, som ville behålla flygplatsen och därför röstade mot detaljplanen.

Självständighetspartiets toppnamn i det kommande kommunalvalet, Halldór Halldórsson, vill nu folkomrösta om flygplatsens framtid. Det sade han när partiets valplattform för kommunen presenterades. För Halldór Halldórsson kan därmed en folkomröstning tjäna dubbla syften genom att både peka ut Reykjavíkbornas vilja och ena partiet.

En folkomröstning kan dock tidigast bli aktuell under 2015. Halldór Halldórsson vill invänta den utredning om flygplatsens framtid som görs under ledning av juristen och tidigare statsrådet Ragna Árnadóttir. Den ska vara klar före årsskiftet.

År 2001 genomfördes en folkomröstning där Reykjavíkborna fick ta ställning till frågan vad som skulle hända flygplatsen efter år 2016. Då röstade en knapp majoritet, 49,3 procent mot 48,1 procent, för att flygplatsen skulle flytta. Valdeltagandet var dock låga 37,2 procent.

Halldór Halldórsson anser att folkomröstningens resultat i dag saknar värde. Därför vill han på nytt låta kommuninvånarna säga sitt om flygplatsens framtid.

Här kan du läsa mer om turerna kring inrikesflygplatsen i Reykjavík.

Dagens citat

"There’s a saying in Iceland that everyone has a book in their stomach waiting to come out. ... Going to a bar can be very difficult. ... A couple of beers and I will need to listen to a lot of poetry and ideas."

Egill Jóhannsson, vd för förlaget Forlagið, i Edmonton Journal om den isländska bokmarknaden.

söndagen den 20:e april 2014

Dagens bonuscitat

"Jag vaknade en morgon och såg att jag skulle ha varit på runt fem radiointervjuer. Då beslutade jag mig för att ta upp telefonen, ringa Já.is och lägga till 'inte politiker' efter mitt namn."

Studenten Árni Páll Árnason, som delar namn med Socialdemokraternas partiledare, berättar i Morgunblaðið varför han är en av åtta islänningar som delar namn med en känd person och därför har lagt till inte följt av en viss titel efter sitt namn i telefonkatalogen.

Påsken största helgen för isländskt godis

Isländska tillverkare exporterade förra året 434 ton godis till ett totalt värde av 416 miljoner isländska kronor. De främsta exportörerna är branschjättarna Freyja och Nói Siríus. Höga kostnader för råvaror och frakt gör dock att flera tillverkare tvivlar på möjligheterna att växa utomlands. På Island är påsken årets viktigaste helg för konfektyrbranschen, skriver Fréttablaðið.

Isländskt godis finns i dag att köpa i USA, Grönland, Färöarna, Danmark, Norge, Sverige, Tyskland och Ryssland. Totalt exporterade de fyra största tillverkarna - Freyja, Nói Siríus, Góa-Linda och Kólus - under 2013 sammanlagt 434 ton godis till ett värde av 416 miljoner isländska kronor. Det innebär att det genomsnittliga exportkilot kostar ungefär 55 svenska kronor för att i svenska butiker sedan säljas för runt 200 kronor kilot.

Den isländska marknaden är stabil - där påsken och julen tillsammans svarar för en fjärdedel av årets försäljning - medan exporten ökar. Ändå är branschen tuff. Freyja, som har 25 till 30 procent av marknaden, tillverkar varje år 900 ton godis. Men det 96-åriga företaget har inte gått med vinst sedan 2004.

Freyjas vd Pétur Blöndal säger i Fréttablaðið att det framför allt är lakritschoklad som går på export. Hela branschen har drabbats av kraftigt höjda kostnader för råvaror:
"Råvarumarknaderna har varit alldeles oerhört svåra de senaste tolv till femton månaderna. Vi importerar bland annat kakaosmör, kakaomassa och lakritsrot och kakaon har stigit med 65 till 70 procent."
Enligt Pétur Blöndal fungerar det att sälja isländsk lakrits ned till Hamburg. Söder om den nordtyska staden tycks kunderna inte alls ha smak för saltlakrits.

Branschens andra jätte, Nói Siríus, gjorde 2012 en blygsam vinst på 695 000 isländska kronor. Vd:n Finnur Geirsson säger i Fréttablaðið att påsken är den viktigaste försäljningsperioden med 10 till 15 procent av intäkterna. Höga råvarukostnader och räntor gör det svårt att investera. Om Nói Siríus ska växa är det främst i utlandet:
"Marknaden här är mättad och väldigt stabil, och till skillnad från vad många vill tro har godisförsäljningen legat på samma nivå under mycket lång tid och har inte ökat."
Till de nordiska länderna exporteras i synnerhet lakritschoklad. Till USA är det däremot ren choklad till butikskedjan Whole Foods som dominerar. Nói Siríus siktar även på att ta sig in på den kanadensiska marknaden.

Góa-Linda gjorde under 2012 en vinst på 35 miljoner isländska kronor. Vd:n Helgi Vilhjálmsson säger i Fréttablaðið att han - till skillnad från konkurrenterna - inte tror på någon storskalig export. Det blir helt enkelt för dyrt. I stället kan han tänka sig isländska produkter som tillverkas på licens:
"Vi har exporterat en del till Färöarna men det är inte mycket att tala om. Man håller kanske alltid på och kämpar, men jag tror att om exporten skulle öka så skulle ingen av dessa varor produceras här. Man skulle inte importera både kakao och socker med den dyraste frakten i världen och så ut på nytt med den dyraste frakten. Man skulle bara producera detta i landet där varorna skulle säljas, men jag tänker bara hålla mig på Island, tror jag."
Den minsta av de fyra stora är Kólus som i år fyller 80 år. Företaget gjorde 2012 en vinst på 23,7 miljoner isländska kronor, rapporterar Fréttablaðið.

Framstegspartiets väljare mest missnöjda med sitt val

Framstegspartiet tycks ha stoppat massflykten medan Självständighetspartiet fortsätter att tappa stöd i opinionen. De som röstade på Framstegspartiet i förra alltingsvalet är trots detta i större utsträckning än andra väljare missnöjda med sitt val. Oppositionen i parlamentet har nu ett klart övertag gentemot de två regeringspartierna. Det visar en undersökning utförd av Vísir.

Snart har det gått ett år sedan alltingsvalet gjorde Självständighetspartiet och Framstegspartiet till Islands två största partier. Bägge partierna ligger i dag klart under valresultatet. Men där Framstegspartiet nu tycks ha fått stopp på en nedåtgående trend sammanfaller i stället Självständighetspartiets tillbakagång med regeringens förslag om att återkalla Islands ansökan om EU-medlemskap.

Självständighetspartiet har stöd av 25,6 procent av väljarkåren, vilket är 1,1 procentenheter lägre än i valet. Partiet skulle därmed få 17 mandat i stället för dagens 19. Framstegspartiet har sedan valdagen backat hela 7,3 procentenheter till 17,1 procent. Partiet skulle därmed förlora 8 av dagens 19 mandat. Jämfört med den mätning som gjordes i slutet av februari är det dock en ökning med 3,2 procentenheter.

De två EU-vänliga partierna Socialdemokraterna och Ljus framtid har tjänat på regeringens hantering av EU-frågan. Socialdemokraterna får nu 19,3 procent, vilket är en ökning med 6,4 procentenheter jämfört med valresultatet. Ljus framtid har under samma period ökat med hela 8,7 procentenheter till 16,9 procent. Sett till februarimätningen handlar det dock om en minskning med 1,5 procentenheter.

Gröna vänstern får i Vísirs mätning precis som på valdagen 10,9 procent. Piratpartiet klättrar 1,7 procentenheter till 6,8 procent. Piraterna har dock tappat hela 3,4 procentenheter sedan föregående mätning.

Om detta vore ett valresultat skulle Socialdemokraterna få 13 mandat jämfört med dagens 9, Ljus framtid 11 mandat mot dagens 6, Gröna vänstern behålla sina 7 mandat och Piratpartiet gå från 3 till 4 mandat. De fyra oppositionspartierna har därmed ett övertag på 35 mandat mot regeringspartiernas 28 mandat.

Framstegspartiets ras i opinionen visar sig också i hur många som skulle göra samma val på nytt. Bara 72,2 procent av Framstegspartiets väljare skulle ett år senare åter lägga sin röst på partiet. Nöjdaste väljarna är Ljus framtids, där hela 87,4 procent skulle ge partiet nytt förtroende. Motsvarande siffra är för Självständighetspartiet 83,1 procent, Socialdemokraterna 81,6 procent och Gröna vänstern 75,5 procent.

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

Dagens citat

"Vi ser hur detta tickar på från år till år. Dessa fiskekvoter samlas i några få händer på några få ställen, och andra sitter kvar med två tomma händer."

Hannes Sigurðsson, fiskare i Þorlákshöfn, säger i Fiskifréttir att koncentrationen inom kvotsystemet måste förändras så att inte mindre orter helt blir utan fångstmöjligheter.

lördagen den 19:e april 2014

Dagens bonuscitat

"Jag hyser inga tvivel om att kommuninvånare och självständighetspartister vill ha en helt annan linje än de hårdaste partimänniskorna vill. Det behöver inte göras mer än att se till början av denna mandatperiod, när partiet följde sin programförklaring om bebyggelse på Vatnsmýri, tätare bebyggelse, bättre allmänna kommunikationer och en bättre stad för fotgängare och cyklister, då partiet hade omkring och över 40 procent i opinionsmätningarna. Efter att denna politik omvänts, ett oväntat motstånd mot bebyggelse på Vatnsmýri förklarades och en mer konservativ bilpolitik för kommunen infördes har stödet kollapsat och är nu runt 25 procent."

Gísli Marteinn Baldursson, tidigare fullmäktigeledamot för Självständighetspartiet i Reykjavík, säger i Morgunblaðið att kovändningar i nyckelfrågor har orsakat partiets opinionsras i kommunen - läs mer här.

Vulkanmuseum ska locka fler besökare till Hvolsvöllur

Skärningspunkten mellan Hekla, Katla, Eyjafjallajökull och Västmannaöarna ska få fler turister att stanna till just i Hvolsvöllur för att lära sig mer om Islands vulkaner. Målet är att vulkanmuseet inte bara ska locka nya besökare till regionen, utan också att få dem att stanna längre. Tanken är att utställningen ska öppna inom en snar framtid, skriver Morgunblaðið.

Ringvägen längs den isländska sydkusten är den populäraste sträckan för turister som med hyrbil ger sig av för att uppleva lite av den isländska naturen. Men de flesta brukar också ha siktet inställt på vattenfallen Seljalandsfoss och Skógafoss, på vulkanen Eyjafjallajökull och hembygdsmuseet i Skógar, på stränderna vid Dyrhólaey och Reynisfjara, lunnefåglarna runt Vík í Mýrdal och ännu längre bort glaciärlagunen Jökulsárlón.

Efter att timmen efter avfärden från Reykjavík ha passerat Hveragerði och Selfoss är Hvolsvöllur den största staden på närmare fyrtio mil. Ändå är det inte många som stannar till i Hvolsvöllur. Här finns ett par bensinstationer, livsmedelsbutik och bank, ett par matställen och några övernattningsställen. Här finns också Sögusetrið á Hvolsvelli, en utställning fokuserad på Njáls saga, som aldrig lyckats locka några större mängder turister.

Ásbjörn Björgvínsson har nu fått upp ögonen för Hvolsvöllur som platsen för ett vulkanmuseum. Han säger i Morgunblaðið att han vill bygga upp museet i samråd med lokalbefolkningen och därmed bidra till att utveckla regionen och skapa en ny turistattraktion:
"Läget är valt eftersom ett vackert perspektiv bildas när man kommer upp på byggnadens tak, en rak siktlinje mellan Hekla, Katla, Eyjafjallajökull och Västmannaöarna. Projektet kommer tveklöst att utöka kakan för alla i området och få ännu fler turister att förlänga sin vistelse på södra Island."
Målet är att museet ska öppna så snart som möjligt - helst inte senare än inför turistsäsongen nästa år.

Socialdemokraterna störst i Reykjavíks kommun

Socialdemokraterna är med 27,6 procent av väljarstödet största parti i Reykjavík. Men försprånget till tvåan Självständighetspartiet och trean Ljus framtid är långt ifrån säkert med en och en halv månad kvar till valet. Däremot ser både Framstegspartiet och Gryning ut att få svårt att klara spärren till kommunfullmäktige. Det visar en opinionsmätning utförd av Capacent Gallup på uppdrag av RÚV.

Den uppåtgående trenden för Socialdemokraterna i Reykjavík fortsätter i Capacent Gallups senaste väljarbarometer. Partiet klättrar nu till 27,6 procent av väljarstödet. Både Självständighetspartiet och Ljus framtid ökar marginellt till 25,5 procent respektive 24,3 procent.

Den sittande majoriteten i kommunen - som består av Bästa partiet och Socialdemokraterna - ser därmed ut att få nytt förtroende av Reykjavíkborna. I samband med valet läggs Bästa partiet ned och går upp i Ljus framtid.

Tillsammans får koalitionen nio mandat av femton i fullmäktige, fem till Socialdemokraterna och fyra till Ljus framtid. Även Självständighetspartiet får fyra mandat.

Piratpartiet har 10,5 procent av väljarstödet och Gröna vänstern 6,5 procent. Det räcker till var sin plats i rådhuset.

Nedanför spärren till kommunfullmäktige finns Framstegspartiet med 3,0 procent och Gryning med 2,6 procent. Bägge behöver dubbla sitt stöd för att de ska kunna ha möjlighet att ta ett mandat.

Här kan du läsa mer om opinionsläget i Reykjavík.

Dagens citat

"The market in Iceland has always been very violent. ... There is always a boom and a bust. The only question is timing."

Ásgeir Jónsson, ekonom vid Háskóli Íslands, i Wall Street International om risken för en bubbla på den isländska bostadsmarknaden.

fredagen den 18:e april 2014

Dagens bonuscitat

"Utomlands finns det exempel på att ta ut avgifter för parkeringsplatser vid populära turistattraktioner. Geysir tycks lämpa sig utmärkt för sådan avgiftsbeläggning där avgiftsgrindarna skulle finnas på parkeringsplatsen i stället för området med heta källor. Då skulle det också gå att styra avgiftsbeläggningen så att gruppresefordon betalar en särskild avgift och då ge rabatt till dem som ofta reser till området."

Journalisten Óli Kristján Ármannsson skriver i Fréttablaðið att parkeringsavgifter vore ett bättre sätt att ta betalt vid populära besöksmål i naturen än inträden och naturpass - läs mer här.

Utbrytning från Självständighetspartiet i Reykjanesbær

Gunnar Þórarinsson siktade på förstaplatsen, hamnade på den femte men petades ned till den sjunde. I stället för att kandidera för Självständighetspartiet går han nu till val med egna partiet Fri kraft i Reykjanesbær. I fullmäktige vill han arbeta för att kommunen ska minska sin skuldbörda.

De senaste tre kommunalvalen har Självständighetspartiet fått egen majoritet i Reykjanesbær. Förra valet var Gunnar Þórarinsson nummer två på partiets lista efter kommunchefen Árni Sigfússon. Vid provvalet tog han sikte på första eller andra plats. Gunnar Þórarinsson fick omkring 30 procent av rösterna som toppkandidat, men slutade ändå på femte plats på listan.

På de tio översta platserna fanns bara två kvinnor. Valberedningen ville därför flytta upp kvinnor på valbar plats. Det skulle samtidigt innebära att Gunnar Þórarinsson skulle flyttas ned till sjundeplatsen. Självständighetspartiet har i dag sju av elva mandat i Reykjanesbær.

I stället för att acceptera sjundeplatsen väljer Gunnar Þórarinsson att lämna Självständighetspartiet. Han grundar nu det egna partiet Frjálst afl, Fri kraft, som ställer upp i valet. Han säger till Vísir att han har fått många uppmaningar att bryta sig ut från Självständighetspartiet.

Den viktigaste frågan i valrörelsen blir att minska kommunens skuldbörda. Detta tror sig Gunnar Þórarinsson kunna genomföra utan att banta den kommunala servicen och genom att sänka kommunalskatten.

Självständighetspartiets lista i Reykjanesbær toppas enligt ett pressmeddelande av den sittande kommunchefen Árni Sigfússon. På platserna två till fem finns fullmäktigeledamöterna Magnea Guðmundsdóttir, Böðvar Jónsson, Baldur Guðmundsson och Björk Þorsteinsdóttir. Sexa är Ingigerður Sæmundsdóttir och sjua Jóhann S. Sigurbergsson, som alltså tar den plats som ursprungligen valberedningen vikt åt Gunnar Þórarinsson.

Av dagens sju fullmäktigepolitiker är det utöver Gunnar Þórarinsson bara en som inte har möjlighet att väljas in på nytt, Einar Magnússon på listans tjugoförsta och näst sista plats. Listan avslutas av näringsminister Ragnheiður Elín Árnadóttir.

Här kan du läsa mer om Självständighetspartiet i Reykjanesbær.

66° North - Islands coolaste varumärke enligt generation Y

66° North är Islands coolaste varumärke. När generation Y - islänningar i åldern 16 till 30 år - får välja sina favoriter vinner den inhemska tillverkaren av friluftskläder knappt före Nike och Apple. Andra isländska varumärken som förknippas med coolhet är Icelandair och Nova. Det visar en attitydundersökning utförd av MMR.

Nyckeln till framgång för ett varumärke är enligt MMR att associeras till coolhet. Och det gäller i synnerhet bland trendsättande personer tillhörande generation Y, i det här fallet islänningar i åldern 16 till 30 år.

Coolast på Island är 66° North. Hela 71 procent anser att varumärket är just coolt. Tvåa är Nike med 70 procent och trea Apple med 69 procent.

Bland de isländska tillverkarna av friluftskläder har 66° North ett klart försprång gentemot konkurrenterna. Cintamani rankas som coolt av 59 procent och Zo-on bara av 40 procent.

Nova är den i särklass coolaste mobiloperatören med 67 procent. Motsvarande siffror är för Síminn 21 procent och för Vodafone 17 procent.

Bland varumärkena inom den inhemska turistnäringen toppar Icelandair listan med 61 procent. Blå lagunen får 54 procent och Wow Air 48 procent.

Populäraste teknikföretaget är Össur med en coolhetsprocent på 57 - medan Marel får nöja sig med 33 procent.

Ingen läsk anses särskilt cool. Coca cola får 43 procent och Pepsi 24 procent. Egils appelsín lyckas slå sig in mellan de två multinationella jättarna med en coolhetsfaktor på 34 procent.

Dagens citat

"Still, it’s hard to shake the feeling that, at its core, 'Gnarr' is a film sanctioned by the campaign. As a result, the movie lacks the even-handed qualities that would deepen its analysis of Gnarr’s unique career shift, as well as its symbolic qualities. However, Úlfarsson’s behind-the-scenes access includes enough details to explain Gnarr’s success with voters: He refuses to compromise on the serious business of being funny."

Eric Kohn i Indiewire om Gnarr - läs Islandsbloggens recension av filmen här.

torsdagen den 17:e april 2014

Island i mars



Så här kan Island se ut i en turistvideo inspelad i mars - med lite Reykjavík, Gullfoss, Blå lagunen, Reynisfjara, Sólheimasandur med mera.

Aldrei fór ég suður direkt från Ísafjörður

Gratisfestivalen Aldrei fór ég suður i Ísafjörður fyller i påskhelgen tio år. Bland artisterna som dyker upp märks bland annat Helgi Björnsson, Retro Stefson, Sólstafir, Mammút, Snorri Helgason, Hjaltalín, Grísalappalísa och Dj Flugvél og geimskip. Hela festivalen sänds som tidigare år direkt över nätet.

Under påskhelgen brukar antalet invånare i Ísafjörður i Västfjordarna fördubblas. Dels är det tiden för den årliga skidveckan, dels är det platsen för Islands mest lokalpatriotiska musikfestival Aldrei fór ég suður.

Som vanligt spikas spelschemat inte förrän i det allra sista. Inte heller är tiderna klara för årets festival. Men preliminärt börjar konserterna klockan 18 eller 19 lokal tid i morgon långfredag, och klockan 16 på lördag, påskafton. Sverige är i dagsläget två timmar före Island, vilket innebär att en starttid klockan 19 i Ísafjörður betyder klockan 21 i Sverige.

Bland årets artister finns stora namn som Helgi Björnsson, Hjaltalín, Mammut och Retro Stefson. Där finns också namn på väg uppåt som Grísalappalísa och Highlands.

Aldrei fór ég suður profilerar sig som en festival där alla medverkar på lika villkor. Publiken betalar inget inträde och artisterna får ingen ersättning. Dessutom får inga artister göra soundcheck innan konserten - och inga, känd som okänd, får heller spela längre än 20 minuter.

Hela festivalen direktsänds över nätet genom webbplatsen.

Kommuner i protest mot Vísirs nedläggningar

När jobben försvinner blir inte heller fiskekvoterna kvar på orten. Men fiskejätten Vísirs planer på att lägga ned verksamheten i Þingeyri, Húsavík och Djúpivogur möter motstånd från kommunpolitikerna. De vill nu köpa tillbaka kvoter från företaget för att inte riskera att fiskenäringen försvinner från den egna kommunen.

Vísir är Islands tionde största fiskföretag med anläggningar i Grindavík, Þingeyri, Húsavík och Djúpivogur. Nyligen meddelade Vísir att produktionen ska läggas ned på alla platser utom i Grindavík. Enligt företaget ger det stora fördelar att samla beredningen av fisken på en ort som dessutom ligger nära både exporthamnar och den internationella flygplatsen i Keflavik.

Totalt riskerar omkring 150 personer - cirka 50 personer var i Þingeyri, Húsavík och Djúpivogur - att bli av med sina jobb. Både i Þingeyri och Djúpivogur motsvarar det runt vart fjärde arbetstillfälle på orten. Samtliga anställda i land ska visserligen erbjudas att följa med till Grindavík, men det är ett bete som få tros nappa på.

Nu vill kommunfullmäktige i både Norðurþing, där Húsavík ligger, och Ísafjarðarbær, där Þingeyri ingår, med olika tillvägagångssätt köpa loss kvoter och verksamhet från Vísir. Syftet är att behålla fiskekvoterna på orten och därmed skapa förutsättningar för att både näringen och jobben ska bli kvar.

Fullmäktige i Ísafjarðarbær vill agera i tre steg. När Vísir år 1999 etablerade sig i Þingeyri grundades bolaget Fjölnir med ett aktiekapital på 500 miljoner isländska kronor. Bolaget köpte med lånade pengar dessutom fiskekvoter för lika mycket. Eftersom syftet med kvoterna var att stärka bygden anser kommunen att Vísir nu bör sälja dem till någon som tänker driva verksamhet i Þingeyri. Kommunen ska inte köpa kvoterna, men ska enligt beslutet kunna verka som mellanhand.

Kommunen vill även från myndigheterna få en för Þingeyri öronmärkt glesbygdskvot på 500 ton. Utöver det vill fullmäktige lösa situationen med Vísirs lokaler på orten. Dessutom ska Ísafjarðarbær vända sig till regeringen med krav på att bygget av tunneln Dýrafjarðargöng påbörjas så snart som möjligt. Tunneln ökar framkomligheten under vintern och minskar restiden. Den tros därför få positiva inverkningar på näringslivet i regionen.

Fullmäktige riktar i ett uttalande hård kritik mot Vísir. Kommunpolitikerna anser att det är oacceptabelt att stänga anläggningarna utan samråd med exempelvis kommunen. Fullmäktige hävdar därför att Vísir inte lever upp till det sociala ansvar som företaget förväntas ta. Hotet mot Þingeyri visar enligt fullmäktige också varför fiskekvotsystemet behöver reformeras så att en ort inte kan bli utan kvoter över en natt.

I Norðurþing anser kommunstyrelsen i ett beslut att förutsättningarna för tidigare överenskommelser om Vísir nu ändrats så att de inte längre gäller. Kommunpolitikerna hänvisar till den affär som gjordes när Vísir etablerade sig på orten. Då köpte Vísir in sig Fiskiðjusamlag Húsavíkur med målet att investeringarna skulle säkra och utveckla anläggningen i Húsavík.

Den affären vill kommunpolitikerna nu låta gå tillbaka. I texten talas det om att fiskekvoterna hör hemma just i Húsavík och inte får försvinna från orten. Det handlar här om 66 jobb, vilket motsvarar 6 procent av det totala antalet arbetstillfällen i kommunen. Norðurþing vill alltså köpa kvoter och byggnader av Vísir. Om någon annan - exempelvis inom fiskenäringen - ansluter sig till kommunens planer återstår att se.

Även Framsýn, fackföreningen i Norðurþing, riktar hård kritik mot Vísir. I ett uttalande anklagas företaget för löftesbrott. En nedläggning redan vid månadsskiftet döms ut som oacceptabel. Om inte kommunen får ta över både kvoter och lokaler riskeras hela bygdens framtid.

I Djúpivogur protesterar kommunpolitikerna mot den planerade nedläggningen. I ett uttalande skriver fullmäktige att de tänker att fortsätta att kämpa för kommunens intressen. Där ingår att fiskekvoterna inte försvinner från orten.

Här kan du läsa mer om de planerade nedläggningarna.

Dagens citat

"Det finns några fiskerederier med småbåtar i hamnen i dag, men vi hoppas att det blir möjligt att genomföra förändringar så att större båtar kommer in i hamnen."

Páll S. Brynjarsson, kommunchef i Borgarbyggð, i Morgunblaðið om hur utdikning och seglingsmärken ska göra så att fler båtar kan använda hamnen i Borgarnes.

onsdagen den 16:e april 2014

Ísland Today är Jón Gnarrs framtid



Den 15 juni lämnar Jón Gnarr uppdraget som borgmästare i Reykjavík. En som skulle kunna bli hans efterträdare är S. Björn Blöndal, som större delen av mandatperioden har varit hans assistent. Vad som väntar Jón Gnarr efter politiken är inte helt klart, men han har bland annat talat om att han vill skriva mer. Dessutom har han redan spelat in en - fejkad - pilot av ett politiskt intervjuprogram med titeln Ísland Today. Där får just S. Björn Blöndal svara på frågan om Reykjavík ska gå med i EU - något som leder till en ganska underlig diskussion mellan de två.



I det andra avsnittet får S. Björn Blöndal bland annat svara på hur mycket en miljard egentligen är - och vad som skiljer honom från Självständighetspartiet.

Två av tre Akureyribor vill folkomrösta om EU-förhandling

Två av tre Akureyribor vill folkomrösta om EU-förhandlingarnas framtid. Och nästan lika många av Framstegspartiets väljare förespråkar en folkomröstning i frågan - i stället för att följa partilinjen och utrikesminister Gunnar Bragi Sveinsson. Stödet för en folkomröstning är dock starkast bland Socialdemokraternas sympatisörer. Det visar en opinionsmätning utförd av Háskólabrú Keilis på uppdrag av Akureyri Vikublað.

En av de kommuner där ledande framstegspartister vänt sig mot den egna partitoppens Europapolitik är Akureyri. I den nordisländska staden har flera tunga namn kritiserat utrikesminister Gunnar Bragi Sveinssons förslag om att återkalla Islands ansökan om EU-medlemskap utan att hålla den utlovade folkomröstningen i frågan.

Även bland Framstegspartiets sympatisörer i kommunen finns ett stort missnöje med Gunnar Bragi Sveinssons förslag. Hela 58 procent av partiets väljare i Akureyri förespråkar en folkomröstning. Däremot sluter 31 procent upp bakom regeringens politik medan 11 procent inte har någon åsikt i frågan.

Motståndet mot en folkomröstning om EU-förhandlingarnas framtid är mest utbrett bland Självständighetspartiets anhängare. Där säger 58 procent nej till att folkomrösta, 30 procent ja och 12 procent är varken för eller emot en folkomröstning.

Bland Socialdemokraternas väljare vill hela 90 procent att den utlovade folkomröstningen ska hållas. Motsvarande siffra för Gröna vänstern och Akureyrilistan är 85 procent, för Ljus framtid 80 procent, för nybildade Akureyris stadslista 69 procent och för Piratpartiet 68 procent.

Totalt vill hela 67 procent av Akureyriborna folkomrösta. Bara 24 procent är emot en folkomröstning medan 9 procent varken säger ja eller nej.

Här kan du läsa mer om Island och EU.

Geysirtvist i rätten - Ögmundur Jónasson till ny attack

Tvisten om inträdesavgifter till Geysirområdet fortsätter i Héraðsdómur Suðurlands i dag. Regeringens mål är att sysslomannen genom ett domstolsföreläggande förhindrar de privata markägarna från att ta betalt av besökare. Klart är att markägarna avser att kräva staten på garantier i mångmiljonklassen för intäktsbortfallet. Samtidigt utlovar politikern Ögmundur Jónasson fortsatt kamp mot alla markägare som kräver besökare på entréavgifter.

I måndags stoppade Héraðsdómur Suðurland inträdesavgifterna till Geysirområdet. Domstolen ansåg att de privata markägarna inte hade rätt att besluta om så radikala förändringar av nyttjandet av marken utan stöd från staten, som äger en fjärdedel av området. Det fanns enligt rätten dessutom skäl att tro att de privata markägarnas agerande påverkade statens intressen negativt och att det skulle kunna stå i strid med allemansrätten.

Markägarna valde att direkt upphöra med inträdesavgifterna. Dagens rättsprocess gäller om sysslomannen formellt ska stoppa markägarna genom att acceptera ett domstolsföreläggande. Om regeringen segrar - vilket är sannolikt - väntar förmodligen ännu en rättegång om själva föreläggandet. Ingen av processerna avgör dock själva principfrågan, nämligen om det är lagligt att ta ut inträde på det sätt som nu skett inte bara vid Geysir utan också på andra håll i landet.

Under den månad som inträdet till Geysirområdet var avgiftsbelagt tros markägarna enligt Herðubreið ha fått in omkring 15 miljoner isländska kronor. Nu kräver de garantier för de eventuella förlorade intäkter som regeringens agerande innebär.

Garðar Eiríksson, talesperson för markägarna, säger i Morgunblaðið att de ännu inte tagit beslut om att överklaga domen. Han vill inte berätta hur mycket pengar de dragit in på entréavgifterna och inte heller betala tillbaka några inträden. Anledningen är att den dom som föll i måndags i sig inte förbjuder entréavgifter.

För Vísir hävdar Garðar Eiríksson att systemet med inträdesavgifter och personal inte gett markägarna några intäkter. I stället har de förlorat pengar under den månad som de haft anställda på platsen.

Ögmundur Jónasson, alltingsledamot för Gröna vänstern, har vid flera tillfällen besökt både Geysirområdet och vulkankratersjön Kerið utan att betala. Han har själv inte haft några problem med att komma in kostnadsfritt. Andra som av principskäl vägra att betala har tagits om hand betydligt hårdare av markägarna.

I en debatt med Óskar Magnússon, en av ägarna till Kerið, i Vísir i går gick han till hårt angrepp mot alla de markägare som nu planerar att gå i Geysirägarnas fotspår och ta betalt till populära besöksmål. Ögmundur Jónasson sade att långt ifrån alla besökare är bussföretag som tjänar stora pengar på att transportera utländska turister:
"Du stoppar inte bara bussföretag, utan också människor som mig. Det törs du inte. Du vet att jag skulle polisanmäla dig och vet att du skulle förlora ett sådant mål. ... Vi kan inte låta människor som du eller andra markägare att komma undan med detta våld. Detta är inget annat än våld. Du har inte följt lagen. Ni tänker ta naturpärlorna och göra dem till vinstmaskiner för era intressen och så viftar ni med det här snacket om att ni värnar naturen."
Ögmundur Jónasson sade i Vísir att han nu skulle ta upp kampen mot inträdesavgifterna till Kerið på allvar. Han fick dock mothugg av Óskar Magnússon. Till skillnad från Ögmundur Jónasson ansåg han inte att Geysir och Kerið kunde jämföras eftersom vulkankratersjön inte ligger på statlig mark. Han sade också att det var nödvändigt att begränsa tillträdet för att inte naturen skulle drabbas:
"Situationen är avsevärt bättre vid Kerið en på många andra platser. Det förstår egentligen hela folket, men visserligen inte alla. De som skadar ska gottgöra det. Det är en gammal och god regel. De fötter som trampar ned isländsk mark - är det inte lämpligt att de betalar för det? Så att det är möjligt att hålla den i ordning så att andra senare kan komma och titta? Det anser jag."
Inträdet till Kerið infördes förra våren och kostar 350 isländska kronor. Inträdet till Geysirområdet kostade 600 kronor.

Här kan du läsa mer om Geysirtvisten.

Dagens citat

"Islänningar kommer aldrig att bygga en ny flygplats. Det är bara så. ... Kostnaden för att bygga och driva en flygplats är så stor att det från vår sida är helt uppenbart att om Reykjavíks flygplats skulle läggas ned skulle all verksamhet flyttas till Keflavík."

Elín Árnadóttir, biträdande chef för flygplatsmyndigheten Isavia, i Vísir om flygplatsfrågans framtid - läs mer här.

tisdagen den 15:e april 2014

Ny webbkamera övervakar Grímsvötn och Vatnajökull

Grímsvötn i Vatnajökullmassivet är en av Islands mest aktiva vulkaner. Den väntas bli platsen för ett antal utbrott under de närmaste årtiondena. För att bättre kunna följa utvecklingen har nu Almannavarnir, Neyðarlínan och Jöklarannsóknafélag Íslands satt upp en webbkamera på Grímsfjall riktad västerut mot Grímsvötn. Ytterligare en webbkamera bekostad av Vinir Vatnajökulls ska placeras i samma område.

Den nya webbkameran skickar en bild var tionde minut. Men vid behov - som vid översvämningar eller vulkanutbrott - kan den användas för direktsända bilder.

Sedan tidigare finns två webbkameror vid Kverkfjöll på Vatnajökull. Här hittar du fler isländska webbkameror.

Árneshreppur kräver minister på besked om vägsatsningar

Bättre vägar och regelbunden snöröjning även under vintern. Det är kraven som kommunfullmäktige i Árneshreppur åter framför till inrikesminister Hanna Birna Kristjánsdóttir. Lokalpolitikerna vill också att regeringen ger besked om hur kommunikationerna till den ensligt belägna kommunen i Västfjordarna kommer att se ut i framtiden.

Mellan den 5 januari och 20 mars varje år är i regel Árneshreppur avskuret från omvärlden. Fram till årsskiftet plogas väg 643 till den isolerade kommunen i Västfjordarna en gång i veckan och på vårkanten två gånger i veckan, men under midvintern är flyget från Gjögur till Reykjavík enda sättet att ta sig till och från Árneshreppur.

Förra året reste 146 personer från Gjögur. Trafiken finansieras till största delen av statliga bidrag - under 2013 kostade varje passagerare skattebetalarna 160 000 isländska kronor. Ändå är det betydligt billigare än alternativen.

Den smala grusvägen som slingrar sig längs stränderna och över flera bergspass är extremt väderkänslig. Eftersom trafiken är gles snöar den snabbt igen vid oväder. Lavinfaran är också stor på flera ställen.

De speciella omständigheterna har gjort att regering efter regering fortsatt att pumpa in pengar i den förlusttyngda flygtrafiken. Att bygga en väg som har förutsättningar för att vara framkomlig även under vintern har länge stått på dagordningen, men alla avgörande beslut har gång på gång flyttats fram i tiden. Under den närmaste tioårsperioden är flera förbättringar planerade. De är dock inte i närheten att omvandla väg 643 till en helårsväg.

För staten handlar det om miljardkostnader för en väg till en kommun med omkring 35 året runt-invånare. Samtidigt klagar lokalbefolkningen på ständiga svek från politikerna i Reykjavík. Situationen i Árneshreppur kan på Island bara jämföras med det tjugotal personer som bor vid Mjóifjörður på östra Island. Där brukar vägen snöa igen ännu snabbare och öppnas ännu senare, men en färjeförbindelse två gånger i veckan som dessutom är betydligt pålitligare än flyget till Gjögur gör att missnöjet där är mindre.

Kommunfullmäktige kräver nu ett besked från inrikesminister Hanna Birna Kristjánsdóttir om regeringens syn på situationen i Árneshreppur. Lokalpolitikerna anser att kommuninvånarna försummas eftersom de inte har samma förutsättningar som övriga medborgare i landet. De efterlyser både regelbunden snöröjning under vintern och förbättringar av den befintliga vägen.

Hanna Birna Kristjánsdóttir har ännu inte svarat kommunpolitikerna. I alltinget fick hon tidigare i år en interpellation från Framstegspartiets Elsa Lára Arnardóttir om just vägen till Árneshreppur. I sitt svar skriver Hanna Birna Kristjánsdóttir att regeringen fram till år 2016 satsar 620 miljoner isländska kronor på en 7,5 kilometer ny väg över Bjarnarfjarðarháls, ett avsnitt i grannkommunen Kaldrananeshreppur som i dag är svårt att hålla öppet under vintern men i regel går att undvika genom en omväg.

Fram till år 2022 ska pengar öronmärkas för en ny sträckning över Veiðileysuháls, den besvärligaste sträckan längs hela väg 643. Den går på hög höjd och drabbas under vintern av otaliga laviner. Här finns det två alternativ - antingen en ny väg över passet eller en helt ny sträckning längs med stränderna och runt fjället Kambur. Den nya vägen skulle bli drygt en mil lång och ansluta till den befintliga vägen strax före Djúpavík. Bägge möjligheterna finns också inritade i kommunens detaljplan.

Andra sträckor som behöver åtgärdas för att förbättra framkomligheten är vid Kaldbakshorn vid kommungränsen mellan Árneshreppur och Kaldrananeshreppur samt från Kjörvogshlíð till Gjögur.

Här kan du läsa mer om vägsituationen i Árneshreppur.

Avgift till Geysir stoppas - markägare hotar stänga området

Inträdesavgifterna till Geysir stoppas av Héraðsdómur Suðurlands. Domstolen går på statens linje och anser att de privata markägarna inte har rätt att genomföra så radikala förändringar i området utan godkännande från samtliga delägare. Men de privata ägarna har inte gett upp. De hotar nu med att stänga Geysirområdet helt och hållet.

I mars införde de privata markägarna en inträdesavgift till Geysir på 600 isländska kronor. Steget togs i strid med regeringens vilja och efter att de nobbat ett erbjudande om investeringar på 20 miljoner isländska kronor och en heltidsanställd naturvårdare på området. Avgiften är enligt de privata ägarna nödvändig för att platsen inte ska förstöras.

Kritiken mot de privata markägarna har varit hård. Turistnäringen har kritiserat dem för girighet - pengarna går i första hand till att betala markägarnas skulder och inte till naturskydd eller service - och bristande framförhållning. Åtgärden har också setts som skadlig för bilden av Island som ett besöksmål där det är fritt fram för turister att röra sig i naturen.

En som har protesterat mot markägarna är Ögmundur Jónasson, alltingsledamot för Gröna vänstern. Tre helger i följd har han gått in på området men vägrat att betala. I lördags besökte han även vulkankratersjön Kerið, där privata ägare sedan förra året kräver gäster på 350 isländska kronor, men möttes enligt ett blogginlägg då av en lapp om tillfällig fri entré till området.

Ögmundur Jónasson tycks dock ha fått specialbehandling av markägarna. En läsare skriver i ett brev till politikern att vakterna vid Geysirområdet haft en betydligt tuffare inställning till andra som hävdat sin rätt att gå in gratis utan att ha ett massmedieuppbåd som följeslagare. Läsaren har därför bestämt sig för att polisanmäla ägarna och återkräva inträdesavgiften.

Nu sätter Héraðsdómur Suðurlands i Selfoss åtminstone tillfälligt stopp för entrépengen till Geysirområdet. Domstolen ger staten rätt i tvisten med de privata markägarna. Eftersom staten är delägare krävs det att samtliga parter är överens om avgörande förändringar vid nyttjandet av marken. Att börja ta betalt av besökare anses utgöra en sådan förändring - inte minst eftersom turistattraktionerna Geysir och Strokkur helt och håller ligger på statens mark.

Domstolen anser vidare att inträdesavgifterna på sikt kan skada statens intressen som delägare. Staten har också visat att avgiftsbeläggningen bryter eller skulle kunna bryta mot dess rätt att delta i viktiga beslut och rätt att röra sig fritt i området. Avgiften kan dessutom stå i strid med allemansrätten.

De privata markägarna ska också stå för statens rättegångskostnader på 500 000 isländska kronor.

Markägarna bestämde sig efter domslutet för att omedelbart upphöra att ta betalt av gäster. De har ännu inte bestämt sig för om de kommer att överklaga domen. Garðar Eiríksson, talesperson för de privata markägarna, är dock beredd att fortsätta striden med staten. Han säger till RÚV att de överväger att nu stoppa alla besökare till Geysirområdet:
"Vi undersöker många vägar. Det är mycket som är möjligt att göra. Vi kan till exempel helt enkelt bara stänga området. Det är inte komplicerat. Vi har enligt naturskyddslagen rätt till att stänga området. Det räcker till och med med att en markägare kräver det. ... Då använder man bara kedjor och märker det tydligt med att detta är stängt enligt naturskyddshänsyn."
Garðar Eiríksson är kritisk till domen och anser att den varken tar hänsyn till markägarnas rättigheter eller behovet av naturvård. I ett uttalande kallas domen för en "stor besvikelse". I Morgunblaðið hävdar han att den belastning som turistströmmarna utgör äventyrar Geysirområdets framtid:
"Vi har inte gett upp. Vi äger denna mark som är på väg åt helvete på grund av belastningen. Vi tänker inte låta den ödeläggas så att turistnäringen kan ha den till sitt förfogande utan att betala för det."
Ögmundur Jónasson är desto nöjdare med domen. Han säger till DV att det inte kom som någon överraskning att de privata markägarna saknade lagstöd för att ta betalt av besökare:
"Under denna tid har det rått total laglöshet och man har frågat sig hur privata parter kan gå fram och kräva människor på pengar utan att ha lagstöd för det. Med avgiftsbeläggningen gick man emot en hundratals år gammal allemansrätt och jag välkomnar därför djupt att detta avgörande till sist kommit."
Vad som nu händer med de tusentals besökare som betalat entré till Geysirområdet är osäkert. Garðar Eiríksson hade i går inga svar på den frågan, skriver DV.

Här kan du läsa mer om tvisten om inträdesavgifter till Geysir och här kan du läsa domen i sin helhet.

Dagens citat

"Så kom första april och Sigmundur vågade inte lägga fram den stora skuldjusteringen, själva vallöftesinfriandet, denna dag. Av rädsla för att den skulle betraktas som en bluff. Minns då den gamla visdomen: Bara yrkesskojare räds första april. Och även detta: Är den sanning som räds första april verkligen sanning?"

Författaren Hallgrímur Helgason skriver i Herðubreið om statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugssons självförtroende och regeringens förslag till bolånerabatt - läs mer här.

måndagen den 14:e april 2014

The Final Member - om jakten på den sista penisen



I många år var en mänsklig penis vad som saknades i Sigurður Hjartarsons samling. Men år 1996 kom ett genombrott då Páll Arason lovade att efter sin död donera sin penis till Hið íslenzka reðasafns samlingar. Några år senare gav sig amerikanen Tom Mitchell in i leken. Han ville inte bara bli först genom att donera könsorganet före sin egen död, utan såg dessutom till att tatuera sin penis - som han själv refererade till som Elmo - med den amerikanska flaggan för att förvissa sig om att ingen museibesökare skulle missa poängen om USA:s ... storhet. Ändå blev Páll Arason först, och det är hans penis som visades upp först i Húsavík och därefter i Reykjavík när museet flyttade. I veckan har dokumentären The Final Member, som skildrar Sigurður Hjartarsons jakt på en komplett samling isländska däggdjurspenisar, amerikansk premiär. Ovan kan du se en trailer för filmen - läs mer här.

En av fem islänningar kan rösta på EU-vänligt högerparti

Hela 21,5 procent kan tänka sig att rösta på ett EU-vänligt högerparti. Mest positivt inställda är Självständighetspartiets väljare där var fjärde är redo att byta parti. Men även Socialdemokraterna, Framstegspartiet och Ljus framtid skulle tappa stöd till en utbrytning från Självständighetspartiet. Det visar en opinionsmätning utförd av Capacent Gallup.

Regeringen är under hård press sedan beslutet att återkalla Islands ansökan om EU-medlemskap lades fram. I opinionen finns ett starkt stöd för att medborgarna själva ska få avgöra Islands framtida förhållande till unionen. Därför riktade också många hård kritik mot regeringen när den valde att svika vallöftet om en folkomröstning om EU-förhandlingarnas framtid.

Väljarna har heller inte accepterat partitoppens argument för att överge vallöftet. En ny förklaring presenterades i dag av Brynjar Níelsson, alltingsledamot för Självständighetspartiet. Han hävdade i en intervju med Bylgjan att partiets fem ministrar, Bjarni Benediktsson, Hanna Birna Kristjánsdóttir, Illugi Gunnarsson, Ragnheiður Elín Árnadóttir och Kristján Þór Júlíusson, bara gett personliga löften om en folkomröstning. Detta hade de enligt Brynjar Níelsson gjort på egen hand och utan att tala för hela partiets räkning - trots att samma löfte fanns även i valmanifestet.

I synnerhet Självständighetspartiet har drabbats hårt av EU-debatten. Visserligen är EU-vännerna inom partiet i minoritet, men en tung och tongivande klick i toppen är för ett inträde i unionen. Inom näringslivet - som också ser mer positivt på EU-medlemskap än den genomsnittliga islänningen - finns också inflytelserika röster som talar för ett medlemskap.

Partiledaren Bjarni Benediktsson befinner sig därför på nytt i en utsatt position. Han har nu öppnat dörren för en folkomröstning, men inte alls den han utlovade under valrörelsen. I stället skulle islänningarna kunna få ta ställning till om ansökan ska dras tillbaka eller inte. Även om den inte återkallas tänker inte regeringen återuppta förhandlingarna om medlemskap.

Responsen på förslaget har hittills varit sval. Bjarni Benediktssons idé om en folkomröstning blir oavsett utgång i praktiken en röst på ett oförändrat läge.

Nu anser även Hanna Birna Kristjánsdóttir, vice ordförande och inrikesminister, att det var ett misstag att så snabbt lägga fram ett förslag om att återkalla Islands ansökan om EU-medlemskap. Hon säger till Vísir att hon är övertygad om att det i alltinget går att skapa bred uppslutning bakom en kompromiss. I en så viktig fråga är det dessutom särskilt värdefullt med lösningar som många ställer sig bakom.

Eygló Harðardóttir, sekreterare i Framstegspartiet och socialminister, säger till Vísir att även hon anser att regeringen begick ett misstag genom att gå för snabbt och hårt fram i EU-frågan. Det är nödvändigt att lyssna på medborgarna och att försöka finna en lösning som en bred majoritet kan acceptera. Det är uppenbart att folket kräver att få säga sitt vad gäller EU. Enligt Eygló Harðardóttir blir det nu upp till utrikesnämnden att hitta en kompromiss.

Även utrikesminister Gunnar Bragi Sveinsson har ångrat att han så snabbt lade fram ett förslag om att återkalla Islands ansökan om EU-inträde. Men Eygló Harðardóttir är det hittills tyngsta namnet inom Framstegspartiet som anser att det förslag som ligger måste omarbetas.

Om hennes hållning är förankrad hos partiledaren och statsministern Sigmundur Davíð Gunnlaugsson är inte känt. Men hon är till skillnad från partiets övriga statsråd en politiker med en mjukare och mer socialliberal profil till skillnad från konfrontationspolitiker som Gunnar Bragi Sveinsson. Hon är heller inte uppvuxen i det Framstegspartiet kärleksfullt refererar till som "EU-motståndets Mekka". Det gör att hon kan tillåta sig en mer försonlig inställning till unionen - trots att hon motsätter sig medlemskap.

De nya tonerna från regeringspartierna kommer sedan diskussionerna om ett nytt EU-vänligt högerparti fått allt konkretare karaktär. En av dem som undersöker möjligheterna till en utbrytning från Självständighetspartiet är publicisten Benedikt Jóhannesson. Han är också en av dem som står bakom dem opinionsmätning som Capacent Gallup gjort för att mäta förutsättningarna för ett sådant parti.

Undersökningen visar att 21,5 procent av islänningarna säkerligen eller sannolikt skulle rösta på ett sådant parti. Av dessa väljare lade 26 procent sin röst på Självständighetspartiet i förra alltingsvalet, 20 procent på Socialdemokraterna, 16 procent på Framstegspartiet, 15 procent på Ljus framtid, 4 procent på Gröna vänstern och 2 procent på Piratpartiet, skriver Fréttablaðið.

Om detta väljarstöd faktiskt skulle bli verklighet skulle det innebära att det EU-vänliga högerpartiet blev lika stort som Självständighetspartiet med 14 mandat i alltinget.

Om det blir något av partibildningen återstår att se. Helgi Hjörvar, Socialdemokraternas gruppledare i alltinget, säger till Vísir att han inte fruktar en utmanare om EU-frågan. I stället ser han partiet som en tänkbar samarbetspartner. Han anser dessutom att det vore naturligt med ett EU-vänligt parti på högerkanten och politiska skiljelinjer som drogs efter Europapolitiken.

Kanske fungerar diskussionerna om en partibildning och opinionsmätningarna främst som ett påtryckningsmedel. Om Självständighetspartiets EU-vänliga falang lyckas pressa fram en reträtt från regeringen i EU-frågan finns inte många skäl till att bilda ett nytt parti. Och med en reträtt vore huvudmålet redan uppnått.

Här kan du läsa mer om Island och EU.

Nya protester mot avgift till Geysir - i dag kommer domen

En kedja sågades sönder och ett stort hål togs upp i stängslet. Därefter blev det i lördags på nytt möjligt att besöka Geysirområdet utan att betala. I går stals skyltarna med prisinformation och placerades i stället vid Þingvellir. I dag väntas en första dom från Héraðsdómur Suðurlands i tvisten mellan regeringen och de privata markägarna vid Geysir.

Inträdesavgifterna till Geysirområdet fortsätter att väcka debatt. I lördags besökte Ögmundur Jónasson, alltingsledamot för Gröna vänstern, platsen för tredje helgen i följd. Precis som tidigare gjorde han det i sällskap med sympatisörer och precis som tidigare gick han in utan att betala.

Ögmundur Jónasson var inte ensam om att protestera i lördags. Gruppen Íslenskir náttúruunnendur, där tidigare presidentkandidaten Ástþór Magnússon ingår, tog upp ett stort hål i stängslet strax före Ögmundur Jónassons ankomst i lördags. Guiden Steingrímur Gunnarsson sågade sönder den kedja som gjort det omöjligt att använda den norra entrén till området. Därefter brydde sig inte de privata markägarna längre om att ta ut inträde av besökare.

Íslenskir náttúruunnendur delade ut hemgjorda naturpass till besökare. Budskapet från gruppen är att alla inträdesavgifter strider mot den lagstadgade allemansrätten. De markägare som infört entrépeng döms ut som tjuvar och olagliga indrivare, och den som tvingas betala uppmanas ringa polisen.

På söndagen dök samma grupp upp vid Þingvellir - som ligger på statlig mark utan inträdesavgift. Från Geysir hade Íslenskir náttúruunnendur enligt Vísir plockat med sig skyltar med prisinformation. I en protest mot avgiftsbeläggningen tog de nu i stället betalt av besökare till Þingvellir. Syftet var enligt gruppen att visa det befängda i att betala för naturupplevelser och de negativa konsekvenserna detta har för turistnäringen och bilden av Island som resmål.

I dag klockan 10 lokal tid väntas en första dom från Héraðsdómur Suðurlands i tvisten mellan regeringen och de privata markägarna av Geysirområdet. Enligt regeringen har inte markägare rätt att ta ut avgifter av besökare till mark som inte är detaljplanerad. De har heller inte rätt att ta betalt utan samtycke från regeringen eftersom staten är delägare. Dessutom äger staten på egen hand de två attraktioner som de flesta turisterna kommer för att uppleva, Geysir och Strokkur.

Garðar Eiríksson, talesperson för de privata markägarna, avfärdar i Morgunblaðið allemansrätten som föråldrad. Han hänvisar till att den har sitt ursprung i Jónsbók, en lagsamling från 1281, som har spelat ut sin roll:
"Allemansrätten, som den kallas, från Jónsbók eller ännu längre tillbaka, har inget med dagens turism att göra där gästerna har blivit trefaldigt fler än folket."
Íslenskir náttúruunnendur har som mål att staten ska stå för naturskydd och service vid populära turistattraktioner. Det ska ske genom att använda skatteintäkter från den ökande tillströmningen av turister till investeringar. På så sätt ska det även i framtiden vara gratis att beskåda besöksmål i naturen.

Ástþór Magnússon, tidigare presidentkandidat med ytterst begränsad framgång i valen, är känd för en mängd olika försök att bilda opinion och skapa uppmärksamhet. Han gick nyligen ut och uppmanade alltinget att respektera utgången av folkomröstningen på Krim, där en majoritet röstade för anslutning till Ryssland. Till Vísir sade han att president Vladimir Putin borde nomineras till Nobels fredspris för att ha fått till stånd en folkomröstning.

Utrikesminister Gunnar Bragi Sveinsson har dömt ut omröstningen som olaglig och fördömt den ryska inmarschen i Ukraina. Efter fyra veckor har 26 personer skrivit på Ástþór Magnússons namninsamling.

Vid flera tillfällen har Ástþór Magnússon riktat kritik mot den sittande presidenten Ólafur Ragnar Grímsson. Nu tycks det dock som att utmanaren har förlåtit statschefen.

Ólafur Ragnar Grímsson riktade under vinter-OS i Sotji ingen kritik mot Ryssland för bristande mänskliga rättigheter. Nyligen angrep han enligt Avisa Nordland den norska statssekreteraren Ingvild Næss Stub för att hon vid ett möte om Arktis kritiserade Vladimir Putins agerande i Krimkonflikten och den ryska inmarschen i Ukraina.

I alltinget blev Ólafur Ragnar Grímssons uttalande föremål för debatt. Enligt oppositionen tycks det inte bara som att presidenten driver en egen utrikespolitik - han tycks dessutom formulera den på egen hand eftersom regeringen valt Ukrainas sida i konflikten. Gunnar Bragi Sveinsson upprepade regeringens ståndpunkt om att Rysslands agerande strider mot internationell rätt. Även Elín Hirst, alltingsledamot för Självständighetspartiet, ansåg dock att Ólafur Ragnar Grímssons uttalanden varit olyckliga.

Så gjorde alltså inte Ástþór Magnússon. Om Vladimir Putin orsakat stridigheter på en plats kan han enligt DV ha fått en ständigt misslyckad presidentkandidat att gräva ned stridsyxan och försonas med Ólafur Ragnar Grímsson. Möjligen är även det värt en nominering till fredspriset.

Här kan du läsa mer om inträdesavgifterna till Geysirområdet.

Dagens citat

"Som väderleken har varit i vinter har vattenrök från forsen lagt sig på brinkarna, täckt dem med is och gjort dem glashala och mycket farliga. Jag har inte en aning om vad min rättsställning är om någon skadar sig vid älven, och därför behöver människor varnas för riskerna och att de är på detta område på eget ansvar."

Einar Haraldsson, bonde vid Urriðafoss mitt emellan Selfoss och Hella, i Morgunblaðið om de varningsskyltar som kommunen Flóahreppur gått med på att sätta upp vid vattenfallet i Þjórsá.