Nytt rekordår för turismen på Island

3,2 miljoner övernattningar gjordes på isländska hotell och gästhem under 2011. Det är första gången som antalet gästnätter spränger tremiljonervallen. Även 2012 har börjat starkt med kraftiga ökningar under årets första månader. Det visar statistik från Hagstofa Íslands.

År 1998 noterades 1 540 678 gästnätter på isländska hotell, gästhem, vandrarhem och campingplatser. Då svarade islänningarna för en tredjedel av övernattningarna. Sedan dess har turismen ökat stadigt år efter år - med 2010 som enda undantag, då vulkanutbrottet vid Eyjafjallajökull förhindrade eller avskräckte vissa resenärer från att besöka Island.

Förra året registrerades hela 3 238 616 övernattningar, en uppgång med 8,3 procent från år 2010, som var det näst bästa i historien. Rekordåret svarade islänningarna för en dryg fjärdedel av gästnätterna, en minskning med 6 procent jämfört med 2010.

Med 416 428 övernattningar är tyskarna den i särklass största utländska gruppen. Därefter följer britter med 296 579 gästnätter, amerikaner med 262 672, fransmän med 213 702, nederländare med 127 252, danskar med 122 978, norrmän med 114 924 och svenskar med 103 014.

Amerikaner svarade för den största förändringen med en ökning på hela 64 procent jämfört med år 2010. Även kanadensare och kineser besökte Island i betydligt större utsträckning förra året, medan intresset svalnade främst hos österrikare, danskar och belgare.

Hotell och gästhem är det mest populära valet bland dem som besöker Island. De svarar för hela 70 procent av det totala antalet övernattningar. Därefter följer campingplatser med 15 procent och vandrarhem med 6 procent av gästnätterna.

De största ökningarna noterades på Suðurnes (plus 22 procent till 113 188 gästnätter) och i Reykjavíkområdet (plus 17 procent till totalt 1 406 960 gästnätter). I Norðurland vestra (plus 10 procent till 123 549), Suðurland (plus 7 procent till 568 503) och Vesturland (plus 1 procent till 225 756) var uppgången mer blygsam. I Austurland (293 393) var antalet övernattningar på samma nivå som 2010 medan gästnätterna minskade något i Västfjordarna (minus 10 procent till 101 354) och Norðurland eystra (minus 4 procent 405 733).

Helårsstatistiken omfattar 828 olika övernattningsställen. Siffrorna för 2012 års första månader gäller däremot enbart helårsöppna hotell. Där ökade gästnätterna kraftigt under både januari och februari. I januari i år noterades 71 600 övernattningar jämfört med 53 600 under 2011. I februari var antalet gästnätter 102 600 jämfört med 79 900 samma månad föregående år. Även 2012 ser alltså ut att bli ett rekordår för turismen på Island.

Här kan du läsa mer om turistanstormningen.

Dagens citat

"'Biophilia' är långtifrån Björks bästa album, egentligen inte heller hennes mest innovativa. Ändå visar låtmaterialet att hon är en artist som hela tiden fortsätter att utvecklas i en kontinuerlig process. Precis som universum och de där himlakropparna hon sjunger om på skivans överlägset vackraste spår, den naturalistiska skapelseberättelsen 'Cosmogony'."

Johanna Paulsson i Dagens Nyheter om Björks Biophilia.

Dagens bonuscitat

"By including exploration of a fascinating corner of Europe, with a visit to the Godafoss waterfall and expeditions across the strange volcanic landscape, participants are likely to have a most rewarding trip even if the lights don't come out to play."

Simon Calder i The Independent om att resa till Island på jakt efter norrsken.

Foto: Landhelgisgæsla Íslands

Regeringen rasar - Självständighetspartiet nära majoritet

Fyra av tio vet inte vad de ska rösta på. Men bland dem som har bestämt sig är Självständighetspartiet nära egen majoritet i alltinget - och är dubbelt så stort som de bägge regeringspartierna. Det visar en opinionsmätning utförd av Vísir.

Att det blir ett regeringsskifte på Island nästa vår är i dagsläget ingen högoddsare. Om inte Socialdemokraterna och Gröna vänstern lyckas övertyga den stora del av väljarkåren som i dag är osäkra eller inte avser att rösta talar det mesta för att en borgerlig koalition tar över regeringsmakten om elva månader.

Självständighetspartiet har i undersökningen stöd av 43,7 procent av väljarna, vilket är nästan dubbelt så mycket som 2009 års katastrofval. Om det vore ett valresultat skulle det ge partiet 31 av alltingets 63 platser - bara ett från egen majoritet.

För Socialdemokraterna och Gröna vänstern har trenden gått åt motsatt håll. Socialdemokraterna får 13,6 procent och Gröna vänstern 9,2 procent - tillsammans har de i dag lägre siffror än vad de för tre år sedan hade var för sig, och bägge har förlorat mer än hälften av väljarna. Siffrorna skulle ge Socialdemokraterna nio mandat och Gröna vänstern sex mandat.

Framstegspartiet tar ett närmast historiskt kliv förbi Socialdemokraterna och når 15,8 procent, motsvarande elva mandat. Två nya partier hade precis klarat femprocentspärren. Ljus framtid får 5,3 procent och Solidaritet 5,1 procent, vilket ger tre mandat var.

Ytterligare tre nya partier blir utan representation i alltinget. Högergröna får 3,9 procent och Gryning 2,7 procent. Ingen av de 800 tillfrågade avsåg att lägga sin röst på Folkfrihetspartiet, skriver Fréttablaðið.

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

Ikea - Islands mest populära restaurang

440 000 måltider om året. Plus 230 000 drycker, 150 000 varmkorvar, 140 000 glassar och 100 000 efterrätter. Det är årsförsäljningen för Islands mest populära restaurang, som finns i Ikea-varuhuset i Garðabær. Och det är svenska köttbullar som är islänningarnas favorit på menyn, berättar Morgunblaðið.

Varje dag serverar Ikea-restaurangen över 1 000 måltider. I snitt besöker varje islänning varuhuset sju till åtta gånger om året. Köttbullar är det alternativ på menyn som lockar flest kunder, förutom på fettisdagen. Då står traditionsenligt saltkött och bönor på matsedeln till priset av två isländska kronor. Då säljs omkring 4 000 portioner.

Det är inte bara varuhusgäster som äter i restaurangen. Många lunchgäster kommer från arbetsplatser och skolor i närområdet. Eftersom barn under tolv år äter gratis har också andelen föräldrar ökat efter krisen.

Restaurangchefen Arnar Stefánsson säger till Morgunblaðið att huvudsyftet är att erbjuda god mat till bra priser. Men restaurangen är viktig också för den övriga försäljningen:

"Undersökningar har visat att många fattar beslut om möbelköp hos oss i restaurangen."

Köttbullarna är svenska. Restaurangen använder en stor del isländska råvaror och inhemsk husmanskost som fiskibollur och plokkfiskur finns på menyn.

Dagens citat

"Romanens inledande slackerromantik hittar inte riktigt fokus, och ger mest en känsla av att inte leva upp till sin fulla potential, men allteftersom den tunna romanen flödar vidare stärker författaren sitt grepp och mot slutet, som för Halldórs del innebär en sommarcypresshög, hallucinatorisk färd mot något som antingen kommer att bli ett sammanbrott eller en renande katharsis, är gehöret desto mer övertygande."

Sebastian Johans i Upsala Nya Tidning om Eiríkur Örn Norðdahls Gift för nybörjare.

Överlevde raset på Dyrhólaey: Trodde döden var nära

Foto: Grétar Einarsson/
Björgunarsveitin Víkverji

Avsatsen gav vika och det nederländska paret föll 40 meter från Dyrhólaeys klippor till stranden. Dånet sekunden innan raset beskriver de som om en lastbil hade åkt förbi tätt intill. Bägge trodde att deras sista stund var kommen, men bägge klarade sig förhållandevis lindrigt. Mannen bröt foten och kvinnan en ryggkota - hade det gått ännu värre hade hon kunnat bli förlamad.

RÚV har intervjuat paret. Du ser hela intervjun (på engelska) här. Läs mer om olyckan här.

Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir ville ta över Harpa

Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir sökte jobbet som ny chef över konserthuset Harpa. Trots att tre av fem i ledningen föredrog den tidigare kulturministern gick uppdraget till Halldór Guðmundsson. Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir säger sig inte ha några planer på att överge politiken - men inom Självständighetspartiet framstår hon som alltmer isolerad.

De tre bolag - Portus, Totus och Argo - som tidigare har stått bakom konserthuset Harpa i Reykjavík blev nyligen ett med namnet Harpa. Staten äger 54 procent av det nya bolaget och Reykjavíks kommun 46 procent. Det nya chefsjobbet gick till Halldór Guðmundsson, författare, förläggare och huvudansvarig för Islands medverkan vid bokmässan i Frankfurt år 2011.

Totalt sökte 44 personer jobbet som chef för Harpa. De fyra mest intressanta var utöver Halldór Guðmundsson och Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir även förre borgmästaren Þórólfur Árnason och tidigare hotellchefen Hrönn Greipsdóttir. Inom Portus ville tre av fem styrelseledamöter ge Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir jobbet - men av skäl som de enligt DV inte vill uttala sig om gick det i slutändan till Halldór Guðmundsson.

Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir säger till DV att hon inte har tröttnat på eller överväger att överge politiken. Chansen att få basa över Harpa var unik och hon säger sig ha en stark tro på konserthusets framtidsutsikter:

"Jag hade aldrig sökt det om jag inte verkligen ville ha det. Detta var en unik möjlighet."

Visserligen säger Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir att intresset och engagemanget för politiken finns kvar och att det är ett arbete som gett henne mer än något annat. Men med ett knappt år kvar till nästa alltingsval går det också att spekulera i andra bakomliggande skäl till att hon söker ett nytt jobb.

Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir är ett av de politiska namn som svärtats mest av finanskraschen. Hon tog en paus från arbetet i alltinget på grund av familjens affärer som bland annat omfattar enorma lån från Kaupþing. Inom Självständighetspartiets alltingsgrupp är hon en av få EU-vänner, något som åter visade sig när hon var den enda i partiet som röstade emot förslaget att folkomrösta om förhandlingarna om EU-medlemskap. Hon tog heller inte ställning för Bjarni Benediktsson i förra höstens partiledarval, något som har tolkats som att Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir föredrog motkandidaten Hanna Birna Kristjánsdóttir.

Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir valdes in i alltinget 1999 och var kulturminister i sex år. Till DV säger hon att hon ännu inte har bestämt sig om att kandidera på nytt nästa år - men frågan är i dag om hon är så politiskt isolerad att det blir svårt att i provvalen konkurrera med kandidater som bland annat följer partilinjen i EU-frågan.

Här kan du läsa mer om Harpa.

Jóhanna Sigurðardóttirs kronprinsessa kan lämna politik

Katrín Júlíusdóttir är inte säker på om hon återvänder till ministerjobbet efter föräldraledigheten. Hon överväger i stället att lämna politiken. Om hon skulle hoppa av innebär det att den givna kronprinsessan till Jóhanna Sigurðardóttir försvinner före nästa alltingsval.

Statsminister Jóhanna Sigurðardóttirs regeringsombildning vid årsskiftet ledde inte till några förbättrade opinionssiffror. Utrikesminister Össur Skarphéðinsson har talat om behovet av förnyelse i Socialdemokraternas ledning. Jóhanna Sigurðardóttir har visserligen inte antytt att hon tänker avgå, men i en valrörelse skulle hon tveklöst bli ett sänke för ett parti som i dagsläget inte har några som helst utsikter att kunna upprepa valresultatet från år 2009.

Det mest troliga är att en ny partiledare väljs i höst men att Jóhanna Sigurðardóttir sitter kvar som regeringschef till valet nästa vår. Hon har själv lyft fram Katrín Júlíusdóttir på ett sätt som antyder att hon är en favorit.

Katrín Júlíusdóttir är just nu föräldraledig efter att ha fött tvillingar i slutet av februari. Hon har ändå fått behålla statsrådstiteln och basar på pappret alltjämt över näringsdepartementet, trots att detta är under avveckling. Vikarien Oddný G. Harðardóttir är också finansminister - ett uppdrag som många trodde skulle vara vikt för Katrín Júlíusdóttir till hösten.

Att vara finansminister har under de senaste fyra åren knappast varit något publikfriande jobb. Men när tillväxtkurvorna pekar uppåt och det är dags att presentera den kommande mandatperiodens valfläsk behöver det inte vara en belastning.

Men Katrín Júlíusdóttir är inte säker på att hon återvänder till politiken efter föräldraledigheten. Hon säger till DV att hon inte har tagit något beslut om att kandidera för fyra år till som folkvald:

"Nu är jag bara på föräldraledighet och har inte tagit några beslut, helt ärligt sagt. Jag har alltid inför varje valvinter, sedan jag började med politik på heltid, helkyligt vägt och mätt detta från alla sidor och jag kommer att göra det nu. ... Varje politiker borde se på detta så. Detta är inget livstidsarbete och det ska aldrig få bli ett livstidsarbete. Något som du bara hänger fast vid eftersom detta är en representativ demokrati."

Om Katrín Júlíusdóttir faktiskt skulle välja att lämna politiken innebär det att Jóhanna Sigurðardóttir inte får möjligheten att lämna över partiledarjobbet till sin stora favorit. Men det finns flera andra tunga socialdemokrater som kan bli aktuella - men flera av dem har liksom partiet haft det tungt på sistone.

En annan av Jóhanna Sigurðardóttirs favoriter är hälsominister Guðbjartur Hannesson. Han har snabbt vunnit stöd inom partiet och tillhör bland väljarna regeringens mest betrodda statsråd. Mot honom talar möjligen viss oerfarenhet.

Vice ordföranden Dagur B. Eggertsson framstod länge som en given efterträdarkandidat. Men koalitionen med Bästa partiet i Reykjavík, där han är Socialdemokraternas starke man, har inte gett honom något lyft. Det mesta tyder på att han lär nöja sig med det uppdraget ytterligare någon tid.

Ett av de statsråd som petades vid regeringsombildningen var finansmarknadsministern Árni Páll Árnason. Beslutet var omstritt och kom efter en rad dispyter mellan honom och Jóhanna Sigurðardóttir, som så småningom valde sig att göra sig av med det frispråkiga statsrådet. I alltinget har Árni Páll Árnason fortsatt att gå sin egen väg och har bland annat kritiserat Socialdemokraterna för att ha svängt för långt åt vänster under regeringssamarbetet med Gröna vänstern. Även om han är ute i kylan nu kan det snabbt ändras när Jóhanna Sigurðardóttir väljer att gå. Internt stöd saknas inte.

Här kan du läsa mer om splittringen inom Socialdemokraterna.

Dagens citat

"The highlight of the northeast is Mývatn, a volcanic area with thousands of years' history of smoke and lava, craters and fumaroles. It's a beautiful place to break out the tent again, but be ready for the swarms of flies in the morning."

Edythe McNamee i CNN om en rundresa på Island.

Segrade med Island i solnedgång

En film sammansatt av några av de 38 000 fotografier som amerikanen Joe Capra tog under sjutton dagar på Island belönades nyligen med 10 000 dollar i en tävling utlyst av Citizen Global och National Geographic. De flesta av bilderna togs vid solnedgång. Några av platserna som dyker upp i videon ovan är Mývatn, Jökulsárlón, Gullfoss och Reynisdrangar.

Nytt försök stoppa Islands ansökan om EU-medlemskap

Island ska dra tillbaka ansökan om EU-medlemskap och inte söka på nytt förrän medborgarna själva tar ett sådant beslut genom en folkomröstning. Det föreslår politiske vilden Atli Gíslason och Gröna vänsterns Jón Bjarnason i en motion. Samtidigt medger partiordföranden Steingrímur J. Sigfússon att förhandlingarna hittills varit en besvikelse. Han vill att samtalen om de svåraste frågorna inleds så snart som möjligt.

I alltinget misslyckades den borgerliga oppositionen nyligen att tvinga fram en folkomröstning om huruvida Islands förhandlingar om EU-medlemskap ska fortsätta eller avbrytas. Inom Gröna vänstern röstade flera tunga namn, som statsråden Ögmundur Jónasson och Svandís Svavarsdóttir, emot oppositionens förslag - trots att de förespråkar en sådan folkomröstning senast i samband med vårens alltingsval. De enda som gick emot regeringens linje var Jón Bjarnason och Guðfríður Lilja Grétarsdóttir.

Steingrímur J. Sigfússon fick i alltinget nyligen frågan av Framstegspartiets Gunnar Bragi Sveinsson hur han såg på partikamraternas syn på förhandlingarna. Han svarade att förhandlingarna hittills varit en besvikelse eftersom de gått mycket långsammare än väntat och utan att leda till några konkreta resultat. När de inleddes trodde ingen att de inte skulle kunna slutföras under denna mandatperiod.

Till skillnad från flera av sina partikamrater vill Steingrímur J. Sigfússon invänta ett färdigt avtal innan det är dags att utlysa en folkomröstning. Men han vill också börja förhandla om de svåraste avsnitten redan nu, som fisket, lantbruket, livsmedelssäkerheten och skyddstullarna.

Atli Gíslason och Jón Bjarnason försöker nu åter samla en majoritet bakom sig i alltinget för att stoppa förhandlingarna om EU-medlemskap genom att återkalla Islands ansökan. Den ska sedan inte kunna förnyas utan att en majoritet av islänningarna tar ställning för det genom en folkomröstning.

Som skäl anger de att förhandlingarna med EU har visat sig kräva långtgående anpassning till unionens regelverk, vilket de anser går utanför det mandat som alltingets ja till att inleda förhandlingar innebar. Jón Bjarnason och Atli Gíslason hävdar vidare att EU heller inte gett korrekt information om vilka eftergifter som skulle krävas redan som kandidatland.

Unionens agerande i makrillkriget och Icesave-tvisten nämns som ytterligare två tunga skäl att avbryta förhandlingarna. De anser att EU visat sin sanna natur genom att med hot om sanktioner och politiska påtryckningar försöka tvinga en liten nation på knä. Jón Bjarnason och Atli Gíslason anser dessutom att EU försöker köpa popularitet genom bidrag.

De argumenterar även för att den union som Island ansökte om medlemskap i för tre år sedan inte längre är samma organisation. Den ekonomiska krisen har inte bara visat eurons bräcklighet, utan också fått EU att gå in i ett mer långtgående samarbete där alltmer av den ekonomiska politiken styrs från Bryssel. Detta anser Jón Bjarnason och Atli Gíslason är oacceptabelt för en nation som Island.

Motionen är mer långtgående i sina krav än den motion inlämnad av framstegspartisten Vigdís Hauksdóttir som nyligen fälldes av en majoritet i parlamentet. Den har därmed i dagsläget ytterst små möjligheter att nå framgång. Men den säger att EU-motståndarna inte har gett upp och att de med alla medel kommer att försöka stoppa alla försök att närma sig unionen. Och ju närmare alltingsvalet kommer, desto större blir sannolikheten att fler inom Gröna vänstern gör uppror mot regeringens linje.

Här kan du läsa mer om Island och EU.

Poliser anmäls - både utredde och jobbade för Milestone

Poliserna utredde misstänkt brottslighet inom finansbolaget Milestone - och arbetade samtidigt på uppdrag av företaget. Nu misstänks de två männen för brott mot tystnadsplikten. Åklagaren tror dock inte att poliserna har förstört de brottsutredningar som pågår med koppling till Milestone. Det uppger Sérstakur saksóknari i ett pressmeddelande.

De två utredarna, bägge specialiserade på ekonomisk brottslighet och juridik, lånades ut från polisen i Reykjavík till specialåklagaren år 2009. Där arbetade de med att utreda misstänkt brottslighet inom bröderna Wernerssons finansbolag Milestone och försäkringsbolaget Sjóvá.

Vid årsskiftet valde poliserna att sluta och i stället starta eget som privata rådgivare, en verksamhet de gradvis påbörjade vid sidan om arbetet för polisen. En av de första klienterna, som raggades upp i september 2011, var just Milestone. Till priset av 30 miljoner isländska kronor sålde männen genom egna bolaget Pars Per Pars en sjuttonsidig rapport till företagets konkursbo, rapporterar DV.

Inom loppet av tio veckor fakturerade männen Milestone för 577 arbetstimmar. Samtidigt var de alltjämt heltidsanställda som brottsutredare.

En annan kund var just specialåklagarämbetet. När åtalet mot Glitnirs tidigare vd Lárus Welding och ytterligare en före detta toppchef i banken tingfästes i januari i år bistod de bägge männen enligt Fréttablaðið åklagarsidan, då inhyrda som konsulter. Åtalet gäller Glitnirs utlåning till just Milestone-sfären.

Konkursförvaltaren har godkänt fordringar på 75 miljarder isländska kronor. Ytterligare fordringar på konkursboet uppgår till omkring 20 miljarder. Dessa krav väntas prövas i domstol. Klart är dock att fordringsägarna inte kommer att få mycket tillbaka - Milestone är närmast barskrapat och återhämtningen väntas ligga mellan 2 och 5 procent, uppger Morgunblaðið.

Milestone ska ha haft uppfattningen att de bägge männen hade tillåtelse från åklagaren att även ta uppdrag för finansbolagets räkning. I rapporten granskar männen bland annat Milestones ekonomiska situation - något som enligt åklagaren skett med hjälp av uppgifter som de kom över under sitt arbete som brottsutredare. Där framförs bland annat misstankar om att Milestone från senhösten 2007 finansierade avbetalningar på lån genom olagliga metoder, skriver Morgunblaðið.

Efter att poliserna sagt upp sig väcktes misstankar om att de genom rapporten hade sålt information till Milestone som de hade fått tillgång till genom sitt arbete som brottsutredare. Bägge misstänks nu därför för brott mot tystnadsplikten. Åklagaren befarar att de har fört vidare sekretessbelagda upplysningar till tredje part.

Misstankarna utreds nu av riksåklagaren. Brott mot tystnadsplikten kan ge upp till tre års fängelse. Om händelsen skulle leda fram till åtal vore det första gången i Islands historia som poliser ställdes inför rätta för att ha åsidosatt tystnadsplikten.

Åklagaren tror inte att utredningen mot Milestone har skadats av männens agerande. Försvararna till de personer som har delgivits misstanke om brott har informerats om anmälan mot de två före detta poliserna. De kommer troligtvis kräva att utredningen läggs ned eftersom den inte har skötts korrekt, skriver Morgunblaðið.

Konkursförvaltaren Grímur Sigurðsson skriver i ett uttalande att det är naturligt att köpa konsulttjänster när det rör sig om ett så omfattande konkursbo som Milestones. Han hävdar att han förts bakom ljuset av de två ex-poliserna, som ska ha uppgivit att de med åklagarens godkännande tagit på sig uppdrag för Milestone.

Här kan du läsa mer om åtalet mot Lárus Welding.

Dagens citat

"Ett nytt studioalbum med Sigur Rós är alltid en liten sensation. Särskilt om det dröjt fyra år sedan sist och även om islänningarnas sjätte skiva är så diskret att musiken nästan drunknar i dimman av konturlösa sångstrukturer. Som skeppet på det drömska akvarellomslaget."

Johanna Paulsson i Dagens Nyheter om Sigur Rós Valtari.

Rättegång i Icesave-tvisten börjar i september

På ena sidan står Island, Norge och Liechtenstein. På andra sidan står Storbritannien, Nederländerna, EU-kommissionen och Eftas övervakningsmyndighet ESA. Den 18 september väntas parterna mötas i rättssalen när rättegången om Icesave-tvisten inleds.

Före jul fick Island beskedet att ESA tar Icesave-dispyten till domstol. Eftas övervakningsmyndighet anser att Island inte efterlevt insättningsgarantin knuten till Landsbankis Icesave-konton samt att brittiska och nederländska sparare diskriminerats. Island hävdar däremot att det inte finns något statligt ansvar för insättningsgarantin samt att någon diskriminering inte skett.

I tvisten har Island backats upp av de två övriga Efta-länderna Liechtenstein och Norge. Bägge anser att det inte finns något i EES-avtalet som säger att staten är skyldig att träda in om en korrekt inrättad garantifond inte täcker insättningarna.

ESA har fått stöd från EU-kommissionen, Nederländerna och Storbritannien. EU har inte stämt in i ESA:s ståndpunkt om diskriminering, men hävdar att den isländska staten bär ansvaret för insättningsgarantin. De anser heller inte att den kris som drabbade Island hösten 2008 var av sådan natur att en sådan skyldighet går om intet - vilket Island menar om domstolen skulle komma fram till att det finns en statlig insättningsgaranti inom EES-området.

Efter en tids skriftligt utbyte av åsikter mellan parterna - Island väntas få möjlighet att svara på ytterligare en omgång av inlagor från EU-kommissionen - har tvisten nu fått ett preliminärt rättegångsdatum. Den 18 september ska den muntliga delen av rättegången börja vid Eftas domstol i Luxemburg. Datumet är än så länge preliminärt.

Här kan du läsa mer om Icesave-tvisten.

Dränkte hunden i fjorden - döms till 100 000 i böter

Mannen band hunden vid två bildäck på fälg och kastade den i sjön för att ta livet av djuret. Nu döms 27-åringen till villkorlig dom och 100 000 isländska kronor i böter. Han får också djurförbud i fem år. Trots att händelsen bara gäller ett djur anser Héraðsdómur Vestfjarða att det rör sig om ett grovt brott mot djurskyddslagen.

I december förra året hittades hunden Kolur död i hamnen i Þingeyri. Den makabra upptäckten väckte starka känslor på orten. Hundens tassar hade bundits ihop. Därefter hade hundens koppel fästs i två bildäck på fälg. Därefter hade Kolur kastats i vattnet.

Hur lång tid det tog innan hunden drunknade i den iskalla fjorden är oklart. Domstolen anser dock att tillvägagångssättet präglades av sådan hänsynslöshet att 27-åringen gjort sig skyldig till grovt brott mot djurskyddslagen, en rubricering som annars brukar gälla brottslighet riktad mot flera djur. Han döms också för brott mot lagen om djurtillsyn.

Straffet för mannen blir villkorlig dom i 30 dagar. Han ska betala 100 000 isländska kronor i böter och beläggs också med djurförbud i fem år. Det innebär att han varken får äga, handla med eller sköta om djur under denna tid. Hos 27-åringen bedrivs viss hundpassning mot betalning - domstolen valde dock inte att ta hänsyn till att djurförbudet kan innebära lägre intäkter för mannen.

27-åringen erkände under rättegången att han hade kastat Kolur i fjorden för att dränka hunden. Han hävdade att han hade gjort detta eftersom han var orolig för barnens säkerhet.

Djurskyddslagen föreskriver att veterinärer ska avliva husdjur om inte djuret utgör en akut fara eller är allvarligt sjukt. Några sådana omständigheter fanns enligt domstolen vid detta tillfälle.

Mannen, som är tidigare ostraffad, ska även betala rättegångskostnader på 37 650 kronor.

Här kan du läsa mer om Kolurs öde och här domen i sin helhet.

Fyra av tio vill låta Huang Nubo arrendera Grímsstaðir

Foto: Slysavarnafélagið Landsbjörg

Huang Nubo bör få arrendera Grímsstaðir á Fjöllum. Det anser 42 procent av islänningarna enligt en opinionsundersökning utförd av Fréttablaðið. Socialdemokraternas väljare är mest positiva till att hyra ut marken till den kinesiske investeraren, medan Gröna vänsterns sympatisörer är mest negativa till planerna.

En begäran om att få arrendera Grímsstaðir á Fjöllum landade för några veckor sedan på regeringens bord. I höstas sade inrikesminister Ögmundur Jónasson nej till Huang Nubos ansökan om att köpa marken, men nu vill han i stället hyra den för att under de närmaste åren skapa en lyxig turistanläggning med hotell, stugby, flygfält, golfbana, spa och ridhus.

Flera kommuner i regionen har gått ihop om att köpa fastigheten. Den ska sedan arrenderas ut till Huang Nubo. På så sätt manövrerar kommunerna runt Ögmundur Jónassons avslag. Flera frågetecken återstår dock innan affären kan få klartecken. Alla kommuner i regionen backar inte upp projektet, om det anses för riskabelt kan kommunerna få nej och Ögmundur Jónasson hävdar alltjämt att alla arrenden längre än tre år måste godkännas av honom - och inte av den socialdemokratiska näringsministern Oddný G. Harðardóttir som är för affären.

Fljótsdalshérað är en av de kommuner som har bestämt sig för att delta i markköpet. Kommunstyrelsen har i ett beslut lovat att gå in med 100 000 isländska kronor i det aktiebolag som är tänkt att stå som ägare av Grímsstaðir á Fjöllum.

En majoritet av islänningarna var emot att Huang Nubo skulle få köpa Grímsstaðir á Fjöllum. Men när det gäller ett arrende ser opinionsläget annorlunda ut.

42 procent av anser att Huang Nubo ska få arrendera marken medan 30,7 procent säger nej. 27,3 procent av de tillfrågade är varken positivt eller negativt inställda till affären.

Det största motståndet mot Huang Nubos planer för Grímsstaðir á Fjöllum finns hos Gröna vänsterns väljare. Där säger 50 procent nej och 31,3 procent ja till affären. Mest positiva är Socialdemokraternas sympatisörer där 54,2 procent säger ja och 22,9 procent nej. I Självständighetspartiets led är motsvarande siffror 50,5 procent för ett ja och 26,6 procent för ett nej, och i Framstegspartiets 49,1 procent för ett arrende medan 29,8 procent vill stoppa affären.

Kvinnor är mer skeptiska till Huang Nubos planer än män. Hos männen säger hela 48,1 procent ja till affären medan 29,4 procent säger nej. Hos kvinnorna är 35,7 procent positivt inställda till arrendet medan 32,2 procent inte vill att affären ska bli verklighet.

Halldór Jóhannsson, Huang Nubos ombud på Island, hoppas att en överenskommelse om Grímsstaðir á Fjöllum ska nås inom kort. Men det är inte bara från den splittrade regeringen som flera frågetecken har rests. Aðalsteinn Baldursson, ordförande för fackförbundet Framsýn, säger till RÚV att han har svårt att se hur turistanläggningen ska kunna bemannas med isländsk personal när det redan är brist på utbildade inom branschen samtidigt som lönerna är förhållandevis låga. Så länge arbetslösheten är hög anser han att det måste satsas på kompetensutveckling i stället för arbetskraftsimport för att kunna täcka behovet vid Grímsstaðir á Fjöllum.

Debatten gäller 72 procent av fastigheten. Staten äger i dag 25 procent av Grímsstaðir á Fjöllum och privatpersoner som inte vill sälja marken 3 procent. En av dessa är Ævar Kjartansson. Han hävdar enligt RÚV att Gunnólfur Lárusson, kommunchef i Langanesbyggð som också gett sig in i affären, försöker övertala småägarna att sälja och att han för detta lovats 10 procent av köpeskillingen. Gunnólfur Lárusson förnekar att så skulle vara fallet och säger att han kostnadsfritt hjälper en vän med affären.

Ett av Ögmundur Jónassons argument för att underkänna affären var Grímsstaðir á Fjöllums storlek. Med en total yta på 30 000 hektar omfattar fastigheten 0,3 procent av Islands yta. Men enligt Yao Chen, en talesperson för Huang Nubo, hade det inte behövt vara så om marken hade kunnat styckas. Hon säger till AP att han i själva verket bara var ute efter gården och närområdet där flygfältet finns:

"Actually we would like to just get the ranch, but the government said it is impossible to get it without the mountain."

Här kan du läsa mer om turerna kring Grímsstaðir á Fjöllum.

Dagens citat

"Vi är mycket nöjda med de första resultaten. ... Under de första sekunderna hade vi nått cirka 70 procent av de telefoner som fick meddelandet och 80 procent efter några få minuter. Så det är mycket bra."

Víðir Reynisson, avdelningschef vid Almannarvarnir, i Morgunblaðið om gårdagens första test av ett sms-varningssystem för naturkatastrofer där 800 mobiltelefoner kring Vík í Mýrdal meddelades - läs mer här.

Framstegspartiet och grundlagen

En ny grundlag skriven av folkvalda är av yttersta vikt för Island. Med utökade möjligheter till personval, fler folkomröstningar och ökad genomskinlighet. Och Framstegspartiet som en drivande kraft för att få denna avgörande demokratiska förändring till stånd.

Så lät det inför 2009 års alltingsval. Tre år senare har Framstegspartiets intresse för den nya konstitutionen svalnat avsevärt, och tillsammans med Självständighetspartiet har flera ledamöter gjort sitt yttersta för att förhindra att grundlagsrådets förslag hamnar i en folkomröstning - läs mer här.

Varningssystem larmar om naturkatastrofer med sms

Ett varningssystem för vulkanutbrott och andra naturkatastrofer testas för första gången i dag. Genom sms går varningsmeddelanden ut till alla som befinner sig i det drabbade området. Larmet når både isländska och utländska mobiltelefoner. Meddelandena skickas på två språk, isländska och engelska.

Sedan flera år tillbaka finns ett system där boende varnas för naturkatastrofer genom sms. Så skedde exempelvis vid vulkanutbrottet i Eyjafjallajökull. När varningen kom hade de personer som bodde närmast vulkanen en kvart på sig att evakuera sina hem.

Ett problem för myndigheterna har varit att det befintliga systemet, som är baserat på folkbokföring och telefonregister, inte når de personer som tillfälligt vistas i ett farligt område. Det nya varningssystemet känner däremot av vilka mobiltelefoner som finns i en viss region och nödmeddelandena når både isländska och utländska mottagare.

Varningarna kommer inledningsvis att skickas ut på isländska och engelska. Syftet är att kunna larma om naturkatastrofer som vulkanutbrott, översvämningar och jordskalv, men systemet kan också användas vid andra faror som gasläckor, bilolyckor och annat.

Projektet har fått statligt stöd och ses som ett viktigt steg för att öka säkerheten för både boende och turister. Bakom arbetet står Neyðarlínan, Almannavarnir och Samsýn samt telefonoperatörerna Síminn, Nova och Vodafone.

I dag testas systemet för första gången. Vid 16-tiden skickas enligt ett pressmeddelande ett varningsmeddelande till personer som befinner sig i och kring Vík í Mýrdal. Om det vore allvar hade varningen sannolikt gällt ett vulkanutbrott vid Katla. Vík í Mýrdal riskerar nämligen då att drabbas av stora översvämningar.

Här kan du läsa mer om varningssystemet.

Landsbygdsprotester när Landsbanki stänger kontor

Landsbanki stänger kontor på landsbygden och 50 tjänster försvinner. På flera orter innebär det att invånarna blir utan bankservice. Beslutet har fått hård kritik och kommunpolitiker går så långt som att avsluta sina affärer med Landsbanki. Flera alltingsledamöter undrar dessutom om det är landsbygden som på detta sätt ska betala för bankens misstag i samband med finanskraschen.

Våren 2008 sysselsatte de isländska finansföretagen 5 700 personer. Efter bankkollapsen har 2 000 jobb inom finanssektorn försvunnit samtidigt som antalet bankkontor minskat från 175 till 90. De gamla bankernas konkursbon sysselsätter alltjämt uppemot 400 personer - jobb som är tillfälliga och kommer att försvinna, skriver Morgunblaðið.

Landsbanki har redan genomfört omfattande rationaliseringar för att minska antalet kontor. Vid månadsskiftet bommas enligt ett pressmeddelande ytterligare kontor igen. Verksamheten upphör i Flateyri, Súðavík, Bíldudalur och Króksfjarðarnes i Västfjordarna. På Snæfellsnes stängs kontoret i Grundarfjörður. På östra Island försvinner kontoren i Eskifjörður och Fáskrúðsfjörður. I Reykjavík är kontoret på Laugavegur 77 till salu - banken flyttar huvudkontoret till Borgartún nästa höst.

I dag uträttar fyra av fem kunder sina bankärenden över nätet. Ändå är reaktionerna på nedskärningarna upprörda. På många mindre orter är banken en viktig symbol för en fungerande samhällsservice. Utan en sådan är det svårt att locka personer att flytta till orten. I Súðavík hissade någon inte bara Landsbankis flagga utanför kontoret på halv stång utan dessutom upp och ned, berättar Bæjarins Besta. I Eskifjörður följde någon exemplet och hissade flaggan på halv stång.

En oroskälla är att Landsbanki på landsbygden ofta delar kontor och personal med posten. Posten kommer enligt ett pressmeddelande att åtminstone över sommaren fungera som vanligt, men med kortare öppettider.

Landsbanki räknar med att spara omkring 400 miljoner isländska kronor på nedskärningarna. Totalt försvinner 50 tjänster, där 29 personer har sagts upp och 15 erbjudits avgångsvederlag. Övriga tjänster var vakanta.

Besparingarna kommer inte helt oväntat. Landsbanki har genom övertagandena av SPKEF, SP Fjármögnun och Avant fått omkring ytterligare 200 anställda. Informationschefen Kristján Kristjánsson säger dock till Vísir att det är Reykjavík som drabbas hårdast av nedskärningarna:

"Lönekostnaderna är den största delen av bankens drift. Och det är naturligtvis så att små enheter drivs med förlust. ... Men det finns full förståelse för att man försöker att försvara sin hembygd. ... Dessa åtgärder drabbar främst huvudstadsområdet. Merparten av dem som lämnar sina jobb finns där, så det är därför inte riktigt att åtgärderna drabbar landsbygden värst."

Han får dock mothugg från flera alltingspolitiker. Gröna vänsterns Jón Bjarnason skriver i ett blogginlägg att besparingarna går emot regeringens glesbygdspolitik och att flera fiskelägen nu förlorar en viktig del av den grundläggande samhällsservicen. Han påminner om att Landsbanki gör miljardvinster och att den har ett ansvar mot sina kunder. Beslutet visar också, skriver Jón Bjarnason, att det finns ett fortsatt behov av småskalig sparbanksverksamhet.

Partikamraten Björn Valur Gíslason skriver i ett blogginlägg att Landsbanki tycks ha lokaliserat de ansvariga för finanskrisen och nu straffar dem på rätt sätt:

"Vad kan Bíldudalur, Eskifjörður, Flateyri, Súðavík, Grundarfjörður, Króksfjarðarnes och Fáskrúðsfjörður ha gemensamt? Jo, det var invånarna på dessa platser som försatte banksystemet i konkurs. Dit kan man spåra det isländska banksystemets kollaps. Där finns breda ryggar som med rätta bör bära krisens konsekvenser på sina axlar. De skyldiga hittas så småningom i byar och städer över hela landet när de flesta av oss trodde att de fanns i tätorter i landets sydvästra hörn."

Ómar Már Jónsson, kommunchef i Súðavík som nu blir helt utan bankservice, säger i Bæjarins Besta att Landsbankis besked är ett hårt slag mot kommunen:

"Det är ett bedrövligt budskap utöver allt det som regeringen hittills har sänt oss. Detta gör ett litet samhälle uppskakat eftersom varje jobb har stor betydelse. ... Det är inte länge sedan banken kom med starka uttalanden och stora planer för att stärka banden med utkantsbygden. Det är som en kalldusch i ansiktet."

I Grundarfjarðarbær protesterar kommunstyrelsen i ett uttalande mot nedläggningen och skriver att de principer som gällde under bankbubblans era fortfarande tycks styra verksamheten. Íbúasamtök Eskifjarðar uppmanar i ett uttalande Landsbanki att tänka om. Om kontoret, som har funnits på orten sedan 1918, stängs som planerat vid månadsskiftet blir Eskifjörður utan bankservice.

Jens Garðar Helgason, kommunstyrelsens ordförande i Fjarðabyggð, säger i Morgunblaðið att han nu byter bank efter att hela sitt liv ha varit kund hos Landsbanki:

"Det finns stor ilska bland folk. ... Jag fattar inte beslut åt andra, men jag öppnade i dag ett konto hos Sparisjóður Norðfjarðar och tänker flytta alla mina affärer från Landsbanki."

Staten kontrollerar i dag Landsbanki. Regeringen har dock aviserat att den inte avser att ingripa i verksamheten för att förhindra nedskärningarna.

Här kan du läsa mer om besparingar inom Landsbanki.

Dagens citat

"It looks like Iceland wants to remove from their fisheries management system exactly the thing that makes their fisheries management system work. That very ability to sell or rent the fishing rights, that very point of their being private property in the first place. Which is very depressing when you think about it. One of the few places which has actually managed to deal with, solve, a serious environmental problem has decided to gut the very system which has done so."

Tim Worstall i Forbes om förslaget till nytt isländskt fiskekvotsystem.

Tidig isländsk premiär för Sigur Rós Valtari

I dag släpps Sigur Rós åttonde album Valtari. På Island släpptes det i fredags eftersom annandag pingst är en helgdag. Den 17 maj passade 170 000 personer världen över på att tjuvlyssna på albumet när det strömmades över nätet.

Premiären för Valtari ägde rum på Icelandairs flygplan. Snart dök den också upp på nätet sedan någon läckt albumet. För en och en halv vecka sedan fick lyssnare över hela världen möjligheten att lyssna på skivan under en timme per tidszon. Hela 170 000 personer tog chansen, berättar RÚV.

Försprång för Ólafur Ragnar Grímsson i presidentvalet

Ólafur Ragnar Grímsson har övertaget i presidentvalet. I tre färska opinionsmätningar har han gått om Þóra Arnórsdóttir i två. I den tredje är det dött lopp mellan de två favoritkandidaterna. Statsvetaren Stefanía Óskarsdóttir tror att det nya opinionsläget beror på att Ólafur Ragnar Grímsson inlett sin kampanj genom att gå till attack mot Þóra Arnórsdóttir samtidigt som hon varit osynlig eftersom hon nyligen fött barn.

Þóra Arnórsdóttir har under en lång tid haft ett stabilt försprång mot Ólafur Ragnar Grímsson. Det övertaget tycks nu vara utraderat. I tre väljarbarometrar går den sittande presidenten framåt på bekostnad av den främsta utmanaren.

I MMR:s mätning får både Þóra Arnórsdóttir och Ólafur Ragnar Grímsson 41,2 procent. Intressant är att bägge backar något medan fyra av de övriga kandidaterna har ökat sitt stöd. Samtliga är dock långt ifrån att kunna hota någon av storfavoriterna. Ari Trausti Guðmundsson får 9,7 procent, Herdís Þorgeirsdóttir 3,4 procent, Andrea J. Ólafsdóttir 3 procent, Ástþór Magnússon 1,3 procent och Hannes Bjarnason 0,2 procent.

Þóra Arnórsdóttir är mest populär bland kvinnor, medel- och höginkomsttagare, landsbygdsboende och personer som stöder något av regeringspartierna Socialdemokraterna och Gröna vänstern. Ólafur Ragnar Grímsson har starkast stöd bland män, låginkomsttagare, personer bosatta i Reykjavíkområdet och borgerliga väljare.

I Fréttablaðiðs mätning är styrkeförhållandena mellan de två storfavoriterna nu omvända. Ólafur Ragnar Grímsson får 53,9 procent mot 35,4 procent för Þóra Arnórsdóttir. Ari Trausti Guðmundsson har stöd av 5,3 procent, Andrea J. Ólafsdóttir av 2,7 procent, Herdís Þorgeirsdóttir av 1,3 procent och Ástþór Magnússon av 0,9 procent. Ingen av de tillfrågade sade sig stödja Hannes Bjarnason.

Även här är Ólafur Ragnar Grímsson starkast bland män och borgerliga väljare. Þóra Arnórsdóttir går bäst hos kvinnor och regeringens sympatisörer. En skillnad jämfört med MMR:s mätning är att Þóra Arnórsdóttir här har större stöd hos Reykjavíkväljarna medan fler på landsbygden föredrar Ólafur Ragnar Grímsson.

Ari Trausti Guðmundsson har flest sympatisörer i Framstegspartiets och Gröna vänsterns led. Herdís Þorgeirsdóttir är mest populär bland Gröna vänsterns väljare medan Andrea J. Ólafsdóttir når flest socialdemokratiska anhängare. Det senare gäller även Ástþór Magnússon.

Även i Capacents mätning utförd på uppdrag av RÚV har Ólafur Ragnar Grímsson övertaget med 45,3 procent mot Þóra Arnórsdóttirs 36,7 procent. Av de övriga kandidaterna får Ari Trausti Guðmundsson 9,2 procent, Herdís Þorgeirsdóttir 4,1 procent, Andrea J. Ólafsdóttir 2,7 procent, Ástþór Magnússon 1,6 procent och Hannes Bjarnason 0,3 procent.

Ólafur Ragnar Grímsson säger i Morgunblaðið att han ser opinionssiffrorna som en uppmuntran. Hans egen förklaring till uppgången är att han för två veckor sedan inledde valkampanjen och därigenom har synts mer i debatten.

Det är inte bara i debatten och i medierna han har synts. Ólafur Ragnar Grímsson har visat sig både på restaurangen Hamborgarafabrikkan och loppmarknaden Kolaportið samtidigt som Þóra Arnórsdóttir fött barn och försvunnit ur rampljuset. Ólafur Ragnar Grímsson har också riktat hårda attacker mot Þóra Arnórsdóttir. Statsvetaren Stefanía Óskarsdóttir säger till DV att det är de troliga förklaringarna till förändringarna i opinionen:

"Debatten i samhället om ämbetet är på gång att börja och samtidigt har Þóra varit föräldraledig. Det har hänt väldigt lite med kandidaturen på mer än en vecka, utöver främst kritik mot kandidaturen och då främst från Ólafur Ragnar. Jag tror att detta resultat delvis återspeglar detta. ... Att ställa upp mot en sittande president kräver arbeta och planering. Det krävs synlighet hela tiden. ... Men det är fem veckor kvar till valet."

Det fortsätter att storma kring Ástþór Magnússons kandidatur. I samband med de stickprovskontroller som görs av de underskrifter som kandidaterna samlat in visade det sig att minst tio personer i den nordöstra valkretsen inte kändes vid sina namnteckningar. Ástþór Magnússon hävdar att det rör sig om sabotage mot hans kampanj. Händelsen ska nu utredas av polisen. Den som valde att anmäla var Daníel Guðjónsson, polischef i Akureyri, som fanns med på två listor med förfalskade namnteckningar.

Både Ástþór Magnússon och Hannes Bjarnason ska ha lämnat in de underskrifter som saknats i fredags. I veckan kommer valmyndigheten att gå ut med information om kandidaterna till presidentvalet - och om samtliga sju har godkänts.

Här kan du läsa mer om presidentvalet.

EU: Hot om importförbud av fisk inte riktat mot Island

Hotet om totalt importstopp av isländsk fisk och EU:s ställningstagande i Icesave-tvisten ska inte ses som åtgärder riktade just mot Island. Det hävdade unionens utvidgningskommissionär Štefan Füle under ett besök i Reykjavík. I stället öppnade han dörren för flera speciallösningar för det land som skulle bli EU:s minsta och nordligaste medlem.

I våras kom EU-kommissionen ut ur garderoben och tog öppet ställning för Nederländerna och Storbritannien i Icesave-tvisten. Tidigare har EU hävdat att det rört sig om en bilateral konflikt, trots att unionen bland annat agerat för att stoppa nödlån till Island genom Internationella valutafonden, IMF.

I makrillkriget har tonläget hårdnat betydligt under våren. Fiskekommissionären Maria Damanaki hotar nu med att införa ett totalt importstopp av isländska fiskprodukter till EU. Ett sådant förbud skulle innebära ett dråpslag mot Islands ekonomi. Fisket är landets viktigaste exportnäring och den viktigaste exportmarknaden är EES-området.

Štefan Füles besök sammanföll med att en majoritet i alltinget röstade ned framstegspartisten Vigdís Hauksdóttirs förslag om att folkomrösta om förhandlingarna med EU ska fortsätta eller avbrytas. I ett uttalande välkomnade Štefan Füle resultatet samtidigt som han ansåg att en folkomröstning borde hållas först när det finns ett avtal att ta ställning till.

I takt med den allt hätskare debatten om makrillfisket och Icesave har intresset för vad ett sådant avtal skulle kunna ge minskat. I stället har ståndpunkten att EU genom hot och påtryckningar redan har gjort sådana ställningstaganden mot Islands intressen att detta i sig är skäl att avbryta förhandlingarna.

Štefan Füle menar dock att detta är en feltolkning. I en debattartikel i Morgunblaðið skriver han att EU - trots att han möts av skyltar som säger ESB? Nei takk! på vägen in från flygplatsen till Reykjavík - redan är en del av islänningarnas vardag genom EES-avtalet och Schengensamarbetet. Och han avvisar påståenden om att de sanktioner som Maria Damanaki förbereder skulle vara riktade just mot Island:

"Förslagen är avsedda som en allmän åtgärd - och därför inte enbart mot Island - och är i full överensstämmelse med internationella åtaganden som exempelvis EES-avtalet."

EU försökte tidigare införa ett landningsförbud mot isländska fartyg som fiskade makrill, något som visade sig verkningslöst eftersom ingen makrill landades i utländska hamnar. Om de nya hoten skulle verkställas skulle de få enorma konsekvenser för det isländska fisket. Den här gången finns det en verklig oro för att unionens skrämseltaktik ska omsättas i praktiken. Fisken kommer säkerligen att bli såld även om EU stoppar importen - men inte alls till sådana priser som i dag.

Tidigare har EU:s hot om sanktioner närmast avfärdats med en axelryckning. En vanlig kommentar har varit ironisk förundran över unionens plötsliga intresse för att förvalta fiskbestånd. I andra delar av Atlanten, där EU-ländernas fiskeflottor inte konkurrerar med andra nationer, ställer unionen gärna upp med nya bidragsmiljoner öronmärkta för fortsatt utrotningsfiske. Inte minst har det dessutom väckt häpenhet att EU anser sig ha ensidig rätt att bestämma över fisket även i andra staters exklusiva ekonomiska zoner. Men det är förstås en dubbelmoral som inte skulle lindra de ekonomiska konsekvenserna av ett totalt importförbud.

Štefan Füle hävdar alltså att ett sådant förbud inte skulle stå i strid med EES-avtalets krav på fri rörlighet. Utan kännedom om exakt hur ett sådant importstopp skulle formuleras förefaller det i nuläget som en uppgift svår att gå i land med. Samtidigt behöver EU knappast frukta en juridisk prövning av ett sådant förbud - innan någon sådan dom kommer kan Island redan ha tvingats till kapitulation. I den bemärkelsen har EU:s agerande i makrillkriget mycket gemensamt med agerandet i Icesave-tvisten. Tanken var förstås att påtryckningarna skulle ha fått Island att backa - men i höst står unionen och argumenterar i domstol för en statlig insättningsgaranti som EU inte vill ha.

I debattartikeln skriver Štefan Füle vidare att EU:s ställningstagande för Nederländerna och Storbritannien i Icesave-tvisten inte ska ses som ett ställningstagande mot Island:

"Detta är inte en fientlig handling som riktar sig särskilt mot Island, utan detta handlar om att uppfylla en av kommissionens huvuduppgifter, nämligen att säkra att EU:s regler respekteras och att åtaganden hålls."

Štefan Füle presenterar också en gemensam arbetsgrupp som ska undersöka möjligheterna för Island att avskaffa kapitalkontrollerna. Om Island går med i unionen ligger sedan vägen till euron öppen. Ett medlemskap skulle enligt utvidgningskommissionären betyda mycket för den isländska ekonomin:

"Medlemskap i EU är medlemskap i dess beslutsfattande. Det skulle samtidigt öka stabiliteten för den isländska ekonomin, eftersom den ökar utländska investeringar och kapital och - följaktligen - jobb."

Under besöket, som var Štefan Füles andra på Island, träffade han bland annat statsminister Jóhanna Sigurðardóttir, utrikesminister Össur Skarphéðinsson och fiske- och jordbruksminister Steingrímur J. Sigfússon. Han hade även ett möte med Självständighetspartiets ledare Bjarni Benediktsson.

Här kan du läsa mer om Island och EU.

Dagens citat

"Vattenströmmen är helt annorlunda, har blivit mörk och ful. Ljus når inte ned i vattnet och algväxtligheten minskar vilket orsakar att fisken försvinner. Det finns indikationer på att öringen är på nedgång i älven. Även om det inte har kommit några definitiva rapporter om detta så pekar indikationerna i den riktningen."

Gunnar Jónsson, bonde vid Lagarfljót vid Egilsstaðir, i DV om miljökonsekvenserna efter bygget av Kárahnjúkardammen - läs mer här.

Dagens bonuscitat

"The problems Iceland is facing are very acute, and we need a solution within the next year or two. The reason we’re in a tough spot is that the capital controls which are in place are stifling economic growth, hindering all investments, and they create basically a current account deficit, rather than improving the current account. And there are big maturities coming up on Icelandic loans. So we need inflow to pay for the upcoming outflow. So otherwise, Icelandic actually faces the risk of defaulting on its foreign debt as early as 2016."

Investeraren Heiðar Már Guðjónsson i Business Insider om Islands intresse för den kanadensiska dollarn - läs mer här.

Vattnet i Grjótagjá missfärgat efter förorening

Vattnet i Grjótagjá har fått en mjölkvit nyans och det är inte längre möjligt att se botten. Náttúrurannsóknarstöðin við Mývatn tar nu prover på vattnet för att utröna orsaken till föroreningen. Biologen Árni Einarsson har två teorier - antingen orsakas missfärgningen av närliggande borrhål eller badet.

Fram till en bit in på 1970-talet var Grjótagjá vid Mývatn en mycket populär badplats. På 1700-talet ska den fredlöse Jón Markússon ha både bott och badat i grottan. Men under Kraflas utbrott under 1970- och 1980-talen steg vattentemperaturen till över 50 grader och Grjótagjá övergavs som badplats.

Vattentemperaturen sjunker nu sakta, men håller sig alltjämt runt 45 grader. De flesta besökarna nöjer sig därför med att doppa händerna i stället för hela kroppen i Grjótagjá.

Vattnet var länge klarblått och det gick att se till botten. Men nu har det fått en mjölkvit nyans som tyder på att något förorenar Grjótagjá. Náttúrurannsóknarstöðin við Mývatn tar i sommar prover på vattnet för att hitta orsaken till missfärgningen. Biologen Árni Einarsson säger till RÚV att han har två tänkbara förklaringar till förändringen:

"Detta är något jag lade märke till förra året men det kan ha funnits längre. ... Vi har två hypoteser i åtanke. Den ena är att detta har samband med borrhålorna som finns här precis ovanför, eller att detta har samband med badlagunen. Vi vet ännu inte vilken av hypoteserna som är mest sannolik."

Resultatet av provtagningen väntas i höst. Grjótagjá kommer dock att vara tillgänglig som vanligt för besökare, skriver RÚV.

Majoritet islänningar vill rösta om EU-förhandlingar

En majoritet av islänningarna vill folkomrösta om förhandlingarna om EU-medlemskap ska avbrytas eller fortsätta. Intresset för att rösta är störst bland den borgerliga oppositionens sympatisörer. Det visar en opinionsmätning publicerad i Fréttablaðið.

I torsdags lyckades Jóhanna Sigurðardóttir och Steingrímur J. Sigfússon få tillräckligt många av regeringspartiernas ledamöter att säga nej till ett förslag från framstegspartisten Vigdís Hauksdóttir om en folkomröstning om fortsatta förhandlingar med EU, och därigenom undvika en regeringskris. En majoritet av islänningarna hade dock velat se en annan utgång.

57,9 procent vill rösta om förhandlingarna om villkoren för EU-medlemskap ska fortsätta eller stoppas i förtid. 42,1 procent vill inte att det ska hållas en folkomröstning i frågan.

Bland Självständighetspartiets väljare finns det starkaste stödet för en folkomröstning. Där vill 67,2 procent att islänningarna får avgöra om samtalen ska avbrytas eller gå vidare. Den åsikten delas av 60,4 procent av Framstegspartiets väljare, 46,7 procent av Gröna vänsterns anhängare och 20,4 procent av Socialdemokraternas sympatisörer.

Kvinnor är betydligt mer positiva till att folkomrösta än män. 63,4 procent av kvinnorna mot bara 52,7 procent av männen vill att islänningarna får säga sitt i frågan om fortsatta förhandlingar.

Här kan du läsa mer om Island och EU.

Dagens citat

"Varför kände sig Tysklands ambassadör tvingad att svara för EU:s ambassadör på Island på det sätt som han gjorde? Vore det inte naturligast att ambassadören gjorde det själv? Är det inte en grundläggande princip i internationella relationer att gästrikens ambassadörer är särskilt noga med att inte gå emot synpunkter från en stor majoritet av nationen? Finns det något exempel på att en isländsk ambassadör utomlands har gått oförsiktigt fram i sådana frågor i Europa eller någon annanstans? Är det verkligen så att ambassadören inte ser på det som först och främst en inrikespolitisk fråga för den isländska nationen om den ansöker om medlemskap i en organisation som EU och på egen hand tar reda på vad medlemskapet innebär?"

Davíð Oddsson, chefredaktör för Morgunblaðið, svarar i Morgunblaðið på kritiken från den tyske ambassadören Herman Sausen som anser att tidningen försöker tysta utländska röster i EU-debatten - läs mer här.