måndag 24 april 2017

Både grundskola och förskola försvinner från Borðeyri

I vår ringer det ut från grundskolan i Borðeyri för sista gången. Bara tre elever finns kvar till hösten. Och året därpå har antalet elever minskat till en enda. Därför har ett enigt kommunfullmäktige beslutat att skolan ska läggas ned. Samtidigt försvinner även förskolan från Borðeyri. De kvarvarande barnen kommer att bussas till Hvammstangi.

Det var 2012 som den lilla glesbygdskommunen Bæjarhreppur - som då hade 100 invånare - gick ihop med Húnaþing vestra, som då hade 1 122 invånare. Samgåendet var ett resultat av en folkomröstning. Bland nej-sidan var det dock många som befarade att grundskolan och förskolan i Borðeyri skulle hotas av en kommunsammanslagning.

Borðeyri var länge ett servicecentrum för den omgivande landsbygden med bland annat slakteri och ett kooperativ. I dag finns dock inte mycket annat av samhällsservice än en bilverkstad kvar på orten.

I Borðeyri har invånarantalet stadigt minskat. I dag är bara tretton personer folkbokförda på orten.

Efter samgåendet mellan Bæjarhreppur och Húnaþing vestra beslutade kommunfullmäktige att det lägsta antalet elever i skolan i Borðeyri var sex. Trots att det antalet inte uppnåddes för det innevarande läsåret valde kommunen att fortsätta undervisningen. Men nu anser ett enigt fullmäktige att skolan inte kan drivas vidare.

I dagsläget ser det ut som att bara tre elever finns kvar i skolan i Borðeyri till hösten. Och till läsåret därpå har antalet - om inget förändras - sjunkit till en elev.

Efter samtal med berörda invånare står det nu klart att skolan i Borðeyri läggs ned till sommaren. Samtidigt försvinner också förskolan från orten. All skolverksamhet i kommunen kommer hädanefter att bedrivas i Hvammstangi.

De kvarvarande eleverna kommer att bussas till Hvammstangi. Avståndet från Borðeyri är drygt fyra mil. Skolan där har dock ett upptagningsområde som sträcker sig många mil norrut längs Strandirs kust.

De anställda i Borðeyri kommer att få möjlighet att följa med barnen. Enligt beslutet i fullmäktige kommer personalen att erbjudas motsvarande tjänster i Hvammstangi.

För inte så många årtionden sedan hade skolan i Borðeyri ett trettiotal elever. Men det är inte bara antalet invånare i själva Borðeyri som minskat. Allt fler gårdar i skolans upptagningsområde står tomma.

Nedläggningen innebär att de sista kommunala jobben försvinner från Borðeyri. Av det som länge var något av regionens centrum - med telefonstation, sparbank, flera olika butiker, slakteri, grundskola och förskola - finns snart inte mycket kvar.

Här kan du läsa mer om Borðeyri.

Nyfunnet långhus tillhörde första bosättarna i Reykjavík

Långhuset vid Lækjargata härstammar sannolikt från de första bosättarna på Island. Fyndet - som gjordes vid en utgrävning för två år sedan - visar att bebyggelsen i Reykjavík redan tidigt var mer omfattande än vad som tidigare varit känt. Långhuset har daterats bland annat genom åldersdatering av kornfrön, rapporterar RÚV.

Det var för två år sedan som arkeologer vid en utgrävning på Lækjargata i Reykjavík hittade ett tidigare okänt långhus. Fyndet kom som en överraskning. Arkeologerna hade bara väntat sig att hitta spår av gården Lækjarkot, som restes 1799.

Redan från början stod det klart att det rörde sig om lämningar från en mycket tidig bosättning. I de torvväggar som grävdes fram fanns spår av den så kallade landnamsaskan, det lager av vulkanaska som sammanfaller med de första kända bosättarnas ankomst till Island under tidigt 870-tal.

Nu har kornfrön som hittades i långhusets golv åldersdaterats. De härrör från perioden 865 till 1015. Spåren av landnamsaska i väggarna pekar dock på att det sannolikt handlar om lämningar från periodens början.

Tidigare har lämningar av flera långhus, kolgropar och smedjor hittats inte långt från fyndet på Lækjargata. De nya lämningarna tyder på att det redan tidigt fanns flera stora gårdar i Reykjavík. Lísabet Guðmundsdóttir, arkeolog vid Fornleifastofnun Íslands, säger att det nya fyndet förändrar bilden av områdets utveckling:
"Det finns något slags mönster här i Reykjavík som inte finns någon annanstans i landet. Det är en mycket mer omfattande bebyggelse. Det är flera byggnader på ett litet område. Det är något annat i gång."
Enligt Lísabet Guðmundsdóttir är det uppenbart att det måste ha funnits kontakter och utbyte mellan stora gårdar som bara låg några hundra meter ifrån varandra.

Det långhus som grävdes fram för två år sedan var minst 20 meter långt och 5,5 meter brett. I långhusets mitt fanns en 5 meter lång eldstad. Dessutom hittades tråg, brynen, pärlor, en silverring och utrustning för vävning och matlagning.

Lísabet Guðmundsdóttir säger till RÚV att det inte finns några uppgifter om vilka som bodde i långhuset vid Lækjargata. Men det rör sig med all sannolikhet om människor som hade förhållandevis goda förutsättningar. Det har även påträffats lämningar från ett djurstall och en smedja eller ett uthus:
"Det fanns lämningar där från byggnadsverk som vi anser vara samtida med långhuset, men dessa lämningar var mycket förstörda."
Under året kommer Fornleifastofnun Íslands att undersöka långhusets utbredning. En teori är att gården var så stor att den sträckte sig till dagens Skólastræti.

Här kan du läsa mer om utgrävningarna på Lækjargata.

Dagens citat

"There will be no winners if we are going to have trade barriers. I would think that at the end of the day it will be obvious that is it is in everyone’s interests to have free trade in Europe, as it was before."

Utrikesminister Guðlaugur Þór Þórðarson i Daily Telegraph om konsekvenser av ett brittiskt EU-utträde.

söndag 23 april 2017

Dagens bonuscitat

"Otherwise, Icelandic will end in the Latin bin."

Tidigare presidenten Vigdís Finnbogadóttir i AP om framtiden för det isländska språket om det inte i större utsträckning kan användas för modern teknik.

Rekordmycket torsk i havet runt Island

Torsken i havet runt Island fortsätter att växa i både storlek och antal. Aldrig tidigare har beståndet varit så stort som i dag sedan mätningarna påbörjades 1985. Även arter som kolja och sej ökar. Däremot är bestånden av fläckig havskatt, lerskädda och klorocka historiskt låga. Det framkommer i en rapport från Hafrannsóknastofnun.

Vattentemperaturen i Atlanten runt Island är alltjämt hög. Men de flesta fiskarterna verkar ha god tillgång till föda. Nya arter - som i synnerhet påträffas i söder - är blåkäft och lubb. Bägge har stegvis rört sig norrut i takt med uppvärmningen av Atlanten.

En art som fortsätter att ha god tillgång till föda är torsken. Den äter i första hand lodda. Återväxten under 2016 ser vid denna första bedömning ut att ha varit låg. Men torskbeståndet i isländska vatten fortsätter att växa.

Beståndet är nu det starkaste sedan mätningarna påbörjades 1985. Framför allt finns det gott om äldre och större torsk. Det handlar inte bara om ett ökande antal. Dessutom väger den genomsnittliga torsken mer.

Torskbeståndet har ökat från år till år ända sedan 2007. Trots förmodat svag återväxt förra året ser framtiden ganska ljus ut. Även 2013 var ett år med något sämre återväxt, men 2014 och 2015 var normala år.

Även koljan har vuxit sig starkare. Det kommer efter många år med låg återväxt och - som följd - minskade kvoter. Andra arter som växer i antal och storlek är sej, rödspätta, bergtunga, rödtunga och stenbit.

Däremot är bestånden av klorocka, lerskädda och fläckig havskatt historiskt låga. Också marulk fortsätter att minska.

Hafrannsóknastofnuns uppskattningar av fiskebeståndens storlek utgör grunden för de rekommenderade fiskekvoter som presenteras i juni. Beslutet om kvoternas storlek tas av fiskeministern. Det är dock sällan som ministern utfärdar några kvoter som avviker mycket från myndighetens bedömning.

Mätningarna, som genomförs årligen, utfördes med hjälp av två forskningsfartyg och två trålare. Totalt provfiskades närmare 600 platser runt hela Island.

Miljardär köper mark - för att skydda laxfisket på Island

Redan äger den brittiske miljardären Jim Ratcliffe 0,3 procent av Island. Och han fortsätter att försöka köpa mark där det finns älvar med bra laxfiske. Men han säger till RÚV att han inte har några planer på att exploatera marken eller köra i väg de boende. Jim Ratcliffe uppger att han köpt fastigheterna för att skydda laxen.

Inom loppet av ett år blev Jim Ratcliffe den sannolikt största utländska markägaren på Island. Hans fastighetsaffärer hamnade i fokus när han köpte Grímsstaðir á Fjöllum, en fastighet i norra delen av landet som täcker 0,4 procent av ytan. Där äger han 72 procent medan staten äger 25 procent och en enskild markägare kontrollerar 3 procent.

Jim Ratcliffe har dessutom köpt fastigheterna Síreksstaðir, Háteigur och Guðmundarstaðir i Vopnafjörður. Han är med 33 procent storägare i fiskeföreningen Strengur som äger ytterligare 23 fastigheter i regionen. Han har även ett hus vid Vesturdalsá.

Själv säger Jim Ratcliffe till RÚV att han inte har några planer på att exploatera fastigheterna. I stället vill han genom sitt ägande skydda laxen och fisket för framtiden. Inte heller tänker han tvinga bort några boende från den mark han köpt:
"Människan har förstört miljön över hela världen. ... Orörda platser är unika. Det ger landet värde att det är orört av människan eftersom folk gärna vill resa till sådana platser."
Det tycks inte vara slut med fastighetsaffärerna. Tidigare i år berättade Fréttablaðið att Jim Ratcliffe tillsammans med den isländska investeraren Jóhannes Kristinsson lagt ett bud på samtliga femton fastigheter som har fiskerätt i Hafralónsá i Þistilfjörður.

Om någon tog budet är inte känt. Marínó Jóhannsson, bonde på Tungusel, sade då i RÚV att han inte ville sälja och att försöket att få kontroll över Hafralónsá väckt starka känslor i regionen:
"Om det skulle bli så att en kapitalägare fick majoriteten av fiskerätten i fiskeföreningen så är det dåligt funktionsdugligt efter det. ... Det är faktiskt sämre än om islänningar skulle ge sig in i detta. Varför? Ja, jag vill att Island först och främst är för islänningar."
Här kan du läsa mer om Jim Ratcliffes fastighetsaffärer på Island.

Dagens citat

"It’s tough to separate the airline from its airport: Every Icelandair flight stops at its home base, Reykjavik’s Keflavik Airport. On a recent weekday, close to half of arrivals and departures there were Icelandair flights. On the homeward leg, our happy smiles from a week in Scotland rapidly faded during a plane change among grumpy crowds at Keflavik."

Brian J. Cantwell i Seattle Times om att flyga med Icelandair från Keflavík.

lördag 22 april 2017

Dagens bonuscitat

"Jag blev helt enkelt förälskad i landet. Jag tyckte maten var fantastisk och jag har inte druckit bättre vatten någonstans. Så fick jag många vänner där. Jag vill lära känna landet och isländsk kultur bättre."

Noel Santillan, amerikansk turist som förra vintern blev känd för att ha åkt vilse och hamnat på Laugarvegur i Siglufjörður i stället för på Laugavegur i Reykjavík, i Vísir om att han i sommar återvänder till Island - läs mer här.

Nytt besökscentrum öppnar vid Fjallsárlón

I snart fyra år har det ordnats båtturer i Fjallsárlón. I dag öppnas det första besökscentrumet för att ta emot gäster till glaciärlagunen. Nybygget är på 400 kvadratmeter. Där finns bland annat matservering, toaletter och försäljning. Bygget har finansierats av Fjallsárlón ehf, samma bolag som arrangerar båtturerna.

Fjallsárlón har de senaste åren blivit allt populärare bland besökare. Glaciärlagunen ligger en mil väster om Islands mest kända glaciärlagun - Jökulsárlón. Fjallsárlón är något mindre och inte lika djup. Här samlas isberg från en av Vatnajökulls utlöpare för att så småningom smälta och flyta ut i Atlanten genom Fjallsá.

Men det är inte de enda skälen till att Fjallsárlón genom åren inte fått samma uppmärksamhet. Under vintern fryser ofta lagunen. Här finns inte samma inflöde av havsvatten som vid Jökulsárlón.

Situationen vid Jökulsárlón har de senaste åren varit kaotisk. En strid om vem som får arrangera seglingar i lagunen har gjort att få investeringar gjorts i toaletter, parkeringsplatser och annan service för besökare. Bristerna har sannolikt bidragit till att Fjallsárlón de fyra senaste åren börjat kunna etablera sig som ett alternativ.

I dag invigs ett nytt besökscentrum vid Fjallsárlón. Det har dock varit öppet de senaste veckorna trots att båtturerna i lagunen ännu inte börjat för säsongen.

Byggnaden är på 400 kvadratmeter. Trots att Fjallsárlón bara har en bråkdel av de besökare som kommer till Jökulsárlón är byggnaden betydligt större än den som finns vid Jökulsárlón.

Bygget har finansierats av Fjallsárlón ehf, samma bolag som efter avtal med kommunen Hornafjörður arrangerar båtturerna i lagunen. I lokalerna finns matservering, souvenirförsäljning, reception, toaletter med mera.

Här kan du läsa mer om Fjallsárlón.

Inga nya avgifter planerade för besök till Þingvellir

Inga nya avgifter är planerade vid Þingvellir. Ett förslag från miljöminister Björt Ólafsdóttir ger nationalparken betydligt större möjligheter att ta betalt. Men enligt föreståndaren Ólafur Örn Haraldsson handlar det bara om att skapa förutsättningar för att öka finansieringen från besökare och minska finansieringen från skattebetalare.

I dag tas det ut avgifter för toalettbesök och parkeringar vid Þingvellir. I ett lagförslag vill miljöminister Björt Ólafsdóttir utöka nationalparkens befogenheter att ta betalt. Enligt förslaget ska nationalparken få avgiftsbelägga alla tjänster som utförs.

Dessutom måste den som bedriver näringsverksamhet i nationalparken ha tillstånd. Nationalparken får alltså möjlighet att säga nej till företagare som av något skäl anses olämpliga.

Trots utökade möjligheter att ta betalt finns det i dag inga sådana planer. Nationalparksföreståndaren Ólafur Örn Haraldsson säger till Vísir att de enda avgifterna som riktas mot vanliga besökare även i framtiden är för parkeringar och toalettbesök:
"Vi har alltid kopplat detta med tillträde till service eller utrymme som har skapats för att ta emot gäster, men inte för att ta betalt för tillträde till ett visst område. Det är inget annat som vi har tagit betalt för och det är inget mer som vi har i åtanke."
En fördel med förslaget är enligt Ólafur Örn Haraldsson att det ger nationalparken bättre möjligheter att disponera intäkterna. Avgifter från parkeringar kan till exempel användas för andra typer av investeringar som är till för besökare.

Ólafur Örn Haraldsson hoppas att Þingvellir i framtiden i större utsträckning ska kunna finansieras av besökare i stället för av skattebetalarna. Men han säger till Vísir att behovet av skattepengar inte kommer att försvinna:
"Varför ska vi avstå från den resurs som forsar förbi och så genom budgeten vända oss till skattebetalarna för att låta den upprätthålla service till näringsverksamhet som har stor avkastning?"
Här kan du läsa mer om lagförslaget för Þingvellir.

Dagens citat

"Jag känner en stark dragningskraft och koppling till landet. Människorna här är otroligt vänliga och landskapet är inte likt något annat. För mig är landet 50 procent landskapet och 50 procent människors berättelser här. Jag älskar deras berättelser. Och det har varit en oväntad glädjekälla, att på varje ny resa upptäcka nya människor och nya berättelser."

Carolyn Bain, som skriver Lonely Planets guideböcker om Island, i Morgunblaðið om sina upplevelser av landet.

fredag 21 april 2017

Turist stal taxfree-sprit från annan turist

När en kund skrev under avtalet för en hyrbil passade en annan väntande turist på att stjäla ur taxfree-påsarna. Turisten stal tre spritflaskor och andra varor - och satte sig därefter i hyrbilen och lämnade Keflavík. Men kunden upptäckte snart att flaskorna saknades. Biluthyrarens övervakningskameror visade vem som stulit varorna.

Det var tidigare i april i år som en kund undertecknade hyresavtalet för en hyrbil på en uthyrare vid flygplatsen i Keflavík. Kunden hade i taxfree-butiken handlat tre flaskor sprit och andra varor.

När kunden var upptagen med avtalsskrivandet passade en annan turist på att lägga beslag på flaskorna och övriga inköp. Bilder från övervakningskameror visade hur turisten tog varorna ur kundens påse.

Men när kunden väl upptäckte stölden hade turisten redan lämnat uthyraren i en hyrbil. Uthyraren ringde turisten och förklarade att stölden hade upptäckts. Turisten lovade att vända tillbaka med de stulna varorna. Så blev det inte. Tjuven dök inte upp. När uthyraren ringde upp på nytt var telefonen avstängd.

Turisten lyckades dock inte komma undan med stölden. När det blivit dags att återlämna hyrbilen väntade polisen på tjuven. Turisten tvingades då att ersätta kunden för de stulna varorna.

Turist somnade - blev inlåst i flygbussen till Reykjavík

När Hanna Pethani vaknade var hon inlåst i en mörk flygbuss. Efter att ha ropat på hjälp och försökt finna en väg ut hittade hon efter en halvtimme nödhandtaget. I huset bredvid hittade hon chauffören som körde Hanna Pethani till slutdestinationen i Reykjavík. Enligt bussbolaget Gray Line har något liknande aldrig tidigare inträffat, rapporterar RÚV.

Det var sent i måndags kväll som Hanna Pethani landade i Keflavík efter en resa från Sydney i Australien via London i Storbritannien. Hon bestämde sig för att ta en av Gray Lines flygbussar till övernattningen i Reykjavík.

Hanna Pethani var inte bara så trött efter resan att hon somnade på bussen. Inte heller vaknade hon när bussen stannade och alla passagerare släpptes ut. Chauffören märkte henne inte utan körde till företagets depå vid Sundahöfn.

När Hanna Pethani vaknade vid halv två under natten mot tisdagen var hon ensam i den parkerade bussen. Hon visste inte var hon befann sig. I bussen hittade hon inget ljus. Nattmörkret gav henne heller ingen hjälp.

I en halvtimme försökte Hanna Pethani hitta en väg ut ur bussen. Till sist hittade hon det nödhandtag som öppnar dörrarna. Hon säger till RÚV att hon drabbades av panik under tiden:
"Jag blev mycket rädd. Jag blev egentligen förtvivlad. Jag visste inte hur jag skulle komma ut. Jag bankade på dörren och ropade på hjälp utan framgång. Jag hade ropat på hjälp och famlat i mörkret i närmare en halvtimme när jag hittade nödhandtaget som jag kunde dra i och då öppnades dörrarna."
Efter att ha kommit ur bussen gick Hanna Pethani in i en närliggande byggnad. Där hittade hon chauffören som satt och åt. Chauffören körde henne till övernattningsstället.

Þórdís Lóa Þórhallsdóttir, vd för Gray Line, säger till RÚV att företaget beklagar att Hanna Pethani blev inlåst i mörkret. Något liknande ska inte ha inträffat tidigare:
"Det är mycket vanligt att människor somnar i bussen, men för det mesta vaknar de av oväsendet som börjar när vi kommer in i staden."
Passagerare som råkar somna brukar vakna av den information som ropas ut strax före ankomsten. Hanna Pethani sov sig alltså igenom den. Hon satt hopsjunken längst bak och därför såg chauffören henne inte. Det säger Þórdís Lóa Þórhallsdóttir till RÚV:
"Vanligen petar då andra passagerare på vederbörande eller chauffören som ser den som sover när den tittar längst bak i bussen. I sämsta fall borde detta uppenbaras när chauffören stämmer av passagerare och bagage."
Hanna Pethanis bagage följde dock med till övernattningsstället med en annan buss. Efter ytterligare några timmar kunde hon alltså själv checka in, berättar RÚV.

I maj börjar tunnelbygget vid Arnarfjörður

I maj tas det första spadtaget till tunneln mellan Arnarfjörður och Dýrafjörður. När bygget är klart blir sträckan inte bara framkomlig året runt. Dessutom kortas avståndet mellan södra och norra Västfjordarna med 27 kilometer. Den 5,6 kilometer långa tunneln kostar 8,7 miljarder isländska kronor och ska invigas sommaren 2020.

I går var det tänkt att avtalet om bygget av den tunnel som ska förbinda Arnarfjörður och Dýrafjörður skulle skrivas under i Hrafnseyri. Men underskrifterna fick i stället göras i Reykjavík. Vägen till Hrafnseyri var nämligen oframkomlig.

Så ser det också ofta ut i Västfjordarna under vinterhalvåret. Under sommaren är avståndet mellan Ísafjörður och Patreksfjörður bara 17 mil. På vintern ökar avståndet till över 50 mil eftersom sträckorna över Dynjandisheiði och Hrafnseyrarheiði inte kan hållas öppna.

I höstas klubbade alltinget både en ny helårsväg över Dynjandisheiði och en tunnel mellan Arnarfjörður och Dýrafjörður som bygger bort sträckan över Hrafnseyrarheiði. Men när regeringen presenterade budgeten för 2017 var bägge projekten försvunna.

Kommunikationsminister Jón Gunnarsson sade först att regeringen inte tänkte ändra sig om den uppskjutna byggstarten. Men efter skarp kritik och stora protester från lokalbefolkning sköt dock alltinget till pengar för att kunna påbörja enbart tunnelbygget.

Arbetet ska utföras av Suðurverk och tjeckiska Metrostav. Prislappen för den 5,6 kilometer långa tunneln är 8,7 miljarder isländska kronor. Tunneln ska vara klar sommaren 2020.

I år läggs 1,5 miljarder på bygget. Under 2018 räknar regeringen med att lägga ytterligare 3 miljarder på tunnelbygget.

Att avtalet nu är underskrivet innebär att förberedelserna kan börja. Suðurverk och Metrostav kommer att börja flytta utrustning till tunnelmynningen i Arnarfjörður. Tillfälliga bostäder åt arbetarna kommer också att flyttas dit.

Det är inte första gången som Suðurverk och Metrostav samarbetar. Företagen bygger just nu en ny tunnel mellan Neskaupstaður och Eskifjörður.

Det symboliska första spadtaget vid tunnelmynningen kommer att tas i maj. Då kommer även bygget att firas i Hrafnseyri. Bland annat kommer Jón Gunnarsson att vara på plats. Det uppger inrikesdepartementet i ett pressmeddelande.

När tunneln står kvar minskar avståndet mellan södra och norra Västfjordarna med 27 kilometer. Men under vintern kommer det för många inte att vara möjligt att använda tunneln eftersom vägen över Dynjandisheiði inte kommer att vara framkomlig. För de boende i regionen är det nu beslutet att påbörja det bygget som återstår innan det blir någon väsentlig förbättring av kommunikationerna.

Här kan du läsa mer om tunnelbygget.

Dagens citat

"It’s very important that the transition is as smooth as possible. ... It’s unthinkable that we will see some trade barriers or technical barriers in the year 2019 or 2020. Everyone will lose from that."

Utrikesminister Guðlaugur Þór Þórðarson i Bloomberg om Islands relationer med Storbritannien efter det kommande EU-utträdet.

torsdag 20 april 2017

Gågator i centrala Reykjavík i fem månader

Illustration: Reykjavíkurborg
Från maj till september blir flera gator i centrala Reykjavík gångstråk. Syftet är att gynna folklivet och att underlätta för fotgängare och cyklister. Till de gator som stängs för biltrafik tillhör Laugavegur, Skólavörðustígur och Austurstræti. Transporter är tillåtna på vardagsmorgnar. Det uppger kommunen i ett pressmeddelande.

Första maj förvandlas huvudgatorna i centrala Reykjavík till gågator. Fram till 1 oktober stängs gatorna för biltrafik. Transporter är bara tillåtna på vardagar mellan 7 och 11.

De gator som ingår är Pósthússtræti mellan Kirkjustræti och Hafnarstræti, Austurstræti samt granngatorna Veltusund och Vallarstræti, Laugavegur och Bankastræti från Vatnsstígur till Þingholtsstræti och Skólavörðustígur mellan Bergstaðastræti och Laugavegur.

Reykjavíks kommun skriver att gågatorna är till för folklivet och för förbättrad tillgänglighet för fotgängare och cyklister. I en undersökning som utfördes för två år sedan var 74 procent av de tillfrågade positiva till gågatorna medan 13 procent var negativa.

Isländsk arbetslöshet väntas sjunka till ny rekordnivå

Arbetslösheten sjönk i mars till 2,4 procent. Skälet till nedgången är den avslutade strejken bland sjömän. Många av de anställda som då tvingades bort från sina jobb har nu kunnat återvända. Dessutom börjar säsongsarbetena bli fler. Vinnumálastofnun räknar med att arbetslösheten i sommar minskar till den lägsta nivån på nio år.

En strejk bland sjömän gjorde att många isländska trålare låg kvar i hamn under början av året. Flera företag varslade därför personal i land. Eftersom det inte fanns någon fisk att ta hand om hade de heller inget att göra.

Efter strejkens slut kunde många anställda återvända till samma jobb som före strejken. Den effekten syns tydligt i statistiken för mars. Dessutom finns det traditionellt fler säsongsjobb i mars än i februari. Även det bidrar till att minska arbetslösheten.

I mars var arbetslösheten 2,4 procent, en nedgång med 0,5 procentenheter jämfört med februari. Bortsett från januari och februari - de månader då sjömansstrejken pågick - handlar det ändå om den högsta arbetslösheten på nästan ett år. I mars 2016 var 2,7 procent av islänningarna arbetslösa.

Vinnumálastofnun räknar med att arbetslösheten kommer att fortsätta sjunka. Nedgången kommer framför allt att bero på fler säsongsjobb inom turistbranschen. Till sommaren väntas arbetslösheten bli lägre än 1,7 procent. Det innebär i så fall den lägsta arbetslösheten på Island sedan finanskraschen hösten 2008.

Arbetslösheten minskade under mars i samtliga regioner. Andelen arbetslösa var högst i Norðurland eystra med 3 procent, en minskning med 1,9 procentenheter. Därefter följde Suðurnes med 2,8 procent (-1,6), Västfjordarna med 2,5 procent (-2,8), Reykjavíkområdet med 2,4 procent (-0,1), Suðurland med 2,1 procent (-1,5), Austurland med 1,9 procent (-0,9), Vesturland med 1,8 procent (-0,9) och Norðurland vestra med 1,6 procent (-0,2).

Åtta isländska kommuner hade full sysselsättning under mars: Helgafellssveit och Skorradalshreppur i Vesturland, Reykhólahreppur, Árneshreppur och Kaldrananeshreppur i Västfjordarna, Skagabyggð i Norðurland vestra, Tjörneshreppur i Norðurland eystra och Skaftárhreppur i Suðurland.

Även långtidsarbetslösheten minskade i mars. Vid månadsskiftet hade 21,5 procent av de arbetslösa varit utan jobb i minst ett år. 43 procent hade saknat jobb i minst ett halvår.

I mars var arbetslösheten bland kvinnor 2,6 procent och bland män 2,2 procent. Bland islänningar i åldern 18 till 24 år var arbetslösheten 2,3 procent.

Arbetslösheten bland utländska medborgare ökade däremot till 5,3 procent. Utländska medborgare utgjorde i mars 24 procent av det totala antalet arbetslösa. Av dessa var 59 procent polacker.

Här kan du läsa mer om arbetslösheten på Island.

Skattehöjning på turism kan fälla regeringen

Regeringen har ingen majoritet för skattehöjningarna på turism. Både inom Självständighetspartiet, Ljus framtid och Renässans finns politiker som inte står bakom förslaget. Därmed hotas hela regeringens finanspolitiska plan fram till 2022. Därmed kan regeringens framtid också vara hotad. Skattehöjningarna har fått hård kritik mot branschen.

För tre veckor sedan presenterade regeringen en finanspolitisk plan för åren 2018 till 2022. I den ingår en flytt av en lång rad sektorer inom turistnäringen till den högsta momssatsen. Det innebär att momsen höjs från dagens 11 procent till 24 procent från och med juli nästa år.

Höjd moms blir det på bland annat övernattningar, utflykter, gruppresor och spabesök. Dessutom höjs avgiften på övernattningar från 100 till 300 isländska kronor. Vidare får inte längre biluthyrare någon rabatt på punktskatten på importerade fordon - något som kommer att medföra betydligt högre inköpspriser.

Enligt regeringen kommer momshöjningen att innebära en prisökning på 10,4 procent om den får full effekt. För den genomsnittliga resenären blir vistelsen på Island 4 procent dyrare.

Från turistnäringen har kritiken varit hård. Branschförbundet Samtök ferðaþjónustunnar klagar på såväl bristande samråd som förödande slag mot turismen. I ett uttalande riktar förbundet skarp kritik mot de förändringar som påverkar biluthyrare.

Samtök ferðaþjónustunnar hävdar att den höjda skatten på hyrbilar blir ödesdiger för landsbygden. Med dyrare hyrbilar kommer färre turister att besöka platser långt från huvudstadsregionen. Därför anser förbundet att skattehöjningen hotar de investeringar som gjorts på glesbygdsturism under senare år.

Friðrik Árnason, som äger Hótel Bláfell i Breiðdalsvík, säger i Morgunblaðið att Island måste vara konkurrenskraftigt för att kunna fortsätta locka turister. Han har redan tagit emot avbokningar på grund av den starka kronan. Genom skattehöjningar blir det enligt Friðrik Árnason ännu svårare att konkurrera med andra destinationer:
"Vi anser att nationens ledare inte visar turismen tillräcklig förståelse när läget i huvudstadsregionen och sydvästra hörnet överförs på hela landet när det gäller antalet turister och deras spridning över året."
Finansminister Benedikt Jóhannesson uppger i Morgunblaðið att regeringen inte har några planer på att ändra sig om skattehöjningarna. Hanna Katrín Friðriksson, gruppledare för Renässans i alltinget, säger dock att hon kan tänka sig att senarelägga dem ett halvår.

Men som det ser ut i dag finns det ingen majoritet i parlamentet för regeringens förslag. Det är en fråga som skulle kunna fälla trepartikoalitionen mellan Självständighetspartiet, Renässans och Ljus framtid. Skattehöjningarna är nämligen en förutsättning för regeringens satsningar på välfärd och sjukvård.

Bland de politiker som inte stödjer det befintliga förslaget är Páll Magnússon, Njáll Trausti Friðbertsson, Valgerður Gunnarsdóttir, Haraldur Benediktsson och Óli Björn Kárason från Självständighetspartiet och Nichole Leigh Mosty från Ljus framtid. Två av dessa - Valgerður Gunnarsdóttir och Njáll Trausti Friðbertsson - har enligt RÚV själva kopplingar till företag i turistbranschen.

Regeringen har i dag minsta möjliga majoritet med 32 av 63 platser i alltinget. Den kan inte räkna med något stöd från oppositionen för förslaget. Alltså måste samtliga ledamöter från regeringspartierna rösta ja. Annars riskerar hela den finanspolitiska planen fram till 2022 att falla. Och då är frågan om regeringen överlever.

Här kan du läsa mer om de planerade skattehöjningarna.

Dagens citat

"Jag har som politiker och folkvald representant för allmänheten i landet meddelat att om det är så att till exempel pensionsfonder tänker investera mer där så tycker jag inte att det är ett bra alternativ för allmänhetens pensioner. Jag kan inte se att detta är ett bra investeringsalternativ vad det gäller."

Miljöminister Björt Ólafsdóttir säger till RÚV att hon hoppas att pensionsfonder undviker att gå in med mer pengar i United Silicons skandalfabrik i Helguvík - läs mer här.

onsdag 19 april 2017

En vandring till Eyjafjallajökulls topp



I den här filmen får du följa med på en vandring till Eyjafjallajökulls 1 666 meter höga topp. Turen arrangerades av Ferðafélag Íslands. I klippet - som delvis är inspelat med drönare - får du också se hur de trettio deltagarna åker skidor nedför glaciären.

Minister vill stänga skandalfabrik efter bränder och utsläpp



Miljöminister Björt Ólafsdóttir har fått nog. Nu vill hon stänga United Silicons hårt kritiserade kiselanläggning i Helguvík. Utspelet kommer efter ännu en brand i den nyöppnade fabriken. Tidigare har närboende klagat på lukt som orsakar olika typer av obehag. Dessutom har arsenik och andra giftiga ämnen släppts ut från anläggningen.

I oktober förra året invigdes United Silicons kiselanläggning i Helguvík i Reykjanesbær. I början på december lämnade den första lasten hamnen i Helguvík. Men sedan dess har det mesta gått snett. Och nu kräver alltså miljöminister Björt Ólafsdóttir att fabriken stängs.

Bygget hade uppbackning av kommunpolitiker, men det fanns också personer som befarade att föroreningarna skulle kunna bli högre än vad som presenterats i United Silicons kalkyler. Hittills har utsläppen av arsenik som mest varit tjugofaldigt högre än i miljökonsekvensbedömningen. Företaget påstår att mätningarna är felaktiga. Det har tillbakavisats av Umhverfisstofnun, den isländska miljömyndigheten.

Kommunfullmäktige i Reykjanesbær vill i dag att verksamheten ska stoppas - åtminstone tills utsläppen är under gränsvärdena. Det rör sig enligt Umhverfisstofnun om föroreningar av sexton cancerframkallande ämnen och olika tungmetaller.

Redan före påsk gjorde myndigheten bedömningen att det var oundvikligt att tillfälligt stänga fabriken. Det ska ha skett efter farhågor om att bland annat myrsyra och ättiksyra släpptes ut. Umhverfisstofnun valde dock att avstå från att stänga anläggningen efter ett möte med ledningen, skriver Fréttablaðið.

Närmare 400 närboende har sedan invigningen vänt sig till myndigheten med klagomål om lukt som orsakar olika typer av obehag. Ásmundur Friðriksson, alltingsledamot för Självständighetspartiet, var en av de politiker som stod bakom United Silicons etablering i Helguvík. Nyligen bad han i parlamentet om ursäkt för att han tagit ställning för företaget:
"Jag som alltingsledamot vill be folket om ursäkt för att ha banat väg för ett företag som har fått hundratals miljoner kronor i stöd från skattebetalarna för att bygga upp driften, men betalar sina anställda löner som är under inkomstnormen i landet."
Ásmundur Friðriksson tog även upp utsläppen från United Silicon och sade att företaget "varken arbetar med eller för samhället".

Björt Ólafsdóttirs utspel på Facebook kommer efter den andra branden i fabriken inom loppet av två veckor. Larmet kom vid fyratiden i går morse. Då brann det på tre av åtta våningar i fabriken. Släckningsarbetet var svårt eftersom den elektriska spänningen vid ugnarna är så hög att brandkåren inledningsvis inte kunde använda vatten.

Anläggningen kommer nu att vara stängd i några dagar medan sanering efter branden pågår. Men Björt Ólafsdóttir skriver alltså att den inte bör öppna på nytt förrän alla problem är lösta. Det handlar enligt miljöministern om såväl utsläpp som anställdas säkerhet:
"Nu är det nog. ... Varför upplever boende i närheten symptom som utsläppsmätningar inte kan förklara? ... På ett gemensamt möte med miljö- och kommunikationsnämnden förklarade chefen, tillfrågad om en eventuell ökning av arsenik i luften, att personalen öppnade eftersom det var så varmt. Därför släpptes föroreningar som inte hade gått genom saneringssystemet ut direkt från golvet. I vilken utsträckning kommer dessa anställda i omfattande kontakt med alla sorters oönskade ämnen?"
Björt Ólafsdóttir ifrågasätter även United Silicons finansiering. Hon skriver att det är uppenbart att företaget behöver kapital. Hon undrar dock vem som är beredd att investera i en anläggning som hittills visat sig ha så många brister.

I samband med att Björt Ólafsdóttir tillträdde sade hon att det nu var slut på den period där industrier med starkt negativ miljöpåverkan kunde vänta sig skattelättnader och andra förmåner från staten.

Verksamheten utreds nu av Umhverfisstofnun. Det är myndigheten och inte miljöministern som kan ta beslut om en stängning. Kristleifur Andrésson, säkerhets- och miljöansvarig vid United Silicon, säger till Morgunblaðið att han hoppas att företaget med hjälp från utländska experter ska få bukt med den lukt som irriterar invånarna:
"Vi löser inte detta genom utrop i medierna."
United Silicon har 65 anställda på Island.

Ovan kan du se en film från gårdagens brand i kiselanläggningen.

Island sänker terrorberedskap till normal nivå

Beredskapen för terrorattentat på Island sänks till normal nivå. I går var sista dagen med den förhöjda beredskap som infördes efter lastbilsdådet i Stockholm. Polisens bedömning är att det inte längre finns behov av extra vaksamhet och fler poliser redo att rycka in. Efter attacken i Stockholm har polisen haft särskild uppmärksamhet på flyg från Sverige.

Sedan 2015 har risken för terroristattacker på Island bedömts till en tvåa på en fyrgradig skala. Det innebär att attentat inte kan uteslutas, men att det inte finns några kända planer på attentat. I landet finns heller inga kända organisationer eller personer som tros vara beredda att utföra attacker.

Efter lastbilsdådet i Stockholm skärptes bevakningen. Fler poliser från specialenheten stod i beredskap och polisen uppmanades att vara särskilt vaksam på all misstänkt verksamhet. På flygplatsen i Keflavík höjdes övervakningen av alla flyg från Sverige. Däremot förblev polisens bedömning av hotnivån oförändrad.

Rikspolischefen Haraldur Johannessen säger till Vísir att tisdagen var den sista dagen med förhöjd beredskap. I dag återgår beredskapen till det normala:
"Det var vår bedömning att det inte längre fanns behov av ökad övervakning längre än det var. Sedan kan det förändras snabbt, men det finns inget som pekar på det nu."
Den förhöjda beredskapen efter Stockholmsdådet var en rutinåtgärd. När ett attentat sker i ett grannland skärps övervakningen - i synnerhet på flygplatsen i Keflavík. Det har dock aldrig funnits några indikationer på att terroristen i Stockholm skulle ha några som helst kopplingar till Island.

Men den isländska beredskapen är enligt Haraldur Johannessen långt ifrån tillräcklig. Hans bedömning är att det behövs omkring 900 poliser i landet. I dag är poliserna knappt 700. Många tjänster försvann i besparingar som gjordes efter finanskraschen. Sedan dess har antalet poliser inte ökat i takt med antalet invånare.

I dag är isländsk polis inte tillräckligt rustad för att kunna hantera en eventuell terrorattack likt lastbilsdådet i Stockholm. Det säger Haraldur Johannessen i Fréttablaðið:
"Vi, Rikspolisstyrelsen, har genom åren - precis som medierna och hela nationen vet - pekat på att vi behöver öka den isländska polisens kapacitet för att vara rustad för att ta sig an händelser som denna. ... För att vara ärlig är vi inte det tillräckligt som läget är i dag. Men vi gör allt vi kan för att träna poliskåren i landet och för att ha den beredskap som vi har och kan ha."
Justitieminister Sigríður A. Andersen säger i Morgunblaðið att ett attentat på isländsk mark inte kan uteslutas. Därför är det viktigt att upprätthålla en god beredskap:
"Som läget är i dag tar den allmänna beredskapen hänsyn till terrorhot liksom andra brott. Det är bäst om vi kan behålla denna allmänna beredskap och uppdatera den ständigt när det finns anledning."
Här kan du läsa mer om Islands reaktioner på terrorattentatet i Stockholm.

Dagens citat

"Nobody seems to have accurately pinpointed why there is so much music and creativity here, but this whole island is so inspiring and beautiful. ... You always feel at home when you’re in Iceland. You feel the warmth in the coldness."

Sigur Rós-medlemmen Georg Holm i Los Angeles Times om den isländska musikscenen.

tisdag 18 april 2017

Korp ruvar i Selfoss i direktsändning

De senaste tre åren har en korp ruvat i ett rede på Byko i Selfoss. I år har byggvaruhusets personal monterat en webbkamera vid redet. Genom den kan du följa korpen dygnet runt ända tills ungarna har lämnat boet. Än så länge har inga ungar dykt upp, men det kan ske när som helst. Här hittar du webbkameran.

Vill kräva tillstånd till Þingvellir av alla arrangörer

Utan ett avtal med nationalparken får ingen bedriva näringsverksamhet vid Þingvellir. Dessutom ska nationalparken ges möjlighet att kräva betalt för alla tjänster som utförs. Det föreslår miljöminister Björt Ólafsdóttir. Om lagförslaget blir verklighet innebär det att Þingvellir får liknande regler som nationalparken Vatnajökull.

Nationalparken Þingvellir är en av de populäraste turistattraktionerna på Island. Men det är också en av de platser där besökstrycket märks som mest. De senaste åren har anställda vid nationalparken klagat på gäster som inte håller sig till stigarna, struntar i campingförbudet, bygger stenrösen och plockar mossa och andra växter.

Men debatten har också handlat om de företag som arrangerar aktiviteter vid Þingvellir. Under året har flera olyckor bland dykare och snorklare i Silfra uppmärksammats. Efter dialog med myndigheterna har arrangörerna skärpt reglerna för vilka som får ge sig ut i vattnet. Tidigare har få kontroller gjorts av turisternas kunskaper och erfarenheter.

I dag betalar arrangörer av dykturer en avgift per besökare till nationalparken. Det finns även avgiftsbelagda parkeringsplatser och toaletter. Intäkterna går till service och tillsyn av området.

Nu föreslår miljöminister Björt Ólafsdóttir att nationalparken ska få betydligt större möjligheter att ta betalt av arrangörer. Det talas i förslaget om en rätt att ta ut en avgift för utförda tjänster. I praktiken innebär det att nationalparken kan låta arrangörer stå för faktiska kostnader av all service. Avgifterna ska beslutas av miljöministern.

Vidare vill Björt Ólafsdóttir införa ett förbud mot näringsverksamhet inom nationalparken. Förbudet kan bara hävas genom avtal med nationalparken. Alltså får ledningen möjlighet att säga nej till vissa arrangörer om de av något skäl anses olämpliga eller inte gör rätt för sig.

En annan nyhet är att den som ordnar arrangemang vid Þingvellir också måste söka och få tillstånd av nationalparkens ledning.

Om lagen blir verklighet innebär det att nationalparken Þingvellir får ungefär samma regler som nationalparken Vatnajökull. Där har sedan tidigare ledningen möjlighet att kräva ersättning av arrangörer. Att samma möjlighet inte redan finns vid Þingvellir beror på att den lagen är äldre än lagen om Vatnajökull.

Skälet till lagförslaget är enligt Björt Ólafsdóttir det ökande antalet besökare. Hon anser att naturvården och skyddet av kulturminnen inte har utvecklats i takt med tillströmningen av gäster. Därför behövs en ny lag som gör det möjligt att både välkomna alla besökare och att värna området.

Dessutom sägs det i förslaget att jämvikten mellan nyttjande och skydd inte längre finns vid Þingvellir. För att bevara områdets unika miljöer är det enligt Björt Ólafsdóttir nödvändigt med en ny lag.

Förslaget från miljöministern är nu ute på remiss. Remisstiden löper ut i morgon. Hur det slutliga lagförslaget från Björt Ólafsdóttir kommer att se ut är alltså inte klart.

Här kan du läsa mer om olyckorna vid Silfra.

Pojke född i värdgraviditet får bara fosterföräldrar

En pojke född i en värdgraviditet kan inte få en person som saknar biologisk koppling till barnet registrerad som biologisk förälder. Därför kan de två kvinnor som tog initiativ till värdgraviditeten inte bli annat än fosterföräldrar till pojken. Allt annat hade öppnat för att systematiskt kringgå isländsk lag. Det fastslår Hæstiréttur Íslands.

Under 2012 vände sig två isländska kvinnor till Advocates for Surrogacy i Kalifornien, USA. Organisationen förmedlar värdgraviditeter mot ersättning - något som där är lagligt. Vilka donatorerna är avslöjas inte.

De som vänder sig till organisationen förbinder sig också juridiskt att fungera som barnets föräldrar. På samma sätt avsäger sig donatorerna föräldraskapet. Men det finns alltså inga biologiska kopplingar mellan donatorerna och de två kvinnorna.

Den 14 februari 2013 föddes pojken. De två kvinnorna återvände några veckor senare till Island. Med sig hade de den pojke som de enligt amerikansk lag var föräldrar till.

Vid återkomsten visade det sig att de isländska myndigheterna inte alls hade samma syn i frågan. Värdgraviditeter är inte tillåtna i landet. Om de utförs på Island kan de ge upp till tre månaders fängelse.

Inledningsvis togs inte pojken ens upp i folkbokföringen eftersom han betraktades som amerikansk utan biologisk koppling till någon islänning. Än mindre erkändes kvinnorna som pojkens föräldrar.

Efter att ha fått avslag hos folkbokföringsmyndigheten Þjóðskrá Íslands vände sig paret till inrikesdepartementet. Även där blev det nej. Kvinnorna gick vidare till Héraðsdómur Reykjavíkur, men förlorade på nytt. Och nu har Hæstiréttur Íslands alltså fastslagit att ingen av dem kan registreras som pojkens biologiska förälder.

Rätten skriver i domen att enligt isländsk lag är det bara den kvinna som burit barnet som kan få status som biologisk förälder. En värdgraviditet skapar inte de biologiska band som lagen säger är nödvändiga. Beslutet i amerikansk domstol gäller heller inte på isländsk mark. Alltså anser domstolen att det inte finns några familjeband mellan pojken och kvinnorna.

Vidare skriver Hæstiréttur Íslands att det hade varit direkt olämpligt att ta något annat beslut. Det hade i praktiken inneburit att domstolen skulle acceptera något som är brottsligt på Island.

Under vandringen mellan olika myndigheter avslutade kvinnorna förhållandet. Därmed avslutades också deras ansökan om att få adoptera pojken.

Pojken har nu tagits upp i folkbokföringen, fått medborgarskap och fått personnummer. De två kvinnorna har registrerats som hans fosterföräldrar. Men någon annan status kommer de alltså inte att få.

Kvinnorna slipper dock stå för sina rättegångskostnader på 1,5 miljoner isländska kronor. Den räkningen kommer i stället att betalas av statskassan.

Nu överväger kvinnorna om de ska ta fallet vidare till Europadomstolen för mänskliga rättigheter.

Här kan du läsa mer om de juridiska turerna kring värdgraviditeten och här kan du läsa domen i sin helhet.

Dagens citat

"Målet gällande varor och tjänster i handeln med britterna är att få bättre tillträde än vi har nu. Även om EES-avtalet är mycket bra och mycket viktigt för oss så ger det oss inte fullt tillträde till den brittiska marknaden, så där finns stor potential vad det gäller."

Utrikesminister Guðlaugur Þór Þórðarson i RÚV om konsekvenser för Island av Storbritanniens utträde ur EU.

måndag 17 april 2017

Dagens bonuscitat

"Många fler tomter behöver göras byggnadslämpliga. Det behöver byggas mer av två- och trerumsbostäder och det behöver byggas mycket snabbare än tidigare. ... Säg att unga människor har börjat spara i ett, två eller tre år, och tänkt att köpa en trerumsbostad för 30 miljoner. Då stiger den med omkring 6 miljoner under denna tid och det som människorna har sparat under denna period räcker knappt till ökningen, för att inte tala om det andra."

Sverrir Kristinsson, som har arbetat som fastighetsmäklare i Reykjavík sedan 1968, säger i RÚV att läget på bostadsmarknaden aldrig varit så bekymmersamt som nu.

Kräver rapport om hur många turister Island tål

Naturen är det främsta skälet till att turister besöker Island. Men det råder inga tvivel om att turismen är negativ för naturen - inte minst på de mest populära platserna. Därför vill Gröna vänstern att näringsminister Þór­dís Kol­brún Reyk­fjörð Gylfa­dótt­ir tar fram rapport som berättar hur många besökare Island kan ta emot.

Den ökande turismen till Island är något som debatteras närmast dagligen i medierna. Samtidigt som många uppskattar intäkterna och jobben som ökningen för med sig är det också många som oroar sig för turismens inverkan på naturen. De flesta gästerna besöker några få populära turistattraktioner på sydvästra Island. I övriga landet är belastningen inte lika hög.

Frågan är dessutom om en attitydförändring är på gång. Den stora majoriteten av besökare är mycket nöjda med sin vistelse i landet, men siffrorna har minskat något. Och bland islänningarna är det färre än tidigare som är entusiastiska över turismen.

Därför vänder sig nu Gröna vänsterns alltingsledamöter till näringsminister Þór­dís Kol­brún Reyk­fjörð Gylfa­dótt­ir. I en motion ber de henne ta fram en rapport som sätter ett tak för turismen till Island.

I motionen skriver de att naturen är vad som främst lockar besökare till Island. Samtidigt är det stora antalet besökare inte positivt för naturen. På de populäraste besöksmålen visar sig den tilltagande belastningen genom olika typer av skador på miljön.

De efterlyser en rapport som tar fram olika metoder att styra antalet turister, besöksmålen och turisternas spridning över landet. Om möjligt vill de se en analys av besökstaket på regionnivå.

Rapporten ska enligt Gröna vänstern kunna användas för framtida beslut gällande turismen. Den ska även analysera konsekvenser för infrastruktur, ekonomi, samhälle och miljö.

Man tvingas betala skuld till Landsbanki

Det var inte tal om någon felaktig rådgivning från Landsbankis sida när en man uppmanades att teckna en övertrasseringskredit i stället för att sälja sina aktier i banken. Hæstiréttur Íslands river därmed upp en tidigare dom från Héraðsdómur Reykjavíkur. Mannen måste nu betala skulden på drygt 26,5 miljoner isländska kronor.

Det var i januari 2008 som en isländsk man övervägde att sälja sina aktier i Landsbanki. Av banken fick han rådet att behålla aktierna. I stället tecknade han en övertrasseringskredit på 30 miljoner japanska yen. Som säkerhet för krediten användes aktierna i Landsbanki.

Ett halvår senare hade mannen en ny kontakt med Landsbanki. Aktierna hade då sjunkit i värde. Därför behövdes en ny säkerhet för krediten. Mannen föreslog en försäljning, men avråddes.

I slutet på september samma år - bara dagar innan Landsbanki gick omkull - vände sig mannen till banken på nytt. Han sade då att han ville sälja såväl aktierna i Landsbanki som aktier i andra isländska finansbolag. Någon försäljning genomfördes inte.

När övertrasseringskrediten löpte ut hade mannen en skuld på drygt 26,5 miljoner isländska kronor. Efter att ha fått betalningskrav från Landsbanki vände sig mannen till domstol.

I Héraðsdómur Reykjavíkur fick mannen rätt. Domstolen ansåg att banken gett mannen råd som tjänade Landsbankis intressen och inte kundens. Eftersom det handlade om felaktig rådgivning hade banken inte rätt att begära in pengarna.

Hæstiréttur Íslands river nu upp den tidigare domen. Mannen ska både betala skulden och stå för rättegångskostnader på 1 miljon isländska kronor.

Bevisbördan lägger Hæstiréttur Íslands på mannen i stället för banken. Han har enligt domstolen inte kunnat visa att han i tillräcklig utsträckning försökt göra sig kvitt övertrasseringskrediten genom att sälja aktierna. Han borde också ha förstått att banken i september 2008 inte hade sålt aktierna. Det ligger dessutom på mannen att ha kännedom om villkoren för den här typen av affärer.

Här kan du läsa mer om rättsprocessen och här kan du läsa domen i sin helhet.