söndag 24 september 2017

Björn Ingi Hrafnsson grundar Samarbetspartiet

Samarbetspartiet är namnet på ett nytt parti grundat av Björn Ingi Hrafnsson. Men själv tänker han inte kandidera för partiet. Men namnet har tidigare kopplats till Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, tidigare statsminister och alltingsledamot för Framstegspartiet. Han är sedan länge nära vän med Björn Ingi Hrafnsson.

Nyligen lyckades Björn Ingi Hrafnsson rädda sig undan personlig konkurs och fängelse. Han sålde då alla de tunga titlarna ur det medieimperium som han de senaste åren byggt med lånade pengar. Vem som står bakom affären är inte känt - men köparen ansåg uppenbarligen att priset för de skuldtyngda medierna var just den summa som behövdes för att rädda Björn Ingi Hrafnsson.

Björn Ingi Hrafnsson är tidigare kommunpolitiker i Reykjavík för Framstegspartiet. Han är också personlig vän till Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, tidigare statsminister och alltingsledamot för Framstegspartiet. Enligt rykten ska Sigmundur Davíð Gunnlaugsson ha hjälpt Björn Ingi Hrafnsson med finansieringen av den växande mediekoncern som nu kollapsat.

Länge har det spekulerats i en återkomst till politiken för Björn Ingi Hrafnsson. Det har också spekulerats i att Sigmundur Davíð Gunnlaugsson är på väg att lämna Framstegspartiet. Sedan han förra hösten förlorade kampen om ordförandeskapet har han sällan varit i alltinget och betraktas av övriga i alltingsgruppen närmast som en politisk vilde.

Nu har Björn Ingi Hrafnsson registrerat ett domännamn för Samarbetspartiet. Men han säger till Vísir att han själv inte tänker kandidera för det nya partiet:
"Jag ville bara delta i att skapa en ny medborgerlig kraft där jämlikhet, rättvisa och framsteg har en nyckelroll. Jag är säker på att starka parter kommer att ansluta sig till oss inom kort och grunda detta parti på formellt sätt och leda det. Jag ser framför mig att de kommer från olika håll - även personer som tidigare inte har haft någon roll på den politiska scenen."
Sigmundur Davíð Gunnlaugsson har hittills sagt att han kommer att kandidera för Framstegspartiet i det kommande valet.

Intressant är att journalisten Sigurjón M. Egilsson redan i april i år i Miðjan skrev att han skulle lämna Framstegspartiet och grunda Samarbetspartiet. Där skulle han få sällskap av bland annat Vigdís Hauksdóttir, som även hon representerat Framstegspartiet i alltinget.

Elsa Lára Arnardóttir, som nu sitter i parlamentet, nämndes som en tänkbar kandidat. Hon meddelade på Facebook i går att hon inte ställer upp för Framstegspartiet i det kommande nyvalet. Men hon skriver också att hon tänker fortsätta arbeta för partiet.

Här kan du läsa mer om Björn Ingi Hrafnssons kollapsade medieimperium.

Dagens citat

"På samma sätt tycker jag att det är helt orimligt att ha sessioner i alltinget på tisdagar fram till exempelvis tio eller tolv. Då ska folk ha kommit hem till sig och få barnen i säng och titta på en dansk serie med partnern och äta popcorn och dricka cola och samla kraft och gå till jobbet dagen därpå uppfyllt av energi och längtan efter att göra gott för land och nation."

Einar Brynjólfsson, alltingsledamot för Piratpartiet, säger till RÚV att han vill att alltinget ska ha kortare sommarlov och färre sessioner sena kvällar och nätter.

lördag 23 september 2017

Dagens bonuscitat

"Jag kan inte svara för min fars beslut att skriva en rekommendation åt en individ när han sökte om upprättelse. Hans underskrift var en del av en föråldrad och allvarligt bristfällig process som den nuvarande justitieministern i maj påbörjade ett arbete med att avskaffa. Det arbetet påbörjades innan frågan kom på allas läppar och brottsoffer och deras anhöriga ska ha heder för att trycka på om förändringar."

Statsminister Bjarni Benediktsson skriver i ett brev till Självständighetspartiets medlemmar om upprättelse åt dömda brottslingar och regeringskrisen.

Nyval skjuter på maktkamp inom Självständighetspartiet

Först efter nyår håller Självständighetspartiet nästa landsmöte. Beslutet att skjuta på det är en konsekvens av nyvalet i oktober. Vid ett svagt valresultat kan partiledaren Bjarni Benediktsson räkna med att utmanas om uppdraget. Annars väntas striden stå mellan Guðlaugur Þór Þórðarson och Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir om posten som vice ordförande.

Tiden när Självständighetspartiet närmast kunde räkna med att få omkring 40 procent av rösterna i alltingsval är förbi. Det förtroende som partiet förlorade i samband med finanskraschen ser ut att vara förlorat för gott. I dag är det en fjärdedel av väljarkåren som sympatiserar med Självständighetspartiet.

Nyvalet den 28 oktober gör att partiet skjuter på det landsmöte som skulle ha hållits helgen därpå. Landsmötet blir i stället efter nyår - sannolikt i februari eller mars.

Den stora frågan på landsmötet hade blivit valet av vice ordförande. Sedan Ólöf Nordal gick bort tidigare i år har Självständighetspartiet inte haft någon vice ordförande. Två starka kandidater är utrikesminister Guðlaugur Þór Þórðarson och näringsminister Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir.

För Guðlaugur Þór Þórðarson talar större politisk erfarenhet och ett mycket starkt stöd i Reykjavík. Men Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir har ändå goda möjligheter. Så länge som Bjarni Benediktsson är partiledare kommer många att föredra en ung kvinna från en landsbygdsvalkrets.

Vid ett svagt valresultat där Självständighetspartiet förlorar regeringsmakten kan det även bli strid om ordförandeposten. Där kan Guðlaugur Þór Þórðarson bli en svår utmanare för Bjarni Benediktsson.

En strid som kommer att avgöras före nyvalet är vem som toppar Självständighetspartiets listor i Reykjavík. Guðlaugur Þór Þórðarson är självskriven på listan i norra Reykjavík. Listan i södra Reykjavík toppades senast av Ólöf Nordal.

Tänkbara namn är Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir, alltingsledamot och partisekreterare, Sigríður Á. Andersen, alltingsledamot och justitieminister, och Brynjar Níelsson, alltingsledamot som nyligen avsattes från uppdraget som ordförande för konstitutions- och tillsynsnämnden. Både han och Sigríður Á. Andersen har dragits in i turerna kring de beslut att ge sexualförbrytare upprättelse som utlöste regeringskrisen. Internt anses de dock inte ha gjort några misstag i hanteringen av frågan.

Vid dagens valmöte i Reykjavík meddelade Bjarni Benediktsson att han bett Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir att tillfälligt ta sig an uppdraget som vice ordförande i väntan på beslut vid nästa landsmöte.

Kommunen klubbar 23 ledamöter i rådhuset i Reykjavík

I vår utökas antalet ledamöter i kommunfullmäktige i Reykjavík till 23 från 15. Alla partier utom Självständighetspartiet står bakom beslutet. I alltinget har kommunminister Jón Gunnarsson försökt riva upp det beslut som är grund för utökningen. Men förslaget kommer inte att få majoritet i alltinget före nyvalet.

Det blir 23 ledamöter i fullmäktige i Reykjavík efter valet i maj nästa år. Ända sedan kommunen hade en tiondel av dagens invånarantal har antalet ledamöter varit 15. Samtliga partier utom Självständighetspartiet röstade för förändringen.

Det var den rödgröna regering som tog makten efter finanskraschen som i alltinget beslutade om nya regler. Där ställdes det krav på att kommuner som har minst 100 000 invånare måste ha 23 till 31 ledamöter i kommunfullmäktige.

Kommunminister Jón Gunnarsson, som är självständighetspartist, har försökt riva upp beslutet. I förslaget finns ingen tvingande bestämmelse. I stället blir det upp till kommunen att inom vissa ramar avgöra antalet ledamöter i fullmäktige.

Men förslaget kommer inte att gå igenom. När han lade fram det i våras var det utan stöd från koalitionspartierna Ljus framtid och Renässans. Inte heller när han efter sommaren presenterade samma förslag på nytt hade det majoritet i alltinget. Nu kommer det inte att hinna behandlas före nyvalet.

Om Jón Gunnarsson får chansen kommer han att lägga samma förslag även efter nyvalet. Självständighetspartiets ledamöter i Reykjavík ville invänta ett nytt beslut från alltinget. Eftersom det inte finns någon tanke på att införa en tvingande bestämmelse innebär det att fullmäktiges beslut om utökning till 23 ledamöter kommer att stå kvar.

Politikerna i Reykjavíks rådhus har inväntat ett nytt beslut från alltinget. När det stod klart att regeringen spricker togs frågan upp på nytt. Med åtta månader kvar till valet anser majoriteten i fullmäktige att det är nödvändigt att påbörja förberedelserna för utökningen av antalet ledamöter.

Här kan du läsa mer om steget från 15 till 23 ledamöter.

Dagens citat

"Jag tycker att detta är sorgligt. Eftersom det är väldigt enkelt så att vi borde använda isländskan till allt. Vi har ord på isländska för alla möjliga saker. Jag säger det helt utan reservationer att jag tycker att det är sorgligt när vi hamnar i situationer som med Flugfélag Íslands. Jag har inte riktigt förstått varför människor vill gå denna väg."

Kultur- och utbildningsminister Kristján Þór Júlíusson i RÚV om att fler isländska företag - som flygbolaget Flugfélag Íslands som bytt namn till Air Iceland Connect - använder engelska namn och marknadsför sig på engelska även på Island - läs mer här.

fredag 22 september 2017

Humanistpartiet nobbar nyvalet på Island

Humanistpartiet ställer inte upp i nyvalet på Island. Tiden är för knapp för att partiet ska hinna ta fram både en valplattform och kandidater. Det säger talespersonen Júlíus K. Valdimarsson till RÚV. Humanistpartiet har deltagit i fem tidigare val till alltinget, men har aldrig varit i närheten av att vinna några mandat.

I alltingsvalet 2016 kandiderade Humanistpartiet i en av sex valkretsar. I södra Reykjavík fick partiet 33 röster - det lägsta antalet någonsin som ett parti fått i ett alltingsval. Partiet har vid fyra tillfällen också ställt upp i kommunalval i Reykjavík.

När Humanistpartiet bildades 1984 var det under namnet Människans parti. Det har aldrig lyckats ta några mandat varken i kommunen eller i alltinget.

I nyvalet i oktober kommer inte Humanistpartiet att ställa upp. Det säger talespersonen Júlíus K. Valdimarsson till RÚV. Eftersom Humanistpartiet inte har några anställda är tiden för knapp för att hinna med de nödvändiga förberedelserna:
"Det är inte av ointresse som vi inte kandiderar nu, utan fem veckor är för kort tid för politik. Det kan bara partier med partiapparater."
Här kan du läsa mer om småpartiers inställning till nyvalet.

Justitieminister bröt mot lagen när hon utsåg domare

Justitieminister Sigríður Á. Andersen bröt mot isländsk lag när hon utsåg domare till en ny domstol. Flera av de domare hon valde tillhörde inte de som bedömdes vara mest kvalificerade. Om hon inte var nöjd med den nämnd som gjorde bedömningen skulle hon ha bett om en ny. Men staten slipper betala skadestånd till två av de kandidater som ratades.

Instiftandet av en landsrätt innebär att Island åter har tre domstolsnivåer. Landsrätten blir steget mellan tingsrätter och högsta domstolen. Ett syfte är att minska arbetsbelastningen för högsta domstolen eftersom färre mål kommer att gå hela vägen dit. Men landsrätten ska också öka rättssäkerheten.

Utnämningen av domare till landsrätten har varit omstridd. Och nu står det klart att justitieminister Sigríður Á. Andersen bröt mot lagen när hon gjorde sina val.

En nämnd rankade de 33 kandidaterna. De femton högst rankade räknade med att de också skulle få en av de femton domarstolarna i landsrätten. Men så blev det inte.

I fyra fall valde Sigríður Á. Andersen att göra avsteg från rankningen genom att utse domare som visserligen var tillräckligt kvalificerade för jobbet, men som inte var lika meriterade som de femton starkaste kandidaterna.

Sigríður Á. Andersen hävdade att hon tog hänsyn till egenskaper som nämnden inte bedömde. Hon ansåg också att de fyra lägre rankade kandidaterna var väl så kompetenta som de fyra högre rankade kandidaterna.

Hon gjorde sina val den 29 maj i år. Utnämningarna godkändes den 8 juni av en majoritet i alltinget. Från oppositionen var kritiken hård mot Sigríður Á. Andersen.

Hennes val har ifrågasatts. Flera kritiker har undrat om justitieministerns val varit ett sätt att undvika jurister som hon själv har haft konflikter med. Det finns dock inga bevis för att så skulle vara fallet.

Två av de kandidater som ratades, Ástráður Haraldsson och Jóhannes Rúnar Jóhannsson, tog saken till domstol. Héraðsdómur Reykjavíkur fastslår att Sigríður Á. Andersen inte gjorde någon tillräcklig bedömning av kandidaternas kompetens och erfarenhet. Därför kan det också vara så att hon inte valde de femton bästa personerna till de nya posterna.

Sigríður Á. Andersens agerande står i strid mot domstolslagen och förvaltningslagen. Argumenten för utnämningarna är enligt domstolen otydliga.

Men varken Ástráður Haraldsson eller Jóhannes Rúnar Jóhannsson får det skadestånd på 1 miljon isländska kronor som bägge krävt. Héraðsdómur Reykjavíkur anser inte att de har kunnat visa att de har lidit någon ekonomisk skada av utnämningarna.

Här kan du läsa mer om utnämningarna och här och här kan du läsa domarna i sin helhet.

Flera försök bilda ny regering före beslutet om nyval

Nyval stod inte högst på önskelistan hos Framstegspartiet. Men försöken att bilda en minoritetsregering med Gröna vänstern och Socialdemokraterna misslyckades. Piratpartiet vände sig till fyra andra partier med målet att bilda en majoritetsregering. Intresset från Gröna vänstern var svalt, men Socialdemokraterna var redo att sätta sig i en fempartikoalition med mitten- och vänsterpartier.

När regeringskrisen var ett faktum för en vecka sedan var det inte alla partier som såg nyval som den bästa lösningen. Självständighetspartiet sträckte ut handen bland annat till Framstegspartiet för att kunna behålla regeringsmakten. Diskussionerna ledde dock inte till något resultat.

Flera oppositionspartier försökte också bilda regering. Inte heller här ledde överläggningarna till något resultat. Piratpartiet såg inte nyval som den bästa lösningen - men från Gröna vänstern var intresset litet för att förhandla. Det berättar gruppledaren Birgitta Jónsdóttir i Fréttablaðið:
"Det var otroligt svårt att få Gröna vänstern att komma och diskutera. ... Jag hade velat ha ett möte med alla och jag ansåg det faktiskt vara vår moraliska skyldighet. ... Jag tyckte inte att detta försöktes hela vägen senast och det har skett en hel del stora förändringar sedan dess. Nu hade människor möjligen varit beredda att göra fler kompromisser. ... Jag förstod inte varför det var så angeläget att utlysa val."
Hon bjöd också in Socialdemokraterna, Ljus framtid och Renässans. Före förra valet tog Piratpartiet initiativ till överläggningar mellan samma fem partier. Då valde Renässans att tacka nej. Efter valet försökte de fem partierna bilda regering. Även då misslyckades försöken. Men Socialdemokraternas ledare Logi Már Einarsson säger i Morgunblaðið att han nu som då trodde på idén:
"Om man går tillbaka ett halvår i historieböckerna så var min inställning tydlig. Jag ansåg att det nästan bara var handarbetet kvar och att det vore ganska enkelt att ena dessa partier. Jag har inte ändrat uppfattning om det."
Inför förra valet diskuterades möjligheter till en allians mellan vänster- och mittenpartier. Tanken var att erbjuda ett tydligt regeringsalternativ. Partierna kunde dock inte enas. Och den här gången förs enligt Fréttablaðið inga sådana diskussioner.

Då blev Självständighetspartiet och Gröna vänstern de två största partierna. Tillsammans behövde de bara ytterligare ett mandat för att bilda majoritet i alltinget. Självständighetspartiets ledare Bjarni Benediktsson erbjöd Gröna vänsterns ledare Katrín Jakobsdóttir finansministerposten i en koalition.

Någon koalition mellan de två partierna blev det aldrig. Att samarbeta med Självständighetspartiet ligger ofta närmare till hands för Gröna vänsterns landsbygdsväljare än för partiets storstadsväljare. Och tanken på en koalition mellan partierna har inte försvunnit.

Össur Skarphéðinsson, tidigare alltingsledamot och ledare för Socialdemokraterna, hävdar på Facebook att Katrín Jakobsdóttir nu knäböjer för Bjarni Benediktsson. Syftet ska vara att kunna bilda en koalition efter valet. Att det skulle pågå ett medvetet närmande mellan de två partierna avvisar Katrín Jakobsdóttir i Vísir.

Även Sigurður Ingi Jóhannsson, ledare för Framstegspartiet, tog initiativ till samtal. Han vände sig inte bara till Självständighetspartiet. Han berättar i Morgunblaðið att han också försökte bilda regering med Socialdemokraterna och Gröna vänstern. Men han behövde då dessutom få Självständighetspartiet eller Ljus framtid och Renässans att värja den mot misstroende:
"Precis som jag sade i fredags. Det är helt enkelt vår skyldighet. Men när det inte visade sig vara möjligt fanns bara ett alternativ och det är val. Sedan får vi hoppas att det resulterar i något som går att arbeta med. Det får visa sig."
Diskussionerna med Socialdemokraterna och Gröna vänstern hann inte långt. De var beroende av passivt stöd från andra partier - och något sådant kunde inte Sigurður Ingi Jóhannsson skaffa.

Här kan du läsa mer om regeringskrisen.

Dagens citat

"The small party system is here whether Bjarni likes it or not. ... However, it’s not surprising that he now in the run-up to these unexpected elections tries to appeal to people with stability. That’s a tactic the Independence Party has often used and it’s understandable from their perspective."

Grét­ar Þór Eyþórs­son, professor i statsvetenskap vid Háskólinn á Akureyri, i Bloomberg om statsminister Bjarni Benediktssons och Självständighetspartiets förhoppningar om att kunna bilda en tvåpartiregering efter valet.

torsdag 21 september 2017

Gunnar Bragi Sveinsson kan få tung utmanare

Gunnar Bragi Sveinsson kan inte vara säker på översta platsen på Framstegspartiets lista i den nordvästra valkretsen. Tungviktare inom partiet som anser att han svikit i viktiga frågor letar nu efter utmanare. Namn som nämns är tidigare alltingsledamoten Ásmundur Einar Daðason och kommunpolitikern Stefán Vagn Vagnsson.

Uppväxt i Sauðárkrókur har Gunnar Bragi Sveinsson sina rötter i Framstegspartiets maktbas i Skagafjörður. Men som utrikesminister var det många som ansåg att han svek regionens intressen. Gunnar Bragi Sveinsson lade stor vikt vid att Island ställde sig bakom EU:s och Natos sanktioner mot Ryssland.

De ryska motsanktionerna drabbade det isländska fisket och jordbruket. Och där har Kaupfélag Skagfirðinga - kooperativet i Skagafjörður som är en storspelare i näringslivet och har stort inflytande i partiet - stora intressen. En utbredd åsikt var att Gunnar Bragi Sveinsson skulle ha tagit ställning för regionens basnäringar i stället för EU.

Trots ett betydligt svagare internt stöd var Gunnar Bragi Sveinsson den som toppade Framstegspartiets lista i den nordvästra valkretsen i senaste alltingsvalet. Men den här gången letar motståndarna efter en verklig utmanare. Gunnar Bragi Sveinsson säger till Eyjan att han känner till att det finns medlemmar som vill ha någon annan överst på listan:
"Jag är inte orolig. Jag kandiderar på nytt och anser mig kunna göra nytta. Jag ger mig in i detta med partiets intressen i första hand."
Tänkbara utmanare som det spekuleras kring är Ásmundur Einar Daðason och Stefán Vagn Vagnsson. Ásmundur Einar Daðason satt i alltinget mellan 2009 och 2016. Han valdes in för Gröna vänstern, men blev politisk vilde 2011 i protest mot den dåvarande rödgröna regeringens EU-politik. Senare anslöt han sig till Framstegspartiet. Stefán Vagn Vagnsson har i sju år varit Framstegspartiets ledare i kommunfullmäktige i Skagafjörður.

Här kan du läsa mer om Gunnar Bragi Sveinsson.

Tre av fyra: Bjarni Benediktsson förlorar på regeringskris

Bjarni Benediktssons ställning har försämrats efter regeringskrisen. Det anser tre av fyra väljare. Och bara en av tio tycker att han har stärkt sin ställning genom regeringens hantering av upprättelse för sexualbrottslingar. Sju av tio säger också att Självständighetspartiet är det parti som förlorat mest på händelsen. Det visar en opinionsmätning utförd av Fréttablaðið.

För en knapp vecka sedan havererade regeringssamarbetet mellan Självständighetspartiet, Renässans och Ljus framtid. Det var Ljus framtid som lämnade koalitionen sedan det framkommit att statsminister Bjarni Benediktsson i nästan två månader känt till att pappan Benedikt Sveinsson undertecknat ett rekommendationsbrev åt en dömd sexbrottsling.

Rekommendationsbrevet var ett av flera som mannen lämnade in i samband med att han begärde upprättelse. Sedan det framkommit att sexualförbrytare fått upprättelse har det i flera månaders tid pågått en debatt om den lag som behandlar upprättelse och fläckfritt rykte - något som är nödvändigt för vissa typer av rättigheter.

Justitieminister Sigríður Á. Andersen har redan meddelat att hon vill avskaffa lagen. Men det finns ett utbrett missnöje med Självständighetspartiets agerande. Vissa upplever att hon och Bjarni Benediktsson försökt mörka att Benedikt Sveinsson tagit ställning för upprättelse åt en sexualbrottsling.

Bjarni Benediktsson har inte stärkt sin ställning genom sin hantering av frågan. Hela 75 procent anser att hans ställning har försämrats. Bara 11 procent tycker att den tvärtom har förbättrats medan 14 procent svarar att hans ställning är oförändrad.

Men Bjarni Benediktssons parti har också förlorat på de senaste veckornas avslöjanden. Hela 68,4 procent säger att Självständighetspartiet är det regeringsparti som gjort det sämsta intrycket i samband med regeringskrisen.

Långt ifrån alla är dock nöjda med Ljus framtids beslut att hoppa av regeringssamarbetet. Det är 25,9 procent som svarar att Ljus framtid är det parti som framstår som sämst efter turerna. Bara 3,4 procent uppger att Renässans gjort sämst ifrån sig. Ytterligare 2,3 procent hävdar att de tre regeringspartiernas ställning är oförändrad.

En majoritet tycker att Ljus framtid hade fullgoda skäl för att lämna koalitionen. Hela 64,3 procent anser att det fanns anledning för partiet att överge samarbetet medan 35,7 procent säger att det inte fanns giltiga skäl för avhoppet. Det rapporterar Fréttablaðið.

Här kan du läsa mer om regeringskrisen.

Majoritet islänningar vill se Gröna vänstern i nästa regering

Gröna vänstern är det parti som flest islänningar vill se i nästa regering. Och det är bara hälften så många som anser att Självständighetspartiet ska ingå i den blivande regeringen. Dessutom tycker en majoritet att det var riktigt att utlysa nyval och att Ljus framtid gjorde rätt som lämnade koalitionen och att skälen till avhoppet var tillräckliga. Det visar en mätning utförd av Gallup.

När Island den 28 oktober väljer ett nytt parlament är det femte alltingsvalet sedan 2007. De tio senaste åren är det bara en regering som har överlevt en hel mandatperiod. Det havererade samarbetet mellan Självständighetspartiet, Renässans och Ljus framtid är den mest kortlivade majoritetskoalitionen i landets historia.

Självständighetspartiet har riktat hård kritik mot Ljus framtid för att ha utlöst en regeringskris. Men en majoritet av islänningarna anser att det var ett riktigt beslut. De står också bakom beslutet att utlysa nyval.

Hela 62 procent säger att de är positivt inställda till Ljus framtids val att lämna regeringssamarbetet. Bara 29 procent svarar att de ser negativt på avhoppet medan 9 procent uppger att det varken var ett bra eller dåligt beslut.

Endast 10 procent av Självständighetspartiets sympatisörer tycker att Ljus framtid gjorde rätt. Däremot anser 95 procent av Socialdemokraternas och Piratpartiets väljare att Ljus framtid agerade riktigt.

Det är också 62 procent som anser att Ljus framtids skäl att bryta samarbetet var tillräckliga. Här är det 32 procent som upplever att det inte fanns anledning att lämna koalitionen. Resterande 6 procent befinner sig mitt emellan de två lägren.

Mest skeptiska är Självständighetspartiets anhängare. Där är det bara 11 procent som hävdar att skälen var tillräckliga. Bland Socialdemokraternas och Piratpartiets sympatisörer var motsvarande siffra 95 procent.

Ännu fler är positiva till nyvalet. Det är 71 procent som svarar att det var riktigt att upplösa alltinget och utlysa nyval. Bara 20 procent motsätter sig nyvalet medan 8 procent säger att beslutet varken var bra eller dåligt.

Mest entusiastiska är Socialdemokraternas sympatisörer. Hela 95 procent av partiets väljare anser att det var rätt val att utlysa nyval. Samma uppfattning har 40 procent av Självständighetspartiets sympatisörer. Här är det fler - 47 procent - som tycker att steget var felaktigt. Även bland Framstegspartiets anhängare är det något fler som ogillar beslutet.

Gröna vänstern är inte störst i opinionsmätningarna, men det är det parti som flest islänningar vill se i nästa regering. Hela 57 procent svarar att Gröna vänstern bör ingå i den regering som bildas efter nyvalet.

Anmärkningsvärt är att det bara är 31 procent som vill se Självständighetspartiet - Islands största parti - i nästa regering. Före kommer två betydligt mindre partier: Framstegspartiet med 35 procent och Socialdemokraterna med 33 procent.

Vidare är det 30 procent som tycker att Piratpartiet ska sitta i nästa regering, 26 procent som nämner Ljus framtid, 19 procent som föredrar Folkets parti och Renässans och 4 procent som väljer Gryning.

Uppenbart är att Ljus framtids och Renässans anhängare har påverkats av regeringskrisen. Bland sympatisörer till övriga partier är det över 90 procent som vill se det egna partiet i nästa regering. Men för Ljus framtid är andelen 79 procent och för Renässans bara 58 procent.

Självständighetspartiets väljare nämner oftast Framstegspartiet som koalitionspartner, Gröna vänsterns föredrar Socialdemokraterna, Framstegspartiets väljer Självständighetspartiet, Piratpartiets säger Socialdemokraterna, Folkets partis svarar Framstegspartiet, Ljus framtids förespråkar Gröna vänstern och Renässans uppger Socialdemokraterna.

Deltagarna fick också möjlighet att välja mellan olika partikonstellationer för nästa regering. Flest svarade Självständighetspartiet och Framstegspartiet - en koalition som nämndes av 14 procent. Därefter följde Piratpartiet, Socialdemokraterna och Gröna vänstern med 6 procent samt Socialdemokraterna och Gröna vänstern med 5 procent.

Här kan du läsa mer om opinionsläget inför valet.

Dagens citat

"Min bedömning är att det finns en verklig risk för att arbetet i tinget inför valet blir något slags cirkus och inte en saklig behandling på det sättet att man spelar något sorts spel för att ställa personer mot väggen och liknande, och jag oroar mig naturligtvis för det."

Birgir Ármannsson, gruppledare för Självständighetspartiet, säger till RÚV att han befarar att tiden i alltinget fram till nyvalet kommer att präglas av kampanjartade utspel.

onsdag 20 september 2017

Renässans går ihop med oppositionen - petar ordförande

Brynjar Níelsson petades i går som ordförande i alltingets grundlags- och tillsynsnämnd. I stället valdes Jón Steindór Valdimarsson till ny ordförande. Petningen är en följd av regeringskrisen. Brynjar Níelsson har både motsatt sig en utredning om hantering av upprättelse för sexbrottslingar och publicering av uppgifter med koppling till sådana fall.

Den senaste tiden har besluten att ge flera dömda sexualförbrytare upprättelse diskuterats i grundlags- och tillsynsnämnden. Ordföranden Brynjar Níelsson, som är alltingsledamot för Självständighetspartiet, har varit tongivande i debatten. Och han har argumenterat för att inga uppgifter ska göras offentliga.

Brynjar Níelsson har hävdat att inga enskilda fall ska diskuteras i nämnden. Den hållningen har varit kontroversiell. Han har själv som advokat försvarat och gett råd åt flera sexbrottslingar som har begärt upprättelse. Han har också avvisat Renässans krav på en utredning av statsminister Bjarni Benediktssons och justitieminister Sigríður Á. Andersens hantering av frågan.

När nämnden sammanträdde i går röstades Brynjar Níelsson bort som ordförande. Till ny ordförande valdes Renässans Jón Steindór Valdimarsson. Han var tidigare vice ordförande. Hans gamla post övertogs av Gröna vänsterns Svandís Svavarsdóttir.

Petningen är en följd av regeringskrisen. Det var Renässans som tillsammans med oppositionen röstade bort Brynjar Níelsson.

Flera isländska småpartier positiva till nyvalet

En rad partier som i dag står utanför alltinget ser positivt på det kommande nyvalet. Men flera mindre partier befarar att den korta valrörelsen gynnar de etablerade partierna. De har både ekonomiska resurser och mängder av partiarbetare. Både Frihetspartiet och Humanistpartiet överväger att inte ställa upp eftersom valdagen är för nära i tiden.

I måndags blev det klart att Island går till val den 28 oktober - bara 364 dagar sedan det senaste valet till alltinget. Partierna har alltså bara knappt sex veckor på sig att förbereda sig. Och femton dagar före valdagen måste alla listor vara klara.

Flera mindre partier hade siktet inställt på kommunalvalen i maj nästa år. Många - men långt ifrån alla - ser ändå fram emot nyvalet till alltinget.

Spelreglerna ser dock olika ut. De etablerade partierna har större ekonomiska resurser, starkare infrastruktur och fler partiarbetare. Inte minst är det ofta mödosamt för småpartierna att samla ihop de underskrifter som är nödvändiga för att en kandidatur ska godkännas.

Folkets parti ser ut att ha goda möjligheter att klara femprocentsspärren. I förra valet fick partiet 3,5 procent. Det räckte inte till några platser i alltinget, men till partistöd på drygt 10 miljoner isländska kronor om året. Pengarna har bland annat använts till en partilokal. Ledaren Inga Sæland säger i Morgunblaðið att partiet har hushållat med resurserna och att utgångsläget är bättre än inför förra valet:
"Vi har en fond och vi har sparat bidragen till valrörelsen. Hos oss arbetar människor för ideal och utan lön så trots att arbetsdagarna är långa har partiet inte förlorat pengar. Vi har pengar och kommer förhoppningsvis att få ytterligare stöd för att följa upp detta. Vårt läge är faktiskt betydligt starkare nu än det var i senaste valet. Utöver att vara ekonomiskt starkare så är vi erfarenheten rikare och upplever mycket mer stöd."
Flera andra partier som inte klarade spärren i senaste valet överväger att åter ställa upp. Det gäller bland annat Gryning, Folkfronten och Isländska folkfronten.

Men flera mindre partier lutar också åt att inte kandidera. Humanistpartiet - som i förra valet blev historiskt genom att bara få 33 röster, vilket var den lägsta siffran någonsin i ett alltingsval - och Frihetspartiet anser att tiden är för knapp.

Det nybildade Frihetspartiet hade planerat att för första gången gå till val i Reykjavík till våren. Partiledaren Gunnlaugur Ingvarsson säger i Morgunblaðið att de stora partierna gynnas på de små partiernas bekostnad när val utlyses med så kort framförhållning:
"Jag anser att detta är mycket odemokratiskt och det är bara för partimaskiner att utlysa val med så kort varsel."
Ett annat nytt parti är Islands socialistparti under Gunnar Smári Egilssons ledning. Han säger i Morgunblaðið att partiet inte räknat med något val utan därför har ägnat sig åt att bygga upp partiet:
"Vi har inte valt denna tidpunkt. Vi tänkte bara ta oss tid till att bygga upp rörelsen och så i fortsättningen se över en möjlig kandidatur. Men vi styr inte, inte mer än andra, omständigheterna så vi måste bara reagera på dem."
Här kan du läsa mer om opinionsläget inför valet.

Få ledamöter lämnar politiken inför nya alltingsvalet

Inga stora förändringar är att vänta på listorna i det kommande nyvalet. Hittills är det bara tre ledamöter som meddelat att de inte ställer upp för nyval. En av dem är Eygló Harðardóttir som i går tillkännagav att hon lämnar rikspolitiken. Sedan tidigare har Birgitta Jónsdóttir och Theodóra S. Þorsteinsdóttir tagit samma beslut.

Av alltingets 63 ledamöter är det i dagsläget bara tre som inte ställer upp för omval. Piratpartiets Birgitta Jónsdóttir bekräftade i förra veckan att hon inte kandiderar på nytt. Ljus framtids Theodóra S. Þorsteinsdóttir tog nyligen beslutet att lämna alltinget för att i stället satsa på kommunpolitiken i Kópavogur.

Eygló Harðardóttir meddelade i går att hon inte ställer upp för omval. Efter nio år i parlamentet är hon en av Framstegspartiets mest erfarna politiker. Hon har också varit minister och vice ordförande. Nu skriver hon på Facebook att hon tänker ägna sig åt annat än politik:
"Jag har länge varit övertygad om att det inte ska vara ett livslångt arbete att sitta i alltinget och har argumenterat för grundlagsförändringar om att varje alltingsledamot inte ska sitta längre än åtta år sammanhängande i alltinget. I november 2017 blir de åren nio för mig. Därför anser jag det riktigt att vid denna tidpunkt sätta punkt och söka nyare och roligare äventyr på andra arenor."
Av de övriga 60 ledamöterna är det några som ännu inte har bestämt sig eller inte har lämnat något besked. Där finns enligt Fréttablaðið Självständighetspartiets Óli Björn Kárason och Kristján Þór Júlíusson, Piratpartiets Jón Þór Ólafsson och Framstegspartiets Þórunn Egilsdóttir.

Men det finns också personer som förlorade sina platser i förra valet som nu vill återvända till alltinget. Piratpartiets Helgi Hrafn Gunnarsson har meddelat att han kandiderar. Där märks Socialdemokraternas Ólína Þorvarðardóttir och Margrét Tryggvadóttir och Framstegspartiets Líneik Anna Sævarsdóttir, Þorsteinn Sæmundsson och Willum Þór Þórsson.

Páll Valur Björnsson lyckades inte försvara sin plats i alltinget i senaste valet. Ett halvår senare begärde han utträde ur Ljus framtid. Han sade att han inte längre kunde vara med i ett parti som han ansåg hade svikit grundläggande värderingar genom att bilda koalition med Självständighetspartiet och Renässans.

Eftergifterna i EU-frågan och en högersvängning var de främsta skälen till Páll Valur Björnssons avhopp. Páll Valur Björnsson säger i Morgunblaðið att han nu överväger att kandidera - men då för ett parti som står längre till vänster än Ljus framtid:
"Jag har tänkt på detta."
En som vill ge sig in i rikspolitiken är Guðfinna Jóhanna Guðmundsdóttir. Hon skriver på Facebook att hon vill leda Framstegspartiets lista i norra Reykjavík. Om hon väljs in i alltinget kommer hon att lämna den plats hon har i dag i kommunfullmäktige i Reykjavík:
"På ett välbesökt möte i går kväll hos Framstegspartiets förening i Reykjavík meddelade jag mitt beslut om att i valet kandidera till första platsen i norra Reykjavík."
Guðfinna Jóhanna Guðmundsdóttir har tidigare sagt sig vara intresserad av att toppa Framstegspartiets lista i kommunalvalet i Reykjavík nästa vår. Om hon skulle få en plats i parlamentet blir hon inte toppkandidat i kommunen.

Här kan du läsa mer om Birgitta Jónsdóttir och Helgi Hrafn Gunnarsson.

Dagens citat

"Det är inte på något sätt acceptabelt och vi tänker inte låta denna undersökning gå i uppfyllelse. Det är mycket viktigt att det finns ett starkt socialdemokratiskt parti på Island och det kommer att visa sig."

Logi Már Einarsson, ledare för Socialdemokraterna, i Vísir om den opinionsmätning i Fréttablaðið som visar att partiet precis klarar femprocentsspärren till alltinget - läs mer här.

tisdag 19 september 2017

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson kvar i Framstegspartiet

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson kandiderar för Framstegspartiet i det kommande valet. Han kommer inte att lämna partiet för att omvandla den förening han grundade i våras till ett nytt parti. Men hans kritik mot partiledningen har inte tystnat. Sigmundur Davíð Gunnlaugsson fortsätter att tala om det slag om ordförandeposten mot Sigurður Ingi Jóhannsson som han förlorade.

I våras tog Sigmundur Davíð Gunnlaugsson initiativ till Progressiva samfundet, en förening som enligt honom skulle rymma den politiska debatt som han ansåg att det inte fanns plats för inom Framstegspartiet. Föreningen tolkades av många som ett steg mot ett eget parti.

Efter att för ett år sedan knappt ha förlorat kampen om ordförandeposten mot Sigurður Ingi Jóhannsson har Sigmundur Davíð Gunnlaugsson befunnit sig i konflikt med partiledningen. Relationen mellan honom och övriga i alltingsgruppen är fortfarande frostig.

Nu kommer nästa alltingsval betydligt snabbare än väntat. Tiden för att bilda nytt parti - om sådana tankar finns hos Sigmundur Davíð Gunnlaugsson - är knapp. Själv säger han till Vísir att han kommer att kandidera för Framstegspartiet i valet. Han anser att han har en stark ställning internt:
"Jag anser att Framstegspartiet borde kunna ha goda möjligheter. Naturligtvis tycker man att det är sorgligt att partiet inte är i den position som det borde ha för att gå in i detta läge som ett parti för stabilitet som alltid har klarat svåra lägen."
Sigmundur Davíð Gunnlaugsson räknar med att Framstegspartiet håller landsmöte före nyvalet den 28 oktober. Att det är så kort inpå valdagen kan göra att han inte väljer att på nytt ta en strid med Sigurður Ingi Jóhannsson om partiledarskapet.

Här kan du läsa mer om turerna inom Framstegspartiet.

Ljus framtid och Folkets parti klarar spärren till alltinget

Renässans riskerar att tvingas lämna alltinget efter bara ett år. Men både Ljus framtid och Folkets parti klarar femprocentsspärren. Störst på Island är Självständighetspartiet - men avståndet till Gröna vänstern är inte stort. Sju eller åtta partier tar plats i alltinget. Det visar opinionsmätningar som utförts av Zenter och Fréttablaðið.

I alltingsvalet för ett knappt år sedan såg det länge ut som Ljus framtid inte skulle klara femprocentsspärren. Då var det motståndet mot ett nytt jordbruksavtal som räddade kvar partiet i parlamentet. Nu ser beslutet att lämna regeringssamarbetet med Självständighetspartiet och Renässans ut att kunna rädda Ljus framtid på nytt.

Det är Zenter och Fréttablaðið som står bakom de första opinionsmätningarna som gjorts efter regeringskrisen. Hos Zenter får Ljus framtid 5,6 procent - ett väljarstöd som skulle ge partiet tre mandat i alltinget om det vore val i dag. Det är första gången på flera månader som partiet hos något opinionsinstitut klarar femprocentsspärren.

För koalitionspartnern Renässans ser läget bekymmersamt ut. Partiet har bara 2,7 procent av väljarna bakom sig och förlorar därmed samtliga platser i parlamentet.

Största parti är Självständighetspartiet med 26,4 procent. Om det var ett valresultat skulle det vara Självständighetspartiets näst sämsta val sedan Island blev republik 1944.

Gröna vänstern är ohotad tvåa med 22,8 procent av väljarstödet. Avståndet mellan Självständighetspartiet och Gröna vänstern är inte större än att det ligger inom den statistiska felmarginalen.

Ytterligare fyra partier klarar spärren i Zenters mätning. Piratpartiet får 12,5 procent, Framstegspartiet 10,5 procent, Folkets parti 9,8 procent och Socialdemokraterna 9 procent.

Precis som vid valet i oktober 2016 ser sju partier ut att få representanter i alltinget. Folkets parti klarade inte spärren då, men ser nu att ta sig över den med god marginal. Däremot ser alltså Renässans ut att enligt Zenter försvinna ur parlamentet.

Det finns också ett starkt stöd för nyvalet. Hela 68,5 procent säger att de är positiva till att nyval utlyses så snart som möjligt. Bara 14 procent vill inte ha nyval. Vidare är det 10,6 procent som varken säger ja eller nej medan 6,8 procent inte tog ställning till frågan.

Ännu jämnare är det mellan Självständighetspartiet och Gröna vänstern i Fréttablaðiðs mätning. Där får Självständighetspartiet 23 procent och Gröna vänstern 22,8 procent.

Tredje störst på Island är Piratpartiet med 13,4 procent. Därefter följer Folkets parti med 10,9 procent, Framstegspartiet med 10,4 procent och Ljus framtid med 7,1 procent. Också i Fréttablaðiðs undersökning går alltså Ljus framtid framåt efter att ha lämnat regeringssamarbetet.

Här är det åtta partier som tar sig över femprocentsspärren. Men både Renässans och Socialdemokraterna klarar spärren med liten marginal. Renässans har stöd av 5,2 procent av väljarna och Socialdemokraterna av 5,1 procent.

Utanför alltinget finns Folkfronten med 0,6 procent, Islands socialistparti med 0,3 procent och Isländska folkfronten med 0,2 procent.

Om detta vore ett valresultat skulle Självständighetspartiet och Gröna vänstern få femton mandat var, Piratpartiet nio mandat, Folkets parti och Framstegspartiet sju mandat var, Ljus framtid fyra mandat och Renässans och Socialdemokraterna tre mandat var. För att bilda en majoritetsregering krävs en koalition mellan minst tre partier.

Här kan du läsa mer om regeringskrisen.

Bjarni Benediktsson vill se tvåpartiregering efter nyvalet


En stark tvåpartiregering vore det bästa för Island. Det sade statsminister Bjarni Benediktsson i går efter att president Guðni Th. Jóhannesson godkänt hans begäran om att få upplösa alltinget. Nyvalet blir den 28 oktober. Presidenten uppmanade alla islänningar att utnyttja sin rösträtt - trots att många kan vara besvikna på den politiska utvecklingen.

När Bjarni Benediktsson i går anlände till presidentens residens på Bessastaðir var det med en begäran om att få upplösa alltinget i handen. Guðni Th. Jóhannesson skrev under. Han hade inför mötet talat med övriga partiledare. Där framkom det att det inte fanns några möjligheter att bilda en stabil regering.

Nyvalet blir den 28 oktober. Partiledarna påbörjade i går diskussioner om hur arbetet i alltinget ska fortgå fram till valdagen. De har ännu inte kommit överens om vilka frågor som ska prioriteras. En rad brådskande ärenden finns att behandla - som ekonomiskt stöd till krisande fårbönder och uppehållstillstånd till asylsökande som annars riskerar utvisning.

Bjarni Benediktssons försök att bilda en ny majoritetsregering misslyckades alltså. Hans regering levde bara i 247 dagar. Det är det mest kortlivade majoritetsstyret i Islands historia. Årets nyval kommer att äga rum 364 dagar efter det senaste alltingsvalet.

Vid presskonferensen på Bessastaðir sade Bjarni Benediktsson att Självständighetspartiet och Ljus framtid hade olika uppfattningar om de händelser som utlöst regeringskrisen. Men han sade att samarbetet avslutats med vänskapliga kramar. Det var dock inte helt oväntat för honom att trepartikoalitionen inte skulle hålla:
"Alla minns hur svårt det var att bilda regeringen. Alla visste att vi byggde regeringssamarbetet på en regeringsförklaring från tre partier. Jag sade offentligt att trepartiregeringar aldrig har varat en hel mandatperiod. Det har aldrig skett och det skedde inte heller denna gång. Jag sade också att jag var mycket bekymrad över den knappa majoriteten, vilket ledde till att jag först övergav regeringsförhandlingarna med dessa två partier. Så kände man att man hade skyldighet att leva upp till det ansvar som väljarna hade gett och göra det som var möjligt att göra i det läget, som var att bilda denna regering. I denna bemärkelse fanns kanske i viss mån regeringens svaghet redan från början. Det var svårigheter från början efter senaste valet."
Bjarni Benediktsson tror att det kan bli svårt att bilda regering efter nyvalet. Att allt fler partier tar sig in i alltinget innebär att det blir mer komplicerat att regera. Under presskonferensen sade han att hans önskan är en stark tvåpartiregering:
"Personligen tilltalas jag inte av regeringssamarbeten mellan många partier - upp till fyra, fem, sex partier. Jag anser att historien visar oss att det inte blir framgångsrikt. Jag vill se att det nya regeringssamarbetet bygger på två starka partier. Jag tror att det kostar färst kompromisser mellan partier, och om en sådan regering är en möjlighet efter valet så blir den det i särklass starkaste alternativet. Det första alternativet i min värld är att bilda en tvåpartiregering. Jag anser dock att mycket - som läget är just nu - säger en att det är osannolikt. Detta kan förändras fram till valet. Detta är något som väljarna måste tänka på."
Under presskonferens kommenterade också Bjarni Benediktsson de förhandlingar som han hade med olika partier efter senaste valet. Han ansåg inte att han hade varit för kräsen när det gällde att hitta samarbetspartner. Som exempel gav Bjarni Benediktsson att han kunde tänka sig att erbjuda Gröna vänstern posten som finansminister - ett uppdrag ingen tidigare självständighetspartist varit redo att ge åt ett parti så långt ut på vänsterkanten.

Inte heller ville Bjarni Benediktsson utesluta något parti som en potentiell samarbetspartner.

Guðni Th. Jóhannesson sade att det var viktigt att politiker agerade på ett sådant sätt att allmänheten hade förtroende och respekt för alltinget. Han uppmanade också alla medborgare att utnyttja sin rösträtt i det kommande nyvalet:
"Jag uppmanar alla som har rösträtt att utnyttja den trots att det kan finnas en viss leda, otålighet och besvikelse som kanske har börjat ta sig in i människors tankar."
Alla listor måste vara klara senast den 13 oktober. Piratpartiet kommer att hålla provval. Renässans, Ljus framtid och Folkets parti låter nämnder sätta samman namnen på valsedlarna. Socialdemokraterna kommer att flytta det landsmöte som skulle hållas samma helg som nyvalet. Tillsammans med Gröna vänstern, Självständighetspartiet och Framstegspartiet behöver de ta beslut om hur kandidaterna ska utses.


Här kan du läsa mer om det kommande nyvalet och ovan kan du se Bjarni Benediktssons och Guðni Th. Jóhannessons presskonferenser.

Dagens citat

"Här blev det en vändpunkt. Feminismen fällde regeringen. Den nya öppna tiden fällde den gamla stängda. Bjarni Ben tycktes fortfarande inte förstå den skiljelinjen. Han förstår inte att hans tystnad var en försvarsställning för patriarkatet. Han förstod inte att som statsminister hade han snarare skyldigheter mot pedofilens offer än mot pedofilen själv och det system som man tjänade. Han följde inte presidentens exempel och på eget initiativ tog själv kontakt med den sjuke mannens styvdotter. Han gick i baklås och fick plötsligt en pedofil i famnen och trodde att han kunde gömma honom där. Han satte därför pedofilen framför barnen eftersom han inte såg till andra intressen än sina egna."

Författaren Hallgrímur Helgason skriver i Stundin om statsminister Bjarni Benediktssons agerande i samband med regeringskrisen.

måndag 18 september 2017

Amerikansk komiker kissade i Blå lagunen



Den amerikanske komikern Jim Norton besökte nyligen Island. I den pratshow han har ihop med Sam Roberts berättar han om besöket och hur han bland annat kissade i Blå lagunen. Han säger att han inte vet varför han gjorde det, men att det var i den del av badet som är avsedd för enskilda hotellgäster. Efter att ha bevittnat utelivet i Reykjavík är hans intryck att många islänningar verkar vara alkoholister. Men han berättar också att han uppskattade resan och att han vill komma tillbaka under vintern. Du ser programmet ovan.

Birgitta Jónsdóttir lämnar - populäraste piraten återvänder

Birgitta Jónsdóttir lämnar alltinget i samband med nyvalet. Men samtidigt vill Piratpartiets populäraste politiker Helgi Hrafn Gunnarsson återvända till parlamentet. Han kommer att kandidera till en plats i det kommande valet. När bägge satt i alltinget var relationen så usel att en psykolog kallades in. Själv beskrev Helgi Hrafn Gunnarsson stämningen som i ett destruktivt förhållande.

Inför senaste alltingsvalet hade Piratpartiets Birgitta Jónsdóttir meddelat att hon tänkte lämna parlamentet. Men hon ändrade sig och kandiderade för en tredje mandatperiod - trots att hon själv anser att ingen folkvald bör sitta längre än två mandatperioder.

I somras sade hon åter att hon inte tänkte ställa upp för omval. Nu står Island inför ett nyval. Och den här gången säger Birgitta Jónsdóttir att tiden i alltinget är slut. Hon skriver på Facebook att hon inte kommer att låta sig övertalas till att kandidera för en fjärde mandatperiod:
"Jag vill inte hålla människor i onödig ovisshet. Jag kommer trots att jag inte kandiderar naturligtvis fortsätta att kämpa för ett rättvisare samhälle och de förändringar som jag har lagt vikt vid att få igenom både här i landet och utomlands."
I utlandet är Birgitta Jónsdóttir Piratpartiets mest kända företrädare. Inom partiet har hon också många anhängare. Men det finns också många internt som betraktar vissa av hennes uttalanden som problematiska. Birgitta Jónsdóttir har en tydlig vänsterprofil - något som de pirater som har andra åsikter i exempelvis välfärdsfrågor anser vara negativt för partiet.

Samtidigt som Birgitta Jónsdóttir lämnar politiken vill Helgi Hrafn Gunnarsson återvända till alltinget. Det beskedet gav han på Facebook. Han representerade Piratpartiet i alltinget mellan 2013 och 2016. Han gjorde sig känd som en skicklig debattör, valdes till 2015 års politiker och var partiets populäraste företrädare.

Samarbetet med Birgitta Jónsdóttir var dock allt annat än konfliktfritt. Hon och Helgi Hrafn Gunnarsson hade flera öppna gräl. För att lösa krisen kallades en arbetsplatspsykolog in. Helgi Hrafn Gunnarsson beskrev relationen mellan de två som ett destruktivt förhållande.

Helgi Hrafn Gunnarsson valde att inte kandidera till alltinget i 2016 års val. Men nu har han alltså tänkt om. Han skriver att han tycker att alla de piratpartister som då valdes in har gjort ett mycket bra jobb. Helgi Hrafn Gunnarsson har ändå bestämt sig för att lyssna på uppmaningarna om att återvända:
"Nu besvarar jag kallet från dem som har uppmanat mig att kandidera denna gång, men jag vill samtidigt påminna oss alla om att vår framgång står och faller med nya människors möjligheter. Jag vill tacka er alla som vid en eller annan tidpunkt har deltagit i detta och längtar efter att använda all denna energi och all denna tid åt alla dessa goda saker."
Om Helgi Hrafn Gunnarsson väljs in i alltinget på nytt blir det efter att ha varit borta i ett år. Han skriver att han inte ångrar att han inte ställde upp i förra valet:
"Jag har en löjligt privilegierad situation. Jag har inte bara provat att kandidera - och på grund av en rad osannolika och samverkande händelser - och blivit vald, utan också provat att på eget initiativ vara en före detta ledamot. Det var ett av de viktigaste besluten som jag fattat och jag ångrar det inte en sekund. Det var riktigt och gav mig möjlighet att se allt detta i ett nytt och bättre ljus."
Här kan du läsa mer om Birgitta Jónsdóttirs beslut att lämna alltinget.

Statsminister upplöser alltinget - val på Island 28 oktober

I dag väntas statsminister Bjarni Benediktsson begära att få upplösa parlamentet. Om president Guðni Th. Jóhannesson säger ja blir det nyval till alltinget den 28 oktober. Statsministerns försök att bilda en ny majoritetsregering har misslyckats. Både Ljus framtid och Renässans har sagt ja till att sitta kvar i en interimsregering ihop med Självständighetspartiet.

Sannolikheten för att Bjarni Benediktsson skulle lyckas skapa en ny majoritetsregering med Renässans och Framstegspartiet var aldrig hög. I går eftermiddag stod det klart att statsministern gav upp försöken. Han kontaktade då övriga partiledare och meddelade att han i dag kommer att begära att alltinget upplöses.

Bjarni Benediktsson väntas klockan 11 lokal tid träffa Guðni Th. Jóhannesson. Om inte presidenten har några invändningar upplöses parlamentet. Nyval ska då ske inom 45 dagar. Först talades det om den 4 november som valdag. Nu pekar allt mot att det i stället blir den 28 oktober.

Om alltinget upplöses blir det upp till partiledarna att besluta om dagarna fram till valet. Det finns möjlighet att fortsätta arbetet i parlamentet på samma sätt som vanligt. Diskussionerna kommer att ledas av talmannen Unnur Brá Konráðsdóttir.

Piratpartiet har redan tagit ställning för att alltinget ska behandla åtminstone tre frågor före valet. I ett brev till samtliga ledamöter skriver Jón Þór Ólafsson att det är tre förslag som är särskilt angelägna. Det gäller uppehållstillstånd till en asylsökande familj från Afghanistan, ett förbud för dömda sexualförbrytare att arbeta som advokater och ett beslut som gör det möjligt för det blivande parlamentet att godkänna en ny grundlag utan att vänta på att nästa parlament ska bekräfta samma grundlagsförändringar.

När Bjarni Benediktsson i lördags träffade Guðni Th. Jóhannesson bad presidenten honom att leda en interimsregering tills en ny regering bildats. Självständighetspartiet och Ljus framtid sade ja till detta. Även Renässans gav i går klartecken till att fortsätta fram tills det finns en ny regering.

Men Renässans ställde också krav på tiden fram till dess. I ett uttalande skriver partiets rådgivande råd att det är nödvändigt att före ett nyval utreda vilken roll ministrar i regeringen har haft i turerna kring de sexualförbrytare som har beviljats upprättelse och återfått ett fläckfritt rykte.

De ministrar som Renässans vill utreda är Bjarni Benediktsson och justitieminister Sigríður Á. Andersen. Men granskningen ska också gälla Brynjar Níelsson, ordförande för alltingets grundlags- och tillsynsnämnd. Även Gröna vänstern vill genomföra en sådan granskning. Under tiden anser partiet att Brynjar Níelsson måste kliva åt sidan.

Sigríður Á. Andersens ställning har försämrats dramatiskt de senaste dagarna. Hon medgav i går i Stöð 2 att hon brutit mot sekretessen genom att meddela Bjarni Benediktsson att hans far, Benedikt Sveinsson, undertecknat ett rekommendationsbrev åt en dömd pedofil. Om detta var något problem ansåg hon att Benedikt Sveinsson fick vända sig till henne.

Men Sigríður Á. Andersen försvarade agerandet. Hon sade att det var nödvändigt att röja uppgifterna för statsministern. Hon behövde i sin roll som justitieminister få veta om Bjarni Benediktsson på något sätt hade något med rekommendationsbrevet att göra. Därför var det enligt Sigríður Á. Andersen motiverat att berätta.

Heimdallur, Självständighetspartiets ungdomsförbund i Reykjavík, skriver i ett uttalande att Sigríður Á. Andersens agerande har orsakat en förtroendespricka. Ledningen säger sig vara djupt besviken över hur hon hanterat frågan. Den efterlyser också en översyn av lagen om upprättelse.

Kritik kom också från alltingsledamoten Páll Magnússon. Han sade till RÚV att Självständighetspartiet så snart som det i juli blev känt att Benedikt Sveinsson var en av undertecknarna borde ha informerat allmänheten. Om det hade varit juridiskt tveksamt borde de ha försökt få Benedikt Sveinsson själv att gå ut med uppgifterna.

Sigríður Á. Andersen går nu till motoffensiv mot kritikerna. Hon skriver i Morgunblaðið att statsministern alltid har rätt att ta del av alla uppgifter. Därför har hon heller inte brutit någon sekretess.

Partikamraten Jón Gunnarsson har samma uppfattning. Han skriver på Facebook att Sigríður Á. Andersen är den första justitieministern som inte närmast automatiskt har godkänt krav på upprättelse. I stället har hon inlett en omprövning av lagen. På den politiska sajten Andríki - som bland annat drivs av maken Glúmur Björnsson - beskrivs hon som den första som sagt nej till en begäran om upprättelse och att ingen har beviljats det under hennes tid som statsråd.

Piratpartiet kommer att hålla provval för att bestämma hur listorna ska se ut i ett nyval. Hur övriga partier kommer att göra är ännu inte bestämt. Socialdemokraterna har sedan tidigare utlyst landsmöte till den 28 oktober. En av frågorna på dagordningen är ett namnbyte. Men om nyvalet blir samma dag kommer landsmötet att flyttas.

Partiernas listor måste lämnas in till valnämnden senast den 13 oktober.

Här kan du läsa mer om regeringskrisen.

Dagens citat

"Vi beslutade oss för att inte ta den enkla vägen och nöja oss med sådana arbetsmetoder som vi anser är oacceptabla. Detta är en principfråga för oss - principer om mänskliga rättigheter är viktigare än några taburetter eller makt."

Óttarr Proppé, ledare för Ljus framtid, i Vísir om beslutet att lämna regeringssamarbetet.

söndag 17 september 2017

Dagens bonuscitat

"Denna regering gav helt enkelt upp andan eftersom limmet som höll den samman var mycket svagt från början - tre partier, två helt nya, oerfarna människor, en persons majoritet och svåra frågor som väntade. Det var få som slog vad om att denna regering skulle hålla ut hela mandatperioden."

Stefanía Óskarsdóttir, statsvetare vid Háskóli Íslands, i Morgunblaðið om regeringskrisen.

Gunnar Smári Egilsson startar ny tidning efter konkurs

Ett halvår efter Fréttatíminns kollaps har chefredaktören Gunnar Smári Egilsson planer på en ny tidning. Den här gången handlar det om en tidskrift med fokus på kultur- och samhällsfrågor. Och det finns inga drömmar om några stora vinster. Tidskriften ska drivas av eldsjälar och finansieras av prenumeranter, uppger RÚV.

När Gunnar Smári Egilsson tog över Fréttatíminn var målet att på sikt kunna utmana Fréttablaðið om positionen som landets största gratistidning. Utgivningen utökades från ett till tre nummer i veckan. Flera etablerade journalister anställdes.

Men i våras gick Fréttatíminn omkull. Utgivningen gick hela tiden med stora förluster. Försöken att få in nya ägare misslyckades. Tidningen har nu begärts i konkurs.

De anställda gick inte bara miste om löneutbetalningar. De ansåg också att Gunnar Smári Egilsson förde dem bakom ljuset. Inför personalen gav han sken av att verksamheten gick bra. När konkursen stod för dörren lade han i stället sin energi på att grunda Islands socialistparti.

Fréttatíminn var långt ifrån den första tidningen där Gunnar Smári Egilsson haft en nyckelroll som gått i konkurs. Men det avskräcker honom inte från att på nytt ge sig in i mediebranschen.

I oktober utkommer första numret av en ny tidskrift med fokus på kultur- och samhällsfrågor. Han säger till RÚV att utgivningen ska finansieras genom prenumerationer och att det inte finns några drömmar om några stora vinster:
"Idén är att detta blir både journalistik, forskning och analys. ... Tidskriften blir som en förening mellan dem som bidrar med material. Som medier på 1800-talet."
Här kan du läsa mer om Fréttatíminns konkurs.

Islands statsminister föreslår nyval 4 november

När statsminister Bjarni Benediktsson i går träffade president Guðni Th. Jóhannesson lämnade han in sin avskedsansökan. Men han bad inte om att få upplösa alltinget och utlysa nyval. Bjarni Benediktssons förslag till valdag är den 4 november. Men i det tysta försöker han bilda en ny koalition. Hittills har han inte lyckats.

Bjarni Benediktsson var i går den första partiledaren som anlände till presidentens residens på Bessastaðir. Där lämnade han in regeringens avskedsansökan. Guðni Th. Jóhannesson bad honom att fortsätta som statsminister tills en ny regering har bildats.

Men Bjarni Benediktsson bad inte om att få upplösa alltinget och utlysa nyval. Han sade efter mötet att han vill komma överens med övriga partier i alltinget om valdagen. Bjarni Benediktssons förslag är den 4 november. Det är hittills inget parti som motsätter sig detta datum.

I det tysta har Bjarni Benediktsson haft upprepade kontakter med Framstegspartiets ledare Sigurður Ingi Jóhannsson. Förhoppningen är att Framstegspartiet ska ta Ljus framtids plats i en majoritetskoalition tillsammans med Renässans. Hittills har samtalen inte lett till något resultat.

Framstegspartiets alltingsgrupp har vid två tillfällen diskuterat möjligheterna att sätta sig i en regering. Bägge gångerna har alltingsgruppen varit enig om att säga nej. Framstegspartiet kan inte tänka sig att ingå i en regering tillsammans med Renässans.

När det gäller marknadsfrågor står Framstegspartiet och Renässans mycket långt ifrån varandra. Renässans är Islands mest marknadsliberala parti medan Framstegspartiet har sina rötter i bonderörelsen och sina kärnväljare på landsbygden - och där är motståndet stort mot reformer som skulle slå mot lantbruket och de statsbidrag som finansierar näringen.

Marknadsfrågorna har avgörande betydelse för bägge partierna. Därför är det inte troligt att Bjarni Benediktsson lyckas övertala Renässans och Framstegspartiet att bilda regering med Självständighetspartiet.

Just nu är det dessutom osäkert hur Bjarni Benediktssons interimsregering ska se ut. Renässans lämnar besked om deltagande i en regering fram till nyvalet först efter helgen. Ljus framtid har redan sagt ja till att stanna kvar i regeringen tills en ny finns på plats - men i fredags sade Bjarni Benediktsson att han inte ville ha några företrädare för Ljus framtid i interimsregeringen.

Samtidigt står det klart att Bjarni Benediktsson verkar ha spridit informationen om att hans far Benedikt Sveinsson undertecknat ett rekommendationsbrev åt en dömd pedofil som sökte upprättelse. Han har tidigare sagt att han inte kunnat diskutera frågan eftersom justitiedepartementet gjort bedömningen att det rört sig om uppgifter belagda med sekretess.

Davíð Oddsson, chefredaktör för Morgunblaðið samt tidigare ordförande för Självständighetspartiet och statsminister, skriver i lördagens ledare att han själv fick två mejl från en annan dömd sexualförbrytare. Även här ville sexbrottslingen få hjälp med ett rekommendationsbrev för att kunna söka upprättelse.

De två var bekanta eftersom de studerade juridik tillsammans vid Háskóli Íslands. Davíð Oddsson valde dock att inte besvara mejlen.

När Bjarni Benediktsson och Davíð Oddsson träffades över en lunch i torsdags berättade han att pappan Benedikt Sveinsson hade undertecknat ett rekommendationsbrev. Han sade också att Benedikt Sveinsson senare samma dag skulle gå ut med informationen i ett uttalande.

Davíð Oddsson fick alltså kännedom om statsministerns kopplingar till den pedofil som fått upprättelse. Och han fick det innan allmänheten fått samma information. Bjarni Benediktsson visste då att uppgifterna snart skulle bli offentliga, men han ansåg alltjämt att han inte kunde berätta samma sak för allmänheten.

Den dömde pedofilen vände sig inte bara till Benedikt Sveinsson. Han fick också ett rekommendationsbrev från Sveinn Eyjólfur Matthíasson, vd för bussföretaget Kynnisferðir. Bolaget ägs av Bjarni Benediktssons familj. Mannen hade tidigare varit anställd i företaget.

Bjarni Benediktsson har enligt Stundin fler kopplingar till den dömde mannen. Efter att han av sin styvdotter polisanmälts för en lång rad sexuella övergrepp sökte han juridisk rådgivning från Bjarni Benediktsson - som då arbetade som jurist - och Brynjar Níelsson, den advokat som i dag sitter i alltinget för Självständighetspartiet och leder den konstitutions- och tillsynsnämnd som har behandlat frågorna om återupprättelse och återställt fläckfritt rykte för dömda sexualförbrytare.

En annan fråga som Bjarni Benediktsson behöver lösa är budgeten. Regeringens budgetproposition lades fram i veckan, men det finns ingen majoritet i alltinget för det befintliga förslaget. Om det blir nyval blir det sannolikt den nya regeringen som får lägga budgeten för 2018. Därför kan de ekonomiska prioriteringarna för nästa år också bli en viktig valfråga.

Här kan du läsa mer om regeringskrisen.

Dagens citat

"Jag lade särskilt märke till att statsminister Bjarni Benediktsson i Valhöll i dag sade att det fanns ett behov av politiska partier med stark infrastruktur och historia, partier som kan rida ut stormen. Att det fanns ett behov av starka politiker som inte knäcktes av motgångar. Det ligger mycket i detta, men det är lite konstigt eftersom han inte tycktes ha värdesatt dessa egenskaper lika mycket i det förra samarbetet."

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, alltingsledamot för Framstegspartiet och tidigare statsminister, i Morgunblaðið om fredagens presskonferens där statsminister Bjarni Benediktsson meddelade att han vill utlysa nyval.