Få isländska författare kan leva på försäljning på Island

Arnaldur Indriðason och Yrsa Sigurðardóttir är två författare som säljer tillräckligt bra för att kunna leva på intäkterna enbart från försäljningen på hemmaplan. Men för de isländska författare som inte skriver bästsäljare räcker inte intäkterna på långa vägar. De behöver andra inkomstkällor - som bidrag eller utlandsförsäljning - för att klara sig.

Regeringen vill nu införa ett system där bokutgivning får statliga bidrag. Reformen har kritiserats av många författare eftersom den ursprungliga planen var att i stället avskaffa momsen på böcker. Åtskilliga författare tvivlar på att det nya systemet kommer att ge dem bättre ekonomiska förutsättningar.

Förlagen säljer enligt Morgunblaðið nya romaner till handeln för omkring 3 900 isländska kronor. Författare får 23 procent av intäkterna - vilket betyder ungefär 900 kronor. Andelen är avtalad och kan inte omförhandlas. Resten ska bland annat täcka förlagens kostnader för produktion, distribution och marknadsföring.

En bok som kostar 6 700 isländska kronor i handeln säljs med ett påslag från handeln på cirka 2 100 kronor. Dessutom tillkommer momsen på drygt 600 kronor.

En författare som säljer 1 500 exemplar - vilket är bra för en roman - kan alltså räkna med intäkter på 1 345 000 isländska kronor. Pengarna är inte skattade och eftersom författare fungerar som egenföretagare har det inte heller betalats några sociala avgifter.

Bara några få författare tjänar så mycket på sina böcker på hemmaplan att de skulle kunna livnära sig på skrivandet. Arnaldur Indriðasons nya böcker brukar tryckas i omkring 30 000 exemplar. Yrsa Sigurðardóttir säljer nästan lika mycket. Med 25 000 sålda böcker får författaren intäkter på 22 425 000 kronor.

Ordkrig när Västmannaöarna ratar skatterabatt för äldre

Västmannaöarna avskaffar rabatten på fastighetsskatt för alla som har fyllt 70 år. Trots att skatterabatten dömts ut som olaglig orsakade beslutet hätsk debatt i kommunfullmäktige. Självständighetspartiet - som för första gången på länge sitter i opposition - anklagade majoriteten för att kapitulera i frågan. Den styrande koalitionen ifrågasatte att partiet vill bryta mot lagen.

I flera år har Västmannaöarna bjudit alla kommuninvånare som fyllt 70 år på fastighetsskatten. Beslutet att införa skatterabatten togs av Självständighetspartiet. Syftet var att göra det lättare för äldre att ha råd att bo kvar i sina bostäder efter att de slutat jobba. Alla har - oavsett inkomster - fått rabatten.

Ett liknande system i Garðabær dömdes ut som olagligt redan 2008. Skatterabatten på Västmannaöarna förklarades vara olaglig av inrikesdepartementet 2012. Ändå avvecklades inte skatterabatten.

Frågan blev aktuell inför vårens kommunalval i Reykjavík. Då utlovade Eyþór Arnalds, Självständighetspartiets toppnamn i kommunen, att han skulle avskaffa fastighetsskatten för invånare som fyllt 70 år. Under valrörelsen hänvisade han just till Västmannaöarna. Han fick då veta att skatterabatten förklarats vara olaglig.

På Västmannaöarna förlorade Självständighetspartiet majoriteten i fullmäktige. Efter vårens val bildade i stället utbrytarpartiet För Hemön koalition med Ölistan. Stämningen mellan majoritet och opposition i fullmäktige är allt annat än god. Det är uppenbart att Självständighetspartiet haft svårt att anpassa sig till att inte längre ha makten i kommunen.

Nyligen drabbade de olika sidorna samman i fullmäktige på nytt. Den här gången gällde dispyten kommunens beslut att skrota fastighetsskatten. Debatten följde på ett betänkande från kommunikations- och kommundepartementet där skatterabatten ansågs vara lagvidrig.

Men departementet konstaterade inte bara att rabatten var oförenlig med isländsk lag. Det riktades också skarp kritik mot Västmannaöarna för att inte ha avskaffat rabatten trots att det i minst sex års tid varit uppenbart att den utgjort ett lagbrott.

Den majoritet i fullmäktige som tog över makten efter vårens val tänker nu avskaffa rabatten. Redan i december ska kommunen meddela departementet hur avvecklingen ska gå till. Departementet tänker dock inte kräva att personer som har fått den olagliga rabatten nu ska betala den fastighetsskatt som på grund av rabatten aldrig betalats. En sådan retroaktiv åtgärd hade enligt departementet kunnat få för stora ekonomiska konsekvenser.

I stället vill majoriteten kompensera äldre invånare på andra sätt. Samtliga förtidspensionärer och pensionärer - alltså alla som har fyllt 67 år - ska få en laglig rabatt. Exakt hur den ska se ut ska nu kommunen utreda.

Självständighetspartiet sågade dock en sådan lösning när frågan debatterades i fullmäktige. Partiet anklagade i en reservation koalitionen för att kapitulera i frågan. Dessutom hävdade partiet att det var vänsterpolitiker som låg bakom ställningstagandet:

"Från början har det stått klart att vissa politiker på politikens vänstra sida har varit gröna av avund på grund av att avskaffandet av egendomsskatten för äldre invånare på Västmannaöarna inte har varit inkomstkopplad."

För Hemön och Ölistan ifrågasatte varför Självständighetspartiet ville fortsätta bryta mot isländsk lag. De föreslog i stället andra åtgärder:

"För Hemöns och Ölistans alltingsledamöter meddelar sin förundran över att Självständighetspartiets ledamot vill fortsätta att bryta mot lagen när andra vägar mot samma mål är framkomliga."

Här kan du läsa mer om kommunpolitiken på Västmannaöarna.

Pappa köpte 20 000 biobiljetter till sonens egen film

Pappan köpte 20 000 biljetter till filmen Grimmd när den visades på isländska biografer. Syftet ska ha varit att få det att se ut som att intresset för sonen Anton Sigurðssons film var större än det i själva verket var - och därmed skulle hans möjligheter att få den visad i utlandet öka. Nu har Héraðsdómur Reykjavíkur avgjort en tvist mellan produktionsbolaget Virgo 2 och distributören Sena.

Grimmd hade premiär på isländska biografer i oktober 2016. Den handlar om två flickor som försvinner från en lekplats i Reykjavík och senare hittas döda i Heiðmörk. Filmen fick ett svalt mottagande av recensenterna. Den sågs totalt av 19 548 personer fördelade på 207 visningar på biografer. Grimmd drog in 17,4 miljoner isländska kronor på bio.

Filmen blev kanske inte den succé som regissören och manusförfattaren Anton Sigurðsson hoppats. En dom från Héraðsdómur Reykjavíkur visar att hans pappa bland annat försökte få det att se ut som att intresset för filmen i själva verket var större. Det gjorde han genom att köpa 20 000 biljetter till filmen. Priset var 10 miljoner isländska kronor plus moms.

Pappan köpte biljetterna direkt från distributören Sena genom bolaget Sólóraf. Han berättade i rätten att syftet med biljettköpet var att skapa bilden av ett stort intresse för filmen. Om det verkade som att filmen varit en publiksuccé på Island skulle det bli lättare att sälja den till utlandet.

Men det svala intresset för filmen från biopubliken skapade också ekonomiska bekymmer. Rättigheterna till Grimmd ägdes av produktionsbolaget Virgo 2. Delägare var Anton Sigurðsson och Ragnar Þór Jónsson. De kom överens om att alla affärer med filmen skulle gå genom bolaget.

Ragnar Þór Jónsson fick en kontokredit på 7,5 miljoner isländska kronor från Íslandsbanki. Pengarna gick till att färdigställa filmen. Anton Sigurðsson fick nämligen inga bidrag från Kvikmyndasjóður Íslands till efterproduktionen - något han räknat med.

Sena köpte visningsrättigheterna på Island för 13 miljoner isländska kronor. Totalt betalade Sena 8 miljoner i tre olika betalningar. Men därefter tog det stopp. När Ragnar Þór Jónsson genom sin advokat kontaktade Sena fick han veta att bolaget betalat hela beloppet. Men Anton Sigurðsson hade sett till så att de sista utbetalningarna gått till Virgo Films, ett bolag han själv ägde.

Det är här pappans biljettköp kommer in i bilden. Han ville inte att den andel av intäkterna som skulle gå till producenterna skulle hamna i Virgo 2 eftersom sonen Anton Sigurðsson bara ägde hälften av det bolaget. I stället kom Anton Sigurðsson överens med Sena om att ersättningen skulle gå till Virgo Films så att han inte skulle behöva dela på summan med Ragnar Þór Jónsson.

Samtidigt pressades Ragnar Þór Jónsson av Íslandsbanki att återbetala kontokrediten. Genom Virgo 2 valde han därför att stämma Sena. Distributören hade enligt honom inte följt det avtal som ingåtts. Han hävdade att Sena kände till att Anton Sigurðsson på egen hand hade rätt att företräda Virgo 2 och att utbetalningarna därför inte kunde styras om till Virgo Films.

Héraðsdómur Reykjavíkur går delvis på Virgo 2:s linje. Sena ska betala 3,6 miljoner isländska kronor plus ränta till produktionsbolaget. Sena ska dessutom stå för 350 000 kronor i rättegångskostnader.

Här kan du läsa domen i sin helhet.

Dagens citat

"I vår verksamhet visar sig kronans försvagning på två sätt. Dels genom att Island blir billigare för utländska turister, vilket ökar efterfrågan på flyg till landet, nöjen och övernattning. Det är alltid en viss fördröjning för att dessa effekter ska visa sig eftersom biljettpriserna säljs framåt i tiden. Å andra sidan förbättras vinsten på grund av att vi har den i särklass största delen av våra intäkter i utländska valutor men en stor del av kostnaden i isländsk valuta. Kronans försvagning visar sig snart i vår verksamhet på grund av detta samspel."

Bogi Nils Bogason, tillförordnad vd för Icelandair, i Morgunblaðið om hur den senaste tidens försvagning av den isländska kronan påverkar bolaget.

Från kryssningsfartygens och invånarnas Ísafjörður

Intensiva sommardagar när flera kryssningsfartyg lägger till i Ísafjörður mångfaldigas invånarna i den isländska staden. Men med det stora antalet besökare kommer också bekymmer. Allt fler fartyg undviker att angöra Ísafjörður för att slippa hamnavgifter. I stället lägger de sig i fjordar där de skickar passagerare i land till turistattraktioner direkt från det egna fartyget. Eftersom många av dessa platser är mycket känsliga väcker det irritation hos många att släppa besökare i land.

I inslaget ovan besöker nyhetsbyrån AP Ísafjörður för att undersöka situationen.

Boende i Reykjavík kan slippa vada i älv för att komma hem

Att parkera bilen en kilometer från bostaden och att vada genom en iskall älv eller att hoppas på att istäcket håller. Så ser vardagen ut under vintern för Sveinn Sigurjónsson. Den pensionerade muraren fyller snart 80 år. Trots att han bor i Reykjavíks kommun har han ingen väg fram till huset. Men nu öppnar kommunen och Vegagerðin för att bygga en väg utan att han betalar hälften.

Sveinn Sigurjónsson bor på gården Þverárkot vid fjället Esjas rötter. Fastigheten ligger i Reykjavíks kommun. Han är sannolikt den enda huvudstadsbon som måste ta sig över en älv för att ta sig till och från hemmet.

Snart fyller den pensionerade muraren 80 år. I takt med att Sveinn Sigurjónsson blivit äldre har släktingarna blivit allt mer bekymrade över situationen vid den gård som han köpte 1989. De befarar enligt Morgunblaðið att han under vintrarna utsätter sig för stora risker varje gång han korsar älven Þverá.

En mindre väg går hela vägen fram till Þverárkot. Men det finns ingen bro över Þverá. Under den snöfria delen av året är det i regel inga bekymmer för den som har en stor jeep att köra hela vägen fram. Men under vintern håller inte Vegagerðin vägen öppen. Då får Sveinn Sigurjónsson ställa bilen en kilometer från hemmet och gå sista biten.

Det är passagen över älven som oroar. Þverá kan vara både ström och iskall. Sveinn Sigurjónsson måste alltså vada över älven för att inte bli isolerad i hemmet. När älven fryser brukar han försöka använda istäcket för att ta sig över. Men om det spricker riskerar han att hamna i det iskalla vattnet.

Att det inte finns någon allmän väg fram till gården har också andra konsekvenser för Sveinn Sigurjónsson. Så länge vägen inte ingår i det allmänna vägnätet går det heller inte att få någon kommunal sophämtning. I stället har han uppmanats att lämna sitt avfall på återvinningsstationen i Grafarvogur 16 kilometer bort.

Så löd svaret när frågan var uppe i en av kommunens nämnder i våras. Då fick också Sveinn Sigurjónsson beskedet att han kunde få en ordentlig väg fram till huset mot att han stod för hälften av kostnaden. Vegagerðin räknar med att ett vägbygge skulle kosta mellan 12 och 14 miljoner isländska kronor. Minst 6 miljoner skulle alltså bli notan för Sveinn Sigurjónsson.

Men nu ser det ut som att en lösning kan vara på gång. Kommunen har börjat diskutera ett vägbygge med Vegagerðin. Och där är utgångspunkten att kommunen står för den kostnad som egentligen skulle hamna på Sveinn Sigurjónsson.

Om kommunen och Vegagerðin kommer överens före nyår kan en väg till Þverárkot tas med i Reykjavíks budget för 2019. I så fall kan den bli verklighet under nästa år. Ámundi V. Brynjólfsson vid kommunens miljö- och stadsplaneringsnämnd säger i Morgunblaðið att omständigheterna är mycket speciella:

"Vi tänker åtminstone ta upp diskussionen och se hur det går. Detta är mycket ovanliga och i praktiken unika omständigheter som råder där uppe, att en invånare i Reykjavík behöver ta sig genom en älv utan bro för att komma hem till sig. Det är mot bakgrund av dessa speciella omständigheter som vi tar upp frågan. Det har ingen like och därför är det osannolikt att utgången blir prejudicerande för andra anläggningsarbeten."

Jónas Snæbjörnsson vid Vegagerðin säger i Morgunblaðið att myndigheten inte har några invändningar mot att kommunen kan tänka sig att stå för den kostnad som i annat fall skulle ha betalats av Sveinn Sigurjónsson:

"Nu diskuterar vi ihop och förhoppningsvis når vi en överenskommelse om detta och vi kan då göra en gemensam plan för projektet."

Det kan alltså bli så att Sveinn Sigurjónsson får en ordentlig väg och en bro över Þverá lagom till trettioårsdagen av flytten till Þverárkot.

Minister: Oklart om omskärelse är lagligt på Island

Det är oklart om omskärelse av pojkar är tillåtet eller olagligt på Island. Frågan om omskärelse skulle kunna bedömas som misshandel har aldrig prövats juridiskt. Om en sådan anmälan skulle komma in kan det i slutändan bli upp till domstol att avgöra om omskärelse kan vara straffbart. Det skriver justitieminister Sigríður Á. Andersen i ett interpellationssvar.

Framstegspartisten Silja Dögg Gunnarsdóttir väckte stor internationell uppmärksamhet när hon lade fram ett förslag om att förbjuda omskärelse av pojkar. Många inom vården var positiva till förslaget och gav det sitt stöd. Kritik kom framför allt från olika religiösa samfund. Bland annat judiska och muslimska samfund ansåg att ett förbud stod i strid med religionsfriheten.

Förslaget nådde aldrig fram till någon slutgiltig omröstning i alltinget under den förra sessionen. Frågan hamnade i stället hos regeringen före sommaruppehållet. Det är inte troligt att den kommer att ställa sig bakom förslaget och fortsätta driva frågan.

Omskärelse av flickor förbjöds i lag redan 2005. Den som bryter mot lagen gör sig skyldig till grov misshandel. Straffet är mellan sex och sexton års fängelse. Silja Dögg Gunnarsdóttir anser att pojkar bör omfattas av motsvarande lag.

Silja Dögg Gunnarsdóttir har hittills inte lagt fram samma förslag på nytt. Hon har dock inte släppt frågan. I en interpellation till justitieminister Sigríður Á. Andersen om vilka lagar som skulle kunna tillämpas på omskärelse av pojkar.

Svaret från Sigríður Á. Andersen är att det i dag är oklart om omskärelse av pojkar är tillåtet eller olagligt. Skälet är att saken aldrig prövats juridiskt. Om det skulle inkomma en polisanmälan blir det upp till åklagare att ta ställning till om omskärelse skulle kunna bedömas som misshandel. I slutändan blir det domstol som får avgöra frågan.

Hittills har det aldrig upprättats någon polisanmälan om omskärelse av pojkar. Därför har frågan heller aldrig kunnat prövas.

Men att det fram till 2005 inte fanns något uttryckligt förbud mot omskärelse av flickor behöver inte betyda att det därför var tillåtet. Sigríður Á. Andersen skriver att omskärelse då som nu skulle kunna bedömas som misshandel.

Vidare skriver Sigríður Á. Andersen att frågan inte minst är intressant eftersom den rör barns rättigheter och intressen. Det är en öppen diskussion om vilken makt föräldrar ska ha över beslut om onödvändiga och oåterkalleliga ingrepp på barns kroppar.

Dessutom är debatten om omskärelse av pojkar kopplad till frågan om självbestämmanderätten över kön. En sådan översyn pågår just nu vid justitiedepartementet.

Ett förslag om individens rätt att själv bestämma sitt kön är att vänta. Där ingår bland annat intersexbarn - alltså barn som är svåra att könsbestämma utifrån rådande normer. Här är det troligt att Sigríður Á. Andersen kommer att föreslå något slags begränsning av föräldrars möjligheter att besluta om medicinska ingrepp på barn för att värna självbestämmanderätten.

Här kan du läsa mer om förslaget att förbjuda omskärelse av pojkar.

Dagens citat

"We don't think it as a coal mine which you empty. ... But it's a resource that has young and multiplies… You can carry on whaling forever."

Kristján Loftsson, vd för valfångstbolaget Hvalur, i ABC om sin syn på jakten på sillval - läs mer här.

Dagens bonuscitat

"It’s even more expensive than you thought. Those relatively inexpensive direct flights from Icelandair and WOW air into Keflavik are an effective marketing tease for Americans. Then the sticker shock sets in when once you look at your first restaurant menu – even though you thought you already knew about Iceland’s reputation for high prices."

Brent Schrotenboer skriver i USA Today om prisläget på Island för turister.

Sex av tio islänningar på utlandssemester

Allt fler islänningar reser utomlands under sommarsemestern. Men samtidigt minskar resandet på hemmaplan. Det är nu 62 procent som gör minst en utlandsresa under sommaren. Och 69 procent färdas på Island under semestern. Reser mest gör höginkomsttagare och personer med högskoleutbildning. Det visar en undersökning utförd av Gallup.

I år var det 62 procent av islänningarna som reste till utlandet under semestern. Det är en ökning med 1 procentenhet sedan 2017. Men det är nästan en fördubbling jämfört med 2010. Då - ett par år efter finanskraschen - var det bara 33 procent som gjorde en utlandsresa under sommaren.

Resandet varierar stort mellan olika grupper. Islänningar bosatta i huvudstadsregionen, som har högskoleutbildning och som tjänar mer än 1 250 000 isländska kronor i månaden reser mer än andra. Minst reser låg- och medelinkomsttagare, personer med enbart grundskoleutbildning och islänningar bosatta på landsbygden.

Bara 69 procent av islänningarna reste på hemmaplan under sommaren, en minskning med 4 procentenheter. Det är den lägsta andelen sedan Gallup började fråga om semestervanor.

Den genomsnittliga utlandsresan är betydligt längre än den genomsnittliga semestern på Island. Antalet övernattningar i utlandet var i genomsnitt fjorton. På hemmaplan var medelvärdet åtta övernattningar.

Fängelse för stöldturné på isländska landsbygden

Arton månaders fängelse blir straffet för den man som dömts för en stöldturné på den isländska landsbygden. Mannen är polsk medborgare och har tidigare dömts för brott i sju olika länder. På Island begick mannen stölder tillsammans med sin far. När pappan sattes i häkte fortsatte sonen att begå stölder.

Den 26 juni i år ertappade en boende i Fáskrúðsfjörður två tjuvar i huset. När han konfronterade dem blev han slagen i magen. Efter att tjuvarna flytt ringde mannen polisen. Vid Breiðdalsvík upprättade polisen en vägspärr. Här tog stöldturnén slut för en av männen.

Inbrottstjuvarna försökte fly polisen genom att runda vägspärren. I stället körde de av vägen och fastnade med bilen. Båda greps men det var bara pappan - som var den som körde bilen - som häktades. Sonen fick i stället reseförbud.

När männen stoppades i Breiðdalsvík hade de gjort sig skyldiga till stölder och olaga intrång i Eyrarbakki, Þorlákshöfn och Hellissandur. De gick in i olåsta hus och stal bland annat kontanter, smycken och kameror.

Sonen slutade dock inte med stölderna trots att han redan var misstänkt för en rad andra brott. Han tog sig in i hus i Hellisandur och Grundarfjörður. När han stoppades av polis hade han stöldgods i bilen.

Under rättegången i Héraðsdómur Suðurlands erkände mannen att han gjort sig skyldig till stölder, olaga intrång, försök till stöld, misshandel och trafikbrott. Han döms till arton månaders fängelse. Han ska dessutom stå för rättegångskostnader på drygt 1 miljon isländska kronor.

Mannen är liksom sin far polsk medborgare. Det är första gången som han döms på Island, men han har tidigare dömts i sju olika länder. Då har det rört sig om bland annat stölder, narkotikabrott och trafikbrott. Han har bland annat tidigare utvisats från Danmark efter att ha dömts till fängelse för stöld.

Första gången han dömdes var i Norge 2008. Sedan dess har mannen dömts för brott vid ytterligare elva tillfällen. De senaste åren har han suttit i fängelse längre perioder. Mannens förflutna gör att rätten inte anser att straffet för brottsligheten på Island kan bli villkorligt.

Här kan du läsa domen i sin helhet.

Dagens citat

"Vi kan aldrig utesluta det, men vi har vidtagit åtgärder för att garantera säkerheten så långt som det är möjligt. Det har till exempel gjorts genom en kartläggning av basstationer här i Katlas evakueringszon 2016 och 2017."

Þorleifur Jónasson vid Póst- og fjarskiptastofnun i RÚV om hur myndigheten försöker förebygga att kommunikationslinjer bryts vid ett vulkanutbrott i Katla som skapar stora översvämningar - läs mer här.

Dagens bonuscitat

"Dynjandisheiði var egentligen oframkomlig fast hösten inte riktigt kommit. Den var oframkomlig på grund av lervälling. När jag hade sköljt av leran som jag fick med mig från Dynjandisheiði - något som jag tycker är ett supertråkigt arbete som jag tvingades ägna mig åt om jag skulle fortsätta köra - så skulle jag rensa bort leran ur fälgarna så att bilen inte rister och skakar. Jag hittade en knappt använd pannkaksspade och skrapade nästan sju kilo lera från fälgarna. Ja, jag vägde som sagt lervällingen från Dynjandisheiði."

Iða Marsibil Jónsdóttir, kommunstyrelsens ordförande i Vesturbyggð, i Bæjarins Besta om en färd mellan Ísafjörður och Bíldudalur över Dynjandisheiði.

Färre arbetslösa kvinnor på Island

När konjunkturen på Island svalnar är det framför allt utländska medborgare som får svårare att hitta jobb. Däremot minskar gapet mellan män och kvinnor. Nu är män arbetslösa nästan lika ofta som kvinnor. I september låg arbetslösheten kvar på 2,3 procent. Vinnumálastofnun räknar med en mindre ökning under oktober.

Arbetslösheten på Island var 2,3 procent under september. Siffran var oförändrad sedan augusti - men 0,5 procentenheter högre än under september 2017. Vinnumálastofnun förutspår i en prognos att arbetslösheten ökar något i oktober. Den brukar stiga under hösten eftersom säsongsjobben blir färre.

Att högkonjunkturen mattats av drabbar främst utländska medborgare. Utlänningar utgör nu en tredjedel av dem som är inskrivna som arbetslösa. Det är dubbelt så vanligt att utländska medborgare står utanför arbetsmarknaden. Bland utlänningar var arbetslösheten 4,8 procent.

Den senaste tiden har polacker utgjort ungefär 60 procent av de arbetslösa utlänningarna. Den andelen sjönk i september till 54 procent. I stället ökade andelen arbetslösa litauer och letter.

Däremot minskar skillnaderna mellan könen. Arbetslösheten bland män ökar till 2,2 procent medan den minskar till 2,4 procent bland kvinnor. Historiskt sett brukar gapet mellan könen vara något större.

Sysselsättningen bland unga islänningar är fortsatt hög. Arbetslösheten bland personer i åldern 18 till 24 år var i september 1,7 procent.

Suðurnes är alltjämt regionen med Islands högsta arbetslöshet. Där var 3,2 procent utan jobb i september, en uppgång med 0,1 procentenheter. I Reykjavíkområdet låg arbetslösheten still på 2,5 procent. I Norðurland eystra var arbetslösheten 1,9 procent (+0,1), Suðurland 1,6 procent (-0,1), Vesturland 1,4 procent (-0,1), Norðurland vestra 1,3 procent (+0,4), Västfjordarna 1,2 procent (+0,2) och Austurland 1,2 procent (-0,1).

Här kan du läsa mer om arbetslösheten på Island.

Arnaldur Indriðason nära 500 000 exemplar på Island

Arnaldur Indriðason har snart sålt 500 000 böcker på Island. Han väntas passera gränsen kort efter utgivningen av Stúlkan hjá brúnni, hans tjugoandra bok som utkommer den 1 november i år. Arnaldur Indriðasons romaner har översatts till 40 språk. Och de har totalt sålts i över 14 miljoner exemplar.

Av tradition släpper Arnaldur Indriðason varje år en ny bok den 1 november. Och det är närmast tradition att den därefter toppar försäljningslistorna fram till jul. I år heter boken Stúlkan hjá brúnni ('Flickan vid bron'). Det är en deckare som handlar om narkotikasmuggling och en flicka som drunknar i Tjörnin i Reykjavík.

Huvudpersonen i den nya romanen är en tidigare polis som heter Konráð. Erlendur, den polis som är huvudperson i majoriteten av Arnaldur Indriðasons böcker, är än så länge ute ur historien. Han har planer för en serie romaner med Konráð som utspelar sig från andra världskrigets slut och framåt.

Stúlkan hjá brúnni är Arnaldur Indriðasons tjugoandra bok. Hans böcker har översatts till 40 språk och sålts i över 14 miljoner exemplar. På Island uppgår försäljningen till knappt 500 000 exemplar. Han väntas passera en halv miljon sålda böcker strax efter utgivningen av Stúlkan hjá brúnni. Han säger i Morgunblaðið att han inte har några planer på att sluta skriva:

"Så länge jag har något att ge som författare och får idéer så fortsätter jag."

I ett av exemplaren av Stúlkan hjá brúnni finns en vinstlott som symboliserar en halv miljon sålda böcker. Den köpare som råkar få just detta exemplar kan vänta sig en rad bonusar som ett sätt att fira Arnaldur Indriðasons framgångar.

Men att böckerna skulle bli en sådan försäljningssuccé var det nog ingen som väntade sig. Arnaldur Indriðason berättar i Morgunblaðið att mycket har förändrats sedan han debuterade som författare 1997:

"Första boken, Synir duftsins, tror jag gick i mindre än 700 exemplar så man räknade inte med någon god försäljning. Mina första böcker skrevs ju i en helt annan stämning än nu och vi som bröt ny mark med deckare här i landet behövde riva många murar. Det sågs inte på sådant skrivande med något allvar och inte alls som litteratur och görs det knappt fortfarande i vissa kretsar. Tack och lov har det förbättrats under alla dessa år som har gått sedan dess och det har stadigt gått uppåt. I dag är detta en blomstrande litteraturgenre och allt gammaldags motstånd mot den har till största delen försvunnit."

Här kan du läsa mer om Arnaldur Indriðason.

Dagens citat

"Det är vissa ögonblick i en människans liv som liksom fastnar och jag minns att en kort tid senare, omkring ett år senare eller så, så hade vi båda förlorat jobbet eller jag var på väg att göra det. Jag visste att Háskólinn í Reykjavík, så bra som den var, inte kunde unna sig den lyxen att ha en avlönad historiker efter kraschen och man tänkte för sig själv: Här har man nyligen fyllt 40 och vad blir det av framtiden? Man har köpt ett litet hus och detta var en kamp, problem och tråkigheter. Detta var en sorglig tid."

President Guðni Th. Jóhannesson i RÚV om hans personliga upplevelser av finanskraschen för tio år sedan.

Barnen som räddar lunnefåglar på Hemön

Efter varje sommar förirrar sig lunnefågelungar när de ska lämna hålorna för gott och ge sig ut på havet. Men i stället hamnar de bland bebyggelsen på Hemön. Det tros vara alla ljus som gör att fåglarna förlorar orienteringsförmågan.

Därför är det tradition bland barnen på Hemön att ge sig ut på lunnefågelpatrullering. Den som hittar en vilsen unge tar den med sig till ett lokalt forskningscentrum där den vägs och mäts. Efter en natt inomhus släpps fågeln ut vid havet dagen därpå.

Ovan kan du se ett inslag från BBC om de barn som söker efter vilsna lunnefågelungar.

Avståndet växer mellan Islands två största partier

Stödet för Självständighetspartiet är det lägsta på ett år. Men Socialdemokraterna tappar ännu fler väljare. Därför växer avståndet mellan Islands två största partier i den senaste opinionsmätningen från MMR. Samtidigt ökar stödet för regeringen. Nu är det 47,5 procent som står bakom den trepartikoalition som styr landet.

I MMR:s förra mätning var gapet mellan Självständighetspartiet och Socialdemokraterna bara 1,5 procentenheter - ett avstånd som ryms inom den statistiska felmarginalen. Det var första gången sedan valet till alltinget i oktober 2017 som Självständighetspartiets position som Islands största parti var hotad på allvar.

Nu är Socialdemokraternas uppåtgående trend bruten. Avståndet till Självständighetspartiet växer - men ligger fortfarande inom den statistiska felmarginalen.

Socialdemokraterna får nu 16,7 procent, en tillbakagång med 3,1 procentenheter. Trots minskningen är det partiets näst bästa opinionssiffra hos MMR på tio månader.

Självständighetspartiet backar med 0,5 procentenheter till 20,8 procent. Stödet är partiets lägsta på ett år.

Piratpartiet behåller ställningen som tredje största parti. Piratpartiet får 12,7 procent, en nedgång med 0,5 procentenheter.

Mätningens stora vinnare är Centerpartiet. Stödet växer nu till 11,9 procentenheter, en uppgång med 1,1 procentenheter. Siffran är den näst högsta hos MMR sedan Centerpartiet bildades för ett år sedan.

Gröna vänstern fortsätter däremot att kämpa mot svaga opinionssiffror. Nu sjunker stödet till 10,9 procent, en minskning med 0,2 procentenheter. Stödet är det näst lägsta för Gröna vänstern på två och ett halvt år.

Även Framstegspartiet brottas med låga opinionssiffror. Den här gången växer dock stödet med 0,8 procentenheter till 8,9 procent.

Renässans ökar med 0,7 procentenheter till 8,6 procent. Partiet ligger alltjämt stabilt över femprocentsspärren till alltinget. Renässans har nu klarat spärren i ett helt år.

Också Folkets parti utökar avståndet till femprocentsspärren. Partiet får nu 6,1 procent, en uppgång med 0,8 procentenheter.

Ljus framtid fortsätter dock att ha långt upp till spärren. Partiet får 0,8 procent, en ökning med 0,6 procentenheter.

Övriga partier får 2,4 procent.

Trots att det totala stödet för de tre regeringspartierna - Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet - är i princip oförändrat ökat stödet för koalitionen. Den nedåtgående trend som började i samband med att regeringen tillträdde kan nu ha brutits på allvar. Stödet för koalitionen ökar till 47,5 procent, en uppgång med 6,4 procentenheter.

I den första mätningen efter att trepartikoalitionen tog makten - som gjordes i december 2017 - hade regeringen hela 66,7 procent av väljarna bakom sig. Trots att stödet nästan minskat med en tredjedel sedan dess är det fem år sedan en isländsk regering hade lika starkt stöd. Då var det den nytillträdda koalitionen mellan Självständighetspartiet och Framstegspartiet som inledningsvis hade starkt stöd.

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

Regeringen håller fast vid kronan som Islands valuta

Kronan är Islands framtida valuta. Och det är inställningen hos samtliga tre regeringspartier. Det sade statsminister Katrín Jakobsdóttir när hon i går debatterade valutafrågan i alltinget. Företrädare för Socialdemokraterna och Renässans argumenterade för både euron och EU-medlemskap. Piratpartiets Smári McCarthy beskrev kronan som skräp utan att kräva ett byte till euron.

De tre senaste månaderna har den isländska kronan försvagats med omkring 10 procent. Trots detta ligger kursen på en av de högsta nivåerna efter finanskraschen för tio år sedan.

Skälet till att kursen sjunkit är att ökningen av turister avstannat samtidigt som de båda flygbolagen Wow Air och Icelandair befinner sig i kris. Men det är inte bara inom turistindustrin som det finns frågetecken. Avtalsrörelsen och kraven på löneökningar är ett annat osäkerhetsmoment. Dessutom är det många islänningar som överger kronan för att spara i andra valutor.

Intresset för att ersätta kronan med euron är fortfarande stort. Enligt en opinionsmätning utförd av Gallup på uppdrag av Já Ísland vill 46,6 procent ta upp euron som valuta medan 36,6 procent vill behålla kronan. Men 57,3 procent anser att Island inte ska gå med i EU.

Statsminister Katrín Jakobsdóttir nämnde också opinionssiffrorna när valutafrågan debatterades i alltinget i går. Hon sade att euron inte var någon realistisk lösning på problem kopplade till den instabila kronan eftersom en majoritet av islänningarna är emot EU-medlemskap. Därför efterlyste hon en helhetssyn på EU och euron i diskussionerna:

"Det räcker inte att bara diskutera penningpolitik eller valuta när vi talar om EU."

Beskedet från Katrín Jakobsdóttir var att regeringen fortsätter att se kronan som Islands framtida valuta. Det var också en punkt där de tre regeringspartierna - Gröna vänstern, Självständighetspartiet och Framstegspartiet - var eniga.

I debatten fick Smári McCarthy mothugg av olika slag. Smári McCarthy, alltingsledamot för Piratpartiet, sade att kronan kommer att vara Islands valuta under överskådlig tid. Därför efterlyste han åtgärder för att stabilisera kursen så länge som Island står utanför EU:

"Jag anser att det är nödvändigt att vi reparerar kronan eftersom kronan är skräp som den är i dag, men vi kommer inte att kunna ta upp euron genom inträde i en handvändning."

Oddný G. Harðardóttir, alltingsledamot för Socialdemokraterna, dömde ut regeringens syn på valutafrågan. Hon ansåg att det bästa och billigaste för Island vore att gå med i EU och skrota kronan till förmån för euron:

"Idén är att göra ännu ett försök med kronan fast det sedan länge står klart att det aldrig kommer att gå att ha en så liten och självständig valuta utom med stora omkostnader som allmänheten får ta risken för."

I dagsläget är det två isländska partier - Socialdemokraterna och Renässans - som förespråkar EU-inträde. Þorsteinn Víglundsson, alltingsledamot för Renässans, tog upp den period då partiet satt i regeringen tillsammans med Självständighetspartiet. Han beklagade att koalitionspartnern då inte vågade överväga euron som ett alternativ till kronan:

"Vårt dåvarande samarbetsparti i regeringen, Självständighetspartiet, hade inte mod nog att se den jämförelsen i vitögat - möjligen av rädsla för att den helt helt enkelt skulle visa sig vara den förnuftigaste och fördelaktigaste för folket."

Här kan du läsa mer om Island och EU.

Dagens citat

"Jordskorpans rörelser sätter ganska snäva gränser för den ansamling av magma som kan ha skett i Katla de senaste 50 åren sedan mätningarna började. ... Om det betyder att magmakammaren i Katla är full eftersom att det är mycket jordskalvsaktivitet i Katla och att det inte kommer in mer magma i Katla, eller om det också kan betyda att tillförselkällorna som föder Katla är uppdämda och att det är mindre magma som kommer in."

Halldór Geirsson, docent i geofysik vid Háskóli Íslands, säger i RÚV att den senaste tidens jordskalv och magmarörelser är svårtolkade - läs mer här.

Hvalur exporterar 1 500 ton isländskt valkött till Japan

Fartyget Winter Bay är nu på väg med närmare 1 500 ton kött från sillval till japanska Sendai. Seglingen från Hafnarfjörður påbörjades i lördags. Resan till Japan - som går genom Norra Ishavet - beräknas ta omkring fem veckor. Kristján Loftsson, vd för exportören Hvalur, hoppas att valköttet den här gången enkelt ska godkännas i tunneln.

Japan har de senaste åren varit den enda betydande exportmarknaden för kött och andra produkter från sillval. På Island är det bara Hvalur som jagar sillval. Men vd:n Kristján Loftsson har haft svårt att transportera kött till Japan.

I dag är det ytterst få rederier som kan tänka sig att befatta sig med sillval. Därför har han vid några tillfällen hyrt in fartyg för att själv ordna frakten till Japan. Väl framme har köttet ändå inte alltid kunnat föras in i landet. I tullen har det ställts krav på dokumentation av fångsterna som Hvalur inte kunnat visa upp.

Nu hoppas Kristján Loftsson att de japanska myndigheterna har lättat på kraven. I lördags kväll lämnade Winter Bay, ett fartyg han tidigare hyrt in, hamnen i Hafnarfjörður. Ombord finns enligt Morgunblaðið knappt 1 500 ton kött och andra produkter från sillval.

Winter Bay väntas angöra Sendai på kvällen den 15 november. Resan till Japan - som går genom den numera öppna seglingsleden genom Norra Ishavet - beräknas alltså ta fem veckor.

Under årets 98 dagar långa jakt sköt Hvalur totalt 146 djur. Av dessa var 144 sillvalar. Hvalur sköt dessutom två korsningar mellan blåval och sillval. Köttpartiet ombord är från sommarens jakt. Kristján Loftsson säger i Morgunblaðið att han alltjämt har en del kött kvar i fryshuset i Hafnarfjörður. Han har till exempel ännu inte sålt slut på valspäck.

Här kan du läsa mer om valfångst på Island.

Gästblogg: Minnesvärda bad på Island

Vi har gjort resor till Island i 10 år nu, 19 gånger hittills. Det tog några år innan vi fick upp ögonen för alla varma bad. Inspirerade av bl.a. Islandsbloggens favoritlista började vi söka upp olika varma bad och har nu besökt ett flertal och har upplevt allt från vackra och bra till udda och dåliga varma bad. Vi besöker också de vanliga badhusen. Några är besökta en gång och andra flera gånger. Några av baden var det några år sedan vi besökte, det kan ju ha hänt en del sedan dess och några kanske inte finns kvar idag.

Här vill vi dela med oss av de mer minnesvärda.

”Upplevelse” bad och spa

Bláa Lónið (Blå lagunen)
Lyxigare bad med blåaktigt vatten, lera, bar i bassängen, shop, restaurang och hotell. Härligt men på tok för dyrt och för mycket folk, turistfälla.
Reykjanes. Våra besök 2015-07, 2013-08, 2013-05, 2009-07.

Sjávarsmiðjan
Spa med 2 st hotpot på en gårdsplan vid huset där man bytte om. Skönt tångbad i hotpot, med torkad malen tång som lösts upp i vattnet, men utan vyer.
Reykhólar i Västfjordarna. Vårt besök 2014-07.

Bjórböðin
Spa med 7 st privatrum med kar för två, avslappningsrum, badtunna utomhus och restaurang.
Härlig avkopplande lyxigt ölspa i eget rum för två, bad i en trätunna och med egen förgylld öltapp med Kaldiöl, därefter en stund i ett avslappningsrum. Vi kombinerade badet med en rundvandring på Kaldibryggeriet (Bruggsmiðjan)
Árskogssandur vid Kaldibryggeriet på nordlandet. Vårt besök 2017-08.

Jarðböðin
Lyxigare bad med restaurang. Ambition att vara nordlandets Blå lagunen. Ligger högt med en vacker utsikt över Mývatn.
Vid Reykjahlíð på nordlandet. Våra besök 2011-07, 2010-07.

Gamla Laugin (Secret Lagoon)
Badhus med kafé. Trevligt bad med äldre stenkantad stor bassäng omgiven av hål med kokande vatten och växthus.
Flúðir på sydlandet. Våra besök 2018-07, 2016-10.

Badhus

Krossneslaug
Ett enkelt bad nere på stranden med bassäng och hotpot. En vidunderlig havsutsikt, snett till vänster är det nordpolen nästa. Känslan när man är i badet är värt de 10 milen (enkel väg) på grusväg.
Västfjordarna, norra delen bortom Nordurfjörður. Våra besök 2018-07, 2012-08.

Patreksfjörður
Ett bra badhus med simbassäng och hotpots. Vacker utsikt över fjorden och halvön med Látrabjarg.
Västfjordarna. Våra besök 2018-07, 2014-07.

Krossholtslaug
Bad nere vid havet med liten bassäng och naturlig stensatt hotpot med bra omklädning i en container. Vacker utsikt över fjorden ifrån hotpoten.
Birkimelur i Västfjordarna. Våra besök 2015-07, 2014-07.

Hofsós
Ett bra badhus simbassäng och hotpots. Vacker utsikt över fjorden.
Nordlandet. Vårt besök 2017-08.

Þelamörk
Ett bra badhus med liten simbassäng och hotpots. Vacker utsikt över dalen.
Nordlandet. Våra besök 2016-07, 2011-07.

Selárdalur
Ett bra badhus med liten simbassäng och hotpots.  Vacker utsikt över en fors.
Norra östfjordarna. Vårt besök 2011-07

Djúpidalur
Litet bad med en liten simbassäng inomhus och hotpot på utsidan. Man fick gå till gården bredvid för att betala. Udda ställe.
Södra Västfjordarna. Vårt besök 2014-07.

Naturbad

Landmannalaugar
Naturlig grund bassäng med flytande alger. ”Träveranda” för omklädning.
Vacker utsikt mot de gula bergen men för mycket folk.
Höglandet på sydlandet. Våra besök 2015-09, 2012-08.

Reykjadalur
En varm bäck uppe i en fjälldal. Det tar en stund att gå upp dit. Nu för tiden för mycket folk, då när vi var där, mindre folk och inga spänger.
Sydlandet vid Hveragerði. Vårt besök 2011-07.

Seljavallalaug
Gammalt bad inne i en dalgång. Man får gå en bit och passera en bäck. Bra gammal betongbassäng men med sunkiga gamla omklädningrum utan toa. Utsikt upp mot fjället
Sydlandet nedanför Eyjafjallajökull. Vårt besök 2015-07

Heydalur
Naturligt bad i ett hål i gräset, slemmiga alger och med ett ruckel till omklädningshytt (2014). Det ligger på andra sidan en å med stenar att kliva på men om det är mycket vatten i ån ligger stenarna under vatten.
Vid Country Hotel Heydalur i Västfjordarna. Vårt besök 2014-07, (2015-07 var det för mycket vatten i ån för att komma över dit).

Reykjafjarðarlaug

Naturligt bad i hål i gräset och en bassäng med enkla omklädningsrum utan dusch. Vacker utsikt över fjorden, lerig stig till badhålet och ofräsch omklädning.
Västfjordarna en bit från Bíldudalur. Våra besök 2018-07, 2015-07, 2014-07.

Pollurinn
Man försöker ha det som ett lokalt bad utan att för många turister hittar dit. Några små algiga betongpooler med enkla omklädningsrum utan dusch. Man håller på att gjuta några pooler till. Halt, grunt och ofräsch omklädning.
Förbi Tálknafjörður i Västfjordarna. Vårt besök 2018-07

Hellulaug
Bad i litet klipphål nere vid havet med utsikt över fjorden. Omklädning vid en stenmur.
Västfjordarna vid Flókalundur. Vårt besök 2018-07.

Grettislaug
Två stensatta poler bakom vallen mot havet utan omklädningsrum. Utsikt upp mot fjället. Vi kombinerade badet med en tur ut till fågelklippan Drangey.
Nordlandet vid Sauðárkrókur. Vårt besök 2016-07.

Laugarfell
Två stensatta pooler utomhus med omklädningsrum i guesthuset. Utsikt över höglandsfjällen.
Laugarfell guesthouse i östfjordarna, höglandet. Vårt besök 2017-08.

Peter Slättberg

Isländska politiker och fotbollsproffs hyr ut genom Air Bnb

Fyra politiker i alltinget hyr ut sina bostäder i Reykjavík genom Air Bnb. Men de är inte de enda som har extrainkomster från turister. Bland de isländska kändisar som också hyr ut bostäder finns fotbollsproffsen Rúrik Gíslason och Alfreð Finnbogason samt artisterna Högni Egilsson och Hera Björk Þórhallsdóttir.

Air Bnb har på några få år växt till den näst populäraste typen av övernattningar på Island. Det är nu bara hotell som har fler gästnätter. Utvecklingen är dock omdiskuterad.

Boomen har också gett upphov till en debatt om bostadssituationen i centrala Reykjavík. Att många bostäder hyrs ut genom Air Bnb och liknande tjänster driver upp priserna samtidigt som antalet bofasta i innerstaden minskar. I flera isländska kommuner har ny uthyrning genom Air Bnb begränsats för att hejda en sådan utveckling.

Bland de islänningar som har extrainkomster från Air Bnb och andra uthyrningstjänster finns en rad kändisar. Stundin uppger att fyra ledamöter i alltinget hyr ut bostäder på detta sätt. Det rör sig om Socialdemokraternas Ágúst Ólafur Ágústsson, Piratpartiets Helgi Hrafn Gunnarsson och Renässans Þorsteinn Víglundsson.

Den fjärde alltingspolitikern är utrikesminister Guðlaugur Þór Þórðarson. Hans hustru är dock den som ansökt om tillståndet, men de äger bostaden tillsammans. Den som ansvarar för uthyrningen genom Air Bnb är Guðlaugur Þór Þórðarsons styvdotter.

Men de mest kända uthyrarna är nog fotbollsproffsen Rúrik Gíslason och Alfreð Finnbogason. Båda var med i Islands trupp till sommarens fotbolls-VM i Ryssland. De har enligt DV lägenheter i samma hus i Garðabær. Gemensamt är också att ingen av dem sköter uthyrningen själva utan i stället anlitar företaget Heimaleiga, skriver DV.

Andra kändisar som hyr ut sina bostäder är tidigare alltingsledamoten Kristinn H. Gunnarsson, statsvetarprofessorn Hannes Hólmsteinn Gissurarson samt författaren och ståupparen Bergur Ebbi Benediktsson. Där finns också artisterna Högni Egilsson och Hera Björk Þórhallsdóttir. Den senare har dock inte ansökt om tillstånd för uthyrningen, uppger DV.

Här kan du läsa mer om Air Bnb på Island.

Dagens citat

"Naturligtvis är detta inget som händer varje dag och vissa punkter i grundlagen om äganderättens okränkbarhet och annat var det många som var mycket bekymrade över."

Jóhannes Karl Sveinsson, jurist som krishösten 2008 var med om att ta fram de nödlagar som gjorde det möjligt för regeringen att ta över banker, i RÚV om farhågorna för att den nya lagstiftningen inte skulle vara förenlig med grundlagen.

Isländska kvinnor lämnar jobbet i löneprotest

På onsdag går isländska kvinnor från jobbet redan klockan 14.55. Men männen arbetar vidare till klockan 17. Manifestationen är en protest mot att kvinnor i dag tjänar i snitt bara 74 procent av vad män gör. Lönegapet mellan könen minskar dock. När samma aktion genomfördes för två år sedan lämnade kvinnorna jobbet 14.38.

Kvennafrídagurinn arrangerades för första gången 1975. Då samlades omkring 25 000 kvinnor i centrala Reykjavík för att protestera mot att de tjänade betydligt sämre än män. Sedan dess har manifestationen genomförts vid ytterligare fyra tillfällen. På onsdagen den 24 oktober ordnas den för sjätte gången.

För varje manifestation har kvinnorna kunnat stanna lite längre på jobbet. Arbetstiden just denna dag har anpassats efter lönegapet. Skillnaderna mellan könen fortsätter att krympa, men än i dag tjänar isländska kvinnor i snitt bara 74 procent av vad isländska män gör.

För två år sedan gick kvinnorna från jobbet klockan 14.38. Nu har lönerna blivit något mindre ojämlika. Därför går de från jobbet först klockan 14.55 på onsdag. Själva demonstrationen börjar klockan 15.30 på Arnarhóll i Reykjavík. Om utvecklingen fortsätter i samma takt blir lönerna jämställda till 2047.

Reykjavík har varit navet för manifestationerna, men liknande demonstrationer har hållits i flera andra städer. 2016 genomfördes protester på nitton platser i landet.

Här kan du läsa mer om isländska kvinnors krav på jämställda löner.

Socialdemokraterna minskar mest i Reykjavík

Socialdemokraterna är den stora förloraren i opinionen i Reykjavík. Men ökat stöd för Gröna vänstern, Renässans och Piratpartiet gör att den fyrpartikoalition som styr kommunen ändå behåller majoriteten. Självständighetspartiet är alltjämt största parti. Det visar en opinionsmätning utförd av Zenter på uppdrag av Fréttablaðið.

Efter vårens kommunalval i Reykjavík bildade Socialdemokraterna majoritet ihop med Renässans, Piratpartiet och Gröna vänstern. Tillsammans har de fyra partierna tolv mandat i fullmäktige. Oppositionen - som består av Självständighetspartiet, Centerpartiet, Folkets parti och Islands socialistparti - har elva mandat.

I valet återtog Självständighetspartiet positionen som störst i kommunen. Enligt Zenters undersökning partiet alltjämt större än Socialdemokraterna. Visserligen backar bägge partierna i opinionen - men Socialdemokraternas tillbakagång är betydligt större.

Självständighetspartiet får nu 29,6 procent, en minskning med 1,2 procentenheter jämfört med valresultatet. Socialdemokraterna förlorar hela 4,9 procentenheter och har nu stöd av 21 procent av väljarna.

Men stödet för de tre övriga partierna i koalitionen har inte utvecklats i samma negativa riktning. Piratpartiet är tredje störst i kommunen med 12,7 procent, en ökning med hela 5 procentenheter. Renässans ökar med 1 procentenhet till 9,2 procent. Gröna vänstern går framåt med 3,8 procentenheter till 8,4 procent.

För övriga partier i fullmäktige är förändringarna små. Centerpartiet ökar med 0,2 procentenheter till 6,3 procent. Folkets parti vinner 0,6 procentenheter och får nu 4,9 procent. Islands socialistparti förlorar 2,7 procentenheter och har nu stöd av 3,7 procent.

Om det här hade varit ett valresultat hade Socialdemokraterna tappat två av dagens sju mandat i fullmäktige. Men då både Piratpartiet och Gröna vänstern vinner varsitt mandat samtidigt som Renässans har kvar sina två behåller koalitionen övertaget i fullmäktige med tolv mandat mot oppositionens elva.

Bland oppositionspartierna sker inga förändringar i mandatfördelningen. Självständighetspartiet har åtta mandat. Centerpartiet, Folkets parti och Islands socialistparti behåller sina platser i fullmäktige.

De senaste veckorna har skenande kostnader för renoveringen av en barack från andra världskriget i Nauthólsvík varit en omdiskuterad fråga i kommunen. Den ursprungliga kostnaden beräknades till omkring 150 miljoner isländska kronor. Nu står det klart att prislappen väntas blir tre gånger så hög.

Debatten har hittills varit bekymmersam för koalitionen. Zenters undersökning visar att 32,5 procent anser att det är den socialdemokratiske borgmästaren Dagur B. Eggertsson som bör ta ansvar för att kostnaderna sprängt kalkylerna. Dessutom är det 26,8 procent som tycker att ansvaret ligger hos den styrande majoriteten i fullmäktige.

Men nästan lika många - 26,2 procent - säger att det huvudsakliga ansvaret vilar på kommunens tjänstemän. Betydligt färre - 9,1 procent - uppger att ansvaret i första hand ligger på arkitekter och andra som deltagit i utformningen av renoveringen. Resterande 5,5 procent svarar att någon annan bär huvudansvaret.

Det är framför allt väljare som har fyllt 50 år som pekar ut Dagur B. Eggertsson som huvudansvarig. Yngre kommuninvånare upplever i större utsträckning att det är den styrande majoriteten och tjänstemännen som bör stå till svars för de skenande kostnaderna.

Reykjanesbær säger nej till fler asylsökande i kommunen

Färre personer söker asyl på Island i år. Men i Reykjanesbær är antalet asylsökande som väntar på besked nu så högt att kommunen nobbar Útlendingastofnuns förfrågan om att ta emot fler personer. Ett stort antal asylsökande under de senaste åren har bidragit till att det nu är fullt i många av kommunens förskolor och grundskolor.

Under 2017 var det 1 095 personer som sökte asyl på Island. Antalet var det näst högsta i landets historia. Fler var det bara 2016 när det var 1 132 personer som sökte asyl.

Men i år ser antalet ut att bli betydligt lägre. Det är framför allt ansökningar från medborgare i länder som Georgien, Albanien och Makedonien som minskar. Detta är länder som av isländska myndigheter klassas som säkra. Därför har asylsökande därifrån mycket små möjligheter att få stanna på Island.

Under årets nio första månader var det enligt statistik från Útlendingastofnun 533 personer som sökte asyl på Island. Av dessa kom 89 personer från Irak, 70 från Albanien, 33 från Afghanistan, 32 från Pakistan, 31 från Syrien, 26 var från Georgien och Somalia, 24 från Palestina, 22 från Iran och 18 från Ukraina.

Under samma period hade 577 ansökningar om asyl behandlats. Det var 114 personer som fick en fristad på Island medan 187 fick avslag. De resterande 176 ansökningarna kom från personer som drog tillbaka sin ansökan, redan hade fått uppehållstillstånd i ett annat land eller som utvisades i enlighet med Dublinkonventionen.

Det var från januari till september i år 32 irakier som fick stanna på Island. Under samma period fick samtliga ansökningar från Georgien (59 personer), Albanien (36 personer) och Makedonien (13 personer) avslag.

Reykjanesbær är tillsammans med Reykjavík den isländska kommun som tar emot flest asylsökande. Enligt kommunens avtal med Útlendingastofnun får Reykjanesbær en fast summa på 11,5 miljoner isländska kronor om året. Dessutom får kommunen 7 500 kronor per asylsökande och dag.

Men nu säger Reykjanesbær nej till att fler asylsökande bosätter sig i kommunen. Útlendingastofnuns förfrågan om att utöka mottagningsavtalet med fler platser får nobben.

Skälet är att kommunen de senaste åren anser sig ha tagit emot så många asylsökande att det nu inte är möjligt att välkomna fler. Reykjanesbær är en av Islands snabbast växande kommuner. Det gör att tillgången till bostäder är begränsad. Dessutom är det svårt att få plats i lekskolor och grundskolor.

I Reykjanesbær bor i snitt 70 till 80 asylsökande som väntar på besked från myndigheterna. På senare tid har kommunen när det varit möjligt valt hela familjer. Personer som kommit själva till Island för att söka asyl har i större utsträckning fått en bostad i Reykjavík.

En undersökning som utfördes hösten 2014 visade att invånare i Reykjanesbær hade en betydligt mer negativ inställning till asylsökande än invånare i Reykjavík. En trolig förklaring uppgavs vara att det förhållandevis stora antalet asylsökande i Reykjanesbær gjorde att de var mer synliga. Samtidigt var det i kommunen många som hade en felaktig bild av storleken på bidrag till asylsökande.

Här kan du läsa mer om asylsökande på Island och här kan du läsa mer om attityden till asylsökande i Reykjanesbær.

Dagens citat

"Nu är det sex år sedan domen föll och man kan inte dra omkring på en sådan sak i bakhuvudet hela livet. Jag tänker inte göra det."

Geir H. Haarde, som var statsminister när finanskraschen drabbade Island hösten 2008, i Vísir om att han senare dömdes för grundlagsbrott eftersom han inte höll särskilda regeringssammanträden om det ekonomiska läget - läs mer här.

Kristján Loftsson och Hvalur får frihetspris för valfångst

Kristján Loftssons bolag är det enda på Island som jagar sillval. Jakten på sillval gör att han belönas med Självständighetspartiets ungdomsförbunds frihetspris. Enligt motiveringen är den valfångst som Hvalur bedriver viktig för näringsfriheten. Kristján Loftsson delar priset med Ásdís Halla Bragadóttir, kommunchef i Garðabær.

Hvalur sköt 146 sillvalar under årets jaktsäsong. Av dessa visade sig två vara korsningar mellan blåval och sillval. Valfångsten - och i synnerhet de skjutna korsningarna - fick stor internationell uppmärksamhet. Men kritiken har inte fått ägaren Kristján Loftsson att tänka om. Trots att jakten går med förlust fortsätter han att jaga sillval.

Den inställningen belönas nu av Självständighetspartiets ungdomsförbund. Hvalur och Kristján Loftsson tilldelas förbundets årliga frihetspris. Han får det för sin kamp för näringsfrihet:

"Hvalur fick priset för sin kamp för valfångst i isländska vatten. Valfångst innebär i sig en viktig näringsfrihet och Hvalur har i många år kämpat för att jakt på val ska vara tillåten eftersom det rör sig om ett hållbart nyttjande som grundar sig på vetenskapliga data."

Kristján Loftsson delar årets pris med Ásdís Halla Bragadóttir, kommunchef i Garðabær. Hon hyllas för att ha arbetat för privata skolor och vårdinrättningar.

Här kan du läsa mer om årets valfångst.

Nya medielagar ska utvidga yttrandefriheten på Island

Yttrandefriheten på Island ska stärkas genom att begränsa uttalanden som är hets mot folkgrupp, utvidga offentliganställdas meddelarfrihet och avskaffa möjligheten till straff för ärekränkning. Dessutom ska kraven på att värdtjänster lagrar och på anmodan raderar material mildras. De förslagen presenterades i går av den nämnd som utrett press- och yttrandefrihet.

För åtta år sedan klubbade alltinget ett uttalande om Icelandic Modern Media Initiative, ett paket av lagar som skulle göra Island till något av en fristad för press- och yttrandefrihet. Beslutet togs i finanskrisens kölvatten. Drivande var Birgitta Jónsdóttir, som då representerade Rörelsen i alltinget.

En rad internationella medier beskrev därefter Island som något av ett paradis för visselblåsare och källskydd. Men det som alltinget klubbade var just ett uttalande. Ett uttalande säger bara att alltinget ska arbeta för en fråga. Det innehåller inga skyldigheter - och det innehåller än mindre några nya lagar.

Åtta år efter det första beslutet ser nu Island ut att vara på väg att faktiskt införa några av de förändringar som föreslogs genom Icelandic Modern Media Initiative. Fem förslag presenterades i går av professor Eiríkur Jónsson. Han har lett den nämnd som arbetat med frågorna. Även Birgitta Jónsdóttir har ingått i nämnden.

Syftet med de fem förslagen är att stärka yttrandefriheten. Begränsningarna för vad som får sägas ska bli färre. Därför ska också färre fall som gäller vad som publicerats i medierna eller sagts i samhällsdebatten gå till domstol.

Ett av de fem stegen är att göra ärekränkning till en civilrättslig fråga. Ärekränkning föreslås alltså strykas ur brottsbalken. Därmed försvinner också möjligheterna att få ersättning för att publicera en dom om ärekränkning.

Det betyder inte att den som gör sig skyldig till ärekränkning inte kan bli skyldig att betala skadestånd. Skadestånd kan bli aktuellt för ärekränkande uttalanden och som kompensation för ekonomisk skada till följd av ärekränkning.

Dessutom försvinner det särskilda skyddet för offentliga tjänstemän samt utländska statschefer, flaggor och stater.

Färre uttalanden ska också kunna klassas som hets mot folkgrupp. Här försvinner inte brottsrubriceringen ur brottsbalken. Men yttrandefriheten ska utvidgas genom att enbart uttalanden som underblåser hat, våld eller diskriminering blir olagliga. Enstaka uttalanden i stundens hetta ska inte bedömas som hets mot folkgrupp.

Yttrandefriheten för offentliganställda ska utvidgas genom att tystnadsplikten mildras. Offentliganställda ska i större utsträckning kunna larma om missförhållanden utan att riskera straff. Tystnadsplikten i sig ska till skillnad från i dag inte gälla i 80 år.

De två sista nyheterna gäller lagring av information på nätet. Kravet på att värdtjänster tar bort olagligt material - till exempel material som utgör upphovsrättsintrång - ska lindras. Värdtjänsters skyldighet att spara data i minst ett halvår ska avskaffas. Det ska också bli svårare för polis och andra myndigheter att få ut data från värdtjänster.

Regeringen väntas lägga fram de första förslagen i alltinget i december i år. Förslagen kan alltjämt förändras längs vägen.

Fler förslag är att vänta från nämnden. Den kommer bland annat att föreslå att distriktspolismästaren inte längre får möjlighet att stoppa medier från att publicera uppgifter genom förelägganden. Sådana krav ska i framtiden riktas direkt mot domstol.

'Här kan du läsa mer om Icelandic Modern Media Initiative.