söndag 19 april 2015

Misstänkta knarkkurirer fortsatt i häkte

Tio kilo MDMA, nio kilo amfetamin och 0,2 kilo kokain fanns i bagaget hos de två kvinnor som på långfredagen greps på flygplatsen i Keflavík. Strax därefter greps en isländsk man på ett hotellrum i Reykjavík. Alla tre fick sin häktningstid förlängd i torsdags. Ett bekymmer för myndigheterna är att en av kvinnorna bara är 17 år.

När de två nederländska kvinnorna - som är mor och dotter - stoppades med nästan tjugo kilo narkotika i bagaget var det ett beslag större än vad tullen hittade under hela förra året. Den äldre kvinnan har besökt Island vid åtminstone ytterligare två tillfällen de senaste månaderna. Det är därför inte osannolikt att hon tidigare fört in narkotika i landet.

Storleken på beslaget - tio kilo MDMA, nio kilo amfetamin och 0,2 kilo kokain - gör att polisen enligt Fréttablaðið tror att såväl kvinnorna som mannen bara fungerat som kurirer. Mannen är sedan tidigare känd av polisen, men enbart för inblandning i mindre brottslighet. De tros inte ha planerat eller finansierat smugglingen.

De två kvinnorna greps på flygplatsen i Keflavík under långfredagen då de anlände med ett plan från Amsterdam. Mannen greps samma dag på ett hotellrum i Reykjavík. Hans uppgift var att ta emot narkotikan. Polisen misstänker att han därefter skulle överlämna den till beställaren av smugglingen.

Exakt hur det gick till när mannen greps är inte känt. Polisen ska enligt uppgifter ha lyckats lura honom till hotellet där han trodde att han skulle ta emot narkotikan från de två kvinnorna. I stället ska polisen ha väntat på honom.

Alla tre fick vid Héraðsdómur Reykjavíkur i torsdags sin häktningstid förlängd.

Ett bekymmer för myndigheterna är att dottern bara är 17 år. De första dagarna i häktet hölls hon isolerad innan hon flyttades till en vanlig cell. Av utredningsskäl vill polisen inte att hon ska ha kontakt med modern. Samtidigt är hon enligt isländsk lag ett barn.

Sannolikt är att 17-åringen inom de närmaste dagarna tas om hand av barnavårdsmyndigheterna. Modern fick däremot häktningstiden förlängd med fyra veckor. Bägge sitter just nu på fängelset i Kópavogur, skriver Fréttablaðið.

Här kan du läsa mer om smugglingsförsöket.

Dagens citat

"A newcomer to the region today will not experience the landscape in a different way from a traveller half a century ago. ... The Krafla fires were only one episode in a never-ending geological process. ... I was amazed by how fast moss could grow in a new volcanic crater. ... Never before or since have I encountered such wild thyme blossom."

Geologen Oddur Sigurðsson i BBC om vulkanutbrottet vid Krafla mellan 1975 och 1984.

lördag 18 april 2015

Dagens bonuscitat

"In recognition of this conflict of interest between the people and their MPs after the 2008 financial crash, Iceland’s discredited parliament outsourced constitutional reform to a popularly elected assembly, acknowledging its own structural incapacity to revise the constitution. By so doing, the parliament implicitly affirmed the superior legitimacy of the people. To reverse position on this matter of principle in mid-stream as parliament did after the 2012 referendum, despite written declarations of support for the new constitution by a majority of MPs, is tantamount to a putsch, raising concerns about the need for constitutional reform by extra-constitutional means."

Þorvaldur Gylfason, professor i ekonomi vid Háskóli Íslands och ledamot av grundlagsrådet, skriver i Vox EU om förslaget till ny isländsk grundlag.

Vulkanutbrott vid Bárðarbunga kostar 550 nya miljoner

Regeringen lägger ytterligare 550 miljoner isländska kronor på kostnader för vulkanutbrottet vid Holuhraun. Pengarna går till de myndigheter som har övervakat eller beforskat utvecklingen i Bárðarbunga. Anslagen ska gå till fortsatt övervakning under turistsäsongen och mer forskning. Det skriver regeringen i ett pressmeddelande.

Det nästan sex månader långa vulkanutbrottet vid Holuhraun övervakades dygnet runt av polis för att obehöriga inte skulle kunna ta sig fram till området. Ny mätutrustning införskaffades för att kontrollera spridningen av vulkangaser och seismiska rörelser. Anställda vid många myndigheter jobbade i skift för att studera eller följa utvecklingen.

I november öronmärkte regeringen 687 miljoner isländska kronor för de särskilda kostnader som uppkommit i samband med utbrottet. Nu får de inblandade myndigheterna ytterligare 549,5 miljoner. Totalt har regeringen därmed lagt drygt 1,1 miljard på vulkanutbrottet.

Statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson säger i ett pressmeddelande att pengarna är nödvändiga både för att kunna fortsätta övervakningen och forskningen:
"Det arbete som tillsyns- och beredskapsparter har gjort hittills har varit särskilt framgångsrikt. Även om den största risken tycks vara över är det nödvändigt att fortsätta övervakningen och garantera största möjliga säkerhet i området särskilt under turistsäsongen. Dessutom är det viktigt att utveckla det vetenskapliga arbete som naturkatastrofer som dessa åkallar."
De nya pengarna kommer bland annat att gå till polisens övervakning av området. Polis kommer att finnas på plats åtminstone fram till hösten. I uppgifterna ingår att se till så att ingen utan tillstånd besöker de områden vid Holuhraun som alltjämt är avspärrade. Det blir också polisens uppgift att leda en eventuell evakuering från Holuhraun om ett nytt vulkanutbrott skulle vara på väg.

För att inte äventyra besökarnas säkerhet kommer även mätningarna av giftiga vulkangaser att fortsätta. Mätningar kommer också att göras för att följa utbrottets inverkan på växter och djur.

Här kan du läsa mer om utvecklingen vid Bárðarbunga.

Högre arbetslöshet i Reykjavík än på landsbygden

För tredje månaden i följd är arbetslösheten på Island 3,6 procent. På nytt är dock andelen arbetslösa högre i Reykjavíkområdet än på landsbygden. Vinnumálastofnun förutspår i en prognos att fler får jobb under april och att arbetslösheten därmed börjar att sjunka. Fisket och turismen är två näringar där många säsongsanställs under sommarhalvåret.

Precis som under 2014 låg arbetslösheten i år still under januari, februari och mars. Förra året var andelen arbetslösa 4,5 procent. I år är motsvarande siffra alltså 3,6 procent. En annan trend efter finanskraschen är att arbetslösheten varit högst under årets första kvartal. Om den tendensen håller i sig blir årets högsta arbetslöshetssiffra just 3,6 procent.

Ett skifte som skett under året är att arbetslösheten i Reykjavíkområdet blivit lägre än på landsbygden. Under mars ägde ett nytt skifte rum. Då var andelen arbetslösa på landsbygden 3,5 procent och i Reykjavíkområdet 3,7 procent.

Arbetslösheten ökade något i huvudstadsregionen men minskade i samtliga landsbygdsregioner. Enda undantaget var Norðurland eystra där den låg still.

Högst var arbetslösheten på Suðurnes med 5,6 procent (en minskning med 0,1 procentenheter jämfört med februari). I Reykjavíkområdet var den 3,7 procent (+0,1), Norðurland eystra 3,7 procent (oförändrat), Västfjordarna 3,5 procent (-0,3), Suðurland 2,8 procent (-0,2), Austurland 2,6 procent (-0,2), Vesturland 2,5 procent (-0,2) och Norðurland vestra 2,3 procent (-0,3).

Tre isländska kommuner hade full sysselsättning under mars: Árneshreppur i Västfjordarna, Akrahreppur i Norðurland vestra och Fljótsdalshreppur i Austurland. Dessa tre kommuner har tre månader i följd varit de enda i landet där det inte funnits någon arbetslöshet.

Arbetslösheten var i mars i snitt 4,1 procent bland kvinnor och 3,2 procent bland män. Andelen långtidsarbetslösa ökade - 43 procent har varit utan jobb i minst ett halvår och 21 procent i över ett år.

Här kan du läsa mer om arbetslösheten på Island.

Dagens citat

"Det kan vara länge sedan - för många år sedan. Det är mycket svårt att spåra varifrån smittan kommer och därför är det svårt att hantera detta."

Auður L. Arnþórsdóttir, veterinär vid Matvælastofnun, i Fréttablaðið om att scrapie-smitta hittats bland får på flera gårdar - läs mer här.

fredag 17 april 2015

Island firar 100 år med kvinnlig rösträtt

För 100 år sedan gavs isländska kvinnor rösträtt sedan kung Kristian X ställt sig bakom beslutet. Hundraårsjubileet firas den 19 juni. Regeringen uppmanar därför såväl privata som offentliga arbetsgivare att ge de anställda ledigt från lunch så att så många som möjligt kan delta i festligheterna.

När kung Kristian X den 19 juni 1915 godkände att isländska kvinnor skulle få rösta i allmänna val sällade sig Island till de första länderna i världen med kvinnlig rösträtt. Firandet pågår i någon mån under hela våren. Reykjavíks kommun står till exempel enligt ett pressmeddelande bakom 100 evenemang med rösträtten som tema.

Sedan tidigare står det klart att kvinnan kommer att stå i centrum under nationaldagsfirandet den 17 juni. Ett stort antal företag har dessutom redan lovat att ge personalen ledigt från lunch den 19 juni för att kunna delta i firandet av rösträtten.

Otillåtet skicka vidare e-brev från ex-anställdas mejlkonton

När en person slutat på jobbet är det inte tillåtet för arbetsgivaren att hålla mejladressen öppen och skicka vidare all post till andra anställda. Att företaget riskerar att gå miste om viktig information är inte ett hållbart argument. Det fastslår Persónuvernd i ett fall där en tidigare anställd anmält Bus Hostel i Reykjavík till myndigheten.

När en anställd vid Bus Hostel i Reykjavík slutade uppmanade hon arbetsgivaren att avsluta hennes mejlkonto. Alla som kontaktade henne genom mejladressen skulle få ett automatsvar om att hon slutat. I svaret fanns också uppgifter om hur de skulle kontakta Bus Hostel.

Företaget nöjde sig dock inte med detta. I stället ändrade de lösenordet till kvinnans mejlkonto. Alla mejl skickades därefter vidare till andra anställda inom företaget.

Kvinnan anmälde Bus Hostel till Persónuvernd. Hon klagade dels på att andra anställda kunde svara i hennes namn, dels att lösenordet ändrats så att andra anställda hade tillgång till hennes konto som även innehöll personliga meddelanden som hon inte längre hade möjlighet att radera.

Bus Hostel svarade Persónuvernd att kvinnan haft viktiga affärskontakter med kunder och bokningssajter. Därför skulle företaget kunna drabbas ekonomiskt om det inte hade tillgång till kvinnans mejlkonto. Åtgärden hade dock bara varit tillfällig. Företagets mål var att så småningom avsluta kontot.

Vidare hävdade Bus Hostel att företaget hade stängt adressen omedelbart om kvinnan hade begärt det. Företaget uppgav också att det funnits en muntlig överenskommelse med kvinnan om att kontot fick hållas öppet för andra anställda under en övergångsperiod.

Persónuvernd skriver i beslutet att det utöver Bus Hostels egna uppgifter inte finns något som styrker att kvinnan skulle ha accepterat att andra anställda fick tillgång till mejlkontot. Företaget har enligt myndigheten inte följt lagen om hanteringen av personuppgifter.

När en anställd slutar säger regelverket att personen antingen ska få radera eller kopiera de mejl som inte är kopplade till arbetsgivarens verksamhet. Senast två veckor efter att personen slutat ska kontot avslutas. Genom automatsvar ska avsändare få information om vilka mejladresser som företaget kan kontaktas på.

Om inte något annat är överenskommet är det inte tillåtet att skicka vidare mejl från en tidigare anställds konto till en annan mejladress. I det här fallet saknas det enligt Persónuvernd tillräckliga bevis för att det funnits någon sådan överenskommelse mellan kvinnan och Bus Hostel.

Professor: Osannolikt med snart nytt utbrott i Bárðarbunga

Något nytt utbrott är sannolikt inte att vänta från Bárðarbunga inom en snar framtid. Alla tecken pekar i dagsläget på att den vulkaniska aktiviteten i området är över för den här gången. Det säger Magnús Tumi Guðmundsson, professor i geofysik vid Háskóli Íslands, i Morgunblaðið.

Det har snart gått två månader sedan vulkanutbrottet vid Holuhraun upphörde. Direkt efter utbrottets slut fanns det forskare som trodde på en snar fortsättning såväl forskare som trodde på en återgång till det normala. Jordskalvssvärmen pågår visserligen alltjämt i området efter åtta månader, men skalven blir gradvis svagare och färre.

Magnús Tumi Guðmundsson, professor i geofysik vid Háskóli Íslands, säger i Morgunblaðið att det i dagsläget inte finns något som talar för att den vulkaniska aktiviteten är på väg att blossa upp på nytt. Alla tecken pekar mot att det kommer att dröja innan nästa utbrott i Bárðarbungas system:
"All sannolikhet är att detta händelseförlopp är över för ögonblicket - utbrottet har slutat, sänkningen [av Bárðarbungas krater] har slutat och trycket har minskat mycket i hela systemet och därför är det inte vänta att det inte erupterar på nytt inom den närmaste framtiden."
Under de sex månader som utbrottet vid Holuhraun pågick bildades enligt BBC 11 miljoner ton svaveldioxid, 6,5 miljoner ton koldioxid och 110 000 ton väteklorid. De stundtals höga halterna av giftiga vulkangaser i luften fick lokalbefolkningen att i större utsträckning än vanligt vända sig till vården med astma, bronkit och bronkiolit.

Även om sjukdomssymtom blev vanligare handlade det ändå inte om någon anstormning till vården. Magnús Tumi Guðmundsson säger i BBC att myndigheterna genom varningar lyckades förebygga hälsoproblem:
"It is important to note that there was a very effective response by the civil protection authorities, in letting people know what was going on and giving them advice, telling them to stay inside when concentrations were high."
Spridningen av vulkangaser har särskilt intresserat brittiska myndigheter. När Laki erupterade 1783 bildades troligen omkring 110 000 ton svaveldioxid - alltså tio gånger så mycket som under Bárðarbungas utbrott vid Holuhraun. Den här gången nådde halterna av svaveldioxid som mest 500 mikrogram per kubikmeter luft vid en irländsk mätstation.

Ett utbrott av samma storleksordning som Lakis står högt upp på listan över tänkbara hälsofaror i Storbritannien. Farhågorna gäller vulkangaser som snabbt skulle kunna utvecklas till en hälsorisk. Claire Witham vid brittiska Met Office säger till BBC att myndigheten noga följt utvecklingen på Island:
"This has been a good test case and has come at a very interesting time because ministers are very keen to learn more about these effusive, gas-rich eruptions. ... Even a small event on Iceland might have an impact on the UK, and this event perfectly demonstrates that this is the case. And the monitoring network has shown that it is well capable of giving us the information we need."
Bárðarbungas utbrott vid Holuhraun är ett av de genom tiderna bäst bevakade. Utöver de detaljerade mätningarna av vulkangaser har stora mängder information samlats in om magmarörelser, jordskalv och kraterns sänkning. Om den kan hjälpa till att förutsäga nästa utbrott återstår att se.

Här kan du läsa mer om utvecklingen vid Bárðarbunga.

Dagens citat

"As an artist, she’s always on the edge of everything, but it’s not trendy because even when she is working with the latest technology, fashion, images or sounds, she is always offering her own, deeply personal world. If you are really true to yourself and really follow your intuition in the most rigorous way, there is a moment that becomes universal, that reaches everybody. That’s the real magic of Björk—she teaches us the courage to be ourselves."

Serbiska konstnären Marina Abramovic skriver om Björk i Time med anledning av att tidskriften utnämnt henne till en av världens 100 mest inflytelserika personer.

torsdag 16 april 2015

888 dagar utan bankutredning - vakt fäller demonstrant



888 dagar efter att alltinget beslutade att privatiseringen av bankväsendet skulle utredas har fortfarande ingen granskning påbörjats. Demonstranter från nätverket Jæja manifesterade i går sitt missnöje utanför alltinget. När de med krita skrev 888 på trottoaren utanför alltinget tog vakter fram en vattenslang och spolade bort texten. Efter en dispyt blev en av demonstranterna nedbrottad av en vakt. En demonstrant omhändertogs av polis sedan han med krita skrivit 888 på statyn av Jón Sigurðsson på Austurvöllur i Reykjavík. Företrädare för Piratpartiet har kritiserat vakternas ingripande och har bett om ett svar på vilka befogenheter de har. Delar av händelseförloppet fångades på en film som publicerats av Stundin.

Forskare: Island kan vila på sjunken kontinent

För 60 miljoner år sedan lossnade en bit av sydöstra Grönland och drev med tiden längre och längre österut. Nu kan en del av denna sjunkna kontinent ligga under sydöstra Island. Det skulle också förklara varför den geologiska kemin vid Öræfajökull inte stämmer överens med övriga landet. Det skriver en forskargrupp i en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

Geologiskt sett är Island bara ett barn. Ön bildades långt efter de ursprungliga kontinenterna. Den skapades av vulkanutbrott efter vulkanutbrott där enstaka öar av lava så småningom växte ihop. Denna utveckling började för omkring 18 miljoner år sedan. Men så skedde också så sent som för omkring 5 000 år sedan när ett utbrott sammanfogade Hemöns olika delar.

I dag delas Island mellan den nordamerikanska och den eurasiska kontinentalplattan. För 60 miljoner år sedan - långt innan dagens Island började att sticka upp ur Atlanten - var det i stället Grönland som hade motsvarande position.

Från Grönlands sydöstra kust ska en mikrokontinent ha brutit sig loss. Den kallas av forskare för Jan Mayen efter den norska vulkanön med samma namn. I dag kan alltså denna mikrokontinent befinna sig under Öræfajökull, en sydlig utlöpare från Vatnajökullmassivet.

För 60 miljoner år sedan ska Grönland inte bara ha delats mellan kontinentalplattorna. Under Grönland fanns då den vulkaniska hetfläck som nu finns under Island. Från hetfläcken sträcker sig en kanal till jordens mantel - och kanske ända ned till jordens kärna. Det ska ha varit lava från hetfläcken som fick mikrokontinenten Jan Mayen att bryta sig loss.

Området runt Öræfajökull är enligt forskarlaget speciellt. Den geologiska kemin överensstämmer inte med övriga delar av Island. Det talar för att den unika sammansättningen av sediment är resultatet av att en äldre kontinent utgör det nedersta lagret av Island. Övriga delar av landet präglas nämligen av basalt.

Något annat som forskarna anser talar för deras teori är att jordskorpan i regionen är särskilt tjock. Det skulle alltså kunna tyda på att den består av fler lager än övriga Island.

Tidigare har de unika förhållandena vid Öræfajökull förklarats med att sediment från äldre kontinenter finns i manteln. Där kan den åter nå ytan genom utbrott i anslutning till hetfläcken. På så sätt får nya vulkaniska bergarter ett litet inslag av egenskaper från tidigare kontinenter.

Enligt forskarlaget är den förklaringen inte tillräcklig. Om den hade varit korrekt borde ett betydligt större område ha samma geologiska kännetecken som Öræfajökull.

Här kan du läsa mer om Öræfajökull.

Kluven opposition enig om isländsk EU-folkomröstning



En opposition som är kluven i frågan om EU-medlemskap men som är enig om att folket ska få avgöra frågan. Så presenterade Katrín Jakobsdóttir, ordförande för Gröna vänstern, det gemensamma förslaget om en folkomröstning i höst om EU-förhandlingarnas framtid. En självständighetspartist, gruppledaren Ragnheiður Ríkharðsdóttir, välkomnade förslaget.

Några minuter före midnatt avslutades i tisdags den första debattrundan av tre om oppositionens förslag om en EU-folkomröstning den 26 september. Socialdemokraterna, Gröna vänstern, Ljus framtid och Piratpartiet vill då att islänningarna ska få ta ställning till om förhandlingarna om EU-medlemskap ska återupptas eller inte.

Förslaget presenterades av Gröna vänsterns Katrín Jakobsdóttir. Hon sade att oppositionspartierna hade olika åsikter om ett isländskt EU-medlemskap - själv motsätter hon sig ett inträde i unionen - men att de var överens om att frågan borde avgöras av folket. Omröstningen skulle inte handla om ja eller nej till unionen, utan vara ett sätt för alltinget att få vägledning från medborgarna.

Vidare hänvisade Katrín Jakobsdóttir till ökade krav på direktdemokrati och folkligt deltagande i beslut.

Hon sågade också regeringens hantering av EU-frågan. Inför alltingsvalet 2013 utlovade både Framstegspartiet och Självständighetspartiet en folkomröstning. Efter valsegern kovände de och ansåg att en folkomröstning vore en "politisk omöjlighet" eftersom inget av partierna vill gå med i unionen. Detta borde de enligt Katrín Jakobsdóttir ha upplyst väljarna om redan under valrörelsen.

Ragnheiður Ríkharðsdóttir, gruppledare för Självständighetspartiet, är en av partiets två parlamentariker som är för ett isländskt EU-inträde. Hon välkomnade oppositionens förslag. Samtidigt undrade hon varför Socialdemokraterna och Gröna vänstern när de var i regeringsställning inte ville se någon folkomröstning.

Katrín Júlíusdóttir, vice ordförande för Socialdemokraterna, svarade att partiet hade valt en annan väg för det folkliga avgörandet. Socialdemokraterna lovade under valrörelsen 2009 en ansökan om medlemskap och därefter en folkomröstning när det fanns ett avtal mellan Island och EU. Den sittande regeringen hade däremot valt att både runda alltinget och folket.

Från Katrín Jakobsdóttir fick i stället Ragnheiður Ríkharðsdóttir beskedet att hon ändrat sig. Gröna vänsterns ledare sade att det hade varit ett misstag att inte låta islänningarna folkomrösta om det skulle göras en ansökan om EU-medlemskap.

Katrín Júlíusdóttir undrade i sin tur varför den nuvarande regeringen var så rädd för att låta medborgarna ta ställning till EU-frågan. Hon kritiserade också regeringspartierna för att strunta i vallöftet om en folkomröstning och för att ignorera de 55 000 islänningar som skrivit på en namninsamling om en folkomröstning.

Vidare hävdade Katrín Júlíusdóttir att regeringen hade en kluven och obegriplig inställning till EU. Samtidigt som den ser EES-avtalet som grunden för utrikeshandeln ägnar den sig åt att svartmåla unionen och dess medlemsländer som om de skulle ha onda avsikter gentemot Island. Hon efterlyste också svar från regeringen på frågan om regeringens framtidsvision för isländska hushåll och företag. EU-medlemskap var enligt Katrín Júlíusdóttir enda sättet att se till så att islänningar skulle kunna få samma livsvillkor som andra européer exempelvis när det gällde rimliga räntor och priser.

Framstegspartiets Frosti Sigurjónsson påminde om att en majoritet av islänningarna vill stå utanför EU. Han hävdade att ett medlemskap inte skulle gynna Islands intressen. Vidare fanns det inga förhoppningar om att Island av EU skulle beviljas några undantag när det gällde exempelvis fisket. Samma åsikt hade Självständighetspartiets Sigríður Á. Andersen som sade att det inte var möjligt för Island att förhandla bara för att se hur ett medlemskapsavtal skulle se ut.

Katrín Júlíusdóttir kontrade med att inget av detta var korrekt. Det fanns åtskilliga exempel på undantag som beviljats som skulle vara relevanta för Island - till exempel om jordbruk i arktiska miljöer.

Guðmundur Steingrímsson, ordförande för Ljus framtid, ifrågasatte Framstegspartiets kritik av den förra regeringens förhandlingsmål eftersom de till stor del byggde på ställningstaganden som Framstegspartiet gjorde i januari 2009. Vidare anklagade han den nuvarande regeringen för fräckhet, egenmäktighet och förmyndarmentalitet.

Birgitta Jónsdóttir, alltingsledamot för Piratpartiet, sade att det var glädjande att fyra partier stod bakom förslaget om en folkomröstning. Hon tyckte dock att det var synd att det inte var sex partier och att Självständighetspartiet och Framstegspartiet ändrat sig i frågan.

Att regeringen ändrat åsikt var enligt Birgitta Jónsdóttir inget skäl för att svika vallöftet om en folkomröstning. Om regeringen befarade att den inte skulle kunna arbeta i enlighet med resultatet av en EU-folkomröstning borde den avgå. Alltingets uppgift var nämligen att att respektera utgången i en sådan omröstning.



Ovan kan du se debatten och här kan du läsa mer om Island och EU.

Dagens citat

"Detta var naturligtvis en händelse som berörde väldigt många och spreds över hela världen och gjorde Island känt på ett sätt som ingen annan tidigare händelse i historien. Så nu känner alla till Island oavsett vart man kommer."

Páll Einarsson, professor i geofysik vid Háskóli Íslands, i Vísir om att det nu gått fem år sedan vulkanutbrottet i Eyjafjallajökull.

onsdag 15 april 2015

Islands första femstjärniga hotell byggs vid Harpa

Illustration: T Ark
Våren 2018 öppnar Islands första femstjärniga hotell bredvid Harpa i Reykjavík. Hotellet får 250 rum och ska drivas av en internationell kedja. Bygget kommer enligt ett pressmeddelande att ledas av det amerikanska fastighetsbolaget Carpenter and Company. Det är bolagets första projekt utanför USA.

Flera år längre än beräknat har konsert- och kongresshuset Harpas närmaste granne i Reykjavík varit en enorm grop. Nu ska gropen till sist planenligt ge plats åt ett hotell. Det amerikanska fastighetsbolaget Carpenter and Company har köpt byggrätten av Kolufell ehf.

Bygget ska börja redan i höst och hotellet ska ta emot de första gästerna våren 2018. Hotellet får 250 rum. Det ska drivas av en internationell kedja som kommer att avslöjas inom de närmaste veckorna. Det blir Islands första femstjärniga hotell och Carpenter and Companys första projekt utanför USA. Bygget väntas kosta närmare 15 miljarder isländska kronor.

Avsaknaden av ett hotell som granne med Harpa har givits som en av förklaringarna till konsert- och kongresshusets usla ekonomi. Förhoppningen är att lyxhotellet ska bidra till att fler internationella kongresser hamnar i Reykjavík.

Utöver hotellet planerar Kolufell ehf. för fem bostadshus bredvid Harpa. I gatuplanet kommer det att finnas butikslokaler.

Ingen moské i Reykjavík utan bidrag från utlandet

Utan bidrag från utlandet blir det ingen moské i Reykjavík. Däremot tänker inte ordföranden för Félag múslima á Íslandi inte acceptera att bidragsgivare ställer några villkor för gåvorna. Det kan alltså bli aktuellt att ta emot pengar från Saudiarabien. Det säger Ibrahim Sverrir Agnarsson i Morgunblaðið.

Tidigare i år blev det känt att Saudiarabien vill stödja Félag múslima á Íslandis moskébygge i Reykjavík med 1 miljon dollar. Beskedet kom sedan ambassadören S.I. Alibrahim överlämnat sitt kreditivbrev till president Ólafur Ragnar Grímsson. Ambassadören ska också ha fått tillfälle att titta på tomten på Sógamýri i östra Reykjavík.

Reaktionerna på beskedet skiftade. Församlingens vice ordförande Salmann Tamimi kallade Saudiarabien "fasciststat" och ansåg att det vore otänkbart att ta emot en gåva från ett sådant land. Ordföranden Ibrahim Sverrir Agnarsson tyckte däremot att gåvan skulle kunna accepteras så länge som inte Saudiarabien som motprestation förväntade sig något inflytande över moskén.

Något löfte om bidraget har dock ännu inte förmedlats direkt till Félag múslima á Íslandi. Island betjänas nämligen av Saudiarabiens ambassad i Stockholm. I protest mot utrikesminister Margot Wallströms uttalanden om bristande mänskliga och demokratiska rättigheter i landet lämnade han Sverige. Ännu har församlingen inte fått någon klarhet om utfästelserna.

En tävling har nu utlysts bland arkitekter för att rita moskén på Sógamýri. Kostnaden beräknas till omkring 300 miljoner isländska kronor. Bidraget från Saudiarabien skulle täcka närmare halva byggkostnaden.

Dagur B. Eggertsson, borgmästare i Reykjavík, sade efter uppgifterna om den saudiska gåvan att det var viktigt att Saudiarabiens agerande granskandes. Ingibjörg Sólrún Gísladóttir, tidigare borgmästare och utrikesminister samt nuvarande chef för UN Womens kontor i Turkiet, menade i Morgunblaðið att det vore absurt att ta emot bidrag från Saudiarabien.

Ingibjörg Sólrún Gísladóttir ansåg visserligen att en moské i sig inte var något skäl till oro. Hon menade dock att det inte borde finnas några kopplingar till utlandet eftersom det skulle kunna öppna dörren för extrema tolkningar av islam. Genom att enbart finansiera bygget med inhemska medel skulle Félag múslima á Íslandi se till så att radikala krafter inte fick inflytande över församlingen.

Framstegspartiet i Reykjavík har motsatt sig moskébygget. Stundin kunde nyligen berätta att ytterligare en partiföreträdare uttryckt sig rasistiskt. Rafn Einarsson, som kandiderat för partiet till alltinget och sitter i kvartersrådet i Breiðholt, skriver på Facebook att "alla muslimer ska skickas till sina hem i Saudiarabien". Vidare påstår han att inga muslimer går att lita på och att alla muslimer är våldtäktsmän.

Ibrahim Sverrir Agnarsson säger i Morgunblaðið att Framstegspartiets motstånd - som kännetecknats av en rad islamofobiska utspel - tycks gå igen hos Ingibjörg Sólrún Gísladóttir:
"Vad ska jag säga. För mig är detta alltid samma visa. Tidigare var det: Jag är inte emot en moské bara inte på denna plats. Och nu är det: Jag är inte emot en moské bara inte med dessa pengar. ... Detta är bara ännu en röst som vill förbjuda moskéer på Island."
Utan bidrag från utlandet blir det enligt Ibrahim Sverrir Agnarsson inte någon moské i Reykjavík. Han anser inte att finansieringsfrågan är särskilt märkvärdig utan kallar den "en storm i ett vattenglas". Exempelvis säger han att såväl katolska som rysk-ortodoxa kyrkan tar emot pengar från utlandet.

Den andra muslimska församlingen på Island, Menningarsetur múslima á Íslandi, har enligt Ibrahim Sverrir Agnarsson redan tagit emot en gåva på 1,2 miljoner dollar från bland annat Sverige. Pengarna användes för att köpa Ýmishúsið, där församlingen har en moské, skriver Morgunblaðið.

Här kan du läsa mer om det planerade moskébygget.

Kaupþing-toppar tvingas återbetala lån på 923 miljoner

Att lånekostnaderna skenade i samband med finanskraschen var inget skäl för fem Kaupþing-toppar att inte återbetala ett fastighetslån. Inte minst eftersom de genom sina yrkesroller var införstådda med riskerna. Därför dömer nu Héraðsdómur Reykjavíkur fem tidigare Kaupþing-chefer till att betala 923 miljoner isländska kronor plus ränta.

I oktober 2005 lånade Sigurður Einarsson, Ingólfur Helagson, Hreiðar Már Sigurðsson, Steingrímur Páll Kárason och Magnús Guðmundsson - samtliga toppchefer inom Kaupþing - 570 miljoner yen genom sparbanken Sparisjóður Reykjavíkur og nágrennis, Spron. Lånet betalades dock ut i isländska kronor. Pengarna gick till en fastighetsaffär på västra Island. Marken som de köpte var fastigheten Langárfoss á Mýrum.

Fram till finanskraschen 2008 betalade Kaupþing-topparna vid tre tillfällen den årliga räntan. Däremot gjorde de inga amorteringar på lånet. De tog i stället efter bankkrisen ett nytt lån på 729 miljoner isländska kronor för att lösa det första lånet. När Spron sedan kollapsade hamnade lånet först hos Dróma och flyttades senare till Hilda, ett dotterbolag till centralbanken Seðlabanki Íslands.

Lånet löpte ut i december 2013. Med hänvisning till ändrade och oförutsedda förutsättningar ansåg sig de fem bankcheferna inte behöva betala lånet trots att de personligen ansvarade för skulden. Om Kaupþing-topparna skulle behöva betala något skulle det inte vara hela summan.

Det är ett resonemang som Héraðsdómur Reykjavíkur underkänner helt och hållet.

Sigurður Einarsson, Ingólfur Helagson, Hreiðar Már Sigurðsson, Steingrímur Páll Kárason och Magnús Guðmundsson hävdade att en förutsättning för lånet var att fastighetens värde skulle täcka hela eller en stor del av summan. Vidare hade de räknat med att valutakursförändringarna inte skulle vara högre än inflationen. De hade också utgått från att kostnaderna för ett lån i yen skulle vara lägre än för ett lån i isländska kronor.

I stället hade lånebeloppet trefaldigats i samband med kraschen. Samtidigt hade fastighetens värde minskat avsevärt trots stora investeringar från de fem ägarna.

Héraðsdómur Reykjavíkur ansåg att den ekonomiska utvecklingen på Island i sig inte kunde innebära några avgörande villkorsförändringar. Samtliga fem var verksamma på topposter inom finanssektorn. Därför måste de enligt domstolen ha varit införstådda med riskerna i att ta ett lån i yen.

Vidare hävdade de fem tidigare Kaupþing-topparna att det vid liknande fall fanns en tradition där banken tog en del av det ekonomiska ansvaret. Spron hade enligt bankcheferna bättre förutsättningar än de själva att sprida riskerna. Detta skulle ha varit ytterligare ett skäl att minska eller avskriva skulden.

Även detta är ett resonemang som Héraðsdómur Reykjavíkur underkände. Därför ska nu Sigurður Einarsson, Ingólfur Helagson, Hreiðar Már Sigurðsson, Steingrímur Páll Kárason och Magnús Guðmundsson tillsammans betala 923 659 377 isländska kronor samt ränta. Beloppet ska delas på de fem i lika stora delar. De ska också stå för rättegångskostnader på 1 miljon kronor.

Fastigheten Langárfoss á Mýrum ska enligt domstolen användas som en säkerhet i form av en panträtt om de fem Kaupþing-cheferna inte skulle betala skulden.

Sigurður Einarsson, Hreiðar Már Sigurðsson och Magnús Guðmundsson dömdes tidigare i år till fleråriga fängelsestraff för marknadsmissbruk och trolöshet mot huvudman.

Här kan du läsa domen i sin helhet och här mer om den tidigare domen mot tre av Kaupþing-topparna.

Dagens citat

"Vi väntar oss att de reagerar och tar bort oss från dessa listor över kandidatländer och liknande. Vi kan lite göra åt att denna union rör sig långsamt, men vi kommer naturligtvis att välkomna när de reagerar på en regering som har valts till att ha makten på Island."

Utrikesminister Gunnar Bragi Sveinsson i RÚV om att EU trots regeringens brev alltjämt uppger att Island har kandidatstatus - läs mer här.

tisdag 14 april 2015

Vill se Pawel Bartoszek som presidentkandidat

En 35-åring på Bessastaðir. Det förespråkar bland annat flera självständighetspartister på Twitter. De uppmanar matematikern Pawel Bartoszek att ställa upp i presidentvalet nästa sommar. Han är mest känd för sina krönikor i Fréttablaðið, men ingick också i det grundlagsråd som tog fram ett förslag till en ny konstitution.

Om drygt fjorton månader väljer Island en ny president. Hittills har ingen anmält sin kandidatur. Det anses dock inte uteslutet att Ólafur Ragnar Grímsson, som nu är inne på sin femte mandatperiod i residenset på Bessastaðir, ändrar sig ännu en gång och ställer upp på nytt. Storfavoriten, komikern Jón Gnarr, har meddelat att han inte tänker kandidera.

Pawel Bartoszek var ett namn som lyftes fram på Twitter under helgen. Bland dem som backade upp honom fanns Gísli Marteinn Baldursson, tidigare kommunpolitiker för Självständighetspartiet i Reykjavík, och Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir, tidigare ordförande för Självständighetspartiets ungdomsförbund i Reykjavík.

År 2010 kandiderade Pawel Bartoszek för Självständighetspartiet i kommunalvalet i Reykjavík. Han tillhör partiets liberala falang - åsikter som han gjorde kända under ett mångårigt uppdrag som krönikör i Fréttablaðið. Han valdes också i det grundlagsråd som 2011 tog fram ett förslag till ny konstitution.

Pawel Bartoszek är matematiker. Han fyller 35 år i september - och uppnår därmed den åldersgräns som är nödvändig för att få ställa upp i presidentvalet.

Pawel Bartoszek säger till Vísir att stödet är "roligt och kul", men att han inte har funderat på saken. Än så länge har han ju inte åldern inne.

Här kan du läsa mer om det kommande presidentvalet.

Så positiva är Reykjavíkborna till turister

Pengar och mångfald är det mest positiva med turistboomen i Reykjavík. Mest negativt är belastningen och att de är så många. Framstegspartiets väljare är de som oftast rynkar på näsan åt utländska besökare medan Socialdemokraternas sympatisörer är de som i regel välkomnar turister. Det visar en rapport som tagits fram av Maskína på uppdrag av Ferðamálastofa.

Turister är för den stora majoriteten av islänningar bosatta i Reykjavíkområdet något positivt. Hela 84,5 procent uppger att de är mycket eller ganska positiva till turister. Bara 2,3 procent svarar att de utländska gästerna är något negativt medan 13,1 procent anser att turisterna varken är något bra eller något dåligt.

Män, islänningar i åldern 35 till 54 år, grundskoleutbildade och höginkomsttagare ser i större utsträckning turister som något positivt. Mer skeptiska är kvinnor och högskoleutbildade.

Anmärkningsvärt är att Framstegspartiets anhängare skiljer sig från övriga väljargrupper när det gäller synen på turister. Här är det hela 29,9 procent som antingen är neutralt eller negativt inställda till turister. För Ljus framtid är motsvarande siffra 18,8 procent, Piratpartiet 13,9 procent, Gröna vänstern 13,7 procent, Självständighetspartiet 11,8 procent och Socialdemokraterna 9,3 procent.

Inte heller tycker majoriteten att turisterna i huvudstadsregionen har blivit för många. Hela 70,1 procent svarar att antalet är lagom och 22,2 procent tycker till och med att de är för få. Bara 7,6 procent anser att besökarna är för många.

När det gäller sommarmånaderna ökar dock missnöjet. Under juni, juli och augusti är det 75,5 procent som uppger att det är lagom många turister i den egna stadsdelen. Här svarar 19 procent att turisterna är för många och 5,5 procent att de är för få.

Missnöjet ökar ytterligare när det gäller centrala Reykjavík. Under sommaren tycker 66,1 procent att mängden turister är lagom. Hela 29,7 procent anser dock att de är för många medan bara 4 procent säger att turisterna borde vara fler.

Lokalbefolkningen är till stor del nöjd med hur turisterna beter sig i Reykjavík med omnejd. En av tio hävdar att nedskräpningen i huvudstaden har ökat på grund av turismen, medan två av tio tvärtom anser att turisterna har bidragit till att göra den renare. Nio av tio tycker också att turisterna är ganska eller mycket trevliga - och bara 0,7 procent uppger att turister uppför sig illa när de kommer i kontakt med lokalbefolkningen. Anmärkningsvärt är att personer bosatta i centrala Reykjavík är i särklass mest förtjusta i turisternas attityd.

Bara 0,9 procent svarar att de ofta eller mycket ofta utsätts för störningar av turister vid det egna hemmet. Hela 88,5 procent uppger att det aldrig sker, 7,7 procent att det händer sällan och 2,9 procent att det inträffar ibland att de störs av turister vid bostaden. I centrala Reykjavík finns de som oftast upplever störningar.

På frågan om det positiva överväger det negativa med turismen svarar 75,5 procent ja. Här svarar 18 procent att bägge sidorna väger lika medan 6,9 procent tycker att det negativa väger tyngre än det positiva.

Utbudet av restauranger, kaféer, kultur och nöjen har enligt en klar majoritet ökat tack vare turismen. Butiker har i allmänhet också fått en stadigare grund att stå på. Däremot ställer sig många tveksamma till själva utbudet av butiker. Här svarar 45,5 procent att mångfalden bland butikerna har ökat, 31,2 procent anser att den är oförändrad och 23,1 procent tycker att den minskat. Missnöjet med utvecklingen är större bland personer bosatta i centrala Reykjavík.

Det ökande antalet turister har också gjort det trångt för lokalbefolkningen. Här svarar 63,4 procent att det blivit svårare att få plats på restauranger, 58,4 procent på kaféer och 24,7 procent på badhus.

När invånarna i Reykjavíkområdet får svara på vilka ord de främst förknippar med anstormningen av utländska besökare domineras pluskontot av ord med koppling till intäkter och mångfald. Många nämner också folkliv, glädje, kultur och jobb. På minussidan finns ord med anknytning till belastning på naturen och antalet turister. Där nämns också prisnivåer, souvenirbutiker, hotell, trafik, nedskräpning, girighet, naturpass, fördomar, fylla - och ingenting alls.

Här kan du läsa mer om attityder till den ökande turismen.

Alltinget i debatt om folkomröstning i EU-frågan

Det är nästan dött lopp när islänningar får frågan om Island ska behålla statusen som EU-kandidat. Nej-sidan har ett knappt försprång i opinionen. Motståndet mot kandidaturen är störst bland fiskare och bönder. Det visar en undersökning utförd av MMR på uppdrag av Andríki. Samtidigt börjar i alltinget i dag debatten om en folkomröstning i EU-frågan.

Det har gått en månad sedan utrikesminister Gunnar Bragi Sveinsson i ett brev bad EU att plocka bort Island från listan över kandidatländer. Än så länge har unionen inte uppfyllt denna önskan. Däremot har regeringen inte formellt återkallat Islands ansökan om EU-medlemskap. Regeringen skulle dock knappast beklaga om unionen skulle riva ansökan eftersom den då skulle kunna lägga ansvaret på EU.

Regeringens val att runda både alltinget och utrikesnämnden fick hård kritik från oppositionen. Beskedet innebar också att regeringen svek vallöftet om en folkomröstning i EU-frågan.

En folkomröstning om EU är trots detta i dag första punkten på alltingets dagordning. De fyra oppositionspartierna har lagt ett gemensamt förslag om att den 26 september i år folkomrösta om förhandlingarna om EU-medlemskap ska återupptas eller inte. Debatten börjar runt klockan 14 lokal tid.

Syftet med oppositionens förslag är kanske först och främst att understryka regeringspartiernas löftesbrott. Men inom både Framstegspartiet och Självständighetspartiet finns det folkvalda som anser att den utlovade folkomröstningen borde hållas.

Åtminstone två självständighetspartister kommer att gå emot partilinjen. Det innebär inte nödvändigtvis att de kommer att rösta på oppositionens förslag. En sådan öppen splittring vore närmast en bonus för oppositionen. Att förslaget i sig skulle få majoritet i parlamentet är nämligen ytterst tveksamt.

I en opinionsmätning utförd av MMR på uppdrag av Andríki säger 42,5 procent att de inte vill att Island ska ha status som EU-kandidat. Nästan lika många, 41,6 procent, vill att Island behåller kandidatstatusen. Resterande 15,9 procent tog inte ställning till frågan.

Om bara ja- och nej-svaren räknas har EU-motståndarna ett försprång på 1 procentenhet - 50,5 procent motsätter sig kandidatstatus medan 49,5 procent förespråkar kandidatstatus.

Män, personer bosatta i Reykjavíkområdet, höginkomsttagare, högskoleutbildade och islänningar i åldern 30 till 49 år är i större utsträckning än andra positiva till EU. Kvinnor, islänningar bosatta på landsbygden, pensionärer, grundskoleutbildade och låginkomsttagare är mest negativa till fortsatt kandidatstatus.

Motståndet är störst bland bönder och fiskare. Där vill hela 78,8 procent att Island inte längre ska vara en EU-kandidat. Den yrkesgrupp där stödet för kandidatstatusen är starkast är bland högskoleutbildade specialister. Där vill 62,5 procent behålla kandidatstatusen.

Här kan du läsa mer om Island och EU.

Dagens citat

Foto: Vegagerðin
"Det är fortfarande extremvinter i fjällen även om det har börjat töa på låglandet. I morse var det till exempel avsevärda svårigheter att öppna vägen över Hálfdán. Så länge som det är så väntar vi med Hrafnseyrarheiði. ... Detta är många dagars plogande och jag räknar med att det tar en vecka."

Guðmundur R. Björgvinsson, arbetsledare vid Vegagerðin i Ísafjörður, säger i Bæjarins Besta att det kommer att dröja länge innan vägen över Hrafnseyrarheiði öppnas för våren.

måndag 13 april 2015

Statsministerns assistent spelar i punkband



Jóhannes Þór Skúlason är inte bara mångårig assistent åt Framstegspartiets ledare Sigmundur Davíð Gunnlaugsson. Han har också spelat bas i punkbandet Vafasöm síðmótun. Där Sigmundur Davíð Gunnlaugsson drivit partiet i en nationalistisk och högerpopulistisk riktning vann Vafasöm síðmótun år 2008 en punklåtstävling med bidraget "Fokk Ísland".

Bakom avslöjandet om Jóhannes Þór Skúlasons hittills okända punkkarriär står Stundin. Där bekräftar assistenten att han varit gruppens basist, men att han inte spelat med den på länge. Han säger sig dock inte ha övergivit punken för gott.

Medlemmarna i Vafasöm síðmótun har aldrig framträtt med namn. I ett uttalande på Facebook skriver de övriga tre medlemmarna att de nu tvingas att döda Jóhannes Þór Skúlason. De uppger att de inte hade en aning om att han arbetade för "fascistrasistfittorna i Framstegsskitpartiet". Bandet letar nu efter en ny basist. Enda kravet är att den inte är assistent åt Sigmundur Davíð Gunnlaugsson.

Kú söker varumärkesskydd - kan bli konkurrent om skyr

Det isländska mejeriet söker internationellt varumärkesskydd för skyr i Sverige. Steget kan innebära att konkurrenter vill utmana MS och Kavlis ställning på marknaden. Kavli förlorade tidigare varumärkesskyddet för ordet skyr, men har överklagat beslutet till Patentbesvärsrätten.

Strax före nyår förlorade Kavli varumärkesskyddet för skyr. Patent- och registreringsverket hänvisade till att det handlade om ett allmänt ord som saknade synonymer. Överklagandet kom från Skånemejerier, ett av de företag som i flera år har sneglat på möjligheterna att lansera skyr i Sverige.

Kavli har överklagat beslutet till Patentbesvärsrätten. Bolagets argumentation är dock närmast pinsamt tunn och stöder sig på påståenden som i bästa fall kan beskrivas som vilseledande och i värsta fall som lögnaktiga. Kavli gör bland annat ogrundade antaganden om hur bolagets lansering av skyr påverkat marknadens kännedom om surmjölksosten.

Efter Kavlis första nederlag har bolagets möjligheter att få behålla varumärkesskyddet försämrats ytterligare. Sedan dess har det framkommit ett antal belägg på att skyr används i gotländska - såväl i dag som under 1900- och 1800-talen. Patent- och registreringsverkets linje - att det handlar om ett allmänt ord - har vunnit ytterligare styrka efter Kavlis första förlust.

Än så länge är Kavli ensamt på marknaden i Sverige. Bolaget har utnyttjat situationen genom att sälja skyr för två till tre gånger priset på Island. I Danmark, där flera bolag konkurrerar om kunderna, ligger priserna däremot på samma nivå som på Island.

Kanske är en förändring på väg. Det lilla isländska mejeriet Kú söker nu om internationellt varumärkesskydd för företagets skyr i Sverige. Ansökan har ännu inte avgjorts av Patent- och registreringsverket.

I Sverige samarbetar Kavli med den isländska mejerijätten Mjólkursamsalan, MS. I Danmark tillverkas skyr inte på licens bara från MS, utan från flera mindre mejerier. Kavlis registrering av skyr som ett varumärke i Sverige gjordes i samråd med MS.

Därmed kan en bitter konflikt från Island nu även få en arena i Sverige. Kú har på hemmaplan dragit MS inför konkurrensmyndigheten Samkeppniseftirlitið för att ha sålt mjölk till överpriser till oberoende mejerier. MS fick först böter på 370 miljoner isländska kronor. Beslutet revs upp men rättsprocessen pågår alltjämt.

Kú fick tveklöst konsumenternas sympatier. Många kunder gjorde en period sitt yttersta för att inte köpa varor från MS utan för att i stället handla av de oberoende mejerierna. I praktiken kan det dock i princip handla om samma sak - en av MS delägare kunde enligt myndigheten på grund av de höga priserna ta över konkurrenten Mjólka.

Om Kús varumärkesskydd går igenom öppnar det dörren för en lansering av skyr i Sverige ihop med en svensk samarbetspartner.

Att både Kavli och MS kämpar för att behålla ensamrätten är naturligt. Försäljningen av skyr utomlands uppgår nu enligt ett pressmeddelande till 40 procent av MS totala omsättning. Mejerijättens samarbetspartner väntas i år sälja skyr för 9 miljarder isländska kronor och har 60 procent av marknaden i de nordiska länderna. MS har också betydligt högre marginaler på utlandsförsäljningen än den inhemska marknaden.

Här kan du läsa mer om Kavlis överklagande.

I dag återvänder Hanna Birna Kristjánsdóttir till alltinget

Gång på gång ställde sig Hanna Birna Kristjánsdóttir i alltingets talarstol och förde både parlamentet och medborgarna bakom ljuset. Efter skandalen avgick hon som inrikesminister - men hon lämnar inte sin plats i alltinget. När parlamentet i dag samlas på nytt efter påskledigheten väntas Hanna Birna Kristjánsdóttir återvända efter drygt fyra månaders frånvaro.

Efter vad som måste beskrivas som en årslång uppvisning i dåligt omdöme avgick Hanna Birna Kristjánsdóttir som inrikesminister i november förra året. Hon hade då upprepade gånger talat osanning i alltinget, försökt få obekväma journalister sparkade från sitt jobb, lagt sig i en polisutredning mot det egna departementet och smutskastat myndigheter som granskade turerna.

Historien tog sin början i november 2013 när Gísli Freyr Valdórsson, en av hennes rådgivare, läckte sekretessbelagda och till viss del påhittade uppgifter om namngivna asylsökande till Fréttablaðið och Morgunblaðið. Syftet var att vända debatten om asylsökande.

Samma dag som publiceringarna gjordes skulle det hållas en demonstration utanför inrikesdepartementet. Demonstranternas krav var att fadern till ett nyfött barn skulle få stanna i landet tillsammans med modern. I de falska uppgifter som Gísli Freyr Valdórsson planterade hos medierna ifrågasattes faderskapet samtidigt som mannen anklagades för delaktighet i människohandel.

Trots att allt pekade på att läckan kom från inrikesdepartementet förnekade Hanna Birna Kristjánsdóttir att så skulle vara fallet - trots att just Gísli Freyr Valdórsson flera gånger varit i kontakt med både Morgunblaðið och Fréttablaðið i direkt anslutning till publiceringarna. Vidare påstod hon osanningsenligt att det dokument som läckts till medierna inte skulle ha funnits vid departementet.

Inrikesministerns påtryckningar fick dock inte önskad effekt. Gísli Freyr Valdórsson åtalades för brott mot tystnadsplikten. Vid rättegångens början valde han att erkänna. Han hade då fått veta att åklagaren genom en ny genomsökning av hans dator kunde visa att han haft tillgång till det läckta dokumentet och gjort ändringar i det med syftet att smutskasta de asylsökande.

Gísli Freyr Valdórsson fick sparken och dömdes till villkorlig dom. Så småningom valde även Hanna Birna Kristjánsdóttir att lämna uppdraget som inrikesminister. Hon gjorde det dock utan att medge några misstag eller att be om ursäkt.

I en rapport från Alltingets ombudsman fick Hanna Birna Kristjánsdóttir sällsynt hård kritik. Gång på gång överskred hon sina befogenheter genom att försöka påverka utredningen om medieläckan. När polisen följde lagen hotade hon med repressalier.

Många bedömare trodde att hennes politiska karriär skulle vara över. Även från de egna leden inom Självständighetspartiet har kritiken varit tung. Inte minst har många ifrågasatt alla de uttalanden som Hanna Birna Kristjánsdóttir gjorde men som så småningom skulle visa sig ha mycket lite med sanningen att göra.

Efter drygt fyra månader väntas i dag Hanna Birna Kristjánsdóttir alltså återvända till alltinget. Hon har under tiden vägrat att komma till en utfrågning inför konstitutions- och tillsynsnämnden. En sådan utfrågning gjordes i december, men efter alla de osanningar som uppenbarats därefter ville ordföranden Ögmundur Jónasson ha ytterligare en utfrågning.

I ett brev till nämnden skriver Hanna Birna Kristjánsdóttir att saken för hennes del är utagerad och att hon därför inte tänker medverka. Ögmundur Jónasson anser att nämndens granskning, som omfattar vad hon sagt i alltinget och inför nämnden, inte är slutförd. Eftersom hon avgått som minister kan han dock inte tvinga henne till nämnden.

Helt sysslolös har dock Hanna Birna Kristjánsdóttir varit. I slutet på mars besökte hon konferensen Women in Parliaments i Etiopien. Samtidigt ratade hon ett partistyrelsemöte - något som enligt Fréttablaðið fick flera partikamrater att förundras.

För skattebetalarna har skandalen kostat miljonbelopp. Hanna Birna Kristjánsdóttir köpte krisrådgivning för 3,5 miljoner isländska kronor. Som tjänstledig från sin plats i alltinget har hon fått avgångsvederlag från uppdraget som inrikesminister på 1,1 miljoner kronor i månaden. Samtidigt har hennes ersättare i parlamentet, Sigríður Andersen, fått en vanlig ledamotslön på 650 000 kronor plus tillägg.

Þórey Vilhjálmsdóttir var Hanna Birna Kristjánsdóttirs andra personliga rådgivare. Hon tvingades gå när inrikesministern avgick. Nyligen utsågs hon enligt ett pressmeddelande till ordförande i turistrådet. Utnämningen gjordes av näringsminister Ragnheiður Elín Árnadóttir.

Inte heller på Gísli Freyr Valdórsson verkar det gå någon nöd. Ministerns tidigare rådgivare arbetade enligt Stundin tillfälligt vid investmentbolaget Gamma. Nu har han enligt Vísir börjat som försäljningschef vid turistföretaget Luxury Adventures. I hans meritförteckning på företagets webbplats nämns inte att han jobbat för Hanna Birna Kristjánsdóttir.

Gísli Freyr Valdórsson har i uppgörelser utanför rätten betalat skadestånd till den man och den kvinna som han pekade ut som människohandlare respektive offer i medieläckan. Kvinnan bor alltjämt på Island tillsammans med barnet. Mannen har överklagat utvisningsbeslutet och befinner sig sedan ett halvår tillbaka troligtvis i Italien.

Här kan du läsa mer om turerna kring Hanna Birna Kristjánsdóttir och medieläckan.

Dagens citat

"År 2011 gav Patent och registreringsverket företaget Kavli ensamrätt på ordet skyr. Efter att Skånemejerier protesterade med hänvisning till ordets tusenåriga tradition har varumärkesskyddet upphävts. Det innebär att även gutarna får fortsätta att kalla sin filmjölk för skyr. Vi tackar Patent- och registreringsverket för detta, och undrar om det kanske också finns anledning att se över varumärkesskyddet för ordet 'fäbod' som är skyddat av ett charkföretag. Fäbodar har funnits mycket länge, till och med längre än Patent- och registreringsverket."

Martin Moraeus i en ledare i Gotlands Allehanda om att Kavli förlorat varumärkesskyddet för skyr - läs mer här.

söndag 12 april 2015

Dagens bonuscitat

"Reydarfjordur in Iceland is the real life setting for 'Fortitude' (despite the fact that it's set in Norway). The small town is named after the fjord it's located next to -- the largest on Iceland's east coast. Despite its small population (just over 1,000) Reydarfjordur once had the highest concentration of foreign residents of any community in the country -- 3,000 foreign workers arrived in 2004 to help build a two-kilometer-long smelter."

Tamara Hinson listar i CNN Reyðarfjörður, inspelningsplats för tv-serien Fortitude, som en av tio platser att besöka innan de blir turistattraktioner på riktigt.

Bárðarbungas krater sjunker inte längre

Satellitbilden visar lavafältets
utbredning vid utbrottets slut.
Bárðarbungas krater har slutat att sjunka. Utvecklingen bekräftas nu efter den första överflygningen av vulkanen på två månader. De kalderor som bildades i samband med mindre utbrott under glaciären fortsätter dock att sjunka. Takten har dock minskat vilket tyder på att de inte utvecklas till nya geotermiska områden, rapporterar RÚV.

Mätinstrument har tidigare visat att Bárðarbungas krater slutat att sjunka. I stället har den sakta börjat att resa sig på nytt, vilket troligtvis beror på att ny magma har börjat att fylla magmakammaren efter utbrottet vid Holuhraun.

För första gången på två månader har experter flugit över Bárðarbunga. Magnús Tumi Guðmundsson, professor i geofysik vid Háskóli Íslands, säger till RÚV att han nu kan bekräfta att kratern har slutat att sjunka. Det pekar på att den här omgången av vulkanisk och seismisk aktivitet är över.

Visserligen fortsätter jordskalven i området snart åtta månader efter jordskalvssvärmens början. Men skalven är få och grunda. Som tidigare sker de både i anslutning till Bárðarbungas krater, längs den underjordiska berggången från magmakammaren till Holuhraun, vid Askja och vid Herðubreið.

Samtidigt som vulkanutbrottet rasade vid Holuhraun inträffade flera mindre utbrott under glaciären. De var dock för svaga och för kortvariga för att ta sig igenom Vatnajökulls istäcke. Vid Bárðarbunga är isen upp till 850 meter tjock. Utbrotten ledde dock till avsmältning som skapade nya kalderor på jökelns topp.

Magnús Tumi Guðmundsson säger till RÚV att kalderorna blir allt djupare, men att de inte sjunker lika snabbt som tidigare. Därmed är risken lägre för att de kommer att bli framtida orsaker till översvämningar:
"Det måste räknas som goda nyheter eftersom det är större sannolikhet för att det inte bildas nya geotermiska områden som orsakar eller skulle skapa eventuella problem med översvämningar i år på samma sätt som Skaftákalderorna gör, men vi vet inte vad som sker i framtiden men det händer inget dramatiskt och det är goda nyheter."
Intresset för att besöka det nya lavafältet vid Holuhraun är på sina håll stort. Ferðafélag Íslands vandring till området i sommar är redan slutsåld. Vd:n Páll Guðmundsson säger i Morgunblaðið att hälften av alla olika turer är fullbokade:
"Det har inte bokats lika mycket åren efter krisen som nu. Det verkar som att människor har mer pengar att röra sig med."
Här kan du läsa mer om utvecklingen vid Bárðarbunga.

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson omvald som ordförande

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson omvaldes i går som ordförande för Framstegspartiet. Även vice ordföranden Sigurður Ingi Jóhannsson och sekreteraren Eygló Harðardóttir fick nytt förtroende av partikongressen. Inget av de tre toppnamnen utmanades på allvar om sina poster. Samtliga fick över 90 procent av rösterna.

Framstegspartiet är åter ett parti för runt var tionde islänning. Trots de usla opinionssiffrorna satt hela partitoppen säkert under gårdagens val vid partikongressen i Reykjavík. Sigmundur Davíð Gunnlaugsson har ändå återtagit statsministerposten för partiets räkning. Därför har det hittills inte talats om någon kris för partiet under kongressen.

Med 98,2 procent av rösterna omvaldes Sigmundur Davíð Gunnlaugsson till ordförande i ytterligare två år. Óskar Guðmundsson från Mosfellsbær anmälde sig under kongressen som motkandidat. Vid förra årets kommunalval var han nummer sju på partiets lista i Mosfellsbær. Eftersom kandidaturen inte föregicks av någon kampanj blev valet av den sittande ordföranden närmast en formalitet. Samtliga deltagare vid partikongressen var också valbara.

Sigurður Ingi Jóhannsson omvaldes till vice ordförande med 90,5 procent av rösterna. Eygló Harðardóttir fick nytt förtroende som sekreterare med 92,2 procent av partikongressens röster.

Här kan du läsa mer om Framstegspartiets kongress.

Dagens citat

"Tomterna runt omkring är sålda och uppbyggnaden på gatan i full gång. Med det ökar servicegraden i kvarteret. Inom banksektorn har det skämtats om att när huset Tjarnarvellir 3 har sålts och tagits i bruk vore krisen formellt över."

Investeraren Kolbeinn Össurarson i Morgunblaðið om att han tillsammans med en kompanjon köpt fastigheten Tjarnarvellir 3 i Hafnarfjörður - som har stått tom sedan den byggdes 2007 - för att bygga om det till ett hotell med 68 rum.