fredag 30 januari 2015

Island reser sig när glaciärerna smälter

Mätstation vid Langjökull.
Foto: Richard A. Bennett/
University of Arizona
Department of Geosciences
Island reser sig med upp till 35 millimeter om året. I takt med att den globala uppvärmningen får glaciärerna att smälta ännu snabbare kommer landhöjningen att öka. När trycket på glaciärerna lättar blir det lättare för magma att nå fram till ytan. Därför kommer vulkanutbrott att bli allt vanligare. Det skriver amerikanska och isländska forskare i en studie publicerad i Geophysical Research Letters.

Med hjälp av ett nätverk bestående av 62 gps-stationer har forskargruppen studerat hur Island reser sig när glaciärerna smälter. De första av dessa stationer togs i bruk redan 1995. Övriga placerades ut under 2006 och 2009. Genom att kartlägga mätstationernas rörelser går det också att beräkna glaciärernas rörelser.

Landhöjningen är som mest på det centrala höglandet. Där reser sig Island med upp till 35 millimeter om året. Om avsmältningen fortsätter på samma sätt som i dag kommer landhöjningen inom ett par decennier att öka till omkring 40 millimeter om året.

Den snabbaste höjningen har registrerats vid 27 stationer. De flesta av dessa är belägna på det centrala höglandet.

Längre bort från höglandet - och längre bort från de stora glaciärerna - är landhöjningen inte lika stor. Det finns enligt forskarna en tydlig koppling mellan just avsmältningen och landhöjningen.

Avsmältningen ska ha börjat accelerera 1980. Sedan dess har stigande temperaturer lett till att nästan samtliga isländska glaciärer under vintern samlar mindre is och snö än vad som smälter under sommaren. Snabbast smälter Vatnajökull, som mellan 2000 och 2006 förlorade 83 kvadratkilometer av sin yta. Inom loppet av sju år försvann alltså en yta stor som hela Eyjafjallajökull.

När den senaste istiden för cirka 12 000 år sedan började att ge vika för ett mildare klimat ökade antalet vulkanutbrott på Island. Samma utveckling är enligt forskarna att vänta nu. De tror att större utbrott kommer att inträffa vart sjunde år - men snittet ligger redan på ett utbrott vart tredje år.

Kopplingen mellan avsmältning, landhöjning och vulkanutbrott är tydlig. Landet reser sig när trycket från ismassan lättar. Det minskade trycket innebär i sin tur att det blir lättare för magma att nå ytan. Med snabbare vägar genom berget och magma på grunda nivåer krävs mindre för att utlösa ett vulkanutbrott.

Studiens resultat är inte på något sätt banbrytande. Sambandet mellan avsmältning och landhöjning är känt sedan tidigare. Den allmänna uppfattningen bland forskare är också att Island är på väg in i en tid där vulkanutbrotten - särskilt med koppling till Vatnajökull - kommer att öka i antal fram till mitten av detta århundrade. Däremot är det första gången som en studie fastslår ökningen i landhöjningen.

Dagens citat

"När vi ser till de senaste åren och årtiondena har det varit en oavbruten ökning av det offentligas utgifter. Det är förfärligt att se att det tycks ha liten betydelse vilka partier som är vid makten eller vad de lägger vikt vid. Utgifterna fortsätter bara att öka. Det måste vara uppenbart för alla att dessa utgifter inte kan växa i oändlighet. Det går inte att driva statskassan som ett pyramidspel."

Statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson i Viðskiptablaðið om Islands ekonomiska politik.

torsdag 29 januari 2015

Þorrablót med humor



Vid årets þorrablót - den traditionella midvinterfesten - passade fotbollsklubben Víðir i Garður på att inte bara bjuda på syrad inälvsmat. Där visades också ett humorprogram inspelat i den egna kommunen. En av de invånare som ofrivilligt fick delta i spexet var Ásmundur Friðriksson, tidigare kommunchef som nu är alltingsledamot för Självständighetspartiet. Han väckte nyligen uppmärksamhet när han ville utföra bakgrundskontroller på samtliga isländska muslimer. I filmen samlas några av "muslimerna" utanför hans bostad för att demonstrera.

Här kan du läsa mer om Ásmundur Friðriksson.

Nytt isländskt värmerekord på Surtsey

På Surtsey var årsmedeltemperaturen under 2014 hela 7,2 grader. Det är den högsta årssiffran i Islands historia. Nya värmerekord sattes både i norr och öster i bland annat Grímsey, Grímsstaðir, Egilsstaðir, Dalatangi, Teigarhorn och Fagurhólsmýri. Årets lägsta temperatur var -28,9 grader och årets högsta 23,3 grader. Det visar statistik från Veðurstofa Íslands.

Trots en i delar av landet sval sommar går 2014 till historien som ett av de varmaste åren på Island någonsin. Värmerekord sattes på många platser, men den främsta förklaringen till de höga årsmedeltemperaturerna var några milda vinter-, vår- och höstmånader.

Allra varmast var det på Surtsey, Islands sydligaste utpost. Öns läge och närhet till Golfströmmen skapar ett milt och förhållandevis stabilt klimat med små variationer mellan olika årstider. Surtsey är aldrig i närheten av några enskilda rekordtemperaturer, men när det gäller värden för hela året har vulkanön en särställning.

Under 2014 var medeltemperaturen 7,2 grader. Det är den högsta noteringen i både Surtseys och Islands historia. Det tidigare rekordet var från 2010, då årsmedeltemperaturen på ön var 7,1 grader.

Samma årsmedeltemperatur, 7,2 grader, uppmättes under 2014 vid Vegagerðins station vid Steinar på södra Island. De siffrorna har dock inte granskats än.

Det lägsta årssnittet registrerades vid Brúarjökull, -1,3 grader. I befolkade områden var det kyligast i Svartárkot, 2,2 grader.

Årets högsta temperatur, 23,3 grader, uppmättes i Húsavík den 23 juli. Inte sedan år 2001 har toppnoteringen varit så låg. Kallast var det den 19 februari då -28,9 grader noterades i Svartárkot.

I Reykjavík var årsmedeltemperaturen 6 grader. Det var nittonde året i följd med ett medelvärde över genomsnittet. Bara en gång tidigare, år 2003, har det varit varmare i Reykjavík. Även i Akureyri var 2014 det näst varmaste året genom historien med en medeltemperatur på 5,3 grader. Där sattes rekordet 1933.

Med 6 grader låg årsmedeltemperaturen i Reykjavík 1,7 grader över snittet för perioden 1961 till 1990. I Stykkishólmur var temperaturen 5,3 grader (+1,8 grader över snittet), Bolungarvík 4,7 grader (+1,7), Bergstaðir 4,7 grader (jämförelsetal saknas), Grímsey 4,9 grader (+2,6), Akureyri 5,3 grader (+2,1), Grímsstaðir 2,8 grader (+2,3), Egilsstaðir 5,1 grader (+2,2), Dalatangi 5,3 grader (+1,9), Teigarhorn 5,8 grader (+2,1), Höfn 6,5 grader (+1,9), Fagurhólsmýri 6,4 grader (+1,8), Stórhöfði på Hemön 6,2 grader (+1,4), Hveravellir 0,9 grader (+1,9), Árnes 5,3 grader (+1,7) och Eyrarbakki 5,6 grader (+1,5).

Nya rekord för årsmedeltemperatur sattes i Grímsey, Grímsstaðir, Egilsstaðir, Dalatangi, Teigarhorn och Fagurhólsmyri.

I stora delar av landet föll ovanligt mycket nederbörd under 2014. I Reykjavík noterades 963,1 millimeter och i Akureyri 743,7 millimeter. Mest nederbörd föll i Dalatangi, 2 069,6 millimeter. Torrast var det i Bergstaðir med 458,2 millimeter. Den största mängden nederbörd inom ett dygn, 164,2 millimeter, uppmättes den 13 november i Hánefsstaðir vid Seyðisfjörður.

År 2014 var också ovanligt solfattigt. I Reykjavík var antalet soltimmar 1 168,3 - den lägsta noteringen sedan 1993 - och i Akureyri 944,9, vilket gjorde året till det solfattigaste sedan 2002.

Här kan du läsa mer om vädret på Island.

Byggstart för asatrons första huvudhov på tusen år

Illustration: Magnús Jensson
I vår börjar bygget av det isländska asatrosamfundets huvudhov vid Öskjuhlíð i Reykjavík. Det blir det första i sitt slag på nästan tusen år. Lokalerna kommer att anpassas för ljusinsläpp som återspeglar solbanan. Den första etappen omfattar 350 kvadratmeter och ska stå klar under 2016. Hovet kommer bland annat att användas för ceremonier som blot, dop, bröllop och begravningar.

År 2006 tilldelades asatrosamfundet en tomt vid Öskjuhlíð avsedd för bygget av ett hov. Ursprungligen hade samfundet siktet inställt på en tomt vid Elliðaárdalur, men dåvarande borgmästaren Ingibjörg Sólrun Gísladóttir föreslog i stället en mer centralt belägen plats. Syftet var att knyta hovet och asatron - som ses som en viktig del av kulturarvet - närmare forskarmiljöerna vid Háskólinn í Reykjavík och Háskóli Íslands.

Nu hamnar hovet ungefär vid en lund vid Hangaklettur och Hrafnabjörg mitt emellan Perlan och Háskólinn í Reykjavík. Den första etappen omfattar delvis nedgrävda lokaler på 350 kvadratmeter. Hovet kommer att ha plats för 250 personer.

När spaden sätts i marken i mars är det på många sätt en historisk händelse. Det är det första huvudhovet som byggs i världen sedan Uppsala år 1070. Flera mindre hov finns dock - i höstas invigdes exempelvis ett hov i Skagafjörður.

Den första delen av bygget ska stå klart senast hösten 2016. Det kommer att få en valvliknande form där solljuset släpps in på ett sådant sätt att solbanan återspeglas. Därigenom återspeglas även världsbilden med årstiderna som en ständig förnyare av sig själv. Här kommer också de symboliska talen 9 och 432 000 att få en viktig roll.

I lokalerna ska ceremonier som blot, dop, bröllop och begravningar att hållas. Lokalerna ska också användas för konserter och utställningar. Dessutom ska det beredas plats för utländska forskare som arbetar med asatron. I anslutning till entrén byggs ett litet informationscentrum främst avsett för nyfikna turister.

Tanken är dock att hovet ska växa till omkring 800 kvadratmeter. Det bygget väntas dock ta ytterligare tio år i anspråk. Asatrosamfundet står på egen hand för byggkostnaden som beräknas bli cirka 130 miljoner isländska kronor. Insamlingarna till bygget har pågått i många år. Arkitekt är Magnús Jensson.

Asatrosamfundet hade förra året 2 382 medlemmar, vilket gör det till den största icke-kristna församlingen på Island. Det är också en av de snabbast växande församlingarna. Två av tre medlemmar är män. Samfundet grundades 1972 och leds av Hilmar Örn Hilmarsson, som i höstas omvaldes som allsherjargode i ytterligare fem år. Han har varit samfundets ledare sedan 2003.

Dagens asatro föreskriver bland annat respekt för natur och miljö. Det är också en religion där individens ansvar för sina egna handlingar står i centrum. Hederlighet och ärlighet är två värderingar som ofta pekas ut som centrala.

Här kan du läsa mer om asatrosamfundet.

Dagens citat

"With the Atlantic a few metres away, Hotel Budir is perhaps the only real beachfront hotel in Iceland. It lies next to a lava field, with views over the Snaefellsnes glacier, and, on a summer’s evening, when fires are lit on the beach and guests go swimming, it’s a surreal place."

David De Vleeschauwer och Debbie Pappyn tipsar i Financial Times om Hótel Búðir som ett av världens bästa ensligt belägna hotell.

onsdag 28 januari 2015

Island i november



Så här kan en resa runt Island i november se ut - inklusive ett sällsynt besök vid det pågående vulkanutbrottet vid Holuhraun.

Drangajökull en av Islands glaciärer som växer

På södra Island och höglandet minskar glaciärerna från år till år. Men i norr är mönstret annorlunda. Samtidigt som avsmältningen ökar i söder förekommer det i norr år där glaciärerna i stället breder ut sig. Vintrar med mycket snö har gjort att Drangajökull i Västfjordarna och småglaciärerna vid Eyjafjörður ökat i volym.

De senaste årtiondenas stigande temperaturer har haft stor inverkan på de isländska glaciärerna. Varje sommar smälter mer is och snö än vad som hinner bildas under vintrarna. I Vatnajökull tittar nu klippformationer fram efter att ha varit täckta av is under flera hundra år. Ett annat exempel är Ok - en tidigare glaciär som smält, och på fjällets topp finns nu i stället en iskall sjö.

Klimatförändringarna är mer påtagliga på höglandet och på södra Island. Landets fyra största glaciärer - Vatnajökull, Langjökull, Hofsjökull och Mýrdalsjökull - minskar alla snabbt. Men den femte största glaciären, Drangajökull i Västfjordarna, utvecklas i en annan riktning.

Drangajökull är en på många sätt unik glaciär. Det är den enda glaciären i Västfjordarna. Den är belägen på Hornstrandir, ett i dag obebott område känt för sina korta somrar och hårda vintrar. Här präglas klimatet minst lika mycket av närheten till Grönland som av Golfströmmen.

Dessutom är Drangajökull bara 925 meter hög. Alla andra isländska glaciärer har toppar belägna på över 1 000 meters höjd.

Drangajökull breder ut sig över 160 kvadratkilometer. Som jämförelse är Vatnajökull drygt 50 gånger så stor - medan Drangajökull är dubbelt så stor som Eyjafjallajökull.

Glaciärerna på höglandet och på södra Island har under de senaste tjugo åren minskat varje år. Men Drangajökull utvecklas inte på samma sätt. Det gör inte heller de små glaciärerna som finns på bägge sidor av Eyjafjörður. Oddur Sigurðsson, glaciolog vid Veðurstofa Íslands, säger i Morgunblaðið att de tack vare stora mängder snö ökat i storlek de två senaste vintrarna:
"De senaste tjugo åren har det varit år som de har samlat på sig volym samtidigt som de stora glaciärerna, Langjökull, Hofsjökull, Mýrdalsjökull och Vatnajökull, har minskat vartenda år."
Drangajökull har tre huvudsakliga utloppsglaciärer - vid Kaldalón i Ísafjarðardjúp, i Leirufjörður i Jökulfjörður och i Reykjarfjörður i Hornstrandir. De tre glaciärtungornas utbredning har mätts så gott som årligen sedan 1931.

Att klimatförändringar påverkar glaciärerna är ingen nyhet. Aldrig tidigare har dock avsmältningen varit så omfattande som i dag. Oddur Sigurðsson säger i Morgunblaðið att det gör dagens situation unik:
"Varje nytt år är ett tillägg till denna utveckling, och det överraskar oss inte längre att den här utvecklingen fortsätter."
Här kan du läsa mer om Drangajökull.

Biskop håller med pirater - vill slopa fängelse för blasfemi

Biskop Agnes M. Sigurðardóttir och kyrkomötet vill avskaffa fängelsestraff för åsiktsbrott. Statskyrkan anser dessutom att den lag som förbjuder blasfemi är otidsenlig och inte lever upp till moderna krav på mänskliga rättigheter. Piratpartiet får därmed stöd från ett inte helt väntat håll för det förslag som tidigare lagts i alltinget om slopade fängelsestraff.

Piratpartiet har i alltinget föreslagit att fängelsestraff ska avskaffas för alla åsiktsbrott. I stället ska brott som exempelvis hets mot folkgrupp, ärekränkning och förtal bara bestraffas med böter. Även om det handlar om sällsynta brottsrubriceringar är de möjliga konsekvenserna kännbara. Den som förolämpar en nation, dess ledare eller flagga kan exempelvis i dag dömas till maxstraffet sex års fängelse.

Blasfemi - att håna en religion som på Island är representerad genom en registrerad församling - är i dag ett brott som kan ge böter eller högst tre månaders fängelse. Sedan Island år 1918 fick suveränitet från Danmark är det en brottsrubricering som bara lett till fällande dom vid två tillfällen.

Senast någon fälldes för blasfemi var 1983. Då gällde det andra numret av den humoristiska tidskriften Spegillinn. Konsekvenserna för chefredaktören Úlfur Þormóðsson var att polisen beslagtog hela upplagan. Utgåvan är alltjämt otillgänglig på Tímarit, den webbplats som samlar så gott som samtliga isländska tidningar och tidskrifter.

Först att dömas för blasfemi var Brynjólfur Bjarnason. År 1925 fick han en villkorlig fängelsedom på 30 dagar för en recension som publicerades i Alþýðublaðið.

Trots att domarna varit få innebär det inte att lagen inte åberopas. Författaren Auður Jónsdóttir påminner i en krönika i Kjarninn om hur polisen vid flera tillfällen ingripit mot verk av hennes make, konstnären Þórarinn Leifsson.

När han på en bar en gång målade dåvarande presidenten Vigdís Finnbogadóttir med ett Mercedes Benz-märke om halsen såg myndigheterna till så att personalen målade över märket. Veckan därpå målade han dåvarande biskopen Ólafur Skúlason i sällskap med en tiger. Rovdjuret hade Mercedes Benz-märket i munnen som om det skulle vara på väg att svälja presidenten. Biskopen stoppade spridningen av bilden genom ett myndighetsbeslut.

Auður Jónsdóttir anser att det finns ett visst mått av hyckleri i att kritisera exempelvis muslimers reaktioner på karikatyrer av profeten Muhammed så länge som det finns en isländsk lag som förbjuder blasfemi.

Samma uppfattning har Piratpartiet. I förslaget skriver alltingsledamöterna att fördömanden av inskränkningar i yttrandefriheten i andra länder förblir verkningslösa så länge Island har motsvarande lagar.

Nu ställer sig både kyrkomötet och biskop Agnes M. Sigurðardóttir bakom Piratpartiets förslag att avskaffa fängelsestraff för åsiktsbrott som blasfemi. Biskopen talade inför kyrkomötet själv för det uttalande som senare blev statskyrkans officiella hållning:
"Piratpartiet har nu lagt fram ett förslag i alltinget som föreskriver avskaffande av fängelsestraff för yttrande av åsikter. Med Piratpartiets förslag föreslås det att vissa allmänna strafflagar som begränsar yttrandefriheten förändras på ett sådant sätt att det inte blir tillåtet att döma människor till fängelsestraff för att uttrycka sina åsikter.
I promemorian med förslaget sägs det bland annat att det föreslås att vissa allmänna strafflagar som begränsar yttrandefriheten förändras på ett sådant sätt att det inte blir tillåtet att döma människor till fängelsestraff för att uttrycka sina åsikter. I promemorian framkommer också att yttrandefriheten är en av demokratins och frihetens viktigaste grundstenar. I ett fritt samhälle är det en kärnfråga att allmänheten kan yttra sig utan att frukta straff av något slag, oavsett om det är genom myndigheternas makt eller andra.
I paragraf 125 av den allmänna strafflagen är det nu belagt med fängelsestraff att offentligt håna eller att förödmjuka ett här i landet lagligt trossamfunds religioner eller gudsdyrkan. Biskopen instämmer i Piraternas åsikt att lagstöd som på detta sätt begränsar yttrandefriheten inte lever upp till moderna inställningar till mänskliga rättigheter."
Efter terrorattentatet mot den franska tidskriften Charlie Hebdo har Piratpartiet erbjudit alla alltingsledamöter som vill att ställa sig bakom en reviderad version av förslaget. Där avkriminaliseras blasfemi helt och hållet. Om Agnes M. Sigurðardóttir ställer upp även på detta är inte känt. Alltingsledamoten Helgi Hrafn Gunnarsson köpte dock redan i höstas det isländska domännamnet Guðlast ('blasfemi') just för att manifestera mot vad han anser vara en otidsenlig lag.

Här kan du läsa mer om Piratpartiets förslag.

Dagens citat

"Problemet med denna sak är dock nu sådant att det enligt ombudsmannens utlåtande inte kan vara på annat sätt än att inrikesministern faktiskt medvetet missbrukat sin makt. Det är lite allvarligare än när människor begår misstag, tar fel, saknar erfarenhet eller omdöme för att göra en korrekt bedömning av förhållandena, inte söker råd hos medarbetare eller erfarna anställda och så vidare. Inrikesministerns inblandning i saken tycks ha varit på ett sådant vis att hon ansåg sig ha rätt att utöva påtryckningar på ämbetsmän, med hot och insinuationer inverka på behandlingen av saken. I korthet ger det indikationer på mycket allvarligare korruption i vårt politiska liv än vad det finns exempel på som har avslöjats på lika avgörande sätt som nu har skett."

Jón Ólafsson, professor i filosofi vid Háskólinn á Bifröst, i DV om Justitieombudsmannens kritik mot avhoppade inrikesministern Hanna Birna Kristjánsdóttir - läs mer här.

tisdag 27 januari 2015

Ingen polisanmälan mot Björgvin G. Sigurðsson

Inarbetad lön och semesterersättning ska täcka Björgvin G. Sigurðssons regelvidriga inköp och uttag som kommunchef i Ásahreppur. Överenskommelsen gör att kommunen väljer att inte polisanmäla honom. Både Björgvin G. Sigurðsson och kommunledningen har enligt ett pressmeddelande försökt hitta en lösning som utgår från Ásahreppurs bästa.

Björgvin G. Sigurðsson, tidigare alltingsledamot, finansmarknadsminister och gruppledare för Socialdemokraterna i parlamentet, började i höstas som kommunchef i lilla Ásahreppur på södra Island. Han blev dock inte kvar mer än ett knappt halvår på jobbet. Vid en genomgång av bokföringen upptäckte kommunen att han gett sig själv löneförskott och använt kommunens kreditkort för privata utgifter.

Kommunalrådet Egill Sigurðsson och Björgvin G. Sigurðsson kom överens om att han skulle sluta som kommunchef med omedelbar verkan. Officiellt gick han vidare till ett jobb som redaktör på tidskriften Herðubreið. Men snart avslöjades det att de regelvidriga transaktionerna var det egentliga skälet.

Björgvin G. Sigurðsson tillbakavisade att syftet skulle ha varit att undanhålla några transaktioner. Han hade tvärt emot bokfört varenda en. Han medgav dock att han inte fått lov från kommunledningen.

Samtidigt berättade Björgvin G. Sigurðsson att han kämpade mot alkoholproblem. Han såg alkoholismen som skälet till att omdömet sviktat. I stället för att börja på Herðubreið valde han att söka vård.

Här kan du läsa mer om Björgvin G. Sigurðsson.

Kolmonoxid, fluor och klor i gaserna från Holuhraun


Svaveldioxid är inte den enda giftiga gasen som sprids från det pågående vulkanutbrottet vid Holuhraun. Från kratern kommer också klor, fluor, kolmonoxid och koldioxid. Hela 90 procent består dock av vattenånga. Utsläppen av svaveldioxid är de mest omfattande på Island sedan Lakis jätteutbrott år 1783.

Efter nästan fem månader fortgår alltjämt Bárðarbungas utbrott vid Holuhraun. Intensiteten har visserligen avtagit gradvis, men det handlar fortfarande om ett ganska kraftfullt utbrott. Jordskalvssvärmen i området fortsätter även den, men skalven minskar både i antal och styrka.

I fredags uppmättes 103 jordskalv med en högsta magnitud på 4,7, i lördags 71 skalv med en topp på 4,9, i söndags 54 skalv med en topp på 4,6 och i går 45 skalv med en topp på 4,2.

Nyligen besökte forskare Holuhraun för första gången sedan före jul. Syftet var bland annat att analysera de gaser som sprider sig från kratern.

Hela 90 procent består enligt RÚV av vattenånga. Därefter följer koldioxid och svaveldioxid med 3 till 4 procent var. Resten är klor, fluor och kolmonoxid. Halterna av den mycket giftiga kolmonoxiden är låga. Däremot är mängderna svaveldioxid de största som producerats på Island sedan Lakis utbrott 1783.

Lavafältet breder nu ut sig i liten utsträckning. I stället blir lavan allt tjockare. Nu beräknas omkring 100 kubikmeter lava i sekunden strömma ur kratern. Lavans volym beräknas uppgå till 1,4 kubikkilometer.

Den kazakiska oljemiljardären Goga Ashkenazi är en av några få obehöriga som har besökt Holuhraun sedan vulkanutbrottet började för snart fem månader sedan. Under en helikoptertur över området landade piloten vid Holuhraun och släppte ut de fyra passagerarna. I förhör tog han sedan på sig ansvaret för att ha trotsat förbudet att besöka området.

Nu befinner sig polisutredningen mot helikopterpiloten, Goga Ashkenazi och andra olovliga besökare i sitt slutskede. Därefter blir det upp till åklagare att väcka åtal, rapporterar RÚV.

Flugfélag Íslands erbjuder sightseeingflyg över Holuhraun från Reykjavík. Ovan kan du se ett klipp från en sådan tur och här kan du läsa mer om utvecklingen vid Bárðarbunga.

Bjarni Benediktsson backar upp avhoppad skandalminister

Kritiken från Alltingets ombudsman var sällsynt hård. Samtidigt uppdagades nya osanningar, nya påtryckningar och nya hot. Ändå har Självständighetspartiets ledare Bjarni Benediktsson fortsatt förtroende för avhoppade inrikesministern Hanna Birna Kristjánsdóttir. Han säger till Vísir att det är upp till henne om hon vill återvända till alltinget.

I november förra året avgick Hanna Birna Kristjánsdóttir som inrikesminister. Hon hade då - efter en medieläcka från en av hennes personliga rådgivare - smutskastat ett antal myndigheter, hotat polisen med repressalier, svartmålat granskande journalister och gång på gång talat osanning inför alltinget.

När Alltingets ombudsman i fredags kom med sitt utlåtande om Hanna Birna Kristjánsdóttirs agerande var kritiken närmast brutal. Vid upprepade tillfällen i över ett års tid överskred hon sina befogenheter. Hon inte bara pressade polischefen i Reykjavík, Stefán Eiríksson, och försökte påverka polisens utredning om medieläckan - hon pumpade dessutom Stefán Eiríksson på information om vad han sagt till Alltingets ombudsman.

Det anmärkningsvärda med skandalen kring Hanna Birna Kristjánsdóttir är inte att en minister vid ett tillfälle klev över gränsen. Utan att hon ständigt gjorde det under lång tid - och dessutom gjorde det med arrogans och maktfullkomlighet riktad mot myndigheter som var hennes eget ansvar. Någon som helst ånger visade hon inte förrän alla lögner avslöjats.

Såväl Hanna Birna Kristjánsdóttir som regeringen har hela helgen tigit om utlåtandet. Efter alltingsgruppens möte i går uttalade sig Bjarni Benediktsson, ordförande för Självständighetspartiet, för Vísir om kritiken mot skandalministern:
"Jag tror att Hanna Birna själv bäst inser att hennes förtroende har skadats av den här saken. Hon har erkänt att misstag begicks. Hon har dessutom bett om ursäkt för sina kontakter med polischefen. Men Hanna Birna är en politiker som var varit verksam länge inom politiken och som jag känner väl, både när hon var på kommunnivå och sedan hon kom in i tinget. Jag har arbetat med henne som Självständighetspartiets vice ordförande och jag kan säga att jag har ett gott förtroende för henne att fortsätta sitt politiska arbete."
Även om det inte blev någon officiell förtroendeförklaring från alltingsgruppen - vilket möjligen säger en del om hur Hanna Birna Kristjánsdóttirs ställning försvagats - står alltså partiledaren bakom henne. Bjarni Benediktsson anser att det är upp till henne själv om hon vill återvända till alltinget.

Vad som sägs bakom stängda dörrar kan vara något helt annat. De nya osanningar som uppdagades i fredags ansåg flera alltingsledamöter vara en stor besvikelse. Därför är det inte osannolikt att Hanna Birna Kristjánsdóttir i det tysta uppmanas att lämna politiken helt och hållet.

En som brutit denna tystnad är alltingsledamoten Elín Hirst. Hon skriver på Facebook att Hanna Birna Kristjánsdóttir bör avsäga sig sin plats i alltinget och avgå som Självständighetspartiets vice ordförande. Elín Hirst anser att den tidigare inrikesministern gjort sig skyldig till "ödesdigra misstag" och bör ta sitt ansvar för detta. Särskilt allvarliga var enligt Elín Hirst Hanna Birna Kristjánsdóttirs försök att påverka polisutredningen.

Ett problem för Bjarni Benediktsson är att både han och partiet gång på gång upprepat sitt förtroende för Hanna Birna Kristjánsdóttir - men utan att ha haft någon helhetsbild av situationen. Genom att lägga ansvaret att avgå på Hanna Birna Kristjánsdóttir slipper han en besvärande kovändning.

Men detta är spekulationer. Självständighetspartiet har tidigare visat att det tycks närmast omöjligt att förbruka sitt förtroende inför ledningen. Det är trots allt inte många år sedan som Árni Johnsen dömdes till fängelse för ekonomisk brottslighet med direkt koppling till hans uppdrag i alltinget. Under lätt kuppartade former såg sedan partikamraterna att han trots fängelsedomen fick dispens för att på nytt kandidera till alltinget.

Statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson fick under en frågestund i alltinget i går flera frågor om medieläckan och Hanna Birna Kristjánsdóttir. Han sade dock inget om hur hans förtroende för henne påverkats av utlåtandet från Alltingets ombudsman.

Här kan du läsa mer om Hanna Birna Kristjánsdóttir och medieläckan och här mer om Árni Johnsen.

Dagens citat

"Jag kan inte tolka detta på annat sätt än att åklagarmyndigheten i USA har en grundad misstanke om att jag är skyldig till spioneri, konspiration och stöld av amerikanska myndigheters tillhörigheter och att domaren har godkänt de argumenten."

Kristinn Hrafnsson, talesperson för Wikileaks, i Vísir om att Google utan hans kännedom lämnat ut information om hans e-postkonto till amerikanska myndigheter.

måndag 26 januari 2015

En "överlevnadskonstnär" i Reykjavík



I tv-programmet Escape or Die ska den kanadensiske utbrytningskonstnären Dean Gunnarson ta sig ur olika knipor inom en viss tid. Annars väntar - sägs det - en ond bråd död. I början av januari genomförde han ett trick i Reykjavík. Han bands fast ombord ett brinnande vikingaskepp. Innan han blev lågornas byte var han tvungen att ta sig loss från den mast där han blivit fastsurrad. Dean Gunnarson lyckades - och bilder på tricket tagna inifrån Harpa, som visade den baksida av båten som inte åskådarna fick se, avslöjade att Dean Gunnarson var långt ifrån så omringad av lågor som det såg ut från kajen. Ovan kan du se tricket filmat från kajen.

Museum nobbar Islands sista burgare från McDonald's

Det har gått mer än fem år sedan McDonald's lämnade Island. Hjörtur Smárason köpte en av de hamburgare som såldes den allra sista dagen. Hamburgaren har inte möglat och pommes fritesen ser så fräscha ut att många frivilligt smakar - men Þjóðminja­safn Íslands anser inte att det är tillräckligt för att de ska få plats bland museets andra nationalklenoder.

Den 31 oktober 2009 serverades den sista hamburgaren på en isländsk McDonald's-restaurang. Jón Garðar Ögmundsson, som drev franchiseverksamheten genom bolaget Lyst, stod då inför två val. I samband med finanskraschen ökade kostnaderna dramatiskt för att importera av McDonald's godkända produkter från utlandet. På menyn stod antingen prishöjningar eller avsked till snabbmatsjätten.

Jón Garðar Ögmundsson valde det senare. Dagen därpå öppnade Metro på Island, en hamburgerkedja med samma koncept och snarlik logga men med isländska råvaror. Satsningen på inhemskt gjorde att priserna inte behövde höjas på grund av kronans kollaps.

Metro har dock varit allt annat än en succé. I dag finns två restauranger i Reykjavíkområdet. Konkurserna har avlöst varandra där fordringarna lämnats kvar i de gamla bolagen och verksamheten flyttats över till nya bolag. I januari förra året åtalades Jón Garðar Ögmundsson enligt DV för upprepade skattebrott med koppling till ägarbytena.

Trots att det har gått mer än fem år sedan McDonald's bommade igen på Island finns alltjämt en hamburgare kvar. Hjörtur Smárason köpte en burgare och pommes frites den sista dagen. I tre år fick de ligga i garaget. Han berättar i Morgunblaðið att han blev påmind om dem först när han var på väg att flytta till Danmark:
"Jag hade hört den här vandringshistorien om att McDonald's-hamburgare aldrig möglar. Jag ville helt enkelt undersöka om detta var sant eller inte. ... Jag såg att den inte hade förändrats från det att jag köpte den. Jag hade stora problem med vad jag skulle göra med den. Jag ville inte ta den med mig till Danmark eftersom jag ansåg att Islands sista McDonald's-hamburgare skulle finnas på Island."
Þjóðminja­safn Íslands, Islands nationalmuseum, blev Hjörtur Smárasons val. Han säger i Morgunblaðið att hamburgaren och pommes fritesen fanns hos museet i ungefär ett år. Därefter kom beskedet att de nobbade snabbmatsklenoderna som utställningsobjekt:
"Sedan kom det någon dansk expert till landet och han bedömde det som att de inte kunde bevara något som en hamburgare. Jag anser att han hade helt fel eftersom denna hamburgare bevarar sig själv."
Hamburgaren och pommes fritesen finns nu i stället att beskåda under en glaskupa i baren på Bus Hostel i Reykjavík. Driftschefen Aðalheiður Ýr Gestsdóttir säger i Morgunblaðið att hamburgaren är ett uppskattat utställningsobjekt. Och pommes fritesen är så uppskattade att de tvingats att sätta upp en övervakningskamera:
"Folk tror för det mesta inte att den är så gammal eftersom den är i så fint skick. Några skamlösa gäster har dessutom stulit pommes frites. Det var från början mycket mer pommes frites."
Om Þjóðminja­safn Íslands skulle tänka om är Hjörtur Smárason fortfarande beredd att donera Islands sista McDonald's-hamburgare till museets samlingar.

Den första McDonald's-restaurangen på Island öppnade i september 1993. Dåvarande statsministern Davíð Oddsson serverades den första hamburgaren. Men vem som kommer att äta den sista är - drygt fem år efter nedläggningen - alltjämt en öppen fråga.

Här kan du läsa mer om McDonald's på Island och här mer om Metros konkurser.

Hanna Birna Kristjánsdóttir sågas för påtryckningar

Fler osanningar än vad som tidigare varit känt. Fler olämpliga påtryckningar än vad som tidigare varit känt. Och ännu fler exempel på maktmissbruk och bristande omdöme. Avhoppade inrikesministern Hanna Birna Kristjánsdóttir får en hård dom i Umboðsmaður Alþingis utlåtande. Statsvetare anser att hennes politiska karriär är över - men både Hanna Birna Kristjánsdóttir, partiledaren och statsministern tiger.

Hanna Birna Kristjánsdóttir har gång på gång smutskastat myndigheter hon själv basat över, talat osanning inför alltinget, försökt förmå en chefredaktör att sparka grävande journalister och med påtryckningar strävat efter att påverka en polisutredning mot hennes eget departement. När Umboðsmaður Alþingis, Islands motsvarighet till Justitieombudsmannen, i fredags lämnade sin slutgranskning av skandalministerns agerande lades ännu mer maktmissbruk på högen.

I november 2013 publicerade Fréttablaðið och Morgunblaðið sekretessbelagda - och till viss del lögnaktiga - uppgifter om namngivna asylsökande. Bägge klargjorde att uppgifterna härrörde från inrikesdepartementet. Samma dag som uppgifterna publicerades skulle en demonstration för asylsökande hållas vid departementet.

Allt pekade på att uppgifterna läckts från departementet. Inrikesminister Hanna Birna Kristjánsdóttir förnekade läckan och misstänkliggjorde i stället Röda Korset och de asylsökandes advokater. Inför alltinget ljög hon och hävdade att något som liknade det dokument som läckts till medierna inte fanns vid departementet.

Trots Hanna Birna Kristjánsdóttirs påtryckningar backade varken polis eller åklagare. Så småningom åtalades Gísli Freyr Valdórsson, hennes politiska rådgivare, för brott mot tystnadsplikten. Han hade haft dokumentet i sin dator, ändrat i det och talat med journalister på Morgunblaðið och Fréttablaðið i anslutning till publiceringarna.

Efter ytterligare en genomsökning av hans dator kunde åklagaren visa att Gísli Freyr Valdórsson tillfogat de uppgifter i dokumentet som syftade till att smutskasta de asylsökande. Han valde då att erkänna. Straffet blev åtta månaders villkorlig dom. Han tvingades också att lämna sitt jobb.

Erkännandet lättade inte på trycket mot Hanna Birna Kristjánsdóttir. I stället blev det allt tydligare att hon försvarat sitt departement och sina medarbetare genom olämpliga metoder och mot bättre vetande.

In i härvan drogs Sigríður Björk Guðjónsdóttir, nyss utnämnd till polischef i Reykjavík. Hon efterträdde Stefán Eiríksson, som lämnade jobbet på grund av Hanna Birna Kristjánsdóttirs påtryckningar. Sigríður Björk Guðjónsdóttir, som fick prestigeuppdraget utan att det utannonserades, var inte bara barndomsvän och partikamrat med Hanna Birna Kristjánsdóttir. Som polischef på Suðurnes var hon den som - sannolikt olagligt - försett Gísli Freyr Valdórsson med uppgifter om de asylsökande.

Ett år efter läckan valde Hanna Birna Kristjánsdóttir att avgå. Planen var att återvända till alltinget i januari, men det sköts snart upp till mars. Officiellt ansåg hon sig behöva reflektera vad som hänt. Inofficiellt ville hon knappast befinna sig i alltinget när Umboðsmaður Alþingis levererade sitt utlåtande.

Kritiken mot Hanna Birna Kristjánsdóttir är tung. Utöver alla de olämpliga ageranden som redan var kända visar det sig att hon inte bara försökte påverka polisutredningen. Även när Stefán Eiríksson slutat som polischef kontaktade hon honom för att ifrågasätta varför han - helt enligt lag - besvarade frågorna från Umboðsmaður Alþingis.

Vidare hotade Hanna Birna Kristjánsdóttir polischefen med en motutredning som skulle behandla polisens hantering av medieläckan. Hon hävdade också att vissa namngivna poliser inte var att lita på eftersom de hade kopplingar till journalister.

Hanna Birna Kristjánsdóttir har också - liksom ett antal regeringspolitiker - irriterat sig på att Umboðsmaður Alþingis offentliggjort all brevväxling. Hon misstänkliggjorde samtidigt ombudsmannens motiv. Det handlar dock om allmänna handlingar som alla har rätt att ta del av. Att Umboðsmaður Alþingis gör det i ett fall där ministern försöker tysta ned en skandal är intressant. Inte minst eftersom hon innan dess struntade i att besvara två brev från ombudsmannen.

Hanna Birna Kristjánsdóttir kallade medierapporteringen om läckan för ett fult politiskt spel. Visst har det varit fult, men det är inte hon som är offret i den här skandalen. Sällan har en minister under så lång tid visat sig ha så dåligt omdöme.

Efter Gísli Freyr Valdórssons erkännande skrev Hanna Birna Kristjánsdóttir till Stefán Eiríksson. Hon medgav då att hon agerat olämpligt och bad om ursäkt för detta. Frågan är om denna omvändelse under galgen räcker för att rädda hennes politiska framtid.

Sällan har en politiker fallit så djupt som Hanna Birna Kristjánsdóttir. Hon var självklar efterträdare till Bjarni Benediktsson som ledare för Självständighetspartiet. Därmed var hon också en högst tänkbar statsminister. Från de många åren inom kommunpolitiken i Reykjavík bar hon med sig stor respekt.

Allt detta är nu försvunnet. På Island är det sällan som politiker tar ansvar genom att avgå. I stället gör de som Hanna Birna Kristjánsdóttir hoppas att kunna göra nu - vänta ut stormen och därefter återvända till alltinget som om inget hade hänt.

Ett problem för både regeringen och Självständighetspartiet är att de tidigare backat upp Hanna Birna Kristjánsdóttir. Först nu är hela historien känd. Och det står klart att hon även fört partikamraterna bakom ljuset.

Varken partiledaren Bjarni Benediktsson eller statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson har velat kommentera utlåtandet. Även från partikamraterna i alltinget är det tyst. Enda undantaget är Brynjar Níelsson, som sagt sig ha fortsatt förtroende för Hanna Birna Kristjánsdóttir.

Hanna Birna Kristjánsdóttirs politiska framtid är en av de frågor som Självständighetspartiets alltingsgrupp kommer att behandla vid ett möte i dag. De statsvetare som uttalat sig i medierna anser dock att hennes karriär i princip är över. Hennes förtroende är så skadat att hon inte kan vara annat än en politisk belastning.

Sigurbjörg Sigurgeirsdóttir, lektor i statsvetenskap vid Háskóli Íslands, säger i Vísir att situationen är unik. Hanna Birna Kristjánsdóttir har gång på gång överskridit sina befogenheter. Samtidigt har Självständighetspartiet - utan att känna till alla fakta - gett henne sitt stöd:
"Det som jag anser att Självständighetspartiets ledning noga måste överväga är att oavsett vilket beslut som tas kommer det att sända ett starkt budskap om partiets syn på politiskt ansvar."
Stefanía Óskarsdóttir, docent i statsvetenskap vid Háskóli Íslands, säger till RÚV att det är särskilt besvärande för Hanna Birna Kristjánsdóttir att hon kategoriskt svarat genom att förneka, smutskasta och insinuera. Först när hon motbevisats har hon visat någon som helst ånger:
"Jag tycker egentligen att det är uppenbart att hon inte har mycket att hämta inom politiken i fortsättningen. Men det är naturligtvis upp till väljarna - och henne själv - om hon låter undersöka om hon har något stöd. Både till att sitta kvar som Självständighetspartiets vice ordförande och att ge sig in i en provvalsstrid om knappt två år."
Journalisten Egill Helgason skriver i ett blogginlägg att utlåtandet är så förödande för Hanna Birna Kristjánsdóttir att hon inte lär få nytt förtroende som vice ordförande vid höstens partistämma. Han anser att hon gjort sig skyldig till "totalt fruktansvärd omdömesbrist".

Här kan du läsa mer om Hanna Birna Kristjánsdóttir.

Dagens citat

"There were 10 million affected when it erupted. ... Because of this volcano, many people's lives changed -- they had an extra week of vacation, or they had to rent a car and drive for miles, or they didn't get to a loved one's funeral. ... Now they want to see the thing that made that happen."

Guðný Valberg, bonde på Þorvaldseyri, i CNN om intresset för den utställning om vulkanutbrottet i Eyjafjallajökull som familjen driver.

söndag 25 januari 2015

Dagens bonuscitat

"Statsministern käftar och gormar åt allt och alla. Han delar ut bidrag med sms, skäller ut medier, anklagar alltingsledamöter för lögn och vill få lov att efter eget tycke flytta statliga institutioner mellan regioner. Han tillkännager radikal nationalism som främst tycks bygga på att alla som kritiserar honom är dumhuvuden med underliga syften. Nationalkulturministern tycks därför trivas bäst i utlandet."

Sigríður Ingibjörg Ingadóttir skriver i Fréttablaðið om statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson.

Thomas Cook och Flybe skrotar flyget till Keflavík

Hela 59 städer och 64 flygplatser finns på linjenätet från Keflavík i sommar. Bland nykomlingarna bland destinationerna finns Dublin, Portland och Rom. Trots ständiga passagerarrekord slopar dock två flygbolag turerna till Island. Thomas Cook lägger ned linjen från Bryssel och Flybe skrotar trafiken från Birmingham.

Nästan en miljon turister reste förra året från flygplatsen i Keflavík. Ökningen av utländska besökare var hela 24,1 procent. Inget tyder på att tillströmningen av turister ska minska i år. Utbudet av flygstolar kommer att vara större än någonsin tidigare.

Totalt kommer enligt Túristi 59 städer och 64 flygplatser att trafikeras med reguljärflyg från Keflavík under högsäsongen. Bland de nya destinationerna finns Dublin, Portland och Rom. En annan nyhet är att Wow Air ger sig in på den nordamerikanska marknaden med flyg till Boston och Washington - en satsning liknande den som fick föregångaren Iceland Express att haverera.

Men alla flygbolag har inte blivit vinnare på trafiken till Island. Flybe började trafikera Keflavík från Birmingham i juni förra året. Tanken var att sträckan bara skulle flygas tre gånger i veckan under sommarmånaderna, men strax före premiärturen meddelades att intresset var så stort att trafiken skulle fortsätta även under lågsäsongen.

I mars är det slut. Då upphör Flybes trafik mellan Birmingham och Keflavík helt och hållet. Birmingham försvinner dock inte från linjenätet eftersom Icelandair tar upp trafiken i februari. Då blir det två turer i veckan - men då Icelandairs plan tar dubbelt så många passagerare handlar det ändå om en ökning av antalet flygstolar, rapporterar Túristi.

Även Thomas Cook Airlines blåser av turerna till Island. Bolaget har de senaste somrarna flugit mellan Bryssel och Keflavík två gånger i veckan, men så blir det inte i år. Icelandair trafikerar sedan tidigare samma sträcka upp till fem gånger i veckan, skriver Túristi.

Här kan du läsa mer om turismen till Island.

Bostaden på Island dyrast i Seltjarnarnes

Dyrast att köpa bostad på Island är det i Seltjarnarnes. Där kostar varje genomsnittlig kvadratmeter 403 236 isländska kronor. Nästan lika dyr är bostaden i andra kommuner i Reykjavíkområdet och i Akureyri. Billigast är det att köpa en bostad i Flateyri. Där är kvadratmeterpriset bara 51 354 kronor. Det visar statistik som publiceras av Vísir.

Statistiken har sammanställts av Salvar Þór Sigurðsson genom att samla in uppgifter om de 2 594 bostäder som fanns till salu på Vísirs bostadssajt. Uträkningarna utgår från de priser som lagts ut på nätet - men vad köparen i slutändan betalar kan bli både lägre och högre.

Den genomsnittliga fastigheten kostar på Island 30 921 795 isländska kronor. Det genomsnittliga kvadratmeterpriset är 229 630 kronor. Men skillnaderna mellan olika kommuner är mycket stora.

I Seltjarnarnes är kvadratmeterpriset högst i landet, 403 236 kronor. Därefter följer Garðabær med 356 917 kronor, Kópavogur med 318 552 kronor, Reykjavík med 315 231 kronor, Mosfellsbær med 272 632 kronor, Akureyri med 258 863 kronor, Hafnarfjörður med 257 710 kronor och Kjalarnes - som tillhör Reykjavíks kommun - med 226 681 kronor.

I särklass lägst är kvadratmeterpriset i Flateyri. Där kostar kvadratmetern i snitt bara 51 354 kronor. Näst billigast är Ólafsfjörður med 92 440 kronor och tredje billigast Blönduós med 107 157 kronor.

Även inom Reykjavík är prisskillnaderna stora. I centrala Reykjavík är kvadratmeterpriset 403 076 kronor, alltså nästan lika högt som i Seltjarnarnes. I Breiðholt hamnar prislappen däremot på förhållandevis låga 237 023 kronor per kvadratmeter.

Här kan du läsa mer om bostadsmarknaden på Island.

Dagens citat

"8,3 procent av barnen lider brist på materiella värden och 2,9 procent en betydande brist. Bakom dessa siffror finns människor med sin längtan och förväntan, bekymmer, glädje och sorg."

Siv Friðleifsdóttir, chef för Velferðarvaktin vid välfärdsdepartementet, i Fréttablaðið om barnfattigdom på Island - läs mer här.

lördag 24 januari 2015

Dagens bonuscitat

"I’ve been guilty of one thing: After being the only girl in bands for 10 years, I learned—the hard way—that if I was going to get my ideas through, I was going to have to pretend that they—men—had the ideas. I became really good at this and I don’t even notice it myself. I don’t really have an ego. I’m not that bothered. I just want the whole thing to be good. And I’m not saying one bad thing about the guys who were with me in the bands, because they’re all amazing and creative, and they’re doing incredible things now. But I come from a generation where that was the only way to get things done."

Björk i Pitchfork om musikindustrin.

Barnfattigdomen ökar mest på Island

Inte i något annat land ökar barnfattigdomen så snabbt som på Island. Problemen är störst bland familjer bestående av ensamstående föräldrar och invandrade föräldrar. Där växer mer än vart tredje barn upp i fattigdom. Jämfört med före finanskraschen har antalet barn som lever i fattigdom ökat med 17 000. Det visar en rapport från Unicef.

I rapporten Children of the Recession kartlägger Unicef hur barnens villkor förändrats på grund av finanskraschen. Studien omfattar 41 länder inom EU, EES och OECD. Unicef använder sig i rapporten av den nivå för fattigdom som gällde i respektive land år 2008. Dessa siffror jämförs sedan med motsvarande siffror från 2012. Syftet är att se hur krisen påverkat de ekonomiska förutsättningarna för barn och familjer.

Antalet fattiga barn ökade sammanlagt i de 41 länderna med 2,6 miljoner. Det totala antalet fattiga barn var 76,5 miljoner.

Under perioden ökade barnfattigdomen mest på Island. Den gick från 11,2 procent år 2008 till 31,6 procent år 2012. Inte i något annat land hamnade ett så stort antal barn under fattigdomsgränsen.

Hårdast drabbades barn som växte upp med ensamstående föräldrar eller med invandrade föräldrar. Där var andelen fattiga barn 38 procent.

Dessutom ökade avståndet upp till inkomster som ligger ovanför fattigdomsgränsen med 3,9 procent. De fattiga har alltså blivit fattigare under perioden. Utvecklingen kastade därmed utvecklingen nio år tillbaka i tiden.

Även om barnfattigdomen ökade mest på Island var den mer utbredd i andra länder. Den största andelen fattiga barn (40,6 procent) återfanns i Grekland följt av Lettland (38,2 procent), Spanien (36,3 procent), Israel (35,6 procent), Mexiko (34,3 procent), och USA (32,2 procent).

Barnfattigdomen ökade mellan 2008 och 2012 i 23 av 41 undersökta länder, medan den minskade i 18 länder. Proportionellt minskade den mest i Chile, Polen och Australien.

Undersöker ny färja mellan Reykjavík och Akranes

En färja mellan Reykjavík och Akranes kan bli verklighet inom de närmaste åren. Överfarten skulle bara ta en halvtimme - och båten skulle därmed bli ett snabbare alternativ än både bil och buss. Priset för en enkelbiljett beräknas landa på 1 490 isländska kronor. Efter en första utredning har nu kommunerna kommit överens om att ytterligare undersöka förutsättningarna för färjetrafik.

Att åka färja mellan Reykjavík och Akranes var länge det självklara valet. Sådana turer erbjöds i ungefär hundra år, men upphörde 1998 då tunneln under Hvalfjörður öppnades och restiden med bil därmed halverades. Den sista färjan som trafikerade sträckan var Akraborgin.

Nu sneglar de två kommunerna på nytt på färjetrafik över Faxaflói. Dagur B. Eggertsson, borgmästare i Reykjavík, och Regína Ásvaldsdóttir, kommunchef i Akranes, undertecknade i går en överenskommelse om att utreda möjligheterna för färjetrafik. Syftet är att färjan ska bli ett alternativ till dagens busstrafik.

Det som främst talar för en färja är restiden. Överfarten mellan Reykjavík och Akranes tar bara en halvtimme med en snabb färja som gör 24 knop. Det finns också möjligheter att lägga till på Viðey eller vid Gufunes på vägen. Färjan skulle gå mellan hamnen i Akranes och gamla hamnen i Reykjavík.

Att ta bilen mellan städerna tar i dag 40 minuter utanför rusningstid. Bussen tar i genomsnitt 53 minuter mellan Akranes och Mjódd, och till centrala Reykjavík är restiden runt 75 minuter. Vardagar finns tolv turer i varje riktning mellan städerna.

En första utredning som gjorts av förutsättningarna visar att kommunerna eller någon annan skulle behöva gå in och subventionera trafiken. Biljettpriset för en enkel resa skulle kunna hamna på 1 490 isländska kronor. Pendlare skulle erbjudas olika former av rabattkort.

Färjan skulle enbart ta passagerare. Kommunerna räknar med att köpa en båt som tar ungefär 65 passagerare. Att köpa en sådan färja begagnad kostar ungefär 120 miljoner isländska kronor.

Målgruppen är i första hand Akranesbor som arbetar i centrala Reykjavík. Bägge kommunerna har också förhoppningen om att färjan i stor utsträckning skulle användas av turister. I synnerhet för Akranes skulle det kunna innebära ett stort lyft eftersom få turister i dag besöker stadens centrum. Färjan skulle också kunna bli utgångspunkten för guidade turer i Borgarfjörður.

Dagens citat

"Sänkningen av fångstskatter och avskaffandet av förmögenhetsskatten finansieras genom en höjning av momsen på matvaror liksom på elektricitet och värme och kultur, en höjning av patientavgifter, ökad betalningsdelaktighet för brukarna inom hälso- och sjukvården och förkortning av arbetslöshetsersättningstiden för att ta några exempel. Detta är typiska åtgärder från en isländsk högerregering, egentligen så typisk att det hade varit möjligt att skriva manuset på förhand. Jag tror att innerst inne hade vi alla hoppats att det denna gång skulle bli annorlunda, men tyvärr är det inte så. När bördor flyttas från dem som har det mest över till skuldrorna hos medelinkomsttagare och dem som har det minst så skapar det konflikter i samhället. Konflikterna ser vi i manstarka demonstrationer på Austurvöllur och oro på arbetsmarknaden."

Katrín Júlíusdóttir, alltingsledamot för Socialdemokraterna, i Kjarninn om regeringens ekonomiska politik.

fredag 23 januari 2015

The Kinks på Island



Året var 1965 och The Kinks besökte Island och Reykjavík - en händelse så anmärkningsvärd att den även rapporterades i svensk tv. Du ser inslaget ovan.

Fortsatt ras för Morgunblaðið - nu är Bændablaðið större

Morgunblaðiðs ras blir allt djupare. Nu läser 28,81 procent av islänningarna tidningen - den lägsta siffran i modern tid. Det är inte bara gratisutdelade Fréttablaðið och Fréttatíminn som är större. Även Bændablaðið har nu fler läsare än Morgunblaðið. Det visar Capacent Gallups senaste räckviddsmätning från december förra året.

Raset för Morgunblaðið fortsätter. Tidningen är nu Islands fjärde mest lästa och har passerats även av Bændablaðið. Räckvidden är nu 28,81 procent, den lägsta siffran för Morgunblaðið i modern tid. Inte heller tyder något på att utvecklingen ska vända. Bland islänningar i åldern 18 till 49 år är det bara 19,89 procent som läser tidningen.

Läsartappet har visserligen pågått ända sedan den gratisutdelade konkurrenten Fréttablaðið lanserades. Det eskalerade dock i samband med finanskraschen och fick en rejäl skjuts när tidigare statsministern Davíð Oddsson utsågs till chefredaktör hösten 2009. Efter utnämningen förlorade Morgunblaðið var femte läsare inom loppet av ett halvår.

Besvärande för Morgunblaðið är - till skillnad från ett par andra isländska tidningar - att tidningen inte lyckats stabilisera upplagan. Från månad till månad är raset inte stort, men sakta men säkert kryper den tryckta tidningens räckvidd ned mot nivåer där det inte längre går att ge ut och distribuera den sex dagar i veckan.

Avståndet till huvudkonkurrenten Fréttablaðið är stort. Den läses nu av 53,18 procent av islänningarna. Men det är knappast några siffror som ger något skäl att jubla. Även för Fréttablaðið är det den lägsta siffran någonsin. I huvudstadsregionen lästes tidningen av 63,96 procent.

Precis som för Morgunblaðið är det läsarna i åldern 18 till 49 år - den åldersgrupp som är mest attraktiv för annonsörer - som i störst utsträckning överger tidningen. Också där noterades för Fréttablaðið ett nytt bottenrekord med en räckvidd på 49,48 procent.

Läsningen av Fréttatíminn ligger nu på 38,24 procent. Tidningen nådde sin lägsta räckvidd under hösten, men nu pekar kurvan åter nedåt.

Bændablaðið, som utkommer varannan vecka, har gått om Morgunblaðið och är nu Islands tredje största tidning. Räckvidden var i december 30,59 procent.

Viðskiptablaðið är den tidning som har den mest stabila upplagan. Som lägst var den i februari 2012 med en räckvidd på bara 7,49 procent. Nu är den 10,14 procent.

DV har under hösten tappat var tionde läsare. Möjligen är det en följd av den turbulens som omgett tidningen och som resulterade i att krafter med koppling till Framstegspartiet tog över den. Läsningen var i december 10,02 procent.

Här kan du läsa mer om läget för de isländska medierna.

Vulkanolog: Utbrottet vid Holuhraun kan snart vara över

Holuhraun i onsdags.
Foto: Nasa
Intensiteten i vulkanutbrottet vid Holuhraun har minskat kraftigt under de senaste veckorna. Det säger vulkanologen Ármann Höskuldsson till Morgunblaðið efter årets första besök på plats. Även om han håller det för sannolikt att utbrottet upphör inom de närmaste veckorna betyder det inte att den vulkaniska aktiviteten i Bárðarbunga behöver vara över.

Efter snart fem månader ser nu utbrottet vid Holuhraun ut att närma sig sitt slut. Aktiviteten i kratern är visserligen alltjämt omfattande, men intensiteten har minskat avsevärt under de senaste veckorna. Mängden lava i kratern är betydligt mindre.

Vulkanologen Ármann Höskuldsson var en av de forskare som nyligen gjorde årets första resa till platsen. Han säger i Morgunblaðið att det är uppenbart att kraften i utbrottet försvagas gradvis:
"Utbrottet har minskat mycket på senaste tiden. Det är inte riktigt på tiden att säga att det är på väg att ebba ut, men det har åtminstone börjat minska. Detta har ju pågått ganska länge."
Även om utbrottet skulle sluta är det inte samma sak som att den vulkaniska aktiviteten i Bárðarbunga skulle upphöra. Ármann Höskuldsson säger i Morgunblaðið att mycket tyder på att den skulle kunna få en fortsättning eftersom förskjutningarna i området fortsätter:
"Så även om detta skulle lugna sig så upphör inte larmet i Bárðarbunga och då är festen inte över. Dessa serier [av förskjutningar] behöver allt från ett år och upp till tio år för att gå över. ... Nu ser vi stor skillnad jämfört med för tio dagar sedan. Detta utbrott kan vara över inom de närmaste veckorna. Men serien är inte över."
Den jordskalvssvärm som började i området i mitten på augusti tycks däremot inte vara på väg att upphöra. Den senaste månaden har den seismiska aktiviteten varit ganska stabil, även om de stora skalven blir allt färre.

Under tisdagen registrerades 72 jordskalv i området med en högsta magnitud på 4,7, i onsdags var antalet 63 med en topp på 4,5 och i torsdags var antalet 86 med en topp på 4,5.

Ett av huvudsyftena med forskarnas senaste besök vid Holuhraun var olika typer av gasmätningar. Forskarna har bland annat tagit prover direkt ovanför utbrottet. Målet är att förstå hur svavelsyra bildas i ångan från vulkanutbrott. Andra projekt är att bättre analysera sammansättningen av gaser från utbrottet och att undersöka risken för försurning.

Risken för giftiga vulkangaser är ett av skälen till att området kring Holuhraun sedan utbrottets början varit stängt för allmänheten. Från turistnäringen kommer ständigt önskemål om att öppna området för besökare. Hittills har utbrottet bara kunnat upplevas från luften.

Yngvi Ragnar Kristjánsson, kommunchef i Skútustaðahreppur, har föreslagit att en svårframkomlig fjällväg ska förbättras så att stora jeepar och snöskotrar kan ta sig fram till Kattbekingur. Där finns det möjlighet att beskåda utbrottet på en mils avstånd. Platsen ligger visserligen inom riskzonen för höga halter av svaveldioxid, men tros däremot vara säker för eventuella översvämningar.

Halla Bergþóra Björnsdóttir, polischef i Norðurland eystra, säger till Vísir att myndigheterna håller på att ta fram en ny riskbedömning. Om riskerna anses ha minskat kan det bli aktuellt att häva åtminstone några av de avspärrningar som gäller i dag:
"Det arbetas på en ny riskbedömning och i förlängningen av det bedöms det om det finns skäl till ändringar av tidigare beslut om avspärrningar och riskzoner."
Här kan du läsa mer om utvecklingen vid Bárðarbunga.

Dagens citat

"Folk kör förbi skyltar om avstängningar och blinkande ljus och förundrar sig ändå över att de kör fast. ... Om gps:en säger åt dem att köra så kör de. Fast det inte finns några spår och snödrivor är framför dem så försöks det ändå. Det är förskräckligt konstigt."

Ingólfur Finnsson, som jobbar på en bilverkstad i Breiðdalsvík, i Morgunblaðið om de ständiga utryckningar som företaget gör med bärgningsbil för att undsätta turister som försökt ta sig fram på den oframkomliga vägen över Breiðdalsheiði eftersom de litar mer på gps:en än skyltningen.