fredag 23 juni 2017

Dagens citat

"Resultatet är att regeringen har gjort en hel U-sväng gentemot de påflugna hedgefonderna och håller på att missa tillfället att ordna det isländska finansiella systemet. Det är oklart vad hedgefonderna tänker göra med Arion banki. Det är inte klart vad regeringen avser med Landsbanki, men under tiden fokuserar banken på att bygga ett nytt huvudkontor på en av landets mest värdefulla tomter. Läget för den andra statliga banken, Íslandsbanki, är ett totalt mysterium. Samtidigt hålls räntan tjugo gånger högre än i Storbritannien medan pundet faller och den isländska kronan stärks. Det enda som står klart är att det senaste alltingsvalets segrare var hedgefonderna och det finansiella systemet."

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, alltingsledamot för Framstegspartiet, i ett blogginlägg om konsekvenserna av förra årets nyval.

torsdag 22 juni 2017

Isländsk präst ofrivilligt offer för realitysåpa

Prästen Bolli Pétur Bollason i Laufás på norra Island har blivit ofrivillig huvudrollsinnehavare i en webbsänd dygnet runt-såpa. En av Vegagerðins webbkameror är nämligen sedan årsskiftet riktad mot prästbostaden. Den som är nyfiken kan nu förstora bilderna för att - åtminstone utomhus - följa vad som händer på gården.

I början av året satte Vegagerðin upp en ny webbkamera på väg 83 vid Laufás utanför Grenivík. En som inte gillar den är prästen Bolli Pétur Bollason. Kameran är riktad mot prästbostaden. Visserligen handlar det inte om några närbilder, men kameran är tillräckligt irriterande för att i ett inlägg på Facebook beskriva sig som en dokusåpadeltagare:
"På Vegagerðins webbplats är en ny realityserie i gång, Keeping up with Bollashians. En webbkamera sattes upp strax norr om gården Laufás och utan att fråga Laufásborna, och hemmet pryder nu en av kamerans tre vinklar dygnet runt. Nu är det möjligt att de boende göra Müllerövningar utanför huset varje morgon klockan 6 och en del annat."
I inlägget skriver Bolli Pétur Bollason att Vegagerðin inte tillfrågat de boende om placeringen av kameran.

Invandringen till Island ökar till ny rekordnivå

Var tionde invånare på Island är nu invandrare. Och var tolfte är första eller andra generationens invandrare. Den i särklass största invandrargruppen är polacker. I Kjalarnes i Reykjavík är nu invandrarna i majoritet. Den kommun som har den största andelen invandrare är Mýrdalshreppur. Det visar statistik från Hagstofa Íslands.

Det ekonomiska uppsvinget har också ökat efterfrågan på arbetskraft. Så sent som 2012 utgjorde invandrare 8 procent av befolkningen i landet. Nu har den stigit till 10,6 procent. Det är den högsta andelen någonsin. Ett år tidigare var motsvarande siffra 9,6 procent.

Vid årsskiftet bodde 35 997 invandrare på Island. Året tidigare var antalet 31 812 personer.

Även andra generationens invandrare - personer som är födda i landet av två personer som båda är invandrare - ökar. Vid årsskiftet fanns 4 473 andra generationens invandrare på Island. Ett år tidigare var siffran 4 158 personer.

Tillsammans utgör första och andra generationens invandrare 12 procent av befolkningen. Vidare är det 6,8 procent som har utländsk bakgrund - vilket enligt Hagstofa Íslands definition innebär att personen är född utomlands av föräldrar som båda är födda på Island eller att en personens föräldrar är född i utlandet.

Polacker är den i särklass största invandrargruppen. De utgör 38,3 procent av alla invandrare på Island. Därefter följer Litauen med 5,2 procent och Filippinerna med 4,5 procent.

Under 2016 var det 703 personer - varav 411 kvinnor och 292 män - som fick isländskt medborgarskap. Av dessa hade 224 personer tidigare polskt medborgarskap.

Landets mest invandrartäta kommun är Mýrdalshreppur på södra Island. Där är 28 procent av invånarna invandrare. Två kommuner - Skorradalshreppur och Árneshreppur - har inga invandrare.

I Reykjavík finns totalt 17 497 invandrare, vilket motsvarar 14 procent av den isländska huvudstadens befolkning. Antalet invandrare är ojämnt fördelade över olika stadsdelar.

Flest invandrare i Reykjavíks kommun finns på Kjalarnes. Där är hela 53 procent av invånarna födda i utlandet av två föräldrar som inte är islänningar. Färst invandrare finns i Staðahverfi - bara 2,7 procent.

Här kan du läsa mer om Islands befolkning.

Árneshreppur vill ha bättre väg för att rädda kommunen

Utan bättre kommunikationer riskerar Árneshreppur att snart stå utan bofast befolkning. Många invånare hoppas att ett vattenkraftverk vid Hvalá ska förbättra både vägar och ekonomi - men det finns också invånare som befarar att det planerade kraftverket skulle förstöra många framtidsmöjligheter. Det framkom nyligen vid ett boendemöte.

Med 46 invånare är Árneshreppur Islands minsta kommun sett till antalet invånare. Det är också landets geografiskt mest isolerade kommun. Ofta är kommunen avskuren från omvärlden under stora delar av vintern eftersom den enda vägen till Árneshreppur inte plogas. Två flygturer i veckan från Gjögur - ofta inställda på grund av dåligt väder - är då enda sättet att resa till och från kommunen.

Före finanskraschen fick Árneshreppur ett löfte om bättre snöröjning under vintern. Men krisen gjorde att anslagen uteblev. Planer finns på att förbättra de mest utsatta sträckorna av vägen, men inga avgörande förbättringar kommer att ske inom de närmaste åren.

Långt gångna planer finns på ett vattenkraftverk vid Hvalá i Ófeigsfjörður. Med en kapacitet på 55 megawatt skulle det bli det i särklass största kraftverket i Västfjordarna.

Många kommuninvånare har stora förhoppningar på kraftverket. De handlar om förbättrade vägar och säkrare energiförsörjning. Även om arbetstillfällena efter att bygget är slutfört bara blir några få skulle det ge kommunen stora intäkter i form av fastighetsskatt.

Men invånarna är långt ifrån eniga. Det finns lokalbefolkning som befarar att ett kraftverk skulle förstöra mer än det skulle hjälpa Árneshreppur. I Ófeigsfjörður finns inte längre några året runt-boende. Men det natursköna området är populärt bland vandrare. Farhågorna handlar om att ett kraftverk skulle förstöra bilden av kommunen som en plats med orörd natur.

Nyligen samlades de bofasta för att diskutera Árneshreppurs framtid. Det råder enighet om att framtiden är osäker. Utan förbättrade kommunikationer riskerar kommunen att snart förlora sina sista helårsboende.

Farhågorna gäller inte bara vägarna. Finnbogastaðaskóli i Trékyllisvík är landets minsta skola. De senaste åren har lärarna bytts ut gång på gång eftersom det varit svårt att hitta personal som vill stanna någon längre tid. Att behålla skolan anses vara nödvändigt för att kunna locka till sig barnfamiljer. Samtidigt är det dyrt att driva en skola där de anställda är lika många som eleverna.

På mötet diskuterades också en rad tänkbara lösningar. Förhoppningen är att en ny sträckning över Veiðileysuháls och en kort tunnel mellan Árnesdalur och Reykjarfjörður skulle kunna göra det möjligt att hålla vägen öppen året runt. I dag är detta två sträckor som snabbt snöar igen och som ofta drabbas av laviner.

Diskussionen om vattenkraft gällde inte bara Hvalá. En idé som diskuterades var ett mindre vattenkraftverk vid Krossnes, en gård som ligger nära Norðurfjörður där kommunens enda butik, bank och bensinpump finns.Värme från Krossnes - en plats som redan är känt för ett utomhusbad på en strand några få meter från Atlanten - skulle också kunna användas för att skapa ett uppvärmt havsbad.

I dag är bönder den största yrkesgruppen i Árneshreppur. Under mötet var det flera som ansåg att villkoren för att ha boskap måste förbättras. Det talades även om vikten av att få fasta fiskekvoter till kommunen. Andra möjligheter som nämndes var fiskodling och buteljering av vatten. En annan idé var att kommunen skulle köpa ett hus som kunde användas av gästande konstnärer.

Andra brister som nämndes var avsaknaden av små bostäder. Inte heller finns det några äldrebostäder. Dessutom är tillgången till sjukvård ytterst begränsad.

Oenigheten bland invånarna blir snart en fråga för kommunfullmäktige. Vesturverk - som står bakom planerna för Hvalá - har lämnat in en ansökan om att få påbörja undersökningar vid den plats som utsetts för kraftverket. Ett ja kommer att innebära markpåverkan som inte går att göra ogjord.

I helgen diskuteras det planerade bygget vid ett nytt möte där bland annat Vesturverk och en rad invånare deltar.

Här kan du läsa mer om det planerade kraftverket vid Hvalá.

Dagens citat

"Människor måste inse att detta inte är tillåtet. Detta är en familjepark som inte är ämnad för annat än utevistelse för familjen. De flesta respekterar sådant men det finns ett svart får i varje flock. ... Vi håller på att sätta upp skyltar där det väcks uppmärksamhet på var det är möjligt att besöka en toalett och var det finns parkeringstillstånd för bilar som människor sover i. Vi har en campingplats här och vi försöker visa människor dit, men det är inte alltid alla som följer det."

Björn Ingimarsson, kommunchef i Fljótsdalshérað, i Morgunblaðið om de turister som tältade och uträttade sina behov i en familjepark i Egilsstaðir.

onsdag 21 juni 2017

Gamli Baukur i Húsavík kallas ockrare - tar 1 190 för macka

1 190 isländska kronor kostar en smörgås med ost, skinka och grönsaker på Gamli Baukur i Húsavík. Kaféet drivs av Norðursigling, som också ordnar valskådningsturer. Efter att prissättningen uppmärksammats av en isländsk besökare döms Gamli Baukur ut som ockrare. Vd:n Dögg Stefánsdóttir säger till RÚV att kaféet ska se över prissättningen.

Island har de senaste åren utvecklats till ett av världens dyraste länder att besöka. Som en konsekvens köper många turister sin mat i livsmedelsbutiker i stället för att lägga pengar på dyra restaurangbesök. Men frågan är om inte Gamli Baukur i Húsavík tar priset när det gäller prissättning.

Kaféet ligger vid hamnen i Húsavík. Många av besökarna är valskådningsturister - det som är ägaren Norðursiglings huvudverksamhet. Här kostar en smörgås med ost, skinka, grönsaker och dressing 1 190 isländska kronor, vilket motsvarar en svensk hundralapp.

Priset uppmärksammades på Facebook av en isländsk besökare. I flera kommentarer kallas Gamli Baukur för ockrare. Flera skriver också att det är förståeligt att turister ratar restauranger när en fralla kostar vad en hel enklare måltid kostar i ett grannland.

Dögg Stefánsdóttir är vd för Gamli Baukur. Hon säger till RÚV att hon inte vet vad det kostar att göra en smörgås. Men hon uppger att de säljer bra:
"Sedan jag tog över i höstas har jag aldrig hört någon kommentar om prissättningen här. Vi har heller inte höjt priset utan har behållit samma priser."
Enligt Dögg Stefánsdóttir kommer Gamli Baukur nu att se över prissättningen.

Största stödet för Framstegspartiet på över tre år

Framstegspartiet ökar till den högsta opinionssiffran på drygt tre år. Och Socialdemokraterna klättrar till den bästa siffran på ett år. Men för Ljus framtid fortsätter raset. Stödet för partiet har inte varit lägre på ett år. Även de två övriga regeringspartierna Självständighetspartiet och Renässans backar. Det visar en mätning utförd av MMR.

Stödet för Islands trepartiregering når nu den lägsta nivån sedan den tillträdde för fem månader sedan. Det är nu 30,9 procent som säger sig stå bakom koalitionen mellan Självständighetspartiet, Renässans och Ljus framtid. Det är en tillbakagång med 0,5 procentenheter sedan föregående mätning för en månad sedan.

Även de tre regeringspartierna tappar stöd. Självständighetspartiet minskar 0,7 procentenheter till 24,9 procent. Siffran är partiets sämsta på fyra månader. Partiet behåller dock positionen som störst i landet.

Självständighetspartiets två koalitionspartner fortsätter att kämpa mot sjunkande opinionssiffror. Renässans klarar dock ännu en gång femprocentsspärren till alltinget. Partiet får nu 5,2 procent, en nedgång med 0,3 procentenheter.

Ljus framtid ligger under femprocentsspärren för tredje månaden i följd. Stödet för partiet är 2,9 procent, en minskning med 0,5 procentenheter. Det är Ljus framtids sämsta opinionssiffra på ett år.

Gröna vänstern behåller ställningen som största oppositionsparti med 20,6 procent. Det är en minskning med 0,8 procentenheter. Piratpartiet backar 0,4 procentenheter till 13,7 procent.

Framstegspartiet och Socialdemokraterna är mätningens två vinnare. Framstegspartiet ökar med 1 procentenhet till 13,4 procent. Siffran är inte bara den högsta sedan Sigurður Ingi Jóhannsson förra hösten tog över som partiledare efter Sigmundur Davíð Gunnlaugsson. Stödet har inte varit större sedan våren 2014.

Socialdemokraterna klättrar till den bästa opinionssiffran på ett år. Partiet får 11,3 procent, en uppgång med 2 procentenheter.

Folkets parti går nu förbi Ljus framtid och är det parti som ligger närmast femprocentsspärren. Partiet får 3,6 procent, en ökning med 0,4 procentenheter.

Nedanför spärren finns också Gryning med 1,3 procent (-1,4), Folkfronten med 0,7 procent (-0,6), Isländska folkfronten med 0,6 procent (+0,4) och Humanistpartiet med 0,2 procent (+0,1).

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

Islänningar kluvna om beväpnad polis på gatorna

Beväpnad polis på stora evenemang ska förhoppningsvis vara något tillfälligt. Det hoppas statsminister Bjarni Benediktsson. Men bland islänningarna är åsikterna om insatsstyrkans närvaro delade. Det är dock fler som uppskattar att beväpnad polis finns på gatorna. Det visar en opinionsundersökning utförd av Maskína.

De senaste helgerna har beväpnad polis från insatsstyrkan synts på Reykjavíks gator vid flera tillfällen. Vid flera stora utomhusevenemang har infartsvägar spärrats av med lastbilar. Allt detta är ett sätt att försöka förhindra eventuella terrordåd.

Risken för en terrorattack på Island bedöms alltjämt som en tvåa på en fyrgradig skala. Det innebär att terrorism inte kan uteslutas, men att det inte finns några kända planer på angrepp. Beredskapen har dock höjts efter flera terrordåd i grannländerna.

Statsminister Bjarni Benediktsson välkomnar polisens närvaro på festivaler och andra evenemang. Han säger till RÚV att han hoppas att beväpnad polis bara är något tillfälligt. Han hoppas också att det inte ska finnas något behov av att höja risken för terrordåd:
"Jag anser faktiskt att Island på många sätt är unikt, till och med i hela Europa, på grund av hur fria och säkra vi är. Våra barn kan inte bara leka ute på gatorna utan jag kan faktiskt gå på stadens gator utan att särskilt behöva tänka på min säkerhet. Det är inte så i andra länder. Samtidigt behöver vi lyssna på råd från dem som särskilt behandlar detta. Och polisen har den uppgiften på sitt bord. Och de åtgärder som har vidtagits nu i sommar på grund av stora folksamlingar anser jag vara helt naturliga och de har varit befogade från polisen."
Polisens beväpning är en fråga som delar islänningarna. Men det är enligt Maskína fler som ser positivt på att insatsstyrkan bär vapen under stora evenemang.

Det är 47,3 procent som anser att det är bra att polisen är utrustad med vapen på platser där stora folkmassor samlas. Men 34,3 procent gillar inte att den är beväpnad medan 18,4 procent är neutrala i frågan.

Kvinnor, låginkomsttagare, islänningar i åldern 18 till 24 år och personer som bara har grundskoleutbildning är i större utsträckning än andra positivt inställda till beväpnad polis.

Skillnaderna mellan olika väljargrupper är stora. Hela 77,6 procent av Självständighetspartiets sympatisörer stödjer närvaron av beväpnad polis. Men det är bara 14,2 procent av Piratpartiets anhängare som har samma åsikt.

Vidare är det 48,5 procent som känner sig mer säkra när beväpnad polis är på plats. Det är 31,3 procent som tvärtemot känner sig mer otrygga medan 20,1 procent inte upplever någon skillnad.

Även här är det Självständighetspartiets och Piratpartiets väljare som har de mest motstridiga åsikterna. Det är 77,4 procent av Självständighetspartiets anhängare som upplever en större trygghet. Men det är bara 18,5 procent av Piratpartiets sympatisörer som har samma känsla.

Förtroendet för polisen är dock stort trots olika åsikter om beväpningen. Hela 87,9 procent säger att de är positivt inställda till polisen. Bara 4 procent är negativt inställda medan resterande 8,1 procent är neutrala.

Också här finns de största åsiktsskillnaderna mellan Självständighetspartiets och Piratpartiets sympatisörer. Bland Självständighetspartiets väljare är det 97,1 procent som har en positiv attityd till polisen. Bland Piratpartiets anhängare är motsvarande siffra 80,8 procent.

Här kan du läsa mer om terrorhotet mot Island.

Dagens citat

"De flesta respekterar sådana avstängningar och följer den styrning som vi sätter upp i området, men det finns alltid några svarta får. ... När det kommer så många människor till området så tål gräset inte längre att gås på. Detta har hittills varit i sin ordning, men nu har det blivit en så stor ström av människor under hela året att vallen inte får någon vila - inte ens över vintern som det var tidigare."

Hákon Ásgeirsson, parkvärd vid Umhverfisstofnun, i Morgunblaðið om hur stigar vid Skógafoss stängts av på grund av hög belastning.

tisdag 20 juni 2017

Hjälpte man ur brinnande bil - får inte ersättning för skada



Efter en frontalkollision vid Ljósavatnsskarð öster om Akureyri i november 2015 började en av bilarna brinna. En förbipasserande bilist stannade och kunde dra ut föraren ur den brinnande bilen. Mannen var så illa skadad att han inte kunde ta sig ut på egen hand.

Den bilist som undsatte den skadade mannen ådrog sig själv skador på höger axel. De får han dock ingen ersättning för. Det framgår i ett beslut från Úrskurðarnefnd í vátryggingamálum.

I beslutet skriver nämnden att axelskadan inte kan anses ha något med bilen i sig att göra. Alltså har mannen ingen rätt till ersättning.

Kollisionen filmades av passageraren i den bil som mötte det fordon där föraren tappade kontrollen i halkan. Du kan se olyckan ovan.

Ny avgift i Reykjavík för valskådning och kryssningsfartyg

Med start nästa år införs i Reykjavík en avgift på 185 isländska kronor för varje passagerare ombord kryssningsfartyg och valskådningsbåtar. Intäkterna ska hamnbolaget Faxaflóahafnir använda för att bygga en ny färjeterminal. Totalt räknar bolaget med att avgifterna ska ge ett tillskott på 72 miljoner om året.

Under 2016 var det 113 kryssningsfartyg som lade till i Reykjavík. Ombord fanns totalt 98 676 passagerare. Det var rekord för antalet fartyg men inte för passagerare. Flest kryssningsresenärer - 104 816 personer - kom 2014.

Årets första kryssningsfartyg var Celebrity Eclipse som kom till Reykjavík den 14 maj med 2 852 passagerare. Den fem månader långa säsongen väntas resulterat i ett nytt rekord. I år är det 153 kryssningsfartyg som kommer till den isländska huvudstaden. Ombord kommer att finnas omkring 129 000 passagerare.

Den mest hektiska dagen blir den 31 augusti då fem fartyg samtidigt anländer till Reykjavík. Hamnbolaget Faxaflóahafnir - som även driver hamnarna i Borgarnes, Akranes och Grundartangi - vill inte ta emot mer än 6 000 passagerare om dagen.

Med start den 1 april 2018 börjar Faxaflóahafnir ta ut en passageraravgift på 185 isländska kronor per person. Avgiften kommer att tas ut från alla kryssnings- och valskådningsfartyg.

Om två år väntas antalet personer som åker på valskådning vara omkring 250 000 och antalet personer ombord kryssningsfartyg vara cirka 140 000. I så fall skulle det ge Faxaflóahafnir en årlig intäkt på 72 miljoner isländska kronor.

Pengarna ska gå till bygget av en ny färjeterminal i Reykjavík. Den anses vara nödvändig för att förbättra servicen åt passagerarna. Inte minst bedöms behovet vara stort av smidigare lösningar när bussar hämtar upp resenärerna för olika utflykter.

Prislappen för färjeterminalen tros hamna på omkring 1 miljard isländska kronor. Någon exakt kalkyl för bygget är ännu inte klart. Hamnchefen Gísli Gíslason har enligt ett beslut klubbat av Faxaflóahafnirs styrelse fått i uppdrag att ta fram ett utförligare underlag.

I beslutet deltog från Reykjavík Socialdemokraternas Dagur B. Eggertsson, Gröna vänsterns Líf Magneudóttir, Piratpartiets Þórlaug Ágústsdóttir och Självständighetspartiets Halldór Halldórsson. Från Akranes deltog Självständighetspartiets Einar Brandsson Akranes, från Borgarbyggð Socialdemokraternas Magnús Smári Snorrason och från Hvalfjarðarsveit Björgvin Helgason.

Haverirapport: Pilotmisstag orsakade flygkrasch i Akureyri



Det var ett misstag från piloten som orsakade den flygolycka i Akureyri i augusti 2013 där två människor omkom. Piloten gjorde en alldeles för snäv sväng på för låg höjd - och det var enligt rapporten från Rannsóknarnefnd samgönguslysa den som var skälet till att ambulansflyget kraschade på en motorsportbana.

Det var den 5 augusti 2013 som ett ambulansflyg från Mýflug kraschade på Bílaklúbbur Akureyrars motorsportbana vid Hlíðarfjall. Tre personer fanns ombord. Två av dem - piloten och ambulanssjukvårdaren - omkom i olyckan. Andrepiloten klarade sig.

Klockan var 14.59 när planet, som var av modellen Beech King Air B200, kraschade. Ambulansflyget, som var stationerat i Akureyri, var på väg tillbaka från en sjuktransport mellan Hornafjörður och Reykjavík.

Strax före landning bad piloten kontrolltornet om att få flyga över motorsportbanan. Övervakningsbilder från flera olika kameror visar hur planet på låg höjd gör en mycket snäv sväng. Därefter slår planet i marken och flygplanskroppen fattar eld.

Ingen på marken skadades. Vrakdelar från planet spreds 400 meter från nedslagsplatsen. Planet totalförstördes i kraschen. Flygplanskroppen slets sönder i tre delar.

Enligt haverikommissionens rapport var det pilotens misstag som orsakade olyckan. Han flög för lågt över banan och den skarpa svängen var för brant för att planet skulle gå att räta ut på den låga höjden. Det var alltså svängen och höjden som blev ödesdigra.

När planet störtade flögs det i en vinkel på 72,9 grader. Över 60 grader räknas som konstflyg. En film som fångade delar av förloppet visar planets sista 5,6 sekunder i luften. Där syns det hur piloten 1,5 sekunder före kraschen utan framgång försöker att räta upp planet. Planets hastighet vid olycksögonblicket var 275 knop.

I rapporten skriver kommissionen att tävlingarna på motorsportbanan kan ha distraherat piloten. Bristande fokus på själva flygningen kan ha föranlett kraschen.

Men Rannsóknarnefnd samgönguslysa pekar på flera andra brister. Regelverket för arbetsmetoderna ombord ska inte ha följts. Inte heller var alla delar av flygningen - i synnerhet inflygningen - tillräckligt förankrade mellan piloten och andrepiloten. Och det ska ha funnits brister i samarbetet mellan piloterna.

Andrepiloten sade till haverikommissionen att han sagt till piloten att inte flyga för lågt över motorsportbanan. Skälet ska ha varit att det var så mycket folk som hade samlats där.

Enligt Mýflugs egen utredning ska det inte ha varit några fel på planet. Det ska också ha haft tillräckligt med bränsle. I haverikommissionens rapport framkommer det att inget tyder på att några problem med motorerna ska ha påverkat skeendet.

Haverikommissionen pekar ut flera andra brister. Det ska ha varit vanligt att just Mýflug på vägen hem från sjuktransporter flög på låg höjd över Akureyri. Detta var inte tillåtet, men ska ändå ha förekommit ofta. Piloten hade tidigare flugit på låg höjd just över motorsportbanan.

Här kan du läsa mer om olyckan och ovan kan du se en av de videor som visar förloppet och som haverikommissionen använt sig av.

Dagens citat

"Vi har sett allt detta tidigare. Före kraschen hölls växelkursen precis som nu bland annat för att hålla inflationen nere och för att inte röra sig bort från de inflationsmål som satts."

Þorvaldur Gylfason, professor i ekonomi vid Háskóli Íslands, skriver i Fréttablaðið att den isländska kronan just nu är övervärderad med 20 till 25 procent.

måndag 19 juni 2017

Isländskt löfte ska få turister att uppföra sig

The Icelandic Pledge är den sommarkampanj från Inspired by Iceland som ska få turister att inte utsätta sig själva för risker och andra för otrevligheter. I löftet ingår bland annat att inte köra utanför vägar, att uträtta sina behov på toaletter, att enbart tälta på campingplatser och att inte skada naturen.

Inspired by Iceland är den kampanj som staten och turistbranschen sjösatte efter vulkanutbrottet i Eyjafjallajökull 2010. Då var syftet att locka besökare till Island. Sju år senare är läget annorlunda. I den nuvarande regeringen finns flera ministrar som inte vill att turismen ska växa ytterligare.

I takt med att besökarna blivit allt fler har allt mer fokus hamnat på vissa turisters beteende. Den debatten gör ett tydligt avtryck i sommarkampanjen The Icelandic Pledge. Nu handlar det inte längre om att locka nya besökare utan att få dem att uppföra sig.

Den som avger ett sådant löfte lovar bland annat att bara campa och parkera på anvisade platser, att inte uträtta sina behov i naturen, att inte köra utanför vägar, att inte skada naturen och att inte utsätta sig för onödiga risker. Syftet med kampanjen är att få turister att vara förberedda och att agera ansvarsfullt.

I dag börjar seglingarna mellan Reykjavík och Akranes

Premiärturen mellan Reykjavík och Akranes avgår i dag. Seglingen mellan städerna tar bara 25 minuter. Det blir tre dagliga turer i varje riktning med en färja som tar 110 passagerare. En enkel resa kostar 2 500 isländska kronor, men med rabattkort kostar biljetten 875 kronor. Rederiet som står bakom trafiken är Eimskip.

Färjetrafiken mellan Reykjavík och Akranes upphörde när tunneln under Hvalfjörður togs i bruk. Men i dag återupptas trafiken. Den här gången tar färjan enbart passagerare och inga bilar.

Trafiken är ett försök som både Reykjavík och Akranes står bakom, men det rederi som driver linjen är Eimskip genom dotterbolaget Sæ­ferðir. För seglingarna har rederiet hämtat en färja från Norge. Den är byggd 2007, tar 110 passagerare och får namnet Akranes. Färjan är 22,5 meter lång och 7,5 meter bred.

Det blir tre turer om dagen i varje riktning. Den första seglar från Reykjavík klockan 6.30 och vänder tillbaka från Akranes klockan 7. Den tidiga turen är främst för personer som pendlar från Akranes till Reykjavík för jobb eller utbildning.

Nästa tur avgår från Reykjavík 10.30 och dagens sista segling avgår 17.30. Även den sista turen är inriktad på pendlare. Tanken är att de ska kunna ta morgonfärjan till Reykjavík och eftermiddagsfärjan hem till Akranes efter en hel dag på jobbet eller i skolan.

Färjan seglar från Vesturbugt i den gamla hamnen i Reykjavík. I Akranes angör den samma brygga som den gamla färjan Akraborgin använde.

Priset för en enkel biljett är 2 500 isländska kronor och för en tur- och returbiljett 4 000 kronor. Den som köper ett rabattkort med 20 enkelbiljetter betalar 875 kronor för en resa.

Hur långt in på hösten som trafiken kommer att pågå är inte klart. Det handlar både om hur färjan hanterar vintervädret och hur stort intresset är från turister - en grupp som i synnerhet Akranes hoppas ska börja ta färjan.

Det kan också bli aktuellt med fler än tre turer om dagen. I samband med evenemang som festivaler och matcher kan det bli fler avgångar.

Kommunerna går in med totalt 30 miljoner isländska kronor som stöd för att driva trafiken i ett halvår. Reykjavík och Akranes delar lika på kostnaderna.

Sedan tidigare går det att åka buss mellan Reykjavík och Akranes. På vardagar går det tolv turer i varje riktning mellan städerna. Resan tar omkring en timme. Utan rabattkort kostar en enkel biljett 880 isländska kronor.

Här kan du läsa mer om färjetrafiken.

Rättegång om mordet på Birna Brjánsdóttir börjar i juli

Den 18 juli börjar rättegången mot den man som står åtalad för mordet på Birna Brjánsdóttir. Då vittnar den åtalade och flera av hans tidigare kollegor från trålaren Polar Nanoq. Båten ligger då i hamn i Hafnarfjörður för första gången på fem månader. Därefter fortsätter rättegången efter sommaren.

Tretton besättningsmän från trålaren Polar Nanoq kallas som vittnen i rättegången mot den man som misstänks för mordet på Birna Brjánsdóttir. Minst åtta av dem kommer att vara ombord när båten ligger i hamn i Hafnarfjörður den 18 juli.

Samtliga är tidigare kollegor till den grönländske sjöman som står åtalad för mordet. Att de befinner sig på Island är skälet till att den första rättegångsdagen blir mitt i sommaren. Nästa gång Polar Nanoq är i hamn på Island är inte förrän i december.

Om inte alla tretton finns ombord kommer de att kallas separat till Héraðsdómur Reykjaness för att vittna. Eftersom samtliga är utländska medborgare är de inte skyldiga att komma. Det finns också möjlighet att avge vittnesmål via telefon.

Bland de besättningsmän som ska vittna finns Polar Nanoqs kapten och den kollega till den åtalade som själv satt häktad i två veckor misstänkt för inblandning i mordet.

Det första vittnesmålet blir med den man som står åtalad för mordet på Birna Brjánsdóttir. Han står dessutom åtalad för grovt narkotikabrott. Efter förhören med den åtalade och hans tidigare kollegor tar rättegången en paus till efter sommaren.

Datumet för rättegångsstarten bestämdes i fredags när rättsprocessen fortsatte i Héraðsdómur Reykjaness. Den åtalade mannen var inte på plats.

Páll Rúnar Kristjánsson, den åtalades advokat, lade fram tio fotografier och en sammanställning av medierapportering om Birna Brjánsdóttirs död. Syftet med detta är inte känt. Omfattande och negativ massmediebevakning har dock tidigare från domstolarnas sida betraktats som omständigheter som kan vara ett skäl till lindrigare straff.

Samtidigt drog Páll Rúnar Kristjánsson tillbaka kravet på information från mobilmaster om var den åtalades telefon fanns under dygnet efter Birna Brjánsdóttirs försvinnande.

Páll Rúnar Kristjánsson lämnade dessutom in ytterligare en fråga till Urs Oliver Weisbrock, den tyske rättsläkare som tidigare kallats in som expert. Den nya frågan gäller hur länge Birna Brjánsdóttirs kropp legat i vattnet innan den hittades på stranden vid Selvogur åtta dagar efter försvinnandet.

Ortopeden Ragnar Jónsson har också kallats in som expertvittne. Han har besvarat de två frågor som ställts av Páll Rúnar Kristjánsson.

Även åklagaren Kolbrún Benediktsdóttir lämnade in nytt material till rätten. Det handlade om kvalitetsbedömningar av fingeravtryck som enligt åtalet kommer från den mordmisstänkte sjömannen. Fingeravtrycken har analyserats av norska kriminaltekniker.

Här kan du läsa mer om mordet på Birna Brjánsdóttir.

Dagens citat

"De senaste månaderna har vi diskuterat med kommunerna här i huvudstadsregionen om att vi behövde övervaka trafikanter in på festivalområden bättre och de tog oss på orden. ... Kommunerna tog ansvar för detta och har haft ett mycket ambitiöst samarbete med polisen om detta. Men utförandet har helt och hållet varit i kommunernas händer och de har gjort sitt bästa."

Ásgeir Þór Ásgeirs­son vid polisen i Reykjavík i Morgunblaðið om den mer synliga polisbevakningen under lördagens nationaldagsfirande och om blockeringen av infarter till platser där stora folkmassor samlades.

söndag 18 juni 2017

Dagens bonuscitat

"Jämställdhet mellan könen var inte en av Jón Sigurðssons stridsfrågor, men jag anser att det är lämpligt att nämna det här som en av de viktigaste uppgifter som vi inte har slutfört. Vi upplever att mycket har åstadkommits, och det är helt rätt. Vi upplever att vi globalt är långt framme, och det är fakta. Men mycket återstår. Objektifiering av kvinnor är påfallande i den populärkultur som våra barn växer upp med."

Näringsminister Þór­dís Kol­brún Reyk­fjörð Gylfa­dótt­ir i sitt nationaldagstal.

Majoritet i fullmäktige säger nej till majoritet av invånare

En majoritet av invånarna i Eyja- og Miklaholtshreppur vill att kommunen deltar i utredningen av ett samgående med tre andra kommuner på Snæfellsnes. Men en majoritet av ledamöterna i fullmäktige säger nej. I stället tar den initiativ till en egen utredning av fler möjligheter för kommunens framtid.

För snart fyra år sedan vände sig Eyja- og Miklaholtshreppur till de fyra övriga kommunerna på Snæfellsnes. Kommunen ville utreda förutsättningarna för ett samgående mellan alla fem kommuner på näset. Alla utom Snæfellsbær - som är den största kommunen - sade ja.

De tre övriga kommunerna - Stykkishólmsbær, Helgafellssveit och Grundarfjarðarbær - ville diskutera ett samgående med Eyja- og Miklaholtshreppur. Men det ville inte majoriteten i fullmäktige. Den ansåg att en union bara var intressant om samtliga kommuner deltog.

Stykkishólmsbær, Helgafellssveit och Grundarfjarðarbær påbörjade en utredning utan deltagande från Eyja- og Miklaholtshreppur. Men en majoritet av kommuninvånarna var missnöjda. I en skrivelse till fullmäktige uppmanade 47 av 84 röstberättigade i Eyja- og Miklaholtshreppur fullmäktige att tänka om.

Kravet upprepades vid ett möte där invånarna diskuterade frågan tillsammans med kommunpolitikerna.

Men majoriteten i fullmäktige går emot majoriteten av invånarna. Den fortsätter att säga nej till att delta i utredningen. I stället vill den tillsätta en egen utredning om framtiden för Eyja- og Miklaholtshreppur. Alternativen är att fortsätta som en egen kommun, att gå ihop med Stykkishólmsbær, Helgafellssveit och Grundarfjarðarbær, att gå ihop med Snæfellsbær eller att gå ihop med Borgarbyggð.

Förslaget fick vid omröstningen tre röster mot noll. Två ledamöter avstod från att rösta.

Här kan du läsa mer om planerade samgåenden på Snæfellsnes.

Fler guidade turer i Harpa och avgift för toalettbesök

Guidade turer en gång i timmen och avgift för toalettbesök. Det är Harpas svar på de besökare som kommer till huset enbart för att gå på toaletten och för att använda det som en plats för vila eller matsäck. Såväl rundturerna som avgifterna införs i morgon. Det uppger konsert- och kongresshuset i ett pressmeddelande.

Under sommaren är det omkring 3 000 turister som dagligen besöker Harpa i Reykjavík. Tillsammans med Hallgrímskirkja är det sannolikt huvudstadens populäraste turistattraktion.

Men Harpas ledning är inte nöjd med hur alla besökare beter sig. Svanhildur Konráðsdóttir, som är chef för huset, säger i pressmeddelandet att det blivit allt vanligare att turister lägger sig för att sova i Harpa eller tar med sig egen mat och äter i lokalerna. Många besökare kommer också enbart för att använda de toaletter som hittills varit gratis:
"Vi välkomnar innerligt att Harpa blivit en populär anhalt för turister i staden och betyget som huset får i deras recensioner är enastående. Vi vill dock säkra att detta fantastiska hus fortsätter att få goda betyg och att allt är i enlighet med den viktiga kulturella roll som det har."
Med start i morgon börjar Harpa att ta 300 isländska kronor för toalettbesök. Den som besöker ett evenemang i huset behöver inte heller i framtiden betala någon avgift.

Harpa är öppet mellan 8 och 24. I morgon blir det premiär för guidade vandringar i huset varje timme under kontorstid. Även dessa rundturer kommer att kosta pengar. Under turerna får gästerna möjlighet att se delar av Harpa som annars är stängda för besökare.

Turerna varje timme pågår till och med den 26 augusti. Tanken är att de guidade vandringarna ska bidra till att styra besökarnas vistelse i Harpa och därmed minska problemet med att vissa utnyttjar lokalerna som en plats för vila eller för att äta matsäck.

Här kan du läsa mer om Harpa.

Dagens citat

"Världen står inför hot av olika slag. Ett av de största är ett osäkert läge i världspolitiska frågor, bland annat på grund av terrorism. De senaste månaderna har vi islänningar vid upprepade tillfällen skickat kondoleanser till våra grannländer på grund av illdåd som utförts där. Här i landet bedöms hotnivån vara på medelnivå, vilket betyder att det inte går att utesluta risken för terrordåd på grund av situationen i landet eller i världspolitiska frågor. Vi måste undvika att här skapas jordmån för terrorism. Vi måste göra allt som står i vår makt för att vi kan säkra att vi fortsatt kan vara en fredlig nation."

Statsminister Bjarni Benediktsson i sitt nationaldagstal.

lördag 17 juni 2017

Dagens bonuscitat

"Min åsikt är att ett sådant hus som Harpa ska locka gäster först och främst till arrangemangen."

Steinunn Birna Ragnarsdóttir, chef för Íslenska óperan i Reykjavík, i Fréttablaðið om operans och symfoniorkesterns klagomål på de souvenirbutiker som finns i byggnaden.

Nu är Wow Airs hyrcyklar på plats i Reykjavík



Wow Airs uthyrning av cyklar i Reykjavík hade premiär i går. Nu finns totalt hundra hyrcyklar på åtta hyrstationer. Samtliga stationer är belägna i stadskärnan eller vid andra knutpunkter. Den första halvtimmen kostar 400 isländska kronor. Den som tänker hyra cykel oftare kan dock köpa olika typer av rabattkort.

På åtta platser i Reykjavík finns nu Wow Airs cykeluthyrning. Flygbolaget har kommit överens med kommunen om villkoren för uthyrningen i år och nästa år. Om projektet ska fortsätta därefter måste en upphandling göras.

Hyrstationerna finns på olika platser i centrum och vid andra knutpunkter. Totalt är det hundra cyklar som finns till uthyrning. De kan hyras och återlämnas vid samtliga stationer.

Första halvtimmen kostar 400 isländska kronor. Varje halvtimme därefter kostar 600 kronor. Det går dessutom att köpa ett 30-dagarspass för 3 900 kronor, ett 90-dagarspass för 9 900 kronor och ett helårspass för 16 900 kronor. Det går att betala med kort vid varje hyrstation.

nätet och i appen finns en karta där antalet lediga cyklar på varje station uppdateras kontinuerligt.

Här kan du läsa mer om cykeluthyrningen.

Fyra av tio islänningar har varit på Costco

Redan har fyra av tio islänningar besökt Costcos butik i Garðabær. Och ännu fler tänker göra ett besök hos Costco. Bland islänningar i åldern 18 till 29 år och personer som är bosatta i Reykjavíkområdet är det en majoritet som redan hunnit åka till butiken - trots att den bara varit öppen i några veckor. Det visar en undersökning utförd av MMR.

Den 23 maj öppnade den amerikanska lågprisjätten Costco i Garðabær. Intresset har varit enormt. Trots att butiken ligger vid ett av Islands största handelsområden har köerna till parkeringsplatser varit så långa att de sträckt sig ut på närliggande vägar. Personer bosatta i närområdet har haft svårt att ta sig hem på grund av köerna.

Costco har dessutom påverkat prisläget. Livsmedelsbutiker har sänkt vissa priser som ett svar på Costcos priser. Dessutom säljer Costco bensin betydligt billigare än isländska bensinstationer.

Trots att butiken bara varit öppen i några veckor har nästan halva Islands befolkning besökt Costco. Och den andra halvan planerar ett besök. Det är 43,4 procent som varit på Costco medan 48,9 procent tänker åka dit. Bara 7,7 procent har ingen avsikt att besöka varuhuset.

Många har redan hunnit bli stamkunder. Det är 10,8 procent som besökt Costco minst tre gånger, 12,6 procent som svarar två gånger och 20 procent en gång.

Bland personer bosatta i Reykjavíkområdet är det 50 procent som varit i Costco. Bland landsbygdsbefolkningen är motsvarande andel 29 procent.

Kvinnor, islänningar i åldern 18 till 29 år, höginkomsttagare och studenter har oftare än andra besökt Costco. Intresset är lägre bland män, pensionärer och låginkomsttagare.

Bland Självständighetspartiets och Renässans sympatisörer är det 47 procent som besökt Costco. Det är 45 procent av Piratpartiets väljare, 42 procent av Framstegspartiets, 38 procent av Socialdemokraternas och 29 procent av Gröna vänsterns som hunnit med minst ett besök.

Undersökningen utfördes mellan 6 och 14 juni då Costco varit öppet i två till tre veckor.

Dagens citat

"Jag har inte överblick över hela flottan, men det som jag hör är att det har blivit svårt att bemanna vissa fartyg. ... Medan växelkursen stadigt fortsätter att styrkas sjunker fiskpriset och sjömännens intäkter. En sänkning på tiotals procent har stor inverkan och det verkar inte synas något slut på det."

Hólmgeir Jónsson, vd för sjömannaorganisationen Sjómannasamband Íslands, i Morgunblaðið om hur det blir allt svårare att hitta personal till trålare i takt med att lönerna sjunker på grund av den starka kronan.

fredag 16 juni 2017

Islands äldsta kooperativ går i graven

Efter 135 år går Kaup­fé­lag Þing­ey­inga i graven. Men sedan 1999 har kooperativet inte haft någon verksamhet. Då tvingades Kaup­fé­lag Þing­ey­inga att ställa in betalningarna. Tillgångarna räckte dock för att betala alla skulder. Nu har medlemmarna beslutat att formellt lägga ned kooperativet. Att hålla det vid liv kostar för mycket.

Den 20 februari 1882 bildades kooperativet Kaup­fé­lag Þing­ey­inga i Þverá i Laxárdalur. I Húsavík drev det mjölkproduktion, slakteri och butik. 1999 var det ekonomiska läget så dåligt att det tvingades att ställa in betalningarna. Genom att sälja tillgångar som mejeriet och slakteriet till Kaupfélag Eyfirðinga kunde alla fordringsägare få betalt.

Sedan dess har kooperativet - som hunnit bli Islands äldsta - närmast existerat enbart på pappret. Trots detta har det över tusen medlemmar. Även om verksamheten upphört föreskriver stadgarna att det måste hållas årsmöten. Eftersom kooperativet inte har några intäkter har vissa medlemmar gått in med egna pengar för att hålla det vid liv och för att kunna genomföra årsmöten.

Medlemmarna har nu vid två möten röstat för att lägga ned Kaup­fé­lag Þing­ey­inga. Det talades om att gå ihop med Kea, ett annat anrikt kooperativ med bas i Akureyri. Men av den idén blev det inget. I stället går alltså Kaup­fé­lag Þing­ey­inga i graven efter 135 år.

Sexbrottsdömd jurist får tillbaka advokatlicens

På nätet låtsades advokaten vara en tonåring när han sökte kontakt med flickor. Med pengar och list övertalade han fyra flickor att ha sex med honom. Mannen dömdes 2008 till tre års fängelse. Nu har han både fått upprättelse och sin advokatlicens tillbaka. Hæstiréttur Íslands anser inte att det är förknippat med några risker att mannen på nytt kan börja arbeta som advokat.

Det var 2008 som en isländsk advokat dömdes till tre års fängelse. Han fälldes för övergrepp mot fyra flickor - en av dem var 14 år och tre av dem var 15 år. Med hjälp av bland annat pengar förde han dem bakom ljuset. När han träffade flickorna betalade han dem för att ha sex med honom. Han betalade också för att flickor skulle visa sig nakna på nätet.

Mannen kontaktade flickorna på nätet. Han använde tre olika profiler och tre olika mobiltelefoner. Gemensamt var att han framställde sig som en tonårig pojke.

Polisen slog till mot mannens bostad i september 2005. Totalt hade han samlat på sig telefonnummer och mejladresser till 335 flickor. I bostaden hittades dessutom barnporr i form av videoband samt filmer och bilder som sparades i mannens datorer. Han fälldes först av Héraðsdómur Reykjavíkur för innehavet, men friades senare av Hæstiréttur Íslands.

Det dröjde till 2007 innan åtal väcktes mot mannen. Under dessa två år fortsatte han att arbeta som advokat. Många av hans klienter var just flickor som utsatts för sexuella övergrepp av andra män.

I samband med domen tvingades mannen sluta arbeta som advokat. Han har efter domen också bytt namn.

I februari 2016 vände sig mannen till myndigheterna för att få upprättelse. På förslag från inrikesdepartementet tog president Guðni Th. Jóhannesson det formella beslutet i september förra året. Därmed anses mannen ha ett fläckfritt rykte. Det är sin tur nödvändigt för att kunna få advokatlicens.

Hæstiréttur Íslands väljer nu att upphäva beslutet om att mannen ska vara utan sin advokatlicens. Han kan alltså börja arbeta som advokat på nytt. Domstolen skriver att det har gått nio år sedan domen föll och att det inte finns några risker förknippade med att mannen kan återgå till sitt gamla yrke.

Ett av mannens offer skriver på Facebook att hon känner sig sviken av presidenten. Hon berättar att hon periodvis mått mycket dåligt på grund av advokatens övergrepp och att hon först nyligen slutat att lägga skuld på sig själv för det som hände. Hon säger vidare att hon hoppas att människor protesterar mot beslutet:
"Han har aldrig ångrat sig eller utlovat någon bättring utan låter som om han vore ett offer."
Det är inte första gången som en person återfår sin advokatlicens efter att ha begått grova brott. En advokat som 1967 dömdes till sexton års fängelse för mord fick tillbaka licensen 1980. Enligt rätten är det alltså inte så att ett grovt brott innebär att en dömd person inte kan arbeta som advokat.

Ett annat uppmärksammat fall var när Árni Johnsen gavs möjlighet att kandidera till alltinget. Han dömdes 2003 till två års fängelse för ekonomisk brottslighet. Byggmaterial som skulle ha använts till en teater skickades till Árni Johnsens hem - allt på skattebetalarnas bekostnad.

För att en person ska kunna kandidera till alltinget krävs att den har varit ostraffad i fem år. Den som kan bevilja undantag är presidenten. När presidenten inte är i landet övergår rätten till statsministern, alltingets talman och ordföranden för Hæstiréttur Íslands. Under en utlandsresa gav partikamrater Árni Johnsen upprättelse och han kunde fortsätta sin politiska karriär.

Här kan du läsa domen från Hæstiréttur Íslands i sin helhet och här kan du läsa den tidigare domen från Héraðsdómur Reykjavíkur i sin helhet.

Beväpnad polis under Islands nationaldagsfirande i helgen

Beväpnad polis från insatsstyrkan kommer att patrullera i Reykjavík i helgen. De kommer att vara på plats både under lördagens nationaldagsfirande och under den pågående festivalen Secret Solstice. Inget konkret terrorhot finns mot Island. Men den senaste tidens dåd mot europeiska storstäder gör att polisen vill kunna rycka ut snabbt om behovet finns.

I lördags patrullerade beväpnad polis från insatsstyrkan i centrala Reykjavík under löptävlingen The Color Run. Insatsstyrkan var också på plats under Hátíð hafsins vid Grandi. Infarterna till festivalområdet blockerades då med lastbilar.

Risken för terrordåd bedöms av rikspolisstyrelsen alltjämt som en tvåa på en fyrgradig skala. Nivån anses vara medelhög, vilket betyder att attacker inte kan uteslutas men att det inte finns några uppgifter om terrorism riktad mot Island.

De beväpnade poliserna väckte stor uppmärksamhet. I synnerhet politiker på vänsterkanten var kritiska. De ansåg att allmänheten borde ha informerats om något så ovanligt som beväpnade poliser i centrala Reykjavík.

Flera kommunpolitiker klagade på bristande information. S. Björn Blöndal, som är kommunstyrelsens ordförande, fick på förhand besked om patrulleringen. Dagur B. Eggertsson, Reykjavíks borgmästare, och Líf Magneudóttir, som är kommunfullmäktiges ordförande, informerades inte av polisen.

Beväpningen diskuterades också när det nationella säkerhetsrådet samlades i måndags. Under mötet diskuterades hotbilden mot Island efter den senaste tidens terrorattacker mot grannländer.

I helgen kommer polis från insatsstyrkan åter att bära vapen på Reykjavíks gator. Det blir två till fyra poliser som kommer att vara utrustade med Glock 17. De kommer att vara på plats under morgondagens nationaldagsfirande i centrum.

Polis kommer i större omfattning än tidigare år att övervaka festivalen Secret Solstice i Laugardalur. Dessutom är två ambulanser stationerade på festivalområdet - något som inte heller gjorts tidigare år.

Rikspolischefen Haraldur Johannessen säger till RÚV att det inte är aktuellt att höja beredskapsnivån för terrordåd. Den terrorism som nyligen drabbat bland annat London och Manchester gör att han anser att det är viktigt för polisen att vara beväpnad för att kunna ingripa snabbare:
"Vi ansåg att situationen var sådan att vi inte kunde vänta med att polisen skulle beväpna sig. Eftersom varje sekund, varje minut, har betydelse. Vi såg att den brittiska polisen övermannade dessa tre personer på åtta minuter. Vilket är ett exempel värt att ta efter."
Tidigare har polisen sagt att det i landet inte finns några kända personer som är beredda att utföra terrordåd. Inte heller finns det några våldsbejakande organisationer på Island. Nu säger Haraldur Johannessen till RÚV att han inte vill uppge om polisen övervakar några personer eller rörelser som skulle kunna ta till terror:
"Vi kan säga att jag inte vill informera om sådana saker, men det finns all anledning att vara försiktig varje gång. Och vi behöver inse att när vi har utomhusfestivaler där det finns tiotusentals människor - till och med hundratusen människor som samlas här i Reykjavíks centrum - så måste polisen vidta åtgärder för att garantera allmänhetens säkerhet, och jag tror att allmänheten har förståelse för det när den ser till grannländerna."
Det kan också bli aktuellt att skicka beväpnade poliser ur insatsstyrkan till Þjóðhátíð, en festival på Hemön som varje år lockar tiotusentals besökare.

Rikspolisstyrelsen träffar i nästa vecka bland annat borgmästare Dagur B. Eggertsson för att diskutera just beväpnad polis i Reykjavík.

Här kan du läsa mer om förra helgens polisinsats i Reykjavík.

Dagens citat

"Detta är naturligtvis först och främst ett brott mot allmänt hyfs."

Oddur Árnason, polischef i Selfoss, i Morgunblaðið om den turist som i det fria bajsade inne på gården Fljótsdalurs mark i Fljótshlíð utan att städa efter sig - bilder som väckte stor uppmärksamhet när bonden publicerade dem på Facebook.

torsdag 15 juni 2017

Stal 450 kilo pantburkar värda 1,2 miljoner

Två män greps i tisdags när de försökte sälja pantburkar till en återvinningsstation i Reykjavík. Den enorma mängden pressade burkar fick personalen att ringa polisen. Det visade sig att burkarna stulits från en station i Kópavogur samma natt. Det rörde sig om 450 kilo burkar värda 1,2 miljoner isländska kronor.

Det var under natten mot tisdagen som två män misstänks ha tagit sig in på en återvinningsstation i Kópavogur. Där tros de ha stulit 450 kilo pressade aluminiumburkar. Panten gjorde burkarna värda 1,2 miljoner isländska kronor.

För att transportera burkarna hade de misstänkta männen hyrt en bil. Eftersom det rörde sig om så stora mängder burkar är det troligt att de fick åka flera gånger.

Senare samma dag försökte männen sälja pantburkarna till en återvinningsstation i Reykjavík. Då burkarna var så många och dessutom pressade anade personalen oråd och ringde polisen. Männen greps på platsen.

I förhör förnekade männen att de hade stulit burkarna. De uppgav att de hade hittat dem.

Männen släpptes i går. Bägge är i 30-årsåldern och är asylsökande från Makedonien.