Framstegspartiet splittrat i två läger inför kongress

När Sigurður Ingi Jóhannsson och Sigmundur Davíð Gunnlaugsson i helgen drabbar samman om ordförandeskapet riskerar Framstegspartiet ännu djupare splittring. Redan i dag har partiets alltingsgrupp delats i två läger. Någon tänkbar kompromisskandidat som kan ena Framstegspartiet finns inte i dagsläget.

I fredags kom det väntade beskedet. Sigurður Ingi Jóhannsson utmanar Sigmundur Davíð Gunnlaugsson om ordförandeposten. Partiets vice ordförande och landets statsminister ställs alltså på den extrainsatta partikongressen i Reykjavík i helgen mot partiets ordförande och landets tidigare statsminister.

Sigurður Ingi Jóhannsson är knapp favorit inför ordförandevalet. Han har en majoritet av alltingsledamöterna bakom sig. Han har också uppmanats att kandidera av flera lokalföreningar. Men Sigmundur Davíð Gunnlaugsson kan inte räknas bort.

På kongressen väljs dessutom vice ordförande och partisekreterare. Där har bägge sidor i ordförandestriden sina representanter. Eygló Harðardóttir, som i dag är partisekreterare, kandiderar till posten som vice ordförande om Sigurður Ingi Jóhannsson vinner valet.

Om Sigmundur Davíð Gunnlaugsson överlever utmaningen är det sannolikt att utrikesminister Lilja Alfreðsdóttir kandiderar till vice ordförande och fiske- och jordbruksminister Gunnar Bragi Sveinsson till partisekreterare. Bägge två står på Sigmundur Davíð Gunnlaugssons sida i striden.

Att två falanger står mot varandra kan bli förödande för Framstegspartiet. Oavsett vilken sida som vinner finns det en stor risk att den förlorande falangen kommer att känna sig överkörd och utan representant i partiledningen. Följden kan bli en splittring i två läger som kan bli mycket svår att reparera.

Den enda tänkbara kompromisskandidaten hade varit Lilja Alfreðsdóttir. Men hon kommer inte att utmana Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, som är den som lyft fram henne från tjänstemannajobb till ministerpost. Och inget tyder på att han kommer att träda tillbaka för att släppa fram Lilja Alfreðsdóttir som kandidat mot Sigurður Ingi Jóhannsson.

Varken Sigurður Ingi Jóhannsson eller Eygló Harðardóttir kommer att ingå i en partiledning om Sigmundur Davíð Gunnlaugsson får nytt förtroende som ordförande. En sådan totalseger för den egna falangen - med Lilja Alfreðsdóttir och Gunnar Bragi Sveinsson - skulle kunna bli ödesdiger eftersom den andra blir helt utan representant.

Lilja Alfreðsdóttir kan komma att kandidera till posten som vice ordförande även om Sigurður Ingi Jóhannsson vinner ordförandevalet. I så fall har hon goda chanser att besegra Eygló Harðardóttir. Inte minst för att många medlemmar om möjligt förmodligen kommer att eftersträva något slags maktbalans mellan de två stridande falangerna.

Konflikten inom Framstegspartiet handlar enbart om personfrågor och inte alls om sakfrågor. För många gav sannolikt RÚV:s partiledardebatt i torsdags en försmak på hur den kommande valrörelsen skulle kunna se ut. Där försvarade sig Sigmundur Davíð Gunnlaugsson på nytt med lögner och konspirationsteorier när han fick frågor om sina kopplingar till skatteparadisbolaget Wintris Inc.

Många av Sigurður Ingi Jóhannssons förespråkare ser honom som en politiker som kan försvara Framstegspartiets deltagande i en koalitionsregering. Sigmundur Davíð Gunnlaugsson är däremot så avskydd både hos oppositionen och inom koalitionspartnern Självständighetspartiet att de inte vill regera med honom.

Men det finns många inom partiet som inte alls vill ersätta Sigmundur Davíð Gunnlaugsson. För somliga är han till och med en hjälte. Många medlemmar ser honom den som gav Island segern i Icesave-tvisten och som den som lyckades få bort frågan om EU-medlemskap från den politiska dagordningen.

Under gårdagen fortsatte nya upplysningar att komma fram om hur alltingsgruppen reagerade efter att Sigmundur Davíð Gunnlaugsson i våras helt på egen hand försökt få presidentens godkännande för att upplösa alltinget. Silja Dögg Gunnarsdóttir backade i RÚV upp Sigurður Ingi Jóhannssons bild av händelserna. Förtroendet för Sigmundur Davíð Gunnlaugsson var förbrukat och därför kunde han inte fortsätta som statsminister:

"Vi inom alltingsgruppen ansåg detta vid denna tid vara nödvändigt eftersom vi ville fortsätta att arbeta med våra goda projekt och försöka avsluta dem innan vi gick till val. Så vi hade dessa två alternativ - antingen att fortsätta samarbetet med Självständighetspartiet och göra ett försök att klara av stora uppgifter som bostadsfrågorna, socialförsäkringssystemet och annat eller att direkt upplösa parlamentet och gå direkt till val redan i våras. Det ansåg en majoritet av alltingsgruppen vid denna tid inte vara något gott alternativ."

Alltingsledamoten Vigdís Hauksdóttir är en av Sigmundur Davíð Gunnlaugssons allierade. Hon sade till Vísir att hon inte varit med om några sådana diskussioner. Hon beskrev situationen inom partiet med två stridande falanger som en önskedröm för politiska motståndare:

"Våra motståndare glädjer sig. De tänker som så att de inte ska störa fienden medan den har ihjäl sig själv."

Eygló Harðardóttir sade till RÚV att det inte handlade om något internt angrepp eller någon komplott mot Sigmundur Davíð Gunnlaugsson. Han agerade på ett sätt som gjorde att alltingsgruppen förlorade förtroendet för honom. Detta lyckades han sedan inte återvinna:

"Det är ett problem när människor tar ensidiga beslut och det är ett problem när förtroendet försvinner när det tidigare fanns stort förtroende."

Ásmundur Einar Daðason, partiets gruppledare i alltinget, gick i går kväll ut i RÚV och uppmanade partikamraterna att avstå från offentliga gräl eftersom de skadade partiet.

Omkring 330 delegater har rösträtt på helgens partikongress. I vanliga fall brukar omkring två tredjedelar av delegaterna närvara. Valet av ny partiledning sker på söndagen.

Här kan du läsa mer om turerna kring Framstegspartiet.

Dagens citat

"Jag hade 44 anställda som jag betalade lön senaste månadsskiftet. Jag har åtta på årsbasis. Men under fyra av årets månader har jag 30 till 40 personer."

Friðrik Árnason, ägare av Hótel Bláfell i Breiðdalsvík, i Vísir om hur hotellet blivit ortens största arbetsgivare.

Guðni Th. Jóhannesson om det politiska läget

Som historiker var Guðni Th. Jóhannesson en van kommentator av isländsk inrikespolitik. Nyligen hamnade han som president i samma situation i en intervju i Channel 4. Han tillfrågades om bland annat möjligheterna för medborgarskap till Edward Snowden och inställningen till EU-medlemskap. Guðni Th. Jóhannessons slutsats var att Piratpartiet i en eventuell regering skulle kunna få svårt att hitta majoritet för att ge den amerikanske visselblåsaren en fristad.

Socialdemokrater i Reykjavík ratar egna kvoteringsregler

I Reykjavík ratar Socialdemokraterna reglerna om köns- och ålderskvotering på de egna listorna. Nu toppas listan i söder av Össur Skarphéðinsson och listan i norr av Sigríður Ingibjörg Ingadóttir. På bägge görs undantag från det egna regelverket. I den sydvästra valkretsen användes samma regelverk för att peta ned uppstickaren Margrét Tryggvadóttir två platser.

I somras klubbade Socialdemokraterna i Reykjavík en ny åldersregel som tillägg till tidigare könskvotering. Regelverket säger att minst en av de tre främsta kandidaterna i en valkrets ska vara 35 år eller yngre.

På de fyra första platserna måste det dessutom finnas två män och två kvinnor. Dessa placeras i par - om toppkandidaten är en man måste nummer två vara en kvinna, och om nummer tre är en kvinna måste fyran vara en man.

Samma regelverk klubbades även av den sydvästra valkretsen. Där slutade Margrét Tryggvadóttir på tredje plats i provvalet långt före flera etablerade partinamn. Margrét Tryggvadóttir anslöt sig nyligen till Socialdemokraterna. I fyra år representerade hon först Medborgarrörelsen och därefter Rörelsen i alltinget. I förra valet kandiderade hon i stället för Gryning.

Kvoteringsreglerna gjorde dock att Margrét Tryggvadóttir petades från tredje till femte plats. I praktiken innebar det att hon fick från ett sannolikt uppdrag som ersättare i alltinget till ovalbar plats.

Margrét Tryggvadóttir är 44 år. Därmed föll hon på åldersregeln. I stället flyttades fyran, lokalföreningsordföranden Sema Erla Serdar, upp till tredje plats. Följaktligen måste fjärde plats gå till en man. Den som flyttades upp var femman, kommunpolitikern Guðmundur Ari Sigurjónsson.

När listan klubbades i helgen valde styrelsen att - till skillnad från de två valkretsarna i Reykjavík - följa regelverket. Margrét Tryggvadóttir tog beslutet att avstå från platsen som nummer fem på listan. Den gick i stället till Símon Birgisson. Den toppas av alltingsledamoten Árni Páll Árnason med kommunpolitikern Margrét Gauja Magnúsdóttir som tvåa.

I Reykjavík valde alltså ledningen att bortse från samma regelverk. Det ska enligt styrelsen ha skett efter samråd med de valda kandidaterna. Skälet ska ha varit att det helt enkelt blev för komplicerat att kvotera listorna både efter kön och ålder.

Margrét Tryggvadóttir säger till Vísir att hon anser att åldersregeln är missriktad. Men om regelverket hade tillämpats konsekvent hade hon funnit sig i det:

"Det är naturligtvis inte helt exemplariskt för ett socialdemokratiskt parti att diskriminera människor efter ålder. Men om reglerna gäller, och det hade jag kunnat förlika mig med, så ska de gälla överallt. ... Det var en viss chock för mig att se att allt detta bara hade kastats åt sidan i Reykjavík."

I södra Reykjavík toppas listan nu av alltingsledamoten Össur Skarphéðinsson följd av kommunpolitikern Eva H. Baldursdóttir, alltingsledamoten Valgerður Bjarnadóttir och statsvetaren Auður Alfa Ólafsdóttir. Här är alltså tre av de fyra toppkandidaterna kvinnor. Eva H. Baldursdóttir är 34 år och Auður Alfa Ólafsdóttir är 27 år.

I norra Reykjavík toppas listan av alltingsledamoten Sigríður Ingibjörg Ingadóttir följd av alltingsledamoten Helgi Hjörvar, högskolechefen Jóhanna Vigdís Guðmundsdóttir och nyvalda kvinnoförbundsordföranden Steinunn Ýr Einarsdóttir. Även här är tre av fyra toppkandidater kvinnor. Ingen av de tre översta kandidaterna är 35 år eller yngre. Fyran Steinunn Ýr Einarsdóttir är 33 år.

Partiledaren Oddný G. Harðardóttir toppar Socialdemokraternas lista i den södra valkretsen. På andra och tredje plats hamnade två kommunpolitiker: Ólafur Þór Ólafsson och Arna Ír Gunnarsdóttir.

Här kan du läsa mer om Socialdemokraternas provval.

Sigurður Ingi Jóhannsson vill leda Framstegspartiet

Sigurður Ingi Jóhannsson utmanar Sigmundur Davíð Gunnlaugsson om ordförandeposten i Framstegspartiet. Beskedet kommer efter ett krismöte i den splittrade alltingsgruppen. Mycket talar för att partiledaren röstas bort vid helgens extrakongress. Men Sigmundur Davíð Gunnlaugsson har på sina håll alltjämt ett starkt stöd.

Sigmundur Davíð Gunnlaugssons politiska karriär hänger nu på en skör tråd. Det står klart sedan Sigurður Ingi Jóhannsson i fredags kväll meddelat att han kandiderar till ordförande vid partiets extrakongress i helgen. Nu ställs partiledaren och ex-statsministern mot den nuvarande statsministern och vice ordföranden i ett val som kommer att splittra partiet.

Efter förra helgens provval i den nordöstra valkretsen stärkte Sigmundur Davíð Gunnlaugsson sin ställning. Trots att han utmanades av tre alltingsledamöter valdes han med klar majoritet till partiets toppkandidat i det kommande valet.

Men valrörelsens första partiledardebatt, som sändes av RÚV i torsdags, väckte de farhågor som eventuellt slocknat på nytt. Sigmundur Davíð Gunnlaugsson fick frågor om sina kopplingar till Wintris Inc, det bolag registrerat på Brittiska Jungfruöarna som blev hans fall i våras.

Ännu en gång hävdade Sigmundur Davíð Gunnlaugsson att han var offer för en konspiration och att Brittiska Jungfruöarna - en bedömning som går tvärtemot isländska myndigheters syn på saken - inte var något skatteparadis. Han ljög dessutom öppet i direktsändningen när han förnekade att han varit delägare i bolaget.

I fredags samlades alltingsgruppen till ett krismöte och för att rensa luften. Det nära fyra timmar långa mötet slutade med att gruppen gav sitt stöd till Sigmundur Davíð Gunnlaugsson. Förtroendeförklaringen ekade ihåligt - inte minst eftersom flera ledamöter sade sig se fram emot ett ordförandeval på den kommande kongressen.

På kvällen kom så det besked som väntats från Sigurður Ingi Jóhannsson ända sedan han sade att han inte kan tänka sig att sitta kvar i en oförändrad partiledning. Han kandiderar till posten som ordförande. Han säger till RÚV att skälet är att Sigmundur Davíð Gunnlaugsson inte lyckats återvinna förtroendet för Framstegspartiet:

"Det visade sig att det i denna fråga finns olika åsikter om ordföranden har lyckats återvinna sitt förtroende i partiet. Det visar sig i att påtryckningarna på mig att kandidera till ordförande har ökat de senaste veckorna och inte minst de senaste dagarna."

Sveinbjörn Eyjólfsson, som tidigare anmält sin kandidatur till ordförandeposten, svarade med omedelbart meddela att han inte ställer upp och att han ger sitt stöd till Sigurður Ingi Jóhannsson. Eygló Harðardóttir, socialminister och partisekreterare, tillkännagav på Facebook under lördagen att hon vill bli vice ordförande om Sigmundur Davíð Gunnlaugsson röstas bort:

"Framstegspartiet har genomgått en svår tid de senaste veckorna och månaderna. Väldigt många partimedlemmar har efterlyst förändringar i partiets ledning och nu har detta kall besvarats. Efter noga övervägande har jag tagit beslutet att om en ny ordförande väljs på partikongressen så kommer jag att kandidera till vice ordförande för Framstegspartiet."

Under lördagen var Sigurður Ingi Jóhannsson på plats i Selfoss där representanter röstade fram partiets lista i den södra valkretsen i det kommande valet. Sigurður Ingi Jóhannsson var den enda som kandiderade till första platsen. Han fick också samtliga 147 röster. Tvåa blev alltingsledamoten Silja Dögg Gunnarsdóttir.

I sitt tal sade Sigurður Ingi Jóhannsson att allmänheten förlorat förtroendet för partiet. Därför var det nödvändigt att byta ledning. I dagsläget var det omöjligt att nå ut med partiets politik eftersom ordförandefrågan överskuggade allt annat. Även om han inte nämnde Sigmundur Davíð Gunnlaugsson vid namn rådde ingen tvekan om vem han syftade på:

"Jag är inte större än partiet, och ingen är större än partiet. ... De senaste veckorna har det framkommit att det inte finns samstämmighet om hur vi ska arbeta som en helhet. Det har visat sig för er som är här och för allmänheten som motsättningar."

Den indirekta kampanjen mot Sigmundur Davíð Gunnlaugsson fortsatte på söndagen. I en intervju i Bylgjan avslöjade Sigurður Ingi Jóhannsson hur partiets alltingsgrupp agerade när avgångskraven i våras restes mot Sigmundur Davíð Gunnlaugsson.

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson fick under ett möte med Bjarni Benediktsson, finansminister och ledare för koalitionspartnern Självständighetspartiet, beskedet att han var tvungen att avgå. Regeringssamarbetet kunde inte fortsätta med honom som statsminister.

Svaret från Sigmundur Davíð Gunnlaugsson blev att i smyg ge sig av till president Ólafur Ragnar Grímsson. I presidentens residens på Bessastaðir bad han om tillstånd att upplösa alltinget. Om han fick presidentens godkännande kunde han använda det som ett vapen i förhandlingarna med Bjarni Benediktsson och ställa ett eget ultimatum - nyval eller han själv fortsatt som statsminister.

Men Ólafur Ragnar Grímsson sade nej. Under tiden sipprade detaljer om mötet ut och Framstegspartiets alltingsgrupp samlades i Reykjavík. Där ska enligt Sigurður Ingi Jóhannsson gruppen gemensamt ha kommit överens om att Sigmundur Davíð Gunnlaugsson måste avgå eftersom förtroendet för honom var förbrukat då han gått bakom ryggen på partikamraterna. Själv fick han tillsammans med Ásmundur Einar Daðason uppdraget att rädda regeringssamarbetet med Självständighetspartiet.

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson gick dock så småningom motvilligt med på att avgå som statsminister. Utåt framställdes det som att han gjorde det helt på eget initiativ. Därigenom behövde alltingsgruppens beslut aldrig bli något ultimatum.

De nya uppgifterna är dock inte oomstridda. Vigdís Hauksdóttir, som är en av Sigmundur Davíð Gunnlaugssons förtrogna inom alltingsgruppen, skriver på Facebook att hon inte deltagit i något beslut om att avsätta honom som statsminister:

"Jag känns inte vid något av detta. Jag hölls tack och lov utanför denna motbjudande attack. Nu måste Sigurður Ingi kliva fram och informera om vilka ledamöter som deltog i ränkspelet mot partiets ordförande. Det var åtminstone inte hela alltingsgruppen."

Eygló Harðardóttir ger i RÚV en liknande bild av händelseförloppet. Hon säger att det skapats en förtroendespricka mellan statsministern och alltingsgruppen. Denna spricka har nu Sigmundur Davíð Gunnlaugsson haft ett halvår på sig att reparera utan att lyckas. Därför anser hon att det är nödvändigt att byta ledning.

Vigdís Hauksdóttir säger i Morgunblaðið att det bara kan ha varit ledamöter som stod nära Sigurður Ingi Jóhannsson som deltog i beslutet. Hon anser att de nya uppgifterna är av sådan tyngd att de riskerar att splittra det parti som fyller 100 år den 16 december i år:

"Fullt av anklagelser, svek och ohederlighet. Och jag anser att om man vill att partiet inte ska bli 100 år så är detta bästa vägen till det. Så är det bara. Och då bär partiets nuvarande vice ordförande fullt ansvar för det."

Vigdís Hauksdóttir tycker ändå att det är bra att det på partikongressen blir ett val om ordförandeposten. Hon säger i Morgunblaðið att hon är övertygad om att Sigmundur Davíð Gunnlaugsson kommer att gå segrande ur striden:

"Framstegspartiet har helt enkelt inte råd att offra sin bästa man i interna strider. Sigmundur Davíð är mycket värdefull för det isländska folket med sin framtidssyn och översyn både i inrikes- och utrikesfrågor."

Efter fredagens möte sade Sigmundur Davíð Gunnlaugsson att hans bedömning var att han stärkt sin ställning inom partiet. Några timmar senare ringde Sigurður Ingi Jóhannsson och meddelade att han tänkte utmana honom om ordförandeposten. Sigurður Ingi Jóhannsson säger i Morgunblaðið att beskedet inte gjorde rivalen "jublande glad".

Beskedet fick Sigmundur Davíð Gunnlaugsson att anklaga Sigurður Ingi Jóhannsson för svek. Han säger till RÚV att han ska ha fått löfte från Sigurður Ingi Jóhannsson om att han aldrig skulle utmana honom om ordförandeposten.

En annan som är upprörd är fiske- och jordbruksminister Gunnar Bragi Sveinsson. Även han backar upp Sigmundur Davíð Gunnlaugsson i ordförandestriden. Han säger till Vísir att det i hemlighet måste ha smidits planer för att avsätta honom både som statsminister och partiledare:

"Den första reaktionen är först och främst sorg när man upptäcker att det sedan länge har pågått något intrigspel och mygel i partiet när man trott att det arbetades hederligt med allt detta. För mig är det helt uppenbart att planeringen av detta har pågått länge och det tycks som att Sigurður Ingi och Eygló har gått ihop i något slags lag. Så när man ser på bilden så tänker man kanske tillbaka och tänker vilken dumbom man varit som inte har sett detta som har varit på gång."

Gunnar Bragi Sveinsson vill se utrikesminister Lilja Alfreðsdóttir som ny vice ordförande. Hon plockades in i regeringen i våras på förslag från Sigmundur Davíð Gunnlaugsson. Även hon står bakom honom i ledarstriden. Hon säger i Morgunblaðið att hon överväger om hon ska kandidera till uppdraget.

Även alltingsledamoten Þorsteinn Sæmundsson säger till RÚV att han står bakom Sigmundur Davíð Gunnlaugsson. Han oroar sig för att kampen om partiledarposten riskerar att splittra partiet när ett alltingsval väntar.

Miljöminister Sigrún Magnúsdóttir vill för Vísir inte svara på vem som kommer att få hennes röst. Hon kallar det kommande partiledarvalet för "ett lyxproblem":

"Jag tycker att detta är två mycket stora ledare och begåvningar. Så jag gillar dem båda och det är ett lyxproblem för Framstegspartiet att ha två så starka ledare. Men partiet och vi alla måste välja och det gör vi nästa helg."

Silja Dögg Gunnarsdóttir vill däremot se Sigurður Ingi Jóhannsson som ny partiledare. Hon säger till RÚV att ett byte är nödvändigt för att stämningen inom partiet ska förbättras:

"Vi drabbades av ett hårt slag i april. Det kräver inga kommentarer. Vi vet alla vad som hände då. Sedan dess har människor i partiet mått dåligt. Gräsrötterna har mått dåligt och vi inom alltingsgruppen har mått dåligt."

En annan alltingsledamot som backar upp Sigurður Ingi Jóhannsson är Karl Garðarsson. Han skriver på Facebook att han skött sig utmärkt som statsminister:

"Han har klarat sig mycket bra som statsminister under svåra omständigheter och skaffat sig respekt och beröm både inom och utom partiet."

Även Willum Þór Þórsson är en ledamot som kan tänkas ta ställning för Sigurður Ingi Jóhannsson. Han var mycket kritisk mot hur Sigmundur Davíð Gunnlaugsson besvarade frågorna om sina kopplingar till Wintris Inc. i torsdagens partiledardebatt.

Framstegspartiets extrakongress äger rum i Reykjavík 1 och 2 oktober. Valet av ordförande, vice ordförande och sekreterare sker på söndagen klockan 11.30.

Här kan du läsa mer om turbulensen inom Framstegspartiet.

Dagens citat

"Vi tyckte mycket om att bo på Island. Människorna där är öppna, hjälpsamma och avslappnade. Det är mindre stress än här. Landskapet är naturligtvis magnifikt och det är fantastiskt att bo i sådan närhet till naturen. Dessutom är uppvärmningen av hus billig och det varma vattnet är underbart. Vi gillade särskilt de varma baden på Island."

Dawid och Agnieszka Dabrowski, som flyttade från Polen till Island 2006 men nu återvänt, i Morgunblaðið om att bo på Island.

Dagens bonuscitat

"Jag vänder mig inte emot de individer som blir valda efter detta val när jag säger att jag anser att detta inte är positivt för alltinget och en del av det problem som alltinget har brottats med - dessa stora förändringar som har skett vid utseendet av ledamöter."

Einar K. Guðfinnsson, talman i alltinget, i RÚV om det stora antalet ledamöter som lämnar parlamentet i samband med det kommande valet.

Nio filmer från västra Island

Markaðsstofa Vesturlands står bakom en serie filmer som presenterar personer och gårdar som tar emot turister och ger dem en inblick i sin vardag. Filmen ovan handlar om gården Bjarteyjarsandur i Hvalfjörður, där det bland annat finns får, grisar, hästar och ett par - som det ska visa sig - inte särskilt blyga getter.



I Hespuhúsið utanför Borgarnes använder Guðrún Bjarnadóttir traditionella metoder för att färga isländsk ull. Besökare är välkomna under sommaren.



På gården Ytri-Fagridalur vid Skarðsströnd finns omkring 500 får. Under vinterhalvåret är gården öppen för besökare, men när fåren är ute på sommarbete finns däremot inte så mycket att titta på.



Erpsstaðir söder om Búðardalur är en av Islands mest kända mjölkgårdar. I den lilla gårdsbutiken säljs bland annat skyr, ost och glass som tillverkas på mjölk från korna som håller till i ladan bredvid. Även här är besökare välkomna att ta en titt på djuren. Öppet är det dock bara under sommaren.



Kári Viðarsson driver Frystiklefinn - eller The Freezer Hostel - i Rif, ett vandrarhem som också fungerar som scen för bland annat teater. Initiativet belönades i år med Eyrarrósin, ett pris som varje år delas ut till en kulturhändelse eller arrangör på landsbygden.



I Grundarfjörður är Ingi Hans Jónsson ett bekant ansikte. Här bjuder han in till kvällar av historieberättande för hela familjen på både engelska och isländska.



I Bjarnarhöfn på Snæfellsnes finns en av få producenter av det som ofta kallas surhaj, alltså håkäring. Utställningen - där det bjuds på smakbitar - är numera öppen året runt.



Páll Guðmundsson i Húsafell känner många igen från Sigur Rós turnéfilm Heima. Av sten tillverkar han xylofonliknande instrument. Själv beskriver han det som att han lyssnar på fjällen och omsätter deras ljud till toner.



Under sommaren är den stora fyren i Akranes öppen för besökare. Konstutställningar, konserter och teater har arrangerats i byggnaden och tagit hjälp av den unika akustiken. Fyrvaktare är Hilmar Sigvaldason.

Inget åtal mot misstänkt hiv-man

Det blir inget åtal mot den man som smittat två kvinnor med hiv. Åklagaren anser sig inte kunna bevisa att mannen känt till smittan. Länge fanns misstankar om att mannen varit medveten om smittan och ändå haft oskyddat sex med ett tjugotal isländska kvinnor. Mannen, som är asylsökande från Nigeria, har fått avslag på sin ansökan.

I juli 2015 häktades i Reykjavík en hiv-smittad man i 20-årsåldern misstänkt för att ha haft oskyddat sex med ett tjugotal isländska kvinnor. Två av dem visade sig ha blivit smittade. Utredningen inleddes sedan en av kvinnorna fått ett samtal från en schweizisk kvinna som varit tillsammans med mannen. Även hon hade blivit smittad.

Mannen satt en längre tid i häkte för att därefter beläggas med reseförbud. Mannen har hela tiden nekat till att ha känt till smittan. Enligt utredningen ska han ha burit på smittan i mellan fem och tio år.

Mannen, som är asylsökande från Nigeria, kom till Island i september 2014. Han genomgick den obligatoriska hälsokontrollen, men dök aldrig upp för att ta blodprov. Det visade sig att isländska myndigheter inte följde upp asylsökande som inte dök upp till de obligatoriska undersökningarna.

Två månader senare besökte mannen läkare efter att ha fått klamydia. Han skulle ha smittats av en isländsk kvinna som han aldrig namngav. Mannen hämtade dock aldrig ut någon medicin.

I mars 2015 fick mannen avslag på sin ansökan om asyl - ett beslut som han överklagade. Han har tidigare nekats asyl i Schweiz och Italien. Han reste till Island via Norge med ett falskt pass.

Nu står det klart att mannen inte kommer att åtalas. Åklagaren anser enligt Vísir att bevisningen mot honom inte är tillräcklig. Det har inte gått att fastslå att mannen känt till att han varit hiv-smittad.

Här kan du läsa mer om utredningen mot mannen.

Dagens citat

"Då är trafiksäkerheten i fara och olyckorna har naturligtvis ökat mycket i kölvattnet av det. Så detta är inte bara en fråga om att bilar skakar och att människor far illa av att köra på dem. Detta är också ur säkerhetssynpunkt."

Hreinn Haraldsson vid Vegagerðin säger till RÚV att anslagen till underhåll minst skulle behöva fördubblas för att grusvägarna på Island skulle vara i gott skick.

Dagens bonuscitat

"Jag har känt till Samúels byggnader och konstverk från att jag var ungdom. Efter att jag studerade i Spanien ökade mitt intresse för dem eftersom förebilderna till dem kommer från södra Europa. Samúel återskapade dem vid världens norra utkant."

Ólafur Engilbertsson i Vísir om arbetet med att återskapa konstnären Samúel Jónssons livsverk i Selárdalur - läs mer här.

Ex-presidenten Ólafur Ragnar Grímsson får assistent

Ólafur Ragnar Grímsson får en assistent på halvtid bekostad av staten. Initiativet kommer från utrikesdepartementet. Den anställda ska biträda den tidigare presidenten när det gäller arktiska frågor och förnyelsebar energi. Även Vigdís Finnbogadóttir fick tillfälligt en assistent när hon lämnade uppdraget som president.

För snart två månader sedan tog Guðni Th. Jóhannesson över uppdraget som Islands president. Företrädaren Ólafur Ragnar Grímsson kommer dock att i vissa internationella sammanhang fortsätta att representera Island. Det gäller frågor rörande Arktis och förnyelsebar energi - områden som han engagerade sig i under sin tid som president.

För att genomföra uppdraget får Ólafur Ragnar Grímsson en halvtidsanställd assistent. Initiativet till detta kommer från utrikesdepartementet. Kostnaden för assistenten blir 3 miljoner isländska kronor i år och 7 miljoner nästa år. Därefter ska anställningen utvärderas.

Det är inte första gången som en tidigare president får kostnaderna för en assistent betalda av staten. När Vigdís Finnbogadóttir avgick 1996 fick även hon tillfälligt en assistent.

Bytet av president medför även andra kostnader. I regeringens budgetproposition läggs 5 miljoner isländska kronor på en uppdatering av presidentens hemsida, som har varit oförändrad i sexton år. Pengarna ska gå till att modernisera hemsidan. Ytterligare 5 miljoner går till att anställa en person som utför allmänna arbetsuppgifter på residenset Bessastaðir.

Dessutom går 15 miljoner till arbeten och utökad säkerhet på Bessastaðir.

Majoritet islänningar vill ha könsuppdelade toaletter

En majoritet av islänningarna vill att offentliga toaletter fortsätter att vara könsuppdelade. Bara var femte förespråkar könsneutrala toaletter. Unga islänningar är mest positiva till att ta bort uppdelningen. Pensionärer vill däremot i stor utsträckning behålla den. Det visar en opinionsundersökning utförd av MMR.

Tidigare i år skrotades könsuppdelningen på toaletterna på Verzlunarskóli Íslands. Initiativet kom från gymnasieskolans feministiska förening och fick gehör från ledningen. Ett skäl till att uppdelningen slopades var att elever som var osäkra på sin könsidentitet eller inte betraktade sig som varken män eller kvinnor skulle behöva välja kön vid toalettbesök.

Långt ifrån alla var nöjda med beslutet. En av dem var alltingsledamoten Vigdís Hauksdóttir från Framstegspartiet. Hon ansåg att de manliga eleverna borde tvingas att kissa sittande om uppdelningen skulle finnas kvar. Annars tvingades kvinnliga elever ofta att använda äckliga toaletter där män inte lyckats pricka själva toalettskålen.

En majoritet av islänningarna håller med Vigdís Hauksdóttir. Hela 51,7 procent är emot att könsuppdelningen försvinner. Bara 21,4 procent är för att skrota könsuppdelningen. Övriga 26,9 procent är varken för eller emot könsneutrala toaletter.

Stödet för att skrota uppdelningen är störst bland islänningar i åldern 18 till 29 år, bland personer bosatta i Reykjavíkområdet, bland högskoleutbildade, bland studenter och bland låginkomsttagare. Dessutom är kvinnor något mer positivt inställda till könsneutrala toaletter än män.

Motståndet är starkast bland islänningar som har fyllt 68 år, bland landsbygdsbefolkningen, bland personer med enbart grundskoleutbildning och bland medelinkomsttagare.

Vigdís Hauksdóttirs sympatisörer inom Framstegspartiet tar oftast avstånd från könsneutrala toaletter. Motståndet är nästan lika utbrett bland Självständighetspartiets väljare. Mest positiva till slopad könsuppdelning är anhängare till Piratpartiet. Inte i något annat parti finns en majoritet som är för könsneutrala toaletter. Inom Socialdemokraterna, Gröna vänstern och Renässans är det var fjärde väljare som säger ja till skrotad könsuppdelning.

Dagens citat

"Många turister som kommer hit till Víðimýri är alldeles förunderligt sparsamma. Vi har räknat ut att hit till gårdsplanet kommer omkring 20 000 turister om året, men bara hälften av dem är beredda att betala inträde till kyrkan. Trots att detta inte kostar mer än 700 kronor eller 5 euro. Många vänder när de ser skylten där detta står."

Sigríður Stefánsdóttir, som ser om den kulturminnesmärkta torvkyrkan Víðimýrarkirkja från 1834, i Morgunblaðið om turisters betalningsvilja.

Var femte islänning har testat Pokémon Go

En av fem islänningar har prövat på mobilspelet Pokémon Go. Men av dessa är det bara knappt var tredje som spelar regelbundet. De flitigaste spelarna är studenter och personer i åldern 18 till 29 år. Svalast är intresset för spelet bland personer som har fyllt 68 år. Det visar en undersökning utförd av MMR.

Pokémon Go är en stor succé även på Island. Mobilspelet har blivit så populärt att ett reseföretag till och med ordnar rundturer med buss i Reykjavíkområdet där syftet är att deltagarna ska ut på pokémonjakt.

Totalt 20,7 procent av islänningarna har någon gång testat Pokémon Go. Men det är bara 6,4 procent som regelbundet använder spelet. 14,3 procent spelar det inte regelbundet. Resterande 79,3 procent har alltså inte testat.

Spelet är populärast bland studenter och bland islänningar i åldern 18 till 29 år. Fler spelare hittas också bland män än bland kvinnor och bland personer bosatta i Reykjavíkområdet än på landsbygden. Bland islänningar som har fyllt 68 år är det bara 1,2 procent som någon gång har prövat Pokémon Go.

Här kan du läsa mer om Pokémon Go på Island.

Dött lopp mellan Piratpartiet och Självständighetspartiet

Med fem veckor kvar till alltingsvalet är Självständighetspartiet och Piratpartiet lika stora. Bägge partierna har stöd av 22,7 procent av väljarna. Renässans är åter långt över femprocentsspärren medan Ljus framtids avstånd till spärren ökar. Isländska folkfronten får 2,2 procent. Det visar en opinionsundersökning utförd av MMR.

Nyvalet till alltinget kommer allt närmare. Samtidigt blir opinionsläget allt jämnare. Avståndet mellan de sex partier som i dagsläget klarar femprocentsspärren till alltinget minskar. Inte minst är det stödet för Piratpartiet som sjunkit under det senaste halvåret.

Självständighetspartiet och Piratpartiet är nu lika stora. Båda får 22,7 procent. För Piratpartiet är det en ökning med 0,3 procentenheter jämfört med föregående mätning. För Självständighetspartiet är det en minskning med 1,9 procentenheter.

Mätningens stora vinnare är Renässans. Med 11,5 procent av väljarkåren bakom sig är det nybildade partiet nu fjärde störst i landet. Ökningen från föregående mätning är 2,7 procentenheter. Siffran är partiets hittills bästa hos MMR.

Gröna vänstern får 13,2 procent, en uppgång med 0,8 procentenheter. Framstegspartiet får 11 procent, en ökning med 0,4 procentenheter. Över spärren till alltinget finns också Socialdemokraterna med 8,1 procent, en nedgång med 1 procentenhet.

Ljus framtid har inte varit över femprocentsspärren på nästan ett halvår. Partiet backar nu med 0,4 procentenheter till 4,1 procent.

Isländska folkfronten får 2,2 procent. Det är första gången som MMR särredovisar väljarstödet för partiet.

Ännu längre bort från spärren finns Gryning med 1,4 procent (en ökning med 0,3 procentenheter), Landsbygdspartiet med 0,9 procent (+0,5), Hushållens parti med 0,5 procent (-0,1), Regnbågen med 0,3 procent (+0,2), Demokrativäktaren med 0,2 procent (-0,3) samt Humanistpartiet och Folkfronten med 0,1 procent var (oförändrat).

Stödet för regeringskoalitionen mellan Självständighetspartiet och Framstegspartiet är 35,6 procent. Det är en ökning med 1,7 procentenheter.

Här kan du läsa mer om valet på Island.

Kvinnouppror inom Självständighetspartiet efter provval

Tre ledare för Självständighetspartiets kvinnoförbund lämnar partiet. Helga Dögg Björg­vins­dótt­ir, Jarþrúður Ásmunds­dótt­ir och Þórey Vil­hjálms­dótt­ir tar steget som en protest mot den manliga dominansen på partiets listor i det kommande alltingsvalet. Ledaren Bjarni Benediktsson beklagar både avhoppen och utgången i provvalen.

I det kommande alltingsvalet blir Ólöf Nordal den enda kvinnan som toppar någon av Självständighetspartiets listor. I övriga fem valkretsar återfinns män på första plats. Dessutom kan det bli så att ingen av de kvinnor som valdes in i alltinget 2013 får nytt förtroende av partiets medlemmar.

Bakgrunden till missnöjet är framför allt provvalen i de södra och sydvästra valkretsarna. I söder toppas listan av tre män. Näringsminister Ragnheiður Elín Árnadóttir hamnade på fjärde plats, men valde att avstå den. I stället togs den av Unnur Brá Konráðsdóttir, som därmed är den enda kvinnan på valbar plats i valkretsen.

I den sydvästra valkretsen slutade fyra män överst på listan i provvalet. I topp finns partiledaren Bjarni Benediktsson. Han var dock den enda som fick tillräckligt många röster för att valet ska vara bindande. Listan har ännu inte klubbats och det är därför möjligt att kvinnor kan flyttas längre upp på den. Det bästa provvalet gjorde Bryndís Haraldsdóttir som slutade femma.

Självständighetspartiet är motståndare till kvotering. Därför är det problematiskt för ledningen att ta hänsyn till andra faktorer än just resultatet i provvalet. Samtidigt finns det ett utbrett missnöje med utgången. Redan på provvalsnatten började det att talas om möjligheten för en utbrytning från partiet där kvinnor skulle få större plats.

Nu väljer alltså Helga Dögg Björg­vins­dótt­ir, Jarþrúður Ásmunds­dótt­ir och Þórey Vil­hjálms­dótt­ir att lämna partiet i protest. Helga Dögg Björg­vins­dótt­ir är sedan 2015 ordförande för Självständighetspartiets kvinnoförbund. Jarþrúður Ásmunds­dótt­ir hade samma post mellan 2011 och 2013 och Þórey Vil­hjálms­dótt­ir var ordförande mellan 2013 och 2015.

I ett gemensamt uttalande på Facebook skriver de att de lämnar Självständighetspartiet för att det har visat sig vara omöjligt att rubba den konservativa syn på jämställdhet som finns inom partiet - trots att partiet har antagit jämställdhet som ett kärnvärde. De kritiserar också ledningen för att inte ha försökt förebygga den manliga dominansen på listorna:

"Olika steg som skulle leda till ökad jämställdhet mellan könen har tagits de senaste åren. Ett omfattande motstånd har dock funnits mot att gå längre med att förändra systemet och partiets ansikte så att kvinnor fås att delta. Det har talats mycket om att välja 'den mest kompetenta individen'. Det visade sig i de senaste veckornas provval att detta resonemang är föråldrat och inte alls i takt med nutiden, och ännu en gång visade det sig att provval inte nödvändigtvis ger goda resultat fast de kanske är demokratiska för den snäva grupp som deltar i dem. Det har blivit dags att inse att provval är ett urgammalt sätt att välja en lista. Olika andra politiska partier är inte obenägna att välja lista på ett sådant sätt att kvinnor får samma möjlighet till ansvar som män. Om inte läget inom Självständighetspartiet är sådant att alla 'mest kompetenta individer' är män."

Det är inte bara Helga Dögg Björg­vins­dótt­ir, Jarþrúður Ásmunds­dótt­ir och Þórey Vil­hjálms­dótt­ir som är missnöjda. Elva av fjorton ledamöter i Självständighetspartiets kvinnoförbund tänker lämna styrelsen - och flera av dem avser även att begära utträde ur partiet.

Ólöf Nordal, partiets vice ordförande, har tidigare sagt till RÚV att andelen kvinnor på listorna i de södra och sydvästra valkretsarna är en besvikelse. Däremot anser hon att listorna i Reykjavík och den nordvästra valkretsen har en bra sammansättning av kandidater.

Bjarni Benediktsson säger i Morgunblaðið att flera kvinnor i bland annat Reykjavík nådde framgång i provvalen. Däremot är han missnöjd med den manliga dominansen på listorna i söder och sydväst:

"Jag är dock överens om att provvalsupplägget inte har visat sig vara lyckat, men vi har trots det med det som alternativ för valkretsarna och valkretsarna har valt att gå denna väg och vi har velat respektera folkets vilja inom partiet. ... Jag anser inte att det [resultaten i provvalen] återspeglar kvinnors arbete, stöd och förmåga inom Självständighetspartiet att de skulle placera sig så. Jag anser inte att de återspeglar kvinnornas styrka inom Självständighetspartiet tillräckligt väl."

Stefanía Óskarsdóttir, statsvetare vid Háskóli Íslands, säger till Vísir att missnöje med provvalsresultat tillhör vanligheterna. I regel sker dock provvalen långt tidigare så att partier ska hinna enas och komma över motsättningar i god tid före valdagen. Den här gången kommer däremot missnöjet bara fem veckor från valdagen. Det ställer partidistrikten inför problem:

"Partiets styrelser bestämmer inte över provvalens utgång, men kan naturligtvis förändra listor i efterhand. Det orsakar dock så mycket tråkigheter. De som flyttas nedåt på listan och deras sympatisörer blir ursinniga och då har du ett svårt läge. Den enklaste vägen för ledningen är då sannolikt att bita ihop och försöka att skaka av sig detta och hoppas att debatten går i någon annan riktning."

Ett skäl till att det denna gång är enklare att hoppa av kan enligt Stefanía Óskarsdóttir vara Renässans, det liberala parti som bildades av utbrytare från Självständighetspartiet. Där återfinns till exempel Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir, tidigare vice ordförande för Självständighetspartiet, i topp på listan i den sydvästra valkretsen.

Här kan du läsa mer om Självständighetspartiets provval.

Dagens citat

"Här förekommer det att ny oljebeläggning på landets vägar pressa ned av trafiken och innan stenkross binder oljan innebär körning på dessa avsnitt enorma stenskott. ... Bara för oss vid Bílaleiga Akureyrar gick framruteskador på närmare 100 miljoner förra året."

Steingrímur Birgisson, vd för Höldur som driver Bílaleiga Akureyrar, i Morgunblaðið om vanliga skador på hyrbilar på Island.

Reykjavík dyraste storstaden i världen för svenska turister

Reykjavík är nu den dyraste världsstaden för svenska resenärer. Den starka isländska kronan gör att staden i höst kostar mer än till exempel New York och San Francisco. Jämfört med Stockholm är priserna i dagsläget 55 procent högre i Reykjavík. Det visar Forex Banks storstadsindex för hösten 2016.

De senaste månaderna har den isländska kronan stärkt avsevärt mot den svenska kronan. Därmed har Island också blivit ett betydligt dyrare resmål för svenska turister. Men det är inte bara en svag växelkurs som ligger bakom förändringen. Priser på hotell på Island har exempelvis stigit mer än prisläget i allmänhet.

Den stora efterfrågan gör att många kan fortsätta att höja priserna. Samtidigt finns det inom branschen många som börjar befara att kronan håller på att bli för stark. Då riskerar den att bli något som avskräcker utländska besökare.

Reykjavík är alltså för svenskar redan den dyraste staden i världen. Prisnivån i staden har indexvärdet 155, där Stockholm har 100. Prisläget är därmed 55 procent högre i Reykjavík. Den isländska huvudstaden är nu dyrare än traditionellt dyra städer som New York (index 150), San Francisco (149), Genève (130) och Köpenhamn (125).

Den billigaste världsstaden är Ho Chi Minh City i Vietnam med ett index på 28. Därefter följer Manila (31) och Kuala Lumpur och Sofia (33). Det gör Sofia till den billigaste storstaden i Europa.

Här kan du läsa mer om den isländska kronans utveckling.

Gústaf Níelsson kandiderar för Isländska folkfronten

När Gústaf Níelsson fick en plats i Reykjavíks råd för mänskliga rättigheter tvingades Framstegspartiet till omedelbar reträtt. Nu går han med i Isländska folkfronten och toppar partiets lista i norra Reykjavík. Han har tidigare misslyckats att få gehör för sina åsikter om islam inom Självständighetspartiet.

Tidigare i år lades nyliberala Höger-gröna ned för att uppgå i nybildade Isländska folkfronten. Partiledaren Guðmundur Franklín Jónsson följde dock inte med till det nya partiet. Han kandiderade i stället i Självständighetspartiets provval i Reykjavík utan framgång.

Isländska folkfronten vill lämna både EES-området och Schengen-samarbetet. Partiet säger sig värna religionsfriheten, men vill samtidigt förbjuda användning av burka och moskéer.

En demonstration som samlade ett trettiotal medlemmar blev Isländska folkfrontens massmediala genombrott. Demonstrationen skedde i mitten på augusti utanför alltinget på Austurvöllur i Reykjavík. Den ägde rum samtidigt som en manifestation för solidaritet med flyktingar.

Isländska folkfronten vände sig då mot den utlänningslag som nyligen klubbats i parlamentet. Medlemmar hävdade att den öppnade Islands gränser under en tid då andra länder skärpte reglerna för att ta emot flyktingar och asylsökande.

Piratpartiets Helgi Hrafn Gunnarsson gick ut för att tala med demonstranterna och för att förklara lagtexten. Han ansåg att Isländska folkfronten missförstått innebörden av nyheterna i lagen. I debatten på torget efterlyste han information om vilka avsnitt i lagen som öppnade Islands gränser på vid gavel, men fick inget svar.

I Gallups senaste opinionsmätning fick Isländska folkfronten 2 procent. Inte minst Framstegspartiets framgångar i kommunalvalet i Reykjavík 2014 visar att det finns en politisk potential för främlingsfientliga rörelser. Hittills är dock inte invandring någon het valfråga. Men om dessa stämningar inte sugs upp av etablerade partier skulle Isländska folkfronten kunna göra ett starkt val.

Gústaf Níelsson blir partiets toppkandidat i norra Reykjavík. Han har länge varit känd för debattinlägg där udden riktas mot muslimer och islam. Trots att han var medlem i Självständighetspartiet utsågs han förra året till Framstegspartiets representant i Reykjavíks råd för mänskliga rättigheter.

Utnämningen blev dock så kortvarig att Gústaf Níelsson inte hann närvara på något möte. Partiledaren Sigmundur Davíð Gunnlaugsson hade överseende med partiets främlingsfientliga valrörelse i kommunen, men att utse Gústaf Níelsson var ett steg för långt. Lokalavdelningen sade sig ha begått ett misstag och inte undersökt hans bakgrund tillräckligt.

Nästa bakslag kom samma år på Självständighetspartiets kongress. Tillsammans med tidigare alltingsledamoten Jón Magnússon argumenterade Gústaf Níelsson för ett uttalande där partiet skulle välkomna välutbildade flyktingar till landet. Mottagandet skulle dock vara mycket begränsat. I stället skulle Island i första hand hjälpa flyktingar på plats.

Vidare ansåg de att ett omfattande flyktingmottagande skulle äventyra den isländska identiteten. Skälet till att mottagandet av flyktingar länge fungerade väl var enligt Gústaf Níelsson och Jón Magnússon att de kom i små grupper och att de anpassade sig till det isländska samhället.

Gústaf Níelsson blev dock inte särskilt långvarig i talarstolen. Under anförandet buades och hyssjades det bland åhörarna. Både han och Jón Magnússon pekade ut nyvalda partisekreteraren Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir som huvudansvarig för det svala mottagandet. Efteråt sade Gústaf Níelsson att Självständighetspartiet anslutit sig till samma invandringspolitik som Socialdemokraterna och Gröna vänstern.

På Facebook skriver Gústaf Níelsson att han kandiderar för Isländska folkfronten eftersom han anser att Självständighetspartiet svikit i invandringsfrågan:

"Min inställning beror främst på att jag inte litar på Självständighetspartiet i dessa frågor som är de mest angelägna i hela Europa just nu, och det är frågor rörande asylsökande, flyktingar och islamisering av kontinenten med bistånd från vänsterradikala inom samtliga partier. Självständighetspartiets eftergivenhet i nationens suveränitets- och självständighetsfrågor är sådan att den inte kan godtas. Om denna förskräckelse vittnar den nyligen godkända lagen om utlänningsfrågor som träder i kraft vid nästa årsskifte."

Isländska folkfronten har som mål att kandidera i samtliga sex valkretsar. Partiledaren Helgi Helgason toppar listan i den sydvästra valkretsen. I södra Reykjavík blir Gunnlaugur Ingvarsson, som sitter i styrelsen för EU-motståndarna Heimssýn, partiets toppkandidat.

Här kan du läsa mer om Isländska folkfronten och ovan kan du se Helgi Hrafn Gunnarsson diskutera med demonstranter.

Enfiliga broar på ringvägen kvar i minst arton år till

Regeringen höjer anslaget till nya broar med 1 miljard isländska kronor. Men även om anslagen ligger fast under de närmaste åren kommer det med nuvarande takt att dröja 18 år innan alla enfiliga broar har försvunnit från ringvägen. Under de närmaste åren är det minst fem enfiliga broar som ersätts eller blir överflödiga när vägen får ny sträckning.

Längs ringvägen runt Island finns 39 enfiliga broar. I takt med att trafiken ökat har allt fler lyft fram broarna som en trafiksäkerhetsrisk. För många turister är enfiliga broar ett okänt fenomen. Därför händer det ofta att de bromsar in för sent eller inte alls vid mötande trafik.

I julas omkom en bilist vid en kollision vid bron över Hólá. Föraren i den mötande bilen - en utländsk turist - var varken bekant med det hala väglaget eller med enfiliga broar. Mannen fälldes senare i domstol för vållande till annans död.

Fem av de enfiliga broarna kommer att försvinna inom de närmaste fyra åren. En som ersätts är bron över Skeiðará. Den har varit överflödig sedan älven torrlades då smältvattnet börjat ta en annan väg mot havet. Den nya bron ska invigas före årsskiftet.

Ytterligare fyra enfiliga broar kommer att försvinna från ringvägen på sydöstra Island. Det handlar om broar i trakterna kring Hornafjörður och Berufjörður. Några av dem blir överflödiga när ringvägen i Berufjörður får en ny sträckning samtidigt som vägen asfalteras.

Hittills har regeringen lagt 100 miljoner isländska kronor extra om året för att bygga bort enfiliga broar. Summan höjdes nyligen till 300 miljoner under 2017 och 2018. Om de höjda anslagen skulle finnas kvar skulle det ta 48 år att få bort de enfiliga broarna enbart från ringvägen.

Nu har regeringen i stället bestämt sig för att skjuta till 1 miljard isländska kronor. Om de öronmärkta pengarna inte skulle dras in skulle det enligt RÚV ta 18 år för att bli kvitt de enfiliga broarna. Förslaget - som inrikesminister Ólöf Nordal står bakom - väntas klubbas i alltinget under de närmaste dagarna.

Majoriteten av de enfiliga broarna finns på södra, sydöstra och östra Island. Bron över Jökulsá á Fjöllum - som är en av två enfiliga broar i den norra delen av landet - finns det också långt gångna planer på att ersätta.

De 34 sista enfiliga broarna är tillsammans cirka 2,5 kilometer långa. Varje ny meter bro kostar i genomsnitt 4 miljoner isländska kronor. Dessutom kostar det 100 miljoner att förbinda en ny bro med ringvägen. Därmed blir den totala kostnaden för att få bort de enfiliga broarna 14,3 miljarder isländska kronor.

En annan nyhet i infrastrukturbudgeten för de närmaste åren är 2,7 miljarder isländska kronor för att slutföra bygget av en ny väg mellan Dettifoss och Ásbyrgi. Den sista etappen ska stå klar 2018.

Klagomålen på att en ny väg från Dettifoss inte fått klartecken har irriterat inte minst kommunerna i närområdet. Utan en bra väg som förbinder ringvägen i söder med väg 85 i norr går det enligt kritikerna inte att tala om en gemensam region.

I dag finns på älven Jökulsá á Fjöllums östra sida en dålig grusväg som sträcker sig från Grímsstaðir á Fjöllum i söder till Ásbyrgi i norr. Den går även förbi Dettifoss. Vattenfallet går även att beskåda från älvens västra sida. Den asfalterade delen tar dock slut vid parkeringen till vattenfallet. Den återstående grussträckan norrut mot Ásbyrgi är i dåligt skick och körs bäst med fyrhjulsdriven bil med hög markfrigång.

Här kan du läsa mer om regeringens satsningar på vägnätet under de närmaste åren och här kan du läsa mer om olyckan vid Hólá.

Dagens citat

"Nu ser vi hur det är turister som upprätthåller vikvalsjakten genom konsumtion av vikvalskött. Allt kött på restauranger marknadsförs för turisterna."

Sigursteinn Másson, talesperson för International Fund for Animal Welfare, i Vísir om Islands valfångst.

Premiär för busslinje i södra Västfjordarna

Nyligen kördes premiärturen för en busslinje mellan Patreksfjörður, Tálknafjörður och Bíldudalur i södra Västfjordarna. Trafiken är ett försök på ett år med tre turer om dagen i varje riktning. Turerna väntas främst användas av skolelever och av anställda på Arnarlax i Bíldudalur. En enkel resa kostar 1 500 isländska kronor. Det uppger Vesturbyggð i ett pressmeddelande.

Patreksfjörður och Bíldudalur tillhör kommunen Vesturbyggð i södra Västfjordarna. Mellan de två tätorterna ligger Tálknafjörður. Utbytet mellan orterna är stort bland annat när det gäller skolor. Det är dessutom stort inom näringslivet sedan laxodlingsföretaget Arnarlax köpte Fjarðarlax och flyttade all hantering av fisk från Patreksfjörður till Bíldudalur.

Inledningsvis bussade Arnarlax anställda mellan Patreksfjörður och Bíldudalur, men nu prövas alltså kollektivtrafik mellan orterna. Det blir tre dagliga turer i varje riktning på vardagar - en på morgonen och två på eftermiddagen.

Busslinjen är ett försök på ett år, men en första utvärdering ska göras redan vid årsskiftet. En enkel biljett kostar 1 500 isländska kronor. Resan mellan Patreksfjörður och Tálknafjörður tar cirka 25 minuter och resan mellan Tálknafjörður och Bíldudalur cirka 15 minuter.

Bonde ger upp fåren på Rauðasandur

I höst ger Ástþór Skúlason upp fårskötseln på gården Melanes på Rauðasandur. 200 lamm går till slakt i oktober. Och 150 vuxna djur går till en ny ägare eller till slakt. Skälet till att en av de sista bönderna på Rauðasandur nu gör sig av med fåren är allt lägre priser på köttet. Dessutom har det blivit allt svårare för Ástþór Skúlason att få hjälp att samla in djuren på hösten.

Rauðasandshreppur i sydvästra Västfjordarna var länge en blomstrande kommun. I början av 1900-talet bodde över 800 personer i kommunen. I dag finns bara ett tjugotal kvar - och bland dem finns inga barnfamiljer.

I regionen har flera bönder gett upp djurhållningen för att i stället satsa på turism. Dåliga vägar och begränsad snöröjning gör att turismen bara är en näring för sommarhalvåret. Ändå är branschen mer lukrativ än lantbruk.

Flera isländska slakterier har i år sänkt priserna med i snitt 10 procent. Ett skäl är att exporten av lammkött har det motigt på grund av den osedvanligt starka isländska kronan. Om prissänkningen slår igenom i butikerna återstår att se. Klart är att många bönder är missnöjda med sänkningen.

En av dem är Ástþór Skúlason på gården Melanes på Rauðasandur. För lammkött får han i år 538 isländska kronor per kilo. För kött från fullvuxna djur får han 115 kronor.

Ástþór Skúlason säger i Morgunblaðið att han skulle orka fortsätta om det inte var för de sänkta ersättningarna. Nu anser han att fåren blivit en så dålig affär att han tänker göra sig av med dem:

"Jag slutar med djurhållningen. Jag tänker inte använda förtidspensionen för att betala för det som skulle ge mig intäkter."

Omkring 200 lamm från Melanes går till slakt i oktober. De 150 vuxna djuren har Ástþór Skúlason satt ut till försäljning. Om ingen vill köpa dem går även de till slakt redan i höst.

När Rauðasandshreppur blomstrade var fårskötsel samhällets ryggrad. Nu är det inte bara barnen som kan ha försvunnit för gott. Ástþór Skúlason säger i Morgunblaðið att han tror att det enbart är en tidsfråga innan de sista fåren också har försvunnit från bygden. Att hålla får har blivit allt svårare de senaste åren:

"Det finns inga intäkter och så går det inte längre att hitta människor för att samla in fåren på hösten. Jag kommer att sluta och jag räknar med att fler bönder här i väst gör samma sak härnäst. Det kan bli fårlöst på Rauðasandur."

Här kan du läsa mer om Rauðasandur.

En av tre ledamöter lämnar isländska alltinget

Minst 21 ledamöter lämnar alltinget i samband med valet den 29 oktober. Det innebär att minst en tredjedel av dagens ledamöter försvinner. Men ytterligare en rad ledamöter får det svårt att försvara sina platser. Sannolikt är att omkring halva parlamentet kommer att bytas ut efter valet. Men i det nya alltinget väntas också ett par veteraner ta plats på nytt.

En turbulent mandatperiod som präglats av politiskt skyttegravskrig och pajkastning samt medborgarnas närmast obefintliga förtroende för parlamentet. Ungefär så kan tillvaron i alltinget beskrivas efter valet våren 2013.

Statsminister Sigurður Ingi Jóhannsson undanröjde i går de sista tveksamheterna kring nyvalet. Han meddelade då att parlamentet upplöstes och att nyval ska ske den 29 oktober.

Sista möjligheten att anmäla sin kandidatur till alltinget löper ut den 15 oktober. Men redan i dag står det klart att minst 21 av dagens 63 ledamöter lämnar parlamentet. Majoriteten av dem har tagit beslutet att lämna rikspolitiken. Några av dem har hoppat av efter svaga resultat i provval.

Från Framstegspartiet försvinner Höskuldur Þórhallsson, Jóhanna María Sigmundsdóttir, Frosti Sigurjónsson, Vigdís Hauksdóttir, Sigrún Magnúsdóttir, Haraldur Einarsson och Páll Jóhann Pálsson från Självständighetspartiet Ragnheiður Elín Árnadóttir, Elín Hirst, Illugi Gunnarsson, Einar K. Guðfinnsson, Hanna Birna Kristjánsdóttir och Ragnheiður Ríkharðsdóttir, från Socialdemokraterna Ólína Kjerúlf Þorvarðardóttir, Kristján L. Möller och Katrín Júlíusdóttir, från Gröna vänstern Ögmundur Jónasson, från Ljus framtid Guðmundur Steingrímsson, Róbert Marshall och Brynhildur Pétursdóttir och från Piratpartiet Helgi Hrafn Gunnarsson.

Efter dåliga resultat i provval är det ytterligare en rad politiker som riskerar att förlora sina platser. Där finns socialdemokraten Valgerður Bjarnadóttir som blir tredjenamn på en av partiets listor i Reykjavík - en position som i dag inte räcker för att försvara platsen. Unnur Brá Konráðsdóttir är bara fyra på Självständighetspartiets lista i den södra valkretsen. Det krävs ett starkt valresultat för att hon ska behålla sitt mandat.

Hälften av Ljus framtids alltingsgrupp ställer inte upp för omval. Och den andra halvan har gjort sitt om partiet inte lyckas ta sig över femprocentsspärren. Det betyder att även Óttarr Proppé, Björt Ólafsdóttir och Páll Valur Björnsson riskerar att förlora sina platser.

Samtidigt är det sannolikt att ett par bekanta politiker väljs in i parlamentet på nytt. Piratpartiets Jón Þór Ólafsson valdes in i alltinget 2013, men hoppade av efter drygt halva mandatperioden. Nu leder han en av partiets tre listor i storstadsvalkretsarna. Sett till opinionsläget talar allt för att han får nytt förtroende.

Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir lämnade parlamentet 2013. Sedan dess har hon också lämnat Självständighetspartiet. I det kommande valet kandiderar hon för nybildade Renässans. Som partiets toppnamn i den sydvästra valkretsen vore det en stor överraskning om hon inte skulle väljas in i alltinget.

Både 2013 och 2009 var förnyelsen rekordstor i alltinget. Då var 27 av 63 ledamöter nya. Redan nu står det klart att en tredjedel kommer att ersättas. Om inte opinionsläget förändras radikalt kommer ett nytt rekord att sättas i det kommande valet.

Då var det valresultatet som gav upphov till de största förändringarna. I valet 2013 var det tretton personer som bestämt sig för att inte kandidera. Antalet ledamöter som fick lämna alltinget mer än fördubblades sedan på valdagen.

Här kan du läsa mer om avhopp från politiken.

Dagens citat

"Man behöver få ett förnuftigt avgörande av denna sak för det står helt klart att Reykjavíks flygplats är på väg bort från Vatnsmýri. Det som politikerna behöver göra är att ange en exakt tidpunkt för denna flytt så att det på allvar är möjligt att undersöka andra möjligheter."

Björgólfur Jóhannsson, styrelseordförande för Icelandair, i Fréttatíminn om flygplatsstriden i Reykjavík - läs mer här.

Sturla Jónsson toppar Grynings lista i södra valkretsen

Sturla Jónsson blir Grynings toppkandidat på listan i den södra valkretsen. I de tre storstadsvalkretsarna toppas listorna av Helga Þórðardóttir, Hólmsteinn A. Brekkan och Ragnar Þór Ingólfsson. Gryning siktar på att ställa upp i samtliga sex valkretsar, men har i dagsläget långt upp till alltingets femprocentsspärr.

I valet 2013 kandiderade Sturla Jónsson till alltinget i eget namn. Då fick han 0,12 procent av rösterna. I sommarens presidentval gick det betydligt bättre. Där slutade han femma med 3,5 procent av rösterna.

Sturla Jónsson har gjort sig känd som en av Islands flitigaste demonstrationsdeltagare. Han har för vissa blivit symbol för den lilla människan som hamnade i kläm när storbankerna kollapsade för åtta år sedan.

Efter presidentvalet anslöt han sig till Gryning, som med 3,1 procent av rösterna blev största parti utanför alltinget i valet 2013. Nu står det klart att Sturla Jónsson kommer att toppa Grynings lista i den södra valkretsen.

Gryning har som mål att ställa upp med listor i samtliga sex valkretsar. Än så länge har dock inga kandidater i den nordvästra eller den nordöstra valkretsen presenterats.

Partiledaren Helga Þórðardóttir tar första platsen på Grynings valsedel i södra Reykjavík, Hólmsteinn A. Brekkan toppar listan i norra Reykjavík och Ragnar Þór Ingólfsson toppar i den sydvästra valkretsen.

Här kan du läsa mer om Sturla Jónsson.

Ny förlust för Kavli i varumärkestvisten om skyr

Kavli får ännu en gång avslag på registreringen av varumärket skyr. Det är Patent- och registreringsverket som åter underkänner företagets argument. Myndigheten anser att skyr saknar den särskiljningsförmåga som är nödvändig för ett varumärke. Avslaget innebär att dörren för konkurrenter öppnas ytterligare på glänt.

Det är snart fem år sedan Kavli lanserade skyr i Sverige. Sedan dess har bolaget haft en motig väg genom rättssystemet. Registreringen av varumärket skyr hävdes sedan den utmanats av Skånemejerier, en av de konkurrenter som under en längre tid haft planer på att lansera skyr i Sverige.

Varje gång varumärket prövats har Kavli förlorat. Och varje gång har bolaget åberopat uppgifter som i bästa fall kan beskrivas som vilseledande och irrelevanta och i sämsta fall som direkt lögnaktiga. Att Kavli inte haft några bättre argument att ta till har därför varit uppenbart.

Nu underkänner Patent- och registreringsverket ännu en gång Kavlis argumentation. Myndigheten fastslår att skyr saknar den särskiljningsförmåga som krävs för en varumärkesregistrering. Skyr är en generisk beteckning, alltså en benämning på en viss typ av produkt på samma sätt som mjölk eller filmjölk, och kan därför inte skyddas.

Avslaget behöver dock inte betyda att varumärkestvisten är över. Kavli kan gå vidare genom att överklaga beslutet till Patent- och marknadsdomstolen.

De argument som Kavli åberopat under tvistens gång är inte det enda underliga med lanseringen av skyr i Sverige. När skyr började att säljas i svenska butiker låg cirkapriset på 18 kronor - alltså tre gånger så dyrt som på Island.

Kavli lyckades aldrig förklara det höga priset. Först talade bolaget om att det gick åt mer mjölk till skyr än till exempel yoghurt. Så var förstås fallet även i grannländerna där skyr var betydligt billigare. Därefter snurrade företrädare för bolaget in sig i irrelevanta resonemang om isländska mjölksubventioner.

Kavli valde från början ett högt pris. Marknadsföringen riktade sig mot köpstarka grupper med stort intresse för träning. Snart exploderade dock konsumtionen av kvarg - en annan mjölkprodukt med högt proteininnehåll. För att inte bli helt omsprungna sänkte Kavli priserna.

I dag kostar Kavlis skyr runt 14 kronor i butik. Uppenbarligen hade bolaget stora marginaler vid introduktionen i Sverige eftersom bolaget kunde sänka priserna med omkring 25 procent.

Betydligt billigare skyr säljs hos Lidl under varumärket Ísk. Lidls skyr är importerad från Tyskland medan Kavlis är importerad från Danmark.

Patent- och registreringsverkets beslut kan överklagas till och med den 25 oktober. Om Kavli ger upp varumärket för gott öppnas marknaden för konkurrenter som kan sälja skyr och dessutom skriva skyr på förpackningarna.

Här kan du läsa mer om varumärkestvisten om skyr.

Gick ur bilen för att se norrsken - blev ihjälkörd

Det var en 45-årig kines som omkom på ringvägen vid Sólheimasandur i lördags kväll. Tillsammans med sitt resesällskap parkerade de bilarna vid vägkanten. De släckte all belysning för att kunna se norrskenet. Två personer gick ur bilarna. 45-åringen befann sig ute på vägbanan när han i hög fart träffades av en mötande bil.

Omständigheterna kring dödsolyckan på Sólheimasandur i lördags börjar nu klarna. Det var klockan 22.55 som polisen larmades till ringvägen mellan Skógar och Vík í Mýrdal just vid den plats där det går en led ned till flygplansvraket på stranden. En fotgängare hade då blivit påkörd av en bil.

Polisen ger nu på Facebook ny information om olyckan. Mannen - enligt South China Morning Post handlar det om en 45-årig kinesisk medborgare bosatt i Hongkong - reste tillsammans med nio kamrater fördelade på två bilar. I kolmörkret på Sólheimasandur parkerade de vid sidan av vägen med förhoppningen om att kunna se norrsken.

De släckte all belysning för att bättre kunna se natthimlen. Två av resenärerna gick ut på vägbanan för att spana efter norrskenet. Där träffades 45-åringen av en bil som kom i hög fart. Mannen bar mörka kläder. Hans kamrat bar ljusa kläder vilket gjorde att föraren i sista ögonblicket upptäckte honom ute på vägen.

45-åringen avled på platsen. Såväl föraren - även det en utländsk turist - som mannens reskamrater erbjöds psykologiskt stöd. Kinas ambassad i Reykjavík har kontaktat 45-åringens anhöriga. Föraren har inte delgivits misstanke om något brott. Han ska ha hållit hastighetsbegränsningen på 90 kilometer i timmen och använt helljus.

Nedfarten till flygplansvraket på Sólheimasandur blev en trafikfara i våras när markägarna bestämde sig för att stänga den för all trafik. Anledningen att det nu bara är möjligt att promenera till vraket är att många bilister körde vid sidan om den led som fanns fram till det.

Sedan dess står det ofta bilar i långa rader längs ringvägen. Några riktiga parkeringsplatser finns inte. Samtidigt finns varken belysning eller varningsskyltar. Den tillåtna hastigheten är 90 kilometer i timmen. Hreinn Haraldsson, direktör för Vegagerðin, säger till RÚV att han inte anser att lördagens dödsolyckan kan skyllas på vägens standard:

"Det är ofrånkomligt att göra något. ... Vi har tittat på detta i sommar, hur läget har varit på denna plats, och hur bilar parkeras vid bägge sidor av vägen i stort antal. Så vi har förberett att få dit parkeringsplatser och har förhandlat med markägarna. Ett formellt avtal återstår. Vi tänker göra det mycket snart så förhoppningsvis förbättras läget på denna plats."

Víðir Reynisson vid polisen på södra Island säger till Vísir att nedfarten vid Sólheimasandur blev en trafikfara först i våras när grinden stängdes. Markägarnas beslut var ett oväntat steg som myndigheterna inte var förberedda på:

"Naturligtvis sitter man i dag och undrar varför man inte gjort mer åt detta. Vi undersökte denna plats för tio dagar sedan och ett av det som vi ville göra var att sänka den högsta tillåtna hastigheten där."

Här kan du läsa mer om dödsolyckan vid Sólheimasandur.

Dagens citat

"Jag var en stor förespråkare för att provval skulle hållas så då måste man acceptera resultatet av det. ... Jag bad därför inte om att det skulle fingras på listan för min skull."

Unnur Brá Konráðsdóttir, alltingsledamot för Självständighetspartiet, i Vísir om det svaga resultatet i provvalet i den södra valkretsen som gör att hon riskerar att bli utan plats i parlamentet - läs mer här.