onsdag 25 april 2018

Reykjavík är grönaste turiststaden i världen

Reykjavík är den världsstad som har störst grönområden. I kommunen går det 410 kvadratmeter grönområden på varje invånare - vilket är 100 gånger så mycket som i Tokyo i botten av listan. Det är främst naturreservat som gör att Island rankas som det grönaste resmålet. Det visar en undersökning utförd av Travelbird.

Heiðmörk, Esja och Kjalarnes är några av de populäraste naturområdena i Reykjavík. Inom kommungränsen finns naturreservat, skog, parker, golfbanor, botaniska trädgårdar, gräsområden och jordbruksmark. Enligt Travelbird finns det 410,84 kvadratmeter grönområden per kommuninvånare.

Inte i någon annan av de 50 populära världsstäder som ingår i kartläggningen har en lika stor andel grönområden som Reykjavík. Tvåa är Auckland följt av Bratislava, Göteborg och Sydney.

Färst grönområden har Tokyo. Där finns bara 4,03 kvadratmeter per invånare. Istanbul, Aten, Lyon och Santiago är andra populära resmål med begränsade grönområden.

Rekordmånga partier i kommunalvalet i Kópavogur

Nio partier ställer upp i kommunalvalet i Kópavogur. Aldrig tidigare har så många partier kämpat om kommuninvånarnas röster. Helt nya för väljarna är Centerpartiet, Islands socialistparti och För Kópavogur. Försvinner gör Näst bästa partiet och Gryning som bägge kandiderade till fullmäktige i valet för fyra år sedan.

Kópavogur är med 35 970 invånare Islands näst största kommun efter Reykjavík. I den isländska huvudstaden ser det ut att kunna bli sjutton partier som ställer upp i kommunalvalet den 26 maj - vilket är nytt rekord.

Men även i Kópavogur ser det ut att bli ett nytt rekord. Nio partier vill kämpa om de elva platserna i fullmäktige. Det är det högsta antalet partier i kommunens historia. I valet 2014 var antalet partier åtta. Historiskt har det ofta varit fyra eller fem partier som kandiderat.

Länge har Kópavogur varit ett av Självständighetspartiets starkaste fästen. Ända sedan valet 1982 har Självständighetspartiet varit kommunens största parti. Sedan 1990 har partiet - med undantag för första halvan av mandatperioden efter 2010 års val - i olika koalitioner styrt kommunen.

Den senaste mandatperioden har Självständighetspartiet regerat ihop med Ljus framtid. I valet ställer inte Ljus framtid upp med någon egen lista. I stället går partiet till val tillsammans med Renässans.

Bekanta sedan tidigare för väljarna är också Socialdemokraterna, Framstegspartiet och Gröna vänstern. Tillsammans med Självständighetspartiet och Ljus framtid har de politiker invalda i fullmäktige. Utan mandat i förra valet blev Gryning, Näst bästa partiet och Piratpartiet.

Varken Gryning eller Näst bästa partiet ställer upp i årets val. Piratpartiet gör däremot ett nytt försök att ta sig in i fullmäktige.

Tre partier är helt nya i kommunpolitiken för väljarna. Det är Centerpartiet, Islands socialistparti och För Kópavogur. Centerpartiet har ännu inte presenterat någon lista i kommunen. Islands socialistparti lanserar kandidaterna på första maj. För Kópavogur kommer att ledas av Ómar Stefánsson som tidigare representerat Framstegspartiet i fullmäktige.

Hur många röster som behövs för att komma in i fullmäktige varierar. Inom isländsk kommunpolitik finns ingen särskild spärr. Just i Kópavogur brukar det vara nödvändigt att få omkring 7 procent av rösterna för att få ett mandat.

Här kan du läsa mer om kommunpolitiken i Kópavogur.

Självständighetspartiet förlorar majoritet på Hemön

För första gången på 28 år kan Självständighetspartiet tvingas gå i opposition på Västmannaöarna. Självständighetspartiet är fortfarande störst i kommunen. Men nybildade utbrytarpartiet För Hemön kan bilda majoritet tillsammans med vänsterpartiet Ölistan. Det visar en opinionsmätning utförd av Fréttablaðið.

Missnöjet med Elliði Vignissons ledarskap kan leda till att Självständighetspartiet för första gången på 28 år inte kommer att styra Västmannaöarna. Stödet för utbrytningspartiet För Hemön är tillräckligt stort för att Självständighetspartiet ska förlora majoriteten i kommunen.

Självständighetspartiet får 41,2 procent och tre mandat. För Hemön får 31,9 procent och två mandat samt Ölistan 25,4 procent och två mandat. De två utmanarpartierna får alltså fyra av sju platser i fullmäktige.

För Självständighetspartiet är detta en dramatisk tillbakagång jämfört med valet 2014. Sedan dess har stödet backat med 32 procentenheter. Ölistan har under samma period minskat med 0,8 procentenheter. Det ser alltså ut som att För Hemöns väljare tidigare sympatiserade med Självständighetspartiet.

För Hemön lockar dessutom betydligt fler kvinnliga väljare. Partiet har enligt Fréttablaðið stöd av 42 procent av kvinnorna och 25 procent av männen. Självständighetspartiet har 47 procent av männen bakom sig och 33 procent av kvinnorna.

Om detta vore ett valresultat skulle kommunchefen Elliði Vignisson mista sin plats i fullmäktige. Efter kritiken mot att Självständighetspartiet inte höll något provval klev han ned från översta platsen på valsedeln till den femte. I dagsläget räcker inte den till något mandat för honom.

Trots detta steg är Elliði Vignisson Självständighetspartiets kandidat till posten som kommunchef.

För Hemön kommer i kommunalvalet den 26 maj att ledas av Íris Róbertsdóttir. Hon vill inte avsäga sig sitt medlemskap i Självständighetspartiet. Inom rikspolitiken kommer hon att fortsätta arbeta för partiet. Hon hävdar att kandidaturen för För Hemön inte påverkar hennes syn på frågor utanför den egna kommunen.

Frågan är om partiledningen kommer att se på konflikten på samma sätt. Självständighetspartiets stadgar säger att den som kandiderar för ett annat parti ska uteslutas.

Men hon är inte ensam om att ha ett komplicerat förhållande till partiet lokalt och på riksplanet. Páll Magnússon - som toppade Självständighetspartiets lista i den södra valkretsen i det senaste alltingsvalet - har inte tagit ställning för partiet i kommunalvalet. Enligt Eyjan ska det bero på att han sympatiserar med För Hemön.

Páll Magnússon själv har starka kopplingar till Västmannaöarna. Han har också suttit i idrottsföreningen ÍBV:s styrelse under samma tid som Íris Róbertsdóttir var ordförande.

Politiskt är avståndet kortare mellan Självständighetspartiet och För Hemön. Men med personkonflikterna i åtanke är det inte osannolikt att För Hemön hellre skulle bilda majoritet med Ölistan om det vore möjligt.

Ölistan är ett lokalparti som samlar medlemmar ur Socialdemokraterna, Gröna vänstern, Framstegspartiet och Ljus framtid samt kandidater utan partitillhörighet. Men på samma sätt som För Hemön efterlyser Ölistan ökad transparens inom kommunen och ökat medborgarinflytande över större beslut.

En sådan fråga är driften av färjan Herjólfur, ögruppens viktigaste förbindelse till det isländska fastlandet. I dag är det rederiet Eimskip som driver trafiken enligt ett avtal med myndigheten Vegagerðin. Självständighetspartiet vill att kommunen ska ta över trafiken. För Hemön kan däremot tänka sig att behålla trafiken i statlig regi som sedan läggs ut på entreprenad.

Här kan du läsa mer om splittringen inom Självständighetspartiet på Hemön.

Dagens citat



"Det är unikt hur vi låter oss behandlas. Man funderar varför den slaviska lydnaden hos folket är så oerhörd."

Sturla Jónsson, som för tio år sedan var drivande i lastbilschaufförers protester mot höga skatter på drivmedel - något som ledde till bråk med polisen när de blockerade trafiken på gator i Reykjavík, i Vísir om prisutvecklingen vad gäller drivmedel på Island.

tisdag 24 april 2018

Isbergstsunami i Jökulsárlón

Foto: ESA
Ett stort isberg kalvade nyligen från glaciären Breiðamerkurjökull i glaciärlagunen Jökulsárlón. Där har det skapat en isbergstsunami. Isberget driver i sydlig riktning i lagunen. Framför isberget formas en halvcirkelformad våg i samma riktning som det flyter. Vågen syns tydligt på satellitbilder från Jökulsárlón.

Att isberg från Breiðamerkurjökull - som är en av Vatnajökulls många utloppsglaciärer - är vanligt. Det är dock inte alltid som de är så här stora. Bilderna, som är tagna 9 mars och 22 april i år, visar hur ett 150 meter långt avsnitt av glaciären kalvat i lagunen. Jökulsárlón växer stadigt i takt med att Breiðamerkurjökull smälter och drar sig tillbaka.

Självständighetspartiet kan splittras i Seltjarnarnes

Inte sedan kommunen bildades 1974 har Självständighetspartiet förlorat majoriteten i Seltjarnarnes. Men det finns ett internt missnöje med hur kommunen sköts. En grupp medlemmar under ledning av Skafti Harðarson tar i veckan beslut om att bilda en lista för att utmana Självständighetspartiet om makten i kommunen.

Seltjarnarnes nybildades som kommun 1974. Sedan dess har Självständighetspartiet i varje kommunalval kunnat säkra en egen majoritet i fullmäktige. Av de sju mandaten har partiet varje gång fått fyra eller fem.

I valet våren 2014 fick Självständighetspartiet 52,6 procent av rösterna och fyra mandat. Socialdemokraternas 29,4 procent räckte till två mandat medan Näslistan fick 13,4 procent och ett mandat. Det var bara 4,6 procent som röstade på Framstegspartiet - något som inte räckte till någon plats i fullmäktige.

Socialdemokraterna går till val i kommunen även i år. Nytt Näs är ett nytt parti som bildats av Näslistan och Renässans. I dagsläget ser det inte ut som att Framstegspartiet får ihop någon lista. Centerpartiet hoppas att kunna ställa upp i valet i Seltjarnarnes.

Men Självständighetspartiets politiska makt kan alltså komma att utmanas inifrån de egna leden. Det är en grupp missnöjda medlemmar som överväger att bilda en egen lista. Missnöjet gäller bland annat att kommunen förra året gjorde en förlust med 99 miljoner isländska kronor. Kritiken gäller också bygget av ett nytt sjukhem och köpet av fastigheten Ráðagerði.

Skafti Harðarson är talesperson för utbrytarna. Han säger i Morgunblaðið att det inom de närmaste dagarna kommer att tas ett beslut om att ställa upp eller inte:
"Vi är missnöjda med kommunens ekonomiska styrning precis som med att allt politiskt ledarskap saknas."
På Självständighetspartiets lista verkar det inte bli mycket förnyelse. På de fyra översta platserna finns personer som redan i dag representerar partiet i kommunfullmäktige i Seltjarnarnes: Ásgerður Halldórsdóttir, Bjarni Torfi Álfþórsson, Sigrún Edda Jónsdóttir och Magnús Örn Guðmundsson.

Seltjarnarnes är inte den enda kommunen där det finns interna motsättningar inom Självständighetspartiet. På Västmannaöarna har missnöjet lett fram till att ett utbrytarparti bildats med namnet För Hemön och Íris Róbertsdóttir som toppkandidat.

Här kan du läsa mer om splittringen av Självständighetspartiet på Hemön.

Emmsjé Gauti i dispyt med politiker om partinamn



Sveinbjörg Birna Sveinbjörnsdóttir ville låna både kampanjlåt och partinamn från rapparen Emmsjé Gauti. Svaret blev nej. Men i stället för att kalla partiet Reykjavík er okkar ('Reykjavík är vårt') - som är titeln på Emmsjé Gautis största hit - väljer hon det snarlika Borgin okkar - Reykjavík ('Vår stad - Reykjavík').

En rad fientliga utspel mot muslimer och asylsökande gav Framstegspartiet 10,7 procent och två mandat i senaste valet i Reykjavík. Den som vände 2014 års valrörelse för partiet var toppkandidaten Sveinbjörg Birna Sveinbjörnsdóttir.

Sedan dess har hon lämnat Framstegspartiet och sitter nu kvar i kommunfullmäktige som politisk vilde. Hon uppger i DV att hon inför valet den 26 maj kontaktats av bland annat just Framstegspartiet, Folkets parti, Isländska folkfronten och Frihetspartiet. I stället för att ansluta sig till något annat parti väljer Sveinbjörg Birna Sveinbjörnsdóttir att gå till val med en egen lista.

Profilfrågan i valet för fyra år sedan var att återkalla den tomt som tilldelats Félag múslima á Íslandi för ett moskébygge. Eftersom samfundet inte lyckats finansiera projektet har bygget fortfarande inte påbörjats. Sveinbjörg Birna Sveinbjörnsdóttir säger till DV att hon fortfarande vill dra tillbaka beslutet.

Just de främlingsfientliga utspelen kan ha varit skälet till att Sveinbjörg Birna Sveinbjörnsdóttir fick nobben av Emmsjé Gauti, Islands kanske populäraste rappare. Han fick sitt stora genombrott 2016 med "Reykjavík", en låt som kännetecknas av att refrängens "Reykjavík er okkar" upprepas gång på gång.

Sveinbjörg Birna Sveinbjörnsdóttir vände sig till Emmsjé Gauti både med en förfrågan om att använda låten som kampanjsång och om att använda Reykjavík är vårt som namn på partiet. Hon berättar i DV om hur hon kontaktade honom:
"Reykjavík är vårt kom på förslag. Jag hade kontakt med Emmsjé Gauti på grund av det och han var ganska tveksam till det, vilket jag absolut förstår."
Emmsjé Gauti reagerade på hur hon beskrev deras kontakt. Hon mejlade från en adress med reykjavikerokkar i namnet vilket antydde att Sveinbjörg Birna Sveinbjörnsdóttir redan bestämt sig för att använda Reykjavík är vårt som partinamn. På Twitter förklarade han att hennes politiska förflutna gjorde att något slags samarbete inte kunde bli aktuellt:
"Jag var inte tveksam utan bergsäker när jag ringde dig efter att du meddelat min bokare att du tänkte satsa för fullt på slagordet Reykjavík är vårt. Din tidigare politiska historia är orsaken till att jag inte vill ha någon koppling till din kandidatur."
Sveinbjörg Birna Sveinbjörnsdóttir tycktes inte ta åt sig av kritiken. I stället försökte hon enligt Emmsjé Gauti ge sken av att inte ha haft planer på att kalla partiet Reykjavík är vårt. Hon undrade i sin tur på Facebook om han skulle göra en låt med titeln Vår stad - Reykjavík efter att hon bytt namn på partiet:
"Fick ett telefonsamtal från en journalist där jag meddelades att artisten Emmsjé Gauti var något missnöjd med namnet på det politiska partiet som jag företräder, Vår stad - Reykjavík. Tänker han skriva en låt om det?"
Det ser nu ut att kunna bli sjutton partier som kämpar om väljarnas röster i Reykjavík. Sveinbjörg Birna Sveinbjörnsdóttir kommer att leda Vår stad - Reykjavík i valet. De övriga kandidaterna på listan kommer enligt RÚV att presenteras inom de närmaste dagarna.

Här kan du läsa mer om kommunalvalet i Reykjavík.

Dagens citat

"Man ser inte denna tendens till ökning av antalet partier någon annanstans än i Reykjavík. Till exempel i Akureyri går det om något mot en minskning av antalet kandidaturer. ... Platserna i kommunfullmäktige har utökats så att möjligheterna att få in en person är mycket större än tidigare. Det är drygt 2 400 röster eller mindre om valdeltagandet minskar. Det bör inverka när människor bedömer om de ska pröva lyckan."

Grétar Þór Eyþórsson, professor i statsvetenskap vid Háskólinn á Akureyri, i DV om att upp till sjutton partier kan komma att ställa upp i kommunalvalet i Reykjavík den 26 maj.

måndag 23 april 2018

Rättegång om mordet på Birna Brjánsdóttir först till hösten

Mordet på Birna Brjánsdóttir prövas sannolikt inte i landsrätten förrän i höst. Rapporten om var hon kastades i vattnet är fortfarande inte klar. För varje dag som går ökar därför sannolikheten för att Thomas Møller Olsens överklagande av morddomen inte hinns med före sommaruppehållet. Han har också bytt försvarare.

I januari försvann Birna Brjánsdóttir efter en utekväll i Reykjavík. Efter en av de största sökinsatserna i Islands historia hittades hon död på stranden vid Selvogur åtta dagar senare. Hon hade misshandlats till medvetslöshet och därefter kastats i vattnet. Dödsorsaken var drunkning.

Den grönländske sjömannen Thomas Møller Olsen dömdes till nitton års fängelse för mordet och för grovt narkotikabrott. Han har hela tiden förnekat inblandning i mordet. I rätten försökte han lägga skulden på en kollega.

Thomas Møller Olsen överklagade den fällande domen till landsrätten, en domstol som inrättades vid årsskiftet. Eftersom domen mot honom ännu inte vunnit laga kraft sitter han fortfarande i häkte. Enligt Fréttablaðið har han bytt försvarare från Páll Rúnar Kristjánsson till Björgvin Jónsson.

Efter överklagandet begärde försvaret en analys av var Birna Brjánsdóttir kastades i vattnet. Det enda polis och åklagare är säkra på att det var någonstans på sydkusten inom några mils radie från fyndplatsen vid Selvogur. Syftet med analysen är att kunna ifrågasätta om avståndet till denna plats är förenligt med körsträckan för den hyrbil som Thomas Møller Olsen använde under mordnatten.

Landsrätten gör sommaruppehåll i juli och augusti. Därför är det troligt att överklagandet inte hinner prövas före hösten. Samtliga vittnesmål kommer nämligen att tas om i landsrätten - något som innebär att rättegången kommer att ta flera dagar i anspråk. Björgvin Jónsson säger i Fréttablaðið att han inte tror att fallet hinns med före sommaren:
"Rapporten skulle vara klar i början av april men har ännu inte kommit. Så har vi en frist till den 2 maj att lämna in ett pm i fallet och så återstår det för åklagaren och målsägandebiträden att lämna in pm så jag anser att det är osannolikt att detta sker före snarare än efter uppehållet."
Här kan du läsa mer om mordet på Birna Brjánsdóttir.

Två islamfientliga partier går till val i Reykjavík

Återkalla tomten för en moské på Sogamýri och stopp för utbyggnaden av moskén på Skógarhlíð. Och islänningar som ska prioriteras i bostadsköer framför asylsökande. Det är några av de tyngsta vallöftena från både Isländska folkfronten och Frihetspartiet i Reykjavík. Trots att de två partierna för en närmast identisk politik är dörren för samarbete stängd.

I kommunalvalet i Reykjavík våren 2014 gjorde Framstegspartiet sitt bästa resultatet på årtionden. Under Sveinbjörg Birna Sveinbjörnsdóttirs ledning riktade partiet under valrörelsens slutspurt en rad utspel mot muslimer och asylsökande. Framstegspartiet fick 10,7 procent och två mandat i fullmäktige.

Efter fyra år i opposition är stödet för Framstegspartiet nu betydligt svagare. De politiska framgångarna har varit lätträknade. Sveinbjörg Birna Sveinbjörnsdóttir har också lämnat Framstegspartiet och sitter kvar i kommunfullmäktige som politisk vilde.

Sveinbjörg Birna Sveinbjörnsdóttir överväger att kandidera med en egen lista i valet den 26 maj. Hon har knappt två veckor på sig att få ihop en lista.

Men samma typ av åsikter kommer att drivas under valrörelsen. Både Isländska folkfronten och Frihetspartiet ställer upp i valet. Bägge har udden riktad mot muslimer och asylsökande.

Isländska folkfronten hade stora planer inför alltingsvalen 2016 och 2017. Vid båda tillfällena slutade det med fiaskon med toppkandidater som hoppade av efter konflikter med ledningen och listor med förfalskade namnteckningar.

Nu gör Isländska folkfronten ett nytt försök. Reykjavík blir den enda kommunen där partiet ställer upp i vår. Listan toppas av partiledaren Guðmundur Karl Þorleifsson. Tvåa är Hjördís Diljá Beck och trea Jens G. Jensson. Guðmundur Karl Þorleifsson säger till RÚV att partiet den här gången inte kommer att få några problem med falska underskrifter:
"Alla underskrifter vidimeras av ombud, av någon i partiets representantskap. Så alla kommer att vara giltiga."
För att få ställa upp i allmänna val krävs det att partier samlar in ett visst antal underskrifter. Utan dessa rekommendationer är kandidaturen inte giltig. Tidigare har alltså Isländska folkfronten lämnat in falska namnteckningar till valnämnderna.

Gunnlaugur Ingvarsson och Gústaf Níelsson lämnade Isländska folkfronten just före alltingsvalet 2016. Nu har de i stället bildat Frihetspartiet. Gústaf Níelsson har flyttat utomlands. Listan kommer att toppas av partiledaren Gunnlaugur Ingvarsson. Men han säger till DV att det inte rör sig om någon utbrytning från Isländska folkfronten. Något samarbete mellan partierna kommer inte på fråga:
"Vi är mycket mer en splittring från Självständighetspartiet och Framstegspartiet och så finns det också en från Gröna vänstern."
Det är personliga motsättningar som stoppar möjligheterna för ett samarbete. De politiska plattformarna inför kommunalvalet i Reykjavík är nästan identiska. Det talas om att asylsökande prioriteras högre än islänningar som därför kastas ut i hemlöshet.

Både Isländska folkfronten och Frihetspartiet vill dra tillbaka den tomt som Félag múslima á Íslandi fått från kommunen för att bygga en moské på Sogamýri. Bägge vill också stoppa utbyggnaden av Stofnun múslima á Íslandis moské på Skógarhlíð.

Vidare tänker båda partierna riva upp Reykjavíks avtal med Útlendingastofnun om flyktingmottagande.

Här kan du läsa mer om Isländska folkfronten och Frihetspartiet.

Ministrar oense om vägtullar in och ut ur Reykjavík

Nödvändiga satsningar på vägnätet kan komma att påskyndas och finansieras genom vägavgifter. Det är statsminister Katrín Jakobsdóttir och kommunikationsminister Sigurður Ingi Jóhannsson överens om. Men där han vill avgiftsbelägga huvudlederna in och ut ur Reykjavík ser hon hellre att andra sträckor beläggs med vägtullar.

I regeringens ekonomiska plan för perioden fram till 2022 läggs 124 miljarder isländska kronor på vägnätet. Det rör sig - med undantag för 2008 och 2009 - om de största beloppen på flera årtionden. Ändå är det många utlovade projekt som får stå tillbaka på grund av resursbrist.

Efter finanskraschen ströps underhållet av vägarna. Det bristfälliga underhållet har gjort att en stor del av vägnätet nu är i dåligt skick. Gropar och sprickor är vanliga i asfalten även på de största vägarna. Samtidigt har trafiken ökat kraftigt på grund av turismen.

Vegagerðin, det isländska vägverket, anser sig heller inte ha resurser att åtgärda slitage. Myndigheten har i år en budget på 8,3 miljarder för underhåll. Enligt Vegagerðin skulle det behövas ytterligare minst 1 miljard för att komma i kapp. I stället befarar myndigheten att underhållet kommer att släpa efter ännu mer.

Förra kommunikationsministern Jón Gunnarsson ville avgiftsbelägga flera av Islands största vägar. Genom att få bilister att betala för att använda de stora lederna in och ut ur Reykjavík skulle staten dra in pengar till nödvändiga satsningar på vägnätet.

Planerna var omstridda. När Fréttablaðið i oktober 2017 frågade om islänningar var beredda att betala vägavgifter om pengarna gick till att bygga dubbelfiliga vägar in och ut ur Reykjavík var det 56 procent som svarade nej och 44 procent som svarade ja.

Avgifter in och ut ur Reykjavík är något som kommunikationsminister Sigurður Ingi Jóhannsson överväger. Han säger till RÚV att de är nödvändiga för att påskynda utbyggnaden av Sundabraut i Reykjavík. Andra viktiga projekt är en ny bro över Ölfusá i Selfoss och tvåfilig väg mellan Hveragerði och Selfoss. Vägtullar kan göra att dessa investeringar inte behöver vänta i ytterligare fem till tio år:
"Och påskynda uppbyggnaden för att trygga trafiksäkerheten. Att människor kommer mellan jobbet och hemmet på ett effektivt sätt utan att utsätta sig för stor fara."
Men statsminister Katrín Jakobsdóttir har inte samma syn på saken. Under en frågestund i alltinget undrade Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir, ledare för Renässans, hur hon ställde sig till de vägtullar som förespråkas av Självständighetspartiet och Framstegspartiet, de två partier som ingår i regeringen tillsammans med Gröna vänstern. Svaret var att hon kunde tänka sig vägavgifter:
"Vi har aldrig uteslutit avgiftsbeläggning om inte andra sätt är möjliga. Vi har dock framfört betydande tvivel om att sätta upp vägavgiftsstationer till exempel runt huvudstadsregionen, vilket är en av de idéer som har diskuterats."
Här kan du läsa mer om planerna på vägtullar.

Dagens citat

"Vi kommer att ha kandidaturer i de flesta större kommunerna. Det är inte helt bestämt med alla platser än. Vi kommer åtminstone att vara med på alla ställen i huvudstadsregionen möjligen förutom Seltjarnarnes. Det har ännu inte avgjorts. Så kommer vi att ha kandidaturer över hela landet. På många platser är detta fortfarande under arbete, men det har tillkännagivits kandidaturer på några platser till exempel i Árborg, och så kommer förmodligen ett tillkännagivande om Akureyri nu under de närmaste dagarna."

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, ledare för Centerpartiet, i Morgunblaðið om partiets planer för kommunalvalen den 26 maj.

söndag 22 april 2018

Dagens bonuscitat

"Det har varit ett angenämt mentalt uppvaknande om nödvändigheten av att barn och ungdomar läser. Den försäljningsökning som vi ser i våra butiker av barn- och ungdomsböcker och isländska böcker över huvud taget är i enlighet med detta uppvaknande."

Ingimar Jónsson, vd för Penninn, i Morgunblaðið om att försäljningen av isländska böcker har ökat med 10 procent i kedjans butiker.

Vill leda rival - men vill inte lämna Självständighetspartiet

Hon vill leda det parti som utmanar Självständighetspartiet om makten på Västmannaöarna. Men Íris Róbertsdóttir vill ändå fortsätta vara medlem i Självständighetspartiet. Hon hävdar att nybildade För Hemön inte är ett riktigt politiskt parti och att hon inom rikspolitiken kommer att fortsätta stödja Självständighetspartiet.

Ett växande missnöje med kommunchefen Elliði Vignissons ledarskap ledde till att självständighetspartister på Västmannaöarna i stället bildade För Hemön. I kommunalvalet den 26 maj kämpar de tillsammans med vänstersinnade Ölistan om de sju mandaten i fullmäktige.

Självständighetspartiet har haft makten på Västmannaöarna sedan 1990. Bara vid ett av dessa val - kommunalvalet 2002 - har stödet inte räckt till egen majoritet. Något provval har heller inte hållits sedan 1990.

Missnöjet med att inte hålla något provval var det som utlöste utbrytningen. Men inte heller i För Hemön kommer det att ordnas något provval. Anledningen är att styrelsen anser att tiden är för knapp.

Íris Róbertsdóttir är den som sannolikt kommer att toppa För Hemöns lista. Hon har varit med i Självständighetspartiet sedan hon var 16 år. I dag är hon 46 år och ordförande för idrottsklubben ÍBV. Hon har också varit ersättare i alltinget för Självständighetspartiet.

Inför kommunalvalet erbjöds Íris Róbertsdóttir tredje platsen på Självständighetspartiets lista. Den valde hon alltså att nobba. Trots att hon vill kandidera för en lista som direkt konkurrerar med Självständighetspartiet vill hon inte begära utträde. I ett brev till partiledningen skriver hon att hon dock lämnar alla förtroendeuppdrag:
"Detta beslut är mycket tungt för mig men jag bedömer det som oundvikligt. Jag kandiderar inte för något annat politiskt parti utan för ett kommunfrågesamfund som har grundats som ett svar på vissa och förhoppningsvis tillfälliga förhållanden. Jag är och har alltid varit självständighetspartist och kommer att fortsätta vara det. Jag kommer naturligtvis också att fortsätta kämpa för partiet på riksplanet trots att den tidigare nämnda situationen har uppstått i kommunfrågor här på Västmannaöarna."
Det är ännu oklart hur Självständighetspartiets ledning kommer att reagera på Íris Róbertsdóttirs agerande. Partiets stadgar säger att den som kandiderar för ett konkurrerande parti ska strykas ur medlemsförteckningen.

Här kan du läsa mer om splittringen inom Självständighetspartiet på Hemön.

Gunnar Bragi Sveinsson vice ordförande för Centerpartiet

Gunnar Bragi Sveinsson är ny vice ordförande för Centerpartiet efter att ha besegrat Birg­ir Þór­ar­ins­son. Andre vice ordförande är Anna Kolbrún Árnadóttir. Bägge valdes i lördags under partiets landsmöte i Harpa i Reykjavík. Partiledaren Sigmundur Davíð Gunnlaugsson valdes enhälligt och utan motkandidat.

I helgen hölls Centerpartiets första landsmöte i Harpa i Reykjavík. Grundaren Sigmundur Davíð Gunnlaugsson fick fortsatt förtroende som partiledare. Han valdes utan att någon motkandidat anmälde sig och fick 100 procent av rösterna.

Det mest intressanta valet gällde posten som vice ordförande. Här var det Gunnar Bragi Sveinsson och Birgir Þórarinsson - bägge alltingsledamöter för Centerpartiet - som konkurrerade om uppdraget. Gunnar Bragi Sveinsson segrade med 64 procent av rösterna.

Valet av Gunnar Bragi Sveinsson innebär att Centerpartiet nu har samma ledarduo som Framstegspartiet hade kunnat få hösten 2016. Det var då Sigmundur Davíð Gunnlaugsson röstades bort från ordförandeposten och Gunnar Bragi Sveinsson tog beslut om att dra tillbaka sin kandidatur till uppdraget som vice ordförande. Ett år senare bildade Sigmundur Davíð Gunnlaugsson Centerpartiet.

Anna Kolbrún Árnadóttir valdes till vice ordförande med 52 procent av rösterna. Motkandidaterna var Jonas Henning och Sólveig Bjarney Daníelsdóttir.

I de politiska riktlinjer som antogs fortsatte Centerpartiet att slå in på en protektionistisk linje. Partiet upprepade motståndet mot EU-medlemskap och vill utvärdera om Island ska fortsätta att vara en del av EES-samarbetet. Det talades också om vikten av fortsatta skyddstullar för livsmedelsimport och fortsatta subventioner till det isländska lantbruket.

Dagens citat

"Jag tycker att det verkar som att regeringen till sist inser att det hot som hänger över det isländska språket är verkligt. Att tänka på det språk som har använts för att överleva på en viss plats är en grundval för allt skapande som är knutet till en särskild plats."

Författaren Sjón i DV om sin syn på det isländska språket och dess framtidsutsikter.

Foto: Johannes Jansson/Norden.org

lördag 21 april 2018

Dagens bonuscitat

"Det är otroligt kul att leta efter och hitta dessa grottor. Det är som att ge sig ut på fisketur eller skattjakt varje höst när man behöver hitta dem efter sommaren. ... Många försvinner kanske under sommaren när glaciären kanske smälter omkring 100 meter. Samtidigt smälter kanske älven fram en annan variant av grottan inifrån glaciären. Det är mycket spännande att komma på hösten och se hur glaciärerna klarar sig efter sommaren."

Einar Rúnar Sigurðsson, turismföretagare i Hofsnes i Öræfi, i Fréttablaðið om hur han sedan 1996 ständigt söker efter nya isgrottor dit han kan ta besökare.

Delade Biggest Loser Ísland - döms till 30 dagars fängelse

30 dagars fängelse, en knapp miljon i rättegångskostnader och en beslagtagen dator. Det blir straffet för den 31-årige man från Hafnarfjörður som delade två avsnitt av tv-programmet The Biggest Loser Ísland på fildelningssajten Deildu. Mannen förnekade i rätten att han var den som hade lagt upp programmen.

The Biggest Loser Ísland var en av tv-kanalen Skjár Einns största satsningar under 2014. Tablån bestod till största delen av utländska program, men de egna produktionerna var alltid viktiga för att locka abonnenter.

I februari 2014 delades två färska avsnitt av The Biggest Loser Ísland på fildelningssajten Deildu. Avsnitten laddades ned mer än 10 000 gånger var. I filerna syntes användarnamnet Wikipedia. I slutet av filerna sågs dessutom namnet på en i dag 31-årig man bosatt i Hafnarfjörður.

Mannen förhördes vid fyra olika tillfällen. Han gav då olika förklaringar till händelsen. Gemensamt för dem var att han förnekade att han var den som laddat upp filerna. I rätten hävdade mannen att det var vänner från Anonyma alkoholister som lagt upp dem, men att han inte ville namnge dem. Han erkände dock att han var den som spelat in avsnitten från Skjár Einn.

Domstolen Landsréttur anser att mannens förklaring inte är trovärdig. Att han ständigt ändrat sin berättelse påverkar hans trovärdighet negativt.

I rätten vittnade företrädare för Skjár Einn och producenten Saga Film om att olaglig nedladdning var ett stort problem som hade kraftig inverkan på intäkterna och abonnenternas betalningsvilja.

Mannen döms nu för brott mot upphovsrättslagen. Straffet blir 30 dagars fängelse. Men hela straffet är villkorligt - bland annat eftersom utredningen tagit så lång tid och mannen uppges ha mått dåligt under tiden.

Han ska stå för rättegångskostnader på 945 358 isländska kronor. Han får också den bärbara dator han använde beslagtagen och förverkad. Däremot får han tillbaka en stationär dator eftersom den inte användes för att dela avsnitten.

Här kan du läsa domen i sin helhet.

Storvinst för restauranger och affärer på flygplats i Keflavík

Restauranger och affärer på flygplatsen i Keflavík gör stora vinster på försäljningen. 66° Norðurs klädbutik gjorde 2016 en vinst på över 220 miljoner isländska kronor. Lagardére Travel Retail har nästan monopol på restauranger på flygplatsen. Bolaget tjänade drygt 180 miljoner. Det rapporterar Stundin.

När flygplatsbolaget Isavia 2014 i samband med ombyggnaden av flygplatsen i Keflavík valde butiker och matställen var det flera som blev besvikna. Kaffitár - som länge hade haft ett kafé på flygplatsen - och Drífa - som ända sedan 1988 haft en butik med fritidskläder - tillhörde de företag som ratades.

Bägge driver nu olika rättsprocesser mot Isavia. De hävdar att flygplatsbolaget gjort sina val på felaktiga grunder. Drífa har stämt Isavia på 1,5 miljarder isländska kronor för utebliven försäljning mellan 2015 och 2021. Kaffitár har i drygt tre år försökt få Isavia att lämna ut information om beslutsunderlaget.

De företag som släpptes in på flygplatsen gör stora vinster. 66° Norður sålde enligt Stundin varor för knappt 1,4 miljarder isländska kronor under 2016, en ökning med nästan 250 miljoner jämfört med 2015. Vinsten var drygt 220 miljoner. Samtidigt slussades 400 miljoner vidare till 66° Norðurs moderbolag.

Lagardére Travel Retail - ett bolag med starka kopplingar till Kaupfélag Skagfirðinga - har nästan monopol på försäljning av mat och livsmedel på flygplatsen i Keflavík genom bland annat Mathús, Nord och Segafredo. Det är bara Joe and the Juice som inte kontrolleras av bolaget.

Under 2016 gjorde Lagardére Travel Retail en vinst på drygt 180 miljoner isländska kronor. Samtidigt fick ägarna 100 miljoner i aktieutdelning. Året innan var aktieutdelningen 28 miljoner, rapporterar Stundin.

Dagens citat

"Om islänningar inte är mottagliga för budskapet att hedar är oframkomliga och stängda - hur i hela friden är det då möjligt att tro att alla turister som kommer hit ska vara det?"

Guðbrandur Örn Arnarson vid Landsbjörg i Morgunblaðið om hur islänningar i stora jeepar som struntar i avspärrningar och ger sig in på stängda vägar påverkar turisters beteende.

fredag 20 april 2018

Förlorar på valfångst - säljer fiskeaktier för miljardbelopp

Kristján Loftsson säljer nästan samtliga aktier i fiskerijätten HB Grandi. Tillsammans med Halldór Teitsson drar han in drygt 21 miljarder isländska kronor på affären. Ny ägare av aktierna är Guðmundur Kristjánsson. Formellt är det valfångstföretaget Hvalur hf. som säljer majoriteten av aktierna.

Nyligen meddelade Kristján Loftsson att Hvalur hf. efter två års uppehåll tänker återuppta jakten på sillval. Jakten går med förlust och inget tyder på att de ekonomiska förutsättningarna skulle vara bättre i år. Men jakten handlar sannolikt mer om prestige och trotsande av internationell opinion än om möjligheter till vinster.

Tack vare sina aktier i fiskerijätten HB Grandi är Kristján Loftsson en av Islands rikaste. Nu säljer han större delen av sitt aktieinnehav. Prislappen är 21,6 miljarder isländska kronor. Köpare är Guðmundur Kristjánsson från Brim, en annan branschjätte.

Mycket tyder på att Kristján Loftsson gjort en bra affär. Samma dag som köpet annonserades handlades aktier i HB Grandi för 30,20 isländska kronor på börsen i Reykjavík. Kristján Loftsson fick 35 kronor per aktie.

Pengarna går inte bara till Kristján Loftsson. Hvalur hf. sålde den stora majoriteten - totalt 34 procent av det totala antalet aktier - av aktierna. Det bolaget ägs till 43 procent av Fiskveiðihlutafélagið Venus hf. som i sin tur ägs av Kristján Loftsson och dottern Birna Loftsdóttir. En mindre aktiepost såldes av Vogun, ett bolag som helt och hållet ägs av Hvalur hf.

Dessutom sålde Halldór Teitsson 3,2 procent av aktierna. Han har nu inte några aktier kvar i HB Grandi. Kristján Loftsson kontrollerar fortfarande aktier till ett värde av 8,7 miljoner.

Här kan du läsa mer om Kristján Loftssons beslut att återuppta valfångsten.

Tvättbjörn kom till Island från Nordamerika

Tvättbjörnen som hittades vid Hafnir för en månad sedan var ett vilt djur från Nordamerika och inget insmugglat sällskapsdjur. Den kom till Island med flyg eller båt. Innan den upptäcktes hade tvättbjörnen varit i land ett tag eftersom den fått i sig flera olika typer av fisk och skaldjur. Det framgår i obduktionsrapporten.

Den 20 mars i år promenerade Birgir Hauksson på stranden utanför Hafnir tillsammans med hunden Tyson. Han var ute efter att samla sandmusslor, men Tyson hittade något helt annat. I en håla fick hunden upp spåret efter en tvättbjörn.

Tvättbjörnen undkom inte hundattacken. Men fyndet väckte flera frågor. Tvättbjörn är en mycket sällsynt gäst på Island. De gånger som tvättbjörnar påträffats har det rört sig om djur som på olika sätt fått hjälp att komma till landet.

Den kanske viktigaste frågan var om tvättbjörnen tagit sig till Island som fripassagerare eller om den smugglats in i landet som husdjur. Nu ger obduktionsrapporten svar på frågorna.

Djuret som hittades vid Hafnir var en ung hona - omkring ett år gammal - som inte var riktigt fullvuxen. Tvättbjörnen vägde tre kilo och var 68 centimeter lång, varav svansen svarade för 24 centimeter.

Tvättbjörnen var normalviktig och visade inga tecken på att ha varit utan föda någon längre tid. Det tyder på att den inte kommit till Island instängd i en container under en lång period. I stället har den med all sannolikhet smugit ombord ett transportflygplan eller ett fartyg. Flyg anses vara det troligaste alternativet.

Sannolikheten för att det rör sig om en fripassagerare understryks av närheten till flygplatsen i Keflavík och hamnen i Helguvík. Från den plats på stranden vid Hafnir där tvättbjörnen upptäcktes är det fågelvägen bara två kilometer till flygplatsområdet. Till hamnen är det åtta kilometer. Tvättbjörnar kan utan problem förflytta sig sådana sträckor.

Tvättbjörnen kom till Island från Nordamerika och inte från Europa. I magen hittades parasiter som enbart finns i Nordamerika och inte i Europa. Därför kan det uteslutas att ursprunget skulle vara europeiskt.

Dessutom hade tvättbjörnen befunnit sig på Island under en tid. Troligen rörde det sig om några veckor. Dagarna innan den hittades hade den fått i sig olika typer av föda som finns i havet runt Island. Där fanns bland annat fisk, snäckor, krabbor och kräftor.

Det första som undersöktes var om tvättbjörnen var smittad av rabies. De testerna genomfördes i Sverige. Tvättbjörnen bar inte på viruset.

Här kan du läsa mer om hur tvättbjörnen hittades.

Þór Saari lämnar Piratpartiet efter missad utnämning

Þór Saari blir inte Piratpartiets representant i Seðlabanki Íslands styrelse. Nu lämnar han partiet och dömer ut det som ett skepp som seglar utan att ha någon kurs. Men flera tunga piratpartister tillbakavisar kritiken. De hävdar att de genom att i stället utnämna Jacky Mallett har valt de bästa kandidaterna.

Nyligen hoppade grundaren Birgitta Jónsdóttir av Piratpartiet. Hon hävdade att det misslyckats med att driva igenom förändringar av det politiska systemet och den politiska kulturen. Vidare ansåg hon att partiet misslyckats att skapa en gräsrotsorganisation. Dessutom tyckte hon att partiet inte var redo att ingå i en regering.

Birgitta Jónsdóttir valdes in i alltinget våren 2009 på ett av Medborgarrörelsens mandat. Det gjorde även Þór Saari. När Medborgarrörelsen splittrades efter interna stridigheter valde bägge att tillsammans med Margrét Tryggvadóttir bilda Rörelsen.

Rörelsen lades ned inför alltingsvalet 2013. Birgitta Jónsdóttir hade då grundat Piratpartiet medan Þór Saari, Margrét Tryggvadóttir och övriga Rörelsen anslöt sig till det nybildade partiet Gryning. Stödet för Gryning räckte inte till några mandat i alltinget.

Inför valet 2016 valde Þór Saari att i stället gå med i Piratpartiet. Han kandiderade också i provvalet, men stödet räckte inte för att komma tillräckligt högt upp på valsedeln för att han skulle ha en realistisk chans att få någon plats i alltinget. Historien upprepade sig 2017. Inte heller då lyckades Þór Saari placera sig tillräckligt högt upp för att ha möjlighet till något mandat.

Innan Þór Saari gav sig in i politiken jobbade han som ekonom. Han hade bland annat varit anställd vid Seðlabanki Íslands, den isländska centralbanken, i fyra år.

I veckan utnämnde Piratpartiet representanter till Seðlabanki Íslands styrelse. Valet föll på dataingenjören Jacky Mallett som ordinarie ledamot och ekonomen Ólafur Margeirsson som ersättare. Þór Saari skriver inte rent ut att han själv borde ha fått uppdraget, men på Facebook dömer han ut valet:
"Eftersom Piratpartiets alltingsgrupp har gjort avsteg från den oskrivna men viktiga regeln om att utse sina företrädare i styrelser och nämnder efter professionella och kunskapsbaserade förutsättningar och Piratpartiets grundläggande värderingar inte tycks ha blivit mer än dekorationer har jag bestämt mig för att överge det riktningslösa fartyg som piratskutan har blivit."
Þór Saari meddelade utträdet på Facebook. Han hävdade att Jacky Mallett, som har doktorerat med inriktning på monetära system, inte var kompetent nog. Dessutom skulle bristfälliga kunskaper i isländska påverka hela styrelsens arbete negativt.

Alltingsledamöterna Smári McCarthy och Björn Leví Gunnarsson försvarade utnämningarna. Halldór Auðar Svansson, Piratpartiets företrädare i kommunfullmäktige i Reykjavík, skrev att Þór Saari inte gått med i partiet av rätt anledningar:
"Människor som hoppar av efter sådana förutsättningar var aldrig med av rätt förutsättningar."
Þór Saari har dock inte gett upp politiken. För ett år sedan gick han även med i det då nybildade Islands socialistparti samtidigt som han var kvar i Piratpartiet. Islands socialistparti planerar att ställa upp i kommunalvalet i Reykjavík den 26 maj i år. Listan har ännu inte presenterats - men det kan inte uteslutas att Þór Saari kommer att vara en av kandidaterna.

Oavsett vilket har Þór Saari redan etablerat sig som en av de flitigaste partibytarna i Islands historia. Under de nio senaste åren har han representerat inte mindre än fem partier: Medborgarrörelsen, Rörelsen, Gryning, Piratpartiet och Islands socialistparti.

Här kan du läsa mer om Þór Saari och här kan du läsa mer om Birgitta Jónsdóttirs avhopp.

Dagens citat

"Det är inte den största valfrågan men på samma sätt som det var ett bra steg att ge busshållplatser namn och visa dem vill Renässans att vi ger cykelvägar vackra, beskrivande och smidiga namn och visar dem på ett tydligt sätt."

Pawel Bartoszek, kandidat till kommunfullmäktige i Reykjavík för Renässans, skriver i Kjarninn att han vill att alla cykelvägar i kommunen ska namnges.

torsdag 19 april 2018

Reykjavík kan få två nya badstränder

Två nya stränder för havsbad kan komma att anläggas i Reykjavík. Platserna som är aktuella är Skarfaklettur vid Laugarnes och Gufunes. Utredningar om planerna ska presenteras senaste den 1 oktober i år. Prislappen kan bli omkring 180 miljoner isländska kronor om bägge badplatserna blir verklighet.

Havsbadet vid Nauthólsvík är populärt året runt. Här samlas Reykjavíkbor året runt för att bada i havet. Varmvatten från det kommunala nätet pumpas ut i Nauthólsvík vilket gör att temperaturen inom ett mindre område håller sig omkring 20 grader.

Nu kan Reykjavík få ytterligare två badstränder. Det är borgmästaren som har föreslagit att havsbad ska anläggas vid Skarfaklettur på Laugarnes och på Gufunes. Ungefärliga prislappar för badplatserna är 130 miljoner isländska kronor för Gufunes och 50 miljoner för Laugarnes.

Förslaget klubbades för vidare utredning av en enig kommunstyrelse. När frågan behandlades i fullmäktige reserverade sig Självständighetspartiet mot beslutet. Partiets ledamöter var positiva till idén men efterlyste en grundligare kostnadskalkyl. Dessutom efterlyste de åtgärder mot utsläpp av avloppsvatten.

Utredningarna om förslagen ska vara klara senast den 1 oktober i år. Först därefter tar fullmäktige ställning till om de nya havsbaden ska byggas.

Beståndet i kris - Island kan stoppa fisket av havskräfta

Beståndet av havskräfta är nu så litet att radikala åtgärder är att vänta. Hafrannsóknastofnun överväger att helt stoppa eller kraftigt begränsa fisket från och med hösten. Ända sedan 2005 har beståndet varit på väg ned. Fortfarande finns en hel del större havskräfta vid den isländska sydkusten, men föryngringen av beståndet är dålig.

Länge var havskräfta något som islänningar sällan åt. Det var först på 1950-talet som fisket började - och då var det inledningsvis utländska fiskare som siktade in sig på havskräfta. Ända in på 1980-talet var det många isländska fiskare som behandlade havskräfta som hopplös bifångst som de såg till att skänka bort.

Sedan dess har attityderna förändrats. Havskräfta serveras på en mängd isländska restauranger. Inte minst turismen har bidragit till att öka efterfrågan.

Fångsterna har gått i motsatt riktning mot efterfrågan. Den senaste fångstkvoten som utfärdades var på 1 150 ton. Det är nu sju båtar som huvudsakligen fiskar havskräfta. Branschens tre stora rederier är Skinney Þinganes i Höfn, Vinnslustöðin på Västmannaöarna och Rammi i Þorlákshöfn.

Havskräftan finns främst längs den isländska sydkusten. Island utgör också gränsen för artens utbredning i Nordatlanten.

Men nu kan fisket vara på väg mot sitt slut. Jónas Páll Jónasson vid Hafrannsóknastofnun säger till Fiskifréttir att återväxten har varit mycket dålig ända sedan 2005. Inget tyder på att något trendbrott skulle vara på gång. Därför är det viktigt att myndigheten agerar innan havskräftan fiskas så hårt att den försvinner helt och hållet:
"Det är bara en fråga om när det [totalstopp för fisket av havskräfta] händer. Vi har ständigt minskat det. Så är det också en fråga om vi rekommenderar litet eller inget fiske - detta är en fråga om metod."
De tre branschjättarna oroas av planerna på ett fångststopp. De vill därför ha ett möte med Hafrannsóknastofnun för att diskutera fiskets framtid.

Beståndet har varit på nedgång åtminstone sedan 1980. Säsongen börjar i regel under mars och kan fortsätta ända in i november om inte kvoterna är slut. Sverrir Haraldsson vid Vinnslustöðin säger till RÚV att årets inledande fiske varit bättre än förväntat:
"Vi började fiska direkt efter påsk och fisket har gått ganska bra och har varit över förväntan vad gäller mängd. Det mest positiva är att vi har sett en del mindre havskräftor vilket man hittills har talat om som det man saknat i fisket."
Enligt Sverrir Haraldsson skulle ett fiskestopp få allvarliga konsekvenser. Det skulle sannolikt leda till uppsägningar av anställda.

Här kan du läsa mer om havskräftans utbredning.

Birgitta Jónsdóttir: Bra att Piratpartiet inte sitter i regering

Piratpartiet har inte varit redo för att sätta sig i en regering. Partiet har heller inte lyckats att skapa band till vanliga medborgare. I stället för att skapa en bred folkrörelse har partiet isolerat sig och inte förmått hantera tillfälliga uppsving i opinionen. Det skriver Birgitta Jónsdóttir, en av Piratpartiets grundare, i Stundin.

Poeten Birgitta Jónsdóttir var en av initiativtagarna till det som så småningom blev Medborgarrörelsen, ett av de partier som bildades i kölvattnet av de protester som ägde rum efter finanskraschen. Våren 2009 röstades hon in i alltinget för första gången.

Medborgarrörelsen splittrades snart efter interna konflikter. Tillsammans med två andra alltingsledamöter grundade hon i stället Rörelsen. Inför valet våren 2013 valde Rörelsen att ansluta sig till det nya partiet Gryning. Birgitta Jónsdóttir tog i stället initiativ till Piratpartiet.

I drygt fyra år representerade Birgitta Jónsdóttir Piratpartiet i alltinget. Hon ställde inte upp i nyvalet i oktober 2017. Hon hade då haft en rad konflikter med Helgi Hrafn Gunnarsson, partiets populäraste företrädare, och positionerat sig på partiets vänsterflygel.

Nyligen meddelade Birgitta Jónsdóttir att hon lämnat Piratpartiet. Nu skriver hon i Stundin om sina år inom isländsk politik. Det är en uppgörelse där hon riktar skarp kritik mot Piratpartiet. Hon hävdar att det misslyckats på en rad avgörande punkter och att det inte är redo för att ingå i en regering.

Efter finanskraschen hösten 2008 upplevde Birgitta Jónsdóttir att det fanns ett stort behov av politiska förändringar. Hon trodde att den bästa arenan för att åstadkomma förändring var alltinget. Där hamnade fokus snart på att införa en ny grundlag - och en sådan är fortfarande något som Birgitta Jónsdóttir tror skulle kunna reformera det politiska systemet.

När hon gav sig in i politiken ville hon bryta de etablerade partiernas makt. Hon ville sätta stopp för korruption och svågerpolitik. Det skulle ske genom en tydlig maktfördelning och ökad transparens inom statsapparaten. Hon såg också ett behov av att stärka yttrande- och pressfrihet.

När Rörelsen gick i graven var det enligt Birgitta Jónsdóttir inte längre något parti som drev frågor om medborgerliga rättigheter på nätet. Därför valde hon att grunda Piratpartiet. Hon hade då på olika sätt kommit i kontakt med piratpartister i andra länder. Där hittade hon den vilja till förändring som hon sökte.

Men när Piratpartiet hade möjlighet att på allvar bli en förändringskraft gick det snett. Birgitta Jónsdóttir skriver att partiets uppsving i opinionen - där Piratpartiet i flera månaders tid hade stöd av över 30 procent av islänningarna - utlöste en maktkamp som skulle visa sig förödande. Vidare anser hon att partiet av ängslighet då försökte ge sig in i frågor de inte behärskade:
"Därefter utbröt en oändlig självcensur och maktkamp som med rädslans hastighet vävde in sig i partiet. All vår inre struktur var mycket svag eftersom vi var en ny rörelse med absolut ingen förmåga att försöka göra allt - och än mindre ta emot all denna positiva uppmärksamhet. I stället för att sluta leden och skapa en stabil grund av det som vi var bra på var vår webbplats i ständigt kaos, röstningssystemet hade ett gränssnitt som bara nördar kunde använda och i stället för att lägga energi på att fixa dessa saker gick all energi till ytan och ständigt nya föreningar, Facebook-grupper och ordkrig om tolkningen av Piratpartiets regler. Samtidigt som människor gav sig in i katastrofer i gräl om vaccinationer, feminism, veganism, ismer, ismer, ismer i Piratpartiets diskussionsgrupp gick det inte alls att grunda starka föreningar på landsbygden, och det finns fortfarande hela regioner där bara några få piratpartister är verksamma och där det fortfarande inte finns några föreningar som är redo att bjuda in till möten och maktfrämjande, men ska samtidigt ge sig ut i en dåligt förberedd valrörelse i kommuner där nästan inget föreningsarbete har ägt rum."
I samband med valet 2016 försökte Birgitta Jónsdóttir få Piratpartiet att hamna i regeringsställning. I stället blev det Självständighetspartiet, Renässans och Ljus framtid som bildade koalition. Den regeringen sprack inom ett år. Birgitta Jónsdóttir skriver att Piratpartiet på samma sätt som Ljus framtid och Renässans överskattat sin förmåga:
"Piratpartiets främsta svaghet är att partiet inte har ägnat något arbete åt att skapa riktiga band till allmänheten och kunskaper om hur statsapparaten fungerar genom att arbeta med målmedvetna band dit in. Det måste medges att det var en viss lättnad för mig när partiet inte blev part i regeringen eftersom det är nödvändigt att erkänna att vi helt enkelt inte var redo. Ljus framtid och Renässans överskattade sin förmåga och kunskap och alla vet hur det gick för dem."
Piratpartiets starka sida är enligt Birgitta Jónsdóttir att det släpper in unga människor och skapar utrymme för idéer. Hon skriver också att hon själv varit en av orsakerna till flera av de konflikter som präglat partiet de senaste åren:
"Vårt system kan liknas med en bil med obrukbar motor. Det spelar ingen roll vem som sitter vid ratten - ett barn eller en formel 1-förare. Bilen går inte framåt om det inte tas itu med problemets rot som är den obrukbara motorn."
Här kan du läsa mer om Birgitta Jónsdóttirs avhopp från Piratpartiet.

Dagens citat

"Jag tror att polisen på landsbygden som arbetar mycket ensam - det frestar på många andra saker hos dem än hos dem som arbetar med ett stort lag runt sig. Ibland behöver man vara insatsstyrka, läkare, sjuksköterska, präst eller psykolog. Man har alla dessa roller."

Sigurður Jónasson i RÚV om att vara polis på den isländska landsbygden utan sällskap av någon annan kollega under arbetspassen.

onsdag 18 april 2018

Birg­ir Þór­ar­ins­son vill bli vice ordförande för Centerpartiet

Birg­ir Þór­ar­ins­son vill bli Centerpartiets vice ordförande. Han är hittills den enda som öppet har anmält sitt intresse för uppdraget. Valet sker under helgens landsmöte i Reykjavík. Samtidigt väljs också ordförande och partisekreterare. Inget tyder på att någon kommer att utmana den sittande partiledaren Sigmundur Davíð Gunnlaugsson.

Med bara några veckor kvar till nyvalet till alltinget i oktober förra året hoppade Sigmundur Davíð Gunnlaugsson av Framstegspartiet. I stället grundade han Centerpartiet. I valet fick partiet 10,87 procent av rösterna och sju mandat.

Ett av mandaten gick till Birg­ir Þór­ar­ins­son. Han var Centerpartiets toppkandidat i den södra valkretsen. Även han var en avhoppad framstegspartist. Han hade tidigare gått in som ersättare i alltinget och representerat Framstegspartiet i kommunfullmäktige i Vogar.

Birg­ir Þór­ar­ins­son har nu meddelat att han vill bli Centerpartiets vice ordförande. Han är den första som meddelar sin kandidatur till uppdraget. Han är också den enda som gjort det offentligt. Fristen för att kandidera gick ut i måndags.

Partiet har i dagsläget ingen vice ordförande. Valet sker under helgens landsmöte i Harpa i Reykjavík.

Under landsmötet - som är Centerpartiets första - väljs även ordförande och partisekreterare. Inget pekar på att någon skulle vara intresserad av att utmana den sittande ordföranden Sigmundur Davíð Gunnlaugsson. De medlemmar som valde att lämna Framstegspartiet i samband med hans utträde är alltjämt mycket lojala mot honom.

Över 500 jordskalv vid Öræfajökull bara i år

Över 500 jordskalv har inträffat vid Öræfajökull sedan årsskiftet. Aktiviteten vid vulkanen fortsätter att vara betydligt mer omfattande än vanligt. Myndigheterna har nu haft förhöjd beredskap för ett vulkanutbrott i fem månader. I dagsläget finns dock inget som tyder på att något utbrott skulle vara nära förestående i Öræfajökull.

Öræfajökull är Islands största vulkaniska system. Men något utbrott har inte ägt rum sedan 1727. De senaste åren har aktiviteten i området ökat. Sedan hösten 2016 har jordskalv vid Öræfajökull blivit allt vanligare.

Jordskalven beror sannolikt på magmarörelser. Än så länge är det troligt att magman har en bit kvar till ytan. Skalven sker för det mesta på stora djup. Det finns inga direkta mönster som skulle peka på att de skulle vara på väg att röra sig uppåt i berget.

Efter en rad jordskalv under hösten höjde myndigheterna i november 2017 beredskapen vid Öræfajökull. Nu har den skärpta övervakningen av aktiviteten i vulkanen pågått i fem månader. Bedömningen är fortfarande att Öræfajökull visar tecken på något som skulle kunna leda till ett utbrott. Faran bedöms dock inte vara överhängande.

Hittills i år har omkring 580 jordskalv inträffat vid Öræfajökull. Den stora majoriteten av skalven har haft en magnitud under 1,5. Av det femtiotal skalv som skedde förra veckan var det till exempel bara fyra som uppmättes till 1,2 eller kraftigare. Det största hade en magnitud på 1,5 och hade sitt epicentrum vid kraterns östra sida.

Under gårdagen skedde två jordskalv vid Öræfajökull. Det största hade en magnitud på 1,2.

Enstaka skalv har varit betydligt kraftigare. I februari registrerades ett skalv på 3,6 - det största jordskalvet i Öræfajökull sedan den första mätutrustningen i området installerades 1976.

Trots att beredskapen formellt inte har sänkts är den inte lika intensiv som den var för fem månader sedan. Då fanns myndighetsanställda i området dygnet runt. Nu finns varken polis eller andra myndigheter ständigt på plats i vulkanens närhet.

Då var bedömningen att det fanns en viss risk för att ett utbrott skulle kunna komma inom kort. Visserligen fanns det inga direkta tecken på det, men eftersom Öræfajökull inte haft något utbrott på så länge är det ingen som känner till hur vulkanen brukar bete sig innan ett utbrott.

Här kan du läsa mer om Öræfajökull.