torsdag 7 juli 2022

Islands turismminister står bakom fortsatt valfångst

Hittills har arton sillvalar skjutits under årets jakt. Och turismminister Lilja Alfreðsdóttir anser att Island ska fortsätta jaga val. Samma uppfattning har också Vilhjálmur Birgisson som är ordförande för det lokala fackförbundet. Men allt pekar på att valfångsten går med enorma förluster - trots att valfångstbolaget Hvalurs ägare och vd Kristján Loftsson hävdar motsatsen.

Sedan valfångstbåtarna Hvalur 8 och Hvalur 9 seglade ut från hamnen i Reykjavík den 22 juni har de återvänt till valfångststationen i Hvalfjörður med arton sillvalar. Djuren har skjutits ute till havs i Faxaflói omkring 180 sjömil från land - och ungefär arton timmars segling till Hvalfjörður.

Den hittills största sillvalen som skjutits var 21 meter och den minsta knappt 18 meter. I Hvalfjörður arbetar nu omkring 150 personer i skift med att ta hand om sillvalarna.

Jakten fortsätter att vara en stridsfråga. Tidigare har såväl fiskeminister Svandís Svavarsdóttir som statsminister Katrín Jakobsdóttir argumenterat för att inte utfärda nya fångstkvoter på val när de befintliga upphör 2023. Men de tillhör Gröna vänstern - och de två övriga regeringspartierna, Självständighetspartiet och Framstegspartiet, är för fortsatt jakt.

Turismminister Lilja Alfreðsdóttir är också vice ordförande för Framstegspartiet. Hon säger i Morgunblaðið att det i dag inte finns något som tyder på att många skulle bojkotta Island som resmål på grund av valfångsten:
"Den valfångst som vi bedriver baseras på Hafrannsóknastofnuns vetenskapliga rekommendationer. Det jagas från bestånd som är hållbara. ... Men om valfångsten skulle börja hota turistnäringens intressen, som är den näringsgren som skapar de största valutaintäkterna, då behöver vi sätta oss ner, fundera på saken och göra en intressebedömning av det."
Hon får medhåll av Vilhjálmur Birgisson, ordförande för den lokala fackföreningen Verkalýðsfélag Akraness. Han skriver i Vísir att valfångsten har stor betydelse för kommunerna i regionen och att skiftarbetet på valfångststationen är eftertraktat eftersom snittlönen förra jaktsäsongen 2018 låg på drygt 1 miljon isländska kronor i månaden:
"Jag minns när valfångst tilläts 2009 och turistnäringen vrålade som stuckna grisar och ansåg att detta skulle förstöra turistnäringen, men något annat har så sannerligen visat sig bli fallet. ... Huvudsaken är att vi utnyttjar våra marina naturresurser i enlighet med våra främsta experter som i det här fallet kommer från Hafrannsóknastofnun. Vi får inte låta några 'extremistgrupper' eller några särintressen i turistnäringen diktera för oss vilka intäktsskapande näringsgrenar som får bedrivas här i landet."
Inom turistindustrin är det många som reagerar negativt på att Lilja Alfreðsdóttir nu tar ställning för fortsatt valfångst trots att besöksnäringens intressen är hennes ansvar. Rannveig Grétarsdóttir, vd för valskådningsföretaget Elding, säger till RÚV att ministern inte kan ha en tydlig uppfattning om konsekvenserna av valfångsten:
"Liljas inställning är en överraskning och det är en besvikelse att hon inte står bakom branschen i detta. ... Det här är en fråga om attityder utomlands och landets image. Vi vet aldrig vilka som kommer och vilka som inte kommer som säger att de ska göra det."
Det enda bolaget som ägnar sig åt jakt på sillval i dag är Hvalur med vd:n och huvudägaren Kristján Loftsson. Själv hävdar han gärna att jakten är lönsam. Det finns dock inget som tyder på att det påståendet skulle vara sant.

En granskning som Stundin gjort av de senaste tio årens bokslut landar på en förlust på närmare 1,2 miljarder isländska kronor på själva valfångsten. Men det är en förlust som Hvalur har råd med. Under samma period tjänade nämligen bolaget 29,7 miljarder - intäkter som till största delen kommer från aktier i fiskeindustrin.

Kristján Loftsson vill i Stundin inte kommentera på vilket sätt valfångsten skulle vara lönsam eftersom det skulle innebära att han behövde förklara alltför många redovisningsdetaljer för reportern. Till RÚV upprepar han dock att jakten skulle ge ett överskott. Han avfärdar också de personer och grupper som vill stoppa valfångsten:
"Det här är bara affärer. De är naturligtvis emot det. Detta är ett gäng som är anti allt, de är emot allt. Det är inget konstigt att de är emot valfångst."
Kristján Loftsson hävdar också att debatten om valfångst är död. Själv räknar han enligt RÚV med att årets jakt ska ge intäkter på omkring 3,5 miljarder isländska kronor.

En opinionsmätning som Maskína utförde på uppdrag av Náttúruverndarsamtök Íslands visade enligt RÚV att två av tre islänningar ansåg att valfångsten skadade Islands rykte. Och det var fler som ville stoppa jakten på val än låta den fortsätta.

Här kan du läsa mer om årets valfångst.

onsdag 6 juli 2022

Óx i Reykjavík blir Islands andra Michelinrestaurang

Óx i Reykjavík får för första gången en Michelinstjärna. Och samtidigt behåller Dill sin stjärnstatus och tilldelas dessutom en grön stjärna för hållbar gastronomi. Det är också första gången som Island har två restauranger med Michelinstjärnor. Ytterligare tre restauranger - två i Reykjavík och en i Grindavík - får utmärkelsen Bib Gourmand.

Óx på Laugavegur i Reykjavík har länge varit ett av Islands märkligaste matställen. I en anonym lokal välkomnas bara elva gäster. Besökarna sitter runt ett och samma bord och har hela tiden full uppsikt över vad kockarna gör.

Det finns ingen à la carte-meny och det finns ingen möjlighet att äta enskilda rätter. Det som alla matgäster serveras under tre timmar är en serie rätter ihopparade med viner till priset 42 900 isländska kronor per person.

Restaurangen öppnade 2018 och har närmast gjort anonymiteten till sitt signum. Óx har aldrig ägnat sig åt betald marknadsföring utan i stället litat på att ryktet skulle sprida sig ändå. Initiativtagaren Þráinn Freyr Vigfússon äger alltjämt restaurangen. Han var på plats på galan i Stavanger för att ta emot utmärkelsen ihop med köksmästaren Rún­ar Pier­re Heri­veaux.

Det är alltså första gången som Óx tilldelas en Michelinstjärna. Det är dock uppenbart att guiden länge haft ögonen på restaurangen. Den har i flera år utnämnts till Bib Gourmand - en utmärkelse för prisvärd och god matlagning.

Óx kommer att växa inom kort. Hittills har Óx funnits i lokaler bakom Sumac på Laugavegur 28. Där sitter gästerna runt ett L-format bord. Þráinn Freyr Vigfússon berättade tidigare i år i Morgunblaðið att han nu köpt en källarlokal på Laugavegur 55. Där får det plats sexton gäster runt ett U-format bord. Det ska också bli en bar.

Þráinn Freyr Vigfússon säger till Vísir att Óx alltid varit fullbokad men att utmärkelsen ändå gör det lättare att nå fler gäster. Direkt efter att det blivit känt att restaurangen tilldelats en stjärna fick Óx ett hundratal bokningar. Han säger i Morgunblaðið att han räknar med att antalet isländska restauranger som belönas med Michelinstjärnor kommer att öka.

Våren 2017 blev restaurangen Dill i Reykjavík historisk som den första på Island att tilldelas en Michelinstjärna. Men snart flyttade köksmästaren och grundaren Gunnar Karl Gíslason som starten på en lång rad förändringar inom personalen. Dill miste stjärnan 2019.

Året därpå hade Gunnar Karl Gíslason kommit tillbaka och nyöppnat Dill på Laugavegur i Reykjavík. I februari 2020 kom beskedet att restaurangen återvunnit sin stjärna i Michelinguiden.

Dill behåller sin stjärna - och tilldelas dessutom en grön stjärna för hållbar gastronomi, en utmärkelse för användning av lokala råvaror, åtgärder för att minska svinn och insatser för att minska klimatavtrycket.

Island har nu alltså för första gången två Michelinrestauranger. Det är ännu ingen isländsk restaurang som har tilldelats mer än en stjärna.

Ytterligare tre restauranger får utnämningen Bib Gourmand för prisvärd matlagning av hög kvalitet: Sumac och Matur og drykkur i Reykjavík samt Moss vid Blå lagunen i Grindavík. Þráinn Freyr Vigfússon är även ägare av Sumac där han är ansvarig för menyn ihop med Tómas Jóhannsson.

Gunnar Karl Gíslason öppnar inom kort en restaurang i Akureyri. Han beskriver den i Akureyri.net som "Dills lillasyster". Namnet blir North och platsen på bottenvåningen i Hótel Akureyri. Menyn kommer att utgå från råvaror från regionen. Köksmästare blir Rafn Svansson som tidigare arbetat på Dill.

Här kan du läsa mer om Dills Michelinstjärna.

tisdag 5 juli 2022

Avgift väntar besökare till Fjaðrárgljúfur efter ägarskifte

Regeringen tänker inte utnyttja isländska statens förköpsrätt till fastigheten Heiði där en stor del av kanjonen Fjaðrárgljúfur ligger. Köpare av marken är Brynjólfur Baldursson genom bolaget Hveraberg. Prislappen är 280 miljoner isländska kronor. Den nya ägaren tänker börja ta ut parkeringsavgifter av besökare.

Den två kilometer långa kanjonen Fjaðrárgljúfur nära Kirkjubæjarklaustur på södra Island bildades för omkring 9 000 år sedan. Men det är först på senare år som den blivit en turistmagnet. Det stora intresset för Fjaðrárgljúfur kom först 2015 sedan Justin Bieber besökt platsen för att spela in en video.

Men Fjaðrárgljúfur har också varit utsatt för hård belastning. Både under 2018 och 2019 stängde myndigheterna området flera månader i sträck för att undvika skador på den känsliga naturen.

Nu har fastigheten Heiði - där en stor del av Fjaðrárgljúfur ingår - bytt ägare. Säljare är sex privatpersoner. Köpare är investeraren Brynjólfur Baldursson genom bolaget Hveraberg. Han har tidigare satsat stora pengar på turistnäringen i Hveragerði.

Prislappen är enligt Kjarninn 280 miljoner isländska kronor.

Regeringen hade för isländska statens räkning förköpsrätt till fastigheten. Regeringen valde dock att inte utnyttja den möjligheten. Statsminister Katrín Jakobsdóttir ville i Fréttablaðið inte kommentera beslutet att godkänna försäljningen till en ny privat ägare.

Guðlaugur Þór Þórðarson - minister med ansvar för miljö, naturresurser och energi - uppger i ett pressmeddelande att regeringen har fått ett löfte från nya ägaren om att marken ska fridlysas. Regeringens mål att värna området kan därför nås utan att staten köper fastigheten.

Den nya ägaren kommer börja ta betalt av besökare. Entrépengen blir i form av en parkeringsavgift som ska vara "måttfull".

Det blir dock ingen avgift för att beskåda Fjaðrárgljúfur i sig. Den som tar sig till platsen genom att till exempel cykla eller vandra behöver alltså inte betala någon parkeringsavgift.

Vidare uppger departementet att intäkterna från parkeringsavgifterna ska gå till fortsatt uppbyggnad av området som syftar till att både värna och utveckla platsen.

Turismminister Lilja Alfreðsdóttir säger i Morgunblaðið att regeringen vill se ett blandat ägande av populära turistattraktioner. Det finns ett behov av att investera i den här typen av platser och hon ser det som positivt att det är privata intressen som är med om den utvecklingen.

Här kan du läsa mer om försäljningen av Fjaðrárgljúfur.

måndag 4 juli 2022

Nytt bottenrekord i opinionen för Gröna vänstern

Bara 7,2 procent av islänningarna sympatiserar med Gröna vänstern. Det är den lägsta siffran någonsin för statsminister Katrín Jakobsdóttirs parti i Gallups mätningar. Sedan valet för nio månader sedan har väljarstödet för Gröna vänstern nästan halverats. Samtidigt ökar stödet för Piratpartiet till hela 16,1 procent.

Beslutet att åter bilda regering ihop med Självständighetspartiet och Framstegspartiet har inte gynnat Gröna vänstern i opinionen. Internt präglas partiet av en ständig debatt om politiska eftergifter för att hålla ihop koalitionen - och kompromisserna uppfattas av åtskilliga medlemmar som direkta motsägelser till den politik partiet gick till val på.

Katrín Jakobsdóttir tog över ett krisande parti inför valet våren 2013. Då hade koalitionen med Socialdemokraterna - där de två partierna fick uppdraget att hantera effekterna av 2008 års finanskrasch - gjort att stödet i Gallups mätningar i februari sjunkit till 7,4 procent. Det var den lägsta siffran hittills.

Nu når Gröna vänstern en ny bottennotering i opinionen. Det är nu bara 7,2 procent av islänningarna som sympatiserar med partiet. Jämfört med föregående mätning innebär det en nedgång med 0,9 procentenheter. Och sett till valresultatet från i september förra året är minskningen hela 5,4 procentenheter.

Stödet är alltså Gröna vänsterns lägsta hos Gallup genom tiderna. Jämfört med valet hösten 2021 är det nästan en halvering. Och i valet i oktober 2017 - som ledde till att Gröna vänstern för första gången bildade koalition med Självständighetspartiet och Framstegspartiet - fick partiet 16,9 procent. Inom loppet av knappt fem år har mer än hälften av väljarna övergivit partiet.

För de två andra partierna i koalitionen går det bättre. Självständighetspartiet är alltjämt störst med 22,8 procent - en uppgång med 2,7 procentenheter jämfört med föregående månad men 1,6 procentenheter under senaste valresultatet.

Framstegspartiet ligger kvar på 17,5 procent - vilket är oförändrat sett till förra mätningen. Jämfört med valresultatet är det en ökning med 0,2 procentenheter.

Tillsammans får de tre regeringspartierna nu 47,5 procent av rösterna jämfört med 54,3 procent i valet. Det hade ändå räckt till att behålla majoriteten i alltinget på grund av den ojämna mandatfördelningen mellan valkretsarna och två partier som inte klarar femprocentsspärren.

Det är dock 49 procent som uppger att de sympatiserar med regeringen - en ökning med hela 4,7 procentenheter jämfört med förra mätningen som var den sämsta under Katrín Jakobsdóttirs tid som statsminister.

Mätningens stora vinnare är Piratpartiet som nu får 16,1 procent - vilket gör dem till tredje största parti. Ökningen i den här väljarbarometern är 1,4 procentenheter. Sett till valet är uppgången hela 7,1 procentenheter.

Samtidigt är detta ett mönster som har börjat känneteckna Piratpartiet. Partiet ligger ständigt högre i opinionen än i val - vilket tyder på att partiet alltjämt har svårt att få sympatisörerna att faktiskt gå och rösta.

Socialdemokraterna får 13,7 procent - en nedgång med 0,4 procentenheter sett till föregående månad men 3,8 procentenheter över valresultatet.

Renässans får 6,7 procent - en tillbakagång med 2,8 procentenheter sett till förra månaden och 1,6 procentenheter under valresultatet.

Det sjunde partiet som klarar femprocentsspärren till alltinget är Folkets parti som får 7 procent - vilket är oförändrat sett till föregående mätning men 1,9 procent lägre än i valet.

Däremot ligger Centerpartiet alltjämt under spärren med 4,6 procent. Jämfört med förra mätningen är det en ökning med 0,3 procentenheter men jämfört med valet en minskning med 0,9 procentenheter.

Islands socialistparti får 4,1 procent - vilket är samma siffra som i valet hösten 2021. Stödet sjunker dock med 0,9 procentenheter och partiet hamnar därmed under femprocentsspärren.

Här kan du läsa mer om valresultatet hösten 2021.

fredag 1 juli 2022

Reykjavíks klassiska korvkiosk höjer priset igen

En varmkorv med allt på kostar nu 600 isländska kronor på Bæjarins beztu pylsur i Reykjavík. Priset har höjts med 50 kronor - och det är bara tio månader sedan den klassiska korvkiosken senast höjde priserna. Guðrún Björk Kristmundsdóttir, ägare och vd, säger i Fréttablaðið att skälet är de ständiga höjningarna från leverantörer och stigande löner.

Bæjarins beztu pylsur är ett av de äldsta företagen i centrala Reykjavík. Korvkiosken grundades redan 1937 och har sedan dess varit ett lika givet inslag i stadsbilden som ett självklart stopp för en billig lunch, ett snabbt mellanmål eller en bit nattmat på vägen hem. Med åren har den också blivit något av en turistattraktion.

Men Bæjarins beztu pylsur fungerar också som ett slags mätare på läget i den isländska ekonomin. Traditionellt har ägarna ganska sällan höjt priserna. Ofta har de legat still i flera år trots att kostnaderna har stigit.

De senaste åren har prishöjningarna kommit tätare. I november 2020 höjde Bæjarins beztu pylsur priset för en varmkorv med allting på - ein með öllu - från 470 till 500 isländska kronor. I juli förra året sattes priset till 550 kronor. Och nyligen höjdes det på nytt till 600 kronor.

Inom loppet av ett och ett halvt år har priset alltså stigit med 130 kronor. De senaste höjningarna har ledningen motiverat med stigande löner, höjda kostnader från leverantörer och plastskatt på engångsartiklar.

Även andra priser har blivit dyrare. I somras började Bæjarins beztu pylsur ta 300 kronor för en burk läsk jämfört med tidigare 270 kronor.

Ein með öllu - en varmkorv med de klassiska tillbehören senap, ketchup, remouladsås samt rå och stekt lök - kostar nu 600 kronor. Guðrún Björk Kristmundsdóttir, ägare och vd för Bæjarins beztu pylsur, säger i Fréttablaðið att prishöjningen är en konsekvens av stigande kostnader för företaget:
"Prishöjningarna beror naturligtvis på de enorma kostnadsökningar som det har varit på sistone liksom lönehöjningar. Alla varor har stigit över hela linjen och har varit på väg uppåt sedan före årsskiftet. Vi går bara i samma spår som andra."
Bæjarins beztu pylsur finns i dag på fyra platser i Reykjavíkområdet. Islands billigaste varmkorv finns som tidigare på Ikeas varuhus i Garðabær. Även där har den dock blivit dyrare. Nu kostar en korv 195 kronor - och för 295 kronor går det att få en varmkorv och en läsk. Samma meny på Bæjarins beztu pylsur går alltså på 900 kronor.

Här kan du läsa mer om priserna på Bæjarins beztu pylsur.

torsdag 30 juni 2022

Fortsatt starkt stöd för att Island ska gå med i EU

För andra mätningen i följd är ja-sidan starkare än nej-sidan. Hela 48,5 procent av islänningarna anser att Island ska gå med i EU. Klart färre - 34,9 procent - motsätter sig medlemskap i unionen. Resterande 16,7 procent är varken positiva eller negativa till ett isländskt EU-inträde. Det visar en undersökning utförd av Prósent på uppdrag av Fréttablaðið.

För första gången på tretton år var i våras anhängarna av ett isländskt EU-medlemskap starkare än motståndarna. Något sådant hade inte hänt sedan Island ansökte om medlemskap sommaren 2009. Sedan dess har förhandlingarna stoppats, ansökan frusits och Island strukits från listan över kandidatländer.

Vändningen i opinionen kom efter Rysslands invasion av Ukraina. Island har slutit upp bland EU:s sanktioner mot Ryssland. Islands regering har också vid flera tillfällen fördömt det ryska angreppet. Samtidigt har även stödet för medlemskapet i Nato varit något starkare än vanligt.

Stödet för ett EU-inträde fortsätter att vara starkt. Det är nu 48,5 procent som uppger att de är för ett isländskt EU-medlemskap medan 34,9 procent säger nej. Resterande 16,7 procent är varken positivt eller negativt inställda till unionen.

När Gallup ställde samma fråga i mars var det 47 procent som var för ett medlemskap och 33 procent som var emot. Båda sidorna har alltså stärkts något samtidigt som andelen osäkra minskat i Prósents mätning.

Skillnaderna är stora mellan olika grupper. Mest utbrett är motståndet bland Centerpartiets väljare. Där är det bara 8 procent som säger ja till ett isländskt Nato-medlemskap.

Även bland Självständighetspartiets sympatisörer är ja-sidan i klar minoritet. Endast 20 procent vill att Island går med i EU. Bland anhängare till Folkets parti är 30 procent för ett isländskt inträde i unionen. Motsvarande siffra för Framstegspartiet är 35 procent.

Gröna vänstern anser att Island ska stå utanför EU - men de egna väljarna håller inte med om den linjen. I stället delar frågan om inträde de egna sympatisörerna där 40 procent säger ja till medlemskap medan 33 procent säger nej.

Nästan lika kluvna är sympatisörerna till Islands socialistparti där 46 procent säger ja och 32 procent nej.

Mest entusiastiska är Socialdemokraternas väljare där hela 83 procent vill att Island ska gå med i EU. Nästan lika många är EU-vännerna inom Piratpartiet där 82 procent säger ja till medlemskap. Även inom Renässans är ja-sidan stark med 79 procent som förespråkar ett isländskt inträde i unionen.

Hittills har inte alltingets två EU-positiva partier - Socialdemokraterna och Renässans - lyckats få upp frågan på den politiska dagordningen. De har i debatten pekat på att det redan finns en ansökan som inte återkallats och som därför skulle kunna aktualiseras på nytt. Det är dock bara en idé som Piratpartiet - som är för en folkomröstning - har anslutit sig till.

Regeringen - som består av motståndarpartierna Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet - har avvisat alla tankar på att folkomrösta om att återuppta förhandlingarna om medlemskap. Så länge som de sitter vid makten kommer de sannolikt göra sitt yttersta för att inte väcka nytt liv i frågan.

Här kan du läsa mer om Island och EU.

onsdag 29 juni 2022

Nato-kritiska partiers väljare backar Islands medlemskap

Gröna vänstern och Islands socialistparti vill båda att Island begär utträde ur Nato. Men en majoritet av bägge partiernas väljare är positiva till medlemskapet i försvarsalliansen. Och sju av tio islänningar anser att Island ska fortsätta tillhöra Nato. Det visar en opinionsmätning utförd av Prósent på uppdrag av Fréttablaðið.

Utträdet ur Nato har stått i Gröna vänsterns partiprogram ända sedan partiet bildades 1999. Sedan dess har partiet i alltinget lagt en rad förslag om att lämna försvarsalliansen. Inget av dem har dock varit i närheten av att få majoritet - och nu när partiet ingår i regeringen har Gröna vänsterns ministrar slutit upp bakom den officiella säkerhetspolitiken.

Även Islands socialistparti - som har två ledamöter i kommunfullmäktige i Reykjavík men som inte klarade femprocentsspärren i förra alltingsvalet - är motståndare till Nato-medlemskap. I partiprogrammet står det att Island ska verka för en fredsallians mellan grannländer och andra småstater som ett alternativ till Nato.

Islands socialistparti anser dessutom att islänningarna ska få folkomrösta om Nato-medlemskapet eftersom beslutet att gå med 1949 enbart fattades genom majoritetsbeslut i alltinget. Även inom Gröna vänstern har åtskilliga ledamöter genom åren talat om en folkomröstning i Nato-frågan som en möjlighet.

Men i nuläget har de inte de egna väljarna med sig. Hela 53 procent av Gröna vänsterns sympatisörer är positiva till Islands medlemskap i försvarsalliansen medan 23 procent är negativa och 24 procent är neutrala i frågan.

Bland anhängarna till Islands socialistparti är det fler som är Nato-motståndare. Det är dock 47 procent som säger ja till medlemskapet medan 40 procent säger nej. Resterande 13 procent är varken positivt eller negativt inställda.

Hos islänningar i allmänhet är stödet för Nato-medlemskapet betydligt starkare. Hela 71,6 procent är för att Island ska fortsätta tillhöra försvarsalliansen medan bara 11 procent är emot medlemskap. Övriga 17,3 procent har ingen åsikt i frågan.

Även inom övriga partier är det en majoritet som ställer sig bakom Nato-medlemskapet. Störst är uppslutningen hos Renässans väljare där hela 93 procent säger ja till Nato. Därefter följer Självständighetspartiet med 89 procent och Framstegspartiet med 87 procent.

Inom Socialdemokraterna, Folkets parti, Centerpartiet och Piratpartiet är 65 till 71 procent positivt inställda till Islands Nato-medlemskap.

Här kan du läsa mer om Island och Nato.

tisdag 28 juni 2022

Jordskalv vid Langjökull skakar sydvästra Island

Ett jordskalv på med en magnitud på 4,6 skakade stora delar av sydvästra Island sent i fredags kväll. Skalvets epicentrum var under Langjökull - en plats där så stora skalv är sällsynta. Det följdes av en rad större efterskalv. Det har gått över tusen år sedan det senaste vulkanutbrottet i området. Än så länge finns inga tecken på att skalven skulle förebåda vulkanisk aktivitet.

Klockan 22.12 i fredags kväll inträffade ett skalv med en magnitud på 4,6 vid Langjökull - Islands näst största glaciär som är belägen på det västra höglandet. Skalvets epicentrum var på 3,7 kilometers djup.

Jordskalvet var så kraftigt att det kändes över hela Vesturland, ända till Húnaflói i norr, i huvudstadsregionen i sydväst och i Rangárþing eystra på södra Island.

Det stora skalvet följdes av en serie av efterskalv. Det hittills största uppmättes till 2,9 och ägde rum på fredagskvällen. Ytterligare ett trettiotal skalv har haft en magnitud på minst 2. Under söndagen såg det dock ut som att aktiviteten ebbade ut.

Så stora jordskalv är sällsynta i den här delen av landet. Senast ett skalv med en liknande magnitud inträffade var den 10 december 2015. Då hade skalvet sitt epicentrum vid grannglaciären Geitlandsjökull.

Företaget Into the Glacier arrangerar turer till en isgrotta i Langjökull. Driftschefen Birgitta Björg Jónsdóttir säger i Morgunblaðið att skalvet kändes tydligt i Húsafell där företaget har sin bas. Efter kontakter med myndigheterna valde företaget att inte vidta några åtgärder:
"Efter samtal med polisen i Vesturland, räddningstjänsten och Veðurstofa Íslands bestämde vi oss för att driva tunneln som om det vore en vanlig dag. Allt är i full gång hos oss och detta har inte haft någon inverkan."
Páll Einarsson, professor emeritus i geofysik vid Háskóli Íslands, säger i Morgunblaðið att jordskalv under Langjökull numera är ovanliga. Det är just hit som Islands västra vulkanområde - som sträcker sig från Hengill i söder - sträcker sig via Þingvellir. Den senaste tidens aktivitet kring Langjökull bryter tidigare mönster:
"Det var ett jordskalv där i april och ett annat i maj. Så det är något på gång där under glaciären som inte har varit på gång de senaste årtiondena."
Langjökull tillhör liksom Þingvellir ett område där kontinentalplattorna glider isär. Aktiviteten vid Langjökull har dock länge varit i avtagande. Det senaste vulkanutbrottet i området skedde omkring år 900 och skapade lavafältet Hallmundarhraun.

Här kan du läsa mer om Langjökull.

måndag 27 juni 2022

Hvalur skjuter första sillvalarna på Island sedan 2018

På midsommaraftonens morgon landades en skjuten sillval på valfångststationen i Hvalfjörður. Det var den första sillvalen som jagats på Island på fyra år. Hvalur - som är det enda bolaget som bedriver jakt på sillval - har i sommar möjlighet att skjuta 193 djur. Årets valfångst kan vara ett sätt att se till så att näringen har ett liv efter 2023.

I fredags morse lade en av Hvalurs båtar till vid bryggan vid valfångststationen i Hvalfjörður. Där landades den första sillvalen som skjutits på Island sedan 2018. Senare samma dag landades ytterligare en sillval.

Årets jakt på sillval är den första på fyra år. Totalt skapar den omkring 150 arbetstillfällen på fångststationen i Hvalfjörður och i frysrummen i Hafnarfjörður. Jakten kom igång något senare än Kristján Loftsson, vd för Hvalur, hade hoppats. Väderförhållandena har varit ogynnsamma med starka nordanvindar.

Jakten väntas pågå till slutet av september. Den är inte bara beroende av goda väderförhållanden utan även av god sikt - vilket gör det svårt att fortsätta längre fram på hösten.

Hafrannsóknastofnun har utfärdat en fångstkvot på 161 sillvalar i år för området mellan västra Island och östra Grönland. Eftersom inga djur sköts förra sommaren får dock 20 procent av 2021 års kvot flyttas till i år. Den totala kvoten är därför 193 djur. Enligt myndigheten tros beståndet av sillval kring Island uppgå till omkring 30 000 sillvalar.

Myndigheten har dessutom utfärdat en kvot på 42 djur för fångstområdet östra Island till Färöarna - men där är det inget rederi som bedriver någon jakt.

Valfångsten har länge varit omstridd. De nuvarande fångstkvoterna gäller till och med 2023. Inför nästa femårsperiod har fiskeminister Svandís Svavarsdóttir utlovat en utredning om de ekonomiska konsekvenserna av jakten. Statsminister Katrín Jakobsdóttir har sagt att det verkat som att näringen närmast självdött och att det därför inte skulle vara motiverat med nya fångstkvoter.

Hvalur är det enda bolaget som bedriver jakt på sillval. Jakten är inte i närheten av att vara lönsam. Tidigare har det spekulerats i att Kristján Loftsson ändå fortsatt jaga som ett sätt att hålla Island utanför EU. Den återupptagna jakten nu kan vara ett sätt att visa att näringen inte är död - och att nya kvoter ska utfärdas för 2024 och fem år framåt.

I dagsläget finns ingen majoritet i alltinget för att stoppa valfångsten. Så länge som Självständighetspartiet och Framstegspartiet sitter i regeringen så är det uteslutet att den skulle tvinga fram ett stopp. Bägge partierna har starka kopplingar till fiskeindustrin och jordbruksnäringen och sätter dem före eventuella konsekvenser för turistnäringen.

Katrín Jakobsdóttir och Svandís Svavarsdóttir - som båda tillhör det tredje regeringspartiet Gröna vänstern - har hittills inte fått något som helst gehör inom Självständighetspartiet och Framstegspartiet för tankarna på att avbryta jakten på val för gott.

Det var i maj i år som det stod klart att Kristján Loftsson tänkte göra allvar av planerna på att återuppta jakten på sillval. Då togs valfångstbåtarna Hvalur 8 och Hvalur 9 till ett varv i Reykjavík för att göras i ordning inför jaktsäsongen. Båtarna hade då legat orörda i hamnen sedan jakten upphörde den 23 september 2018.

Inför säsongen hävdade Kristján Loftsson i Morgunblaðið att långa handläggningstider och byråkrati hos livsmedelsmyndigheten Matvælastofnun var skälet att Hvalur inte jagat på fyra år. Den här kritiken - som inte hörts tidigare - tillbakavisades av myndigheten i ett pressmeddelande. Där ansåg myndigheten att Hvalur inte inkommit med nödvändiga dokument förrän hösten 2021 och då hade bolaget fått ett förnyat tillstånd.

Här kan du läsa mer om Islands valfångst.

torsdag 23 juni 2022

Nytt kommunalråd stoppar rättsprocess mot sig själv

Strandabyggð fick prövningstillstånd i Landsréttur för tvisten med förre kommunchefen Þorgeir Pálsson. Men i valet fick den sparkade kommunchefen majoritet i fullmäktige med ett nybildat parti. Nu väljer han och partikamraterna att dra tillbaka överklagandet av domen. Beslutet innebär att han kan behålla 500 000 isländska kronor som hand då fick i skadestånd.

Det politiska kriget i Strandabyggð i Västfjordarna ser ut att fortsätta med oförminskad styrka även under denna mandatperiod. Problemen började direkt efter valet 2018 när fem ordinarie ledamöter och ersättare lämnade fullmäktige. Kvar fanns fem personer - minsta tillåtna antal för en kommun av Strandabyggðs storlek.

I april 2021 valde ett enigt fullmäktige att säga upp Þorgeir Pálsson från arbetet som kommunchef. Skälet var samarbetssvårigheter som enligt ledamöterna blivit allt svårare. De såg inte heller någon möjlighet att lösa problemen.

Þorgeir Pálsson svarade med att anklaga ledamöterna för såväl lagbrott som brott av etiska regler och lokala förordningar. Han valde också att stämma kommunen eftersom han hävdade att uppsägningen inte gått rätt till.

Héraðsdómur Vestfjarða ansåg inte att uppsägningen hade skötts på ett lagstridigt sätt. Däremot hade den gjorts på ett sätt som var förnedrande för Þorgeir Pálsson. Därför tilldömdes han 500 000 isländska kronor i skadestånd.

Ledamöterna i fullmäktige i Strandabyggð var missnöjda med utfallet och valde att överklaga domen till Landsréttur. Beslutet togs dagarna innan kommunalvalet - där Þorgeir Pálsson bildat det nya partiet Strandiralliansen med målet att ta makten i kommunen.

I valet fick Strandiralliansen 60,8 procent av rösterna och tre mandat i fullmäktige. Motståndarlistan Vanliga medborgare fick 33,2 procent och två mandat. På första mötet i fullmäktige valdes Þorgeir Pálsson till kommunalråd. På det följande mötet den 14 juni föreslog Strandiralliansen att han skulle anställas som kommunchef.

En av punkterna på dagordningen under det senaste mötet var rättsprocessen gällande Þorgeir Pálsson. Björn Jóhannesson, kommunens jurist, hade då meddelat att Landsréttur meddelat prövningstillstånd. Domstolen ansåg att fallet hade allmän betydelse och att det utifrån det underlag som fanns inte gick att utesluta att Landsréttur skulle komma fram till en annan slutsats än Héraðsdómur Vestfjarða.

Minoriteten i Vanliga medborgare ansåg att kommunen skulle driva målet vidare. Eftersom fallet kunde ha prejudicerande betydelse var det viktigt att få reda på kommunens ansvar i liknande frågor.

Men Strandiralliansen hävdade i stället att kommunen skulle dra tillbaka överklagandet. Det vore olämpligt för en kommun att driva en process mot en av sina egna folkvalda. Dessutom fanns det en risk för att kostnaderna för en fortsatt juridisk process skulle bli betydligt högre. Den eventuella ekonomiska vinningen - skadeståndet till Þorgeir Pálsson på 500 000 isländska kronor - var förhållandevis liten.

Strandiralliansen röstade därför för att inte gå vidare. Partiets tre företrädare ansåg att detta var bästa sättet för att skapa samförstånd och enighet i kommunen:
"Det torde vara uppenbart för alla att det är viktigt att det råder enighet och finns ett gott samarbete inom kommunens ledning och att se framtiden an i stället för att stanna kvar i det förflutnas konflikter."
Vanliga medborgare höll inte med. Partiets två representanter hävdade att beslutet från Strandiralliansen bröt mot Strandabyggðs etiska regler på två punkter eftersom det var tydligt att Þorgeir Pálssons privata intressen gynnades av att dra tillbaka överklagandet.

Dessutom skrev Vanliga medborgare i en reservation att partiet övervägde att ta saken vidare till Samband íslenskra sveitarfélaga, de isländska kommunernas samarbetsorganisation, för att undersöka den nya majoritetens hantering av fallet gällande den egna partiledaren.

Här kan du läsa mer om de politiska turerna i Strandabyggð.

onsdag 22 juni 2022

Bortkryssad politiker tar ändå plats i fullmäktige

Så många väljare strök över Elín Höskuldsdóttirs namn på valsedeln i Flóahreppur att hon miste sin plats i kommunfullmäktige för T-listan. Nu får hon ändå en plats i fullmäktige. Skälet är att partiets toppkandidat Sigurjón Andrésson fått jobb som kommunchef i Hornafjörður och därför avsäger sig sin plats.

I kommunalvalet i Flóahreppur på södra Island fick Framtidslistan 66,4 procent och tre mandat medan T-listan fick 33,6 procent och två mandat. Framtidslistan fick alltså majoritet i fullmäktige som har fem ledamöter.

Av de 129 kommuninvånare som röstade på T-listan var det hela 38 personer som strök över Elín Höskuldsdóttirs namn. Hon var nummer två på listan efter toppkandidaten Sigurjón Andrésson. Men andelen överstrykningar var så många att hon flyttades ned ett hack på listan.

T-listans andra plats i fullmäktige gick därför till Harpa Magnúsdóttir - nummer tre på partiets valsedel i Flóahreppur.

När det nyvalda fullmäktige samlades för första gången den 30 maj gick de tyngsta uppdragen till Framtidslistans tre ledamöter. Toppkandidaten Árni Eiríksson valdes till kommunalråd, tvåan Hulda Kristjánsdóttir fick uppdraget som kommunchef och trean Walter Fannar Kristjánsson utsågs till vice ordförande i fullmäktige.

Men den 9 juni meddelade kommunen Hornafjörður att Sigurjón Andrésson anställts som kommunchef. Det nya jobbet innebar också att han skulle flytta från Flóahreppur till den nya kommunen. Därmed blev han också skyldig att avsäga sig platsen i fullmäktige eftersom ledamöter måste vara bosatta i kommunen.

Att bo kvar i Hvítholt i Flóahreppur strax öster om Selfoss var knappast att tänka på för Sigurjón Andrésson. Avståndet till nya jobbet i Höfn i Hornafjörður är nämligen 40 mil.

Flytten gjorde alltså att en plats för T-listan i fullmäktige var vakant. Och den ska gå till första ersättaren på listan - som var Elín Höskuldsdóttir efter att hon petats ned ett hack genom överstrykningarna.

När kommunfullmäktige i Flóahreppur sammanträder nästa gång den 21 juni får Elín Höskuldsdóttir en ordinarie plats som ledamot. Hon kommer att representera T-listan ihop med Harpa Magnúsdóttir.

Här kan du läsa mer om kommunalvalet i Flóahreppur.

tisdag 21 juni 2022

Vill få bort minnesmärke om civil olydnad från alltinget

Tio år efter att konstverket Svarta keilan placerades utanför alltinget i Reykjavík vill centerpartisten Bergþór Ólason få bort det. Verket - som består av ett 180 centimeter högt klippblock delat i två - är ett minnesmärke över civil olydnad. Och det anser Bergþór Ólason är särskilt olämpligt just utanför alltinget. Han uppmanar därför talmannen Birgir Ármannsson att forsla bort det.

I januari 2012 placerades ett konstverk signerat spanjoren Santiago Sierra på Austurvöllur i Reykjavík. Verket ingick i en utställning på ett konstmuseum i den isländska huvudstaden - men efteråt erbjöd han verket till kommunen som tackade ja.

Verket kallades Svarta keilan, Svarta konen, och ställdes utanför alltinget på Austurvöllur. För Santiago Sierra symboliserade det civil olydnad och en påminnelse om medborgares rättigheter. Det bestod av ett 180 centimeter högt klippblock. Stenen delades i två av en konformad kil.

Formen symboliserade de konformade mössor som spanjorer tvingade dömda att bära på 1100-talet. Mössorna skulle fungera utpekande och avskräckande - men vissa såg det snarare som ett hedersbevis att ha dömts för att ha trotsat en tyrannisk statsmakt.

På verket finns en plakett med text på isländska och engelska. Där citeras en del av den grundlag som klubbades i Frankrike 1793 efter revolutionen. Den säger att uppror är nödvändigt om regeringen eller parlamentet kränker medborgarnas rättigheter.

När verket dök upp utanför alltinget hade det gått drygt tre år sedan finanskraschen. Förtroendet för politiker och institutioner var kört i botten samtidigt som arbetslösheten var hög och statsskulden skenade. Samtidigt präglades den politiska debatten om ansvaret för Icesave - Landsbankis kollapsade verksamhet i Storbritannien och Nederländerna där notan riskerade att hamna hos de isländska skattebetalarna.

I Reykjavíks kommun var det Jón Gnarr och Bästa partiet som ledde en koalition. Han segrade i kommunalvalet 2010 efter en kampanj med udden riktad mot de etablerade partierna. För styret i kommunen var därför alltinget en lämplig plats för ett konstverk som signalerade misstroende mot politiker. I alltinget var det långt ifrån alla som höll med.

Senare flyttades konstverket några meter från själva Austurvöllur till korsningen mellan Kirkjustígur och Thorvaldsensstræti. Det står nu mitt emot den nya ingången till alltinget. De allra flesta ledamöterna ser alltså Svarta keilan varje dag de är på jobbet. Och långt ifrån alla är förtjusta.

Bergþór Ólason, ledamot för Centerpartiet, uppmanade i alltinget nyligen talmannen Birgir Ármannsson att forsla bort Svarta keilan. Det har han gjort flera gånger tidigare i alltinget - men då har han inte fått gehör. Nu talade han om ett "så kallat konstverk" som för många var "rent och skärt klåperi":
"Det är något särskilt olustigt med att ett minnesmärke över civil olydnad finns rakt framför nationens lagstiftande församling."
Han hoppades att Birgir Ármannsson skulle se till så att verket var borta när alltinget återsamlades i höst och att han skulle rensa torget från sten. Formellt är det dock inget som talmannen har makt att bestämma.

Svarta keilan tillhör det kommunala konstmuseet Listasafn Reykjavíkur. Det är heller inte alltinget som har makt över detaljplanen där verket nu är placerat.

måndag 20 juni 2022

Logi Már Einarsson avgår som partiledare i höst

Logi Már Einarsson avgår som ordförande för Socialdemokraterna. Det meddelar han i en intervju i Fréttablaðið. Beslutet kommer efter rykten om att Kristrún Frostadóttir skulle vilja ta över ledarskapet - och efter att tidigare ordföranden Össur Skarphéðinsson uppmanat honom att avgå. På landsmötet i oktober kommer partiet att välja en ny ledare.

När Logi Már Einarsson 2016 valdes till vice ordförande för Socialdemokraterna hade han suttit i kommunfullmäktige i Akureyri i fyra år. På riksplanet var han så gott som okänd. Men efter ett katastrofval där Socialdemokraterna bara fick 5,5 procent valde ordföranden Oddný G. Harðardóttir att avgå. Efterträdare blev Logi Már Einarsson.

Han tog över som ordförande för ett parti i kris. Socialdemokraterna var så splittrade och desillusionerade att flera ledande partiföreträdare talade om att lägga ned partiet. Och det ursprungliga målet om att utmana Självständighetspartiet om positionen som statsbärande var långt borta.

Logi Már Einarsson drog upp partiet ur krisen och stabiliserade stödet. I valet 2017 fick Socialdemokraterna 12,1 procent av rösterna - vilket då närmast sågs som en succé. I höstas sjönk partiet till 9,9 procent.

Under partistyrelsemötet i mars i år beskrev Logi Már Einarsson resultatet som en besvikelse. Både han själv och många andra hade hoppats på ett betydligt starkare stöd. Inför landsmötet i oktober i år väntade han sig beslut som skulle ha stor inverkan på partiets framtid.

En av partiets nyvalda ledamöter 2021 var Kristrún Frostadóttir, tidigare chefsekonom på investeringsbanken Kvika. I alltingsvalet toppade hon Socialdemokraternas lista i södra Reykjavík. Sedan dess har hon etablerat sig som partiets mest framträdande företrädare i alltinget.

De senaste veckorna har ryktena om att hon skulle vilja ta över efter Logi Már Einarsson blivit allt mer intensiva. Men det kanske hårdaste utspelet kom i onsdags från Össur Skarphéðinsson, tidigare minister och ledare för Socialdemokraterna mellan 2000 och 2005. På Facebook uppmanade han honom att avgå och lämna över till Kristrún Frostadóttir - en arvtagare som motståndarna fruktade:
"När tänker Socialdemokraterna ta isländsk politiks mest begåvade kvinna till ledare? En knivskarp analytiker med en politisk framtidsvision som så djupt har saknats de senaste åren när partiet har drivit som en kvist utan synligt sjökort och skördat stöd i enlighet med det. Till skillnad från de senaste ledarna så har hon en agenda som går gensvar."
Svaret kom i Fréttablaðið i lördags. Logi Már Einarsson meddelade då att han inte skulle ställa upp för omval på landsmötet i oktober. Han kommer då att ha varit partiledare i sex år - vilket gör honom till den mest långvariga sedan Socialdemokraterna bildades inför valet 2000:
"Det var uppenbart efter alltingsvalet förra hösten att partiet inte skördade som lagmedlemmarna hoppades och jag tyckte att det var givet att jag skulle ta mitt ansvar. ... Jag tänkte sluta direkt men uppmanades att vänta med det beslutet åtminstone för ett tag. ... Jag väntade efter en passande möjlighet att berätta om mitt beslut och nu är det dags med god framförhållning inför landsmötet i höst."
Kristrún Frostadóttir tackade honom på Facebook för åren som ordförande och för mottagandet som hon fick när hon blev aktiv i Socialdemokraterna i december 2020. Hon var också glad för att han skulle fortsätta i politiken.

Det finns egentligen bara två tänkbara namn som efterträdare till Logi Már Einarsson. Kristrún Frostadóttir är en stark kandidat. Den andra är Dagur B. Eggertsson, borgmästare i Reykjavík som lämnar posten vid 2023 års utgång. Han har varit kommunpolitiker i tjugo år och även vice ordförande i partiet.

Internt är det många socialdemokrater som drömmer om Kristrún Frostadóttir och Dagur B. Eggertsson som en framtida ledarduo. Än så länge har dock ingen av dem sagt sig vara intresserade av uppdraget.

Här kan du läsa mer om ledarfrågan inom Socialdemokraterna.

fredag 17 juni 2022

Nykomling kan bli Socialdemokraternas nästa ledare

Ett svagt val i Reykjavík, färre mandat i de isländska kommunerna, motvind i opinionen trots sviktande stöd för regeringen samt en ledning som misslyckats med att få upp sina hjärtefrågor på dagordningen. Socialdemokraternas ledare Logi Már Einarsson räddade partiet i valet 2017 men har blivit allt mer ifrågasatt. Ändå har bristen på utmanare gjort honom ohotad - tills Kristrún Frostadóttir dök upp.

Ända sedan Jóhanna Sigurðardóttir lämnade posten som ordförande 2013 har Socialdemokraterna inte haft någon självskriven ledare. Hon efterträddes av Árni Páll Árnason som ledde partiet i 2013 års katastrofval. Internt lastades han dock inte för det svaga resultatet. I stället sågs det främst som en följd av att partiet lett den regering som tvingades sanera ekonomin efter 2008 års finanskrasch.

Självständighetspartiet och Framstegspartiet bildade koalition 2013. Trots att den kollapsade tre år senare gynnades inte Socialdemokraterna i opinionen. Partiet låg stadigt under 10 procent i olika väljarbarometrar. Inför nyvalet 2016 valde Árni Páll Árnason att avgå.

Efterträdaren blev Oddný G. Sigurðardóttir som ledde partiet i valet 2016 där Socialdemokraterna bara fick 5,7 procent av rösterna och tre mandat i alltinget. Hon valde att lämna ordförandeposten efter fiaskot. Samtidigt var den interna krisen så djup att flera tunga företrädare diskuterade om partiet skulle läggas ned.

Ny partiledare blev Logi Már Einarsson - en av partiets tre alltingsledamöter. Hans erfarenhet från rikspolitiken var begränsad utan var tidigare mest känd som kommunpolitiker i Akureyri. När nästa regeringskris och nyval kom 2017 blev han närmast en frälsare. Socialdemokraterna växte till 12,1 procent och fick sju mandat.

Den akuta krisen var avvärjd men ambitionerna om att kunna utmana Självständighetspartiet om rollen som statsbärande parti var långt ifrån infriade. I förra höstens val fick Socialdemokraterna 9,9 procent av rösterna. Logi Már Einarsson lyckades inte föra upp frågan om EU-medlemskap på dagordningen.

Den senaste tiden har regeringen omgärdats av en rad skandaler. Ändå fortsätter stödet för Socialdemokraterna att ligga på omkring 10 procent. Länge var Logi Már Einarsson en nödlösning som accepterades av alla i brist på andra alternativ. Frågan är om han inte snart kommer att utmanas av Kristrún Frostadóttir.

Kristrún Frostadóttir toppade partiets lista i södra Reykjavík i valet hösten 2021. Hon hade inte gått den traditionella vägen genom partiet. I stället kom hon från näringslivet med arbetet som chefsekonom på investeringsbanken Kvika färskast på meritförteckningen. Genom Kristrún Frostadóttirs inträde i politiken fick Socialdemokraterna tyngd inom ett område som traditionellt varit en svaghet.

Sedan hon valdes in i alltinget har hon blivit den kanske mest framträdande socialdemokraten. Det här är dock inte populärt i alla läger. Det ryktas om att en arbetsplatspsykolog kallats in för att lappa ihop relationen med Oddný G. Sigurðardóttir - något som inte sägs ha varit framgångsrikt. Och Kristrún Frostadóttir ser också ut att gå sin egen väg.

Under den vårvecka då partiets ledamöter reste runt i valkretsarna för att hålla möten med väljare valde Kristrún Frostadóttir att åka runt på egen hand. Hon är också den socialdemokrat som gått längst i kritiken av regeringens försäljning av Íslandsbanki - och dessutom den som fått mest gensvar för sin kritik.

Nu talas det allt mer om Kristrún Frostadóttir som nästa partiledare. Logi Már Einarsson räddade visserligen Socialdemokraterna från en total kollaps i valet 2017 men har sedan dess inte lyckats lyfta partiet ytterligare i opinionen. Vikande popularitet för regeringen har heller inte resulterat i ökat stöd för Socialdemokraterna.

I årets kommunalval tappade Socialdemokraterna mandat och backade från totalt 29 till 26 platser i fullmäktige över hela landet. Partiet förlorade dessutom stöd i Reykjavík - även om Socialdemokraterna ser ut att kunna bilda en ny koalition med Piratpartiet, Renässans och Framstegspartiet.

Dagur B. Eggertsson har varit borgmästare i Reykjavík sedan 2014. Han var vice ordförande i Socialdemokraterna under Jóhanna Sigurðardóttirs tid som partiledare men har sedan dess sagt nej till alla uppmaningar att ge sig in i rikspolitiken.

Många har sett Dagur B. Eggertsson som en stark partiledarkandidat. Intresset verkar dock svikta - och i takt med att Socialdemokraternas ställning i Reykjavík försvagas har han blivit allt mindre given som efterträdare till Logi Már Einarsson. Som läget är i dag ger det Kristrún Frostadóttir goda chanser att ta över ledarskapet.

Det som talar emot Kristrún Frostadóttir är en svagare intern förankring än andra som varit aktiva i partiet en längre tid. Hon har skaffat sig en rad ovänner - och hon har dessutom fått något av en högerstämpel. Det kan i sin tur göra henne till en kandidat som får svårt att ena partiet. Efter åren med Logi Már Einarsson och hans tydliga vänsterprofil skulle fler sannolikt kunna ställa sig bakom Dagur B. Eggertssons mittenlinje inom socialdemokratin.

Här kan du läsa mer om Kristrún Frostadóttirs inträde i politiken.

torsdag 16 juni 2022

Toppkandidater hoppar av till Socialdemokraterna

Bara fyra av åtta partier som ställde upp i kommunalvalet i Hafnarfjörður fick mandat i fullmäktige - trots att de fyra partierna tillsammans hade hela 17,5 procent av väljarna bakom sig. Nu väljer toppkandidaterna för både Centerpartiet och Kommunlistan att överge sina partier. I stället ansluter de sig till Socialdemokraterna som blev näst störst i valet.

Inför kommunalvalet den 14 maj kraftsamlade Socialdemokraterna i Hafnarfjörður - Islands tredje största kommun som traditionellt har varit den politiskt rödaste kommunen i huvudstadsregionen. Målet var att återta makten från Självständighetspartiet och Framstegspartiet som regerade med minsta möjliga majoritet - sex av elva mandat i fullmäktige.

Guðmundur Árni Stefánsson blev Socialdemokraternas toppkandidat. Han är i dag 66 år och något av en veteran inom kommunpolitiken. Mellan 1982 och 1994 satt han i fullmäktige i Hafnarfjörður och mellan 1986 och 1993 var han dessutom kommunchef.

Sedan han övergav kommunpolitiken för 29 år sedan har han suttit i alltinget, varit minister samt utsetts till Islands ambassadör i bland annat Sverige och USA.

Valet blev en framgång för Socialdemokraterna - men 29 procent av rösterna och fyra mandat räckte inte för att tvinga fram ett maktskifte. Självständighetspartiet fick 30,7 procent och fyra mandat medan Framstegspartiet fick 13,7 procent och två mandat. Dessutom fick Renässans 9,1 procent och ett mandat.

Självständighetspartiet förlorade ett mandat men då Framstegspartiet vann ett mandat kunde de två partierna bilda ny koalition. Tillsammans har de precis som förra mandatperioden sex av elva mandat i fullmäktige.

Men det var fyra partier som ställde upp i valet. Och två av dem förlorade sina tidigare mandat i fullmäktige: Kommunlistan med 4,3 procent och Centerpartiet med 2,8 procent. Dessutom fick Piratpartiet 6,1 procent och Gröna vänstern 4,3 procent.

Dessa fyra partier samlade alltså totalt 17,5 procent av väljarna i kommunen. Men inget av dem hade tillräckligt stöd för att få något mandat i fullmäktige.

Nu väljer två av dessa partiers toppkandidater att ansluta sig till Socialdemokraterna: Sig­urður Pét­ur Sig­munds­son från Kommunlistan och Sig­urður Þ. Ragn­ars­son från Centerpartiet.

Sig­urður Þ. Ragn­ars­son - som från sina år som tv-meteorolog är känd även som Siggi stormur - skriver på Facebook att han efter att sonen blivit svårt sjuk tänkt igenom sitt liv och sina värderingar. Han har bland annat kommit fram till att han inte längre vill vara med i eller arbeta för ett högerparti. I Socialdemokraterna har han hittat ett parti som kämpar för livskvalitet och välfärd för alla.

Guðmundur Árni Stefánsson skriver på Facebook att han välkomnar de två nya medlemmarna. De kommer att representera Socialdemokraterna på nämndnivå i Hafnarfjörður och bland annat arbeta med kultur- och idrottsfrågor:
"Detta är starka lagspelare och bra killar och jag hälsar dem och deras anhängare hjärtligt välkomna till kampen för en bättre kommun."
Här kan du läsa mer om valresultatet i Hafnarfjörður.

onsdag 15 juni 2022

Föreslår kors för dödsoffer på Reynisfjara för att avskräcka

Stänga Reynisfjara för besökare när vågorna och väderleken gör stranden farlig. Det ser turismminister Lilja Alfreðsdóttir som en möjlighet för att få stopp på de turister som riskerar sina liv när de går nära vågorna. Men branschföreträdaren Bjarnheiður Hallsdóttir vill i stället resa kors för de människor som omkommit på stranden för att varna andra.

I fredags dog en kanadensisk man i 70-årsåldern på Reynisfjara utanför Vík í Mýrdal. Han blev det femte dödsoffret på sju år på den förrädiska stranden. Han överraskades av vågorna och drogs med ut till havs och drunknade. Hans fru sköljdes också omkull av vågorna men kunde räddas.

Dödsfallet gav nytt liv åt debatten om farorna med Reynisfjara. Det kan vara upp till 3 000 turister om dagen som besöker stranden. Många av dem ignorerar de varningsskyltar som finns och ger sig ändå ut i vattnet eller går nära vågorna. Olyckstillbuden är många och hittills har problemet inte fått någon lösning.

Turismminister Lilja Alfreðsdóttir säger nu till RÚV att hon överväger att tillfälligt stänga stranden för besökare när vågorna och väderleken gör den farlig. Hon anser att hon har de befogenheter som krävs för att inte turister ska utsätta sig för livsfara:
"Det skulle inte bli en väldigt omfattande stängning men vi har den möjligheten. ... Det som jag helst vill göra är att arbeta ihop med människor i trakten för att hitta vägar för att minimera de risker som finns."
I Morgunblaðið säger hon att en annan risk är Islands rykte som resmål. Olyckor på Reynisfjara skulle kunna bidra till att färre vill besöka Island.

Bjarnheiður Hallsdóttir, ordförande för branschorganisationen Samtök ferðaþjónustunnar, har en annan lösning. Hon skriver på Facebook att hon vill resa kors på stranden för att hedra dödsoffren. Korsen ska samtidigt avskräcka andra turister från att gå för nära vattnet:
"Jag har länge argumenterat för att vidta åtgärder som talar till människors känslor genom att sätta upp kors på stranden med årtal för varje offer som har mist livet på stranden. Enkelt och effektfullt - och möjligt att göra direkt om viljan finns."
En arbetsgrupp har på regeringens uppdrag undersökt tänkbara åtgärder på Reynisfjara. Ett förslag var att stänga området för besökare när vågorna utgjorde en avsevärd risk och att samtidigt sätta upp ett varningssystem med färgkoder för olika risknivåer.

Skarphéðinn Berg Steinarsson, chef för Ferðamálastofa, säger i Morgunblaðið att de planerna inte kunde genomföras eftersom markägarna inte var överens. Myndigheten bjuder nu in markägarna till ett samråd i Vík í Mýrdal på tisdag i nästa vecka.

Men flera markägare reagerar starkt på att han lägger ansvaret på dem. En av dem, Ólafur Steinar Björnsson, säger i Morgunblaðið att planerna inte förverkligades eftersom myndigheterna och regeringen ville lägga över delar av arbetet på markägarna. Dessutom anser han att det inte går att minimera riskerna och att ett varningssystem hade skapat falsk säkerhet.

Þorbjörg Gísladóttir, kommunchef i Mýrdalshreppur, säger i Morgunblaðið att det är alldeles för drastiskt att stänga Reynisfjara. Friðrik Rafnsson, ordförande för Leiðsögn - ett förbund för guider, efterlyser i Morgunblaðið vakter på plats under högsäsongen för att se till så att turister inte tar onödiga risker. Sveinn Snorri Sighvatsson - en annan guide - säger i Morgunblaðið att en utsiktsplattform som skulle styra besökarnas rörelser vore den bästa lösningen.

Här kan du läsa mer om den senaste dödsolyckan på Reynisfjara.

tisdag 14 juni 2022

Ny koalition ger Reykjavík ny borgmästare 2024

Dagur B. Eggertsson sitter kvar som borgmästare i Reykjavík till och med 2023. Då lämnar han över uppdraget till Einar Þorsteinsson. Det är en konsekvens av den nya koalitionen mellan Socialdemokraterna, Framstegspartiet, Piratpartiet och Renässans. Men Dagur B. Eggertsson vill inte svara på om det sätter punkt för hans tid inom kommunpolitiken.

Kommunalvalet i Reykjavík slutade med att den sittande koalitionen förlorade sin majoritet i fullmäktige. Bara ett av de fyra partierna i samarbetet - Piratpartiet - ökade sitt stöd medan Socialdemokraterna, Renässans och Gröna vänstern backade.

Gröna vänstern fick bara 4 procent - vilket var partiets sämsta resultat i Reykjavík genom tiderna. Det ledde till att partiet bestämde sig för att lämna den koalition som ändå förlorat sin majoritet.

Men valet var även ett fiasko för Självständighetspartiet - ett parti som i årtionden varit dominerande i kommunen och regerat med egen majoritet. Partiet blev visserligen störst i fullmäktige med 24,5 procent. Det var dock ett resultat som förstärkte bilden av att Självständighetspartiet får allt svårare att attrahera yngre väljare.

Socialdemokraterna meddelade tidigt att de enbart skulle förhandla ihop med Piratpartiet och Renässans. Det ställde Einar Þorsteinsson inför ett svårt val. Som toppkandidat för Framstegspartiet hade han lett partiet till det starkaste valet någonsin i Reykjavík med 18,7 procent av rösterna. Han kunde bilda majoritet med trion - eller hitta ett samarbete med Självständighetspartiet och minst ett annat parti.

I praktiken var alternativen inte många om han inte kunde splittra trion. Flera andra partier hade uteslutit samarbete med Självständighetspartiet. Islands socialistparti försökte samtidigt utan framgång lansera ett samarbete med Socialdemokraterna, Gröna vänstern och Socialdemokraterna som en lösning.

Borgmästaren Dagur B. Eggertssons maktspel fungerade för Socialdemokraterna. Han har som borgmästare eller kommunstyrelsens ordförande varit med om att styra Reykjavík sedan 2010. Nu blir det ytterligare fyra år i majoritet ihop med Piratpartiet, Renässans och Framstegspartiet.

Men han kommer inte att vara borgmästare hela mandatperioden. I januari 2024 lämnar han över uppdraget till Einar Þorsteinsson. Han blir den första framstegspartisten genom tiderna som borgmästare i Reykjavík.

Hildur Björnsdóttir, Självständighetspartiets toppkandidat, dömde ut det nya styret och ansåg att Framstegspartiet bara gått in i samarbetet för att rädda kvar Socialdemokraterna vid makten. Samtidigt var faktum att hon själv inte kunnat erbjuda något realistiskt alternativ. Självständighetspartiet blev förra mandatperioden allt mer politiskt isolerade i fullmäktige - och det verkar inte vara på väg att ändras.

Hittills har Dagur B. Eggertsson lyckats isolera Självständighetspartiet. Det har ett enormt symbolvärde i isländsk politik. Självständighetspartiet har inte bara varit den givna maktfaktorn i Reykjavík. Partiet har i praktiken också varit statsbärande. Socialdemokraternas dröm är att på samma sätt som i huvudstaden kunna bryta Självständighetspartiets dominans i alltinget.

Inom Socialdemokraterna är det många som hoppats att Dagur B. Eggertsson skulle ta steget över till rikspolitiken och bli partiets nya ordförande. Sannolikheten har troligen ökat eftersom han nu bara blir kvar på posten som borgmästare i ett och ett halvt år. Men i en intervju med RÚV säger han att de frågorna får vänta.

När det stod klart att de fyra partierna var på väg att forma en koalition frågade Maskína Reykjavíkborna om deras syn på samarbetet mellan de fyra partierna. Hela 52,8 procent föredrog Einar Þorsteinsson som borgmästare - mot 23,8 procent för Dagur B. Eggertsson, 17,6 procent för Piratpartiets Dóra Björt Guðjónsdóttir och 5,8 procent för Renässans Þórdís Lóa Þórhallsdóttir.

Men bland dem som backade upp fyrpartikoalitionen var det jämnt - med 37,4 procent för Einar Þorsteinsson och 36,8 procent för Dagur B. Eggertsson. Hos väljare som sympatiserade med något av oppositionspartierna var det bara 6,7 procent som föredrog Dagur B. Eggertsson och hela 73 procent som förespråkade Einar Þorsteinsson.

Det var 37 procent av de tillfrågade som var positiva till samarbetet och 39,6 procent som var negativa. Resterande 23,4 procent var varken positivt eller negativt inställda.

Bland dem som röstat på något av de fyra koalitionspartierna var 56,7 procent positivt inställda. Bland övriga väljare var motsvarande siffra 11,8 procent.

Dagur B. Eggertsson fortsätter alltså som borgmästare medan Einar Þorsteinsson blir kommunstyrelsens ordförande. Dóra Björt Guðjónsdóttir blir ordförande för miljö- och planeringsnämnden, en tung post eftersom den får utökat ansvar under denna mandatperiod. Þórdís Lóa Þórhallsdóttir blir ordförande för kommunfullmäktige.

I överenskommelsen mellan de fyra partierna handlar det mycket om bostäder och kommunikationer. I Reykjavík är det stor brist på bostäder - och den nya majoriteten vill bland annat bygga nytt i Úlfarsdalur, Gufunes och Kjalarnes samtidigt som befintliga bostadsområden ska förtätas när det är möjligt.

På riksplanet vill Framstegspartiet behålla inrikesflygplatsen på Vatnsmýrin i Reykjavík medan Socialdemokraterna i såväl alltinget som kommunen vill flytta den. Nu säger Framstegspartiet i kommunen ja till ny bebyggelse i Skerjafjörður - ett område som är granne med flygplatsen - så länge som den inte hotar flygtrafiken.

En annan kommande storsatsning är bygget av Sundabraut, en vägförbindelse som avsevärt ska korta restiden norrut in och ut ur Reykjavík och samtidigt få bort några av vägnätets största flaskhalsar. Det första steget är att påbörja arbetet med en miljöprövning.

Andra förändringar är att återinföra nattbussar - en trafik som stoppades under coronapandemin - och att på prov ha öppet till midnatt en dag i veckan på ett kommunalt badhus.

Samtidigt har Islands socialistparti och Gröna vänstern - som har två respektive ett mandat i fullmäktige - bildat en allians i kommunens nämnder och råd. Syftet med samarbetet är enligt de två partierna att det ska finnas en stark vänsterröst i kommunens alla politiska organ.

Här kan du läsa mer om kommunalvalet i Reykjavík.

måndag 13 juni 2022

Nytt dödsfall på Reynisfjara - turist drunknade i vågorna

En kanadensisk man i 70-årsåldern överraskades i fredags av vågorna på Reynisfjara och spolades ut till havs och drunknade. Mannens hustru drogs också med av vågorna men kunde räddas av andra som befann sig på stranden. Mannen kunde dras upp ur vattnet av helikopter först en dryg timme efter olyckan. Hans liv gick inte att rädda.

Flera dödsolyckor har de senaste åren inträffat på stranden Reynisfjara väster om Vík í Mýrdal på den isländska sydkusten. Det senaste dödsfallet var i november förra året då en kinesisk turist i 20-årsåldern överraskades av vågorna. Hon drogs ut till havs minst 200 meter men spolades senare livlös upp på stranden.

Trots ständiga olyckor och nästan dagliga olyckstillbud är det långt ifrån alla turister som tar del av eller lyssnar på de varningar som finns och görs. Vågorna vid Reynisfjara är lömska - och vissa av dem är betydligt kraftigare och når avsevärt längre upp på stranden. Underströmmarna är så starka att den som blir överraskad faller och riskerar att sköljas ut till havs.

Djupet stiger snabbt till åtta meter trots att stranden ser ut att vara långgrund. Dessutom är stranden i ständig rörelse på grund av vågorna - och det gör det svårt att få fotfäste även för den som bottnar.

Genom åren har olika varningssystem och avstängningar diskuterats. Hittills har dock inte politiker, myndigheter och markägare kommit överens. Markägarna har nobbat förslag om att införa ett system med varningsflaggor eller blinkande ljus vid tidpunkter när vågorna kan vara farliga.

Klockan 16.40 i fredags larmades räddningstjänsten till Reynisfjara. En kanadensisk turist i 70-årsåldern hade överraskats av vågorna och spolats ut till havs i bränningarna. Mannens hustru överraskades även hon men hon kunde räddas av personer som befann sig på stranden innan hon sköljdes med av vågorna.

Samtliga räddningstjänster i Suðurland kallades till Reynisfjara. Vågorna var dock så kraftiga och oberäkneliga att det inte gick att gå i vattnet. När kustbevakningens helikopter anlände 17.50 kunde besättningen ta upp mannen ur vattnet. Då var mannen redan död.

Paret färdades ihop med en större grupp i en paketresa som arrangerats av en resebyrå.

I sociala medier är det många islänningar som anser att politiker, myndigheter och markägare borde förebygga den här typen av olyckor. En användare skriver på Twitter att det bara är en tidsfråga innan en olycka med flera dödsoffer inträffar - och då kommer omvärlden undra varför inget gjorts åt situationen trots att riskerna är kända sedan länge.

En annan användare frågar på Twitter om det inte är dags att helt enkelt stänga Reynisfjara för besökare eftersom stranden är så farlig.

Men det finns också många som anser att stranden måste hållas öppen. Det finns varningsskyltar på Reynisfjara och reseledare varnar alltid turister för riskerna på stranden. De som besöker platsen måste också ta ansvar för sig själva och sin egen säkerhet.

Ingi Már Björnsson, ordförande för räddningstjänsten Víkverji, säger i Morgunblaðið att utryckningarna till Reynisfjara har varit alldeles för många de senaste åren. Samtidigt ser han ingen enkel lösning på problemet. Att stänga Reynisfjara och andra stränder tycker han inte är realistiskt. Och turister verkar inte bry sig om de varningar som finns på platsen.

I lördags - dagen efter den senaste dödsolyckan - fortsatte turister att ignorera varningarna. Morgunblaðið publicerade en film på en person som gav sig ut och badade i vågorna medan en film på Facebook visade hur besökare överraskades av vågorna utan att de spolades med ut till havs.

RÚV var på plats på Reynisfjara i lördags och talade med bland annat turister som var ute eller i närheten av vattnet. De ansåg sig inte ha tagit några risker och trodde sig kunna simma i land om de skulle överraskas av vågorna.

Här kan du läsa mer om förra dödsolyckan på Reynisfjara.

fredag 10 juni 2022

Minst hopp om isländska sommarvädret i Reykjavík

På östra Island räknar nästan alla invånare med bra sommarväder i år. Men i Reykjavík med omnejd är det betydligt färre som har några förhoppningar om att vädret i sommar ska bli bra. Mest väderpessimistiska är personer bosatta på västra Island och i Västfjordarna. Det visar en undersökning utförd av Maskína.

Sommaren 2021 var den varmaste i Islands historia. På flera orter på norra Island var medeltemperaturen under någon av sommarmånaderna - dit Veðurstofa Íslands räknar perioden juni till september - över 14 grader. Det har aldrig hänt tidigare.

I juli var det i snitt 14,3 grader i Akureyri och Torfar, 14,2 grader i Grímsstaðir á Fjöllum och 14,1 grader i Hallormsstaður. Och i augusti var det i snitt 14,2 grader i Akureyri och Bíldudalur.

Värmen var mest påtaglig på norra och östra Island. I Reykjavík var det inte alls lika varmt. I synnerhet juni var ovanligt kylig medan augusti var mildare än normalt. Både juli och september var normala.

I Akureyri var sommaren dessutom ovanligt solrik - och juli var den soligaste månaden någonsin i staden. I Reykjavík var sommaren däremot solfattig. I bägge städerna var juni, juli och augusti förhållandevis torra medan det regnade mer än normalt i september.

Årets högsta temperatur uppmättes den 24 augusti i Hallormsstaður på östra Island. Då var det 29,4 grader - och det var också nytt rekord för hela landet i augusti. Den varmaste dagen i Akureyri var den 20 juli då temperaturen var 27,5 grader. Samma dag var det också varmast i Reykjavík. I den isländska huvudstaden stannade termometern på 20,9 grader.

Kanske är det förra årets varma sommar som befolkningen på norra och östra Island kommer ihåg. Där är det många som har förhoppningar på ännu en solig och varm sommar.

Mest positiva är invånare i Austurland - där tror hela 92,6 procent på bra väder. Nästan lika optimistiska är boende i Norðurland. Där svarar 85 procent att de räknar med en bra sommar. Gemensamt för dessa två landsdelar är att inte en enda uppger att de tror på en sommar med sämre väder än normalt.

I övriga landet är invånarna inte lika entusiastiska. I Reykjavík är det 50,7 procent som har gott hopp om en vacker sommar - vilket är lägst i hela landet. I de övriga huvudstadskommunerna är motsvarande siffra 52,2 procent, i Vesturland och Västfjordarna 57,3 procent och i Suðurland och på Reykjanes 58 procent.

Farhågorna om en dålig sommar är mest utbredda i Vesturland och Västfjordarna. Där förutspår 11 procent att årets väder blir sämre än vanligt. Nästan lika många är skeptiska i Reykjavík. Där räknar 8,8 procent med dåligt väder.

torsdag 9 juni 2022

Fortsatt politiskt storbråk efter maktskifte i Strandabyggð

Ett drygt år efter att han fått sparken från uppdraget som kommunchef valdes Þorgeir Pálsson till kommunalråd i Strandabyggð. I omröstningen i fullmäktige segrade han med tre röster mot två. Direkt efter mötet vände sig de tidigare ledamöter som sparkade Þorgeir Pálsson både till honom och till invånarna i kommunen - och undrade om de svalt fejkade nyheter och anklagade honom för lögner.

I april 2021 tvingades Þorgeir Pálsson bort från uppdraget som kommunchef i Strandabyggð i Västfjordarna. Skälet var att arbetsklimatet mellan honom och de fem ledamöterna i kommunfullmäktige blivit allt sämre. Han sades upp i förtid med hänvisning till samarbetssvårigheter.

Men Þorgeir Pálsson ville inte ta på sig ansvaret för att samarbetet havererat. Han ansåg också att det fanns formella brister i turerna kring uppsägningen. Han stämde kommunen och Héraðsdómur Vestfjarða gav honom delvis rätt. Han skulle inte ha något avgångsvederlag men däremot skulle han få 500 000 isländska kronor eftersom uppsägningen gjordes på ett sätt som skadade hans anseende.

Efter uppsägningen började han snart rikta olika anklagelser mot fullmäktiges ledamöter. Þorgeir Pálsson hävdade att de styrdes av mäktiga krafter i kommunen och att de inte agerade i medborgarnas intresse. Dessutom anklagade han dem för att ha brutit mot olika lagar, etiska riktlinjer och lokala förordningar i samband med vissa kommunala beslut.

Den senaste mandatperioden i Strandabyggð var turbulent på andra sätt. I valet 2018 var det inga partier som kandiderade till fullmäktige. I stället genomfördes personval - men där en rad avhopp och flyttar från kommunen gjorde att bara fem personer fanns tillgängliga ett år efter valet. I Strandabyggð väljs totalt tio personer - fem ordinarie och fem ersättare.

Inför årets kommunalval i maj bildade Þorgeir Pálsson nya partiet Strandiralliansen. I valet ställdes hans parti mot Vanliga medborgare. Þorgeir Pálssons parti segrade med 60,8 procent av rösterna och tre mandat. Vanliga medborgare fick 39,2 procent och två mandat.

Konflikten präglade valrörelsen. Bara dagar före valet meddelade de avgående ledamöterna i fullmäktige att de överklagat domen gällande uppsägningen av Þorgeir Pálsson till Landsréttur.

När fullmäktige samlades för första gången den 31 maj hade Strandiralliansen egen majoritet. Med tre röster mot två valdes Þorgeir Pálsson till kommunalråd på sammanträdet. Partiet vill dessutom att han ska få uppdraget som kommunchef.

Men det satte inte punkt för konflikterna. Direkt efter första mötet i fullmäktige vände sig flera tidigare ledamöter både till Þorgeir Pálsson och till kommuninvånarna.

De fem tidigare ledamöterna skrev samtliga i ett öppet brev att de krävde besked från Þorgeir Pálsson om hur och när de brutit mot lagar och andra regelverk. De efterlyste också information om hur de främjat egna intressen i stället för invånarnas bästa. De ansåg att hans anklagelser var så allvarliga att de var tvungna att agera.

Skälet att de nu kräver honom på svar är att de vill kunna rentvå sig från anklagelserna. De anser att det är oacceptabelt att de på oklara grunder ska kunna misstänkas för att ha tjänat ekonomiskt på sina år i fullmäktige. Vidare är det särskilt viktigt nu eftersom de inte längre sitter i fullmäktige och därför inte heller kan försvara sig mot anklagelserna.

Jón Jónsson, en av de fem tidigare ledamöterna, skrev i Strandir att turerna i kommunen blivit kända över hela Island. Själv hade han på annan ort fått frågan om han var en av de negativa krafterna som skulle bort ur fullmäktige. I en annan text i Strandir undrade Jón Jónsson varför Þorgeir Pálsson inte vände sig till polisen när han ansåg sig ha upptäckt lagbrott.

Andrea K. Jónsdóttir, tidigare kommunchef i Strandabyggð, skrev i Strandir att det verkade som att Þorgeir Pálsson hade lyckats vinna valet med hjälp av fejkade nyheter. Hon undrade dessutom om hans partikamrater också ställde sig bakom hans påståenden om olika lag- och regelbrott. Och om de inte gjorde det ville hon veta hur de ändå kunde samarbeta med någon som använde sådana anklagelser som vapen för att ta makten i kommunen.

Här kan du läsa mer om kommunalvalet i Strandabyggð.

onsdag 8 juni 2022

Island säger ja till Sveriges och Finlands Nato-inträde

Med 44 ja-röster gav alltinget i går utrikesminister Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir klartecken att godkänna Sveriges och Finlands medlemskap i Nato. I praktiken innebär det att Island godkänner expansionen. Fem ledamöter - varav tre från regeringspartiet Gröna vänstern - avstod från att rösta i gårdagens votering.

När ett formellt inträde i Nato kan bli aktuellt för Sverige och Finland är alltjämt oklart. Så länge som Turkiet motsätter sig medlemskapen kommer frågan heller inte bli aktuell för ett formellt beslut från Islands regering. Där hamnar frågan först när det finns ett färdigt avtal att ta ställning till.

Men utrikesminister Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir vill vara snabb. Om avtalet skulle bli klart under alltingets sommaruppehåll vill hon inte att det ska försena Islands klartecken. Därför vände hon sig nyligen till alltinget med begäran om en gräddfil för beslutet.

I stället för att alltinget får rösta om det slutliga avtalet bad hon om befogenhet att för alltingets räkning säga ja till avtalet i sin egenskap av utrikesminister.

Förslaget fick stöd av en enig utrikesnämnd. Och i går klubbades det i alltinget med 44 ja-röster. Av de närvarande ledamöterna var det fem som avstod från att rösta: Gröna vänsterns Bjarkey Olsen Gunnarsdóttir, Orri Páll Jóhannsson och Steinunn Þóra Árnadóttir samt Piratpartiets Andrés Ingi Jónsson och Þórhildur Sunna Ævarsdóttir.

Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir konstaterade i samband med voteringen att säkerhetsläget i Europa hade förändrats efter Rysslands invasion av Ukraina. Det ryska hoppet om att försvaga Nato fick motsatt resultat när Sverige och Finland ansökte om medlemskap - en utveckling som hon tidigare betraktat som osannolik.

Hon välkomnade både Sverige och Finland till försvarsalliansen. Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir ansåg att det var glädjande med en utvidgning med två länder som hade starka traditioner av att värna demokrati och mänskliga rättigheter. Ansökningarna var lika överraskande som önskade:
"Det har skett. Det beslutet respekterar vi och vi önskar dem hjärtligt välkomna in i världens starkaste försvars- och säkerhetsallians."
Gröna vänstern - som regerar ihop med Självständighetspartiet och Framstegspartiet - har Nato-motståndet inskrivet i partiprogrammet. Partiet driver dock inte frågan om utträde i regeringsställning.

Steinunn Þóra Árnadóttir var en av Gröna vänsterns alltingsledamöter som avstod från att rösta i går. Hon ansåg att hon inte kunde säga ja till en utvidgning av en allians som hon inte vill att Island ska tillhöra:
"Jag anser inte att fred och säkerhet i världen garanteras genom militärallianser. Jag respekterar dock nationers självbestämmanderätt och svenskarna och finländarna har kommit till slutsatsen att ansöka om medlemskap i Nato, en sammanslutning som jag helst skulle vilja se att islänningarna lämnade men det är deras beslut att ansöka om inträde och därför röstar jag inte för detta förslaget."
Inför omröstningen i alltinget hade Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir också talat om symboliken i ett snabbt klartecken från de nordiska Nato-medlemmarna Island, Norge och Danmark. Gårdagens beslut innebär alltså att Island omedelbart kan säga ja till Finland och Sverige så snart det finns färdiga avtal om inträde i alliansen.

Här kan du läsa mer om Nato-debatten på Island.

tisdag 7 juni 2022

Island på väg att ge Sverige och Finland gräddfil in i Nato

Islands utrikesminister Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir bör få befogenheter att snabbt kunna säga ja till Sveriges och Finlands Nato-medlemskap. Det anser alltingets utrikesnämnd som alltså vill skapa en politisk gräddfil för förslaget. Skälet är att nämndens ledamöter tycker att det är viktigt att Island tydligt tar ställning för expansionen.

Vårterminen i alltinget går mot sitt slut. Efter att ledamöterna gått på semester dröjer det till september innan höstens session öppnas. Under denna period kan inga beslut klubbas i alltinget - om inte ledamöterna kallas in under sommaren.

Det är huvudskälet till att utrikesminister Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir har begärt ett undantag som gör det möjligt att snabbt säga ja till Sveriges och Finlands medlemskap i Nato. I vanliga fall tas sådana beslut i alltinget och först efter att det finns ett färdigt avtal mellan Nato och kandidatlandet. Nu vill hon ha befogenheter att säga ja utan att det finns en färdig text att ta ställning till.

När Nordmakedonien gick med 2020 och Montenegro blev medlem 2017 föregicks det av att de färdiga avtalen behandlades i alltinget. Men regeringen vill alltså ge ansökningarna från Sverige och Finland en gräddfil.

Förslaget har nu klubbats av en enig utrikesnämnd. Samtliga nio ledamöter ställer sig bakom förslaget att ge Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir möjlighet att underteckna ett isländskt godkännande utan att det har diskuterats i alltinget.

Utrikesnämnden skriver att regeringen bör agera för att processen att släppa in Sverige och Finland i Nato ska gå så snabbt och smidigt som möjligt. Nämnden anser vidare att det finns en tydlig symbolik i ett snabbt ja från Island:
"Det är en hederssak för de tre nordiska Nato-ländernas att vara bland de första staterna som godkänner Finlands och Sveriges väntade tilläggsavtal om medlemskap i Nato. Genom detta visas nära och vänskapligt sinnade länder och vänner solidaritet och samtidigt sätts det press på andra medlemsländer att godkänna avtalen snabbt och väl."
Utrikesnämnden anser att medlemskap för Sverige och Finland bidrar till att stärka Island inom Nato. En sådan expansion skulle enligt nämnden leda till ökat fokus på kopplingarna mellan klimatfrågor och säkerhet, fredliga lösningar på konflikter, nedrustning, rättigheter för kvinnor samt skydd och försvar i Nordatlanten.

Ordförande för utrikesnämnden är Bjarni Jónsson, alltingsledamot för Gröna vänstern. Tidigare har partiet vänt sig mot utvidgning av Nato eftersom Gröna vänstern motsätter sig Islands medlemskap i försvarsalliansen. I samband med att Katrín Jakobsdóttir blev statsminister 2017 meddelade hon dock att hon skulle följa den nationella säkerhetspolitik som klubbats i alltinget - och den utgår från ett fortsatt medlemskap.

I samband med att Sverige och Finland ansökte om medlemskap deklarerade Katrín Jakobsdóttir att hon inte motsatte sig expansionen - vilket var en historisk hållning för en partiledare i Gröna vänstern. Nu följer alltså Bjarni Jónsson samma linje i utrikesnämnden och välkomnar medlemskap för Sverige och Finland.

Här kan du läsa mer om Islands hantering av Sveriges och Finlands ansökningar om Nato-inträde.