Geir H. Haarde om Islands lärdomar efter finanskrisen

Snart tio år har gått sedan finanskrisen drabbade Island. Under dåvarande statsministern Geir H. Haardes ledning förstatligades de tre storbankerna. De som hade finansierat de isländska bankernas enorma expansion - i synnerhet tyska banker - fick ta den stora smällen medan inhemska sparares insättningar skyddades. I en intervju med Bloomberg, som du ser ovan, diskuterar Geir H. Haarde lärdomarna efter kraschen.

Fotbollsfejd kan få ny fortsättning efter 34 dagar

Völsungur vinner med 3-0 efter walk over från Huginn. Det beslutet tog Knattspyrnusamband Íslands, det isländska fotbollsförbundet, i går efter en 34 dagar lång dispyt om ett matchresultat. Tvisten fick en underlig upplösning i onsdags då matchen skulle spelas om - men där klubbarna inte dök upp på samma arena. Men det som utvecklats till en fotbollssåpa är troligtvis inte över.

Ett felaktigt domslut i den isländska tredjedivisionen har utvecklats till något som närmast liknar en fotbollsfejd. På ena sidan står Huginn från Seyðisfjörður. På andra sidan står Völsungur från Húsavík. Och i centrum står Knattspyrnusamband Íslands, KSÍ.

De två klubbarna möttes i Seyðisfjörður den 17 augusti i år. I den 91:a minuten drar Völsungurs Freyþór Hrafn Harðarson på sig ett gult kort. Men domaren tror sig felaktigt ha varnat honom redan en gång innan. Han blir därför - trots Völsungurs protester - utvisad.

På stopptid gör Huginn - som då spelar med en man mer - segermålet. Matchen slutar 2-1 till hemmalaget.

När domaren skriver matchrapporten uppger han att Völsungur aldrig drabbats av någon utvisning. I stället skriver han att Freyþór Hrafn Harðarson bara varnats. Eftersom utvisningen försvinner ur förbundets dokumentation slipper han också den avstängning som automatiskt följer på utvisningar.

Informationen i matchrapporten är alltså inte korrekt. Men fotbollsförbundet är införstått. KSÍ:s hållning är att det misstag som begicks av domaren inte kan göras ogjort. Att ändå ändra matchrapporten är enligt förbundet den bästa lösningen.

Völsungur är inte alls nöjda med utgången. Klubben vänder sig till förbundet. Efter flera turer fattar KSÍ beslutet att matchen ska spelas om. Förbundet informerar Huginn om Völsungurs krav. Men KSÍ berättar bara om omspelskravet - och inte att Völsungur också föreslår att enbart de sista sex minuterna, alltså återstoden av stopptiden efter utvisningen i 91:a minuten, ska spelas om.

Völsungur välkomnar visserligen beslutet om omspel, men innan dess riktar klubben hård kritik mot förbundet. De dömer i ett uttalande ut den friserade matchrapporten eftersom KSÍ:s egna regler förbjuder denna typ av ändringar i efterhand. KSÍ står dock på sig och hävdar att syftet är att hjälpa Völsungur. Klubben uppger att den till och med blivit hotad av förbundet.

Huginn rasar mot omspelsbeslutet. Den nya matchtiden sätts till klockan 16.30 den 19 september. På morgonen kontaktar Huginn förbundet. De skickar med bilder på planen i Seyðisfjörður och hävdar att den är ospelbar. KSÍ besiktigar inte planen men beslutar ändå att flytta matchen till reservarenan i Fellabær.

En och en halv timme före match anländer Völsungur till Fellabær. När det blivit dags för avspark har motståndarna fortfarande inte dykt upp. Huginn har i stället ställt upp i Seyðisfjörður.

Följetongen blir ännu en gång ett fall för KSÍ. Förbundet tog i går beslutet att tilldöma Völsungur segern med 3-0 efter walk over från Huginn.

Nu är det Huginn som tänker överklaga förbundets beslut. Klubben hävdar att matchen inte skulle ha flyttats till reservarenan. I omspelsbeslutet står det uttryckligen att matchen ska spelas i Seyðisfjörður. Därför borde förbundet enligt Huginn ha ordnat ett nytt datum.

Kritiken stannar inte där. Fotografier från Fellabær visar att stora delar av planen var mycket blöt. Frågan är om det hade varit möjligt att genomföra en match på reservarenan.

Huginn är som jumbo i serien redan klart för nedflyttning till fjärdedivisionen. För Völsungur var däremot segern på walk over mycket viktig. Nu har Völsungur en chans att ta en av de två uppflyttningsplatserna till andraligan.

Utgångsläget inför den sista omgången - som avgörs på söndag - är inte de bästa för Völsungur. Klubben är nu fyra i serien med 40 poäng efter Afturelding och Grótta som båda har 42 poäng samt Vestri som har 41 poäng. Dessa tre klubbar har dessutom bättre målskillnad än Völsungur.

För att Völsungur ska sluta som sämst tvåa i serien behövs det sannolikt seger mot nedflyttningshotade Tindastóll. Samtidigt får inte mer än ett av lagen framför vinna i slutomgången.

För Huginn väntar alltså degradering. Laget har hittills bara sex poäng. Om det hade blivit en seger mot Völsungur hade poängskörden vuxit till nio. Och Huginn har alltså ännu inte gett upp hoppet om att så ska bli fallet.

Här kan du läsa mer om turerna kring mötet mellan Huginn och Völsungur.

Ägare försöker hitta köpare till Fréttablaðið

Fréttablaðið kan vara till salu. Storägaren Ingibjörg Pálmadóttir försöker nu hitta en köpare till Islands största dagstidning. En affär som delade på mediehuset 365 tvingar henne att antingen sälja sin post i Fréttablaðið eller de aktier hon har i det konkurrerande bolaget Sýn. Försäljningen är ett krav från konkurrensmyndigheten Samkeppniseftirlitið.

Den gratisutdelade Fréttablaðið har länge varit Islands största dagstidning. Ekonomiskt har det dock varit tufft ända sedan finanskraschen för tio år sedan. Då övergick Fréttablaðið från sju- till sexdagarsutgivning. Vid flera tillfällen har personalen bantats och distributionen skurits ned.

Trots att tidningen delas ut kostnadsfritt sjunker räckvidden stadigt. I augusti i år var det bara 39,9 procent som läste Fréttablaðið. Det var tidningens lägsta räckvidd sedan Fréttablaðið gick om huvudkonkurrenten Morgunblaðið.

Ett tydligt tecken på Fréttablaðiðs utsatta position på marknaden var den affär där mediekoncernen 365 - där tidningen ingår - delades. Vodafone, som senare bytte namn till Sýn, köpte då tv-kanalen Stöð 2 samt flera andra mindre kanaler, radiostationen Bylgjan och nyhetswebben Vísir. Kvar i 365 blev bara de tryckta tidningarna Fréttablaðið och Glamour.

Ingibjörg Pálmadóttir äger sedan tidigare 90 procent av aktierna i 365, det bolag som i sin tur äger Torg som ger ut Fréttablaðið. I samband med affären fick hon 11 procent av aktierna i Sýn. Hon är alltså delägare i bägge bolagen. Därför kräver Samkeppniseftirlitið att hon säljer en av aktieposterna. Annars har hon en nyckelposition i två isländska mediejättar.

De två bolagen kommer också att rent fysiskt gå skilda vägar. I dag delar Sýn och 365 lokaler på Skaftahlíð i Reykjavík. Snart flyttar dock 365 till nya lokaler vid Hafnartorg i centrala Reykjavík.

Ingibjörg Pálmadóttirs make är Jón Ásgeir Jóhannesson, en av Islands mest tongivande investerare fram till tiden för finanskraschen då hans imperium kollapsade. Innehavet i 365 har varit en av få tillgångar som funnits kvar i familjen. Han har också flera uppdrag för 365.

Nu undersöker alltså Ingibjörg Pálmadóttir förutsättningarna för att sälja Torg - och i förlängningen 365 med Fréttablaðið. Hon säger i Fréttablaðið att det ännu inte tagits något beslut om försäljning. En annan möjlighet är att hon gör sig av med aktierna i Sýn.

Ingibjörg Pálmadóttir har tagit hjälp av Kvika banki för att hitta en potentiell köpare. Exakt hur 365 ska värderas är dock oklart. Bolaget har inte lämnat in någon årsredovisning sedan 2015. Ingibjörg Pálmadóttir uppger i Fréttablaðið att 365 gjorde en vinst på 907 miljoner isländska kronor före skatt under 2017.

Hon fick i oktober förra året 30 månader på sig att sälja antingen Sýn eller Torg. Nu återstår alltså drygt halva fristen.

Direkt efter finanskraschen fanns det långtgående planer på ett samgående mellan Morgunblaðið och Fréttablaðið. Morgunblaðið hålls vid liv genom att ägarna ständigt skjuter till nya pengar. Om bägge tidningarna skulle få samma ägare skulle det kunna göras omfattande samordningsvinster. Det är dock tveksamt om Samkeppniseftirlitið skulle godkänna en sådan affär.

Här kan du läsa mer om mediemarknaden på Island.

Dagens citat

"Jag blev uppringd söndagen därpå av produktionsbolaget och de sade att nederländarna hade åkt och att banken helt enkelt hade andra krav. De var inte missnöjda med mig, utan huvudsakligen manuset och ville ha mig med i fortsättningen. Så hörde jag inget mer. ... Jag har aldrig varit så nära att befinna mig i livsfara som där."

Skådespelaren Halldór Gylfason i RÚV om hur det gick till när han genom en reklamfilm som aldrig visades nästan blev ansikte för Landsbankis Icesave i Nederländerna strax innan banken kraschade hösten 2008.

Film från räddningsinsatsen efter dödsolyckan på Kirkjufell

Ett femtiotal personer från räddningstjänst och polis ryckte ut efter tisdagens larm om att en livlös man låg på en avsats på Kirkjufell utanför Grundarfjörður på Snæfellsnes. Räddningsledaren Einar Strand säger i Morgunblaðið att det snart stod klart för den första patrullen som nådde fram att mannen redan var död:

"Det visade sig snart att det rörde sig om en dödsolycka. När vi fick utryckningen var det nästan bekräftat. Då går insatsen på en helt annan växel och den går lugnare till. Då hämtar vi vederbörande och gör det med så mycket värdighet som möjlighet."

Den omkomne var en utländsk turist som besteg Kirkjufell tillsammans med en reskamrat. Under vägen upp på fjället kom de ifrån varandra. Olyckan utreds av polisen i Vesturland. Det är ännu inte klart vad som fick mannen att dödsstörta nedför det branta fjället.

Även förra året omkom en utländsk turist under en bestigning av Kirkjufell. Einar Strand säger i Morgunblaðið att Kirkjufell inte är svårt att bestiga för den som är van, men han ser tecken på att fler besökare helt utan erfarenhet försöker ta sig upp till fjällets topp. Han påminner om att det i naturen kan räcka med ett snedsteg för att orsaka en olycka med dödlig utgång:

"Det säger oss att det håller på att bli mycket vanligare att de människor som bestiger fjället inte är lika erfarna som tidigare. Människor har kanske mindre kunskap och vet inte tillräckligt om hur de ska bete sig på fjället. ... Detta är kanske inte ett svårt fjäll, men man behöver vidta yttersta försiktighet under vissa partier. Det behövs inte mycket för att det ska ske en olycka där om man inte vidtar yttersta försiktighet och är rätt utrustad. Det är mycket brant där och leden upp på fjället har sidolutning där det kan bli halt på vissa ställen. Om man slinter i dessa sidolutningar då finns det inget som tar stopp. Då går det bara nedför."

Ovan kan du se en film från tisdagens räddningsinsats och här kan du läsa mer om dödsolyckan på Kirkjufell.

Omspel efter domarmiss - men lagen åkte till olika arenor

Mötet mellan Huginn och Völsungur i den isländska tredjedivisionen har utvecklats till något som liknar en fotbollssåpa. Det började med ett domarmisstag som renderade en felaktig utvisning, fortsatte med ett felaktigt matchprotokoll och ett omdiskuterat omspelsbeslut. När lagen skulle mötas i går igen åkte de till två olika arenor.

På söndag spelas den sista omgången i den isländska herrfotbollens tredjedivision. Afturelding, Grótta, Vestri och Völsungur gör upp om två biljetter till andradivisionen. Huginn är redan klart för nedflyttning. Tindastóll och Leiknir F. kämpar i slutomgången för att rädda kontraktet.

Huginn från Seyðisfjörður är sedan länge avsågade och kommer alltså att spela i fjärdedivisionen nästa säsong. Völsungur från Húsavík har en liten chans på uppflyttning, men måste vinna borta mot Tindastóll samtidigt som minst två av lagen som ligger före - Afturelding, Grótta och Vestri - tappar poäng.

Mötet mellan de två klubbarna har nu utvecklats till en förunderlig följetong. Hur fortsättningen blir avgörs i dag under ett möte med Knattspyrnusamband Íslands, det isländska fotbollsförbundet.

De två klubbarna möttes i Seyðisfjörður den 17 augusti i år. Huginn vann med 2-1. Segern var då klubbens andra för säsongen.

Men Völsungur överklagade resultatet och krävde omspel eller att de sex sista minuterna skulle spelas om. Skälet var en utvisning som drabbade laget i den 91:a minuten. Domaren visade ut en av Völsungurs spelare eftersom han trodde att den hade fått två gula kort. Men så var det inte. Spelaren hade ingen tidigare varning. Utvisningen var alltså felaktig.

Efter utvisningen gjorde Huginn segermålet på övertid.

När det blivit dags att skriva matchrapporten försökte domaren korrigera sitt misstag. Där skrev domaren att spelaren bara hade varnats - trots att han hade fått rött kort.

Förbundet gick på Völsungurs linje och beslutade att hela matchen skulle spelas om. Avsparken skulle vara i Seyðisfjörður i går klockan 16.30. Völsungur skulle också få ersättning för resan till matchen medan Huginn på egen hand skulle stå för kostnaderna.

På morgonen kontaktade Huginn förbundet och hävdade att planen var ospelbar. Förbundet tog därför beslutet att flytta matchen till den arena i Fellabær som är Huginns reservplan.

Vid tiden för avspark hade bara Völsungur dykt upp i Fellabær. Bilder från uppvärmningen dök upp på Twitter. Huginn hade i stället ställt upp i Seyðisfjörður - en sådan bild publicerades också på Twitter. Domaren ansåg sig inte ha något annat val än att skicka hem Völsungur till Húsavík utan att det blivit någon match.

Völsungur räknar med att ha vunnit matchen på walk over med 3-0. Men Huginn anser sig ha rätten på sin sida. I omspelsbeslutet står det nämligen att matchen ska äga rum i Seyðisfjörður. Därför anser klubben att förbundet borde ha ändrat datum i stället för att byta spelplats.

Eftersom Huginn sedan länge har missat chansen att rädda kontraktet finns det inte mycket annat än äran att försvara. Klubben anser sig ha blivit berövad på segern mot Völsungur på grund av ett domarmisstag. Även om Huginn inte sagt det offentligt är det uppenbart att gårdagens agerande är en protest mot förbundets hantering av frågan.

Nu blir det alltså upp till förbundet att ännu en gång ta ställning till en dispyt där Huginn och Völsungur är inblandade. Om fotbollssåpan får ytterligare kapitel återstår att se - och om Huginn tar avsked från tredjedivisionen med en förlust på grund av walk over eller inte.

Politiker i Seltjarnarnes: Turism hotar fågellivet på Grótta

Drönare som stör fågellivet. Turister som övernattar i fågelskådningshus. Besökare som lämnar kvar skräp. Och gäster som tvättar hela kroppen i fotbadet Kvika. Det är några av de negativa konsekvenser som socialdemokraten Karen María Jónsdóttir ser av turismen till Grótta på Seltjarnarnes. Hon skriver i Nesfréttir att hon därför vill begränsa tillgången till området.

Grótta på västra Seltjarnarnes är en av huvudstadsregionens populäraste turistattraktioner. I takt med att turismen ökat har också besökarna till Grótta blivit allt fler. Nu anser Karen María Jónsdóttir, ersättare för Socialdemokraterna i kommunfullmäktige, att problemet har blivit akut för kommunen.

Karen María Jónsdóttir listar i en debattartikel i Nesfréttir en rad saker som bekymrar henne. Läget är särskilt besvärande under häckningsperioden. Hon har bland annat sett silvertärnor som går till attack mot drönare för att skydda sina ungar.

Olaglig övernattning i tält och husbilar samt hus avsedda för fågelskådning, nedskräpning och besökare som tvättar hela kroppen i Kvika - ett fotbad skapat av konstnären Ólöf Nordal - är andra negativa konsekvenser som Karen María Jónsdóttir nämner.

Hon anser att kommunen hittills har ignorerat problemen vid Grótta. Där finns för lite information om hur besökare bör bete sig i området. De bestämmelser som finns under häckningsperioden respekteras inte av alla. Under högsäsongen bör det enligt Karen María Jónsdóttir därför finnas en vakt på plats för att skydda djur och natur.

Vidare föreslår hon ett förbud mot drönare i kommunens ordningsstadga. Även det är en åtgärd som i första hand syftar till att skydda fågellivet under häckningsperioden.

Fler bör enligt Karen María Jónsdóttir åka kollektivt eller cykla ut till Grótta. I dag är parkeringsplatsen där stigen ut till halvön börjar ofta full. Hennes förslag är att besökare som tar bilen i stället ska parkera längre bort från Grótta. Även det ska gynna djur och natur.

Andra brister är avsaknaden av möjligheter att gå på toaletten och att köpa något att äta. Inte heller har kommunen hittills gjort tillräckligt för att motverka nedskräpning.

Men hon har också synpunkter på detaljplanen i området. I dag är Grótta granne med ett litet industriområde. Det vill Karen María Jónsdóttir gärna flytta.

Allt detta ska bidra till att göra Seltjarnarnes västra spets till ett friluftsområde som ska fortsätta locka besökare utan negativ inverkan på djur och natur. Karen María Jónsdóttir efterlyser därför en plan från kommunens sida för att hantera dagens situationen vid Grótta.

Här kan du läsa mer om Grótta.

Dagens citat

"Gender equality is not just about the law and women’s formal rights; it is also about ensuring that women have equal access to power and its impact on society. Little more than lip service is often paid to this necessity, and there is often too little political will to enforce any effective change. We need to work harder toward a more substantive and participatory version of gender equality. As Iceland’s experience shows, giving women an equal say in how business and society are run can change the world for the better."

Jóhanna Sigurðardóttir, tidigare statsminister, skriver i New York Times om betydelsen av jämställdhet inom politik och näringsliv.

Turist omkom - dödsstörtade under vandring på Kirkjufell

En utländsk turist omkom i går under en vandring på Kirkjufell. Mannen kom ifrån sina kamrater under vägen upp på fjället. Mannen förlorade fotfästet och föll handlöst nedför branten. Han var inte vid liv när räddningstjänsten kom till platsen med helikopter. Dödsolyckan är den första på Kirkjufell i år.

Strax efter klockan 10 i går larmades räddningstjänsten till Kirkjufell utanför Grundarfjörður på Snæfellsnes. Snart kallades en helikopter från Reykjavík till platsen. Ombord fanns räddningsarbetare tränade för att undsätta människor under svåra omständigheter.

Mannen, som var en utländsk turist, var på väg uppför det 469 meter höga fjället tillsammans med en grupp färdkamrater. Under vandringen förlorade de varandra ur sikte när de var halvvägs upp till toppen. Mannen tros därefter ha förlorat fotfästet och fallit från en klippavsats.

Vid Kirkjufell var det för blåsigt för att helikoptern skulle kunna användas i räddningsarbetet på det branta fjället. I stället fick räddningstjänsten tillkalla förstärkning för att kunna ta sig fram till mannen. När de kom till platsen var han redan död.

Olyckan utreds av polisen i Vesturland. Det uppger polisen på Facebook. Det ska inte ha funnits några ögonvittnen till själva olycksögonblicket. I stället ska det ha varit andra turister som fått syn på mannens kropp på en av fjällets sidor.

Det är den första dödsolyckan på Kirkjufell i år. Förra sommaren omkom en polsk kvinna under en vandring upp på fjället. Hon föll omkring 50 meter efter att ha förlorat fotfästet.

Här kan du läsa mer om förra årets dödsolycka på Kirkjufell.

Starkaste stödet för Socialdemokraterna på fyra år

Socialdemokraterna går framåt till den högsta opinionssiffran hos MMR på fyra år. Partiet har nu stöd av 19,8 procent av islänningarna - och avståndet till Självständighetspartiet, som fortsätter att vara Islands största parti, ligger nu inom felmarginalen. Samtidigt dalar stödet för regeringen till den nya bottennoteringen 41,1 procent.

Stödet för Socialdemokraterna är nu det största på fyra år. I den senaste mätningen från MMR ökar partiet till 19,8 procent, en uppgång med 3,2 procentenheter jämfört med förra månaden - en mätning som aldrig publicerades.

Det är andra månaden i följd som Socialdemokraterna är såväl näst största parti som största oppositionsparti. Avståndet upp till Självständighetspartiet är nu inte större än att det ligger inom den statistiska felmarginalen.

Självständighetspartiet får nu 21,3 procent, en tillbakagång med 0,8 procentenheter. Stödet är det näst lägsta hos MMR i år.

Piratpartiet behåller ställningen som tredje största parti och näst största oppositionsparti. Det är nu 13,2 procent som sympatiserar med Piratpartiet, en nedgång med 0,2 procentenheter.

I den förra mätningen var stödet för Gröna vänstern bara 8,8 procent. Det var den lägsta nivån på två och ett halvt år. Nu vänder partiet uppåt och har 11,1 procent av väljarna bakom sig. Därmed är Gröna vänstern åter Islands fjärde största parti efter att ha passerat såväl Centerpartiet som Framstegspartiet.

Just Centerpartiet - som bildades som en utbrytning ur Framstegspartiet - är för fjärde månaden i följd större än Framstegspartiet. Stödet är nu 10,8 procent, en ökning med 0,5 procentenheter. Framstegspartiet förlorar 0,8 procentenheter och får nu 8,1 procent.

Ytterligare två partier klarar femprocentsspärren till alltinget. Renässans får 7,9 procent, en nedgång med 0,8 procentenheter, medan Folkets parti tappar 2,5 procentenheter till 5,3 procent.

Störst utanför alltinget är Gryning med 0,9 procent, en uppgång med 0,8 procentenheter. Ytterligare två partier särredovisas av MMR. Ljus framtid minskar med 0,1 procentenhet till 0,2 procent. Och Folkfronten förlorar 0,7 procentenheter och har nu 0,1 procent.

Övriga partier har 1,3 procent. Sannolikt sympatiserar en stor del av dessa väljare med Islands socialistparti, som tog sitt första kommunala mandat i vårens val. Eftersom partiet aldrig ställt upp i något alltingsval särredovisas det dock inte av MMR.

Stödet för koalitionen mellan Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet krymper till den lägsta nivån under mandatperioden. Det är nu 41,1 procent som säger sig stödja trepartiregeringen, en tillbakagång med 0,6 procentenheter.

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

Hård kritik mot kostnad för alltingets firande på Þingvellir

Notan för alltingets sammankomst på Þingvellir i somras får nu hård kritik. Räkningen blev dubbelt så hög som beräknat. Och inte minst är det fakturan på 22 miljoner isländska kronor för belysning som ifrågasätts. De hårdaste domarna kommer från Piratpartiet. Snæbjörn Brynjarsson, ersättare för Piratpartiet, anser att talmannen Steingrímur J. Sigfússon bör avgå.

Det stormade rejält om hundraårsfirandet av undertecknandet av unionsavtalet med Danmark på Þingvellir i somras. Men då handlade kritiken huvudsakligen om beslutet att bjuda in Pia Kjærsgaard, folketingets talman och grundare av Dansk folkeparti, som Danmarks representant. Hon fick dessutom möjligheten att tala inför alltinget.

Men många reagerade också på att de politiker som varit inblandade i planeringen hade felbedömt intresset för firandet. De räknade med upp till 7 000 besökare - men det kom bara omkring 300 personer för att titta på plats.

I måndags presenterades kostnaderna för firandet. I ett pressmeddelande från alltinget beskrevs det som att de hade blivit "något" större än planerat. Det hade budgeterats för utgifter på 45 miljoner isländska kronor. Räkningen stannade dock på närmare 87 miljoner.

Det var flera olika utgiftsposter som ifrågasattes. Vissa reagerade på att bygget av en scen och gångvägar gick på 39 miljoner. Men de flesta kritikerna vände sig mot att fakturan för belysning landade på 22 miljoner - trots att firandet ägde rum utomhus mitt på dagen. Det förklarades med att belysningen var nödvändig för att tv-sändningen skulle hålla hög kvalitet.

Nu fortsätter kritikstormen mot de alltingsledamöter som var inblandade i planeringen. Den främsta måltavlan är talmannen Steingrímur J. Sigfússon.

Jón Þór Ólafsson, alltingsledamot för Piratpartiet, tog upp kostnaderna i alltinget i går. Han efterlyste besked om hur kostnaderna för firandet kunde bli dubbelt så höga som planerat. Han ville bland annat se hur avtalen med de olika entreprenörerna såg ut. Han nämnde särskilt notorna för belysning och scenbygge.

Även Renässans Jón Steindór Valdimarsson ifrågasatte i alltinget i går de skenande kostnaderna för firandet.

Björn Leví Gunnarsson, en annan av Piratpartiets företrädare i alltinget, frågar på Facebook om de inblandade politikerna inte satte sig in i de kostnader som var en konsekvens av att ställa så höga krav på ljud och belysning.

Snæbjörn Brynjarsson, ersättare för Piratpartiet i alltinget, går ännu ett steg längre. Han skriver i Stundin att Steingrímur J. Sigfússon bör avgå. Han anser att hela firandet anordnats av en politikerklass som tappat kontakten med verkligheten. Och huvudansvarig för arrangemanget var talmannen:

"Han åtnjuter inte längre förtroende och om vi vore i något av de övriga nordiska länderna, till exempel Sverige eller Norge, så hade jag inte ens behövt skriva det. Han hade helt enkelt varit slut. Människor kan naturligtvis träta om jubileumsnämndens mötesprotokoll i det oändliga och tjafsa om saken fram och tillbaka, men det förändrar inte faktumet att alltingets talman är tingets högst avlönade medlem eftersom han är huvudansvarig för dess arbete. Och Steingrímur är huvudansvarig för mötet."

En annan som sågar firandet är Þór Saari. Mellan 2009 och 2013 representerade han först Medborgarrörelsen och därefter Rörelsen i alltinget. Sedan han lämnade alltinget har han utan framgång kandiderat både för Socialdemokraterna och Piratpartiet. Han skriver på Facebook att firandet på Þingvellir inte kunde ha gått mer snett:

"Så handskas landets politiska överklass med medborgarnas pengar. Ett totalt misslyckat möte med en rasist som hedersgäst och som behövde belysning mitt på ljusa dagen i juli. Hur galet kan detta egentligen bli?"

Þráinn Bertelsson satt i alltinget under samma period och representerade först Medborgarrörelsen och därefter Gröna vänstern. Även han riktar på Facebook skarp kritik mot den tidigare partikamraten Steingrímur J. Sigfússon:

"Fint folks fisförnämligheter på bekostnad av dem som inte är bjudna, förmätenhet och djupt allvar har åtminstone under tiden som republik betraktats som mycket kulturell trots att sådan uppskruvad galenskap har börjat irritera många. Tveklöst var Steingrímur den som stod bakom denna löjliga tillgjordhet, men han är bara alltingets talman och regeringen och den majoritet som stödjer den är naturligtvis lika ansvarig för detta som Steingrímur. Detta är samma människor som har kallat in väpnad polis för att avskräcka allmänheten för att komma och kika på det fina folkets tillgjordhet vid alltingets öppnande."

Ágúst Ólafur Ágústsson, alltingsledamot för Socialdemokraterna, går inte lika långt i sin kritik. Men han säger till Vísir att kostnaderna är anmärkningsvärt höga och att det behövs en förklaring för hur slutnotan kunde bli så hög:

"Dessa siffror tilldrar sig avsevärd uppmärksamhet, i synnerhet om vi till exempel tittar på att denna läktare och gångstig skulle byggas och kostar över 39 miljoner kronor. Man hade till och med trott att det skulle vara billigare att bygga en villa i området för samma summa. 22 miljoner för belysning - detta är mycket besynnerliga siffror så det behöver åtminstone förklaras bättre för tinget och folket."

Under gårdagen var det också många som valde att skämta om kostnaderna för firandet på Þingvellir. Þorsteinn Guðmundsson kommenterade notan i ett inlägg på Twitter:

"Förstår inte varför människor klagar över en kostnad på 86 985 415 kronor för alltingets jubileumsmöte i somras. Allt detta kommer att återfås när detta ges ut på dvd."

Bragi Valdimar Skúlason föreslog på Twitter en annan tolkning av utgifterna för belysning:

"Alltinget. Dagordning: Blockering av dagsljus vad det än kostar."

Även Jón Gnarr använde sig av Twitter för att driva med kostnaderna för jubileet:

"Har en liten trädgårdsfest mitt på dagen på fredag. Inte en massa folk eller så. Men jag vill ha bra belysning. Men får inte kosta mer än 10 till 15 miljoner."

Här kan du läsa mer om kritiken mot firandet på Þingvellir.

Dagens citat

"Jag tror att nästa vinter blir mycket besvärlig för turismen. Den kommer att bli svår. Det vore oförsiktigt att tänka sig något annat. Sedan är det naturligtvis vädret. Det ena dåliga väderrekordet efter det andra faller och man behöver gå tillbaka ett århundrade i tiden för att hitta lika dåligt väder. Så detta är verkligen förändrade villkor."

Birgir Ómar Haraldsson, vd för Norðurflug, säger i Morgunblaðið att det kostnadsläge som uppstått på grund av den starka isländska kronan kommer att göra det allt tuffare för företag inom turistindustrin.

Tidvattnet strandsatte norrskensturister på Grótta

Turister som var på Grótta för att titta på norrskenet fick undsättas med båt i söndags kväll. De larmade räddningstjänsten vid 21-tiden sedan de upptäckt att de blivit strandsatta på ön. De kände inte till att tidvattnet under stora delar av dygnet förvandlar halvön på Seltjarnarnes västra spets till en ö.

Grótta är halvön som utgör Reykjavíkområdets och Seltjarnarnes västligaste punkt. Platsen är mycket populär såväl bland lokalbefolkning som turister. Många tar sig ut till Grótta för att titta på norrsken. Eftersom det finns mindre belysning ute på Grótta är sannolikheten för att kunna se norrsken högre.

Men den som går ut till Grótta behöver ha koll på tidvattnet. När det är flod är platsen isolerad från fastlandet. Vid ebb går det däremot utmärkt att ta sig till Grótta. Ebben varar i ungefär sex timmar åt gången. Tiderna för ebb och flod finns uppsatta på informationsskyltar vid Grótta. Kommunen publicerar dessutom tidvattentabellerna på nätet.

I söndags var vattenståndet som lägst klockan 17.16. I ungefär ytterligare tre timmar var det alltså möjligt att gå tillbaka över till fastlandet. Men de utländska turister som var på Grótta för att beskåda norrsken hade inte koll på eller glömde bort skiftet från ebb till flod.

Vid 21-tiden, alltså ungefär en timme efter att det slutat vara möjligt att gå över till Seltjarnarnes, ringde de räddningstjänsten. De undsattes med båt och fördes i land.

Om de hade väntat kvar ute på Grótta hade de fått vänta till omkring 2.30 på natten innan det hade varit möjligt att gå tillbaka till fastlandet.

Här kan du läsa mer om Grótta.

Pirat vill ge fredspris till John McCains hjärntumör

Hjärntumören som orsakade John McCains död borde få Nobels fredspris. Och det är tur att helvetet inte finns - annars hade den amerikanske senatorn hamnat där för att brinna. Skälet är att han har miljoner människoliv på sitt samvete. Det skriver Snæbjörn Brynjarsson, ersättare i alltinget för Piratpartiet, i Stundin.

Beskedet om John McCains död har följts av två olika typer av eftermälen. Åtskilliga tidigare politiska motståndare hyllar hans motstånd mot delar av president Donald Trumps politik. Andra pekar ut John McCain som en senator som ägnat sig åt att söndra och krigshetsa.

En som inte alls gillar John McCain är Snæbjörn Brynjarsson, ersättare i alltinget för Piratpartiet. I det senaste valet var han nummer fyra på partiets lista i södra Reykjavík. Eftersom Piratpartiet fick två mandat i valkretsen var han aldrig riktigt nära att bli invald.

Snæbjörn Brynjarsson skriver i Stundin att han välkomnar John McCains död. Att han kritiserade Donald Trump - en politiker som Snæbjörn Brynjarsson inte heller uppskattar - anser han inte vara någon förmildrande omständighet. Vändningen kom sedan Donald Trump gjort narr av John McCain. Att hylla honom bara av detta skäl vore enligt Snæbjörn Brynjarsson som att hylla Adolf Hitler för att han hatade Josef Stalin:

"Tack och lov för den tidigare amerikanske senatorn John McCain finns inte helvetet i verkligheten. Om så vore fallet hade han suttit i fritösen med andra McCain-pommes frites. Om honom har jag inte mycket mer att säga än att min nominering till Nobels fredspris i år är hjärntumören som föranledde hans död."

I artikeln listar Snæbjörn Brynjarsson de politiska ställningstaganden som fick honom att utveckla en djup avsky för John McCain. Han beskrivs som den som genom att öppna dörren för Sarah Palin och tea party-rörelsen släppte in konspirationsteoretiker och rasister i Republikanernas toppskikt.

Vidare vänder sig Snæbjörn Brynjarsson mot John McCains hållning om att bomba Iran och om att vilja invadera såväl Iran som Irak. Han anser också att senatorn har ett stort ansvar för NSA:s spioneri på medborgare och Guantánamobasen:

"Förgifta politiken och förstöra liv. Varje månad driva tusentals på flykt och har tvingat bort miljontals och har dödat miljontals utöver det. Jag glömmer inte vem som stödde det."

Han anklagar också John McCain för att ha satt sig emot förslag om lika rättigheter för minoritetsgrupper. Snæbjörn Brynjarsson nämner bland annat frågor som äktenskap för personer av samma kön och aborträtt.

Trots att Snæbjörn Brynjarsson inte alls sympatiserar med Donald Trump anser han att John McCain i hans ögon hade blivit en ännu sämre president. Han beskriver också senatorns liv som färgat av bristande respekt för andra. Det började enligt Snæbjörn Brynjarsson redan under Vietnamkriget och fortsatte sedan med hängiven uppslutning bakom ökad vapentillgång, upprustning och krigshetsande:

"De människoliv som skulle gå förlorade i utsiktslösa krigsillusioner från människor som McCain skulle aldrig komma tillbaka. Därför tar jag hellre tre mandatperioder med Trump än en mandatperiod med McCain, och må han brinna i det helvete som han trodde sig tro på, men som vi mycket väl vet faktiskt inte finns till."

I Stundin är de flesta läsarkommentarerna positiva till Snæbjörn Brynjarssons artikel. I Eyjan - som återger delar av innehållet - är de flesta däremot negativa.

Kräver besked om Pia Kjærsgaards inbjudan till alltinget

Besked om vem som bjöd in Pia Kjærsgaard till hundraårsfirandet av unionsavtalet med Danmark på Þingvellir, upplysningar om kommunikationen mellan alltingets talman Steingrímur J. Sigfússon och folketinget och information om när hennes besök kunde ha ställts in. Det kräver nu Piratpartiets Jón Þór Ólafsson i en interpellation. Samtidigt står det klart att firandet blev dyrt.

Att det var Pia Kjærsgaard som i rollen som folketingets talman skulle tala inför alltinget under hundraårsfirandet av unionsavtalet med Danmark kom som en överraskning för många alltingsledamöter. Piratpartiet valde att i protest bojkotta hela ceremonin på Þingvellir. En socialdemokrat lämnade platsen när hon talade.

Såväl inbjudan som protesterna utlöste debatt både på Island och i Danmark. En rad politiker - främst från oppositionen - beskrev Pia Kjærsgaard som en rasist och fascist. Men kritiken mot talmannen Steingrímur J. Sigfússon handlade också om informationen till övriga ledamöter om hennes närvaro. Vissa hävdade att han försökt dölja att hon skulle vara med på Þingvellir.

Steingrímur J. Sigfússon svarade att han inte hade någon sympati för Pia Kjærsgaards åsikter. Men hon var inbjuden i egenskap av folketingets talman. Eftersom firandet gällde undertecknandet av 1918 års unionsavtal var det naturligt att hon representerade Danmark.

Nu kräver Piratpartiets Jón Þór Ólafsson besked om hur det gick till när Pia Kjærsgaard bjöds in till firandet. Han vill bland annat ha all kommunikation mellan Steingrímur J. Sigfússon och folketinget. Han frågar också Steingrímur J. Sigfússon om han ansåg att informationen om besöket till övriga alltingsledamöter varit tillräcklig. Dessutom vill han veta när inbjudan till Pia Kjærsgaard kunde ha dragits tillbaka utan att det hade ställt till problem.

Men det var inte bara Pia Kjærsgaards närvaro som skapade debatt. Hela firandet på Þingvellir ifrågasattes i efterhand. Regeringen hade räknat med upp till 7 000 besökare. Men det kom bara runt 300 personer. Dessutom direktsändes hela firandet i tv.

Notan gick på hela 87 miljoner isländska kronor. Det betydde att kostnaderna för högtidlighållandet av unionsfördraget blev dubbelt så höga som beräknat när beslutet om firandet togs i alltinget.

Förklaringen till de skenande utgifterna kan ha varit att kalkylerna baserades på kostnader för ett liknande firande på Þingvellir år 2000. Då ställdes dock inte lika höga krav på exempelvis belysning och ljud för att evenemanget skulle kunna sändas i tv.

Halva kostnaden gick till att skapa gångvägar och bygga scener. Men hela 22 miljoner gick till belysning - trots att firandet ägde rum i dagsljus under bar himmel. Skälet var att det krävdes särskild belysning för att skapa optimala förutsättningar för tv-sändningen.

På plats fanns förutom Pia Kjærsgaard ytterligare tretton utländska gäster. Räkningen för deras deltagande slutade på 1,4 miljoner isländska kronor. Statskassan betalade två hotellnätter för hedersgästerna.

I ett pressmeddelande från alltinget sägs det att de beräknade kostnaderna överskreds "något" - bland annat på grund av besluten att satsa på ljud och bild. Investeringarna i gångvägar ska komma till nytta även för andra gäster till Þingvellir.

Här kan du läsa mer om debatten om Pia Kjærsgaards närvaro på Þingvellir.

Dagens citat

"Vi siktar på det. RÚV har fått ökade anslag och vi siktar även fortsättningsvis på att ha ett starkt RÚV."

Kultur- och utbildningsminister Lilja Alfreðsdóttir i Fréttablaðið på frågan om regeringen avser att kompensera public service-bolaget RÚV för de intäkter som kommer att försvinna när deras möjligheter till sponsring och annonsering minskas - läs mer här.

Oljeläcka stoppade elva flygplan från att landa i Keflavík

Illustration: Flight Radar 24

Elva flygplan tvingades i går eftermiddag cirkla runt flygplatsen i Keflavík i väntan på landning. Samtidigt pågick en febril sanering av hydraulolja på landningsbanan. Oljan hade läckt från ett plan som tidigare landat i Keflavík. Det elfte och sista planet i raden hade inte tillräckligt med bränsle utan landade i stället i Akureyri.

Under tidig eftermiddag i går upptäcktes ett läckage av hydraulolja på landningsbanan i Keflavík. Oljan kom från ett privatplan som nyligen landat.

Medan saneringen pågick kunde inga andra plan landa. Samtidigt närmade sig en av dagens mest intensiva tidpunkter på flygplatsen då Wow Airs och Icelandairs morgonflyg till Europa återvänder till Island.

Saneringsarbetet pågick i en halvtimme. Under tiden tvingades elva flygplan att cirkla runt flygplatsen i Keflavík.

Men det elfte och sista planet valde att inte vänta på sin tur i Keflavík. Det var Icelandairs flyg från Bergen som i stället valde att direkt vända norrut och landa i Akureyri. Skälet var att det inte hade tillräckligt med bränsle för att stanna i luften någon längre tid.

Efter att ha tankat i Akureyri vände planet åter till Keflavík. Passagerarna behövde aldrig lämna planet i Akureyri. Totalt blev flyget närmare två timmar försenat.

Kallar Vigur nationalklenod - vill att staten köper ön

Prislappen på Vigur är alldeles för hög för att kommunen Súðavíkurhreppur ska ha råd att köpa ön. Alltingsledamoten Halla Signý Kristjánsdóttir vill i stället att staten ska ta över Vigur. Hon beskriver ön som en nationalklenod som vore en lämplig gåva till det isländska folket lagom till hundraårsfirandet av unionsavtalet med Danmark.

Året var 1994 när Salvar Baldursson och Ingunn Sturludóttir köpte Vigur i Ísafjarðardjúp. I dag bor han på ön tillsammans med hustrun Hugrún Magnúsdóttir. Paret har bestämt sig för att flytta till fastlandet. Ön är därför till salu.

Vem som ska ta över är oklart. Det har talats om en prislapp på omkring 300 miljoner isländska kronor.

Varje sommar besöks Vigur av omkring 11 000 turister. Det går då dagliga turer till ön från Ísafjörður. Besökarna får då promenera runt på den 45 hektar stora ön bland får och lunnefåglar.

Bland sevärdheterna finns den omkring 200 år gamla roddbåten Vigur-Breiður, Viktoríuhúsið byggt runt 1860 och den enda bevarade väderkvarnen i landet. De två senare ägs av nationalmuseet Þjóðminjasafn Íslands.

Det är upp till de nya ägarna om Vigur även i framtiden ska vara öppen för besökare. Och det är något som bekymrar Pétur G. Markan, kommunchef i Súðavíkurhreppur.

Ön ligger inom kommungränsen, men han säger till Vísir att kommunen inte har råd att köpa Vigur för att kunna garantera att den är tillgänglig för allmänheten. Inte heller har kommunen någon förköpsrätt till Vigur:

"Det har mycket stor betydelse hur ägarförhållandena ser ut och hur nyttjandet av ön blir i fortsättningen. Jag ser inte detta i några särskilda nationaliteter, utan förhoppningsvis blir ägarförhållandena sådana att de tjänar turismen och lokalbefolkningen."

En annan som tycker att Vigur är viktig är Halla Signý Kristjánsdóttir, alltingsledamot för Framstegspartiet. Hon skriver på Facebook att öns historia och natur gör att den inte bör ägas av utlänningar som förhindrar turister att besöka Vigur. Ön bör betraktas som en naturtillgång som går i arv från generation till generation:

"Vigur är en nationalklenod som det inte behöver talas länge och omständligt om. Därför vore det lämpligt att isländska staten köpte ön, tog vid stafettpinnen och höll i den i den form som den har i dag. En värdig gåva från staten till folket till hundraårsfirandet av unionsavtalet."

Här kan du läsa mer om försäljningen av Vigur.

Wow Air undanröjer akuta hotet om konkurs

Wow Air har säkrat 6 miljarder isländska kronor för att kunna flyga vidare. Men frågan är om flygbolaget lyckas dra in dubbla summan från nya investerare. Samtidigt cirkulerar uppgifter om att Wow Air har skulder till flygplatsbolaget Isavia på 2 miljarder. Det rör sig enligt Morgunblaðið om obetalda landningsavgifter.

Det akuta konkurshotet mot flygbolaget Wow Air ser ut att vara över. De senaste veckorna har Wow Air jagat nya investerare genom treåriga obligationer. Målet var att dra in mellan 6 och 12 miljarder isländska kronor i nytt kapital. I fredags kom beskedet att Wow Air nått den nedre gränsen.

Pengarna är nödvändiga för Wow Airs fortsatta existens. Bolaget gjorde förra året en förlust på 2,4 miljarder. I år väntas förlusten stiga till 3,3 miljarder. Höga kostnader för löner och bränsle är en faktor till det svaga resultatet. Dessutom krigar Wow Air med Icelandair på närmast samma linjenät - och den kampen gör att bägge bolagen just nu förlorar enorma summor.

Men det är uppenbart att det har varit tufft för Wow Air att hitta finansiering. Processen tog längre tid än väntat. Dessutom kunde Fréttablaðið berätta att Wow Air vänt sig till de tre isländska storbankerna - Landsbanki, Arion banki och Íslandsbanki - i jakten på kapital. Samtliga nobbade flygbolaget.

Skúli Mogensen, vd för Wow Air, skriver på Facebook att han hoppas att allt med obligationerna ska bli klart i morgon. Tidigare vände han sig i ett mejl till de anställda och sade att han jobbade dygnet runt med att säkra finansiering.

Men det betyder inte att alla frågetecken är uträtade. Enligt Morgunblaðið har Wow Air skulder till flygplatsbolaget Isavia på omkring 2 miljarder isländska kronor.

Wow Air ska enligt Morgunblaðið inte ha betalat några landningsavgifter i Keflavík sedan i våras. Nu uppges det pågå diskussioner mellan bolaget och Isavia för hur Wow Air ska kunna komma i kapp betalningarna. Hälften av skulden sägs redan ha passerat förfallodatum.

Skúli Mogensen förnekar att Wow Air skulle ha en skuld till Isavia på över 2 miljarder. Samtidigt vill han inte säga hur stor skulden till flygplatsbolaget faktiskt är. Han pekar inte ut några andra felaktigheter i artikeln. Inte heller Isavia vill lämna någon information om några skulder.

En siffra som skulle kunna vara aktuell har Morgunblaðið hittat i Isavias halvårsbokslut. Där har de inhemska fordringarna ökat med 1,2 miljarder. Samtidigt säger Bogi Nils Bogason, tillförordnad vd för Icelandair, i Morgunblaðið att bolaget inte har några obetalda skulder till Isavia.

Det går inte att utesluta att miljardskulden skulle ha en annan förklaring, men det är svårt att se hur fordringarna skulle kunna stiga så snabbt om det inte rörde sig om obetalda landningsavgifter från ett stort isländskt flygbolag.

Wow Airs kris fortsätter också att sprida oro. Regeringen diskuterade förra helgen på nytt bolagets utsatta situation. Hittills finns det inget som tyder på att staten skulle ingripa vid ett akut konkurshot.

Finansminister Bjarni Benediktsson gav sig dock in i debatten i lördags genom ett inlägg på Twitter. Där länkar han till en ledare i Morgunblaðið från 1980. Då uppmanades den dåvarande regeringen att avskaffa landningsavgifterna för Flugleiðir, en föregångare till Icelandair, på grund av ett svårt marknadsläge.

Osäkerheten i turistnäringen gäller inte bara Wow Air. Även Icelandair befinner sig i kris efter en misslyckad satsning på Nordamerika, stigande kostnader för bränsle och löner samt fortsatt låga biljettpriser till följd av hård konkurrens. Dessutom gör den starka isländska kronan att turismen till Island inte längre ökar.

I veckan ingrep Seðlabanki Íslands och stödköpte isländska kronor. Beslutet var ett svar på den senaste tidens sjunkande valutakurs. Det var första gången på ett år som centralbanken stödköpte kronor.

Här kan du läsa mer om krisen för Wow Air.

Dagens citat

"We left for Iceland with only 24 hours’ notice and—by the time we arrived—the Icelandic foreign exchange market had collapsed and the króna was in free-fall. Foreign currency was already being severely rationed to ensure that payments for priority imports could continue to be made—even the smooth supply of imported food and medicines was not assured. What we witnessed unfolding right in front of our eyes was not only one of the deepest financial crises in modern economic history, but one that was associated with a high risk of becoming severly disruptive to Iceland’s real sector and to people’s welfare, reflecting the extreme dependence on imports and the significant foreign-currency and foreign-currency indexed debt that households and corporations has incurred in the boom years."

Poul Thomsen, Europachef för Internationella valutafonden, i lördagens tal i Harpa i Reykjavík om hur IMF samarbetade med Islands regering efter finanskraschen hösten 2008 - se hela talet och den efterföljande diskussionen med centralbankschefen Már Guðmundsson här.

Dagens bonuscitat

"Island är den vilda laxens sista bastion i världen. Om denna kamp förloras här då är denna djurart borta. Det fanns lax i många länder i Europas fastland och i USA för några år sedan, men allt detta har försvunnit. Om denna odling i havskassar får breda ut sig kommer samma sak ske här som på andra ställen. Om det vilda laxbeståndet här blandas med någon norsk odlad lax som är främmande för den isländska naturen så är skadan oåterkallelig."

Ingólfur Ásgeirsson, grundare av Icelandic Wildlife Fund, i Fréttablaðið om organisationens arbete för att få isländska restauranger att välja bort lax som odlats i havskassar.

Arbetslösheten på Island ökar för andra månaden i följd

För andra månaden i rad stiger arbetslösheten på Island. I augusti var det 2,3 procent av islänningarna som var utan jobb. Arbetslösheten ökade i fem regioner och låg kvar på samma nivå som i juli i tre regioner. Vinnumálastofnun räknar i en prognos med att ungefär lika många kommer att sakna jobb även i september.

2018 blir året då trenden med sjunkande arbetslöshet bryts. Hade det inte varit för en sjömansstrejk under början av 2017 - som främst ledde till ett stort antal varsel i fiskeindustrin på land - hade arbetslösheten i år varje enskild månad varit högre. Och det är en tendens som blev starkare under augusti i år.

Arbetslösheten i augusti var 2,3 procent, en ökning med 0,1 procentenheter jämfört med juli. I augusti 2017 var det 1,9 procent av islänningarna som saknade sysselsättning.

Vinnumálastofnun räknar med att arbetslösheten ligger kvar på samma nivå i september i år. Normalt sett är det mycket små skillnader mellan augusti och september. Att säsongsjobben blir färre och får arbetslösheten att stiga är något som främst brukar inträffa i oktober.

I fem av åtta regioner ökade arbetslösheten under augusti. I övriga tre var den lika stor som i juli.

Flest arbetslösa fanns på Suðurnes med 3,1 procent, en ökning med 0,3 procentenheter. I Reykjavíkområdet var arbetslösheten 2,5 procent (+0,1), Norðurland eystra 1,8 procent (oförändrat), Suðurland 1,7 procent (+0,1), Vesturland 1,5 procent (+0,3), Austurland 1,3 procent (oförändrat), Västfjordarna 1 procent (+0,1) och Norðurland vestra 0,9 procent (oförändrat).

Arbetslösheten stiger snabbare bland utländska medborgare än bland isländska medborgare. I augusti var 4,9 procent av utlänningarna utan jobb. De utgör nu en tredjedel av samtliga arbetslösa i landet.

Bland kvinnor är arbetslösheten 2,5 procent och bland män 2,1 procent. Den ökade för bägge könen med 0,1 procentenheter under augusti. Också arbetslösheten bland personer i åldern 18 till 24 år steg lika mycket till 1,7 procent.

Här kan du läsa mer om arbetslösheten på Island.

Efter 81 år vill Bæjarins beztu pylsur få permanent tillstånd

Korvkiosken Bæjarins beztu pylsur är åter tillbaka i korsningen mellan Tryggvagata och Pósthússtræti i Reykjavík efter att ha stått en liten bit längre bort i ett år. Trots att den funnits på nästan samma plats ända sedan 1937 har korvkiosken aldrig fått något permanent tillstånd från kommunen. Nu siktar ägarna på att få klartecken att stanna kvar för gott.

Ända sedan Bæjarins beztu pylsur öppnade 1937 har korvkiosken haft sin plats i hörnet vid Tryggvagata och Pósthússtræti i centrala Reykjavík. Efter 81 år på samma ställe har den fortfarande inget permanent tillstånd. I stället har det förnyats från år till år.

Förra året flyttades korvkiosken tillfälligt en bit bort under bygget av en ny transformatorstation vid Hafnarstræti. I torsdags lyftes den åter till det gamla läget vid Pósthússtræti.

Nu vill ägaren Guðrún Björk Kristmundsdóttir få ett permanent tillstånd för Bæjarins beztu pylsur. Tidigare har det tillfälliga tillståndet förnyats automatiskt. Hon säger till Eyjan att det nu blivit dags att få det bekräftat från kommunen att korvkiosken ska få vara kvar. Det är ett mål som hon haft ända sedan hon tog över för 30 år sedan:

"I forna dagar, långt före min tid då farfar drev stället, var kommunens argument för att inte ge ett fullständigt tillstånd att stället uppmuntrade till drickande och slagsmål. Då hade några personer från samhällseliten klagat till kommunledningen om att det bara var pack som rörde sig där. Nu på senare tid har problemet främst varit att vi inte tycks passa in i någon tydlig definition hos kommunen. Vi är inte någon försäljningsvagn eftersom korvkiosken inte är flyttbar, vi är ingen liten butik och ingen restaurang. Så har kommunens stadsplanering på denna tomt, som har varit på gång så länge, också varit ett hinder."

Borgmästaren Dagur B. Eggertsson är åtminstone medveten om problemet. Han var på plats när korvkiosken flyttades. Han konstaterar på Facebook att Bæjarins beztu pylsur nu är tillbaka på det ordinarie stället - trots att tillståndet alltså har varit tillfälligt ända sedan öppningen för 81 år sedan.

Här kan du läsa mer om Bæjarins beztu pylsur.

Dagens citat

"Island upplever sedan några år tillbaka en boom inom poesi­utgivningen och det är småförlagen som driver den genom att ge ut böcker i ytterst begränsade upplagor. På så vis skapas både nya författare och en ny publik, till båtnad för hela det litterära systemet."

John Swedenmark skriver i Svenska Dagbladet om intresset för lyrik på Island.

Dagens bonuscitat

"Jag tror att det väcker förundran hos de flesta som kommer hit första gången vilket stort och väldigt byggnadsverk detta är. Och även vilken kort tid det tog att bygga det."

Þórhallur Pálsson, som för energibolaget Landsvirkjuns räkning leder guidade turer vid kraftverksdammen vid Kárahnjúkar, i Vísir om hur besökare brukar reagera på bygget.

Resväska hamnade i Gjögur - kan ta en vecka att få tillbaka

När Ernirs flyg landade i Gjögur i Árneshreppur i tisdags fanns en resväska ombord. Den lastades av i Gjögur. Men när planet hade återvänt till Reykjavík upptäcktes det att resväskan hade skickats fel. Den skulle till Húsavík. Efter att misstaget kommit i dagen började jakten på någon som kunde ta med sig väskan söderut så att den inte skulle bli kvar i en vecka.

Under somrarna flyger Ernir en gång i veckan mellan Reykjavík och Gjögur. Under vintern - när flyget ofta är enda sättet att komma till och från kommunen Árneshreppur - gör bolaget två turer i veckan.

När planet från Reykjavík landade i Gjögur i tisdags fanns en resväska ombord. Men efter att den lastats av i Gjögur upptäcktes det att den hade skickats fel. Den skulle till Húsavík, en annan av Ernirs destinationer. Eftersom planet redan hade lyft var det för sent att skicka tillbaka väskan med samma flyg.

Nästa flyg till Reykjavík gick alltså först om en vecka - alltså nu på tisdag. För att inte resväskan skulle bli kvar i Gjögur så länge gjorde en av dem som arbetar på flygplatsen en efterlysning på Facebook. Där efterfrågades någon som var på väg till Reykjavík som kunde ta med sig resväskan. Det bästa erbjudandet kom från en som skulle resa söderut med bil på söndagen.

Anledningen till att väskan hamnade i Gjögur ska ha varit en förväxling på flygplatsen i Reykjavík. En bagagevagn avsedd för Húsavík - ett flyg som avgick senare samma dag - drogs i stället fram till det flyg som skulle till Gjögur.

Ny tunnel gör Dynjandi till turistattraktion året runt

Tunneln under Dýrafjörður kommer att göra vattenfallet Dynjandi i Västfjordarna till en turistattraktion under hela året. Därför är det nödvändigt att investera i området så att det ökande antalet besökare inte skadar naturen. Det säger Edda Kristín Eiríksdóttir vid Umhverfisstofnun till RÚV.

Just nu byggs en tunnel under Dýrafjörður. En ny sträckning av vägen genom Gufudalssveit är också på gång samtidigt som en ny sträckning för vägen över Dynjandisheiði diskuteras. När bägge är klara kan den södra vägen längs Barðaströnd komma att ersätta den norra vägen längs Ísafjarðardjúp som det mest nyttjade alternativet för resor mellan Reykjavík och Ísafjörður.

Varje år besöks vattenfallet Dynjandi av omkring 80 000 personer. Men det är i dag bara möjligt att besöka Dynjandi så länge som vägen över Hrafnseyrarheiði är framkomlig. Den är i regel bara öppen under sommarhalvåret.

Med en tunnel under Dýrafjörður blir det möjligt att köra till Dynjandi året runt. Sannolikt innebär det att betydligt fler turister kommer att besöka vattenfallet. Redan nu pågår arbeten med att bygga ut parkeringsplatser, sätta upp utsiktsplattformar, förbättra gångstigar och installera fler toaletter.

Åtgärderna är nödvändiga. Det säger Edda Kristín Eiríksdóttir vid Umhverfisstonun till RÚV. Annars finns en risk att den känsliga naturen vid Dynjandi påverkas negativt av ökad turism. Därför är det viktigt att styra besökarna på plats:

"Vi behöver göra i ordning detta område, som är en av Västfjordarnas pärlor - en av Västfjordarnas pärlor, en av Västfjordarnas mest besökta platser och en stor magnet, så att den kan ta emot den ökning som det med all sannolikhet blir under de närmaste åren."

Här kan du läsa mer om tunneln under Dýrafjörður.

Dagens citat

"Jag tror att detta är en utmärkt människa. Men att samhället och statsapparaten på Island tillåter detta - att det inte tar tag i tömmarna och tänker framåt. Denna man var här en del förra sommaren. Man såg planet som flög förbi här. Han är alltid här med privatplanet. Jag tror inte att han har gjort mycket annat än att fiska lite här."

Björn Halldórsson, bonde i Vopnafjörður, säger till Vísir att han inte vill att rika utlänningar - i det här fallet den brittiske miljardären Jim Ratcliffe - inte ska kunna köpa mängder av fastigheter som ger dem kontroll över hela regioner - läs mer här.

Jordskalv vid Bláfjöll skakar Reykjavík

Illustration: Veðurstofa Íslands

Ett kraftigt jordskalv skakade Reykjavík i går kväll. Skalvet hade en magnitud på 4,1 och hade sitt epicentrum söder om Bláfjöll. Skalvet kändes i stora delar av Reykjavíkområdet. Det föregicks av flera mindre skalv och några mindre efterskalv. Det hade inget samband med någon vulkanisk aktivitet.

Klockan 20.17 i går kväll skakades Reykjavík med omnejd av ett kraftigt jordskalv. Skalvet uppmättes till 4,1 och hade sitt epicentrum sex kilometer söder om Bláfjöll. Skalvet föregicks av en serie mindre skalv. Det följdes också av några mindre efterskalv. Även dessa skalv hade epicentrum söder om Bláfjöll.

Det stora skalvet kändes i så gott som hela Reykjavíkområdet. Bláfjöll ligger vid en sprickzon där jordskalv är vanliga. Gårdagens skalv hade inget samband med vulkanisk aktivitet. Inga skador rapporterades i samband med skalvet.

Det senaste större jordskalvet i området inträffade den 17 juni 2000. Då skedde ett skalv som uppmättes till 5.

Ny magma får Katla att producera enorm mängd koldioxid

Varje dag producerar Katla enorma mängder koldioxid. Gasen kan enligt RÚV vara ett tecken på magmarörelser som indikerar att vulkanen är på väg mot ett utbrott. Samtidigt fortsätter jordskalv att vara vanliga i området. Inget tyder dock i dagsläget på att något vulkanutbrott skulle vara nära förestående.

I år har det gått ett sekel sedan det senaste stora utbrottet i Katla. Men det finns tecken på att ett nytt utbrott skulle kunna närma sig. Ständigt sker stora jordskalvssvärmar kring Katla. Den senaste större skalvserien inträffade i början på augusti i år. Det största skalvet inträffade den 2 augusti och hade en magnitud på 3,6.

Mýrdalsjökull har också expanderat - något som tyder på att ny magma strömmar in i Katlas magmakammare och får glaciären att lyfta.

Innan 1918 års utbrott brukade Katla eruptera med 40 till 80 års mellanrum. Det mönstret är alltså brutet. Men Katla hade sannolikt mindre utbrott som aldrig tog sig igenom glaciärens istäcke 1955, 1999 och 2011.

Nu finns nya tecken på magmarörelser i Katla. De tre senaste åren har isländska och brittiska forskare undersökt utströmningen av gaser från vulkanen. Det är i synnerhet mängden koldioxid som är anmärkningsvärd. Det handlar om 20 000 ton om dagen - vilket enligt RÚV gör Katla till den tredje mest aktiva vulkanen i världen sett till produktion av koldioxid.

Evgenia Ilyinskaya, vulkanolog vid universitetet i Leeds, säger till RÚV att mängden koldioxid rimligtvis måste ha samband med nya inskott av magma i Katlas magmakammare. Efter bara tre års forskning vet de dock ännu inte om det rör sig om någon ökning eller konstanta nivåer:

"En så enorm mängd av koldioxid gör det ganska osannolikt att det bara är ett geotermiskt system som producerar så mycket gas. Det finns sannolikt magma där under vilket behövs för att producera så mycket gas."

I Alaska och på Hawaii har liknande händelser kopplats till vulkanutbrott. Då har den intensiva produktionen av koldioxid börjat upp till ett par år före ett utbrott. Det är ett faktum som gör det viktigt att fortsätta övervaka Katla. Det säger Evgenia Ilyinskaya till RÚV:

"Hon [Katla] är inte inaktiv och dessa resultat visade att något är på gång där."

Katla producerar också stora mängder metan. Vid flera tillfällen i år har dessutom en påtaglig lukt av svavel rapporterats i vattendrag nära vulkanen.

Här kan du läsa mer om Katla.