Turister på väg till Þórsmörk spolades bort med älven

Att korsa Krossá på vägen till Þórsmörk kan vara en av de lurigaste älvpassagerna på Island. När det inte är särskilt mycket vatten i älven brukar det inte vara några problem för mindre jeepar att ta sig över älven. Men när det är djupt och strömt är det inte ovanligt att turister missbedömer förhållandena och fastnar i Krossá.

I söndags var det två utländska turister som tvingades överge sin hyrbil av modellen Dacia Duster i älven. De försökte ta sig över vadstället i Krossá genom att ta den kortaste vägen - men det är också den djupaste.

Hyrbilen tappade fästet och spolades med älven. Den fastnade på gångbron över Krossá. De två turisterna kunde ta sig oskadda ur bilen. Personal i Þórsmörk drog upp den ur älven. Den var då i det närmaste totalförstörd.

Ökat stöd på Island för nästa steg i EU:s energipolitik

Motståndet mot EU:s tredje energipolitiska program minskar. I stället är det allt fler som säger att Island bör införliva det nya regelverket. Alltjämt är dock nej-sidan starkare än ja-sidan. Och det är i synnerhet islänningar som motsätter sig EU-medlemskap som också är emot det energipolitiska programmet. Det visar en mätning utförd av MMR.

Centerpartiet blockerade alla andra debatter och beslut i alltinget genom att aldrig sluta debattera införandet av EU:s tredje energipolitiska program på Island. Förhalningstaktiken var ganska framgångsrik. Det blev inget beslut i frågan före sommaruppehållet. I stället ska alltinget rösta i frågan i september.

Förhalningstaktiken har inte haft någon synbar inverkan på Centerpartiets opinionssiffror. Inte heller ser den ut att ha påverkat den allmänna opinionen på det eftersträvade sättet. Nu ökar nämligen stödet för att införa det nya regelverket.

Nu är det 34 procent som säger ja till nästa steg i EU:s energipolitik. Det är en ökning med 4 procentenheter inom loppet av en månad.

Nej-sidan är dock fortfarande starkare. Det är nu 46 procent som motsätter sig förslaget. Det är en minskning med 4 procentenheter.

Andelen osäkra är 20 procent, en uppgång med 1 procentenhet.

Motståndet är starkare bland islänningar i åldern 50 till 67 år samt personer bosatta på landsbygden. Invånare i huvudstadsregionen säger oftare ja till förslaget.

Även bland Centerpartiets egna väljare minskar motståndet. Men det är alltjämt kompakt. Hela 90 procent av sympatisörerna säger nej. Bara 1 procent säger ja. Även bland anhängare till Självständighetspartiet och Framstegspartiet - två regeringspartier som står bakom införandet - är nej-sidan starkare.

Bland islänningar som tänker rösta på Socialdemokraterna, Renässans, Piratpartiet och Gröna vänstern är ja-sidan starkare. Hos Renässans sympatisörer är stödet för förslaget 74 procent. Hos Socialdemokraterna är det 73 procent. Inom Socialdemokraterna finns dessutom den svagaste nej-sidan. Där är det bara 15 procent som är emot förslaget.

Inställningen till EU-medlemskap sätter stora spår i attityden till energipolitiken. Bland dem som säger nej till inträde i EU är det också 73 procent som säger nej till unionens tredje energipolitiska program. Bara 12 procent säger ja.

På ja-sidan är rollerna ombytta. Där är det 69 procent som ställer sig bakom det energipolitiska paketet medan 14 procent inte vill införa det.

Trots att det är regeringen som driver frågan i alltinget är det Islands liberala block - Socialdemokraterna, Piratpartiet och Renässans - som är mest positiva till förslaget. Regeringspartierna - som alltså är Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet - placerar sig i mitten. Bland den konservativa oppositionen - Centerpartiet och Folkets parti - är motståndet starkast.

Här kan du läsa mer om EU:s tredje energipolitiska program.

Filibustrande centerpartister talar mest i alltinget

Att ockupera talarstolen i alltinget var metoden som Centerpartiet använde för att stoppa en omröstning om EU:s tredje energipolitiska program. Filibustertaktiken fungerade åtminstone tillfälligt. Och den förde också fem centerpartister upp i toppen över de alltingsledamöter som talade allra mest under våren. Allra mest talade Birgir Þórarinsson.

Den som filibustrar står i talarstolen för att förhindra en omröstning i en fråga som den motsätter sig. Metoden förknippas i dag kanske mest med USA:s senat - men den används också ganska ofta i alltinget.

I den andra debattrundan i alltinget finns det inga begränsningar för hur många eller långa anföranden en ledamot får hålla. Det utnyttjade Centerpartiet under våren. Taktiken var ett sätt att stoppa en omröstning om EU:s tredje energipolitiska paket.

I ett par veckors tid närmast ockuperade de nio centerpartisterna i alltinget talarstolen. De höll ständigt nya anföranden och begärde ständigt nya repliker på varandra. Efter en tid tröttnade övriga ledamöter. Men centerpartisterna tröttnade inte. Trots att sessionerna pågick genom hela nätterna fortsatt de att begära ordet.

Till sist kom regeringen och Centerpartiet överens om villkoren för sommaruppehåll. Förslaget ska debatteras 28 och 29 augusti och omröstningen ska ske 2 september. Inför denna debattomgång har partierna möjlighet att samla in nya expertutlåtanden om det energipolitiska programmet.

När sessionen avbröts i torsdags hade den pågått i 865 timmar och 31 minuter. Den i särklass längsta debatten var just den om energipolitiken som varade i 138 timmar. Det var också EU:s tredje energipolitiska paket som var föremålet för debatten under den längsta enskilda dagen i alltinget - som varade i 24 timmar och 16 minuter.

Att centerpartisterna stod i talarstolen både dag som natt märks också i statistiken över talartid. De fem ledamöter som talade mest i alltinget under sessionen var samtliga centerpartister.

Birgir Þórarinsson talade allra mest. Han gick upp i talarstolen 849 gånger och pratade i 40 timmar, 11 minuter och 2 sekunder.

Tvåa var partikamraten Þorsteinn Sæmundsson med 36 timmar, 46 minuter och 41 sekunder, trea Sigmundur Davíð Gunnlaugsson med 25 timmar, 46 minuter och 41 sekunder, fyra Ólafur Ísleifsson - som under sessionen även representerade Folkets parti och var politisk vilde - med 23 timmar, 53 minuter och 57 sekunder och femma Bergþór Ólason med 21 timmar, 52 minuter och 5 sekunder.

Den första icke-centerpartisten är Renässans Þorsteinn Víglundsson. Han var den sjätte flitigaste talaren med 20 timmar, 42 minuter och 22 sekunder. Sjua var Piratpartiets Björn Leví Gunnarsson - som var den som pratade mest under förra sessionen - med 19 timmar, 32 minuter och 56 sekunder.

Åtta var centerpartisten Karl Gauti Hjaltason - som även han hann med att representera Folkets parti och vara politisk vilde - med 19 timmar, 13 minuter och 29 sekunder. Nia var Gunnar Bragi Sveinsson - även han centerpartist - med 19 timmar, 9 minuter och 4 sekunder.

Första politikern från ett regeringsparti återfinns på tionde plats. Det är framstegspartisten Willum Þór Þórsson som talade i 16 timmar, 22 minuter och 48 sekunder.

Den ordinarie ledamot som talade minst var Självständighetspartiets Páll Magnússon som var uppe i talarstolen i 3 timmar, 30 minuter och 34 sekunder.

Allra minst talade dock Karen Elísabet Halldórsdóttir - ersättare för Självständighetspartiet - som stod i talarstolen vid ett enda tillfälle. Då pratade hon i 1 minut och 32 sekunder.

Den mest pratglada ersättaren var partikamraten Teitur Björn Einarsson som talade i 1 timme, 43 minuter och 53 sekunder.

Flest lagförslag kom från Piratpartiet. Under sessionen lade partiets ledamöter fram 32 lagförslag. Flest förslag till uttalanden kom från Socialdemokraterna. Ledamöterna förde fram 20 sådana förslag.

Dagens citat

"Många hjärtan slår med Árneshreppur. ... En butik är viktig för alla samhällen och en faktor är att i butiken träffas människor och talar om väder och vind och utvecklar på så sätt band som är nödvändiga."

Kommun- och kommunikationsminister Sigurður Ingi Jóhannsson i sitt tal i samband med att han i går invigde Verzlunarfjelag Árneshrepps butik i Norðurfjörður - läs mer här.

Islands största fan kan bo i Bangladesh

Congretulations to Iceland  national football team.
My huge flag only for Iceland football team. @footballiceland pic.twitter.com/hBfZULTv1M

— Mohammad Sayed (Iceland) (@sayedmojumder2) 11 juni 2019

Kan det isländska fotbollslandslagets största fan bo i Bangladesh? Mohammad Sayed Majumder har följt landslaget sedan 2016. Och han har förmodligen gjort den största supporterflaggan för Island som han bland annat visar upp på Twitter.

Hilmar Jökull Stefánsson är ordförande för supporterklubben Tólfan. Han har nu - bland annat med hjälp av Twitter - tagit initiativ till en insamling för att Mohammad Sayed Majumder ska kunna resa till Island i höst och se en landskamp på plats på Laugardalsvöllur i Reykjavík.

I dag öppnar butiken i Norðurfjörður igen

Efter nio månader utan någon butik i kommunen öppnar Verzlunarfjelag Árneshrepps i Norðurfjörður i dag. Kommun- och kommunikationsminister Sigurður Ingi Jóhannsson är den som kommer att inviga butiken klockan 13. Under sommaren kommer den att ha öppet varje dag. Men i vinter krymper öppettiderna betydligt.

I höstas stängdes butiken i Norðurfjörður. Då hade veterinären Ólafur Valsson flyttat till Árneshreppur för att ta över den handel som kooperativet Kaupfélag Steingrímsfjarðar redan lagt ned. Skälet var att verksamheten inte längre gick runt. Ólafur Valsson hade inte bättre lycka. Han gav upp efter ett knappt år i Norðurfjörður.

Sedan dess har kommuninvånarna inte haft någon butik. Under vintern transporterades nödvändiga färskvaror från Reykjavík till Gjögur med flyg. De höga fraktkostnaderna gjorde dock att de flesta boende i stället levde på sådant som kunde förvaras länge i kyl, frys och skafferi.

Till de närmaste butikerna - i Drangsnes och Hólmavík - är avståndet tio mil. Under vintern är vägen oframkomlig. Gunnsteinn Gíslason, som själv länge var den som basade över det gamla kooperativet i Norðurfjörður, säger till RÚV att de knappa tjugo invånare som var kvar i Árneshreppur över vintern fick anpassa sig:

"Vi levde ett gott liv vi som var här hemma. Vi reste bara bakåt i tiden och handlade på hösten och så på våren igen."

Att det finns en butik i kommunen anses som nödvändigt för att inte de sista invånarna ska överge Árneshreppur. Tidigare i år beviljade Byggðastofnun ett bidrag på 7,2 miljoner isländska kronor till driften under de närmaste tre åren.

Efter den senaste nedläggningen gick boende och personer med koppling till kommunen ihop och grundade ett aktiebolag, Verzlunarfjelag Árneshrepps, som ska driva butiken i Norðurfjörður. Totalt 138 aktieägare gick in med omkring 6 miljoner isländska kronor.

De senaste veckorna har förberedelserna inför nyöppningen pågått. De första varorna anlände enligt Litlihjalli den 7 juni. Två dagar senare öppnades butiken för första gången.

I dag är det dags för officiell invigning av Verzlunarfjelag Árneshrepps. På Facebook meddelas att kommun- och kommunikationsminister Sigurður Ingi Jóhannsson kommer att inviga butiken klockan 13.

Árný Björk Björnsdóttir, som är uppväxt på gården Melar i Árneshreppur, har anställts som butikschef i sommar. Under högsäsongen kommer butiken att ha öppet dagligen. Hon säger i Morgunblaðið att någon annan kommer att ta över till hösten. Då anpassas öppettiderna till de kommuninvånare som stannar över vintern:

"Under midvintern blir öppettiderna kortare men det är absolut målet att det ska drivas en butik här året runt."

Här kan du läsa mer om turerna kring butiken i Norðurfjörður.

USA och Island satsar nya miljoner i Keflavík

USA fortsätter att investera i Natos anläggningar i Keflavík. Nästa år lägger USA 57 miljoner dollar på utbyggnad av hangarer, uppbyggnad av en mobil militärbas och hantering av farligt gods. Även Islands investeringar i Keflavík ökar. Alltinget godkände i förra veckan att 300 miljoner isländska kronor går till försvaret i stället för till u-hjälp.

När USA hösten 2006 lämnade Nato-basen i Keflavík var det ett tydligt tecken på att det kalla kriget var över. Men sedan dess har säkerhetsläget förändrats. Och det är Rysslands allt starkare närvaro i Nordatlanten som är skälet till den politiska kursändringen.

Nyligen besökte USA:s utrikesminister Mike Pompeo Island. Han sade då att USA under en längre tid misskött relationen med Island. Uttalandet var knappast oväntat. De senaste åren har en rad experter hävdat att det var ett misstag att avveckla basen i Keflavík.

Island gör en liknande bedömning av säkerhetsläget. Utrikesminister Guðlaugur Þór Þórðarson skrev i våras i den årliga utrikespolitiska rapporten att relationen till Ryssland var ett skäl till oro. Han syftade då på att allt fler ryska ubåtar rör sig nära Island och att ryska stridsflygplan dyker upp allt oftare i det isländska luftövervakningszonen.

Svaret från Nato har varit allt fler patrulleringsuppdrag där flyg från Nato-länder tillfälligt stationeras i Keflavík. Under 2018 var det drygt 1 100 personer som hade uppdrag på Island för Natos räkning. Och de tre senaste åren har det inte gått en dag utan någon närvaro från Nato.

Trots den ökande närvaron finns det i dagsläget inga planer på någon permanent bas på Island. Men USA vill nu satsa på en mobil bas i Keflavík. Liknande planer finns i en rad andra länder. Från USA:s sida handlar det om att bygga upp en infrastruktur som gör det möjligt att vid behov snabbt ta en tillfällig bas i bruk.

Under Barack Obamas tid som president föreslogs de första investeringarna i Keflavík ända sedan basen lades ned. Förslaget blev sedan verklighet genom Donald Trump. Senast i februari 2021 ska en utbyggnad av en hangar i Keflavík vara klar. Den ska då rymma P-8A Poseidon, en typ av flygplan som används för att övervaka ubåtar.

Det arbetet kommer att börja i höst. Upphandlingen vanns av Rizzani de Echer. Samtidigt kommer ÍAV att underhålla och förbättra banor och ljusanläggningar på Natos område i Keflavík.

USA kommer att fortsätta investera på Island. I budgeten för 2020 öronmärks 57 miljoner dollar åt Natos anläggningar i Keflavík. Drygt hälften går till ytterligare utbyggnad av hangarer. Resten av pengarna går till uppbyggnad av en mobil militärbas och ett område för hantering av farligt gods som vapen.

Satsningen på hangarerna medför att Island dygnet runt ska kunna ta emot en eller två flygflottiljer. I varje division ingår 18 till 24 stridsflygplan.

Att USA ännu en gång lägger pengar i Keflavík är ett tydligt tecken på ändrade prioriteringar. Anmärkningsvärt är att Island den här gången investerar i Keflavík och får en direkt ekonomisk motprestation från Nato.

Island lägger totalt knappt 2,2 miljarder isländska kronor på försvaret under 2019. Tre fjärdedelar av anslagen går till kustbevakningen. Men Island lägger också fortsatt pengar på patrulleringsuppdrag som utförs av andra Nato-länder och olika militärövningar. Dessutom går 127 miljoner till förnyelse av radar- och ledningssystem.

Anslagen har ökat kraftigt de senaste åren. Och de kommer att öka även 2020. Precis innan alltinget tog sommaruppehåll klubbades ytterligare 300 miljoner isländska kronor till Keflavík. Pengarna ska gå till underhåll av Natos anläggningar. Och resurserna togs från u-hjälpen. Här lägger alltså Nato lika mycket på underhåll.

Från regeringens sida motiverades satsningen inte bara med ett behov i Keflavík. Den sågs också som ett sätt att kompensera för Wow Airs fall - en konkurs som framför allt drabbade regionen kring flygplatsen.

Beslutet var inte helt enigt från de tre regeringspartiernas sida. Gröna vänsterns Andrés Ingi Jónsson och Rósa Björk Brynjólfsdóttir lade ned sina röster. Det var just dessa två ledamöter som inte ville att partiet skulle bilda koalition med Självständighetspartiet och Framstegspartiet. Gröna vänstern vill också lämna Nato - även om det är en fråga som lagts på is under den här mandatperioden.

Här kan du läsa mer om Island och Nato.

Dagens citat

"Jag blir förskräckligt ledsen av denna negativa debatt och detta negativa prat. Jag känner till mycket folk bland butiksägare som är mycket nöjda här i centrum och jag vill hävda att centrum aldrig har varit roligare än just nu."

Auðunn G. Árnason, ägare av guldsmeden Fríða, i Vísir om debatten bland butiksinnehavare om beslutet att permanent göra Laugavegur i Reykjavík till en gågata - läs mer här.

Dagens bonuscitat

"Vi har ofta varit - vi som är på tingets sida i de här sakerna - missnöjda med hur sakerna har framställts av Morgunblaðiðs chefredaktör i ledartexter och vi anser att det trappas upp oro kring saker som det inte finns något skäl till att känna oro för."

Birgir Ármannsson, gruppledare för Självständighetspartiet i alltinget, i Vísir om tidigare partiledaren Davíð Oddssons kritik i ledare i Morgunblaðið mot den nuvarande partiledningen och ordföranden Bjarni Benediktsson - läs mer här.

Underhåll av vägen till Hvalá blir Vesturverks ansvar

Vesturverk tar nu över underhållet av vägen till Hvalá i Ófeigsfjörður. Bolaget står bakom planerna på bygget av ett vattenkraftverk vid Hvalá. Och för att fordon ska kunna ta sig fram till platsen för det planerade kraftverket är det nödvändigt att förbättra vägen. Avtalet mellan Vesturverk och Vegagerðin gäller i fem år.

Ett enigt kommunfullmäktige i Árneshreppur gav nyligen klartecken till den första etappen av bygget av ett vattenkraftverk vid Hvalá. I den första fasen ingår bland annat bygget av en bro över Hvalá, geologiska undersökningar, uppställning av arbetarbostäder och anläggning av avloppssystem.

Beslutet innebär också att Vesturverk - som står bakom planerna - får möjlighet att genomföra vägarbeten. I dag går det en smal och dålig grusväg från Norðurfjörður via Eyri i Ingólfsfjörður till Hvalá i Ófeigsfjörður.

Vägen är bara framkomlig under sommarhalvåret. Och den är bara farbar för vanliga fordon fram till Eyri. Fram till Hvalá är det därifrån ungefär en och en halv mil - och den sträckan är enbart framkomlig för jeepar och andra fordon med hög markfrigång. Vägen är stenig och går ofta i strandkanten.

För att arbetsfordon ska kunna köras fram till Hvalá måste vägen förbättras avsevärt. Vesturverk har nu kommit överens med Vegagerðin om att ta över ansvaret för vägen fem år framåt. Avtalet innebär att Vesturverk står för alla kostnader under denna period.

Överenskommelsen medför också att Vesturverk åtar sig att underhålla vägen på samma sätt som Vegagerðin. I det här fallet har det liten betydelse eftersom vägen inte hålls öppen under vintern.

Vesturverk skriver i ett pressmeddelande att avtalet betyder att vägens skick kommer att förbättras avsevärt. De mest svårpasserade sträckorna behöver byggas om och på vissa ställen behövs en ny sträckning eftersom den nuvarande inte kan användas av stora arbetsfordon.

Planerna på ett vattenkraftverk vid Hvalá har varit den stora stridsfrågan i Árneshreppur de senaste åren. En av ja-sidans förhoppningar är att bygget ska medföra bättre infrastruktur i kommunen i form av investeringar i vägarna.

Här kan du läsa mer om kraftverksbygget.

Färre islänningar ser ljust på det ekonomiska läget

Sju av tio islänningar anser att det ekonomiska läget i landet är gott. Men det var betydligt fler som var optimistiska för ett år sedan. Det är framför allt yngre islänningar, kvinnor och boende på landsbygden som inte tycker att ekonomin på Island mår bra. Det visar en undersökning utförd av MMR.

Våren har präglats av nyheter om nedskärningar inom turistindustrin till följd av Wow Airs konkurs och dåliga fångster av lodda. Regeringen har också tvingats ändra de ekonomiska utsikterna för de närmaste åren. Högkonjunkturen är nu över - och mycket tyder nu på att Islands ekonomi kommer att krympa en tid framåt.

En klar majoritet av islänningarna tycker dock att det ekonomiska läget fortfarande är bra. Hela 71 procent svarar att situationen är mycket eller ganska bra. Men det är en minskning med 9 procentenheter jämfört med förra året.

Det är nu 29 procent som uppger att ekonomin mår ganska eller mycket dåligt. Det motsvarar en ökning med 9 procentenheter.

Islänningar i åldern 18 till 29 år, kvinnor och boende på landsbygden ser i större utsträckning negativt på ekonomin. Pensionärer, män och personer bosatta i huvudstadsregionen är mer optimistiska.

Väljare som sympatiserar med något av de tre regeringspartierna - Självständighetspartiet, Framstegspartiet och Gröna vänstern - ser mest ljust på ekonomin. Allra mest optimistiska är Självständighetspartiets anhängare. Där är det bara 13 procent som inte tycker ekonomin är god.

Mest skeptiska är sympatisörer till Folkets parti. Där säger hela 41 procent att situationen är dålig.

Här kan du läsa mer om synen på Islands ekonomi.

Dagens citat

"Bland annat har ökningen resulterat i att människor tror sig kunna och ska komma upp på Kirkjufell. Men Island är ett farligt land och det kommer inte att vara möjligt att stänga det eller något liknande. Vår roll är att sprida information om risker och om tillgänglighet och liknande."

Björg Ágústsdóttir, kommunchef i Grundarfjörður, i RÚV om att allt fler turister försöker bestiga Kirkjufell, något som lett till flera dödsolyckor - läs mer här.

Dagens bonuscitat

"Det var till exempel en man som upplevde att gå genom denna tunnel när de inte hade ström och han var tvungen att gå i kolmörker. Så behövde man driva får här igenom och människor minns att oväsendet var något alldeles otroligt här när bräkandet ekade i tunneln."

Karna Sigurðardóttir, föreståndare för Menningarstofa Fjarðabyggðar, i RÚV om arbetet med att samla in berättelser från lokalbefolkningen med anledningen av att höghöjdstunneln i Oddsskarð mellan Eskifjörður och Neskaupstaður tagits ur bruk.

Tre av fyra islänningar nöjda med Hatari i Eurovision

Isländska Hatari var det mest omstridda bidraget i Eurovision Song Contest. Men på hemmaplan var uppslutningen stor. Tre av fyra islänningar tyckte att Hatari gjorde bra ifrån sig i tävlingen i Israel. Och bara en av tio var missnöjd. Bland dem som var missnöjda var det också många som inte såg finalen. Det visar en undersökning utförd av Maskína.

Hatari slutade tia i finalen i Eurovision Song Contest tidigare i år med Hatrið mun sigra. Det var första gången på fem år som Island tog sig vidare från semifinalen. I finalen skapade Hatari stor uppståndelse genom att hålla upp en palestinsk flagga under direktsändningen.

Trots - eller kanske tack vare - uppståndelsen var det många islänningar som var nöjda med Hatari. Hela 74,1 procent anser att gruppen gjorde bra ifrån sig i tävlingen. Bara 10,9 procent är missnöjda. Resterande 14,9 procent uppger att de är varken positiva eller negativa till Hataris deltagande i Eurovision Song Contest.

Kvinnor, islänningar i åldern 18 till 29 år och personer med högskoleutbildning är oftare nöjda. Piratpartiets väljare var i mycket stor utsträckning förtjusta i Hataris medverkan. Minst var entusiasmen bland Centerpartiets sympatisörer.

Intresset för finalen var stort. Hela 84,4 procent av islänningarna såg programmet medan 15,6 procent inte tittade. Kvinnor och barnfamiljer var flitigare tittare än andra.

Bland dem som inte såg finalen var det också fler som ogillade Hataris bidrag. Det var 16 procent av dem som inte tittade som var missnöjda med Hatari - en åsikt som delades av 9,8 procent av dem som faktiskt såg finalen.

Här kan du läsa mer om debatten om Hataris medverkan i Eurovision Song Contest.

Arbetslösheten på Island sjunker för första gången på ett år

För första gången på ett år minskar arbetslösheten på Island. Och Vinnumálastofnun räknar i en prognos med att den fortsätter att sjunka även under juni. Trots att högkonjunkturen är över skapas det under sommaren ändå tillräckligt många säsongsjobb för att arbetslösheten ska krympa. Det är på landsbygden som de flesta nya arbetstillfällena skapas.

I april steg arbetslösheten på Island till 3,7 procent. Det var den högsta nivån sedan konjunkturen vände uppåt efter finanskraschen. Hittills i år har det misslyckade fisket av lodda och Wow Airs konkurs drivit upp arbetslösheten.

Men maj innebar ett tillfälligt trendbrott. Då sjönk arbetslösheten till 3,6 procent. Det var första gången på ett år som arbetslösheten inte ökade. Även om turismen är på tillbakagång gör ändå de säsongsjobb som skapas att fler får arbete.

Effekterna av att turistsäsongen närmar sig kulmen märks framför allt på landsbygden. Arbetslösheten backade mest i de regioner som ligger längst från huvudstadsregionen.

Suðurnes är alltjämt den hårdast drabbade regionen. Det var också den enda landsdelen där arbetslösheten fortsatte att öka under maj. Där steg den till 6,6 procent, en uppgång med 0,2 procentenheter.

I övriga sju regioner minskade arbetslösheten. I Reykjavíkområdet var den 3,8 procent, en nedgång med 0,1 procentenheter. Därefter följde Norðurland eystra med 2,9 procent (-0,3), Austurland med 2,1 procent (-0,6), Suðurland med 2,0 procent (-0,1), Västfjordarna med 2,0 procent (-0,2), Vesturland med 1,9 procent (-0,2) och Norðurland vestra med 1,0 procent (-0,2).

Utländska medborgare hamnar utanför arbetsmarknaden i allt större utsträckning än islänningar. I maj var 36 procent av dem som inte hade jobb utlänningar. Bland utländska medborgare var arbetslösheten 7,3 procent. Av dessa var drygt hälften polacker.

Arbetslöshet är alltjämt något som drabbar kvinnor något oftare än män. Det var i maj 3,7 procent av kvinnorna och 3,5 procent av männen som var inskrivna som arbetslösa. I åldern 18 till 24 år var arbetslösheten 2,6 procent.

Vinnumálastofnun förutspår att arbetslösheten krymper även under juni. Även här är det säsongsjobben som väntas leda till sjunkande nivåer.

Här kan du läsa mer om arbetslösheten på Island.

Dagens citat

"Även om det är påfallande att vissa gamla tungviktare är mycket kritiska mot partiledningen så verkar det råda enighet i alltingsgruppen och tungviktare förblir inte tungviktare för evigt."

Ólafur Þ. Harðarson, professor i statsvetenskap vid Háskóli Íslands, i RÚV om kritiken från kretsen kring tidigare ledaren Davíð Oddsson mot bland annat nuvarande ledaren Bjarni Benediktsson för hans hållning i frågan om EU:s tredje energipolitiska program - läs mer här.

Dagens bonuscitat

"När jag växte upp var det mycket sällsynt att de kom i land. 1974 kom en björn till Fljótavík, 1975 sköts en simmande björn vid Grímsey och åren därpå sågs björnar till på isbrynet norr om landet. 1988 upptäckte man en björn vid på stranden i Haganesvík men så kom inga björnar i land här på 30 år tills två sådana kom till Skagafjörður år 2008."

Rósa Rut Þóris­dótt­ir, antropolog som skrivit boken Hvíta­birn­ir á Íslandi som handlar om isbjörnar som tagit sig i land på Island, i Morgunblaðið om hur en lång period med få isbjörnsbesök fick många att tro att det inte längre inträffade.

Reykjavík vill stoppa säljakt inom kommunen

All jakt på säl ska stoppas inom kommunens gränser. Det fastslår miljö- och hälsovårdsrådet i Reykjavík i ett beslut. Förutom att jakten stoppas ska dessutom fiskare som använder nät uppmanas att använda metoder som minimerar riskerna för att sälar fastnar i näten. Både gråsälen och knubbsälen betraktas som hotade arter.

På Island förekommer i dag bara småskalig jakt på säl. I Reykjavík känner kommunen bara till att tre sälar jagats under de senaste trettio åren. Den begränsade jakten har dock inte lyckats vända den negativa utvecklingen. Både knubbsälen och gråsälen - de två arter som finns längs den isländska kusten - minskar i antal.

Gråsälen klassas som hotad medan knubbsälen har status som akut hotad. De senaste 35 åren har beståndet av knubbsäl minskat med 77 procent. En trolig förklaring är att knubbsäl ofta hamnar i fiskenät som bifångst. Det förs dock ingen statistik över sälar som råkar fastna i fiskenät.

Nu vill kommunen markera mot säljakten. Även om det inte bedrivs någon jakt i Reykjavík har majoriteten i miljö- och hälsovårdsrådet röstat för att förbjuda all jakt. Stoppet gäller såväl knubbsäl som gråsäl. Dessutom ska fiskare som använder nät uppmanas att bruka metoder som minimerar bifångsten av säl.

Syftet med förbudet är att förbättra förutsättningarna för sälens framtid. Majoriteten i rådet vill dessutom att lagarna kring säljakt ses över.

Socialdemokraterna, Gröna vänstern, Piratpartiet och Självständighetspartiet röstade ja till förslaget. Centerpartiets representant lade ned sin röst.

Isländsk björk växer på rekordhöjd över havet

Foto: Skógræktin

På minst 660 meters höjd växer nu björk på Island. Trädgränsen flyttar sig stadigt till högre höjder i takt med att klimatet blir allt varmare. Den nya rekordbjörken hittades vid Útigönguhöfði i Goðaland på södra Island. Trädet tros enligt Skógræktin vara 15 till 20 år gammalt. Det väntas dock inte bli särskilt högt eftersom det är granne med vulkaner och glaciärer.

I augusti 2014 meddelade Skógræktin att det högst växande trädet på Island hade hittats. Då rörde det sig enligt ett pressmeddelande om en björk som påträffades i Austurdalur i Skagafjörður på norra Island. Rekordträdet fanns på 624 meters höjd över havet.

Nu har alltså det rekordet slagits. Nyligen påträffade personal från Skógræktin enligt ett pressmeddelande en björk på 660 till 680 meters höjd vid Útigönguhöfði i Goðaland, ett grönskande område som ligger mellan glaciärerna Eyjafjallajökull och Mýrdalsjökull.

Trädet tros vara mellan 15 och 20 år gammalt. Fröet har blåst upp på Útigönguhöfði. Det rör sig enligt Skógræktin om ett träd som är typiskt för trädgränsen. Det växer på klart högre höjd än omgivande träd och det är mycket lågt.

Höjden över havet ska under sommaren mätas med större precision. Skógræktin ska också följa trädets utveckling. Myndigheten ser det som en tydlig följd av klimatförändringarna att trädgränsen ständigt flyttas till högre höjder. Just den här björken väntas dock inte växa sig särskilt hög eftersom den finns intill vulkaner och glaciärer.

Skogarna kring just Goðaland och Þórsmörk har de senaste åren växt rejält eftersom det inte längre är tillåtet att låta djur gå på bete där.

Dagens citat

"Efter att ha stått i alltingets talarstol långt över hundra timmar har Centerpartiet avtalat att votering om det tredje energipaketet sker den 2 september. Centerpartiet har därmed backat från kravet om att frågan skjuts upp till nästa session, det har backat från kravet om att alltinget utser en särskild arbetsgrupp för att se över frågan på nytt och det har gått med på att avsluta debatten på två dagar. Så vad i hela friden gick den här filibustertaktiken ut på egentligen?"

Guðlaugur Þór Þórðarson, utrikesminister och alltingsledamot för Självständighetspartiet, skriver på Facebook om regeringens överenskommelse med Centerpartiet att omröstningen om EU:s tredje energipolitiska paket ska äga rum den 2 september - läs mer här.

Rysk turist bröt mot fler lagar och regler på Island

Den ryske turist som körde fast vid Bjarnarflag vid Mývatn efter att ha brutit mot lagen och kört utanför vägen bröt mot en rad andra lagar och regler under sin vistelse på Island. Han har nu publicerat två videor från resan. Han filmar bland annat när han nonchalerar avspärrningar vid heta källor och områden med känslig växtlighet samt parkerar regelvidrigt.



Efter att ha kört fast vid Bjarnarflag tvingades den ryske turisten böta 450 000 isländska kronor. I en av vloggarna från Islandsresan finns smygtagna bilder på hur han betalar böterna på polisstationen i Akureyri. Han visar också hur han körde fast med sin hyrbil.

Här kan du läsa mer om den olagliga körningen vid Mývatn.

Gröna vänstern åter Islands näst största parti

Gröna vänstern är näst största parti på Island för första gången på över ett år. Samtidigt går Piratpartiet starkt framåt och passerar Socialdemokraterna som nu bara är fjärde största parti. Avstånden mellan partierna är dock inte större än att de ligger inom den statistiska felmarginalen. Självständighetspartiet behåller ställningen som största parti i den senaste mätningen från MMR.

I snart ett och ett halvt år har koalitionen mellan Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet regerat på Island. Inget av de tre regeringspartierna har gynnats av samarbetet i opinionen. Det största tappet har drabbat Gröna vänstern.

Nu återtar Gröna vänstern ställningen som näst största parti för första gången på ett drygt år. Gröna vänstern ökar till 14,1 procent, en uppgång med 1,9 procentenheter jämfört med föregående mätning. Siffran är dessutom partiets bästa på över ett år.

Piratpartiet backade kraftigt i MMR:s förra väljarbarometer. Den nedgången verkar ha varit tillfällig. Piratpartiet ökar nu med hela 4,2 procentenheter till 14 procent.

Socialdemokraterna har med ett undantag varit näst största parti hos MMR ända sedan alltingsvalet hösten 2017. Den senaste tiden har dock väljarstödet sjunkit. Nu får Socialdemokraterna 12,5 procent, en minskning med 1,4 procentenheter. Siffran är partiets sämsta sedan valet. Det är dessutom första gången på ett drygt år som Socialdemokraterna bara är fjärde största parti.

Störst är alltjämt Självständighetspartiet. Stödet ökar med 0,2 procentenheter till 21,5 procent.

Ytterligare tre partiet klarar alltingets femprocentsspärr. Centerpartiet får 10,8 procent, en tillbakagång med 1 procentenhet. Framstegspartiet har 9,7 procent, en nedgång med 1,9 procentenheter. Och Renässans får 8,3 procent, en minskning med 0,1 procentenheter.

Däremot hamnar Folkets parti åter nedanför femprocentsspärren. Stödet sjunker med 2,2 procentenheter till 4,2 procent.

Islands socialistparti fortsätter att ha ännu längre upp till spärren. Partiet får nu 3,4 procent, en ökning med 0,2 procentenheter.

Inga andra partier är i närheten av att klara spärren. Folkfronten får 0,7 procent, en uppgång med 0,5 procentenheter. Ljus framtid ligger kvar på 0,5 procent. Och Gryning backar med 0,1 procentenheter till 0 procent.

Stödet för regeringen vänder också uppåt. Det är nu 45,5 procent som står bakom koalitionen mellan Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet. Det innebär en ökning med 3,6 procentenheter.

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

Rykten: Bjarni Benediktsson kan avgå redan i höst

I sexton år har Bjarni Benediktsson suttit i alltinget. I tio år har han varit Självständighetspartiets ledare. Och de sex senaste åren har han varit statsminister och finansminister. Men nu gör allt envisare rykten gällande att han är på väg att lämna politiken. Obekräftade uppgifter gör gällande att en ny partiledare kommer att väljas redan i höst.

Bjarni Benediktsson tog över som ordförande 2009 när Självständighetspartiet befann sig i den djupaste krisen i partiets historia. Efter finanskraschen hösten 2008 lades en stor del av skulden på partiet. Den dåvarande partiledaren Geir H. Haarde reagerade för lite och för sent på varningssignaler. Och företrädaren Davíð Oddsson pekades av många ut som den indirekta arkitekten bakom krisen.

Under Bjarni Benediktssons ledning har Självständighetspartiet gjort sina i särklass sämsta valresultat. Resan kan närmast liknas vid de svenska Socialdemokraternas - ett parti som på ungefär samma sätt i praktiken varit statsbärande. Det mesta tyder på att valresultat på historiskt låga 30 procent tillhör det förgångna. I stället sjunker stödet ned mot 20 procent.

Bjarni Benediktsson valdes in i alltinget redan 2003. Trots att han inte är äldre än 49 år är han redan något av en veteran. Sedan han blev partiledare 2009 har han egentligen bara pressats internt en enda gång - när Hanna Birna Kristjánsdóttir var på väg att utmanövrera honom.

Han har överlevt en rad skandaler kopplade till privatlivet och affärer. Sedan han blev minister 2013 har han haft en trygg ställning inom det egna partiet. Det är dock ingen hemlighet att utrikesminister Guðlaugur Þór Þórðarson väntar på sin chans att ta över.

Guðlaugur Þór Þórðarson är inte Bjarni Benediktssons favorit. Han vill i stället se näringsminister - och tillika vice ordförande - Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir som sin efterträdare. Det är dock tveksamt om hon skulle kunna besegra Guðlaugur Þór Þórðarson som i åtskilliga provval har visat att han har en mycket lojal skara av partiarbetare bakom sig.

Andra argument som ofta förs fram mot Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir är att hon skulle vara för ung och för oerfaren. Samma adjektiv hade dock kunnat användas för att beskriva Davíð Oddsson - och han blev partiledare i fjorton år.

Bjarni Benediktssons främsta politiska arv är att han - åtminstone någorlunda - lyckats hålla ihop partiet efter finanskraschen. Han miste den EU-vänliga falangen till Renässans sedan konservativa krafter fick kontroll över Europapolitiken. Men han har med skicklighet lyckats visa upp en ganska enad fasad.

Priset har varit högt. Bjarni Benediktsson var - fram till dess att han blev partiledare - en förespråkare av såväl EU-medlemskap som EMU-anslutning.

Nu sägs det att han helt enkelt är uttråkad och vill göra något annat. Om ryktena stämmer är det en förståelig känsla. Bjarni Benediktsson har inga realistiska förutsättningar att föra Självständighetspartiet till en ny storhetstid. Och det parlamentariska läget gör det svårt för honom att på nytt kunna bli statsminister.

Även om olika affärer och skandaler kommer att prägla hans arv så kommer de inte att berätta hela historien. Det märktes inte minst när Självständighetspartiet nyligen firade 90 år. Katrín Jakobsdóttir - statsminister och ledare för Gröna vänstern - beskrev honom som en av de bästa politiker hon arbetat ihop med.

Koalitionen mellan Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet framstod som en nödlösning när den bildades. Det råder dock inga tvivel om att Katrín Jakobsdóttir och Bjarni Benediktsson funnit varandra. Den respekten har också varit starkt bidragande till att regeringssamarbetet hittills har fungerat så väl trots att det innefattar tre på flera sätt mycket olika partier.

Det mesta pekar alltså på att denna udda koalition kommer att överleva hela mandatperioden. För Självständighetspartiet finns det inte heller några andra realistiska alternativ. De ledamöter som ännu inte hade slagit igen dörren till Centerpartiet gjorde det definitivt efter att partiet ockuperat talarstolen för att försöka stoppa införandet av EU:s tredje energipolitiska paket.

Bjarni Benediktsson själv hade sedan tidigare en usel relation till Centerpartiets ledare Sigmundur Davíð Gunnlaugsson. När de regerade ihop mellan 2013 och 2016 växte irritationen ständigt över oförankrade utspel och nyckfullt beteende.

När regeringen nyligen var nära en överenskommelse med Centerpartiet om villkoren för alltingets sommaruppehåll var det Bjarni Benediktsson som stoppade den. Skälet var att han inte litade på Sigmundur Davíð Gunnlaugsson. Han ansåg sig inte ha fått tillräckliga garantier - och Sigmundur Davíð Gunnlaugsson förde hela tiden fram nya krav och reservationer.

Om ryktena stämmer kommer Bjarni Benediktsson under sensommaren meddela att han lämnar posten som partiledare, uppdraget som finansminister och platsen i alltinget. En ny ordförande kommer då att väljas vid ett landsmöte under hösten.

Han kommer inte att avgå som någon frälsare. Men Bjarni Benediktsson kommer att ha lyckats hålla ihop partiet och att ha suttit i regeringen de sex senaste åren. Sett till förutsättningarna efter den smäll som finanskraschen innebar för Självständighetspartiet är det svårt att se att någon annan skulle ha kunnat vara betydligt mer framgångsrik.

Här kan du läsa mer om Bjarni Benediktsson och Självständighetspartiet.

Dagens citat

"Någon gång hörde jag det sägas - och jag vet inte om jag återger det helt korrekt - att filibustertaktik var själen i den amerikanska senaten utan att jag säger att det nödvändigtvis har varit filibustertaktik från vår sida. Men det finns en tusenårig tradition för att människor i arbetet i tinget har frihet att yttra sig länge och jag skulle säga att i det här fallet så har det resulterat i stor framgång."

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, ledare för Centerpartiet, i Morgunblaðið om att alltinget skjuter upp debatten och beslutet om EU:s tredje energipolitiska program till den 2 september - läs mer här.

Sigmundur Davíð Gunnlaugssons syster i alltinget

Nanna Margrét Gunnlaugsdóttir tog i går plats i alltinget som ersättare. Hon representerar Centerpartiet - samma parti som hennes bror Sigmundur Davíð Gunnlaugsson leder. I alltingsvalet hösten 2017 var hon nummer fyra på Centerpartiets lista i den sydvästra valkretsen. Ingen av de två ersättare som stod först på tur hade möjlighet att gå in i Gunnar Bragi Sveinssons frånvaro.

Inför alltingsvalet i oktober 2017 hade Sigmundur Davíð Gunnlaugsson först tvingats avgå som statsminister. Därefter förlorade han kampen om ordförandeposten i Framstegspartiet. I kölvattnet av nederlagen grundade han Centerpartiet. En av de politiker som också hamnat i kylan och därför också bytte parti var Gunnar Bragi Sveinsson.

En annan som anslöt sig var Nanna Margrét Gunnlaugsdóttir, Sigmundur Davíð Gunnlaugssons yngre syster. I valet stod hon på fjärde plats på Centerpartiets lista i den sydvästra valkretsen.

Gunnar Bragi Sveinsson var den enda centerpartisten som valdes in från sydväst. Han är nu i utlandet på uppdrag av alltinget. Varken tvåan Una María Óskarsdóttir eller trean Kolfinna Jóhannesdóttir hade möjlighet att ersätta honom. Frågan gick därför till Nanna Margrét Gunnlaugsdóttir.

Nanna Margrét Gunnlaugsdóttir gjorde sin första dag i alltinget i går. Hon och Sigmundur Davíð Gunnlaugsson sällade därmed sig till en ganska kort lista över syskon som samtidigt har suttit i alltinget. Där märks bland annat framstegspartisterna Ingibjörg Pálmadóttir och Gylfi Pálmason respektive Halldór Ásgrímsson och Katrín Ásgrímsdóttir samt socialdemokraten Valgerður Bjarnadóttir och självständighetspartisten Björn Bjarnason.

Regeringen backar - beslut om energipolitik efter sommaren

Centerpartiets förhalningstaktik har gett resultat. För att stoppa beslutet om att införa EU:s tredje energipolitiska paket ockuperade partiets ledamöter alltingets talarstol. Nu skjuts beslutet upp till efter sommaren. En annan framgång för Centerpartiet är ett försenat införande av lagen som tillåter import av färskt kött.

Den 5 juni klockan 16.32 blev debatten om EU:s tredje energipolitiska program den mest utdragna i alltingets historia. Då hade den pågått i 135 timmar och 10 minuter - och därmed passerat debatten om Icesave för tio år sedan.

Debatten fördes till stor del på nätterna. Centerpartiets ledamöter i alltinget turades om att gå upp i talarstolen. Genom att ständigt hålla nya anföranden och begära nya repliker förhindrade de att den majoritet i alltinget som stödjer förslaget skulle kunna rösta igenom det.

Hittills har en rad försök att få stopp på förhalningstaktiken misslyckats. I fredags var en överenskommelse mellan regeringen - som redan tidigare gjort upp med de övriga oppositionspartierna - och Centerpartiet nära. Då valde partiledaren Bjarni Benediktsson att dra sig ur.

Skälet var att han inte litade på Centerpartiet. I förhandlingarna framförde partiledaren Sigmundur Davíð Gunnlaugsson hela tiden nya krav. I samband med att ett avtal som låg på bordet skulle undertecknas förde han dessutom fram nya förbehåll.

Men i går kunde partierna till sist komma överens. Uppgörelsen innebär att alltinget sannolikt tar sommarledigt redan den här veckan. Regeringen tvingas till en rad eftergifter till Centerpartiet.

Överenskommelsen går ut på att alltinget samlas igen i slutet av augusti. Då fortsätter den session som snart tar sommarlov - något som innebär att alla förslag som lagts under våren kan behandlas under sessionens andra del. Först då ska alltinget rösta om EU:s tredje energipolitiska program.

Preliminärt sker omröstningen den 2 september. Fram till dess har de åtta partierna i alltinget möjlighet att be om nya analyser av konsekvenserna av att införa det energipolitiska paketet. Det är en möjlighet som Centerpartiet kommer att utnyttja.

Centerpartiet har investerat allt sitt engagemang i energipolitiken. Under de närmaste månaderna väntar en fortsatt mobilisering i frågan. Att de lyckats förhala beslutet kommer troligen att stärka dem. Men det är en kampanj som tveklöst har ett pris. Åtskilliga har också dömt ut partiets ockupation av talarstolen som löjeväckande.

En annan seger för Centerpartiet är att den lag som tillåter import av färskt kött skjuts på framtiden. Den ska införas vid årsskiftet i stället för redan den 1 november i år. Dessutom ska olika motåtgärder för att skydda den inhemska köttproduktionen diskuteras under hösten.

För regeringen betyder överenskommelsen att ett antal frågor kan klubbas före sommaruppehållet. Samtidigt står det klart att regeringen gör stora eftergifter till Centerpartiet. De sakpolitiska konsekvenserna behöver inte bli stora - men i utmattningskriget mellan regeringen och Centerpartiet var det regeringen som tvingades backa.

Statsminister Katrín Jakobsdóttir har den senaste tiden talat om behovet av att reformera ordningen i alltinget. I dag har ledamöterna obegränsat med talartid i den andra debattrundan - något som Centerpartiet alltså utnyttjat. Hon vill nu införa restriktioner som gör att några få ledamöter inte kan ta hela alltinget som gisslan.

Det som är anmärkningsvärt med hennes uttalanden är att det redan finns sådana möjligheter i lagen. Talmannen Steingrímur J. Sigfússon - som precis som Katrín Jakobsdóttir tillhör Gröna vänstern - valde att inte avbryta debatten. Inte heller lade några andra alltingsledamöter fram ett förslag som hade kunnat tvinga fram en omröstning om energipolitiken.

De flesta partierna i alltinget har ledamöter som någon gång använt samma förhalningstaktik som Centerpartiet - om än inte i lika stor omfattning. Det är uppenbart att regeringspartierna inte vill skapa ett prejudikat där talmannen stoppar en debatt. Kanske för att de själva vill behålla samma möjlighet till en situation när de själva sitter i opposition.

Här kan du läsa mer om den energipolitiska debatten.

Island inför tredje kön och rätt att avgöra eget juridiskt kön

Island inför nu rätten att bestämma över sitt eget juridiska kön. Den nya lagen gör det möjligt att på egen hand ändra sitt juridiska kön i folkbokföringen - och dessutom införs ett tredje kön. Beslutet klubbades i alltinget i går. Förslaget kom från statsminister Katrín Jakobsdóttir. Lagändringen är ett led i regeringens mål att bli världsledande i hbtqi-frågor.

Med 45 ja-röster beslutade alltinget i går att införa självbestämmanderätt för juridiskt kön. Inför omröstningen försökte Centerpartiet skjuta upp beslutet till hösten med motiveringen att förslaget behövde mer debatt. Det var dock inget krav som partiet lyckades driva igenom.

Ingen ledamot röstade nej i går. Men tre centerpartister lade ned sina röster. Och de övriga sex centerpartisterna var inte på plats vid omröstningen. Det var alltså ingen centerpartist som gav förslaget sitt stöd.

Den nya lagen ger individen rätten att bestämma över sitt eget juridiska kön. Den som vill ändra det kön som finns registrerat i folkbokföringen genom att vända sig till Þjóðskrá Íslands. Det krävs inga kontakter med exempelvis sjukvården eller några andra åtgärder för att ändra registreringen.

Var och en får alltså nu bestämma sin könsidentitet. Samtidigt införs ett juridiskt tredje kön. Det tredje könet betraktas som neutralt. I pass och andra identitetshandlingar markeras det med bokstaven X.

Personer som inte har fyllt 18 år behöver föräldrarnas samtycke för att få byta juridiskt kön. Om föräldrarna säger nej kan personer vända sig till en särskild nämnd som avgör om ändringen ska godkännas eller inte.

En annan konsekvens av lagen är förändringar i namnskicket. På Island används patronymikon och metronymikon, -son respektive -dóttir, ett slags "efternamn" som berättar vem som är en persons pappa eller mamma. Men personer som tillhör det tredje könet behöver inte kalla sig -son eller -dóttir.

En person som är registrerad som det tredje könet använder enbart ena förälderns förnamn i genitiv. Den  person av det tredje könet som till exempel har en pappa som heter Arnaldur får alltså patronymikonet Arnalds som inte indikerar någon könstillhörighet - medan en son hade fått Arnaldsson och en dotter Arnaldsdóttir.

För den som ändrar juridiskt kön från kvinna till man eller man till kvinna gäller det traditionella namnskicket med patronymikon eller metronymikon. Den som exempelvis ändrar registreringen från kvinna till man byter alltså samtidigt från -dóttir till -son.

I beslutet ingår dessutom att en arbetsgrupp tillsätts för att undersöka hur rättigheterna för barn som föds med oklar könstillhörighet ska kunna säkras. Enligt en rapport från Amnesty föds varje år omkring 68 barn på Island där könstillhörigheten är oklar.

Förslaget lades fram av statsminister Katrín Jakobsdóttir i februari. Hon beskrev det som ett led i regeringens strävan att bli världsledande i hbtqi-frågor. Där poängterade hon också vikten till självbestämmande över den egna kroppen.

Katrín Jakobsdóttir skriver på Facebook att hon är mycket stolt över den nya lagen. Hon är också glad över att det fanns en bred uppslutning i alltinget bakom den:

"För att i praktiken förbättra människors rättigheter krävs politiskt mod och politisk vilja. Människors rättigheter är nämligen tyvärr inte självklara trots att åren går vilket vi ser när vi tittar på läget för mänskliga rättigheter på det internationella planet. ... Men den nya lagen tas ett stort steg i riktning mot en bättre rättsställning för trans- och intersexpersoner."

Hbtqi-organisationen Samtökin 78 - som var med om att ta fram förslaget - välkomnar gårdagens beslut. På Facebook kallas det "detta viktiga steg i hbtqi-personers rättighetskamp".

Folkbokföringsmyndigheten Þjóðskrá Íslands har i ett remissvar tidigare flaggat för att det tar minst två år att genomföra de förändringar som är nödvändiga för att kunna registrera det tredje könet. I förslaget fick myndigheterna arton månader på sig att anpassa alla system efter det nya regelverket.

Dagens citat

"Valdeltagandet var enormt. Mycket högre än vad som kunde betraktas som normalt i några fria val. Det röstades ju i flera dagar. Det gick att rösta hemma hos sig och det gicks in till sjukhus. Det här tydliga ställningstagandet skulle visas upp och det visade sig så sannerligen. Det var verkligen på gränsen till att vi skulle kunna kalla detta demokratiska val för allt gjordes för att resultatet skulle bli vad det blev. Men jag tror att det återspeglade folkets tydliga intresse av att detta skulle ske."

Guðmundur Hálfdánarson, professor i historia vid Háskóli Íslands, i RÚV om den folkomröstning som lade grunden för Islands självständighet från Danmark 1944.

Vitvalar från djurpark i Kina landar på Island i morgon

I morgon förmiddag landar vitvalarna Little Grey och Little White på flygplatsen i Keflavík. Därefter väntar transport på väg till Landeyjahöfn och därefter färja till Hemön. Både på flyget och i lastbilarna fraktas vitvalarna i särskilda tankar. Varje tank väger omkring nio ton - och varje vitval väger runt ett ton.

Efter ett halvårs förberedelser och två månaders försening lyfter en specialutrustad Boeing 747 från Cargolux från flygplatsen i Shanghai i natt. Ombord finns vitvalarna Little Grey och Little White. Planet väntas landa i Keflavík klockan 10.30 lokal tid i morgon.

Little Grey och Little White väger omkring ett ton var. De transporteras i specialbyggda tankar som har en totalvikt på runt nio ton var. När de landar i Keflavík flyttas tankarna över från fraktplanet till lastbilar. Samtidigt kommer en del av vattnet att bytas ut.

De två vitvalarna flyttas från en djurpark i Kina till ett reservat på Hemön. Där blir de huvudattraktionen i Sea Life Trusts nya anläggning.

Från Keflavík körs de till Landeyjahöfn. Vitvalarnas tränare följer med under hela resan från Kina. Under transporten med lastbil övervakar de vitvalarna med hjälp av kameror. Lastbilarna kommer att göra minst två stopp - i Grindavík och i Selfoss - under resan. Om det finns behov kommer det att göras ytterligare två stopp.

I Landeyjahöfn väntar färjan Herjólfur. Överfarten från det isländska fastlandet till Hemön tar en halvtimme. Den sista sträckan körs med lastbil fram till Sea Life Trusts utställning i hamnen på Hemön. Efter en anpassningstid i en bassäng ska de släppas ut i ett område vid Klettsvík. Och där är det alltså tanken att Little Grey och Little White ska leva resten av sina liv - åtminstone delvis fria.

Här kan du läsa mer om flytten av vitvalarna till Island.

Efter elva år öppnar Sirkus i Seyðisfjörður

Uteställlet Sirkus öppnar nu i Seyðisfjörður - mer än elva år efter att den klassiska nattklubben stängde i Reykjavík. Bakom initiativet står Sigríður Guðlaugsdóttir som både ägde Sirkus och som driver Boston i Reykjavík. I Seyðisfjörður har hon dammat av och renoverat mycket av den gamla inredningen från Sirkus.

I januari 2008 stängde Sirkus i Reykjavík. Då hade det lilla utestället i många år utgjort navet i Reykjavíks ute- och musikliv. Under en tid var det Björk och The Sugarcubes som ägde och drev Sirkus. Artister som Gus Gus och Sigur Rós tillhörde dem som spelade på Sirkus tidigt i sina karriärer.

Nedläggningen var en konsekvens av att huset skulle rivas. Men så blev det inte. Byggnaden står fortfarande kvar i centrala Reykjavík. Kort efter nedläggningen öppnade Sigríður Guðlaugsdóttir - som ägde och drev Sirkus de sista åren - i stället det nya utestället Boston på Laugavegur i Reykjavík.

I december 2009 var hon en av initiativtagarna till öppningen av Sirkus i Tórshavn på Färöarna. Där lever delar av inredningen och andan från Sirkus kvar än i dag.

Sigríður Guðlaugsdóttir själv har flyttat från Reykjavík till Seyðisfjörður. Där hade hon redan förra sommaren planer på en nyöppning av Sirkus. Men arbetet tog längre tid än väntat. Det dröjde till i fredags innan dörrarna öppnades. Hon säger i Fréttablaðið att hon använder mycket av den gamla inredningen som förvarats i förråd ända sedan nedläggningen i Reykjavík:

"Vi har arbetat med det här under vintern. Allt är mer eller mindre återvunnet. ... Jag har alla de gamla möblerna. Jag kunde renovera dem."

Det är ännu oklart om Sirkus i Seyðisfjörður kommer att ha öppet året runt. Sigríður Guðlaugsdóttir säger i Fréttablaðið att det är speciellt att öppna just i Seyðisfjörður. Färjan Norræna seglar nämligen just mellan Seyðisfjörður och Tórshavn:

"Detta är helt fantastiskt. Nu går det att resa från Seyðisfjörður till Färöarna och det är möjligt att gå på Sirkus på båda ställena."

Här kan du läsa mer om Sirkus.