Dagens citat

"Jag har bestämt mig för att rösta på er denna gång. Skälet till detta är att jag vill att ni får inflytande och kan hitta en väg för att aktivera den stora och varierade bas som redan nu finns och som har fungerat otroligt snabbt och bra för er. Jag gör mig inga andra förväntningar än att ni utnyttjar all den kunskap och kraft som håller på att vakna och ger alla dessa människor redskap att engagera sig med full kraft."

Birgitta Jónsdóttir, tidigare alltingsledamot för Piratpartiet, skriver på Facebook om varför hon i kommunalvalet i Reykjavík tänker rösta på Islands socialistparti - läs mer här.

Piratpartiet förlorar kamp om partibokstav

Myndigheterna stoppar inte Frihetspartiets val av partibokstaven Þ i det kommande valet. Samma bokstav användes tidigare av Piratpartiet. Därför anmälde partiets toppkandidat Dóra Björt Guðjónsdóttir beslutet eftersom hon ansåg att det fanns en förväxlingsrisk. Men Piratpartiet förlorar dispyten eftersom det är för tidigt att överklaga en del av ett valresultat.

Länge använde Piratpartiet Þ som partibokstav. Det är alltså denna bokstav som bland annat finns på valsedlarna. Numera har Piratpartiet i stället bytt till P.

Dóra Björt Guðjónsdóttir, Piratpartiets toppkandidat i Reykjavík, anser dock att partiet fortfarande förknippas med den gamla bokstaven. Därför ville hon riva upp valnämndens beslut att i stället tillåta Frihetspartiet att använda Þ som partibokstav.

I sin anmälan skriver Dóra Björt Guðjónsdóttir att det finns en förväxlingsrisk. Dessutom är versala Þ och P mycket lika. Även där ser hon en förväxlingsrisk. Inte minst riskerar bokstäverna att förväxlas när de skrivs av olika väljare som alla har sin egen handstil.

Dóra Björt Guðjónsdóttir vände sig först till distriktspolismästaren där hennes begäran om att Frihetspartiet skulle stoppas från att använda bokstaven underkändes. Valnämnden i Reykjavík hade samma åsikt.

Beslutet beror på en formalitet. Partibokstaven räknas som en del av valresultatet. Och valresultatet kan bara överklagas när valet har ägt rum. Därför underkänner nämnden Piratpartiets krav utan att ha behandlat det.

Koalition i majoritet i Reykjavík med minoritet av rösterna

Den koalition som styr Reykjavík kan fortsätta regera i majoritet - men det är med en minoritet av väljarna bakom sig. Tillsammans får Socialdemokraterna, Piratpartiet och Gröna vänstern 12 av 23 mandat i kommunfullmäktige. Ytterligare fem partier får mandat i Reykjavík. Det visar en mätning utförd av Félagsvísindastofnun på uppdrag av Morgunblaðið.

Det ser ut att bli mycket jämnt i lördagens kommunalval i Reykjavík. Det är 16 partier som kämpar om de 23 mandaten i fullmäktige. Det innebär sannolikt att en ovanligt stor del av rösterna kommer att gå till partier som inte får några mandat - och det kan i sin tur vara avgörande för valutgången.

Socialdemokraterna och Gröna vänstern vill fortsätta regera ihop. Den mest sannolika koalitionspartnern är Piratpartiet - som ingår i dagens koalition ihop med Ljus framtid - men Islands socialistparti och Renässans är andra tänkbara samarbetspartner.

Tillsammans har Socialdemokraterna, Gröna vänstern och Piratpartiet stöd av 47,2 procent av väljarna. Men det stora antalet röster som ser ut att gå till partier som blir utan mandat gör alltså att de ändå kan behålla en majoritet av platserna i fullmäktige.

Socialdemokraterna är största parti med 31,8 procent, en ökning med 1,3 procentenheter jämfört med den väljarbarometer som Félagsvísindastofnun gjorde för fyra veckor sedan. Självständighetspartiet backar 1 procentenhet till 26,3 procent.

Avståndet är stort ned till Socialdemokraternas samarbetspartier i dagens kommunfullmäktige. Piratpartiet får 8 procent, en uppgång med 1,2 procentenheter, medan Gröna vänstern får 7,4 procent, en tillbakagång med 2,3 procentenheter.

Ytterligare fyra partier har tillräckligt väljarstöd för att få representation i fullmäktige. Centerpartiet minskar med 0,8 procentenheter till 6,5 procent. Renässans får 4,9 procent, en nedgång med 0,4 procentenheter. Islands socialistparti ökar med 2,1 procentenheter till 3,9 procent. Framstegspartiet får 3,6 procent, en uppgång med 0,8 procentenheter.

Utan mandat i Reykjavík blir Folkets parti med 3,4 procent (-0,2). Därefter följer Kvinnorörelsen med 0,9 procent (-0,9), Manslistan med 0,9 procent (jämförelse saknas), Isländska folkfronten med 0,8 procent (+0,3), Huvudstadslistan med 0,6 procent (-0,4), Folkfronten med 0,6 procent (-0,2), Vår stad Reykjavík med 0,4 procent (jämförelse saknas) och Frihetspartiet med 0 procent (-0,3).

Om detta hade varit ett valresultat hade Socialdemokraterna fått åtta mandat, Självständighetspartiet sju mandat, Piratpartiet och Gröna vänstern två mandat var och Centerpartiet, Renässans, Islands socialistparti och Framstegspartiet ett var.

Vid ett sådant utfall blir det i det närmaste omöjligt för Självständighetspartiet att ta makten i kommunen. Det är inte sannolikt att partiet skulle kunna locka in Gröna vänstern, Piratpartiet eller Islands socialistparti i ett samarbete. Och så länge som Socialdemokraterna enkelt kan bilda majoritet med ett par mindre partier - vilket i praktiken är ambitionen - kommer inte en bred koalition med Självständighetspartiet att bli aktuell.

Den i särklass populäraste borgmästarkandidaten är Socialdemokraternas Dagur B. Eggertsson. Hela 43,5 procent vill att han ska fortsätta som borgmästare i Reykjavík. Vidare är det 29,4 procent som nämner Självständighetspartiets Eyþór Arnalds och 8,5 procent föredrar Centerpartiets Vigdís Hauksdóttir.

Här kan du läsa mer om opinionsläget i Reykjavík.

Árneshreppur underkänner tolv inflyttade till kommunen

Tolv av de arton personer som nyligen skrivit sig i Árneshreppur får folkbokföringsflyttarna underkända. Med tre röster mot två röstade kommunfullmäktige för att inte acceptera ändringarna. Beslutet togs sedan Þjóðskrá Íslands granskat flyttarna. Ytterligare fyra personers adresser återstår att pröva före lördagens kommunalval.

Inför kommunalvalet i Árneshreppur var det plötsligt arton personer som skrev sig i kommunen. En majoritet av dem folkbokförde sig på gårdar utan vägförbindelse där det inte funnits året runt-boende på flera årtionden.

Vid årsskiftet bodde bara 46 personer i Árneshreppur. Den senaste tiden har planerna för ett vattenkraftverk vid Hvalá splittrat både invånarna och kommunfullmäktige. Den första etappen i bygget klubbades med tre röster mot två.

Motståndarna har dock inte gett upp hoppet om att kunna stoppa kraftverket. För att det ska kunna bli verklighet krävs en rad beslut i fullmäktige under de närmaste åren. Om motståndarna skulle vara i majoritet i fullmäktige skulle de kunna stoppa bygget.

Av de arton personer som skrev sig i Árneshreppur var sjutton tillräckligt gamla för att ha rösträtt. Bland anhängare till kraftverksbygget sågs de ändrade folkbokföringsadresserna som ett sätt att få rösta på lördag - och att då påverka utgången så att motståndare skulle skaffa sig majoritet i kommunen. Dessa sjutton röster skulle kunna vara tillräckligt för att nå ett sådant valresultat.

Folkbokföringsmyndigheten Þjóðskrá Íslands håller med hjälp av polis på att granska de personer som nyligen skrivit sig i Árneshreppur. Av de femton adressändringar som hittills har behandlats är det bara en som godkänts - och faktiskt alltså anses bo i kommunen. Tretton har underkänts medan en person hävdar att ändringen var ett misstag och därför drog tillbaka den.

När kommunfullmäktige i Árneshreppur samlades i tisdags kväll för att pröva folkbokföringsflyttarna valde en majoritet att följa Þjóðskrá Íslands beslut. Tolv personer fick ändringarna underkända. De fyra sista har ännu inte behandlats. Fullmäktige kommer att samlas på nytt före valdagen för att avgöra dessa ärenden.

Men kommunpolitikerna var inte eniga. Beslutet om att underkänna de tolv flyttarna togs med tre röster mot två. Det var de två motståndarna mot kraftverksbygget som ville godkänna ändringarna.

En av de tolv som fick flytten underkänd var författaren Hrafn Jökulsson. Beslutet innebär att han åter blir folkbokförd på sin gamla adress i Reykjavík. Han skriver på Facebook att han inte längre har tillgång till den bostaden - och att "där inte ens finns ett husspöke med mitt personnummer". Han har nu överklagat Þjóðskrá Íslands beslut och hoppas att frågan ska prövas före valdagen:

"Detta måste ske omedelbart för annars måste jag se på saken som att jag har blivit berövad både hem och rösträtt."

Guðlaugur Ágústsson är en av de tre fullmäktigeledamöter som står bakom kraftverksplanerna. Han säger till Vísir att det är uppenbart att det rör sig om personer som vill påverka valutgången och kraftverksbygget genom att skaffa sig rösträtt i kommunen. Han anser att det är osannolikt att personer  - däribland en 90-åring - skulle bosätta sig på en ödegård där det varken finns vägförbindelse eller mobiltäckning:

"Det är otroligt att det finns människor som är beredda att utföra sådana attacker på kommuner - attacker på så små kommuner som kanske har lite inflytande. ... Det är bara helt otroligt att det finns människor som tänker så. ... Man frågar sig: Tänker dessa människor börja bo på dessa platser och delta i samhället här i Árneshreppur? Jag vet att svaret är nej eftersom de inte ens har fått tillåtelse av ägarna till markerna och husen för att flytta in på dessa ställen."

En som vill stoppa bygget är Ólafur Valsson, som driver kommunens enda butik i Norðurfjörður. Han säger till Vísir att det sedan länge finns många i Árneshreppur som är skrivna i kommunen men bara bor där delar av året. Och där har kommunpolitikerna tidigare inte haft några invändningar. Därför borde de som nu skrivit sig i kommunen behandlas på samma sätt:

"Detta är personer som har sina rötter här och har växt upp här. De är här jämt och ständigt. ... Det finns många sådana gårdar här i trakten där människor bara bor där över sommaren och har sin folkbokföringsadress där."

Kommunalrådet Eva Sigurbjörnsdóttir har stora förhoppningar på kraftverksbygget. Hon säger i Morgunblaðið att det finns stora skillnader mellan de personer som bor i Árneshreppur under delar av året och de personer som nu uppger att de bosatt sig i kommunen. Det rör sig om personer som länge varit skrivna i Árneshreppur och under en lång tid betalat kommunalskatt:

"Detta är dock tyvärr en gråzon precis som på många andra ställen på landsbygden."

Här kan du läsa mer om turerna kring kommunalvalet och kraftverksbygget i Árneshreppur.

Dagens citat

"Jag tror att det är fullt möjligt att öppna en direkt flyglinje mellan Kina och Island eftersom den grupp som vill resa denna sträcka ständigt ökar."

Jin Zhijian, Kinas ambassadör på Island, säger i Morgunblaðið att han vill se direktflyg mellan Keflavík och Kina.

Personval i Strandabyggð för första gången

För första gången sedan 1982 blir det personval i Hólmavík med omnejd. Ett lokalparti hade en färdig lista inför det kommande valet - men eftersom inga konkurrerande partier tänkte ställa upp lämnades listan aldrig in. I stället får väljarna rösta på de personer som de vill se i kommunfullmäktige i Strandabyggð.

Strandabyggð bildades 2006 genom ett samgående mellan Hólmavíkurhreppur och Broddaneshreppur. Sedan dess har invånarna i Strandabyggð alltid haft flera partier att välja mellan i kommunalvalen. I Hólmavíkurhreppur - den större av de två gamla kommunerna - har det inte varit personval sedan 1982.

I förra valet 2014 valdes tre partier in i fullmäktige. Men bara ett av dem, Strandirborna, tänkte ställa upp på nytt i år. En lista med kandidater fanns färdig att lämna in. Precis som för fyra år sedan skulle Ingibjörg Benediktsdóttir bli toppkandidat.

Men i år blir det personval i Strandabyggð på nytt. När det stod klart att inga andra partier tänkte kandidera valde Strandirborna att avstå. Hade Strandirborna varit det enda partiet i valet hade det automatiskt fått samtliga platser i fullmäktige.

Ingibjörg Benediktsdóttir säger till RÚV att hon inte ville hamna i en situation där partiet utan motkandidater fick alla fem platser i kommunfullmäktige:

"När det inte kom fler listor så bestämdes det att inte göra något så att det inte skulle bli ett automatiskt val. Vi ville att invånarna skulle få rösta och fick säga sitt om vilka som skulle utgöra kommunfullmäktige."

Vid årsskiftet hade Strandabyggð 451 invånare.

Kommunchef i Árborg kan röstas ut ur fullmäktige

Självständighetspartiet tappar den egna majoriteten i Árborg. Trots att många kommuninvånare är nöjda med kommunchefen Ásta Stefánsdóttir mister hon sin plats i kommunfullmäktige. Självständighetspartiet är dock störst i kommunen med bred marginal. Det visar en opinionsmätning utförd av Gallup på uppdrag av Dagskráin.

De två senaste mandatperioderna har Självständighetspartiet haft egen majoritet i Árborg, den största kommunen på södra Island med Selfoss som centralort. Men nu ser det ut som att perioden där partiet på egen hand kunde styra kommunen är över.

Det är sex partier som ställer upp i lördagens val. I förra valet 2014 var det fem partier som kämpade om de nio platserna i fullmäktige.

Självständighetspartiet behåller positionen som största parti i Árborg och får nu 40 procent, en minskning med 11 procentenheter jämfört med valresultatet för fyra år sedan. Stödet för Socialdemokraterna är exakt lika stort som i förra valet - nämligen 19,1 procent.

Ytterligare tre partier får mandat i fullmäktige. Framstegspartiet får 11,9 procent, en tillbakagång med 3 procentenheter. Centerpartiet ställde inte upp 2014 men får nu 10,2 procent. Inte heller Framåt Árborg - som är Piratpartiets och Renässans gemensamma lista i kommunen - kandiderade 2014. Stödet är 10 procent.

Gröna vänstern klarar just nu inte spärren till kommunfullmäktige, men avståndet till spärren är inom räckhåll. Partiet får 8 procent, en ökning med 3,7 procentenheter.

Om detta hade varit ett valresultat hade Självständighetspartiet fått fyra mandat, Socialdemokraterna två mandat och Framstegspartiet, Centerpartiet och Framåt Árborg ett mandat var. Gröna vänstern blir alltså utan representation i fullmäktige precis som i förra valet.

Kommunchef i Árborg är Ásta Stefánsdóttir. Det är enligt Gallup 48,6 procent som är nöjda med hur hon sköter sitt jobb. Bara 22,7 procent är missnöjda medan 28,7 procent varken tycker att hon varken är bra eller dålig.

I valet är Ásta Stefánsdóttir det femte namnet på Självständighetspartiets lista. Eftersom partiet bara får fyra mandat skulle hon alltså mista sin plats i kommunfullmäktige om detta var ett valresultat.

Här kan du läsa mer om kommunalvalet i Árborg.

Heiðarbyggð vinnare i omröstning om kommunnamn

Heiðarbyggð får flest röster i omröstningen om namnet på den nya kommunen på Suðurnes. Men intresset för omröstningen var litet - och entusiasmen för namnförslagen svagt. Därför är det inte säkert att kommunpolitikerna väljer Heiðarbyggð som namn. Omröstningen bland kommuninvånarna är bara rådgivande.

I samband med lördagens kommunalval blir Sandgerði och Garður på Suðurnes en enda kommun. Invånarna har sedan tidigare tagit ställning för ett samgående. Men vad den sammanslagna kommunen ska heta kan fortfarande vara en öppen fråga.

I en första omgång fick invånarna ta ställning till fem namnförslag: Heiðarbyggð, Suðurbyggð, Útnesjabyggð, Nesjabyggð och Útnesbyggð. Örnefnanefnd, den isländska ortnamnsnämnden, ansåg att Útnesjabyggð var det bästa förslaget eftersom det beskrev kommunens geografiska läge och förhållande till grannarna.

Men kommuninvånarna höll inte med. Heiðarbyggð fick i den första omgången 51,4 procent av rösterna följt av Suðurbyggð med 23,4 procent, Útnesjabyggð med 15,1 procent, Nesjabyggð med 5,6 procent och Ystabyggð med 4,5 procent.

Heiðarbyggð och Suðurbyggð gick vidare till den andra omgången. Av 2 692 röstberättigade var det bara 500 personer som deltog i omröstningen. Och av dessa var det hela 224 personer som röstade blankt.

Vinnare blev Heiðarbyggð med 176 röster. Suðurbyggð fick 100 röster. Bara 6,5 procent lade alltså sin röst på det vinnande förslaget. I bägge omröstningarna var det bara omkring var femte väljare som deltog.

I det skuggval som genomfördes i grundskolorna hade eleverna samma favorit. Heiðarbyggð fick där 42,1 procent och Suðurbyggð 41,2 procent.

Men det är alltså inte säkert att namnet faktiskt blir Heiðarbyggð. Det är politikerna i det nya kommunfullmäktige som väljs på lördag som avgör frågan. Omröstningen är bara rådgivande. Och inte heller bland kommunpolitikerna har entusiasmen över förslagen varit stor.

Hólmfríður Skarphéðinsdóttir, kommunstyrelsens ordförande i Sandgerði, säger i Fréttablaðið att det låga valdeltagandet inte kom som någon överraskning. Utgången gör att hon anser att politikerna behöver fundera på hur namnfrågan ska hanteras:

"Detta resultat kommer inte som någon överraskning för mig och det är i samklang med debatten i bägge tätorterna. ... Människor efterfrågar uppenbart andra namn än de som stod till buds och därför är tyder allt på att det nya kommunfullmäktige tänker igenom frågan på nytt."

Einar Jón Pálsson, kommunstyrelsens ordförande i Sandgerði, är av samma åsikt. Att så många inte röstade gör att politikerna kan behöva tänka om. Han säger i Morgunblaðið att namnfrågan därför fortfarande är öppen:

"Detta behöver granskas och saken diskuteras grundligt. Det kan definitivt bli aktuellt att ta upp frågan på nytt, men jag tänker inte säga åt det nya kommunfullmäktige vad det ska göra."

Inför omröstningen inkom totalt 392 förslag på namn. Kommunpolitikerna skickade femton av dessa förslag till Örnefnanefnd. Nämnden valde bort åtta och sade ja till sju. Útnesjabyggð var alltså det namn som ortnamnsnämnden rekommenderade.

Bland kommunpolitikerna finns ett missnöje med de namn som nämnden valde att rata. Flera har nämnt Suðurnesjabyggð och Suðurnesjabær som tänkbara alternativ. Men de bedömdes av nämnden som olämpliga.

Här kan du läsa mer om namnfrågan.

Dagens citat

"Tja, vi har vår tradition av fermenterad mat på Island så jag har bara ett svar: Bring it on!"

Statsminister Katrín Jakobsdóttir i Örnsköldsviks Allehanda om att ett besök hos en surströmmingstillverkare står på schemat under det nordiska statsministermötet i Örnsköldsvik.

Två turister drunknade - föll i Þingvallavatn under fiske

Två amerikanska turister omkom i söndags när de fiskade vid Villingavatn. En av dem föll i Þingvallavatn. Den andra gav sig ut i sjön för att försöka dra upp den första. Men räddningsförsöket misslyckades. I stället drunknade bägge i sjön. Båda kunde snabbt dras upp ur vattnet med hjälp av båt, men inte snabbare än att deras liv inte gick att rädda.

Det var klockan 11.44 i söndags som räddningstjänsten larmades till Villingavatn, ett sommarstugeområde vid sjön Þingvallavatns södra sida. Två personer, en man och en kvinna, hade då hamnat i sjön sedan de ägnat sig åt spöfiske från stranden.

Kvinnan förlorade fotfästet och föll i vattnet utan att kunna ta sig upp. Mannen gav sig ut i sjön för att försöka dra upp kvinnan. Krafterna räckte dock inte till utan mannen kollapsade i stället i vattnet.

Samtidigt sprang den tredje personen i sällskapet till en båt som låg vid stranden. Tillsammans med båtens ägare ombord lyckades de snart dra upp båda ur vattnet. Flera sommarstugeägare i området gav sig också ut för att undsätta dem.

Men räddningen kom för sent. Bägge fördes till sjukhus i Reykjavík för vård. Deras liv gick inte att rädda. Både mannen och kvinnan dödförklarades i söndags kväll. Det uppger polisen på Facebook.

Räddningstjänsten önskade efter akuttransport med helikopter. Den enda tillgängliga besättningen hade dock överskridit gränsen för antalet vilotimmar mellan uppdrag. Därför kördes de två som hamnat i vattnet i stället med ambulans till Reykjavík.

De två omkomna turisterna var båda amerikaner i 40-årsåldern. Mannen och kvinnan var gifta med varandra. Olyckan utreds av polis.

Självständighetspartiet i nyckelroll i Hafnarfjörður

Självständighetspartiet fortsätter att vara störst av de åtta partierna i Hafnarfjörður. Men väljarstödet räcker inte för egen majoritet. För att kunna bilda en koalition som har minst sex av elva platser i kommunfullmäktige krävs en koalition med minst ett annat parti. Det visar en opinionsmätning utförd av Fréttablaðið.

De senaste fyra åren har Självständighetspartiet i Hafnarfjörður bildat majoritet med Ljus framtid. Men den koalitionen går i graven i samband med kommunalvalet den 26 maj. Ljus framtid har splittrats efter interna stridigheter och ställer inte upp för omval.

Resterna av en av Ljus framtids falanger i kommunen går dock till val i Hafnarfjörður. Det är Guðlaug Kristjánsdóttir, som varit kommunstyrelsens ordförande, som nu ställer upp med det egna partiet Kommunlistan.

Totalt är det åtta partier som deltar i valet i Hafnarfjörður. Renässans och Centerpartiet kandiderar i kommunen för första gången precis som Kommunlistan.

Självständighetspartiet har nu stöd av 32 procent av väljarna, en minskning med 3,8 procentenheter jämfört med valresultatet för fyra år sedan. Partiet behåller positionen som störst i kommunen med bred marginal. Näst störst är Socialdemokraterna med 19,2 procent, en nedgång med 1 procentenhet.

Vidare får Framstegspartiet 11,6 procent, en ökning med 5,1 procentenheter. Klarar spärren gör också Centerpartiet med 9,7 procent, Piratpartiet med 9,7 procent - en ökning med 3 procentenheter - och Gröna vänstern med 8,3 procent, en tillbakagång med 3,4 procentenheter.

Två av de åtta partierna blir utan mandat i fullmäktige. Renässans får 5,8 procent och Kommunlistan 3,1 procent.

Om detta hade varit ett valresultat hade det varit dött lopp mellan Socialdemokraterna och Självständighetspartiet om det sista mandatet. Självständighetspartiet hade fått antingen fyra eller fem mandat och Socialdemokraterna två eller tre mandat. Framstegspartiet, Centerpartiet, Piratpartiet och Gröna vänstern får ett mandat var.

Oavsett vilket parti som det sista mandatet går till kan Självständighetspartiet och Socialdemokraterna bilda majoritet. För att Självständighetspartiet ska kunna regera ihop med andra krävs minst två koalitionspartner för egen majoritet.

Om inte Självständighetspartiet ska ingå i en majoritet kan det bli nödvändigt för samtliga övriga fem partier att gå ihop.

Här kan du läsa mer om kommunalvalet i Hafnarfjörður.

Första rabbinen på plats på Island

För första gången i Islands historia finns nu en rabbin i landet. Nyligen flyttade Avi Feldman från USA till Reykjavík tillsammans med hustrun Mushky och döttrarna Chana och Batsheva. Flytten finansierade de genom en gräsrotskampanj som snabbt nådde målet på 50 000 dollar. Nu ska de bygga upp den första judiska församlingen på Island.

De första uppgifterna om judar på Island härrör från 1600-talet. Länge handlade det om enstaka köpmän och ett fåtal invandrare som kom till öriket. Under andra världskriget stängdes - med några få undantag - gränserna för judar. Trots uppgifter om systematiska förföljelser oroades regeringen främst av negativa konsekvenser av att låta judar bosätta sig på Island.

Andra världskriget blev ändå startskottet för något som kunde börja liknas vid judisk kontinuitet i landet. I de brittiska trupper som kom i samband med ockupationen 1940 fanns ett mindre antal judar. När amerikanska trupper tog över ett år senare var judarna betydligt talrikare.

Någon församling bildades aldrig. Men från krigsåren och framåt besöktes Island då och då av rabbiner som samlade landets judar för att fira högtider. Det rörde sig aldrig om några stora sammankomster. De senaste åren har olika siffror om antalet judar förekommit - från omkring 90 till drygt 200 personer.

Nu får Island för första gången en rabbin. Det är Avi Feldman som nyligen flyttat till Reykjavík tillsammans med hustrun Mushky och döttrarna Chana och Batsheva. De ska nu bygga upp den första judiska församlingen i landet. Reykjavík har länge varit den enda europeiska huvudstaden utan varken rabbin eller synagoga.

Flytten och verksamheten finansieras genom en gräsrotskampanj. Insamlingen nådde snabbt målet på 50 000 dollar. Den utökades därefter med ett nytt mål på 90 000 dollar. För att ge den en extra skjuts gick personer in och dubblade under ett dygn alla inkomna bidrag.

Familjen har det senaste året besökt Island vid flera tillfällen. De har då ordnat olika typer av firanden för judar i landet. De har också lanserat en webbplats. Utöver olika typer av möten tänker de bland annat arrangera utbildningar och erbjuda catering av koshermat. De vill också öppna en synagoga.

Flytten till Island sammanföll med beslutet att inte behandla förslaget om förbud mot omskärelse. Det gick inte vidare från nämnden till votering i alltinget. I stället skickades det till regeringen - något som med all sannolikhet innebär att inget ytterligare händer med förslaget eftersom det inom regeringen saknas majoritet för ett förbud.

Avi Feldman var mycket nöjd med beslutet att inte släppa fram förslaget till votering. Han sade till Vísir att han var nöjd med att alltinget lyssnat på de kritiska synpunkter som kommit från det judiska samfundet och andra kritiker:

"Respekt för mångfald och religionsfrihet är en viktig del av bilden av Island som en suverän nation."

Här kan du läsa mer om förslaget att förbjuda omskärelse.

Dagens citat

"Jag anser att detta bekräftades genom det hårda slag som man förknippar med bankerna att deras olycka var när de ägare som var så stora började låta bankerna handla mest om sig själva. Så anser jag i efterhand att jag skulle ha följt upp detta ännu mer trots att jag upplevde så mycket motstånd."

Davíð Oddsson, tidigare statsminister och centralbankschef, säger i Morgunblaðið att han före finanskraschen borde ha gjort mer för att sprida ägandet av storbankerna.

Dagens citat

"Jag har suttit nästan halva livet i kommunfullmäktige och tycker att det har blivit dags att släppa fram andra. Det här har blivit ganska långvarigt. Före senaste valet trodde jag att jag inte behövde be om att undslippa omval för att sluta i kommunfullmäktige, men så blev det inte. Därför anade jag oråd och ville nu ha det formellt och skickade en avskedsansökan."

Jenný Jensdóttir, som i 32 år suttit i kommunfullmäktige i Kaldrananeshreppur, i RÚV om att hon nu meddelat att hon inte är tillgänglig för omval.

Nio partier i Reykjavík säger ja till mångkultur

Nio partier som ställer upp i kommunalvalet i Reykjavík säger ja till mångkultur och nej till hatfyllda budskap och fördomar mot invandrare. Initiativet till ställningstagandet kommer från Socialdemokraterna. Men sju av de partier som kandiderar till fullmäktige i lördagens val har inte undertecknat manifestet.

I lördagens kommunalval i Reykjavík är det sexton partier som kandiderar till fullmäktige. Nio av dem har undertecknat ett upprop som började som ett initiativ från socialdemokraten Sabine Leskopf. Där tar de ställning för Reykjavík som en mångkulturell stad. De säger också nej till hatfyllda budskap och politiska utspel som underblåser fördomar mot invandrare.

De partier som står bakom manifestet är Socialdemokraterna, Gröna vänstern, Självständighetspartiet, Piratpartiet, Framstegspartiet, Renässans, Folkfronten, Kvinnorörelsen och Islands socialistparti.

Men sju partier antingen avstod från att skriva under eller svarade inte. Där finns Manslistan, Centerpartiet, Isländska folkfronten, Frihetspartiet, Vår stad Reykjavík, Huvudstadslistan och Folkets parti.

Inom rikspolitiken har både Centerpartiet och Folkets parti riktat populistiska utspel mot invandrare. Frihetspartiet, Vår stad Reykjavík och Isländska folkfronten är på olika sätt och i olika grad motståndare till mångkultur.

Självständighetspartiet fortsatt störst i Kópavogur

Självständighetspartiet kan fortsätta styra Kópavogur ihop med Ljus framtid och Renässans. Tillsammans får partierna sex av elva mandat i fullmäktige. Självständighetspartiet ser dessutom ut att behålla positionen som kommunens största parti - en ställning som partiet haft i samtliga val sedan 1982. Det visar en opinionsmätning utförd av Fréttablaðið.

Efter valet 2014 bildade Självständighetspartiet i Kópavogur majoritet med Ljus framtid. Koalitionen har sju av elva mandat i fullmäktige. I år ställer inte Ljus framtid upp med någon egen lista i Kópavogur. I stället kandiderar partiet ihop med Renässans.

Ända sedan valet 1982 har Självständighetspartiet varit största parti i Kópavogur. Och sedan 1990 har partiet - med undantag för en halv mandatperiod efter valet 2010 - ingått i olika koalitioner som styrt kommunen.

I år är det nio partier som kandiderar i valet till fullmäktige. Det är det största antalet partier i Kópavogurs historia. Enligt Fréttablaðið är det sex av dem som har tillräckligt stöd för att väljas in i fullmäktige.

Trots den ökande konkurrensen är Självständighetspartiet ohotat som största parti. Självständighetspartiet får i Fréttablaðiðs mätning 36,4 procent, en nedgång med 2,9 procentenheter jämfört med valet 2010. Näst störst är Socialdemokraterna med 20 procent, en ökning med 3,9 procentenheter.

Ytterligare fyra partier får alltså ledamöter invalda i kommunfullmäktige. Det är Framstegspartiet med 8,4 procent, en nedgång med 3,4 procentenheter, Piratpartiet ökar med 1,5 procentenheter till 7,4 procent, Ljus framtid och Renässans får 7,1 procent - en tillbakagång med 8,1 procentenheter jämfört med Ljus framtids valresultat 2014 - och Gröna vänstern backar med 2,9 procentenheter till 6,7 procent.

Utan mandat blir Centerpartiet med 5,3 procent, För Kópavogur med 4,7 procent och Islands socialistparti med 2,3 procent.

Om detta hade varit ett valresultat hade Självständighetspartiet fått fem mandat, Socialdemokraterna två mandat samt Framstegspartiet, Piratpartiet, Renässans och Ljus framtid samt Gröna vänstern fått ett mandat var.

Självständighetspartiet skulle alltså kunna fortsätta regera ihop med Ljus framtid - och nu även med Renässans - i Kópavogur. Tillsammans skulle partierna få sex av elva mandat. Men Självständighetspartiet kan också bilda majoritet med vilket som helst av de övriga partierna i fullmäktige.

Något som skulle kunna påverka utgången är debatten kring Ármann Kr. Ólafsson, Självständighetspartiets toppkandidat i Kópavogur. Fréttablaðið kunde nyligen berätta att han genom sina olika uppdrag i kommunen under 2017 kunde kvittera ut i snitt 2 479 708 isländska kronor i månaden. Det motsvarade en höjning på 32,7 procent jämfört med 2016.

I summan ingår förutom lönen för jobbet som kommunchef också ersättningar för uppdrag i nämnder och kommunfullmäktige samt bilersättning. En av anledningarna till den kraftiga ökningen var en omräkning av lönerna som gjordes under 2017.

Ármann Kr. Ólafssons höga lön har bland annat kritiserats av statsminister Katrín Jakobsdóttir. Hon säger till Vísir att han nu som kommunchef tjänar mer än vad hon gör som regeringschef. Hon anser att det rör sig om slöseri och att personer i offentlig ställning bör visa måttfullhet och ansvar när det gäller de egna lönerna.

Uppgifterna om Ármann Kr. Ólafssons lön kom efter att Fréttablaðiðs mätning gjorts.

Här kan du läsa mer om kommunalvalet i Kópavogur.

Myndighet underkänner nya invånare i Árneshreppur

De misstänkta försöken att påverka valet i Árneshreppur kan vara på väg att misslyckas. Hittills har tolv ändringar av folkbokföringsadresser i kommunen prövats - och ingen av de tolv räknas som bosatta i Árneshreppur. Därför kommer de att strykas från röstlängden. Ytterligare sex folkbokföringsflyttar återstår att pröva.

Inför lördagens kommunalval skrev sig plötsligt arton personer på tre olika adresser i kommunen. De flesta av dessa ändrade folkbokföringsadress till Drangar och Seljanes, två ödegårdar som stått övergivna i flera årtionden. Flera av de personer som utgav sig för att nu vara bosatta i Árneshreppur har kopplingar till motståndare till kraftverksbygget vid Hvalá.

Den stora stridsfrågan i kommunen är planerna för ett vattenkraftverk vid Hvalá i Ófeigsfjörður. Med minsta möjliga majoritet - tre röster mot två - klubbade fullmäktige det första steget i bygget. Det gäller vägbyggen fram till platsen för kraftverket.

Den nya detaljplanen är dock inte helt i hamn eftersom myndigheten Skipulagsstofnun vill att kommunen först besvarar ett antal frågor. De rör bland annat eventuellt jäv från fullmäktigeledamöters sida, löften om investeringar i samhällsprojekt i samband med ett klartecken för kraftverksbygget och arbetet med själva detaljplanen.

Bakom projektet står Vesturverk med huvudägaren HS Orka. Rjúkandi, ett nätverk som motsätter sig bygget, publicerade i går mejlkonversationer mellan Vesturverk och Eva Sigurbjörnsdóttir, kommunalråd i Árneshreppur som är för ett kraftverksbygge. Pétur Húni Björnsson, som ingår i nätverket, hävdar på Facebook att majoriteten i fullmäktige i praktiken låtit Vesturverk avgöra hur Skipulagsstofnuns frågor skulle besvaras.

Rjúkandi har också skickat mejlkonversationerna till flera isländska medier. Enligt Morgunblaðið ber Eva Sigurbjörnsdóttir bland annat om råd för hur hon ska formulera sig när hon skriver till Skipulagsstofnun.

Gunnar Gaukur Magnússon, vd för Vesturverk, säger till Vísir att han inte har lagt ord i kommunens mun. Han har heller inte bestämt hur Árneshreppur ska förhålla sig till Skipulagsstofnuns frågor. Däremot har han påpekat punkter i ett eventuellt utlåtande från kommunen som skulle vara besvärande för projektet.

Tanken är att kraftverket ska få en kapacitet på 55 megawatt och producera 320 gigawattimmar elektricitet om året. För att kunna nå denna kapacitet ska fyra fördämningar - mellan 19 och 33 meter höga - byggas uppe på Ófeigsfjarðarheiði.

Kraftverket kommer - efter själva bygget - att vara obemannat. Det kommer dock att ge kommunen intäkter i form av fastighetsskatt. Det finns också förhoppningar om bättre elförsörjning och andra förbättringar i Árneshreppurs infrastruktur.

Vid årsskiftet hade Árneshreppur bara 46 invånare. De personer som skrev sig i kommunen skulle därför kunna ha stor inverkan på vilka som väljs in i kommunfullmäktige. Ledamöterna i fullmäktige kommer under de närmaste åren att avgöra om kraftverket blir verklighet eller inte.

Nu står det klart att det kommer att bli stora förändringar i den röstlängd som fullmäktige med förbehåll klubbade i förra veckan. I fredags hade folkbokföringsmyndigheten Þjóðskrá Íslands granskat tolv av de arton ändrade adresserna. Ingen av de tolv uppfyllde kriterierna för att vara folkbokförda i Árneshreppur.

Elva av dessa tolv personer var helt enkelt inte bosatta i kommunen. Därför ska de enligt isländsk lag inte heller vara skrivna där. Den tolfte personen uppgav att folkbokföringsadressen ändrats av ett misstag. Samtliga tolv kommer alltså att strykas från röstlängden.

Þjóðskrá Íslands granskning kommer att fortsätta i dag. Kommunfullmäktige i Árneshreppur planerar att träffas på onsdag för att ta ett slutgiltigt beslut om röstlängden. De kommer att invänta myndighetens prövning av samtliga folkbokföringsflyttar.

Att medvetet uppge en felaktig folkbokföringsadress är ett brott som kan ge upp till två års fängelse. Det är inte Þjóðskrá Íslands som avgör om de personer vars flyttar nu underkänts ska utredas för misstänkta brott.

Frågan är dock allt annat än enkel. Bland de personer som sedan tidigare är folkbokförda i Árneshreppur är det runt en tredjedel som inte bor i kommunen hela året. Under vinterhalvåret är de i stället bosatta i andra delar av landet. Inför tidigare val har det inte gjorts några anmärkningar på att de ingått i röstlängden i Árneshreppur.

Samtidigt fortsätter debatten om både kraftverket och de misstänkta försöken att påverka valet att väcka starka känslor. Pétur G. Markan är ordförande för Vestfjarðarstofa och kommunchef för Súðavíkurhreppur. Han skriver i Bæjarins Besta att agerandet från de personer som skrivit sig i kommunen är omdömeslöst:

"Ett grovt ingrepp i Árneshreppurs valprocess de senaste dagarna syftar endast till att slutligen splittra en svag kommun. Ett grovt ingrepp i Árneshreppurs valprocess de senaste dagarna fördömer alla folkvalda kommunfullmäktigeledamöter av ansvars- och rättvisekänsla gentemot den egna kommunen. Ett grovt ingrepp i Árneshreppurs valprocess de senaste dagarna är varken belysande för kraftverket vid Hvalá eller motståndet mot det. I stället visar det respektlöshet för Árneshreppurs invånare, nonchalans gentemot kommunens självbestämmanderätt och sällan skådad omdömesbrist hos dem som anser att agerandet hjälper naturvården framåt."

Pétur G. Markan jämför i Vísir massflytten av folkbokföringsadresser med att 40 000 glesbygdsbor skulle skriva sig i Reykjavík med syftet att stoppa en flytt av inrikesflygplatsen från Vatnsmýri.

Många av de avslöjanden som gjorts om massflytten till Árneshreppur kommer från Kristinn H. Gunnarsson, journalist och tidigare alltingsledamot. Motståndare till kraftverksbygget har ifrågasatt hans motiv och har undrat om han arbetar på uppdrag av Vesturverk.

Kristinn H. Gunnarsson använder nu samma metoder mot motståndare till byggplanerna. För ett halvår sedan tog veterinären Ólafur Valsson över det tidigare kooperativet i Norðurfjörður, den enda butiken i Árneshreppur. Det hade då gått med förlust i flera år.

I RÚV undrar nu Kristinn H. Gunnarsson på samma sätt om Ólafur Valsson avlönas av kraftverksmotståndare. Han säger att det inte är någon hemlighet att driften inte går runt under vintern. Då har Ólafur Valsson passat på att jobba med annat:

"Jag kan göra massor av andra saker än att driva denna butik. Och jag har gjort det. Så detta är naturligtvis bara insinuationer som i sig är helt oacceptabla. Men de säger mycket mer om den som låter sig undslippa dem än någon annan."

På lördag väljer invånarna i Árneshreppur ett nytt kommunfullmäktige. Valet sker i Félagsheimilið i Trékyllisvík. Vallokalen är öppen mellan 9.30 och 17.30. Men hur många som får rösta är alltså fortfarande en öppen fråga.

Här kan du läsa mer om turerna kring kommunalvalet i Árneshreppur.

Dagens citat

"Människor oroar sig naturligtvis över det och vad som är orsaken. Det är säkerligen mycket som spelar in - inte minst arbetstillfällen. Vi behöver kanske framför allt fler arbetstillfällen här så att det finns mer variation i näringslivet som håller människor här hemma."

Andrea Kristín Jónsdóttir, kommunchef i Strandabyggð, i RÚV om det minskande antalet invånare i kommunen.

Dagens bonuscitat

"Vi är oerhört bekymrade över situationen i trafikfrågor här i landet. Det är inte bara det att vägarna håller på att smulas sönder, utan trafiken har blivit så otroligt stor. Från vår synvinkel är läget sådant att det behövs en nationell kraftsamling för att få ordning på vägarna. Det behöver tänkas stort där och utan fördröjning investeras i denna infrastruktur."

Sigurjón Andrésson, chef för marknadsfrågor och förebyggande åtgärder vid försäkringsbolaget Sjóvá, i Morgunblaðið om det isländska vägnätets skick.

Reykjavík får uppmana unga väljare att rösta

Reykjavík får skicka mass-sms till unga väljare med uppmaningar om att rösta i kommunalvalet. Kommunen får inget undantag från förbudet mot oombedd marknadsföring - men sms kan ändå vara lagliga. Kommunens förhoppning är att kunna öka valdeltagandet bland unga genom en riktad kampanj mot förstagångsväljare.

Den långsiktiga trenden på Island är att valdeltagandet sjunker. Och det är framför allt yngre islänningar som avstår från att rösta. I kommunalvalen 2014 var valdeltagandet rekordlåga 66,5 procent. Bland islänningar i åldern 18 till 29 år var det bara 47,5 procent som röstade.

Allra lägst var valdeltagandet bland förstagångsväljarna. I åldersgruppen 18 till 19 år var det 45 procent som röstade och i gruppen 20 till 24 år bara 42 procent.

För att öka valdeltagandet ville Reykjavíks kommun vända sig direkt till unga väljare med uppmaningar om att rösta. Kommunen frågade därför Póst- og fjarskiptastofnun om undantag från förbudet mot oombedd marknadsföring.

Isländsk lag säger att det inte är tillåtet att skicka marknadsföring genom till exempel sms, mms och mejl om mottagaren inte gett sitt samtycke. I senaste alltingsvalet bröt Folkets parti och Centerpartiet mot denna lag. De skickade inte bara sms där mottagarna uppmanades att rösta på dem. Sådana sms skickades dessutom till personer som inte ens var myndiga.

Póst- og fjarskiptastofnun skriver i beslutet att myndigheten inte har möjlighet att bevilja något undantag från lagen. Kommunen vände sig därför till Persónuvernd. Myndigheten har en annan syn på saken.

Uppmaningar att rösta handlar enligt Persónuvernd inte om traditionell marknadsföring. Därför är marknadsföringslagen inte tillämplig. Kommunen kan alltså kontakta unga väljare med syftet att få dem att rösta i kommunalvalet den 26 maj.

Men Persónuvernd ger inget generellt undantag. I stället är det upp till Reykjavíks kommun att se till så att de meddelanden som går ut inte bryter mot lagen.

Här kan du läsa mer om Folkets partis och Centerpartiets olagliga sms-utskick.

100-årig islänning går till val för Framtiden

Guðrún Glúmsdóttir fyllde nyligen 100 år. Nu kandiderar hon för Framtiden - ett av två partier i kommunalvalet i Þingeyjarsveit på norra Island. Det gör henne till den äldsta kandidaten i lördagens isländska kommunalval. Hela sitt liv har Guðrún Glúmsdóttir bott i Reykjadalur utanför Laugar.

Den 25 april i år fyllde Guðrún Glúmsdóttir 100 år. Hon bor på gården Hólar i Reykjadalur utanför Laugar på norra Island. Där har hon också bott hela sitt liv. Som 100-åring ger hon sig in i kommunpolitiken. I lördagens kommunalval i Þingeyjarsveit kandiderar hon för Framtiden.

Två partier ställer upp i valet. Framtiden är ett nytt lokalparti som inte kandiderade 2014. I förra valet fick Enighet fem av sju platser i fullmäktige. Två platser gick till Från trakten, det parti som den senaste mandatperioden suttit i opposition i Þingeyjarsveit.

Guðrún Glúmsdóttir säger i Morgunblaðið att hon har gott om åsikter som hon skulle kunna föra fram i kommunfullmäktige. Trots att hon länge varit intresserad av politik har hon inte tidigare ställt upp i något val:

"Man funderar mycket när man har blivit så gammal."

Att Guðrún Glúmsdóttir skulle få besöka något sammanträde är dock inte särskilt sannolikt. Hon har den fjortonde och sista platsen på Framtidens lista. Före henne finns alltså de sju personer som skulle kunna bli ordinarie ledamöter samt ytterligare sex ersättare.

Jóna Björg Hlöðversdóttir är Framtidens toppkandidat i valet. Hon säger i Morgunblaðið att idén om att ge sista platsen på listan - en plats som benämns som en hedersplats - till Guðrún Glúmsdóttir snabbt fick positiv respons:

"Hon firade naturligtvis nyligen sin hundrade födelsedag och så har hon också åsikter om samhället. ... Vi tyckte att det var passande. Vi har även en kandidat som nyss har fyllt 18 år så vi ville ha en lista som är representativ för samhället."

Det konkurrerande partiet Enighets lista toppas av Arnór Benónýsson som i dag är kommunalråd i Þingeyjarsveit.

Dagens citat

"Vi skiljer oss från de övriga nordiska länderna på det sättet att vi inte har de stora musikföretagen. De är inte verksamma här - Sony, Universal och Warner. Som en konsekvens av det är branschen lite mindre eftersom här inte finns några utländska investeringar. Det är lite som att människor gör allt själva."

Sindri Ástmarsson, manager för isländska artister som Kaleo och Glowie, i RÚV om den isländska musikindustrin.

Dagens bonuscitat

"Nu har bolaget levererat omkring 11 miljarder i vinst från projektet till statskassan. Detta har naturligtvis kostat massor men det har dock varit en ren vinst som är 11 miljarder."

Marta Jónsdóttir, vd för Þróunarfélag Keflavíkurflugvallar som ansvarat för att förvalta och utveckla de fastigheter som amerikanska flottan efterlämnade när de sista styrkorna lämnade Nato-basen i Keflavík 2006, i Vísir om det ekonomiska resultatet av projektet.

Rekordmånga partier i kommunalvalet i Grindavík

Sex partier ställer upp i valet i Grindavík. Det är första gången som så många partier kämpar om de sju mandaten i kommunfullmäktige. Nya i kommunen är både Centerpartiet och Unga människors röst. Även Självständighetspartiet, Framstegspartiet, Socialdemokraterna och Grindavíkbornas lista går till val den 26 maj.

Självständighetspartiet har av tradition haft ett starkt fäste i Grindavík på sydvästra Island. De senaste årtiondena har partiet i regel ingått i den majoritet som styrt kommunen. Men koalitionsparterna har genom åren varierat.

Sedan 2014 regerar Självständighetspartiet ihop med Grindavíkbornas lista. Kommunchef är Fannar Jónasson.

I förra valet fick partiet 42,8 procent och tre mandat i fullmäktige. Näst störst blev Framstegspartiet med 23,5 procent och två mandat. Ett mandat var blev det för Grindavíkbornas lista och Socialdemokraterna som fick 17,4 respektive 16,3 procent av rösterna.

Då var det fyra partier som ställde upp i valet. I år blir det sex partier. Det tidigare rekordet var från 2010 då fem partier gick till val i kommunen.

Självständighetspartiets toppkandidat är kommunalrådet Hjálmar Hallgrímsson. Överst på Socialdemokraternas lista finns Páll Valur Björnsson som tidigare suttit i alltinget för Ljus framtid. Grindavíkbornas lista toppas av Kristín María Birgisdóttir som i dag är kommunstyrelsens ordförande. Etta på Framstegspartiets valsedel är Sigurður Óli Þorleifsson.

Två nya partier ställer upp i valet. Grindavík blir en av de kommuner där Centerpartiet siktar på att komma in i fullmäktige. Toppkandidat är Hallfríður G. Hólmgrímsdóttir.

Unga människors röst är ett nytt lokalparti. Målet är att lyfta fram frågor i kommunen som berör yngre invånare. Just ungdomsfrågorna är vad som förenar kandidaterna. Partiet säger sig vara öppet för alla unga Grindavíkbor oavsett politisk hemvist. Överst på listan står Helga Dís Jakobsdóttir.

Gröna vänstern i Reykjavík nobbar Självständighetspartiet

Gröna vänstern kommer inte att regera ihop med Självständighetspartiet i Reykjavík. Inte heller kan det bli någon koalition ihop med Centerpartiet. Skälet är att partiernas politik är för olika. Det säger Gröna vänsterns toppkandidat Líf Magneudóttir i Stundin. Däremot kan hon tänka sig att samarbeta med Islands socialistparti.

Beslutet att bilda regering med Självständighetspartiet och Framstegspartiet var kontroversiellt inom Gröna vänstern. Inte minst var det många medlemmar i Reykjavík som inte alls ville att partiet skulle bilda koalition med Självständighetspartiet.

En av kritikerna var Líf Magneudóttir, Gröna vänsterns enda fullmäktigeledamot i Reykjavík. Och regeringssamarbetet har inte fått henne att ändra sig. Hon säger i Stundin att hon utesluter samarbete med Självständighetspartiet. Något samarbete med Centerpartiet kommer heller inte att bli aktuellt:

"Jag ser framför mig hur Gröna vänstern och Socialdemokraterna blir en grundpelare i nästa majoritet. Både jag och [Socialdemokraternas toppkandidat] Dagur [B. Eggertsson] har gått ut med att vi vill fortsätta arbeta tillsammans. Drömsituationen är att dessa två partier får egen majoritet. Jag tycker att Piratpartiet svarar mycket luddigt på frågor och har inte varit lika ovillkorliga när det gäller att vilja fortsätta arbeta i samma majoritet som oss."

I dag regerar alltså Gröna vänstern ihop med Socialdemokraterna, Piratpartiet och Ljus framtid. Även Dagur B. Eggertsson har uteslutit möjligheten att bilda koalition med Självständighetspartiet och Centerpartiet. Enligt Líf Magneudóttir är partiernas politik för olika.

Däremot håller Líf Magneudóttir dörren öppen till vänster. Hon säger i Stundin att hon kan tänka sig att samarbeta med Islands socialistparti, ett årsgammalt parti som nu ställer upp i allmänna val för första gången:

"Socialistpartiets politiska mål är till stor del mycket lika det som vi inom Gröna vänstern lägger vikt vid så jag kan absolut föreställa mig att vi skulle vilja jobba med Socialisterna i kommunfullmäktige."

Här kan du läsa mer om det kommande kommunalvalet i Reykjavík.

Dagens citat

"Jag medger att det inte var roligt att försvinna ur alltinget. Det är en privilegierad position att bestämma spelreglerna och bestämma vart pengarna går, men man vet aldrig om man får återvända till alltinget någon dag."

Pawel Bartoszek, kandidat till kommunfullmäktige i Reykjavík för Renässans, i DV om höstens val där han förlorade sin plats i alltinget.

Lervälling på vägen över Öxi

Vägen över Öxi innebär en genväg på sju mil för den som reser mellan Egilsstaðir och Djúpivogur. Förra året var det 16 000 fordon som körde över Öxi. Men vägen är bara framkomlig under sommarhalvåret. Även då rör det sig om en gropig grusväg som förvandlas till lervälling när tjälen släpper eller när det regnar mycket.

Vägens skick har länge engagerat lokalbefolkning. I regionen är det fortfarande många som drömmer om en asfalterad helårsväg över Öxi. Några sådana planer finns dock inte i dagsläget.

En som ofta kör vägen över Öxi är Andrés Skúlason, kommunalråd i Djúpivogur. I veckan stannade han till för att filma när en turist passerade en av de lerigaste och gropigaste sträckorna. Du ser klippet ovan.

Socialdemokraterna och Piratpartiet i majoritet i Reykjavík

Socialdemokraterna och Piratpartiet är inte beroende av Gröna vänstern för att bilda majoritet i Reykjavík. Tillsammans har de två partierna egen majoritet med 12 av 23 mandat. Tre nya partier - Centerpartiet, Renässans och Islands socialistparti - tar plats i fullmäktige. Det visar en opinionsmätning utförd av Gallup på uppdrag av Viðskiptablaðið.

Bara en dryg vecka återstår till de isländska kommunalvalen. I Reykjavík utökas antalet platser i kommunfullmäktige från dagens 15 till 23 i samband med valet. Det är 16 partier som ställer upp i valet - det högsta antalet någonsin.

I dag styr Socialdemokraterna, Gröna vänstern och Piratpartiet i Reykjavík ihop med Ljus framtid - ett parti som inte kandiderar i valet. Socialdemokraterna och Gröna vänstern har aviserat att de vill fortsätta att regera ihop. Piratpartiet är inte ett lika givet inslag i koalitionen.

Men den senaste mätningen från Gallup skapar nya alternativ. Nu har Socialdemokraterna och Piratpartiet egen majoritet i kommunen.

Socialdemokraterna får 31,2 procent, en ökning med 1,3 procentenheter jämfört med den mätning som gjordes för två månader sedan. Piratpartiet får 11,5 procent, en nedgång med 1,5 procentenheter. Koalitionspartnern Gröna vänstern får 6,7 procent, en tillbakagång med 3,6 procentenheter.

Självständighetspartiet är den stora förloraren i denna väljarbarometer. Partiet har nu stöd av 24,8 procent av väljarna, en minskning med hela 4,2 procentenheter. Just nu ser det alltså ut som att Självständighetspartiets mål att bli största parti och ta makten i kommunen är långt borta.

Ytterligare tre partier klarar spärren till fullmäktige. Renässans får 6,5 procent, en ökning med 0,4 procentenheter. Centerpartiet ökar med 0,3 procentenheter till 4,3 procent och Islands socialistparti får 3,8 procent. I förra mätningen särredovisades inte stödet för Islands socialistparti.

Under spärren hamnar Framstegspartiet med 3,3 procent, en nedgång med 0,7 procentenheter, Folkets parti med 2,9 procent, en minskning med 0,2 procentenheter, Kvinnorörelsen med 2 procent, Vår stad Reykjavík med 1,4 procent, Manslistan med 1,1 procent och Huvudstadslistan med 0,5 procent, Isländska folkfronten och Folkfronten med 0,01 procent var samt Frihetspartiet med 0 procent.

Om detta vore ett valresultat skulle Socialdemokraterna få nio mandat, Självständighetspartiet sju mandat och Piratpartiet tre mandat. Ett mandat var får Gröna vänstern, Renässans, Centerpartiet och Islands socialistparti.

Förutsättningarna för att Socialdemokraterna ska kunna regera vidare är alltså goda. Tillsammans med Piratpartiet har de 12 av 23 mandat i fullmäktige. Att de två partierna på egen hand skulle bilda koalition är dock inte troligt. Sannolikt kommer även Gröna vänstern att inkluderas i ett sådant samarbete.

Självständighetspartiet ser ut att ha små chanser att ta makten i kommunen. För att kunna bilda majoritet i kommunen utan Socialdemokraterna behöver Självständighetspartiet stöd av minst fyra andra partier.

Men det är svårt att se hur Självständighetspartiet skulle kunna få ihop ett samarbete med så många andra partier. Till Gröna vänstern och Islands socialistparti är dörren stängd. Inom såväl Piratpartiet som Renässans lär intresset för en sådan koalition vara begränsad. Då återstår bara Centerpartiet.

Här kan du läsa mer om opinionsläget i Reykjavík.

Hreiðar Már Sigurðsson får skadestånd för avlyssning

Hreiðar Már Sigurðsson får 300 000 isländska kronor i skadestånd för ett fall av olaglig avlyssning. Men i tre andra fall får Kaupþings tidigare vd inte gehör hos Héraðsdómur Reykjavíkur. Den avlyssningen var befogad enligt domstolen. Hreiðar Már Sigurðsson får därför heller inte det skadestånd han krävde på 10 miljoner.

I juni 2009 förhördes Hreiðar Már Sigurðsson, tidigare vd för Kaupþing, för första gången för misstänkta brott med koppling till finanskraschen hösten 2008. Misstankarna gällde marknadsmissbruk och trolöshet mot huvudman. I maj 2010 satt Hreiðar Már Sigurðsson häktad i elva dagar.

Vid tre tillfällen före häktningsbeslutet godkände Héraðsdómur Vesturlands avlyssning av Hreiðar Már Sigurðssons telefon. Dessutom godkändes avlyssning vid ytterligare ett tillfälle efter att han släppts ur häktet den 17 maj 2010.

I november 2016 valde Hreiðar Már Sigurðsson att stämma staten för avlyssningen. Han hävdade att den varit olaglig vid samtliga tillfällen. Vid det sista tillfället ansåg han dessutom att beslutet om avlyssning inte fattats på rätt sätt. Inte heller stod omfattningen av avlyssningen i proportion till den brottslighet som han misstänktes för.

Hreiðar Már Sigurðsson krävde 10 miljoner isländska kronor i skadestånd. Men han får alltså nöja sig med 300 000 kronor.

Héraðsdómur Reykjavíkur underkänner beslutet att godkänna den avlyssning som påbörjades direkt efter att Hreiðar Már Sigurðsson släppts ur häktet. Det bröt mot hans rätt till en rättvis prövning av misstankarna. Däremot anser inte domstolen att det är bevisat att avlyssningsbeslutet tagits på fel sätt. Även om så skulle vara fallet påverkade det inte utgången.

De övriga tre besluten var enligt Héraðsdómur Reykjavíkur korrekta. Därför stannar skadeståndet på just 300 000 kronor för det sista avlyssningstillfället.

Domstolen underkänner också Hreiðar Már Sigurðssons påstående om att brottsligheten inte skulle stå i proportion till åklagarens åtgärder under utredningen. Héraðsdómur Reykjavíkur skriver att han dömts till långa fängelsestraff för flera brott. Avlyssningen var ett led i utredningen av just dessa brott.

Hreiðar Már Sigurðsson har hittills dömts till sammanlagt sju års fängelse i tre olika rättsprocesser. Det är det längsta straffet som har utdömts för ekonomisk brottslighet på Island.

Ytterligare fall har ännu inte gått hela vägen genom det isländska rättssystemet. I september i år inleds den sista rättegången med koppling till finanskraschen. Misstankarna mot Hreiðar Már Sigurðsson gäller insiderbrott i Kaupþing.

Här kan du läsa mer om Hreiðar Már Sigurðsson och här kan du läsa domen i sin helhet.

Dagens citat

"Om vi vill öka valdeltagandet och delaktigheten i val måste vi tänka på och diskutera vilket upplägg som är lämpligt för att tjäna demokratin som bäst för att utjämna människors förutsättningar för att använda denna rätt."

Björg Ágústsdóttir, tidigare kommunchef i Grundarfjörður, i RÚV om att det i kommunalvalet finns väljare som behöver åka upp till trettio mil för att kunna förtidsrösta.