söndag 18 februari 2018

Islänningar köper snabbmat för tusentals kronor varje månad

Varje månad lägger den genomsnittliga islänningen omkring 25 000 isländska kronor på snabbmat. Och under ett år går notan för snabbmaten på drygt 300 000 kronor. Det visar statistik från Meniga enligt RÚV. Samtidigt blir islänningarna allt tyngre. Ett av fem isländska barn har övervikt. I få andra länder ökar andelen överviktiga personer så snabbt.

Islänningar älskar snabbmat. Enligt Meniga - som samlat information från 12 000 personer - lägger den genomsnittliga islänningen drygt 300 000 isländska kronor på snabbmat varje år. Månadskostnaden är ungefär 25 000 kronor.

Kristín Hrefna Halldórsdóttir vid Meniga säger till RÚV att det inte längre är några små summor som läggs på besök på snabbmatsrestauranger:
"Det är mycket stora summor men kanske också en bra möjlighet eftersom det där är möjligt att spara och sätta ett bra mål för det nya året och sätta målet att göra färre besök på snabbmatsställen."
Samtidigt som konsumtionen av snabbmat ökar blir också islänningarna allt tyngre. I få andra länder är det en lika stor andel av befolkningen som är överviktiga. Enligt OECD är var femte isländsk tonåring överviktig. Bland vuxna är andelen som väger för mycket något högre.

Här kan du läsa mer om konsumtionen av skräpmat på Island.

Dagens citat

"Min uppfattning är tydlig. Vi ska ta emot alla som behöver hjälp. Men vad gäller asylsökande från säkra länder - samtidigt som vi inte kan ta hand om vårt eget folk - så kan vi inte ta emot ett oändligt antal människor. Fast vi skulle vilja. Vi har inte bostäder nu när människor bor i husbilar i Laugardalur. Det skulle bara skapa fientlighet i samhället om vi låter asylsökande från säkra länder få bostäder men inte de. Detta gäller inte dem som flyr från krig. Dem ska vi alltid hjälpa."

Guðmundur Ingi Kristinsson, alltingsledamot för Folkets parti, i DV om sin syn på asylsökande och hemlösa.

lördag 17 februari 2018

Dagens bonuscitat

"Living in New York City, one of the most expensive cities in the world, I thought I had a handle on expensive food. I was wrong. On our first day in Iceland, we went to an average looking little café, only to spend $18 on a bagel with a dollop of cream cheese, some lox, and a leaf of lettuce."

Sophie-Claire Hoeller i Insider om att besöka Island som turist.

En isländsk spökhistoria med Þórbergur Þórðarson

När författaren Þórbergur Þórðarson den 12 mars 1959 fyllde 70 år läste han upp en spökhistoria i den isländska riksradion. Det var första gången något liknande sändes. Vid denna tid hade public service-bolaget RÚV bara en radiokanal och tv-sändningarna var alltjämt sju år bort. Nu kan du lyssna på berättelsen här.

Þórbergur Þórðarson växte upp i Hali i Suðursveit på södra Island med utsikt över både Vatnajökull och Atlanten. Han föddes 1888 och flyttade redan som ung till Reykjavík. När han avled 1974 hade han skrivit in sig i den isländska litteraturhistorien som en av landets mest uppskattade författare.

Trots att han bodde större delen av sitt liv i Reykjavík var banden till Suðursveit starka. På samma plats finns i dag Þórbergssetur, ett museum till hans minne.

Det var alltså på 70-årsdagen som Þórbergur Þórðarson läste upp en spökhistoria i radio. Berättelsen hade han snappat upp från tulltjänstemannen Páll Jónsson. Den utspelade sig i Ísafjörður sommaren 1903. Men det skulle gå 43 år innan Þórbergur Þórðarson fick den i arv.

Berättelsen handlar om ett manligt skogsrå klädd i blå skjorta, en svart hatt och träskor. När spökhistorian tar sin början gömmer sig denna mystiska figur i lastrummet på ett fartyg. Därefter inträffar en rad förunderliga händelser som fick en stor del av radiopubliken att fortsätta lyssna med spänning.

I dag lever inte bara Þórbergur Þórðarsons minne som författare. Han är också en av några få islänningar som har fällts för att ha smädat en utländsk statschef. Det var 1934 som han kallade Adolf Hitler för sadist - något som ledde till att han fick betala 200 isländska kronor i böter.

Här kan du läsa mer om domen mot Þórbergur Þórðarson.

Unga bröder säljer varm choklad och klenäter på Grótta


Den som besöker Grótta på Seltjarnarnes på lördagar kan nu stöta på bröderna Daníel Ólafur och Róbert Frímann Stefánsson. Där säljer de hembakade klenäter och varm choklad från en hemsnickrad försäljningsvagn. Överskottet går till kustbevakningen. Men det gäller att vara på plats i god tid. Hittills har bakverken och chokladen tagit slut på bara någon timme. Det uppger Vísir.

Grótta på Seltjarnarnes är en av de populäraste platserna i Reykjavíkområdet för en promenad. Det är också ett bra ställe för att uppleva norrsken. Den som har koll på tidvattnet kan dessutom promenera ut till fyren på Grótta.

Både turister och lokalbefolkning besöker Grótta. Några som nyligen var ute till Grótta var Daníel Ólafur och Róbert Frímann Stefánsson. De 11- och 14-åriga bröderna frös och längtade efter varm choklad. Så fick de idén till att sätta upp en egen försäljningsvagn.

På lördagar säljer de nu varm choklad och klenäter till förbipasserande. Namnen på menyn har anpassats till turister. I stället för att skylta med kakó och kleinur skriver de cókó och kleins. Överskottet från försäljningen går till kustbevakningen.

Försäljningen har gått över förväntan. Inte minst har brödernas initiativ rosats i sociala medier. Daníel Ólafur Stefánsson säger till Vísir att förberedelserna börjar tidigt på lördagsmorgnarna:
"Vi gör degen som är två kilo, en sats. Vi börjar med att knåda och sedan kavlar vi ut den och gör klenäter. Därefter gör vi chokladen som är ett hemligt recept som vi hittade på och väntar tills vi går med vagnen hela vägen från hemmet och det tar ungefär tolv minuter eftersom vi ju bor på Seltjarnarnes."
Ovan kan du se ett tv-inslag från brödernas försäljning och här kan du läsa mer om Grótta.

Dagens citat

"Detta var ett mycket speciellt fall och inte bara på ett sätt utan faktiskt på många sätt. Både att det börjar som ett försvinnande - det söktes efter en ung kvinna som inte kom hem - och att sedan tre i besättningen på en grönländsk trålare grips ombord när fartyget är på väg till Island."

Grímur Grímsson, den polis som ledde utredningen om Birna Brjánsdóttirs försvinnande efter en utekväll i Reykjavík, i Morgunblaðið om hur mordet påverkade hela landet - läs mer här.

fredag 16 februari 2018

Eric Cantona om Islands fotbollskonspiration



Panamadokumenten fällde Islands statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson. Och i sommar deltar både Island och Panama för första gången i fotbolls-VM. Ligger det en konspiration bakom VM-debutanternas framgångar? Det tror åtminstone - och åtminstone på skämt - tidigare stjärnspelaren Eric Cantona.

2017 var varmast och blötast på östra Island

2017 går till historien som ett av de varmare åren i Islands historia. Men det var bara på östra Island som temperaturerna var riktigt nära tidigare värmerekord. Där var året också ovanligt nederbördsrikt. Dessutom var skillnaderna stora. Mellan årets högsta och lägsta temperatur var avståndet nästan 60 grader. Det visar statistik från Veðurstofa Íslands.

Inga värmerekord slogs på Island under 2017. Men på flera platser var det nära. Och sett till jämförelseperioden 1961 till 1990 var årets temperaturer klart högre i hela landet.

Årets högsta temperatur uppmättes den 25 juli i Végeirsstaðir i Fnjóskadalur. Det var den varmaste dagen på Island på fem år. Två dagar senare noterades årets högsta temperatur i Reykjavík. Då var det 22,5 grader. I Akureyri var det varmast den 22 juli då temperaturen steg till 24,1 grader.

Den högsta snittemperaturen för hela året registrerades på Surtsey med 6,6 grader. Eftersom det vulkanutbrott som bildade ön upphörde först 1967 finns det inga jämförelsesiffror för perioden 1961 till 1990.

I Reykjavík var årssnittet 5,5 grader (+1,2), Hvanneyri 4,6 grader (jämförelse saknas), Bláfeldur 5,3 grader (jämförelse saknas), Stykkishólmur 4,9 grader (+1,4), Bolungarvík 4,4 grader (+1,5), Litla-Ávík 4,3 grader (jämförelse saknas), Bergstaðir 4,2 grader (jämförelse saknas), Grímsey 4,4 grader (+2,0), Akureyri 4,9 grader (+1,7), Grímsstaðir 2,3 grader (+2,0), Miðfjarðarnes 3,9 grader (jämförelse saknas), Skjaldþingsstaðir 4,6 grader (jämförelse saknas), Egilsstaðir 4,8 grader (+1,9), Dalatangi 5,3 grader (+1,8), Teigarhorn 5,3 grader (+1,6), Höfn 5,8 grader (jämförelse saknas), Fagurhólsmýri 5,7 grader (+1,1), Vatnsskarðshólar 6,1 grader (+1,1), Stórhöfði 5,7 grader (+0,8), Árnes 4,6 grader (+1,1), Hjarðarland 4,4 grader (jämförelse saknas), Hveravellir 0,5 grader (+1,6), Eyrarbakki 5,2 grader (+1,2) och Keflavík 5,4 grader (+1,1).

Lägst medeltemperatur, -1,5 grader, uppmättes i Brúarjökull. I befolkade områden var det kallast i Möðrudalur med 2 grader.

Det var framför allt på östra Island som 2017 var ett ovanligt varmt år. I Egilsstaðir och Teigarhorn var året det näst varmaste någonsin. I Dalatangi var 2017 det tredje varmaste året.

Årets lägsta temperatur noterades den 29 december då det var -29 grader i Svartárkot. Skillnaden mellan den varmaste och den kallaste dagen i landet under 2017 var alltså närmare 60 grader.

Även om det inte blev några årsrekord sattes två månadsrekord. Den 12 februari var det 19,1 grader i Eyjabakkar - den högsta temperaturen som uppmätts i februari. Och den 1 september var det 26,4 grader i Egilsstaðir. Så varmt har det inte tidigare varit på Island i september. Den tidigare toppnoteringen var från Dalatangi den 12 september 1949. Då var det 26 grader varmt.

Det var inte bara på östra Island som det var varmast. Det var också där som de största mängderna nederbörd noterades. Mest nederbörd under 2017 föll i Dalatangi. Den totala mängden var 2 169,5 millimeter - vilket är den näst största mängden sedan mätningarna började 1938.

Det dygn då det regnade mest var den 24 juni. Då uppmättes 187,9 millimeter i Skjaldþingsstaðir.

Under 2017 registrerades 900,4 millimeter nederbörd i Reykjavík, 678,6 millimeter i Stykkishólmur, 1 087,2 millimeter i Brjánslækur, 997 millimeter i Lambavatn, 943,9 millimeter i Hólar, 959,4 millimeter i Litla-Ávík, 499,4 millimeter i Bergstaðir, 474,5 millimeter i Litla-Hlíð, 884,3 millimeter i Sauðanesviti, 594,9 millimeter i Akureyri, 885,3 millimeter i Lerkihlíð, 543,6 millimeter i Mýri, 374,4 millimeter i Grímsstaðir, 1 727,5 millimeter i Höfn, 1 922,8 millimeter i Vatnsskarðshólar, 1 162 millimeter i Hjarðarland, 2 112,7 millimeter i Írafoss och 1 083 millimeter i Keflavík.

Det djupaste snötäcket fanns i Lambavatn den 26 februari. Då var snödjupet 120 centimeter. Samma dag var det 51 centimeter snö i Reykjavík - det näst största snödjupet som uppmätts i den isländska huvudstaden.

Reykjavík hade under 2017 totalt 1 334,5 soltimmar. I Akureyri var soltimmarna 932,8 till antalet.

Historiker anklagar Halldór Laxness för antisemitism

Halldór Laxness var antisemit och förringade de judar som mördades i Förintelsen. Det hävdar historikern Snorri G. Bergsson i den nyutkomna boken Erlendur landshornalýður? Men statsvetaren Hannes Hólmsteinn Gissurarson håller inte med om den tolkningen. Han anser att Halldór Laxness bara använde retorik som vid denna tid var vanlig bland kommunister.

Som Islands enda Nobelpristagare är Halldór Laxness landets nationalskald. I dag är det en position som inte är ifrågasatt. Men innan han fick priset 1955 var det många som ifrågasatte honom. Inte minst var det Halldór Laxness politiska hemvist långt till vänster som irriterade konkurrenter och kritiker.

Inte sällan var Halldór Laxness inblandad i kontroversiella historier. En sådan var när han besökte olympiaden i Berlin 1936. Samtidigt försökte han få betalt från sitt tyska förlag. Halldór Laxness undrade om skälet till att han hade svårt att få betalt var att han skrivit något som ogillades av den nazistiska regimen.

Men förklaringen var sannolikt en annan. Förlaget Zinnen Verlag ägdes av österrikiska judar. I takt med att repressionen hårdnade fick de allt svårare att driva förlaget.

Hemma på Island kom Halldór Laxness inte i kontakt med några judar. De flesta judar som försökte fly till Island avvisades. Det fåtal som fick stanna i landet höll i regel en låg profil. Det första mötet med judar bosatta på Island - till största delen flyktingar från Tyskland och Österrike - hölls 1940.

Vid denna tid betonade Halldór Laxness i olika sammanhang att han hade judiska vänner. Men enligt historikern Snorri G. Bergsson förändrades hans attityd. I boken Erlendur landshornalýður? hävdar han att Halldór Laxness var antisemit.

Snorri G. Bergsson skriver att Halldór Laxness efter andra världskrigets slut förringade de judar som föll offer för Förintelsen. Ett sådant exempel hittar han i tidningen Þjóðviljinn i oktober 1948. Där berättar Halldór Laxness om judiska flyktingar som tros ha mördats av den nazistiska regimen:
"Jag hade några bekanta i deras grupp. De var polska. Det har berättats för mig att de dödats. De flyttades naturligtvis österut till fånglägren i Auschwitz (Oswiecim, Auschwitz) där Hitler lät mörda fem miljoner kommunister och misstänkta kommunister mellan åren 1940 och 1945, jo, och naturligtvis 'judar'."
Enligt Snorri G. Bergsson ifrågasätter Halldór Laxness här vittnesmålen om flera miljoner judar som föll offer för den nazistiska regimen i koncentrationsläger i Östeuropa. Medan han tar förföljelsen av kommunister på stort allvar tycks de judiska offren ha mindre betydelse.

Det här är ingen tolkning som får stöd av statsvetaren Hannes Hólmsteinn Gissurarson, som själv skrivit en biografi om Halldór Laxness. Han skriver i ett blogginlägg att kommentarerna om judar visserligen är befängda, men att de måste ses mot bakgrund av den retorik som då användes av många kommunister:
"I detta sammanhang måste dock den storordige skalden ges rättvisa. Ett drygt halvår efter att Laxness satte ihop dessa dumheter var han på en Pusjkin-festival i Moskva. En dag smet han i väg till Tretjakov-museet och talade med föreståndaren som inte ville ha tavlor av Chagall på väggarna. Laxness kritiserade detta exempel på antisemitism med milda ord i 'Tankebrottstycken från Moskva' i Tímarit Máls og menningar 1949. Laxness kritik väckte mycket uppmärksamhet såväl på Island som i övriga Norden. Laxness hade olika saker på sitt samvete. Men det är orimligt att kalla honom antisemit även om han under en tid följde kommunisternas hållning om att förminska nazisternas judeförföljelser."
Det fanns däremot aldrig något tvivel om Halldór Laxness inställning till Adolf Hitlers regim. I samma tidningsartikel från 1948 beskrev han den som "Europas mördare".

Dagens citat

"Detta är mycket sällsynt, men vi får kännedom om detta då och då. Kanske några få gånger under sommaren. Det är förbjudet att tälta på flygplatsens tomt. Vi har visat bort människor och bett dem att hitta annan övernattning, men vi har inte bötfällt."

Gunnar Kr. Sigurðsson vid flygplatsbolaget Isavia säger i Fréttablaðið att de ibland upptäcker turister som tältar utanför flygplatsen i Keflavík.

torsdag 15 februari 2018

Landslagsmålvakt återvänder till yrket före proffslivet



Landslagsmålvakten Hannes Þór Halldórsson blev inte proffs förrän sent i karriären. Länge spelade han i den isländska ligan och arbetade samtidigt som reklamfilmsregissör. Under 2012 och 2013 var han anställd som regissör på produktionsbolaget Sagafilm.

Nu återvänder han tillfälligt till sitt gamla yrke. Hannes Þór Halldórsson har klippt trailern till Víti í Vestmannaeyjum, en ungdomsbok baserad på en roman av Gunnar Helgason. Boken utspelar sig på Hemön under en fotbollsturnering. Filmen har isländsk premiär den 9 mars.

Resenärer utan ersättning för försening och skräcklandning

Efter drygt arton timmars försening landade Primera Airs flyg från Teneriffa i Keflavík. Då hade resenärerna tvingats övernatta i Egilsstaðir sedan piloterna efter tre försök inte lyckats gå ned i Keflavík på grund av ett oväder. Men resenärerna har ingen rätt till ersättning för förseningen. Bakom besluten står Samgöngustofa.

Det var 26 minuter efter tidtabell när Primera Airs flyg klockan 15.16 den 17 april 2017 lyfte från Teneriffa. Drygt fem timmar senare skulle planet landa i Keflavík. Men ett kraftigt oväder satte den ordinarie rutten ur spel.

Piloterna gjorde tre försök att landa i Keflavík. De hårda vindarna - som var över stormstyrka - var skälet till att piloterna bedömde att det inte gick att genomföra en säker landning. I stället valde de att landa i Egilsstaðir på östra Island.

När ovädret väl lagt sig i Keflavík hade piloterna överskridit gränsen för hur många timmar de fick vara i tjänst. Någon annan besättning var inte tillgänglig. Därför bokades passagerarna in på hotell i Egilsstaðir.

Först klockan 14.30 dagen därpå landade flyget i Keflavík. Då var planet drygt arton timmar försenat.

Många av passagerarna var missnöjda. I medierna beskrev resenärer landningsförsöken i Keflavík som skräckupplevelser. Inte heller fick de möjlighet att handla taxfree. I Egilsstaðir var inte butiken öppen - och när de väl anlände till Keflavík kom de i praktiken med ett inrikesflyg vilket gjorde att de inte hade rätt att handla taxfree.

Två av passagerarna vände sig till Samgöngustofa med krav på ekonomisk ersättning. De ville inte bara ha ersättning för förseningen. De ville dessutom få kompensation för de skräckframkallande landningsförsöken i Keflavík.

Men myndigheten säger nej till passagerarnas krav. Primera Air kunde inte råda över väderförhållandena. Flygbolaget kunde heller inte vid avresan från Teneriffa veta exakt hur dåligt vädret skulle vara i Keflavík. Samgöngustofa ifrågasätter heller inte att Primera Air i ett tidigare skede inte kunde hitta någon annan pilot som kunde flyga mellan Egilsstaðir och Keflavík.

Samgöngustofa underkänner också kraven på ersättning på grund av de otäcka landningsförsöken. Sådana upplevelser är inte något skäl till ersättning.

På en punkt ger dock myndigheten resenärerna rätt. Primera Air får en anmärkning för att passagerarna inte fick skriftlig information om sina rättigheter. Sådan information är flygbolaget skyldigt att förse passagerarna med.

Här och här kan du läsa besluten i sin helhet.

Jón Gnarr vill att Reykjavík växer ut på Engey

För 52 år sedan brändes de sista husen på Engey. Nu vill Jón Gnarr undersöka möjligheterna för att bygga bostäder på ön på nytt. Han ser framför sig en bro från Grandi över till Engey. Där finns det enligt Jón Gnarr förutsättningar för att skapa ett hållbart och bilfritt samhälle. Och han är inte ensam om att ha haft liknande tankar genom åren.

Engey är med en yta på 1,7 kvadratkilometer den näst största ön i Kollafjörður just utanför Reykjavík. Exakt när ön befolkades är osäkert, men det finns skriftliga källor som säger att det senast bör ha varit omkring år 1000. Större i Kollafjörður är bara grannön Viðey.

I dag är varken Viðey eller Engey befolkade. De sista invånarna övergav Engey 1950. De kvarvarande husen på ön brändes 1966 eftersom de då var fallfärdiga. Kvar på ön finns vissa lämningar från andra världskriget. Där byggdes bland annat en underjordisk ledningscentral och olika typer av skydd för infarten till hamnen i Reykjavík.

Öarna i Kollafjörður var länge mycket eftertraktade. Här fanns tillgång till naturresurser som fågelägg, ejderdun och fisk. Öarna gav också ett naturligt skydd mot fiender.

Den första kyrkan på Engey byggdes 1379. En kyrka fanns på ön fram till 1765. Sedan 1902 finns en fyr på Engey. Ön blev en del av Reykjavíks kommun så sent som 1978.

Många förknippar i dag Engey med en rik och inflytelserik släkt som härstammar från paret Ólöf Snorradóttir och Pétur Guðmundsson. I denna släkt ingår bland annat tidigare justitieministern Björn Bjarnason och Bjarni Benediktsson - både dagens ledare av Självständighetspartiet och hans namne som ledde partiet mellan 1961 och 1970. Här märks också andra tidigare ministrar och alltingsledamöter som Valgerður Bjarnadóttir, Halldór Gröndal och Ragnhildur Helgadóttir.

Trots att Engey varit obebodd sedan 1950 är ön inte bortglömd. Så sent som 2005 föreslog Självständighetspartiet i Reykjavík att möjligheterna för ny bebyggelse både på Engey och Viðey borde diskuteras. Då skulle öarna koppas ihop med det isländska fastlandet med någon typ av fast förbindelse.

Nu har Jón Gnarr, borgmästare i Reykjavík mellan 2010 och 2014, en liknande idé. Han skriver på Twitter att Engey till ytan har lika stora möjligheter som Vatnsmýri, det område där den omstridda flygplatsen i Reykjavík finns.

Jón Gnarr poängterar att delar av den gamla hamnen vid Grandi redan består av utfyllnadsmark. Grandi skulle kunna fortsätta växa i nordlig riktning - och då skulle också förutsättningarna för en bro över till Engey finnas. Han skriver att det han ser framför sig är ett bostadsområde som både är hållbart och bilfritt.

I Vísir utvecklar Jón Gnarr sina tankar om Engey. Han säger att han själv inte hade tid att fundera på bebyggelse på Engey när han tog över som borgmästare strax efter finanskraschen. Men i utlandet finns gott om liknande stadsdelar som visat sig vara mycket attraktiva:
"I Norden finns för det mesta blomstrande bebyggelse på öar utanför städerna. Detta är helt gigantiskt värdefull byggnadsmark. ... Grandi är mer eller mindre utfyllnadsmark och nu blir Grandi mer och mer ett kvarter som är inne. Varför inte fortsätta att tippa sten ut mot Engey och så därefter göra en liten bro?"
Det är dock inte första gången som Jón Gnarr intresserar sig för Engey. I valkampanjen 2010 föreslog han att en staty av Björk skulle resas på ön. Enligt förslaget - som sannolikt var mer skämt än allvar - ingick att statyn genom jättelika högtalare också skulle varna för naturkatastrofer som vulkanutbrott och jordskalv.

Här kan du läsa mer om Jón Gnarrs tidigare planer för Engey.

Dagens citat

"I många år producerade vi detta hemma. Så såg vi att detta inte gick att hitta någonstans på den isländska marknaden så vi bestämde oss för att slå till."

Ragna Björk Guðbrandsdóttir i RÚV om hur det gick till när familjen började tillverka kombucha som nu finns i flera butiker.

onsdag 14 februari 2018

Professor: Island ingen fristad för kvinnor



Island är ingen fristad för kvinnor. Trots upprepade utnämningar till världens mest jämställda land riskerar kvinnor alltjämt att utsättas för våld. Det säger Gyða Margrét Pétursdóttir, professor i genusvetenskap vid Háskóli Íslands, i ett reportage av nyhetsbyrån AFP. De följer också med till ett klassrum och möter aktivister som alla på olika sätt arbetar för att övergrepp och diskriminering ska upphöra.

Solig och sval början för 2018 på Island

2018 fick en ganska sval början på Island med lägre medeltemperaturer än under den senaste tioårsperioden. Men januari var också en månad med tvära kast mellan värme och kyla. Skillnaden mellan högsta och lägsta temperatur var nästan 40 grader. Januari var dessutom något soligare än normalt. Det visar statistik från Veðurstofa Íslands.

De tio senaste åren har tillhört de varmaste på Island i modern tid. Men som huvudsaklig jämförelseperiod använder Veðurstofa Íslands åren 1961 till 1990. Då var klimatet inte riktigt lika milt som i dag.

Årets första månad var i hela landet betydligt kallare än under det senaste årtiondet. Däremot var temperaturerna högre än snittet för januari mellan 1961 och 1990.

Islands sydligaste utpost Surtsey hade också den högsta medeltemperaturen under januari. Där var snittet 2,8 grader. Kallast, -6,9 grader, var det i Sandbúðir. I bebyggelse var det kallast i Möðrudalur med -5 grader.

Månadens lägsta temperatur uppmättes den 21 januari. Då var det -25,6 grader både i Mývatn och Svartárkot. Varmast var det den 12 januari i Skjaldþingsstaðir. Då var det 12,5 grader.

I Reykjavík var medeltemperaturen -0,2 grader (0,3 grader högre än snittet för perioden 1961 till 1990), Stykkishólmur 0,7 grader (+0,6), Bolungarvík 0 grader (+1,1), Grímsey 0,6 grader (+1,8), Akureyri -1,3 grader (+0,8), Egilsstaðir -1,2 grader (+1,3), Dalatangi 1,5 grader (+1,2), Teigarhorn 1 grad (+1,2), Höfn 1,2 grader (jämförelse saknas), Stórhöfði på Hemön 1,7 grader (+0,4), Hveravellir -6,1 grader (+0,5) och Árnes -1,6 grader (+0,5).

I Höfn registrerades 155,5 millimeter nederbörd, i Reykjavík 106,8 millimeter, i Stykkishólmur 84,7 millimeter och i Akureyri 54,2 millimeter.

Januari var ovanligt solig. I Reykjavík noterades 37 soltimmar, vilket var tio fler än snittet. I Akureyri var soltimmarna 8,3 - som var 1,8 över medelvärdet.

Här kan du läsa mer om vädret på Island.

Politiker vill få nytt liv i ödehus i centrala Þórshöfn

I sju år har huset på Langanesvegur 2 i centrala Þórshöfn stått tomt. Sedan förra ägarna gick i konkurs har arbetet med att göra bostäder av fastigheten stannat av helt. Nu får kommunchefen Elías Pétursson i uppdrag att försöka få ägarna att göra något åt huset. De har tidigare bötfällts men protesterat mot böterna och vägrat betala.

För sju år sedan flyttade flaggtillverkaren Fánasmiðjan ut ur lokalerna på Langanesvegur 2 i centrala Þórshöfn. Då hade nya ägare köpt företaget. Snart flyttades all produktion till Ísafjörður. Sedan dess har huset stått tomt.

Huset ligger i korsningen mellan Bakkavegur, Fjarðarvegur, Eyrarvegur och Langanesvegur. I den mån Þórshöfn - ett samhälle med 346 invånare på nordöstra Island - kan sägas ha något centrum så är det här. Inom ett stenkast ligger polisstationen, bensinmacken, systembutiken, kommunkontoret, räddningstjänsten, sparbanken, restaurangen och livsmedelsbutiken.

När det 543 kvadratmeter stora huset byggdes 1980 var det som kooperativet Kaupfélag Langnesingas byggvaruhandel. Kooperativet gick i graven 1999. Fyra år senare tog bolaget Lónshöfn över fastigheten. Det fick nya ägare 2013. Målet var då att inrätta sex lägenheter samt ett gemensamt utrymme i huset på Langanesvegur 2.

Under ledning av tidigare kommunalrådet Gunnólfur Lárusson påbörjades arbetet med att bygga om fastigheten. Det tog dock stopp ganska snart - och när Lónshöfn gick i konkurs 2016 var det utan att vara i närheten av att vara färdigt.

Planerna föreföll inte orealistiska från början. Inte mycket har byggts i Þórshöfn under 2000-talet och det finns ett behov av i synnerhet mindre bostäder. De sex planerade lägenheterna skulle vara mellan 45 och 89 kvadratmeter stora.

I samband med konkursen blev Landsbankinn och Byggðastofnun - som var de största fordringsägarna - nya ägare. De har utan framgång försökt sälja huset. Annonsen har varit ute i över ett år.

Det tomma huset har blivit en allt större källa till missnöje bland politikerna i Langanesbyggð, den kommun där Þórshöfn är centralort. Kommunen har utfärdat dagsböter på grund av husets dåliga skick. Hittills har ägarna protesterat och vägrat betala böterna. De har dock åtgärdat vissa av de brister som kommunen påpekat.

Situationen diskuterades under kommunfullmäktiges senaste möte. Huset på Langanesvegur 2 sades vara ett negativt inslag i stadsbilden. Därför fick kommunchefen Elías Pétursson enligt ett beslut i uppdrag att diskutera läget med ägarna. Kommunen kan tänka sig att på något sätt bidra - men det kommer inte att bli med skattepengar.

Förhoppningen är att diskussionerna ska leda till att huset färdigställs. Eftersom det ligger så centralt i Þórshöfn finns från kommunpolitikerna också ett önskemål om att det ska vara plats för någon verksamhet som bidrar till att skänka liv åt platsen.

Hur det blir med Langanesvegur 2 är alltså osäkert. Men snart kommer det att finnas nygammalt liv snett över gatan. För ett drygt år sedan brann ortens grill - där det fanns restaurang, livsmedel, bilprodukter med mera - ned till grunden. Ägaren N1 tog så småningom beslutet om att bygga nytt.

Branden var ett hårt slag mot lokalbefolkningen. Inte minst hade grillen fungerat som något av en samlingspunkt för invånarna. Nu har arbetet med en ny byggnad på samma plats påbörjats. Målet är att det blir premiär lagom till påsk.

Här kan du läsa mer om grillen i Þórshöfn.

Dagens citat

"Waterfall connoisseurs agree it's not size that counts. The biggest and the highest may be impressive, but when it comes to cascading water, Iceland's Seljalandsfoss has style. The sight of the Seljalandsa River dropping 62 meters down the sheer cliff face has made it a must-see Iceland attraction."

CNN rankar Seljalandsfoss och Skaftafell som två av de femtio natursköna platser som alla bör se.

tisdag 13 februari 2018

Nötdjur duschas med halm varje dag



Tillvaron för de djur som växer upp för att slaktas av köttindustrin har sällan några inslag av något som liknar naturliga beteenden. Nötdjuren på gården Sandhóll i Meðalland på södra Island har åtminstone några glädjeämnen i vardagen. Två gånger om dagen duschas de med ny halm som de sedan ligger på. Ovan kan du se hur det går till.

Turister får ersättning - informerades inte om inställt flyg

Först när turisterna kom till flygplatsen i Reykjavík fick de veta att flyget till Ísafjörður var inställt. Flygbolaget Flugfélag Íslands hade ställt in avgången 27 dagar tidigare och meddelat Iceland Pro Travel, den researrangör som turisterna bokat resan med. Men Iceland Pro Travel informerade aldrig resenärerna. Nu får de rätt till ersättning från flygbolaget.

På kvällen den 14 juni 2016 anlände en grupp utländska turister till flygplatsen i Reykjavík. De trodde att de klockan 21.30 skulle gå ombord ett flyg till Ísafjörður. Men någon sådan avgång fanns inte.

Det visade sig att flygbolaget Flugfélag Íslands ställt in flyget redan den 19 maj. Med 27 dagars varsel ansåg sig bolaget ha meddelat den som bokat resan i tillräcklig tid.

Turisterna köpte resan genom Iceland Pro Travel. Resebyrån fick information från Flugfélag Íslands om den inställda avgången, men det beskedet fördes aldrig vidare till resenärerna.

Turisterna vände sig till flygbolaget för att få ersättning för biljetterna. Men Flugfélag Íslands sade nej. Bolaget hade förvarnat i god tid. Att Iceland Pro Travel struntade i att informera dem kunde inte flygbolaget ta ansvar för.

Inte heller ansåg sig Flugfélag Íslands ha något ansvar för att informera resenärerna direkt. Eftersom biljetterna köptes genom en resebyrå hade bolaget varken namn på eller kontaktuppgifter till passagerarna. Flygbolaget hävdade vidare att det inte var skyldigt att ta på sig en kostnad som orsakats av en tredje part som inte arbetade på uppdrag av Flugfélag Íslands.

Men Samgöngustofa underkänner bolagets resonemang. Flugfélag Íslands gjorde enligt myndigheten inte tillräckligt för att säkerställa att passagerarna informerades om det inställda flyget. Bolaget hade kunnat få kontaktuppgifter till dem från Iceland Pro Travel, men försökte aldrig nå dem på egen hand.

Samgöngustofa skriver i beslutet att Flugfélag Íslands - som i dag har bytt namn till Air Iceland Connect - ska ersätta varje resenär med 250 euro. Myndigheten påpekar att bolaget kan ha möjlighet att i sin tur kräva Iceland Pro Travel på ersättning.

Här kan du läsa beslutet i sin helhet.

Kommunen säger nej till bygge av lyxhotell vid Þingvellir

Planerna på ett jättehotell vid Þingvellir blir inte verklighet. Kommunpolitikerna i Bláskógabyggð säger nej till bygget av flera hotell, restaurang, golfbanor, spa och arbetarbostäder vid sjön Þingvallavatns strand. Men de stänger inte dörren helt och hållet. Ett mindre bygge i nationalparkens närhet kan fortfarande bli aktuellt.

Sommaren 2009 brann Hótel Valhöll ned till grunden. Sedan dess har det inte funnits något hotell vid Þingvellir. Inom nationalparkens gränser är reglerna för vad som får byggas numera mycket stränga. Staten försöker dessutom lösa in sommarhus tillhörande privata ägare för att minska bebyggelsen i nationalparken.

Men det finns ett stort intresse för ett hotell vid Þingvellir. Varje år är det hundratusentals turister som besöker området.

Nyligen var det ägarna av Skálabrekka, en fastighet vid sjön Þingvallavatns västra strand, som vände sig till kommunpolitikerna i Bláskógabyggð. De ville förvandla området till ett turistcentrum inne i nationalparken.

I det första steget skulle det byggas ett fyr- eller femstjärnigt lyxhotell med 120 till 160 rum. I samma etapp ingår också restaurang och spa. Den skulle följas av en campingplats och ett besökscentrum. I det tredje steget fanns ett två- eller trestjärnigt hotell för mindre kapitalstarka turister. Nästa etapp inkluderade arbetarbostäder, idrottsplats och växthus och i det sista steget fanns en golfbana med 18 hål med tillhörande klubbhus.

Men ett enigt kommunfullmäktige säger nej till planerna. Beslutet kommer efter att Skálabrekkas ägare informerat ledamöterna om förslaget och en inspektion på plats.

Enligt kommunpolitikerna skulle bygget innebära ett omfattande ingrepp i miljön vid Þingvellir. Hela bygget ligger dessutom inom Þingvallavatns vattenskyddsområde. Tillsammans med andra skyddsvärden gör det att det ställs mycket höga krav på alla nybyggen.

Bygget skulle enligt fullmäktige inte passa in i området. Därför kan förslaget inte få klartecken. Men de avvisar inte tankarna på ett hotell på samma plats. Det behöver dock vara betydligt mindre. Det måste också uppfylla alla krav när det gäller att värna såväl vattenskyddsområdet som djur- och växtlivet vid sjön.

Innan markägarna går vidare några planer uppmanas de att kontakta miljöministern och miljömyndigheten Umhverfisstofnun. Eftersom Skálabrekka ingår i ett vattenskyddsområde måste de säga ja till bygget innan det kan få tillstånd. Av samma skäl är en miljökonsekvensbeskrivning nödvändig.

Först efter att markägarna undersökt attityderna vid miljödepartementet och Umhverfisstofnun bör de gå vidare. På så sätt anser kommunpolitikerna i Bláskógabyggð att ägarna kan undvika att dra på sig ytterligare planeringskostnader för ett bygge som kanske aldrig blir verklighet.

Dagens citat

"När dessa strider ägde rum inom Framstegspartiet kände jag aldrig något tvivel om vilken ledare jag skulle följa och jag valde samma väg som Sigmundur Davíð. ... Jag dristar mig till att vi lyckas få fyra till sex kommunfullmäktigeledamöter."

Vigdís Hauksdóttir, toppkandidat för Centerpartiet i kommunalvalet i Reykjavík, i Vísir om varför hon lämnade Framstegspartiet i samband med Sigmundur Davíð Gunnlaugssons avhopp och förhoppningarna på vårens val - läs mer här.

måndag 12 februari 2018

Nära frontalkrock i halkan på ringvägen utanför Reykjavík


En olycka var inte långt borta när Friðrik Helgi Friðriksson var på väg in från Kjalarnes till Reykjavík i lördags eftermiddag. Vid Kollafjörður nära Esja mötte han en bilist på ringvägen som plötsligt förlorade kontrollen över sitt fordon i halkan. Den mötande bilen gled över i motsatt körriktning men sladdade tillbaka i rätt fil ögonblicket innan kollisionen hade blivit ett faktum. Friðrik Helgi Friðriksson fångade händelsen på film. Du ser klippet ovan.

Politiker får 4,6 miljoner om året i bilersättning

Ásmundur Friðriksson fick förra året drygt 4,6 miljoner isländska kronor i bilersättning. Han körde då över 4 700 mil i sitt uppdrag som alltingsledamot för Självständighetspartiet. Sträckan motsvarar 35 varv längs hela ringvägen runt Island. Ingen annan politiker i alltinget är i närheten av att köra lika mycket med egen bil i tjänsten.

4 621 144 isländska kronor fick Ásmundur Friðriksson, alltingsledamot för Självständighetspartiet, i bilersättning under 2017. Totalt körde han 47 644 kilometer. Sträckan motsvarar en färd längs ringvägen runt Island var tionde dag.

Siffrorna har tagits fram som svar på en interpellation från Piratpartiets Björn Leví Gunnarsson. I svaret över de ledamöter som får den högsta bilersättningen framgår inga namn. Enligt talmannen Steingrímur J. Sigfússon är det information som skulle vara för personlig.

Den som körde näst mest under förra året åkte en sträcka på 35 065 kilometer. Denna alltingspolitiker fick 3 457 234 isländska kronor i bilersättning.

Ásmundur Friðriksson berättade själv i RÚV att han var den ledamot som fick den högsta ersättningen. När hans namn nämndes gällande bilersättning i höstas bekräftade han inte att han var den som oftast använde egen bil i tjänsten. När Vísir undrade om hur hög hans ersättning var svarade han med en motfråga:
"Ni frågar inte vad juristerna från Röda Korset får för att skicka brev till inrikesdepartementet gällande asylsökande, eller hur? Ni vill inte att de går miste om platsen vid köttgrytorna?"
Själv är Ásmundur Friðriksson skriven i Garður. Därifrån är det knappt sex mil till Reykjavík. Han säger till RÚV att körningar till och från hemmet och alltinget utgör ungefär hälften av den totala sträckan. Till Höfn i Hornafjörður - som ligger i den östra änden av den vidsträckta södra valkretsen som Ásmundur Friðriksson representerar - är det omkring 50 mil:
"Det går inte många helger som jag är ledig från att uträtta ärenden i valkretsen - att ge mig ut bland folk, närvara vid alla möjliga tillställningar och så är sommaren upptagen av alla möjliga stadsfestivaler."
Ásmundur Friðriksson beskriver bilen som sitt kontor. Han säger till RÚV att han varje månad redovisar körsträckor och ärenden. Alltingets personal gör dock inga kontroller av uppgifterna:
"Jag har aldrig fått en endaste anmärkning från alltinget gällande min körjournal som jag lämnar in i slutet av varje månad ifylld och klar. Ingen alltingsledamot kommer på tanken att använda bilen i privata ärenden eftersom alltinget vet hur långt det är fram och tillbaka."
Steingrímur J. Sigfússon säger till Vísir att han vill se över regelverket för alltingsledamöternas bilersättning. För de politiker som kör långt i tjänsten kan det till exempel vara billigare att hyra bil än att använda egen bil.

Alltingsledamöter får ett arvode på 1 101 194 isländska kronor i månaden. Utöver grundarvodet får de ersättning för uppdrag i nämnder med mera.

Här kan du läsa mer om Ásmundur Friðriksson.

Största jordskalvet i Öræfajökull på över 40 år

Illustration: Veðurstofa Íslands
Det kraftigaste jordskalvet i Öræfajökull sedan 1976 skakade området runt glaciären i fredags morse. Skalvet hade en magnitud på 3,6. Det följdes av ett tiotal små efterskalv. Personer bosatta nära Öræfajökull kunde känna det stora skalvet. Den förhöjda beredskapen för ett vulkanutbrott i Öræfajökull har nu varat i snart tre månader.

Klockan var 5.07 i fredags morse när ett jordskalv med en magnitud på 3,6 skedde i Öræfajökull. Skalvet hade sitt epicentrum i vulkanens krater. Jordskalvet skedde på ett par kilometers djup strax sydost om den nya kaldera som uppenbarade sig i Öræfajökull i november förra året.

Jordskalvet var det största i Öræfajökull sedan mätutrustning placerades vid Kvísker på glaciärens östra sida 1976.

Ett tiotal små efterskalv följde på det stora skalvet. Flera personer boende nära glaciären i Öræfasveit kände skakningarna efter jordskalvet.

Efter att den seismiska aktiviteten tog fart i Öræfajökull i höstas har ytterligare två skalv haft en magnitud på minst 3. Den 18 januari i år skedde ett skalv som uppmättes till 3,1. Det skalvet ägde rum på några hundra meters djup och hade sitt epicentrum ett par kilometer öster om Hvannadalshnjúkur, Islands högsta topp. Den 3 oktober 2017 registrerades ett skalv på 3,5.

Inget av de stora skalven har haft samband med några rörelser i jordskorpan som kan kopplas till vulkanisk aktivitet.

Under helgen var det åter lugnare vid Öræfajökull. Totalt registrerades bara fem skalv under lördagen och söndagen. Det största hade en magnitud på 1,3.

I snart tre månader har myndigheterna haft förhöjd beredskap för ett vulkanutbrott i Öræfajökull. Jordskalv fortsätter att vara betydligt vanligare än tidigare, men inget tyder i dagsläget på att något utbrott skulle vara nära förestående. Majoriteten av skalven är små.

Efter nyår har inga större förändringar på glaciärens topp noterats. Veðurstofa Íslands kommer i dagarna att gå igenom nya satellitbilder för att undersöka eventuella förändringar på ytan. Myndigheterna kommer också att på nytt flyga över Öræfajökull så snart som väderförhållandena är gynnsamma. Det uppger Veðurstofa Íslands i ett pressmeddelande.

Här kan du läsa mer om utvecklingen i Öræfajökull.

Dagens citat

"Det är 35 år sedan jag började att baka och då var det bara bullmåndag på måndagen och det var i princip helgerån att börja tidigare. Men de senaste åren har det blivit så att vi kanske börjar på torsdagen eller fredagen och då har människor på torsdagen börjat fråga: 'När kommer fastlagsbullarna?'"

Jóhannes Felixson, ordförande för Landssamband íslenskra bakarameistara, i Vísir om hur traditionen med fastlagsbullar nu börjar tidigare än på själva fastlagsmåndagen - läs mer här.

söndag 11 februari 2018

Dagens bonuscitat

"It was a great shock to the nation. And I should say that even though we have recovered quite well economically, we haven't quite recovered when it comes to the political situation, trust in politics, our confidence in politicians, it's been very low. I've gone through five elections so you can imagine the turbulence that's been here."

Statsminister Katrín Jakobsdóttir i PRI om hur finanskraschen påverkat förtroendet för alltinget.

Klar seger för Dagur B. Eggertsson i Reykjavík

Dagur B. Eggertsson blir som väntat Socialdemokraternas borgmästarkandidat i kommunalvalet i Reykjavík. Kampen om andra platsen på listan vanns av Heiða Björg Hilmisdóttir. Men det blir ingen förnyelse i toppen på listan. De fem översta namnen sitter redan i dag i kommunfullmäktige för Socialdemokraterna.

Socialdemokraterna har i dag fem mandat i kommunfullmäktige i Reykjavík. I valet 2014 fick partiet 31,9 procent av rösterna. Inför valet i maj ser det ut som att stödet kommer att minska. Ändå är det sannolikt att Socialdemokraterna kommer att få minst lika många platser i fullmäktige eftersom antalet ledamöter utökas från 15 till 23.

Dagur B. Eggertsson har varit borgmästare i Reykjavík sedan 2014. Ingen utmanade honom om översta platsen på Socialdemokraternas lista inför den omröstning bland medlemmarna som slutfördes i går.

Även om det inte fanns någon formell utmanare gick det ändå att rösta på andra kandidater. Hela 87 procent av de 1 852 partimedlemmar som deltog i valet lade sin röst på Dagur B. Eggertsson.

Heiða Björg Hilmisdóttir vann kampen om andra platsen på listan. Hon sitter i dag i fullmäktige och valdes nyligen till Socialdemokraternas vice ordförande.

Striden om tredje platsen vanns av Skúli Helgason, fyra blev Kristín Soffía Jónsdóttir och femma slutade Hjálmar Sveinsson. Samtliga fem överst på listan representerar alltså redan i dag partiet i kommunfullmäktige.

Valet till de fem översta platserna på listan är bindande. Socialdemokraterna har könskvoterade listor, men den bestämmelsen behövde inte tillämpas eftersom resultatet i omröstningen blev varannan man och varannan kvinna.

Socialdemokraterna har i dag fyra ersättare i fullmäktige: Sabine Leskopf, Magnús Már Guðmundsson, Dóra Magnúsdóttir och Eva Baldursdóttir. Samtliga utom Eva Baldursdóttir kandiderade i valet. Sabine Leskopf slutade på sjätte plats, Magnús Már Guðmundsson på åttonde plats och Dóra Magnúsdóttir på nionde plats.

Den största förnyelsen i omröstningen var att Guðrún Ögmundsdóttir hamnade på sjunde plats. Inte heller hon kan dock beskrivas som någon nykomling. Hon representerade Socialdemokraterna i fullmäktige mellan 1992 och 1998 och i alltinget mellan 1999 och 2007.

Totalt kandiderade fjorton personer. I omröstningen väljer medlemmarna åtta till tio kandidater i rangordning.

Här kan du läsa mer om Socialdemokraternas provval.

Kompositören Jóhann Jóhannsson är död

Foto: Playground
Kompositören Jóhann Jóhannsson har gått bort. Han hittades avliden i sitt hem i Berlin i fredags. De senaste åren har han etablerat sig som en av Islands mest framstående musiker. För sin filmmusik har Jóhann Jóhannsson vunnit en Golden Globe och nominerats till en Oscar. Dödsorsaken är inte känd. Jóhann Jóhannsson efterlämnar en dotter.

Första gången Jóhann Jóhannsson skrev filmmusik var 2000 till Íslenski draumurinn. Därefter började han först etablera sig som en kompositör av musik till filmer på Island. Under de första åren sedan han slagit in på denna bana komponerade han musik till bland annat Óskabörn þjóðarinnar, Maður eins og ég och Dís.

Men Jóhann Jóhannsson hade då redan gjort sig till ett namn på den isländska musikscenen. Genom åren har han spelat med band som Ham, Apparat Organ Quartet och Funkstrasse.

Det var filmmusiken som blev Jóhann Jóhannssons internationella genombrott. Han har komponerat musik till storfilmer som Arrival, Prisoners, Sicario, The Mercy och Mother. För The Theory of Everything belönades Jóhann Jóhannsson 2014 med en Golden Globe. Han nominerades också till en Oscar och en Grammy för samma filmmusik. Även arbetet med Sicario och Arrival resulterade i flera tunga nomineringar.

Trots stora framgångar i utlandet var han också verksam på Island. Han skrev bland annat musik till den isländska tv-serien Ófærð (Fångade).

Jóhann Jóhannsson blev 48 år gammal. Han hittades död i sitt hem i Berlin i fredags. Dödsorsaken är inte känd. Dödsfallet bekräftades i ett uttalande på Facebook genom managern Tim Husom:
"It is with profound sadness that we confirm the passing of our dear friend Jóhann. We have lost one of the most talented and brilliant people who we had the privilege of knowing and working with. May his music continue to inspire us."
Beskedet om Jóhann Jóhannssons bortgång möttes av bestörtning. En av många som tog emot nyheten med sorg var kompositörskollegan Ólafur Arnalds. Han kommenterade dödsfallet på Twitter:
"One of the greatest artists of our time... And a huge influence on me. I hope you are in a good place Jóhann "
En annan musiker som beklagade beskedet var Óttarr Proppé, tidigare alltingsledamot och partiledare för Ljus framtid. Han spelade ihop med Jóhann Jóhannsson i Ham. Han skrev om dödsfallet på Facebook:
"Det är svårt att förstå denna tragiska nyhet. Jóhann, du var en vacker själ, en trogen vän och hade en direkt linje till gud mer än normalt genom musiken. Jag tackar dig för musicerandet, vänskapen och samspelet, käre vän. Musiken lever. "
Jóhann Jóhannsson efterlämnar en dotter.

Dagens citat

"Efter att ha diskuterat saken med mina människor här i Dalvík så bestämde jag mig för att acceptera erbjudandet eftersom jag tyckte att detta var den mest naturliga grejen. Jag ville visa Samherji denna respekt och glädjas med detta företag som är en stöttepelare i vår kommun."

Bjarni Th. Bjarnason, kommunchef i Dalvík, i Stundin om varför han följde med på en bjudresa till Tyskland i fiskerijätten Samherjis regi - läs mer här.