torsdag 25 augusti 2016

Var det Muse som dödade vikingaklappet?



När Muse spelade i Reykjavík tidigare i augusti i år fick gruppen publiken i Laugardalshöll att göra víkingaklappið, den ramsa som följde landslaget under fotbolls-EM i Frankrike och därefter fick spridning över hela världen. I Sverige kom ramsan i stället att kallas vulkanen. Men nu ser det ut som att islänningarna själva tröttnat på den.

Vísir sammanställde reaktioner från Twitter på Muses tilltag. Flera i publiken ansåg att det handlade om ett riktigt lågvattenmärke. En majoritet sågar ramsan och vill slippa den åtminstone så länge det inte handlar om fotboll. Och i en omröstning är det i nuläget 77 procent som vill glömma ramsan medan 23 procent vill bevara den.

Fosfor från Eyjafjallajökull ger rekordskörd av korn

Värme och vulkanaska gör att Ólafur Eggertsson på Þorvaldseyri redan nu kan börja skörda korn. Bonden på gården vid Eyjafjallajökulls fot räknar i år med att få omkring 200 ton korn. Omkring hälften blir mänsklig föda. Fosfor från det senaste vulkanutbrottet för sex år sedan är enligt Ólafur Eggertsson förklaringen till den goda skörden, berättar Vísir.

Våren 2010 hamnade gården Þorvaldseyri i centrum för världens uppmärksamhet. Þorvaldseyri ligger vid Eyjafjallajökulls fot. Från glaciärens högsta punkt steg snart askmoln som skulle komma att påverka flygtrafiken i stora delar av Europa och Nordamerika.

Översvämningar och vulkanaska täckte åkrar och fält. Ett enormt saneringsarbete tog vid efter utbrottets slut. Redan första sommaren stod det klart att problemen med askan snart skulle vara över och att den i stället skulle gynna jordbruket.

Vulkanaska innehåller ämnen som fluor och fosfor. I lagom doser ger de näring åt jorden utan att ha negativ inverkan på boskap.

På Þorvaldseyri har det odlats korn ända sedan 1960. Korn har visat sig vara ett sädesslag som fungerar utmärkt att odla på södra Island. Korn används bland annat till bröd, frukostflingor, matgryn och öl.

I normala fall brukar det dröja till mitten av september innan Ólafur Eggertsson kan börja skörda. Men i år har han redan påbörjat skörden. I synnerhet värmen under augusti har gynnat skörden. Han säger till Vísir att årets skörd av korn blir den bästa i gårdens historia:
"Ska vi inte bara säga det? Se vad detta är underbart. Fjällen är gröna ända upp till topparna och glaciären, som syns tydligt med askan, har bara gjort goda saker för denna ord och för andra jordar häromkring. Landet är uppenbarligen mer fruktbart."
Årets skörd väntas bli cirka 200 ton. Omkring hälften går till mänsklig konsumtion. Resten blir föda till boskap. Förklaringen till den goda skörden är enligt Ólafur Eggertsson fosfor som hamnade i marken i samband med Eyjafjallajökulls utbrott för sex år sedan:
"Svårlöslig fosfor här i marken borde räcka i 50 till 60 år och det är exakt vad korn behöver."
Här kan du läsa mer om konsekvenser av vulkanutbrottet i Eyjafjallajökull 2010.

Tunga namn kandiderar för Renässans i alltingsvalet

Flera tunga namn kommer att kandidera för Renässans i det kommande alltingsvalet. Och att välkända profiler som Þorsteinn Víglundsson och Pawel Bartoszek nu väljer Renässans är ett hårt slag mot Självständighetspartiet - som nu utmanas av ett liberalt högerparti som vill motarbeta protektionism.

I det kommande alltingsvalet avser nybildade Renässans att ställa upp i samtliga valkretsar. Partiets valsedlar i de olika valkretsarna avgörs vid regionala möten. Listorna väntas bli klara vid månadsskiftet.

De senaste månaderna har Renässans i opinionsmätningar fått ett stöd som ligger klart över femprocentsspärren till alltinget. Partiet har goda förutsättningar inför valet. Inte minst sedan det står klart att flera färgstarka högerprofiler har anslutit sig till Renässans.

Renässans bildades formellt i våras då samtidigt grundaren Benedikt Jóhannesson valdes till partiledare. Han tillhörde länge Självständighetspartiets EU-positiva falang, men övergav partiet när det stod klart att regeringen avsåg att svika vallöftet om en folkomröstning i EU-frågan.

Benedikt Jóhannesson basar över förlaget Heimur. Han kommer själv att kandidera för Renässans i det kommande valet. Han får alltså sällskap av tunga namn som Þorsteinn Víglundsson och Pawel Bartoszek.

Inte minst Þorsteinn Víglundssons kandidatur fungerar som en rejäl knäpp på näsan för Självständighetspartiet. Han har de senaste åren rosats för sitt arbete som ordförande för arbetsgivarorganisationen Samtök atvinnulífsins. Där har han gjort sig känd som en stark röst för näringslivet - som i regel har satt sitt hopp till Självständighetspartiet inom alltinget.

Þorsteinn Víglundssons besked visar tydligt att Självständighetspartiet inte längre är det självklara alternativet för ledande näringslivsföreträdare. I Morgunblaðið beskriver han sig som "liberal högersosse". Som hjärtefrågor nämner han flera punkter där Renässans förespråkar en helt annan väg än Självständighetspartiet. Han talar om högre fångstskatter för fisk, om ökad konkurrens inom jordbruket och om ett Island som i högre grad engagerar sig på det internationella planet.

Renässans motsätter sig den protektionism som finns inom Självständighetspartiets politik för fiske och lantbruk. I stället vill partiet verka för förnyelse inom bägge näringarna. I praktiken innebär det sannolikt bantade bidrag för lantbruket samtidigt som skyddstullar som förhindrar import av vissa livsmedel avskaffas.

Även matematikern Pawel Bartoszek har anslutit sig till Renässans. Han är mest känd som krönikör i Fréttablaðið och som ledamot av grundlagsrådet, men han har tidigare kandiderat i val för Självständighetspartiet. I Morgunblaðið berättar han om partibytet:
"Jag har funderat över den etiska frågan. Säg att jag skulle kandidera för Självständighetspartiet, står i provvalssalen i [partihögkvarteret] Valhöll och får frågan: Pawel, hur kan du kandidera för ett parti där du har en åsikt i en fråga som de flesta andra har en annan åsikt om. Det vore inte enkelt att besvara den frågan. ... Då tycker jag att det är renare att gå med i ett parti där fler är överens med mig i dessa frågor."
Både Þorsteinn Víglundsson och Pawel Bartoszek kommer att kandidera på någon av de två valsedlarna i Reykjavík. Det kommer med all sannolikhet även Benedikt Jóhannesson.

I den södra valkretsen siktar statsvetaren Jóna Sólveig Elínardóttir enligt Vísir på någon av de översta platserna på listan. Detsamma gäller även ekonomen Gylfi Ólafsson i den nordvästra valkretsen, skriver Bæjarins Besta.

Dagens citat

"The Pirates are a much more lively party, and that’s what’s difficult. ... They may attract a lot of people —but to quarrel. Direct participatory democracy is not as easy as it sounds."

Gunnar Helgi Kristinsson, professor i statsvetenskap vid Háskóli Íslands, i Toronto Star om Piratpartiet på Island.

onsdag 24 augusti 2016

Island från ovan



Hraunfossar, Gullfoss och Seljalandsfoss är några av de vattenfall som dyker upp i denna turistvideo från Island.

Hjörleifshöfði till salu - ägare hoppas på högt pris

Hjörleifshöfði på södra Island är till salu. Fastigheten är på 11 500 hektar och prislappen väntas hamna på mellan 500 miljoner och 1 miljard isländska kronor. Tre fjärdedelar av marken består enligt mäklarannonsen av ofruktsamma stenöknar. Men resten har en särställning i isländsk historia. På Hjörleifshöfði ska Hjörleifur Hróðmarsson vara begravd.

Fram till 1936 fanns det en gård på Hjörleifshöfði. Den ursprungliga gården låg nedanför berget, men efter ett förödande vulkanutbrott från Katla 1721 då den totalförstördes av översvämningar byggdes en ny gård uppe på berget. Från 221 meter höga Hjörleifshöfði är utsikten över södra Island storslagen.

De nuvarande ägarna är ättlingar till de sista bönderna på Hjörleifshöfði. De senaste åtta åren har de förhandlat med staten om ett köp av fastigheten. Parterna har dock inte lyckats komma överens. Därför har nu Hjörleifshöfði lagts ut till försäljning.

Hjörleifshöfði var platsen för en av de mest dramatiska händelserna i det unga Islands historia. Hjörleifur Hróðmarsson var fosterbror till Ingólfur Arnarson, den man som enligt den traditionella historieskrivningen var den första bosättaren på Island. De följde varandra över havet i olika båtar, men förlorade varandra ur sikte.

Bägge övervintrade på sydkusten med målet att fortsätta längre västerut till våren. Men någon sommar fick inte Hjörleifur Hróðmarsson uppleva. När våren kom mördades han av de egna trälarna. De tog kvinnorna till fånga och flydde mot Västmannaöarna. På Hemön hämnades Ingólfur Arnarson broderns död. I jakten drev han trälarna ut på klippor där de inte hade annat val än att kasta sig i havet.

På Hjörleifshöfði finns det som tros vara Hjörleifur Hróðmarssons grav. Den är fredad som fornminne.

I dag är avståndet mellan Hjörleifshöfði och havet ett par kilometer. Så var det inte när Hjörleifur Hróðmarsson kom till platsen under 870-talet. Då hade Hjörleifshöfði efter att ha varit en fristående ö nyligen växt ihop med fastlandet. Det är lämningar från översvämningar vid vulkanutbrott i Katla som sammanfogat fastlandet och Hjörleifshöfði.

Fastigheten omfattar stora delar av Mýrdalssandur, ett område beläget öster om Vík í Mýrdal och väster om Kirkjubæjarklaustur. I söder sträcker den sig från Kötlutangi - som tillsammans med Dyrhólaey utgör den sydligaste punkten på det isländska fastlandet - till Kötlujökull, en utlöpare från Mýrdalsjökull, i norr.

Av den totala ytan på 11 500 hektar består tre fjärdedelar av sand och stenöken. Delar av fastigheten har planterats och i synnerhet alaskalupin har spridit sig över stora områden. Försök att odla potatis och korn bland lupinerna har fallit väl ut. Sådana odlingar skulle alltså kunna ge intäkter till en ny ägare.

Prislappen för fastigheten är mellan 500 miljoner och 1 miljard isländska kronor.

Här kan du läsa mer om Islands sydligaste punkter.

Utrotad garfågel kan återupplivas i Nordatlanten

För 172 år sedan dödades de sista kända garfåglarna på Eldey. Nu kan den utrotade arten återuppstå i Nordatlanten. Det är Revive & Restore som vill återskapa garfågeln med hjälp av dna och alkan, artens närmaste släkting. Tanken är att de stora äggen ska ruvas av gäss. Det rapporterar Daily Telegraph.

I början av 1800-talet fanns det bara några få platser kvar i världen där garfågeln häckade. Två av dem var isländska öar - Grímsey norr om fastlandet och Geirfuglasker, en liten klippö mellan Eldey och Geirfugladrangur sydväst om det isländska fastlandet.

1830 sjönk Geirfuglasker under vattenytan i samband med vulkanisk aktivitet. Den lilla kolonin av garfågel tog då sin tillflykt till Eldey. Där upptäcktes de 1835. Då fanns ett femtiotal vuxna garfåglar på ön.

I takt med att garfågeln blev allt sällsyntare steg priserna på uppstoppade exemplar och ägg. I juli 1844 gick isländska fiskare i land på Eldey. Uppdraget hade de fått av en dansk samlare. På ön fanns ett häckande par. De bröt nacken på fåglarna och en av dem råkade trampa sönder deras ägg. Där upphör det sista säkra kapitlet i garfågelns historia.

Det finns rapporter om att garfågel ska ha setts till några år efter att det sista paret dödades på Eldey. De har dock inte kunnat verifieras med säkerhet.

Garfågeln var ett lätt byte för människan. En vuxen fågel vägde omkring fem kilo och mätte runt 80 centimeter. Eftersom vingarna bara var 15 centimeter långa kunde den inte flyga. Däremot var garfågeln en god simmare.

Isländska myndigheter äger en uppstoppad garfågel och ett ägg från en garfågel. Den kanske mest kända garfågeln i landet är dock ett konstverk i form av en skulptur placerad på Reykjanestá. Där ser den ut över havet mot Eldey, den plats där arten utrotades på grund av människans jakt.

Nu kan uppstoppade fåglar och bevarade ägg bli de redskap som möjliggör garfågelns återkomst. Det är det amerikanska institutet Revive & Restore som har långt gångna planer på att återskapa garfågeln. Tanken är att den ska placeras ut på öar i Nordatlanten där den fanns för flera hundra år sedan.

Återskapandet blir dock inte helt enkelt. Daily Telegraph berättar att dna från garfågeln ska injiceras i tordmule, som är garfågelns i dag närmast levande släkting. Tordmulen är dock bara ungefär hälften så stor som garfågeln. Därför kommer forskarna att ta hjälp av gäss under häckningstiden.

Den plats som forskarna valt ut för återintroduktionen är Farne Islands, en ögrupp öster om nordöstra England. Där fanns garfågeln åtminstone på 1760-talet.

Här kan du läsa mer om utrotningen av garfågeln.

Dagens citat

"One chilly afternoon I was treated to an Icelandic favorite: a pylsur. A pylsur is a mouthwatering lamb, pork, and beef hot dog sinfully smothered in ketchup, sweet mustard, remoulade, crispy fried onions and raw onions. I had one bite and instantly went back to the stand to order the next one for when I was finished devouring the first."

Blakely Trettenero i New York Daily News om isländsk varmkorv.

tisdag 23 augusti 2016

Allt dyrare att bo på hotell på Island

Priserna för att övernatta på hotell och pensionat steg med 15,1 procent under andra kvartalet i år. Och med hänsyn till den allt starkare isländska kronan ökade priserna med 26 procent. De senaste fem åren har det blivit dubbelt så dyrt att bo på hotell och pensionat på Island. Det skriver Landsbanki i en analys.

Efterfrågan på hotellrum har de senaste åren borgat för stora prishöjningar. Den riktiga turistboomen började 2011. Då var Island fortfarande förhållandevis billigt jämfört med prisnivån före kraschen. Samtidigt lockades tusentals turister till landet efter Eyjafjallajökulls utbrott året innan.

Sedan 2011 har priserna i utländska valutor dubblerats. Den allt starkare isländska kronan gör att prishöjningarna blir extra höga för utlänningar på grund av ogynnsamma växelkurser. Utländska turister svarar för 86 procent av gästnätterna.

Under andra kvartalet i år höjdes priserna med 15,1 procent. Den reella höjningen var dock 26 procent eftersom kronan under samma period steg åtskilligt i värde. Ökningstakten är den snabbaste sedan 2011.

Isfria ytor på Vatnajökull utvecklas som Surtsey

Foto: Starri Heiðmarsson
Allt fler växter får nu fäste på isfria ytor på glaciärerna Vatnajökull och Breiðamerkurjökull. Det ständigt varmare klimatet gör att fler växter överlever de stränga vintrarna. Växtlighetens utbredning på glaciärerna sker i ungefär samma takt som den sprider sig över vulkanön Surtsey. Det fastslår Náttúrufræðistofnun Íslands efter årets expedition till glaciärerna.

I dagsläget smälter de isländska glaciärerna i en takt som gör att sannolikt bara Vatnajökull finns kvar år 2150. Och det som då finns kvar av vad som i dag är Europas största glaciär kommer inte att vara mycket. För första gången på många hundra år blir nu områden isfria efter att länge ha befunnit sig under glaciärens istäcke.

Náttúrufræðistofnun Íslands genomför regelbundet vetenskapliga expeditioner till Breiðamerkurjökull och Vatnajökull. Här drar sig glaciären tillbaka från år till år - vilket inte minst märks på hur glaciärlagunen Jökulsárlón, där isberg och smältvatten från Breiðamerkurjökull samlas, breder ut sig från år till år.

För att kunna studera växtlighetens utbredning besöker de Máfabyggðir i Vatnajökull, en plats som varit isfri sedan den senaste istiden. Övriga platser ligger på Breiðamerkurjökull, en utloppsglaciär från Vatnajökull. De är Kárasker som blev isfritt 1935, Bræðrasker som blev isfritt 1961, Maríusker som blev isfritt 2000, Systrasker som blev isfritt 2010 och Grannasker som blev isfritt i år.

Gemensamt för platserna som studeras är att de är så kallade nunataker, alltså områden som tidigare varit täckta av is men nu är isfria. Nunataker omges dock av glaciärer.

Utvecklingen på glaciärerna påminner i stor utsträckning om utvecklingen på Surtsey, den ö som skapades under ett vulkanutbrott som rasade mellan 1963 och 1967. Likheterna finns i själva spridningstakten. Trots att förutsättningarna för växtlighet närmast är totalt olika finns ändå mycket gemensamt.

Under sommarens vetenskapliga expedition till Surtsey hittades 61 olika växter. Vid Bræðrasker - som blev isfritt två år före utbrottet som skapade vulkanön började - hittades 60 olika arter. Bræðrasker uppvisar stora likheter med Surtsey och är bara två år äldre.

På 81 år gamla Kárasker fanns 71 olika arter, på 16 år gamla Maríusker fanns 37 arter, på sex år gamla Systrasker fanns 13 arter och på Grannasker, där istäcket försvann under sommaren, fanns än så länge ingen växtlighet alls.

Máfabyggðir ligger på 1 442 meters höjd på södra Vatnajökull. Här har ytterst få människor satt sin fot sedan den senaste istiden. Området har därför varit orört nästan på samma sätt som Surtsey. Den första kartläggningen av växtligheten på platsen gjordes 1979.

För 37 år sedan hittades 46 olika arter av växter vid Máfabyggðir. Vid expeditionen tidigare i augusti i år hade antalet stigit till 52 arter.

Náttúrufræðistofnun Íslands slutsats är att den globala uppvärmningen - som skapar allt fler nunataker i Vatnajökullmassivet - skapar förutsättningar för att allt mer växtlighet ska sprida sig till och lyckas överleva på glaciären.

Här kan du läsa mer om årets expedition till Surtsey.

Sturla Jónsson kandiderar för Gryning till alltinget

Demonstranten och presidentkandidaten Sturla Jónsson ställer upp i alltingsvalet. Han kandiderar för Gryning som förra valet inte klarade femprocentsspärren. Gryning vill bland annat avskaffa inflationsindexerade lån, auktionera ut fiskekvoter och grunda en samhällsnyttig bank som drivs utan vinstintressen.

Sedan 2008 har Sturla Jónsson blivit ett bekant ansikte på Island. Som lastbilschaufför demonstrerade han före finanskraschen mot höga drivmedelspriser. Efter krisen har han deltagit i en lång rad demonstrationer riktade mot politikerna i alltinget. Ett genomgående budskap har varit att de gjort för lite för att lätta på bördan för skuldsatta hushåll.

I december 2008 grundade Sturla Jónsson ett eget parti. Han lyckades dock inte samla tillräckligt med kandidater för att ställa upp i alltingsvalet våren 2009. I eget namn kandiderade han till alltinget för första gången våren 2013.

Sturla Jónsson lyckades bara få ihop en lista i södra Reykjavík. Eftersom han själv var bosatt i norra Reykjavík kunde han inte rösta på sig själv i valet. Han lyckades få 222 röster i den enda valkretsen - något som på riksnivå motsvarade 0,12 procent av rösterna till alltinget.

Bättre gick det för Sturla Jónsson i presidentvalet i somras. Då slutade han femma med 3,5 procent av rösterna. Av de 6 446 islänningar som lade sin röst på honom var det sannolikt många som såg Sturla Jónsson som en anti-etablissemangskandidat.

Under valrörelsen ifrågasattes Sturla Jónsson eftersom en lång rad av de frågor han avsåg att driva om han skulle bli president i själva verket inte låg inom hans område. Sturla Jónsson gjorde dock den mest radikala tolkningen av grundlagen och ansåg att han som president själv skulle kunna lägga förslag i alltinget.

Inför det kommande alltingsvalet har det ryktats om socialdemokratiskt intresse för att locka till sig Sturla Jónsson. För många är han en representant för en typ av yrkesarbetare som Socialdemokraterna i stor utsträckning inte längre lyckas locka till sig. Men så blir det alltså inte.

Sturla Jónsson meddelar nu på Facebook att han kandiderar för Gryning i det kommande valet. Han skriver att han gör det "för folket i landet".

Kanske kan Sturla Jónsson bli det affischnamn Gryning behöver. I valet 2013 fick Gryning 3,1 procent av rösterna och blev därmed största parti utanför alltinget. I opinionsmätningar som gjorts därefter har partiet inte varit i närheten av femprocentsspärren. Det har heller inte opinionssiffrorna för Sturla Jónssons eget parti varit även om de ökat efter presidentvalet.

I förra valet hade Gryning både Margrét Tryggvadóttir och Þór Saari i sina led. De har nu anslutit sig till Socialdemokraterna respektive Piratpartiet. Ordförande för Gryning är Helga Þórð­ar­dótt­ir, som även hon kommer att kandidera till alltinget i nästa val.

Gryning driver sedan tidigare flera av de frågor som Sturla Jónsson tänkte engagera sig i om han hade blivit president. Partiet vill bland annat avskaffa inflationsindexerade bostadslån, reformera fiskekvotsystemet genom att bjuda ut kvoter på auktion, grunda en samhällsnyttig bank utan vinstintresse, införa en allmännytta på bostadsmarknaden, höja ersättningar och pensioner, skapa ett enda gemensamt pensionssystem och så vidare.

Här kan du läsa mer om Sturla Jónssons valrörelse 2013.

Dagens citat

"Beträffande förskoleliknelsen så anser jag att jag misslyckades med den. ... Den gick att missförstå så att jag trodde att på förskolor så kunde man få sin vilja fram genom att slå i bordet. Det är naturligtvis inte så, vilket några förskollärare har påpekat för mig."

Finansminister Bjarni Benediktsson i alltinget i går när han tillfrågades om turerna kring socialminister Eygló Harðardóttirs beslut att inte rösta för regeringens femårsplan - läs mer här.

måndag 22 augusti 2016

Island runt med drönare



Markägare och nationalparksvärdar har inte sällan tröttnat på drönare, men det är en känsla som många turister inte delar. Bland amatörfilmare tycks drönaren ha blivit ett omistligt redskap. I filmen ovan finns bilder från såväl norra som södra Island - alla tagna med hjälp av drönare.

Tidig isländsk bosättning kan ha funnits i Stöðvarfjörður

Foto: Fjarðabyggð
Träkol vid gården Stöð i Stöðvarfjörður på östra Island har daterats till tidigt 800-tal. Här rörde sig alltså människor minst femtio år innan Island befolkades. Frågan är nu om lämningarna härstammar från en hel gård eller en mindre byggnad som bara användes för tillfälliga strandhugg. Utgrävningarna i Stöðvarfjörður kommer att pågå i flera år framöver.

Den officiella historieskrivningen säger att Ingólfur Arnarson år 874 var den första som permanent bosatte sig på Island. På senare år har en råd arkeologiska fynd kommit att utmana den bilden. Men än så länge har ingen lyckats bevisa att det funnits bofasta på ön före honom.

Att det funnits människor på Island före Ingólfur Arnarson är forskningen i dag överens om. De tidigaste lämningarna som påträffats tros vara från sent 600-tal eller tidigt 700-tal. Island skulle alltså ha kunnat vara befolkat 200 år före Ingólfur Arnarsons ankomst.

En majoritet av forskarna tror att de fynd som gjorts härrör från personer som stannade tillfälligt på Island. Enligt sägnerna ska till exempel munkar från de brittiska öarna ha använt Island som en tillflykt under somrarna. De lämningar som daterats till före 874 skulle alltså kunna vara efter dem.

Men teorierna är många. En än så länge oprövad teori är att norska sjöfarare ska ha fått syn på Island under seglingar till Irland. Islands glaciärer ska då ha varit ett tecken på att de kommit för långt västerut. På så sätt ska Island också ha fått sitt namn.

Det finns också forskare som anser att det är dags att ändra den traditionella historieskrivningen. De hävdar att det hittats tillräckligt med bevis för att fastslå att Island var befolkat långt före 874. Det går dock i dagsläget inte att bevisa att det skulle ha funnits någon kontinuitet i en sådan bosättning. Från 870-talet och framåt finns däremot en rad fynd som visar att Island koloniserades snabbt och att bosättarna stannade från generation till generation.

De fynd som nyligen gjorts vid gården Stöð i Stöðvarfjörður på östra Island reser nya frågetecken kring den traditionella historieskrivningen. Träkol av björk har nu enligt RÚV daterats till tidigt 800-tal. Där finns dessutom lämningar av byggnader som skulle kunna vara lika gamla.

Arkeologen Bjarni Einarsson har de två senaste somrarna arbetat med utgrävningar vid Stöð. Han säger till RÚV att ett mål är att före vintern kunna avgöra om resterna av en byggnad - sannolikt något slags stuga - kan dateras till samma period som fyndet av träkol:
"Det finns andra hus i närheten och jag skulle vilja undersöka dem för att få en klar bild av vad detta är. Även om detta är en stuga så behöver det inte vara en bondgård."
Arbetet med utgrävningarna kommer sannolikt att pågå i åtminstone tio år till. Bjarni Einarsson säger till RÚV att han ser två olika möjligheter för fynden vid Stöð:
"Detta är antingen en traditionell landnámsgård, från omkring mitten av 800-talet, eller så talar vi om mänsklig närvaro här som pågick direkt före själva kolonisationen."
Inte minst bidrar namnet på gården till spekulationerna. Kanske kan den ha fått namnet Stöð eftersom det handlade om en útstöð - en utpost i väster från Norge.

Här kan du läsa mer om fynden i Stöðvarfjörður.

Självständighetspartiet rasar mot Eygló Harðardóttir

När alltinget röstade om en femårsplan för statsfinanserna lade socialminister Eygló Harðardóttir ned sin röst. Hon ansåg att pensionärer och barnfamiljer fick för liten del av kakan. Nu går Självständighetspartiet till hårt angrepp mot henne. De hävdar att den som inte röstar för regeringens politik inte heller bör ingå i den.

I torsdags röstade alltinget om den ekonomiska politiken för 2017 till 2021. Förslaget klubbades med 29 röster mot 17. Två ledamöter avstod från att rösta - de bägge framstegspartisterna Eygló Harðardóttir och Þorsteinn Sæmundsson.

Femårsplanen kan ha ett begränsat värde. I dagsläget ser det ut som att det planerade nyvalet den 29 oktober inte kommer att ge Självständighetspartiet och Framstegspartiet egen majoritet. Med en ny regering förpassas femårsplanen till papperskorgen.

Eygló Harðardóttir valde alltså att lägga ned sin röst. På Twitter förklarade hon varför hon inte ansåg sig kunna stödja femårsplanen för statsfinanserna:
"I finansministerns finansiella plan för 2017 till 2021 tänks det inte tillräckligt på pensionärer och barnfamiljer och därför stödjer jag den inte."
Beskedet väckte starka känslor hos koalitionspartnern. Brynjar Níelsson, alltingsledamot för Självständighetspartiet, skrev på Facebook att ministerns agerande kännetecknades av fräckhet:
"Den som fick den största biten av kakan och har haft choklad rinnande längs bägge kinderna hela mandatperioden ville ha mera och kunde därför inte stödja saken. I min ungdom kallades detta att vara fullproppad av fräckhet."
Ragnheiður Ríkharðsdóttir, Självständighetspartiets gruppledare i alltinget, dömde i Morgunblaðið ut Eygló Harðardóttirs agerande som oacceptabelt. Hon ansåg att ministern försökte vinna politiska poäng på att lägga ned sin röst:
"Det kan väl vara så att ministern har haft reservationer i frågan. Men reservationer är något annat än att avstå från att rösta i en votering om en så stor fråga. ... Jag anser att detta är populism och valfläsk. ... Jag anser inte att detta är acceptabel taktik inom politiken och personligen finner jag mig inte i denna politiska taktik. Att bete sig, så som jag upplever det, så mot sina bundsförvanter i regeringen."
Óli Björn Kárason, ersättare för Självständighetspartiet i alltinget, skrev på Facebook att Eygló Harðardóttir omedelbart borde lämna in sin avskedsansökan till statsminister Sigurður Ingi Jóhannsson:
"En minister som tar beslut om att inte stödja regeringens sak har tagit ett beslut om att överlämna en avskedsansökan till statsministern."
Finansminister Bjarni Benediktsson sade till RÚV att han inte skulle acceptera att någon minister från Självständighetspartiet skulle agera som Eygló Harðardóttir. Dessutom hävdade han att de grupper som hon pekade ut som missgynnade fått avsevärda ekonomiska förbättringar:
"Det kan inte fungera som på en förskola att man slår i bordet tills alla får som de vill. Då blir regeringen arbetsoduglig och allt hamnar i oavbruten upplösning. Men tack och lov har vi inte kommit dit än."
Men kritiken mot Eygló Harðardóttir kom inte bara från koalitionspartnern. I samband med omröstningen i alltinget och i efterföljande debatter var det många som ifrågasatte hennes agerande. Flera oppositionspolitiker ansåg att hon under mandatperioden varit delaktig i att se till så att pensioner inte höjts på samma sätt som exempelvis alltingsledamöternas löner. Gröna vänsterns Bjarkey Olsen Gunnarsdóttir dömde ut hennes ställningstagande som farsartat.

I fredags undrade Socialdemokraternas Valgerður Bjarnadóttir varför Eygló Harðardóttir tidigare medverkat till att försämra föräldraledigheten för att nu vilja förbättra den. Partikamraten Helgi Hjörvar sade att det i alltinget fanns en majoritet för en annan politik gentemot pensionärer och barnfamiljer - om hon kunde få resten av Framstegspartiet med sig.

Inom Framstegspartiet var det däremot få som såg Eygló Harðardóttirs ställningstagande som särskilt dramatiskt. Gruppledaren Ásmundur Einar Daðason skrev på Facebook att det inte handlade om någon taktik från hennes sida. Han ansåg inte heller att hon skulle ha röstat mot sin egen övertygelse:
"Jag välkomnar att Eygló Harðardóttir sitter i regeringen och jag skulle som gruppledare aldrig sätta det på dagordningen att hon skulle lämna den. Hon har från första dagen varit mycket tydlig med sina reservationer mot denna ekonomiska plan och det är därför ingen speciell 'taktik'."
Statsminister Sigurður Ingi Jóhannsson säger till RÚV att Eygló Harðardóttirs beslut inte kom som någon överraskning. Det hade varit bättre om regeringen hade varit enig i frågan, men ställningstagandet förändrar inte hennes position inom den. Hon säger själv till RÚV att hon inte övervägt att avgå som socialminister.

Stefanía Óskarsdóttir, docent i statsvetenskap vid Háskóli Íslands, säger till RÚV att Eygló Harðardóttirs utspel kännetecknas av att ett nyval sannolikt står för dörren. I takt med att valdagen närmar sig kan sprickorna mellan de två regeringspartierna bli allt tydligare när de försöker utmejsla sin egen politik för väljarna:
"Hon skapar sig en viss särställning i väljarnas sinne. Detta är naturligtvis också en indikation på att det finns glipor i regeringen och samarbetet. Det är inne på slutmeterna och man inser kanske att det inte blir någon fortsättning på det - inte tillräckligt stöd eller vilja till att fortsätta efter valet."
Birgir Guðmundsson, docent i statsvetenskap vid Háskólinn á Akureyri, gör en liknande analys. Sedan tidigare har flera oppositionspartier avvisat ett eventuellt samarbete med Självständighetspartiet. Samtidigt tycks det osannolikt att Självständighetspartiet och Framstegspartiet skulle få majoritet på nytt. Han säger till RÚV att det nu tycks som att Framstegspartiet därför har börjat orientera sig åt vänster för att hålla dörren till regeringsmakten öppen:
"När Jónas frá Hriflu [partiledare 1934 till 1944] samarbetade med Socialdemokraterna talades det länge om det sent på 1930-talet att han hade börjat le åt höger. Det talades om Framstegspartiets leende åt höger. Det kan kanske sägas att Eygló nu öppnar för ett samarbete till vänster, och att Framstegspartiets leende åt vänster visar sig där."
Här kan du läsa mer om regeringssamarbetet och här mer om sprickor mellan Eygló Harðardóttir och Självständighetspartiet.

Dagens citat

"Förra sommaren var det kanske sex till sju bilar där varje dag trots att campingplatsen inte är långt härifrån. Nu är detta problem historia."

Guðrún Hauksdóttir, bonde på gården Ögur utanför Stykkishólmur, i RÚV om hur en skylt som visar att det är förbjudet att uträtta sina behov längs avfartsvägen har fått turister att både sluta bajsa och övernatta vid gården.

söndag 21 augusti 2016

Dagens bonuscitat

"Hon säger till mig att hon inte kan köra längre eftersom hon anser att detta är en för förskräcklig väg. ... Då säger jag att hon måste köra ut till klippan. Där finns lunnefågeln och hon kan inte åka en så lång väg utan att se den. ... Även om vägarna inte är värre än vanligt så är detta människor som inte är vana vid sådana vägar."

Birna Mjöll Atladóttir, chef för Hótel Breiðavík, i Vísir om hur det gick till när hon följde med en turist från Nederländerna ut till Látrabjarg för att se lunnefågel när hon inte vågade köra på egen hand.

Ásmundur Einar Daðason lämnar alltinget

Ásmundur Einar Daðason ställer inte upp i det kommande alltingsvalet. Han blir därmed den artonde ledamoten att lämna parlamentet och den sjunde framstegspartisten som lämnar politiken. Han skriver på Facebook att de "senaste åren har varit en krävande och lärorik tid". Ásmundur Einar Daðason har sedan 2015 varit Framstegspartiets gruppledare i alltinget.

När Ásmundur Einar Daðason valdes in i alltinget 2009 var det på ett mandat för Gröna vänstern. Det dröjde dock inte länge innan han hamnade på kant med den politik som partiet drev i koalition med Socialdemokraterna. Det gällde i synnerhet Islands ansökan om EU-medlemskap.

Avhoppet från Gröna vänstern kom våren 2011 i samband med att regeringen ställdes inför en misstroendeförklaring. Då betonade han att det var EU-frågan som var huvudskälet till att han inte längre ansåg sig kunna stödja regeringen. Efter en tid som oberoende parlamentariker anslöt sig Ásmundur Einar Daðason.

I alltingsvalet 2013 valdes han i stället in på ett mandat för Framstegspartiet. Ásmundur Einar Daðason var partiets andranamn på listan i den nordvästra valkretsen.

Sedan 2015 har Ásmundur Einar Daðason varit Framstegspartiets gruppledare i alltinget. Han fungerade också som en av tidigare statsministern Sigmundur Davíð Gunnlaugssons många assistenter och rådgivare.

Nu meddelar Ásmundur Einar Daðason på Facebook att han inte ställer upp för omval. Han skriver att de "senaste åren har varit en krävande och lärorik tid".

Ásmundur Einar Daðason blir den artonde alltingsledamoten som inte kandiderar för omval. Det är det högsta antalet någonsin. Av dessa arton är det dessutom sju som är framstegspartister. Utöver Ásmundur Einar Daðason har Jóhanna María Sigmundsdóttir, Frosti Sigurjónsson, Vigdís Hauksdóttir, Sigrún Magnúsdóttir, Haraldur Einarsson och Páll Jóhann Pálsson bestämt sig för att lämna politiken. Med tanke på partiets opinionssiffror är det dock sannolikt att flera av dessa ändå hade förlorat sina platser i alltinget.

Här kan du läsa mer om avhoppen från alltinget.

Margrét Tryggvadóttir i provval för Socialdemokraterna

Margrét Tryggvadóttir vill toppa Socialdemokraternas lista i den sydvästra valkretsen. Förra mandatperioden representerade hon Medborgarrörelsen och Rörelsen i alltinget. I valet 2013 kandiderade hon för Gryning. Nu utmanar hon Árni Páll Árnason om förstaplatsen på listan. Hon skriver att hon vill "arbeta i ett politiskt parti där hjulet inte alltid uppfinns på nytt".

År 2009 var Margrét Tryggvadóttir en av de fyra som tog plats i alltinget som en representant för Medborgarrörelsen. Det dröjde inte länge innan hon och två partikamrater bröt sig loss och bildade Rörelsen efter en konflikt med ledningen. Inför valet 2013 anslöt sig Rörelsen till Gryning, som inte lyckades nå femprocentsspärren till alltinget.

Gryning siktar på att ställa upp i det kommande valet, men det blir alltså utan Margrét Tryggvadóttir. Hon kandiderar i stället i Socialdemokraternas provval i den sydvästra valkretsen. Hon siktar på första eller andra plats på listan.

Margrét Tryggvadóttir blir därmed den första som utmanar alltingsledamoten Árni Páll Árnason om att toppa listan. Sedan tidigare kandiderar Margrét Gauja Magnúsdóttir och Sema Erla Serdar till nummer två på listan.

Margrét Tryggvadóttir har ingen tidigare förankring inom Socialdemokraterna. Hon skriver i ett uttalande att partiet inte är perfekt men att hon vill arbeta inom ett etablerat parti. Hon hyllar dessutom den nya partiledaren Oddný G. Harðardóttir, som tidigare i år tog över efter just Árni Páll Árnason.

Den viktigaste frågan för Margrét Tryggvadóttir är en ny grundlag. Hon förespråkar "en riktig valuta, rättvisa lånevillkor och ekonomisk stabilitet". Satsningar på utbildning och sjukvård bör enligt Margrét Tryggvadóttir finansieras genom högre skatter från företag som utnyttjar gemensamma naturresurser.

Beskedet från Margrét Tryggvadóttir innebär att Rörelsens samtliga tre ledamöter nu sökt sig till andra partier. Birgitta Jónsdóttir grundade Piratpartiet och kandiderar på nytt till alltinget för en tredje mandatperiod. Till Piratpartiet har Þór Saari - som även han arbetade för Gryning inför förra valet - också anslutit sig.

Sedan Margrét Tryggvadóttir lämnade alltinget har hon bland annat skrivit boken Útistöður om sina år i parlamentet. Där riktar hon hård kritik mot Birgitta Jónsdóttir för att ha ägnat sig mer åt saker som ger uppmärksamhet i utlandet än att försöka driva igenom viktiga frågor på hemmaplan.

Här kan du läsa mer om Socialdemokraternas provval i den sydvästra valkretsen.

Dagens citat

"Men vad har detta välsignade folk gjort de senaste tre åren i skydd av regeringsmajoritet? Ingenting, rent ut sagt ingenting som har kommit den södra valkretsen till godo. De har lagt fram tre saker. Ministern en fråga om surrogatmödraskap som sannolikt aldrig blir möjlig att ge bifall eftersom det inte går att garantera barnets rättigheter, en fråga om naturpass som alla vet hur det gick med och en motion om försäljning av alkohol i butiker, en sorglig sak. Detta är det enda. Men trion tillät sig att slå undan benen för mig och fälla mig på löparbanan med fyrtio frågor i bagaget, små och stora gällande södra valkretsen och hela landet."

Árni Johnsen, som hävdar att han inför förra valet genom en sammansvärjning från partikamrater röstades bort i provvalet, skriver på Facebook om rivalerna Ragnheiður Elín Árnadóttirs, Unnur Brá Konráðsdóttirs och Ásmundur Friðrikssons arbete i alltinget - läs mer här.

lördag 20 augusti 2016

Dagens bonuscitat

"Uppstickarna som har lyckats ta sig upp vid sidan om MS har visat initiativ i produktutveckling men kvävts. Kvar står en mjölkindustri där produktutbudet är absurt ensidigt och produktutvecklingen liten. På grund av bristen på konkurrens har MS oerhört mycket kvar att göra när det gäller till exempel sockerinnehåll i produkter och tillverkade - åtminstone under en kortare tid - skyr utan att ens använda den skyrkultur som traditionella produktionsmetoder föreskriver."

Árni Páll Árnason, alltingsledamot för Socialdemokraterna, skriver i Fréttablaðið om mejerijätten Mjólkursamsalans ställning på marknaden - läs mer här.

Ljus framtid vill folkomrösta om EU-förhandlingar

Samtidigt som nyvalet till alltinget bör Island hålla en folkomröstning om EU-förhandlingarnas framtid. Det föreslår Ljus framtid i en motion. Vid ett ja i en sådan folkomröstning ska förhandlingarna återupptas och fullföljas. Därefter ska avtalet om medlemskap i EU bli föremål för en ny folkomröstning.

Både Självständighetspartiet och Framstegspartiet valde att svika vallöftet om en folkomröstning i EU-frågan. I stället utnyttjade regeringen att den tidigare rödgröna koalitionen redan lagt förhandlingarna på is. Under mandatperioden har alla förhandlingsgrupper avvecklats.

EU-anhängarna har på Island varit i minoritet ända sedan ansökan om medlemskap lämnades in i juni 2009. Däremot vill en majoritet av islänningarna att frågan ska avgöras genom en folkomröstning. Och det gäller inte bara medlemskapet i sig, utan även om förhandlingarna ska återupptas eller inte.

Nu föreslår alltså Ljus framtid en folkomröstning om att återuppta förhandlingarna. Om det blir ett ja i den första folkomröstningen ska förhandlingarna fullföljas. Det avtal som blir resultatet av förhandlingarna blir i sin tur föremål för en ny folkomröstning. I den avgör medborgarna om Island ska gå med i EU eller stanna utanför unionen.

Bakom förslaget står Ljus framtids samtliga sex ledamöter i alltinget. I motionen hänvisar de bland annat till att regeringen brutit det löfte om en folkomröstning som bägge regeringspartierna gav före valet våren 2013. Högerkoalitionen har heller inte brytt sig om den namninsamling där 54 000 islänningar ställde krav på en folkomröstning i frågan.

Som valdag föreslås den 29 oktober, alltså samma dag som nyvalet till alltinget är planerat.

Vidare skriver Ljus framtid att EU-frågan har splittrat Island i årtionden. Därför är det viktigt att folket för första gången får säga sitt om ett eventuellt medlemskap i unionen.

Ljus framtid lade fram samma förslag under alltingets förra session. Då släppte inte regeringen fram det till omröstning i alltinget. Det är sannolikt att förslaget möter samma öde denna gång. Med ett nyval runt hörnet vill regeringen knappast påminna väljarna om det svikna vallöftet genom att i alltinget rösta ned förslaget om en folkomröstning de själva utlovat.

Här kan du läsa mer om Island och EU.

Tre av tio kan rösta på Socialdemokraterna

En röst på Socialdemokraterna i det kommande alltingsvalet är ett alternativ för tre av tio islänningar. Sju av tio kan däremot inte tänka sig att rösta på partiet. De mest lojala Socialdemokraterna finns bland islänningar som har fyllt 65 år. Partiet har fler potentiella väljare bland kvinnor än bland män. Det visar en undersökning utförd av Gallup på uppdrag av partiet.

När Socialdemokraterna bildades var syftet att ena vänstern och utmana Självständighetspartiet om positionen som statsbärande. I de fyra val som hölls mellan 1999 och 2009 fick partiet mellan 26,8 och 31 procent av rösterna.

I dag är dessa nivåer långt borta. I valet 2013 fick partiet bara 12,9 procent av rösterna. Sedan dess har opinionssiffrorna nästan halverats. I de senaste mätningarna är stödet för partiet omkring 8 procent.

Partiet anser sig dock ha en stor potential att vinna nya väljare. Det skriver Socialdemokraterna i ett pressmeddelande med anledning av en undersökning som partiet beställt av Gallup.

Enligt undersökningen är det 8,4 procent av väljarna som anser att en röst på Socialdemokraterna mycket väl kan bli aktuell i det kommande alltingsvalet. Ytterligare 22,1 procent kan kanske tänka sig att rösta på partiet. Resterande 69,5 procent överväger inte en röst på Socialdemokraterna.

Socialdemokraterna lockar något fler kvinnliga än manliga väljare. Bland kvinnorna finns också fler potentiella väljare.

Stödet för Socialdemokraterna är starkast bland islänningar som har fyllt 65 år. Där finns dock inte lika många potentiella väljare. I åldersgruppen är det 14 procent som uppger att en röst på partiet är sannolik i nästa val. Dessutom kan 10 procent tänka sig att rösta på partiet. Men det är hela 76 procent som helt och hållet avvisar Socialdemokraterna som ett alternativ.

Här kan du läsa mer om Socialdemokraternas kris.

Dagens citat

"Överutbudet är totalt och man lägger priserna under varandra. Hyrbilsmarknaden i år är helt annorlunda i år än vad den var förra året då efterfrågan var avsevärt större än utbudet."

Gunnar Björn Gunnarsson, vd för biluthyraren Procar, i Morgunblaðið om utbudet av hyrbilar på Island i sommar.

fredag 19 augusti 2016

Island i sol, dis och dimma



Jökulsárlón, flygplansvraket på Sólheimasandur och Helgafell på Snæfellsnes är platser som dyker upp i så gott som varje turistvideo från Island. Men den här filmen fångar det isländska landskapet bättre än vanligt - inte minst eftersom den utöver solsken är full av dova och disiga färger.

Förbud mot drönare i nationalparken Vatnajökull

I norra delen av nationalparken Vatnajökull är det nu förbjudet att använda drönare. Förbudet gäller bland annat Dettifoss och Ásbyrgi. Skälet till beslutet är farhågor om att drönare stör fågellivet. Andra anledningar är att drönare stör besökare och att de utgör en säkerhetsrisk. Den som vill använda drönare behöver nu särskilt tillstånd, rapporterar Vísir.

Irritationen mot drönare har på senare tid blivit allt mer påtaglig. Förbudsskyltar uppsatta av markägare är numera inte sällsynta vid populära turistattraktioner på landsbygden. Något totalförbud har dock inte varit aktuellt.

I höstas tog Gröna vänsterns Katrín Jakobsdóttir upp frågan i alltinget. Hon fick då svaret av inrikesminister Ólöf Nordal att hon inte såg något behov av någon särskild lag riktad mot drönare. Hon sade att befintliga lagar borde kunna stoppa missbruk av drönare.

Samma vecka presenterade Ólöf Nordal ett nytt regelverk som förbjöd drönare inom en radie på 1,5 kilometer från en flygplats. Vidare ställdes kravet på att drönare inte fick nyttjas utan att användaren hela tiden hade den inom synhåll. Dessutom sattes en högsta flyghöjd på 120 meter.

Nu förbjuder nationalparksföreståndare drönare i delar av nationalparken Vatnajökull. Platserna som fredas är bland annat Dettifoss, Ásbyrgi och Jökulsárgljúfur. Guðmundur Ögmundsson säger till Vísir att beslutet är nödvändigt för att skydda naturen:
"Nummer 1, 2 och 3 är att skydda falkens habitat. ...Naturen förlorar ibland i debatten och vi behöver vara noga med att skydda naturtillgångar. Det är exakt vad vi gör genom detta."
Falken har på andra platser visat sig vara känslig för drönare. I synnerhet unga fåglars häckning påverkas negativt. Men förbudet handlar inte enbart om naturvärden. Guðmundur Ögmundsson säger till Vísir att det även handlar om besökarnas säkerhet och att drönare riskerar att störa upplevelsen av naturen:
"Detta ökar ständigt och vi griper i tyglarna innan detta blir ett problem."
Den som nu vill använda drönare i de delar av nationalparken som förbudet införts måste begära tillstånd. Sådana tillstånd kan delas ut till bland annat forskare och professionella filmare.

Árni Páll Árnason vill leda Socialdemokraterna i valet

Árni Páll Árnason vill toppa Socialdemokraternas lista i den sydvästra valkretsen i det kommande valet. I stället för att lämna politiken siktar alltså den tidigare partiledaren på ytterligare fyra år i alltinget. Ett avgörande skäl för honom att kandidera är att varken Katrín Júlíusdóttir eller Magnús Orri Schram ställer upp.

Efter drygt tre år som partiledare lämnade Árni Páll Árnason uppdraget i juni. Han gjorde det efter en längre tids debatt där såväl hans ledarskap som partiets politik ifrågasatts. Den nya ordföranden Oddný G. Harðardóttir har fått stopp på raset i opinionen - men Socialdemokraternas stöd är alltjämt oerhört svagt.

Efter att ha gett upp kampen om partiledarposten sjönk oddsen på att Árni Páll Árnason även skulle lämna alltinget. Men nu meddelar han att han tänker kämpa för att få behålla den plats som han valdes in på 2007.

Socialdemokraterna håller just nu på att ta fram listor över kandidater till det kommande alltingsvalet. I den sydvästra valkretsen toppade Árni Páll Árnason i valet 2013 partiets lista följd av Katrín Júlíusdóttir och Magnús Orri Schram. Socialdemokraternas valförlust gjorde att bara de två översta namnen tog plats i parlamentet.

Katrín Júlíusdóttir meddelade redan i våras att hon inte tänker ställa upp för omval. Nyligen kom samma besked från Magnús Orri Schram, som den senaste mandatperioden bara varit ersättare i alltinget.

I ett uttalande skriver han att han - som själv ville efterträda Árni Páll Árnason men slutade tvåa i partiledarvalet - vill ge sitt helhjärtade stöd till nya ordföranden Oddný G. Harðardóttir. Dessutom anser han att hon bör få chansen att forma partiets politik. Därför ställer han inte upp.

Uttalandet från Magnús Orri Schram är en smula underligt. Stödet för honom inom partiet är inte sådant att han bara genom att delta i ett provval skulle utgöra något direkt hot mot Oddný G. Harðardóttir. Till skillnad från henne talade han dock om att eventuellt lägga ned partiet och att byta namn.

Árni Páll Árnason skriver i ett uttalande att han funderat länge på att ställa upp eller inte. En bidragande orsak för honom var alltså att Katrín Júlíusdóttir och Magnús Orri Schram bestämt sig för att lämna politiken:
"Två goda kamrater med stor erfarenhet, Katrín Júlíusdóttir och Magnús Orri Schram som hade platserna två och tre på listan senast, kommer att lämna arenan och förnyelsen blir därför ändå stor på de översta platserna. Det är gott att där finns en blandning av nytt folk och folk med erfarenhet."
Árni Páll Árnason har goda chanser att segra i provvalet i den sydvästra valkretsen. Minst lika goda chanser att ta andraplatsen har 39-åriga Margrét Gauja Magnúsdóttir, som är kommunpolitiker i Hafnarfjörður. Inför valet 2013 slutade hon på fjärde plats på Socialdemokraternas lista i sydväst. Nu siktar hon på att bli tvåa.

Alltinget är ingen helt ny bekantskap för Margrét Gauja Magnúsdóttir. Under den senaste mandatperioden har hon hoppat in som ersättare i parlamentet vid fem tillfällen.

Vid den extrainsatta stämman i juni kandiderade Margrét Gauja Magnúsdóttir till posten som vice ordförande, men slutade tvåa i valet. Vann gjorde Logi Einarsson, kommunpolitiker i Akureyri.

En konkurrent om andraplatsen på listan blir Sema Erla Serdar, som är ordförande för partiets avdelning i Kópavogur. Även hon kandiderade vid stämman till uppdraget som vice ordförande, men slutade trea. Sema Erla Serdar har på senare tid fått mycket uppmärksamhet när hon publicerat hatiska och rasistiska kommentarer som riktats mot henne på nätet.

Här kan du läsa mer om ledarbytet inom Socialdemokraterna.

Dagens citat

"Det är något med att vara här. Hit kommer bara människor som verkligen vill komma hit, insupa miljön och njuta. ... Hit kommer inga löpande band-turister eller surpuppor. Och om man kommer hit sur så slutar man att vara sur när man kommit hit."

Lovísa V. Bryngeirsdóttir, som tillsammans med en kollega driver Kaffi Norðurfjörður i Norðurfjörður i Árneshreppur, i Vísir om de turister som kommer till kommunen.

torsdag 18 augusti 2016

Lokalbefolkning vill ha Krónan eller Bónus till Húsavík

Obefintlig konkurrens, höga priser och trånga lokaler. Många invånare i Húsavík med omnejd är inte alls nöjda med de två livsmedelsbutiker som finns på orten. I en namninsamling vänder de sig därför till lågprisbutikerna Bónus och Krónan med förhoppning om att de ska etablera sig i Húsavík. Det berättar Skarpur.

Med 2 182 invånare är Húsavík en av de största städerna på norra Island. I kommunen Norðurþing bor 2 825 personer. I Húsavík finns två livsmedelsbutiker: Nettó och Krambúðin. Bägge ägs av kedjan Samkaup.

Bägge butikerna har nyligen genomgått stora förändringar. Nettó tog över från Kaskó och är en butik med ganska brett sortiment och viss lågprisprofil. Krambúðin har generösa öppettider, men priserna är höga och sortimentet är till stor del inriktat på turister.

Missnöjet har nu fått lokalbefolkningen att agera. En namninsamling som låg ute i tio dagar undertecknades av 831 personer. I uppropet uppmanar de lågprisbutikerna Krónan och Bónus att etablera sig i Húsavík. I dagsläget saknas enligt undertecknarna konkurrens vilket gör att det finns behov av fler butiker.

En av initiativtagarna till namninsamlingen är Hlífar Karlsson. Han säger till Skarpur att det inte är personalen som brister. I stället finns det andra skäl till missnöjet med Samkaups två butiker på orten:
"Jag vill göra det klart att Nettó i sig är en bra butik och det är inget fel på personalen som gör ett utmärkt jobb. Problemet är bara att lokalen är alldeles för liten - bland annat på grund av att turistbutiken Krambúðin varken tjänar turister eller invånare enbart på grund av prisläget där, så nästan alla strömmar till Nettó."
Än så länge har varken Bónus eller Krónan svarat.

Wow Air byter Västerås mot Arlanda

Wow Air lämnar Västerås och börjar den 18 november i stället att flyga från Arlanda till Keflavík. Precis som i dag blir det fyra avgångar i veckan i varje riktning. I Keflavík finns möjlighet att fortsätta till sju destinationer i Nordamerika. Biljetterna till Island kostar från 499 kronor och till Nordamerika från 999 kronor.

I våras började Wow Air flyga mellan Västerås och Keflavík. Bara tre månader efter premiärturen står det klart att bolaget lämnar Västerås. Den 18 november börjar Wow Air i stället att flyga samma turer från Arlanda.

Flytten har närmast varit nödvändig för Wow Air. Beläggningen på flygen mellan Västerås och Keflavík har varit låg. Trots biljettpriser från 429 kronor har inte tillräckligt många resenärer valt Wow Air. Att försäljningen går dåligt syns tydligt - tillgången till billiga biljetter med avresa inom de närmaste dagarna är en helt annan än på exempelvis linjen mellan Köpenhamn och Keflavík.

Att flyga från Arlanda är dyrare än att flyga från Västerås. Flygplatsavgifterna innebär att det lägsta biljettpriset blir 499 kronor från Arlanda jämfört med dagens 429 kronor från Västerås. Resor till Nordamerika - Washington, Boston, San Francisco, Los Angeles, New York, Montreal och Toronto - kostar från 999 kronor från Arlanda.

Wow Air flyger mellan Stockholm och Keflavík måndagar, onsdagar, fredagar och söndagar. Turerna från Keflavík avgår under vinterhalvåret klockan 6.40 och turerna från Arlanda avgår klockan 11.45.

Skúli Mogensen, ägare och vd för Wow Air, säger i ett pressmeddelande att flygplatsbytet sker för att erbjuda resenärerna fler valmöjligheter:
"Genom att flytta till Arlanda från Västerås får vi möjlighet att erbjuda våra passagerare fler internationella anslutningar och vi får ett större flygnätverk. Vår affärsidé är att erbjuda resenärer prisvärda alternativ till USA och Kanada med kort transfertid i Reykjavik. ... Jag är uppväxt i Sverige så för mig känns det extra kul att vi blivit så väl mottagna i Sverige och att många svenskar väljer att flyga med oss både till Island och till våra destinationer i Nordamerika."
Det är andra gången som Wow Air utannonserar trafik mellan Arlanda och Keflavík. En sådan linje skulle öppnats redan sommaren 2014, men då lades rutten ned redan innan trafiken påbörjats.

Flytten från Västerås till Arlanda innebär att Icelandair får direkt konkurrens på sträckan. Icelandair får nästa år konkurrens även mellan Helsingfors och Keflavík. Med början den 11 april börjar Finnair trafikera sträckan fyra gånger i veckan, rapporterar Túristi.

Här kan du läsa mer om Wow Airs trafik mellan Sverige och Island.