Andfådd ledamot fick igenom sin första motion i alltinget

Att få sin första egna motion antagen som en lag brukar ses som ett speciellt ögonblick för en alltingsledamot. I går var det Självständighetspartiets Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir som fick se ett förslag om skärpta regler för besöksförbud gå hela vägen. Det klubbades med 54 enhälliga röster.

Men det var nära att Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir själv missade voteringen. Fem minuter innan det var dags att trycka på knapparna var hon ute på ett studiebesök på Grandi i Reykjavík. Men hon kastade sig in i bilen, sprang in i salen och hann precis i tid för att både hinna rösta och motivera sitt ställningstagande.

Att hon var så sen berodde på att hon förväxlat tiderna. På torsdagar sker alla voteringar i alltinget klockan 11. På tisdagar äger de rum klockan 14. Och Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir trodde alltså när hon fick telefonsamtalet att voteringen var tre timmar bort. Det syntes dock tydligt att hon skyndat sig. Hon flämtade i talarstolen och började vid ett tillfälle skratta när hon behövde hämta andan - något som även fick flera andra ledamöter att skratta.

Har inte betalat Reykjavíkurdætur - erbjuds nu spela gratis

Trots att det har gått åtta månader har Reykjavíkurdætur fortfarande inte fått betalt för spelningen på festivalen Secret Solstice i Reykjavík. Men arrangörerna vill boka det isländska hiphop-kollektivet även i år. Den här gången erbjuds Reykjavíkurdætur att spela på Secret Solstice - utan någon som helst ersättning.

Musikfestivalen Secret Solstice arrangerades i Reykjavík första gången 2013. Årets upplaga äger rum 21 till 23 juni. Det kommer att bli en mindre festival än tidigare - både på grund av ekonomiska problem och missnöje från närboende till det dåvarande festivalområdet i Laugardalur.

Hiphop-kollektivet Reykjavíkurdætur var en av artisterna på förra årets festival. De har välkomnats tillbaka även i år. Men gruppen skriver på Twitter att de fortfarande inte har fått betalt för den spelning som de gjorde för åtta månader sedan:

"Secret Solstice hasn’t payed us for last year, when they gave us the shittiest slot. Now they’re asking us to play again but this time FOR FREE  Gotta love these motherfuckers"

Förra årets festival var ett ekonomiskt fiasko. Bolaget Solstice Productions, som då stod bakom festivalen, har fortfarande inte betalat många artister och funktionärer. Även personer som arbetade med andra av Solstice Productions arrangemang har blivit utan lön.

I sommar är det bolaget Live Events som arrangerar Secret Solstice. Och Reykjavíkurdætur har alltså fått erbjudande om att återvända till festivalen. Men den här gången vill alltså arrangören att de uppträder gratis.

Víkingur Heiðar Arnórsson är ny festivalchef. Han säger i Morgunblaðið att förfrågan om en gratisspelning inte tyder på bristande respekt för isländska artister. I stället hävdar han att det för Reykjavíkurdætur rör sig som en stor möjlighet eftersom de skulle få spela på huvudscenen före dagens huvudattraktion Pussy Riot:

"Secret Solstice har alltid stått bakom Reykjavíkurdætur. ... Det är inte som om jag skulle säga att de vore mindre värda än andra. Jag erbjöd dem en möjlighet och sade att om de inte ville ta den så kunde vi träffas och diskutera andra möjligheter där det erbjuds betalning."

Solstice Productions kontrolleras av affärsmannen Jón Ólafsson och några av hans släktingar. Jón Ólafsson är framför allt känd från skivbutikskedjan Skífan - som bommade igen de sista butikerna 2015 efter att ha funnits i 40 år - och flaskvattnet Icelandic Glacial, som enligt Viðskiptablaðið gick med totalt 7,3 miljarder isländska kronor i förlust mellan 2011 och 2016.

Det är Guðmundur Hreiðarsson Viborg, en ekonomi i 60-årsåldern som är bosatt på Kanarieöarna, som står bakom det nya arrangörsbolaget Live Events.

Förslag om att tillåta köttimport delar regeringen

Jordbruksminister Kristján Þór Júlíusson tänker i höst avskaffa förbudet mot import av färskt kött, färska ägg och opastöriserade mjölkprodukter. Förslaget är en konsekvens av att dagens förbud står i strid med EES-avtalet. Men frågan delar regeringspartierna. Kommun- och kommunikationsminister Sigurður Ingi Jóhannsson anklagar kollegan för att ha gett upp i kampen mot EU.

I oktober förra året vann Ferskar kjötvörur en mångårig juridisk kamp mot den isländska staten. Hæstiréttur Íslands beslutade då att företaget hade rätten på sin sida när det 2014 importerade 83 kilo färsk oxfilé från Nederländerna. Men partiet beslagtogs och nådde aldrig marknaden.

Importförbudet finns i en lag från 2007. Den stoppar införsel av färskt kött, färsk ägg och opastöriserade mjölkprodukter. Förbudet brukar motiveras med livsmedelssäkerhet. För att kött, ägg och mjölk ska få importeras måste de ha varit frysta i minst 30 dagar eller ingå i tillagade livsmedel.

Hæstiréttur Íslands underkände alltså förbudet. Efta-domstolen kom i november 2017 fram till att fryskravet var avtalsvidrigt. Importförbudet står därför enligt bägge domstolarna i strid med EES-avtalet. Det isländska förbudet innebär enligt domarna inskränkningar i rättigheter som är oförenliga med EES-avtalet.

Regeringen valde att inte reagera direkt på domen. Trots nederlagen i domstolarna har förbudet inte hävts. Flera fall av importer som har stoppats sedan domen föll kan därför bli fall för domstolsprövning.

Nu kommer alltså till sist svaret från fiske- och jordbruksminister Kristján Þór Júlíusson. Importförbudet ska enligt ett förslag skrotas den 1 september i år. Då blir det alltså tillåtet att importera kött, ägg och mjölkprodukter från EES-området. För import från länder utanför EES-området förändras inte regelverket.

Kristján Þór Júlíusson säger till RÚV att Island inte haft något annat val än att häva förbudet. I samband med att det skrotas föreslår han omfattande krav på importerat kött. Den som för in kött från fågel i landet måste till exempel kunna intyga att det kommer från djur som inte var sjuka:

"Isländska staten har funderat på detta i många många år och aldrig kommit fram till något annat resultat än det som vi kan se i domarna. Vi måste på något sätt, tycker jag, respektera det att Hæstiréttur Íslands dessutom har dömt oss till obegränsad skadeståndsskyldighet."

Men frågan är om det finns en majoritet för förslaget i alltinget. Kristján Þór Júlíusson representerar Självständighetspartiet i alltinget. Kommun- och kommunikationsminister Sigurður Ingi Jóhannsson, som företräder koalitionspartnern Framstegspartiet, säger till RÚV att det inte är säkert att hans parti kommer att rösta ja till förslaget:

"Den fantastiska särställning som vi har när det gäller livsmedelssäkerhet och människors hälsa så kan den också vara hotad och därför har vi inte löst dessa problem med förslaget trots att förslaget löser det juridiska tramset med EU och importörkrafter på Island."

Det finns fler framstegspartister som är kritiska till förslaget. Alltingsledamoten Halla Signý Kristjánsdóttir säger i Fréttablaðið att det rör sig om "en kapitulation" från Kristján Þór Júlíussons sida. Lilja Rafney Magnúsdóttir, alltingsledamot för Gröna vänstern, uppger att hon förstår skälen bakom förslaget och efterlyser kraftfulla motåtgärder.

Arbetsgivarorganisationen Félag atvinnurekenda står på en annan sida i tvisten. Organisationen välkomnar i ett pressmeddelande förslaget. Förändringarna beskrivs som ett stort steg framåt som gynnar konsumenter genom ökat utbud och ökat konkurrens.

Bondeorganisationen Bændasamtök Íslands kritiserar däremot förslaget. Kristján Þór Júlíusson anklagas i ett pressmeddelande för att prioritera affärsintressen framför folkhälsan. Branschen befarar också att ökad import kommer att vara förödande för den inhemska produktionen av livsmedel.

Både Bændasamtök Íslands och flera framstegspartister anser i stället att regeringen bör förhandla med EU. Målet skulle då vara att få behålla hela eller delar av det isländska regelverk som förhindrar import av ägg, mjölk och kött.

Här kan du läsa mer om striden om köttimporten.

Dagens citat

"Detta är enbart politik och inget annat och kom inte som någon överraskning. Man tänkte sig alltid fortsätta med valfångst. ... Detta har negativ inverkan på landets framtoning. ... Detta understryker och i praktiken bekräftar det att regeringen inte erkänner valskådning som nyttjande av val."

Rannveig Grétarsdóttir, ordförande för valskådningsrederiernas branschorganisation Hvalaskoðunarsamtök Íslands, i Morgunblaðið om beslutet att tillåta valfångst i ytterligare fem år - läs mer här.

Inga Sæland sjunger upp inför Folkets partis Þorrablót

I morgon kväll samlas Folkets parti för Þorrablót i Guðríðarkirkja i Reykjavík. Medlemmarna kan nog räkna med att partiledaren Inga Sæland kommer att ta ton under den traditionella midvinterfesten. Hon började sjunga upp redan i går. Då valde hon "It's Now Or Never" som Elvis Presley spelade in 1960.

Innan Inga Sæland gav sig in i politiken ägnade hon sig en hel del åt sång. Hon gick bland annat till final i den isländska versionen av talangsåpan X-Factor och arbetade som artist i Spanien under två somrar. Ovan kan du se hur hon övar inför morgondagens Þorrablót.

Starkaste stödet för Framstegspartiet sedan våren 2014

Framstegspartiet ökar till den högsta opinionssiffran på nästan fem år. Och för första gången på två år är partiet Islands tredje största. Samtidigt sjunker stödet för Centerpartiet och avståndet till alltingets femprocentsspärr ligger nu inom den statistiska felmarginalen. Centerpartiet är nu minst i alltinget. Det visar en väljarbarometer från MMR.

Skandalen på Klaustur tycks fortfarande påverka opinionssiffrorna. Centerpartiet - som stod i centrum för de kränkningar som under en utekväll riktades mot bland annat kvinnor och personer som har funktionsnedsättningar - fortsätter att kämpa i motvind. Stödet är nu inte större än att partiet riskerar att falla ur alltinget.

Centerpartiet är nu minst av de åtta partierna i alltinget och får 6,1 procent, en minskning med 0,8 procentenheter jämfört med den mätning som gjordes för en månad sedan.

Centerpartiet bildades som en utbrytning ur Framstegspartiet. Efter skandalen på Klaustur verkar många väljare som tidigare sympatiserade med Centerpartiet ha gått tillbaka till Framstegspartiet.

Framstegspartiet är en av mätningens stora vinnare. Partiet får 13,5 procent, en uppgång med 1,8 procentenheter. Siffran är Framstegspartiets bästa hos MMR på nästan fem år. Och det är första gången på två år som partiet är Islands tredje största.

Men med bred marginal fortsätter Självständighetspartiet att vara största parti. Stödet är nu 22,7 procent, en ökning med 0,5 procentenheter.

Näst störst är alltjämt Socialdemokraterna med 15,9 procent, en ökning med 0,9 procentenheter.

Mätningens stora förlorare är Piratpartiet. Stödet sjunker med 3,4 procentenheter till 10,4 procent.

Gröna vänstern backar med 0,2 procentenheter till 11,1 procent medan Renässans ökar med 0,3 procentenheter till 8,1 procent. Folkets parti växer med 0,2 procentenheter till 6,9 procent.

Femprocentsspärren fortsätter att vara utom räckhåll för Ljus framtid. Partiet får 0,5 procent, en nedgång med 0,2 procentenheter.

Gruppen med övriga partier växer till 5,2 procent, en uppgång med 1,7 procentenheter. MMR särredovisar ännu inte Islands socialistparti, men det är troligt att en förhållandevis stor del av stödet för övriga partier utgörs av sympatisörer till Islands socialistparti.

Stödet för regeringen är 42,8 procent. Det har ökat i tre månader i följd och siffran är trepartikoalitionens bästa sedan april förra året.

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

Miljöminister sågar beslut om fortsatt isländsk valfångst

Beslutet om att tillåta jakt på val fram till 2023 möter stark kritik från Gröna vänstern. Miljöminister Guðmundur Ingi Guðbrandsson kallar fiske- och jordbruksminister Kristján Þór Júlíussons besked för en besvikelse. Och partikamraten Rósa Björk Brynjólfsdóttir kräver att han motiverar beslutet att ge klartecken för fortsatt jakt på vikval och sillval.

Fiske- och jordbruksminister Kristján Þór Júlíusson meddelade i tisdags att han tillåter valfångst i ytterligare fem år. Kvoterna är inte fastställda, men oavsett partifärg brukar den ansvariga ministern följa Hafrannsóknastofnuns rekommendationer. Myndighetens råd är en årlig fångstkvot på 217 vikvalar och 209 sillvalar.

Kristján Þór Júlíusson motiverade beslutet med att valfångsten är hållbar. Han hänvisade inte bara till Hafrannsóknastofnuns rekommendationer utan även till en rapport från Hagfræðistofnun vid Háskóli Íslands.

Flera av slutsatserna i rapporten har fått hård kritik - och inte bara från valfångstmotståndare utan även från forskare och andra experter. I rapporten öppnar Hagfræðistofnun för betydligt mer omfattande valfångst och hävdar att utökad jakt skulle gynna fiskebestånden och därmed också främja fisket.

Vidare uppger Hagfræðistofnun att det inte finns några tecken på att turismen till Island skulle påverkas negativt av valfångsten.

Kristján Þór Júlíusson säger till RÚV att han är medveten om att det finns olika åsikter om valfångsten. Beslutet om att ge klartecken för jakt på sillval och vikval i ytterligare fem år anser han både vara välgrundat och hållbart:

"Vi har haft hållningen att nyttja naturresurser på ett hållbart sätt på grundval av vetenskapliga rekommendationer. Denna jakt sker på vetenskaplig grund. De är hållbara, de sker under tillsyn, de uppfyller och är i linje med internationell lag och så vidare. Jag anser att grunden bakom beslutet är väl underbyggd och det är på den grunden som jag står bakom detta beslut."

Att Kristján Þór Júlíusson skulle säga ja till fortsatt jakt var inte på något sätt oväntat. Självständighetspartiet - som han själv representerar - har starka band till fiskeindustrin och har av tradition bevakat branschens intressen. Även Framstegspartiet, som också ingår i regeringen, förespråkar fortsatt jakt.

Men för Gröna vänstern, det tredje regeringspartiet, kommer beslutet att bli svårt att hantera. Det var väntat att partiet skulle förlora i den interna dragkampen. Men det kommer inte att bli lätt för partiledningen att förklara varför Gröna vänstern ingår i en regering som i den här frågan driver en linje som står i strid med en rad interna beslut.

Miljöminister Guðmundur Ingi Guðbrandsson säger till RÚV att han inte håller med om beslutet och han beskriver det som en "stor besvikelse". Han poängterar att det är Kristján Þór Júlíusson som är ansvarig för beslutet:

"Så att det är helt klart så är detta fiskeministerns beslut och på hans direktiv. ... Jag är inte överens om detta men maktbefogenheterna ligger hos fiskeministern."

Kristján Þór Júlíusson säger till Vísir att han respekterar att det inom Gröna vänstern finns andra åsikter om valfångsten. Han tror inte att splittringen i frågan riskerar att spräcka regeringssamarbetet. Men han håller inte med Gröna vänstern om att beslutsunderlaget skulle vara bristfälligt:

"Detta ligger på fiskeministerns verksamhetsområde varje gång och den är anförtrodd denna uppgift och den ska utföras så väl som det är möjligt, och detta är det beslut som jag tar mot bakgrund av den information som jag har fått och jag står naturligtvis bakom det."

Bjarkey Olsen Gunnarsdóttir, alltingsledamot för Gröna vänstern, tog upp beslutet i alltinget i går. Hon ansåg att valfångsten inte var hållbar och hon trodde inte att den någonsin skulle erkännas av internationella institutioner:

"När det inte finns någon förutsägbar marknad för valkött så får man anta att jakten inte är hållbar ty eftersom det inte finns någon marknad för köttet så är den ekonomiska vinsten ingen. Vi kan inte ta risken att utsätta en av våra viktigaste näringsverksamheter, som är turismen, för fara. Vi har inte råd med det."

Rósa Björk Brynjólfsdóttir, som även hon företräder Gröna vänstern i alltinget, säger till RÚV att hon vill att Kristján Þór Júlíusson kommer till miljö- och kommunikationsnämnden för att motivera sitt beslut. Hon tyckte inte att hans agerande var förenligt med tidigare löften om utvärderingar av för- och nackdelar med valfångsten:

"Jag är otroligt förvånad över detta beslut och det verkar som att det inte har tagits utifrån den övergripande bedömning som hade efterfrågats å statsministerns vägnar och fler ministrar i regeringen, däribland miljöministern, om att det skulle tas hänsyn till en övergripande bedömning innan det togs beslut om att utfärda direktiv."

Árni Finnsson, ordförande för miljöorganisationen Náttúruverndarsamtök Íslands, stämmer in i kritiken. Han säger till Vísir att Kristján Þór Júlíusson genom beslutet motarbetar naturskyddet:

"I vilket syfte ska detta fortsätta? Det finns inget hopp om att denna jakt ska bära sig. Detta är en tvångstanke eller determinism om att det måste dödas val och denna determinism måste fiskeministern och Islands regering ta sig ut ur."

Här kan du läsa mer om valfångstbeslutet.

Dagens citat

"Från det att vi fick stjärnan har vi varit väldigt stolta. En fantastisk tid, otroligt kul och lärorikt alltsammans. ... På samma sätt är vi naturligtvis lite förvånade över resultatet och något fundersamma. Vilket i praktiken innebär att vi tänker satsa ännu mer och komma tillbaka med trefaldig kraft."

Ólafur Ágústsson, vd för Dill i Reykjavík, i Morgunblaðið om att restaurangen efter två år mister sin enda - och Islands första - stjärna i Guide Michelin - läs mer här.

Konstverk i Reykjavík renoveras efter sju år utan vatten

Konstverket Fyssa i Grasagarður Reykjavíkur renoveras till våren. För första gången på sju år kopplas då vatten in i Þuríður Rúrí Fannbergs verk. Kommunen och energibolaget Orkuveita Reykjavíkur delar på kostnaderna för arbetet. Därefter överlämnas konstverket till kommunen, berättar Vísir.

Året var 1995 när Þuríður Rúrí Fannbergs konstverk Fyssa invigdes i Grasagarður Reykjavíkur, den botaniska trädgården i Reykjavík. I samband med finanskraschen 2008 ströps underhållet. Fyra år senare stoppades tillförseln av vatten till Fyssa - något som var en viktig del av verket.

Efter att inte ha använts sedan 2012 då pumpstationen i verket gick sönder har nu kommunen och Orkuveita Reykjavíkur bestämt sig för att dela på renoveringskostnaderna. Den totala räkningen väntas landa på omkring 16 miljoner isländska kronor.

Tanken är att Fyssa ska återinvigas den 25 april i år då första sommardagen infaller. Planen är att stänga av verket innan det blir minusgrader. Ólöf Kristín Sigurðardóttir, chef för konstmuseet Listasafn Reykjavíkur, säger till Vísir att det är en försiktighetsåtgärd att inte låta vattnet rinna året runt:

"Det vore visserligen kul att kunna låta vattnet vara på hela året, men det är inte förnuftigt när vi ser till de problem som det har skapat och samtidigt halka för dem som rör sig i området."

I samband med renoveringen överlåter Orkuveita Reykjavíkur konstverket till kommunen.

Nya bottenrekord för Islands enda dagstidningar

Både Morgunblaðið och Fréttablaðið fortsätter att tappa läsare. I januari i år sjönk Islands två sista dagstidningars räckvidd till den sämsta någonsin. Det är nu 39,2 procent av islänningarna som läser Fréttablaðið och 24,1 procent som läser Morgunblaðið. Även DV och Viðskiptablaðið förlorar läsare. Det visar statistik från Gallup.

Inget tyder på att den isländska pressens kris skulle vara på väg över. Fréttablaðið och Morgunblaðið - landets två sista dagstidningar - når nu en rekordliten del av befolkningen. Bägge tidningarna hade i januari i år en historiskt liten räckvidd.

Den gratisutdelade Fréttablaðið är med marginal Islands största dagstidning. I januari i år var det 39,2 procent av islänningarna som läste tidningen, en nedgång med 0,5 procentenheter jämfört med föregående mätning.

Även den prenumererade Morgunblaðið - landets äldsta kvarvarande dagstidning - backar. Det är nu 24,1 procent som läser tidningen, en nedgång med 0,4 procentenheter.

Dessutom är återväxten bland läsarna dålig. Yngre islänningar har i allmänhet mindre intresse för dagstidningar. Bland personer i åldern 18 till 49 år är det bara 14,4 procent som läser Morgunblaðið. Motsvarande siffra för Fréttablaðið är 31,4 procent.

Men det är inte bara kurvan över läsarna för de två dagstidningarna som pekar nedåt. Viðskiptablaðið och DV utkommer en gång i veckan. Även de fortsätter att förlora läsare.

Det är nu 9,1 procent av islänningarna som läser DV, en minskning med 1,5 procentenheter. Tappet för Viðskiptablaðið är ännu större. Tidningen läses av 8 procent av invånarna, en nedgång med hela 1,8 procentenheter inom loppet av en månad.

I ett drygt år har Kjarninn och Birtingur samarbetat om utgivningen av Mannlíf. Sedan förra våren utkommer Mannlíf en gång i veckan. Läsningen sjunker till 16,8 procent, en tillbakagång med 0,5 procentenheter.

DV, Viðskiptablaðið och Mannlíf har samtliga färre läsare i åldern 18 till 49 år.

Gallup mäter räckvidden för ytterligare tre titlar: Bændablaðið, en nyhetstidning inriktad på lantbruk som utkommer varannan vecka, Stundin, ett nyhetsmagasin som utkommer varannan vecka, och filmtidningen Myndir mánaðarins. Av dessa tre är det bara Stundin som backar.

Det var i december förra året 10,5 procent som läste Stundin, en nedgång med 1,1 procentenheter inom loppet av ett år. Samtidigt ökade Bændablaðið med 0,2 procentenheter till 39,5 procent och Myndir mánaðarins växte med 1,4 procentenheter till 14,8 procent.

Här kan du läsa mer om de isländska medierna.

Island fortsätter att jaga val fram till år 2023

Island tillåter valfångst åtminstone fram till 2023. Fiske- och jordbruksminister Kristján Þór Júlíusson gav i går klartecken till jakt på sillval och vikval i ytterligare fem år. Hafrannsóknastofnuns råd är årliga fångstkvoter på 217 vikvalar och 209 sillvalar. Beslutet innebär att Självständighetspartiet och Framstegspartiet får sin vilja fram i regeringssamarbetet med Gröna vänstern.

Gröna vänstern förlorar den interna kampen i regeringen om valjaktens framtid. Partiet har på en rad landsmöten tagit ställning mot valfångst. Såväl statsminister Katrín Jakobsdóttir som miljöminister Guðmundur Ingi Guðbrandsson vill stoppa jakten. Bägge ifrågasätter också valfångstens hållbarhet.

Men hos de övriga två partierna i regeringssamarbetet - Självständighetspartiet och Framstegspartiet - är stödet för valfångsten starkt. Och det är alltså de två partierna som går segrande ur den interna striden inom regeringen.

Kristján Þór Júlíusson beslutade enligt ett pressmeddelande i går att tillåta valjakt i ytterligare fem år från 2019 till 2023. Beskedet har dröjt längre än väntat - något som kan bero både på osämjan mellan regeringspartierna och omdiskuterat beslutsunderlag.

Hafrannsóknastofnuns rekommendation är en årlig fångstkvot på 217 sillvalar - varav 161 i havet mellan Island och Grönland och 48 mellan Island och Färöarna - och 209 vikvalar.

Rekommendationen har sin utgångspunkt i den undersökning av beståndet som gjordes 2015. Sillvalen har trefaldigats i antal i havet runt Island under de tre senaste decennierna. Vikvalen har däremot minskat flera år i följd. Skälet är enligt Hafrannsóknastofnun att de stigande temperaturerna i Atlanten får vikvalen att röra sig norrut i sökandet efter föda.

Hafrannsóknastofnuns bedömning är att jakten på såväl sillval som vikval är hållbar. Myndigheten skriver i ett brev till Kristján Þór Júlíusson att inget av bestånden i havet runt Island är hotade.

Men han stödjer sig också på en rapport från Hagfræðistofnun vid Háskóli Íslands. Många av slutsatserna i rapporten mötte hård kritik när den offentliggjordes. Det var bland annat flera forskare och experter som hävdade att författarna drog en rad direkt felaktiga slutsatser om sambandet mellan fiskbestånd och valjakt - något som dessutom inte var författarnas expertis.

Det påstående som kanske mötte mest kritik var idén om att utökad valfångst också skulle gynna fisket eftersom färre valar skulle leda till mer fisk för isländska trålare. Från forskarhåll sågades resonemanget. De arter som utgör huvudsaklig föda för val befinner sig inte på samma nivå i näringskedjan som de arter som är mest attraktiva för fisket.

Dessutom skulle valfångsten sannolikt behöva tiofaldigas för att jakten skulle ha någon nämnvärd inverkan på fiskbestånden. Och det var för övrigt en utvidgning som rapportförfattarna inte motsatte sig.

I rapporten nämndes också möjligheter att börja jaga andra arter än sillval och vikval. Det var ett förslag som välkomnades av Kristján Loftsson, vd för Hvalur som är det enda rederiet som jagar sillval. Men Kristján Þór Júlíusson valde alltså att enbart tillåta jakt på sillval och vikval under de fem närmaste åren.

För Gröna vänstern väntar sannolikt en ny svekdebatt. Internt finns det redan ett utbrett missnöje med vad som uppfattas som för stora eftergifter i profilfrågor för att hålla ihop regeringssamarbetet. Den debatten kommer att få nytt bränsle av Kristján Þór Júlíussons beslut. I jaktbeskedet finns inga tecken på att han skulle ha tagit hänsyn till Gröna vänsterns kritik av Islands valfångst.

Här kan du läsa mer om valfångsten.

Dagens citat

"Vi talade allmänt om situationen i Venezuela och betydelsen av att det internationella samfundet aktivt arbetar för fria och fredliga val i Venezuela. Det var bra att kunna berätta om vårt ekonomiska stöd till flyktingar från Venezuela eftersom behovet är trängande."

Utrikesminister Guðlaugur Þór Þórðarson i ett pressmeddelande om sitt möte med Juan Guaidó, som Island betraktar som Venezuelas president, och om ett nytt stöd på 30 miljoner isländska kronor för att genom FN hjälpa venezuelanska flyktingar - läs mer här.

Dill i Reykjavík förlorar Islands enda Michelinstjärna

Dill i Reykjavík förlorar sin enda stjärna i Guide Michelin. Beslutet innebär att det inte längre finns någon restaurang på Island som har någon Michelinstjärna. Dessutom förlorar Matur og drykkur i Reykjavík utmärkelsen Bib Gourmand - men i stället får Skál i Reykjavík en sådan utnämning av Guide Michelin.

I februari 2017 blev Dill i Reykjavík historisk som den första isländska restaurangen som belönades med en Michelinstjärna. Förra året lyckades Dill försvara sin stjärna. Men när Guide Michelin i går presenterade den nya listan fanns inte längre Dill med. Efter två år är Island alltså åter utan representant på listan.

Det är inte bara Dill som försvinner från listan. Förra året fick Matur og drykkur i Reykjavík status som Bib Gourmand, en utmärkelse som tilldelas restauranger som serverar vällagad mat till rimligt pris. Guide Michelins inspektörer ratades alltså även Matur og drykkur i år.

Men Island gick inte helt lottlöst från gårdagens utdelning. Skál i Reykjavík fick en Bib Gourmand. Ingen annan restaurang i landet har denna status.

Här kan du läsa mer om Dills Michelinstjärna.

50 syriska flyktingar till Hvammstangi och Blönduós

50 flyktingar från kriget i Syrien kommer i vår till Hvammstangi och Blönduós. Bägge kommunerna har gett klartecken till mottagandet. Det enda som kan försvåra mottagandet är tillgången till bostäder. Därför kan det också bli aktuellt att samarbeta med Skagaströnd. Ytterligare 25 flyktingar från Uganda väntas till Island i år.

Regeringen planerar i år att ta emot omkring 70 kvotflyktingar. Majoriteten - runt 50 personer - kommer att vara flyktingar från kriget i Syrien. Dessutom välkomnas ytterligare omkring 25 personer från Uganda. Här rör det sig om hbtq-personer som har flytt undan förföljelser i hemlandet.

Flyktingarna från Uganda kommer att tas emot i Reykjavík med omnejd. Men syrierna kommer till Hvammstangi och Blönduós på norra Island.

Kommunfullmäktige i bägge kommunerna har sagt ja till att ta emot 25 flyktingar var. Det blir familjer med ett till tre barn som kommer att erbjudas en fristad på Island.

I Húnaþing vestra - där Hvammstangi är centralort - var beslutet enhälligt. I avtalet med social- och välfärdsdepartementen utlovar kommunen att ställa upp med hyresbostäder och olika typer av service och utbildning under ett år.

Även i Blönduósbær var beslutet enhälligt. Här ska kommunen inom kort hålla ett informationsmöte för invånarna. När motsvarande möte hölls i Húnaþing vestra kom 140 personer - vilket betydde att mer än var tionde invånare var på plats.

De syriska flyktingarna kommer i april eller maj. I bägge kommunerna finns det ganska gott om arbetstillfällen. I Blönduós har det till exempel ganska nyligen öppnats serverhallar där det behövs personal. Inom många hantverks- och serviceyrken råder det också brist på arbetskraft.

Det enda bekymret är bostadssituationen. Húnaþing vestra hade vid förra årsskiftet 1 193 invånare. Av dessa bodde 578 i Hvammstangi. I Blönduósbær bodde då 895 personer varav 821 i själva Blönduós.

Länge var detta en utflyttningsbygd. Därför har bostadsbyggandet varit i det närmaste obefintligt de senaste årtiondena. Nu har utvecklingen vänt. Plötsligt råder det bostadsbrist i såväl Hvammstangi som Blöndúos. Flera större nybyggen pågår i bägge orterna. Men de kommer knappast att stå klara redan till våren.

Valdimar O. Hermannsson, kommunchef i Blönduósbær, säger i Morgunblaðið är att förhoppningen är att bostäderna ska räcka till. Hans bedömning är att det i kommunen finns ett starkt stöd för flyktingmottagandet. Om det ändå skulle vara svårt att hitta bostäder till alla kan det bli aktuellt med ett samarbete med grannkommunen Skagaströnd:

"Efter närmare undersökning så är det riktigt mycket som håller på att byggas och vi tror oss kunna klara av det vid denna tidpunkt."

Blöndúos har tagit emot kvotflyktingar en gång tidigare. Då var det personer som flydde undan striderna i det forna Jugoslavien. Ingen av bor i dag kvar i Blönduós. Flera återvände till sina hemländer efter krigsslutet. Andra flyttade till Reykjavíkområdet, rapporterar Vísir.

Här kan du läsa mer om Islands flyktingmottagande.

Ljus framtid byter partiledare i tysthet

Theodóra S. Þorsteinsdóttir är ny ledare för Ljus framtid. I tysthet har hon efterträtt Björt Ólafsdóttir. Men om partiet någon gång kommer att ställa upp i val på nytt är osäkert. Ett besked om framtiden är att vänta inom de närmaste månaderna. Ett alternativ är att ansluta sig till Renässans - och ett annat att lägga ned partiet, rapporterar Vísir.

I valet till alltinget hösten 2017 svarade Ljus framtid för en historisk kollaps. Inget annat isländskt parti har mellan två val tappat en så stor andel av sitt väljarstöd. Ljus framtid backade till 1,2 procent efter att i valet ett år tidigare ha fått 7,2 procent. Partiet förlorade därmed samtliga platser i alltinget.

Efter katastrofvalet avgick Óttarr Proppé som partiledare. Han efterträddes av Björt Ólafsdóttir. Hon lyckades inte vända den negativa utvecklingen.

Inför kommunalvalen våren 2018 var opinionssiffrorna fortsatt usla. Till sist slutade det med att Ljus framtid inte försökte försvara sina mandat på egen hand i en enda kommun. Inte minst var det anmärkningsvärt i Reykjavík där partiet fyra år tidigare fick 15,6 procent av rösterna och ingick i den koalition som styrde kommunen.

Ljus framtids kommunpolitiker gick åt olika håll. Många valde att lämna politiken helt och hållet. Andra kandiderade på andra partiers listor. I Hafnarfjörður splittrades partiet efter interna stridigheter. I Reykjavík ville inte Renässans gå till val med en gemensam lista med Ljus framtid. Så blev det däremot i Kópavogur där Theodóra S. Þorsteinsdóttir i dag är den enda folkvalda som företräder partiet.

Stödet för Ljus framtid är så litet att Gallup inte längre särredovisar några opinionssiffror. Hos MMR har Ljus framtid det senaste året som bäst haft 1,1 procent.

Nu visar det sig att partiet i tysthet har bytt ordförande. Partiledarskiftet uppdagades av Vísir sedan redaktionen av en slump upptäckt att Ljus framtids hemsida inte längre är i bruk.

Theodóra S. Þorsteinsdóttir valdes på det senaste årsmötet och efterträdde då tidigare alltingsledamoten och miljöministern Björt Ólafsdóttir. Förutom att sitta i kommunfullmäktige i Kópavogur har även den nya partiledaren erfarenhet från alltinget.

Vad som händer med Ljus framtid är oklart. Theodóra S. Þorsteinsdóttir säger till Vísir att ett besked är att vänta inom de närmaste månaderna. Själv anser hon att det kanske bästa alternativet är att upplösa partiet och ansluta sig till Renässans:

"Om det inte finns efterfrågan efter en kandidatur gör vi något annat. Vi håller oss inte vid liv bara för att hålla oss vid liv. Vi ligger i dvala och tänker ta oss tid och så får vi se vad det blir. Vi mår fint där vi är nu."

Enligt Theodóra S. Þorsteinsdóttir träffas styrelsen regelbundet. Även om hon är den enda som valts in i ett kommunfullmäktige för Ljus framtid har partiet genom tidigare företrädare ändå representanter i andra kommuner än Kópavogur. Hon säger till Vísir att hon tycker att det är ett bättre sätt att fortsätta arbeta i partiets anda än att återuppväcka Ljus framtid:

"Kanske är det onödigt att dra igång ett nytt parti utan hellre gå med i det som finns. Men nu talar jag bara för mig själv."

Här kan du läsa mer om Ljus framtid.

Dagens citat

Foto: Utanríkisráðuneytið

"Islands betydelsefulla geografiska läge undgår ingen - inte heller USA:s och de europeiska nationernas motståndare. ... Ryssar och kineser ser det och tar varje möjlighet som ges. Vi anser att det är farligt för frihetsälskande folk som islänningar och amerikaner."

Mike Pompeo, USA:s utrikesminister, i RÚV om Islands betydelse och skälet till hans besök i landet i förra veckan - läs mer här.

Lilja Alfreðsdóttir förnekar uppgifter om nytt toppjobb

Lilja Alfreðsdóttir har inga planer på att ta över som chef för Seðlabanki Íslands. Hon dementerar rykten om att hon skulle vara på väg att återvända till centralbanken - och hävdar att hon är nöjd med uppdraget som kultur- och utbildningsminister. Den nuvarande centralbankschefen Már Guðmundsson väntas sluta under året.

När Lilja Alfreðsdóttir våren 2016 tog steget in i politiken och utsågs till utrikesminister lämnade hon ett toppjobb vid Seðlabanki Íslands. Nu hävdar Miðjan att hon troligtvis kommer att återvända till centralbanken redan i år. Och då för att ersätta den nuvarande chefen Már Guðmundsson.

Már Guðmundsson utsågs till centralbankschef i juli 2009. Till sommaren har han alltså suttit i två femårsperioder. Han fyller 65 år i juni och det bedöms inte som troligt att han vill fortsätta i ytterligare fem år.

Lilja Alfreðsdóttir pekas alltså av Miðjan ut som trolig ersättare. Hon är i dag vice ordförande för Framstegspartiet samt kultur- och utbildningsminister. Enligt Miðjan ska hon redan ha diskuterat önskemålet med statsminister Katrín Jakobsdóttir.

Det handlar inte bara om en önskan om att lämna politiken. Miðjan uppger att det dessutom ska finnas interna skäl. Lilja Alfreðsdóttir har betraktats som den givna efterträdaren till partiledaren Sigmundur Ingi Jóhannsson. Hon ska enligt Miðjan inte vara hans favoritkandidat. Han ryktas i stället förespråka socialminister Ásmundur Einar Daðason.

Lilja Alfreðsdóttir säger dock till RÚV att hon inte har några planer på att avgå. Hon tänker sitta kvar som kultur- och utbildningsminister hela mandatperioden:

"Jag är nöjd där jag är. Detta är en stark regering och vi har en statsminister med gott hjärta."

Det är statsminister Katrín Jakobsdóttirs uppdrag att utse en ny centralbankschef.

Bokningsjättar bojkottar skandaluthyraren Procar

Bokningsjättarna Auto Europe och Guide to Iceland bryter samarbetet med Procar. Efter att den isländska biluthyraren avslöjats med systematisk manipulering av mätarställningar förmedlar de inte längre några bokningar med Procar. En annan konsekvens av skandalen är att även hyrbilar kan komma att besiktigas oftare.

Biluthyraren Procar har i minst fem års tid manipulerat mätarställningar. Den systematiska bluffen har gjort fordonen mer attraktiva både för hyrbilskunder och begagnatköpare. Allt tyder på att personer i företagets ledning - inklusive vd:n Gunnar Björn Gunnarsson - både känt till och deltagit i fusket.

Hittills har ingen i Procars ledning gett några intervjuer. I ett pressmeddelande strax efter avslöjandet medgav uthyraren att manipuleringen av mätarställningar skulle ha pågått i två år. Allt skylldes på en tidigare anställd. Men allt pekar alltså på att fusket satts i system med ledningens godkännande.

Auto Europe, en internationell bokningsjätte som varit en av de viktigaste kundkällorna för Procar, bryter nu samarbetet med skandaluthyraren. Vd:n Imad Khalidi uppger i Morgunblaðið att de kunder som redan bokat med Procar i stället får hyra av ett annat företag. Skälet är Procars systematiska fusk:

"De är ohederliga."

Även Guide to Iceland, den största isländska bokningsförmedlaren, stoppar samarbetet med Procar. Skandaluthyrarens fordon kommer inte längre att erbjudas till kunderna, skriver Morgunblaðið.

Procar har vänt sig till en juristbyrå för att erbjuda ersättning till kunder som köpt begagnade hyrbilar med manipulerade mätarställningar. Frågan är dock om det räcker. Det är inte osannolikt att många i stället kommer att vilja häva köpen. Bluffen kan också leda till krav på Procar eftersom mätarställningen påverkar garantin på bilarna.

Breki Karlsson, ordförande för konsumentorganisationen Neytendasamtökin, säger till RÚV att många medlemmar har hört av sig på grund av Procar-skandalen. Vissa har köpt begagnade bilar av andra uthyrare och befarar att även de ska ha manipulerat mätarställningarna.

Bluffen har varit möjlig genom att Procar utfört underhåll på bilarna. Därför har inte mätarställningen lästs av hos någon bilfirma. Hyrbilar besiktigas inte heller under de fyra första åren på grund av ett undantag i bestämmelserna för just uthyrare. Därför har ingen besiktningsfirma heller kommit i kontakt med Procars bilar förrän efter fyra år. Breki Karlsson vill nu ändra regelverket:

"Taxibilar behöver besiktigas varje år och de körs i allmänhet bara av en ägare, men hyrbilar körs av ett stort antal människor varje år och med olika omsorg så jag tycker att det är uppenbart att bilarna behöver besiktigas varje år."

Men branschen vill behålla undantaget. Jóhannes Þór Skúlason, vd för turistbranschens samarbetsorganisation Samtök ferðaþjónustunnar, säger till RÚV att han inte tror att en årlig besiktning skulle eliminera risken för att fler uthyrare fuskar på samma sätt som Procar. Han vill i stället införa en certifiering som blir mindre kostsam för uthyrarna än besiktning:

"Vi vill få ett oberoende certifieringsföretag att erbjuda en sådan certifiering."

Tanken är att körsträckor för hyrbilar alltid ska registreras vid uthyrning och återlämning. När bilarna sedan säljs ska certifieringen visa att körsträckan stämmer och att mätarställningen inte har skruvats tillbaka inför försäljningen.

Här kan du läsa mer om Procar-skandalen.

Mike Pompeo: USA har misskött relationen med Island

Foto: Utanríkisráðuneytið

USA har misskött relationen med Island. Men vänskapen mellan länderna är viktig och hädanefter kommer den att ha hög prioritet. Det sade utrikesminister Mike Pompeo när han i fredags besökte Island. Under några få timmar i landet träffade han statsminister Katrín Jakobsdóttir och utrikesminister Guðlaugur Þór Þórðarson.

För första gången sedan 2008 besöktes Island i fredags av en amerikansk utrikesminister. Senast var det Condoleezza Rice som gästade landet. Nu var det Mike Pompeo som besökte Island under en rundresa i Europa.

Det märktes på många sätt att det inte var ett vanligt besök. Att Mike Pompeo först skulle träffa utrikesminister Guðlaugur Þór Þórðarson i Harpa i Reykjavík och därefter statsminister Katrín Jakobsdóttir i statsministerbostaden på Tjarnargata tillkännagavs bara 90 minuter innan mötets början.

Polisen i Reykjavík förvarnade på Facebook för förseningar i trafiken. Hela besöket övervakades av 28 beväpnade poliser från insatsstyrkan. Beväpnad amerikansk polis - som fanns ombord utrikesministerns plan - hade också fått tillstånd att följa och skydda Mike Pompeo på isländsk mark.

Han landade på flygplatsen i Keflavík strax före lunch och välkomnades av Georg Lárusson, chef för kustbevakningen.

Mike Pompeo möttes dock inte av några större demonstrationer. Piratpartiets, Socialdemokraternas, Gröna vänsterns, Renässans och Islands socialistpartis ungdomsförbund manifesterade mot den amerikanske utrikesministern. De uppmanade den isländska regeringen att protestera mot vad de beskrev som brott mot mänskliga rättigheter vid USA:s gräns mot Mexiko.

En annan som vände sig mot besöket var Kristinn Hrafnsson, chefredaktör för Wikileaks. Han uppmanade på Facebook regeringen att gripa Mike Pompeo. Han hävdade att utrikesministern företrädde en regering som ägnade sig åt förföljelse av just Wikileaks och organisationens grundare Julian Assange.

I en gemensam presskonferens med Guðlaugur Þór Þórðarson i Harpa sade Mike Pompeo att USA misskött relationen med Island sedan Nato-basen i Keflavík stängdes 2006. Det vakuum som uppstått hade Kina och Ryssland utnyttjat genom att flytta fram sina positioner i regionen.

Nu var det enligt Mike Pompeo slut på den misskötta relationen. Han sade att det hade skett en attitydförändring i samband med att Donald Trump valdes till president efter Barack Obama:

"De fyra senaste dagarna har jag ägnat åt att besöka huvudstäder i Central- och Östeuropa som den förra regeringen också misskötte. Det kommer inte att fortgå längre. Vi kommer inte att betrakta våra vänner, våra verkliga allierade, som givna. Vi har helt enkelt inte råd med sådan misskötsel. ... Vi vet att när USA försvinner så fyller Kina och Ryssland det tomrum som uppstår. ... Vi har sett våra motståndare upprätta system som de anser skadar USA:s, Islands och Europas position i regionen. Det är fortfarande oklart vilken form våra åtgärder i regionen blir men jag är säker på att USA och Island kommer att nå framgång genom samarbete på detta område."

Mike Pompeo och Guðlaugur Þór Þórðarson diskuterade också möjligheter till utökad handel mellan länderna. Något frihandelsavtal mellan Island och USA är inte att vänta i dagsläget - i stället ville de undersöka andra sätt att främja utbytet. Detta ska enligt ett pressmeddelande bland annat ske genom en gemensam samrådsplattform.

Dessutom lovordade Mike Pompeo Islands bidrag till Nato. Men någon permanent amerikansk styrka i Keflavík är inte att räkna med. De tillfälliga uppdragen - patrullering av det isländska luftrummet och övervakning av ryska ubåtsrörelser i Nordatlanten - kommer att fortsätta och kanske också växa i omfattning.

Mike Pompeo var också överens med Guðlaugur Þór Þórðarson om att Arktis även i framtiden ska vara fritt från väpnade styrkor.

Katrín Jakobsdóttir tog bland annat upp kärnvapen och klimatfrågor. Hon förklarade för Mike Pompeo att det var en oroande utveckling att USA och Ryssland hoppat av nedrustningsavtal. Hon beklagade också att USA lämnat Parisavtalet. Katrín Jakobsdóttir sade efter mötet att hon och Mike Pompeo "var överens om att inte vara överens" när det gällde klimatpolitik.

Hon säger i Morgunblaðið att Mike Pompeo inte uttryckte några önskemål om att på nytt börja använda Nato-basen i Keflavík. Borgar Þór Einarsson, sekreterare åt Guðlaugur Þór Þórðarson, säger i RÚV att de militära aktiviteterna i regionen kommer att öka. Men inte heller han trodde att USA i dagsläget hade något intresse av en permanent bas på Island.

Här kan du läsa mer om USA:s utökade närvaro i Keflavík.

Dagens citat

Bjadddni: Leynifélag íslenskra samsæriskvenna https://t.co/A3rEAikBcX

— Stundin (@stundin) February 16, 2019

"Detta är bara ett exempel på att uppmärksamma skitsnacket som pågår. ... Jag tyckte att detta var så ynkliga försök att avfärda det som människor säger, bara som någon konspiration. Då såg jag framför mig detta sällskap som alltid skapar dessa konspirationer mot dessa män. ... Stackars män som alltid försätter sig själva i något problem och det är aldrig deras fel."

Bjarni "Bjadddni" Helgason i RÚV om hur han resonerar i arbetet som satirtecknare - i det här fallet om en bild som föreställer de hemliga konspiratörer som tidigare utrikesministern Jón Baldvin Hannibalsson och fyra centerpartister hävdar ligger bakom anklagelser om sexuella övergrepp respektive inspelningarna av samtalen på baren Klaustur.

Dagens bonuscitat

"Jag visste att problemen var stora och att bankerna skulle falla. Jag var dessutom övertygad om att regeringen i praktiken inte skulle kunna värja sig."

Michael Ridley, vid investeringsbanken J.P. Morgan, i Morgunblaðið om hur han fick uppdraget att i samband med finanskraschen resa till Island för att bistå regeringen i arbetet med att försöka undvika en total systemkollaps.

Gästblogg: Nytt liv i Sverige, en islännings upplevelser

Viktigt att vara optimistisk

Nu har jag bott i Stockholm i två månader. Det är kanske inte lång tid men jag har upplevt en hel del sedan jag kom. Det har varit en spännande upplevelse för en 30-årig kille att packa bort allt och flytta till ett nytt land.

Speciellt eftersom jag aldrig hade varit i Sverige innan jag flyttade hit. Jo, jag tog tåget från Köpenhamn till Malmö en gång men de få timmar jag var i Malmö räknas inte, tycker jag. Främsta orsaken till flytten är att Kolbrún min flickvän studerar på Konstfack och jag ville prova mig för i Stockholm och lära mig svenska.

Första dagarna
De första dagarna spenderades på promenader i Gamla stan och där i kring. Och på museer, en av dem som vi har besökt var Vasamuseet, som jag rekommenderar till alla som kommer till Stockholm. Den första anblicken av skeppet är bara fantastisk, jag har aldrig sett något liknande. Det är en av de största museiobjekten i världen och själva omfattningen är bara så imponerande. Andra museer jag kan rekommendera är f.ex. Historiska Museet och Moderna Museet. Efter de trevliga första dagarna i Stockholm skulle jag ta hand om några praktiska saker som att fixa ett svenskt personnummer, bankkontonummer och logga in på svenska på SFI (Swedish for immigrants). Allt gick mycket smidigt, med undantag för det personliga identifikationsnumret som gick vilse i mail och jag var därför lite lång tid att få det. Det är ganska lätt som islänning att flytta till Sverige tack vare det enastående nordiska samarbetet, vilket är troligen helt unikt i världen. Åtminstone har jag inte upplevt några problem med praktiska saker.

Bostad i Stockholm
Men bostadsmarknaden i Stockholm är mycket svår, man kan säga att den är en mardröm. Hyror är extremt höga och det finns en stor brist på bostäder som innebär att det är svårt att hitta något. Berättelser om människor som måste flytta igen och igen är vanliga, och man hör att den mest härdiga eleverna i Stockholm lever i tält under sommartiden. Även mat och service är dyrt jämfört med Island, så det tog tid att vänja sig. Vi hade lite tur och vi hittade en lägenhet som vi hyr i andra hand och vi har ett år långt kontrakt. Men på grund av den höga hyran delar vi lägenheten med vänner, som kan vara både bra och dåligt.

Svenska språket
Det har gått bättre med svenskan än förväntat, jag är inte ett språkgeni, men jag tycker att svenska är mycket lättare för islänningar en danska någonsin. Men naturligtvis bygger jag på grunden av den danska undervisningen från grundskolan. Jag tog nivåtest på SFI, som är gratis undervisning i svenska, och placerades direkt i Svenska som andra språk som är en slags uppföljare till SFI. Jag har varit i första klassen och jag har en bra känsla om det. Jag tycker att det är mycket viktigt att denna tjänst erbjuds och är gratis. När man bor i ett land under en längre tid, så vill man lära sig språket, annars kan man miste om så mycket.

Svenskar och islänningar
Svenskarna som jag har träffat har varit mycket bra, men det är alltid svårt att få till en fast grupp av vänner så det har varit bra hur starkt nätverk av islänningarna finns här i Stockholm, de träffas ganska regelbundet här i Stockholm och det är lätt att få en bra socialt liv här om du letar efter just detta. En sak som har varit mycket hjälpsam är "Island i Stockholm" en Facebook grupp där de som bor i Stockholm kan söka information bland islänningar om alla typer av frågor.

Jobbansökningar
Jag söker ett jobb och när det här skrivs har jag börjat att skicka ut ansökningar om alla typer av jobb. Jag har studerat museologi och historia och har arbetat på museer ett antal år på Island och som praktikant i London. Idealet vore därför ett liknande jobb i Stockholm, men mitt mål just nu är att hitta något där jag kan träna mig på svenska. Jag hoppas till att det kommer att öppna fler dörrar här och jag är optimistisk om att hitta något snart.

Väntan på våren
Om jag skulle ge ett råd till dem som planerar att flytta till Stockholms är det att inte flytta i mitten av vintern, jag kan åtminstone inte vänta till våren. Jag har fått höra att Stockholm på sommaren och Stockholm i vintertid är två olika världar, jag ser mycket fram emot att uppleva svenskt sommar. Jag har känt det så här bra i Sverige under de två första månaderna. Det är alltid svårt och mycket att göra när du flyttar till ett nytt land, men jag har ändå varit ganska förvånad över hur bekvämt allt har gått upp. Jag tycker att en viktig sak är att vara optimistisk.

Sigurður Trausti Sigurðsson
Ursprungligen publicerad den 13 mars 2013 av Samfundet Sverige-Island

Utsiktsplats på Bolafjall ska locka turister till Bolungarvík

Illustration: Landmótun, Argos och Sei

På 636 meters höjd på Bolafjall ska besökare kunna titta ut över Jökulfjörður, Hornstrandir och Ísafjarðardjúp. Och lokalbefolkningen hävdar dessutom att det är möjligt att ana Grönland i fjärran när vädret är riktigt klart. Bolungarvík har nu  enligt ett pressmeddelande valt en vinnare i tävlingen om att formge en utsiktsplattform på fjället.

Bolafjall vid Bolungarvík är redan i dag en populär turistattraktion. Men vägen upp på det 636 meter höga fjället är bara öppen under somrarna. På toppen finns en radarstation som används av den isländska kustbevakningen.

Men Bolafjall erbjuder också storslagen utsikt över stora delar av Västfjordarna. Besökare kan se ut över Jökulfjörður, Ísafjarðardjúp och Hornstrandir. Vissa hävdar dessutom att det faktiskt går att skymta konturerna av Grönland när det är riktigt klart väder. Men avståndet är omkring 30 mil så frågan är om det verkligen är möjligt.

Med en utsiktsplattform hoppas kommunen kunna locka fler turister till Bolungarvík. I en arkitekttävling var det förslaget från Landmótun, Argos och Sei som segrade. I förslaget ingår en plattform vid fjällets sida som ska smälta in i miljön. Det ska också anläggas gångstigar och parkeringsplatser.

Bygget har ingen prislapp - men det kommer att kosta åtskilliga tiotals miljoner isländska kronor. Bolungarvík kommer att vända sig till en statlig turismfond för att få pengar till bygget.

Dagens citat

"Detta är liksom en tidskapsel för scenen. Jag tyckte inte att det fanns någon som dokumenterade detta. Musiken finns där och kommer att finnas där de närmaste hundra åren om vi inte förstör detta helt och hållet, men jag tyckte att den visuella sidan kanske gick förlorad och ville ta hand om den."

Hafsteinn Viðar Ársælsson, som under namnet Verði ljós fotograferat isländska black metal-band för fotoboken Svartmálmur, i RÚV om idén bakom projektet.

Dagens bonuscitat

"Jag hörde av en biluthyrare som hade en försäljningskampanj med begagnade bilar att dagen som Kveikur sändes hade det gått mycket bra men dagen efter var det inte en enda som hörde av sig."

Runólfur Ólafsson, vd för fordonsägarorganisationen Félag íslenskra bifreiðaeigenda, i Fréttablaðið om hur RÚV:s avslöjande i programmet Kveikur om hur uthyraren Procar manipulerar mätarställningar för att lura kunder påverkat intresset för att köpa begagnat av hyrfirmor - läs mer här.

Gästblogg: Isländskt i Litauen

Europas geografiska mittpunkt ligger några mil norr om Vilnius. Detta är fastställt av det franska geografiska institutet, så det är säkert beräknat efter alla konstens regler. Mycket riktigt möts man av kulturer från alla väderstreck i Vilnius. Norr, söder, öster, väster – alla känns relevanta och närvarande här.

Även Island intar en inte försumbar plats om man har ögonen med sig. Under några dagar i månadsskiftet januari/februari 2019 har jag på genomresa försökt samla så många isländska intryck som möjligt. Lämpligen startar letandet på Islandijos gatvė (Íslandsstræti), en kort men centralt placerad gata i Gamla stan i Vilnius. På en plakett på en av husfasaderna längs gatan läser man (på litauiska, isländska och engelska) ”To Iceland: The country that fearlessly first recognized the restoration of the independent Lithuanian state on 11 February 1991”. Det ska noteras att övriga länder, inklusive Sverige, väntade med detta erkännande till efter den misslyckade kuppen i Moskva 19-21 augusti 1991, alltså mer än ett halvår senare.

Ett minnesmärke från den tiden utgörs av ett traditionellt litauiskt träkors med inskriptionen Dieve, Globok Islandija (Gud bevare Island), som sattes upp utanför det litauiska parlamentet tillsammans med barrikader av betongblock, andra litauiska träkors mm under 1991 när det fortfarande var oklart läge i förhållande till det ännu existerande Sovjetunionen. Tre av träkorsen och delar av betongbarrikaderna finns idag som ett minnesmonument strax bredvid parlamentsbyggnaden. Litauerna har alltså en särskild plats i hjärtat för Island från denna tid.

Vid besök i Vilnius många bokhandlar letade jag särskilt efter isländsk litteratur – och jag blev inte lottlös. Som ett första steg letade jag efter Arnaldur Indriðasons böcker, spridda som de är över hela jorden. Där kammade jag dock noll. Den enda av hans böcker – Užnuodytas kraujas (Förgiftat blod), isl. Mýrin, sv. Glasbruket, eng. Jar City, är sedan länge slutsåld. Varför det bara blivit en bok som översatts vet jag inte. Kanske saknas det översättare? Det gäller även för Färöarna, Lettland och Estland att endast Mýrin är översatt till dessa språk. De flesta andra länder som har översättningar av Arnaldurs böcker har åtminstone ett dussin titlar.

Men – när jag lämnade deckarhyllan och letade bland andra genrer blev utfallet desto rikare. På språkhyllan fann jag Islandų kalbos gramatika – Isländsk grammatik av Rasa Ruseckienė (Vilnius universitet), utgiven 2013. Det känns som en utmaning att hitta läsare till 700 ex. av en sådan bok – men kanske ändå inte; litauer som lever på Island är fler än 4.000, näst störst av Islands invandrargrupper. Jag noterar att en av bokens språkliga konsulter är Valgerður Bjarnadóttir, isländska boende i Sverige och doktor i litauiska språket från Stockholms universitet (med avhandlingen Non-canonical case-marking on core arguments in Lithuanian – A historical and contrastive perspective, 2014).

När kom det senast ut en antologi med sju isländska samtida poeter på svenska? I Litauen utkom 2016 7 islandų poetai i översättning av Jurgita Marija Abraitytė. Det rör sig om poeter födda mellan 1930 och 1973, för mig okända namn, men väl inte för de 600 lyckliga ägarna av denna bok.

En författare som verkar översättas flitigt i Litauen är Sjón. Av honom hittade jag tre böcker, synbarligen i en serie och översatta av Rasa Baranauskienė och Jurgita Marija Abraitytė. Titlarna är:
Tavo akys mate mane (2005) – Augu þín sáu mig
Baldras, š󠅡eš󠅡ėlio sūnus (2009) – Skugga-Baldur
Iš󠅡 didžuvės nasrų (2017) – Með titrandi tár

Även Snorres Edda fanns att tillgå på litauiska i en akademisk utgåva.

Från sin utgångspunkt vid Europas mittpunkt letar sig litauerna alltså i olika riktningar. En alldeles ny bok från januari 2019 har titeln Vikingai Lietuvos istorijoje (Vikingar i Litauens historia) och är skriven av Arturas Mickevičius. En lärd bok med många fotnoter som sammanfattar vad man känner till om vikingars närvaro i områden som utgör dagens Litauen, inte bara som genomresande på floderna mot Ryssland. Arkeologi och skriftliga källor i jämförande studier – här finns t.ex. Birger Nermans utgrävningar i Lettland och Litauen att bygga vidare på.

På tal om litauisk historia besökte jag för första gången det relativt nybyggda Nationalmuseet i Vilnius – Storfurstarnas palats. I samband med Litauens 1000-årsjubileum 2009 (namnet Litauen förekommer i ett dokument från 1009) påbörjades byggandet av ett museum på ruinerna av det ursprungliga medeltida palatset, ett museum som visade sig vara mycket intressant och sevärt. Det invigdes 2013.

Från Vilnius gick färden vidare mot Lettland, och även där fann jag lite isländskt på bokhandelsdiskarna, men det är en annan historia.

Rune Bengtsson

Högsta arbetslösheten på Island på fem år

För fjärde månaden i följd stiger arbetslösheten på Island. Och den når nu den högsta nivån på fem år. I januari var det 3 procent av islänningarna som inte hade något jobb. Bland utländska medborgare var arbetslösheten dubbelt så hög. Det är framför allt arbeten inom turismsektorn som försvinner. Det visar statistik från Vinnumálastofnun.

I januari steg arbetslösheten alltså till 3 procent, en ökning med 0,3 procentenheter jämfört med december 2018. Det är fjärde månaden i rad som andelen arbetslösa stiger. I januari förra året var arbetslösheten 2,4 procent.

Arbetslösheten på Island är nu den högsta på knappt fem år. Så här stor andel av islänningarna har inte varit inskrivna som arbetslösa sedan i april 2014. Visserligen var arbetslösheten 3 procent även i januari 2017, men det var en tillfällig topp utlöst av en sjömansstrejk.

Att turismen till Island kulminerat samtidigt som det krisande flygbolaget Wow Air bantar sin verksamhet märks tydligt i statistiken. Många av dem som nu förlorar sina arbeten har jobbat inom branscher med koppling till turistindustrin.

Den region som drabbas hårdast av Wow Airs kris är Suðurnes. Där är nu arbetslösheten 4,8 procent, en uppgång med 0,5 procentenheter inom loppet av en månad. Därefter följer Norðurland eystra med 3,1 procent (+0,4), Reykjavíkområdet med 3 procent (+0,3), Austurland med 2,6 procent (+0,6), Suðurland med 2,3 procent (+0,3), Vesturland med 2 procent (+0,3), Västfjordarna med 1,9 procent (+0,2) och Norðurland vestra med 1,3 procent (-0,1).

Ungdomsarbetslösheten har länge varit lägre än snittet - men nu stiger den till 3 procent bland islänningar i åldern 18 till 24 år. Många unga arbetar just inom de branscher där det de senaste månaderna kommit en rad uppsägningar.

Det var i januari 2,9 procent av männen och 3,1 procent av kvinnorna som var utan jobb. Bland utländska medborgare var arbetslösheten 5,9 procent. Av dessa var drygt hälften polska medborgare.

Vinnumálastofnun räknar i en prognos med att arbetslösheten fortsätter att öka under februari.

Här kan du läsa mer om arbetslösheten på Island.

Dagens citat

"Skojarna säger att det inte räcker med att bära in posten på köksbordet utan att jag också öppnar posten och läser den för dem. Men det gör jag inte oombedd."

Sigþór Gunnarsson, brevbärare i Þingeyri och Dýrafjörður i Västfjordarna, i RÚV om hur han under utbärningen ofta går in och hälsar på de boende.

Kerlingarfjöll och Veiðivötn i 360 grader

Veiðivötn består av ett femtiotal sjöar utspridda över ett område som är omkring en halvmil brett och två mil långt. Området ligger mitt emellan glaciärerna Hofsjökull och Mýrdalsjökull strax väster om Vatnajökull på det isländska höglandet. Dagens landskap formades till stor del av ett vulkanutbrott som ägde rum i Bárðarbunga 1477.



Ett annat populärt och naturskönt område på höglandet är Kerlingarfjöll som ligger mellan Hofsjökull och Langjökull. Hit söker sig många för att vandra i en terräng som både bjuder på grönskande dalar och fjälltoppar på som mest 1 466 meters höjd.



I Kerlingarfjöll finns bland annat en fjällstuga. Ovan kan du se tre 360-gradersfilmer från RÚV från dessa platser.

Fick inte reserverad plats i planet - nekas ersättning

Vid bokningen av flyget mellan Dublin och Seattle passade en resenär på att välja platser ombord. Men när det blivit dags för avgång hade Icelandair bytt till ett mindre plan. Vissa passagerare fick därför inte de platser de hade önskat. Men att resenären fick byta till en annan plats ger inte rätt till någon ekonomisk kompensation.

Att reservera en viss plats ombord Icelandairs flygningar kostar inget extra. Det finns dock inga garantier för att det önskade sätet ska öronmärkas. Reservationer kan ändras om förutsättningarna förändras - till exempel om flygningen genomförs med ett plan av en annan storlek än vad som ursprungligen var planerat.

Den 1 augusti 2018 reste en person från Keflavík till Dublin. Tre dagar senare gick färden vidare till Seattle.

Vid bokningen hade resenären också reserverat platser ombord. Men när det var dags att gå ombord hade reservationerna försvunnit. Icelandair trafikerade sträckan med ett mindre flyg än planerat. Därför hade passagerare som reserverat platser långt bak flyttats framåt i samband med bytet.

Resenären hade själv reserverat en fönsterplats men fick sitta vid mittgången. Och reskamraten som valt en plats vid gången fick i stället sätta sig i mitten.

Förändringarna var enligt passageraren både onödiga och oannonserade. Därför ansåg sig resenären ha rätt till ersättning från Icelandair. Flygbolaget svarade med att ge resenären 30 000 extra poäng för resan.

Det var dock inte nog för resenären som efterlyste ekonomisk ersättning. Icelandair nobbade kravet. Flygbolaget svarade att resenären inte hade flyttats mellan olika klasser på planet. Det enda som hade skett var just att den fått en annan plats i samma klass.

Icelandair hävdade däremot att kraven på bolaget var regelvidriga. I bokningsvillkoren framgår också att bolaget så långt det är möjligt försöker att tillgodose önskemål om sittplatser i planet. Vid till exempel ett byte av flygplan går det dock inte att garantera att alla får de platser som de begärt.

Men resenären får ingen ersättning genom Samgöngustofa. Myndighetens slutsats är att resenären inte placerats i en annan klass och därmed fått en sämre resa. Icelandair flyttade resenären inom samma klass - och om det ens är möjligt att få ersättning för det måste den vända sig till exempel domstol för att få saken prövad.

Här kan du läsa beslutet i sin helhet.