Pirater ratar koalition med partier som nobbar ny grundlag

Piratpartiet kommer bara att bilda regering med partier som går med på att införa en ny grundlag under nästa mandatperiod. Det säger Halldóra Mogensen, partiets gruppledare i alltinget, i RÚV. Det är tredje valet i följd som Piratpartiet ställer samma krav på koalitionspartner. Beskedet innebär att möjligheterna att bilda en ny regering blir ännu snävare.

Med bara dagar kvar till alltingsvalet är det politiska läget ovisst. Den sittande koalitionen - som består av Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet - vill fortsätta regera. Men det är osäkert om de tre partierna kommer att behålla majoriteten. De senaste mätningarna visar att majoriteten hänger på en skör tråd.

Det är första gången på Island som en trepartiregering lyckas hålla ihop en hel mandatperiod. Samarbetet har varit stabilt. Samtidigt finns det på olika håll ett utbrett missnöje med samarbetet. De tre partierna har tvingats till en rad kompromisser och eftergifter för att hålla ihop regeringen.

Trots det osäkra läget är det svårt att se någon tydlig utmanare till den sittande koalitionen. Oppositionen är splittrad - och för att kunna bilda majoritet är det sannolikt nödvändigt att locka över både Gröna vänstern och Framstegspartiet.

Frågan är om det ens är möjligt. Gröna vänstern säger nej till en koalition som har EU-frågan på dagordningen. Det diskvalificerar troligen Socialdemokraterna och Renässans som koalitionspartner - två partier som vill se en folkomröstning om att återuppta förhandlingarna om EU-inträde.

Socialdemokraterna nobbar Självständighetspartiet och Centerpartiet av ideologiska skäl. Piratpartiet säger nej till Centerpartiet.

Nu säger Piratpartiet även nej till att bilda regering med partier som inte tar steg mot att införa en ny grundlag redan under nästa mandatperiod. Och den grundlagen ska vara baserad på det förslag som togs fram av grundlagsrådet 2012.

Beskedet kommer från Halldóra Mogensen, Piratpartiets gruppledare i alltinget. Hon säger till RÚV att partiet ställer samma krav som i samband med valen 2016 och 2017. För att Piratpartiet ska sätta sig i en regering är det nödvändigt att återuppta arbetet med en ny grundlag.

Halldóra Mogensen anser inte att den här hållningen har gjort att Piratpartiet har stått utanför de regeringar som bildats efter de två senaste valen. Andra frågor har gjort så att partiet inte har kunnat bilda koalition.

Men om Piratpartiet nu skulle stå fast vid beslutet öppnar det indirekt dörren för ett fortsatt regerande för Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet. Gröna vänsterns Katrín Jakobsdóttir försökte i år genomföra vissa mindre ändringar av grundlagen - men även där var motståndet från koalitionspartierna så kompakt att förslaget strandade.

Självständighetspartiet och Framstegspartiet har inget intresse av en ny grundlag baserad på grundlagsrådets förslag. Det har inte heller Centerpartiet - men det är i dag ingen som vill sätta sig i en regering ihop med Sigmundur Davíð Gunnlaugssons parti. Stödet är även svagt inom Gröna vänstern. Samtidigt kan Piratpartiet få stöd av både Renässans och Socialdemokraterna i frågan.

Att kunna bilda majoritet utan Framstegspartiet eller Gröna vänstern kommer att bli mycket svårt. Om mandaten räcker framstår det därför som allt troligare att den sittande koalitionen regerar vidare.

Men inte heller det är okomplicerat. Självständighetspartiet och Gröna vänstern har länge betraktat varandra som huvudmotståndare. Inom Gröna vänstern är det många som anser att miljöfrågor, jämställdhet och jämlikhet inte kan få tillräcklig vikt i en koalition med Självständighetspartiet. Och inom Självständighetspartiet efterlyser många privatiseringar och skattesänkningar som Gröna vänstern inte accepterar.

Det kan bli fyra år till med en stabil regering. Men det kommer också att bli fyra år till utan större reformer.

Här kan du läsa mer om det kommande alltingsvalet.

Dagens citat

"Tveklöst är det nu så med de medicinska vetenskaperna i allmänhet att vi ibland har behövt skapa nya ord eller översätta och ibland har de överlevt och ibland inte. ... Jag använder bara de ord som jag kommer på och tycker är lämpliga."

Statsepidemiolog Þórólfur Guðnason i RÚV om att han under coronapandemin har myntat en rad isländska nyord i stället för att låna in ord från engelska eller andra främmande språk.

Glödande lava samlas under stelnad skorpa i Geldingadalir

Väster om kratern i Geldingadalir samlas glödande lava under den stelnade ytan. När den tränger upp till ytan bildar lavan en snabbt rinnande flod som strömmar ända in i Nátthagakriki. Men så länge som utbrottet kommer i vågor är det inte troligt att lavan rinner hela vägen fram till Suðurstrandarvegur och Atlantkusten.

Det halvårslånga utbrottet i Geldingadalir har nu skapat ett lavafält som mäter 4,82 kvadratkilometer. Men lavan brer inte längre ut sig i någon större omfattning. I stället växer den främst på höjden nära kratern.

Väster om kratern samlas nu rinnande lava under det stelnade lavatäcket. Den 15 september bröt lavan igenom ytan. När det stelnade täcket kollapsade strömmade lavan snabb söderut i riktning mot Nátthagakriki. Samtidigt sjönk marken på samma plats hela tre meter.

Sedan slutet på juni har vulkanutbrottet i Geldingadalir pågått i intervaller. Det gör det mindre sannolikt att lava skulle nå fram till Suðurstrandarvegur - den väg som går västerut från Grindavík längs sydkusten. Intervallerna gör att lavafältet i första hand blir tjockare.

Händelserna den 15 september gjorde det uppenbart att glödande lava rinner i underjordiska kanaler under den stelnade skorpan. Liknande plötsliga lavaströmmar kommer sannolikt att inträffa på nytt. Eftersom de kan bildas när som helst när ytan brister medför de också påtagliga risker för besökare i området.

Lavan som trängde fram till ytan i förra veckan hade troligen samlats under den stelnade skorpan i tre till fyra dagar.

Den senaste tiden har lavan runnit främst i Geldingadalir och söderut mot Nátthagi. Mindre mängder lava har också strömmat norrut mot Fagradalsfjall.

Utbrottet har nu producerat 151 miljoner kubikmeter lava. Det genomsnittliga lavaflödet den senaste veckan är 11,8 kubikmeter i sekunden.

Men den volymen inkluderar även de perioder då det inte har varit någon aktivitet i kratern. Om den tiden räknas bort blir snittet 16 kubikmeter i sekunden.

Mängden lava är nu enligt Jarðvísindastofnun på samma nivå som under perioden maj till juli.

Här kan du läsa mer om vulkanutbrottet i Geldingadalir.

Dagens citat

"Det vore i sig tillräckligt att bara ha namnet på kandidaturen och samma sak i förtidsröstningen om alla kandidaturer var klara när den börjar. ... Det har dock blivit en så stark tradition hos oss att vi aldrig kommer att förändra den."

Ólaf­ur Þ. Harðar­son, professor i statsvetenskap vid Háskóli Íslands, i Morgunblaðið om att alla partier som ställer upp i val också har en särskild partibokstav som används på valsedlarna.

Vulkanutbrottet i Geldingadalir har pågått i sex månader

Vulkanutbrottet i Geldingadalir har nu pågått i sex månader. Hittills finns inga tecken på att det skulle närma sig slutet. Och utbrottet har redan blivit det längsta under 2000-talet. Samtidigt finns tydliga signaler på att både Askja och Grímsvötn skulle kunna närma sig utbrott. Om någon av vulkanerna skulle eruptera redan i år blir det första gången sedan 1800-talet med två utbrott på olika håll samma år.

Vid 20.45 den 19 mars började ett vulkanutbrott öster om Fagradalsfjall på sydvästra Island. Efter någon timme kunde myndigheterna konstatera att den seismiska aktivitet som pågått i regionen i över ett år hade lett fram till ett utbrott.

I området finns sex vulkaniska system. Att utbrottet skulle komma i Geldingadalir var knappast något som någon förväntade. Historiskt sett är det Reykjanes, Svartsengi och Krýsuvík som har varit centrum för vulkanisk aktivitet i regionen.

Även utbrottets natur fortsätter att förbrylla forskarna. Det har ändrat karaktär gång på gång - och som mest haft uppehåll i åtta dygn. Trots att det nu har pågått i sex månader finns inga tecken på att utbrottet skulle vara på väg att upphöra.

Det halvårslånga utbrottet är redan det längsta på Island under 2000-talet. Det hade i går varat i 184 dagar. Bárðarbungas utbrott vid Holuhraun - som började hösten 2014 - pågick i 181 dagar.

Men det är flera andra vulkaner som visar tecken på ökad aktivitet. Nyligen ändrade Veðurstofa Íslands färgkoden för flygtrafik över Askja till gul - något som betyder att det finns signaler som kan peka mot att ett utbrott är på väg. Samma ändring gjordes för Grímsvötn redan för ett år sedan.

Landhöjningen vid Askja närmar sig nu enligt Morgunblaðið tio centimeter sedan början av augusti. Det senaste utbrottet i Askja var 1961.

Det är inte bara landhöjningen som är anmärkningsvärd. Det har funnits tidigare tecken på förändrad aktivitet i Askja. Under 2012 smälte isen på kratersjön Öskjuvatn - ett tecken på tilltagande geotermisk värme. Och 2014 inträffade ett enormt jordskred som kan ha orsakats av temperaturförändringar eller magmaflöden.

Þor­valdur Þórðar­son, professor i vulkanologi vid Háskoli Íslands, säger i Fréttablaðið att det kan röra sig om dagar eller veckor innan utbrottet i Askja kommer - men under förutsättningen att landhöjningen fortsätter. Den kan också upphöra utan att följas av något utbrott. Och det troligaste är att ett eventuellt utbrott inte innebär några större risker utöver nedfall av tefra i närområdet:

"Det är inte livsfarligt förutom för dem som befinner sig mycket nära vulkanen."

Grímsvötns senaste utbrott var 2011. Även där är landhöjningen påtaglig - och den beror på magma som strömmar in i vulkanen. Här har expansionen passerat den nivå som Grímsvötn hade vid utbrottet för tio år sedan.

Benedikt Gunnar Ófeigsson vid Veðurstofa Íslands säger i Morgunblaðið att Grímsvötn har varit redo för ett utbrott i åtminstone två år. Ett sådant skäl är att vattenståndet i Grímsvötn nu är högt - och det finns tecken på att det lättade trycket som följer på översvämningar kan bidra till att utlösa ett utbrott. Ett annat är själva landhöjningens mönster:

"Landhöjningen fortsätter. ... Men den är långsammare än i början. Den saktar ner ju längre det går från senaste utbrottet. Det är just ett av tecknen på att nästa utbrott närmar sig. Men det är en ständig landhöjning."

Om ytterligare ett utbrott skulle börja i år är det första gången sedan 1875 som två olika vulkaner erupterar under samma år. Då var det just Askja och Sveinagjá i närheten av Askja som hade utbrott. Under 1823 var Eyjafjallajökull, Katla och Grímsvötn aktiva.

Här kan du läsa mer om vulkanutbrottet i Geldingadalir.

Dagens citat

"Senast röstade jag på Socialdemokraterna men de pladdrar bara rakt ut i intet och har inget att ställa på bordet. I dag anser jag att Gröna vänstern bättre representerar det vänstersinnade borde stå för - vilket är jämlikhet och rättvisa. Därför kommer jag att rösta på Gröna vänstern och hoppas att Katrín Jakobsdóttir står så stark efter valet att hon kan fortsätta det nuvarande regeringssamarbetet."

Ásmund­ur Stef­áns­son, tidigare ordförande för Alþýðusam­band Íslands - Islands motsvarighet till LO, i Morgunblaðið om att han tänker lägga sin röst på Gröna vänstern i lördagens val till alltinget.

Fyra av tio: Island tar emot för få flyktingar

Allt fler tycker att Island tar emot för få flyktingar. Fyra av tio islänningar anser att fler människor på flykt borde få en fristad i landet. Ungdomar, kvinnor och personer bosatta i huvudstadsregionen är mer positiva till ett större flyktingmottagande. En av fyra upplever däremot att flyktingarna redan är för många. Det visar en undersökning utförd av MMR.

Det är 39 procent av islänningarna som uppger att Island borde ta emot fler flyktingar. Jämfört med förra året är det en ökning med 6 procentenheter. Under de fyra år som MMR ställt just denna fråga är det också den största andelen positiva hittills.

Nästan lika många - 35 procent - svarar att antalet flyktingar är lagom. Och det är 26 procent som säger att flyktingarna redan är för många. Den siffran har sjunkit med 6 procentenheter.

Kvinnor, personer i åldern 18 till 29 år och islänningar bosatta i huvudstadsregionen är mer positiva till ett ökat flyktingmottagande. Män, boende på landsbygden och personer som har fyllt 50 år är mer negativa.

Bland Centerpartiets väljare är det hela 87 procent som anser att flyktingarna är för många - och bara 7 procent vill ta emot fler. Även anhängare till Folkets parti har i stor utsträckning än negativ syn på flyktingmottagande. Här svarar 59 procent att flyktingarna redan är för många - medan endast 3 procent uppger att de borde vara fler.

I Självständighetspartiets och Framstegspartiets led verkar sympatisörerna vara ganska nöjda med dagens flyktingpolitik. Här uppger 46 respektive 45 procent att dagens mottagande ligger på en lämplig nivå.

Mest positiva till ett ökat mottagande är Socialdemokraternas anhängare. Där svarar 69 procent att Island tar emot för få flyktingar. Samma åsikt har 65 procent av Piratpartiets väljare, 57 procent av Renässans och Gröna vänsterns anhängare samt 51 procent av Islands socialistpartis sympatisörer.

Dagens citat

"Personligen tycker jag att nummer ett, två och tre att detta är som en seger för mig, personalen och restaurangen eftersom vi gör allt vi kan för att försöka skapa något som har betydelse och något som vi älskar och som förhoppningsvis våra gäster också gör. Så är det också så att när du har en Michelinstjärna så hjälper det till att fylla bokningssidan, få bra personal och så vidare. Detta går på något sätt hand i hand."

Gunnar Karl Gíslason, chefskock på Dill i Reykjavík, i Vísir om att restaurangen för andra året i rad tilldelas en Michelinstjärna - läs mer här.

Islänningar gillar socialism bättre än kapitalism

Socialism är bättre än kapitalism. Och det är framför allt kvinnor, unga och islänningar med högskoleutbildning som tycker att socialism är en bra ideologi. Kapitalism har betydligt fler förespråkare bland män. Nyliberalism har däremot färre anhängare. Det visar en undersökning utförd av MMR på uppdrag av Islands socialistparti.

I kommunalvalet i Reykjavík 2018 fick Islands socialistparti sitt första mandat. I höst ställer partiet för första gången upp i ett alltingsval. De senaste månaderna har partiet i regel legat strax ovanför femprocentsspärren i opinionsmätningarna.

Islands socialistparti tycker inte att Gröna vänstern eller Socialdemokraterna är tillräckligt radikala. Enligt en undersökning som partiet beställt ser det ut att kunna finnas underlag för ett mer uttalat socialistiskt parti. Ideologin i sig har ett ganska brett stöd bland islänningarna.

Det är 31 procent som svarar att de har en positiv inställning till socialism medan 41 procent är negativa. Kvinnor, islänningar i åldern 18 till 29 år och personer med högskoleutbildning är mer positiva.

Bland dem som röstade på Gröna vänstern i förra valet uppger 64 procent att de gillar socialism. Nästan lika många - 60 procent - av Socialdemokraternas väljare svarar på samma sätt. Hos dem som lade sin röst på Självständighetspartiet och Centerpartiet är motsvarande siffra 6 procent.

Kapitalism är enligt 29 procent en bra ideologi. Det är något fler - 43 procent - som ogillar kapitalism. Män är i allmänhet mer positiva till kapitalism.

Hela 62 procent av Självständighetspartiets väljare är positiva till kapitalism. Motsvarande siffra för Gröna vänstern är 5 procent.

Bara 13 procent uppskattar nyliberalism medan 52 procent är negativa.

Dagens citat

"När du knallar ner till stranden och tittar på himlen och känner att allt runt omkring dig verkar röra sig i snabb hastighet så inser du inte att jorden också är det och rör sig. Så ofta är det miljön runt dig som är i rörelse fast du kanske inte rör dig särskilt mycket från din plats. Naturligtvis sker detta samtidigt som den här regeringen bildas och ni borde vara överens med mig om att när Gröna vänstern undertecknade en regeringsförklaring med Självständighetspartiet så rörde sig Gröna vänstern. Vi har bara målmedvetet hållit vår riktning."

Logi Már Einarsson, ledare för Socialdemokraterna, i Morgunblaðið om att han anser att det egna partiet nu står längre till vänster än Gröna vänstern.

Majoritet motståndare till islams utbredning på Island

Bara 6 procent av islänningarna är positiva till islams utbredning i landet. Och hela 53 procent är negativt inställda till att den islamska tron växer på Island. Motståndet mot islam är större bland män och bland personer bosatta på landsbygden. Det visar en undersökning utförd av Gallup på uppdrag av Morgunblaðið.

De muslimska trossamfunden har växt kraftigt på Island de senaste åren. Men islam är alltjämt en liten religion i landet. Knappt 0,5 procent av befolkningen tillhör något av de tre muslimska samfunden Félag múslima á Íslandi, Menningarsetur múslima á Íslandi och Stofnun múslima á Íslandi.

De tre samfunden hade vid årsskiftet totalt 1 447 registrerade medlemmar. Störst är Félag múslima á Íslandi med 578 medlemmar följt av Menningarsetur múslima á Íslandi med 457 medlemmar och Stofnun múslima á Íslandi med 412 medlemmar.

Gemensamt för de tre samfunden är att männen är i kraftig majoritet i samtliga. I alla tre är dessutom omkring en fjärdedel av medlemmarna under arton år. Det visar statistik från Hagstofa Íslands.

Trots att bara en bråkdel av befolkningen är muslimer finns det ett utbrett motstånd mot islam. Hela 53 procent uppger att de motsätter sig religionens utbredning på Island. Bara 6 procent anser att det är bra att islam vinner fler anhängare i landet. Resterande 41 procent är varken positiva eller negativa till utvecklingen.

Män och islänningar bosatta i glesbygden är i större utsträckning mer negativa till muslimer. Fler positiva finns bland kvinnor och personer boende i Reykjavík.

Men de största skillnaderna finns mellan olika politisk hemvist. Motståndet mot islam är störst bland Centerpartiets väljare. Där svarar 81 procent att de motsätter sig islams utbredning - och inte en enda välkomnar religionen.

Det är dock inte bara i Centerpartiets led som islam är en impopulär religion. Bland Självständighetspartiets sympatisörer är 72 procent mot islams utbredning. Därefter följer Folkets parti med 71 procent, Framstegspartiet med 56 procent, Piratpartiet med 51 procent, Renässans med 48 procent, Socialdemokraterna med 40 procent och Gröna vänstern med 31 procent.

Gröna vänstern har också den högsta andelen positiva. Men det är ändå bara 9 procent som gillar islams utbredning på Island.

Här kan du läsa mer om islam på Island.

Dagens citat

"Jag inser att vi behöver mer debatt, mer information. Vi hör alla möjliga felaktigheter om att utlänningar ska få våra fiskevatten och att energin kommer att fråntas oss - innehållslöst trams naturligtvis men vi behöver mer information. ... Det är vår politik att gå med i EU och att införa euron. Det tar helt enkelt lång tid. Sex till tio år. Det behövs en folkomröstning, avtalsförhandlingar och grundlagsändringar."

Þor­gerður Katrín Gunn­ars­dótt­ir, ledare för Renässans, i Morgunblaðið om partiets syn på EU-debatten och ett inträde i unionen - läs mer här.

Besökare utrymde Geldingadalir när utbrott bytte mönster

Ett tusental besökare tvingades lämna Geldingadalir i går när området kring vulkanutbrottet utrymdes. Då strömmade lava ner i Nátthagi från tre olika håll. Samtidigt var det flera besökare som gick över lava som nyss stelnat för att komma fram till den glödande lavan. Ett annat skäl till utrymningen var höga halter av giftiga vulkangaser.

Vulkanutbrottet i Geldingadalir har nu hållit på i snart sex månader. De senaste veckorna har det knappt brett ut sig till ytan. Lavafältet mäter nu enligt Jarðvísindastofnun 4,63 kvadratkilometer. Skälet är att majoriteten av lavan nu rinner på ytan. Där svalnar och stelnar den snabbare - och når därför inte fram till lavafältets utkanter.

Under utbrottet har totalt 142,7 miljoner kubikmeter lava producerats. Lavaströmmen har den senaste månaden i snitt varit 8,5 kubikmeter i sekunden.

Att lavan nu främst växer på höjden gör att kratern i Geldingadalir nu har nått 334 meter över havet.

Utbrottet verkar nu ha ändrat karaktär ännu en gång. Vid 16-tiden i måndags påbörjades en ny period med pulsartad aktivitet för första gången sedan i april. Utbrott rasar sedan dess i kratern upp till åtta gånger i timmen.

Under en längre tid har flytande lava samlats i södra Geldingadalir. När den dammen brast i går började lava att strömma ned i Nátthagi från tre olika håll. Det var det första större lavaflödet in i dalen på flera månader.

Utvecklingen gjorde att myndigheterna valde att agera snabbt. De beslutade att omedelbart utrymma området. Då fanns mellan 1 000 och 2 000 besökare i och nära Geldingadalir. Förändringarna i utbrottets karaktär gjorde det omöjligt att förutsäga utvecklingen. Utrymningen var därför en försiktighetsåtgärd.

Den nya lavan i Nátthagi skar av ett par mindre stigar. Samtidigt uppmättes höga halter av vulkangaser.

Många besökare trotsade också farorna i Nátthagi och sökte sig fram till den rinnande lavan. På vägen dit gick de över lava som nyss stelnat. Två besökare hade försatt sig i sådan fara att de evakuerades med kustbevakningens helikopter.

Här kan du läsa mer om vulkanutbrottet i Geldingadalir.

Dagens citat

"Ett närmare samarbete mellan Island och Sverige stödjer det nordiska försvarssamarbetet och annat internationellt samarbete om säkerhets- och försvarsfrågor. Jag anser att islänningarna har mycket att bidra med i samarbete med svenskarna och också kan lära oss mycket av dem. ... Allmänt har samarbetet mellan Island och Sverige ökat mycket på sistone och man kan fastslå att det inte har varit närmare på lång tid."

Utrikesminister Guðlaugur Þór Þórðarson i ett uttalande om det samarbetsavtal i säkerhets- och försvarsfrågor som undertecknades mellan Island och Sverige i går.

Island lättar restriktioner - publiktak höjs till 500 personer

Publiktaket höjs till 500 personer. Och med snabbtester får upp till 1 500 besökare släppas in på evenemang. Dessutom får restauranger och nöjesställen ha öppet en timme längre. De nya lättnaderna presenterades av hälsovårdsminister Svandís Svavarsdóttir i går. Men oenigheten inom regeringen om takten i avvecklingen fortsätter.

På Island är det nu 363 coronasmittade som hålls i isolering. Dessutom är 839 personer i karantän och 432 personer i inresekarantän. Totalt sex coronapatienter vårdas på sjukhus. Två av dem ligger på intensivvårdsavdelning.

Under tisdagen rapporterades 29 nya fall av coronasmitta på Island. Antalet har sjunkit stadigt de senaste veckorna. I lördags var det bara elva nya fall - vilket var den lägsta siffran på nästan två månader.

Hälsovårdsminister Svandís Svavarsdóttir meddelade i går nya lättnader av coronarestriktionerna. De nya bestämmelserna trädde i kraft vid midnatt.

Taket för deltagare på evenemang höjs från 200 till 500 personer. Om deltagarna har snabbtestat sig för coronasmitta blir det maximala antalet besökare i stället 1 500 personer. Sittande publik på sådana evenemang behöver inte använda munskydd eller följa enmetersregeln. Även stående publik blir tillåten - men de ska använda munskydd om de inte kan upprätthålla enmetersregeln.

Restauranger och nöjesställen som har alkoholtillstånd får ha öppet en timme längre. De måste nu sluta servera vid midnatt. Klockan ett på natten ska de sista gästerna ha lämnat lokalerna.

Efter gårdagens regeringssammanträde sade Svandís Svavarsdóttir att hennes bedömning var att dessa lättnader inte medförde några större risker. Smittspridningen var nu så begränsad att det fanns möjlighet att lätta på restriktionerna. Men hon ansåg att det hade varit oförsiktigt att gå längre.

Svandís Svavarsdóttir sade att hela regeringen stod bakom beslutet. Hon berättade att det fanns ministrar som både ville gå snabbare och långsammare framåt.

Men regeringens hållning kan knappast sägas vara enig. Efter sammanträdet sade justitieminister Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir att hon inte hade motsatt sig beslutet i sig. Däremot ansåg hon att Svandís Svavarsdóttir borde ha påskyndat avvecklingen.

Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir ville bland annat avskaffa kravet på att använda munskydd i vissa situationer. Sett till sjukvårdens situation tyckte hon att restriktionerna nu hade blivit för hårda. Hon sade att det inte längre var motiverat med så omfattande inskränkningar av människors frihet.

Här kan du läsa mer om coronapandemin på Island.

Dagens citat

"Vi är ett så korrumperat samhälle att vi måste resa öster om Uralbergen och söder om Medelhavet för att hitta något liknande."

Gunnar Smári Egilsson, grundare av Islands socialistparti som kandiderar till alltinget, i Morgunblaðið om korruption på Island.

Kandiderade på två listor i valet - petas från båda

Ágúst Heiðar Ólafsson stod på två valsedlar - för Folkets parti i den nordvästra valkretsen och för Liberala demokratipartiet i den nordöstra valkretsen. Själv hävdade han att det rörde sig om ett misstag och att han skulle kandidera för Folkets parti. Men nu mister han bägge platserna och petas även från Folkets partis lista.

Liberala demokratipartiet är tidigare presidentkandidaten Guðmundur Franklín Jónssons nya parti. Partiet har anmält listor i samtliga sex valkretsar. Hittills har dock partiet inte gjort några avtryck i opinionsmätningarna. Inget tyder i dagsläget på att Liberala demokratipartiet skulle ha någon möjlighet att ta sig över femprocentsspärren.

När Liberala demokratipartiet nu får uppmärksamhet i medierna är det knappast på det sättet Guðmundur Franklín Jónsson skulle önska. Austurfrétt kunde nyligen berätta att en av partiets kandidater även stod på en annan lista i en annan valkrets. Och det är inte tillåtet att ställa upp för mer än ett parti i en valkrets.

Ágúst Heiðar Ólafsson var nummer fjorton på listan i den nordöstra valkretsen. Samtidigt var han nummer två på Folkets partis lista i den nordvästra valkretsen.

Folkets parti har länge balanserat på femprocentsspärren. Genom att kandidera för partiet skulle Ágúst Heiðar Ólafsson ha en viss möjlighet att då och då komma in i alltinget som ersättare för Eyjólfur Ármannsson - toppkandidaten som nyligen anklagades för rasism efter att ha skämtat om polacker.

Ágúst Heiðar Ólafsson hävdade i RÚV att det rörde sig om ett misstag. Hans avsikt skulle hela tiden ha varit att kandidera för Folkets parti i den nordvästra valkretsen. Han är också bosatt i Akranes som tillhör nordväst.

Guðmundur Franklín Jónsson anklagade Inga Sæland - ledare för Folkets parti - för att medvetet sabotera för Liberala demokratipartiet. Han påstod att han först blivit lovad första platsen på Folkets partis lista i den södra valkretsen. Därefter skulle Folkets parti ha stulit stora delar av nybildade Liberala demokratipartiets program.

Men för Ágúst Heiðar Ólafsson blev det ingen kandidatur alls. Inga Sæland strök honom även från Folkets partis lista. I RÚV sade hon också att det inte fanns något som helst fog för Guðmundur Franklín Jónssons anklagelser om att hon skulle försöka förstöra för det konkurrerande partiet:

"Jag var förbluffad. Det här här något som man aldrig har sett tidigare. Jag har aldrig sett att samma person har undertecknat två bekräftelsedokument."

Ágúst Heiðar Ólafsson hade själv skrivit under de två olika kandidaturerna i de olika valkretsarna. Beslutet att peta honom ledde till att lantbrukaren Þór­unn Björg Bjarna­dótt­ir flyttades upp till andra platsen på Folkets partis lista i nordväst. Liberala demokratipartiets lediga plats i nordost togs av Árni Franklín Guðmundsson - son till partiledaren Guðmundur Franklín Jónsson.

Tio partier ställer upp i samtliga valkretsar i alltingsvalet den 25 september. Utöver de åtta partierna i alltinget är det Islands socialistparti och Liberala demokratipartiet.

Ansvarsfull framtid - ett parti bildat av motståndare till coronarestriktioner - lämnade in kandidaturer i norra Reykjavík och den södra valkretsen. Kandidaturen i söder har dock ogiltigförklarats eftersom partiet inte har samlat in det nödvändiga antalet underskrifter för att få ställa upp. Ansvarsfull framtid har överklagat beslutet.

Här kan du läsa mer om Folkets parti i den nordvästra valkretsen.

Dagens citat

"Vi hade inte stora förväntningar för sommaren. Vi räknade med ungefär liknande som förra året 2020. Så såg det ut länge och väl men i mitten på juni vaknade det här tack och lov till liv och då USA-marknaden i synnerhet. Europa kom i slutet på juli så ja - det har överträffat förväntningarna och vi kan inte vara annat än nöjda med resultatet."

Steingrímur Birgisson, vd för Bílaleiga Akureyrar, i Vísir om hur sommaren har varit för biluthyrarna.

Kratern i Geldingadalir vaknar efter en dryg vecka i dvala

Efter mer än åtta dagar utan något lavaflöde i kratern vaknade vulkanutbrottet i Geldingadalir på nytt i går med synliga lavaströmmar. Aktiviteten tros aldrig ha upphört under den dryga veckan - men kanalen upp till kratern täpptes till samtidigt som lava fortsatte att strömma ut i underjordiska kanaler. Utbrottet har nu snart pågått i ett halvår.

Klockan 14.22 den 2 september upphörde den synliga aktiviteten i kratern i Geldingadalir. Därefter dröjde det flera dagar innan det fanns någon som helst synlig aktivitet i kratern. På nätterna kunde ibland glöd synas i kratern. Det var dessutom ovanligt kraftig gasbildning under perioder.

Uppehållet växte till det längsta sedan utbrottets början den 19 mars. Allt fler började också fråga sig om utbrottet faktiskt var över. Men forskare och andra experter ansåg att det var för tidigt att dra några slutsatser om utbrottets framtid.

Men vid femtiden i går morse började aktiviteten på nytt. De första tecknen var allt tätare pulsar i jordskorpan - något som tydde på att magma åter var på väg mot ytan. Vid lunchtid började lava på nytt strömma ur kratern efter en paus på mer än åtta dygn.

Den synliga aktiviteten hade då redan nått ytan på andra ställen i Geldingadalir. Lava som strömmade genom underjordiska kanaler hade på sina håll trängt igenom den redan stelnade lavan. Det skedde förmodligen när trycket från vulkangaser blev tillräckligt stort för att ge lavan kraft att stiga uppåt. De glödande lavafontänerna bildades innan lava åter nådde kratern.

Den troliga förklaringen till det långa avbrottet är att kanalen upp till kratern av något skäl täpptes till. Sannolikt fortsatte dock lava genom olika kanaler att strömma ut i det befintliga lavafältet. Även utströmningen av vulkangaser fortsatte och indikerade att utbrottet inte var över.

Vulkanutbrottet i Geldingadalir har nu upphört för att börja på nytt trettio gånger under det knappa halvår som det har pågått.

Under gårdagen uppmanade myndigheterna människor att hålla sig borta från Geldingadalir. Skälet var en kombination av höga halter vulkangaser och dåligt väder. Under eftermiddagen stängde polisen området för besökare helt och hållet.

Här kan du läsa mer om utbrottet i Geldingadalir.

Dagens citat

"Händelserna var av en sådan natur att jag ansåg att det fanns all anledning att vara orolig över utvecklingen. ... Det här var obehagligt och det är inget som man önskar sig. ... Och man ser sig omkring och hoppas att människor som inte är i så stor obalans får relevant hjälp."

Baldur Borgþórsson, ersättare för Centerpartiet i kommunfullmäktige i Reykjavík, i Vísir om att han hotats av samma person som misstänks ha skjutit mot borgmästaren Dagur B. Eggertssons bil och flera politiska partiers lokaler - läs mer här.

Två av tre islänningar vill korta öppettider för uteställen

Två av tre islänningar anser att uteställen inte bör ha öppet lika länge som före coronapandemin. Bara två av tio tycker att öppettiderna ska återgå till det normala efter pandemin. Det är framför allt kvinnor, personer som har fyllt 60 år och boende utanför huvudstadsregionen som är för att krympa öppettiderna. Det visar en undersökning utförd av Maskína på uppdrag av Vísir.

Under stora delar av coronapandemin har uteställen som nattklubbar och barer tvingats till begränsade öppettider. Myndigheterna har pekat ut utelivet som en risk för smittspridning. När människor har druckit alkohol tenderar respekten för olika restriktioner att minska eller glömmas bort.

Men även polisen har gett sig in i debatten. Under pandemin har fallen av bland annat misshandel och sexualbrott med koppling till utelivet minskat avsevärt. Därför har flera ledande företrädare för polisen efterlyst tidigare stängningstider som ett sätt att få ner brottsligheten i centrala Reykjavík.

Hittills har den styrande majoriteten i Reykjavík motsatt sig idén. De vill inte begränsa nattlivet genom den typen av beslut. Och om öppettiderna ska förändras bör det ske i dialog med företrädare för uteställena. I dag är det möjligt att få tillstånd till 4.30 på helger och 1 på vardagar.

Tankarna på att krympa öppettiderna har ändå ett starkt stöd. Hela 63,6 procent tycker att nöjesställen i framtiden bör stänga tidigare än vad de gjorde innan coronapandemin. Bara 17,5 procent motsätter sig förslaget. Resterande 18,9 procent är varken positiva eller negativa till idén.

Men frågan delar islänningarna. Män, personer i åldern 18 till 29 år och islänningar som bor i Reykjavík med omnejd är inte särskilt positiva till att krympa öppettiderna. Bland dem som har fyllt 60 år, kvinnor och boende på landsbygden är stödet för idén betydligt större.

Väljare som sympatiserar med Centerpartiet, Islands socialistparti och Gröna vänstern tycker i stor utsträckning att öppettiderna bör begränsas. Bland anhängare till Piratpartiet och Socialdemokraterna är motståndet mot en sådan förändring mest utbrett.

Dagens citat

"Detta är det första steget i att röra oss mot de åtgärder som kan behöva vidtas. På osäkerhetsnivån utökar vi först och främst undersökningarna, vi utökar mätningarna och följer med noggrannare. Vi ser över våra beredskapsplaner och ser om det är som det ska med kommunikationer i området och annat. För att säkra att vi är fullt beredda om det skulle behöva vidtas åtgärder."

Víðir Reynisson, chef för räddningstjänsten, i RÚV om myndigheternas beslut att höja beredskapen för ett vulkanutbrott vid Askja efter sju centimeters landhöjning på en dryg månad - läs mer här.

Toppkandidat anklagas för rasism efter polackskämt

Han skämtade om att islänningar skulle kasta ner polacker från Eiffeltornets topp. Nu anklagas Eyjólfur Ármannsson - toppkandidat för Folkets part i i den nordvästra valkretsen - för rasism. Men partiledaren Inga Sæland tar honom i försvar. Hon säger till Vísir att Eyjólfur Ármannsson inte menade något illa med skämtet.

Inför alltingsvalet den 25 september låter Vísir alla toppkandidater i de sex valkretsarna besvara ett antal frågor. En av punkterna på frågelistan är att berätta ett dåligt skämt. Och Folkets partis Eyjólfur Ármannsson, som toppar listan i den nordvästra valkretsen, valde en historia som fått flera att känna dålig smak i munnen:

"En gång var det en fransman, en polack och en islänning i Eiffeltornet i Paris. Fransmannen kastade ner en croissant. Polacken och islänningen undrade: Varför kastade du ner en croissant? Fransmannen svarade: Det finns så mycket croissanter i Frankrike. Polacken kastade ner en korv. Fransmannen och islänningen undrade: Varför kastade du ner korven? Polacken svarade: Det finns så mycket korv i Polen. Islänningen kastade ner polacken. Fransmannen undrade: Varför kastade du ner polacken. Islänningen svarade: Det finns så mycket polacker på Island."

I sociala medier dömdes vitsen ut som rasistisk. Alexander Witold Bogdanski, ordförande för Samtök Pólverja á Íslandi  - en förening som samlar personer med polsk bakgrund på Island, säger till Vísir att skämtet är "smaklöst":

"Man får tänka sig att Folkets parti inte har något att hämta bland polacker på Island i det kommande valet. Kommentaren dömer sig själv och det finns inte mer att säga om det."

Inga Sæland, ledare för Folkets parti, tar Eyjólfur Ármannsson i försvar. Hon säger till Vísir att han inte menade något illa med skämtet. Hon säger också att personer med polska rötter bidrar positivt till det isländska samhället:

"Jag vet inget annat än att åtta procent av befolkningen kommer just därifrån och att de inte minst har bidragit till att få ordning på vår ekonomi och har hjälpt oss att smörja näringslivets hjul så mycket som de kan så jag skulle aldrig göra något annat än att glädjas åt dem."

Här kan du läsa mer om Folkets parti.

Dagens citat

"Vi har lärt av erfarenheten - det som skedde där i månadsskiftet juni-juli när vi avvecklade allt och trodde att det var riskfritt. Det visade sig vara att gå för snabbt framåt och det har stor betydelse att vi tar sakerna försiktigt."

Hälsovårdsminister Svandís Svavarsdóttir i Morgunblaðið om att hon räknar med att lätta på coronarestriktoner i långsam takt - läs mer här.

Höjd beredskap för vulkanutbrott i Askja efter landhöjning

Nu höjer myndigheterna beredskapen för ett utbrott vid Askja. Skälet är den kraftiga landhöjning som påbörjades i början av augusti. Sedan dess har marken rest sig hela sju centimeter. Den troliga förklaringen är magma som flödar in på två till tre kilometers djup. Dessutom ändras färgkoden för flygtrafik ovanför vulkanen.

Det har gått 60 år sedan Askjas senaste utbrott. Sedan dess har marken kring vulkanen sjunkit. Men i början på augusti tog utvecklingen en ny riktning. Då påbörjades en period med mycket snabb landhöjning.

Hittills har marken stigit med drygt sju centimeter. Det motsvarar alltså en landning på mer än en centimeter i veckan.

Den troliga förklaringen är enligt Veðurstofa Íslands magmainflöden på två till tre kilometers djup. Allt tyder på att det är magma som nu stiger uppåt mot ytan.

Nu höjer myndigheterna beredskapen för ett eventuellt vulkanutbrott i Askja. Den höjs till osäkerhetsnivån - vilket betyder att det handlar om en situation som behöver övervakas noga eftersom den kan leda fram till en allvarlig händelse.

Magma tros dock inte vara så nära ytan att det finns någon risk för att ett utbrott skulle vara nära förestående. I nästa vecka ska myndigheter och forskare samlas för att diskutera läget. Då kommer de också att skärpa bevakningen av Askja med hjälp av bland annat fler gps-mätare som analyserar landhöjningen.

Dessutom har Veðurstofa Íslands ändrat färgkoden för flygtrafik över Askja från grönt till gult. Den gula färgen symboliserar att vulkanen visar tecken på aktivitet utöver det normala.

Sedan tidigare har även Grímsvötn gul status. I Geldingadalir - där ett utbrott började för snart sex månader sedan - är färgkoden alltjämt orange. I det här fallet står den orange färgkoden för ett pågående utbrott som inte producerar någon aska.

Här kan du läsa mer om Askja.

Dagens citat

"Det vore snarare underligt om vi inte talade med varandra - om vi behåller majoriteten - om det fanns sätt för att fortsätta."

Katrín Jakobsdóttir, statsminister och ledare för Gröna vänstern, i Morgunblaðið om att fortsätta regera ihop med Självständighetspartiet och Framstegspartiet efter valet den 25 september - läs mer här.

Statsminister: Gröna vänstern nobbar EU-vänlig regering

Island ska stå utanför EU. Och Gröna vänstern kommer inte att sätta sig i en regering som har EU-medlemskap på dagordningen. Det säger statsminister Katrín Jakobsdóttir i Morgunblaðið. I opinionen är alltjämt nej-sidan betydligt starkare än ja-sidan. Hennes utspel kan i praktiken innebära att hon stänger dörren till ett regeringsskifte.

Ända sedan Island ansökte om EU-medlemskap sommaren 2009 har motståndarna varit i majoritet i varje opinionsmätning. I den senaste undersökningen från MMR är det hela 44,4 procent som anser att Island ska stanna utanför EU. Bara 27,9 procent tycker att Island ska gå med i unionen. Resterande 27,6 procent är varken positiva eller negativa till medlemskap.

Hittills har EU-frågan haft en mycket undanskymd roll i valrörelsen. Både Renässans och Socialdemokraterna förespråkar ett inträde i unionen. Bägge partierna ser EU som en garant för ökad ekonomisk stabilitet, konkurrens som gynnar konsumenterna och marknadsvillkor som främjar företagande.

I praktiken har frågan varit politiskt död ända sedan 2013 när den dåvarande regeringen - koalitionen mellan Socialdemokraterna och Gröna vänstern - såg sig tvungna att frysa förhandlingarna för att undvika en regeringskris. Sedan dess har Islands ansökan varit vilande.

Katrín Jakobsdóttir - statsminister och ledare för Gröna vänstern - ser ingen anledning att väcka liv i EU-frågan. Hon satt själv i den nämnd som 2008 undersökte förutsättningarna för att ensidigt ta upp euron som valuta. I finanskraschens kölvatten fanns politiker både till vänster och höger som ansåg att kronan var så instabil att ett byte av valuta var nödvändigt.

Beskedet från EU var att enda vägen till euron var ett medlemskap i unionen. När Gröna vänstern 2009 bildade regering med Socialdemokraterna var Katrín Jakobsdóttir en av de alltingsledamöter som inte motsatte sig ansökan om EU-medlemskap. Då fanns också ett helt annat intresse för ett inträde i unionen.

I dag skulle hon inte göra samma bedömning. Katrín Jakobsdóttir säger i Morgunblaðið att krisen i Grekland visade att euron inte var någon garant för finansiell stabilitet. Med tiden har hon också blivit allt mer övertygad om att Islands intressen mår bäst av att stå utanför unionen:

"Jag tycker att det står helt klart att det inte kommer att ansökas om medlemskap i EU på nytt om det inte finns en majoritet för det i alltinget som dessutom tar nytta av folkets vägledning när en sådan finns."

Gröna vänstern kommer inte att sätta sig i en regering som har EU-medlemskap på dagordningen. Katrín Jakobsdóttir säger i Morgunblaðið att hon inte heller tänker kompromissa i frågan - inte minst eftersom väljarna inte tycks vara intresserade:

"Jag tycker faktiskt inte att det här är en fråga som står högt på dagordningen i samhället nu."

Den sittande regeringen ser ut att behålla majoriteten i det kommande valet. Gröna vänstern, Självständighetspartiet och Framstegspartiet har också öppet talat om att fortsätta regera ihop.

I praktiken kan Katrín Jakobsdóttirs hållning i EU-frågan utesluta ett regeringsskifte. För att bilda koalition utan Självständighetspartiet - där en kompromiss om EU är utesluten - krävs att minst fyra partier går ihop. Sett till styrkeförhållanden och politiska beröringspunkter är det osannolikt att Gröna vänstern skulle kunna hitta en majoritet utan Självständighetspartiet.

Varken Socialdemokraterna eller Renässans lär vara villiga att kompromissa bort EU-frågan. Om inget av partierna är beredda att backa i denna hjärtefråga kan den alltså borga för en fortsatt koalition mellan Gröna vänstern, Självständighetspartiet och Framstegspartiet.

Det blir dessutom komplicerat att bilda majoritet utan Framstegspartiet om inte Självständighetspartiet är ett alternativ. Inte heller Framstegspartiet kommer att sätta sig i en regering som återupptar förhandlingarna om EU-medlemskap.

Kanske kan alltså frågan om Islands nästa regering redan ha avgjorts på en icke-fråga i valrörelsen.

Här kan du läsa mer om alltingsvalet.

Dagens citat

"Det här kan fortsätta så här någon ytterligare tid och så avstanna och kan möjligen också sluta med ett utbrott längre fram. Men vi får bara vänta och se. ... Som läget är nu verkar detta hålla i sig."

Bryndís Ýr Gísladóttir vid Veðurstofa Íslands i RÚV om att landhöjningen vid Askja nu är sex centimeter sedan början på augusti vilket tyder på nytt magmainflöde i vulkanen - läs mer här.

Självständighetspartiet störst - Centerpartiet på väg ut

Självständighetspartiet är dubbelt så stora som nummer två i isländsk politik. Tillsammans med Gröna vänstern och Framstegspartiet behåller partiet majoriteten i alltinget. Samtidigt hamnar både Centerpartiet och Folkets parti under femprocentsspärren - men Folkets parti får ändå ett mandat. Det visar en undersökning utförd av Maskína på uppdrag av Visír.

Inför alltingsvalet den 25 september har Centerpartiet presenterat en rad spektakulära vallöften. En tredjedel av aktierna i statligt ägda Íslandsbanki ska delas ut till medborgarna och varje medborgare ska också få en utbetalning på 100 000 isländska kronor för de naturresurser som nyttjas av företag.

Trots de storslagna löftena fortsätter partiet att sjunka i opinionen. Under pandemin har partiledaren Sigmundur Davíð Gunnlaugsson inte lyckats höras i debatten. Inte heller nu i valrörelsens slutskede har Centerpartiet fått gensvar hos väljarna.

I den nya väljarbarometern från Maskína får Centerpartiet bara 4,5 procent - vilket gör att partiet inte klarar alltingets femprocentsspärr. Det är partiets sämsta siffra någonsin hos Maskína.

Även Folkets parti får 4,5 procent. Men partiet lyckas ändå rädda ett mandat i alltinget. I den södra valkretsen är stödet för Folkets parti så stort att partiet får ett valkretsbundet mandat. Därmed skulle toppkandidaten Ásthildur Lóa Þórsdóttir bli partiets enda representant i alltinget.

Självständighetspartiet får 23,9 procent och är därmed dubbelt så stora som tvåan Gröna vänstern med 12,5 procent. Koalitionspartnern Framstegspartiet får 11,5 procent.

Om detta var ett valresultat skulle den sittande trepartkoalitionen kunna regera vidare. Självständighetspartiet får sjutton mandat medan både Gröna vänstern och Framstegspartiet får åtta mandat. Tillsammans har de tre partierna 33 av 63 mandat i alltinget.

Socialdemokraterna får 12,3 procent och åtta mandat, Renässans 11,7 procent och åtta mandat samt Piratpartiet 11,2 procent och åtta mandat.

Islands socialistparti fortsätter att gå framåt och har nu stöd av 7,9 procent av väljarna. Det skulle ge partiet fem mandat.

För att bilda majoritet utan Självständighetspartiet måste minst fem andra partier gå ihop. Och en sådan koalition får minsta möjliga majoritet - med 32 av 63 mandat - om den inte tar in ett sjätte parti i regeringen.

Här kan du läsa mer om alltingsvalet.

Dagens citat

"Jag tycker att det finns utsikter för att den här vågen avtar snabbare än vi trodde och i synnerhet när det gäller belastning på sjukhuset. Det är yngre människor som blir sjuka och följaktligen blir belastningen mindre på sjukhuset. Jag tror att vi kan räkna med att vi tar steg mot avveckling i nästa fas."

Hälsovårdsminister Svandís Svavarsdóttir säger i Fréttablaðið att hon räknar med att lätta på coronarestriktionerna inom kort - läs mer här.