Recension: Baedeker Iceland

Iceland är det tyska förlaget Baedekers första reseguide på engelska om Island. Den är ett slarvigt och ambitionsfattigt översättningsjobb. I en bok utgiven i oktober i år är det långt ifrån acceptabelt att skriva att Geir H. Haarde är Islands statsminister, att Kárahnjúkar är under konstruktion eller att ett museum förmodligen öppnar sommaren 2008.

Att ett så etablerat förlag drar på sig så många barnsjukdomar vid en översättning är förvånande. Att inte ha bearbetat texterna sedan den senaste tyska utgåvan 2008 är uselt.

På det stora hela är Iceland annars en habil guidebok. Där Lonely Planet, Rough Guides och Bradt försöker pressa ut varenda möjlig bokstav ur skribenterna och andra budgetguider bjuder på mycket bild och lite tanke väljer Baedeker en medelväg. Hela boken är i färg, det är generöst med bilder (vissa förekommer flera gånger i olika beskärningar, hallå snåljåpar) och texterna är hyggliga och hyfsat uttömmande om än lite stela.

Baedeker har också en annan struktur än många andra reseguider. De flesta brukar börja med Reykjavík, därefter flyttar sig författaren längs den isländska kusten och betar av plats efter plats och avslutar med höglandet.

Iceland är skriven i bokstavsordning. Någonstans känns det en smula sympatiskt eftersom det innebär mindre fokus på Reykjavík. Samtidigt innebär det förstås ett vansinnigt bläddrande för den som faktiskt använder boken på resande fot. Visst finns det ett dugligt register, men den som inte har ultrakoll på sträckan Kirkjubæjarklaustur, Vatnajökull-Skaftafell, Höfn och Vík í Mýrdal riskerar förstås att gå miste om något i bläddrandet mellan avsnitt.

Dessutom känns strukturen emellanåt ologisk. Seyðisfjörður, Egilsstaðir, Borgarfjörður Eystri och Djúpivogur har egna sektioner, resten av regionen klumpas ihop i avsnittet Eastern fjords. Ett utmärkt sätt att skapa mer onödigt bläddrande.

Sevärdheterna får antingen noll, en eller två stjärnor. Här är det förstås mycket en smaksak - men att exempelvis inte bjussa på en enda stjärna till Västmannaöarna känns obegripligt. Och så var det strukturen, igen: Östfjordarna får inte en enda stjärna, Västfjordarna får två men klumpas däremot ihop i ett enda mischmaschavsnitt utan egna sektioner.

Användarovänligheten lyser igenom på flera ställen. Att berömma häxmuseet i Hólmavíks hemsida utan att bjuda på adressen är en typisk miss i marginalen - att museet heter Galdrasýning á Ströndum är långt ifrån självklart för förstagångsbesökaren.

Texterna varierar från initierade till platta. Detsamma gäller fotografierna - vissa är riktigt fina, andra borde fått stanna i turistkameran. Den medföljande kartan duger utmärkt på resan för den som håller sig till de större vägarna. Och det är glest mellan fakta- och korrekturfelen.

För att väcka reslusten är Baedekers Iceland lite för torr och korrekt. Det är en guidebok som aldrig riktigt gör bort sig men heller aldrig får inspirationen att blomma ut på sidorna.

Betyg: Tre påsar Djúpur.

Här, här, här, här och här kan du läsa fler recensioner av resehandböcker till Island.

Trendbrott: Fler arbetslösa på Island

Arbetslösheten på Island var 7,6 procent i oktober. Efter fem månader med minskande arbetslöshet vänder nu trenden. Vinnumálastofnun spår i en prognos att den fortsätter att öka även under november.

I snitt var 12 682 personer arbetslösa under oktober, en ökning med 0,4 procentenheter jämfört med september. Åtta procent av männen saknar jobb medan sju procent av kvinnorna står utanför arbetsmarknaden. Drygt hälften av de arbetslösa har nu varit utan sysselsättning i minst ett halvår. Unga är särskilt hårt drabbade.

Suðurnes är som tidigare den region där finanskrisen har slagit hårdast mot jobben. Där är arbetslösheten 12,4 procent. I Norðurland vestra saknar bara 2,2 procent av befolkningen sysselsättning.

I Reykjavíkområdet är nu arbetslösheten 8,5 procent, i Norðurland eystra 6,1 procent, i Vesturland 4,7 procent, i Suðurland 4,6 procent, i Austurland 2,8 procent samt i Västfjordarna 2,5 procent.

Den främsta anledningen till att arbetslösheten ökade under oktober är att många säsongsarbeten upphörde under september.

I fyra isländska kommuner finns ingen som saknar arbete: Skorradalshreppur i Vesturland, Árneshreppur och Bæjarhreppur i Västfjordarna samt Akrahreppur i Norðurland vestra.

I söndags demonstrerade omkring 300 personer mot den höga arbetslösheten i Suðurnes och krävde regeringens hjälp för att skapa nya jobb. Flera stora projekt är dock på gång i regionen.

Verne Holdings planerar en serverhall på 180 000 kvadratmeter vid Ásbrú i Reykjanesbær. ECA vill öppna pilotutbildning, flyguthyrning och underhållsverksamhet åt Nato i den gamla flygbasen i Keflavík. Privatsjukhuset Iceland Health väntas slå upp dörrarna nästa höst. Utvecklingen av en kiselfabrik och ett nytt aluminiumsmältverk är långt gången. Tillsammans kan det betyda upp till tusen nya arbetstillfällen.

70 procent av islänningarna är positiva till utländska investeringar i landet. 76,4 procent ser gärna att färingar investerar. Däremot vill hälften av de tillfrågade i en opinionsmätning hålla utländska intressen borta från fisket och energisektorn, skriver Morgunblaðið.

Här kan du läsa mer om protesterna mot arbetslösheten i Suðurnes.

Dagens citat

"Geir (Hilmar Haarde) kom då med idén att vi båda skulle stiga åt sidan, något som i mitt fall var fullkomligt självskrivet eftersom jag tänkte göra just det. Jag hade helt enkelt inte hälsan för det här. Och vi skulle kliva undan och Þorgerður Katrín (Gunnarsdóttir) skulle bli statsminister."

Ingibjörg Sólrún Gísladóttir, tidigare utrikesminister och partiledare för Socialdemokraterna, i Skjar Einns "Spjallið með Sölva" om hur hon och Geir H. Haarde i början av året diskuterade möjligheterna för regeringen att sitta kvar - nu vill hon enligt Morgunblaðið leda kampen mot människohandel inom OSSE i Wien.

Dagens bonuscitat

"Jag ska försöka fixa häst och vagn och Tómas ska få tag på jultomtekläder till oss och så åker vi och leker jultomtar första veckan i advent."

Úlfar Eysteinsson, kock på Þrir Frakkar, i Fréttablaðið om att han och Hamborgarabúllans Tómas Tómasson fortsätter att protestera mot den höga isländska styrräntan genom att inte raka sig - och duon lovar nu att infria löftet om att klä ut sig och ge barnen i Reykjavík julklappar eftersom det senaste räntebeskedet inte tog styrräntan under tio procent. Läs mer om skäggprotesten här.

Blev rasande när Vínbúðin stängde för tidigt

En man blev rasande när Vínbúðin stängde för tidigt. Polisen fick komma till butiken för att omhänderta den kraftigt berusade mannen.

Händelsen inträffade i Akureyri i förra veckan. Den redan alkoholpåverkade mannen skulle fylla på förrådet innan Vínbúðin, Islands motsvarighet till Systembolaget, stängde. Men när han kom till butiken stängdes dörrarna framför näsan på honom. Mannen blev mycket arg och började att bulta på entrén och öste förolämpningar och hot över personalen.

Mannen hävdade nämligen att butiken stängt för dagen flera minuter för tidigt, något som personalen skulle ha gjort bara för att jävlas med kunderna. När han inte fick köpa någon alkohol blev mannen så aggressiv att de anställda valde att ringa polisen.

I polisanmälan hävdar personalen att butiken stängts på minuten rätt tid och att mannens påståenden är felaktiga.

Polisen har inte lyckats reda ut om Vínbúðin stängde för tidigt eller inte. Mannen var visserligen aggressiv men han misstänks inte för något brott i samband med händelsen. Det gör heller inte butikspersonalen. Att stänga för tidigt kan visserligen väcka starka känslor hos en törstig kund, men det räcker inte för att väcka åtal.

Morgontidningarna fortsätter att tappa läsare

Allt färre läser de isländska morgontidningarna. 59,8 procent läser Fréttablaðið och 37,3 procent läser Morgunblaðið enligt Capacent Gallups senaste räckviddsmätning.

Storhetstiden tycks vara över för båda tidningarna. Betaltidningen Morgunblaðið har förlorat flera tusen prenumeranter under det senaste året. Tiden då fyra av fem islänningar dagligen läste tidningen tycks allt mer avlägsen.

Även Fréttablaðið går kräftgång. Stigande papperskostnader och minskande annonsintäkter i spåren av finanskrisen har tvingat gratistidningen att minska upplagan och distributionen. Liksom huvudkonkurrenten Morgunblaðið nådde även Fréttablaðið 80 procent av befolkningen när tidningen var som störst. Nu kämpar båda för att överleva.

40,2 procent i Reykjavíkområdet läser Morgunblaðið och 32,2 procent på landsbygden. Fréttablaðið når 72,6 procent i Reykjavíkområdet och 37,9 procent på landsbygden. Räckvidden på landsbygden minskar sannolikt ytterligare i nästa mätning då ytterligare nedskärningar gjordes i distributionen vid månadsskiftet.

Mätningen är gjord mellan den 9 augusti och den 9 oktober. Samma period förra året läste 40,3 procent Morgunblaðið och 64 procent Fréttablaðið. I räckviddsundersökningen för maj-juli nådde Morgunblaðið 39,1 procent och Fréttablaðið 61,1 procent.

Bland islänningar mellan 60 och 80 år är Morgunblaðið nästan lika stor som Fréttablaðið. Morgunblaðið är svagast i åldersgrupperna 20 till 39 år, något som understryker att tidningens läsare rent krasst faktiskt håller på att dö ut.

DV:s ledarredaktion missar förstås inte chansen att utnyttja de ständigt sjunkande läsartalen för ytterligare lite pajkastning mot Morgunblaðið: Läsarna flyr Davíð Oddsson är rubriken på den senaste attacken mot chefredaktören.

Att påstå att räckviddsmätningen säger att läsarna sviker Morgunblaðið på grund av att Davíð Oddsson tagit över tidningen är milt uttryckt tveksamt. Visserligen har flera tusen prenumeranter sagt upp tidningen på grund av utnämningen av den förre statsministern och centralbankschefen till chefredaktör, men när massbojkotten började i slutet av september förlängde Morgunblaðið alla prenumerationer utan kostnad med ytterligare en månad.

Det är alltså först nu i november som upplagetappet märks för tidningen och den perioden ingår inte i mätningen. Hur många som har sagt upp prenumerationen på Morgunblaðið vill utgivaren Óskar Magnússon inte berätta. Men ett ännu större ras är att vänta i nästa räckviddsundersökning.

Här kan du läsa mer om tidningskriget på Island.

Svenska medier om utvecklingen på Island:
Islands kreditbetyg ett steg från skräpstatus: E24
Sänkta kreditbetyg för Island: Svenska Dagbladet
Island: Bland kokande gejsrar och stormande hav: Västerviks-Tidningen

Toppchefer gick på strippklubb

En toppchef inom det isländska fotbollförbundet gick på strippklubb i Zürich. Notan landade på 67 000 schweiziska franc. Men vad han egentligen betalade för är oklart.

Geir Þorsteinsson, Knattspyrnusamband Íslands ordförande, besökte tillsammans med fyra förbundstoppar Zürich i samband med ett Fifa-möte år 2005. Ordföranden lämnade sina kamrater på stan för att lägga sig tidigt efter middagen. Dagen därpå hade en av dem blivit av med 67 000 schweizerfranc (3,2 miljoner isländska kronor) på strippklubben Moulin Rouge.

Toppchefen hävdar att han har blivit utsatt för ett bedrägeri. Uppgifter styrker att han faktiskt besökte Moulin Rouge men han säger till DV att han inte ens druckit champagne på klubben. Hans underskrift finns inte heller på något av kvittona.

Geir Þorsteinsson säger till Morgunblaðið att KSÍ har fått ersättning från dem som utnyttjade förbundets betalkort och att han därför anser att saker är utagerad. Han tror inte att någon av KSÍ:s delegater har betalat för striptease utan anser att det är mer sannolikt att toppchefen somnat på klubben och att någon anställd passat på att låna kortet.

Toppchefen anmälde händelsen som ett bedrägeri. Han fick tillbaka 1,5 miljoner isländska kronor, men äventyret kostade honom 1,7 miljoner ur egen ficka.

Att några av KSÍ:s toppar över huvud taget går på strippklubb har väckt starka reaktioner. Idrottsminister Katrín Jakobsdóttir säger till DV att hon kräver klarhet i vad delegationen gjorde på Moulin Rouge. KSÍ får stora bidrag för att driva verksamheten och att använda skattepengar för att titta på erotisk dans är därför mycket olämpligt.

Däremot omprövar sponsorerna enligt Vísir inte sitt engagemang för att en enskild har brustit i omdöme. Ingibjörg Hinriksdóttir, styrelseledamot i KSÍ, gillar inte att historien mörkats och vill att förbundet inför etiska regler för hur representanterna ska uppföra sig, rapporterar Fréttablaðið. Geir Þorsteinsson lovar att försöka reda ut stripphärvan.

Egill "Gillzenegger" Einarsson, känd för att ha skrivit boken Biblíu fallega fólksins och från bandet Merzedes Club, har en helt annan syn på strippklubbsbesöket. Han tycker att det är självklart att män kollar på erotisk dans, kritiserar de "feminister" som har krävt KSÍ-styrelsens avgång och skriver i Pressan:

"Alla riktiga män går någon gång i sitt liv på en klubb med erotisk dans, rättare sagt strippklubb. Naturligtvis finns det fittor som Steingrímur J. Sigfússon som är emot strippklubbar men han är en av de dinosaurier som kommer att dö ut. Jag hoppas verkligen att isländska politiker inte genomför sådant trams som att stänga de få strippklubbar som är kvar."

Ásgeir Þór Davíðsson, som äger strippklubben Goldfinger, håller förstås med och välkomnar KSÍ-topparna till sitt eget ställe. "Ska vi bestämma vart en man ska gå om han vill roa sig ordentligt?" undrar han i DV.

Kvinnorna som är anställda på Moulin Rouge kommer enligt DV från Ukraina. Även på de isländska strippklubbarna härstammar många dansare från Östeuropa.

I alltinget ligger just nu ett förslag på att förbjuda även erotisk dans. En tvärpolitisk minoritet står bakom motionen.

I våras blev det olagligt att köpa sexuella tjänster på Island. Brottet kan ge upp till ett års fängelse. Enligt rykten förekommer prostitution på flera av strippklubbarna i Reykjavíkområdet. Hittills har ingen åtalats för att ha köpt sex. Men intresset för prostitution tycks vara stort.

Vísir la i helgen ut en fejkad annons på den isländska nätdejtingsajten Einkamál där en 19-årig kvinna erbjöd erotisk massage och - mellan raderna - betydligt mer än så. 97 personer, 95 män och två kvinnor, hörde av sig innan annonsen plockades bort efter ett knappt dygn. Männen var beredda att betala mellan 10 000 och 35 000 isländska kronor för att ha sex med kvinnan.

"Det här är ett mycket vanligt sätt att sälja sex", säger Margrét Steinarsdóttir, styrelseledamot i Stígamót.

Einkamál utnyttjas ofta för att hitta sexköpare. DV tror sig till exempel ha hittat en annons där någon hyr ut en lyxlägenhet för prostitution. Men även isländska dagstidningar tar ibland ovetandes in annonser om sexuella tjänster, ofta är det tvetydiga texter om massage som slinker igenom kontrollnätet, uppger Vísir.

Att annonsera om sexuella tjänster är också förbjudet. Brottet kan ge upp till sex månaders fängelse.

Två dansare på strippklubbar i Reykjavíkområdet har enligt Vísir förhörts i samband med en utredning om människohandel. En 19-årig kvinna från Litauen misstänks ha förts till Island mot sin vilja för att tvingas till prostitution. Sex män sitter häktade misstänkta för människohandel. Läs mer om det här.

Nyligen väcktes det för första gången åtal för människohandel på Island. En 31-årig kvinna misstänks ha tvingat en 26-årig kvinna till prostitution samt även ha drivit bordeller i Reykjavík och Hafnar­fjörður. Läs mer om det här.

Dagens citat

"Det är en stor ära och mer än jag hade förväntat mig. Jag hade varit den dummaste mannen på Island och även på Färöarna om jag hade sagt nej till det här erbjudandet."

Färingen Jógvan Hansen i Fréttablaðið om att han har tackat ja till att sjunga Óskar Páll Sveinssons och Bubbi Morthens bidrag till Eurovision Song Contest - läs mer om tävlingen här.

Dagens bonuscitat

"Morgunblaðið har förlorat all trovärdighet som ett pålitligt massmedium. Behandlingen av tidningen är naturligtvis respektlös inför ämnesexperternas goda arbete, som genom företagsamhet byggde upp ett fantastiskt massmedium under lång tid. Morgunblaðiðs nya ägare och chefredaktörer har visat att det inte tar lång tid att riva ned det som har byggts upp under lång tid. Morgunblaðið är inte längre ett massmedium. Det är ett vapen i slaget om Island och härföraren heter Davíð Oddsson."

Ólafur Arnarson bloggar hos Pressan om Morgunblaðið under Davíð Oddssons ledning - läs mer här om tidningens utveckling.

Blaz Roca rappar om finanskrisen

Med Við erum öll fukt och en leende Geir H. Haarde inleds Blaz Roca och XXX Rottweiler Hundars nya video "Hleraðu Þetta". Låten är ännu en kommentar till den ekonomiska krisen signerad Islands mest välkända rappare.



Fast den är kanske inte riktigt lika skoj eller slagkraftig som "Stórasta land í heimi" från förra hösten. Låten är baserad på ett citat av Dorrit Moussaieff, hustru till Islands president Ólafur Ragnar Grímsson, som i silveryran kring det isländska handbollslandslaget inte riktigt lyckades med verbböjningen.

I direktsänd tv jublade Dorrit Moussaieff: "Ísland er ekki lítið land. Ísland er stórasta land í heimi" i stället för stærsta. Men det gjorde inget. I sedvanlig isländsk tradition fanns en tröja med trycket "Ísland er stórasta land í heimi" att köpa i Reykjavík dagen därpå.

Blaz Roca konstaterar i "Stórasta land í heimi" att det där med finanskraschen ändå inte var så dumt. Musse Pigg tog över ledarskapet för Självständighetspartiet, Davíð Oddsson blev fastighetsmäklare och affärsmännens födelsedagsjippon med gäster som Elton John framstod inte längre som så dyra.

Lupiner hotar biologisk mångfald

Aggressiva växter hotar den biologiska mångfalden i Stykkishólmur. Náttúrustofa Vesturlands rekommenderar därför i en rapport att de farliga arterna utrotas.

I det isländska landskapet finns 126 främmande växter. 24 av dem kan vara ett hot mot den biologiska mångfalden eftersom deras utbredning riskerar att utplåna annan växtlighet.

I Stykkishólmur finns fyra farliga arter: Hundkäx finns på 37 platser i kommunen motsvarande 1 455 kvadratmeter, spansk körvel på 41 platser och 1 021 kvadratmeter, jättebjörnloka på tre platser på 9 kvadratmeter och sandlupin på 148 platser och 106 000 kvadratmeter.

Lupiner präglar stora delar av det isländska landskapet. De böljar ofta i tusentals längs med sluttningar och i grönområden. Men lupinen ses som ett hot mot ekosystemet. Därför rekommenderar forskarna att lupinerna rensas bort från Stykkishólmur. Annars är faran på lång sikt att inget annat än lupiner finns i kommunen.

Det blir i så fall inte första gången som lupinerna ska utrotas. Lupinfrön såddes i nationalparken Skaftafell i början av 1980-talet för att förhindra erosionen. När samtidigt fåren bannlystes från bete i parken ökade lupinbeståndet dramatiskt - mellan 1982 och 1988 sjuttondubblades de lupinbeväxta områdena.

Lupinerna tränger undan annan växtlighet. Den växer snabbt, är hög och bildar stora bestånd där det är svårt för andra arter att slå rot.

1991 började arbetet med att få bort lupinerna från Skaftafell, en mödosam process eftersom miljontals frön såddes några år tidigare. Björken, som är oerhört viktig för att stoppa erosion, har i flera områden av nationalparken haft det mycket svårt att breda ut sig på grund av lupinerna.

Lupiner används dock alltjämt som ett vapen mot erosion. Landgræðslan har nu sått lupinfrön över 30 hektar på Landeyjasandur vid Bakkafjöru, den blivande hamnen för färjetrafiken mellan fastlandet och Västmannaöarna. Gräs har tidigare såtts i samma område.

Längs med Landeyjasandur finns ytterst begränsat med annan växtlighet. Här ska därför riskerna att lupiner konkurrerar ut andra växter vara mindre. Fröna sås på hösten eftersom de då blommar redan till våren.

Sådden är ett sätt att stoppa erosionen på de långa och sköra bankarna på den isländska sydkusten. Växtligheten ska se till så att den nya hamnens läge inte hotas.

Islands förra president Vigdís Finnbogadóttir var en stor vän av skogplantering och andra projekt som stoppade erosionen. Hon deltog därför ofta vid olika ceremonier till skogens förmån.

Vid ett tillfälle hade hon enligt Scandinavian Review sällskap av Elizabeth II. Den brittiska drottningen skulle plantera ett träd i en vänskapsskog där statschefer och andra dignitärer bekräftat banden till Island genom denna symboliska handling.

Elizabeth II ska ha sett sig omkring bland de inte mycket mer än knähöga buskarna och undrat: "Yes, but where is the forest?"

Drottningen var uppenbarligen inte helt införstådd med vilka konsekvenser det isländska klimatet har för växtligheten, men Vigdís Finnbogadóttir svarade stolt och tappert: "Well, your Majesty, with care and optimism some day it will be here."

Språket vanligt problem för nyinflyttade

Åtta av tio inflyttade trivs på Island. Sex av tio tycker att det har gått bra att anpassa sig till det isländska samhället. Men språket är ett problem för många nyislänningar.

800 personer som har invandrat till Island ingår i undersökningen som har gjorts på uppdrag av Fjölmenningasetur. Drygt hälften av dem har flyttat till Island under de fem senaste åren och 76 procent av dem bor i Reykjavíkområdet.

Majoriteten svarar att de är nöjda med livet på Island. Bland annat får skolan höga betyg från föräldrarna. 85 procent är mycket eller ganska nöjda med undervisningen, 13 procent är varken belåtna eller missnöjda och 2 procent är ganska missnöjda.

Isländska är för många ett svårt språk att lära sig och det gör också att det blir svårare att komma ut i samhället. 54 procent anser att språkinlärningen ärkomplicerad, de flesta på grund av att isländskan är ett språk mycket olikt deras modersmål. 40 procent tycker att de är bra på isländska medan 33 procent anser att de har svårigheter med språket. 86 procent av de tillfrågade vill förbättra sin isländska.

Ett annat problem är att många inte anser sig kunna utnyttja sin utbildning. Hälften av de tillfrågade har färdigheter som inte tas tillvara - majoriteten tror att det beror på bristfälliga kunskaper i det isländska språket.

Två av tre är nöjda med sitt arbete. Hälften tjänar 200 000 isländska kronor eller mindre i månaden, och lika många skickar regelbundet pengar till släktingar i det tidigare hemlandet. 55 procent saknade arbete innan de kom till Island. Majoriteten har jobb inom service- och tjänstesektorn som inte kräver någon speciell utbildning.

Sex av tio kommer sannolikt att rösta i kommunalvalen nästa år. Däremot är intresset för politik litet. Bara fyra procent har engagerat sig i något av de politiska partierna, och endast 16 procent är intresserade av att arbeta med politik.

37 procent hamnade i Norðurland när de flyttade till Island. Men de regioner som lockar flest utlandsfödda är Västfjordarna, Vesturland och Reykjavíkområdet, samtliga har en högre andel invandrare som flyttat dit från andra landsdelar.

Här kan du läsa mer om hur befolkningen har påverkats av den ekonomiska krisen.

Dagens citat

"Sen pratade Audur Jonsdottir om sin senaste roman om ett skuggrike på Island innan finanskriser och EU-ansökan och gav oss en modig uppläsning på en alldeles egen variant av svenska språket där det glittrade av isländska bakom varje mjuk vokal."

Gunnar Bergdahl i Helsingborgs Dagblad om den nordiska bokveckan.

Foto: Einar Falur Ingólfsson/Norden.org

Dagens bonuscitat

"Ólafur är slut. Jag tycker att han borde avgå. Det skulle förmodligen gå att rädda presidentämbetet om han valde att avgå. Men jag tror att han kommer att sitta kvar, hänga fast vid det som en hund i kopplet, och i kölvattnet av det tror jag att ämbetet avvecklas."

Historikern Sigurður Gylfi Magnússon säger i DV att presidenten Ólafur Ragnar Grímssons starka stöd för den aggressiva ekonomiska expansionen har raderat all trovärdighet till ämbetet - 62 procent av islänningarna vill att presidenten behåller ämbetet medan 29 procent anser att Ólafur Ragnar Grímsson bör avgå, uppger Vísir.

Busskur med bredband och värme

Busskuren vid Þjóðminjasafn Íslands och Háskóli Íslands vid Hringbraut har fått en rejäl renovering lagom till vintern. Här finns nu både värme och trådlöst nätverk.

Den nya busskuren är ett samarbete mellan Orkusalan och studentrådet vid Háskóli Íslands. I ett pressmeddelande skriver företaget att det är en gammal dröm som nu har blivit verklighet. Nu slipper studenterna frysa och kan dessutom använda tiden medan de väntar på bussen till att surfa.

Hållplatsen vid Hringbraut är inte den enda som ska bli varm under vintern. Förra våren klubbade Orkuveita Reykjavíkur att knutpunkterna i kollektivtrafiken skulle få bättre busskurer och geotermisk värme.

Syftet är inte bara att värma resenärerna utan även att få fler att åka kollektivt. Bolaget hoppas att även kommunen och Strætó vill finansiera projektet, som dock har försenats på grund av finanskrisen.

De hållplatser som öronmärkts för att bli först ut med värme finns vid flera stora skolor i Reykjavíkområdet samt en i Akranes.

Här kan du läsa mer om projektet för att värma busskurerna med geotermisk energi.

Heinrich Himmlers dröm om Island

Två SS-ringar från 1936 och ett exemplar av Mein Kampf väckte nyligen uppståndelse när de såldes via en isländsk blogg. Om säljaren fick ut de minst 100 000 isländska kronor som han eller hon krävde är inte känt - och nu är hemsidan raderad och innehavaren svarar inte på mejl.

Personen, som kallar sig Himmler, säger sig ha fått ringarna och boken av någon som själv stridit för SS. På nätet vimlar det förstås av sajter som säljer nazistregalier men det går inte att utesluta att den förre innehavaren var en av de islänningar som faktiskt gick i krig för det nazistiska Tyskland.

Det var inte bara enstaka islänningar som visade intresse för Heinrich Himmlers elitstyrkor. Intresset var ömsesidigt.

Þór Whitehead, professor i historia vid Háskóli Íslands i Reykjavík, skriver i Íslandsævintýri Himmlers om naziregimens uppvaktning av isländska samhällstoppar under åren före kriget.

SS-mannen Paul Burkert var fascinerad av både Island och Grönland och uppehöll sig under längre perioder på båda platserna. Han reste runt mycket på Island och hävdade bland annat att han var den förste som reste hela vägen från söder till norr på ön.

Syftet var förstås att vinna fördelar inför det förestående kriget. Island var intressant av flera skäl. Landet hade i mitten av 1930-talet stora skulder till Storbritannien, därför spekulerades det i om Tyskland skulle hjälpa till att göra Island skuldfritt för att på så sätt öppna en politisk möjlighet.

Island var intressant även ur rasbiologisk synvinkel. Här kunde nazisterna stövla omkring utan att riskera att träffa på judar, färgade eller andra oönskade. Dessutom hade landet stora möjligheter - här fanns chansen att producera energi, cement och mat.

Drömmen var att knyta Island till Tyskland och ställa öriket under tysk ledning. Paul Burkerts prestigeprojekt var dock aldrig nära att förverkligas.

Paul Burkert uppvaktade flera islänningar i ledande ställning under sina resor mellan 1935 och 1937. För det mesta var intresset i bästa fall svalt. Men några enstaka isländska nazister följde honom hängivet. Vissa fick studera gratis i Tyskland. Andra gjorde glatt Hitlerhälsning under olympiaden i Berlin 1936.

Guðbrandur Jónsson var enligt Þór Whitehead Paul Burkerts viktigaste kontakt på Island. Han sägs ha varit Heinrich Himmlers vän och ska ha sett till så att Paul Burkert gav den dåvarande statsministern Hermann Jónasson en SS-krigare i porslin att ställa på skrivbordet.

Med tiden föll dock Paul Burkert i onåd hos Heinrich Himmler. Han anklagades bland annat för att ha utgett sig för att ha befogenheter som han saknade. Så småningom sparkades han ut från SS.

Himmler var visserligen alltjämt intresserad av Island, men efter den brittiska ockupationen våren 1940 var det inte längre realistiskt med något samarbete. När krigslyckan vände fick han annat att tänka på.

Här kan du läsa mer om islänningarna som stred för Hitler.

Rekordsommar för turismen i Reykjavík

Aldrig tidigare har så många turister besökt Reykjavík. Både hotell, museer och turistbyråer har noterat rekordmånga utländska gäster.

395 573 utländska besökare reste från flygplatsen i Keflavík under årets nio första månader, en ökning med 0,5 procent jämfört med förra året. 68 000 personer kom dessutom med kryssningsfartyg till Reykjavík, 9 000 fler än under 2008.

Även om ökningen av antalet turister är ganska beskedlig så märks kronans ras tydligt. Allt fler shoppar och spenderar allt mer.

Höfuðborgarstofa skriver i ett pressmeddelande att 95 procent av de turister som kommer till Island också besöker huvudstaden Reykjavík. De utländska resenärerna stod för en treprocentig ökning av antalet gästnätter under årets nio första månader.

Enligt Höfuðborgarstofa är det anmärkningsvärt starka siffror. World Tourism Organisation förutspår nämligen att den globala turismen i år minskar med fyra till sex procent på grund av finanskrisen.

287 000 personer besökte turistbyrån på Aðalstræti under årets nio första månader, en ökning med 24 procent jämfört med samma period 2008. Turisterna köper nu dyrare utflykter, som glaciärturer och helikoptersightseeing, i större utsträckning än tidigare.

Fler vänder sig också till Iceland Refund och Global Refund för att få tillbaka momsen på varor köpta på Island. Utbetalningarna ökade med i snitt 20 procent under perioden.

Även kommunens museer och andra attraktioner har haft en rekordsommar med en i vissa fall femtioprocentig ökning av både isländska och utländska besökare. Bland de attraktioner som har haft ett rekordår finns badhusen, Listasafn Reykjavíkur, Árbæjarsafn, Landnámssýningin Reykjavík 871 +/- 2, Borgarbókasafn, Viðey, Fjölskyldu- og húsdýragarðurinn och Ylströndin vid Nauthólsvík.

1 100 400 övernattningar gjordes på isländska hotell under årets nio första månader, en marginell ökning jämfört med 1 099 600 samma period 2008. Islänningarnas gästnätter minskade med tolv procent medan utlänningarnas ökade med tre procent, enligt ny statistik från Hagstofa Íslands.

Det totala resandet från Keflavík har dock minskat. 633 000 personer reste från flygplatsen under årets tio första månader, en minskning med 21,4 procent.

I oktober landade 52 688 personer i Keflavík. Samma månad 2008 var antalet resenärer 61 479.

Här kan du läsa mer om att fler besöker Viðey.

Dagens citat

"With a sprawling Icelandic title you’d swear meant 'Drivers use caution: nude jogger crossing,' Sigur Rós’ fifth full-length balances majestic ethereality and primal, drum-pounding terrestrial fervor. On earlier records, Jónsi Birgisson’s crystalline falsetto arrived like wind sifting through branches, brushing gently past and raising gooseflesh. That singular voice has matured into a confident and unmistakably human instrument."

Jason Killingsworth i Paste Magazine om Sigur Rós "Með suð í eyrum við spilum endalaust" som enligt tidningen är årtiondets tjugofemte bästa album.

Dagens bonuscitat

"Svörtuloft är den bästa och roligaste boken som Arnaldur har gett ut på åratal. Det är i själva verket mycket märkligt eftersom den handlar om Sigurður Óli som hittills har varit den tråkigaste polisen i Arnaldurs populära trio. I Svörtuloft blåser han massor av liv i denna annars platta och tröttsamma skitstövel och visar på vägen sin styrka som författare eftersom det tidigare hade varit närmast uteslutet att läsa 326 sidor om Sigurður Óli."

Þórarinn Þórarinsson i DV om Arnaldur Indriðasons Svörtuloft.

Keflavíkurganga mot arbetslösheten i Suðurnes

Den 19 juni 1960 samlades den första protestmarschen mot den amerikanska flygbasen i Keflavík. Demonstranterna gick från förläggningarna vid Miðnesheiði via Kúagerði och Straumsvík till Reykjavík där manifestationen avslutades med ett brandtal vid Lækjartorg.

Ju närmare demonstrationen kom Reykjavík, desto fler slöt upp bakom parollen: "Ísland úr Nato - herinn burt!" Manifestationerna var några av de evenemang som hade den största folkliga uppslutningen under 1900-talet.

Protesterna arrangerades av Samtök hernámsandstæðinga och Samtök hernaðarandstæðinga. Den elfte och sista Keflavíkurganga ägde rum den 10 augusti 1991.

Men motståndet mot Nato-basen visades också på flera andra sätt. Stora protestmöten ordnades under åren i bland annat Reykjavík, Keflavík, Þórshöfn och Hvalfjörður. Skivor med kampsånger och konserter var också ett redskap för att väcka opinion mot det isländska Nato-medlemskapet och den amerikanska närvaron.

När beslutet om Nato-inträdet fattades 1949 var det folkliga missnöjet utbrett. Utanför alltinget samlades kritikerna. När några började att kasta sten mot alltingshuset svarade poliserna med tårgas.

Nato-medlemskapet var långt ifrån någon självklarhet. Island var visserligen ockuperat av USA och Storbritannien under andra världskriget. Under krigsåren tog utvecklingen på Island fart - ockupationsmakterna hälsades som vänner och byggde vägar och flygfält, bland annat i just Keflavík.

USA lämnade Island efter krigsslutet. I takt med att relationerna mellan USA och Sovjetunionen försämrades växte intresset för Island från båda sidor. Under det kalla kriget ansågs ön ha ett viktigt strategiskt läge i Nordatlanten.

Socialismen och kommunismen hade många anhängare på Island efter krigsslutet. Åtminstone vissa kritiker ansåg att landet helt enkelt sålde sig till dem som betalade bäst - Nato kunde erbjuda mer än Warszawapakten, och blev därför Islands allianspartner.

Natos närvaro blev med tiden något som tillhörde vardagen. Många började att uppskatta det ekonomiska uppsving som ägde rum i regionen och tillskrev basen i Keflavík en stor del av ansvaret.

Protesterna tystnade dock aldrig. När de sista amerikanska soldaterna lämnade Island hösten 2006 vinkade Samtök hernaðarandstæðinga av dem vid Miðnesheiði.

I dag anordnas en helt annan Keflavíkurganga som en tvärpolitisk protest mot den höga arbetslösheten i Suðurnes. Vid månadsskiftet var omkring 1 600 personer utan sysselsättning, vilket gör Suðurnes till den region som drabbats hårdast av uppsägningar i finanskrisens spår.

Parollen för demonstrationen är "Atvinnu strax – Keflavíkurganga 2009". Kravet är bland annat att regeringen ska göra mer för att ordna arbetstillfällen i Suðurnes.

Att kalla manifestationen för en Keflavíkurganga är inte helt okontroversiellt. Grímur Atlason, borgmästare i Dalabyggð, skriver på sin blogg att dagens demonstration försöker skjuta över ansvaret från kommunen till regeringen. Han är dessutom glad för att miljöministern Svandís Svavarsdóttir inte lyssnar på det "skitsnack" som finns i Reykjanesbær där regionens framtid utmålas som beroende av nya energiprojekt.

Dessutom anser Grímur Atlason att regeringen inte är skyldig just Suðurnes några extra tjänster. Kommunstyrelsen i Reykjanesbær bär själv ansvaret för de usla finanserna genom att ha spekulerat med skattebetalarnas pengar.

Näringsminister Katrín Júlíusdóttir (bilden) kommer att möta demonstranterna i Kúagerði för att diskutera situationen i Suðurnes.

Här kan du läsa mer om protesterna mot Nato-basen i Keflavík.

Fler företag satsar på att odla musslor

Odling av musslor håller på att bli en allt viktigare näring på flera platser längs med den isländska kusten. Den vanligaste arten är blåmusslan. Rent vatten är en nyckel till att kunna odla välsmakande musslor.

Norðurskel på Hrísey hoppas på en produktion på cirka 100 ton i år. Inom några år ska volymen ökas till 800 ton, vilket motsvarar en procent av den europeiska årskonsumtionen av musslor.

Odlingen i Eyjafjörður är den som har kommit längst. Men allt fler ägnar sig åt musslor.

I Þórshöfn siktar Ísfélag Vestmannaeyja på att öka fångsten av islandsmussla som säljs som en levande delikatess till den europeiska och nordamerikanska marknaden.

Íslensk bláskel i Stykkishólmur producerar mellan 10 och 15 ton blåmusslor i år. 2010 ska mängden tredubblas och om några år ska produktionen uppgå till 200 ton, skriver Morgunblaðið. Företaget grundades för två år sedan.

Skelfiskur i Patreksfjörður och Tálknafjörður i Västfjordarna har under sommaren plockat upp 1,3 miljoner ton årsgamla blåmusslor ur havet. Om två år är musslorna färdiga. Då ska mängden uppgå till fyra ton, rapporterar Morgunblaðið.

De musslor som sattes i havet i år väntas ge 15 till 20 ton blåmusslor sommaren 2012. På sikt ska produktionen öka till ett par hundra ton om året. Företaget undersöker även möjligheterna att odla musslor i Arnarfjörður, men där finns det frågetecken kring kadmiumhalterna i vattnet.

När det gäller just Arnarfjörður skjuts planerna på ett oljeraffinaderi på framtiden. Ragnar Jörundsson, borgmästare i Vesturbyggð, säger till Bæjarins besta att det ekonomiska läget gör att planerna inte har kommit närmare förverkligande.

Här kan du läsa mer om musselodlingen på Hrísey och här om planerna för ett oljeraffinaderi vid Arnarfjörður.

Dagens citat

"Packa fryst fisk. Man var tvungen att jobba utan handskar för att hinna med vilket gjorde att händerna och blodsystemet blev helt förstört av kylan. Den veckan sov jag inte en sekund. Jag var tvungen att ha armarna rakt ned på varsin sida om sängen för att få ner lite blod i dem. Så fort jag råkade slumra till drömde jag mardrömmar om frysta fiskar som vägrade sluta komma."

Johnny Daagh skriver i Norrköpings Tidningar om sina erfarenheter från att arbeta på fiskfabrik i Flateyri.

Dagens bonuscitat

"Hon är ett proffs ända ut i fingerspetsarna och vet vad hon vill. ... Hon blandar konstformer och världskulturer. Där finns till exempel koreanska kvinnor som spelar slagverk och så letar hon upp en koreograf från Island. Hon har all heder för sina ansträngningar att gå på otrampade stigar."

Koreografen Katrín Hall i Fréttablaðið om arbetet med videon till Shakiras "Did It Again".

Följ knölvalens vandring med gps

Knölvalen märktes och förseddes med en gps-sändare i Eyjafjörður den 21 oktober. Nu har den färdats över 200 mil - först norrut och sedan rakt söderut in i Faxaflói.

Knölvalen är ungefär 15 meter lång och väger runt 36 ton. Den vandrar långa sträckor och tillbringar sommaren i kallare vatten, bland annat runt Island, och vintern i Karibien. Knölvalar har dock siktats nära den isländska kusten under hela året, något som tyder på att inte alla vandrar söderut.

Hafrannsóknastofnunin följer nu en knölval på vägen mot det förmodade vinteruppehället i söder. Syftet med gps-märkningen är att få bättre kunskaper om hur knölvalarna lever när de inte befinner sig i Nordatlanten.

Djuret simmade först norrut förbi Grímsey och vände långsamt åt sydväst efter att ha varit 20 mil norr om spetsen på Skagihalvön.

I fyra dagar höll sig knölvalen inom ett förhållandevis litet område tio mil norr om Hornstrandirs nordspets, något som kan tyda på att det fanns gott om föda. Sedan dess har den rört sig söderut ganska snabbt förbi Ísafjarðardjúp, längs med västkusten och in i Breiðafjörður och därefter runt Snaefellsnes och in i Faxaflói.

Det är inte första gången som Hafrannsóknastofnunin följer knölvalar med gps. I februari märktes två djur vid östkusten. När kontakten med den sista upphörde hade den förflyttat sig minst 190 mil på tolv dagar. Du kan se vandringen här.

Förra hösten förseddes två knölvalar och två vikvalar med sändare i Eyjafjörður. En av knölvalarna förflyttade sig efter ungefär samma mönster som den som nu spåras. I stället för att ge sig av norrut vandrade den västerut mot Strandir och Trékyllisvík innan den rundade Västfjordarna och fortsatte söderut. Efter att ha rört sig kring Surtsey simmade knölvalen åter närmare kusten vid Þorlákshöfn.

Den andra knölvalen simmade till Öxarfjörður för att sedan återvända till Eyjafjörður. Den ena vikvalen höll sig hela tiden i Eyjafjörður medan den andra aldrig spårades eftersom märkningen tros ha varit trasig.

Här kan du följa knölvalens vandring.

Illustrationer: Hafrannsóknastofnunin

DV: 11 000 har sagt upp Morgunblaðið

Tidningskriget på Island trappas upp ännu en grad. DV hävdar att Morgunblaðið har tappat 11 000 prenumeranter sedan Davíð Oddsson och Haraldur Jóhannessen tog över som chefredaktörer i slutet av september. Utgivaren Óskar Magnússon förnekar uppgifterna i Morgunblaðið.

När Davíð Oddsson, tidigare statsminister och centralbankschef, utsågs till chefredaktör för Islands mest inflytelserika tidning orsakade det massflykt från Morgunblaðið i protest mot utnämningen. Många islänningar ser nämligen Davíð Oddsson som den som bär huvudansvaret för finanskraschen.

Telefonväxeln blev nedringd av besvikna prenumeranter som ville säga upp tidningen. Morgunblaðið svarade med att ge dem tidningen kostnadsfritt under oktober för att försöka övertyga dem att inte avbryta prenumerationen.

Det innebär också att de räckviddssiffror som presenteras nästa vecka inte kommer att vara rättvisande för Morgunblaðið - här finns flera tusen gratisläsare. Först i början av februari kommer upplagesiffror som speglar läsarflykten från Morgunblaðið.

DV hävdar att 11 000 prenumeranter har övergett Morgunblaðið efter chefredaktörsbytet. Fram till bytet hade tidningen enligt DV tappat 2 600 prenumeranter under 2009. Det totala tappet skulle i så fall motsvara en fjärdedel av upplagan, vilket betyder att tidningen blöder och trots omfattande nedskärningar inte har några som helst utsikter att vända den negativa trenden.

Som källa till siffrorna om prenumerantflykten hänvisar DV till ännu opublicerade undersökningar gjorda av Háskólinn á Bifröst för mediabyrån Auglýsingamiðluns räkning.

Óskar Magnússon hävdar alltså att DV:s siffror är falska men vill av konkurrensskäl inte gå ut med några siffror på hur många som har sagt upp tidningen. Enligt uppgifter till Islandsbloggen rör det sig om minst 4 000 prenumerationer, något som skulle motsvara var tionde exemplar.

Islänningarnas förtroende för Morgunblaðiðs pappers- och nättidning samt Fréttablaðið har minskat det senaste året. Morgunblaðiðs hemsida får betyget 3,4 jämfört med 3,3 för papperstidningen och Fréttablaðið vid en förtroendemätning utförd av Capacent Gallup.

Ljósheimar, Davíð Oddssons barndomshem i Selfoss, blir för övrigt vandrarhem. Den 1 maj öppnar Valdimar Árnason portarna för upp till 80 gäster och frukostservering. Ljósheimar har varit öde i två år och har tidigare bland annat varit äldreboende och läkarmottagning.

Valdimar Árnason kommer att skildra husets historia genom fotografier. Så Davíð Oddsson kommer säkert att flytta in i Ljósheimar igen - åtminstone bildligt talat. Förhoppningen att locka turister är stor.

"Det (turism) är en enorm och kraftigt växande näringsgren här i Selfoss. ... Det finns inte något vandrarhem här i trakten, förutom i Eyrarbakki", säger Valdimar Árnason till Fréttablaðið.

Här kan du läsa mer om det isländska mediekriget.