fredag 15 december 2017

35 miljarder i överskott i nya regeringens första budget


Toppen på högkonjunkturen har nåtts. Ändå räknar regeringen nästa år med ett budgetöverskott på 35 miljarder isländska kronor. Stora satsningar görs på sjukvård och högskola. Däremot får bokbranschen vänta på det utlovade avskaffandet av bokmomsen. Det framgår av den budgetproposition för 2018 som finansminister Bjarni Benediktsson presenterade i går.

Regeringen räknar i sin första budget med en fortsatt stark ekonomi även under 2018. Men enligt finansminister Bjarni Benediktsson har toppen på den rådande högkonjunkturen nu nåtts. Tillväxten väntas bli något lägre under de närmaste åren.

Överskottet tros under 2018 bli 35 miljarder isländska kronor - vilket motsvarar 1,3 procent av BNP. Det är mindre än de 44 miljarder som väntades bli överskottet för den budget - som aldrig klubbades på grund av regeringskrisen - som den förra regeringen lade fram för nästa år.

Utgifterna ökar under 2018 med 15 miljarder isländska kronor. Samtidigt väntas statsskulden minska med omkring 50 miljarder.

Den största satsningen görs på hälso- och sjukvård. Regeringens anslag ökar med 21 miljarder jämfört med 2017 års budget. Hälften av pengarna går till sjukhus och vårdcentraler. De nya resurserna öronmärks för både förbättrad tillgänglighet och inköp av ny utrustning. Dessutom går 4,2 miljarder till inköp av läkemedel.

En del av satsningen består av ökade subventioner av tandläkarkostnader för pensionärer och invalider. Där ingår också 1,2 miljarder för bygget av ett nytt universitetssjukhus.

I budgetpropositionen talas det om Islands ansvar för att efterleva internationella klimatavtal. Men koldioxidskatten höjs med 50 procent i stället för 100 procent - den höjning som fanns i den ekonomiska planen för 2018 till 2022. Skatten ska dock höjas ytterligare under de kommande åren.

En helhetssyn på beskattningen av fordon och bränslen ska tas fram. I väntan på att den är klar förlängs skatterabatterna för elbilar och hybridfordon.

Anslagen till gymnasie- och högskoleutbildning höjs med 3,8 miljarder. Dessutom läggs 500 miljoner på utveckling av språkteknologi på isländska. Målet är att isländska ska kunna användas till en rad olika typer av utrustning.

Nästan lika mycket - 3,6 miljarder - är anslagshöjningen på kommunikationsområdet. Det betyder i praktiken att utbyggnad och förbättring av vägnätet kommer att fortsätta, men inte alls i den takt som många hoppats. En rad efterlängtade projekt blir utan pengar även nästa år.

Äldre ska kunna tjäna mer på att jobba extra efter pensionen genom att fribeloppet höjs till 100 000 isländska kronor. Kapitalinkomstskatten höjs från 20 till 22 procent. Höjningen beräknas ge 1,6 miljarder till statskassan.

På jämställdhetsområdet märks 400 miljoner för en åtgärdsplan mot sexualbrott.

Särskilda resurser ges också till Storbritanniens utträde ur EU. Anslagen ska säkra att Island även efter utträdet har minst lika starka relationer med Storbritannien som i dag. Inte minst är det en högt prioriterad fråga att handeln kan fortsätta på samma sätt.

Däremot blir det inget av det avskaffande av bokmomsen som branschen hoppats på. Regeringen tänker se över momsen inte bara på böcker utan även för musik och andra typer av publiceringar på isländska. I regeringsförklaringen beskrevs avskaffandet av bokmomsen som ett första steg. Nu talas det i stället om sänkt moms.

En pågående utredning om den isländska mediebranschen kan också komma att påverka regeringens politik. Det kan bli aktuellt med skatteförändringar som till exempel slopad moms.

Ovan kan du se Bjarni Benediktssons presentation av budgetpropositionen och här kan du läsa den i sin helhet.

Dagens citat

"We have probably never been further away from joining the EU than today. Not just because of the new government but as there has arguably never been less public and political support for taking that step. Meanwhile the EU is set to develop in even more repellent directions to most Icelanders in the coming years, towards more integration, centralisation and erosion of national sovereignty and democracy, and taking on more characteristics of a single state. The results of our last elections is an embodiment of our determination to hold onto our sovereignty."

Hjörtur J. Guðmundsson skriver i EU Observer om den nya regeringens och det nya alltingets attityd till EU-medlemskap.

torsdag 14 december 2017

Donald Trump godkänner nya miljoner till Keflavík



USA:s president Donald Trump undertecknade i går den budget som ger 14,4 miljoner dollar till Keflavík. Pengarna går till ombyggnad av en hangar på den gamla Nato-basen. Hangaren behöver byggas om för att kunna ta emot flygplan av typen P8 Poseidon som används för att övervaka ubåtar i Nordatlanten.

Trots undertecknandet är det inte säkert att pengarna kommer. Donald Trump behöver klartecken för de åtgärder som finansierar 2018 års försvarsbudget. I den är summan som satsas i Keflavík bara en liten del. Det totala anslaget till det amerikanska försvarsdepartementet är 686 miljarder dollar.

Här kan du läsa mer om USA:s nyvaknade intresse för Island.

Rannveig Rist om syreattacken: Ingen stod upp mot detta

Foto: Rio Tinto Alcan
Både polisen och samhället svek. Det anser Rannveig Rist, vd för Rio Tinto Alcan, som efter finanskrisen utsattes för en syreattack som hade kunnat orsaka allvarliga skador. Hon hävdar att många direkt efter krisen var rädda för att utsättas för folkets vrede. Enligt Rannveig Rist var detta något som bidrog till polisens beslut att lägga ned utredningen om syreattacken. Men enligt polisen gick det inte att bevisa vem som utfört attentatet.

Efter finanskraschen hösten 2008 riktades en rad attentat mot personer med nyckelroller i de isländska storbankerna. Ofta handlade det om att färg hälldes över deras fordon och kastades på deras fasader. En man misstänktes för en rad av dessa attentat, men bevisningen ansågs inte räcka till för åtal.

Men flera attentat riktade sig också mot personer verksamma inom energiindustrin. Landsvirkjuns Friðrik Sophusson och Orkuveita Reykjavíkurs Hjörleifur Kvaran fick också målarfärg på sina fasader.

Samma sak drabbade även Rannveig Rist, vd för Rio Tinto Alcan som har aluminiumsmältverket vid Straumsvík i Hafnarfjörður. Men här gick angriparen ett steg längre. Natten mot den 5 augusti 2009 hällde någon grön färg på hemmet i Garðabær. Samma natt hällde någon också frätande syra över hennes bil.

Nu berättar Rannveig Rist för RÚV om attentatet. Hon säger att hon kunde ha drabbats av mycket svåra skador om hon fått syran i ögat. Nu träffade den syra som hällts på dörrkarmarna henne strax under ena ögat:
"Detta var i augusti 2009 och vi hade semester och hela familjen var hemma. Vi gick ut och såg att det hade kastats mycket grön färg på huset och entrén och det stod: Här bor en som utför illdåd. Detta målades på väggen och framför allt under fönstren där barnen sov. Det var lite som om de hade kartlagt huset. Jag öppnade bildörren eftersom den var helt täckt av något - det var som om lacken delvis hade lösts upp, men allt var torrt så vi såg inte direkt att det var syra. Jag öppnade bildörren och i dörrkarmen fanns uppenbarligen vatten, så det var vattenblandad syra som fanns i karmen. Det kom droppar i ansiktet på mig och jag fick sår från dem. Jag var lyckligt lottad som inte fick dem i ögonen. Men jag fick sår i ansiktet som jag hade ganska länge så detta var en mycket allvarlig attack."
Rannveig Rist polisanmälde händelsen. Det fanns personer som misstänktes för dådet. Polisen förhörde dem, gjorde husrannsakningar och utförde tekniska undersökningar. Men utredningen lades ned. Bevisningen ansågs inte vara tillräcklig för att gå vidare med åtal.

Beslutet att lägga ned utredningen överklagades utan framgång av Rannveig Rist. Hon säger till RÚV att det fanns en rädsla för att konfrontera de stämningar i samhället som rådde efter finanskraschen. Där fanns bland annat en högljudd opinion mot utbyggnad av vattenkraften. Hon anser att det rörde sig om ett svek från myndigheternas sida:
"Jag anser faktiskt att det allmänt i samhället inte var någon som stod upp emot detta. De parter som var inblandade i dessa hämningslösa åtgärder lyckades göra väldigt många rädda. Så polisen och alltingsledamöter och de som skulle ha reagerat och ställt sig upp mot sådant tordes inte av rädsla för att själva dras in i sådant. Jag anser att det fanns en allmän rädsla i samhället och människor blandade sig inte i frågan."
Grímur Grímsson vid polisen i huvudstadsregionen säger till RÚV att polisen gjorde vad som kunde göras för att hitta de skyldiga. Bland annat jämfördes ämnen som använts vid olika dåd - någon hällde till exempel frätande syra även på Friðrik Sophussons bil. Han skadades dock inte i attentatet:
"Alla dessa åtgärder ledde inte fram till vilka som obestridligt hade utfört detta."
Att riksåklagaren inte biföll Rannveig Rists överklagande av beslutet att lägga ned utredningen ser Grímur Grímsson som ett tecken på att polisen tog rätt beslut.

Här kan du läsa mer om attentatet mot Rannveig Rist.

Första tätorten i Öræfi kan bli verklighet nästa år

För första gången kan en tätort vara på väg att växa fram i Öræfi. Den växande turismen söder om Vatnajökull skapar förutsättningar för nya bostäder. Kommunen Hornafjörður har detaljplanerat för arton nya bostadshus vid skolan i Hof. Där planeras tre gator avsedda för bostäder. Även kommunen behöver bygga för att skolans personal ska ha någonstans att bo, rapporterar Vísir.

Öræfi är ett område som övergavs efter Öræfajökulls utbrott 1362. Sedan dess har regionen söder om vulkanen varit närmast öde. Men i takt med att turismen på södra Island ökar stiger också intresset för att bosätta sig nära Vatnajökull.

Länge var Öræfi en av landets mest isolerade platser. Området ligger mitt emellan Höfn och Kirkjubæjarklaustur - vilket innebär att det är ungefär tio mil i varje riktning till närmaste tätort. Isoleringen bröts egentligen först när ringvägen stod klar 1974.

Nu håller turismen på att förändra regionen. Hundratusentals besökare passerar varje år Öræfi när de kör ringvägen runt Island. Eftersom det är långt till närmaste tätorter finns ett behov av övernattningsställen. Dessutom lockar Vatnajökull och närliggande glaciärlagunen Jökulsárlón många besökare.

Kommunen Hornafjörður har nu tagit fram en ny detaljplan för området kring Hof, den enda platsen i Öræfi som liknar ett samhälle eftersom där finns en skola, en kyrka, en samling av gårdar och flera företag verksamma i turistindustrin.

Detaljplanen ger klartecken för totalt arton bostadshus längs tre nya gator. Även kommunen behöver bygga. Kommunchefen Björn Ingi Jónsson säger till Vísir att han har förhoppningar om att Hof ska utvecklas till en tätort:
"Förhoppningsvis påbörjas där en uppbyggnad av hus. ... Kommunen själv behöver till exempel bygga två till tre bostäder enbart för grundskolans personal. Och vi behöver ha i åtanke att det står klart redan nästa år. ... När det finns två till tre gator med ungefär arton hus så har detta blivit en tätort."
Men det är inte bara kring Hof som regionen växer. Under åren efter andra världskriget övergavs gården Malarás vid Hofsnes nära Fagurhólsmýri i Öræfi. Där arbetar Guðný Diljá Helgadóttir och Þorsteinn Ingi Þorleifsson på sitt nya hem. För tre generationer sedan levde hennes släktingar på platsen.

Hittills har de anlagt en väg samt dragit el och vatten. De provbor nu i en container. Bägge jobbar inom turismen i regionen. Guðný Diljá Helgadóttir säger till Vísir att de har beslutat sig för att den gård som varit övergiven i årtionden ska bli deras nya hem:
"Idén var alltså att få upp detta och testa att bo där en kortare tid och se hur vi trivdes. Och så att bygga ett större hus när det blir dags och vi kanske är på väg att bli flera. ... Och det är inget skämt att få allt detta på plats - vatten och elektricitet och att anlägga en väg."
Inte minst har de också fått upp en skylt längs ringvägen med gårdsnamnet Malarás.

Här kan du läsa mer om utvecklingen i Öræfajökull.

Dagens citat

"Detta har varit en fin tid men jag vet inte vad som händer där hädanefter. Det är inte bestämt. Människor stannar också mycket vid vägen för att njuta av utsikten upp mot glaciären. Det försvinner inte. Men vi är mycket nöjda med att förändra och låta det vara bra så."

Ólafur Eggertsson, bonde på gården Þorvaldseyri vid Eyjafjallajökulls fot, i Morgunblaðið om att familjen vid årsskiftet stänger den utställning som de i drygt sju år drivit om 2010 års vulkanutbrott - läs mer här.

onsdag 13 december 2017

Isländsk opposition tackar ja till nämndposter

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Piratpartiet tackar ja till regeringens förslag om ordförandeposter i tre nämnder. Centerpartiet kommer att styra miljö- och kommunikationsnämnden under mandatperioden. Socialdemokraterna och Piratpartiet delar på ansvaret att leda välfärdsnämnden och konstitutions- och tillsynsnämnden.

Ordförandeposter i tre av åtta nämnder var budet från regeringen till de tre största oppositionspartierna. Reaktionerna på förslaget var ljumma. Oppositionen ville helst välja vilka nämnder de skulle få leda. Men sannolikt var det rädslan att bli helt utan ordförandeposter som fick avgöra.

De tre partierna sade i måndags ja till förslaget. Centerpartiet utser ordförande i miljö- och kommunikationsnämnden. Piratpartiet och Socialdemokraterna har kommit överens om att dela på uppdragen.

Piratpartiet kommer att leda välfärdsnämnden medan Socialdemokraterna kommer att leda miljö- och kommunikationsnämnden. Efter halva mandatperioden - alltså efter två år - byter partierna ordförandeposter med varandra.

Halldóra Mogensen blir Piratpartiets val som ordförande i välfärdsnämnden och Helga Vala Helgadóttir blir Socialdemokraternas val som ordförande i konstitutions- och tillsynsnämnden. Bergþór Ólason blir Centerpartiets val som ordförande i miljö- och kommunikationsnämnden.

De formella valen görs när alltinget samlas i morgon. Det är troligt att både Socialdemokraterna och Piratpartiet byter ut vilka som är ordförande i nämnderna samtidigt som partierna byter uppdrag med varandra.

Piratpartiet diskuterar att utse partiledare

I fem år har Piratpartiet varit utan partiledare. Men nu kan det komma att ändras. I alltingsgruppen diskuteras möjligheten att utse en ledare. Syftet är inte att ge en person mer inflytande - i stället skulle åtgärden ge ökad maktfördelning och minskad arbetsbelastning för Piratpartiets gruppledare. Det säger Þórhildur Sunna Ævarsdóttir i Fréttablaðið.

När det isländska Piratpartiet grundades 2012 kom Birgitta Jónsdóttir, en av initiativtagarna, från Medborgarrörelsen och Rörelsen. Medborgarrörelsen röstades in i alltinget 2009 medan Rörelsen bildades efter en fejd mellan partiets ledamöter i alltinget och styrelsen utanför parlamentet.

Varken Medborgarrörelsen eller Rörelsen hade någon partiledare. Bägge eftersträvade en så platt struktur som möjligt. I stället för en ordförande var det därför i regel gruppledaren som hade en liknande roll. Det var gruppledaren som deltog i partiledardebatter och syntes mest i medierna.

Piratpartiet ärvde samma struktur. Länge fungerade Birgitta Jónsdóttir som en inofficiell ledare, men hennes tydliga vänsterprofil gjorde att långt ifrån alla var nöjda med utvecklingen.

När hon satt i alltinget tillsammans med populäre Helgi Hrafn Gunnarsson var konflikterna många. Inte minst var det många som ansåg att hon agerade för mycket på egen hand och därmed utmanade grundprincipen om ett ledarlöst parti.

Den senaste tiden har det varit mycket fokus på gruppledaren Þórhildur Sunna Ævarsdóttir. Hon är den som lett partiets förhandlingar om olika regeringskonstellationer och utnämningar inför att alltinget samlas i morgon.

Þórhildur Sunna Ævarsdóttir säger i Fréttablaðið att Piratpartiet nu överväger att utse en partiledare. Det är inom alltingsgruppen som diskussionerna förs. Hon uppger att syftet är ökad maktfördelning och minskad arbetsbelastning för gruppledaren. Det kan finnas praktiska fördelar för Piratpartiet att som andra partier ha både en ordförande och en gruppledare:
"I regel är båda verksamma i alltinget. Vi har ingen ordförande så gruppledaren tar hand om de flesta av dessa plikter. Det kan ha sina fördelar att fördela dessa uppgifter."
Men Þórhildur Sunna Ævarsdóttir vill inte lämna den platta partistrukturen bakom sig. Hon säger i Fréttablaðið att Piratpartiet inte ska införa samma hierarki som finns inom andra partier:
"Vi vill ha en platt struktur. Ingen står över den andra i Piratpartiet och vi har ingen maktpyramid. Det har varit vår motvilja mot makt och maktspråk som har hållit detta i schack."
Om alltingsgruppen enas om att vilja utse en partiledare blir det upp till medlemmarna att ta beslut om en sådan post ska inrättas och hur utnämningen ska gå till.

Katrín Jakobsdóttir vill få svar om USA:s planer i Keflavík

USA vill lägga 14,4 miljoner dollar på ombyggnad av hangarer i Keflavík. Natos närvaro på Island har ökat dramatiskt de senaste åren - och nu vill statsminister Katrín Jakobsdóttir få besked om USA:s planer i landet. Det nyvaknade intresset för Island är en följd av allt fler ryska ubåtar rör sig i Nordatlanten.

På president Donald Trumps bord ligger nu USA:s försvarsbudget för 2018. I den ingår en investering på 14,4 miljoner dollar på den tidigare Nato-basen i Keflavík. Pengarna ska gå till ombyggnad av hangarer så att de kan rymma övervakningsplan av typen P8 Poseidon.

Nato-basen i Keflavík avvecklades 2006 när de sista amerikanska styrkorna lämnade Island. Nato disponerar dock alltjämt flera byggnader på flygplatsområdet och viss administrativ personal finns stationerad på Island.

Basen avvecklades eftersom Island blivit ointressant ur säkerhetssynpunkt. Men sedan dess har läget förändrats. Relationerna mellan USA och Ryssland har blivit frostigare. Samtidigt rör sig allt fler ryska ubåtar i Nordatlanten. Vid åtskilliga tillfällen har ryskt stridsflyg också rört sig just utanför isländskt luftrum.

Sedan 2008 har Nato-länder periodvis patrullerat isländskt luftrum. Hittills i år har Nato-flyg funnits i Keflavík i 122 dagar - det i särklass högsta antalet sedan patrulleringens början. Under 2016 - som även det var ett rekordår - fanns Nato-flyg på Island i 77 dagar. Under patrulleringsuppdragen finns upp till 300 Nato-anställda i landet.

Om Donald Trump godkänner försvarsbudgeten kommer en av hangarerna att byggas om. Nya och större portar och nytt och hårdare golv behövs för att den ska kunna hysa Poseidon P8.

Det återfunna intresset för Island har en enkel förklaring. Det säger Magnus Nordenman vid tankesmedjan Atlantic Council till Foreign Policy:
"Iceland is key. ... It’s the unsinkable aircraft carrier in the middle of the Atlantic that you can fly from."
Den amerikanska närvaron på Island regleras i ett avtal från 1951. Det har därefter uppdaterats vid flera tillfällen. Det nuvarande avtalet ger inte utrymme för någon permanent amerikansk styrka i Keflavík. Någon sådan ska heller inte finnas i planerna. Det säger utrikesminister Guðlaugur Þór Þórðarson till RÚV. Men hans bedömning är att säkerhetsläget har förändrats avsevärt:
"Det har bekräftats av dem som känner till detta och det har framkommit i den allmänna debatten att detta till och med är mer aktivitet än vad det var under kalla krigets dagar. Vi befinner oss inte alls på samma plats som då. Vi definierar inte ryssarna som en fientligt sinnad nation. Detta är alls inte i motsvarighet med det som var under kalla krigets dagar, men det förändrar inte att denna ökande trafik kallar på övervakning och därför har Natos medlemsländer och Nato lagt ökad vikt vid detta område."
Jim Townsend, tidigare biträdande försvarsminister i USA, har en liknande bild av utvecklingen. Han säger till RÚV att Nato nu riktar allt större resurser mot havsområdet mellan Storbritannien, Island och Grönland:
"Jag har alltid föreställt mig Island som korken i flaskan. Island ligger i mitten. Och Island har alltid präglats av sitt geografiska läge. Landets läge bestämmer dess öde. Och på en plats där spänningar kan öka snabbt. Dessutom finns här viktiga farleder till många nationer och det senaste århundradet har det för islänningarna varit så att olika nationer, som vill styra landet, har varit ute efter det och därmed kontrollera farlederna."
En rapport från Center for a New American Security skissar ett scenario där relationen mellan Island och Nato försämras dramatiskt. Det börjar med ett alltingsval där Ryssland lyckas påverka utgången. Med en ryssvänlig statsminister stoppas först Natos flygövervakning. Därefter river Island upp den viktiga havskabeln till Kanada.

Slutsatsen i rapporten är att Islands strategiska läge inte kan underskattas. Trots att Islands bidrag är litet går det enligt institutet inte att tänka sig en situation där Natos intressen kan försvaras utan Island.

Statsminister Katrín Jakobsdóttirs parti Gröna vänstern anser att Island ska lämna Nato. Det är dock ingen fråga som partiet kommer att driva under mandatperioden. Koalitionspartierna Självständighetspartiet och Framstegspartiet förespråkar bägge fortsatt Nato-medlemskap.

Natos ökade närvaro engagerar också Katrín Jakobsdóttir. Hon säger till RÚV att hon har vänt sig till utrikesdepartementet för att få svar på hur USA:s planer för Island ser ut. En fråga som hon vill ska besvaras är om de planerade investeringarna i Keflavík är förenliga med det befintliga försvarsavtalet mellan länderna:
"Det kommer kanske inte som någon överraskning efter de debatter som har varit om beredskap - i synnerhet i havet runt omkring oss. Jag har också talat med utrikesministern om saken och det är inte så att det blir någon fast närvaro på lång sikt här i landet, vilket enligt min mening är viktigt."
Utrikesdepartementets inställning är att ombyggnationen av hangaren i Keflavík inte går utanför det gällande avtalet mellan USA och Island.

Här kan du läsa mer om Island och Nato.

Dagens citat

"Jag anser mig vara lämpad att ta beslut om frågor som rör fiskenäringen på Island i sin helhet. Kommer det upp frågor som särskilt rör Samherji kommer jag naturligtvis att bedöma min lämplighet mot bakgrund av det tidigare nämnda precis som alla politiker behöver göra när familje-, vänskaps- eller bekantskapskopplingar kan ha inverkan på inställningen till enskilda frågor."

Fiske- och jordbruksminister Kristján Þór Júlíusson skriver på Facebook om sina kopplingar till fiskejätten Samherji, ett rederi han jobbat för, suttit i styrelsen för samt tagit emot bidrag från och är nära vän med vd:n Þorsteinn Már Baldvinsson.

tisdag 12 december 2017

Stopp för gratis laddning av elbilar på Island

Efter fyra år med kostnadsfri laddning inför Orka náttúrunnar en avgift för elbilar. Med början i februari kostar det 39 isländska kronor i minuten att ladda en elbil. Samtidigt fortsätter företagets utbyggnad av laddstationer. Inom loppet av ett år ska Orka náttúrunnar ha drygt 30 laddstationer längs de isländska vägarna, rapporterar Fréttablaðið.

Det var under 2014 som Orka náttúrunnar satte upp de första laddstationerna för elbilar. Sedan dess har antalet sakta ökat - och det har ända sedan starten varit gratis att använda dem. Men den 1 februari nästa år börjar företaget ta betalt.

Priset blir 39 isländska kronor i minuten. Den genomsnittliga kunden väntas få en räkning på omkring 500 kronor för varje laddningstillfälle. Företaget räknar med att de flesta snabbladdar sina bilar i ungefär tio minuter.

I dag är det möjligt att åka mellan Reykjavík och Akureyri med elbil. Orka náttúrunnar arbetar för att det ska bli möjligt att även köra ringvägen runt med fordon som har mindre räckvidd. Vid slutet av nästa år räknar företaget med att ha drygt 30 laddstationer längs ringvägen. I dagsläget är stationerna omkring 20 till antalet.

Inom de närmaste veckorna öppnas laddstationer i Egilsstaðir, Stöðvarfjörður, Djúpivogur, Jökulsárlón, Freysnes, Hafnarfjörður och Mosfellsbær, skriver Fréttablaðið.

En av nio väljare vill ha Islands nya regering

Foto: Stjórnarráðið
En koalition mellan Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet är det populäraste regeringsalternativet på Island. Men det är bara 11 procent som vill ha just den regeringen. Dessa tre partier är också de som flest väljare nämner som partier de vill ska styra Island. Centerpartiet är det parti som färst islänningar vill se i regeringen. Det visar en mätning utförd av Gallup.

Att Självständighetspartiet skulle bilda regering med Framstegspartiet och Gröna vänstern var inte helt oväntat. Redan för ett år sedan fanns det en hel del tongivande röster inom de tre partierna som ansåg att en sådan koalition var värd ett försök.

Sedan dess har det då och då kommit uppgifter om samtal mellan partierna. Steingrímur J. Sigfússon, tidigare ledare för Gröna vänstern som fortfarande har stort inflytande inom partiet, sägs till och med före höstens nyval ha talat med en självständighetspartist om närmanden mellan partierna.

Just denna trepartikoalition är också den regering som flest islänningar vill se. Det är 11 procent som listar Gröna vänstern, Självständighetspartiet och Framstegspartiet som det bästa regeringsalternativet.

Näst populärast är Självständighetspartiet ihop med Framstegspartiet, Centerpartiet och Folkets parti - en kombination som får 10 procent. Framstegspartiet, Renässans, Gröna vänstern, Socialdemokraterna och Piratpartiet får 7 procent - och samma kombination utan Renässans får också 7 procent.

Framstegspartiet fungerar i den nya regeringen som en brygga mellan höger och vänster. Det är också Framstegspartiet som är det enskilda parti som flest vill se i regeringen. Hela 71 procent anser att partiet bör ingå i koalitionen. Motsvarande siffra för Gröna vänstern är 64 procent och för Självständighetspartiet 50 procent.

Vidare nämns Socialdemokraterna av 47 procent, Piratpartiet av 34 procent, Folkets parti av 33 procent, Renässans av 32 procent och Centerpartiet av 30 procent.

Missnöjet med den nya regeringen har varit störst inom Gröna vänstern. Det är bara 7 procent av partiets sympatisörer som anser att Självständighetspartiet bör ingå i regeringen - men hela 63 procent svarar Framstegspartiet.

Gröna vänstern är inget lika impopulärt parti hos Självständighetspartiets väljare. Där är det 36 procent som nämner Gröna vänstern och 72 procent Framstegspartiet. I sin tur får Framstegspartiet tummen upp som koalitionspartner av 85 procent av Självständighetspartiets sympatisörer och 63 procent av Gröna vänsterns.

Inom Gröna vänstern, Självständighetspartiet, Socialdemokraterna och Piratpartiet vill samtliga anhängare att det egna partiet ska ingå i regeringen. Nöjdast med att vara i opposition är Renässans väljare. Där svarar 86 procent att Renässans bör sitta i regeringsställning.

Mest skeptiska till ett annat parti är Piratpartiets väljare. Ingen av dem kan tänka sig Självständighetspartiet som koalitionspartner. Avsaknaden av känslor är besvarad. Både inom Centerpartiet och Självständighetspartiet är det bara 1 procent som listar Piratpartiet som en önskekandidat till en regering.

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

Nya kalderan i Öræfajökull växer inte längre lika fort

Foto: Nasa/USGS/Jarðvísindastofnun
Den nya kalderan i Öræfajökull fortsätter att växa. Men det går inte längre lika snabbt. Det kan tyda på att jordvärmen i området minskar. Under de två senaste veckorna har kalderan blivit upp till tre meter djupare. Inte heller jordskalven har varit många de senaste dagarna. Myndigheterna har dock inte avskaffat den förhöjda beredskapen.

I över tre veckor har myndigheterna haft förhöjd beredskap vid Öræfajökull. Den höjdes efter ovanligt kraftig avsmältning på glaciärens topp. Där bildades en kilometerlång kaldera samtidigt som smältvatten strömmade ut i Kvíá.

Efter en vecka med det största antalet kända jordskalv i Öræfajökull tycks det nu som att den senaste tidens aktivitet är på väg att mattas av. Under helgen inträffade bara några få skalv i området. Inget av skalven var tillräckligt kraftigt för att kännas i närliggande bebyggelse.

Experter från Háskóli Íslands flög över Öræfajökull i går. De kunde konstatera fortsatt avsmältning på grund av jordvärme och att kalderan växt till följd av detta. Men den hade bara fördjupats två till tre meter på de två senaste veckorna. Det är en betydligt långsammare takt än direkt efter att kalderan upptäckts.

Förändringarna i Öræfajökull syns också tydligt på bilder tagna av Nasas satellit Landsat 8. De visar hur kalderan utökats de tre senaste veckorna. Den kanske tydligaste förändringen är hur sprickorna runt kalderan breder ut sig.

Om ett utbrott kommer i Öræfajökull finns stor risk för översvämningar. Vid tecken på ett nära förestående vulkanutbrott kommer området närmast vulkanen att evakueras. Uppmaningar om att lämna området skickas med sms både till boende och till resenärer som befinner sig i regionen.

Myndigheterna kommer också att ta hjälp av public service-bolaget RÚV för att i radio vända sig till lokalbefolkning och turister med uppmaningar till evakuering.

Boende befarar att varningarna kommer att komma fram för sent. Mobiltäckningen i området är ofta bara pålitlig längs ringvägen. Närmare glaciären Vatnajökulls fot är den ofta dålig eller obefintlig. På många platser är det också svårt att lyssna på RÚV:s sändningar.

Mobiloperatören Vodafone var nyligen i området för att förbättra mobiltäckningen. Flyttbara mobilsändare har enligt ett pressmeddelande placerats ut både väster och öster om den region som vid ett utbrott riskerar att drabbas av översvämningar.

Även RÚV har arbetat i området. En ny sändare till FM-nätet har placerats vid Skaftafell. I en nödsituation kommer radion att vara en viktig informationskanal för nödställda. Den nya sändaren ger förbättrade möjligheter att ta del av sändningarna i regionen väster om Öræfajökull.

Här kan du läsa mer om Öræfajökull.

Dagens citat

"Efter Bjarni Benediktssons regerings fall i höstas, i Panamadokumentens kölvatten, pedofilfallet och allt annat som har rapporterats om honom tyckte jag att det var dags att teckna en bild av hur han och hans närmaste har betett sig."

Karl Th. Birgisson, författare av Hinir osnertanlegu om Bjarni Benediktssons affärer, i Eyjan om varför han började skriva boken.

måndag 11 december 2017

Över 100 jordskalv i Skjaldbreiður på två dygn

Illustration: Veðurstofa Íslands
Mer än 100 jordskalv inträffade i Skjaldbreiður under helgen. Det kraftigaste skalvet inträffade på söndagsmorgonen och hade en magnitud på 3,8 - det största skalvet i området sedan 1992. Skalven har inga kopplingar till vulkanisk aktivitet. I stället rör det sig om spänningar på gränsen mellan kontinentalplattorna.

En jordskalvssvärm började under lördagen i Skjaldbreiður, en vulkan som ligger mellan Þingvellir och Langjökull. Fyra skalv nådde en magnitud på minst 3. Det kraftigaste inträffade klockan 8.48 på söndagen och uppmättes till 3,8. Ett större skalv har inte skett i området på 25 år.

Aktiviteten började avta under söndagseftermiddagen. Inom loppet av två dygn inträffade över 100 jordskalv i området. Samtliga hade epicentrum just öster om Skjaldbreiður.

Den seismiska aktiviteten fortsatte under måndagen men i betydligt mindre omfattning. Hittills har ett tiotal skalv registrerats vid Skjaldbreiður.

Jordskalv i regionen är vanliga. Sällan inträffar dock så många skalv som under den nu pågående jordskalvssvärmen. Skalven har inga kopplingar till vulkanisk aktivitet. De i stället beror på spänningar mellan den nordamerikanska och den eurasiska kontinentalplattan. De två kontinentalplattorna glider isär från varandra just i det område där Skjaldbreiður ligger.

Här kan du läsa mer om Skjaldbreiður.

Journalist döms för utpressning mot Islands statsminister

Ett bisarrt försök som inte skulle tas på allvar. Så förklarade en tidigare journalist på Morgunblaðið utpressningen riktad mot dåvarande statsministern Sigmundur Davíð Gunnlaugsson. Han krävdes på 8 miljoner isländska kronor för att inte känsliga uppgifter om honom skulle publiceras. Men nu fastslår Hæstiréttur Íslands domen på ett års fängelse.

Det var våren 2015 som två systrar - den ena var då journalist på Morgunblaðið och den andra redaktör inom Pressan-koncernen - krävde pengar av två män. En av dem jobbade också inom Pressan. Den andra var statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson.

Pressan-redaktören hade i april 2015 sex med kollegan vid ett tillfälle. Enligt mannen var detta ömsesidigt. Kvinnan hävdade däremot att det rörde sig om en våldtäkt.

Tillsammans med sin syster - som då arbetade på Morgunblaðið - kontaktade hon mannen efter händelsen. Hon anklagade honom för våldtäkt och sade sig överväga en polisanmälan. Men hon skulle inte anmäla händelsen om han betalade 700 000 isländska kronor. Pengarna skulle fungera som ett slags skadestånd.

Mannen förnekade att han hade gjort sig skyldig till något övergrepp. I rätten vittnade han om att han ändå valde att betala. Skälet var att systrarna hotade att förstöra hans karriär genom polisanmälan. Därför ansåg han att det var den minst ofördelaktiga lösningen att betala.

Han betalade först 500 000 isländska kronor och därefter återstående 200 000 isländska kronor till Morgunblaðið-journalisten som fungerade som mellanhand. Mannen fick kvitto på betalningarna. Kvinnorna delade lika på pengarna.

En månad senare var det Sigmundur Davíð Gunnlaugsson som utsattes. I ett brev krävdes han först på 7,5 miljoner isländska kronor. I ett senare brev höjdes summan till 8 miljoner. Pengarna skulle överlämnas på en namngiven plats på vägen mellan Hafnarfjörður och Krýsuvík.

Systrarna var tidigt på platsen och observerade på håll hur en man anlände i en bil och lämnade en väska på det avtalade stället. När Pressan-redaktören efter en stund smugit sig fram för att plocka upp väskan var hon plötsligt omringad av beväpnad polis. Hennes syster - som i sin roll som motorjournalist på Morgunblaðið lånat en bil för uppdraget - greps när hon skulle lämna platsen.

Hotet mot Sigmundur Davíð Gunnlaugsson gick alltså ut på att för honom obekväma uppgifter skulle avslöjas om han inte betalade. Exakt vad det skulle ha rört sig om är inte känt. Enligt rykten skulle det handla om information om hans egna kopplingar till Pressan. Han skulle i tysthet ha hjälpt vännen Björn Ingi Hrafnsson att ta över koncernen genom att utnyttja kontakter för att få lån.

Héraðsdómur Reykjavíkur dömde bägge systrarna till ett års fängelse. Men nio månader av domen var villkorlig. Den delen av fängelsestraffet skulle de bara behöva avtjäna om de gjorde sig skyldiga till ny brottslighet inom två år. Dessutom skulle de stå för rättegångskostnader på 8,4 miljoner och skadestånd till den man som betalade dem på 1,3 miljoner.

Pressan-redaktören överklagade inte domen. Det gjorde däremot Morgunblaðið-journalisten. Under rättegången i Hæstiréttur Íslands medgav hon att hon varit delaktig, men förnekade ändå att hon gjort sig skyldig till utpressning och försök till utpressning.

Kvinnan sade i rätten att det från hennes sida rörde sig om bisarra idéer som aldrig skulle bli verklighet och som hon inte trodde någon skulle ta på allvar. Hon ville främst hålla sig väl med systern och stå vid hennes sida under en svår period i hennes liv. Hon tvivlade till exempel aldrig på att systern faktiskt hade blivit utsatt för våldtäkt. Systern hade också psykiska problem.

Hæstiréttur Íslands ändrar inte domen från Héraðsdómur Reykjavíkur. Hon fälls för både utpressning och försök till utpressning. Straffet blir tolv månaders fängelse, men nio av månaderna är villkorliga. Domstolen tar hänsyn till att hon är tidigare ostraffad. Det finns annars inget som talar till hennes fördel.

Här kan du läsa mer om utpressningen och här kan du läsa domen i sin helhet.

Nu avgörs dragkampen om att leda alltingets nämnder

I dag avgör oppositionen om den accepterar budet från regeringen om ordförandeposter i tre nämnder. När alltinget samlas på torsdag utses ledamöterna i nämnderna. Men oppositionen är långt ifrån nöjd med budet från regeringen. Och inom koalitionen står Självständighetspartiets ledare Bjarni Benediktsson inför en svår situation att lösa i fördelningen av ordförandeposter.

I regeringsförklaringen utlovar koalitionen mellan Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet ett bättre samarbete med oppositionen. I synnerhet inför stora beslut ska dialogen förbättras. Förhoppningen är att få ett slut på den skyttegravspolitik som präglat alltinget efter finanskraschen.

Alltinget har åtta fasta nämnder. Om ordförandeposterna fördelas efter partiernas styrkeförhållanden innebär det att regeringen får fem nämnder och oppositionen tre. Så ser också förslaget ut från regeringen.

Även den förra regeringen försökte med ett liknande förslag. Då nobbades det av oppositionen. Det är inte osannolikt att svaret blir nej även den här gången. Oppositionen tar ställning till förslaget i dag. Det formella valet till nämnderna görs på torsdag i samband med att det nya alltinget samlas för första gången.

Regeringen har erbjudit oppositionen ordförandeposterna i miljö- och kommunikationsnämnden, i konstitutions- och tillsynsnämnden och i välfärdsnämnden. Men det finns fem oppositionspartier och bara tre ordförandeposter.

Förslaget har fått kritik för att vara för detaljstyrt. Oppositionen vill själv välja nämnder. Och de tre största oppositionspartierna - Socialdemokraterna, Centerpartiet och Piratpartiet - är visserligen inte helt missnöjda med att få en post var. Men de två minsta oppositionspartierna - Renässans och Folkets parti - vill inte bli utan.

Centerpartiet sneglar i första hand mot miljö- och kommunikationsnämnden. Tänkbara kandidater till att leda den är Gunnar Bragi Sveinsson och Bergþór Ólason. Både Socialdemokraterna och Piratpartiet vill helst få styra arbetet i konstitutions- och tillsynsnämnden. Där är piraten Þórhildur Sunna Ævarsdóttir och socialdemokraten Helga Vala Helgadóttir starka kandidater till ordförandeposterna.

Om det blir ett nej kan det sluta med att regeringspartierna lägger beslag på samtliga åtta ordförandeposter. Det skulle underlätta för Självständighetspartiets Bjarni Benediktsson. När det gäller valet av ordföranden står han inför en svår ekvation.

Framstegspartiets Willum Þór Þórsson blir ordförande för budgetnämnden. Gröna vänsterns Lilja Rafney Magnúsdóttir är den mest troliga kandidaten till ordförandeposten i näringsnämnden.

Av de fem nämnder som enligt förslaget går till regeringspartierna återstår tre för Självständighetspartiet. Bjarni Benediktsson har redan tvingats göra sig av med en ministerpost. Nu måste han sannolikt banta antalet ordförandeposter från fem till tre. Partiet väntas leda general- och utbildningsnämnden, ekonomi- och handelsnämnden och utrikesnämnden.

Páll Magnússon fick ingen ministerpost den här gången heller. Inte heller fick någon annan från den starka södra valkretsen någon ministerpost. Bjarni Benediktsson får svårt att förbigå honom när han fördelar uppdragen.

Men det blir minst lika svårt att förbigå Jón Gunnarsson - tidigare kommun- och kommunikationsminister som var det statsråd som förlorade sitt uppdrag. Inte heller blir det enkelt att runda Haraldur Benediktsson, toppnamn i den nordvästra valkretsen och tidigare ordförande i budgetnämnden som i stället fått se tvåan på listan, Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir, bli minister.

Även Brynjar Níelsson var efter förra valet missnöjd med att inte ha fått uppdraget som justitieminister. I stället blev han ordförande för konstitutions- och tillsynsnämnden. Frågan är om platserna räcker till för att han ska kunna få en ny ordförandepost.

För Bjarni Benediktsson blir det inte heller lätt att bortse från Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir, partisekreterare och tidigare ordförande för general- och utbildningsnämnden. Självständighetspartiet har fått hård kritik för avsaknad av jämställdhet i olika sammanhang. Om inte Bjarni Benediktsson åter vill få sådan kritik måste minst en ordförandepost gå till en kvinna. Och där är Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir det tyngsta namnet.

Óli Björn Kárason var också han ordförande - för ekonomi- och skattenämnden - under förra mandatperioden. Liksom Brynjar Níelsson riskerar han att bli utan ett sådant uppdrag den här gången. Andra politiker har internt en starkare ställning.

I farozonen ligger också Birgir Ármannsson, tidigare ordförande för utrikesnämnden, trots att Självständighetspartiet åter kommer att basa över samma nämnd. Troligt är att han i stället blir partiets gruppledare i alltinget.

I uppgörelsen mellan regeringspartierna ingår också fördelningen av övriga platser i nämnderna. De får fem platser i samtliga nämnder medan oppositionspartierna får fyra platser. Självständighetspartiet får tre platser i tre nämnder och två platser i övriga fem nämnder, Gröna vänstern får två platser i fyra nämnder och en plats i övriga fyra nämnder och Framstegspartiet får två platser i en nämnd och en plats i övriga sex nämnder.

Utöver platserna i de fasta nämnderna ska det även utses ledamöter i de tre internationella nämnderna som arbetar med västnordiska rådet, Efta och OSSE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa.

Dagens citat

"Vi anser att detta kan ha negativ inverkan på fredssamtalen i denna region, mellan Israel och Palestina. Och det ser redan ut som att detta får negativ inverkan på den processen. Så jag känner själv stor oro inför denna situation."

Statsminister Katrín Jakobsdóttir i RÚV om USA:s president Donald Trumps beslut att erkänna Jerusalem som Israels huvudstad.

söndag 10 december 2017

Dagens bonuscitat

"Denna undersökning är naturligtvis ett bakslag för dem - särskilt för Socialdemokraterna som hävdade att detta skulle bli något slags rädsloregering och alla inom Gröna vänstern skulle fly partiet. Detta skulle bli början till Gröna vänsterns krasch på samma sätt som det Socialdemokraterna fick uppleva på sin tid i samarbetet med Självständighetspartiet. Det händer inte. Tvärtom."

Björn Valur Gíslason, tidigare vice ordförande för Gröna vänstern och en av de medlemmar som förespråkat en koalition med Självständighetspartiet och Framstegspartiet, i Eyjan om oppositionens reaktioner på den opinionsmätning där 78 procent säger sig stödja Islands nya regering - läs mer här.

Stort missnöje med färjetrafik till Västmannaöarna

Missnöjet med färjetrafiken till Västmannaöarna är fortsatt enormt. Fyra av fem öbor tycker inte att dagens trafik duger. Och ännu fler tror inte att förutsättningarna för att segla mellan Landeyjahöfn och Västmannaöarna kommer att förbättras. Det visar en opinionsmätning utförd av MMR på uppdrag av Eyjar.

Sedan Landeyjahöfn invigdes för sju år sedan har kritiken mot den nya färjehamnen på sydkusten varit massiv. Den skulle bli ett stort lyft för trafiken till Västmannaöarna. Men under stora delar av vinterhalvåret är hamnen obrukbar eftersom vågorna är för höga för färjan Herjólfur samtidigt som sediment ständigt täpper till inloppet.

Bland öborna är missnöjet stort. De opålitliga förbindelserna med fastlandet är inte minst ett stort bekymmer för turistnäringen. Varje år går ögruppen miste om tusentals turister på grund av inställda seglingar.

Kommunen har därför fått klartecken att ta över ansvaret för färjetrafiken från myndigheten Vegagerðin. Det är ännu inte klart när övertagandet ska ske.

Nu är det 82,8 procent av öborna som är missnöjda med trafiken. Bara 8,3 procent tycker att trafiken är bra medan 9 procent uppger att de varken är nöjda eller missnöjda.

Få tror att Landeyjahöfn kommer att kunna användas som det ursprungligen var tänkt. Utan förbättringar är det 93,7 procent som inte tror att hamnen kommer att kunna brukas hela året. Bara 4,1 procent svarar att den kan fungera året runt. Resterande 2,2 procent säger varken ja eller nej.

I nuläget ges inga statsbidrag till flygtrafik mellan Reykjavík och Hemön, den enda av Västmannaöarna som är bebodd. Men 80,2 procent säger enligt MMR att flygsubventioner skulle täcka behovet när färjan inte går.

När det gäller kommunpolitikernas insatser är opinionen hos MMR mer splittrad. Det är 45,7 procent som anser att de har skött kommunikationsfrågorna på ett bra sätt. Däremot är 27,6 procent missnöjda med deras jobb medan 26,6 procent varken gör tummen upp eller ned.

Det är 49,5 procent som tycker att kommunen är bäst lämpad att ta över trafiken. Bara 13,2 procent svarar Eimskip, det rederi som nu driver färjan på uppdrag av Vegagerðin. Betydligt fler - 23,6 procent - föredrar enligt MMR ett företag baserat på Västmannaöarna.

Men frågan om ansvaret för färjetrafiken bör avgöras i en folkomröstning. Det uppger 76,9 procent av de öbor som svarar på frågan. Resterande 23,1 procent tycker enligt MMR inte att kommunen bör ordna en folkomröstning i frågan.

Här kan du läsa mer om färjetrafiken till Västmannaöarna.

Största jordskalvet i Skjaldbreiður på 25 år

Illustration: Veðurstofa Íslands
Ett jordskalv med en magnitud på 3,7 inträffade i Skjaldbreiður i går kväll. Skalvet är det största i vulkanen sedan 1992. Ytterligare två skalv var kraftigare än 3. Jordskalv är inte ovanliga i området. Det femtiotal skalv som skedde under gårdagen tros inte ha någon koppling till vulkanisk aktivitet. Skalvserien fortsatte under söndagsmorgonen.

Skjaldbreiður bildades under ett långvarigt utbrott för ungefär 9 000 år sedan. Det är Islands näst största sköldvulkan med en 300 meter lång och 50 meter djup krater. Skjaldbreiður betraktas i regel som en del av Prestahnúkurs vulkaniska system, en vulkan som inte har erupterat på omkring 5 500 år.

I klart väder syns Skjaldbreiður mycket tydligt från Þingvellir. Toppen är 1 060 meter. Bergets kännetecken är att sluttningarna inte alls är branta. Den brantaste lutningen nära toppen är bara 8 grader.

Det utbrott som bildade Skjaldbreiður var sannolikt mycket långvarigt. Skjaldbreiður tros vara ett resultat av ett enda utbrott. Lavaflödet beräknas inte ha varit mer än 5 till 10 kubikmeter i sekunden - något som betyder att det tog 50 till 100 år att bilda Skjaldbreiður. Själva berget och den omgivande lavan mäter cirka 17 kubikkilometer.

Skjaldbreiður ligger mellan Langjökull - Islands näst största glaciär - och Þingvellir. Innan Skjaldbreiður bildades kunde smältvatten från glaciären ta andra vägar till sjön Þingvallavatn. Nu passerar mycket av smältvattnet de lavafält som omger Skjaldbreiður. Den underjordiska vägen för smältvattnet från Langjökull till sjön tar ungefär 20 till 30 år.

Det var 19.20 i går som ett jordskalv med en magnitud på 3,5 inträffade vid Skjaldbreiður. Det föregicks av några mindre skalv. Under lördagskvällen skedde ytterligare ett femtiotal skalv vid Skjaldbreiður. Det största efterskalvet hade en magnitud på 3,7 och ägde rum 21.25. Ett annat skalv uppmättes till 3,1.

Skalvet var det största i Skjaldbreiður sedan 1992. Skalvet kändes i delar av sydvästra Island.

Jordskalvssvärmar är inte ovanliga i området. Gårdagens skalvserie följdes inte av några tecken på vulkanisk aktivitet. Jordskalven fortsatte under natten mot söndagen. Under dygnets första nio timmar inträffade femton skalv. Det största uppmättes till 1,9.

Dagens citat

"Detta beslut skapar oro och viss besvikelse. ... Oron gäller att detta kan ha negativ inverkan på fredssamtalen som det är mycket viktigt att blåsa liv i. ... Islands regering manar till besinning och att det inte uppmanas till våld, vilket är mycket viktigt."

Utrikesminister Guðlaugur Þór Þórðarson i RÚV om USA:s president Donald Trumps beslut att erkänna Jerusalem som Israels huvudstad.

lördag 9 december 2017

Dagens bonuscitat

"When I’m writing in Icelandic, I’m of course writing in modern day Icelandic but at the same time, I’m inevitably having a dialogue with the whole tradition of Icelandic literature. I really think an Icelandic author can’t put down a sentence without that sentence, in some way, reflecting on the whole tradition."

Sjón i Literary Hub om sitt författarskap.

Foto: Johannes Jansson/Norden.org

Fyra av fem säger ja till statligt stöd för böcker på isländska

Fyra av fem islänningar anser att utgivning av böcker på isländska bör få statligt stöd. Och lika många tycker att det är viktigt att utländsk litteratur översätts till isländska. En majoritet läser också främst böcker på isländska. Det är framför allt unga islänningar som oftare föredrar böcker på andra språk. Det visar en undersökning utförd av Zenter på uppdrag av Miðstöð íslenskra bókmennta.

Förutsättningarna för utgivningen av litteratur på isländska har debatterats mycket den senaste tiden. Färre läser böcker och förlagen kämpar mot vikande försäljning. För att förbättra villkoren planerar regeringen att redan under nästa år avskaffa bokmomsen som i dag är 11 procent.

Trots en nedåtgående trend har litteraturen fortfarande en stark ställning i samhället. Hela 77,5 procent anser att det är viktigt att isländsk litteratur kan få statligt stöd. Bara 7,1 procent uppger att sådant stöd saknar betydelse medan 15,4 procent varken är positivt eller negativt inställda.

Kvinnor, islänningar bosatta i huvudstadsregionen och personer mellan 18 och 24 år är i större utsträckning än andra positiva till statligt stöd.

Det finns också en stark opinion för att nya utländska böcker översätts till isländska. Det är 80,7 procent som tycker att översättningar är viktiga. Endast 3,6 procent säger att översättningar inte spelar någon roll. Resterande 15,7 procent är varken för eller emot.

Här är det kvinnor, pensionärer och islänningar bosatta på landsbygden som lägger störst vikt vid översättningar från främmande språk till isländska.

Isländska är det språk som dominerar läsningen - men det är också många som läser böcker på andra språk. Enligt Zenter är det 28,9 procent som enbart läser böcker på isländska, 36,7 procent som främst läser på isländska, 17,5 procent som konsumerar lika mycket litteratur på isländska som på andra språk, 15,6 procent som oftare föredrar böcker på främmande språk och 1,3 procent som bara läser på andra språk än isländska.

Litteratur på isländska har en starkare ställning bland kvinnor, hos islänningar i åldern 55 till 64 år och bland landsbygdsbefolkning. Böcker på främmande språk lockar i synnerhet läsare i åldern 18 till 34 år.

Koalition orsakar fler avhopp från Gröna vänstern

Omkring 200 personer lämnade Gröna vänstern efter beslutet att inleda regeringsförhandlingar med Självständighetspartiet. Bland avhopparna finns flera politiker som suttit i alltinget för partiet eller funnits högt upp på Gröna vänsterns listor. Men vågen av utträden har nu lagt sig. Det uppger partiet i ett internt medlemsbrev.

Beslutet att inleda förhandlingar om att bilda regering med Självständighetspartiet och Framstegspartiet möttes av skarp intern kritik. Efter att ända sedan Gröna vänstern bildades ha pekat ut Självständighetspartiet som huvudmotståndare var det många som inte ville regera ihop med partiet.

En konsekvens av beslutet var en våg av utträden. I ett medlemsbrev framgår nu att det var omkring 200 personer som valde att lämna partiet i protest. Men under samma period har Gröna vänstern också fått drygt 70 nya medlemmar.

Kommunavdelningen i Reykjavík växer däremot. Sedan september har antalet medlemmar ökat med omkring 30 personer. Det uppger kommunföreningen i ett informationsbrev.

Flera avhoppare har varit välkända profiler inom partiet. Där märks bland annat Gísli Garðarsson och Drífa Snædal som bägge varit ersättare i alltinget. Hon har dessutom fungerat som vd för Gröna vänstern. Bland de medlemmar som valde att överge partiet finns också Margrét Pétursdóttir, som suttit i partistyrelsen, och Ugla Stefanía Kristjönudóttir Jónsdóttir som kandiderat till alltinget för Gröna vänstern.

Enligt nyhetsbrevet har vågen av avhopp nu upphört. De flesta utträdena kom i samband med att regeringsförhandlingarna inleddes. Det var inte lika många som lämnade partiet när regeringssamarbetet väl var ett faktum.

Här kan du läsa mer om avhoppen från Gröna vänstern.

Dagens citat

"Oppositionen kommer inte att ha speciellt enkelt att förena sina krafter internt i opposition mot regeringen. En av denna regerings främsta livskrafter är just hur splittrad denna opposition är."

Eiríkur Bergmann Einarsson, professor i statsvetenskap vid Háskólinn á Bifröst, i Vísir om den nya regeringens möjligheter att hålla ihop hela mandatperioden.

fredag 8 december 2017

Hon skildrar livet som fårbonde på en isländsk gård



Pálína Axelsdóttir Njarðvík har över 30 000 följare på Instagram. Där publicerar hon bilder och klipp som visar livet på gården Eystra Geldingaholt på sydvästra Island. Oftast handlar det om fåren - men hunden Kvísl och andra djur gör också gästspel. Ovan kan du se en kort film om vardagen på den isländska landsbygden.

Unnur Brá Konráðsdóttir överväger kandidera i Reykjavík

Unnur Brá Konráðsdóttir kan bli lösningen på Självständighetspartiets ledarkris i Reykjavík. Hon överväger just nu att kandidera för partiet i vårens kommunalval. Där skulle hon konkurrera med kommunpolitikerna Kjartan Magnússon och Áslaug Friðriksdóttir - men ingen av dem är något riktigt starkt namn i Reykjavík.

I åtta år representerade Unnur Brá Konráðsdóttir Självständighetspartiet i alltinget. Det sista året var hon alltingets talman. Men i nyvalet i oktober miste hon sin plats sedan hon i provvalet bara hamnat på fjärde plats i den södra valkretsen.

Innan Unnur Brá Konráðsdóttir gav sig in i rikspolitiken var hon kommunchef i Rangárþing eystra i tre år. Nu överväger hon att åter satsa på kommunpolitiken. Den här gången siktar hon på Reykjavík.

Självständighetspartiet har suttit i opposition i Reykjavík de två senaste mandatperioderna. Det är inte en ställning som partiet är vant vid - och det är inte en ställning som anses acceptabel. Därför är det närmast ett krav på den som leder partiet i nästa val att återta makten.

Halldór Halldórsson misslyckades i förra valet våren 2014. Länge tänkte han ändå ställa upp för omval. Det var först när det beslutades om att listan i Reykjavík skulle tas fram på ett sätt som skulle göra det svårt för honom att försvara sin plats som han valde att hoppa av.

Vem som ska toppa Självständighetspartiets lista i kommunen är fortfarande osäkert. Flera starka kort - som alltingsledamoten Páll Magnússon - har redan tackat nej. Áslaug Friðriksdóttir och Kjartan Magnússon - som bägge sitter i kommunfullmäktige - siktar båda på översta platsen på valsedeln. Ingen av dem framstår dock som något direkt hot mot den regerande borgmästaren Dagur B. Eggertsson.

Toppnamnet kan alltså bli Unnur Brá Konráðsdóttir. Hon är visserligen bosatt i Hvolsvöllur, men hon säger i Fréttablaðið att hon överväger en kandidatur:
"Det är under beredning. Det är himla många som har kontaktat mig gällande detta."
Kommunalvalet äger rum i maj nästa år. Självständighetspartiet väljer toppkandidat i Reykjavík den 27 januari. En månad innan kan kandidater formellt anmäla sig.

Andra namn som förekommer i spekulationerna är fullmäktigeledamoten Marta Guðjónsdóttir, utrikesministerns assistent Borgar Þór Einarsson, finansministerns assistent Svanhildur Hólm Valsdóttir och Eyþór Arnalds, tidigare kommunpolitiker i Árborg och storägare av Morgunblaðið.

Här kan du läsa mer om kommunalvalet i Reykjavík.

Ny magma och rekordmånga jordskalv i Öræfajökull

160 små jordskalv inträffade i Öræfajökull den senaste veckan. Det är den mest omfattande seismiska aktiviteten som har uppmätts vid glaciären. Samtidigt fortsätter kalderan på toppen att växa till följd av geotermisk aktivitet. På flera kilometers djup strömmar magma in i Öræfajökulls vulkaniska system. Det framgår i den senaste lägesrapporten från Almannavarnir.

I tre veckor har myndigheterna haft förhöjd beredskap vid Öræfajökull. Fler undersökningar har utförts i närområdet. Ny mätutrustning för jordskalv, vattenstånd och rörelser i jordskorpan har placerats ut.

Civilförsvarsmyndigheten Almannavarnir höll i går ett nytt möte tillsammans med experter och forskare. Beslutet var att behålla den förhöjda beredskapen. Öræfajökull visar fortfarande tecken på ovanlig aktivitet. Men det finns inget som tyder på att ett vulkanutbrott skulle vara nära förestående.

Den senaste veckan har omkring 160 jordskalv registrerats i Öræfajökull. Det rör sig om små skalv med epicentrum i anslutning till vulkanens krater. Skalven sker i regel på upp till en mils djup. Så många skalv har tidigare inte inträffat i området på så kort tid.

Jordskalven tyder på att magma strömmar in på två till sex kilometers djup. Ett annat tecken på magmarörelser är förändringar i jordskorpan på glaciärens södra sida. Det är där som glaciären expanderar till följd av den nya magman.

Även den geotermiska aktiviteten vid Öræfajökull fortsätter. Den kaldera som uppstod på glaciärens yta för ungefär en månad sedan fortsätter att utvidgas och fördjupas. Det är jordvärme som får istäcket att smälta. Smältvattnet strömmar sedan mot Atlanten genom älven Kvíá.

Páll Einarsson, professor i geofysik vid Háskóli Íslands, säger till Vísir att Öræfajökull nu kan läggas till på den lista över de fem mest kraftfulla isländska vulkanerna som rör sig mot ett utbrott. Ytterligare två av dem - Bárðarbunga och Grímsvötn - ligger precis som Öræfajökull i Vatnajökull. Dessutom är det Hekla och Katla:
"De starkaste visar just nu samtliga otvetydiga tecken. Det är kanske det som är nytt med detta. Dessa, våra största vulkaner, är samtliga på bettet just nu och ingen skulle bli förvånad om någon av dem snart fick ett utbrott."
Vulkanologen Þorvaldur Þórðarson säger till RÚV att Öræfajökull kan jämföras med Agung i Indonesien. Den största faran med ett utbrott kan vara askpelaren. Den kan stiga till flera mils höjd - och riskerar då att kollapsa. Det hände när Öræfajökull erupterade 1362. Då orsakade den kollapsade askpelaren enorma översvämningar:
"Dessa vulkaniska moln rör sig mycket snabbt, över 100 meter i sekunden, och det tar dem mycket kort tid efter att de bildas till att komma ned på låglandet, några minuter. Det är en del i det som oroar oss när det gäller ett vulkanutbrott i Öræfajökull - i synnerhet eftersom utbrottet 1362 började just med sådana lavafloder som rusade nedför fjällets sluttningar och drog in över den trakt som hette Litla-Hérað och ödelade sannolikt den trakten. Agung gör likadant."
När tefran från en sådan lavaflod möter glaciärens istäcke har den en temperatur på 300 till 600 grader. Den smälter då isen med enorm hastighet. Flödena vid sådana översvämningar kan nå upp till 20 000 kubikmeter i sekunden. Och vattnet kan bli så varmt att det kan skålla människor. Det uppger Veðurstofa Íslands i den senaste riskbedömningen av ett utbrott i Öræfajökull.

Här kan du läsa mer om utvecklingen i Öræfajökull.

Dagens citat

"Arbetslöshetsprocenten för detta år har sjunkit lite jämfört med förra året. Sjömansstrejken i början av året kan ha haft en viss effekt, men det tycks allmänt vara en långsammare ökning av antalet jobb."

Karl Sigurðsson vid Vinnumálastofnun säger i Morgunblaðið att antalet lediga jobb på Island inte längre ökar så snabbt.