torsdagen den 24:e april 2014

Katrín Jakobsdóttir och Jón Gnarr hederligaste politikerna

Katrín Jakobsdóttir och Jón Gnarr är Islands hederligaste politiker. Gröna vänsterns och Bästa partiets ordföranden står i särklass när opinionsinstitutet MMR undersöker islänningarnas attityd till landets politiska ledare. Minst hederlig är Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, statsminister och partiledare för Framstegspartiet. Bara var tionde anser att han är ärlig - och han är dessutom den mest profillösa politikern.

Gröna vänsterns Katrín Jakobsdóttir brukar med bred marginal rankas som Islands populäraste partiledare inom rikspolitiken. MMR:s mätning ger henne också genomgående höga värden. Hela 48 procent anser att hon är hederlig, vilket är den högsta enskilda siffran i hela undersökningen. Nästan lika många, 45,2 procent, tycker att Jón Gnarr, borgmästare i Reykjavík och ledare för Bästa partiet, är hederlig.

I botten återfinns Framstegspartiets Sigmundur Davíð Gunnlaugsson. Bara 10,9 procent uppger att statsministern är hederlig.

Bättre betyg får Ljus framtids Guðmundur Steingrímsson, som 27,6 procent uppfattar som hederlig. Motsvarande siffra för Piratpartiets Birgitta Jónsdóttir är 26,4 procent, president Ólafur Ragnar Grímsson 18,9 procent, Socialdemokraternas Árni Páll Árnason 15,7 procent och Självständighetspartiets Bjarni Benediktsson 14,7 procent.

Katrín Jakobsdóttir är också den toppolitiker som är bäst på att stå för sina övertygelser. Av de tillfrågade uppger 45,2 procent att hon håller fast vid sina åsikter. Nummer två är även här Jón Gnarr med 38,3 procent. Minst lojal mot de egna övertygelserna är Bjarni Benediktsson med 14,7 procent.

Dessutom rankas Katrín Jakobsdóttir som Islands mest bestämda politiker. I undersökningen svarar 41 procent att hon är resolut. Här hamnar däremot Jón Gnarr längst ned med bara 14,8 procent. Näst mest resolut är i stället Ólafur Ragnar Grímsson med 38,7 procent.

Den mest vinnande personligheten har Jón Gnarr. Hela 40,3 procent svarar att borgmästaren lyckas charma väljarna. Här är Katrín Jakobsdóttir tvåa med 34,1 procent. I botten återfinns Sigmundur Davíð Gunnlaugsson med 7,8 procent och Birgitta Jónsdóttir med 7,1 procent.

Jón Gnarr är också den politiker som anses stå i särklass när det gäller kontakt med allmänheten. Hela 42,6 procent tycker att han är den som har de starkaste banden till vanliga medborgare. Även här är Katrín Jakobsdóttir tvåa med 32,3 procent. Minst förståelse för islänningars vardag har Sigmundur Davíð Gunnlaugsson och Bjarni Benediktsson, som får 7,8 respektive 7,5 procent.

Ólafur Ragnar Grímsson rankas högst i kategorierna personlig styrka (35,2 procent), född till ledarskap (28,8 procent) och arbetsförmåga under press (25 procent). Tvåa i samtliga dessa kategorier är Katrín Jakobsdóttir.

Lägst betyg av alla får Sigmundur Davíð Gunnlaugsson. Hela 47 procent anser att statsministern inte besitter någon av dessa åtta positiva egenskaper. Motsvarande siffror är för Árni Páll Árnason 39,9 procent, Bjarni Benediktsson 38,9 procent, Guðmundur Steingrímsson 28,4 procent, Birgitta Jónsdóttir 28,1 procent, Jón Gnarr 23,2 procent, Ólafur Ragnar Grímsson 21,2 procent och Katrín Jakobsdóttir 15,6 procent.

Här kan du läsa mer om förtroendet för isländska politiker.

Turism, forskning och fiske ska rädda Raufarhöfn

Turism, fiske och forskning är invånarnas recept för att stoppa utflyttningen från Raufarhöfn. Sedan 1992 har befolkningen minskat med drygt hälften - och av fiskekvoterna återstår bara några få procent. I samhället finns 47 bostäder som är obebodda under större delen av året. Samtidigt råder det brist på hyresbostäder vilket gör det svårt att locka nya invånare till orten.

Inte på någon annan plats i landet är utflyttningen så stor som i Raufarhöfn. Under 1960-talet bodde omkring 600 personer på orten. Sedan sillen försvann 1967 har utvecklingen pekat nedåt. Vid årsskiftet var antalet invånare i Raufarhöfn bara 166 personer.

Befolkningen blir dessutom allt äldre. Hösten 2002 gick 52 elever i grundskolan i Raufarhöfn. Nu är de bara tolv - och fem av dem lämnar skolan till våren. Med bara sju elever kvar blir skolan i Raufarhöfn Islands minsta tillsammans med Finnbogastaðaskóli i Árneshreppur.

I samhället finns enligt Morgunblaðið i dag 47 bostäder som står tomma under större delen av året. Samtidigt råder det brist på hyresbostäder. En hyresfastighet med elva lägenheter på Aðalbraut har en längre tid varit till salu för 68 miljoner isländska kronor - men det är enligt RÚV bara två lägenheter som är permanent uthyrda. Att bygga nytt är för de flesta inte att tänka på eftersom huspriserna är låga och transportkostnaderna för byggmaterial höga till Islands nordöstra hörn.

Raufarhöfn är dessutom en av fiskekvotsystemets stora förlorare. Fackföreningen Framsýn har granskat de fångster som landats och bearbetats på orten. Mellan 1992 och 2011 minskade mängden landade fångster med 97,9 procent. Inom loppet av tjugo år försvann alltså 49 fångade fiskar av 50 från Raufarhöfn. Än mer dramatisk var minskningen av de fångster som också bearbetades på orten. Här var nedgången 99,5 procent.

Tillsammans med Breiðdalshreppur med tätorten Breiðdalsvík, Skaftárhreppur med tätorten Kirkjubæjarklaustur och Bíldudalur i Vesturbyggð - där storskalig laxodling inom de närmaste åren tros vända den negativa befolkningsutvecklingen - är Raufarhöfn ett av fyra samhällen som tagits upp på en särskild krislista. När beslutet togs sade dåvarande statsrådet Steingrímur J. Sigfússon till RÚV att det trots utflyttningen fanns hopp om att rädda Raufarhöfn.

Kanske håller ändå utvecklingen på att vända. Visserligen fortsatte antalet invånare att minska även under 2013, men minuset på flyttkontot var bara tre personer. Under 2012 försvann däremot sexton invånare. Vid boendemöten har invånarna lyft fram turism, fiske och forskning som näringar som ska vända utvecklingen. Fiskekvoter öronmärkta för Raufarhöfn av glesbygdsmyndigheten Byggðastofnun har gjort att framtidsutsikterna ser ljusare ut än för några år sedan.

GPG Fiskverkun har sitt huvudkontor i Húsavík men är också den största privata arbetsgivaren i Raufarhöfn med ett tjugotal anställda. Arbetsledaren Viðar Friðgeirsson säger i Morgunblaðið att det under högsäsongen till och med fattas arbetskraft. I Raufarhöfn tillverkas bland annat masago, smaksatt rom av lodda som används till sushi i Europa och Nordamerika.

Genom Byggðastofnun har Kristján Þ. Halldórsson anställts som projektledare för att under ett år arbeta med olika utvecklingsprojekt i Raufarhöfn. Han säger i Morgunblaðið att bygdekvoten på 400 ton nyttjas mellan september och januari. Det är annars den period då minst fisk landas i Raufarhöfn. Genom att använda kvoten under den svåraste perioden skapas stabilitet i produktionen.

Beläget i Islands nordöstra hörn långt bort från ringvägen är turismen till Raufarhöfn alltjämt förhållandevis begränsad. Ändå är uppsvinget inom näringen uppenbart. Länge har Hótel Norðurljós varit enda möjligheten att övernatta på orten. Nu finns även Gistiheimilið Hreiðrið - inrett i ett gammalt hyreshus - samt det lilla sommaröppna fiket Kaffi Ljósfang, som använder den nu nedlagda bensinmackens lokaler.

Heimskautagerðið, den stenformation som är tänkt att bli Raufarhöfns främsta turistattraktion, har också fått nya bidrag. Det kommer dock att dröja ytterligare några år innan den står färdig.

Forskare ska lockas till orten genom projektet Interact, ett nät av forskningsstationer i arktiska områden. Förhoppningen är att de första forskarna ska välkomnas redan till sommaren.

Vid grundskolan invigdes i somras dessutom en konstgräsplan för fotboll. Om det inom några år finns några elever kvar som använder den återstår att se.

Här kan du läsa mer om Raufarhöfn.

Dagens citat

"It’s mainly Americans who are squeamish about this. ... Maybe at first people were astonished and thought that I was queer or something was wrong with me—but on the whole, it has been pretty successful and the reaction has been good."

Sigurður Hjartarson, grundare av det isländska penismuseet i Húsavík men som i dag är flyttat till Reykjavík, i The Daily Beast om reaktionerna på hans samling.

onsdagen den 23:e april 2014

Simtur i Jökulsárlón



Så här kan det se ut när några brittiska och irländska surfare - sponsrade av Jägermeister - beger sig till Island för att jaga de perfekta vågorna under midvintern. Resan startade i Keflavík och tog dem bland annat till Akureyri och Jökulsárlón, där de dessutom passade på att ta en simtur bland isbergen.

EU-vänligt högerparti kan locka var femte islänning

Var femte väljare kan tänka sig att rösta på ett EU-vänligt högerparti. Mest intresserade är islänningar som tidigare sympatiserat med Socialdemokraterna, Ljus framtid och Självständighetspartiet. Det nya partiet väntas se dagens ljus under maj. Just nu jagar initiativtagarna etablerade namn som ska kunna företräda partiet.

Regeringens beslut att svika vallöftet om en folkomröstning om EU-förhandlingarnas framtid väckte starka känslor inom Självständighetspartiets EU-vänliga falang. Efter beskedet har partiet backat i opinionen. Sedan en tid tillbaka pågår också förberedelser för ett nytt parti på högerkanten. Utbrytarpartiet tänker driva bland annat frågor rörande handelsfrihet och hålla dörren öppen för EU-inträde.

En av initiativtagarna är juristen Sveinn Andri Sveinsson. Han säger i Morgunblaðið att han inte själv tänker leda partiet, men att det finns ett stort politiskt utrymme som Självständighetspartiet genom sitt agerande i EU-frågan bidragit till att skapa. Det nya partiet kommer inte att ställa upp i vårens kommunalval. Nyheter om partibildningen är dock enligt Sveinn Andri Sveinsson att vänta under maj.

En annan initiativtagare är chefredaktören Benedikt Jóhannesson. Hans mål är enligt DV att få flera etablerade politiker att gå över till det nya högerpartiet.

Ett sådant namn är Vilhjálmur Egilsson. Han har i tolv år representerat Självständighetspartiet i alltinget, basat över arbetsgivarorganisationen Samtök atvinnulífsins och är i dag rektor för Háskólinn á Bifröst. Han ingick dessutom i den grupp som 2009 fick uppdraget att utreda Självständighetspartiets kopplingar till finanskraschen. Rapporten totalsågades dock av tidigare partiledaren Davíð Oddsson vid samma landsmöte som den presenterades. Sågningen tycktes avgöra dess öde eftersom den sedan dess inte behandlats på nytt.

Tidigare partiledaren Þorsteinn Pálsson vore ett trumfkort för utbrytarna. Frågan är dock om han - trots ett djupt missnöje med den nuvarande ledningens hantering av EU-frågan - skulle ta det drastiska steget att lämna Självständighetspartiet.

Ett annat tungt namn är tidigare vice ordföranden och statsrådet Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir. Det finns en hel del självständighetspartister som anser att hon lämnade politiken för tidigt. I så fall skulle sannolikt det nya partiet även försöka locka över bundsförvanten Ragnheiður Ríkharðsdóttir, Självständighetspartiets gruppledare i alltinget som redan har meddelat att hon inte stödjer regeringens beslut att återkalla Islands ansökan om EU-medlemskap.

Ólafur Stephensen, chefredaktör för Fréttablaðið, är ett annat namn som ryktas förekomma i diskussionerna. Han tillhör också Självständighetspartiets EU-vänliga flygel och använder tidningen som medel för att föra ut sina åsikter. När Fréttablaðið för en tid sedan fick dubbla chefredaktörer - när även Mikael Torfason rekryterades med samma titel - betraktades det som att Ólafur Stephensen fick en överrock. Möjligen skulle det kunna underlätta beslutet att lämna posten. Att vara partiordförande och chefredaktör är knappast ens på Island förenliga uppdrag.

En som redan har bestämt sig är Jórunn Ósk Frímannsdóttir, tidigare fullmäktigeledamot för Självständighetspartiet i Reykjavík. Hon skriver i ett blogginlägg att ett avgörande misstag var just att låta den tidigare ordföranden Davíð Oddsson avgöra partiets hållning till EU. Inför valet gav partiledaren Bjarni Benediktssons löften om en en folkomröstning i frågan ändå anledning att stanna kvar.

När Självständighetspartiet valde att överge vallöftet stod det enligt Jórunn Ósk Frímannsdóttir klart att den EU-vänliga flygeln inte länge hade något att hämta inom partiet. Det var också startskottet för diskussionerna om att bilda ett nytt parti. Därför begär hon utträde och lämnar dessutom hedersplatsen på Självständighetspartiets valsedel i Reykjavík för att i stället ansluta sig till den nya partibildningen.

Intresset för ett EU-vänligt parti på högerkanten är alltjämt stort. I en opinionsundersökning utförd av Fréttablaðið uppger 20,7 procent att de sannolikt skulle rösta på ett sådant parti. Samtidigt säger 52,8 procent att de troligtvis inte skulle lägga sin röst på det nya partiet medan 15,2 procent svarar att det varken är sannolikt eller osannolikt att de skulle stödja det.

Mest intresserade är Socialdemokraternas väljare där hela 34 procent svarar att de skulle överväga ett sådant alternativ. Samma åsikt har 28,6 procent av Ljus framtids sympatisörer. Siffrorna är knappast överraskande med tanke på att Socialdemokraterna och Ljus framtid är de två EU-vänliga partierna i alltinget. Därmed är det också troligt att en del av deras anhängare gör det valet just på grund av EU-frågan.

Bland Självständighetspartiets väljare kan 15,8 procent tänka sig att rösta på utbrytarpartiet. Inom Framstegspartiet är motsvarande siffra 12,9 procent, Gröna vänstern 11,1 procent och Piratpartiet 11 procent.

Här kan du läsa mer om intresset för den nya partibildningen.

Fiskekriget: Island fångar 147 721 ton makrill

Island fiskar i år 147 721 ton makrill. Den kvot som i går utfärdades av fiskeminister Sigurður Ingi Jóhannsson ligger på den nivå som Island och EU tidigare varit överens om. Samtidigt tycks Island och Färöarna vara på väg att försonas sedan Färöarna bakom ryggen på Island gjort upp med EU och Norge om makrillfisket. Tonen mot Norge är däremot betydligt skarpare.

Utan Islands kännedom gjorde EU, Norge och Färöarna i mars upp om makrillfisket i Nordostatlanten för fem år framåt. Rekommendationen från Internationella havsforskningsrådet för årets fiske var 889 886 ton, en ökning med hela 64 procent. Uppgörelsen överskred dock med bred marginal den rekommenderade nivån med 611 000 ton till EU, 279 000 ton till Norge och 156 000 ton till Färöarna - och då hade varken Island, Grönland eller Ryssland räknats med.

Den kvot som nu ensidigt utfärdats av fiskeminister Sigurður Ingi Jóhannsson är på 147 721 ton makrill. Island kom redan i höstas överens med EU om en isländsk kvotandel på 11,9 procent av den totala fångsten. Uppgörelsen blev dock inte verklighet eftersom Norge inte accepterade en så hög isländsk andel. Sigurður Ingi Jóhannsson följer ändå den överenskomna linjen.

Att Island lägger sig på 11,9 procent är inte överraskande. Nivån - som dock utgör 16,6 procent av Internationella havsforskningsrådets rekommendation - gör det svårt för EU att hota Island med sanktioner på grund av makrillfisket. Kvotandelen är visserligen lägre än 2013, men den höjda rekommendationen gör att Island ändå ligger kvar på samma fångstmängd som förra året. Därmed riskerar Sigurður Ingi Jóhannsson heller inte att dra på sig de inhemska branschjättarnas missnöje.

I ett pressmeddelande skriver Sigurður Ingi Jóhannsson att Island även i fortsättningen kommer att sträva efter att nå fram till en uppgörelse om makrillfisket i Nordostatlanten. En sådan måste dock göras med hållbarheten som ledstjärna. Att EU och Norge nu tilldelar sig själva kvoter som ligger långt över forskarnas råd är enligt fiskeministern en för framtiden oacceptabel hållning.

Kvotbeslutet har alltså goda förutsättningar att hålla branschjättarna nöjda. Däremot går bara 6 000 ton till småbåtar. Örn Pálsson, chef för småbåtsägarnas intresseorganisation Landssamband smábátaeigenda, krävde tidigare i ett uttalande en kvotandel på 12 procent, vilket motsvarar cirka 18 000 ton.

Det var inte bara Island som riktade kritik mot EU:s och Norges avtal med Färöarna. Sjúrdur Skaale, Nordiska rådets talesperson i miljö- och resursfrågor, kritiserade i ett pressmeddelande uppgörelsen för att den utelämnade Grönland och Island. Han ansåg också att det var oansvarigt att avtalet innebar fångster långt över de rekommenderade nivåerna.

Från Grönland var kritiken skarp av andra skäl. Grönland vill i år fiska 100 000 ton makrill. Norge lyckades dock i avtalet få igenom att fartyg från tredje land inte ska få fiska mer än 4 procent av kvoten i grönländska vatten. Det innebär att Island inte kan ansluta sig till avtalet.

Eftersom det grönländska fisket precis påbörjats sker fisket till stor del från isländska båtar som landar fångsterna i isländska hamnar men betalar fångstskatt till Grönland. Grönland kräver nu enligt KVF att Danmark agerar för att riva upp denna del av avtalet som anses vara direkt riktad mot grönlänningarna.

Från Irland kommer kritik av ett annat slag. Sean O'Donoghue, ordförande för Federation of Irish Fishermen, anklagade i Donegal Democrat EU:s fiskekommissionär Maria Damanaki för att inte ha försvarat branschens intressen och för att ha belönat både Färöarna och Island för oansvarigt fiske. EU-parlamentarikern Pat the Cope Gallagher efterlyste i The Irish Times åter sanktioner mot Island.

Att Färöarna i tysthet gjorde upp med Norge och EU kom för Island som en chock. Fiskeministern Jacob Vestergaard bekräftade i DV att Island inte fick vetskap om förhandlingarna. Ett av skälen ska ha varit att det tycktes omöjligt att nå en överenskommelse som innefattade Norge, EU, Island och Färöarna.

De bägge örikena är dock överens om att låta dispyten om makrillavtalet bli en engångsföreteelse. Efter ett möte med Jacob Vestergaard sade Sigurður Ingi Jóhannsson i Morgunblaðið att Färöarna sett sig tvungna att göra upp med EU som ett sätt att försöka bli kvitt de sanktioner som unionen utfärdat. De har bland annat inneburit stora svårigheter för exporten med allt större lager av fisk som måste säljas till allt lägre priser till länder utanför EU.

Tonläget mellan Island och Norge är däremot betydligt hårdare. Sigurður Ingi Jóhannsson har anklagat Norge för bristande förhandlingsvilja och fult spel under förhandlingarna. Fiskeminister Elisabeth Aspaker svarade i Morgunblaðið att Norge ville se en så bred överenskommelse som möjligt, men inte till vilket pris som helst. Hon ansåg att Norge gjort flera eftergifter för att även Island skulle kunna ansluta sig till avtalet.

Källan till osämjan är vilka principer som ska tillämpas för makrillfisket. Norge förespråkar att kvoter i första hand tilldelas länder som tidigare fiskat makrill. Island vill i stället att fördelningen ska utgå ifrån makrillens aktuella rörelser längre norrut. Konflikten mellan Norge och Island gäller också hur bestånden ska mätas. Sigurður Ingi Jóhannsson åberopar att omkring en fjärdedel av makrillen befinner sig i isländska vatten under delar av året. Elisabeth Aspaker hävdar å sin sida att det bara handlar om 5 procent på årsbasis och att den isländska kvoten måste återspegla denna nivå.

Sigurður Ingi Jóhannsson tillbakavisade i Vísir kritiken från Elisabeth Aspaker. Hon menade att Island på samma sätt gått bakom ryggen på Norge genom att på egen hand göra upp med EU om en kvot på 11,9 procent. Sigurður Ingi Jóhannsson hävdade att han under förhandlingarna hade fått beskedet att unionen skulle hålla Norge informerat om utvecklingen.

Här kan du läsa mer om makrillkriget.

Dagens citat

Foto: Citizen Press
"Having a shack by every waterfall and having a man there with his hands out, that’s dystopian. ... There is something fundamentally wrong, if I have to pay to go to my favourite areas."

Författaren Andri Snær Magnason i Edmonton Journal om regeringens planer på att införa ett naturpass till populära besöksmål - läs mer här.

tisdagen den 22:e april 2014

Dokumentären om Klink och (Lands)bank(i)



Mellan 2004 och 2006 sponsrade Landsbanki galleriet Klink og Bank i Reykjavík. Idén att använda en lokal som hamnat i bankens ägo kom från Ásgeir Friðgeirsson, som då var talesperson för Björgólfur Guðmundsson och Björgólfur Thor Björgólfsson, som i sin tur var storägare i Landsbanki. Ett av de projekt som banken bekostade var dokumentärfilmen Klink og Bank. Den spelades in 2005 i regi av Þorfinnur Guðnason. Regissören ska själv inte ha tittat på den efter finanskraschen eftersom den visar hur Landsbanki genom sponsringen lyckades knyta galleriets kredd till sig. Ovan kan du se den första delen av filmen.

Skógar blir tätort - med femton invånare och tre nya hotell

Med tre nya hotell på väg och flera nya byggnader som ska tjäna turister tänker Rangárþing eystra göra Skógar till en tätort. Trots att det i dag bara bor femton personer i samhället. Men investeringarna i turistnäringen kommer att öka behovet av bostäder nära Skógar. Alla är dock inte nöjda med planerna. Flera lokalpolitiker befarar att hotellen kommer att skymma utsikten av Skógafoss.

Vattenfallet Skógafoss och hembygdsmuseet Skógasafn tillhör de populäraste turiststoppen på södra Island. Varje år besöks de av allt fler resenärer. Men den lilla orten Skógar har bara runt femton invånare. När den var som störst bodde omkring hundra personer i samhället vid Eyjafjallajökulls fot.

Nu är det på väg att förändras. Redan vid månadsskiftet öppnar ett nytt hotell med tjugo rum. Bakom satsningen står enligt Vísir samma par som driver Hótel Anna i Moldnúpur en mil längre västerut. Tidigare i april invigde de en servering med plats för sextio personer.

Ytterligare två hotell står på tur. Totalt handlar det om 5 000 kvadratmeter nya byggnader och 300 nya sängplatser. Bakom ett av initiativen står enligt Fréttablaðið företagen Reykjavík Backpackers och Nitur. Hotellet med tillhörande restaurang och servicebyggnader hamnar direkt öster om vattenfallet.

När beslutet klubbades i detaljplanenämnden kallade tre ledamöter klartecknet för en "planeringsolycka" som inte skulle gå att återkalla. De förespråkade att hotellet skulle flyttas ytterligare 50 meter österut. Då hade vyn mot Skógafoss varit säkrad från alla väderstreck. Nu anser de att utsikten är hotad:
"Över hela världen är utvecklingen sådan att service och byggnadsverk placeras längre bort från naturpärlor än vad vi har gjort. Det görs för att de upplevs som allra bäst i orörd omgivning, och orörd natur är vårt adelsmärke."
Hotellbygget fick ändå klartecken i nämnden. Eftersom det till större delen bara blir en våning högt uppges inte utsikten vara i fara.

De nya hotellen är inte den enda förändringen som är på väg i Skógar. Den andra sker i dagsläget bara på pappret, men kan på några års sikt innebära att invånarantalet ökar från 15 till 200. Ísólfur Gylfi Pálmason, kommunchef i Rangárþing eystra, säger till Vísir att förändringen innebär att kommunen tar över ansvaret för flera områden:
"Vi håller på att ändra vår översiktsplan så att Skógar blir en tätort, den andra av två tätorter här i kommunen. Den andra är naturligtvis Hvolsvöllur. ... Det betyder att när vi har fått ett samhälle i Skógar med kanske 200 invånare blir kommunen skyldig att dra fram kallt vatten, avloppssystem, gatuunderhåll och annat sådant."
Något annat som då åter skulle kunna bli aktuellt på orten är en skola. En sådan fanns när Skógar var som störst, men i dag bussas barnen i regionen till Hvolsvöllur.

Den största arbetsgivaren i området är i stället Skógasafn, hembygdsmuseet grundat av Þórður Tómasson. Förra året besöktes det av över 60 000 gäster och det gör varje år en vinst på runt 25 miljoner isländska kronor. Under vintern har museet åtta anställda, men under sommaren ökar antalet till tjugo, rapporterar Vísir.

Här kan du läsa mer om planerna för Skógar.

Guðni Ágústsson på väg tillbaka in i politiken

Guðni Ágústsson ser ut att bli Framstegspartiets lösning på ledarkrisen i Reykjavík. Den tidigare partiledaren har fått frågan om han vill toppa partiets valsedel i huvudstaden. Besked kommer på torsdag - men det mesta talar för att Guðni Ágústsson tackar ja. I medierna har han redan lyft fram flygplatsfrågan som ett sätt att profilera sig under valrörelsen.

I kommunalvalet i Reykjavík för fyra år sedan gjorde Framstegspartiet sitt sämsta resultat i kommunen sedan 1942. Dagens opinionssiffror är för partiet närmast katastrofala. Med dryga månaden kvar till valet behöver Framstegspartiet dubbla väljarstödet för att ha chans på ett mandat i fullmäktige.

Toppkandidaten Óskar Bergsson valde nyligen att hoppa av för att ge ett annat namn möjligheten att leda Framstegspartiet i valet. Namn som har diskuterats är enligt DV fotbollstränaren Guðjón Þórðarson och juristen och tidigare presidentkandidaten Herdís Þorgeirsdóttir. Magnús Scheving, grundare och ägare av barnprogramssuccén Latibær har också fått frågan.

En som däremot inte har tillfrågats är Guðrún Bryndís Karlsdóttir, som är nummer två på Framstegspartiets lista. Hon säger till Vísir att hon anser sig vara mer lämpad än Guðni Ágústsson. Men partiföreningarna i Reykjavík hoppas enligt RÚV i stället på att den tidigare partiordföranden tackar ja. Det är dessutom ett förslag som den nuvarande ledaren Sigmundur Davíð Gunnlaugsson står bakom. Även alltingsledamoten Karl Garðarsson förespråkar Guðni Ágústsson, rapporterar Vísir.

Den 65-årige Guðni Ágústsson har suttit i alltinget i tjugoett år, varav åtta år på posten som jordbruksminister. Han lämnade sin plats i parlamentet i november 2008 med motiveringen att Framstegspartiet behövde förnyas efter finanskraschen. Han lämnade samtidigt också uppdraget som partiordförande, en post som han hade i bara drygt ett år. Sedan sin tid i alltinget är han bosatt i centrala Reykjavík, men uppvuxen på landsbygden på sydvästra Island.

I dag är Guðni Ágústsson alltjämt verksam inom jordbruksbranschen som direktör för mejeriernas intresseorganisation Samtök afurðastöðva í mjólkuriðnaði. Men bland allmänheten är han kanske framför allt känd som historieberättare och reseledare. Hans bok med skrönor från landsbygden, Guðni - léttur í lund, var en av förra årets bäst säljande.

Guðni Ágústsson har utlovat ett besked på torsdag. Rykten gör dock gällande att han kommer att ställa upp i valet den 31 maj. Han talar i en intervju med Vísir om att svara på "ett nödrop" från partiet. Han tycks dessutom redan ha börjat driva en av Framstegspartiets profilfrågor, nämligen att behålla inrikesflygplatsen på Vatnsmýri i Reykjavík:
"Det är många som är intresserade av kandidaturen inte minst för att Framstegspartiet är helt för att försvara flygplatsen på Vatnsmýri. Den är viktig för Reykjavík och för hela landet. Detta är den bästa flygplatsen i landet och den viktigaste."
I Reykjavík betraktas Framstegspartiet ofta som en angelägenhet för landsbygdsväljare. Grétar Þór Eyþórsson, professor i statsvetenskap vid Háskólann á Akureyri, säger till DV att Guðni Ágústsson är ett namn som sannolikt skulle vara en bättre röstmagnet utanför huvudstaden. Han tror heller inte att flygplatsfrågan kan bli något trumfkort under valrörelsen. Dess framtida läge är även det en fråga som främst engagerar människor utanför Reykjavík:
"Han står för värderingar och åsikter som får mer gensvar utanför Reykjavík än inne i staden. Men naturligtvis kan han lyfta partiets stöd något, och det behövs inte lyfta stödet mycket så har de chans på en person."
Här kan du läsa mer om Framstegspartiets ledarkris i Reykjavík.

Dagens citat

"Här sitter jag för att diskutera kapitalkontroller, indexreglering och skuldkorrigering med belgare, danskar, mauritier och indonesier #FML [fuck my life] #ishouldgetamedal."

Margrét Gísladóttir, assistent till utrikesminister Gunnar Bragi Sveinsson i ett inlägg på Twitter från ett möte på Bali med företrädare för andra länder.

måndagen den 21:e april 2014

Dagens bonuscitat

"I remember commenting to my host parents about these hills and asking if they were significant for any reason. They pointed to three hills in particular and told me those had been the site of Iceland’s last execution. I was immediately curious, as I think anybody would be, and after a few a more questions that’s when I heard a very brief version of the story of Agnes Magnúsdóttir."

Författaren Hannah Kent i The San Diego Union-Tribune om romanen Burial Rites som skildrar den sista avrättningen på Island år 1830 - läs mer här.

Majoritet säger nej till inträden till isländska naturpärlor

En majoritet av islänningarna är emot inträdesavgifter till naturpärlor. Motståndet mot avgiftsbeläggning är störst bland Piratpartiets väljare. Mest positiva till införandet av entrépeng är Framstegspartiets och Självständighetspartiets sympatisörer. Det visar en opinionsundersökning utförd av Vísir.

De privata markägarnas beslut att ta betalt av alla besökare till Geysirområdet är ett av årets mest omdiskuterade. Inträdesavgiften har nu åtminstone tillfälligt stoppats genom domstolsbeslut. Införandet av entrépeng är dock på gång på flera andra håll i landet. Samtidigt står det klart att regeringens förslag att införa en rikstäckande avgift i form av ett naturpass inte kommer att läggas fram i alltinget under våren. Planen är dock alltjämt att naturpasset ska tas i bruk vid årsskiftet.

En klar majoritet av islänningarna, 57,8 procent, anser enligt Vísirs opinionsmätning att det är fel att ta ut avgifter av besökare till populära turistattraktioner i naturen, medan 42,2 procent tycker att det är riktigt.

Motståndet mot inträdesavgifter är störst bland Piratpartiets anhängare, där hela 73 procent tycker att det är fel att ta betalt för besök till isländska naturpärlor. Bland Gröna vänsterns väljare säger 71 procent nej, bland Socialdemokraternas säger 60 procent nej och bland Ljus framtids säger 54 procent nej.

Bland regeringspartiernas sympatisörer är däremot en knapp majoritet för införandet av entréavgifter. Inom Självständighetspartiets och Framstegspartiets led säger 52 procent ja till avgiftsbelagda besök.

Sett till valkretsar är motståndet mest utbrett i nordväst där 62 procent inte vill se några besöksavgifter till naturpärlor. I sydvästra valkretsen säger 60 procent nej, i Reykjavíkvalkretsarna 57 procent nej och i nordöstra och södra valkretsen 55 procent.

Här kan du läsa mer om striden om inträdesavgifter till Geysir.

Vill hålla ny folkomröstning om flygplatsen i Reykjavík

En ny folkomröstning ska avgöra framtiden för flygplatsen i Reykjavík. Det anser Halldór Halldórsson, Självständighetspartiets toppkandidat i vårens kommunalval. Den omröstning som ägde rum år 2001 säger han inte längre har något värde. Att folkomrösta kan tidigast bli aktuellt nästa år eftersom han vill invänta Ragna Árnadóttirs utredning av flygplatsfrågan.

Inrikesflygplatsen på Vatnsmýri i Reykjavík har under mandatperioden orsakat både konflikter mellan kommunen och regeringen samt inom regeringen. Bästa partiet och Socialdemokraterna i Reykjavík vill få bort flygplatsen för att kunna använda marken till bostäder. Regeringen vill däremot inte se någon flytt av inrikestrafiken varken till Keflavík eller ett nybygge på Hólmsheiði strax utanför stadskärnan.

I samband med att kommunen klubbade en ny detaljplan var splittringen inom Självständighetspartiet närmast totat i flygplatsfrågan. Gísli Marteinn Baldursson och Þorgerður Helga Vigfúsdóttir arbetade för att flygplatsen skulle försvinna, Hildur Sverrisdóttir och Áslaug Friðriksdóttir godkände detaljplanen och röstade inte för det motförslag som lagts av Júlíus Vífill Ingvarsson, Kjartan Magnússon och Marta Guðjónsdóttir, som ville behålla flygplatsen och därför röstade mot detaljplanen.

Självständighetspartiets toppnamn i det kommande kommunalvalet, Halldór Halldórsson, vill nu folkomrösta om flygplatsens framtid. Det sade han när partiets valplattform för kommunen presenterades. För Halldór Halldórsson kan därmed en folkomröstning tjäna dubbla syften genom att både peka ut Reykjavíkbornas vilja och ena partiet.

En folkomröstning kan dock tidigast bli aktuell under 2015. Halldór Halldórsson vill invänta den utredning om flygplatsens framtid som görs under ledning av juristen och tidigare statsrådet Ragna Árnadóttir. Den ska vara klar före årsskiftet.

År 2001 genomfördes en folkomröstning där Reykjavíkborna fick ta ställning till frågan vad som skulle hända flygplatsen efter år 2016. Då röstade en knapp majoritet, 49,3 procent mot 48,1 procent, för att flygplatsen skulle flytta. Valdeltagandet var dock låga 37,2 procent.

Halldór Halldórsson anser att folkomröstningens resultat i dag saknar värde. Därför vill han på nytt låta kommuninvånarna säga sitt om flygplatsens framtid.

Här kan du läsa mer om turerna kring inrikesflygplatsen i Reykjavík.

Dagens citat

"There’s a saying in Iceland that everyone has a book in their stomach waiting to come out. ... Going to a bar can be very difficult. ... A couple of beers and I will need to listen to a lot of poetry and ideas."

Egill Jóhannsson, vd för förlaget Forlagið, i Edmonton Journal om den isländska bokmarknaden.

söndagen den 20:e april 2014

Dagens bonuscitat

"Jag vaknade en morgon och såg att jag skulle ha varit på runt fem radiointervjuer. Då beslutade jag mig för att ta upp telefonen, ringa Já.is och lägga till 'inte politiker' efter mitt namn."

Studenten Árni Páll Árnason, som delar namn med Socialdemokraternas partiledare, berättar i Morgunblaðið varför han är en av åtta islänningar som delar namn med en känd person och därför har lagt till inte följt av en viss titel efter sitt namn i telefonkatalogen.

Påsken största helgen för isländskt godis

Isländska tillverkare exporterade förra året 434 ton godis till ett totalt värde av 416 miljoner isländska kronor. De främsta exportörerna är branschjättarna Freyja och Nói Siríus. Höga kostnader för råvaror och frakt gör dock att flera tillverkare tvivlar på möjligheterna att växa utomlands. På Island är påsken årets viktigaste helg för konfektyrbranschen, skriver Fréttablaðið.

Isländskt godis finns i dag att köpa i USA, Grönland, Färöarna, Danmark, Norge, Sverige, Tyskland och Ryssland. Totalt exporterade de fyra största tillverkarna - Freyja, Nói Siríus, Góa-Linda och Kólus - under 2013 sammanlagt 434 ton godis till ett värde av 416 miljoner isländska kronor. Det innebär att det genomsnittliga exportkilot kostar ungefär 55 svenska kronor för att i svenska butiker sedan säljas för runt 200 kronor kilot.

Den isländska marknaden är stabil - där påsken och julen tillsammans svarar för en fjärdedel av årets försäljning - medan exporten ökar. Ändå är branschen tuff. Freyja, som har 25 till 30 procent av marknaden, tillverkar varje år 900 ton godis. Men det 96-åriga företaget har inte gått med vinst sedan 2004.

Freyjas vd Pétur Blöndal säger i Fréttablaðið att det framför allt är lakritschoklad som går på export. Hela branschen har drabbats av kraftigt höjda kostnader för råvaror:
"Råvarumarknaderna har varit alldeles oerhört svåra de senaste tolv till femton månaderna. Vi importerar bland annat kakaosmör, kakaomassa och lakritsrot och kakaon har stigit med 65 till 70 procent."
Enligt Pétur Blöndal fungerar det att sälja isländsk lakrits ned till Hamburg. Söder om den nordtyska staden tycks kunderna inte alls ha smak för saltlakrits.

Branschens andra jätte, Nói Siríus, gjorde 2012 en blygsam vinst på 695 000 isländska kronor. Vd:n Finnur Geirsson säger i Fréttablaðið att påsken är den viktigaste försäljningsperioden med 10 till 15 procent av intäkterna. Höga råvarukostnader och räntor gör det svårt att investera. Om Nói Siríus ska växa är det främst i utlandet:
"Marknaden här är mättad och väldigt stabil, och till skillnad från vad många vill tro har godisförsäljningen legat på samma nivå under mycket lång tid och har inte ökat."
Till de nordiska länderna exporteras i synnerhet lakritschoklad. Till USA är det däremot ren choklad till butikskedjan Whole Foods som dominerar. Nói Siríus siktar även på att ta sig in på den kanadensiska marknaden.

Góa-Linda gjorde under 2012 en vinst på 35 miljoner isländska kronor. Vd:n Helgi Vilhjálmsson säger i Fréttablaðið att han - till skillnad från konkurrenterna - inte tror på någon storskalig export. Det blir helt enkelt för dyrt. I stället kan han tänka sig isländska produkter som tillverkas på licens:
"Vi har exporterat en del till Färöarna men det är inte mycket att tala om. Man håller kanske alltid på och kämpar, men jag tror att om exporten skulle öka så skulle ingen av dessa varor produceras här. Man skulle inte importera både kakao och socker med den dyraste frakten i världen och så ut på nytt med den dyraste frakten. Man skulle bara producera detta i landet där varorna skulle säljas, men jag tänker bara hålla mig på Island, tror jag."
Den minsta av de fyra stora är Kólus som i år fyller 80 år. Företaget gjorde 2012 en vinst på 23,7 miljoner isländska kronor, rapporterar Fréttablaðið.

Framstegspartiets väljare mest missnöjda med sitt val

Framstegspartiet tycks ha stoppat massflykten medan Självständighetspartiet fortsätter att tappa stöd i opinionen. De som röstade på Framstegspartiet i förra alltingsvalet är trots detta i större utsträckning än andra väljare missnöjda med sitt val. Oppositionen i parlamentet har nu ett klart övertag gentemot de två regeringspartierna. Det visar en undersökning utförd av Vísir.

Snart har det gått ett år sedan alltingsvalet gjorde Självständighetspartiet och Framstegspartiet till Islands två största partier. Bägge partierna ligger i dag klart under valresultatet. Men där Framstegspartiet nu tycks ha fått stopp på en nedåtgående trend sammanfaller i stället Självständighetspartiets tillbakagång med regeringens förslag om att återkalla Islands ansökan om EU-medlemskap.

Självständighetspartiet har stöd av 25,6 procent av väljarkåren, vilket är 1,1 procentenheter lägre än i valet. Partiet skulle därmed få 17 mandat i stället för dagens 19. Framstegspartiet har sedan valdagen backat hela 7,3 procentenheter till 17,1 procent. Partiet skulle därmed förlora 8 av dagens 19 mandat. Jämfört med den mätning som gjordes i slutet av februari är det dock en ökning med 3,2 procentenheter.

De två EU-vänliga partierna Socialdemokraterna och Ljus framtid har tjänat på regeringens hantering av EU-frågan. Socialdemokraterna får nu 19,3 procent, vilket är en ökning med 6,4 procentenheter jämfört med valresultatet. Ljus framtid har under samma period ökat med hela 8,7 procentenheter till 16,9 procent. Sett till februarimätningen handlar det dock om en minskning med 1,5 procentenheter.

Gröna vänstern får i Vísirs mätning precis som på valdagen 10,9 procent. Piratpartiet klättrar 1,7 procentenheter till 6,8 procent. Piraterna har dock tappat hela 3,4 procentenheter sedan föregående mätning.

Om detta vore ett valresultat skulle Socialdemokraterna få 13 mandat jämfört med dagens 9, Ljus framtid 11 mandat mot dagens 6, Gröna vänstern behålla sina 7 mandat och Piratpartiet gå från 3 till 4 mandat. De fyra oppositionspartierna har därmed ett övertag på 35 mandat mot regeringspartiernas 28 mandat.

Framstegspartiets ras i opinionen visar sig också i hur många som skulle göra samma val på nytt. Bara 72,2 procent av Framstegspartiets väljare skulle ett år senare åter lägga sin röst på partiet. Nöjdaste väljarna är Ljus framtids, där hela 87,4 procent skulle ge partiet nytt förtroende. Motsvarande siffra är för Självständighetspartiet 83,1 procent, Socialdemokraterna 81,6 procent och Gröna vänstern 75,5 procent.

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

Dagens citat

"Vi ser hur detta tickar på från år till år. Dessa fiskekvoter samlas i några få händer på några få ställen, och andra sitter kvar med två tomma händer."

Hannes Sigurðsson, fiskare i Þorlákshöfn, säger i Fiskifréttir att koncentrationen inom kvotsystemet måste förändras så att inte mindre orter helt blir utan fångstmöjligheter.

lördagen den 19:e april 2014

Dagens bonuscitat

"Jag hyser inga tvivel om att kommuninvånare och självständighetspartister vill ha en helt annan linje än de hårdaste partimänniskorna vill. Det behöver inte göras mer än att se till början av denna mandatperiod, när partiet följde sin programförklaring om bebyggelse på Vatnsmýri, tätare bebyggelse, bättre allmänna kommunikationer och en bättre stad för fotgängare och cyklister, då partiet hade omkring och över 40 procent i opinionsmätningarna. Efter att denna politik omvänts, ett oväntat motstånd mot bebyggelse på Vatnsmýri förklarades och en mer konservativ bilpolitik för kommunen infördes har stödet kollapsat och är nu runt 25 procent."

Gísli Marteinn Baldursson, tidigare fullmäktigeledamot för Självständighetspartiet i Reykjavík, säger i Morgunblaðið att kovändningar i nyckelfrågor har orsakat partiets opinionsras i kommunen - läs mer här.

Vulkanmuseum ska locka fler besökare till Hvolsvöllur

Skärningspunkten mellan Hekla, Katla, Eyjafjallajökull och Västmannaöarna ska få fler turister att stanna till just i Hvolsvöllur för att lära sig mer om Islands vulkaner. Målet är att vulkanmuseet inte bara ska locka nya besökare till regionen, utan också att få dem att stanna längre. Tanken är att utställningen ska öppna inom en snar framtid, skriver Morgunblaðið.

Ringvägen längs den isländska sydkusten är den populäraste sträckan för turister som med hyrbil ger sig av för att uppleva lite av den isländska naturen. Men de flesta brukar också ha siktet inställt på vattenfallen Seljalandsfoss och Skógafoss, på vulkanen Eyjafjallajökull och hembygdsmuseet i Skógar, på stränderna vid Dyrhólaey och Reynisfjara, lunnefåglarna runt Vík í Mýrdal och ännu längre bort glaciärlagunen Jökulsárlón.

Efter att timmen efter avfärden från Reykjavík ha passerat Hveragerði och Selfoss är Hvolsvöllur den största staden på närmare fyrtio mil. Ändå är det inte många som stannar till i Hvolsvöllur. Här finns ett par bensinstationer, livsmedelsbutik och bank, ett par matställen och några övernattningsställen. Här finns också Sögusetrið á Hvolsvelli, en utställning fokuserad på Njáls saga, som aldrig lyckats locka några större mängder turister.

Ásbjörn Björgvínsson har nu fått upp ögonen för Hvolsvöllur som platsen för ett vulkanmuseum. Han säger i Morgunblaðið att han vill bygga upp museet i samråd med lokalbefolkningen och därmed bidra till att utveckla regionen och skapa en ny turistattraktion:
"Läget är valt eftersom ett vackert perspektiv bildas när man kommer upp på byggnadens tak, en rak siktlinje mellan Hekla, Katla, Eyjafjallajökull och Västmannaöarna. Projektet kommer tveklöst att utöka kakan för alla i området och få ännu fler turister att förlänga sin vistelse på södra Island."
Målet är att museet ska öppna så snart som möjligt - helst inte senare än inför turistsäsongen nästa år.

Socialdemokraterna störst i Reykjavíks kommun

Socialdemokraterna är med 27,6 procent av väljarstödet största parti i Reykjavík. Men försprånget till tvåan Självständighetspartiet och trean Ljus framtid är långt ifrån säkert med en och en halv månad kvar till valet. Däremot ser både Framstegspartiet och Gryning ut att få svårt att klara spärren till kommunfullmäktige. Det visar en opinionsmätning utförd av Capacent Gallup på uppdrag av RÚV.

Den uppåtgående trenden för Socialdemokraterna i Reykjavík fortsätter i Capacent Gallups senaste väljarbarometer. Partiet klättrar nu till 27,6 procent av väljarstödet. Både Självständighetspartiet och Ljus framtid ökar marginellt till 25,5 procent respektive 24,3 procent.

Den sittande majoriteten i kommunen - som består av Bästa partiet och Socialdemokraterna - ser därmed ut att få nytt förtroende av Reykjavíkborna. I samband med valet läggs Bästa partiet ned och går upp i Ljus framtid.

Tillsammans får koalitionen nio mandat av femton i fullmäktige, fem till Socialdemokraterna och fyra till Ljus framtid. Även Självständighetspartiet får fyra mandat.

Piratpartiet har 10,5 procent av väljarstödet och Gröna vänstern 6,5 procent. Det räcker till var sin plats i rådhuset.

Nedanför spärren till kommunfullmäktige finns Framstegspartiet med 3,0 procent och Gryning med 2,6 procent. Bägge behöver dubbla sitt stöd för att de ska kunna ha möjlighet att ta ett mandat.

Här kan du läsa mer om opinionsläget i Reykjavík.

Dagens citat

"The market in Iceland has always been very violent. ... There is always a boom and a bust. The only question is timing."

Ásgeir Jónsson, ekonom vid Háskóli Íslands, i Wall Street International om risken för en bubbla på den isländska bostadsmarknaden.

fredagen den 18:e april 2014

Dagens bonuscitat

"Utomlands finns det exempel på att ta ut avgifter för parkeringsplatser vid populära turistattraktioner. Geysir tycks lämpa sig utmärkt för sådan avgiftsbeläggning där avgiftsgrindarna skulle finnas på parkeringsplatsen i stället för området med heta källor. Då skulle det också gå att styra avgiftsbeläggningen så att gruppresefordon betalar en särskild avgift och då ge rabatt till dem som ofta reser till området."

Journalisten Óli Kristján Ármannsson skriver i Fréttablaðið att parkeringsavgifter vore ett bättre sätt att ta betalt vid populära besöksmål i naturen än inträden och naturpass - läs mer här.

Utbrytning från Självständighetspartiet i Reykjanesbær

Gunnar Þórarinsson siktade på förstaplatsen, hamnade på den femte men petades ned till den sjunde. I stället för att kandidera för Självständighetspartiet går han nu till val med egna partiet Fri kraft i Reykjanesbær. I fullmäktige vill han arbeta för att kommunen ska minska sin skuldbörda.

De senaste tre kommunalvalen har Självständighetspartiet fått egen majoritet i Reykjanesbær. Förra valet var Gunnar Þórarinsson nummer två på partiets lista efter kommunchefen Árni Sigfússon. Vid provvalet tog han sikte på första eller andra plats. Gunnar Þórarinsson fick omkring 30 procent av rösterna som toppkandidat, men slutade ändå på femte plats på listan.

På de tio översta platserna fanns bara två kvinnor. Valberedningen ville därför flytta upp kvinnor på valbar plats. Det skulle samtidigt innebära att Gunnar Þórarinsson skulle flyttas ned till sjundeplatsen. Självständighetspartiet har i dag sju av elva mandat i Reykjanesbær.

I stället för att acceptera sjundeplatsen väljer Gunnar Þórarinsson att lämna Självständighetspartiet. Han grundar nu det egna partiet Frjálst afl, Fri kraft, som ställer upp i valet. Han säger till Vísir att han har fått många uppmaningar att bryta sig ut från Självständighetspartiet.

Den viktigaste frågan i valrörelsen blir att minska kommunens skuldbörda. Detta tror sig Gunnar Þórarinsson kunna genomföra utan att banta den kommunala servicen och genom att sänka kommunalskatten.

Självständighetspartiets lista i Reykjanesbær toppas enligt ett pressmeddelande av den sittande kommunchefen Árni Sigfússon. På platserna två till fem finns fullmäktigeledamöterna Magnea Guðmundsdóttir, Böðvar Jónsson, Baldur Guðmundsson och Björk Þorsteinsdóttir. Sexa är Ingigerður Sæmundsdóttir och sjua Jóhann S. Sigurbergsson, som alltså tar den plats som ursprungligen valberedningen vikt åt Gunnar Þórarinsson.

Av dagens sju fullmäktigepolitiker är det utöver Gunnar Þórarinsson bara en som inte har möjlighet att väljas in på nytt, Einar Magnússon på listans tjugoförsta och näst sista plats. Listan avslutas av näringsminister Ragnheiður Elín Árnadóttir.

Här kan du läsa mer om Självständighetspartiet i Reykjanesbær.

66° North - Islands coolaste varumärke enligt generation Y

66° North är Islands coolaste varumärke. När generation Y - islänningar i åldern 16 till 30 år - får välja sina favoriter vinner den inhemska tillverkaren av friluftskläder knappt före Nike och Apple. Andra isländska varumärken som förknippas med coolhet är Icelandair och Nova. Det visar en attitydundersökning utförd av MMR.

Nyckeln till framgång för ett varumärke är enligt MMR att associeras till coolhet. Och det gäller i synnerhet bland trendsättande personer tillhörande generation Y, i det här fallet islänningar i åldern 16 till 30 år.

Coolast på Island är 66° North. Hela 71 procent anser att varumärket är just coolt. Tvåa är Nike med 70 procent och trea Apple med 69 procent.

Bland de isländska tillverkarna av friluftskläder har 66° North ett klart försprång gentemot konkurrenterna. Cintamani rankas som coolt av 59 procent och Zo-on bara av 40 procent.

Nova är den i särklass coolaste mobiloperatören med 67 procent. Motsvarande siffror är för Síminn 21 procent och för Vodafone 17 procent.

Bland varumärkena inom den inhemska turistnäringen toppar Icelandair listan med 61 procent. Blå lagunen får 54 procent och Wow Air 48 procent.

Populäraste teknikföretaget är Össur med en coolhetsprocent på 57 - medan Marel får nöja sig med 33 procent.

Ingen läsk anses särskilt cool. Coca cola får 43 procent och Pepsi 24 procent. Egils appelsín lyckas slå sig in mellan de två multinationella jättarna med en coolhetsfaktor på 34 procent.

Dagens citat

"Still, it’s hard to shake the feeling that, at its core, 'Gnarr' is a film sanctioned by the campaign. As a result, the movie lacks the even-handed qualities that would deepen its analysis of Gnarr’s unique career shift, as well as its symbolic qualities. However, Úlfarsson’s behind-the-scenes access includes enough details to explain Gnarr’s success with voters: He refuses to compromise on the serious business of being funny."

Eric Kohn i Indiewire om Gnarr - läs Islandsbloggens recension av filmen här.

torsdagen den 17:e april 2014

Island i mars



Så här kan Island se ut i en turistvideo inspelad i mars - med lite Reykjavík, Gullfoss, Blå lagunen, Reynisfjara, Sólheimasandur med mera.

Aldrei fór ég suður direkt från Ísafjörður

Gratisfestivalen Aldrei fór ég suður i Ísafjörður fyller i påskhelgen tio år. Bland artisterna som dyker upp märks bland annat Helgi Björnsson, Retro Stefson, Sólstafir, Mammút, Snorri Helgason, Hjaltalín, Grísalappalísa och Dj Flugvél og geimskip. Hela festivalen sänds som tidigare år direkt över nätet.

Under påskhelgen brukar antalet invånare i Ísafjörður i Västfjordarna fördubblas. Dels är det tiden för den årliga skidveckan, dels är det platsen för Islands mest lokalpatriotiska musikfestival Aldrei fór ég suður.

Som vanligt spikas spelschemat inte förrän i det allra sista. Inte heller är tiderna klara för årets festival. Men preliminärt börjar konserterna klockan 18 eller 19 lokal tid i morgon långfredag, och klockan 16 på lördag, påskafton. Sverige är i dagsläget två timmar före Island, vilket innebär att en starttid klockan 19 i Ísafjörður betyder klockan 21 i Sverige.

Bland årets artister finns stora namn som Helgi Björnsson, Hjaltalín, Mammut och Retro Stefson. Där finns också namn på väg uppåt som Grísalappalísa och Highlands.

Aldrei fór ég suður profilerar sig som en festival där alla medverkar på lika villkor. Publiken betalar inget inträde och artisterna får ingen ersättning. Dessutom får inga artister göra soundcheck innan konserten - och inga, känd som okänd, får heller spela längre än 20 minuter.

Hela festivalen direktsänds över nätet genom webbplatsen.

Kommuner i protest mot Vísirs nedläggningar

När jobben försvinner blir inte heller fiskekvoterna kvar på orten. Men fiskejätten Vísirs planer på att lägga ned verksamheten i Þingeyri, Húsavík och Djúpivogur möter motstånd från kommunpolitikerna. De vill nu köpa tillbaka kvoter från företaget för att inte riskera att fiskenäringen försvinner från den egna kommunen.

Vísir är Islands tionde största fiskföretag med anläggningar i Grindavík, Þingeyri, Húsavík och Djúpivogur. Nyligen meddelade Vísir att produktionen ska läggas ned på alla platser utom i Grindavík. Enligt företaget ger det stora fördelar att samla beredningen av fisken på en ort som dessutom ligger nära både exporthamnar och den internationella flygplatsen i Keflavik.

Totalt riskerar omkring 150 personer - cirka 50 personer var i Þingeyri, Húsavík och Djúpivogur - att bli av med sina jobb. Både i Þingeyri och Djúpivogur motsvarar det runt vart fjärde arbetstillfälle på orten. Samtliga anställda i land ska visserligen erbjudas att följa med till Grindavík, men det är ett bete som få tros nappa på.

Nu vill kommunfullmäktige i både Norðurþing, där Húsavík ligger, och Ísafjarðarbær, där Þingeyri ingår, med olika tillvägagångssätt köpa loss kvoter och verksamhet från Vísir. Syftet är att behålla fiskekvoterna på orten och därmed skapa förutsättningar för att både näringen och jobben ska bli kvar.

Fullmäktige i Ísafjarðarbær vill agera i tre steg. När Vísir år 1999 etablerade sig i Þingeyri grundades bolaget Fjölnir med ett aktiekapital på 500 miljoner isländska kronor. Bolaget köpte med lånade pengar dessutom fiskekvoter för lika mycket. Eftersom syftet med kvoterna var att stärka bygden anser kommunen att Vísir nu bör sälja dem till någon som tänker driva verksamhet i Þingeyri. Kommunen ska inte köpa kvoterna, men ska enligt beslutet kunna verka som mellanhand.

Kommunen vill även från myndigheterna få en för Þingeyri öronmärkt glesbygdskvot på 500 ton. Utöver det vill fullmäktige lösa situationen med Vísirs lokaler på orten. Dessutom ska Ísafjarðarbær vända sig till regeringen med krav på att bygget av tunneln Dýrafjarðargöng påbörjas så snart som möjligt. Tunneln ökar framkomligheten under vintern och minskar restiden. Den tros därför få positiva inverkningar på näringslivet i regionen.

Fullmäktige riktar i ett uttalande hård kritik mot Vísir. Kommunpolitikerna anser att det är oacceptabelt att stänga anläggningarna utan samråd med exempelvis kommunen. Fullmäktige hävdar därför att Vísir inte lever upp till det sociala ansvar som företaget förväntas ta. Hotet mot Þingeyri visar enligt fullmäktige också varför fiskekvotsystemet behöver reformeras så att en ort inte kan bli utan kvoter över en natt.

I Norðurþing anser kommunstyrelsen i ett beslut att förutsättningarna för tidigare överenskommelser om Vísir nu ändrats så att de inte längre gäller. Kommunpolitikerna hänvisar till den affär som gjordes när Vísir etablerade sig på orten. Då köpte Vísir in sig Fiskiðjusamlag Húsavíkur med målet att investeringarna skulle säkra och utveckla anläggningen i Húsavík.

Den affären vill kommunpolitikerna nu låta gå tillbaka. I texten talas det om att fiskekvoterna hör hemma just i Húsavík och inte får försvinna från orten. Det handlar här om 66 jobb, vilket motsvarar 6 procent av det totala antalet arbetstillfällen i kommunen. Norðurþing vill alltså köpa kvoter och byggnader av Vísir. Om någon annan - exempelvis inom fiskenäringen - ansluter sig till kommunens planer återstår att se.

Även Framsýn, fackföreningen i Norðurþing, riktar hård kritik mot Vísir. I ett uttalande anklagas företaget för löftesbrott. En nedläggning redan vid månadsskiftet döms ut som oacceptabel. Om inte kommunen får ta över både kvoter och lokaler riskeras hela bygdens framtid.

I Djúpivogur protesterar kommunpolitikerna mot den planerade nedläggningen. I ett uttalande skriver fullmäktige att de tänker att fortsätta att kämpa för kommunens intressen. Där ingår att fiskekvoterna inte försvinner från orten.

Här kan du läsa mer om de planerade nedläggningarna.