onsdag 1 mars 2017

Nu kommer skyr med lakritssmak

Foto: Mjólkursamsalan
Lakrits är den senaste i raden av smaker på skyr från isländska mejeriet Mjólkursamsalan, MS. Den nya smaken lanseras i dagarna under varumärket Kea. Lakritsskyren är sötad med stevia och vanligt socker. Det uppger MS i ett pressmeddelande.

Länge har lakrits tillhört de mest sålda typerna av godis på Island. De senaste åren har den stora trenden varit turkisk peppar. Flera populära godissorter har kommit i olika pepparvarianter.

Uppenbarligen vill MS inte vara sämre. Nu lanseras alltså skyr med smak av lakrits. Precis som flera andra smaker som säljs under varumärket Kea är lakritsskyren sötad med stevia och socker. Inledningsvis kommer den bara att finnas i 200-gramsförpackningar.

Om den säljer bra kommer den så småningom även i en 500-gramsförpackning. Och kanske även till Sverige. Hittills har dock MS svenska partner enbart lanserat skyr med olika fruktsmaker.

En av fem islänningar nöjda med regeringens politik

Bara var fjärde väljare är nöjd med koalitionen mellan Självständighetspartiet, Renässans och Ljus framtid. Och ännu färre är nöjda med regeringsförklaringen. Det är dock bara en av tre som har satt sig in i den politik som trepartiregeringen tänker föra under mandatperioden. Det visar en opinionsmätning utförd av Gallup.

Entusiasmen för Islands snart två månader gamla regering är allt annat än utbredd. Bara 2 procent svarar att de är helt och hållet nöjda med koalitionen mellan Självständighetspartiet, Renässans och Ljus framtid. Totalt är det 24 procent som är ganska, mycket eller fullt ut nöjda. Däremot svarar hela 51 procent att de är missnöjda.

Den nya regeringen är populärare bland män och höginkomsttagare. Mindre förtjusta är kvinnor samt låg- och medelinkomsttagare.

Nöjdast är Självständighetspartiets väljare. Hela 75 procent gör tummen upp för den nya koalitionsregeringen. Motsvarande siffra är 57 procent bland Renässans sympatisörer och 33 procent bland Ljus framtids anhängare.

Sympatisörer till något av oppositionspartierna är inte alls nöjda med regeringen. Inom Gröna vänstern är det 3 procent som svarar att de är nöjda, inom Socialdemokraterna 2 procent, inom Framstegspartiet 1 procent och inom Piratpartiet 0 procent.

Långt ifrån alla har dock satt sig in i regeringsförklaringens innehåll. Det är 33 procent som svarar att de har ganska eller mycket goda kunskaper om politiken. Nästan lika många - 30 procent - uppger att de har dålig eller obefintlig kännedom om innehållet. Resterande 37 procent anser att de varken har goda eller dåliga kunskaper.

Renässans väljare är de som utger sig för att ha störst kunskaper om regeringsförklaringen. Sämst ställt med kunskaperna är det hos Ljus framtids sympatisörer.

Bara 22 procent är nöjda med regeringsförklaringens innehåll. Och av dessa är det enbart 1 procent som är nöjd fullt ut. Däremot är det 40 procent som säger att de är missnöjda. Övriga 38 procent är varken nöjda eller missnöjda med regeringens politik.

Män, höginkomsttagare och islänningar som är yngre än 30 år är nöjda oftare än andra. Regeringsförklaringen får däremot svagare stöd bland kvinnor och låginkomsttagare.

Anmärkningsvärt är att bara 19 procent av dem som i dag hade lagt sin röst på Ljus framtid är nöjda med regeringsförklaringen. Motsvarande siffra för Självständighetspartiet är 63 procent och för Renässans 59 procent.

Bland Socialdemokraternas anhängare är det 12 procent som uppskattar innehållet i regeringsförklaringen. För Gröna vänstern är siffran 4 procent, Framstegspartiet 3 procent och Piratpartiet 2 procent.

Misstänkt för Birna Brjánsdóttirs död flyttas till nytt häkte

Den grönländske sjöman som misstänks för Birna Brjánsdóttirs död flyttades i går från Litla-Hraun till Hólmsheiði. Samtidigt hävdes isoleringen av honom i häktet. Skälet till flytten ska ha varit säkerhetsskäl. I morgon kommer mannen att begäras häktad i ytterligare två veckor, men det kommer inte att ställas något krav på isolering.

I snart sex veckor har en grönländsk sjöman suttit häktad misstänkt för att ligga bakom Birna Brjánsdóttirs död. Ända till i går eftermiddag har mannen suttit isolerad och har inte haft kontakt med någon annan än sin advokat. Åklagare och polis bestämde sig i går för att det inte längre fanns behov av att hålla mannen isolerad av utredningsskäl.

Mannen har hittills suttit på Litla-Hraun i Eyrarbakki. Men i går eftermiddag flyttades han till Hólmsheiði utanför Reykjavík. I den nybyggda anstalten finns bättre möjligheter att hålla en häktad person från andra interner än på Litla-Hraun.

Skälet till flytten var enligt RÚV att Fangelsismálastofnun befarade att interner på Litla-Hraun skulle ge sig på sjömannen. Även i fängelset ska Birna Brjánsdóttirs försvinnande och död ha väckt starka känslor.

Det är inte första gången som det kommer uppgifter om att grönländaren skulle vara i fara bland andra interner. DV talade redan innan mannen flyttades till Litla-Hraun med fångar som utgick från att andra skulle göra hans tillvaro så besvärlig och plågsam som möjligt. Även Fréttablaðið rapporterade att Fangelsismálastofnun hade börjat oroa sig för vad som skulle hända när isoleringen hävdes.

Häktningstiden för den misstänkte löper ut i morgon eftermiddag. Han kommer då att begäras häktad i ytterligare två veckor. Men det kommer inte att ställas något krav på isolering.

Páll Rúnar M. Kristjánsson, som är den misstänkte sjömannens advokat, har vid flera tillfällen ifrågasatt isoleringen. I helgen sade han till RÚV att han ansåg att isländska domstolar i alldeles för stor utsträckning gick med på åklagares begäran om isolering.

Det har nu gått två veckor sedan mannen senast förhördes. Han har konsekvent nekat till att ha dödat Birna Brjánsdóttir. Polisen har inte sett någon anledning att hålla något nytt förhör med mannen.

Den senaste veckan har polisen fått svar på en rad dna-prov som skickats till Sverige för analys. Ytterligare några provsvar väntas inom de närmaste dagarna. Polisen har inte lämnat några uppgifter om vad analyserna har gett för resultat.

Polisen räknar med att utredningen ska vara klar inom två veckor. Därefter blir det upp till åklagare att fatta beslut om åtal. Det är ännu oklart om rubriceringen blir mord, dråp eller vållande till annans död.

Om mannen döms till fängelse får han sannolikt avtjäna straffet på Hólmsheiði. Eftersom han är dansk medborgare kommer han få möjlighet att sitta av straffet i Danmark. För grönländare som dömts för grova brott har det länge i praktiken betytt just Danmark, men sedan ett drygt år tillbaka finns en högsäkerhetsanstalt i grönländska Nuuk.

De senaste två veckorna har polisen inte genomfört några andra förhör gällande Birna Brjánsdóttirs död. Däremot har flera vittnen förhörts om de 23 kilo hasch som hittades ombord Polar Nanoq, den trålare som den misstänkte grönländaren arbetade på.

Här kan du läsa mer om Birna Brjánsdóttirs död.

Dagens citat

"De reagerade otroligt positivt på detta. Utgången var att vi bestämde oss för att göra ölglass."

Bryggeriet Coca Cola European Partners Ísland, tidigare Vífilfell, i ett pressmeddelande om att de tillsammans med glassbutiken Valdís i Reykjavík enbart i dag - 28 år efter att förbudet mot allt annat öl än lättöl hävdes på Island - erbjuder flera olika sorters ölglass - läs mer här.

tisdag 28 februari 2017

Island i månsken och norrsken



Raufarhöfn, Gullfoss, Kirkjufell och Blå lagunen är några av de platser som skymtar förbi i denna video inspelad under norrsken eller månsken - eller både och.

77-åring döms för att ha demolerat kulturminnesmärkt hus

Villkorlig dom och en räkning på drygt 1,6 miljoner isländska kronor blir straffet för en 77-årig man för att ha förstört en kulturminnesmärkt byggnad. Det var sommaren 2014 som mannen demolerade ett hus i centrala Bolungarvík. Mannen hävdade att huset utgjorde en trafikfara och att det var fredat på felaktiga grunder. Men han fick inte medhåll i rätten.

Morgonen den 7 juli 2014 var det många invånare i Bolungarvík som kastade förvånade blickar mot ett hus på Aðalstræti 16. Under natten hade någon demolerat huset. Det fanns stora skador på taket, skorstenen och väggarna. Delar av huset var dock oförstört.

Bland lokalbefolkningen var den mystiska rivningen ett givet samtalsämne i flera dagar. Huset ligger granne med kommunkontoret och på samma gata som de flesta butikerna i Bolungarvík.

Efter några dagar av spekulationer trädde en man född 1939 fram. Han berättade att han var den som med hjälp av ett arbetsfordon förstört huset. Genom att riva hälften av det ansåg han sig ha gjort Bolungarvík en tjänst.

Mannen hävdade att han ville ha bort huset för att det utgjorde en trafikfara. Ena sidan sträckte sig nämligen längre ut i Aðalstræti än övriga hus på gatan. Enligt mannen skapade det en onödig olycksrisk.

Kommunen hade inte alls samma uppfattning. Två år tidigare hade kommunen vänt sig till myndigheterna med en förfrågan om att få riva eller flytta huset. Svaret blev nej. Enligt kulturarvsmyndigheten Minjastofnun Íslands skulle huset skyddas.

Skälen till att huset skulle bevaras var att det var en av få byggnader som visade hur stadskärnan i Bolungarvík en gång sett ut. Dessutom var huset äldre än hundra år. Lagen säger att alla hus som är äldre än hundra år är kulturminnesmärkta. Det betyder i sin tur att den som vill genomföra några större renoveringar eller andra arbeten måste ha myndighetens tillstånd.

Mannen, som fyllt 77 år, åtalades för att ha förstört huset, för att ha skadat allmänhetens intressen och för att ha brutit mot kulturminneslagen. I Héraðsdómur Vestfjarða krävde kommunen mannen på 5,5 miljoner isländska kronor. Pengarna skulle dels täcka de reparationer som gjorts för att förhindra vattenläckor och annat, dels gå till att återställa huset till samma skick som det hade innan.

I rätten hävdade mannen att huset inte var kulturminnesmärkt och att det var den rådande uppfattningen i Bolungarvík. Huset byggdes i Aðalvík på Hornstrandir 1909. Tio år senare monterades huset ned och flyttades till Bolungarvík. Där restes det på nytt.

Mannen hävdade under rättegången att det hus som restes i Bolungarvík i princip var helt nytt. Den enda kopplingen till huset i Aðalvík var att samma material användes. Mannen ansåg att det rörde sig om ett helt nytt hus byggt 1919. Därför kunde kulturminneslagens hundraårsregel inte vara aktuell.

Flera experter från Minjastofnun Íslands vittnade i rätten. De hade i sin tur haft kontakt med flera personer som bott i huset när det var nytt. De intygade att det hus som restes i Bolungarvík var identiskt med det som tidigare stod i Aðalvík.

Héraðsdómur Vestfjarða avfärdade mannens tolkning av husets historia. Därför döms han till tre månaders villkorlig dom. Om mannen inte gör sig skyldig till ny brottslighet inom två år slipper han avtjäna fängelsestraffet. Domstolen skriver att den tagit hänsyn till mannens höga ålder och att han tidigare är ostraffad.

Däremot får kommunen nöja sig med ekonomisk kompensation på 1 038 552 isländska kronor i stället för 5 551 082 kronor. Det lägre beloppet är vad kommunen redan lagt ut för att provisoriskt laga huset så att det inte ska regna in eller drabbas av andra skador.

Resten av pengarna skulle gå till att återställa huset till samma skick som det hade innan mannen förstörde det. Kommunen har dock enligt rätten inte lämnat in tillräckliga underlag för de beräknade kostnaderna. Därför kan mannen inte dömas till att stå för dessa kostnader.

Mannen ska även betala 600 000 isländska kronor i rättegångskostnader.

Kommunen har ännu inte tagit ställning till domen. Ett eventuellt överklagande kommer att klubbas av kommunfullmäktige.

Här kan du läsa mer om det demolerade huset och här kan du läsa domen i sin helhet.

Ny president klättrar på isländska förtroendetoppen

Kustbevakningen fortsätter att vara Islands mest betrodda institution. Men den stora klättraren på förtroendetoppen är presidentämbetet. Efter skiftet mellan Ólafur Ragnar Grímsson och Guðni Th. Jóhannesson ökar förtroendet med hela 26 procentenheter. I botten återfinns bankväsendet. Det visar en opinionsmätning utförd av Gallup.

I somras lämnade Ólafur Ragnar Grímsson uppdraget som president efter tjugo år på posten. I synnerhet de sista åren var han både älskad och hatad. Genom efterträdaren Guðni Th. Jóhannesson har Island fått en president som inte alls delar opinionen.

Efter snart sju månader på jobbet har Guðni Th. Jóhannesson rekordhöga popularitetssiffror. Hittills har han inte varit inblandad i några skandaler. Inte heller verkar väljarna anse att det var presidentens ansvar att det dröjde över två månader efter valet innan Island fick en regering med minsta möjliga majoritet i alltinget.

Nu uppger 83 procent att de har förtroende för presidentämbetet. Det är en ökning med 26 procentenheter jämfört med förra året. Det är också den i särklass högsta siffran sedan Gallup 2013 började fråga medborgarna om deras inställning till presidenten.

Kustbevakningen behåller dock positionen som landets mest betrodda institution. Hela 92 procent har förtroende för kustbevakningen. Siffran är oförändrad jämfört med föregående år.

Även polisen åtnjuter ett högt förtroende. Nu svarar 85 procent att de litar på polisen, en uppgång med 11 procentenheter. Därefter följer Háskóli Íslands med 76 procent, en ökning med 4 procentenheter.

Sjukvården är en annan samhällsinstitution som ökat sitt förtroendekapital under det senaste året. Det är 62 procent som uppger att de känner tillit till sjukvården. Ökningen är hela 16 procentenheter. Förra årets siffra var dock den sämsta någonsin hos Gallup.

Därefter följer alltingets ombudsman med 51 procent (-1), riksåklagaren med 50 procent (-1), medlingskommissionen med 48 procent (oförändrat), rättssystemet med 43 procent (-11), statskyrkan med 38 procent (-1), centralbanken med 33 procent (+4) och ombudsmannen för skuldsatta med 22 procent (-6).

Alltinget fortsätter att vara en av de institutioner som åtnjuter lägst förtroende på Island. Nu ökar dock förtroendet till 22 procent, en uppgång med 5 procentenheter. Fortfarande är dock förtroendet långt ifrån på samma nivåer som före finanskraschen.

Uppsvinget innebär att det är fler som har förtroende för alltinget än för kommunfullmäktige i Reykjavík. Siffran för kommunpolitikerna är precis som förra året 19 procent. Även tilliten till finansinspektionen hamnar på 19 procent, en tillbakagång med 3 procentenheter.

I botten återfinns banksystemet med 14 procent. Förtroendet har dock ökat med 2 procentenheter sedan förra året. Även banksystemet har långt kvar till de nivåer som rådde före krisen.

Dagens citat

"Politiker i två länder fick dock en alldeles speciell behandling oavsett anledning. I bägge dessa tillfällen förbereddes en särskild attack i flera månader. Det var i Argentina och på Island. Vad har dessa två länder gemensamt? Vilka hade de bjudit motstånd?"

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, alltingsledamot för Framstegspartiet, skriver på Facebook att han tvingades bort från statsministerposten genom en konspiration - läs mer här.

måndag 27 februari 2017

Nytt snörekord i Reykjavík i februari



Ett sällsynt kraftigt snöfall drabbade sydvästra Island under natten mot söndagen. I Reykjavík var snödjupet i går 51 centimeter - den högsta noteringen någonsin i den isländska huvudstaden under februari. Ännu djupare var dock snötäcket i Neðra-Skarð i Borgarfjörður. Där uppmättes 63 centimeter. Det uppger Veðurstofa Íslands.

I väderprognosen för söndagen hade Veðurstofa Íslands förutspått omkring tre decimeter snö. Det blev alltså betydligt mer. Så här mycket snö har Reykjavík inte haft sedan den 18 januari 1937. Då var snödjupet 55 centimeter.

Under delar av söndagen var alla vägar till och från Reykjavík oframkomliga. Bussturer, lokaltrafik, teaterföreställningar och gudstjänster var något av allt som ställdes in på grund av snön. Även inrikesflyget drabbades av stora störningar. För att Flugfélag Íslands skulle få med alla passagerare mellan Reykjavík och Akureyri hyrdes en Boeing 757 in från Icelandair för en av turerna.

Stort intresse i Akranes för färja till Reykjavík

Många av de Akranesbor som i dag regelbundet pendlar till Reykjavík kan tänka sig att resa med färja. En majoritet av invånarna är beredda att betala minst 1 000 isländska kronor tur och retur. Förutsättningarna för att återuppta färjetrafiken har de senaste åren undersökts av kommunerna. Överfarten med båt går betydligt snabbare än en resa med buss eller bil.

Fram till 1998 seglade färjan Akraborgin över Faxaflói mellan Reykjavík och Akranes. Trafiken upphörde när tunneln under Hvalfjörður invigdes. De senaste åren har kommunerna diskuterat förutsättningarna för att återuppta trafiken. Till skillnad från den gamla färjan ska den nya inte ha plats för motorfordon.

Tanken var att en färja skulle segla sträckan på prov förra sommaren. Men de anbud som inkom var bara för betydligt längre tid. Kommunerna valde därför att säga nej.

Idén har dock inte försvunnit. Tanken är att segla mellan hamnen i Akranes och Harpa i Reykjavík. Kommunfullmäktige i Reykjavík klubbade nyligen en ny försöksperiod mellan juni och september i år. Färjan ska enligt beslutet kunna ta mellan 50 och 100 passagerare. Om försöket faller väl ut kan det bli aktuellt att förlänga avtalet till 2018.

Den styrande majoriteten - Socialdemokraterna, Ljus framtid, Gröna vänstern och Piratpartiet - stod bakom beslutet. Självständighetspartiet avstod från att rösta medan Framstegspartiet reserverade sig med motiveringen att skattepengar inte borde gå till denna typ av försöksverksamhet.

Majoritetens förhoppning är att trafiken på sikt ska kunna bära sig utan bidrag. Kommunerna kommer nu att inleda en anbudsprocess.

Överfarten mellan Reykjavík och Akranes tar en halvtimme. Färden över Faxaflói går alltså snabbare än landvägen med bil eller buss. Dessutom tror kommunerna att många turister skulle vara intresserade av att resa med färjan.

Den viktigaste målgruppen är dock pendlare. Och intresset är stort. Det visar en undersökning som utförts av Gallup på uppdrag av Akranes.

I dag är det 24 procent av invånarna i Akranes som regelbundet pendlar till Reykjavík för jobb eller skola. Av dessa är det 18 procent som reser till Reykjavík i arbetet och 6 procent på grund av utbildning. Män pendlar oftare för jobbets skull medan kvinnor oftare gör det för någon typ av utbildning.

Hela 66 procent av dem som pendlar reser minst fem gånger i veckan. Ytterligare 29 procent reser två till fyra gånger i veckan. Övriga färdas mellan städerna en gång i veckan eller mer sällan.

Om det fanns en snabbfärja mellan Reykjavík och Akranes uppger 52 procent att de sannolikt eller med säkerhet skulle använda sig av den. 37 procent svarar att de inte skulle välja färjan för att resa mellan städerna.

Kvinnor och höginkomsttagare är mest intresserade av färjetrafik. Män är mindre benägna att ta färjan i stället för andra transportmedel.

När kommunerna diskuterat trafiken har 1 490 isländska kronor föreslagits som pris för överfarten. Det är 55 procent av de tillfrågade som kan tänka sig att resa med färjan som är beredda att betala 1 500 kronor för en biljett. Vidare är det 4 procent som kan betala 1 300 kronor medan 18 procent sätter priset till 1 000 kronor. Resterande 23 procent säger nej till samtliga tre föreslagna prisnivåer.

Här kan du läsa mer om planerna för färjetrafik mellan Reykjavík och Akranes.

Flodvåg från Katla kan hota hamnen på Hemön

När Katlas nästa utbrott kommer behöver hamnen på Hemön evakueras. Dessutom bör alla båtar flyttas från hamnen. Annars riskerar de att drabbas av jättelika flodvågor från vulkanen. Översvämningarna kan hota sydkusten hela vägen från Vík í Mýrdal ända till Grindavík. Det säger vulkanologen Ármann Höskuldsson till RÚV.

Det har nu gått 99 år sedan det senaste stora utbrottet i Katla. Åtminstone tre mindre utbrott har dock inträffat sedan dess. Dessa utbrott - som ägde rum 1955, 1999 och 2011 - var inte tillräckligt kraftiga för att ta sig igenom glaciärens istäcke. Konsekvenserna blev översvämningar vid samtliga tre tillfällen.

I augusti förra året inträffade ett jordskalv med en magnitud på 4,6 vid Katla. Skalvet var det största vid vulkanen sedan 1977.

Jordskalven har fortsatt under hösten och vintern. En rad jordskalv med magnituder på över 3 har inträffat. Skalven har sannolikt samband med magmarörelser. Mätningar från gps-instrument visar att Katlas magmakammare fortsätter att expandera.

Den stora faran vid ett utbrott i Katla är översvämningarna. Sydkusten är glesbefolkad och i Vík í Mýrdal - den tätort som löper störst risk att drabbas av översvämningar - genomförs regelbundet evakueringsövningar. Ett nytt bekymmer är att omkring 15 000 turister kan befinna sig i området när utbrottet börjar.

Översvämningarna hotar inte bara kuststräckan mellan Vík í Mýrdal och Grindavík. De utgör också ett direkt hot mot hamnen på Hemön. Polisen på Västmannaöarna träffade nyligen experter från Háskóli Íslands och Veðurstofa Íslands för att diskutera riskerna och hur skador kan förebyggas.

En som var med på mötet var vulkanologen Ármann Höskuldsson. Han säger till RÚV att det är så länge sedan Katla hade ett stort utbrott att det är osäkert hur flodvågorna uppstår, men de skador som de orsakar är väldokumenterade. Sådana flodvågor drog in över Hemön under 1918 års utbrott:
"Hur stora de blir är lite svårt att säga, men de blir sannolikt en till två meter. Då har det betydelse om vi har springflod eller springebb."
För Hemöns del anser Ármann Höskuldsson att det vid ett utbrott är viktigt att utrymma hamnen. Där finns öns viktigaste industriområde. Evakueringen sker till högre belägna platser där riskerna för att drabbas av flodvågorna är betydligt mindre. För att inga båtar ska skadas är det enligt Ármann Höskuldsson viktigt att de seglas ut ur hamnen och ut på öppet hav.

Ármann Höskuldsson säger till RÚV att det bör finnas tid till att evakuera på Hemön. Innan några flodvågor hinner nå fram till ön kommer utbrottet sannolikt att ha rasat en stund:
"Det som vi vet om Katla är att för det mesta har rökmolnet stigit över glaciären innan översvämningen nedför den börjar. Och av beskrivningarna att döma kommer flodvågorna efter att översvämningen når havet och det betyder att vi har ganska bra varsel på Västmannaöarna. Och det är uppenbart att när människor ser rökmolnet är det bättre att de förflyttar sig till lite högre höjder - åtminstone de närmaste timmarna medan man väntar och ser om det blir flodvågor eller inte."
Här kan du läsa mer om Katla.

Dagens citat

"Övervakningskamerorna i centrum behöver bli fler och inte minst deras kvalitet. De återupplivar ingen, men kan vara avgörande vid utredningen av fall, vilket exemplen har bevisat, och kan dessutom ha en avskräckande effekt om människor är medvetna om dem. Ingen behöver bekymra sig över den personliga friheten. Dessa bilder används inte om det inte finns anledning till det."

Brjánn Guðjónsson, far till Birna Brjánsdóttir som dödades efter att ha satt sig i en bil med två för henne okända män, skriver på Facebook att han vill ha fler och bättre övervakningskameror i centrala Reykjavík.

söndag 26 februari 2017

Dagens bonuscitat

"Driving in from the airport, the dramatic landscape looks like a movie set. Volcanoes give Iceland its identity — geysers, hot springs, craters, valleys. It’s hard to take your eyes off any of it."

Bob Carden i Boston Globe om en resa till Island.

Tre av fyra säger nej till starksprit i livsmedelsbutiker

Tre av fyra islänningar vill inte att starksprit ska säljas i dagligvaruhandeln. En majoritet säger dessutom nej till att tillåta försäljning av starköl, vin och andra drycker med lägre alkoholhalt. Motståndet mot ett slopat alkoholförbud är starkast bland kvinnor och pensionärer. Det visar en opinionsundersökning utförd av MMR.

I veckan debatterades i alltinget regeringens förslag om att avskaffa alkoholmonopolet. När det väl blir dags för omröstning kommer utgången sannolikt att bli mycket jämn. Regeringen har visserligen en knapp majoritet i parlamentet, men det finns politiker från regeringspartierna som inte kommer att rösta ja till förslaget.

Motståndet är också starkt inom sjukvården. Där finns en utbredd oro för att ett slopat monopol ska ha negativa konsekvenser för folkhälsan.

En klar majoritet av islänningarna är emot försäljning av alkohol i livsmedelsbutiker. Hela 74,3 procent säger nej till att tillåta försäljning av starksprit, alltså drycker med en alkoholhalt på mer än 22 procent. Bara 15,4 procent är för att starksprit ska säljas i dagligvaruhandeln.

Motståndet mot att tillåta försäljning av drycker med en alkoholhalt på upp till 22 procent - som vin och starköl - är inte lika stort. Här säger 56,9 procent nej medan 32,7 procent svarar ja.

Kvinnor och pensionärer motsätter sig i större utsträckning än andra att monopolet avskaffas. Män och islänningar i åldern 18 till 29 år är mer positiva till butiksförsäljning.

Här kan du läsa mer om förslaget att tillåta försäljning av alkohol i matbutiker.

Island förbjuder drönare på hög höjd och vid flygplatser

Drönare får inte flygas på högre höjder än 130 meter och användaren måste hela tiden kunna se drönaren. Drönare får heller inte användas inom en radie på två kilometer från flygplatser. För drönare som väger mer än tre kilo krävs dessutom särskilt tillstånd. Det framkommer i ett nytt regelverk som tagits fram av Samgöngustofa.

Allt fler turister och fotografer använder sig av drönare för att ta bilder. Drönare är dock allt annat än populära i vissa områden. Flera privata markägare har förbjudit drönare. De är inte heller tillåtna i nationalparken Vatnajökull.

Inrikesdepartementet håller just nu på att ta fram en lag som ska reglera användningen av drönare. I väntan på denna lag har Samgöngustofa nu utfärdat regler för användningen.

Det nya regelverket säger att drönare inte får flygas högre än 130 meter. Den som tänker flyga högre måste ha ett tillstånd från Samgöngustofa. Det är heller inte tillåtet att flyga med drönaren utom synhåll för användaren.

Drönare får inte användas inom en radie på två kilometer från flygplatser med reguljärtrafik. För övriga flygplatser är avståndet 1,5 kilometer. Detta innebär till exempel att delar av centrala Reykjavík och Keflavík ligger inom den säkerhetszon där drönare är förbjudna.

Syftet med förbudet är att drönare inte ska utgöra ett hot mot flygtrafiken. Vid ett tillfälle har till exempel en drönare stört en helikopters landning på flygplatsen i Reykjavík.

Förbudet mot drönare i närheten av flygplatser är dock inte totalt. Det är alltid tillåtet att flyga drönare upp till en höjd av de högsta byggnaderna i närheten. Däremot är det inte tillåtet att använda drönare över folkmassor.

Drönare som väger under tre kilo behöver inte registreras. För tyngre drönare och för drönare som används i näringsverksamhet krävs tillstånd från myndigheten.

Dagens citat

"Throughout our history, the sea has taken its cruel toll on Icelandic fishermen. Increased safety awareness has reduced this impact but only recently. Growing up, the schools in the main fishing towns had no classes that did not contain a pupil who had lost his or her father to the sea. The further back in time the heavier the toll. It wasn’t questioned much, and when the idea arose to teach swimming in the country the fishing industry opposed the idea, saying that knowing how to swim would only prolong drowning."

Författaren Yrsa Sigurðardóttir skriver i Crime Files om havet och fyrar som inspirationskälla.

lördag 25 februari 2017

Dagens bonuscitat

"Sometimes tourism grows faster than the infrastructure. ... There were 250,000 tourists to Iceland in 2009, and 1.6m last year. It can’t handle those numbers. ... You won’t know the difference between the most famous waterfall in Iceland and the second and third most famous – they’re equally magical. ... But you’ll enjoy the lesser-known ones more as they’re more peaceful."

Justin Francis, vd för Responsible Travel, rankar i The Independent Island som ett av de länder som påverkats mest negativt av turism.

Strandad val orsakade elavbrott i Landeyjahöfn

En strandad val orsakade nyligen ett elavbrott strax väster om Landeyjahöfn. Det döda djuret sköljdes upp på land av de höga vågorna. På vägen slet den tunga kroppen av en elledning. Hamnområdet var därför utan ström en tid. Det uppger Rarik i ett pressmeddelande.

Från Landeyjahöfn på sydkusten seglar färjan Herjólfur under stora delar av året till Heimaey. Under vintern är inte hamnen i bruk. Våghöjden gör att färjan inte kan angöra hamnen. I stället seglar Herjólfur den betydligt längre vägen till Þorlákshöfn.

På Landeyjasandur samlas regnvatten i kanaler innan växtligheten tar vid. En sådan kanal uppstod vid den ledning som förser Landeyjahöfn med ström.

Nyligen spolades en strandad val upp på stranden. Våghöjden på tio meter gjorde att den sköljdes långt upp på stranden, hamnade i en av regnvattenskanalerna och drog med sig ledningen. Tyngden var alldeles för stor för att ledningen skulle klara sig.

Hamnområdet var därför utan ström tills den trasiga ledningen kunde lagas. Eftersom det inträffade när hamnen inte används störde inte avbrottet någon trafik i Landeyjahöfn.

Asylsökande med falskt pass slipper fängelse på Island

Straffet för en sudanesisk man för att ha visat upp ett falskt pass blir villkorlig dom i stället för fängelse. Det beslutar Héraðsdómur Reykjaness. Domen är en följd av den utlänningslag som trädde i kraft vid årsskiftet. Tidigare har asylsökande med falska identitetshandlingar dömts till fängelse - något som kritiserats av bland annat FN.

I september förra året landade en man från Sudan på flygplatsen i Keflavík. Han kom till Island ombord ett flyg från Norge. I passkontrollen visade han upp ett falskt pass från Ghana.

När mannen sökte asyl på Island erkände han att han använt sig av ett förfalskat pass. I förhör har han berättat att han flydde från Sudan 2012. Han tog sig 2014 till Italien för att snart fortsätta till Frankrike. Där fick han flyktingstatus och uppehållstillstånd i tio år. Därefter begav han sig till Tyskland där han nekades asyl. Han reste vidare till Norge för att snart fortsätta till Island.

Isländska tingsrätter har i regel dömt asylsökande som visar upp falska identitetshandlingar till 30 dagars fängelse för dokumentförfalskning. Domarna har kritiserats bland annat av FN:s flyktingorgan UNHCR.

Vid årsskiftet började en ny utlänningslag gälla. Där sägs det att asylsökande med falska pass inte ska dömas till fängelse.

Héraðsdómur Reykjaness tar nu hänsyn till den nya lagen. I stället för fängelse får mannen en villkorlig dom på 30 dagars fängelse. Om han inom två års tid inte gör sig skyldig till nya brott slipper han straff för dokumentförfalskningen. Han får däremot betala rättegångskostnader på 148 800 isländska kronor.

Rätten tar i domen hänsyn till att mannen erkänt att han använt falska papper och att han varit samarbetsvillig under utredningens gång.

Här kan du läsa domen i sin helhet.

Dagens citat

"Vi behöver definiera bättre vad som faktiskt är turistvägar och undersöka på vilket sätt som turister kan bidra till kostnaden som följer detta. ... Jag tycker att det är självklart att undersöka om turister som vill köra dessa vägar bidrar till kostnaden på något sätt. Generellt tycker jag att vi ska undersöka om turister kan delta i denna uppbyggnad."

Näringsminister Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir säger till RÚV att hon vill att kostnaderna av att hålla fler vägar öppna vintertid ska bäras av de turister som vill använda dem genom vägavgifter.

fredag 24 februari 2017

Icelandair i storm ovanför Manchester


160 passagerare ombord Icelandairs flyg mellan Keflavík och Manchester fick i går vara kvar längre än vanligt i luften. Stormen Doris drog i går in över Storbritannien med vindstyrkor på upp till 45 meter i sekunden. Flygplanet genomförde två landningsförsök i Manchester och undersökte dessutom möjligheterna att i stället landa i Liverpool utan framgång. Efter att ha cirklat en stund fick piloten be om förtur för ett nytt försök i Manchester eftersom bränslet började ta slut. Den här gången lyckades landningen. Ett av de misslyckade försöken filmades - du ser klippet ovan.

Ny ägare till enda hyreshuset i Raufarhöfn

Efter att ha varit så gott som obebott i flera år har nu det enda hyreshuset i Raufarhöfn fått en ny ägare. Det är rederiet Hólmsteinn Helgason ehf. som köpt fastigheten. Lägenheterna ska nu renoveras för att hyras ut till tillfälligt anställda och kanske även till turister. Två av dem är redan klara för nya hyresgäster. Det rapporterar Fréttablaðið.

Raufarhöfn på nordöstra Island är den nordligaste tätorten på det isländska fastlandet. De senaste åren har utflyttningen varit bland de största i landet. När sillfisket var som mest intensivt under 1960-talet bodde ett par tusen personer i Raufarhöfn under högsäsongen. Antalet året runt-boende var då omkring 600 personer.

Ingen annan isländsk ort har dock förlorat lika mycket fiskekvoter som Raufarhöfn. Sedan sillen försvann har samhället fått en krisstämpel.

Så sent som 1977 bodde 508 personer i Raufarhöfn. 2014 var antalet invånare nere på 166 - det lägsta antalet sedan 1929.

Många började på allvar befara att orten skulle försvinna från kartan. Inte minst har skolans framtid diskuterats. 2002 hade grundskolan i Raufarhöfn 52 elever. 2015 var antalet sju - och hade då ökat med en elev jämfört med 2014 års bottennotering.

De senaste åren ser dock situationen ut att ha förbättrats något. Vid årsskiftet bodde 189 personer i Raufarhöfn - det högsta antalet på fem år. Ett skäl är att arbetstillfällena blivit fler. Där har rederiet Hólmsteinn Helgason, som har två trålare, haft en nyckelroll. I stället för att landa fångster i andra hamnar eller sälja fisken hel har de börjat ta hand om fisken i Raufarhöfn. Det har skapat tjugo nya jobb.

Trots att många hus står tomma på orten har rederiet haft svårt att hitta bostäder åt tillfälligt anställda. Många hus används bara under somrarna. Andra är i så dåligt skick att de kräver omfattande renovering.

Nu tänker Hólmsteinn Helgason rädda ett hus från förfall. Rederiet har köpt Raufarhöfns enda hyreshus på Aðalbraut 67-69. I fastigheten finns elva lägenheter. Samtliga ska nu renoveras. Två är redan färdiga, och en av dem har dessutom fått en hyresgäst.

När Hólmsteinn Helgason köpte huset hade det varit närmast obebott i flera års tid. Den tidigare ägaren Leigubær försökte utan framgång sälja huset för 58 miljoner isländska kronor. När bolaget gick i konkurs togs det över av en bank. Då hade huset inte ens haft någon värme eftersom ägaren inte kunde betala räkningarna.

Strax före årsskiftet sålde banken huset till Hólmsteinn Helgason. Rederiets vd, Hólmsteinn Björnsson, säger i Fréttablaðið att affären gjordes för att undvika att huset skulle förfalla helt och hållet:
"De [banken] höll huset varmt till stor del, men det fanns frostskador i elementen och därför behövdes de bytas ut så att det blev möjligt att värma upp huset för fullt."
När huset stod tomt var det många ortsbor som engagerade sig i dess öde. De försökte också att få kommunen att agera. Men nu ser det alltså ut som att hyreshuset är räddat. Hólmsteinn Björnsson säger i Fréttablaðið att han kan tänka sig flera användningsområden för lägenheterna:
"Det finns mycket säsongsarbetare här i tillfälliga bostäder. I detta skede är vi ensamma om detta och vi räknar med att färdigställa huset under dessa förutsättningar, men så vet man aldrig vad framtiden bär i sitt sköte. Detta kan delvis hyras ut till turister för att förstärka utbudet hos hotellet så att samhället får det lättare att ta emot hela bussar med turister."
Här kan du läsa mer om det enda hyreshuset i Raufarhöfn.

Fyra av tio: Island tar emot lagom många asylsökande

Frågan om hur många asylsökande som ska få stanna splittrar islänningarna. Men 45 procent anser att det i dag är lagom många som beviljas asyl. Och tre av tio tycker att de som får en fristad på Island är för få. Nästan lika många uppger dock att färre borde få asyl. Det visar en opinionsundersökning utförd av MMR.

Island tog förra året emot 1 132 asylsökande. Det var det i särklass högsta antalet i landets historia. Av dessa är det dock bara ungefär var tionde som får uppehållstillstånd. En majoritet av de asylsökande kommer från Albanien och Makedonien - två länder som betraktas som säkra - och avvisas i regel ganska snabbt.

Opinionen om asylsökande är splittrad. Det är 45 procent som svarar att det i dag är ett lagom personer som får asyl. Vidare tycker 30,9 procent att det är för få som beviljas asyl medan 24,1 procent anser att det är för många.

Attityderna till asylsökande som får stanna i landet skiljer sig stort mellan olika grupper. Islänningar i åldern 18 till 49 år, personer bosatta i huvudstadsregionen, höginkomsttagare och universitetsutbildade är mer positiva till att bevilja fler asyl.

Mer negativa till att fler ska få asyl är personer bosatta på landsbygden, islänningar i åldern 50 till 67 år, grundskoleutbildade och yrkesgrupper som sjömän, bönder, hantverkare och industriarbetare.

Framstegspartiets väljare är de som i störst utsträckning motsätter sig att fler asylsökande ska få stanna på Island. Bara 7 procent uppger att det är för få som får en fristad medan 36 procent säger att det är för många.

Nästan lika skeptiska är Självständighetspartiets sympatisörer. Där är det 8 procent som vill välkomna fler asylsökande och 34 procent som svarar att färre bör få stanna.

Anhängare till de fem övriga partierna i alltinget har däremot en positiv inställning till asylsökande. Hela 57 procent av Piratpartiets väljare anser att fler ska få asyl på Island. Det är en åsikt som delas av 52 procent av Ljus framtids sympatisörer, 50 procent av Gröna vänsterns, 46 procent av Socialdemokraternas och 41 procent av Renässans.

Bara 8 procent av Gröna vänsterns väljare upplever att det är för många som beviljas asyl på Island. Motsvarande siffra för Piratpartiet och Ljus framtid är 12 procent samt för Renässans och Ljus framtid 20 procent.

Här kan du läsa mer om asylsökande på Island.

Dagens citat

"Det har nästan blivit fullbelagt. Vi har nästa lediga helger i oktober. Detta är faktiskt en otrolig situation i februari."

Gunnar Már Árnason, bokningschef för Fosshótel, i Morgunblaðið om bokningsläget inför sommaren.

torsdag 23 februari 2017

Dill blir Islands första restaurang med Michelinstjärna



Dill i Reykjavík blir den första isländska restaurangen som belönas med en Michelinstjärna. Utmärkelsen tillkännagavs i går under en ceremoni i Stockholm. Den togs emot av kökschefen Ragnar Eíriksson.

Dill är sedan tidigare en restaurang där det är nödvändigt att boka bord flera veckor i förväg. Intresset lär inte minska sedan restaurangen fått en stjärna i Michelinguiden. Det är första gången i landets historia som en isländsk restaurang fått en stjärna.

När Dill öppnade 2009 var det i Nordiska huset med Ólafur Örn Ólafsson och Gunnar Karl Gíslason vid rodret. Efter fem år flyttade Dill till Hverfisgata. När Gunnar Karl Gíslason 2015 flyttade till New York för att öppna restaurangen Agern - som nyligen fick en Michelinstjärna förra året - tog Ragnar Eiríksson över som kökschef.

Tidigare har Dill bland annat utsetts till Islands bästa restaurang av White Guide. I Michelinguiden beskrivs Dill så här:
"This small, dimly-lit restaurant has become a favourite destination for New Nordic cooking. It resembles an old barn, and the best of the island's produce skilfully prepared at the central counter. Each dish uses just a handful of ingredients but demonstrates complexity in its textures and flavours."
Ytterligare fyra restauranger i Reykjavík får rekommendationer: Gallery, Grillið, Matur og drykkur och Vox. Matur og drykkur får dessutom utmärkelsen Bib Gourmand som står för vällagad mat till ett rimligt pris.

Här kan du läsa mer om Dill och ovan kan du se gårdagens ceremoni. Dills stjärna delas ut efter 38.20.

Kräver sänkt rösträttsålder i isländska kommunalval

Sänk rösträttsåldern till 16 år i isländska kommunalval. Det föreslår femton alltingsledamöter från sex olika partier. Om förslaget blir verklighet till 2018 innebär det att ytterligare omkring 9 000 personer får rösträtt. I dag är det de yngsta väljarna som oftast struntar i att rösta. Genom en sänkt åldersgräns hoppas politikerna på ökat valdeltagande.

I kommunalvalen 2014 var det bara 47,5 procent av islänningar i åldern 18 till 29 år som röstade. Snittet för samtliga åldersgrupper var 66,5 procent.

Vid fyra tidigare tillfällen har det lagts förslag om att sänka rösträttsåldern i kommunalval från 18 till 16 år. Förslagen har antingen röstats ned eller fastnat i nämnderna utan att nå fram till beslut i alltinget.

Den här gången är det femton alltingsledamöter som undertecknat förslaget. De kommer från Självständighetspartiet, Gröna vänstern, Piratpartiet, Renässans, Ljus framtid och Socialdemokraterna. Två av dem - Gröna vänsterns Katrín Jakobsdóttir och Socialdemokraternas Logi Már Einarsson - är partiledare. Ingen från Framstegspartiet har ställt sig bakom förslaget.

I motionen skriver alltingspolitikerna att det låga valdeltagandet bland unga är ett bekymmer som på sikt kan komma att hota demokratin. De tror att intresset för att delta kan växa om fler får möjlighet att rösta.

De femton alltingsledamöterna anser inte att unga islänningar är ointresserade av politiska frågor. Det visar en rad debatter om sakfrågor som förts bland annat i sociala medier. Däremot är det enligt motionärerna för få som engagerar sig genom att rösta i val. Unga islänningar visar i regel sitt samhällsengagemang på annat sätt.

Om förslaget blir verklighet kan 16-åringarna delta i kommunalvalen redan våren 2018. Det skulle betyda att ytterligare omkring 9 000 personer fick rösträtt. Den som får rösta måste fylla 16 år senast på valdagen och vara folkbokförd i kommunen.

Att sänka rösträttsåldern i val till alltinget är i dagsläget inte aktuellt. Skälet är att den rösträttsåldern är inskriven i grundlagen. Därför kan den bara ändras genom dubbla beslut i alltinget med ett val emellan. Rösträttsåldern till kommunval är inte inskriven i grundlagen och kan därför ändras genom ett enkelt beslut.

Senast Island ändrade rösträttsåldern var 1984. Då sänktes den från 20 till 18 år.

Pirater vill riva upp löneökning för president och politiker

Piratpartiet vill riva upp beslutet om kraftiga löneökningar till alltingsledamöter, ministrar och presidenten. I stället anser partiet att löneutvecklingen för politiker och presidenten ska vara på samma nivå som löneutvecklingen i samhället. Men förslaget kommer knappast att få majoritet i alltinget.

Kjararáð är den myndighet som sätter löner för folkvalda politiker och höga statstjänstemän. I höstas klubbades flera omstridda lönehöjningar. Presidentens månadslön höjdes med en halv miljon till 2 985 000 isländska kronor. Statsministern fick en lika stor ökning till 2 021 825 kronor i månaden. Andra ministrar fick 1 826 273 kronor och alltingsledamöter 1 101 194 kronor.

De folkvalda i alltinget fick en löneförhöjning med 390 000 isländska kronor i månaden. I debatten ställde många detta påslag mot den ökning på 19 000 kronor som gick till pensionärer.

En som ansåg att höjningen var obefogad var Guðni Th. Jóhannesson. Presidenten meddelade att han inte bett om någon högre lön och att han inte heller tänkte ta emot den. Han har dock inte möjlighet att avsäga sig lönen. I stället har han varje månad skänkt 300 000 isländska kronor - vilket motsvarar löneökningen efter skatt - till välgörande ändamål.

Kjararáð har dock inte bara höjt löner. Nyligen fick Birna Einarsdóttir, vd för statligt kontrollerade Íslandsbanki, acceptera en fyrtioprocentig lönesänkning. Under 2015 tjänade hon 3,6 miljoner isländska kronor i månaden. Nu är månadslönen 2 miljoner.

Birna Einarsdóttirs lön blev en fråga för Kjararáð i samband med att Íslandsbanki hamnade i statlig ägo. Sannolikt handlar det om en kortvarig sänkning för bankchefen.

Före jul lade Självständighetspartiets ledare Bjarni Benediktsson fram ett förslag i alltinget som gick ut på att Kjararáð skulle avgöra lönerna för betydligt färre yrkesgrupper. Om det får majoritet blir Birna Einarsdóttirs lön på nytt en fråga för Íslandsbanki. Och bankens ledning anser att hennes lön bör vara betydligt högre.

När förslaget presenterades stod ledarna för samtliga partier i alltinget bakom det. Piratpartiets Birgitta Jónsdóttir ångrade sig dock och strök sig från förslaget.

Skälet var att Piratpartiet ansåg att förslaget inte gick tillräckligt långt. Nu är hon i stället en av undertecknarna av ett nytt förslag som går ut på att de löneökningar som klubbades av Kjararáð i höstas ska gå tillbaka. Piratpartiet förespråkar i stället att folkvaldas löner ska höjas i samma takt som för andra yrkesgrupper i samhället.

Jón Þór Ólafsson, alltingsledamot för Piratpartiet, tog i tisdags upp frågan med statsminister Bjarni Benediktsson. Han fick då svaret att Bjarni Benediktsson inte ansåg att det var lämpligt att diskutera de egna lönevillkoren. Enligt statsministern var syftet med Kjararáð just att politiker inte skulle sätta sina egna löner.

Utsikterna för att Piratpartiets förslag ska gå igenom är små. Inom Självständighetspartiet har flera politiker dömt ut det som populistiskt. Ett vanligt argument är att löneutvecklingen för folkvalda fått stå tillbaka länge på grund av finanskraschen. Därför ska höstens löneförhöjning betraktas som en kompensation för en lång period utan rättvis löneutveckling.

Ásta Guðrún Helgadóttir, som också representerar Piratpartiet i alltinget, hamnade nyligen i centrum för debatten. I söndags sade hon till RÚV att hon själv inte hade råd att köpa någon bostad i Reykjavík. De senaste åren har priserna ökat så dramatiskt att få unga har möjlighet att köpa eget.

Uttalandet fick en hel del uppmärksamhet. Många undrade hur en politiker med en månadslön på över 1 miljon isländska kronor inte skulle ha råd att lägga undan till en bostad - och hur i så fall vanliga löntagare skulle ha möjlighet att köpa en bostad.

Ásta Guðrún Helgadóttir bad senare om ursäkt och sade att hennes syfte var att belysa de problem som tusentals islänningar i dag möter på bostadsmarknaden.

Dagens citat

"Nu när strejken är över får vi förhoppningsvis mer fisk. Detta är en stor lättnad, men det var överraskande hur länge vi behövde vänta. Jag vet att detta har haft större inverkan på fiskeföretag på Island, men detta har varit osedvanligt olyckligt för Grimsby."

Martyn Boyers, chef för fiskmarknaden i Grimsby, i Morgunblaðið om den sjömansstrejk som varade fram till i söndags - läs mer här.

onsdag 22 februari 2017

Hildur Sverrisdóttir lämnar fullmäktige i Reykjavík

Hildur Sverrisdóttir behåller inte sin plats i fullmäktige i Reykjavík. Efter att ha fått en plats i alltinget lämnar hon kommunpolitiken. I parlamentet ersatte hon den bortgångna Ólöf Nordal. Vilken självständighetspartist som blir hennes efterträdare i kommunfullmäktige är ännu inte klart.

I provvalet till fullmäktige i november 2013 slutade Hildur Sverrisdóttir på femte plats. Självständighetspartiet fick i valet ett halvår senare fyra mandat. Hildur Sverrisdóttir - som kommit in som ordinarie i fullmäktige förra mandatperioden efter ett avhopp - blev därmed utan plats.

Förra året fick hon på nytt en ordinarie plats efter ett avhopp. Den här gången var det Júlíus Vífill Ingvarsson som lämnade sin plats sedan det framkommit att han ägde ett bolag i ett skatteparadis.

Det dröjde inte länge innan Hildur Sverrisdóttir också fick hoppa in i alltinget som ersättare för Ólöf Nordal. Efter Ólöf Nordals bortgång gick platsen vidare till Hildur Sverrisdóttir. Hon var det fjärde namnet på Självständighetspartiets lista i södra Reykjavík.

Hildur Sverrisdóttir har nu beslutat sig för att avsäga sig sin plats i kommunfullmäktige. Vem som blir hennes ersättare är ännu inte bestämt.

Här kan du läsa mer om Ólöf Nordals bortgång.

Vill se klartecken till ny tunnel under Hvalfjörður

Redan i år anser Vegagerðin att det är nödvändigt att besluta om en andra tunnel under Hvalfjörður. Förra året nyttjades tunneln av drygt 2,3 miljoner fordon. Den ökande turismen gör att trafiken tros fortsätta öka. Därför vill myndigheten snart påbörja bygget av en andra tunnel för att inte riskera att den befintliga tunneln blir ännu mer av en flaskhals.

Den sex kilometer långa tunnel under Hvalfjörður invigdes 1998. Därmed kortade den restiden med närmare en timme. I dag kostar passagen 1 000 isländska kronor för den som inte har något rabattkort.

Nästa år kommer bygget att ha betalats genom passageavgifterna. Det blir då upp till regeringen att besluta om det ska bli gratis att använda tunneln eller om det även i framtiden ska vara avgiftsbelagt.

Mycket talar dock för att avgiften blir kvar. Enligt Vegagerðin blir behovet av en ny tunnel under fjorden allt större. Den skulle kunna finansieras genom fortsatt vägtull.

Förra året passerade 2 355 428 fordon genom tunneln under Hvalfjörður. Det motsvarade en ökning med 15 procent jämfört med 2015. Det var dessutom nytt rekord. I snitt var det 6 436 fordon om dagen som använde tunneln. Det uppger tunnelbolaget Spölur i ett pressmeddelande.

Intäkterna från tunneln uppgick till 1,4 miljarder isländska kronor. Här var ökningen 18 procent. Skälet till att intäkterna ökade mer än trafiken är turismen. Utländska förare utgör en allt större andel av bilisterna - och de betalar i större utsträckning för dyrare enkelpassager än för rabatterade passager.

Hreinn Haraldsson, generaldirektör för Vegagerðin, säger i Morgunblaðið att ett beslut om en ny tunnel behöver tas redan i år. Tidigare har det talats om byggstart 2022 och invigning 2025. Men trafikökningen innebär enligt Hreinn Haraldsson att tunneln behöver dubbleras tidigare:
"Det står klart att en ny tunnel behövs - först och främst på grund av säkerheten men också på grund av kapaciteten. Med denna stora trafikbelastning blir förseningarna under de kommande åren ständigt större och större. Åtminstone under stora trafikdagar."
Enligt Spölur kostar en ny tunnel minst 11 miljarder isländska kronor. Sannolikt blir dock bygget betydligt dyrare. Ett vanligt klagomål på den befintliga tunneln under Hvalfjörður är att den är för brant. Om den nya tunneln inte ska bli lika brant behöver den bli längre. Och det kostar pengar. Dessutom är säkerhetskraven tuffare i dag.

Tanken är att den nya tunneln ska byggas bredvid dagens tunnel. Preliminärt kommer även den att få två körfält. De två tunnlarna kommer då att ha trafik i varsin riktning - något som bland annat bidrar till att minska olycksrisken.

Beslutet om en ny tunnel ligger hos kommunikationsminister Jón Gunnarsson. Vegagerðin har informerat honom om behovet av en utbyggnad. Innan regeringen bestämmer sig kommer den sannolikt att invänta den nya trafikprognos som myndigheten håller på att ta fram.

Här kan du läsa mer om tunneln under Hvalfjörður.