måndag 18 mars 2019

Efter fem år - Alex godkänns som isländskt flicknamn

Efter fem års kamp mot staten får flickan Alex Emma heta just så. Tidigare har Mannanafnanefnd vid två tillfällen nekat föräldrarna att ge henne namnet Alex. Nämndens skäl är att Alex redan är ett pojknamn och att det på Island inte finns någon hävd för Alex som flicknamn. Men Héraðsdómur Reykjavíkur anser att flickans rätt till sitt namn går före.

I december 2013 valde Mannanafnanefnd, den nämnd som avgör om förnamn ska godkännas eller inte, att säga nej till Alex som flicknamn. Motiveringen var att Alex redan var tillåtet som pojknamn. Och nämnden tolkade lagen som att ett visst förnamn inte kunde godkännas för bägge könen.

Undantag från den principen kan enligt Mannanafnanefnd bara göras om det finns särskilda skäl. Och på Island fanns det ingen hävd för Alex som flicknamn.

Föräldrarna gav sig inte. När Aríel godkändes som både flick- och pojknamn skickade de in en ny ansökan. Men beslutet från Mannanafnanefnd ändrades inte. Nämnden avslog ansökan eftersom den ansåg att det fanns en starkare tradition för Alex som pojknamn på Island. Och denna tradition stod i vägen för att ge klartecken för Alex som flicknamn.

Eftersom flickan inte hade något godkänt förnamn fick hon länge heta Stúlka, 'flicka', i folkbokföringen. Det är detta "namn" som tilldelas alla flickor som inte har något registrerat förnamn. Stúlka ändrades senare till bara en punkt - något som symboliserar att föräldrarna inte lämnat besked om något förnamn inom den tidsfrist som finns.

Med bara en punkt i passet där det finns plats för ett förnamn går det inte att resa utomlands. Sedan "ersättningsnamnet" Stúlka försvann har familjen inte kunnat färdas utanför Island.

Föräldrarna valde att stämma staten. Det var ett val som innebar en avsevärd ekonomisk risk. Den som inte meddelar ett godkänt namn inom ett halvår från födseln får nämligen böta 1 437 isländska kronor om dagen. Om de förlorade i domstol skulle de riskera att tvingas betala böter på drygt 2 miljoner.

Men Héraðsdómur Reykjavíkur ger föräldrarna rätt. Domstolen anser visserligen att det innebär en viss risk för det isländska språket genom att godkänna Alex som ett flicknamn. Den risken anses dock inte väga lika tungt som Alex Emmas rätt till sitt namn. Det personliga intresset väger enligt domstolen i det här fallet tyngre än det samhälleliga intresset i form av ett traditionellt namnskick.

Föräldrarna behöver inte ansöka om flicknamnet Alex en tredje gång. Héraðsdómur Reykjavíkur ger dem tillstånd att vända sig direkt till folkbokföringsmyndigheten Þjóðskrá Íslands för att registrera namnet.

De behöver inte heller stå för några rättegångskostnader. Staten ska betala samtliga kostnader för rättsprocessen.

Det är ännu oklart om staten kommer att överklaga domen till Landsréttur. När staten tidigare förlorat i liknande mål har domarna inte överklagats. Beslutet om ett eventuellt överklagande ligger på justitieminister Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttirs bord.

Här kan du läsa mer om turerna kring Alex som flicknamn.

Ny justitieminister vill överklaga dom om Landsréttur

Inför hotet om en ny misstroendeförklaring var justitieminister Sigríður Á. Andersen inte garanterad stöd från Gröna vänstern. Ett skäl till att hon valde att avgå var hård press från statsminister Katrín Jakobsdóttir. Efterträdaren Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir vill överklaga den dom från Europadomstolen som har satt rättsväsendet i gungning.

Europadomstolen för mänskliga rättigheter underkände i förra veckan Sigríður Á. Andersens utnämningar av domare till Landsréttur, en domstol som instiftades i januari förra året. Först vägrade hon att medge några misstag eller att avgå. Men efter ett dygn lämnade hon ändå posten som justitieminister.

Sigríður Á. Andersen blev därmed den sjätte ministern i republiken Islands historia som avgick efter hård kritik. Och när Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir tillträdde som justitieminister i torsdags blev hon den åttonde ministern sedan finanskraschen att ha ansvaret för dessa frågor.

Hade inte Sigríður Á. Andersen avgått hade hon sannolikt ställts inför en ny misstroendeförklaring. Och den här gången är det inte säkert att hon hade överlevt. Den skarpa kritiken från Europadomstolen för mänskliga rättigheter gjorde att hennes ställning försämrades avsevärt. Tidigare har det varit inhemska domstolar som dömt ut förfarandet.

Statsminister Katrín Jakobsdóttir ska enligt uppgifter ha talat med både Bjarni Benediktsson, finansminister och ledare för Självständighetspartiet, och Sigríður Á. Andersen. Hon ska då ha sagt att Sigríður Á. Andersens situation blivit ohållbar. Utan ett - åtminstone tillfälligt - avhopp från posten kunde hon inte garantera att Gröna vänstern skulle rädda henne i en misstroendeomröstning.

Uppgifterna om Katrín Jakobsdóttirs agerande är inte bekräftade. Men missnöjet med Sigríður Á. Andersen har varit stort inom Gröna vänstern. En av partiets alltingsledamöter, Rósa Björk Brynjólfsdóttir, säger i Morgunblaðið att hon skulle ha röstat ja till misstroende mot Sigríður Á. Andersen:
"Jag stödde misstroendeförklaringen förra året och jag skulle alltid göra det igen. Jag tror att det hade varit svårt för Gröna vänstern att ge sig in i en andra misstroendeförklaring mot samma minister."
Rósa Björk Brynjólfsdóttir anser inte att Island ska överklaga Europadomstolens dom. Det är en utbredd uppfattning inom Gröna vänstern. Utfallet är inte bindande. Däremot brukar Island alltid följa domarna. Men Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir, som tillfälligt tagit över som justitieminister, säger i Fréttablaðið att hon vill få en ny prövning:
"Det är min tydliga vilja att vi överklagar. Där står så stora intressen på spel att jag anser det vara nödvändigt."
Självständighetspartiets ministrar gick direkt ut med att de ville överklaga domen. Dómstólasýslan, den myndighet som hanterar just domstolsfrågor, uppger i ett pressmeddelande att det hade varit lämpligast att först granska domen innan det togs något beslut om nästa steg. Den hållningen klubbades av styrelsen med fyra röster mot en.

Det är utnämningen av fyra domare som har underkänts av Europadomstolen för mänskliga rättigheter. När de femton domarna till Landsréttur utnämndes valde Sigríður Á. Andersen att inte utse de femton som ansågs vara mest kvalificerade. I stället handplockade hon fyra lägre rankade kandidater. Det är detta beslut som har underkänts.

Troligt är att de rättegångar - totalt 82 stycken - där någon av de fyra domarna varit inblandade kommer att behöva tas om. I väntan på besked uppger Landsréttur i ett pressmeddelande att de fyra domarna inte kommer att delta i några domar. Domstolen kommer att arbeta vidare med de elva domare som inte är omstridda.

Eftersom Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir redan är turism-, industri- och innovationsminister är det inte troligt att hon kommer att fortsätta som justitieminister under hela mandatperioden. Sigríður Á. Andersen talade om att hon tillfälligt klev åt sidan - men utan en ny prövning som ger henne rätt är det inte troligt att Gröna vänstern låter Självständighetspartiet göra henne till minister igen.

Två tänkbara efterträdare är Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir och Birgir Ármannsson. Hon är partisekreterare och ordförande i alltingets utrikesnämnd. Han är Självständighetspartiets gruppledare i alltinget. Båda är utbildade jurister.

Om valet faller på Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir kan hon bli den yngsta kvinnliga ministern genom tiderna. Yngst hittills är just Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir som var 29 år och två månader när hon blev statsråd. Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir fyller 29 år i november.

Yngst är Eysteinn Jónsson. Han var 27 år och elva månader när han 1934 utsågs till finansminister.

Katrín Jakobsdóttir kommer i alltinget i dag att presentera en rapport om hur Island reagerat på domen från Europadomstolen för mänskliga rättigheter.

Här kan du läsa mer om turerna kring Sigríður Á. Andersens avgång.

Dagens citat

"Vi får inte plats med alla dina titlar."

Sigríður Hagalín Björnsdóttir, programledare för Kastljós i RÚV, presenterar justitie-, turism-, industri- och innovationsminister Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir och förklarar samtidigt varför hon bara får titeln justitieminister i sändningen.

söndag 17 mars 2019

Dagens bonuscitat

"Och jag har blivit så less på hur all debatt om internationellt samarbete ibland handlar om stenhårda affärer. Vad jag får ut av detta. De bästa avtalen är de som alla parter tjänar på. Ett gott exempel på det är EES-avtalet som har gett oss mycket välstånd. Jag är övertygad om att införande av euro med ett bra inträdesavtal i EU skulle bli ännu ett lyckokast i nationens historia."

Logi Már Einarsson, ledare för Socialdemokraterna, sade i lördagens tal under partistyrelsemötet i Bifröst att han fortsätter att förespråka ett isländskt EU-medlemskap.

Sas flyger mellan Sverige och Island i sommar

Sas börjar flyga mellan Stockholm Arlanda och Keflavík i sommar. Men det blir bara en avgång i veckan i varje riktning. Och trafiken pågår bara i två månader. Inför sommaren återupptar även Wow Air turerna mellan Sverige och Island. Icelandair erbjuder i sommar upp till tre avgångar om dagen från Stockholm.

När konkurshotet mot Wow Air blev akut var linjen mellan Keflavík och Stockholm en av de sträckor som lades ned för att minska kostnaderna. Wow Airs trafik mellan Sverige och Island har aldrig varit någon ekonomisk succé på helårsbasis. Wow Air började 2016 flyga från Västerås men flyttade snart till Arlanda när intresset var för lågt.

Konkurshotet mot bolaget är inte borta. Wow Air bantade linjenätet vid årsskiftet och anpassade det till en betydligt mindre flotta. Men i sommar återvänder Wow Air till Arlanda. Från den 3 juni till den 25 oktober flyger bolaget mellan Stockholm och Keflavík på måndagar, onsdagar och fredagar.

Även Icelandair har stått inför en svår ekonomisk situation. Bolaget gjorde en misslyckad satsning på utökad trafik till Nordamerika. Efter ett vd-byte valde Icelandair att lägga större vikt vid Europa - ett beslut som säkerligen underlättades av Wow Airs nedskärningar.

Icelandair har som tidigare minst en daglig avgång mellan Stockholm och Keflavík. I sommar blir det som mest tre avgångar om dagen. Däremot blir det ingen trafik mellan Göteborg och Keflavík den här sommaren.

Sas har inte haft någon trafik mellan Stockholm och Keflavík sedan sommaren 2012. Sedan tidigare flyger bolaget dock från Oslo och Köpenhamn. Men med start den 30 juni återupptas trafiken. Den här gången handlar det inte om någon större satsning. Det blir bara en tur i veckan - på söndagar - och trafiken upphör redan den 25 augusti.

Knapp majoritet vill inte att Island tar emot fler flyktingar

En majoritet av islänningarna vill inte att Island ska utöka flyktingmottagandet. Men gapet mellan ja- och nej-sidan är litet. Däremot är avstånden stora mellan olika samhällsgrupper. Yngre, personer med högskoleutbildning, kvinnor och boende i Reykjavík är i större utsträckning positiva till att välkomna fler flyktingar.

De senaste åren har Island tagit emot omkring 50 kvotflyktingar i samarbete med FN:s flyktingorgan UNHCR. I år kommer antalet kvotflyktingar att växa till omkring 70 personer. Hittills har det funnits ett stort intresse från kommuner att ta emot flyktingar.

En majoritet av de flyktingar som välkomnats de senaste åren har flytt från kriget i Syrien. Island har också vid flera tillfällen nyligen gett hbtq-personer som förföljts i sina hemländer i Afrika en fristad.

Men frågan om ett utökat mottagande delar islänningarna. En knapp majoritet - 53,6 procent - instämmer inte i påståendet om att Island bör ta emot fler flyktingar. Något färre - 46,4 procent - håller med om att flyktingmottagandet ska bli mer omfattande. Det visar en undersökning utförd av Gallup.

Synen på flyktingmottagandet skiljer sig mellan olika grupper i samhället. Mest positiva till att ge fler flyktingar en fristad på Island är islänningar i åldern 18 till 24 år, personer som har högskoleutbildning, kvinnor och boende i Reykjavík.

Män, islänningar i åldern 55 till 64 år, personer som enbart har grundskoleutbildning och boende på landsbygden är enligt Gallup i större utsträckning negativa till ett mer generöst utökande.

Här kan du läsa mer om Islands flyktingmottagande.

Dagens citat


"Because the mud is so thick, visitors step over the fences and walk parallel to the path, which rapidly damages the plant life. ... The infrastructure is not set up to accomodate so many visitors."

Daníel Freyr Jónsson vid Umhverfisstofnun kommenterar för AFP beslutet att stänga Fjaðrárgljúfur - en plats som blev mycket populärare bland turister sedan Justin Bieber spelat in en video i området - för alla besökare fram till den 1 juni på grund av skador på växtligheten - läs mer här.

lördag 16 mars 2019

Dagens bonuscitat

"Hemma hos min farmor fanns en väggbonad med en bild på getter och på den bilden tittade jag alltid när jag gick upp för trappan hos henne då jag var hos farmor och farfar när jag gick gymnasiet. Jag ville också påstridigt alltid få sitta på höger sida i bilen när vi körde österut från Reykjavík eller till Reykjavík från Geitháls. Då fanns några getter i en inhägnad vid vägen. Men jag räknade aldrig med att skaffa getter. Det fanns inte på kartan - inte ens efter att jag blivit bonde och hade nog mark och möjligheter."

Anna María Flygenring, ny ordförande för getböndernas förening Geitfjár­ræktarfélags Íslands, i Bændablaðið om hur hennes intresse för den isländska geten växte fram - läs mer här.

Ex-politiker får inte biografin raderad från alltingets webb

En politiker som ville få sin biografi raderad från alltingets webbplats får nej. Persónuvernd skriver i ett beslut att det för allmänheten är av stor betydelse att kunna se vilka olika kopplingar som folkvalda ledamöter har. Den som ställer upp i val får också räkna med att vissa personuppgifter är tillgängliga för allmänheten.

I mars förra året vände sig en person - som inte namnges i Persónuvernds beslut - som tidigare suttit som ersättare i alltinget till myndigheten. Ex-politikern ville få delar av sin biografi raderad från alltingets webbplats.

Politikern hade först uppmanat alltingets sekretariat att ta bort den, men fått avslag. Sekretariatet hade dock ändrat vissa uppgifter efter önskemål från ex-politikern - som ska ha mist sin plats som ersättare efter senaste alltingsvalet hösten 2017.

Ex-politikern hävdar att det inte är rimligt att det efter att en ledamot lämnat alltinget ska finnas detaljerad information om bland annat släktförhållanden, utbildning och yrkeskarriär på webbplatsen. Den tidigare politikerna anser dessutom att alltingets hantering av personuppgifter står i strid med isländsk lag.

Men Persónuvernd nobbar ex-politikern. Myndigheten skriver i beslutet att det för allmänheten är av stor betydelse att det finns lättillgänglig information om folkvalda och deras kopplingar av olika slag och eventuella anknytningar till särintressen. Sådana upplysningar kan vara relevanta även fast politikern inte sitter kvar i alltinget.

Vidare anser Persónuvernd att alltingets behandling av personuppgifter följer lagen. Biografierna följer också de normer som finns för hur sådana skrivs.

 Dessutom får enligt myndigheten den som tar plats i alltinget räkna med en viss grad av offentlighet - i det här fallet information av personlig karaktär som är lätt åtkomlig för allmänheten. På alltingets webbplats finns biografiska upplysningar för alla politiker som tagit plats i alltinget sedan 1845. De utgör enligt Persónuvernd en grundsten i ett öppet och demokratiskt samhälle.

Här kan du läsa beslutet i sin helhet.

En av fyra islänningar vill köpa begagnad elbil

Var fjärde islänning som funderar på att köpa en begagnad bil överväger att välja en eldriven bil. Intresset för elbilar fortsätter att öka - samtidigt som allt färre kan tänka sig att köpa en bensindriven bil. Mest intresserade av elbilar är personer bosatta i huvudstadsregionen. Det visar en undersökning utförd av MMR.

När MMR 2015 frågade om intresset för att köpa begagnad bil var det bara 8 procent som betraktade elbil som det bästa alternativet. Sedan dess har elbilens popularitet ökat från år till år. Nu är det 26 procent som föredrar elbil om de köper begagnat. Inom loppet av ett år har intresset växt med 7 procentenheter.

Dieseldrivna bilar behåller dock ställningen som det mest attraktiva alternativet. Hela 44 procent svarar att de i första hand skulle köpa en dieselbil, en uppgång med 5 procentenheter.

Däremot är det allt färre som kan tänka sig en bensindriven bil. Nu är det 29 procent som föredrar bensin som drivmedel, en minskning med 13 procentenheter på bara ett år.

Metan är det mest attraktiva drivmedelsvalet för 2 procent, en ökning med 2 procentenheter.

Försäljningen av elbilar på Island har ökat dramatiskt de senaste åren. Men laddstationerna finns i stor utsträckning bara i större städer. På landsbygden är det betydligt glesare. Det är ett faktum som tycks påverka opinionen.

På landsbygden är det bara 19 procent som funderar på elbil - men i huvudstadsregionen är det hela 31 procent som överväger eldrivet. Kvinnor samt medel- och höginkomsttagare är också mer intresserade av elbilar. Mindre intresserade är män och låginkomsttagare.

Dieseldrivna fordon lockar fler män och låginkomsttagare. Det är också det i särklass mest eftertraktade drivmedelsalternativet för islänningar på landsbygden.

Bensin är förstahandsvalet för fler begagnatspekulanter bland personer boende i huvudstadsregionen, höginkomsttagare och kvinnor.

Här kan du läsa mer om intresset för elbilar.

Dagens citat

"I denna rättegång fördes det fram anklagelser mot mig som hade kunnat sluta med att jag hamnade i fängelse, vilket enligt min mening var totalt orimligt och fullkomligt absurt vilket domstolen faktiskt också kom fram till med undantag för en formalitet."

Geir H. Haarde, tidigare statsminister, i Morgunblaðið om den rättsprocess i landsdomstolen där han efter finanskraschen åtalades för försumlighet.

fredag 15 mars 2019

Dömdes och greps samma dag - slipper fängelse

Samma dag som mannen dömdes för stöld och bedrägeri greps han för nya stölder och bedrägerier. Han slapp sitta av straffet i den första domen - men skulle tvingas i fängelse om han gjorde sig skyldig till nya brott. Mannen greps alltså samma dag som domen föll. Eftersom det inte registrerats vilket klockslag domen avkunnades slipper han fängelse ännu en gång.

Den 26 november förra året dömdes en man till 60 dagars fängelse för stöld och bedrägeri. Men domen var villkorlig. Om han inte gjorde sig skyldig till ytterligare brottslighet inom två år skulle han slippa avtjäna straffet.

Samma dag greps mannen åter av polisen. Han hade då först stulit en plånbok. Därefter begav han sig till en butik där han använde ett betalkort som fanns i plånboken för att handla. Med hjälp av kortet kunde han handla för 10 360 isländska kronor. Mannen gick vidare till en annan butik där han försökte handla för 1 995 kronor. Men där tog det stopp.

Om mannen hade gripits efter att domen föll skulle han alltså behöva avtjäna det tidigare straffet. Men nu slipper han. Héraðsdómur Norðurlands eystra har inte noterat vilken tid domen avkunnades. Han kan alltså ha gripits innan han kände till den. Och därför väljer domstolen att inte låta honom avtjäna det straffet.

Mannen döms nu till tre månaders fängelse. Även denna dom är dock villkorlig. Gör han sig inte skyldig till ny brottslighet inom två år behöver han inte sitta av straffet.

Här kan du läsa domen i sin helhet.

Aron och Hekla populäraste namnen för nyfödda på Island

Aron och Hekla var de namn som var populärast bland isländska föräldrar under 2018. Det var 30 nyfödda isländska pojkar som fick förnamnet Aron. Och 15 flickor gavs namnet Hekla. Det är första gången som Hekla toppar listan över de populäraste flicknamnen. Det visar statistik från Þjóðskrá Íslands.

Hekla är en av de isländska vulkaner som tros stå på tur för ett utbrott. Det senaste utbrottet i Hekla ägde rum 2000. Sedan dess har vulkanen expanderat mer än nivåerna vid det förra utbrottet - något som tyder på att ny magma har fyllt Heklas magmakammare och fått berget att utvidga sig.

Men Hekla är också ett vanligt flicknamn. Och hotet från vulkanen Hekla tycks inte avskräcka nyblivna föräldrar. Förnamnet ökar nämligen i popularitet.

Hekla är ett ganska nytt förnamn. Fram till 1910 års folkräkning fanns det inga registrerade bärare. De första flickorna som gavs namnet Hekla föddes under 1910-talet. Sedan dess har det alltså blivit vanligare. Den 1 januari 2017 fanns det 464 islänningar som bar namnet Hekla.

Förnamnet är bildat just till vulkanen Hekla. Men det namnet har i sig ett oklart ursprung. Det har bland annat kopplats till substantivet hekla, 'kappa med huva', och verbet hekla, 'virka'. Eftersom Heklas topp ofta är täckt av moln är det vanligt att namnet förknippas med substantivet.

Under 2018 var det 15 flickor som fick förnamnet Hekla. Det var första gången som Hekla toppade listan över Islands populäraste flicknamn. Tvåa var Embla med 14 nya bärare och trea var Anna och Emilía, namn som gavs till 13 nyfödda flickor var.

Populäraste pojknamnet var Aron som under 2018 fick 30 nya bärare. Aron har en lång historia på Island. De första bärarna föddes sannolikt redan på 1100-talet. Men det är först i modern tid som namnet har blivit riktigt vanligt. I 1845 års folkbokföring var bärarna bara sex och 1910 var de fyra. Men 2017 bars namnet av 1 533 isländska män.

Tvåa bland pojkarna var Kári med 22 nya bärare och trea Brynjar med 20 nya bärare.

Värt att notera är att variationen är mycket större bland flickor än bland pojkar. Med 15 nya bärare hade till exempel Hekla inte tagit sig in på topp tio bland pojkarna. Gränsen för topp tio bland pojknamnen gick vid 16 nya bärare.

Här kan du läsa mer om de populäraste namnen för nyfödda på Island.

Þór­dís Kol­brún Reyk­fjörð Gylfa­dótt­ir ny justitieminister

Þór­dís Kol­brún Reyk­fjörð Gylfa­dótt­ir tar över som justitieminister efter Sigríður Á. Andersen. Men utnämningen är tillfällig. Frågan är dock om Sigríður Á. Andersen kommer tillbaka eller om Självständighetspartiet i stället väljer andra förändringar i regeringen. Samtidigt får partiet hård kritik från koalitionspartnern Gröna vänstern.

Sigríður Á. Andersen blev i går den sjätte isländska ministern sedan självständigheten som lämnade in sin avskedsansökan. Själv har hon hävdat att det rör sig om en tillfällig paus. Det är dock inte upp till henne att avgöra om hon åter ska sätta sig på posten som justitieminister. Den frågan kommer att avgöras av Självständighetspartiets ledare Bjarni Benediktsson.

Avhoppet kommer sedan Europadomstolen för mänskliga rättigheter dömt ut Sigríður Á. Andersens utnämningar av domare till Landsréttur, en domstol som instiftades den 1 januari 2018. Samma advokat som tog fallet till domstol har redan vänt sig till Europadomstolen med ytterligare elva fall. Allt pekar på att domarna där kommer att gå samma väg.

Just nu är osäkerheten stor inom det isländska rättsväsendet. Det kan vara så att samtliga 82 domar från Landsréttur där någon av de fyra felaktigt utnämnda domarna deltagit är bristfälliga. Det tyder inte på att det skulle vara något fel på domarna i sig - men det kan däremot betyda att rättegångarna behöver tas om.

Just nu avkunnar inte Landsréttur några domar. Frågor som regeringen nu måste lösa är om de fyra tjänsterna ska utlysas på nytt. Det vore dock inte helt enkelt eftersom det inte finns några skäl till att sparka kvartetten då ansvaret ligger på ministerns bord. Dessutom finns inga tidsbegränsningar för domaruppdraget.

Och om det tar flera år att reda ut frågetecknen - något som inte är osannolikt om regeringen överklagar domen - kan knappast Landsréttur arbeta normalt. En tänkbar lösning är i så fall att Hæstiréttur Íslands tillfälligt ersätter Landsréttur.

Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir utsågs i går till ny justitieminister. Hon blir den åttonde som har ansvar för detta politiska område sedan finanskraschen. Hon är sedan tidigare ansvarig för turism, industri och innovation.

Efter gårdagens riksråd på Bessastaðir sade Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir i Morgunblaðið att hon betraktar det som en tillfällig utnämning. Det finns dock inga beslut om någon eventuell återkomst för Sigríður Á Andersen:
"Vi talar om en kort tid. Vi talar inte om en utnämning för många månader."
Þórðís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir är utbildad jurist. Hon har varit minister sedan hösten 2016. Många pekar ut henne som en tänkbar ledare för Självständighetspartiet längre fram.

Hon var också den starkaste förhandsfavoriten till jobbet. Andra alternativ som ryktas ha varit aktuella var en rockad med Haraldur Benediktsson där han tillfälligt skulle ta över hennes tidigare ansvarsområden medan Þórdís Kolbrún Reykjfjörð Gylfadóttir hade uppdraget som justitieminister.

Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir - som även hon är utbildad jurist - var en annan tänkbar kandidat. Andra som visat stort intresse för ministerposter är Páll Magnússon, Jón Gunnarsson och Brynjar Níelsson.

Men Páll Magnússons ställning har försvagats avsevärt efter hans agerande i samband med Självständighetspartiets splittring på Hemön. Jón Gunnarsson har inte rätt profil för posten. Och Brynjar Níelsson - också han jurist - är kontroversiell och dessutom gift med Árnfríður Einarsdóttir, en av de fyra regelvidriga domarutnämningarna som Sigríður Á. Andersen svarade för.

Troligt är alltså att Bjarni Benediktsson köpt sig tid genom gårdagens utnämning. Þórðís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir är knappast någon varaktig lösning. Hade inte Sigríður Á. Andersen avgått hade regeringssamarbetet med Gröna vänstern varit hotat. Nu tar en respekterad och populär politiker över justitiedepartementet i väntan på vad som kan bli fler ommöbleringar bland de egna ministrarna.

Alltingsgruppen ska ha varit enig om valet av Þórðís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir. Bjarni Benediktsson säger i Morgunblaðið att det rör sig om en tillfällig åtgärd. Men ytterligare förändringar är inte att vänta inom de närmaste veckorna:
"Det var stor enighet och jag anser att detta är den klart bästa utgången eftersom den syftar till att skapa utrymme för att besluta om nästa steg. Man förhastar sig inte och utnämner till en ministerpost inom mindre än ett dygn."
Þórðís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir är ett säkert val. Att välja en person som redan har en ministerpost rubbar heller inte maktbalansen inom alltingsgruppen. Alla andra troliga kandidater hade blivit omstridda. Det är inte osannolikt att Bjarni Benediktsson genom sitt agerande försöker skaffa sig förutsättningar för att kunna förankra ett annat namn.

Han brottas troligen även med könsfördelningen bland partiets ministrar. Även om han hävdat att Självständighetspartiet enbart går efter konsekvens så finns det också internt politiker som anser att det är bekymmersamt med en manlig majoritet på ministerposterna. Den hetaste kvinnliga kandidaten är Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir - och det är möjligt att hon fortfarande betraktas som för oerfaren.

Det är dock inte säkert att turerna kring Landsréttur blir enbart den nya justitieministerns viktigaste fråga. Statsminister Katrín Jakobsdóttir har uttalat sig på ett sätt som antyder att hon själv kommer att engagera sig för att hitta en lösning. Hon kan knappast formellt ta över frågan - men den som får jobbet kan räkna med att Katrín Jakobsdóttir kommer att staka ut kursen.

Katrín Jakobsdóttir säger till Vísir att hon tycker att Þórðís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir är ett bra val:
"Jag tror att Þórðís kommer att klara den här uppgiften lika bra som de andra uppgifter som hon har hand om och att detta blir en lyckosam åtgärd."
Det finns också tydliga ideologiska skillnader mellan Þórðís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir och Sigríður Á. Andersen. Den före detta justitieministern hade en betydligt mer konservativ och nationalistisk profil. Hon argumenterade för en rad skärpningar av utlänningslagen som inte var populära inom Gröna vänstern. Där kan det nu bli en kursändring.

Logi Már Einarsson, ledare för Socialdemokraterna, skriver i Stundin att den nya justitieministern har en möjlighet att stoppa en utveckling som han beskriver som oroande. Han vill inte att Sigríður Á. Andersens förslag ska bli verklighet. I stället efterlyser han en mer positiv syn på invandring och flyktingmottagande:
"Vi står vid ett vägskäl där vi kan välja motvilja, misstänksamhet och rädsla, isolationism och konservativ utrikespolitik - eller välja medmänsklighet, tolerans och ansvar och ge människor på flykt säkerhet och skydd. Först då visar det sig om vi är en liten eller stor nation."
Þórhildur Sunna Ævarsdóttir, Piratpartiets gruppledare i alltinget, säger till RÚV att hon tror att Þórðís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir kommer bli kvar på posten som justitieminister. I stället tror hon att någon annan kommer att få ta över uppdraget som minister för turism, industri och innovation:
"Jag hoppas att det här tillfälliga betyder att det bara är några få veckor eller så tills Självständighetspartiet har bestämt vem som blir ny turismminister."
Både Bjarni Benediktsson och Sigríður Á. Andersen har ifrågasatt Europadomstolen för mänskliga rättigheter och antytt att tisdagens dom inkräktade på Islands suveränitet. De har också antytt att Island skulle kunna lämna domstolen.

Det är inte en åsikt som är populär inom Gröna vänstern. Alltingsledamoten Rósa Björk Brynjólfsdóttir skriver på Facebook att hon anser att de därmed ansluter sig till de nationalistiska och högerpopulistiska politiker som undergräver demokrati och mänskliga rättigheter:
"Jag tycker att det är mycket dåligt, för att inte använda starkare ord, när ordföranden för landets största parti och en minister i regeringen tillåter sig att ge sig in på mycket tvivelaktiga vägar i sina reaktioner på Europadomstolen för mänskliga rättigheters dom för att så tvivel om domstolen och misstänkliggöra den."
En annan alltingsledamot, Kolbeinn Óttarsson Proppé, säger till Vísir att det inte kommer på fråga för en regering ledd av Katrín Jakobsdóttir att lämna domstolen:
"Jag är helt överens om att Europakonventionen för mänskliga rättigheter och Europadomstolen för mänskliga rättigheter är en av grundstenarna i rättsövervakningen av mänskliga rättigheter i vår del av världen och vi ska vara stolta medlemmar av den."
Här kan du läsa mer om turerna kring Sigríður Á. Andersens avgång.

Dagens citat

"Denna kanjon var inte så känd. Men jag tror att islänningar har känt till den mycket längre. Den fanns till exempel på ett frimärke på 60-talet. Den här stora ökningen har skett de senaste åren efter att Bieber kom. Det var säkert 50 till 80 procents ökning mellan åren 2016, 2017 och 2018."

Daníel Freyr Jónsson vid Umhverfisstofnun i RÚV om hur Justin Biebers inspelning av en musikvideo i Fjaðrárgljúfur påverkat intresset för att besöka platsen som nu är stängd för turister på grund av belastningen - läs mer här.

torsdag 14 mars 2019

Stórurð i Borgarfjörður eystri i 360 grader



Stórurð i Borgarfjörður eystri är en naturskön plats i ett av Islands populäraste vandringsområden. Nyligen besökte RÚV Stórurð. Du kan uppleva platsen i 360 grader i klippet ovan.

Árneshreppur får nöja sig med post en gång i veckan

Invånarna i Árneshreppur får nu nöja sig med att få och skicka post en gång i veckan. Post kommer nu att flygas till kommunen enbart på fredagar. Skälet är att flygbolaget Ernir flyttar tisdagsflyget till Gjögur i Árneshreppur till måndagar. Och den tidigarelagda turen fungerar inte med posthanteringen, berättar Litlihjalli.

Árneshreppur är Islands minsta och ensligaste kommun. Under vintern är den enda förbindelsen med omvärlden flyget från Gjögur till Reykjavík. Ernir har tidigare flugit på tisdagar och fredagar. Nu flyttas tisdagsflyget till måndagar. Och det påverkar posten.

I kommunen finns 26 registrerade hushåll och två företag. I vinter rör det sig dock i praktiken om betydligt färre invånare. Färre än tjugo personer bor i Árneshreppur hela året.

De senaste åren har utflyttningen från kommunen varit stor. Allt fler ifrågasätter nu om Árneshreppur kommer att överleva. I takt med utflyttningen har dessutom mycket av den sista kvarvarande samhällsservicen försvunnit.

Kommunens enda butik - lanthandeln i Norðurfjörður - lades ned i höstas. Kommunen räknar dock med att en ny butik ska öppna under våren. Skolan har stängt för gott eftersom det inför höstterminen bara fanns en elev i kommunen. Kvar finns en bensinpump och ett litet sparbankskontor.

Nu står det alltså klart att brevbärningen halveras. Post kommer enligt Litlihjalli bara att flygas till och från Gjögur på fredagar. Till den tidigarelagda turen på måndagar finns det inte tillräckligt många försändelser för att den ska vara motiverad. Genom att halvera utbärningen kan posten dessutom minska kostnaderna.

Sedan tidigare får den isländska glesbygden bara post varannan dag. Några andra platser - landsbygd utanför Ísafjörður, Bolungarvík, Patreksfjörður och Bíldudalur, Grímsey, Mjóifjörður och Dalatangi - får nöja sig med två gånger i veckan. Till Mjóifjörður och Dalatangi går det bara en båt två gånger i veckan under vintern. Och posten till Grímsey går med flyg.

Árneshreppur blir nu alltså det enda året runt-bebodda området som under vinterhalvåret bara får post en gång i veckan. Under somrarna kan post delas ut varannan dag.

Här kan du läsa mer om hotet mot Árneshreppur.

Sigríður Á. Andersen kovänder - avgår efter dom

Justitieminister Sigríður Á. Andersen avgår sedan Europadomstolen underkänt hennes utnämningar av domare till Landsréttur. Men Självständighetspartiet håller dörren öppen för en återkomst - och tänker också överklaga domen. Flera oppositionspartier sågar partiets reaktion på domen. De hävdar att tonläget för Island närmare länder som Polen och Ungern.

Europadomstolen för mänskliga rättigheter fastslog i tisdags att en man som fällts för trafikbrott inte fått en rättvis rättegång. Bakgrunden var Sigríður Á. Andersens utnämningar av domare till Landsréttur, en domstol som togs i bruk i januari 2018. Som justitieminister valde hon att rata fyra av de högst rankade kandidaterna.

Den processen har nu underkänts. Domen har nu försatt hela det isländska rättsväsendet i totalt kaos. Och det kan dröja länge innan alla frågetecken är uträtade.

Landsréttur har totalt behandlat 832 mål sedan domstolen inrättades för ett drygt år sedan. De fyra domarna som lyftes in av Sigríður Á. Andersen har dömt i 82 brottmål. Det är nu oklart vad som händer med dessa domar.

Vilhjálmur H. Vilhjálmsson, den advokat som representerade den man som fick rätt i Europadomstolen, har gått vidare med elva fall. Eftersom samtliga gäller just domar där någon av de fyra domarna varit inblandade är det mycket sannolikt att även dessa elva kommer att få rätt.

Landsréttur kommer inte att avkunna några domar i veckan. Men utfallet i Europadomstolen påverkar även andra domstolar. Hæstiréttur Íslands skriver i ett pressmeddelande att rätten kommer att kontakta alla parter i mål där någon av de fyra domarna varit inblandade. Om någon vill riva upp domen från Landsréttur kommer den inte att behandlas av Hæstiréttur Íslands i det här skedet.

Páll Winkel, generaldirektör för Fangelsismálastofnun, säger till Vísir att några dömda har kontaktat myndigheten och begärt att få vänta med att avtjäna sina straff. Skälet är just den ovisshet som nu råder. Ingen som redan sitter på anstalt ska ha begärt att få senarelägga tiden i fängelse.

Sigríður Á. Andersen valde i går att avgå. Hon sade under en presskonferens att hon inte gjort något fel. Hon ansåg dock att domen gjorde det svårt för henne att hantera frågan i rollen som justitieminister. Hon beskrev dessutom avhoppet som en tillfällig paus:
"Detta är den politiska verkligheten. Jag älskar domstolarna för mycket för att låta det ske att människor kan hänga upp sig på att jag har varit inblandad i de beslut som har fattats där."
Hon fortsatte att kritisera Europadomstolen för mänskliga rättigheter och hävdade att den utmanade isländska domstolars självständighet. Hon sade också att hon tänkte överklaga beslutet. Även Bjarni Benediktsson, finansminister och ledare för Självständighetspartiet, ifrågasatte Europadomstolen. Han sade till Vísir att han vill överklaga beslutet:
"Har vi överlåtit tolkningsmakten av isländsk lag till Europa. Jag trodde inte det. En av de stora frågorna vad gäller Europadomstolen för mänskliga rättigheters slutsatser är just var den drar gränsen för inblandning i slutsatser om lag och rätt i medlemsländerna."
Regeringen samlas i dag klockan 16 för ett riksråd med president Guðni Th. Jóhannesson. Då väntas en ny justitieminister utses. Det kommer att bli en självständighetspartist. Frågan är om det blir ett annat statsråd som mer tillfälligt tar över portföljen eller om det blir en politiker som i dag inte har någon ministerpost.

Det är ingen hemlighet att Sigríður Á. Andersen inte alls ville avgå. Enligt obekräftade uppgifter krävde statsminister Katrín Jakobsdóttir att hon på något sätt skulle ta ansvar genom att lämna sitt uppdrag. De åsikterna framförde hon i ett samtal i går kväll. Under presskonferensen hävdade Sigríður Á. Andersen att beslutet helt och hållet var hennes eget.

Relationen mellan Katrín Jakobsdóttir och Sigríður Á. Andersen är sannolikt inte den bästa. Innan Gröna vänstern bildade regering med Självständighetspartiet och Framstegspartiet kritiserade Katrín Jakobsdóttir hennes agerande. Och i går fick hon inte i förväg veta att Sigríður Á. Andersen tänkte avgå. Det blev känt för henne under den avgående ministerns presskonferens.

Sigríður Á. Andersen har alltså avsikten att komma tillbaka. Sigurður Ingi Jóhannsson, kommun- och kommunikationsminister samt ledare för Framstegspartiet, säger i Morgunblaðið att det inte är uteslutet att hon kan återvända till uppdraget som justitieminister.

Både Sigurður Ingi Jóhannsson och Katrin Jakobsdóttir står bakom beslutet att överklaga tisdagens dom. Även Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, ledare för Centerpartiet, säger i Morgunblaðið att han vill att domen ska prövas.

Men från andra oppositionspartier kommer ny kritik mot Sigríður Á. Andersen och regeringspartierna. Helga Vala Helgadóttir, alltingsledamot för Socialdemokraterna, säger till Vísir att hon inte vill att Island ska sälla sig till de länder som ifrågasätter Europadomstolen och överväger att lämna den bara för att domarna inte passar de politiker som styr landet:
"Har vi kommit dit? Ska vi tillhöra samma lag som Sovjetrikena Ungern och Polen som har visat upp så många absurda skådespel på sistone. Jag blev förskräckt. Vad är det här för trams?"
Þór­hild­ur Sunna Ævars­dótt­ir, alltingsledamot för Piratpartiet, säger i Morgunblaðið att Sigríður Á. Andersen inte hade något annat val än att avgå. Även hon är mycket upprörd över Självständighetspartiets reaktion på domen:
"Jag tycker samtidigt att det är ett stort skäl till oro att lyssna på hur Sigríður Andersen och Bjarni Benediktsson talar, hur de attackerar Europadomstolen för mänskliga rättigheter för politiskt hemmabruk genom att komma med nonsens och insinuationer om domstolen och olika felaktiga påståenden om det. Bland annat att den skulle utnyttjas i politiskt syfte. Detta är ett oacceptabelt sätt att prata för landets ministrar."
Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir, ledare för Renässans, uppmanar på Twitter regeringen att respektera domen från Europadomstolen för mänskliga rättigheter:
"Var inte den regering i Europa som undergräver Europadomstolen för mänskliga rättigheter genom undanflykter och rättsprocesser. Det är för mycket som står på spel. För mänskliga rättigheter och rättsväsendet. Följ domen och korrigera detta genast."
Inga Sæland, ledare för Folkets parti, säger till Vísir att Island har anslutit sig till Europakonventionen. Då är regeringen också skyldig att följa domslut från Europadomstolen. Hon hävdar att Bjarni Benediktsson försöker vilseleda väljarna:
"Han försöker sig på att antyda att isländska domstolar inte har fullständig jurisdiktion över sina domar. Det är naturligtvis helt fel. Vi har naturligtvis en bestämd skyldighet när det gäller Europadomstolen för mänskliga rättigheters domar."
Här kan du läsa mer om turerna kring Sigríður Á. Andersens domarutnämningar.

Dagens citat

"Detta scenario kan bli verklighet, att ön skulle säljas till någon som hade andra idéer än att hålla den öppen för allmänheten så att vi alla kan njuta av den."

Guðmundur Gunnarsson, kommunchef i Ísafjarðarbær, i RÚV om varför han och politikerna i kommunfullmäktige vill att staten köper ön Vigur som nu är ute till försäljning - läs mer här.

onsdag 13 mars 2019

Fjaðrárgljúfur hålls stängt ända till 1 juni

Två veckor räcker inte för att Fjaðrárgljúfur ska återhämta sig. Umhverfisstofnun stänger nu platsen för alla besökare ända fram till den 1 juni. Skälet är att gångstigarna och växtligheten är i lika dåligt skick som när myndigheten tog beslutet att stänga platsen. Umhverfisstofnun hoppas få pengar till att kunna förbättra stigarna vid Fjaðrárgljúfur.

Förra året stängde Umhverfisstofnun både Skógaheiði ovanför Skógafoss och Fjaðrárgljúfur för besökare. En vinter utan tjäle och med riklig nederbörd hade stigarna förvandlats till lervälling. För att undvika leran gick många besökare i stället vid sidan om stigarna - med omfattande skador på växtligheten som följd.

Mönstret upprepades i år. Skógaheiði stängdes den 22 februari. Fem dagar senare var det dags för Fjaðrárgljúfur.

Stängningen av Skógaheiði har redan förlängts till den 1 juni. Nu tar Umhverfisstofnun samma beslut om Fjaðrárgljúfur. För att skydda naturen hålls bägge platserna stängda för samtliga besökare i ytterligare två och en halv månad.

Fjaðrárgljúfur kan dock komma att öppnas tidigare. Men då får det inte finnas någon risk för ytterligare skador. Det uppger myndigheten i ett pressmeddelande.

Umhverfisstofnun har nu begärt pengar för att kunna bygga nya stigar vid både Skógaheiði och Fjaðrárgljúfur.

Här kan du läsa mer om stängningen av Fjaðrárgljúfur och Skógaheiði.

Gifta islänningar med höga inkomster oftare lyckliga

Islänningar som har höga inkomster och som är sambor eller gifta betraktar sig oftare som lyckliga. Mer sällan är det låginkomsttagare och ensamstående som uppger att de är lyckliga. Men en majoritet av islänningarna känner sig lyckliga. Och bara var hundrade är riktigt olycklig. Det visar en undersökning utförd av Maskína.

I fem år har Maskína låtit islänningar sätta betyg på sin egen livssituation. En tia betyder att personen känner sig mycket lycklig medan en etta innebär att personen är mycket olycklig. Svaren delas in i grupperna 0 till 6 (personer som är olyckliga eller neutrala), 7 till 8 (ganska lyckliga) och 9 till 10 (mycket lyckliga).

Under de fem år som undersökningen genomförts har synen på lycka varit stabil. Förändringarna har varit små. Det högsta snittet var 7,74 i december förra året. När den senaste undersökningen utfördes i januari i år hade medelvärdet sjunkit till 7,47.

En klar majoritet av islänningarna svarar att de känner sig lyckliga. Hela 25 procent sätter betyget 9 eller 10 medan 53,6 procent ger siffran 7 eller 8. Bara 21,4 procent rankar sin lycka mellan 0 och 6.

Det är 7,5 procent som anser sig ha toppat lyckan och väljer betyget 10. I botten är det 0,4 procent som känner sig djupt olyckliga och sätter betyget 0.

Skillnaderna är tydliga mellan olika grupper. Lite lyckligare är kvinnor, islänningar som har fyllt 60 år och personer som har högskoleutbildning. I allmänhet är män, islänningar i åldern 18 till 29 år och personer som enbart har grundskoleutbildning mindre lyckliga.

Men de riktigt stora skillnaderna gäller inkomster och civilstånd. Hela 33,4 procent av de islänningar som har en månadsinkomst på 1,2 miljoner isländska kronor eller mer är mycket lyckliga. Motsvarande siffra för dem som tjänar mindre än 400 000 kronor i månaden är 11,4 procent.

Toppbetyg ger också 29,7 procent av de islänningar som är gifta eller sambor. Men en nia eller en tia ger bara 11,2 procent av singlarna och 11,1 procent av frånskilda och änkor samt änklingar.

Familjesituationen sätter även den sina spår. Nöjdast är vuxna som har tre barn eller fler. Där svarar 40,7 procent att de är mycket lyckliga. Samma känsla har endast 15 procent av singelhushållen.

Dessutom finns stora skillnader mellan partisympatier. Lyckligast är Folkets partis sympatisörer. Hela 42,3 procent uppger att de är mycket lyckliga. Samma känsla har bara 13,6 procent av Piratpartiets väljare.

Olyckligast är Centerpartiets sympatisörer. Där sätter 32,9 procent ett betyg mellan 0 och 6. Bara 12,3 procent av Självständighetspartiets väljare ger samma betyg.

Nya avgångskrav mot Islands justitieminister efter dom

Utnämningen av domare till Landsréttur bröt mot Europakonventionen om mänskliga rättigheter. Det betyder att en man som dömdes för trafikbrott inte fick en rättvis rättegång. Men i förlängningen skapas en rad frågetecken kring Landsrétturs existens. Och ursprunget är justitieminister Sigríður Á. Andersens olagliga utnämning av domare. Nu hotas hon åter av en misstroendeförklaring.

I januari 2018 togs Landsréttur i bruk. Det isländska rättsväsendet fick därmed en tredje instans - och en mellannivå mellan tingsrätterna och Hæstiréttur Íslands, landets högsta domstol. Tidigare hanterade högsta domstolen alla överklaganden från tingsrätterna. Med instiftandet av Landsréttur krävs nu prövningstillstånd för att ett fall ska tas upp i högsta domstolen.

Inför instiftandet av Landsréttur var det justitieminister Sigríður Á. Andersens uppgift att utse femton domare till den nya domstolen. En nämnd rankade de lämpligaste kandidaterna. Bland de femton högst rankade valde hon att göra fyra avsteg. Hon utsåg fyra lägre rankade kandidater och ratade alltså fyra högre rankade kandidater.

Avstegen har redan dömts ut som olagliga. Staten har också dömts att betala skadestånd till topprankade kandidater som valdes bort.

Sigríður Á. Andersen har dock inte medgett några misstag. Hon hävdar att de domar som dömer ut hennes eget agerande är felaktiga. De kandidater som hon ratade på felaktiga grunder har inte heller fått någon ursäkt.

Från oppositionen har kritiken mot Sigríður Á. Andersen varit massiv. Hon har hittills överlevt en misstroendeförklaring. Men nu pekar allt mot att hon snart står inför en ny misstroendeförklaring. Och frågan är då om Gröna vänstern - som innan partiet gick i koalition med Självständighetspartiet riktade hård kritik mot hennes agerande - fortsätter att backa upp Sigríður Á. Andersen.

Europadomstolen för mänskliga rättigheter kom i går fram till att en man som stod åtalad för trafikbrott inte fick en rättvis rättegång i Landsréttur. Skälet var att Árnfríður Einarsdóttir - en av de fyra lägre rankade kandidaterna som ändå fick ett jobb av Sigríður Á. Andersen - inte var utnämnd på korrekt sätt.

En avgörande brist var enligt Europadomstolen att alltinget - där en majoritet röstade för de femton domarna - behandlade samtliga utnämningar i en klump. Både Sigríður Á. Andersens och alltingets hantering av ärendet får hård kritik.

I förlängningen kan domen från Europadomstolen för mänskliga rättigheter innebära att samtliga domar från Landsréttur där någon av de fyra handplockade domarna deltagit också bryter mot Europakonventionen om mänskliga rättigheter.

Landsréttur svarade i går genom att meddela att inga nya domar kommer att avkunnas i veckan. Domstolen ska nu analysera Europadomstolens slutsatser.

Utanför alltinget i Reykjavík samlades i går eftermiddag omkring 200 demonstranter för att kräva Sigríður Á. Andersens avgång. Hon fortsätter dock att avvisa all kritik. Hon anser att Europadomstolens dom är felaktig. Och hon säger till RÚV att hon inte tänker avgå:
"Jag kommer inte att göra det. Jag har ingen anledning till det."
Sigríður Á. Andersen lyfter fram att Europadomstolen inte var enig. Två av sju domare reserverade sig mot beslutet. De ville fria isländska staten.

Piratpartiet kräver nu justitieministerns avgång. I ett pressmeddelande från partiets alltingsgrupp beskrivs hennes agerande som ett exempel på "politisk korruption" - något som syftar på att Arnfríður Einarsdóttir är gift med Brynjar Níelsson, alltingsledamot för Självständighetspartiet och partikamrat med Sigríður Á. Andersen.

Regeringens reaktion på domen riskerar enligt Piratpartiet att minska allmänhetens förtroende för alltinget och rättsväsendet.

Avgångskrav kommer också från Socialdemokraterna. Alltingsledamoten Helga Vala Helgadóttir säger till Vísir att Sigríður Á. Andersens agerande nu skapat "total rättsovisshet" i landet. Och det ansvaret är enligt henne helt och hållet justitieministerns som öppet trotsat tidigare domar och rekommendationer.

Logi Már Einarsson, Socialdemokraternas ledare, påminner på Facebook om den förra misstroendeförklaringen mot henne. Han säger till Vísir att en misstroendeförklaring är oundviklig.

Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir, ledare för Renässans, riktar på Facebook hård kritik mot Sigríður Á. Andersen. Hon anklagar justitieministern för att äventyra rättssäkerheten. Hon anser att Sigríður Á. Andersen borde visa ödmjukhet i stället för att tala om ett överklagande som kan få ovissheten att vara i flera år:
"Landsréttur, ett av det viktigaste tillskotten till rättsväsendet de senaste åren, befinner sig i kaos. Det är därför mycket svårt att följa hur justitieministern ger sig ut på småvägar bakom fjällen för att skapa misstroende mot Europadomstolen för mänskliga rättigheters utfall, som vi islänningar - vilket är värt att notera - aldrig tidigare har överklagat. ... Vi behöver sätta allmänintresset före särintressen. I det ingår att alltinget över partigränserna tar sig an saken och arbetar snabbt och bra. För att skydda rättsstaten, låta rättsväsendet fungera och få bort den osäkerhet som nu råder om Landsréttur. Där ligger vårt ansvar och det är den viktigaste uppgiften för oss alla i alltinget nu efter domstolens utfall. Politisk inskränkthet eller skyttegravar är det inte. Saken behöver lösas - och det genast."
Från regeringspartierna var det tyst i går. Den enda som uttalade sig var Birgir Ármannsson, Självständighetspartiets gruppledare. Han sade till Vísir att förtroendet för Sigríður Á. Andersen inte hade påverkats av gårdagens dom.

Frågan är alltså särskilt besvärlig för Gröna vänstern. Innan partiet gick i koalition med Självständighetspartiet och Framstegspartiet kritiserade både Katrín Jakobsdóttir - som i dag är statsminister - och Svandís Svavarsdóttir - som nu är hälsovårdsminister - Sigríður Á. Andersen. Katrín Jakobsdóttir återvänder till Island i dag från en utlandsresa och väntas då kommentera domen.

En som motsatte sig regeringssamarbetet med Självständighetspartiet och Framstegspartiet var Gísli Garðarsson. Han valde därför att lämna Gröna vänstern. Men nu sitter han tillfälligt i alltinget som ersättare. Han säger till Vísir att Sigríður Á. Andersen inte kan sitta kvar efter domen:
"Jag anser inte att det är försvarligt att justitieministern i regeringen har en dom från Europadomstolen för mänskliga rättigheter mot sig. Det går bara inte."
Här kan du läsa mer om Landsréttur och Sigríður Á. Andersen.

Dagens citat

"The music scene in Reykjavik is very small, so it’s easy to be noticed and everyone within the scene is our friends, or we know each other. ... We started in the grassroots but now the whole nation knows who we are."

Klemens Hannigan, medlem i Islands Eurovision Song Contest-bidrag Hatari, i The Independent om musikscenen i Reykjavík - läs mer här.

tisdag 12 mars 2019

Glaciärlagunen Kaldalón i 360 grader



Drangajökull är den enda isländska glaciären som har en topp som är lägre än 1 000 meter. Trots att glaciären inte är särskilt hög gick den länge emot utvecklingen bland landets övriga glaciärer. Drangajökull krympte nämligen inte - vilket berodde på läget i Västfjordarna där temperaturerna är lägre än i övriga landet.

Men nu smälter även Drangajökull. I takt med att glaciären drar sig tillbaka växer lagunen Kaldalón. Härifrån rinner smältvattnet från Drangajökull ut i Ísafjarðardjúp. Ovan kan du se en video från Kaldalóns stränder i 360 grader.

Dills chefskock öppnar egen restaurang i Egilsstaðir

Efter bara två år miste Dill den enda Michelinstjärna som någonsin tilldelats en isländsk restaurang. Men nedgraderingen är bara en i raden av motgångar för Dills ägare. Äventyret med att driva restaurangen på Hótel Holt i Reykjavík varade bara i ett halvår. Och köksmästaren Kári Þorsteinsson flyttar nu till Egilsstaðir för att öppna eget.

Året var 2009 när restaurangen Dill öppnades i Norræna húsið i Reykjavík. Bakom initiativet stod köksmästaren Gunnar Karl Gíslason och sommelieren Ólafur Örn Ólafsson. Här gick de i bräschen för en modern typ av nordisk matlagning med fokus på isländska råvaror.

Tre år senare flyttade Dill till lokaler på Hverfisgata i centrala Reykjavík. Här växte ambitionerna snabbt. Och 2017 gav de resultat. Dill fick då sin första Michelinstjärna - och blev då också den första isländska restaurangen någonsin som belönats med utmärkelsen. Dessutom utsågs Dill av White Guide Nordic till landets bästa restaurang.

Dill lyckades behålla sin stjärna i två år. Men när årets Michelinguide släpptes var Dill borta. Restaurangen lyckades inte försvara sin stjärna ännu ett år.

Beslutet kom knappast som en chock för personer med insyn i branschen. Dill har den senaste tiden stött på en rad motgångar. Även om det i regel har varit fullbokat i restaurangen har ekonomin varit ett bekymmer. Den starka isländska kronan har framför allt påverkat andra matställen som kontrolleras av samma ägare.

Det var Gunnar Karl Gíslason som låg bakom den första stjärnan till Dill. När han 2017 flyttade till New York tog Ragnar Eiríksson över som köksmästare. Han blev bara kvar på jobbet inom ett år. När Ragnar Eiríksson slutade för att basa över nya restaurangen Holt på Hótel Holt och lämnade över till Kári Þorsteinsson.

Satsningen på en ny restaurang på ett av Reykjavíks mest anrika hotell var en stor satsning för ägargruppen. I samma koncern ingår bland annat Kex Hostel och Systir, den restaurang som nyligen ersatte det namnlösa pizzastället på Hverfisgata 12.

Det fanns förhoppningar om att Holt på sikt skulle kunna aspirera på en Michelinstjärna. Men turister som håller hårdare i plånböckerna har gjort det svårare att etablera nya restauranger. Efter bara ett halvår gick Holt i graven. Intresset från kunderna var alldeles svagt för att restaurangen skulle gå runt.

Nu blir Kári Þorsteinsson den tredje kökschefen på två år som lämnar Dill. Han flyttar nu till Egilsstaðir för att öppna en restaurang i stadens äldsta hus byggt 1944. Här fanns tidigare Kaffi Nielsen - ett matställe som de senaste åren bara varit öppet under somrarna. I en platsannons framgår att den nya restaurangen söker personal som kan börja den 1 maj i år.

Kári Þorsteinsson säger till RÚV att restaurangmarknaden i Reykjavík är tuff. Samtidigt längtade han själv efter en förändring. Östra Island lockar genom råvaror typiska för regionen och växande turism:
"Det finns mycket råvaror i öster som man kan använda. Allt vilt finns i öster. Allt som man behöver och nära ner till fjorden så det är nära till god fisk och annat från havet. Vilda bär och örter. Allt finns där så jag kommer att använda det så gott jag kan."
Han flyttar till Egilsstaðir nu i mars tillsammans med hustrun Sólveig Bjarnadóttir. De har då två månader på sig till premiären. Beslutet tog han innan det blev känt att Dill förlorade Michelinstjärnan.

Här kan du läsa mer om Dill.

Tappade bort turister på glaciär i storm - agerade vårdslöst

I en storm uppe på Langjökull blev två australiska turister ensamma kvar på glaciären när deras skoter stannade. Först sju timmar senare hittades de av räddningsarbetare. Mountaineers of Iceland vägrade att ersätta turisterna eftersom arrangören ansåg att de brutit mot reglerna. Men Héraðsdómur Reykjavíkur ger turisterna rätt.

Trots en stormvarning gav sig Mountaineers of Iceland upp på Langjökull den 5 januari 2017. I gruppen fanns 34 turister fördelade på 17 snöskotrar. Fyra guider ledde gruppen upp på glaciären. Gruppen stannade till första gången vid Skálpanes för att fotografera. Men när de närmade sig Hvítárvatn hade vädret blivit för dåligt.

Här bestämde sig guiderna för att avbryta turen och vända. Konkurrerande arrangörer hade på grund av väderprognosen i stället ställt in dagens färder.

Gruppen hade då delat på sig. Längst bak i en av de tre mindre grupperna fanns ett par från Australien, en 59-årig man och en 46-årig kvinna. Uppe på Langjökull stannade deras snöskoter. Mannen som körde ska ha kommit åt avstängningsknappen när han fastnade med handskarna.

Innan de gav sig ut på glaciärfärden hade de informerats om att de skulle stanna och vänta utan att röra sig om de på något sätt kom ifrån den övriga gruppen. Nu började en lång väntan för det australiska paret. Ingen av guiderna från Mountaineers of Iceland tycktes ha märkt att de saknades.

Det blev snart mycket kallt uppe på glaciären i stormen. Efter ungefär en timme lyckades mannen starta snöskotern. De hade då börjat bli både nedkylda och rädda. I det kraftiga snöovädret befarade de att skotern skulle kunna bli insnöad. De satte på lyset och såg spår som de trodde var efter gruppen.

Då och då flyttade de skotern någon meter så att de inte skulle fastna. Samtidigt växte deras oro. Klockan 15.18 ringde Mountaineers of Iceland polisen och berättade att två turister saknades. Det hade då gått omkring två timmar sedan paret kom ifrån den övriga gruppen.

Räddningstjänst och polis fick gps-punkter från den plats där guiderna senast trodde sig vara säkra på att det australiska paret hade varit med gruppen. Innan räddningsinsatsen började hade anställda vid Mountaineers of Iceland och från ett konkurrerande företag själva vänt tillbaka upp på Langjökull för att leta efter de saknade turisterna.

För de två turisterna blev situationen allt mer skräckinjagande minut för minut. Stormen och den yrande snön gjorde att sikten på glaciären var nästan obefintlig. Vid 16.30 slöt sig mörkret om dem. De hade då börjat frukta för sina liv.

Turisterna försökte använda snöskotern som skydd. De grävde hålor i snön för att försöka skydda sig mot stormen. Men inget fungerade. Kölden kom krypande samtidigt som rädslan växte. Vid 19-tiden bestämde de sig för att stänga av skoterns motor. De hade haft ljuset på för att det skulle göra det lättare att finna dem, men nu befarade de att bränslet var på väg att ta slut.

Över hundra personer ryckte ut i räddningsinsatsen. Frivilliga från flera olika räddningskårer på sydvästra Island deltog i sökandet. Förutsättningarna för att leta var långt ifrån de bästa. Ovädret begränsade sikten och försvårade kommunikationen mellan räddningsarbetarna.

Klockan 20.38 kom räddningen. Då hade det australiska paret varit ensamma på Langjökull i ungefär sju timmar. De befann sig ungefär en kilometer väster om den plats där gruppen stannade i närheten av Hvítárvatn.

De två turisterna fördes först till fjällstugan vid Skálpanes. Där kunde räddningsarbetarna konstatera att de inte var allvarligt skadade. De fördes därefter till sitt hotell i Reykjavík. Först dagen därpå uppsökte de sjukhusvård. Undersökningen visade att de hade fått lindriga frostskador under timmarna uppe på Langjökull.

Det australiska paret hävdade att ansvaret för händelsen låg på Mountaineers of Iceland. De hade inte fått veta hur de skulle starta snöskotern om den stannade. Och guiderna hade inte haft tillräcklig uppsikt över gruppen. Dessutom borde de inte ha gett sig av när väderprognosen varnade för storm på glaciären.

I ett första uttalande uppgav Mountaineers of Iceland att turisterna hade agerat korrekt som stannat vid snöskotern. Men när de gick ut i isländska medier och beskyllde arrangören för bristande säkerhet lade företaget i stället skulden på turisterna. Arrangören ansåg att de genom att flytta på sig med snöskotern hade försvårat sökandet och brutit mot instruktionerna.

Turisterna stämde Mountaineers of Iceland på drygt 4,2 miljoner isländska kronor. Huvuddelen av beloppet var kompensation för fysiska skador och psykiska besvär. Resten var för kostnader kopplade till händelsen.

Héraðsdómur Reykjavíkur ger de två turisterna rätt. Mountaineers of Iceland agerade mycket vårdslöst när de bestämde sig för att genomföra turen trots stormvarningen. Det gick dessutom minst en halvtimme från att de två australiska turisterna kom ifrån gruppen tills guiderna upptäckte att de inte längre var med. Även det var vårdslöst.

Domstolen underkänner Mountaineers of Icelands argument om att turisterna hade sig själva att skylla eftersom de inte stannade på samma plats. De flyttade sig inte direkt efter att skotern stannade. Eftersom de var oerfarna och instruktionerna kan ha varit bristfälliga kan de enligt rätten inte lastas för att ha flytta sig senare.

Paret får dock inte det skadestånd som de krävde av arrangören. Héraðsdómur Reykjavíkur beslutar att Mountaineers of Iceland ska betala totalt 600 000 isländska kronor i skadestånd till de två turisterna. De ska också ersätta kostnader för 86 796 kronor.

Skälet till att de inte får det begärda skadeståndet på drygt 4,2 miljoner är att de i rätten inte kunnat visa att omfattningen av de fysiska skadorna skulle vara så stor.

Här kan du läsa domen i sin helhet.

Dagens citat

"Att hålla på med havssimning eller havsbad är inget utvecklingsprojekt. Det görs med lugn och eftertänksamhet och det är vissa regler som följs, och om människor gör det så går allt bra."

Hinrik Ólafsson, styrelsemedlem i Sjósunds- og sjóbaðsfélag Reykjavíkur, i RÚV om att olyckstillbuden ökar vid havsbadet i Nauthólsvík i Reykjavík i takt med att nybörjarna blir fler.

måndag 11 mars 2019

Isländska barn i film från 1958



Året var 1958 när Rauði Kross Íslands, Röda Korset på Island, spelade in en film riktad till organisationens amerikanska gren. I filmen syns platser som Reykjavík, Hveragerði, Gullfoss och Reykholt. Den skildrar organisationens arbete med isländska barn under somrarna när de skickades ut på landet för att lära sig mer om livet utanför städerna.

Filmen gjordes av Kjartan Ó. Bjarnason och för texten svarade Bjarni Guðmundsson, som då var pressansvarig för alltinget. I filmen beskrivs Jón Sigurðsson - den man som kommit att symbolisera kampen för självständighet - som Islands George Washington och det sägs att de flickor som skickas till organisationens sommarvistelser tidigt lär sig att bli goda hemmafruar. Du ser filmen ovan.

Vill att staten köper Vigur och håller ön öppen för besökare

Nio månader efter att Vigur sattes ut till försäljning har ön i Ísafjarðardjúp ingen ny ägare. Nu vill kommunfullmäktige i Ísafjarðarbær att staten köper ön. Kommunen har inte råd på egen hand. Och med statligt ägande ser kommunpolitikerna en möjlighet att säkra ett ägande som håller Vigur öppen för turister. Om den köps av en utlänning finns en risk att den stängs för allmänheten.

Vigur är en av fem isländska öar som har bofast befolkning. Men nu har Salvar Baldursson och Hugrún Magnúsdóttir - som tog över Vigur 1994 - bestämt sig för att sälja. Släktingar till dem har bott på ön ända sedan 1888. Sedan dess har den gått från generation till generation.

Vigur tillhör kommunen Súðavíkurhreppur men det mesta utbytet sker med Ísafjörður. Det är härifrån postbåten går och det är från Ísafjörður som drygt 10 000 turister årligen tar båten till ön.

På ön finns en rad historiska byggnader. Där finns också ett mycket rikt fågelliv. På Vigur häckar bland annat 28 800 par av lunnefågel, 3 500 par av ejder och 200 par av tobisgrissla.

Det har ryktats om en prislapp på runt 300 miljoner isländska kronor för Vigur. Ön har en yta på 45 hektar. I köpet ingår byggnader på totalt 700 kvadratmeter. Men allt som finns på Vigur ingår inte i köpet. Viktoríuhúsið, som byggdes vid 1860, och en väderkvarn från samma tid ägs av nationalmuseet Þjóðminjasafn Íslands.

Det har också talats om stort intresse från penningstarka utlänningar. Hittills har dock Vigur förblivit osåld. Súðavíkurhreppur har diskuterat möjligheterna att köpa ön. Den lilla kommunen anser sig inte ha råd.

Informella diskussioner har förts med grannkommunerna Ísafjarðarbær och Bolungarvík. Inte heller tillsammans anser sig kommunerna kunna motivera prislappen för invånarna.

Kommunpolitikerna i Ísafjarðarbær vänder sig nu till miljöminister Guðmundur Ingi Guðbrandsson med en uppmaning till regeringen om att köpa Vigur. Utöver den unika bebyggelsen och fågellivet anges turismen som ett viktigt argument. Eftersom ön är öppen för allmänheten kan besökare uppleva de speciella miljöerna på ön.

Beslutet om att vända sig till regeringen klubbades i kommunfullmäktige med sju röster mot noll. Skälet är att kommunpolitikerna befarar att ön skulle kunna få en kapitalstark utländsk ägare som skulle stänga Vigur för besökare. Genom ett statligt ägande skulle ön även i framtiden vara öppen för allmänheten.

Borg Fasteignasala, den mäklare som håller i försäljningen, har tidigare uppgivit att det varit just kapitalstarka utlänningar - i synnerhet amerikaner - som visat intresse för Vigur. De ska bland annat ha hört sig för om möjligheterna om att landa med helikopter på ön.

Tidigare har Halla Signý Kristjánsdóttir, alltingsledamot för Framstegspartiet, uppmanat regeringen att säkra ett statligt ägande av Vigur. Ísafjarðarbærs brev till Guðmundur Ingi Guðbrandsson har ännu inte besvarats.

Här kan du läsa mer om försäljningen av Vigur.

Pirat: Valreservat handlar mer om turism än djurskydd


Om en månad ska två vitvalar flygas till Island från en djurpark i Kina. Men piratpartisten Álfheiður Eymarsdóttir tycker inte att deras nya hem på Hemön kan kallas för ett reservat. I stället är det mycket som tyder på att deras fristad i själva verket blir en ny typ av djurpark. Och hon anser att det är underligt att flyga valar över halva jorden för att rädda dem samtidigt som Island jagar val.

Vitvalarna Little White och Little Grey har gjort sin sista uppvisning på Changfeng Ocean Park i Shanghai. I mitten på april ska de flygas från Kina till Island. Den närmare 1 000 mil långa resan går med ett specialbyggt fraktplan från Shanghai till Keflavík. Därefter körs de på väg till Landeyjahöfn. Den sista etappen är färjan över till Hemön.

På Hemön ska de två vitvalarna få en fristad vid Klettsvík, samma plats där späckhuggaren Keiko släpptes efter nästan ett helt liv i fångenskap. Vitvalarna blir huvudattraktionen i ett nytt museum som nu håller på att byggas vid hamnen på Hemön.

Just nu pågår förberedelser inte bara på Island. Flygbolaget Cargolux ska transportera valarna från Shanghai till Keflavík. Ett fraktplan av typen Boeing 737-400 utrustas nu med två specialkonstruerade bassänger för resan. Där ingår bland annat utrustning som ser till så att temperatur och lufttryck är rätt.

Projektet tog sin början när Merlin Entertainment tog ett principbeslut om att inte hålla vitvalar i fångenskap. Bolaget kontaktade kommunen Vestmannaeyjabær för att undersöka intresset för att upprätta en fristad för vitvalarna från Changfeng. Kommunen sade ja. Flytten har också fått klartecken från myndigheterna.

Kommunen är också delaktig i det nya museet. Sæheimar, den utställning om sjöfågel och fisk som funnits på Hemön enda sedan 1964, hade öppet för sista gången förra helgen. Den utställningen flyttar nu till det nya museet som ska drivas i Sea Life Trusts regi.

En som ifrågasätter valreservatet på Hemön är Álfheiður Eymarsdóttir, ersättare i alltinget för Piratpartiet. Hon tog upp projektet under en debatt i veckan och kopplade det till Islands beslut att tillåta jakt på sillval och vikval i ytterligare fem år:
"Ska vi islänningar stå för djurskydd eller turism? Hur ska bilden av landet se ut? Ska vi vara ett reservat för valar eller ska vi döda dem? Döda valarna runt landet men så importera dem från andra platser - till och med över halva jorden?"
Álfheiður Eymarsdóttir hävdade att fristaden i själva verket hade mer med turism än omtanke om djur att göra. Om syftet verkligen var att skapa en god miljö för de två vitvalarna var inte hamnen på Hemön den lämpligaste platsen:
"Detta är en av landets mest trafikerade hamnar och det blir ett litet reservat för de stackars valarna när de kommer. Detta påminner mer om en djurpark och jag vet inte om det rör sig om ett djurvårds- eller turismprojekt."
Little White och Little Grey är båda tolvåriga honor. Tre av deras tränare följer med på resan från Kina till Island.

Här kan du läsa mer om vitvalsreservatet på Hemön.