onsdag 22 februari 2017

Hildur Sverrisdóttir lämnar fullmäktige i Reykjavík

Hildur Sverrisdóttir behåller inte sin plats i fullmäktige i Reykjavík. Efter att ha fått en plats i alltinget lämnar hon kommunpolitiken. I parlamentet ersatte hon den bortgångna Ólöf Nordal. Vilken självständighetspartist som blir hennes efterträdare i kommunfullmäktige är ännu inte klart.

I provvalet till fullmäktige i november 2013 slutade Hildur Sverrisdóttir på femte plats. Självständighetspartiet fick i valet ett halvår senare fyra mandat. Hildur Sverrisdóttir - som kommit in som ordinarie i fullmäktige förra mandatperioden efter ett avhopp - blev därmed utan plats.

Förra året fick hon på nytt en ordinarie plats efter ett avhopp. Den här gången var det Júlíus Vífill Ingvarsson som lämnade sin plats sedan det framkommit att han ägde ett bolag i ett skatteparadis.

Det dröjde inte länge innan Hildur Sverrisdóttir också fick hoppa in i alltinget som ersättare för Ólöf Nordal. Efter Ólöf Nordals bortgång gick platsen vidare till Hildur Sverrisdóttir. Hon var det fjärde namnet på Självständighetspartiets lista i södra Reykjavík.

Hildur Sverrisdóttir har nu beslutat sig för att avsäga sig sin plats i kommunfullmäktige. Vem som blir hennes ersättare är ännu inte bestämt.

Här kan du läsa mer om Ólöf Nordals bortgång.

Vill se klartecken till ny tunnel under Hvalfjörður

Redan i år anser Vegagerðin att det är nödvändigt att besluta om en andra tunnel under Hvalfjörður. Förra året nyttjades tunneln av drygt 2,3 miljoner fordon. Den ökande turismen gör att trafiken tros fortsätta öka. Därför vill myndigheten snart påbörja bygget av en andra tunnel för att inte riskera att den befintliga tunneln blir ännu mer av en flaskhals.

Den sex kilometer långa tunnel under Hvalfjörður invigdes 1998. Därmed kortade den restiden med närmare en timme. I dag kostar passagen 1 000 isländska kronor för den som inte har något rabattkort.

Nästa år kommer bygget att ha betalats genom passageavgifterna. Det blir då upp till regeringen att besluta om det ska bli gratis att använda tunneln eller om det även i framtiden ska vara avgiftsbelagt.

Mycket talar dock för att avgiften blir kvar. Enligt Vegagerðin blir behovet av en ny tunnel under fjorden allt större. Den skulle kunna finansieras genom fortsatt vägtull.

Förra året passerade 2 355 428 fordon genom tunneln under Hvalfjörður. Det motsvarade en ökning med 15 procent jämfört med 2015. Det var dessutom nytt rekord. I snitt var det 6 436 fordon om dagen som använde tunneln. Det uppger tunnelbolaget Spölur i ett pressmeddelande.

Intäkterna från tunneln uppgick till 1,4 miljarder isländska kronor. Här var ökningen 18 procent. Skälet till att intäkterna ökade mer än trafiken är turismen. Utländska förare utgör en allt större andel av bilisterna - och de betalar i större utsträckning för dyrare enkelpassager än för rabatterade passager.

Hreinn Haraldsson, generaldirektör för Vegagerðin, säger i Morgunblaðið att ett beslut om en ny tunnel behöver tas redan i år. Tidigare har det talats om byggstart 2022 och invigning 2025. Men trafikökningen innebär enligt Hreinn Haraldsson att tunneln behöver dubbleras tidigare:
"Det står klart att en ny tunnel behövs - först och främst på grund av säkerheten men också på grund av kapaciteten. Med denna stora trafikbelastning blir förseningarna under de kommande åren ständigt större och större. Åtminstone under stora trafikdagar."
Enligt Spölur kostar en ny tunnel minst 11 miljarder isländska kronor. Sannolikt blir dock bygget betydligt dyrare. Ett vanligt klagomål på den befintliga tunneln under Hvalfjörður är att den är för brant. Om den nya tunneln inte ska bli lika brant behöver den bli längre. Och det kostar pengar. Dessutom är säkerhetskraven tuffare i dag.

Tanken är att den nya tunneln ska byggas bredvid dagens tunnel. Preliminärt kommer även den att få två körfält. De två tunnlarna kommer då att ha trafik i varsin riktning - något som bland annat bidrar till att minska olycksrisken.

Beslutet om en ny tunnel ligger hos kommunikationsminister Jón Gunnarsson. Vegagerðin har informerat honom om behovet av en utbyggnad. Innan regeringen bestämmer sig kommer den sannolikt att invänta den nya trafikprognos som myndigheten håller på att ta fram.

Här kan du läsa mer om tunneln under Hvalfjörður.

Rekordmånga asylsökande till Island under 2016

1 132 personer sökte förra året asyl på Island. Det är det i särklass högsta antalet någonsin. Och inget pekar på att trenden kommer att brytas i år. Under årets sex första veckor kom 107 asylsökande till Island. Det visar statistik från Útlendingastofnun. Majoriteten kommer från Makedonien och Albanien och har inga utsikter att få stanna.

Strömmen av asylsökande till Island har överraskat både politiker och myndigheter. Det har varit svårt att hitta bostäder till alla. Vissa har tillfälligt fått stanna på hotell - något som inte heller är lätt att ordna eftersom turistboomen gör att beläggningen är mycket hög.

Under 2016 var det 1 132 personer som sökte asyl på Island. Det är det högsta antalet någonsin. Det tidigare rekordet var från 2015. Då var det 354 personer som sökte asyl.

Ökningen ser ut att fortsätta även under 2017. Under årets sex första veckor anlände 107 asylsökande till Island. Av dessa kom tolv från Irak, tio från Albanien, sju från Kosovo och sex från Makedonien. Det uppger Útlendingastofnun.

Den stora majoriteten av de asylsökande har i praktiken inga som helst utsikter att få stanna. Under 2016 kom 41 procent av de asylsökande från Makedonien och 20 procent från Albanien. Bägge länderna klassas som säkra.

Personer från både Makedonien och Albanien brukar i regel utvisas redan innan ett eventuellt överklagande av ett avvisningsbeslut behandlats. Ansökningar brukar dessutom behandlas snabbt eftersom de av myndigheten betraktas som grundlösa. Skälet till denna bedömning är att Útlendingastofnun anser att de inte löper någon risk att utsättas för förföljelse eller människorättsbrott.

Den stora ökningen av albaner och makedonier förklarar inte hela utvecklingen. Även med dessa grupper exkluderade ökade antalet ansökningar från 219 under 2015 till 433 under 2016.

Tredje största gruppen förra året var irakier. Av de personer som 2016 sökte asyl på Island utgjorde de 7 procent. Vidare kom 4 procent från Georgien - även det en grupp med mycket små chanser att få stanna i landet - och 3 procent från Syrien. Sammanlagt var det personer med 56 olika nationaliteter som sökte asyl.

Vuxna män svarade förra året för 58 procent av ansökningarna. Kvinnor utgjorde 18 procent, pojkar 14 procent och flickor 10 procent.

Under 2016 avgjordes 977 asylärenden. Av dessa gick 56 procent vidare till utredning, 23 procent avslutades med utvisning med hänvisning till Dublinkonventionen, 16 procent drog tillbaka sina ansökningar och 5 procent hade redan sökt och beviljats skydd i ett annat land.

Av de ärenden som gick till utredning slutade 80 procent med avslag. Resterande 20 procent fick stanna i landet. Av dessa kom 25 procent från Irak, 16 procent från Syrien, 13 procent från Iran, 8 procent från Nigeria och 6 procent från El Salvador.

Av dem som fick avslag svarade albaner för 43 procent, makedonier för 42 procent och serber, vitryssar och ukrainare för 2 procent var.

Här kan du läsa mer om asylsökande på Island.

Dagens citat

"Jag tycker ananas är gott, bara inte på pizza. Jag kan inte stifta en lag som förbjuder människor att ha ananas på sina pizzor. Jag tycker att det är bra att inte ha den makten. Presidenter ska inte ha oinskränkt makt. Jag skulle inte vilja inneha detta ämbete om jag kunde stifta lagar som förbjöd det som jag ogillar. Jag skulle inte vilja bo i ett sådant land. Jag rekommenderar fisk och skaldjur på pizza."

President Guðni Th. Jóhannesson skriver på Facebook om reaktionerna på att han under en frågestund med skolelever sade att han ville förbjuda ananas som pizzapålägg - ett uttalande som bland annat nådde fram till CNN.

tisdag 21 februari 2017

Sjöman misstänkt för Birna Brjánsdóttirs död kvar i häktet

Den grönländske sjöman som misstänks ha dödat Birna Brjánsdóttir ska sitta kvar i häkte. Hæstiréttur Íslands beslutade i går att avslå mannens överklagande av häktningsbeslutet. Polisen har nu fått flera nya svar på dna-prover. Några resultat har inte offentliggjorts. Inga nya förhör har hållits med den misstänkte mannen.

I torsdags beslutade Héraðsdómur Reykjaness att den man som misstänks vara ansvarig för Birna Brjánsdóttirs död ska sitta häktad i isolering i ytterligare två veckor. Mannen, som förnekar brott, överklagade genom sin advokat beslutet till Hæstiréttur Íslands. Domstolen gick dock på åklagarens linje och fastställde häktningsbeslutet.

Polisen har nu fått flera svar på dna-prover som skickats till Sverige för analys. Ytterligare svar väntas komma under veckan. Hittills har inte polisen gått ut med någon information om resultaten.

Den misstänkte sjömannen förhördes senast inför torsdagens häktningsförhandling. Några nya förhör har inte hållits sedan dess. Inte heller har polisen tagit något beslut om när nästa förhör ska hållas. Sannolikt inväntar polisen svar på alla dna-prover innan det blir något nytt förhör.

Mannen har nu suttit häktad i snart fem veckor. Åtal måste väckas inom tolv veckor från den första häktningen. Mannen kan dock släppas från häktet i väntan på åtal. Polisen räknar med att bli klar med utredningen inom tre veckor. Därefter lämnas den vidare till åklagare för beslut om åtal. Tre poliser arbetar just nu med fallet.

Det var den 14 januari som 20-åriga Birna Brjánsdóttir försvann efter en utekväll i Reykjavík. Åtta dagar senare hittades hennes kropp nära fyren vid Selvogur. Hon hade utsatts för stryptag. Dödsorsaken var dock drunkning. Det är oklart om gärningsmannen visste att hon inte var död när hon kastades i vattnet.

Här kan du läsa mer om Birna Brjánsdóttirs död.

Gröna vänstern fortsatt störst på Island

Med 27 procent av väljarstödet behåller Gröna vänstern positionen som Islands största parti. Samtidigt fortsätter Piratpartiets nedåtgående trend. Stödet för partiet är nu 11,9 procent - den lägsta siffran på över två år. Både Renässans och Ljus framtid ligger precis ovanför femprocentsspärren. Det visar en opinionsmätning utförd av MMR.

I MMR:s förra mätning noterades Gröna vänstern inte bara för den högsta opinionssiffran på åtta år. Det var dessutom första gången på lika länge som partiet var Islands största. Senast det hände var i januari 2009.

Gröna vänstern ligger nu kvar på 27 procent av väljarstödet. Siffran är alltså oförändrad jämfört med den undersökning som slutfördes tio dagar tidigare.

Självständighetspartiet närmar sig Gröna vänstern, men är alltjämt näst största parti. Partiet får nu 24,4 procent, en uppgång med 0,6 procentenheter.

Piratpartiets nedåtgående trend ser ut att fortsätta. Partiet behåller visserligen ställningen som tredje störst på Island, men backar med 1,7 procentenheter. Piratpartiet får nu 11,9 procent. Det är partiets sämsta opinionssiffra hos MMR på drygt två år.

Framstegspartiet ökar med 1 procentenhet till 10,7 procent.

Socialdemokraterna ökar med 2,2 procentenheter till 10 procent. Opinionssiffran är partiets bästa på ett halvår. Och det är lika länge sedan som stödet för Socialdemokraterna var tvåsiffrigt.

Både Renässans och Ljus framtid ligger bägge nära femprocentsspärren trots att båda partierna ökar något. Renässans får 6,2 procent, en ökning med 0,6 procentenheter. Ljus framtid får 5,4 procent, en uppgång med 0,1 procentenhet.

Störst utanför alltinget är Folkets parti med 2,6 procent, en tillbakagång med 1 procentenhet.

Gryning får 0,6 procent (-1,1), Isländska folkfronten 0,4 procent (-0,2), Humanistpartiet 0,2 procent (-0,1) och Folkfronten 0,1 procent (-0,6).

Stödet för regeringen ökar med 2,3 procentenheter. Det är nu 34,9 procent som står bakom trepartikoalitionen mellan Självständighetspartiet, Renässans och Ljus framtid.

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

Isländsk jättekommun kan bli verklighet i sydost

En kommun som täcker 14 procent av Islands yta men där bara 1 procent av befolkningen bor. Det är ett förslag som kan bli verklighet inom några år. Det är politiker i Djúpavogshreppur, Hornafjörður och Skaftárhreppur som diskuterar ett samgående. Om planerna genomförs blir kommunen till ytan landets i särklass största.

I flera av Islands 74 kommuner pågår diskussioner med grannar om samgåenden. Den mest troliga sammanslagningen i dagsläget är mellan Garður och Sandgerði i sydväst. Men det mest utmanande försöket till sammanslagning finns i sydost.

De senaste månaderna har kommunpolitiker från Djúpavogshreppur, Hornafjörður och Skaftárhreppur vid flera tillfällen träffats för att diskutera ett eventuellt samgående. De har bland annat försökt analysera framtiden som självständiga såväl som sammanslagna kommuner.

Nästa steg är att bjuda in invånarna till möten för att diskutera förslaget. De har redan haft möjlighet att säga sitt om diskussionerna genom en nätbaserad undersökning. Ett förslag kan vara klart redan till våren.

Om de tre kommunerna går ihop blir det en kommun som saknar motstycke. Tillsammans har de en areal på 14 359 kvadratkilometer. Skaftárhreppur är till ytan redan i dag Islands näst största kommun och Hornafjörður är den tredje största. Ihop med Djúpavogshreppur täcker de 14 procent av landets yta.

Kommunen har tre tätorter: Djúpivogur i Djúpavogshreppur, Höfn i Hornafjörður och Kirkjubæjarklaustur i Skaftárhreppur. Mellan Djúpivogur och Kirkjubæjarklaustur är avståndet 30 mil bilvägen.

Mellan kommungränserna ökar avståndet ytterligare några mil. Kommunen sträcker sig från Mýrdalssandur i väster till Berufjörður i öster.

Störst i dag är Fljótsdalshérað med en yta på 8 884 kvadratkilometer. Avstånden för invånarna är dock betydligt mindre än i den föreslagna jättekommunen. Stora delar av Fljótsdalshérað utgörs av obebodda områden på höglandet. Liknande områden finns i de tre kommunerna, men där är befolkningen mer utspridd.

Sett till invånarantalet handlar det däremot inte om någon jättekommun. Djúpavogshreppur, Hornafjörður och Skaftárhreppur har tillsammans 3 097 invånare. En knapp procent av Islands befolkning bor alltså i någon av de tre kommuner som utgör 14 procent av ytan.

Även administrativt skulle jättekommunen bli en utmaning. Skaftárhreppur tillhör den södra valkretsen medan Hornafjörður och Djúpavogshreppur tillhör den nordöstra. Både Skaftárhreppur och Hornafjörður ingår i samarbetsorganisationen för sydisländska kommuner medan Djúpavogshreppur ingår i den östra gruppen.

Initiativet till sammanslagningen kom från Björn Ingi Jónsson, kommunchef i Hornafjörður. Det slutliga avgörandet kommer dock inte att ligga i kommunpolitikernas händer. Frågor om samgåenden avgörs av tradition i folkomröstningar.

Här kan du läsa mer om planerna på ett samgående mellan de tre kommunerna.

Dagens citat

"I watched a person die today, and am feeling shaken. Woke early for my first dry suit scuba dive, in Silfra Fissure - the seam of the earth, where the Asian and North American tectonic plates are literally tearing apart from one another, and the gap is filled with glacier water that's bubbled through rock for 30 years - intensely clear, with 100m visibility."

Scot Hacker skriver på Facebook om sin upplevelse som ögonvittne till när en man drunknade under snorkling i Silfra vid Þingvellir - läs mer här.

måndag 20 februari 2017

Island från ovan



Sälar i Jökulsárlón, flygplansvraket på Sólheimasandur, basaltklipporna vid Vík í Mýrdal och flera vattenfall är några av platserna du får se i den här drönarfilmade videon från södra Island.

Majoritet tycker Island är på fel väg

En majoritet av islänningarna anser att Island är på väg åt fel håll. Det som främst oroar är sjukvården, korruption och fattigdom. Kvinnor och personer bosatta på landsbygden är några av de grupper som i större utsträckning än andra är missnöjda med samhällsutvecklingen. Särskilt nöjda är höginkomsttagare. Det visar en undersökning utförd av MMR.

54,3 procent tycker att Island i allmänhet går åt fel håll. Något färre - 45,7 procent - upplever däremot att utvecklingen går i rätt riktning. Uppfattningen om samhällsutvecklingen skiljer sig kraftigt mellan olika grupper.

De som ogillar samhällsutvecklingen är mest bekymrade över korruption, fattigdom, välfärdssystemet och utbildning. Barnfetma och brottslighet är två saker som de mer sällan oroar sig över.

Islänningar som anser att landet är på väg i rätt riktning svarar oftare att brottslighet, barnfetma, inflation, skatter och klimatförändringar är orosmoln.

Kvinnor, personer bosatta på landsbygden, islänningar i åldern 50 till 67 år, och låginkomsttagare är mer bekymrade över utvecklingen. Män, islänningar bosatta i huvudstadsregionen, pensionärer och höginkomsttagare oroar sig mindre än andra.

Skillnaderna är dessutom stora mellan olika väljargrupper. Hela 79 procent av Piratpartiets sympatisörer upplever att Island är på väg åt fel håll. Samma åsikt har 73 procent av Socialdemokraternas väljare, 66 procent av Gröna vänsterns, 44 procent av Framstegspartiets, 39 procent av Ljus framtids, 20 procent av Renässans och 18 procent av Självständighetspartiets.

Anhängare till oppositionspartierna är alltså mer skeptiska till utvecklingen. Anmärkningsvärt är att fyra av tio sympatisörer till Ljus framtid - ett av de tre regeringspartierna - också är missnöjda med samhällsutvecklingen.

MMR lät deltagarna även lista vilka tre samhällsfrågor som orsakade dem störst bekymmer. Där valde 49,2 procent sjukvården, 48,9 procent korruption, 36,8 procent fattigdom och social orättvisa, 23,8 procent välfärdssystemet, 16,8 procent klimatförändringar, 14,4 procent politisk extremism, 14,2 procent invandringsfrågor, 13,5 procent moraliskt förfall, 13,1 procent utbildning, 11,9 procent inflation, 9,7 procent brottslighet och våld, 9,5 procent barnfetma, 9,3 procent skatter, 8,1 procent miljöhot, 2,4 procent arbetslöshet, 2,2 procent tillgång till lånekapital och 1,7 procent terrorism.

Det är framför allt kvinnor, studenter och islänningar i åldern 18 till 49 år som oroar sig för situationen inom sjukvården. Män, personer som har fyllt 50 år och islänningar bosatta på landsbygden upplever oftare att korruption är ett samhällsproblem.

Sjukvården är ett skäl till oro för 59 procent av Gröna vänsterns anhängare. Den uppfattning delar bara 33 procent av Framstegspartiets väljare.

Hela 74 procent av Piratpartiets sympatisörer svarar att korruption inom ekonomi och politik är ett problem. Samma åsikt har bara 26 procent av Självständighetspartiets anhängare.

Kyrkoherde i tvist med kyrkan om intäkter från laxfiske

Först tog kyrkan strid för intäkter från ejderdun till kyrkoherden i Staðarstaður. Nu är det i stället kyrkan och kyrkoherden som befinner sig i konflikt. Kyrkoherden bor inte längre i prästgården - men har fortfarande rätt till intäkter från laxfiske i vattendrag i närheten. Nu vill kyrkan få tillgång till fastigheten och de intäkter som följer.

I december 2013 valdes en ny kyrkoherde till de sex socknar som betjänas från Staðarstaður på södra Snæfellsnes. Sedan dess har kyrkan ständigt uppmärksammats för olika dispyter.

Den nya kyrkoherden var omdiskuterad redan i samband med valet. Våren 2010 förlorade han tillsammans med sin mor en tvist mot Saga Capital. Fem år tidigare köpte de värdepapper i sparbanken Spron för en halv miljard isländska kronor. Affären finansierades genom ett lån från Saga Capital.

I samband med finanskraschen blev andelarna i Spron värdelösa. Samtidigt krävdes de på närmare 300 miljoner isländska kronor av Saga Capital. De tog tvisten till domstol där de hävdade att de förts bakom ljuset av Saga Capital och att köpet därför skulle hävas. Hæstiréttur Íslands dömde dock till bolagets fördel och ansåg att de hade haft goda kunskaper om värdepappershandel.

När kyrkoherden flyttade in i prästbostaden blev han indragen i en konflikt mellan en markägare och kyrkan. Tvisten gällde vem som hade rätt att plocka ejderdun från den lilla ön Gamlahólmi i sjön Hagavatn. Ejderdunet gav kyrkoherden årliga intäkter på 700 000 isländska kronor.

Även denna tvist hamnade så småningom i Hæstiréttur Íslands. Kyrkan förlorade. Rätten ansåg att det inte fanns stöd för kyrkans uppfattning att den skaffat sig hävd till ejderdun från Gamlahólmi. Inte sedan 1984 hade någon kyrkoherde i Staðarstaður redovisat intäkterna från ejderdunet i sin deklaration.

Strax efter att kyrkoherdens familj flyttat in i prästgården blev en av dem sjuk. Det visade sig att bostaden hade stora mögelskador. Medan prästgården sanerades flyttade familjen till Borgarnes en timmes körning från Staðarstaður.

När bostaden var renoverad flyttade familjen in på nytt, men sjukdomen i familjen kom tillbaka. Samtidigt som det stod klart att huset var fritt från mögel rådde det inget tvivel om att en i kyrkoherdens familj mådde dåligt om att bo i det.

Problemen gjorde att kyrkan i december förra året befriade kyrkoherden från skyldigheten att vara bosatt i Staðarstaður. Då hade familjen redan köpt en bostad i Borgarnes. Beslutet var inte populärt bland församlingsmedlemmarna.

Kyrkoherden är dock alltjämt registrerad som den som disponerar fastigheten. Nu vill kyrkan att han går med på att avstå från fastigheten. Kyrkan vill hyra ut prästgården. Dessutom får den som disponerar fastigheten intäkter från laxfiske i vattendrag i de omgivande markerna. Kyrkorådet anser enligt ett beslut att överlämningen bör ske under året.

Hittills har kyrkoherden nobbat kyrkans förslag till kompensation för uteblivna intäkter från fiskerätter. Inte heller har han visat något intresse för att avstå från fastigheten. Om de inte lyckas komma överens kan en tvist med koppling till Staðarstaður ännu en gång bli föremål för en rättslig prövning.

Här kan du läsa mer om Staðarstaður.

Dagens citat

"Hon lade alltid vikt vid att vara tillgänglig och att ha goda förbindelser med dem som hon arbetade för. Samtidigt var hon orädd för att ta tydlig ställning och tala för den, att förklara saker för människor. Sökte sig snarare till än fruktade dem som hon visste var tveksamma eller hade andra åsikter. Detta gällde inte minst när det fanns behov och människor krävde att få diskutera läget inom rikspolitiken."

Bjarni Benediktsson, statsminister och ledare för Självständighetspartiet, skriver i Morgunblaðið om vice ordföranden Ólöf Nordals bortgång - läs mer här.

söndag 19 februari 2017

Dagens bonuscitat

"De största dagarna i augusti är dagar då det kommer omkring 1 500 gäster. Största dagen är det 1 850 gäster. ... Vi räknar kanske med en ökning på 10 till 15 procent [under 2017]."

Guðmundur Þór Birgisson, vd för Jarðböðin við Mývatn, i RÚV om att badet under 2016 hade 202 000 besökare.

Lamm överlevde tre månader klämt mellan höbalar

När fårbonden Ólafur Jónsson i måndags såg skadade balar med hö förbannade han sin slarvighet. Men när han tittade närmare på balarna såg han vit ull långt in. Ólafur Jónsson sträckte sig efter vad han trodde var ett dött djur - men i stället möttes han av ett levande lamm som inte alls ville låta sig fångas. Lammet hade levt i tre månader inklämd mellan höbalar.

Ólafur Jónsson är bonde på gården Fjöll 1 i Kelduhverfi öster om Húsavík på norra Island. Han berättar på Facebook om en underlig upptäckt som han gjorde i måndags kväll. Då hittade han lamm nummer 146 som varit försvunnet sedan mitten av november.

Han gjorde upptäckten när han skulle hämta några balar hö till djuren. Ólafur Jónsson såg hål i en bal och fördömde sig själv för att inte ha varit mer försiktig när han plastade in och staplade balarna. När han undersökte hålet såg han att det sträckte sig som en gång långt in i högen.

I änden skymtade vit ull. Ólafur Jónsson utgick från att ett får på något sätt hamnat i kläm mellan rullarna och dött. Men när han tog tag i djuret visade det sig vara ett får. Lamm nummer 146 var återfunnet.

Lammet var ganska litet. Det är dock vanligt när det - som i detta fall - handlar om trillingar. Konditionen tycktes det dock inte vara något fel på. Ólafur Jónsson fick så småningom tag på det sprattlande djuret och körde till fårstallet. När han satte ned lammet hade det inga problem att gå eller att röra sig.

Men törstigt var lammet. En hink med tio liter vatten försvann på några få minuter. Därefter började lammet idissla - något som Ólafur Jónsson tog som ett tecken på att det var vid god hälsa.

På något sätt klämdes alltså lammet fast mellan höbalar när de staplades på varandra i mitten av november. Därefter tror Ólafur Jónsson att det har kunnat äta sig framåt. Det fanns också ett spår av spillning som ledde inåt. Däremot har balarna varit för tunga för att lammet skulle lyckas vända eller pressa sig bakåt mot friheten.

Något som förbryllar är att lammet klarat sig utan vatten. Vintern har hittills dessutom varit ovanligt torr. Ändå lyckades lammet klara sig i tre månader inklämd mellan höbalarna.

Att får kan överleva under extremt svåra förhållanden är dock inget nytt. Efter det snöoväder som drabbade Island i september 2012 hittades ett får som sannolikt varit levande begravt i 82 dagar. Och djur hittades som med säkerhet hade varit insnöade i 45 dagar.

Här kan du läsa mer om överlevarfår från 2012 års första höststorm.

Ny jättehangar för Nato-flyg byggs i Keflavík

Till hösten tar Island in anbud på den nya hangar som ska byggas i Keflavík för Natos räkning. Hangaren ska rymma övervakningsflygplan av typen Poseidon P-8. Bygget - som kostar närmare 2 miljarder isländska kronor - finansieras av den amerikanska flottan. Hangaren blir 12 000 kvadratmeter stor.

Hösten 2006 lämnade de sista amerikanska flygplanen Nato-basen i Keflavík. Sedan dess har bara en liten delegation funnits kvar på Island. Det dröjde dock inte länge innan Ryssland började utnyttja läget. Att ryska stridsflygplan uppehöll sig just utanför isländskt luftrum - något de inte gjort medan basen var i bruk - blev något inte helt ovanligt.

Under Barack Obamas tid som president ökade USA:s intresse för Island i samma takt som relationerna med Ryssland försämrades. Den patrullering av isländskt luftrum som några gånger om året genomförts av flyg från Nato-länder ansågs inte längre tillräcklig. Försvarsdebattörer talade plötsligt om att det varit ett misstag att stänga basen.

Om Donald Trump kommer att påverka politiken i en annan riktning återstår att se. I budgeten för 2017 - som klubbades under Barack Obamas tid - öronmärktes 1,95 miljarder isländska kronor till den amerikanska flottan för nybyggen i Keflavík.

Det handlar om en ny hangar på 12 000 kvadratmeter. De hangarer som i dag finns i Keflavík har inte kapacitet för att ta emot Poseidon P-8, den typ av övervakningsflyg som USA tänker använda för att bland annat följa ryska ubåtars rörelser i Nordatlanten.

I dagsläget finns inga planer på någon större permanent närvaro i Keflavík från USA:s sida. Men om inte den nya regeringen byter linje kommer amerikanskt flyg att vara stationerat på Island betydligt oftare.

Anbudsprocessen inleds mot slutet av sommaren och leds av Fram­kvæmda­sýsla rík­is­ins för den amerikanska flottans räkning. Kustbevakningen kommer att ansvara för hangaren när den är på plats. De preliminära ritningarna för bygget är redan klara.

Här kan du läsa mer om USA:s närvaro i Keflavík.

Dagens citat

"I was willing to give the prime minister's office to either the leader of the Left-Greens or the leader of Bright Future, whoever I felt was best at being the glue between all these different parties. ... It's not something I fancy doing. I don't think I'm good at it."

Birgitta Jónsdóttir, alltingsledamot för Piratpartiet, i Canberra Times om de havererade regeringsförhandlingarna mellan Piratpartiet, Renässans, Gröna vänstern, Ljus framtid och Socialdemokraterna.

lördag 18 februari 2017

Dagens bonuscitat

"We weren’t planning to go into tourism but people started coming to take a look, and it grew like a snowball."

Guðjón Hildibrandsson i Lonely Planet Traveller Magazine om utställningen av tillverkningen av jäst haj i Bjarnarhöfn.

Näthat mot isländska muslimer straffas med böter

En man och en kvinna döms av Héraðsdómur Reykjaness till böter för uttalanden om muslimer. Mannen skrev i ett kommentarsfält att en känd muslim borde avlivas som en gris. Kvinnan uppmanade människor att beväpna sig och att vara beredd att använda vapnen om muslimer skulle visa sig på stan.

Nyligen föll två domar i Héraðsdómur Reykjaness gällande näthat. En man dömdes till att betala 100 000 isländska kronor i böter och en kvinna till 60 000 kronor. Bägge fallen har utretts av den nyinrättade hatbrottssektionen vid polisen i Reykjavík.

Mannen döms för en kommentar som han skrev till en artikel publicerad av Vísir. Han vände sig mot en namngiven muslim och skrev att han borde avlivas som en gris. Mannen fördömde också islam som religion.

I förhör nekade mannen till brott. Syftet med kommentaren hade enligt honom bara varit att chockera och inte att hota någon. Vidare sade mannen att han riktade sig mot en viss person eftersom han såg honom som en offentlig företrädare för islam. Själv ansåg mannen att det inom islam fanns en utbredd uppfattning att det var korrekt att döda icke-troende. Därför tyckte han att han svarat på samma sätt.

Héraðsdómur Reykjaness skriver i domen att yttrandefriheten i debatten om religion måste vara omfattande. Mannens uttalanden går dock över gränsen för vad som kan anses vara sakligt. Enligt Europakonventionen faller de inom ramarna för hets mot folkgrupp. Därför döms mannen till böter.

Kvinnan uppmanade på nätet människor att skaffa sig vapenlicens och att bära på kedjor och järnrör om de rörde sig i stan. Hon skrev vidare att hon inte skulle tveka att använda dem som vapen mot muslimer. Så djupt sade hon sig hata personer som bekänner sig till islam.

Även i detta fall ansåg rätten att inlägget passerade gränsen för en saklig debatt. Eftersom kvinnan inte vände sig till någon namngiven person blev böterna lägre än för mannen.

Majoritet vill höja böter för att använda mobilen vid ratten

En klar majoritet tycker att det behöver bli betydligt dyrare att använda mobiltelefonen under körning. I dag är böterna för att använda mobilen vid ratten 5 000 isländska kronor - men fem av sex anser att bötesbeloppet bör vara mer än 10 000 kronor för att avskräcka förare. Det visar en opinionsundersökning utförd av MMR.

I dag är böterna för att använda mobiltelefonen under körning 5 000 isländska kronor. I vissa fall - till exempel om föraren är inblandad i en olycka - kan det rubriceras som vårdslöshet i trafik.

Trots böter och olycksrisken är det få islänningar som aldrig bryter mot förbudet. En undersökning som MMR gjorde i höstas visade att det var bara var femte islänning som det senaste året inte använt telefonen samtidigt som de körde.

Ett skäl till att så många använder telefonen vid ratten kan vara de låga böterna. En klar majoritet anser att en bot på 5 000 kronor inte är tillräckligt för att avskräcka förare.

Bara 15,6 procent svarar att bötesbeloppet ska vara 10 000 isländska kronor eller lägre. Det är 31,7 procent som förespråkar böter på 11 000 till 15 000 kronor, 19,1 procent som föredrar böter på 16 000 till 20 000 kronor, 16,6 procent som väljer böter på 21 000 till 30 000 kronor och 17,1 procent som uppger att böterna ska vara på 31 000 kronor eller mer.

Män, pensionärer och personer bosatta i huvudstadsregionen anser i större utsträckning än andra att böterna bör vara högre för att avskräcka. Kvinnor, låginkomsttagare, islänningar i åldern 18 till 29 år och personer bosatta på landsbygden tycker däremot i allmänhet att böterna ska vara något lägre.

Här kan du läsa mer om att använda mobiltelefonen under körning.

Dagens citat

"Det bör vara omkring två årtionden eller så som det monterades ned. ... Så jag tror att även om detta museum hade varit i gång hela tiden så hade många objekt förnyats. Så om vi skulle börja nu så skulle vi till stor del börja om från noll."

Þórgnýr Dýrfjörð, chef för Akureyrarstofa, i RÚV om möjligheterna att på nytt öppna det naturhistoriska museum som tidigare fanns i Akureyri.

fredag 17 februari 2017

Ed Sheeran brände sig i het källa på Island



När den brittiske artisten Ed Sheeran besökte Island i februari förra året firade han inte bara sin 25-årsdag, åt på Gamla Fjósið nära Skógar och badade i Blå lagunen. Han brände också ena foten när han av misstag halkade ned i en het källa. Nyligen berättade han i en amerikansk pratshow om hur all hud försvann från foten när en i sällskapet drog av Ed Sheeran den brännheta strumpan. Du ser inslaget ovan.

Rekordmånga utländska bilister i trafikolyckor på Island

223 utländska bilister skadades i trafiken på Island förra året. Det är det högsta antalet någonsin. Mest olycksdrabbade på de isländska vägarna var kineser, amerikaner och fransmän. Till skillnad från isländska bilister är turister främst inblandade i trafikolyckor på landsbygden. Islänningar skadas oftare i trafiken i städerna. Det visar statistik från Samgöngustofa.

Det var under 2016 totalt 18 personer som omkom i trafiken på Island. Av dessa var två utländska medborgare. Lika många trafikdöda har det inte varit sedan 2006. Då dog 26 personer i trafikolyckor. De dödsolyckor som ökar gäller onyktra förare och bilister som inte använder bilbälte.

Under året var det 223 utländska medborgare som skadades i trafiken. Det är den högsta siffran någonsin. Sett till den växande turismen var dock ökningen måttlig. Under 2015 var antalet trafikskadade utlänningar 213 personer.

Däremot ökade antalet allvarligt skadade turister förra året till 47 personer jämfört med 26 personer under 2015.

Mest olycksdrabbade är kinesiska bilister. Därefter följer amerikaner och fransmän. Kineser är kraftigt överrepresenterade i olycksstatistiken. Kinesiska medborgare var förra året den sjätte största gruppen av turister till landet. Trots att amerikanerna var sex gånger fler var kineserna oftare inblandade i trafikolyckor.

Utlänningar svarade under 2016 för en sjättedel av bilolyckorna. Turister skadas i tre fall av fyra när de kör av vägen eller välter med bilen. Det är en typ av olyckor som nästan uteslutande inträffar på landsbygden. Av de 223 olyckorna med personskadorna var det bara 11 som skedde i tätorter.

Bland isländska bilister är det en fjärdedel av skadorna som inträffar i samband med avkörningar. Den vanligaste olycksorsaken bland islänningar är i stället sidokollisioner. Denna typ av olyckor inträffar oftast i korsningar.

Turister kör i betydligt större utsträckning än islänningar bil på landsbygden. Under sommaren dominerar olyckor på grusvägar där föraren har haft dålig kännedom om underlaget. På vintern är det i stället snö och halka som skapar problem för många utländska bilister.

Islänningar använder för det mesta bil för att köra korta sträckor, som till och från jobbet. Den genomsnittliga turen går inte utanför kommungränsen eller går till någon grannkommun.

Däremot är islänningar oftare alkoholpåverkade vid ratten. Förra året var det 64 islänningar som skadades i olyckor där föraren hade druckit. Bland turisterna var det bara en olycka som berodde på att föraren druckit alkohol.

Här kan du läsa mer om trafikolyckor på Island.

Misstänkt sjöman omhäktad för Birna Brjánsdóttirs död

Den grönländske sjöman som misstänks bära ansvaret för Birna Brjánsdóttirs död omhäktades i går i ytterligare två veckor. Mannens advokat har överklagat Héraðsdómur Reykjaness beslut till Hæstiréttur Íslands. Överklagandet behandlas inom de närmaste dagarna. Mannen fortsätter att förneka att han dödat Birna Brjánsdóttir.

I fyra veckor har en grönländsk sjöman suttit häktad i isolering misstänkt för att ha orsakat 20-åriga Birna Brjánsdóttirs död. Polisen höll nya förhör med mannen i onsdags. Precis som under gårdagens häktningsförhandling i Héraðsdómur Reykjaness i Hafnarfjörður förnekade han på nytt att han skulle ha orsakat hennes död.

Den misstänkte mannen omhäktades i går i ytterligare två veckor. Rätten beslutade att han ska fortsätta att sitta i isolering. Den enda som mannen har haft kontakt med sedan han häktades är en advokat.

Häktningsbeslutet har överklagats till Hæstiréttur Íslands. Överklagandet kommer att behandlas inom de närmaste dagarna. Åklagaren Jón H. B. Snorrason kommer som tidigare att kräva att domstolen inte offentliggör häktningsbeslutet.

Jón H. B. Snorrason hänvisade under häktningsförhandlingen till att mannen skulle sitta häktad på grund av utredningsskäl. Det är samma skäl som han angett för att häktningsbesluten inte ska offentliggöras.

Polisen väntar fortfarande på såväl obduktionsrapporten som svar på dna-prover som skickats för analys. Nästa förhör med den misstänkte hålls troligen först i nästa vecka.

Utredningen väntas bli klar inom de närmaste veckorna. Den misstänkte mannen får inte sitta häktad längre än tolv veckor. Polisen tror dock att fallet kommer att lämnas vidare till åklagare innan dess. Om utredningen skulle ta längre tid måste mannen släppas ur häktet, men han kan fortfarande åtalas.

Birna Brjánsdóttir försvann lördagen den 14 januari. Hon hittades död åtta dagar senare på stranden nära Selvogur. I samband med att den misstänkte sjömannen häktades första gången häktades också en kollega till honom. Han försattes på fri fot efter två veckor i häkte.

Kollegan var mycket berusad den natt som Birna Brjánsdóttir försvann. Flera vittnen har redogjort för att han drack stora mängder alkohol timmarna före försvinnandet. I förhör har han berättat att han har mycket få minnen från den 14 januari.

Enligt Fréttatíminn ska den häktade mannen ha försökt påverka sin kollegas vittnesmål. Innan de häktades ska han ha berättat för honom att de haft två kvinnor i den hyrbil som de disponerade. Detta ska kollegan också ha sagt i de första förhören. Sedan ska han ha ändrat sig och sagt att han inte mindes någon passagerare utöver Birna Brjánsdóttir. Han ska dessutom ha sagt att uppgifterna om två kvinnor härrörde från den man som fortfarande sitter häktad.

Bägge männen var sjömän ombord trålaren Polar Nanoq som låg i hamn i Hafnarfjörður. På övervakningsbilder från hamnen rör sig kollegan på ett sätt som tyder på att han var kraftigt berusad.

Båten lämnade hamnen på kvällen den 14 januari. Ute till havs ska den häktade enligt Fréttatíminn ha försökt vilseleda sin kollega genom att ge en falsk bild av vad som utspelat sig tidigare på dygnet.

Kollegan är fortfarande misstänkt och polisen har inte uteslutit att han på något sätt kan ha varit delaktig i att skada Birna Brjánsdóttir. Det bedöms dock inte som särskilt sannolikt.

I dag hedras Birna Brjánsdóttirs minne på tolv orter: Reykjavík, Akureyri, Rif, Ísafjörður, Seyðisfjörður, Reykjanesbær, Neskaupstaður, Hvammstangi, Borgarnes, Hólmavík, Egilsstaðir och Höfn. Det är UN Women på Island som står bakom kampanjen Milljarður rís där det dansas mot mäns våld mot kvinnor.

Det är femte gången som dagen arrangeras. Årets tema är trygga städer. I Reykjavík samlas deltagarna i Harpa klockan 12 lokal tid.

Här kan du läsa mer om Birna Brjánsdóttirs död.

Dagens citat

"Monetary unions such as the euro zone have been in the firing line over the past few years. ... We need to look at the environment and ask ourselves, what can we learn from what has happened? Who, of the nations that we like to compare ourselves with, is using the formula that might serve us best?"

Statsminister Bjarni Benediktsson i Bloomberg om Islands framtida valuta och penningpolitik.

torsdag 16 februari 2017

Islands nya dokusåpa - Keeping Up with the Kattarshians


Den som tröttnat på Kim, Kylie, Khlóe, Kourtney och de övriga i familjen Kardashian har den senaste veckan haft en ny dokusåpa att följa. Det är Nútíminn och Síminn som står bakom Keeping Up with the Kattarshians.

Som namnet antyder är det katter som står i centrum. Guðni, Stubbur, Bríet och Ronja är fyra hittekatter som nu går att följa i direktsändning dygnet runt. De är tio veckor gamla. En av katterna har redan tingats av en ny ägare. De får också regelbunden tillsyn. Du kan följa en av kattkamerorna ovan och här hittar du fler kameror som följer deras äventyr.

Fljótsdalshérað stoppar nya pensionat i bostadskvarter

I bostadsområden tillåter nu Fljótsdalshérað inga nya pensionat. Den som tänker ge sig in i turistindustrin och öppna övernattningsställen får i stället hitta platser i kommunen där sådan verksamhet är tillåten. Beslutet är kommunens svar på klagomål från personer som bor granne med pensionat i Fljótsdalshérað.

En rad isländska kommuner har den senaste tiden infört restriktioner mot uthyrning av bostäder till turister. Det rör sig bland annat om Vík í Mýrdal, Djúpivogur och Kirkjubæjarklaustur. Där säger nu kommunerna nej till alla ansökningar om att göra om bostäder till övernattningsställen för turister.

De kommuner som säger nej till ny uthyrning brukar ange två huvudskäl. Dels orsakar ombyggnader till pensionat bostadsbrist, dels brukar uthyrningen följas av klagomål från grannar. Det är vanligt att närboende irriterar sig på att det aldrig känns lugnt i området eftersom nattgäster kommer och går under hela dygnet.

I Egilsstaðir - som är centralort i Fljótsdalshérað på östra Island - har tidigare den lokala företagarföreningen tagit fram informationslappar som invånarna kan sätta på olämpligt parkerade fordon. Syftet är att få turister att alltid använda campingplatsen i stället för att ställa bilen där den kan utgöra en trafikfara eller orsaka andra problem.

Informationen har den lokala ordningsstadgan som grund. Den säger att det i tätorter på kommunal mark bara är tillåtet att ställa husbilar, campingbilar och husvagnar för natten på anvisade platser. Det är dessutom enbart tillåtet att tälta på anvisade platser. Och den enda anvisade platsen är just campingplatsen.

Sedan i somras har kommunen sagt nej till nya pensionat i två bostadsområden i Egilsstaðir. Nu har kommunfullmäktige klubbat ett beslut som gäller hela Fljótsdalshérað.

Motiveringen till beslutet är att det finns tillräckligt med utrymme för övernattningsställen i områden där sådan verksamhet är tillåten enligt detaljplanen. Kommunpolitikerna vill heller inte att bostadskvarter ska börja omvandlas till områden för näringsverksamhet.

Ett annat skäl till förbudet är klagomål från närboende till befintliga pensionat. Precis som på andra ställen i landet ogillar de besökare som kommer och går dygnet runt. Inte sällan anser de att turister är högljudda, skräpar ned och saknar hänsyn.

Beslutet omfattar bara bostäder som enbart hyrs ut till turister som gästhem, pensionat eller liknande. Stoppet gäller däremot inte tillfällig uthyrning som sker genom exempelvis Air Bnb. Den som inte överskrider taket på 90 uthyrda dagar om året behöver inte söka tillstånd och kan därför fortsätta med uthyrningen. För sådan uthyrning behöver heller inte detaljplanen ändras.

Åtta av nio ledamöter i kommunfullmäktige sade ja till beslutet. Þórður Mar Þorsteinsson, som företräder ett lokalparti i fullmäktige, avstod från att rösta.

Här kan du läsa mer om det tidigare uthyrningsstoppet i Egilsstaðir.

Majoritet islänningar säger nej till slopat alkoholmonopol

En majoritet av islänningarna säger nej till alkoholförsäljning i butiker. Men i alltinget kan det nu finnas en majoritet för att slopa alkoholmonopolet redan vid årsskiftet. Bakom förslaget står nio politiker från fyra partier. Men motståndet bland allmänheten är stort. Det visar en opinionsmätning utförd av Zenter.

Det är långt ifrån första gången som det i alltinget läggs ett förslag om att avskaffa alkoholmonopolet. Förra mandatperioden lade självständighetspartisten Vilhjálmur Árnason fram sådana förslag två gånger. Sista gången hade det stöd av ytterligare femton ledamöter.

Inte någon av gångerna behandlades förslaget hela vägen fram till en tredje votering i alltinget. Så har det ofta sett ut när liknande förslag lagts fram tidigare.

Vilhjálmur Árnason är en av de nio undertecknarna till ett nytt förslag om att skrota det statliga monopolet. Övriga undertecknare är Teitur Björn Ein­­ar­s­­son, Áslaug Arna Sig­­ur­­björns­dótt­ir och Hildur Sverr­is­dóttir från Självständighetspartiet, Pawel Bar­toszek från Renässans, Nichole Leigh Mosty från Ljus framtid och Jón Þór Ólafs­­son, Ásta Guð­rún Helga­dóttir och Viktor Orri Val­­garðs­­son från Piratpartiet.

De fyra partierna har tillsammans 42 av 63 mandat i alltinget. Dessutom har flera framstegspartister tidigare ställt sig bakom liknande förslag.

Ändå är det osäkert om förslaget kommer att gå igenom. Motståndet är starkast inom Gröna vänstern. Men även i övriga partier i parlamentet finns det enskilda ledamöter som motsätter sig en avreglering. Sådana politiker finns också i de tre regeringspartierna. Det vanligaste motargumentet är att monopolet är det bästa alternativet för folkhälsan.

Men den här gången kan det alltså finnas en majoritet för att slopa alkoholmonopolet. Om förslaget går igenom sker avregleringen vid nyår. Då blir det tillåtet att sälja alkohol i butiker. Den som säljer alkohol måste ansöka om tillstånd. Försäljningen måste också ske på ett sätt som gör att alkoholen är avskild från andra varor i butiken.

Någon avveckling av tobaksmonopolet ingår inte i förslaget.

Bland allmänheten är motståndet mot en avreglering utbrett. Hela 61,5 procent motsätter sig förslaget. Bara 22,8 procent vill tillåta alkoholförsäljning i butiker. Resterande 15,7 procent var varken positiva eller negativa till förslaget.

Stödet för att skrota monopolet är större bland män, bland islänningar i åldern 18 till 24 år och bland personer bosatta i Reykjavíkområdet. Motståndet är mer utbrett bland kvinnor, bland personer som har fyllt 65 år och bland landsbygdsbefolkningen.

Här kan du läsa mer om alkoholdebatten.

Dagens citat

"History teaches us that we’re not particularly good in managing situations like these. ... I hope we’ve learned something and that we’ll manage this better now than often before. But that remains to be seen."

Gylfi Magnússon, docent i ekonomi vid Háskóli Íslands, i Bloomberg om riskerna för att dagens ekonomiska uppsving slutar med en ny krasch.

onsdag 15 februari 2017

En isländsk snowboardare på hemmaplan



Snowboardaren Eiríkur Helgason är uppvuxen i Akureyri. I den här minidokumentären tar han med sig brädan till en rad olika platser i landet som vattenfallen Dynjandi och Aldeyjarfoss.

Strejk bakom högsta arbetslösheten på Island sedan 2015

Arbetslösheten på Island ökade till 3 procent under januari. Det är den högsta nivån på nästan två år. Bakom ökningen ligger den pågående strejken bland sjömän. Den har fått arbetsgivare att säga upp anställda i land som bereder fångsterna eftersom det inte finns någon fisk att ta hand om. Om strejken fortsätter kommer arbetslösheten att fortsätta öka. Det uppger Vinnumálastofnun i en prognos.

I januari var det 3 procent som var utan jobb på Island. Det är den högsta nivån sedan april 2015. Jämfört med december 2016 är det en ökning med 0,7 procentenheter.

Huvudskälet till den kraftiga ökningen av antalet arbetslösa är den pågående strejken bland sjömän. Ett resultat av strejken är att många fiskebåtar ligger i hamn. Därför finns det heller inga fångster att ta hand om. En rad företag har därför valt att säga upp anställda på land som bereder fångsterna.

Under hela januari landades bara 7 610 ton fisk i isländska hamnar. Enligt statistik från Hagstofa Íslands var motsvarande siffra för januari 2016 hela 73 612 ton. Fångstens värde sjönk med 83,3 procent.

Om strejken fortsätter räknar Vinnumálastofnun med att ännu fler blir arbetslösa under februari. I vanliga fall brukar skillnaderna mellan januari och februari vara små. Om parterna däremot lyckas komma överens om ett nytt avtal väntas arbetslösheten sjunka på nytt.

Reykjavík är visserligen den viktigaste landningshamnen, men proportionellt är fisket mer betydelsefullt utanför huvudstadsregionen. Arbetslösheten ökar också betydligt mer på landsbygden.

Högst var arbetslösheten i Västfjordarna. Där steg den under januari med 3,9 procentenheter till 5,8 procent. Därefter följde Norðurland eystra med 5,2 procent (+1,9), Suðurnes med 4,5 procent (+1,7), Suðurland med 3,9 procent (+1,5), Austurland med 3 procent (+1,4), Vesturland med 2,7 procent (+1,2), Reykjavíkområdet med 2,4 procent (+0,1) och Norðurland vestra med 1,8 procent (+0,2).

Sex isländska kommuner hade full sysselsättning under januari: Helgafellssveit, Reykhólahreppur och Skorradalshreppur i Vesturland, Árneshreppur i Västfjordarna samt Akrahreppur och Skagabyggð i Norðurland vestra.

Arbetslösheten var bland kvinnor 3,4 procent under januari. Bland männen var motsvarande siffra 2,7 procent. Gapet mellan könen ökade något under januari.

Av de arbetslösa var 29 procent utländska medborgare. Av dessa var 64 procent polacker.

Under 2016 skapades närmare 7 000 nya arbetstillfällen. Trenden väntas fortsätta i år i synnerhet inom turismnäringen och byggbranschen. Många av de nya jobben kommer att gå till personer som flyttar till Island för att arbeta. Byggbranschen lockar framför allt män medan turismnäringen har en ganska jämn könsfördelning.

Här kan du läsa mer om arbetslösheten på Island.