fredag 6 december 2019

Med Icelandairs piloter till och från Keflavík



Sigrún och Salvör är två av Icelandairs piloter som du får följa i cockpit under resan fram och tillbaka mellan Keflavík och Seattle. De här två videorna visar hur det går till ombord vid start och landning.



Medan kamerorna rullar får du också se en del av Island både från marken och från luften.

Torraste november i Akureyri sedan 1952

Inte sedan 1952 har november varit så torr i Akureyri. Under hela månaden föll bara 4,6 millimeter nederbörd över den nordisländska staden - vilket bara är en tiondel av den genomsnittliga nivån. Reykjavík fick nästan tjugo gånger så mycket nederbörd. Ändå var månaden inte särskilt blöd i huvudstaden. Det visar statistik från Veðurstofa Íslands.

November bjöd på olika typer av väder. Vissa isländska regioner hade högre temperaturer än normalt. Men i några delar av landet var snitten lägre än vanligt. Det var dock mängden nederbörd som gjorde månaden unik.

Under hela november föll bara 4,6 millimeter nederbörd i Akureyri. Så torr har månaden inte varit i staden sedan 1952. Det är endast en tiondel av den genomsnittliga mängden. Bara tre dagar föll mer än en millimeter nederbörd. En genomsnittlig november kommer minst en millimeter nederbörd under elva dagar.

Reykjavík hade genomsnittliga 73,1 millimeter nederbörd. Även i Stykkishólmur var nederbörden mindre riklig än vanligt. Den västisländska staden fick 36,1 millimeter nederbörd - vilket är hälften av genomsnittet för jämförelseperioden 1961 till 1990.

Också temperaturerna varierade under november. Avståndet mellan högsta och lägsta temperatur var 30 grader. Kallast var det den 18 november i Setur med -19,7 grader. De lägsta temperaturerna i bebyggelse uppmättes samma dag i Möðrudalur och den 27 november i Svartárkot. På bägge platserna noterades som lägst -19 grader.

Den högsta temperaturen uppmättes i Skjaldþingsstaðir den 15 november. Då var det 10,7 grader.

Högsta medeltemperaturen hade Surtsey med 5,2 grader. Lägsta snittet hade Sandbúðir med -5,6 grader. I befolkade områden var det kallast i Möðrudalur med -4,7 grader.

I Reykjavík var medeltemperaturen under november 2,4 grader - vilket var 1,2 grader över snittet för jämförelseperioden 1961 till 1990. I Stykkishólmur var det 2,0 grader (1,1 grader över snittet), i Bolungarvík 2,4 grader (+1,6), på Grímsey 2,2 grader (+1,6), i Akureyri -0,8 grader (-0,5), i Egilsstaðir -1,5 grader (-0,8), i Dalatangi 2,6 grader (+0,8), i Teigarhorn 1,8 grader (+0,4), i Höfn 2,0 grader (jämförelse saknas), i Stórhöfði på Hemön 4,1 grader (+1,6), i Hveravellir -3,2 grader (+1,6) och i Árnes 0,8 grader (+1,1).

Reykjavík hade 49,2 soltimmar - vilket var 10,6 fler än ett genomsnittligt år. I Akureyri var soltimmarna 18 till antalet - vilket var 3,7 över snittet.

Under årets elva första månader var medeltemperaturen i Reykjavík 6,3 grader. Det innebar 1,6 grader över medelvärdet. I Akureyri var snittet 4,8 grader - vilket var 1,1 grader över snittet för jämförelseperioden.

Till hösten räknar Veðurstofa Íslands oktober och november. Då var snittet i Reykjavík 3,9 grader och i Akureyri 1,1 grader.

Här kan du läsa mer om vädret på Island.

Nationalmuseum förvarade nazistreliker i "likkista"

I årtionden låg föremålen från Werner Gerlachs bostad orörda i den så kallade likkistan i nationalmuseet Þjóðminjasafn Íslands förråd. Först i mitten på 1980-talet plockades den tyske konsulns saker fram och dokumenterades. Där fanns vapen med SS-symbolen samt tavlor och skulpturer som föreställde Adolf Hitler.

Tidigt på morgonen den 10 maj 1940 seglade en brittisk ockupationsstyrka in i hamnen i Reykjavík. Efter landstigningen fylldes stadens gator snart av hundratals soldater. Ett av deras första mål var huset på Túngata 18. Där bodde Tysklands konsul Werner Gerlach.

Storbritannien ockuperade Island eftersom det fanns en utbredd rädsla för att Tyskland skulle hinna före. Den brittiska regeringen befarade att Tyskland på grund av Islands strategiska läge då skulle få ett enormt övertag i kriget till sjöss. Island beskrevs av Winston Churchill som en fästning i form av en ö i Nordatlanten.

De främmande trupperna kom kanske inte som någon enorm överraskning för invånarna. En månad tidigare hade tyska styrkor ockuperat både Norge och Danmark. I Norge rasade under en kortare tid våldsamma strider mellan tyskar och britter.

Andra världskriget hade alltså kommit till grannländerna. Men när de brittiska trupperna närmade sig Reykjavík utbröt en febril aktivitet. Många befarade att det var en tysk ockupationsflotta som var på väg.

Islands regering protesterade formellt mot ockupationen. Samtidigt meddelade regeringen att britterna skulle behandlas som vänner. Även om många ogillade att Island drogs in i kriget var det många som andades ut när det trots allt var britter och inte tyskar som hann först.

I ambassadörsbostaden på Túngata 18 i centrala Reykjavík rådde också febril aktivitet ända sedan de första brittiska fartygen syntes till. Werner Gerlach visste att det inte var hans landsmän som var på väg. Sannolikt anade han också att han inom kort skulle fängslas.

När de brittiska styrkorna tog sig in i konsulns bostad höll han på att bränna upp dokument i badkaret. En mängd dokument hade redan förstörts. Werner Gerlach och andra anställda på ambassaden hann också varna andra tyskar som befann sig i landet.

Werner Gerlach fängslades och fördes senare till Storbritannien. Han var lojal med Adolf Hitler och personlig vän med Heinrich Himmler. Han var precis som många andra ledande tyska nazister mycket intresserad av Island ur ett mytiskt och rasbiologiskt perspektiv. Det fanns föreställningar om att öriket skulle vara befolkat av ättlingar till en nordisk urras.

Men Werner Gerlach blev mycket besviken. Han fann ingen stolthet eller något ädelmod hos det isländska folket. I stället för en arisk mönsterbefolkning mötte han vad han i rapporter hem till Berlin beskrev som ett folk som präglades av förnedring, slavmentalitet och kryperi.

Utöver uppdraget som konsul försåg Werner Gerlach ständigt Tyskland med olika typer av rapporter som var viktiga för krigföringen. Det rörde sig om observationer av främmande fartyg och löpande rapporter om vädret. Just väderrapporterna hade stor betydelse för flottan eftersom de gav en god uppfattning om vilket väder som var att vänta i Nordsjön och Nordatlanten inom de närmaste dagarna.

Efter att Werner Gerlach fängslats såg brittiska trupper till så att den tyska örnen och andra symboler försvann från huset på Túngata. De tog också med sig de dokument som konsuln ännu inte hunnit förstöra. Inredningen överlämnades till Islands regering.

Lilja Árnadóttir, riksantikvarie vid Þjóðminjasafn Íslands, berättar i RÚV att föremålen från ambassadörsbostaden i årtionden förvarades i ett utrymme som kallades likkistan. Där fanns objekt som personalen inte riktigt visste hur de skulle hantera - som skelett och föremål med koppling till nazismen:
"Mina kära kollegor, som var från en helt annan generation, skämdes mycket för det här. Det var inte förrän avsevärt senare, 1985 till 1986, som vi tog oss an det här, tog upp det och registrerade det."
Bland föremålen finns bland annat dolkar med SS-symbolen samt byster och tavlor som föreställer Adolf Hitler.

Här kan du läsa mer om Werner Gerlach och den brittiska ockupationen av Island.

Dagens citat

"För omkring trettio år sedan träffade jag människor från den här avdelningen i London. Det samtalet var mycket intressant eftersom dessa människor var uppfyllda av romantik gentemot Island och den nordiska rasen. Där visade det sig också att brittiska nynazister hade haft kontakt med den isländska rörelsen omkring 1960 vilket understryker hur väl förankrad den var. Tveklöst är det någon som ryser över att den isländska rörelsens medlemsförteckning mycket sannolikt finns i svenska och brittiska nynazistiska rörelsers arkiv."

Författaren Sjón - som är aktuell med romanen Korngult hár, grá augu som skildrar isländska nationalsocialister under 1960-talet - i Morgunblaðið om den inhemska rörelsens kontakter med utländska rörelser under efterkrigstiden - läs mer här.

Foto: Johannes Jansson/norden.org

torsdag 5 december 2019

Islänningar använder mest el i världen

Inget annat land i världen förbrukar så mycket elektrisk energi som Island. Varje islänning använde under 2017 totalt 54,4 megawattimmar per person - vilket är mer än dubbelt så mycket som tvåan Norge. Men det är inte privatpersoner som gör av med så mycket el. Majoriteten förbrukas av energiintensiv industri.

På Island svarar bara hushållen för ungefär en tiondel av den sammanlagda energikonsumtionen. Och av resten förbrukas omkring tre fjärdedelar av energiintensiva industrier som aluminiumsmältverk och anläggningar för kisel.

Det är också dessa branscher som gör Island till det land i världen som gör av med mest elektrisk energi. Konsumtionen var under 2017 totalt 54,4 megawattimmar per person. Norrmännen var tvåa med 23,7 megawattimmar.

Sverige återfinns på nionde plats med en förbrukning på 13,6 megawattimmar. Det visar statistik från World Economic Forum.

Nygammal butik öppnar i Drangsnes

Butiken i Drangsnes bommade igen i fredags. I dag öppnar den på nytt - men med ny ägare och med kommunen som ägare av lokalerna. Kunderna kan räkna med ett mindre sortiment än under de år då butiken drevs av Kaupfélag Steingrímsfjarðar. På sikt ska de dock kunna beställa varor som inte ingår i sortimentet över nätet.

Den 29 december 1898 grundades Verslunarfélag Steingrímsfjarðar i Strandir i Västfjordarna. Det utvecklades senare till Kaupfélag Steingrímsfjarðar, ett kooperativ med huvudbutik i Hólmavík och mindre filialer i Drangsnes och Norðurfjörður. I verksamheten i Hólmavík i dag finns även en restaurang och ett packhus.

De senaste åren har Kaupfélag Steingrímsfjarðar kämpat mot stora ekonomiska problem. Efter flera år med förluster och obefintliga utsikter för att vända ekonomin lades filialen i Norðurfjörður ned hösten 2017. Filialen i Drangsnes har gjorts om - men utan att ledningen lyckats få ordning på ekonomin.

Problemen för kooperativet blev akuta när Hólmadrangur tvingades i rekonstruktion. Bolaget - som ägnar sig åt fiske av i synnerhet räkor - ägdes till hälften av Kaupfélag Steingrímsfjarðar. Hólmadrangur var också den största privata arbetsgivaren i Hólmavík.

Rekonstruktionen lyckades. Men den försatte Kaupfélag Steingrímsfjarðar i ekonomisk knipa. Bolaget förlorade både aktier och fordringar för att Hólmadrangur skulle kunna räddas.

Butiken i Drangsnes har länge varit i farozonen. Situationen diskuterades i kommunfullmäktige i oktober. Då skulle kommunen undersöka möjligheterna att köpa byggnaden. De planerna har nu gått i lås.

I fredags bommade butiken i kooperativets regi igen för gott. Men i dag öppnar den på nytt. Det är kommuninvånare som har gått ihop och grundat Verslunarfélag Drangsness. De har fått möjlighet att köpa in sig i den nya butiken.

Under 2020 och 2021 får Verslunarfélag Drangsness totalt 4,8 miljoner isländska kronor i bidrag från Byggðastofnun.

Ordförande i det nya butiksbolaget är Gunnar Jóhannsson. Han säger i Bæjarins Besta att utbudet kommer att bli något mindre i den nya butiken. I stället hoppas han på att kunderna ska kunna beställa varor över nätet och få dem levererade till butiken i Drangsnes.

En annan nyhet är en kaféhörna i butiken med utsikt över Steingrímsfjörður.

Inför hotet att stå utan butik har alltså kommuninvånarna i Kaldrananeshreppur - där Drangsnes är centralort - gjort som invånarna i Árneshreppur där Norðurfjörður fungerar som tjänstecentrum. De gick ihop och skaffade kapital till en egen butik som kan drivas utan vinstkrav. Syftet är i stället i första hand att med butikens hjälp skapa förutsättningar för att människor ska kunna bo kvar.

Problemen för Kaupfélag Steingrímsfjarðar är inte över. Butiken i Hólmavík får bantade öppettider under vintern och grillen kommer bara att hålla öppet tre dagar i veckan.

Här kan du läsa mer om butiken i Norðurfjörður.

Moské i Reykjavík får 13 meter hög minaret

Moskén på Skógarhlíð i Reykjavík får nu en drygt 13 meter hög minaret. Det är den första i sitt slag på Island. Initiativet kommer från Stofnun múslima á Íslandi, ett av landets tre muslimska samfund. Inga böneutrop kommer att göras från minareten. Ordföranden Karim Askari säger i Fréttablaðið att minareten är en symbol för religionsfrihet.

På Island finns tre muslimska församlingar. Äldst och störst är Félag múslima á Íslandi. Samfundet hade den 1 december i år 621 registrerade medlemmar enligt Þjóðskrá Íslands. Näst störst är Menningarsetur múslima á Íslandi med 372 medlemmar. Minst och yngst är Stofnun múslima á Íslandi med 251 medlemmar.

Relationerna mellan samfunden har de senaste åren präglats av konflikter. Dispyterna har handlat om lokaler och hyror. När Menningarsetur múslima á Íslandi bröt sig ut ur Félag múslima á Íslandi anklagades avhopparnas ledare för extremism.

Hittills är det Menningarsetur múslima á Íslandi som har förlorat mest på rivaliteten. Två år i följd har samfundet förlorat medlemmar - trots att det totala antalet muslimer på Island ökat. Snabbast växer Stofnun múslima á Íslandi.

Stofnun múslima á Íslandi kunde börja använda lokalerna på Skógarhlíð i Reykjavík efter att ha gått segrande ur en tvist med Menningarsetur múslima á Íslandi. Samfundet tänkte först använda lokalerna som hotell. Nu nyttjas de i stället som tidigare som en moské.

Nu får moskén en minaret - och det blir den första i sitt slag på Island. Karim Askari, ordförande för Stofnun múslima á Íslandi, säger i Fréttablaðið att den ska stå klar före årsskiftet:
"Det här blir den första minareten i Islands historia och är en vördnadsbetygelse för isländskt samhälle, isländska myndigheter och den tolerans som finns här och religionsfriheten. ... Det här är ett budskap till världen om att alla här kan leva i fred och samförstånd oavsett deras tro eller ursprung och denna minaret ska bli ett vittne till det. Det här är inte bara för muslimer utan för hela världen kring denna vackra ö."
Karim Askari berättar i Fréttablaðið att minareten inte kommer att användas för böneutrop. Den kommer att ha belysning, klocka och temperaturmätare.

I Morgunblaðið säger Karim Askari att minareten blir drygt 13 meter hög. Den kommer att väga över 1 200 kilo:
"Minareten är symbolisk precis som kors på kyrkor."
Här kan du läsa mer om moskén i Reykjavík.

Dagens citat

"Även om vi inte vänder ryggen åt USA tycks det vara mer logiskt att lägga större tyngd på ett säkerhetssamarbete med de länder som vi delar väg med ideologiskt i ekonomi- och handelsfrågor snarare än de som arbetar mot våra intressen på det området. ... De andra nordiska länderna inser detta, både de som är med i Nato och de andra. Katrín Jakobsdóttirs regerings nordiska särställning hade varit mer förståelig om planen var att följa britterna ut från EU:s inre marknad. Förmodligen står det inte på dagordningen även om USA:s vilja för den saken inte är hemlig."

Þorsteinn Pálsson, tidigare statsminister och ledare för Självständighetspartiet, skriver i Hringbraut om regeringens försvars- och säkerhetspolitik samt efterlyser mer samarbete med Norden och Europa snarare än USA och Storbritannien.

onsdag 4 december 2019

Eliza Reid om att vara känd som presidentens hustru



I internationella jämförelser är jämställdheten på Island i världsklass. Men det betyder inte att män och kvinnor alltid behandlas jämlikt. Det säger Eliza Reid - som är gift med presidenten Guðni Th. Jóhannesson. I en intervju i amerikanska WGBH berättar hon om sitt arbete och rollen som hustru åt Islands statschef. Du ser intervjun ovan.

Islänningar läser två böcker i månaden

Islänningar läser i snitt 2,3 böcker i månaden. Läsningen har ökat något - men det är ljudböcker och e-böcker som står bakom ökningen. Kvinnor läser dubbelt så mycket som män. Äldre läser mer än unga. Många läser också böcker på andra språk än isländska. Det visar en undersökning utförd av Zenter på uppdrag av Miðstöð íslenskra bókmennta.

Den senaste månaden har den genomsnittliga islänningen läst 2,3 böcker. Det är en ökning jämfört med 2017 då snittet var 2 böcker. Då var det 37,4 procent som aldrig läste någon bok. Den andelen har nu sjunkit till 34 procent.

I statistiken ingår alla typer av böcker - alltså skönlitteratur, fackböcker, ljudböcker, e-böcker, barnböcker, kurslitteratur och så vidare. Och det är inte de tryckta böckerna som ligger bakom uppgången. I stället är det e-böcker och ljudböcker som vinner mark.

Under det senaste året har alltså läsningen av e-böcker och ljudböcker ökat. Läsningen av tryckta böcker har minskat något.

Kvinnor läser dubbelt så mycket som män. Snittet bland isländska kvinnor är 3,1 lästa böcker under den senaste månaden. Bland män är medelvärdet bara 1,5 böcker.

Personer bosatta i huvudstadsregionen och på landsbygden läser lika mycket. Däremot finns det stor skillnad mellan olika åldersgrupper. Islänningar i åldern 18 till 24 år hinner läsa i snitt 1,4 böcker i månaden. I åldern 35 till 44 år är snittet 2,8 böcker.

Det är nu 25,2 procent som svarar att de enbart läser böcker på isländska. Den andelen har sjunkit ganska kraftigt sedan Miðstöð íslenskra bókmennta började undersöka islänningarnas läsvanor 2017. Men det är också 37,1 procent som oftare väljer böcker på isländska än andra språk. Det är en ökning - och det innebär att andelen som föredrar böcker på andra språk ligger på ungefär samma nivå som tidigare.

Inställningen till översättningar har heller inte förändrats nämnvärt. Det är nu 79,1 procent som anser att det är viktigt att översätta nya böcker till isländska.

Däremot har attityden till litteraturstöd genomgått vissa förändringar. Nu uppger 75,7 procent att det är viktigt att isländsk litteratur kan få statliga bidrag. Motståndet mot bidragen ökar samtidigt som färre säger att de bör finnas kvar. Än så länge är det dock en kraftig majoritet som förespråkar fortsatta bidrag.

Rekommendationer från släkt och vänner är det vanligaste sättet som islänningar upptäcker nya böcker på. Därefter följer medierapportering, sociala medier, annonser och bibliotek.

Intresset för bibliotek har inte heller förändrats i någon större utsträckning. Ungefär hälften av islänningarna sätter aldrig sin fot i ett bibliotek. Var åttonde går till bibliotek åtminstone en gång i månaden.

Nytt värmerekord på Island i december

Ett nytt värmerekord sattes i Kvísker i måndags. Då steg temperaturen till hela 19,7 grader - en värme som är sällsynt till och med under somrarna. Rekord slogs på över 200 platser i landet. Nästan lika höga temperaturer som i Kvísker uppmättes i bland annat Bakkagerði i Borgarfjörður eystri och i Vestdalur i Seyðisfjörður.

Den högsta temperaturen i december har stått sig sedan 2001. Då var det 18,4 grader vid Sauðanesviti på norra Island den 14 december. Det var också det närmaste som temperaturen har kommit 20 grader vid den tiden på året. I november har värmen tidigare nått 20 grader.

Den gränsen nåddes inte i måndags. Men i Kvísker i Öræfi på södra Island var det nära. Där steg temperaturen till 19,7 grader under kvällen. Aldrig tidigare har det varit så varmt i landet i december.

Kvísker är en av Islands regnigaste platser. Det är också en plats med förhållandevis höga medeltemperaturer - något som snarare beror på ett milt klimat runt hela året snarare än regelbundna värmeböljor. Rekordet för Kvísker var från den 9 december 2010.

Men det var inte bara i Kvísker som det var ovanligt varmt. I Bakkagerði i Borgarfjörður eystri var det 19 grader och i Vestdalur i Seyðisfjörður var det 18,7 grader.

Rekordnoteringar gjordes på över 200 platser i landet. Det var till exempel 15,5 grader i Akureyri, 13,5 grader i Blönduós och 12,4 grader i Grímsstaðir á Fjöllum. Även på det isländska höglandet registrerades temperaturer över tio grader.

Efter en helg med ganska låga temperaturer slog det under måndagen om till en rejäl värmebölja i hela landet. Värmen höll i sig under tisdagen. På många platser var det dessutom både regnigt och blåsigt med stora mängder nederbörd och hårda vindar.

I Kvísker föll 35,5 millimeter regn i går. Blåsigast på låglandet var det vid fyren på Hornbjarg med 27,3 meter i sekunden.

Siffrorna är än så länge preliminära och har inte granskats av Veðurstofa Íslands. De kan alltså komma att redigeras något.

Dagens citat

"Det gjorde Seðlabanki Íslands till den som led mest skada av kraschen inom statsapparaten. Finansdepartementet behövde refinansiera den hösten 2009 eftersom den hade lånat bankerna och bankernas säkerhet för de lånen visade sig inte vara tillräcklig. De kraschade så Seðlabanki kraschade ihop med dem."

Svein Harald Øygard, som utsågs till tillfällig chef för Seðlabanki Íslands efter 2008 års finanskrasch, i RÚV om konsekvenserna av krisen för centralbanken.

tisdag 3 december 2019

Information för turister på Island på en enda karta

Nu finns upplysningar om väglag, väder och varningar på Island samlade på en enda karta. Tidigare behövde turister söka information på tre olika ställen. Den nya kartan finns på webbplatsen Safe Travel som även innehåller annan information för resenärer. Syftet med den nya kartan är att underlätta för besökare och därmed att minska risker och olyckor.

Den som färdas på Island bör - i synnerhet under vinterhalvåret - hålla koll på väder, väglag och andra förhållanden. Tidigare har det varit information som har funnits på olika ställen. Vegagerðin har löpande uppdateringar om väglaget, Veðurstofa Íslands har väderprognoser och olika myndigheter har informerat om exempelvis avstängningar på grund av olika typer av risker.

Nu finns alltså informationen samlade hos Safe Travel. Utöver väglag och väder finns upplysningar om förhållandena på populära turistattraktioner.

Folkets parti ännu längre bort från spärren till alltinget

Elva månader i följd har Folkets parti legat under femprocentsspärren till alltinget. I den senaste mätningen från Gallup ökar avståndet upp till spärren. Förlorar väljarstöd gör även Självständighetspartiet och Socialdemokraterna. Men partierna behåller positionerna som etta och tvåa i landet.

I december 2018 räckte väljarstödet för Folkets parti precis till att nå över alltingets femprocentsspärr. Sedan dess har partiet aldrig varit över spärren. Det har nu gått elva månader sedan Folkets parti klarade gränsen.

Stödet för Folkets parti är nu 3,9 procent. Jämfört med den förra mätningen från Gallup har stödet sjunkit med 0,7 procentenheter.

Självständighetspartiet backar men fortsätter ändå att vara Islands största parti. Trots tappet ökar partiet avståndet till tvåan Socialdemokraterna.

Nu får Självständighetspartiet 21,7 procent, en tillbakagång med 1 procentenhet. Socialdemokraterna får 15,8 procent, en nedgång med 1,5 procentenheter.

Gröna vänstern ökar med 0,2 procentenheter till 13,6 procent. Partiet behåller därmed ställningen som tredje störst i landet.

Centerpartiet står för mätningens största ökning. Partiet vinner 1,4 procentenheter och har nu 12,9 procent. Nästan lika stor är Piratpartiets uppgång. Partiet ökar med 1,3 procentenheter till 10,3 procent.

Renässans ökar med 0,5 procentenheter till 10,8 procent. Framstegspartiet backar med 0,4 procentenheter till 8,2 procent.

Islands socialistparti var senast över spärren i februari i år. Nu växer väljarstödet till 3 procent, en uppgång med 0,4 procentenheter.

Den koalition som styr Island - och som består av Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet - har stöd av 49,8 procent. Det har krympt med 0,7 procentenheter sedan den förra mätningen från Gallup.

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

Ny förening i Självständighetspartiet för suveränitet

Efter den interna splittringen om energipolitiken grundas nu en särskild partiförening för frågor om nationell suveränitet. En lång rad toppolitiker från Självständighetspartiet deltog när föreningen bildades i lördags. Till ordförande valdes Styrmir Gunnarsson, tidigare chefredaktör för Morgunblaðið.

Inom Självständighetspartiets konservativa falang är missnöjet just nu stort. Partiledningen drev igenom EU:s tredje energipolitiska program trots starkt internt motstånd. Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir - ung, kvinna och förhållandevis liberal - utsågs till justitieminister. Och opinionssiffrorna är historiskt låga.

Den senaste tiden har en lång rad väljare övergett Självständighetspartiet för Centerpartiet. Där har ledaren Sigmundur Davíð Gunnlaugssons nationalistiska och protektionistiska retorik haft stora framgångar. Självständighetspartiets ledare Bjarni Benediktsson har däremot gjort andra vägval än den konservativa falangen.

Missnöjet har nu resulterat i en partiförening för frågor om nationell suveränitet. Den bildades vid ett möte i Valhöll i Reykjavík i lördags. Ett åttiotal personer var på plats. Styrmir Gunnarsson, tidigare chefredaktör för Morgunblaðið, valdes enhälligt till ordförande.

I styrelsen valdes även Birgir Örn Stein­gríms­son, Er­lendur Borg­þórs­son, Hall­dóra Hjalta­dóttir, Jón Kári Jóns­son, Júlíus Vals­son, Ólafur Hannes­son, Pétur Stefáns­son och Viðar Guð­john­sen.

En av initiativtagarna var just Ólafur Hannesson. Han sade i Morgunblaðið inför mötet att det fanns ett stort missnöje med Självständighetspartiets politik och opinionssiffror. Han ansåg att det inom partiet fanns ett behov av att lyfta fram suveränitetens betydelse för Island:
"Den här gruppen har ett varmt sinne för partiet och tycker bra om land och folk. Genom detta vill vi försöka hålla fast den grupp partimedlemmar som för tillfället överväger att gå ur Självständighetspartiet."
Föreningen fick stor uppmärksamhet redan inför mötet. I en annons använde sig gruppen av en illustration från Morgunblaðiðs förstasida den 5 juli 1942. Inför valet i Reykjavík publicerade tidningen partiets program för Reykjavík. Bildspråket i annonsen beskrevs av många som fascistiskt.

En som ifrågasatte valet var Guðmundur Oddur Magnússon, professor vid Listaháskóli Íslands. Han sade till Vísir att han inte såg något direkt rasistiskt i bilden. Men bildspråket påminde honom direkt om människosyn från forna tider:
"Det här är en klassisk position som syns i bilder från åren 1930 till 1940 och den chauvinism som fanns under åren innan andra världskriget. Det här syntes till exempel i Tyskland, Sovjetunionen och USA. Där står övermänniskan - Ûbermensch - längst fram. Det här är ett fascistiskt bildspråk som också tillhör stalinismen. Det står helt klart."
Ólafur Hannesson sade till Stundin att föreningen inte vände sig mot några grupper. Han sade vidare att han inte haft några tankar på att bildspråket skulle kunna påminna någon om tidigare diktaturer.

Styrmir Gunnarsson hävdade i Fréttablaðið att han förstod att vissa kunde missförstå bilden. Samtidigt ansåg han att det var viktigt att se bilden i sitt sammanhang:
"Naturligtvis grundar vi inte här någon förening som tänker kämpa för nazism, fascism eller stalinism."
Bland åhörarna i lördags fanns bland annat partisekreteraren Jón Gunnarsson och alltingsledamoten Ásmundur Friðriksson. Bägge tillhör Självständighetspartiets mer konservativa kretsar. Underhöll gjorde Eyþór Arnalds, partiets ledare i Reykjavík.

Här kan du läsa mer om Självständighetspartiets ras i den senaste opinionsmätningen från MMR.

Dagens citat


"Det går inte att träna den här. Den är för vild. ... Den tycker att det är väldigt kul - har varit här hela sommaren och glatt turister och tycker att det är kul att träffa dem. ... Den är väldigt vänlig men den har alltid käften öppen. Men den biter inte hårt."

Sævar Guðjónsson, turismföretagare i Eskifjörður, i RÚV om den unga fjällräv som gjorde familjen sällskap under sommaren.

måndag 2 december 2019

Isländska fiskejättens kontakt tar betalt för fiskekvoter



200 000 dollar är priset för att Namibias fiskeminister ska dela ut fiskekvoter till utländska investerare. Det framgår i ett reportage från Al-Jazira som till stor del handlar om det isländska skandalbolaget Samherji. Nyligen publicerade RÚV och Stundin uppgifter om hur fiskejätten med hjälp av mutor och penningtvätt bedrev ett lukrativt fiske i Namibia samtidigt som Samherji skattade så lite som möjligt för intäkterna. I upplägget ingick kontakter med den namibiske fiskeministern.

Även Al-Jazira har deltagit i samarbetet med Wikileaks och isländska medier om korruption kopplad till fisket i Namibia. Du kan se programmet ovan.

Här kan du läsa mer om skandalen kring Samherji.

Dragkampen om förebilden för Hallgrímskirkja

När Guðjón Samúelsson ritade Hallgrímskirkja inspirerades han av en fjälltopp på norra Island. Men dragkampen om namnet på fjälltoppen pågår fortfarande. I Öxnadalur - där den är synlig från ringvägen - har den ett namn. I Hörgárdalur på andra sidan har samma topp ett helt annat namn. Och bägge sidorna anser sig ha rätt.

Guðjón Samúelsson var den första islänningen som utbildade sig till arkitekt. I årtionden var han Islands statsarkitekt - ett uppdrag som gjorde att han i högsta grad var med om att utforma många av de mest kända byggnaderna.

Bland de hus som Guðjón Samúelsson ritade märks bland annat skolan Héraðsskólinn i Laugarvatn, kyrkan i Akureyri, den katolska kyrkan Landakotskirkja, Hótel Borg, teatern Þjóðleikhúsið och badet Sundhöllin i Reykjavík, skolan i Reykholt och gården vid Þingvellir.

Hallgrímskirkja i Reykjavík är dock den byggnad som Guðjón Samúelsson är mest känd för. Ritningarna var klara 1937. Men det dröjde fram till 1945 innan bygget kom igång. Och det skulle dröja ända till 1986 innan hela bygget var färdigt.

Guðjón Samúelsson hämtade inspiration från flera olika platser. Kyrkans fasad påminner om basaltens form. Idén till tornet fick han från en fjälltopp på norra Island. Trots att toppen är en av norra Islands främsta landmärken pågår en ständig strid om dess namn.

Fjället Drangafjalls topp kan ses från två håll. På norra sidan har de boende ett namn på toppen. Och på den södra sidan har befolkningen ett annat namn.

De flesta ser den från Öxnadalur i söder eftersom ringvägen mellan Varmahlíð och Akureyri passerar inte långt härifrån. Här kallas toppen Hraundrangi. Den har fått sitt namn från den närliggande gården Hraun där nationalskalden Jónas Hallgrímsson föddes.

I Hörgárdalur på den norra sidan har invånarna en annan vy över toppen. Där säger de bofasta bara Drangi om Drangafjalls topp.

Oddgeir Sigurjónsson, bonde på gården Myrká i Hörgárdalur, säger till Vísir att toppen inte kan heta Hraundrangi på den norra sidan av Drangafjall:
"Det finns inget Hraun på den här sidan. ... Det är vår bygd på den här sidan. Så den är mycket vackrare från den här sidan."
Guðmundur Skúlason håller med. Han är bonde på gården Staðarbakki i Hörgárdalur. Hans gård ligger ännu närmare toppen än vad Hraun gör på den andra sidan fjället. Han säger till Vísir att fjälltoppen ser bäst ut från den egna sidan - trots att de flesta ser den från Öxnadalur:
"Det är kul att se den härifrån också och inte bara ur Öxnadalur."
Jónas Hallgrímsson diktade även om klippan. I dikten Ferðalok talar han om den som just Hraundrangi.

Isländska folkfronten lägger partiet på is

Landsmötet i oktober blev inte av och något nytt datum har inte utlysts. Isländska folkfronten ligger nu i praktiken på is. Partiets enda aktiviteter finns på nätet samt då och då i partilokalen. Den nuvarande ledningen efterlyser nya krafter. Hittills har samtliga Isländska folkfrontens försök att ställa upp i val misslyckats.

Isländska folkfronten bildades med syftet att nå mandat både i alltinget och i kommunerna. Udden riktades mot islam och invandring. Isländska folkfronten ville lämna både EES och Schengen-samarbetet. Gränserna skulle i det närmaste stängas och bevakas.

Förebilden var de invandringskritiska partier som snabbt vunnit mark i de nordiska grannländerna. Inför valet till alltinget 2016 verkade det inte helt osannolikt att Isländska folkfronten faktiskt skulle lyckas. I opinionsmätningarna toppade partiet på runt 3 procent. Spärren till alltinget är 5 procent.

Förhoppningarna slutade med ett fiasko. Personstriderna exploderade inför öppen ridå. Tunga avhopp och kritik mot ledaren Helgi Helgason ledde till att Isländska folkfronten bara lyckades lämna in listor i två valkretsar. Partiet fick till sist 0,2 procent av rösterna.

I nyvalet 2017 ville Isländska folkfronten göra ett nytt försök att nå alltinget. Men på de namnlistor som cirkulerat i de fyra valkretsar där partiet tänkte kandidera fanns mängder av falska underskrifter. Bristerna gjorde att ledningen beslutade att inte ställa upp.

Nästa stora satsning gjordes på kommunalvalet i Reykjavík våren 2018. Den här gången blev resultatet 0,21 procent.

Sedan dess har det varit ganska tyst om Isländska folkfronten. En nyhet har varit att polisen lagt ned utredningen om förfalskade underskrifter på de rekommendationslistor som är nödvändiga för att ställa upp i val. Partiet försökte men lyckades inte vinna sympatisörer på motståndet mot EU:s tredje energipolitiska paket.

En ny partiledning valdes i våras. Guðmundur Þorleifsson tog då över som ordförande. Ambitionen att ställa upp i val underströks. På Facebook beskrev han nyligen Sverigedemokraterna som ett "systerparti".

Efter sommaren har verksamheten gått trögt. Partiledningen meddelade på den egna webbplatsen att det landsmöte som skulle ha ägt rum i början på oktober skjutits upp på obestämd framtid.

Jón Valur Jensson, som sitter i partistyrelsen, skrev i Isländska folkfrontens blogg att ledningen diskuterade nya förutsättningar och förnyelse i styrelsen. Han efterlyste också nya krafter i partitoppen:
"Märk väl att partier inte överväger att gå ihop med några andra - allra minst socialistiska partier, partier som går i EU:s ledband eller Självständighetspartiets och Framstegspartiets giriga profitpungar. Men vi har inte i förväg uteslutit att med andra delta i att bilda en paraplyorganisation eller en valallians som kunde förena vår starka röst för traditionella värderingar, försvarsfrågor och försvaret av dem som har minst i samhället - allt från helt mänskliga barn i livmodern till de äldsta generationerna som har all rätt till hänsyn och respekt, både till anständiga villkor och pålitlig hälsovård."
Här kan du läsa mer om Isländska folkfronten.

Dagens citat

"Vi ser att det är fler som tänker ha stängt nu i vinter än förra vintern. ... Vi har till exempel sett att amerikaner kommer till oss i stor utsträckning under vintern. De har varit bra på att resa runt i landet. Och de kom till exempel till stor del med Wow Air-flyg."

Arnheiður Jóhannsdóttir, vd för Markaðsstofa Norðurlands, i RÚV om att färre vinterturister på norra Island efter Wow Airs konkurs också leder till att fler håller stängt under lågsäsongen.

söndag 1 december 2019

Dagens bonuscitat

"Jag kan tveklöst säga att Sigmundur Davíð är tråkigast eftersom han är i särklass mest osaklig. Allra mest osaklig. Och förvränger allt fullständigt och det går inte att lita på ett ord som han säger."

Björn Leví Gunnarsson, alltingsledamot för Piratpartiet, säger i DV att Centerpartiets ledare Sigmundur Davíð Gunnlaugsson är Islands tråkigaste politiker.

Minister vill ge polis rätt att stänga Reynisfjara för turister

Polisen ska få befogenhet att stänga Reynisfjara för besökare. Det anser turismminister Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir som nu tar initiativ till en ny riskanalys för området. När det finns en överhängande fara för lömska vågor eller klippras ska den populära stranden spärras av. Åtgärden anses vara nödvändig för att undvika fler olyckor.

De senaste åren har flera turister omkommit på Reynisfjara väster om Vík í Mýrdal sedan de överraskats av lömska vågor och dragits ut till havs där de drunknat. Olyckstillbuden har varit många eftersom långt ifrån alla besökare respekterar de varningar som finns.

Det är inte bara vågorna på stranden som är livsfarliga. Turister har också struntat i avspärrningar på grund av klippras. Besökare har även blivit instängda i grottor när vågorna varit kraftiga.

De varningar och den information som finns i dag har hittills inte räckt för att hålla besökare borta från strandbrynet när vågorna är farliga. Nu vill turismminister Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir ge polisen befogenhet att stänga Reynisfjara för besökare. När olycksrisken är stor ska inga turister tillåtas gå ut på stranden.

Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir har gett polisen i Suðurland i uppgift att ta fram en ny riskanalys i samarbete med Vegagerðin, Veðurstofa Íslands och civilförsvaret. Med riskanalysen som grund ska polisen alltså kunna stänga stranden för att undvika olyckor. Det tros vara nödvändigt att spärra av Reynisfjara fem till sju dagar om året.

Hon vill dessutom slutföra arbetet med vågprognoser för Reynisfjara. Målet är att de ska användas av turismföretagare. När stranden är stängd på grund av vågor eller rasrisk kan de välja andra besöksmål än Reynisfjara.

Sedan tidigare finns också planer på att sätta upp en mast som ska blinka med varningsljus när vågorna är farliga. Än så länge har dock inte samtliga markägare - vilket är omkring 250 personer - gett klartecken. Därför har masten ännu inte blivit verklighet.

Här kan du läsa mer om olyckor på Reynisfjara.

Isländsk pojke får inte heta Lucifer efter djävulen

Det är inte bara faktumet att Lucifer är ett namn för djävulen som gör det olämpligt som förnamn. Dessutom innehåller namnet bokstaven c - och den ingår inte i det isländska alfabetet. Därför säger Mannanafnanefnd nej till ansökan om förnamnet Lucifer. Namnet tros kunna leda till besvär för bäraren.

Mannanafnanefnd är den isländska nämnd som beslutar om förnamn ska godkännas eller underkännas. När nämnden säger nej brukar det röra sig om namn som inte anses vara förenliga med isländsk stavning eller grammatik.

Mer sällsynt är avslag på grund av att namn skulle kunna skapa obehag för bäraren. Ett namn som underkänts just av det skälet är Satanía. Mannanafnanefnd ansåg inte att det var ett lämpligt flicknamn eftersom det är bildat till Satan.

Ett annat namn för Satan är Lucifer - som på isländska i regel stavas Lúsifer. Inte heller det är enligt nämnden ett lämpligt förnamn. Därför underkänner nämnden också ansökan om att få bära namnet Lucifer.

Underkännandet beror inte enbart på att namnet kan skapa obehag. Bokstaven c finns inte i det isländska alfabetet. Nämnden säger därför nej även på grund av att stavningen inte är förenlig med isländskans normer.

Här kan du läsa mer om beslutet att underkänna Satanía.

Dagens citat

"Alla ska ha tillgång till yttrandets arena och det har ingen betydelse om de talar eller skriver på det lands språk som de befinner sig i. Det är deras roll som går före att öppna vägen till denna arena för nya människor."

Sjón i RÚV om inhemska författares ansvar för att underlätta för invandrade författare att publicera sig i det nya hemlandet.

Foto: Johannes Jansson/Norden.org

lördag 30 november 2019

Dagens bonuscitat

"Kineser kom hit på vintrarna - människor som kanske studerade på universitet i USA eller Europa - vid jul och nyår. Alla eller nästan alla dessa kom med Wow Air. Där återstår det för oss att se vad som händer i vinter."

Arnór Stefánsson, som äger Hótel Staðarborg utanför Breiðdalsvík, i RÚV om hur Wow Airs konkurs kan komma att påverka vinterturismen till Island.

Islands nyaste kommun väljer styre till våren

I april ska Islands nyaste kommun välja ett nytt styre. Först efter valet sker det formella samgåendet mellan de fyra kommunerna Djúpavogshreppur, Seyðisfjarðarkaupstaður, Fljótsdalshérað och Borgarfjarðarhreppur. Tidigare i år röstade en majoritet i de fyra kommunerna för att de östisländska kommunerna skulle gå ihop.

Efter några års förberedelser röstade i oktober en majoritet i de fyra kommunerna för ett samgående. Den nya kommunen - som ännu inte har något namn - blir den till ytan största i landet med en areal på omkring 11 000 kvadratkilometer. Kommunen får knappt 5 000 invånare.

Resultatet i folkomröstningen innebär att Islands i dag 72 kommuner minskar till 69.

Nu finns en preliminär valdag till den nya kommunens fullmäktige. Planen är att valet ska hållas den 18 april. Därefter sker det formella samgåendet mellan de fyra kommunerna.

Den nya kommunen blir mycket vidsträckt. Under somrarna tar det omkring tre timmar att köra de dryga femton milen mellan Djúpivogur i söder och Bakkagerði norr. Därför kommer vissa möten att hållas på distans. Dessutom inrättas tre personer starka lokalråd med de gamla kommungränserna som bas. De får beslutsrätt i vissa frågor.

Här kan du läsa mer om samgåendet mellan de fyra kommunerna.

Klartecken för union mellan Fréttablaðið och Hringbraut

Utan ett samgående med Fréttablaðið hade Hringbraut riskerat konkurs. Det är ett avgörande skäl för Samkeppniseftirlitið att godkänna affären som gör att Islands största dagstidning och en tv-kanal hamnar i samma ägarbolag. Konkurrensmyndighetens klartecken innebär att koncernen Torg nu kan slå ihop redaktionerna.

Nyligen stod det klart att investeraren Helgi Magnússon köpte ut Ingibjörg Pálmadóttir ur mediekoncernen Torg. Navet i bolaget är Fréttablaðið som är Islands största dagstidning.

Efter övertagandet bytte tidningen redaktionell policy. Den ska verka för internationellt samarbete och konsumenternas intressen - vilket i klartext lär betyda att argumentera för EU-inträde och reformering av lantbruket. Helgi Magnússon har också skänkt stora summor till Renässans, ett parti som driver samma frågor.

I samband med affären skulle också tv-kanalen Hringbraut slussas in i Torg. Hringbraut har inte gått runt. Vilka som har valt att pumpa in pengar i projektet har aldrig bekräftats - men envisa rykten gör gällande att Helgi Magnússon varit en viktig finansiär.

Nu ger alltså Samkeppniseftirlitið klartecken till samgåendet mellan Fréttablaðið och Hringbraut. Myndigheten skriver i beslutet att Hringbraut annars hade riskerat att gå i konkurs. Att slussas in i koncernen Torg innebär att Hringbrauts verksamhet kan fortsätta.

Klartecknet kommer efter en rekommendation från medienämnden Fjölmiðlanefnd att säga ja till affären. Enligt nämnden medför samgåendet ingen betydande förändring på marknaden. Mångfalden anses inte minska på grund av övertagandet.

Den största effekten väntas på nätet. Inte heller där räknar dock Samkeppniseftirlitið med några större konsekvenser. Tillsammans har Fréttablaðiðs och Hringbrauts webbplatser en marknadsandel på 11 procent.

Inför beslutet skrev företrädare för Torg och Hringbraut att affären var en förutsättning för de privatägda mediernas överlevnad. Annars skulle public service-bolaget RÚV:s ställning på annonsmarknaden bli för dominerande. De varnade också för fortsatta svårigheter för andra medier eftersom en stor del av annonsintäkterna går till RÚV.

Beskedet innebär inte bara att Hringbraut nu kan slussas in i Torg. Ihop med Fréttablaðiðs olika kanaler börjar Helgi Magnússon närma sig ett mediehus som har verksamhet i samtliga kanaler. Än så länge är Torg svagt på radio. En sådan satsning är dock att vänta. Och även där kommer rapporteringen sannolikt att präglas av samma politiska färg.

Här kan du läsa mer om samgåendet mellan Fréttablaðið och Hringbraut.

Dagens citat

"Diskussionen om Samherji här i Akureyri är som att ha en nära släkting som är knarklangare och våldsman men att han har ett litet barn så att vi ska ge honom en chans. Han ger oss också fina presenter när vi fyller år. Han är bara som han är men han var älskvärd som barn. 'Duktig, började med två tomma händer och gör god lasagne med keso.' På allvar? Det här kallas medberoende på den isländska som jag fick lära mig."

Sigurður Guðmundsson, tidigare anställd på Samherji i Akureyri där fiskejättens huvudkontor finns, skriver på Facebook om lokalbefolkningens reaktioner på mutskandalen i Namibia - läs mer här.

fredag 29 november 2019

Katrín Jakobsdóttir med Liverpool-halsduk i alltinget



Liverpool var den engelska fotbollsklubb som näst flest islänningar höll på när Capacent Gallup ställde frågan för sex år sedan. Bara Manchester United hade fler supportrar i öriket. De senaste åren har Liverpools fans haft fler anledningar att jubla - och en av dem är statsminister Katrín Jakobsdóttir.

I onsdags lämnade hon sessionen i alltinget under en stund. När hon återvände hade hon en Liverpool-halsduk på sig. Katrín Jakobsdóttir tog inte av sig halsduken under den kvart som hon stannade i salen.

Det är första gången som Katrín Jakobsdóttir visar sina sympatier för Liverpool på det här sättet. Det är också första gången som en alltingspolitiker bär en klubbhalsduk under en session.

Du ser hur det såg ut i klippet ovan och här kan du läsa mer om islänningarnas favoriter i den engelska fotbollen.

Kraftverk i Hvalá påverkar vildmark på Ófeigsfjarðarheiði

Närmare hälften av den i dag orörda vildmarken på Ófeigsfjarðarheiði försvinner om vattenkraftverket vid Hvalá blir verklighet. Nya vägar, dammar, kraftledningar, fördämningar och byggnader kommer att ha stor inverkan på området. Det fastslår forskare vid universitetet i Leeds som kartlagt området efter ett initiativ från Ófeigur.

Ófeigur är ett av de nätverk som arbetar för att planerna för ett vattenkraftverk vid Hvalá i Västfjordarna inte ska bli verklighet. Bolaget Vesturverk har hittills fått klartecken från kommunen Árneshreppur för vissa undersökningar och förberedelser. När de började i somras svarade vissa markägare med rättsprocesser och protester.

Nätverket vände sig bland annat till Wildland Research Institute vid universitetet i Leeds. Ófeigur bjöd i somras in forskare för att kartlägga Ófeigsfjarðarheiði - det område där bygget är planerat - och konsekvenserna av ett kraftverksbygge.

Slutsatsen i forskarnas rapport är att kraftverket skulle ha stor inverkan på Ófeigsfjarðarheiði. Mellan 45 och 48,5 procent av den i dag orörda vildmarken i området skulle försvinna.

Intrycket av naturen på heden skulle påverkas avsevärt genom vägar, kraftledningar, dammar, byggnader, fördämningar och kanaler. I forskarnas beräkningar ingår inte minskade flöden i älvar och vattenfall - men även de kommer att påverkas.

Av den enda procent av den mest orörda vildmarken i hela Europa finns 43 procent på Island. I dag ingår stora delar av Ófeigsfjarðarheiði i denna kategori. Heden är ett område där det finns mycket få spår efter människan.

Men det är inte bara Ófeigsfjarðarheiði som skulle förändras. Här finns nu hjärtat i regionens vildmark. Det skulle försvinna vid ett klartecken till bygget.

Vattenkraftverket skulle dessutom vara synligt från stora delar av samma vildmark. Bygget skulle alltså påverka även hur andra delar av området upplevdes.

När hösten kom avbröt Vesturverk de förberedande arbetena i anslutning till kraftverket. Sedan dess har den öppna konflikten mellan de olika sidorna i tvisten varit mindre synlig. Just nu väntar bägge sidor på olika rättsprocesser och domstolsavgöranden.

Vesturverks maskiner väntas vara tillbaka till våren. Då ska arbetet med att bredda och förbättra vägen från Norðurfjörður via Eyri i Ingólfsfjörður till Ófeigsfjörður och Hvalá slutföras. Om inte konflikten har blossat upp innan dess kommer den då att åter väcka starka känslor i hela landet.

Här kan du läsa mer om det planerade kraftverket vid Hvalá.