torsdag 23 maj 2019

En av fem islänningar utövar yoga varje månad

Yoga har blivit dubbelt så vanligt på Island sedan 2007. Nu är det 18,9 procent av islänningarna som gör yoga minst en gång i månaden. Men det är 61,1 procent som aldrig har provat yoga. Det är framför allt bland yngre islänningar som antalet utövare växer snabbt. Det visar en undersökning utförd av Gallup.

När Gallup 2007 frågade islänningarna om yoga var de regelbundna utövarna ganska få. Då var det 8,8 procent som uppgav att de gjorde yoga minst en gång i månaden.

Sedan dess har intresset för yoga växt kraftigt. Förra året var det hela 18,9 procent som utövade yoga minst en gång i månaden. Och 11,7 procent gör det minst en gång i veckan.

Fortfarande är det dock en majoritet som inte prövat yoga. Det var 2018 61,1 procent som inte testat - men 2007 var motsvarande siffra 84,4 procent.

Intresset växer framför allt bland unga. Bland islänningar i åldern 18 till 24 år har 41 procent någon gång testat yoga. Bland pensionärer är motsvarande siffra 15,9 procent.

Tre isländska företag vill jaga val fram till 2023

Tre isländska företag söker tillstånd för att jaga val de fem kommande åren. Två av dem vill jaga vikval och ett av dem planerar att skjuta sillval. Två av företagen har starka personliga band till politiker inom de regeringspartier som gett klartecken till fortsatt valfångst fram till 2023. Ett av dem har redan fått klartecken att påbörja jakten.

Fiske- och jordbruksminister Kristján Þór Júlíusson beslutade tidigare i år att tillåta valfångst i ytterligare fem år. Den slutliga fångstkvoten är inte klar. Men han har tidigare följt rekommendationerna från Hafrannsóknastofnun. Myndigheten har föreslagit en årlig jakt på 217 vikvalar och 209 sillvalar.

I teorin skulle dock jakten kunna bli mer omfattande. Eftersom ingen av kvoterna fylldes förra året får 20 procent föras över till 2019. Det är inte troligt att denna möjlighet kommer att utnyttjas. Samtidigt som marknaden är begränsad kämpar företagen mot ständiga förluster.

Hvalur var det enda bolaget som jagade sillval förra året. Då sköts 146 sillvalar - varav två korsningar mellan sillval och blåval. Jakten går ständigt med förlust. Vd:n och storägaren Kristján Loftsson har dock sökt om tillstånd för fortsatt jakt.

Hittills har Kristján Loftsson täckt förlusterna genom ägandet av aktier i fiskejätten HB Grandi. Förlusterna i Hvalur har dessutom gjort så att han behövt betala lägre skatt på innehavet i HB Grandi.

Länge hade Hvalur enorma förråd av djupfryst valkött i fryshus i Hafnarfjörður. De senaste åren har Kristján Loftsson på egen hand hyrt in båtar som seglat med stora partier sillval till Japan. Det ryktas dock att Hvalur har svårt att hitta köpare även i Japan - vilket i praktiken är den enda marknaden för sillval. I stället finns obekräftade uppgifter att köttet nu i stället förvaras i Japan.

IP Útgerð sköt förra året bara sex vikvalar. Företaget hade ambitionen att jaga femtiotalet djur. Dåligt väder och en utökad skyddszon där vikval och sillval är fredade var IP Útgerðs förklaring till att jakten avbröts redan tidigt på sommaren.

De sex skjutna djuren räckte inte för att möta den inhemska efterfrågan. Vikvalar importerades från Norge för att täcka behovet. Inte minst är vikval vanligt på många restauranger som siktar in sig på turister. Det är heller inte helt ovanligt att islänningar grillar vikval.

IP Útgerð har redan fått klartecken till att jaga även i år. Ytterligare ett bolag, Runo, har sökt tillstånd. Ansökan från Runo har liksom ansökan från Hvalur ännu inte behandlats. Troligt är dock att de får klartecken inom kort eftersom den traditionella jaktsäsongen närmar sig. I regel börjar den tidigt i juni.

Både IP Útgerð och Runo har starka kopplingar till regeringspartierna Självständighetspartiet och Framstegspartiet. Det är två partier som förespråkar fortsatt valfångst - och som dessutom alltså ingår i den koalition som beslutat att tillåta jakt fram till 2023.

Ägare av Runo är Þröstur Sigmundsson. Han är gift med Silja Dögg Gunnarsdóttir, alltingsledamot för Framstegspartiet. Hon sitter också i utrikesnämnden där valfångsten de senaste åren blivit allt mer av en stridsfråga. Opinionen till jakten på val har blivit mer negativ - och i nämnden har den internationella responsen på valfångsten diskuterats.

Den som äger IP Útgerð är Gunnar Bergmann Jónsson, son till Jón Gunnarsson som är alltingsledamot för Självständighetspartiet. Även Jón Gunnarsson anser att Island ska fortsätta jaga val.

Under jakten på val gäller först till kvarn. Det utfärdas inga individuella kvoter till enskilda bolag. Jakten avbryts när det tillåtna antalet djur har skjutits. Om det inte sker går det alltså att föra över en femtedel av den outnyttjade kvoten till nästa år.

Här kan du läsa mer om årets valfångst.

Centerpartiet i ständig debatt för att stoppa energipolitik

Tre nätter i följd har Centerpartiet diskuterat ny energilagstiftning ända in på morgnarna i alltinget. Och inget tyder på att partiets ledamöter tänker överge talarstolen. Talmannen Steingrímur J. Sigfússon vill inte agera för att stoppa debatten. Målet med taktiken är sannolikt att förhindra att majoriteten i alltinget får en chans att säga ja till förslaget.

Centerpartiet har de senaste månaderna gjort EU:s tredje energipolitiska program till en stridsfråga. Regeringens mål är att beslutet ska klubbas före det sommaruppehåll i alltinget som kommer allt närmare. Det är bara Centerpartiet och Folkets parti som motsätter sig förslaget. Inom ett par andra partier finns enskilda ledamöter som är tveksamma.

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson - ledaren för Centerpartiet - försöker göra energipolitiken till en symbolfråga av samma dignitet som ansvaret för insättningsgarantin till Landsbankis Icesave i samband med finanskraschen.

Hittills har intresset varit ganska ljummet. Demonstrationer utanför alltinget på Austurvöllur i Reykjavík har som mest samlat några hundra deltagare. Nätverket Orkan okkar har dock samlat ihop 14 000 underskrifter i protest mot införandet av det energipolitiska paketet.

Tillsammans med partikamraterna hävdar Sigmundur Davíð Gunnlaugsson att förslaget hotar Islands suveränitet. De tror att det energipolitiska paketet kan tvinga fram en anslutning till EU:s elmarknad. Och det skulle i sin tur kunna tvinga fram export av isländsk elektricitet till Europa genom en undervattenskabel.

En tämligen enhällig expertis har sågat Centerpartiets tolkning av regelverket. Dessutom tänker regeringen - som står bakom förslaget - lägga fram ett förslag om att en undervattenskabel bara kan byggas efter ett beslut i alltinget.

Det här energipolitiska paketet klubbades i EU redan för tio år sedan. Arbetet med att anpassa det isländska regelverket till de nya bestämmelserna påbörjades just när Sigmundur Davíð Gunnlaugsson var statsminister. Då gjorde han inga officiella uttalanden i frågan.

Ragnheiður Elín Árnadóttir, som var näringsminister i hans regering, ville dessutom bygga en undervattenskabel till Storbritannien. Hon drev frågan med kraft - och om Sigmundur Davíð Gunnlaugsson motsatte sig planerna visade han det inte öppet. Det gjorde inte heller dåvarande utrikesministern Gunnar Bragi Sveinsson, som nu företräder Centerpartiet.

Centerpartiet använder motståndet mot energipolitiken för att försöka väcka opinion mot EES. Partiet är tillsammans med Folkets parti de enda partierna i alltinget som ifrågasätter EES-avtalet. Många som anser att Island inte ska överge EES befarar att ett nej till det energipolitiska programmet skulle inverka negativt på det fortsatta samarbetet.

Den andra debattrundan om förslaget började i alltinget i tisdags i förra veckan. Fram till i går morse hade den pågått i 46 timmar.

Inledningsvis var det politiker från andra partier som deltog. De två senaste dagarna har det uteslutande varit Centerpartiets ledamöter som gått upp i talarstolen. Tillsammans hade de i går morse talat i 35 timmar. Av de 121 anföranden som hållits svarade Centerpartiets ledamöter för 83.

Det finns inga begränsningar för hur länge någon får tala under den andra debattrundan. Centerpartiets ledamöter turas om om att hålla nya anföranden och att begära repliker på varandra. Under natten till onsdagen hade de bland annat högläsning av remissvar och av ledare i Morgunblaðið i talarstolen.

När det sattes tillfällig punkt för debatten i går morse var klockan 8.41. Den började klockan 13.30 dagen innan. I måndags började debatten klockan 15. Då pågick den till 5.42 på morgonen. Och den debatt som inleddes i torsdags eftermiddag slutade först klockan 6.18.

Centerpartiets ledamöter förnekar att de skulle ägna sig åt förhalningstaktik för att inte alltinget ska kunna rösta i frågan före sommaruppehållet den 5 juni. Talmannen Steingrímur J. Sigfússon har ännu inte sagt sig ha några planer att agera för att blåsa av debatten i frågan.

Enligt Centerpartiet finns det oklarheter i förslaget som behöver granskas. Partiet vill därför i ett första skede skicka tillbaka frågan till utrikesnämnden. Där var Sigmundur Davíð Gunnlaugsson den enda som reserverade sig mot beslutet.

Tonen i debatten har bitvis varit infekterad. Finansminister Bjarni Benediktsson hävdade i går att Centerpartiet avslöjat sig som ett parti som debatterar utan att ha några som helst argument på sin sida. Bryndís Haraldsdóttir, som även hon representerar Självständighetspartiet i alltinget, har anklagat Centerpartiet för att ha ockuperat talarstolen.

Silja Dögg Gunnarsdóttir, alltingsledamot för Framstegspartiet, var tidigare partikamrat med Sigmundur Davíð Gunnlaugsson innan han förlorade kampen om ordförandeposten och bildade Centerpartiet. Hon skriver på Facebook att partiet drivs av förföljelsemani och därför vill avbryta allt internationellt samarbete:
"Jag funderar också på om det inte ringer några varningsklockor hos människor när de lyssnar på denna grupps argumentation. Centerpartiet är det enda partiet som talar på det här sättet i den energipolitiska frågan. I denna alltingsgrupp finns människor som gömde pengar i Panama, upprepade gånger ljög för folket, människor som inte kom till jobbet på ett helt år men ändå uppbar lön för det och människor som avslöjade sitt människoförakt på baren Klaustur för inte så länge sedan. Säger inte det något om trovärdigheten i deras argumentation?"
Här kan du läsa mer om debatten kring det energipolitiska paketet.

Dagens citat

"En grej som Eyjafjallajökull, som vi i förväg hade betraktat som ganska negativ rapportering om Island - det vill säga att landet stängdes och rapportering om att här pågick ett vulkanutbrott och att det var farligt. Men i slutändan visade det sig vara den största pr-gåvan som Island har upplevt. ... Fotbollen och vulkanutbrott är fortfarande större för oss än den dagen i dag."

Ingvi Jökull Logason, vd för HN Markaðssamskipti, säger i Vísir att Hataris deltagande i Eurovision Song Contest inte gav Island lika mycket uppmärksamhet i medierna som vulkanutbrottet i Eyjafjallajökull 2010 eller herrlandslagets medverkan i fotbolls-VM 2018 - läs mer här.

onsdag 22 maj 2019

Tre av tio islänningar tror att datorer kommer ta makten

Allt fler islänningar tror att datorerna kommer att ta makten från människan. Och det är bara en av fyra som inte alls befarar en utveckling där datorer styr över människan. När Gallup ställde samma fråga 2010 var det två av tre som var helt avvisande till påståendet om datorernas ökande inflytande över mänskligheten.

Sedan 2007 har Gallup frågat islänningarna om deras inställning till datorernas makt över människan. Tron på människan kulminerade 2010. Då var det hela 90,2 procent som inte höll med om påståendet att datorerna var på väg att ta över. Och 63 procent var helt avvisande till alla sådana farhågor.

Men 2018 hade bilden förändrats avsevärt. Det var fortfarande 70,5 procent som inte höll med om påståendet. Det var dock bara 25,3 procent som helt och hållet tog avstånd från en utveckling där datorerna tar över.

Förra året var det 4,7 procent som svarade att de helt instämde i tron på datorernas framtida makt. Ytterligare 24,8 procent uppgav att de var ganska överens om påståendet.

Skolan på Grímsey stängs - bara en elev kvar på ön

Till hösten ringer det inte in i skolan på Grímsey. Nu har öns grundskola bara tre elever. Och när en barnfamilj flyttar till fastlandet blir det bara en niondeklassare kvar i hela skolan. Den eleven får i stället börja i en annan skola i Akureyri. Men det är inte bara grundskolan som försvinner. Även förskolan är i farozonen eftersom bara ett barn finns kvar.

Vid årsskiftet bodde 61 personer på Grímsey. Det var det lägsta antalet sedan statistik över antalet öbor började föras 1961. Sedan 1992 - då rekordnoteringen 122 invånare gjordes - har befolkningen alltså halverats.

De senaste åren har en rad arbetstillfällen försvunnit från Grímsey. Den viktigaste näringen är fisket. Företagen på ön har dock förlorat stora delar av kvoterna. Därför har förutsättningarna för att kunna livnära sig på fisket försämrats avsevärt. Turismen till Grímsey växer - men den är alltjämt koncentrerad till sommaren.

Det dalande antalet invånare har också gjort tydliga avtryck i öns grundskola. År 2001 hade skolan fjorton elever. Nu har antalet sjunkit till tre. Och till hösten blir det bara en enda elev kvar.

En barnfamilj har bestämt sig för att flytta från ön. Kvar blir alltså bara en enda elev. Det rör sig om en elev som ska börja nian. Sedan tidigare finns det ett regelverk som säger att skolan på Grímsey inte erbjuder undervisning för nionde- och tiondeklassare.

Reglerna är ett resultat av tidigare dialog med föräldrar. Elever från Grímsey får bidrag för inackordering, hemresor och underhåll för att i stället gå i en skola i Akureyri, den kommun som ön tillhör.

Kommunens utbildningsråd har nu i ett beslut bestämt att skolan på Grímsey hålls stängd nästa läsår. Beslutet kommer att omprövas inför hösten 2020. Om det finns tillräckligt många elever ska skolan öppnas på nytt. Annars fortsätter den att hållas stängd.

Men det är inte bara grundskolans framtid som är i farozonen. Även förskolan kommer troligtvis att försvinna från ön. I dag är det två barn som går i förskolan. Ett av dem kommer från den familj som flyttar till hösten. Därför blir det bara ett barn kvar efter sommaren. Och det är inte troligt att förskolan kommer att hållas öppen för ett enda barn.

Karen Nótt Halldórsdóttir, rektor för skolan på Grímsey, säger till Vikudagur att hon hoppas att det bara rör sig om en tillfällig stängning. Om elevunderlaget växer ska också skolan öppna igen:
"Förhoppningsvis blir inte det här tills vidare. Lokalerna finns och allt undervisningsmaterial för att ta upp tråden. Vi Grímseybor hoppas på det bästa och att skolgången ska börja på nytt."
Här kan du läsa mer om Grímsey.

Majoritet islänningar tror på gynnsamt avtal med EU

En majoritet av islänningarna tror att Island skulle kunna förhandla fram ett bra avtal med EU. Ändå är motståndet mot att gå med i unionen utbrett. Men gapet mellan ja- och nej-sidan är enligt en ny opinionsmätning från Maskína inte så stort. Det är 43 procent som anser att Island ska fortsätta stå utanför EU medan 31,6 procent säger ja till medlemskap.

Det har snart gått tio år sedan dåvarande statsministern Jóhanna Sigurðardóttir lämnade in Islands ansökan om EU-medlemskap. Hon hade ingen majoritet med sig i alltinget för ett inträde i unionen. Inte heller har ja-sidan varit fler än motståndarna i någon enda opinionsmätning sedan dess.

Sedan dess har Islands status som kandidatland hävts. Ansökan har inte formellt dragits tillbaka. Men några förhandlingar om inträdesvillkor har inte ägt rum på sex år. Då var det just Jóhanna Sigurðardóttir och Socialdemokraterna som inför valet 2013 såg sig tvungna att avbryta processen. Annars riskerade koalitionen med Gröna vänstern att kollapsa.

Sedan dess har Självständighetspartiet ingått i varje isländsk regering. Det har i praktiken betytt en stängd dörr för återupptagna förhandlingar. I dagsläget - när partiet regerar ihop med Gröna vänstern och Framstegspartiet - består dessutom regeringen av tre partier som samtliga motsätter sig medlemskap.

När förhandlingarna pågick var det fisket som utgjorde den stora knäckfrågan. Island ville stå utanför EU:s fiskepolitik. Det fanns utbredda farhågor om att ett medlemskap skulle innebära att utländska trålare skulle kunna börja fiska i isländska vatten. Och att en övergång till EU:s fiskepolitik snart skulle innebära samma överfiske som pågår inom unionen.

En undersökning från Maskína visar att 54,8 procent av islänningarna tror att Island skulle kunna förhandla fram ett gynnsamt avtal med EU. Det är 45,2 procent som inte anser att något bra avtal finns inom räckhåll.

Det är personer bosatta i Reykjavík och islänningar med högskoleutbildning som har störst förhoppningar om ett fördelaktigt avtal. Mest skeptiska är personer som har fyllt 60 år och som enbart har grundskoleutbildning.

Skillnaderna mellan ja- och nej-sidan är stora. Bland de islänningar som är för ett inträde i unionen är det 96,3 procent som tror på ett fördelaktigt avtal. Samma åsikt har bara 11,7 procent av dem som vill fortsätta stå utanför EU.

Det är nu 43 procent som säger nej till EU-medlemskap medan 31,6 procent vill gå med i unionen. Resterande 25,4 procent är varken positivt eller negativt inställda till ett inträde i EU.

Gapet mellan blocken är förhållandevis litet. De som säger nej till EU är dock i allmänhet mer övertygade än de som säger ja till medlemskap. Det är en större andel som starkt tar avstånd från ett inträde än de som är helt säkra på att Island bör gå med.

Höginkomsttagare, personer som har högskoleutbildning och boende i Reykjavík är i större utsträckning positiva till medlemskap. På landsbygden och bland islänningar som har fyllt 60 år är motståndet mer utbrett.

Män är betydligt säkrare på sin sak än kvinnor. Bara 18,1 procent av männen har ingen tydlig åsikt i frågan - jämfört med 33,2 procent av kvinnorna.

De mest EU-kritiska väljarna återfinns inom Framstegspartiet. Där säger 84,3 procent nej till medlemskap - och ingen säger ja. Bland Självständighetspartiets sympatisörer är det 78,4 procent som är emot inträde, inom Centerpartiet 74,9 procent, inom Folkets parti 54,8 procent och inom Gröna vänstern 37 procent.

I tre partier är ja-sidan starkare. Flest förespråkare för ett EU-medlemskap finns inom Renässans där 76,5 procent vill gå med i unionen. Därefter följer Socialdemokraterna med 73,4 procent och Piratpartiet med 53,6 procent.

Det är bara inom Gröna vänstern som det är någorlunda jämnt mellan de två sidorna. Där är det 26,6 procent som tycker att Island bör ansluta sig till EU. Inom övriga partier är gapen mellan ja- och nej-sidorna stora.

Här kan du läsa mer om Island och EU.

Dagens citat

"Running 800km from Hvammstangi in the west to Bakkafjörður in the east, the newly founded Arctic Coast Way winds between 21 villages and four islands along Iceland’s elemental north coast, wowing with the natural wonders for which Iceland is rightly famed – thunderous waterfalls, colossal glaciers, steaming fumaroles – and endless opportunities for snow sports, wildlife watching and wilderness adventures. In short, it’s the best of Iceland, minus the crowds."

Lonely Planet rankar vägen längs den isländska nordkusten som en av 2019 års främsta resmål.

tisdag 21 maj 2019

Över 1 600 reportage från hela Island på nätet

Nu finns över 1 600 inslag från tv-programmet Landinn på nätet. Och det går att söka sig fram till enskilda reportage genom en karta. Där går det att hitta samtliga inslag som sänts i de 288 program som RÚV hittills gjort i serien. Landinn är ett program med målet att spegla hela Island - och i vissa fall även islänningar i utlandet.

Den 3 oktober 2010 sände RÚV det första avsnittet av Landinn. Det fungerade indirekt som en efterträdare till Út og suður, en serie där programledaren Gísli Einarsson mötte människor i hela landet - och i synnerhet på landsbygden.

Sedan dess har det blivit 288 avsnitt av Landinn. I dessa program har RÚV visat över 1 600 inslag. Dessa finns nu att se på nätet. De har kopplats till en karta över Island. Inslagen är alltså sorterade efter den plats där de spelades in.

I vanliga fall brukar RÚV:s egna program ligga kvar på nätet i 90 dagar. Men inslagen från Landinn ska alltså finnas permanent på nätet.

Här hittar du kartan med länkar till alla inslag.

Isländska ministrar backar upp Hataris yttrandefrihet

Hataris stöd till Palestina riskerar att få konsekvenser för Islands framtida deltagande i Eurovision Song Contest. Men varken statsminister Katrín Jakobsdóttir eller kultur- och utbildningsminister Lilja Alfreðsdóttir riktar någon kritik mot Hatari. De anser att gruppen utnyttjade sin yttrandefrihet och att politiker inte ska styra artister.

Hela vägen fram till finalen av Eurovision Song Contest skapade Hatari rubriker genom upprepade ställningstaganden för Palestina och protester mot den israeliska ockupationen. Inför lördagens final fick gruppen veta att fler uttalanden i frågan skulle innebära att Hatari riskerade att sparkas ut ur tävlingen.

Hoten fick Hatari att tystna. Men under röstningen i lördagens final visade medlemmarna upp palestinska flaggor i direktsändningen. Producenten valde snabbt en annan kamera och en säkerhetsvakt tog ifrån dem flaggorna.

Aktionen kommer att behandlas av den europeiska tv-unionen EBU inom de närmaste veckorna. Det strängaste straffet kan bli att Island inte får ställa upp i nästa års Eurovision Song Contest. I samband med att Hatari vann den isländska melodifestivalen skrev gruppen under ett avtal där de förband sig att följa EBU:s regler.

Magnús Geir Þórðarson, chef för det statliga isländska mediebolaget RÚV, säger till RÚV att han tror att en sådan reaktion från EBU är osannolik. Páll Magnússon, hans företrädare på posten som numera är alltingsledamot för Självständighetspartiet, säger till Vísir att han däremot anser att det är troligt att Island stängs av från tävlingen i ett år.

I Israel har Hataris agerande väckt starka känslor. Inför avresan från Tel Aviv till London skröt anställda vid det israeliska flygbolaget El Al om hur de gett de tre medlemmarna de sämsta platserna på planet. Hatari fick sitta längst bak i mitten på tre olika rader. Hämnden för ställningstagandet för Palestina publicerades på Facebook.

Men från regeringen är inte några reaktioner att vänta. Statsminister Katrín Jakobsdóttir säger i Morgunblaðið att hon inte har några synpunkter på Hataris aktion under lördagens final:
"Jag är en förespråkare för yttrandefrihet och jag anser att det är mycket viktigt. ... De använde den för att vifta med en flagga från en stat som vi har erkänt som en självständig stat."
Kultur- och utbildningsminister Lilja Alfreðsdóttir är politiskt ansvarig för public service-bolaget RÚV. Även hon understryker att Hataris rätt att uttrycka åsikter inte kan eller ska stoppas. Hon säger till Vísir att hon inte heller anser att politiker ska försöka styra artister och konstnärer:
"Jag anser att de flesta förstår att de som deltar i melodifestivalen - även om de är representanter för vederbörande nation - också är individer och att de naturligtvis har full frihet att yttra sig. ... Jag måste säga som det är att jag tycker att konsten är sådan att vi inte har kontroll över vad konstnärer gör. De väljer att avsluta detta på det här sättet och det måste vara deras ansvar. När politiker börjar blanda ihop konstnärligt skapande och politiska åsikter så är vi ute på hal is."
Här kan du läsa mer om Hataris deltagande i Eurovision Song Contest.

Domstol nobbar försök underkänna valet i Árneshreppur

Kommunalvalet i Árneshreppur är giltigt. Bristerna var inte så stora att resultatet kan ifrågasättas. Och därför finns det inte heller några skäl att ogiltigförklara de beslut som fattas i kommunfullmäktige. Det fastslår Héraðsdómur Vestfjarða och underkänner därmed försöken att riva upp valet och planerna på ett kraftverk vid Hvalá.

I årtionden har Árneshreppur i Västfjordarna varit en utflyttningskommun. Bland det fyrtiotal bofasta i kommunen är det många som sätter sitt hopp till bygget av ett vattenkraftverk vid Hvalá. Förhoppningen är att det ska ge bättre infrastruktur i form av vägar och annan infrastruktur samt nya skatteintäkter.

Före kommunalvalet i maj 2018 klubbade fullmäktige i Árneshreppur den första etappen. Det beslutet gav Vesturverk klartecken till att inleda vissa förberedelser. Men steget var omstritt. I kommunfullmäktige var det tre ledamöter som röstade ja och två som röstade nej.

Inför det senaste valet var det plötsligt en rad människor som folkbokförde sig i Árneshreppur. Gemensamt för majoriteten av dem var att de saknade anknytning till kommunen - och de skrev sig dessutom i stor utsträckning på ödegårdar som inte haft några året runt-boende på årtionden.

Folkbokföringsmyndigheten Þjóðskrá Íslands granskade folkbokföringsflyttarna. I slutändan underkändes 16 av 18 ändringar. Det rörde sig helt enkelt om personer som inte bodde i kommunen. Beslutet att underkänna de nya folkbokföringsadresserna innebar dessutom att de inte fick rösträtt i Árneshreppur.

Ingen av de personer som skrev sig i Árneshreppur har sagt att det skulle ha rört sig om en samordnad aktion med syftet att skaffa sig rösträtt och därmed kunna riva upp beslutet om kraftverksbygget vid Hvalá. Bland de kommuninvånare som är för planerna anses det ha varit syftet med folkbokföringsflyttarna.

I valet var det ja-sidan som segrade. Samtliga fem invalda ledamöter är för bygget av ett vattenkraftverk.

Två av motståndarna - Elías Svavar Kristinsson på Drangar och Ólafur Valsson i Norðurfjörður - har på olika sätt få förra årets kommunalval underkänt. Justitiedepartementet fastslog att turerna kring röstlängden innebar att det fanns allvarliga brister i genomförandet. Bristerna gällde bland annat hur sammanträden i kommunfullmäktige och förändringar av röstlängden meddelades.

Men justitiedepartementet ansåg inte att bristerna var så stora att det fanns skäl att underkänna valet. Elías Svavar Kristinsson och Ólafur Valsson vände sig därför till Héraðsdómur Vestfjarða med krav på att hela valet skulle underkännas, att bristerna hade kunnat inverka på resultatet och att samtliga beslut som fattas av de politiker som valdes in i fullmäktige förra året skulle ogiltigförklaras.

Inte heller Héraðsdómur Vestfjarða går på Elías Svavar Kristinssons och Ólafur Valssons linje. Domstolen fastslår att de två själva hade rösträtt i valet. De kan enligt rätten inte göra sig talespersoner för dem som ändrade sina folkbokföringsadresser men sedan fick besked om att de var olagliga.

Héraðsdómur Vestfjarða skriver i domen att ingen av dem som fick adressändringarna underkända överklagade besluten. Samtliga hade rösträtt i respektive hemkommun. Eftersom de respekterade besluten underkänner domstolen resonemanget om att deras rättigheter skulle ha kränkts.

Domstolen finner inte heller några skäl till att underkänna själva genomförandet av valet. Därför finns det dessutom ingen anledning att underkänna de beslut som fattats av de fem ledamöter som valdes in i kommunfullmäktige i våras. I praktiken medför det att planerna på kraftverksbygget kan gå vidare.

Árneshreppur får alltså rätt på samtliga punkter. Elías Svavar Kristinsson och Ólafur Valsson ska stå för kommunens rättegångskostnader på 1 miljon isländska kronor.

Här kan du läsa mer om kraftverksbygget vid Hvalá.

Dagens citat

"Detta är en av de regeringar som har visat mest stöd och har naturligtvis kommit fram till en ömsesidig överenskommelse om vi lämnar EU utan avtal."

Liam Fox, minister för internationell handel, i Vísir om Islands agerande i samband med Storbritanniens beslut att lämna EU - läs mer här.

måndag 20 maj 2019

Hatari får Reykjavík att hålla sig borta från toaletten

När Hatari uppträdde i lördags kväll höll sig Reykjavíkborna framför tv-apparater, datorer och telefoner i stället för på toaletten. Förbrukningen av vatten i den isländska huvudstaden minskade kraftigt när det var Islands tur i finalen av Eurovision Song Contest. Madonna och Måns Zelmerlöw lockade också många tittare. Det uppger Veitur i ett pressmeddelande.

På Island började sändningen från lördagens final i Eurovision Song Contest klockan 19. Då tar vattenförbrukningen i Reykjavík ett rejält kliv nedåt. Många passar på att gå på toaletten innan programmet börjar - och många passar därefter också på att utnyttja reklampauserna.

Hataris framförande av det isländska bidraget "Hatrið mun sigra" innebar ytterligare ett stort tapp för vattenförbrukningen. Då var det alltså få som gick på toaletten eller av något annat skäl använde stora mängder vatten.

Andra tapp under kvällen kommer under Måns Zelmerlöws och Madonnas uppträdanden. Ett annat tapp sker när jurygruppernas röster redovisas. Och inte minst i samband med att vinnaren koras.

Därefter stiger förbrukningen snabbt. Uppenbart har många mer eller mindre hållit sig borta från att göra saker som kräver mycket vatten under den fyra timmar långa sändningen. Men när den är över tar förbrukningen fart snabbt och når nästan direkt samma nivåer som under en vanlig lördagskväll.

Här kan du läsa mer om Hatari och Eurovision Song Contest.

Piratpartiet nu bara sjätte störst på Island

Piratpartiet backar kraftigt och stödet är nu det lägsta sedan valet. Nu får Piratpartiet bara 9,8 procent - den sämsta siffran hos MMR på ett och ett halvt år. Centerpartiet, Framstegspartiet och Folkets parti är mätningens vinnare. Men Självständighetspartiet är alltjämt störst följt av Socialdemokraterna och Gröna vänstern.

I ett och ett halvt år har Piratpartiet haft tvåsiffrigt stöd i opinionen i MMR:s mätningar. Men i den senaste väljarbarometern rasar stödet. Det sjunker nu till den lägsta nivån sedan alltingsvalet hösten 2017.

Piratpartiet får nu 9,8 procent, en tillbakagång med hela 3,6 procentenheter jämfört med föregående mätning. Tappet innebär att Piratpartiet nu bara är sjätte största parti på Island. Länge tillhörde partiet de tre största i landet.

Självständighetspartiet behåller ställningen som största parti - en position som partiet försvarat i ett och ett halvt år. Nu ökar stödet med 21,3 procent, en uppgång med 1,1 procentenheter.

I snart ett år har Socialdemokraterna varit näst störst. I den här mätningen backar partiet med 0,2 procentenheter till 13,9 procent.

För andra mätningen i följd är Gröna vänstern tredje största parti. Stödet sjunker dock med 1,2 procentenheter till 12,2 procent.

Centerpartiet är mätningens största vinnare. Nu är det 11,8 procent som sympatiserar med partiet - en uppgång med 2,6 procentenheter.

Det kraftiga uppsvinget gör att Centerpartiet är större än Framstegspartiet. Även Framstegspartiet åtnjuter ökat stöd - men uppgången är inte lika stark som för Centerpartiet. Framstegspartiet får 11,6 procent, en uppgång med 1,8 procentenheter.

I övrigt är förändringarna ganska små. Renässans backar med 0,8 procentenheter till 8,4 procent. Folkets parti vinner 1,3 procentenheter och backas nu upp av 6,4 procent av islänningarna.

Islands socialistparti klarar inte femprocentsspärren till alltinget den här gången heller. Dessutom ökar avståndet upp till spärren med 0,8 procentenheter. Stödet den här gången är 3,2 procent.

Inget annat parti är i närheten av spärren. Ljus framtid får 0,5 procent, en ökning med 0,1 procentenhet, medan Folkfronten ligger kvar på 0,2 procent och Gryning får 0,1 procent, en tillbakagång med 0,4 procentenheter.

Stödet för regeringen - som är en koalition mellan Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet - är 40,9 procent, en ökning med 0,5 procentenheter.

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

Att vara vegetarian och vegan på Island

Att äta vegetariskt eller veganskt på Island har blivit betydligt lättare. Inte minst de två senaste åren. Ofta erbjuder allt från snabbmatsställen till finkrogar vegetariska eller veganska menyer. Enklast är det förstås i Reykjavík. Men även på landsbygden har det blivit lättare - inte minst för den som den som lagar sin egen mat under resan.

Att avstå från animaliska produkter betraktas länge som något mycket underligt. När en isländsk dagstidning 1952 skildrade veganism beskrevs det som en livsstil för några få förhärdade och fanatiska grönsaksätare. Att äta veganskt eller vegetariskt betraktades som dieter för sjuklingar eller kufar.

Så är det inte längre - även om isländsk husmanskost fortfarande är synonymt med fisk och lamm. Att äta veganskt var 2017 års modediet. De senaste åren har gräsrotskampanjen Veganúar (veganuari) blivit allt större. Den går ut på att undvika alla animaliska produkter under januari.

Veganúar har på kort tid gjort avtryck både på restaurangernas menyer och i livsmedelsbutikernas sortiment. Bara de senaste två åren har utbudet blivit betydligt större. I många större mataffärer är det vegetariska och veganska sortimentet ofta större än i svenska butiker av motsvarande storlek.

I välsorterade livsmedelsbutiker hittar du i regel allt från näringsjäst till färdigmat. Dessutom är priserna - med tanke på det allmänna prisläget på Island - förvånansvärt hyggliga.

Veganbúðin i Hafnarfjörður började som en nätbutik för livsmedel, hushålls- och skönhetsprodukter, kläder med mera men har nu öppet en gång i veckan. Sortimentet är - som namnet avslöjar - helt och hållet veganskt.

I större butiker, som Bónus, Hagkaup, Nettó, Samkaup Úrval och Krónan, finns ett stort utbud över hela landet. I mindre butiker, som Kjörbúðin, Kjarval och lokala kooperativ, är sortimentet i regel betydligt mindre. Den som lagar egen mat under resan kommer dock aldrig att ha några problem att hitta något att äta. Även om utbudet av veganska och vegetariska specialvaror kan vara begränsat finns det förstås alltid ett sortiment av konserver, färsk frukt och grönsaker med mera.

Veganhajpen levde vidare under 2018 och har fortsatt även under 2019. Några av de snabbmatsrestauranger som förrförra året introducerade veganska rätter på menyn - som Pítan och Aktu taktu - plockade dock bort dem. Enligt Aktu taktu berodde det inte på låg efterfrågan utan leveransproblem och den köttfria burgaren kom också senare tillbaka på matsedeln.

Utbudet av helt vegetariska restauranger är litet. I Reykjavík fanns länge två utmärkta vegetariska matställen: Á næstu grösum och Grænn kostur. Ingen av dem finns dessvärre kvar.

Men det finns flera bra alternativ i den isländska huvudstaden. Garðurinn är ett pålitligt men inte särskilt spännande vegetariskt ställe (alltid med veganska alternativ) med halvsnåla öppettider. Kaffi Vínyl är hipstervänligt och var ganska länge det enda veganska matstället på Island (och i en snäv krets pågår förstås en debatt om Kaffi Vínyl kan sägas vara veganskt eftersom det går att få komjölk till kaffe och te). Veganrestaurang nummer två öppnade i somras: Veganæs som flyttade in hos utestället Gaukurinn. Jömm började som ett poppuppställe under sommaren men öppnade senare på restaurangtorget i köpcentrumet Kringlan. Och det fjärde veganska stället är Junkyard i Akranes.

Vegetarisk - en stor del av menyn är dessutom vegansk och rå - är också Silva i Eyjafjarðarsveit söder om Akureyri. Tyvärr har restaurangen bara öppet under sommaren. För den som befinner sig i trakten är Silva väl värd en omväg.

Ett annat bra alternativ är Gló, som finns på flera ställen i Reykjavíkområdet. Här finns alltid vegetariska, veganska och råa rätter på matsedeln, men också kyckling och nötkött - något som gör att Gló, som dessutom berömmer sig själv för att vara en djur- och miljövänlig restaurang, ständigt debatteras bland islänningar som helt avstår från animaliska produkter. Gló har nu gått över till en enbart vegansk meny på restaurangen på Laugavegur i Reykjavík. Värd att testa är också Súpubarinn som serverar vegetariska och veganska soppor.

Det i särklass veganvänligaste konditoriet i Reykjavík är 17 sortir. De har ett digert veganskt utbud av allt från tårtor till småkakor. Bakverken från 17 sortir finns även på Kattakaffihúsið, där även nästan hela den övriga menyn - undantagen är några mejeriprodukter - är vegansk. Kattakaffihúsið är ett kattkafé där de mänskliga gästerna får sällskap av hemlösa katter som tassar omkring i lokalen och letar efter nya ägare.

Andra kaféer i Reykjavík som har veganska alternativ är bland annat Kaffibrennslan, Kaffitár och Prikið. Kaféer har i regel olika typer av växtmjölk - vanligast är soja och havre.

För den som är sötsugen rekommenderas också Joylato - som definitivt är en av kandidaterna till att servera bäst glass i Reykjavík. All glass görs på beställning med kolsyreis med antingen komjölk eller kokosmjölk. Även annat sött som våfflor kan fås veganska. Flera sorters vegansk glass finns också på Hafís i Hafnarfjörður och hos Valdís i Reykjavík.

Vegantrenden har också nått Brynja, som gör Islands bästa glass. Brynja fanns länge bara i Akureyri, men har sedan ett par år tillbaka även ett ställe i Kópavogur. Det finns alltid två eller tre veganska mjukglassmaker: vanilj, kokos, citron och kanske någon till. I synnerhet citronglassen är fantastisk. Dessutom är portionerna - milt uttryckt - generösa.

Kokosmjölk blir också en allt vanligare ingrediens i soppor. På många matställen serveras dagens soppa. I regel innehåller den grädde, men allt oftare görs den alltså i stället med kokosmjölk.

På "vanliga" restauranger finns för det mesta en eller flera vegetariska rätter. Den som äter ägg, honung och mjölkprodukter kommer inte att ha svårt att äta ute under vistelsen på Island.

För den som är vegan är det fortfarande lite knepigare. Men det har som sagt blivit oerhört mycket bättre bara under de två senaste åren. Till exempel har bensinstationen N1 - som driver några av landets största rastställen längs vägarna - en vegansk hamburgare på menyn i bland annat Egilsstaðir, Blönduós, Húsavík, Hvolsvöllur, Borgarnes och Staðarskáli. Snabbmatskedjan Hlöllabátar har på vissa restauranger en vegansk burrito. En vegansk burrito och en falafelsallad finns också hos kedjan Serrano, men utbudet av veganska rätter är inte alls lika stort som hos den svenska syskonrestaurangen Zócalo. Ikea - av alla ställen - har på varuhusrestaurangen grönsaksbollar med tomatsås, grönsaker och couscous. Och på Dominos är det nu möjligt att få pizzor med vegansk ost.

Både N1 och Hlöllabátar kan dock vara skäl att se upp för veganer. Den som inte vill komma i kontakt med ens spår av animaliska produkter bör säga till innan beställning. Hos N1 friteras burgaren i samma fritös som livsmedel som innehåller fisk och mjölk. Hos Hlöllabátar steks ris och grönsaker på samma stekbord som animaliska produkter.

Just N1, som är Islands största bensinkedja, har nyligen lanserat flera olika veganska färdigmatsalternativ. På de stationer där butiksavdelningen Nesti finns hittar du förutom veganburgaren även en sallad med falafel, en wrap med hummus och sötpotatis, chiapudding med mera.

På lite finare restauranger i Reykjavík med omnejd hittar du bra veganska rätter på menyerna hos bland annat Messinn (annars mest fisk), Matarkjallarinn (i övrigt mest fisk), Hornið (internationellt), Geysir Bistro (bred meny), Kringlukráin (amerikanskt), Bryggjan brugghús (isländskt och internationellt), Kitchen and Wine (isländskt med internationella influenser), Sumac (libanesiskt), Sæta Svínið (gastropub), Sushi social (japanskt), Kol (internationellt), Lækjarbrekka (traditionellt isländskt), Jörgensen (internationellt), Ísafold (isländskt), Mathús Garðabæjar (internationellt), Nostra (internationellt), Burro (sydamerikanskt), Reykjavík Meat (internationellt), Hard Rock Café (amerikanskt), Grillmarkaðurinn (isländskt), Rio Reykjavík (sydamerikanskt), Essensia (italienskt), Von (isländskt), Hverfisgata 12 (pizza med mera), Caruso (italienskt - framför allt pasta och pizza), Höfnin (kött och fisk i övrigt), Bombay Bazaar (indiskt), Aalto Bistro (nordiskt) och Bazaar Oddsson (italienskt).

Andra budgetställen i Reykjavík med veganska rätter är bland annat Bike Cave (hamburgare), Dirty Burger and Ribs (hamburgare), Austurlandahraðlestin (indiskt), Hagavagninn (hamburgare med mera), Pho (vietnamesiskt), Súpubarinn (soppa), Kaffi Laugalækur (pizza, hamburgare, efterrätter med mera), Prikið (hamburgare med mera), Yoga Food (soppor, sallader, varmrätter), Kröst (hamburgare), Tokyo sushi (sushi), Hamborgarafabrikkan (hamburgare), Nu (japanskt), Smurstöðin (smörrebröd med mera), Wok On (asiatiskt), Stúdentakjallarinn (hamburgare med mera), Xo (asiatiskt, pizza med mera), Flatey (surdegspizza), Shalimar (pakistanskt och indiskt), Íslenska flatbakan (pizza), Mandi (falafel), Kaffihús Vesturbæjar (kafé och bistro), Lemon (mackor), Saffran (pizza med mera), Nings (kinesiskt), Sushibarinn (sushi), Krúska (hälsoprofil), Hamborgarafabrikkan (hamburgare), Roadhouse (hamburgare), Bjórgarðurinn (korv och sallad), Núðluskálin (nudelsoppor), Fönix (kinesiskt), Burro (tapas), Ramen Momo (nudelsoppor), Egill Jacobsen (bruncher, burgare och sallader), Pylsa Pulsa (varmkorv), American Bar (hamburgare med mera) och Culiacan (mexikanskt).

Utanför Reykjavík hittar du bra veganska alternativ på menyerna hos bland annat Thai Keflavík och Library bistro i Keflavík, Litla Kaffistofan mellan Reykjavík och Hveragerði, Ölverk i Hveragerði, Tryggvaskáli, Kaffi Krús, Krisp och Yellow i Selfoss, Stracta Hótel i Hella, Súpa vid Geysir, Kaffi Sel och Minilik i Flúðir, Rauða húsið i Eyrarbakki, Gott och Slippurinn på Heimaey, Bryggjan, Greifinn, Krua Siam, Akureyri Backpackers, Strikið, Múlaberg, Rub 23, Indian Curry House, Shanghai, Kaffi Torg, Akureyri Fish, Berlín och Símstöðin i Akureyri, Verbúðin 66 på Hrísey, Balú i Reykjahlíð (enbart öppet under sommaren), Dalakofinn i Laugar, Já Sæll i Borgarfjörður eystri, Kaffi Havarí i Berufjörður, Eldhúsið och Tehúsið i Egilsstaðir, Hotel Capitano i Neskaupstaður, Sjávarborg i Hvammstangi, Hamraborg i Ísafjörður, Kaffi Norðurfjörður i Norðurfjörður, Kaupfélag Steingrímsfjarðar och Kaffi Galdur i Hólmavík, Krauma vid Deildartunguhver och Landnámssetur Íslands i Borgarnes.

Och som alltid. Många restauranger ordnar något veganskt eller vegetariskt även om det inte finns på menyn. Risken är förstås att det blir en småtrist sallad med vinägrett eller pasta med tomatsås. Och för veganer rör det sig ofta om den vegetariska rätten som veganiseras genom att vissa ingredienser plockas bort.

En annan konsekvens av Veganúar är att flera företag har plockat bort animaliska ingredienser ur livsmedel. Öl från Ölgerðin Egill Skallagrímsson är numera veganskt eftersom det inte längre klarifieras med gelatin. Såväl detta bryggeri som Borg Brugghús brygger öl där animaliska produkter inte använts under framställningen av socker. Så veganer har nu ett ganska stort utbud av isländsk öl att välja mellan.

För den som bryr sig mer om mode än mat är Manía i Reykjavík ett givet stopp. Butiken säljer enbart veganska plagg.

En liten varningsflagg också. I sociala medier har en rad utländska veganer hyllat en kaka som heter Veganesti. Den finns så gott som överallt. Namnet har fått intet ont anande turister att tro att den är vegansk - men den är allt annat än fri från animaliska produkter. Veganesti har inget med ordet vegan att göra. Veganesti betyder 'färdkost' och är en sammansättning av vegur ('väg') och nesti ('matsäck').

Vissa har också lurats av hamburgaren vegaborgari som fanns på Grill 66 hos bensinstationen Olís. Burgaren var vegetarisk men inte vegansk. Efter en del uppmärksammade misstag har dock Olís bytt ut den mot en vegansk burgare med vegansk majonnäs. Den är riktigt bra - och i smakduellen med N1:s veganska burgare är det faktiskt Grill 66 som segrar.

Dagens citat

"Rash behavior by one famous person can dramatically impact an entire area if the mass follows. ... In Justin Bieber's defense, the canyon did not, at the time he visited, have rope fences and designated paths to show what was allowed and what not."

Miljöminister Guðmundur Ingi Guðbrandsson i AP om tillströmningen av besökare till Fjaðrárgljúfur sedan Justin Bieber spelade in en musikvideo på platsen - läs mer här.

söndag 19 maj 2019

Dagens bonuscitat

"En klar morgon är det vackert på Bessastaðir. Därför är det tråkigt hur mycket skräp som man hittar om man tittar noga. En del blåser hit eller driver i land med väder och vind. Annat kastar människor uppenbarligen bara ut ur bilen eller orkar inte ta med sig hem efter promenader. Detta gäller förhoppningsvis en liten minoritet men denna grupp lämnar efter sig cigarettfimpar, matförpackningar, tomma flaskor och annat avfall. Försök att göra bättring! Du där ute: Det ska inte vara min eller andras uppgift att plocka upp efter dig, varken nu eller i framtiden."

President Guðni Th. Jóhannesson skriver på Facebook om hur han ofta plockar upp skräp kring residenset på Bessastaðir.

12 Tónar i Reykjavík öppnar restaurang i källaren

En kopp kaffe har länge erbjudits kunder som provlyssnar på 12 Tónar. Nu tar skivbutiken i Reykjavík ytterligare ett steg och öppnar en restaurang i källaren. Dessutom vill ägarna utnyttja gården för konserter och andra evenemang. 12 Tónar väntar nu på besked från kommunen om planerna, berättar Morgunblaðið.

12 Tónar i Reykjavík brukar ofta rankas som en av världens bästa skivbutiker. I butiken finns ett särskilt lyssningsrum där kunder kan provlyssna på musik och samtidigt kostnadsfritt få en kopp kaffe. I samma lilla utrymme hålls det ibland konserter.

Nu vill ägarna utveckla butiken. 12 Tónar har vänt sig till kommunen med en ansökan om att få inrätta en restaurang i den källare där det i dag finns skivor. Lárus Jóhannesson, en av de två ägarna, säger i Morgunblaðið att syftet med förändringarna är att locka fler kunder:
"Idén är att du kan komma på fredagen och få de senaste vinylskivorna och samtidigt få ett glas fint rödvin. Butiken kommer att fortsätta drivas på samma sätt. Vi tänker bara addera servering och fler konserter och evenemang."
En annan planerad förändring gäller bakgården. Där vill 12 Tónar utnyttja möjligheterna för fler konserter i det fria. Lárus Jóhannesson säger i Morgunblaðið att ett annat syfte är att ge kunderna en bättre upplevelse samtidigt som de ekonomiska förutsättningarna för butiken förbättras:
"Detta blir fortsatt 12 Tónar som det tidigare har varit. Det blir bara fler och mer varierade skäl till att titta in hos oss."
Ansökan behandlas just nu av kommunen.

Döms för biljettbluff - köpte resor med andras kort

När den franske biljettbedragaren landade i Keflavík greps han av polis misstänkt för att systematiskt ha köpt flygresor med Wow Air med falska kortuppgifter. Efter att ha suttit häktad fick mannen reseförbud. Nu döms han till sex månaders fängelse. Men mannen har på något sätt lyckats lämna Island innan domen föll.

Vid sex tillfällen under 2018 lyckades en fransman hemmahörande i Marseille köpa flygbiljetter med Wow Air med hjälp av falska kortuppgifter. Priset för biljetterna var 2 404 dollar och 6 440 euro. Dessutom misslyckades han vid en rad tillfällen att köpa ytterligare biljetter till ett värde av 4 692 dollar och 8 361 euro.

När mannen mellanlandade i slutet på augusti förra året mellanlandade i Keflavík på väg till Nordamerika greps han av polis. Då hade Wow Air genom kortföretagen upptäckt att biljetterna köpts med uppgifter tillhörande andra kortinnehavare.

Mannen häktades i en vecka. Han fick därefter reseförbud fram till den 27 december 2018. Men någon gång under denna tid - sannolikt i mitten på december - lyckades han ta sig ut ur landet.

Han åtalades för bedrägeri och försök till bedrägeri. Mannen var heller inte på plats när rättegången inleddes i Héraðsdómur Reykjaness.

Nu döms mannen till sex månaders fängelse. Hans brottslighet beskrivs i domen som "omfattande, upprepad och skrupelfri". Han ska dessutom stå för rättegångskostnader på 932 790 isländska kronor.

Men var mannen nu befinner sig är inte känt. Det är därför tveksamt om han kommer att tvingas avtjäna straffet eller ersätta Wow Airs konkursbo för biljettbedrägeriet.

Här kan du läsa mer om biljettbluffen och här kan du läsa domen i sin helhet.

Dagens citat

"Först och främst att tala isländska. Att inte byta till engelska. Det tjänar inget till. Vägen in i samhället och vägen in till arbetsmarknaden är isländska."

Rakel Guðnadóttir Kemp, ansvarig för mottagandet av kvotflyktingar i Fjarðabyggð, i RÚV om det isländska språkets betydelse för personer som kommer till Island.

lördag 18 maj 2019

Dagens bonuscitat

"Och vart reste dessa urturister? Jo, de färdades till Þingvellir, Gullfoss och Geysir. I dag styrs utländska turisters program till stor del av intresseområdet för vetenskapsmän från 1700-talet som formade denna turismkultur. Den största förändringen i dag är kanske att en beslutsam turist kan snabbt köra gyllene cirkeln på en dag, men i en engelsk resehandbok från 1893 rekommenderas tolv till sexton dagar för härligheten. Inkluderat i det var visserligen bergsbestigning av Hekla, som för länge sedan har kommit ur modet."

Historikern Ragnhildur Hólmgeirsdóttir i RÚV om hur turismkulturen på Island formades under 1700- och 1800-talen.

En av fyra islänningar vill bojkotta Eurovision i Israel

Var fjärde islänning tycker inte att Island borde delta i Eurovision Song Contest i Tel Aviv. I stället anser de att Island borde bojkotta tävlingen. Men det är fler som anser att Island inte ska ställa in sitt deltagande. Det är framför allt yngre islänningar och kvinnor som förespråkar en bojkott. Det visar en undersökning utförd av Zenter på uppdrag av Fréttablaðið.

När det stod klart att årets upplaga av Eurovision Song Contest skulle hållas i Israel startade en intensiv debatt på Island. Tusentals islänningar skrev på ett upprop om att bojkotta tävlingen i protest mot Israels ockupation av Palestina.

Under vägen fram till kvällens final i Tel Aviv har Hatari - den grupp som representerar Island i tävlingen - gång på gång riktat skarp kritik mot den israeliska politiken. Hatari ska också ha fått veta att deras uttalanden ligger på gränsen för vad som kan anses vara acceptabelt enligt de tävlingsregler som förbjuder politiska ställningstaganden.

Det är 27,3 procent som anser att Island bör bojkotta tävlingen medan 39,6 procent tycker att Island inte ska avstå från att delta. Resterande 33 procent är varken positivt eller negativt inställda till en bojkott.

Stödet för en bojkott är större bland yngre islänningar och bland kvinnor. I åldersgruppen 18 till 24 år är det 36 procent som säger ja till en bojkott medan 34 procent säger nej. Bland dem som har fyllt 65 år är det däremot 23 procent som tar ställning för en bojkott medan 47 procent motsätter sig en bojkott.

Bara 23 procent av männen tycker att Island ska avstå tävlingen jämfört med 32 procent av kvinnorna. Däremot svarar hela 45 procent av männen att Island inte ska bojkotta Eurovision Song Contest. Den åsikten delar 34 procent av kvinnorna.

Här kan du läsa mer om Eurovision Song Contest.

Lunnefågeln kommer till Hrísey - som attrapper av plast

Ett fyrtiotal fågelarter häckar på Hrísey. Men lunnefågeln är inte en av dem. Nu vill turismföretagare och öbor locka lunnefågeln till ön. Och det ska ske med attrapper av plast. Det ska även grävas hålor och installeras högtalare som spelar upp fågelns karaktäristiska ljud. Förhoppningen är att det ska lägga grund för en koloni av riktiga fåglar, berättar RÚV.

Hrísey i Eyjafjörður seglar valskådningsbåtar från Hauganes och Dalvík förbi på alla turer. Även valskådningsbåtar från Akureyri seglar ibland så långt norrut i fjorden. Under turerna får guiderna ofta frågor från turister om lunnefåglar. Men några kolonier finns inte i Eyjafjörður.

Nu vill valskådningsföretag i Hauganes och Dalvík samt öbor med hjälp av statligt stöd ändra på den saken. Förhoppningen är enligt RÚV att lunnefågeln ska sälla sig till det fyrtiotal arter som redan häckar på Hrísey.

Även om fågellivet blomstrar på Hrísey är befolkningsutvecklingen dyster. Kurvan har länge pekat nedåt och arbetstillfällena på ön har blivit färre. Att hålla liv i den enda butiken på Hrísey har varit en ständig kamp för öborna.

Många sätter stora förhoppningar till turismen. En av dem är Bjarni Ómar Guðmundsson. Han är också inblandad i projektet att försöka locka lunnefågeln till Hrísey. Han berättar för RÚV att en uppstoppad lunnefågel skickades till en fabrik i Kina för ett år sedan. Nyligen dök resultatet upp på ön - 200 lunnefåglar i form av attrapper i plast.

Nästa steg är att placera ut plastfåglarna och fördela dem på tre olika kolonier på olika ställen på ön. Därefter ska det grävas hålor av samma typ som lunnefågeln använder. Och det ska installeras ljudutrustning som spelar upp lunnefågelns karaktäristiska ljud.

Trots att lunnefågel inte häckar i Eyjafjörður rör den sig i fjorden i sökandet efter föda. Förhoppningen är att attrapperna, hålorna och lätena ska få riktiga lunnefåglar att hitta till Hrísey och börja häcka på ön.

Valskådningsföretagen drömmer om att på sikt kunna erbjuda turer till Hrísey för att titta på lunnefågel. I väntan på det kommer kolonierna med plastfåglar att inlemmas i vandringsleder på ön, rapporterar RÚV.

Här kan du läsa mer om Hrísey.

Dagens citat

"Så funderar man på om man inte skulle behöva kika på tillstånd att utfärda böter. Det har i dag inga konsekvenser om människor inte följer reglerna."

Svavar Njarðarson, vd för Gullfosskaffi, säger i Fréttablaðið att han tror att ett sätt att få turister att inte längre strunta i avspärrningar vid Gullfoss är att börja bötfälla dem som bryter mot dem.

fredag 17 maj 2019

Anställda vid Air Iceland Connect driver med nya namnet



Den 4 maj var det dags för Icelandair Groups årliga personalfest. I koncernen ingår bland annat Air Iceland Connect - det bolag som från flygplatsen i Reykjavík flyger till tre inhemska städer och flera destinationer på Grönland.

Namnbytet från Flugfélag Íslands till Air Iceland Connect för två år sedan är fortfarande ett skäl till både förvirring och missnöje hos somliga. I den musikvideo som några av de anställda gjorde inför personalfesten - även det något av en tradition - driver de bland annat just med det nya namnet.

Undervisning i danska i grundskolan delar islänningarna

Skoldanskans framtid är en fråga som splittrar islänningarna. Det är 38 procent som vill avskaffa undervisningen i danska i den isländska grundskolan - men lika många vill behålla danskan i stället för att börja lära ut något annat språk. Unga islänningar är mest negativa till skoldanskan. Det visar en opinionsmätning utförd av MMR.

1999 blev engelska det första främmande språket i den isländska skolan. Fram till dess hade danska varit det första främmande språket som eleverna fick lära sig. Den rollen hade danska då haft på Island sedan den läroplan som klubbades 1946.

Undervisningen i danska hade dock pågått betydligt längre än så - och några årtionden tidigare fanns det lärare som inte ens betraktade danska som ett främmande språk utan undervisade elever på danska i helt andra ämnen. Det var en attityd som fick kritik eftersom många elever inte alls behärskade danska.

Målet med undervisningen är inte bara att eleverna ska lära sig danska. En annan tanke med skoldanskan är att den ska fungera som en dörröppnare även till svenska och norska. I isländsk grundskola går det också för den som har särskilda skäl att läsa svenska eller norska i stället för danska.

Enligt läroplanen ska den danska som lärs ut i skolan återspegla den danska som i dag talas i Danmark. Det brukar dock inte vara så isländska elever brukar beskriva undervisningen. Trots att många läser danska i sex eller sju år är det vanligt att islänningar föredrar att tala engelska när de semestrar i Danmark. Anledningen är helt enkelt att de inte förstår den moderna danskan.

Det är också de islänningar som fortfarande läser eller har undervisningen i färskt minne som är mest negativa till skoldanskan. Det visar en undersökning utförd av MMR.

38 procent anser att danskan i grundskolan bör ersättas av något annat främmande språk. Men lika många vill behålla danskan. Resterande 24 procent är varken positiva eller negativa till skoldanskan.

Bland islänningar i åldern 18 till 29 år är det hela 49 procent som vill avskaffa danskan. Samma åsikt har bara 22 procent av dem som har fyllt 68 år.

Män, personer med enbart grundskoleutbildning och låginkomsttagare tycker i större utsträckning att danskan bör skrotas. Kvinnor, personer med högskoleutbildning och höginkomsttagare vill oftare bevara den.

Skillnaderna är också stora mellan olika väljargrupper. Mest positiva till fortsatt undervisning i danska är Gröna vänsterns sympatisörer. Där säger hela 64 procent ja till skoldanskan medan 22 procent säger nej. Färst vänner har danskan bland Renässans anhängare. Där vill bara 28 procent behålla danskan medan 50 procent vill slopa den.

Klassisk isländsk språkfråga vid klassisk korvkiosk

Valet mellan pylsa och pulsa är en av de vanligaste isländska språkfrågorna. Och nu tar kommunen fasta på den ständiga debatten om det rätta uttalet av det isländska ordet för korv. Vid Bæjarins beztu pylsur - Reykjavíks mest klassiska korvkiosk - finns nu lyktstolpe som riktar strålkastarljuset mot den klassiska språkfrågan.

Ända sedan 1937 har Bæjarins beztu pylsur sålt varmkorv till Reykjavíkborna. Med åren har korvkiosken i hörnet mellan Tryggvagata och Pósthússtræti kommit att bli en institution. Den har dessutom utvecklats till något av en turistattraktion.

Ägarna tog dock redan från början - medvetet eller omedvetet - ställning i en av de hetaste isländska språkfrågorna. De stavar nämligen pylsa i stället för pulsa. Pylsa är den klart vanligaste stavningen. Men däremot är uttalet pulsa ganska vanligt.

Ordet pylsa - eller pulsa - lånades in i isländskan från danskan under 1600-talet. Eftersom det på danska heter pølse rekommenderar den isländska språkvården stavningen pylsa. Det är nämligen så danska lånord som innehåller bokstaven ø brukar anpassas till isländskan.

Men uttalet är alltså något av en stridsfråga. När Maskína förra året frågade islänningarna om just uttalet var det 53,9 procent som uppgav att de sade pylsa medan 46,1 procent svarade att de sade pulsa.

Nu har kommunen valt att rikta ljuset mot denna klassiska språkfråga. Vid Bæjartorg vid Bæjarins beztu pylsur finns det nu en lyktstolpe med två olika sidor. På den ena står det pylsa och på den andra pulsa.

Bakom idén står Edda Ívarsdóttir vid kommunens miljö- och stadsplaneringsavdelning. Hon säger i Morgunblaðið att lyktstolpen bidrar till att kasta ljus över områdets karaktär:
"Det här området har alltid varit något slags bakgårdsområde men det har alltid samlats stora skaror av människor där. Skälet är den korvkiosk som har funnits på hörnet i 80 år. Det går därför att säga att de flesta Reykjavíkborna och besökarna till staden direkt eller indirekt kopplar platsen till korv."
Baldur Ingi Halldórsson, vd för Bæjarins beztu pylsur, säger i Morgunblaðið att företaget alltid använt pylsa i stället för pulsa. Den som beställer en varmkorv råder dock själv över uttalet:
"Men den här ordleken är kul och om kunden vill kalla det pulsa i stället för pylsa så bestämmer den det helt och hållet."
Här kan du läsa mer om valet mellan pylsa och pulsa.

Dagens citat

"Det är några typer av ohederlighet som bara tillhör standardarsenalen inom politiken och som det inte bara anses okej att använda utan till och med lite tufft att använda och några av dem är förvrängning och distraktioner."

Helgi Hrafn Gunnarsson, alltingsledamot för Piratpartiet, i DV om hur han anser att isländska politiker brukar hantera skandaler.

torsdag 16 maj 2019

Kortfilm om arvet efter Jóhann Jóhannsson



Det har gått ett drygt år sedan kompositören Jóhann Jóhannsson gick bort. Nu släpper Deutsche Grammophon "Retrospective I", som består av en bok och sju cd-skivor. Inför utgivningen har skivbolaget skickat ett team till Island. I en kortdokumentär intervjuar de bland annat Jóhann Jóhannssons föräldrar och några av hans samarbetspartner och vänner som Kristín Björk Kristjánsdóttir (mer känd som Kira Kira), kompositören Skúli Sverrisson och Lárus Jóhannesson, grundare av skivbolaget 12 Tónar. Du ser filmen ovan.

Tre av fyra islänningar läser böcker för nöjes skull

Tre av fyra islänningar har det senaste året ägnat sig åt nöjesläsning. De flesta har bara läst böcker på isländska. Men många har också läst böcker på andra språk. Så många som fyra av tio har dessutom plockat upp en bok minst en gång i veckan. Kvinnor är betydligt flitigare läsare än män. Det visar en undersökning utförd av MMR.

Hela 75 procent av islänningarna har under det senaste året läst en bok för nöjes skull. Bara 25 procent har inte ägnat sig åt nöjesläsning.

Det vanligaste är läsning på isländska. Det är 41 procent som svarar att de enbart läst böcker på isländska. Något färre - 27 procent - uppger att de läst böcker både på isländska och andra språk. Och 7 procent säger att de enbart läst på andra språk än isländska.

För många är läsning något som de lägger tid på regelbundet. Det är 16 procent som dagligen plockar upp en bok för nöjes skull. Vidare är det 19 procent som läser två till sex gånger i veckan, 7 procent som läser en gång i veckan, 7 procent som läser två till tre gånger i månaden, 7 procent som läser en gång i månaden och 19 procent som uppger att de läser mer sällan än en gång i månaden.

Kvinnor, pensionärer, höginkomsttagare och personer med högskoleutbildning läser oftare än andra. Män, islänningar i åldern 18 till 29 år, personer med enbart grundskoleutbildning och låginkomsttagare är mindre flitiga läsare.

Personer bosatta i huvudstadsregionen läser oftare böcker på andra språk. På landsbygden är det fler som håller sig till isländska. Höginkomsttagare, högskoleutbildade och kvinnor tar sig också gärna an böcker på andra språk än isländska.

De största bokslukarna finns bland Gröna vänsterns väljare. Där är det bara 5 procent som svarar att de aldrig läser böcker. Intresset för läsning är minst bland sympatisörer till Folkets parti. Där uppger hela 37 procent att de inte ägnat sig åt nöjesläsning det senaste året.

Framstegspartiets och Centerpartiets anhängare är mest förtjusta i böcker på isländska. Gröna vänsterns sympatisörer läser oftast litteratur på både isländska och andra språk. Enbart böcker på andra språk förekommer mest bland Piratpartiets väljare.

Läsning är en daglig aktivitet för hela 43 procent av de islänningar som har fyllt 68 år. Det är också mer än dubbelt så många kvinnor som dagligen läser en stund jämfört med män. Samma förhållande finns mellan personer med högskoleutbildning och islänningar med enbart grundskoleutbildning. Däremot är det - trots att det är fler höginkomsttagare som ägnar sig åt läsning - fler låginkomsttagare som läser varje dag.

Bland unga islänningar är det 31 procent som aldrig nöjesläser. Bland pensionärer är motsvarande siffra 11 procent.

Och bland grundskoleutbildade är det 41 procent som inte läst något under det senaste året. Bland högskoleutbildade är det bara 11 procent som inte lagt tid på nöjesläsning.

Även de flitigaste dagliga läsarna finns bland Gröna vänsterns sympatisörer. Anhängare till Renässans och Centerpartiet är de som i minst utsträckning läser dagligen.