onsdag 20 november 2019

Turist blåste omkull i storm på Reynisfjara - får skadestånd

En brittisk turist blåste omkull under en storm på Reynisfjara. I fallet landade hon på en sten och skadade ena axeln. Bussföretaget Sterna Travel nekade kvinnan ersättning för olyckan. Bolaget hävdade att det var hennes eget val att gå ut på stranden i ovädret. Men Héraðsdómur Reykjavíkur anser att hon har rätt till ersättning eftersom hon inte varnats tillräckligt.

Den 30 oktober 2014 rasade en storm på den isländska sydkusten. En buss från Sterna Travel lämnade Reykjavík på morgonen för en färd till några av sydkustens främsta turistattraktioner. Bussen skulle vara tillbaka i Reykjavík på kvällen.

Stormen skulle vara som värst vid 18.30. Då räknade företaget med att bussen skulle vara åter i Reykjavík. Ovädret kom dock tidigare än så.

Redan vid Sólheimajökull blåste det så hårt att chauffören och guiden valde att fortsätta direkt mot Reynisfjara väster om Vík í Mýrdal. De flesta av turisterna i bussen bestämde sig för att trotsa de hårda vindarna och gå ut på stranden.

En brittisk kvinna blåste omkull i stormen. I fallet landade hon på en sten och skadade ena axeln. Vittnen såg att olyckan berodde på att hon faktiskt blåste omkull och inte att hon råkat snubbla eller snava.

Kvinnans axelvärk gick inte över. Hon krävde Sterna Travel på ersättning för olyckan men fick nej. Bussbolaget ansåg att det var hennes eget beslut att lämna bussen. Hon utsatte sig alltså för fara på grund av sitt agerande. Sterna Travel hävdade därför att hon inte hade rätt till någon ersättning.

Själv uppgav kvinnan att hon inte hade fått någon information om förhållandena på stranden. Att vindarna var så hårda var inget hon kunde förväntas känna till. Därför ansåg hon att Sterna Travel bar ansvaret för olyckan. Av samma skäl ville hon att bolaget skulle kompensera henne ekonomiskt för skadorna.

Úrskurðarnefnd í vátryggingarmálum fastslog att både Sterna Travel och kvinnan agerat vårdslöst. Enligt nämnden var det inte bevisat att turisterna hade fått tillräckliga varningar om väderförhållandena på stranden. Det var bolagets ansvar. Men det var också kvinnan som själv gick ut trots att hon måste ha förstått att det var ett oväder som rasade. Hon hade därför ett visst ansvar för olyckan.

Tvisten gick vidare till Héraðsdómur Reykjavíkur. Domstolens beslut följer samma linje som nämndens tidigare beslut. Kvinnan har enligt domstolen rätt till hälften av ersättningen från Sterna Travels försäkringsbolag. Företaget ska också betala henne 500 000 isländska kronor i rättegångskostnader.

På Reynisfjara kan vindarna ha nått upp till 40 meter i sekunden i byarna. Det ska ha överraskat Sterna Travel. Företrädare för bolaget sade i rätten att inga vädervarningar hade utfärdats. Bolaget visste att ett oväder var på ingång men det troddes drabba sydkusten först senare.

Héraðsdómur Reykjavíkur anser inte att Sterna Travel har kunnat visa att passagerarna varnades för ovädret innan de gick ut. Det är skälet till att bussbolaget får stå för en del av rättegångskostnaderna och skadestånd. Samtidigt borde kvinnan ha insett att vädret var mycket svårt. Hon kan enligt domstolen därför inte helt friskrivas ansvar för olyckan.

Här kan du läsa mer om olyckan och här kan du läsa domen i sin helhet.

Majoritet islänningar vill ha ny grundlag senast 2021

En majoritet av islänningarna anser att det är viktigt att en ny grundlag införs redan före alltingsvalet 2021. Bara var fjärde tycker att det inte är angeläget att besluta om en ny grundlag. Det är dock ingen majoritet som är missnöjd med dagens grundlag - men de som vill byta är fler än de som vill behålla den gamla. Det visar en opinionsmätning utförd av MMR.

För sju år sedan röstade islänningarna om huvuddragen för en ny grundlag. Där sade en majoritet bland annat ja till skilsmässa mellan stat och kyrka, till indelning av landet i en enda valkrets så att alla röster väger lika tungt och till statligt ägande av naturresurser.

Tiden blev för knapp för att Socialdemokraterna - som då bildade koalition med Gröna vänstern - skulle hinna driva igenom förändringarna före valet våren 2013. Koalitionspartnern var splittrad i frågan. Socialdemokraterna sökte i stället stöd från oppositionspartier.

Efter valet bildade Självständighetspartiet och Framstegspartiet koalition. Där var intresset för en ny grundlag i det närmaste obefintligt. Bägge partierna gynnas av systemet där landsbygdsröster väger tyngre än storstadsröster. De har dessutom starka kopplingar till fiskeindustrin och lantbruket - två näringar som i regel motsätter sig förändringar av grundlagen.

Sedan dess har processen gått mycket långsamt. Nyligen föreslog Piratpartiet och Socialdemokraterna en ny grundlag baserad på det förslag som presenterades för sju år sedan. Men dagens regeringspartier - Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet - är inte intresserade av några genomgripande förändringar.

Just nu pågår en översyn av grundlagen i regeringens regi. Den officiella strategin är att gå igenom grundlagen steg för steg. Den processen ska utmynna i förslag som kan bli en del av en förnyad grundlag. Takten är dock långsam och regeringens intresse för reformer är marginellt.

Men bland medborgarna är intresset för en ny grundlag alltjämt stort. Hela 52 procent anser att det är mycket eller ganska viktigt med en ny grundlag före valet 2021. Vidare är det 26 procent som svarar att frågan har liten eller närmast ingen betydelse. Resterande 21 procent är varken positiva eller negativa till en ny grundlag.

Kvinnor, pensionärer och personer bosatta i huvudstadsregionen är mest positiva till en ny grundlag. Män, unga islänningar och boende på landsbygden är mindre positiva till förslaget.

Hela 85 procent av Socialdemokraternas väljare vill ha en ny grundlag under den här mandatperioden. Nästan lika många - 83 procent - av Gröna vänsterns sympatisörer säger ja. Bland Folkets partis anhängare är siffran 76 procent, bland Piratpartiets 74 procent, bland Renässans 58 procent, bland Centerpartiets 20 procent, bland Självständighetspartiets 19 procent och bland Framstegspartiets 17 procent.

I dag är det 35 procent av islänningarna som är missnöjda med den befintliga grundlagen. Bara 25 procent är nöjda. Resterande 40 procent är varken positiva eller negativa.

Dagens citat

"Det här är naturligtvis mycket allvarligt och sannolikt den största chocken som har drabbat folket efter finanskraschen. ... Å ena sidan finns där bedömningsfrågor som hamnar inför domstol och det är frågan om det har varit mutor och skattefusk. Det kommer att ta många år. Det andra måste vara att bygga upp förtroendet som har kollapsat mellan dem som äger naturresurserna och dem som har nyttjanderätten."

Þorsteinn Pálsson, tidigare statsminister och ledare för Självständighetspartiet, i RÚV om skandalen kring Samherjis fiske i Namibia - läs mer här.

tisdag 19 november 2019

Flateyjargátan blir Flatömysteriet i svensk tv

Foto: RÚV
Flatömysteriet blir titeln på den isländska serien Flateyjargátan när den sänds i SVT. Det första avsnittet visas på fredag klockan 23.25 i SVT2. Hela serien - som består av fyra avsnitt - går dock redan att se på SVT Play. Tv-versionen av Viktor Arnar Ingólfssons mordgåta med samma namn visades i isländska RÚV för ett år sedan.

Redan 2009 beslutade isländska RÚV att göra en tv-version av Viktor Arnar Ingólfssons deckare Flateyjargátan. Mysteriet utspelar sig på Flatey i Breiðafjörður. I mysteriet finns ingredienser som en död kropp som hittas på ett litet obebott skär, medeltida handskrifter och isoleringen på Flatey när sommargästerna lämnat ön.

Det dröjde ända till förra hösten till att tv-serien hade premiär i RÚV. Nu kommer Flateyjargátan - som fått den svenska titeln Flatömysteriet - till Sverige. Det första avsnittet visas i SVT2 nu på fredag klockan 23.25. Samtliga fyra avsnitt finns dock redan nu att se på SVT Play.

Här kan du läsa mer om Flateyjargátan.

Tunneln under Hrafnseyrarheiði får heta Dýrafjarðargöng

Om ett knappt år ska tunneln under Hrafnseyrarheiði tas i bruk. Den förbinder Arnarfjörður och Dýrafjörður i Västfjordarna - och den gamla vägen över heden och förbi självständighetskämpen Jón Sigurðssons gård Hrafnseyri kommer att bli allt mindre trafikerad. Därför vill Jónas Guðmundsson namnge tunneln efter Hrafnseyri. Men kommunen säger nej.

Den efterlängtade tunneln under Hrafnseyrarheiði är ett stort steg mot en ringväg runt Västfjordarna. Sprängningarna kommer att avslutas inom kort när arbetarna från Dýrafjörður och Arnarfjörður möter varandra på mitten. Därefter återstår att anlägga vägen genom berget.

Den grusväg som i dag sträcker sig över heden är i regel oframkomlig under vinterhalvåret. För att en året runt-förbindelse ska bli verklighet krävs dock en ny väg även över Dynjandisheiði. Den kommer enligt regeringens planer att dröja ytterligare några år.

Mynningen i Arnarfjörður ligger i närheten av vattenkraftverket vid Mjólká. Inte långt därifrån ligger Hrafnseyri, den gård där självständighetskämpen Jón Sigurðsson föddes 1811.

Jón Sigurðsson har blivit symbol för Islands kamp för suveränitet. Han står staty utanför alltinget på Austurvöllur i Reykjavík. Hans födelsedag den 17 juni är också Islands nationaldag. Och varje år är det flera tongivande politiker som firar nationaldagen just i Hrafnseyri.

Regeringen har nyligen meddelat att Hrafnseyri ska bli ett centrum för kunskap och forskning. I en rapport som tagits fram på uppdrag av statsminister Katrín Jakobsdóttir talas det om Hrafnseyri som en plats som förvaltar ett tidlöst arv av utbildning och kultur samt främjar internationella förbindelser.

Den nya tunneln innebär sannolikt att allt färre kommer att passera Hrafnseyri - något som kanske också leder till färre besökare. Det är en fråga som engagerar Jónas Guðmundsson, som är bosatt i Ísafjörður, centralorten i kommunen Ísafjarðarbær där Hrafnseyri ligger.

Han skriver i ett brev till kommunen att tunneln borde kallas Hrafnseyrargöng i stället för arbetsnamnet Dýrafjarðargöng. Jónas Guðmundsson anser att hans förslag skulle bidra till att inte låta Hrafnseyri falla i glömska. Det skulle också gå hand i hand med regeringens ambitioner för platsen.

Jónas Guðmundsson har även kontaktat Vegagerðin för att höra sig för om myndighetens namngivningsprinciper. Svaret är att det redan finns flera tunnlar som namngivits just efter de vägsträckor som de ersatt. Tunnlar kan också namnges efter platser vid någon av ändarna.

Om det råder oenighet om namnet är det upp till kommun- och kommunikationsminister Sigurður Ingi Jóhannsson att ta beslut i frågan.

Det beskedet gör att Jónas Guðmundsson anser att det inte finns några formella hinder för att kalla tunneln Hrafnseyrargöng i stället för Dýrafjarðargöng. Men kommunstyrelsen i Ísafjarðarbær håller inte med.

Kommunstyrelsen är enig i beslutet att säga nej till förslaget. Samtliga ledamöter anser att tunneln ska heta Dýrafjarðargöng. Tunnelns norra ände mynnar vid Dýrafjörður.

Här kan du läsa mer om den nya tunneln.

Få islänningar tar färjan ut till Hrísey

Bara en av sex islänningar har besökt Hrisey någon gång under de fem senaste åren. Och de som inte är intresserade av att resa till ön gör det för att de inte ser någon anledning att komma till Hrísey. Men bland dem som tar sig ut till Hrísey är natur och fågelliv viktiga skäl. Det visar en undersökning utförd av Gallup på uppdrag av Akureyrarstofa.

De senaste åren har rapporteringen om Hrísey präglats av försvunna arbetstillfällen, krympande befolkning och minskande service. Vid årsskiftet var 167 personer folkbokförda på ön. Det är dock långt ifrån alla som är bofasta. Många har sommarhus på ön och är bara på Hrísey under somrarna och på helger.

Hrísey i Eyjafjörður är Islands näst största ö. Det är också den ö som har näst flest invånare. Ön trafikeras varannan timme med färja från Árskógssandur på fastlandet. Överfarten tar en kvart. En biljett kostar 1 500 isländska kronor tur och retur.

Ett sätt att försöka vända utvecklingen är att locka fler turister till Hrísey. Inte minst har det varit svårt att få islänningarna själva att besöka ön. Kommunala Akureyrarstofa har därför beställt en undersökning just om attityderna till Hrísey. Tanken är att den ska hjälpa kommunen att marknadsföra ön för en inhemsk publik.

På Hrísey finns ett rikt fågelliv och vandringsleder. Naturen är också ett skäl till att många besöker ön. Men det är förhållandevis få islänningar som hittar ut till Hrísey.

Hela 46,3 procent har aldrig besökt ön. Och det är bara 17,2 procent som åkt till Hrísey under de fem senaste åren. Det är 23,9 procent som var på ön för mer än tio år sedan. Resterande 14,1 procent tog en tur till Hrísey för mellan sex och tio år sedan.

Bland dem som besökt ön är natur och vandringsstigar, grupputflykter, lugnet samt påhälsning hos släkt och vänner de vanligaste skälen.

Nästan hälften av Islands befolkning har alltså aldrig satt sin fot på Hrísey. Avsaknad av intresse är det vanligaste skälet. Att inte ha rest runt på norra Island eller att helt enkelt inte ha känt till öns existens är andra vanliga anledningar.

Däremot är det få som tycker att det är för krångligt att besöka Hrísey. Bara 5,7 procent svarar att nödvändigheten att passa färjan avskräcker från en tur till ön. Ännu färre - endast 3,8 procent - säger att det är för dyrt.

Akureyrarstofa skriver i ett pressmeddelande att undersökningen visar att det finns stora möjligheter att marknadsföra Hrísey som resmål på hemmaplan.

Här kan du läsa mer om Hrísey.

Dagens citat

"De här nyheterna är en chock inte bara en chock för oss utan samtidigt så tror jag att folket känner stor oro över detta för om det här visar sig vara rätt så är det som vi ser här ett helt förkastligt beteende och så långt ifrån det som vi vill se och vill tro att isländska parter gör i affärer."

Utrikesminister Guðlaugur Þór Þórðarson i RÚV om anklagelserna om mutor och penningtvätt kring Samherjis verksamhet i Namibia - läs mer här.

måndag 18 november 2019

Islands 32 aktiva vulkaniska system på en plats

De 32 aktiva vulkaniska system som finns på Island har nu en gemensam informationssida. Bakom webbsajten Íslensk eldfjöll står bland annat Veðurstofa Íslands, Háskóli Íslands och Almannavarnir. Här samlas upplysningar om samtliga vulkaner. Sajten har tidigare bara funnits på engelska men har nu översatts även till isländska.

I samband med vulkanutbrottet i Eyjafjallajökull 2010 upptäckte isländska myndigheter att det fanns ett stort behov av information om de aktiva vulkanerna i landet. Sex år senare lanserades en webbplats på engelska med uppdaterade upplysningar om de 32 vulkaniska system som är aktiva.

En isländsk version av sajten öppnades i lördags. Invigningen skedde på Dagur íslenskrar tungu, det isländska språkets dag.

För varje vulkaniskt system finns bland annat uppgifter om senaste utbrott, historiska utbrott, geografiskt läge, typer av utbrott med mera. Där finns även information om Beerenberg, vulkanen på Jan Mayen. Ön tillhör Norge men ingår eftersom isländska myndigheter har vissa övervakningsuppdrag för Beerenberg.

Förbud mot blommor, riskorn och konfetti i isländsk kyrka

Blommor, riskorn, konfetti och annan utsmyckning får inte längre användas i kyrkan vid Þingvellir. Och det är nu bara prästen som får tända ljus vid altaret. De nya reglerna kommer efter ett bröllop där turister tänt ljus i hela kyrkan. En av gästerna var på väg att falla offer för lågorna - och hade inte prästen lyckats släcka elden hade sannolikt kyrkan brunnit ned till grunden.

Kyrkan vid Þingvellir är en av de populäraste för bröllop på Island. Inte minst är det många turister som vill gifta sig i kyrkan. Men kyrkan är speciell. Den byggdes 1859 och är därmed en av de äldsta i landet. Den är också kulturminnesmärkt. Som en av tre kyrkor i landet ägs den dessutom av staten.

I kyrkan finns åtskilliga dyrgripar. En av de tre klockorna i kyrktornet är den så kallade Islandsklockan som ringde in republikens självständighet den 17 juni 1944. Där finns Ófeigur Jónssons altartavla från 1834 och Anker Lunds ankartavla från 1896. Predikstolen är från 1683.

Vid ett bröllop i oktober i år kunde allt ha fallit offer för lågorna. Prästen Karen Lind Ólafsdóttir vigde då ett par från Frankrike och Tyskland. Anhöriga till paret hade utsmyckat kyrkan med ljus och blommor.

Plötsligt reagerade hon på att det luktade bränt. Hon såg att en av gästerna - en man som filmade vigseln - hade fattat eld. Mannen hade kommit åt ett av de ljus som de anhöriga utan tillstånd hade placerat ut i kyrkan.

Mannen försökte ta av sig jackan. Hade han hunnit kasta den på golven är det sannolikt att elden hade spridit sig. Men Karen Lind Ólafsdóttir rusade fram till mannen och slog på honom med en mapp. Det snabba ingripandet gjorde att hon kunde släcka elden.

Tillbudet ledde till att Þingvallanefnd, den politiska nämnd som beslutar om bland annat regler i nationalparken Þingvellir, valde att skärpa reglerna i kyrkan. Det nya regelverket klubbades i veckan. Bestämmelserna innebär avsevärda restriktioner för vad besökare får göra i kyrkan.

Riskorn, konfetti, rosblad och andra utsmyckningar får inte spridas varken inne i eller utanför kyrkan. Kyrkan får heller inte utsmyckas på något sätt utan tillstånd från prästen eller nationalparksvärden.

Vidare införs ett förbud mot att tända ljus i kyrkan. Den enda som får tända ljus är prästen - och det får enbart göras vid altaret. Det är heller inte tillåtet att tända ljus mot kyrkans fasad.

Dessutom är det otillåtet att äta och dricka inne i kyrkan.

Här kan du läsa mer om olyckstillbudet vid bröllopet i kyrkan vid Þingvellir.

Kraftiga jordskalv skakar Reykjanesryggen utanför Island

Illustration: Veðurstofa Íslands
Ett jordskalv med en magnitud på 4,5 skakade sydvästra Island i lördags. En kraftig jordskalvssvärm började i lördags morse längs den så kallade Reykjanesryggen väster om Geirfugladrangur. Det största skalvet kändes bland annat i Keflavík, Reykjavík och Akranes. Under helgen inträffade över 200 jordskalv i området.

Reykjanesryggen sträcker sig från halvön Reykjanes på sydvästra Island och långt ut i Atlanten. Det här är ett område där de amerikanska och de eurasiska kontinentalplattorna glider isär. Jordskalv är därför mycket vanliga i området.

Men området är också vulkaniskt. Jordskalv kan alltså bero även på vulkanisk aktivitet. En mängd undervattensutbrott har inträffat längs Reykjanesryggen. Det senaste större utbrottet skedde vid Eldey 1926.

Ön Eldey är den nordligaste punkten i det vulkaniska system längs Reykjanesryggen som nu alltså skakats av ett stort antal jordskalv. Förutom Eldey är Geirfugladrangur, Geirfugladrangur och Eldeyjarsker de enda tecknen ovan ytan på detta system. Här har minst sex utbrott skett sedan Island befolkades.

En kraftig jordskalvssvärm längs Reykjanesryggen började i lördags morse. Majoriteten av skalven inträffade omkring en mil väster om Geirfugladrangur - ett skär som i sin tur ligger sydväst om Eldey. Avståndet från epicentrum till fastlandet var i regel runt fyra mil.

Det största skalvet skedde klockan 13.17 i lördags. Det uppmättes till 4,5. Ett skalv med en magnitud på 4,1 inträffade timmen senare.

Dessa två skalv var tillräckligt kraftiga för att de skulle kännas även på fastlandet. Veðurstofa Íslands fick rapporter om att skalvet märktes av i bland annat Keflavík, Reykjavík och Akranes.

Bara under helgen inträffade över 200 jordskalv i området. Av dessa hade 29 skalv en magnitud på minst 3.

Under söndagen började aktiviteten avta. Det finns inga direkta kopplingar mellan jordskalvssvärmen och vulkanisk aktivitet. Eftersom det rör sig om ett område långt ute till havs och skalv som sker på stora djup är det dock svårt att följa aktiviteten med precision. Vulkanutbrott kan till exempel ske på havets botten utan att bli synliga för människan.

Senast som Reykjanesryggen var platsen för en större jordskalvssvärm var i juni 2018. Under sommaren 2015 uppmättes ett skalv som ingick i en större serie till 5 - vilket är det största skalvet i området på länge. Då hade ytterligare sju skalv en magnitud på minst 4.

Aktiviteten under 2015 fick myndigheterna att ändra färgkoden för flygtrafik från grönt till gult. Den gula färgen innebär att en vulkan visar tydliga tecken på ökad aktivitet. Den här gången har färgkoden inte ändrats.

Den här typen av jordskalv medför sällan eller aldrig någon risk för tsunamier. Längs Reykjanesryggen glider kontinentalplattorna isär. Tsunamier sker i regel i områden där kontinentalplattorna krockar med varandra.

Klockan 8.38 i går morse inträffade ett jordskalv vid Helgafell utanför Hafnarfjörður. Skalvet hade en magnitud på 2,9 och kändes som mindre skakningar i närområdet.

Här kan du läsa mer om jordskalvssvärmen 2015.

Dagens citat

"Katrín Jakobsdóttir och Gröna vänstern står inför en prövning med anledning av den hejdlösa girigheten och korruptionen som har kommit upp till ytan i Samherjifrågan. Det är frågan om Gröna vänstern eller de två särintressepartierna styr riktningen i regeringen."

Jóhanna Sigurðardóttir, tidigare statsminister och ledare för Socialdemokraterna, skriver på Facebook att regeringen hantering av Samherjiskandalen kan avgöra Gröna vänsterns trovärdighet - läs mer här.

söndag 17 november 2019

Dagens bonuscitat

"Jag blir ledsen över hur vissa på Island, till exempel Bjarni Benediktsson, är beredda att lägga hela skulden på invånarna. Som om islänningarna inte skulle ha gjort fel. Jag blir ledsen över den här attityden att Afrika bara är korrupt och att man får anpassa sig efter det. Jag säger inte att det inte förekommer någon korruption i Afrika men korruption uppstår inte i ett vakuum. Islänningarna är medskyldiga och jag vill se åtgärder, men jag räknar inte med dem."

Candice Michelle Goddard, som har bott i Namibia men nu är bosatt på Island, i Fréttablaðið om finansminister Bjarni Benediktssons reaktion på avslöjandet av Samherjis mutskandal i Namibia - läs mer här.

Fynd av varmvatten i Suðureyri öppnar nya möjligheter

På 940 meters djup i Súgandafjörður finns 63-gradigt vatten. Fyndet innebär att vattnet i Suðureyri inte längre behöver värmas med elektricitet. Och det gör i sin tur att nya möjligheter för näringslivet öppnas på orten. Kommunchefen Guðmundur Gunnarsson säger i Fréttablaðið att fyndet betyder mer än vad det skulle göra att hitta olja.

Orkubú Vestfjarða har i Laugar i Súgandafjörður borrat på stora djup i jakt efter jordvärme. På 940 meters djup vid Laugar utanför Suðureyri hittades 63-gradigt vatten. Energibolaget skriver i ett pressmeddelande att borrningarna kommer att fortsätta. Orkubú Vestfjarða räknar med att finna vatten som är åtminstone 67 grader.

Vattnet i Suðureyri värms i dag med elektricitet. Det är betydligt dyrare - även om det är en kostnad som inte faller direkt på alla konsumenter eftersom den i viss utsträckning är subventionerad.

Suðureyri är en av tätorterna i Ísafjarðarbær. Kommunchefen Guðmundur Gunnarsson säger i Fréttablaðið att fyndet av varmvatten öppnar nya möjligheter för näringslivet på orten:
"På ett iskallt område och på Islands äldsta berggrund så är detta mycket större än att hitta olja. Det här totalförändrar allt både i miljömässigt hänseende och framtidsmöjligheter. Det här är en större grej än vad vi förstår."
Slutnotan för borrningarna väntas landa på omkring 300 miljoner isländska kronor. För Ísafjarðarbær handlar det enligt Guðmundur Gunnarsson redan på kort sikt om en besparing. Han säger i Fréttablaðið att så fort den nya källan kan börja användas kommer varmvattnet att minska kostnaderna för kommunen:
"Kommunens kostnader för uppvärmning av grundskolan kommer att rasa. Nu får vi varmvatten ur marken för badhuset och vi behöver inte be om allmosor eftersom vi befinner oss i ett kallt område."
Han hoppas nu att varmvatten ska kunna hittas på fler platser i kommunen.

Spelade in sexfilm på isländskt hotell - fick sparken

När hotellchefen i Neskaupstaður upptäckte att en av de anställda spelade in sexfilm med hustrun i lokalerna fick han sparken. Paret lade själva ut filmen på nätet. När den raderades hade den redan setts flera tusen gånger. Händelsen beskrivs som särskilt känslig eftersom hotellet fungerar som inackordering för elever under större delen av året.

Under sommarmånaderna förvandlas inackorderingsbostäderna för elever på Verkmenntaskóli Austurlands i Neskaupstaður till The Cliff. För verksamheten ansvarar Hótel Hildibrand som också finns i Neskaupstaður.

Nyligen såg sig hotellchefen Hákon Guðröðarson tvungen att agera. Han hade då fått veta att det spelats in en sexfilm på hotellet. I filmen var det en manlig anställd som hade sex med sin fru i lokalerna. Enligt Austurfrétt gav Hákon Guðröðarson mannen sparken och såg samtidigt till så att han avpublicerade filmen.

Innan filmen raderades hade den fått flera tusen visningar. Det ska ha gått rykten om den bland lokalbefolkningen och en hel del boende i Neskaupstaður ska ha sett hela eller delar av filmen. Austurfrétt skriver att den inleds med naturbilder från parets resa till staden. Därefter går de nakna genom lokalerna innan de börjar ha sex. För den som är förtrogen med miljön ska det inte ha varit någon svårighet att identifiera The Cliff.

Hákon Guðröðarson säger till DV att han agerade direkt när han fick kännedom om filmen. Paret ska nu ha rest från Island:
"Den här filmen togs bort, dessa människor fick sparken och den här saken är över. Vi tycker att den här saken är mycket ledsam."
Enligt DV ska det röra sig om ett amerikanskt par som har spelat in liknande filmer på en rad andra platser.

Dagens citat

"Det var förkastligt att fiskeministern ringde Samherjis vd efter rapporteringen och det skulle aldrig accepteras i andra länder."

Eva Joly, som är advokat åt visselblåsaren Jóhannes Stefánsson, i Vísir om att fiskeminister Kristján Þór Júlíusson ringde Samherjis vd Þorsteinn Már Baldvinsson för att höra hur han mådde efter avslöjandet av mutskandalen i Namibia - läs mer här.

Foto: Europaparlamentet

lördag 16 november 2019

Dagens bonuscitat

"Jag tänker på Samherjis anställda som nu tittar på krigsrubriker om företaget och dess ledning. ... Om det ligger något i de anklagelser som har kommit fram måste framtiden utvisa och eventuellt domstolar. Tack och lov dömer inte medier eller de som skriker på torget i den här frågan utan domstolar om saken går dit. ... Därför är det viktigt att vänta på helhetsbilden innan de offentliga avrättningarna inleds. Man hoppas naturligtvis att det inte tar allt för lång tid att undersöka saken och att Samherjis anställda stolta kan fortsätta skapa valuta för nationen."

Gunnar Bragi Sveinsson, alltingsledamot för Centerpartiet, skriver i Morgunblaðið om mutskandalen i Samherji - läs mer här.

Finansminister vill slopa momsen på cyklar på Island

Momsen ska slopas både på vanliga och eldrivna cyklar. Men det ska finnas ett tak på som mest 400 000 isländska kronor för rabatten. Det framgår i ett förslag från finansminister Bjarni Benediktsson som nu är ute på remiss. Där vill han också förlänga skatterabatten för el- och vätedrivna motorfordon fram till 2023.

I dagsläget finns det på Island en skatterabatt för den som köper bilar som drivs med el eller väte. Det är en del av momsen som slopas med syftet att få fler att välja fordon som orsakar mindre utsläpp. Rabatten löper ut i december 2020. Nu vill finansminister Bjarni Benediktsson förlänga den till och med 2023.

Han föreslår dessutom rabatter även för cyklar. Förslaget kommer efter kritik mot att inte eldrivna cyklar gynnats på samma sätt som eldrivna bilar.

Rabatten ska gälla både vanliga och eldrivna cyklar. När det rör sig om vanliga cyklar försvinner hela momsen upp till 100 000 kronor. Vid större belopp får köparen betala moms på den delen som överstiger fribeloppet. Samma system införs för elcyklar. Men här är taket 400 000 kronor.

Förslaget är nu ute på remiss.

Árneshreppur får post två gånger i veckan i vinter

Det senaste året har invånarna i Árneshreppur fått nöja sig med post en gång i veckan såväl sommar som vinter. Men nu kommer post enligt Litlihjalli att flygas till Islands mest isolerade kommun två gånger i veckan. I praktiken kan det dock bli betydligt färre gånger. Flyget mellan Reykjavík och Gjögur i Árneshreppur ställs ofta in på grund av dåligt väder.

På landsbygden får många islänningar finna sig i att post bara delas ut varannan dag. Några enstaka platser har dock fått nöja sig med än mer sällsynt utbärning. Både sommar och vinter har invånarna i Árneshreppur det senaste året bara fått post en gång i veckan.

Under somrarna - från juni till och med oktober - går alla leveranser till kommunen med lastbil från Reykjavík via Hólmavík. Eftersom lastbilen kommer en gång i veckan har invånarna fått post lika sällan.

Även i vintras kom det bara post en gång i veckan. Då gjorde flygbolaget Ernir de två veckoliga turerna mellan Gjögur och Reykjavík som avtalet med staten föreskriver. Men flyget gick på måndagar och fredagar. På måndagar hann posten inte sortera försändelserna till Árneshreppur. Därför skickades bara post på fredagar.

Ernir har nu flyttat den första avgången från måndagar till tisdagar. Det betyder att post kan levereras med bägge flygen. Därmed kan invånarna också få den utburen två gånger i veckan.

Árneshreppur är Islands mest isolerade kommun. Den är ofta avskuren från övriga Island under minst tre månader på vintrarna eftersom den enda vägen inte hålls öppen. I vinter blir det bara omkring femton personer som bor i Árneshreppur.

Här kan du läsa mer om brevbärningen i kommunen.

Dagens citat

"De första konsekvenserna av Kveikur-avsnittet var att de två namibiska ministrarna - fiske- justitiefrågor - avgick. Fiskeministerns reaktion här var att ringa mutmästaren och vänligt fråga hur han hade det och om det inte var svårt att hamna i något sådant. Vilket land är mer korrupt? När de namibiska hajarna kom till Island lät Samherjis chef kalla in den nuvarande fiskeministern till mötet och presenterade honom som 'deras man i regeringen'. Vilket land är mer korrupt?"

Författaren Hallgrímur Helgason skriver i Stundin om avslöjandena om Samherjis affärer i Namibia - läs mer här.

fredag 15 november 2019

Italienska flygvapnet patrullerar isländskt luftrum



Det italienska flygvapnet hade nyligen sex stridsflygplan av typen F-35 stationerade på Island. Minst tre gånger om året patrullerar flyg från Nato-länder det isländska luftrummet med Keflavík som bas. Förutom själva övervakningen brukar de öva på inflygningar i Akureyri och Egilsstaðir.



I de två filmerna ovan kan du se bilder från uppdraget och här kan du läsa mer om stationeringen.

Sju av åtta islänningar nöjda med sommarvädret

Årets sommarväder var ett av det bästa på Island de tio senaste åren. Sju av åtta islänningar var nöjda med vädret. Men alla tyckte inte att sommaren var bra. På nordöstra och östra Island var en majoritet missnöjda. I övriga landet var det bara små minoriteter som inte var nöjda. Det visar en undersökning utförd av MMR.

Sedan 2010 har MMR frågat islänningarna om sommarväder och semestrar. Bottenrekordet sattes 2018. Sommaren förra året var blöt och kall - och bara 31 procent var nöjda med vädret. De bästa somrarna var 2010 och 2016. Då svarade 95 respektive 94 procent att vädret hade varit bra.

2019 går till historien som den tredje bästa sommaren under det senaste årtiondet. Hela 87 procent tyckte att vädret var bra. Bara 14 procent var missnöjda.

Många av de missnöjda var hemmahörande på nordöstra och östra Island. Där var det endast 36 procent som uppgav att sommaren hade varit bra. I Reykjavík var däremot hela 95 procent nöjda. I kranskommunerna var 94 procent nöjda och på södra Island 93 procent. Något färre - men ändå hela 86 procent - av boende på västra och nordvästra Island ansåg att vädret varit bra.

Män och personer i åldern 18 till 29 år var i regel mer positiva. Kvinnor och islänningar som fyllt 50 år var oftare negativa.

Vädret brukar inte ha så stor betydelse för hur islänningarna ser på sin semester. I år var det 87 procent som var nöjda med ledigheten. Trots att så många haft en lyckad semester var det den näst lägsta andelen nöjda sedan 2010.

Nöjdast med semestern var kvinnor och islänningar i åldern 50 till 67 år. Aningen mindre nöjda var män och personer i åldern 30 till 49 år.

När det gällde semestern var spridningen inte lika stor mellan olika landsdelar. I Reykjavíks grannkommuner var 90 procent nöjda, i Reykjavík 89 procent, i nordvästra och västra Island 87 procent, i nordöstra och östra Island 85 procent samt i södra Island 83 procent.

Fiskeskandal blåser liv i debatt om korruption på Island

Två namibiska ministrar har redan avgått. Fiskejätten Samherjis vd Þorsteinn Már Baldvinsson har tagit en paus. Nu befarar en rad politiker att bilden av Island som en nation där korruption och svågerpolitik tillhör vardagen ska förstärkas. Debatten kommer efter avslöjanden om Samherjis verksamhet i Namibia och anklagelser om mutor och penningtvätt.

Stundin och RÚV avslöjade i veckan i samarbete med Wikileaks och Al-Jazira hur fiskejätten Samherji i flera års tid kommit över fiskekvoter för taggmakrill i Namibia. Företaget fick kvoterna genom mutor - som i redovisningen beskrevs som arvoden för rådgivning - till ministrar och statsanställda. Vinsterna från fisket i namibiska vatten tvättades genom bolag i skatteparadis.

Samherji drog in 55 miljarder isländska kronor på fisket. Bolaget använde sig av konton i den norska banken DNB Nor för att slussa 650 miljoner norska kronor mellan bolag i skatteparadis. Även den norska banken har dragits in i skandalen. DNB Nor agerade inte på varningssignaler om oklarheter kring ägarskapet av Cape Cod, det bolag på Marshallöarna som Samherji använde för transaktionerna.

Inledningsvis försökte Samherji j ett pressmeddelande att lägga hela ansvaret på Jóhannes Stefánsson, en tidigare anställd som jobbat för bolaget i Namibia. Mutorna fortsatte dock enligt Stundin och RÚV sedan han lämnat Samherji. Fiskejätten har i ett pressmeddelande också hävdat att just RÚV skulle vara ute efter att angripa Samherji.

Vidare försökte Samherji hävda att bolaget aldrig fått möjlighet att bemöta uppgifterna. Det fick RÚV att publicera alla förfrågningar som skickats om intervjuer de senaste veckorna.

Samherji hävdade även att en tidigare kriminalinspektör granskat verksamheten i Namibia för bolagets räkning. Den utredningen skulle ha slutat med att Jóhannes Stefánsson tvingades bort. Enligt Stundin hade dock samma polis tidigare sparkats på grund av oegentligheter. Och dessutom själv varit inblandad i verksamheten i Namibia.

Jóhannes Stefánsson har medgett att han brutit mot lagen. Men han hävdar att Samherjis ledning hela tiden känt till att verksamheten i Namibia hade mutor och penningtvätt som grund. Flera andra i bolagets ledning hade till exempel tillgång till de konton som användes för utbetalningarna. Enligt Jóhannes Stefánsson ska ledningen ha sanktionerat lagbrotten.

Tonen från Samherji har dock mildrats något. I går kom beskedet i ett pressmeddelande att vd:n Þorsteinn Már Baldvin tillfälligt lämnar sin post i väntan på att uppgifterna har utretts. Han efterträds tillfälligt av Björgólfur Jóhannsson, tidigare vd för Icelandair. Han har sedan länge pekats ut som en trolig efterträdare till Þorsteinn Már Baldvinsson.

Valet av Björgólfur Jóhannsson är inte okontroversiellt. Han är styrelseordförande för Íslandsstofa, ett statligt bolag som arbetar för att gynna handel och främja isländska intressen. Att han nu tillfälligt arbetar för Samherji kan enligt kritiker - som Folkets partis Inga Sæland - leda till att bilden av Island svärtas ned.

Länge vägrade Samherjis ledning att kommentera uppgifterna. Först i går gav Þorsteinn Már Baldvinsson en intervju i Vísir. Han hävdade då att sanningen skulle komma fram och att medierapporteringen hittills varit vilseledande och inte gett hela bilden. Han förnekade dock inte att Samherji faktiskt mutat sig till fiskekvoter i Namibia.

Þorsteinn Már Baldvinsson sade vidare att han inte var orolig för att han skulle hamna i fängelse.

Namibia blev självständigt 1990. Regeringen vände sig då till Island för att få hjälp med att bygga upp fiskepolitiken. Det arbetet pågick fram till 2010. När det samarbetet avslutades kom Samherji in och såg till så att fiskekvoter gick till sig själva samtidigt som namibiska rederier tvingades att säga upp anställda i brist på fiskekvoter.

Fiskeminister Bernhard Esau och justitieminister Sacky Shangala har redan avgått. De har pekats ut som de politiker som genom mutor banade väg för Samherji. Flera andra namibier med kopplingar till Samherjis fiske i landet har också tvingats gå.

Avslöjandena om Samherji debatterades i alltinget i går. Socialdemokraternas ledare Logi Már Einarsson sade att uppgifterna om mutor och penningtvätt förstärkte bilden av Island som korrupt. Piratpartiets Smári McCarthy ansåg att Samherji ägnat sig åt utsugning och brottslighet. Han sade att tiderna var förbi när företag som Samherji kunde undkomma kritik genom att bara skylla ifrån sig.

Statsminister Katrín Jakobsdóttir ansåg att uppgifterna var besvärande. Hon beskrev det som oacceptabelt om isländska företag bröt mot lagar och regler. I det här fallet äventyrade Samherji även Islands rykte internationellt.

Finansminister Bjarni Benediktsson ogillade att oppositionspolitiker beskrev Island som en nation där korruption frodas. Även han var orolig över hur Islands rykte skulle påverkas av skandalen kring Samherji. Innan debatten hade han sagt att problemet inte fanns på Island utan att det var korruption i Afrika som var den grundläggande orsaken.

Även Islands fiskeminister Kristján Þór Júlíusson har dragits in i skandalen. Han arbetade länge för Samherji och har starka band till fiskejätten. Vid ett möte mellan ledningen och namibiska kontakter presenterades han av Þorsteinn Már Baldvinsson som Samherjis man i regeringen.

Oppositionspolitiker har uppmanat Kristján Þór Júlíusson att lämna uppdraget som minister medan utredningen pågår. Katrín Jakobsdóttir har dock meddelat att hon har förtroende för honom. Det finns heller inget som i dag tyder på att Kristján Þór Júlíusson skulle ha agerat för Samherji i Namibia.

Kristján Þór Júlíusson valde dock själv att ringa Þorsteinn Már Baldvinsson efter avslöjandet. Han förklarade i RÚV att syftet var att höra hur han mådde.

Dagens citat

"Detta var den i särklass billigaste formen. Detta var snabbjobbat tekniskt sett och omslagen inne i kassettfodralet kopierades ofta för att spara. I dag betraktas det som konstnärligt och coolt. Nu använder inte musiker detta för att marknadsföra sig. Det är mer att de som är kända och populära ger ut ett begränsat antal kassetter och att det blir samlarobjekt. Så är detta vanligt bland black metal-band."

Arnar Eggert Thoroddsen, adjunkt i social- och medievetenskap vid Háskóli Íslands, i Morgunblaðið om den ökande försäljningen av kassettband.

torsdag 14 november 2019

Isländska skogar i tysk tv



Tyska ZDF besökte nyligen Island för att göra flera inslag om skogens betydelse. Reportagen visades nyligen i Plan B, ett program om miljöfrågor. På Island besöks bland annat skogsplanteringen i Þjórsárdalur vid Heklas rötter, trädodlingar i Kjarnaskógur och Vaglaskógur samt marker där det växer lärkträd på södra Island. Du ser avsnittet ovan.

Gröna vänsterns väljare mest nyfikna på miljövänlig bil

En majoritet av islänningarna säger att de troligen kommer att köpa en miljövänlig bil nästa gång. Att valet faller på en bil som utgör en mindre belastning för klimatet är mest sannolikt bland Gröna vänsterns och Renässans väljare. Minst intresserade är sympatisörer till Folkets parti och Centerpartiet. Det visar en undersökning utförd av Zenter på uppdrag av Fréttablaðið.

De senaste åren har försäljningen av eldrivna fordon närmast exploderat på Island. Laddstationerna blir allt fler och de dyker också i allt större utsträckning upp i tätorter långt från huvudstadsregionen. I Reyjavík vill kommunen samtidigt halvera antalet bensinstationer till 2025.

Dessutom ökar utbudet ständigt. Nyligen öppnade också elbilstillverkaren Tesla en verkstad i Reykjavík.

Intresset för miljövänliga bilar ser ut att fortsätta öka. Nu uppger hela 53,8 procent att de sannolikt kommer att välja en bil som orsakar mindre utsläpp nästa gång. Det är 22,4 procent som svarar att det är osannolikt att de köper en bil som släpper ut mindre.

Vidare är det 20,5 procent som säger att inget av alternativen är mer troligt än det andra. Resterande 3,3 procent har ingen bil och tänker heller inte skaffa någon.

Kvinnor, höginkomsttagare och islänningar som inte närmar sig pensionsåldern överväger i större utsträckning en miljövänlig bil.

Intresset är störst i huvudstadsregionen och på södra Island. Minst är det i Västfjordarna - där också laddstationerna är färre och avstånden stora samtidigt som det finns få tätorter.

Mest positiva är Gröna vänsterns väljare. Drygt 70 procent av partiets sympatisörer har siktet inställt på en miljövänlig bil. Nästan lika positiva är anhängare till Renässans. Inom Socialdemokraterna, Piratpartiet och Självständighetspartiet tror också en majoritet att valet kommer att falla på en miljövänlig bil.

Ljummast är intresset bland Folkets partis och Centerpartiets sympatisörer. Här är det bara var tredje som svarar att nästa bilköp kommer att påverkas av miljöhänsyn. Något mer intresserade är anhängare till Framstegspartiet och Islands socialistparti.

Här kan du läsa mer om intresset för elbilar.

Miljonär köpte mark - förbjuder campare och bilar



Rudolf Lamprecht köpte stora fastigheter på södra Island. Den schweiziske miljonären utlovade fiskodlingar, trädplantering och frihet för alla att röra sig på hans mark. Nu har han satt upp en skylt som förbjuder både campare och bilister. Einar Freyr Elínarsson, kommunalråd i Mýrdalshreppur, vill få bort skylten och öppna markerna.

Året var 2003 när schweizaren Rudolf Lamprecht köpte mark vid Heiðarvatn norr om Vík í Mýrdal. Under de kommande åren fortsatte han att köpa upp några av södra Islands mest natursköna områden. I affärerna ingick också några av landets främsta älvar för laxfiske.

Stangaveiðifélag Keflavíkur hade länge hyrt fiskerätten i Vatnsá från den tidigare ägaren. Sedan Rudolf Lamprecht köpte marken har fiskestugan vid älven stått orörd. Avtalet med klubben förnyades inte. Han lovade dock att fortsätta hålla älven öppen för sportfiskare.

Då hade Rudolf Lamprecht stora planer för regionen. Han planterade träd och ville börja med fiskodling. I en intervju i Fréttablaðið 2011 sade han att det enda syftet med fastighetsköpen var att skydda naturen. Markerna skulle fortsätta vara öppna för allmänheten.

Så blev det inte. Vägen in mot Heiðarvatn och Heiðardalur avregistrerades 2013 mot kommunen Mýrdalshreppurs vilja. Kommunen äger mark norr om Rudolf Lamprechts ägor. När kommunalrådet Einar Freyr Elínarsson åkte för att besöka området märkte han att löftena om tillträde hade svikits.

Vid en färist satt förbudsskyltar mot camping och fordonstrafik. Under skyltarna fanns en annan skylt med engelsk text:
"Thank you for respecting my privacy."
Einar Freyr Elínarsson berättar om utvecklingen på Facebook. Han skriver att han tänker undersöka möjligheterna att få bort förbudsskylten:
"Jag har aldrig träffat människan och kan inte se att jag skulle störa hans privatliv när jag i min fräckhet körde förbi skylten och fortsatte. Jag måste säga att jag har väldigt begränsad respekt för privatlivet för en människa som inte har en fast bostad här och inte på något sätt har uppfyllt de vackra löften som han gav när han köpte fastigheterna i Heiðardalur för ungefär femton år sedan."
Den som vill ta sig till de kommunala markerna bortom Heiðarvatn måste passera Rudolf Lamprechts ägor. Det är också ett av skälen till att Einar Freyr Elínarsson hoppas att Vegagerðin ska ta bort förbudsskylten.

Här kan du läsa mer om Rudolf Lamprechts markaffärer.

Dagens citat

"Vi har naturligtvis lärt oss mycket och har mycket mer börjat marknadsföra landet i sammanhang med naturskydd och ansvarsfullt resandebeteende. Vi är på rätt väg."

Turismminister Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir i Fréttablaðið om hur marknadsföringskampanjen Inspired by Iceland gått från att beskriva Island som en plats där det mesta är tillåtet till att fokusera på naturvård och ansvar - läs mer här.

onsdag 13 november 2019

Över 700 jordskalv vid Askja på fem dagar

Illustration: Veðurstofa Íslands
Den jordskalvssvärm som började vid Askja i torsdags är långt ifrån över. Under dessa fem dagar har över 700 skalv registrerats i området. Jordskalven har dock inget samband med vulkanisk aktivitet. I stället är det troligt att skalvserien beror på kontinentalplattornas rörelser. Jordskalv är mycket vanliga i området.

I torsdags inleddes en jordskalvssvärm vid Askja norr om Vatnajökull på det isländska höglandet. De flesta skalven sker strax öster om Askja. Inom loppet av fem dagar har över 700 jordskalv inträffat i området.

Det största skalvet hade en magnitud på 3,4 och inträffade i lördags kväll. Under söndagen skedde dessutom ett skalv med en magnitud på 3,2. Ytterligare ett tjugotal skalv har varit större än 2.

Jordskalvssvärmen är långt ifrån över. Däremot kan den vara på väg att mattas av. Den genomsnittliga magnituden för skalven har nämligen minskat.

Den skalvserie som nu pågår har inget samband med vulkanisk aktivitet. Skalven beror i stället på kontinentalplattornas rörelser.

Här kan du läsa mer om Askja.

Första dagarna med snötäcke på norra Island

Vinterns första snö föll även på låglandet på norra Island under oktober. Men det var en månad där vädret kännetecknades av tvära kast mellan varmare och kallare perioder. Och sett till hela riket var avståndet mellan högsta och lägsta temperaturen över 30 grader. Det visar statistik från Veðurstofa Íslands.

Kontraster präglade vädret på Island under oktober. Låga temperaturer och riklig nederbörd innebär att stora delar av norra Island täcktes av snö. Snön lade sig även på låglandet. Barmark fanns bara kvar på vissa sträckor i mildare kustområden. I Reykjavík vaknade däremot invånarna varje morgon till barmark.

De tvära kasten mellan mildväder och vinterkyla gjorde också att avståndet mellan varmaste och kallaste temperatur blev drygt 30 grader. Månadens lägsta temperatur uppmättes den 23 oktober i Grímsstaðir á Fjöllum. Då var det -17,1 grader. Varmast var det i Grindavík den 8 oktober. Då uppmättes 15,3 grader.

Högsta medeltemperaturen hade Surtsey med 6,8 grader. Vid den här tiden på året är det mycket vanligt att Islands sydligaste utpost har det högsta snittet. Det klimat som följer med havsströmmarna gör att ön har små temperaturskillnader mellan årstiderna.

Den lägsta medeltemperaturen uppmättes i Gagnheiði. Där var snittet -2,5 grader. I befolkade områden var det kallast i Möðrudalur. Gården - som ligger på 469 meters höjd i utkanterna av höglandet - hade ett snitt på 0,1 grader i oktober.

I Reykjavík var medeltemperaturen 5,4 grader - vilket var 1 grad över snittet jämfört med perioden 1961 till 1990. I Stykkishólmur var snittet 5 grader (+1,1), i Bolungarvík 4,4 grader (+1), på Grímsey 4,5 grader (+1,5), i Akureyri 3,1 grader (+0,1), i Egilsstaðir 3,3 grader (+0,2), i Dalatangi 4,8 grader (+0,3), i Teigarhorn 4,7 grader (+0,3), i Höfn 4,7 grader (jämförelse saknas), i Stórhöfði på Hemön 5,7 grader (+0,7), i Hveravellir -0,4 grader (+0,8) och i Árnes 4,1 grader (+0,6).

I väster var det ganska torr. Men i norr och öster var månaden betydligt blötare. Reykjavík hade under oktober 77,4 millimeter nederbörd - en mängd som låg strax under snittet för jämförelseperioden 1961 till 1990. Även i Stykkishólmur var det torrt med bara 31,4 millimeter. I Akureyri - där det i regel är betydligt torrare - uppgick nederbörden till höga 97,6 millimeter. Höfn - som är en av de blötaste platserna i landet - fick 156,8 millimeter nederbörd.

Något snötäcke sågs alltså inte till i Reykjavík. Men i Akureyri täcktes marken av snö sju dagar i oktober. Det är tre fler än normalt.

De tio första månaderna var medeltemperaturen 6,7 grader i Reykjavík - vilket var 1,6 grader över snittet. Det gör perioden till den sjätte varmaste någonsin. Akureyri hade snittet 5,3 grader - vilket var 1,2 grader över snittet. Hittills är 2019 det artonde varmaste året någonsin i Akureyri. I bägge städerna har nederbörden varit något rikligare än normalt.

Här kan du läsa mer om vädret på Island.

Island tar emot fler kvotflyktingar under 2020

Island kommer att ta emot 85 kvotflyktingar under 2020. Det är det högsta antalet någonsin som välkomnats i samarbete med FN:s flyktingorgan UNHCR. Beslutet klubbades nyligen av regeringen. Det är flyktingar från Syrien och Afghanistan samt personer som i dag befinner sig i Kenya. Det uppger regeringen i ett pressmeddelande.

Regeringen har som mål att ta emot fler kvotflyktingar. Sedan 2015 har totalt 247 kvotflyktingar kommit till Island i samarbete med FN. En majoritet av dem härstammar från Syrien.

Tanken är att mottagandet ska växa undan för undan. I år är det 75 personer som får en fristad på Island. Nästa år ska antalet öka till 85 personer.

Beskedet innebär att Island under 2020 tar emot rekordmånga kvotflyktingar. Det är ännu inte klart när de anländer eller vilka mottagarkommunerna blir. Tidigare har kvotflyktingar kommit i mindre grupper utspridda över året.

Det rör sig nästa år om personer från tre olika grupper - flyktingar från krigets Syrien som i dag befinner sig i läger i Libanon, flyktingar från Afghanistan som nu uppehåller sig i Iran och personer som nu finns i Kenya. I den senare gruppen finns bland annat homosexuella, flyktingar från Somalia och Sydsudan samt personer som har jobbat med journalistik, politik eller mänskliga rättigheter och därför har förföljts av myndigheter eller grupperingar.

Planerna innebär också att Island fortsätter att välkomna hbtq-flyktingar. Även det är ett uttalat mål från regeringen.

Sedan 2015 har femton isländska kommuner samarbetat med regeringen om att ta emot flyktingar. Sju av dessa kommuner har tagit emot flyktingar för första gången. Det är inte klart vilka mottagarkommunerna blir under nästa år. Hittills har dock regeringen inte haft särskilt svårt att hitta kommuner som vill välkomna flyktingar.

Sedan 2015 har Island tagit emot kvotflyktingar från Syrien, Irak, Uganda, Kongo, Zimbabwe, Rwanda, Sudan och Kamerun.

Gemensamt för kvotflyktingarna är att de har flytt för sina liv. Många har förföljts av politiska skäl. Andra har flytt undan strider. Åtskilliga har också utsatts för förföljelser på grund av sexuell läggning.