torsdag 25 april 2019

Jordskalvssvärm är över - beredskap i Öxarfjörður sänks

Jordskalvssvärmen i Öxarfjörður är över. Nu sänker Almannavarnir beredskapen i området. Beslutet innebär enligt ett pressmeddelande att den återgår till normal nivå. Serien av jordskalv började den 23 mars och kulminerade fyra dagar senare med ett skalv som uppmättes till 4,2. Över 3 000 jordskalv registrerades medan den seismiska aktiviteten pågick.

Den 23 mars började den kraftigaste jordskalvssvärmen på flera årtionden i Öxarfjörður på nordöstra Island. Totalt inträffade över 3 000 jordskalv. Det kraftigaste ägde rum på kvällen den 27 mars och hade en magnitud på 4,2. Skalvet kändes i bland annat Kópasker och Kelduhverfi.

Den senaste tiden har det dock varit mycket lugnt i området. Under tisdagen och onsdagen registrerades bara tre skalv i det område till havs i Öxarfjörður där jordskalvssvärmen skedde. Det största av dessa tre skalv hade en magnitud på 1.

Veðurstofa Íslands gör nu bedömningen att jordskalvssvärmen är över. Almannavarnir har därför beslutat att återgå till normal beredskapsnivå. Den förhöjda beredskapen utlystes den 28 mars eftersom det fanns en risk för större skalv i området. Boende i bland annat Kópasker och Kelduhverfi uppmanades då att säkra föremål om ett stort skalv skulle inträffa.

Här kan du läsa mer om jordskalven i Öxarfjörður.

Två av tre ger Sigríður Á. Andersen underbetyg

Två av tre islänningar ger nyligen avhoppade justitieministern Sigríður Á. Andersen underkänt. Och bara en av sju anser att hon gjorde ett bra jobb. Av de statsråd som sitter kvar får fiske- och jordbruksminister Kristján Þór Júlíusson sämst betyg. Högst betyg får kultur- och utbildningsminister Lilja Alfreðsdóttir.  Det visar en undersökning utförd av Maskína.

Efter att Europadomstolen för mänskliga rättigheter dömt ut justitieminister Sigríður Á. Andersens hantering av utnämningen av domare till Landsréttur tvingades hon till avgå. Då hävdade hon att det rörde sig om ett tillfälligt avhopp. Sex veckor senare står hon fortfarande utanför regeringen.

Sigríður Á. Andersen vill ha tillbaka sitt jobb. Kanske har sannolikheten för en återkomst ökat något eftersom regeringen vill få Europadomstolens beslut prövat. Men det är inte troligt att hon får tillbaka jobbet under våren.

Regeringen har en rad omstridda beslut att driva igenom före sommaruppehållet. En återkomst för Sigríður Á. Andersen skulle äventyra arbetsklimatet i regeringen och leda till debatt i alltinget. Om hon får återvända blir det inte förrän tidigast till sommaren.

Den tillfälliga ersättaren är näringsminister Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir. På längre sikt talar inget för att hon ska fortsätta som justitieminister eller byta bort det ordinarie ansvarsområdet. Bjarni Ármannsson och Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir är de hetaste kandidaterna till posten.

Missnöjet med Sigríður Á. Andersen är stort. Enligt en opinionsmätning utförd av Maskína är hela 65,8 procent missnöjda med hur hon skötte sitt jobb. Bara 13,8 procent var nöjda. Inget annat statsråd är i närheten av så dåliga siffror.

Näst minst betrodd är fiske- och jordbruksminister Kristján Þór Júlíusson som får tummen upp av 18 procent medan 47,7 procent gör tummen ned. Finansminister Bjarni Benediktsson har liknande siffror. Det är 25 procent som tycker att han gör ett bra jobb medan 51,6 procent är missnöjda.

Ytterligare tre statsråd får oftare betyget underkänt än godkänt. Hälsovårdsminister Svandís Svavarsdóttir får tummen ned av 40,3 procent och tummen upp av 19,9 procent. Socialminister Ásmundur Einar Daðason får underkänt av 30,7 procent och godkänt av 22,3 procent. Och kommun- och kommunikationsminister Sigurður Ingi Jóhannsson missköter sitt jobb enligt 30,9 procent av väljarna medan 27,8 procent uppger att han gör bra ifrån sig.

Det i särklass populäraste statsrådet är kultur- och utbildningsminister Lilja Alfreðsdóttir. Hela 67,6 procent anser att hon gör ett bra jobb. Och bara 9,6 procent är missnöjda med hur hon sköter sitt uppdrag.

Näst populärast är Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir. Det är 43,2 procent som svarar att de är nöjda med henne. Hon får underkänt av 19,9 procent.

Det är alltså ytterligare tre ministrar som hamnar på pluskontot. Miljöminister Guðmundur Ingi Guðbrandsson får tummen upp av 34 procent och tummen ned av 25,1 procent. Det är 32,7 procent som är nöjda med utrikesminister Guðlaugur Þór Þórðarson medan 26,1 procent är missnöjda. Statsminister Katrín Jakobsdóttir får godkänt betyg 38,6 procent medan 34,4 procent ger henne underkänt.

Sigríður Á. Andersen är den enda ministern som nu får ett lägre betyg än i den mätning som gjordes 2018. Lilja Alfreðsdóttir svarar för den största ökningen under samma period.

Här kan du läsa mer om Sigríður Á. Andersens avgång.

Striden om Wow Airs flygplan som säkerhet i domstol

En domstol får avgöra striden om det flygplan som Wow Air tvingades hålla kvar på marken som säkerhet för miljardskulderna till flygplatsbolaget Isavia. Efter konkursen skickade Isavia räkningen till uthyraren Air Lease Corporation. Men företaget anser att Isavia inte har rätten på sin sida och kräver att få tillbaka flygplanet utan att betala Wow Airs skuld.

Den 18 mars i år tvingades ett av Wow Airs flygplan stanna på marken på flygplatsen i Keflavík. Tio dagar senare gick flygbolaget i konkurs. Wow Air hade då enligt Morgunblaðið samlat på sig drygt 1,9 miljarder isländska kronor i obetalda flygplatsavgifter.

Att planet hölls kvar på marken var en del i en överenskommelse med flygplatsbolaget Isavia. Wow Air började släpa efter med betalningarna långt tidigare. I september förra året kom bolaget överens med Isavia om en avbetalningsplan. Då hade Wow Air en skuld på 1 miljard som förfallit.

Överenskommelsen gick ut på att Wow Air skulle ha ett plan på marken i Keflavík eller i luften på väg till Keflavík. Det planet skulle fungera som en säkerhet för Isavia. Om Wow Air skulle gå i konkurs skulle flygplatsbolaget kunna använda planet för att täcka skulden.

Wow Air följde avbetalningsplanen - men samtidigt fortsatte bolaget att dra på sig nya avgifter som inte betalades. Det bidrog till att Isavia ställde krav på att ett plan hela tiden skulle finnas på marken i Keflavík.

Konkursen var ett faktum den 28 mars. Först då informerades Air Lease Corporation om Wow Airs skulder till Isavia. Flygplatsbolaget krävde att det bolag som hyrt ut planet till Wow Air skulle betala skulden. I annat fall skulle Air Lease Corporation inte få tillbaka flygplanet.

Isavia och Air Lease Corporation träffades flera gånger för att diskutera situationen. Men överläggningarna ledde inte till något resultat. Nu tar uthyraren striden till domstol. I tisdags inleddes rättsprocessen i Héraðsdómur Reykjaness.

Air Lease Corporation hävdar att Isavias agerande är olagligt. När Wow Air gick i konkurs återgick flygplanet till uthyraren. Eftersom Wow Air inte längre hade planet i besittning blev avtalet ogiltigt. Vidare vänder sig uthyraren mot att Air Lease Corporation inte informerades om Isavias överenskommelse med Wow Air.

Isavia anser sig däremot ha full rätt att hålla planet på marken. Flygplatsbolaget agerade på samma sätt när Iceland Express gick i konkurs. Då var det uthyraren Czech Airlines som tvingades stå för det konkursade bolagets skulder för att få tillbaka det plan som Isavia hållit på marken som säkerhet.

I rätten i tisdags begärde Isavia en frist för att lämna in ett underlag till Héraðsdómur Reykjaness. Det ska lämnas in senast på tisdag i nästa vecka. Själva förhandlingen börjar den 2 maj.

Wow Air hyrde sju flygplan av Air Lease Corporation. Det flyg som nu blivit en stridsfråga började Wow Air använda sommaren 2016. Det avtalet löpte på åtta år. Även här började Wow Air släpa efter med betalningarna. Dagen innan konkursen meddelade Air Lease Corporation att de obetalda skulderna uppgick till 260 miljoner isländska kronor.

Bogi Nils Bogason, vd för Icelandair, är mycket kritisk till att Isavia lät Wow Air samla på sig så stora skulder. Han säger till Vísir att flygplatsbolagets agerande påverkade konkurrenssituationen och att det är underligt att Isavia inte reagerade tidigare på de stora summorna:
"Genom detta skapades vissa förväntningar inom turistnäringen på Island som i någon mån var byggda i sand."
Han befarar att Isavias hantering av Wow Airs konkurs kan påverka förutsättningen för flygbranschen på Island. Bogi Nils Bogason tror att uthyrare kan ställa krav på flygbolag att undvika Keflavík för att inte riskera att flygplan ska stoppas och beläggas med kvarstad.

Samtidigt cirkulerar en mängd rykten kring Isavia. Den 17 april kom beskedet att vd:n Björn Óli Hauksson sagt upp sig. Isavia dementerade uppgifter om att uppsägningen skulle ha något att göra med turerna kring Wow Air. Dementin tystade dock inte ryktena.

Envisa rykten gör gällande att han skulle ha ställts inför valet att säga upp sig eller att få sparken. Skälet ska ha varit överenskommelsen med Wow Air. I praktiken har Isavia - som är ett statligt bolag - hållit det konkursmässiga flygbolaget i luften genom att låta Wow Air samla på sig skulder. Och den notan hamnar hos skattebetalarna om Isavia förlorar striden om det flygplan som hålls kvar på marken.

Här kan du läsa mer om Wow Airs konkurs.

Dagens citat

"Detta är huvudsaken för mig - att det inte ska kunna komma någon dumskalle söderifrån från Garðabær med en blå plastpåse i handen och med 5 miljoner i kassen och berätta för mig vad jag får och inte får göra med min mark. Detta är bara en jättestor principfråga. Det behöver bli ett slut på det här tramset."

Guðlaugur Ágústsson, bonde på Steinstún i Norðurfjörður i Árneshreppur, i Vísir om motståndet från personer som inte själva bor i kommunen mot bygget av ett vattenkraftverk vid Hvalá.

onsdag 24 april 2019

Islands högsta hiss är en resa på 234 meter



Fallhöjden vid Blönduvirkjun är hela 287 meter. Och det är den som är förklaringen till att Islands högsta hiss finns på samma plats. Färden från kontrollrummet ovan mark till den underjordiska stationen är 234 meter. Resan tar två minuter och motsvarar 64 våningar, berättar Vísir.

Hallgrímskirkja i Reykjavík är 74 meter hög. Hissen som går upp i tornet stannar på omkring 50 meters höjd. Även om Hallgrímskirkja är - med undantag för några master - är Islands högsta byggnad är det alltså inte där som landets högsta hiss finns.

Vattenkraftverket Blönduvirkjun på nordvästra Island har alltså en hiss som är betydligt högre. Den är dock inte öppen för allmänheten. Om hissen skulle stanna är personalen hänvisad till en stege. Den snabbaste har klättrat från kontrollrummet till den underjordiska stationen på knappt tio minuter.

Blönduvirkjun invigdes 1991 med en kapacitet på 150 megawatt. Kraftverket ligger vid älven Blanda söder om Blönduós.

Ovan kan du se Vísirs besök i Blönduvirkjun.

Allt fler unga islänningar bor kvar hemma hos föräldrarna

Färre islänningar bor i hyresbostäder. I stället är det allt fler som köper en egen bostad eller bor kvar hemma hos föräldrarna. Det är framför allt unga islänningar som inte längre hyr bostad utan stannar i föräldrahemmet. Samtidigt ökar antalet som är säkra på att de inte kommer att bli bostadslösa inom en snar framtid. Det visar en undersökning utförd av MMR.

När högkonjunkturen svalnar och turismen slutar öka är det också troligt att läget på bostadsmarknaden kommer att förändras. Bostadspriserna skenar inte längre. Utbudet kan öka tack vare omfattande nybyggnation. Tillgången börjar nu närma sig efterfrågan efter flera år med bostadsbrist. Stark ekonomi gör att fler har råd att köpa.

Att turismen inte längre växer kommer sannolikt också att påverka bostadsmarknaden. Inte minst i Reykjavík har ett stort antal bostäder hyrts ut till turister genom tjänster som Air Bnb. När efterfrågan minskar är det troligt att många av dessa bostäder hamnar på marknaden.

En egenägd bostad fortsätter att vara den i särklass vanligaste boendeformen. Det är nu 72 procent som bor i hem som de själva äger. Inom loppet av ett år har den andelen ökat med 2 procentenheter.

Växer gör också andelen islänningar som bor i föräldrahemmet. Det är nu 13 procent som bor hos föräldrarna, en ökning med 3 procentenheter jämfört med förra året. Vidare är det 14 procent som bor hyr sin bostad, en nedgång med 4 procentenheter.

Unga islänningar har dock svårt att få in en fot på bostadsmarknaden. Hela 45 procent av dem som är mellan 18 och 29 år bor kvar hos föräldrarna, en ökning med 8 procentenheter. Det är 30 procent som hyr bostad, en minskning med 8 procentenheter. Andelen unga som har egen bostad ligger still på 23 procent.

Höginkomsttagare, personer som har fyllt 50 år och bosatta i huvudstadsregionen var oftare ägare av en egen bostad. Låginkomsttagare, kvinnor och unga bodde i större utsträckning i hyrda bostäder eller i föräldrahemmet.

Stora skillnader finns dessutom när det gäller partisympatier. Hela 80 procent av Centerpartiets väljare äger sin bostad - och bara 5 procent hyr. Bland Folkets partis anhängare är det däremot hela 39 procent som hyr och 53 procent som äger. Piratpartiets sympatisörer är oftast bosatta i föräldrahemmet. Det är 16 procent av dem som bor med föräldrarna.

En annan tydlig förändring på bostadsmarknaden är att oron för risken att mista bostaden är på väg nedåt. Nu svarar 48 procent att det egna boendet känns mycket tryggt, en ökning med 18 procentenheter. Samtidigt minskar andelen som upplever att boendet är ganska tryggt med 14 procentenheter till 37 procent.

Men det är nu bara 7 procent, en nedgång med 2 procentenheter, som svarar att det är ganska troligt att de kommer att förlora sin bostad. Och 8 procent säger att det är mycket sannolikt att de blir av med bostaden, en tillbakagång med 2 procentenheter.

Efter olyckstillbud - vill öppna flygplatsen i Hornafjörður

Täta moln och strejkande utrustning gjorde det omöjligt för den 44-årige piloten att navigera sig fram till flygplatsen i Egilsstaðir. Över havet tvingades han gå ned på 130 meters höjd för att kunna se var han befann sig. De ogynnsamma förutsättningarna på östra Island gör att en utredning av händelsen föreslår att mindre flygplan i stället ska kunna landa i Hornafjörður.

Vid flera tillfällen har alltingsledamöter föreslagit att flygplatsen i Hornafjörður utanför Höfn ska få internationell status. För att det ska vara möjligt behöver den byggas ut. Hittills har förslagen aldrig fått majoritet. Flygplatsen trafikeras i dag bara av inrikesflyg.

Nu föreslår Rannsóknarnefnd flugslysa att flygplatsen ska öppnas för internationell trafik. I det här fallet gäller det mindre plan som korsar Atlanten och mellanlandar på Island under resan mellan Europa och Nordamerika.

Skälet till rekommendationen är ett olyckstillbud som inträffade på östra Island sommaren 2014. En 44-årig man var ensam i ett enmotorigt flygplan. Han lyfte från Vágar på Färöarna för att mellanlanda på Island och därefter fortsätta mot Nordamerika.

Det var vid 16-tiden den 4 juli 2014 som piloten drabbades av allvarliga problem. Isbildning gjorde att flera viktiga instrument slutade fungera. Han kunde därför inte få hjälp att navigera till flygplatsen i Egilsstaðir. Samtidigt gjorde tjock molnighet att han inte såg någonting.

Mannen tappade orienteringen. Utanför Islands östkust gick han ned till 130 meters höjd för att komma under molnen. Han larmade samtidigt flygplatsen i Egilsstaðir. Genom att flyga på mycket låg höjd under molnen lyckades han så småningom landa säkert.

Olyckstillbudet var allvarligt. I Rannsóknarnefnd flugslysas utredning av händelsen föreslås att flygplatsen i Hornafjörður ska få internationell status. Det innebär att mindre flygplan skulle kunna använda den när väderförhållandena på den större flygplatsen i Egilsstaðir är ogynnsamma.

Men nämnden vill också se mer instruktioner och information på engelska. Bland annat bör piloter uppmanas att kontakta Veðurstofa Íslands för löpande uppdateringar om väderförhållanden.

Här kan du läsa mer om förslag att ge flygplatsen i Hornafjörður internationell status och här kan du läsa rapporten i sin helhet.

Dagens citat

"Affären är mitt jobb och mitt främsta intresse. ... Affären är den huvudsakliga samlingslokalen på ön och har stor betydelse för oss öbor."

Claudia Andrea Werdecker, som arbetar i den enda butiken på Hrísey, i Morgunblaðið om butikens betydelse för de bofasta på ön - läs mer här.

tisdag 23 april 2019

Isländska småpojkar tar sig an Hatari



De tre medlemmarna i det levande konst- och musikprojektet Hatari har redan stulit en stor del av uppmärksamheten inför Eurovision Song Contest i Israel. Och de verkar även ha stulit tre isländska pojkars hjärtan. I en video som lagts upp på Youtube mimar knattarna till Hatrið mun sigra - och sjunger om ett meningslöst liv och ständiga svek. I kommentarerna är det många som rosar de föräldrar som fått barnen att ha Hatari som förebilder.

Här kan du läsa mer om Hatari.

Nytt rekord för övernattningar på Island under 2018

Turister gjorde totalt närmare 10,4 miljoner övernattningar på Island under 2018. Det innebar en ökning med 1,1 procent jämfört med 2017 - och ett nytt rekordår för turismen. I fyra av åtta regioner ökade antalet övernattningar. Fler valde hotell och pensionat under resorna medan färre campade eller bokade boende genom tjänster som Air Bnb. Det visar statistik från Hagstofa Íslands.

2018 gick till historien som ännu ett rekordår för turismen till Island. Det var 2,3 miljoner passagerare som flög från Keflavík under året. Med resenärer till andra flygplatser, färjor och kryssningsfartyg inräknade var antalet drygt 2,5 miljoner.

Men 2019 kommer inte att bli något rekordår. Redan innan Wow Airs konkurs såg det ut som att åren med tillväxt var över. Om inte andra flygbolag utökar sin trafik till och från Island försvinner 30 procent av flygstolarna på grund av konkursen. Och det kommer att leda till att det här året blir sämre för turistnäringen.

2018 var också ett rekordår för antalet övernattningar i landet. Totalt gjordes 10 375 059 övernattningar, en ökning med 1,1 procent jämfört med det tidigare rekordåret 2017.

Hotell och pensionat svarar för drygt hälften av gästnätterna. Där gjordes 5 859 264 övernattningar, en ökning med 5,1 procent.

Tjänster som Air Bnb svarade för 1 828 000 övernattningar, en minskning med 3,3 procent. Siffrorna för Air Bnb har uppskattats av Hagstofa Íslands och är alltså inte helt säkra.

Trots färre övernattningar ökade intäkterna för Air Bnb avsevärt. Under 2018 såldes gästnätter för 17,5 miljarder isländska kronor, en ökning med 19 procent jämfört med föregående år.

Andra typer av övernattningar - som vandrarhem och liknande - svarade för 1 725 598 gästnätter, en tillbakagång med 0,3 procent.

Ett betydligt större tapp noterades för övernattningar på campingplatser. Där noterades 962 197 gästnätter under 2018, en nedgång med -10,2 procent. Den kalla sommaren och det stora intresset för fotbolls-VM kan ha bidragit till minskningen.

I fyra regioner ökade turismen. Det största uppsvinget registrerades i Suðurnes med 8,6 procent. Därefter följde Vesturland med 6,4 procent, Austurland med 4,6 procent och Norðurland eystra med 2,5 procent.

I lika många regioner minskade turismen. Den största minskningen av antalet övernattningar noterades i Västfjordarna med 8,1 procent. På Suðurnes var nedgången 5,4 procent, i Norðurland vestra 4,9 procent och i Reykjavíkområdet 2,2 procent.

Här kan du läsa mer om turismen till Island under 2018.

Flyg försenat efter myrinvasion - Wow Air slipper betala

Flyget från Montreal till Keflavík blev 22 timmar försenat efter att det stoppas av kanadensiska myndigheter. Skälet till förseningen var att besättningen på väg till Kanada upptäckte ett stort antal myror ombord. Flyget fick inte lyfta förrän insektsgift sprutats in i planet. Wow Air slipper betala passagerare ersättning för förseningen.

Den 26 mars 2018 lyfte ett plan från Wow Air från Keflavík mot Montreal. Efter några timmar i luften reagerade passagerare på att det plötsligt fanns mängder av myror i kabinen. Myrorna kröp fram från en av bagagehyllorna.

Besättningen informerade kanadensiska myndigheter. Efter landning i Montreal dröjde det ett par timmar innan passagerarna fick gå av. De tvingades då lämna allt handbagage, alla ytterkläder och alla tillhörigheter kvar inne i kabinen.

Myndigheterna förseglade planet. De tillkallade skadedjursbekämpare som fick spreja insektsgift i kabinen. Medan saneringen pågick fick de passagerare som väntade på sitt bagage filtar och vatten inne i ankomsthallen.

Passagerarna var aldrig i fara på grund av myrorna. Efter 20 timmar var saneringen klar. När planet lyfte för att återvända till Keflavík var förseningen uppe i 22 timmar.

En passagerare vände sig till Samgöngustofa för att få ersättning för förseningen. Standardersättning för förseningar på minst tre timmar som anses ligga inom flygbolagets kontroll är 400 euro.

Wow Air nekade passageraren ersättning. Bolaget ansåg att myrorna ombord var en händelse som det inte kunde ta ansvar för. Det var alltså något som var utanför Wow Airs kontroll.

Samgöngustofa håller med flygbolaget. Wow Air kunde inte beskyllas för myrinvasionen. Inte heller kunde flygbolaget göra något åt att kanadensiska myndigheter höll planet på marken i nästan ett dygn efter landning i väntan på sanering.

Eftersom det rörde sig om en händelse utanför Wow Airs kontroll anser inte heller Samgöngustofa att passageraren har rätt till någon ersättning.

Inte heller behöver Wow Air ersätta en passagerare som var med på flyget från Keflavík till Montreal. Det var en dryg timme försenat redan när det lyfte. Planet var i luften först 18.38 medan avgången enligt tidtabellen var 17.20. Planet landade i Montreal vid midnatt i stället för 22.50.

Det dröjde ända till 2.10 på natten tills passagerarna fick lämna planet. Då hade förseningen överskridit tre timmar. Men även denna försening berodde på myrorna ombord. Beslutet att inte låta passagerarna kliva av togs av kanadensiska myndigheter. Därför anser inte Samgöngustofa att flygbolaget bär skulden för förseningen.

Här och här kan du läsa besluten i sin helhet.

Dagens citat

"För att förhindra detta tror jag att det enda som fungerar är att bötfälla ordentligt för det sprider sig. Det är det som tar skruv för vi kommer dessvärre - oavsett hur lång tid vi tillbringar med människor - aldrig kunna förhindra att några bryter mot lagen."

Steingrímur Birgisson, vd för Bílaleiga Akureyrar, i RÚV om vilka åtgärder han vill se mot turister som ägnar sig åt offroad-körning.

måndag 22 april 2019

Dagens bonuscitat

"Det som är lite intressant är lunnefågeln. Vi tror kanske att den är Islands symbol och att den har varit det väldigt länge. Men lunnefågelprylar började massproduceras först 2005 så det är väldigt kort tid sedan."

Guðrún Steinþórsdóttir, doktorand i isländsk litteratur vid Háskóli Íslands, i RÚV om hur lunnefågeln kommit att bli en symbol för Island och därför utnyttjas inom turistindustrin.

Kvinna tvingas betala skuld hon hävdar hon inte kände till

Kvinnan hävdade att kontot som tecknats i hennes namn i själva verket enbart använts av hennes sambo. Och han gjorde det utan att hon kände till att kontot existerade. Efter några år hade skulderna för kontokrediten stigit till 14,5 miljoner isländska kronor. Nu tvingas kvinnan betala hela beloppet. Hæstiréttur Íslands anser inte att det är bevisat att hon inte haft med kontot att göra.

Det var under 2009 som en kvinna i 50-årsåldern tecknade ett konto i Sparisjóður Vestmannaeyja, en sparbank som senare togs över av Landsbanki. När kontot stängdes 2015 hade kvinnan en skuld på 14,5 miljoner isländska kronor för kontokrediter.

Ungefär vid samma tidpunkt avled hennes sambo. När banken vände sig till domstol för att få tillbaka pengarna hävdade kvinnan att hon inte kände till kontot. Hon uppgav att sambon hade utnyttjat henne genom att föra över kontokrediterna till ett eget konto.

En majoritet av överföringarna gick just till mannens eget konto. I Héraðsdómur Suðurlands fick kvinnan rätt. Domstolen ansåg inte att det var bevisat att hon känt till kontots existens. Dessutom hade banken väntat för länge med att försöka driva in kraven. Därför var kvinnan inte betalningsskyldig trots att det på pappret var hennes konto.

Men Hæstiréttur Íslands gör en annan bedömning. Visserligen gick majoriteten av överföringarna till sambons konto, men pengar överfördes också vid ett tillfälle till ett bolag som hon grundat. En gång gjordes ett uttag märkt med registreringsnumret på en bil som hon köpte. Och två insättningar gjordes från ett annat av hennes bankkonton till detta konto.

Dessutom skickade banken genom åren totalt 68 kontoutdrag och 37 brev om kontokrediten.

Hæstiréttur Íslands anser inte att Landsbanki väntat för länge med att driva in skulden. Inte heller anser rätten att det är bevisat att hon inte känt till kontot. Tvärtom finns flera överföringar som visar att hon haft med det att göra.

Kvinnan ska nu betala drygt 14,5 miljoner isländska kronor plus ränta till Landsbanki. Hon behöver dock inte stå för några rättegångskostnader.

Här kan du läsa domen i sin helhet.

Smugglade sprit, snus och cigaretter på Dettifoss - döms

När männen körde genom Vík í Mýrdal slog polisen till. I bagageutrymmet och i baksätet fanns enorma mängder smuggelsprit och cigaretter. De två männen arbetade båda ombord rederiet Eimskips transportfartyg Dettifoss. I Rotterdam såg de till så att smuggelgodset fick plats i en container. Och i Reyðarfjörður gjorde de så att containern inte undersöktes av tullen.

Den 6 november 2015 angjorde Eimskips fartyg Dettifoss hamnen vid Mjóeyri i Reyðarfjörður. Fyra dagar senare återvände två av besättningsmännen till en av de containrar som hade lossats från fartyget. De anlände i en bil av modellen Mitsubishi Pajero som de hyrt i Egilsstaðir.

Samma dag fick polisen ett tips om att en av männen var inblandad i smuggling. På eftermiddagen den 10 november körde de två besättningsmännen genom Vík í Mýrdal på väg mot Reykjavík. Då stoppades de av polisen.

I bagaget och bagageutrymmet fanns stora mängder smuggelgods: 231 liter starksprit, 26 liter vin, 70 centiliter likör, 179 cigarettlimpor, 3,7 kilo tuggtobak och 5,7 kilo nässnus.

De fördes först till polisstationen i Vík í Mýrdal. Därefter fördes de till polisstationen i Selfoss. Där delgavs de misstanke om att ha smugglat.

Smuggelgodset lastades ombord Dettifoss under ett stopp i Rotterdam. Där såg de två männen till så att det hamnade i en container. När fartyget anlände till Reyðarfjörður ordnade de så att containern inte hamnade bland det gods som tullen skulle undersöka.

Båda männen erkände smugglingen. De döms nu till 30 dagars fängelse. Hela straffet är dock villkorligt - vilket betyder att de inte behöver sitta av tiden om de inte gör sig skyldiga till ny brottslighet inom de två närmaste åren. Tillsammans ska de dessutom stå för rättegångskostnader för drygt 1,6 miljoner isländska kronor.

Här kan du läsa domen i sin helhet.

Dagens citat

"I isländska förknippas de, som vi känner till, väldigt mycket med djävulen och helvetet. I synnerhet kristna vill kanske inte referera mycket till sådant pack."

Kristín Margrét Jóhannsdóttir, lektor i lingvistik vid Háskólinn á Akureyri, i RÚV om isländska svordomar.

söndag 21 april 2019

Dagens bonuscitat

"Jag är helt enkelt bara bekymrad över att om för mycket påbörjas i det området så blir det bara för många bostäder till salu på grund av att det inte går särskilt bra att sälja de bostäder som redan har byggts och förmodligen blir det samma sak med de bostäder som kommer ut på marknaden under de närmaste månaderna."

Ari Skúlason, ekonom vid Landsbanki, i Vísir om att många års bostadsbrist i Reykjavíkområdet snart kan bytas ut mot ett överutbud av nya lägenheter på grund av de senaste årens omfattande nybyggande av stora och dyra bostäder.

Hög prislapp för att rädda telefonstationen i Brú

I många år har den gamla telefonstationen i Brú vid Hrútafjörður stått tom. I årtionden var platsen navet i kommunikationer mellan södra och norra Island. Men nu står byggnaderna och förfaller. Det finns personer som vill renovera huset - och det lilla kraftverket som finns i källaren. Men kostnaderna riskerar att bli höga.

Telefonstationen i Brú vid Hrútafjörður öppnade 1950. Fram till 1976 utgjorde den navet i kommunikationerna mellan norra och södra Island. Alla telefonsamtal från Reykjavík till Akureyri kopplades via Brú. Här fanns också ett postkontor och möjlighet att skicka telegram. Postkontoret hölls öppet ytterligare några år efter att telefonstationen stängdes.

Men platsen fungerade också som ett nav för busstrafiken i landet. Vid Brú stannade bussar på väg mot olika delar av landet. Brú ligger ungefär halvvägs mellan Reykjavík och Akureyri.

De senaste åren användes fastigheten för anställda vid Staðarskáli, den vägkrog som öppnade ett par kilometer bort i samband med att ringvägens sträckning i Hrútafjörður ändrades 2008. Länge har dock byggnaderna stått och förfallit. El och värme stängdes av 2014.

I källaren finns en gammal turbin som inte längre fungerar. En trumma leder till Ormsá, en liten älv som tillhör fastigheten. Kraftverket i källaren försåg länge både telefonstationen och Brúarskáli - ett vägstopp som bommade igen 2008 när ringvägen fick ny sträckning - med elektricitet.

Einar Ísfjörð, N1:s butikschef i Staðarskáli, säger till Vísir att fastigheten vid Brú länge hade mycket stor betydelse för regionen:
"Ja, jag tror att detta var världens navel och mycket handlade om det här och det var säkerligen den största arbetsgivaren i regionen i denna gamla tid."
En intressegrupp under ledning av Þórir Steingrímsson vill köpa fastigheten av N1 och renovera den. Han säger till Vísir att det kan bli dyrt att rusta upp byggnaderna. Men om inget görs kommer de att fortsätta förfalla och rivning kommer sannolikt så småningom bli det enda alternativet. En idé är att öppna ett vandrarhem i huvudbyggnaden.

Här kan du läsa mer om den gamla telefonstationen i Brú.

Stabil export av valkött från Island till Japan

Omkring 1 500 ton valkött har de senaste åren gått på export från Island. Intäkterna har legat på en knapp miljard isländska kronor om året. I praktiken handlar det om en årlig fartygstransport där Hvalur - det enda isländska företaget som jagar större valar - säljer sillval till Japan. Det visar statistik från Hagstofa Íslands.

Nyligen blev det klart att Island tillåter jakt på sillval och vikval i ytterligare fem år. Branschen har dock haft det tufft i många år. Ogynnsamma väderförhållanden och utökade skyddszoner har påverkat jakten på vikval och lett till att det inte funnits tillräckligt med kött på den inhemska marknaden. Utan förändrade förutsättningar blir det svårt att få den jakten att bli lönsam.

Hvalur hf. är branschens jätte. Kristján Loftsson, vd och storägare i Hvalur, gör enorma förluster på jakten på sillval. Ändå fortsätter jakten. Konsumtionen av sillval på Island är inte stor. Den främsta marknaden är i stället Japan.

I praktiken är det också den enda exporten av valkött och andra produkter av val som skett de tre senaste åren. Ny statistik från Hagstofa Íslands visar att exporten förra året uppgick till 1 469 ton till ett värde av 940 miljoner isländska kronor. Under 2017 såldes 1 407 ton till ett pris av 995 miljoner. och 2016 var exporten 1 529 ton för 1,6 miljarder.

Få rederier vill befatta sig med produkter av val. Hvalur har därför årligen hyrt in ett fraktfartyg som seglar från Hafnarfjörður till Japan med sillval ombord. Och det är alltså denna export som syns i myndighetens statistik.

Här kan du läsa mer om valfångsten.

Dagens citat

"Jag påstås vara en marionettdocka åt män som inte tar självständiga beslut. Det är alltid någon man som styr mig. Så har det sagts ända sedan jag började i politiken. Steingrímur [J, Sigfússon], Bjarni [Benediktsson] eller någon annan. Detta upphör aldrig."

Katrín Jakobsdóttir, statsminister och ledare för Gröna vänstern, säger i Fréttablaðið om att hon fortfarande nedvärderas eftersom hon är kvinna.

lördag 20 april 2019

Dagens bonuscitat

"Island har inget att hämta i Nato. Förutom absurditeten att Island är det enda militärfria riket i världen som är medlem i en militärallians så är det oacceptabelt att vi genom vårt medlemskap stödjer de krafter som underblåser upprustning och att göra världen farligare, som genom deltagande i krig i länder som Afghanistan och Libyen."

Steinunn Þóra Árnadóttir, alltingsledamot för Gröna vänstern, i DV om varför hon anser att Island inte ska vara med i Nato.

Vårrullar är snabbmatsfavoriten som faller i glömska

Länge tillhörde vårrullar islänningarnas snabbmatsfavoriter. De har ätits på Island i åtminstone 40 år. Men i dag är det allt fler som ratar vårrullar. Fyra av tio åt inte vårrullar en enda gång under 2018. När Gallup började fråga om just konsumtionen av vårrullar var det bara var fjärde som aldrig åt vårrullar.

Första gången som vårrullar omnämns i isländsk press är 1979. Då är det Hótel Saga i Reykjavík som i en annons i Morgunblaðið berättar att de serverar kinesisk mat tillagad av en kock från Kina. På menyn finns även bland annat fläsk i sötsur sås, kyckling i ostronsås och nudlar med räkor och fläsk.

Under 1980-talet dyker vårrullar upp på matsedeln på fler isländska matställen. Djupfrysta vårrullar säljs också i livsmedelsbutiker.

Året är 1993 när DV låter tre isländska kockar testa fyra sorters djupfrysta vårrullar. Reaktionerna är ljumma. Bäst går det för Tortelle som får tio poäng av femton möjliga. Hverdag får nio poäng medan Oriental Express och Daloon bara får åtta poäng. Daloon var det mest kända märket - men deras vårrullar får bara beröm för utseendet medan smaken beskrivs som direkt dålig.

Vårrullarna är på tillbakagång på Island. När Gallup 2007 frågade om konsumtionen av vårrullar var det bara 27,6 procent som svarade att de inte ätit några under det senaste året. Förra året hade siffran över islänningar som aldrig konsumerar vårrullar ökat till 37,9 procent.

Landslagsryttare sålde islandshäst till underpris

10,4 miljoner isländska kronor tvingas en landslagsryttare betala till ett stall för att ha sålt en hingst till underpris. Ryttaren anlitades som agent för försäljningen. Men ryttaren sålde hästen först till sitt eget stall. Ett par veckor senare såldes den vidare till Norge för dubbla summan. Héraðsdómur Suðurlands fastslår att ryttaren lurade stallet och tjänade stora summor på bluffen.

I november 2014 köpte ett stall tillhörande en isländsk landslagsryttare en hingst som gjort bra ifrån sig på den stora hästtävlingen Landsmót. Hästen hade sådana egenskaper att många utländska stall var intresserade av att köpa den.

Ägaren, en man bosatt i Garðabær, anlitade landslagsryttaren för att ordna affären. Hans uppdrag var att hitta en köpare som betalade ett marknadsmässigt pris för hästen. Ryttaren skulle få 10 procent av köpesumman i provision.

Ryttaren vände sig inte till utlandet. I stället sålde han hästen till det stall som han driver tillsammans med sin hustru utanför Hella på södra Island. Priset var 9,5 miljoner isländska kronor.

Men den lovande hingsten blev inte kvar länge på gården. Bara ett par veckor senare sålde landslagsryttaren hästen vidare till ett norskt stuteri som tidigt visat intresse för den. Då hade priset stigit till 19,9 miljoner.

Det här var dock inte den information som den ursprunglige ägaren fick. Han fick beskedet att det utländska intresset svalnat. Landslagsryttaren kunde dock sälja hingsten till ett lägre pris till en islänning. Ägaren accepterade affären. Först senare fick han veta att hästen registrerats på landslagsryttaren och inte på den islänning som han pekat ut som blivande köpare.

Héraðsdómur Suðurlands anser att ryttaren försökte dölja affärens verkliga upplägg för ägaren. Syftet var att tjäna en stor summa på köpet. Vidare fastslår domstolen att landslagsryttaren förstod att hästen var värd betydligt mer än vad han köpte den för. Därför förde han ägaren bakom ljuset med olagliga metoder. Bluffen gynnade honom ekonomiskt.

Landslagsryttaren tvingas nu betala 10,4 miljoner isländska kronor - alltså hela mellanskillnaden mellan de två försäljningarna - i skadestånd till ägaren. Ryttaren ska dessutom stå för rättegångskostnader på drygt 3,2 miljoner.

Här kan du läsa domen i sin helhet.

Dagens citat

"Ministermakten på Island är mycket ovanligt och inom internationell vetenskap så betraktas detta som ett system som helt enkelt inte fungerar. Eftersom det faktiskt inte går att ställa samarbetspartier i regeringen i inför den situationen att de behöver ta ansvar för en ministers agerande där de i praktiken inte haft något att säga om det."

Gunnar Helgi Kristinsson, professor i statsvetenskap vid Háskóli Íslands, i RÚV om isländska ministrars möjligheter att ta beslut utan att först förankra dem i alltinget.

fredag 19 april 2019

Dagens bonuscitat

Foto: Europaparlamentet
"Egill Helgason tog kontakt med mig och ville att jag skulle komma för att tala om bankkraschen och korruption. Jag gick med på det på villkoret att han kunde ordna ett möte med Björk som är en stor favorit för mig. Jag hade inte mycket tid, det var mycket att göra och Island hade inte högsta prioritet. Han sade att han kunde ordna det och jag fick träffa henne något senare."

Eva Joly, som under en tid var rådgivare åt de åklagare och jurister som ledde utredningar med koppling till finanskraschen, i RÚV om hur det gick till när hon första gången bjöds in till Island för att medverka i ett tv-program.

Minister: Isländsk handel fortsätter när Japan jagar val

Japan börjar i sommar jaga val kommersiellt. Beslutet påverkar inte Islands handel med Japan. Inte heller anser fiske- och jordbruksminister Kristján Þór Júlíusson att Japans valfångst står i strid med några internationella konventioner. Därför kommer relationerna mellan länderna inte att förändras. Det skriver han i ett interpellationssvar.

Just före nyår kom beskedet att Japan lämnar Internationella valfångstkommissionen. Medlemskapet löper ut den 30 juni i år. Dagen därpå väntas Japan återuppta den kommersiella valfångsten. De senaste åren har jakten bedrivits med hänvisning till forskningssyfte.

Island har inga planer på att lämna Internationella valfångstkommissionen. Men Island har inte anslutit sig till moratoriet mot valfångst. Att Japan tänker jaga val i kommersiell skala är inget som bekymrar fiske- och jordbruksminister Kristján Þór Júlíusson. Han säger till RÚV att han har förståelse för beslutet:
"Detta är bara ett beslut som en självständig och suverän nation fattar om sitt medlemskap i internationella organisationer och det finns faktiskt inget mer att säga om det."
Japan har i många år varit den enda exportmarknaden av betydelse för isländskt valkött. I Japan har konsumtionen av val sjunkit från omkring 200 000 ton kött om året på 1970-talet till runt 5 000 ton om året.

Kristján Þór Júlíusson skriver i ett interpellationssvar till Gröna vänsterns Andrés Ingi Jónsson att utträdet ur Internationella valfångstkommissionen inte förändrar något. Medlemskapet är frivilligt det står inte i strid med FN:s havskonvention.

Eftersom både Island och Japan reserverat sig mot förbud mot handel med produkter av val kan handeln mellan länderna fortsätta som tidigare.

Här kan du läsa mer om Islands valfångst.

Bro minskar risk för översvämningar vid utbrott i Katla

En bro över Þverá blir verklighet inom de närmaste månaderna. Då får inte bara boende på gårdarna i Vestur-Landeyjar närmare till ringvägen. Vid ett vulkanutbrott i Katla slipper de dessutom åka i riktning mot översvämningarna för att evakuera området. Samtidigt byggs en två kilometer lång anslutningsväg.

Under Eyjafjallajökulls utbrott 2010 vaknade debatten om behovet av att kunna evakuera gårdarna i Vestur-Landeyjar, ett landsbygdsområde söder om Hella och Hvolsvöllur på södra Island. Några översvämningar från Eyjafjallajökull nådde aldrig området. Men vid ett utbrott i Katla är det inte osannolikt att regionen skulle drabbas.

I dagsläget kan invånarna bara lämna sina hem genom att resa österut. I norr finns älven Þverá, i väster älven Hólsá och i söder Atlanten. Och om Katlas översvämningar skulle nå området skulle de vid en evakuering alltså tvingas resa i riktning mot dem för att kunna komma ut på ringvägen.

En 92 meter lång bro över Þverá ska lösa problemet. Dessutom byggs en två kilometer lång anslutningsväg. Ágúst Sig­urðsson, kommunchef i Rangárþing ytra, säger i Morgunblaðið att han hoppas att den nya bron snart ska vara på plats:
"Detta blir en mycket stor och efterlängtad förbättring i kommunikationerna."
Brobygget minskar inte bara riskerna vid ett vulkanutbrott. Många boende i Vestur-Landeyjar får dessutom en betydligt kortare resväg till ringvägen.

Här kan du läsa mer om brobygget över Þverá.

Dagens citat

"Islänningar blev inte vänster- eller högervridna direkt i finanskraschens kölvatten. Vi ser dock en mycket tydlig förändring i attityder till globalisering och nationalism. Och islänningar, de isländska väljarna, har haft mer nationalistiska tendenser i finanskraschens kölvatten och det har faktiskt bara stärkts i de senaste valen."

Agnar Freyr Helgason, doktor i statsvetenskap vid Háskóli Íslands, i RÚV om hur det politiska klimatet förändrats på Island efter finanskraschen.

torsdag 18 april 2019

Rauðanes runt i 360 grader



Rauðanes strax utanför Þórshöfn på nordöstra Island är en av landets vackraste platser. Hade den inte legat så långt bort från ringvägen hade Rauðanes säkerligen varit i det närmaste invaderat av turister och vandrare. Men nu är det glest mellan besökarna även under sommaren. Ovan kan du se en 360-gradersfilm från Rauðanes.

Medium hjälpte släktingar hitta avrättades grav

När Agnes Magnúsdóttirs och Friðrik Sigurðssons kroppar grävdes upp 104 år efter Islands sista avrättning visste inte de anhöriga var de skulle gräva. En man som kom till trakten sommaren 1934 kunde hjälpa dem. Han berättade i vilken riktning från huggkubben som de två morddömda hade i ovigd jord.

Natten mot den 14 mars 1828 brann gården Illugastaðir på Vatnsnes ned till grunden. Två personer - bonden Natan Ketilsson och gårdskarlen Pétur Jónsson - hittades döda efter eldsvådan. Branden kunde dock inte dölja den verkliga dödsorsaken. Det visade snart att de hade huggits ihjäl i sömnen.

Misstankarna riktades snart mot pigan Agnes Magnúsdóttir och bondsonen Friðrik Sigurðsson. De anklagades för att ha planerat morden. Och hon pekades ut som hjärnan. Bägge fälldes senare för mord och dömdes till döden. De halshöggs vid Þrístapar mellan Hvammstangi och Blönduós den 12 januari 1830. Det var det sista dödsstraffet som verkställdes på Island.

Huvudena spikades upp på pålar. Kropparna begravdes i ovigd jord.

Då var det ingen som tvivlade på deras skuld. Inte heller var det någon som ansåg att de skulle få en ordentlig begravning. Men med åren var det allt fler som började anse att Agnes Magnúsdóttir och Friðrik Sigurðsson förtjänade en riktig grav. Så småningom var det också vissa som undrade vad de skulle ha haft för motiv till dubbelmordet.

Det var först i juni 1934 - alltså 104 år efter avrättningen - som kropparna grävdes upp. De hade grävts ned på mark tillhörande gården Sveinsstaðir på Vatnsnes. Deras anhöriga hade dock ingen aning om på vilken plats.

En resande vid namn Guðmundur kom denna sommar till gården. Magnús Ólafsson, som är arvtagare till Sveinsstaðir, berättar i RÚV att mannen ska ha varit ett medium som lyckats få kontakt med Agnes Magnúsdóttir. Genom denna kontakt kunde Guðmundur ge släktingarna avgörande information om platsen:
"Farfar hade ingen aning om var benen hade begravts vid Þrístapar. ... Då säger främlingen: 'Men skulle det hjälpa till i sökandet om jag säger att det är i högsommarsolnedgång från huggkubben sett?'"
De två kranierna hittades nära skeletten. Det var enligt Magnús Ólafsson oväntat eftersom det hade sagts att kranierna hade flyttats till vigd jord efter avrättningen.

Här kan du läsa mer om avrättningen av Agnes Magnúsdóttir och Friðrik Sigurðsson.