tisdag 17 oktober 2017

Avhoppare dominerar på Centerpartiets listor i nyvalet

Avhoppare från Framstegspartiet dominerar på Centerpartiets listor i nyvalet. Fem av sex toppkandidater har tidigare representerat grundaren Sigmundur Davíð Gunnlaugssons gamla parti. Centerpartiet vill enligt valplattformen sälja Íslandsbanki men behålla Arion banki i statlig ägo samtidigt som medborgarna får aktier i banken.

Det är bekanta namn som toppar Centerpartiets listor i nyvalet den 28 oktober. Fem av sex toppkandidater har tidigare representerat Framstegspartiet i alltinget eller i kommuner. Och den sjätte toppkandidaten var länge aktiv inom Självständighetspartiet.

Grundaren Sigmundur Davíð Gunnlaugsson toppar som väntat listan i den nordöstra valkretsen. I de två senaste valen har han haft samma position på Framstegspartiets valsedel. Det var när han riskerade att röstas bort från första platsen som han valde att hoppa av för att bilda Centerpartiet.

Toppnamn i den sydvästra valkretsen - som är landets viktigaste - blir Gunnar Bragi Sveinsson. Han lämnade Framstegspartiet sedan även han riskerat att förlora sin plats som toppkandidat i den nordvästra valkretsen. I alltinget har han i åtta år representerat Framstegspartiet. Han har också varit minister. Innan han gav sig in i rikspolitiken satt han i fullmäktige för Framstegspartiets räkning.

I södra Reykjavík toppas listan av Þorsteinn Sæmundsson. Även han har varit invald i alltinget för Framstegspartiet. I norra Reykjavík står Guðfinna Jóhanna Guðmundsdóttir överst på valsedeln. Hon har sedan 2014 representerat Framstegspartiet i kommunfullmäktige i Reykjavík, men bestämde sig nyligen för att lämna partiet.

Överst på listan i den södra valkretsen finns Birgir Þórarinsson. Han har varit ersättare i alltinget för Framstegspartiet och även representerat partiet i kommunfullmäktige i Vogar.

Bergþór Ólason är den enda av de sex toppkandidaterna som inte kommer från Framstegspartiet. Han har varit ersättare i alltinget för Självständighetspartiet. Under en tid var han också assistent åt dåvarande kommunikationsminister Sturla Böðvarsson.

När Sigmundur Davíð Gunnlaugsson vid ett möte i Reykjavík i söndags presenterade Centerpartiets valplattform var mycket bekant från hans tid som ledare för Framstegspartiet. En lång rad av de frågor han nu listade som viktiga valfrågor var sådant som han misslyckades att genomföra som statsminister.

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson vill fortsätta med vad han beskriver som en omstrukturering av det finansiella systemet. Han vill att staten säljer innehavet i Íslandsbanki till utländska ägare. Däremot ska staten utnyttja sin förköpsrätt i Arion banki.

Förslaget går ut på att bankens verksamhet ska bantas genom att eget kapital flyttas från Arion banki till statskassan. En tredjedel av banken ska säljas och en tredjedel delas ut till medborgarna. Sigmundur Davíð Gunnlaugsson vill ge alla islänningar en aktie i banken. Staten ska också fortsätta som aktieägare.

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson talade också om vikten av systemförändringar. Han talade om satsningar på utbildning, nyföretagande, sjukvård och pensionärer. Han argumenterade också för att det nya universitetssjukhuset inte ska byggas vid Hringbraut i Reykjavík - även det en fråga som han drev under sin tid som ledare för Framstegspartiet.

Här kan du läsa mer om Centerpartiet.

Förbud mot rapportering om Bjarni Benediktssons affärer

Stundins rapportering om statsminister Bjarni Benediktssons affärer med Glitnir stoppas. Beslutet kommer från distriktspolismästaren i Reykjavík på begäran från bankens konkursbo. Glitnir kräver dessutom att publicerade artiklar raderas och att alla dokument överlämnas - något som Stundin vägrar. Piratpartiet och journalistförbundet Blaðamannafélag Íslands protesterar mot förbudet.

För en dryg vecka sedan kunde Stundin i samarbete med Reykjavík Media och The Guardian avslöja hur statsminister Bjarni Benediktsson dagarna före finanskraschen sålde sina aktier i Glitnirs Sjóður 9. Försäljningen gjorde att han kunde undvika mångmiljonförluster.

Som alltingsledamot fick Bjarni Benediktsson information om Glitnirs utsatta läge. Han har dock förnekat att han skulle ha haft tillgång till några upplysningar som ska ha gett honom privata fördelar. Att Glitnir befann sig i stora svårigheter var enligt Bjarni Benediktsson uppenbart för allmänheten.

Sedan dess har Stundin fortsatt publicera uppgifter om Bjarni Benediktssons affärer med Glitnir. Informationen kommer från dokument som läckts till The Guardian. Stundin har bland annat kunnat visa hur Bjarni Benediktsson lämnat osanna uppgifter i en annan affärsskandal.

Distriktspolismästaren i Reykjavík stoppar nu alla nya publiceringar med material från de läckta dokumenten. Personal från myndigheten kom i går eftermiddag oanmäld till Stundins redaktion i centrala Reykjavík. Med fanns också en advokat som representerade Glitnirs konkursbo.

Glitnir krävde inte bara ett totalstopp för alla nya publiceringar. Glitnir ville dessutom att Stundin skulle överlämna alla läckta dokument och avpublicera samtliga artiklar som baserats på dessa dokument. Konkursboet ansåg att Stundins publiceringar bröt mot banksekretessen. Förbudet syftade till att skydda kunder.

Stundin protesterade mot samtliga krav och vägrade att lämna ifrån sig några dokument. Distriktspolismästaren valde alltså att förbjuda alla nya publiceringar.

Glitnir har också anlitat advokater i Storbritannien för att agera mot The Guardian.

Det var i fredags som Glitnir vände sig till myndigheterna för att stoppa Stundin. I ett uttalande skriver redaktionen att Stundin inte fått möjlighet att förbereda något försvar för ingripandet. Det rör sig också om en juridisk strid mellan ett bolag med stora ekonomiska resurser och en liten fristående tidning:
"Distriktspolismästarens beslut om domstolsföreläggande mot rapportering om en alltingsledamots affärer, som nu är statsminister, är ett oerhört ingrepp i den offentliga debatten i ett demokratiskt land. Det är ett oförsvarligt maktutövande mot den grundlagsskyddade yttrandefriheten. Det finns prejudikat på att rapportering byggd på dokument från banksystemet, de så kallade Panama-dokumenten, har haft avgörande inverkan på den politiska debatten i landet. Information om folkvalda företrädares affärer parallellt med deras förtroendeuppdrag för allmänheten är relevanta för allmänheten. Allmänhetens intressen och den offentliga debatten är större än finansbolags intressen av att hemlighålla affärer innan banksystemets kollaps på Island. Distriktspolismästarens företrädare och Glitnirs jurist kom utan förvarning till Stundins redaktion för att begränsa yttrandefrihet och informationsfrihet."
Det är inte första gången som distriktspolismästaren i Reykjavík stoppar medierapportering. Det mest uppmärksammade fallet inträffade 2009. Då var det Kaupþing som agerade mot uppgifter som RÚV var på väg att publicera. Informationen kom även då från läckta dokument som visade hur banken just före kraschen avskrivit enorma lån som tagits av toppchefer i Kaupþing och viktiga kunder.

Beslutet kommer nu att prövas av Héraðsdómur Reykjavíkur. Men det är en prövning som kommer att ta tid. Så länge kvarstår förbudet - och det innebär att Stundin inte kommer att kunna publicera några nya artiklar om Bjarni Benediktssons affärer före nyvalet den 28 oktober.

Förbudet möttes av starka reaktioner. Hjálmar Jónsson, ordförande för det isländska journalistförbundet Blaðamannafélag Íslands, säger i ett pressmeddelande att publiceringsstoppet inskränker pressfriheten:
"Vi protesterar mot och fördömer dessa åtgärder och vi anser att distriktspolismästaren inte har något att hämta på isländska mediers redaktioner. Dessa åtgärder är ett angrepp på mediernas yttrandefrihet och journalisters rätt att anskaffa material och bearbeta det. Banksekretess tjänar ingen utom de som har något att dölja."
Gagnsæi, en förening som arbetar för transparens och mot korruption, fördömer i ett uttalande Glitnirs och distriktspolismästarens agerande:
"Fria medier är en grundsten i varje demokratiskt samhälle och ett nödvändigt skydd mot korruption. Ett domstolsföreläggande mot Stundins rapportering om statsministerns bankaffärer före kraschen, på begäran av en operatör av en bank i konkurs, är underligt. Glitnir Hold Co har inga märkbara affärsintressen att tjäna när det gäller enskildas affärer som ägde rum i det konkursade bolaget för nio år sedan."
Piratpartiets sex toppkandidater i det kommande valet - Smári McCarthy, Þórhildur Sunna Ævarsdóttir, Eva Pandora Baldursdóttir, Einar Brynjólfsson, Helgi Hrafn Gunnarsson och Jón Þór Ólafsson - skriver i ett uttalande att pressfriheten måste värnas. Distriktspolismästarens agerande gynnar korruption och mörkning av uppgifter som har stort allmänintresse:
"Återigen har distriktspolismästaren i Reykjavík lagt ett domstolsföreläggande mot mediers verksamhet med syftet att förhindra rapportering som är olycklig för kapitalstarka parter och finansbolag. Återigen gör den det trots upprepade prejudikat från Europadomstolen för mänskliga rättigheter och tydliga anvisningar från Europarådet, och från alltinget, om att det inte är acceptabelt att inskränka yttrandefriheten genom hinder för publicering förutom i mycket begränsade undantagstillfällen."
Jón Þór Ólafsson och Eva Pandóra Baldursdóttir samt Gröna vänsterns Svandís Svavarsdóttir har begärt ett möte i alltingets grundlags- och tillsynsnämnd om domstolsföreläggandet.

Här kan du läsa mer om Stundins avslöjanden om Bjarni Benediktssons affärer.

Dagens citat

"Naturligtvis har man känt något slags underström inom partiet i lång tid. Detta är inte något som bara sker i kölvattnet av en intervju eller de allra senaste opinionsundersökningarna. Detta är uppenbart en stämning som har jäst under en längre tid. ... Det kan naturligtvis ha varit hans eget beslut, men det är uppenbart att det hade bildats ett avsevärt tryck på honom att ta det beslut som han tog."

Eiríkur Bergmann Einarsson, professor i statsvetenskap vid Háskólinn á Bifröst, i Morgunblaðið om Benedikt Jóhannessons val att avgå som ledare för Renässans för att ersättas av Þor­gerður Katrín Gunn­ars­dótt­ir - läs mer här.

måndag 16 oktober 2017

På hedersplats - vägrar rösta på Självständighetspartiet

Geir Jón Þórisson har hedersplatsen på Självständighetspartiets lista i den södra valkretsen. Men den tidigare polischefen tänker inte själv rösta på partiet. Skälet är justitieminister Sigríður Á Andersens beslut att sparka Kristján Þorbjörnsson från jobbet som polischef i Blönduós ett år före pensionen. Det rapporterar Vísir.

I alltingsvalet 2013 lyckades inte tidigare polischefen i Reykjavík, Geir Jón Þórisson från Västmannaöarna, få någon plats i parlamentet. Han var då nummer fem på Självständighetspartiets lista i den södra valkretsen. Under förra mandatperioden gick han vid flera tillfällen in som ersättare i alltinget.

Året innan kandiderade han till uppdraget som partiets andre vice ordförande, men blev inte vald.

I årets val har han hedersplatsen på Självständighetspartiets lista i den södra valkretsen. Det är en plats som ofta viks åt personer som lämnat politiken och inte har som mål att komma in i alltinget, men som partiet av något skäl vill hedra.

Geir Jón Þórisson kommer dock inte att rösta på Självständighetspartiet i valet. Det säger han till Vísir. Anledningen till att han bojkottar alltingsvalet är en överenskommelse som tidigare justitieministern Björn Bjarnason gjorde när polisdistrikten förändrades. Löftet var att cheferna för polisdistrikten skulle få sitta kvar tills de gick i pension.

Men i somras valde justitieminister Sigríður Á. Andersen att peta Kristján Þorbjörnsson från uppdraget som polischef i Blönduós. Beslutet kom året innan han skulle gå i pension. Och det brutna löftet - som han själv på sin tid var med om att förhandla fram - är skälet till att Geir Jón Þórisson av samvetsskäl inte anser sig kunna rösta på Självständighetspartiet:
"På grund av mitt samvete kan jag inte stödja ett parti som har en människa som beter sig så mot min kamrat och den frågan berör mig eftersom jag var inblandad i detta på sin tid. Så trots att jag har hedersplatsen på listan så måste detta bli så."
Här kan du läsa mer om Geir Jón Þórissons provval 2013.

Knappt försprång för Gröna vänstern på Island

Gröna vänstern och Självständighetspartiet är nästan lika stora i den senaste mätningen från MMR. Tredje största parti är Socialdemokraterna som nu ökar till partiets högsta opinionssiffra på två och ett halvt år. Även Centerpartiet går starkt framåt. Däremot klarar varken Renässans eller Ljus framtid femprocentsspärren till alltinget.

Med sju partier över spärren och de två största partierna som helst inte vill samarbeta med varandra ser det parlamentariska läget på Island ut att kunna bli komplicerat nästa mandatperiod. Flera partier befinner sig dock i närheten av femprocentsspärren - och om utjämningsmandaten inte räcker till gynnas de större partierna.

Gröna vänstern behåller positionen som landets största parti med 21,8 procent, en tillbakagång med 2,9 procentenheter jämfört med den mätning som gjordes för två veckor sedan. Avståndet till Självständighetspartiet ligger inom felmarginalen. Självständighetspartiet får 21,1 procent, en nedgång med 2,4 procentenheter.

Opinionssiffran är Självständighetspartiets sämsta på ett drygt år. Samtidigt växer Socialdemokraterna till den högsta noteringen sedan våren 2015. Partiet får 13 procent, en ökning med 2,6 procentenheter.

Nybildade Centerpartiet ser ut att klara spärren med god marginal. Det är nu 10,7 procent av väljarkåren som stödjer partiet, en ökning med 3,4 procentenheter.

Piratpartiet är nu bara femte största parti i landet. Stödet är nu 10,5 procent, en uppgång med 0,5 procentenheter.

Även Folkets parti ser ut att få sina första ledamöter invalda i alltinget. Väljarstödet backar dock med 1,1 procentenheter till 7,4 procent.

Framstegspartiets stöd är nu nere på den lägsta nivån på nästan nio år. Det är bara 5,9 procent som sympatiserar med partiet, en minskning med 0,5 procentenheter.

Närmast spärren är Ljus framtid med 4,2 procent, en uppgång med 1,7 procentenheter. Renässans får 3,6 procent, en tillbakagång med 1,3 procentenheter. Så lågt har stödet för Renässans inte varit började särredovisa det för snart ett och ett halvt år sedan.

Utanför alltinget finns också Folkfronten med 0,9 procent, en ökning med 0,3 procentenheter. Därefter följer Gryning med 0,7 procent (+0,1) och Humanistpartiet med 0,1 procent (oförändrat). Ingen säger sig nu sympatisera med Isländska folkfronten - något som innebär en minskning med 0,3 procentenheter.

Stödet för den avgående koalitionen mellan Självständighetspartiet, Renässans och Ljus framtid är rekordlåga 21,8 procent. Så svaga förtroendesiffror har ingen isländsk regering haft sedan MMR:s mätningar påbörjades för snart nio år sedan.

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

Elva partier ställer upp i nyvalet på Island

Elva olika partier ställer upp i nyvalet på Island om knappt två veckor. De sju partierna i alltinget samt Folkets parti och Centerpartiet har listor i samtliga sex valkretsar. Folkfronten och Gryning kandiderar inte i hela landet. Och Isländska folkfrontens listor underkänns av valmyndigheten - och polisanmäls för misstänkt urkundsförfalskning.

I alltingsvalet för ett år sedan var det tolv partier som kandiderade till den isländska riksdagen. Den här gången blir det elva partier som ställer upp.

De sju partierna i alltinget - Självständighetspartiet, Gröna vänstern, Piratpartiet, Renässans, Framstegspartiet, Ljus framtid och Socialdemokraterna - har listor i samtliga sex valkretsar. Det har också nybildade Centerpartiet och Folkets parti, som i förra valet blev största parti utanför parlamentet.

Folkfronten går till val i fyra valkretsar: den nordöstra valkretsen, den sydvästra valkretsen samt norra och södra Reykjavík. Partiet har det yngsta toppnamnet i hela valet i den sydvästra valkretsen. Där toppas listan av den 19-åriga studenten Erna Lína Örnudóttir Baldvinsdóttir.

Gryning tog centralt beslutet att inte ställa upp i alltingsvalet, men lämnade ändå dörren öppen för regionavdelningar att kandidera. Partiets avdelning i den södra valkretsen väljer nu att ändå delta i valet. Det är den enda valkretsen där Gryning går till val.

Den nordvästra valkretsen är Islands minsta och det är också där som färst partier ställer upp. Där kan väljarna bara rösta på de sju partier som i dag är representerade i alltinget samt Centerpartiet och Folkets parti. I övriga fem valkretsar finns tio partier att välja mellan.

De nio partier som går till val i hela landet har 34 manliga och 20 kvinnliga toppkandidater. Gröna vänstern och Ljus framtid är de enda partierna som har fler kvinnor än män överst på listorna. Renässans har en jämn könsfördelning. Övriga partier har fler män än kvinnor.

Den manliga dominansen är störst inom Självständighetspartiet, Centerpartiet och Folkets parti. Dessa tre partier har fem manliga och en kvinnlig toppkandidat.

Isländska folkfronten lämnade när tiden gick ut i fredags in fyra listor - i norra och södra Reykjavík, i den sydvästra valkretsen och i den södra valkretsen. Men i lördags drogs samtliga fyra listor tillbaka. Beskedet kom sedan de olika valmyndigheterna hittat en rad falska underskrifter.

För att få kandidera till val i alltinget är det nödvändigt att samla in namnteckningar från medborgare. Antalet nödvändiga underskrifter varierar efter valkretsens storlek.

De regionala valmyndigheterna noterade att en rad av namnteckningarna på Isländska folkfrontens olika listor skrivits av vad som tycktes vara en och samma person. När de kontaktade slumpvis utvalda undertecknare var det många som förnekade att de skulle ha skrivit på någon sådan lista.

Valmyndigheterna kommer nu att polisanmäla händelsen för misstänkt urkundsförfalskning. Isländska medier sökte under helgen förgäves partiledningen för kommentarer. Den enda som uttalade sig var Geir Harðarson, som skulle toppa Isländska folkfrontens lista i den sydvästra valkretsen. Han förnekade i RÚV att partiledningen skulle ha godkänt falska underskrifter:
"Det var många som arbetade med kandidaturen och vi tog emot listorna i god tro."
Det är inte första gången som just Isländska folkfronten har problem med att samla in tillräckligt många namnteckningar för att kunna ställa upp i val. I alltingsvalet i oktober 2016 var målet även då att ställa upp i fyra valkretsar. Efter en konflikt mellan partiledningen och två toppkandidater blev det bara två valkretsar. Då anklagade ledningen avhopparna för att ha stulit underskrifter.

Inte heller är det första gången som en kandidatur underkänns på grund av förfalskade underskrifter. Senast det hände var i presidentvalet 2012. Då var det 53 av 77 påstådda undertecknare i den nordvästra valkretsen som förnekade att de hade skrivit på för Ástþór Magnússon.

Utredningen om misstänkt urkundsförfalskning pågick i tre år innan den lades ned 2015. Ástþór Magnússon hördes som vittne. Misstankarna riktades mot en person som jobbade för hans kandidatur, men ledde aldrig till åtal.

Urkundsförfalskning är ett brott som kan ge upp till åtta års fängelse. Kristín Edwald, ordförande för valmyndigheten, säger till RÚV att systemet med underskrifter behöver förändras. Hon vill att alla undertecknare ska få ett meddelande om att deras namn finns med på en rekommendationslista innan valmyndigheterna behandlar listorna. På så sätt ska fusk kunna upptäckas i ett tidigare skede:
"Om man uppvisar ett förfalskat dokument i juridiska mellanhavanden så är det urkundsförfalskning, och sedan är frågan vem som bär ansvar för det, vilka som visste att detta var förfalskat och vilka som uppvisade det. Så det är en annan fråga var straffansvaret kan ligga."
Misstankarna mot Isländska folkfronten gäller samtliga valkretsar där partiet lämnade in listor. I ytterligare två fall - i sydväst och i södra Reykjavík - finns misstankar om förfalskade underskrifter. Här rör det sig enligt valmyndigheten om enstaka namn där partierna ändå hade tillräckligt antal underskrifter för att få listorna godkända.

Här kan du läsa mer om opinionsläget inför valet.

Dagens citat

"Vi utmålas alltid som några helvetes rasister. Jag är inte med på det längre. Jag deltar inte i dessa fula kommentarer och lögner om mig till exempel på nätet från vissa människor. ... Vi kämpar mot fattigdom och korruption och det är det som gäller."

Inga Sæland, ledare för Folkets parti, säger till Vísir att hon tröttnat på att partiet ibland beskrivs som rasistiskt - läs mer här.

söndag 15 oktober 2017

Dagens bonuscitat

"Vi har ett fullt bemannat hus med bra människor. Vi utökar med närmare 110 anställda under slaktperioden. Vi har då 165 personer med 16 nationaliteter i arbete här. De flesta kommer från Östeuropa - länder som Tjeckien och Slovakien. Detta är människor som kommer år efter år. Islänningarna är huvudsakligen fastanställda från regionen. De kommer inte längre hit under slaktsäsongen."

Sigmundur Hreiðarsson, produktionschef vid slakteriet Norðlenska i Húsavík, i Morgunblaðið om hur nästan samtliga säsongsanställda är från utlandet.

Isländsk arbetslöshet åter på rekordlåg nivå

Bara 1,8 procent av islänningarna var utan jobb under september. Det är den lägsta andelen arbetslösa sedan finanskraschen drabbade Island för nio år sedan och 0,1 procentenhet lägre än i augusti. I tre regioner ökade arbetslösheten under månaden - men den sjönk i den folkrika huvudstadsregionen. Det visar statistik från Vinnumálastofnun.

För femte månaden i följd är arbetslösheten på Island under 2 procent. I september sjönk den med 0,1 procentenhet till 1,8 procent. Så låg har den varit vid två tidigare tillfällen sedan finanskrisen slog mot arbetsmarknaden hösten 2008.

I tre av åtta regioner ökade arbetslösheten, men den minskade i Reykjavík med omnejd. I Reykjavíkområdet var arbetslösheten näst högst i landet med 2 procent, en tillbakagång med 0,1 procentenhet. Högre var den bara på Suðurnes med 2,1 procent, en oförändrad siffra jämfört med augusti.

Arbetslösheten var också oförändrad i Norðurland eystra med 1,9 procent, i Suðurland med 1,3 procent och i Norðurland vestra med 0,6 procent. I Västfjordarna steg andelen arbetslösa med 0,1 procentenhet till 1,6 procent, i Vesturland med 0,2 procentenheter till 1,5 procent och i Austurland med 0,2 procentenheter till 1,2 procent.

Gapet mellan män och kvinnor fortsätter att minska. Arbetslösheten var i september 2,1 procent bland kvinnor och 1,6 procent bland män.

Ungdomsarbetslösheten är fortsatt lägre än snittet. Bland islänningar i åldern 18 till 24 år var det 1,3 procent som saknade jobb i september.

Arbetslösheten bland utländska medborgare är alltjämt högre än genomsnittet. Det var i september 3,9 procent av utlänningarna som stod utanför arbetsmarknaden. Sex av tio utländska arbetslösa var polacker.

Vinnumálastofnun räknar i en prognos med att arbetslösheten kan komma att öka något i oktober. Behovet av personal brukar då minska något inom turism, handel och bygg.

Här kan du läsa mer om arbetslösheten på Island.

Krympande gap mellan Islands två största partier

Gapet mellan Gröna vänstern och Självständighetspartiet minskar, men Gröna vänstern är alltjämt Islands största parti. Mest medvind har just nu Socialdemokraterna. Stödet för partiet har fördubblats på bara två veckor. Ytterligare fyra partier klarar spärren till alltinget. Det visar en opinionsmätning utförd av Félagsvísindastofnun på uppdrag av Morgunblaðið.

Gröna vänstern behåller positionen som Islands största parti. Nu är stödet 27,4 procent, en nedgång med 0,8 procentenheter jämfört med förra veckans mätning från Félagsvísindastofnun.

Självständighetspartiet har stöd av 22,6 procent, en uppgång med 1,7 procentenheter. Avståndet mellan landets två största partier minskar alltså.

De senaste veckornas främsta klättrare är Socialdemokraterna. På bara två veckor har väljarstödet mer än fördubblats. Partiet får nu 15,3 procent, en ökning med 4,5 procentenheter jämfört med förra veckans mätning.

Piratpartiet får 9,2 procent, en uppgång med 0,1 procentenhet, Folkets parti får 6,5 procent, en minskning med 2,5 procentenheter, Centerpartiet får 6,4 procent, en tillbakagång med 3,1 procent, och Framstegspartiet får 5,5 procent, vilket är samma siffra som för en vecka sedan.

Varken Renässans eller Ljus framtid ser ut att vara på väg att ta sig upp över femprocentsspärren. Renässans får 3,4 procent, en uppgång med 0,3 procentenheter, och Ljus framtid får 2,6 procent, en minskning med 0,1 procentenhet.

Utanför alltinget finns också Gryning, Folkfronten och Isländska folkfronten som får mellan 0,2 och 0,4 procent.

I huvudstadsregionen är stödet större för Gröna vänstern, Självständighetspartiet, Renässans och Ljus framtid. Centerpartiet och Framstegspartiet är betydligt starkare på landsbygden. Folkets parti och Piratpartiet är ungefär lika starka över hela landet.

Självständighetspartiet, Centerpartiet, Piratpartiet och Renässans lockar fler manliga väljare. Gröna vänstern har avsevärt fler kvinnliga sympatisörer. Stödet för Socialdemokraterna, Folkets parti och Ljus framtid är ganska jämnt fördelat mellan könen.

Om detta hade varit ett valresultat hade Gröna vänstern fått nitton mandat, Självständighetspartiet sexton mandat, Socialdemokraterna elva mandat, Piratpartiet sex mandat, Folkets parti och Centerpartiet fyra mandat var och Framstegspartiet tre mandat.

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

Dagens citat

"Vi är i ungefär samma läge som 2006 när konkurrenssituationen var mycket svår."

Davíð Lúðvíksson, innovationsansvarig vid Samtök iðnaðarins, i Morgunblaðið om hur den starka kronan gör det svårt för isländska företag att hävda sig utomlands.

lördag 14 oktober 2017

Dagens bonuscitat

"Jag minns inte att det har bytts människa på kommandobryggan så nära inpå val och allmänt sett har det betraktats som ett svaghetstecken hos ett politiskt parti att ledaren stiger åt sidan på grund av att det inte går bra, men å andra sidan tror jag att detta kan vara ett intressant försök att göra detta på detta sätt och jag anser att detta åtminstone är ett mycket modigt försök."

Birgir Guðmundsson, docent i statsvetenskap vid Háskólinn á Akureyri, i RÚV om Benedikt Jóhannessons beslut att avgå som partiledare för Renässans för att ersättas av Þor­gerður Katrín Gunn­ars­dótt­ir - läs mer här.

Hótel Adam i Reykjavík tvingas betala utebliven lön

En tjeckisk kvinna har rätt till 2,3 miljoner isländska kronor i utebliven lön. I ett halvår arbetade hon på skandalhotellet Hótel Adam i Reykjavík - utan att få en lön som var i närheten av kollektivavtalet. Samtidigt drog hotellet av inkomstskatten från den lön hon fick. Men Hótel Adam betalade aldrig in inkomstskatten till staten.

Skandalomsusade Hótel Adam i centrala Reykjavík uppmärksammades förra året för en rad brister och bluffar. Gäster uppmanades att inte dricka kranvattnet - trots att det var helt ofarligt - och rekommenderades i stället att köpa hotellets buteljerade vatten. I flaskorna fanns samma kranvatten som turister avråddes från att dricka.

För en rad rum saknades tillstånd. Det såldes öl som var importerad utan tillstånd. Och det gjordes anmärkningar på brandskydd, egenkontroll och städning.

Det fanns också frågetecken kring personalens villkor. Nu har en lönetvist avgjorts av Héraðsdómur Reykjavíkur. Hótel Adam döms att betala 2,3 miljoner isländska kronor plus ränta till en tidigare anställd. Hotellet ska också stå för rättegångskostnader på 800 000 kronor.

I november 2015 började en tjeckisk kvinna arbeta på hotellet. Hon utlovades en månadslön på 242 000 kronor och en arbetstid på 126 timmar i månaden. Hon stod i receptionen och skötte också en del av städningen. Inget anställningsavtal skrevs.

Utbetalningarna kom aldrig i närheten av den utlovade lönen. Trots att arbetsgivaren på lönespecifikationerna - som kvinnan inte fick förrän hon ville sluta ett halvår senare - drog av för inkomstskatt betalade Hótel Adam aldrig denna skatt till staten.

Kvinnan vände sig till polis och till en fackförening. Hon får nu alltså rätt till utebliven lön, semesterersättning, decemberbonus med mera. För att räkna ut totalsumman accepterar domstolen kvinnans egna anteckningar över antalet arbetade timmar varje dag. Hon jobbade betydligt mer än vad som först var överenskommet. Detta ifrågasattes av Hótel Adam under rättegången.

Här kan du läsa mer om Hótel Adam och här kan du läsa domen i sin helhet.

Självständighetspartiet åter störst på Island

Självständighetspartiet återtar positionen som Islands största parti. Men avståndet till Gröna vänstern är bara 0,7 procentenheter. Vinnare i den senaste mätningen från Gallup är Socialdemokraterna och Centerpartiet. Socialdemokraterna ökar till den bästa opinionssiffran på två och ett halvt år. Och Centerpartiet ligger långt över spärren till alltinget.

Bara två veckor återstår till valet på Island. I nuläget förefaller en regering som lutar åt vänster vara troligare än en högerkoalition. Men utgången är oviss. Två liberala partier ser ut att förlora sina platser i alltinget samtidigt som två mer oberäkneliga populistpartier är på väg in.

Självständighetspartiet är nu åter största parti. Stödet är 23,7 procent, en uppgång med 0,6 procentenheter jämfört med förra mätningen. Gröna vänstern backar med 2,4 procentenheter till 23 procent.

Mätningens vinnare är Socialdemokraterna och Centerpartiet. Socialdemokraterna får 13,4 procent, en ökning med 4,1 procentenheter. Så starkt har stödet för partiet inte varit sedan våren 2015. Centerpartiet får 9,5 procent - en uppgång med hela 7,5 procentenheter. Partiet bildades dock medan den förra mätningen genomfördes. Därför var de siffrorna sannolikt missvisande.

Ytterligare tre partier klarar femprocentsspärren. Piratpartiet får 8,8 procent, en tillbakagång med 1,5 procentenheter. Så här svagt har stödet för partiet inte varit på nästan tre år. Framstegspartiet förlorar 2,7 procentenheter till 7,2 procent. Folkets parti tappar hela 4,4 procentenheter till 5,7 procent.

Varken Renässans eller Ljus framtid klarar femprocentsspärren. Men Renässans ökar med 1,2 procentenheter till 4,8 procent och har spärren inom räckhåll. I en valkrets är partiet tillräckligt stort för att få ett mandat. Ljus framtid minskar 1,6 procentenheter till 3 procent.

Utanför alltinget finns också Gryning med 0,5 procent, Folkfronten med 0,2 procent och Isländska folkfronten med 0,1 procent.

Stödet för den avgående koalitionen mellan Självständighetspartiet, Renässans och Ljus framtid är 32 procent, en ökning med 1 procentenhet.

Om detta hade varit ett valresultat hade Självständighetspartiet och Gröna vänstern fått sexton mandat var, Socialdemokraterna nio mandat, Centerpartiet och Piratpartiet sex mandat var, Framstegspartiet fem mandat, Folkets parti fyra mandat och Renässans ett mandat.

Det är alltså inte möjligt att bilda en tvåpartiregering som har egen majoritet i parlamentet. Om varken Självständighetspartiet eller Gröna vänstern ska ingå i en majoritetsregering måste samtliga övriga partier gå ihop.

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

Dagens citat

"Om någon vill att jag blir minister kommer jag naturligtvis att tänka på saken, men jag strävar i alla fall inte efter det."

Birgitta Jónsdóttir, avgående alltingsledamot för Piratpartiet, säger i Morgunblaðið att det inte ligger något i ryktena om att hon redan skulle ha visat intresse för en ministerpost i en vänsterregering.

fredag 13 oktober 2017

Bjarni Benediktsson gör vikingaklappet


En satsning på konstgräsplaner och inomhushallar. Så förklarar statsminister Bjarni Benediktsson Islands framgångar i fotboll när han intervjuas av Russia Todays Stan Collymore. Han utlovar också en resa till fotbolls-VM i Ryssland nästa år - och Bjarni Benediktsson hinner även med att göra en miniversion av den isländska hejaramsan vikingaklappet.

Kallar Självständighetspartiet handikappat - ber om ursäkt

Ett handikappat parti. Så beskrev Gröna vänsterns Steingrímur J. Sigfússon Självständighetspartiet under en debatt i Akureyri i onsdags. Men han fick direkt kritik för sitt ordval av Självständighetspartiets Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir. Senare bad Steingrímur J. Sigfússon om ursäkt för uttalandet

Sedan 1983 har Steingrímur J. Sigfússon suttit i alltinget. Det gör honom till en av parlamentets genom tiderna främsta långsittare - och än har han inga planer på att sluta. I nyvalet om två veckor toppar han som vanligt Gröna vänsterns lista i den nordöstra valkretsen.

Steingrímur J. Sigfússon har genom åren gjort sig känd för sin humor - ett grepp han ofta använder i debatter. Men i onsdags kväll skämtade han på ett sätt som gjorde många upprörda. Han fällde uttalandet under en debatt på en gymnasieskola i Akureyri.

Det var när han talade om ett eventuellt regeringssamarbete mellan Gröna vänstern och Självständighetspartiet som han beskrev partiet som handikappat. Steingrímur J. Sigfússon gjorde liknelsen eftersom han ansåg att partiet hade svårt att hålla löftena om alla dyra satsningar och investeringar samtidigt som det inte vill höja några skatter:
"Vi vill bilda en vänsterregering, en socialistisk regering, som sätter i gång med stora uppbyggnadsplaner för landet och välfärdssystemet och jag ser inte att det skulle bli enkelt att sätta i gång det med Självständighetspartiet, som som bekant är handikappat och inte kan förvärva intäkter."
En del i publiken skrattade. Men det var betydligt fler som applåderade när Självständighetspartiets Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir, som har en syster som har en funktionsnedsättning, kritiserade hans ordval:
"Jag vill först undanbe mig från att politiker talar på ett sådant sätt att de liknar någon de inte gillar vid en handikappad individ. Det är absurt. Vi talar inte om partier som handikappade. Snacka om billig politik."
Steingrímur J. Sigfússon bemötte senare kritiken under debatten. Han höll då med om att det var ett olämpligt val av ord:
"Självklart ber jag om ursäkt för att det framstod som att jag på något liknade Självständighetspartiet vid något slags fysiska eller psykiska handikapp. Det är inte väl formulerat."
Han bad också om ursäkt i sociala medier för uttalandet. Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir använde även hon Twitter för att utveckla sin kritik:
"Om adjektivet handikappad ska användas vore det lämpligare att använda det i positiv bemärkelse. Eftersom de behöver kämpa mycket mer än andra för sina rättigheter och engagera sig mycket mer för saker som många andra tar för självklara saker."
Här kan du se en video från onsdagens debatt.

Sju partier klarar spärren till isländska alltinget

Gröna vänstern behåller försprånget till Självständighetspartiet. Samtidigt är nybildade Centerpartiet tredje största parti på Island. Även Folkets parti klarar femprocentsspärren. Däremot tillhör varken Ljus framtid eller Renässans de totalt sju partier som tar sig över gränsen. Det visar en opinionsmätning utförd av Fréttablaðið.

Allt pekar på att Island får en ny regering i nyvalet den 28 oktober. Självständighetspartiet är bara näst största parti. Och de två koalitionspartierna i den avgående regeringen - Ljus framtid och Renässans - klarar inte femprocentsspärren.

I stället ser Gröna vänstern ut att kunna få en nyckelroll i alltinget nästa mandatperiod. Partiet är alltjämt Islands största.

Folkets parti och Centerpartiet ser ut att ta sina första mandat i parlamentet. De två liberala mittenpartierna Ljus framtid och Renässans kan alltså röstas bort till förmån för två nationalistiska och populistiska partier.

I Fréttablaðiðs senaste mätning får Gröna vänstern 29,9 procent, en ökning med 1,3 procentenheter jämfört med förra veckans mätning. Samtidigt backar Självständighetspartiet med 0,1 procentenheter till 22,2 procent. Avståndet mellan de två partierna har alltså ökat något - även om förändringarna ligger inom den statistiska felmarginalen.

Ytterligare sju partier ser ut att ha möjligheter att ta sig över spärren. Det är dock bara fem av dem som i dagsläget har tillräckligt väljarstöd för att få mandat i alltinget.

Centerpartiet är nu tredje största parti med 9,2 procent, en uppgång med 0,3 procentenheter. Därefter följer Piratpartiet med 8,5 procent, en tillbakagång med 2,9 procentenheter, och Socialdemokraterna med 8,3 procent, en nedgång med 2,3 procentenheter.

Både Framstegspartiet och Folkets parti har ett knappt avstånd till femprocentsspärren. Framstegspartiet får 7,1 procent, en ökning med 1,6 procentenheter, och Folkets parti får 6,1 procent, en ökning med 0,3 procentenheter.

Utan mandat blir alltså Ljus framtid med 3,6 procent, en uppgång med 1 procentenhet, och Renässans med 3,3 procent, ett uppsving med 0,3 procentenheter.

Om detta hade varit ett valresultat hade Gröna vänstern fått 21 mandat, Självständighetspartiet 16 mandat, Centerpartiet och Piratpartiet sex mandat var, Socialdemokraterna och Framstegspartiet fem mandat var och Folkets parti fyra mandat.

Den enda möjliga tvåpartiregeringen med egen majoritet i alltinget är alltjämt Gröna vänstern och Självständighetspartiet. Gröna vänstern behöver gå i koalition med minst två andra partier för att kunna bilda en majoritetsregering utan Självständighetspartiet. För att Självständighetspartiet ska kunna regera i majoritet utan samarbete med Gröna vänstern krävs en koalition med minst tre andra partier.

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

Dagens citat

"En ensidig fastväxelkurspolitik som har debatterats på sistone tror jag inte är en förnuftig lösning om inte valutaunionsalternativet finns."

Þórarinn G. Pétursson, chefsekonom vid Seðlabanki Íslands, i RÚV om finansminister Benedikt Jóhannessons åsikt om att Island ensidigt bör ta upp en annan valuta.

torsdag 12 oktober 2017

Isländska glosor i ny turistvideo



Steinþór Hróar Steinþórsson - mer känd som Steindi Jr. - är den som leder allsången i "The Hardest Karaoke Song in the World". Där försöker han få turister att få lära sig några enkla isländska glosor som plokkfiskur, pabbi, hringvegurinn, bílaleigubíll, kaffi och sól. Bakom videon står Íslandsstofa och marknadsföringskampanjen Inspired by Iceland.

Þor­gerður Katrín Gunn­ars­dótt­ir ny ledare för Renässans

Benedikt Jóhannesson lämnar posten som ordförande för Renässans. I stället blir Þor­gerður Katrín Gunn­ars­dótt­ir ny partiledare. Hon valdes i går av partiets råd sedan han själv ställt sin plats till förfogande. Benedikt Jóhannesson har de senaste dagarna fått hård intern kritik för sina insatser i flera debatter.

Redan inför måndagens utfrågning i RÚV var Benedikt Jóhannesson ifrågasatt. Som grundare var det närmast självklart att han skulle få uppdraget som partiledare för Renässans. Han fick också posten som finansminister i koalitionen med Självständighetspartiet och Ljus framtid - den portfölj som han eftersträvade.

Men Benedikt Jóhannesson har inte lyckats göra sig känd som någon stark debattör. Kritiken kulminerade i måndags under en utfrågning i RÚV. Han fick då frågan om han höll med partikamraten Þor­steinn Víglundsson om att Ljus framtids anledning till att lämna regeringssamarbetet inte var stark nog:
"Denna sak, som tycktes så stor att den var skäl till att utlösa en regeringskris, minns knappt någon vad den var. Om detta hade varit en sak att utlösa en regeringskris för så borde detta vara en av de stora valfrågorna nu."
Vissa tolkade Benedikt Jóhannessons svar som ett sätt att förminska offren för sexualbrottslingar. På Facebook bad han senare om ursäkt för "klantiga kommentarer".

Kritiken fick styrkan att öka i den motvind som Renässans just nu kämpar mot. I dagsläget ser det ut som att partiet inte kommer att klara femprocentsspärren till alltinget. Hos samtliga opinionsinstitut hamnar Renässans under gränsen för att få mandat i parlamentet.

När ledningen i går samlades för att diskutera Benedikt Jóhannessons ordförandeskap valde han själv att avsäga sig posten. I ett pressmeddelande skriver han att beslutet om att lämna uppdraget som partiledare togs kvällen innan. Skälet han anger är de svaga opinionssiffrorna:
"Trots att Renässans sakfrågeställning är stark, kvalitetskandidater på de översta platserna på valsedlarna och att Renässans alltingsledamöter och ministrar har varit trägna från första dagen är partiets ställning svag i opinionsmätningar. Denna ställning är såvitt jag vet inte normal med hänsyn till vår mycket starka sakfrågeställning, löften inför senaste valet och infriandet av dessa löften på bara åtta månader i regeringen. Renässans arbetar träget för land och folk, för allmänhetens intressen mot särintressen. Jag har arbetat med förberedelser för partiets bildande och dess verksamhet oavbrutet de senaste tre och ett halvt åren. Det är oacceptabelt att se hur liberalismens företrädare blir förfördelade vid bordet och jag anser därför att det är rätt att byta ordförande i partiet i detta ögonblick. Det beslutet tog jag själv och utan påtryckningar från andra."
Facebook skriver Benedikt Jóhannesson om beslutet att grunda Renässans. Den utlösande faktorn var när Självständighetspartiet - där han själv var medlem - i koalition med Framstegspartiet valde att svika de löften som getts om att hålla en folkomröstning i EU-frågan.

Benedikt Jóhannesson lämnar inte politiken. I det kommande valet kandiderar han till alltinget som partiets toppkandidat på listan i den nordöstra valkretsen.

Ny partiledare blir Þor­gerður Katrín Gunn­ars­dótt­ir. Hon valdes i går av Renässans rådgivande råd. Hon säger i ett pressmeddelande att partiet kommer att fortsätta på samma väg:
"Jag är tacksam för det förtroende som visats mig och jag tar över denna fackla med stor respekt för det arbete som har utförts inom partiet och inte minst för det storverk som vi behöver för att öka fram till valet. Vi behöver nå väljarnas ögon och öron både med våra prioriteringar och resultat. Vi behöver göra allt som står i vår makt för att trygga att liberala värderingar och nödvändiga systemförändringar har en stark röst i alltinget och i nästa regering. Vi måste slå vakt om frågor rörande jämställdhet, ekonomi och välfärd som vi haft i förgrunden och som är så angelägna för det isländska samhället."
I den avgående regeringen är Þor­gerður Katrín Gunn­ars­dótt­ir fiske- och jordbruksminister. Hon är Renässans i särklass mest erfarna politiker. Mellan 1999 och 2013 representerade hon Självständighetspartiet i alltinget. I sex år var hon utbildningsminister och i fem år var hon partiets vice ordförande.

I senaste alltingsvalet toppade hon Renässans lista i den sydvästra valkretsen. I det kommande valet är hon åter toppkandidat i samma valkrets.

Jóna Sólveig Elínardóttir fortsätter som vice ordförande. Inför beslutet att välja Þor­gerður Katrín Gunn­ars­dótt­ir som ordförande ändrade Renässans partiets stadgar. De sade innan gårdagens möte att partiets ordförande och vice ordförande inte ska vara av samma kön. Annars hade Jóna Sólveig Elínardóttir tvingats avgå till följd av valet av Þor­gerður Katrín Gunn­ars­dótt­ir.

Här kan du läsa mer om Þor­gerður Katrín Gunn­ars­dótt­irs beslut att gå med i Renässans.

Bjarni Benediktsson rasar mot journalister och gymnasist



Först fick han i lördags ett raseriutbrott på 365:s redaktion. Sedan fortsatte han i går med att skälla ut en 18-årig gymnasieelev under ett besök på Verzlunarskóli Íslands. Först var det rapporteringen om aktieaffärer som fick statsminister Bjarni Benediktsson att tappa humöret. Sedan var det en fråga om Självständighetspartiets kopplingar till olika skandaler.

Statsminister Bjarni Benediktssons svar på fredagens avslöjande om hans försäljning av aktier i Glitnirs Sjóður 9 just före finanskraschen var att det rörde sig om ett politiskt motiverat angrepp. Han ansåg att syftet med att publicera uppgifterna var att skada honom själv och Självständighetspartiet i den pågående valrörelsen.

Detta tillbakavisades av Jon Henley, den journalist på The Guardian som arbetat med publiceringen. Det var också tidningen som fått de uppgifter från Glitnir som var underlag för avslöjandet. Han skriver i ett mejl till Morgunblaðið att de isländska journalister som han samarbetade med påskyndade publiceringen för att den inte skulle komma ännu närmare inpå valdagen.

Facebook anklagade Bjarni Benediktsson Stundin, som stod bakom avslöjandet, och andra isländska medier för att publicera felaktigheter. Han menade att de skrivit att han som alltingsledamot deltagit i nämndsammanträden där Glitnirs diskussion diskuterades.

Problemet med Bjarni Benediktssons resonemang var att det i bästa fall rörde sig om ett missförstånd. Hans tolkning av Stundins artikel var bara möjlig om en enda mening rycktes ur sitt sammanhang. Den som läste hela stycket kunde knappast få bilden av att ett sådant möte skulle ha hållits.

Detta påpekade Jón Trausti Reynisson, chefredaktör för Stundin, i en kommentar på Bjarni Benediktssons Facebook-sida. Denna valde Bjarni Benediktsson att dölja så att den bara kunde läsas av Jón Trausti Reynissons vänner.

En felaktig uppgift fanns däremot i Fréttablaðið. Den spreds också i andra medier tillhörande koncernen 365. När Bjarni Benediktsson besökte redaktionen i lördags var han rasande. Journalister som var på plats berättar att assistenten Svanhildur Hólm Valsdóttir fick ta honom åt sidan för att försöka lugna ner honom.

Bjarni Benediktsson kom till redaktionen för att medverka i ett direktsänt program. Det var innan sändningens början som han visade sin ilska. En journalist berättar i Stundin att många var förvånade över hans beteende:
"Folk var halvt chockade. Folk har aldrig sett Bjarni så tidigare."
Uppgifter om hans agerande nådde inte bara fram till Stundin. Även DV rapporterade om statsministerns utbrott. Detta fick Hrund Þórsdóttir, biträdande chefredaktör för 365, att i ett mejl vända sig till personalen. Stundin har tagit del av mejlet.

Hrund Þórsdóttir skriver att personer som kommer till 365 måste kunna lita på att de anställda är lojala med den egna redaktionen. Hon hänvisar till de etiska reglerna för journalister som säger att ingen ska agera på ett sådant sätt att det sprider missaktning över den egna arbetsplatsen. Därför skulle alltså inte uppgifterna om Bjarni Benediktssons ilska ha spridits utanför 365:s lokaler.

De senaste åren har Bjarni Benediktsson kopplats till en rad ifrågasatta affärer. Själv förnekar han att han gjort något fel eller agerat oetiskt. Med bara drygt två veckor kvar till valet är han pressad. Just nu ser det ut som att Självständighetspartiet kommer att förlora regeringsmakten och att partiet kan göra ett historiskt uselt valresultat.

Förmodligen var det detta som i går fick Bjarni Benediktsson att vända sig mot en 18-årig elev på Verzlunarskóli Íslands i Reykjavík. Det var under en debatt med flera andra politiker som han fick en fråga om Självständighetspartiets koppling till olika skandaler.

Bjarni Benediktsson har under valrörelsen betonat vikten av att välja partier som har stark förankring bland medborgarna. Frågan från eleven gällde Självständighetspartiets förankring med olaglig utnämning av domare till landsrätten och statliga Landsbankis försäljning av bolaget Borgun till personer nära Bjarni Benediktsson - en affär som köparna direkt gjorde enorma vinster på.

Svaret från Bjarni Benediktsson var att det var fel att koppla partiet till försäljningen av Borgun. Och domarutnämningen var inte en större fadäs än att de som vände sig till domstol inte fick rätt till skadestånd för att ha blivit bortvalda till förmån för mindre meriterade kandidater:
"Att ta Borgunfallet som exempel om att det är något fel med Självständighetspartiets förankring är alldeles otroligt lumpet, ursäkta. Det har inte någonstans kommit fram ett endaste tecken på att Självständighetspartiet, eller jag som [dåvarande] finansminister eller någon annan inom statsapparaten, försökt påverka utgången i den saken. Därför är det otroligt lumpen propaganda som du sprider här i salen om denna sak. Det är inget annat än propaganda, detta Borgunfallet. Det finns ingen täckning för alla dessa stora ord. Jag måste få försvara mig här eftersom människor tänker ta upp det här och använda det mot mig. Detta är lumpet. Landsrättsfallet är en helt annan sak. Det har bara gått sin gång och nyligen föll en dom där alla krav från de som lämnade in en stämning avvisades."
En annan av deltagarna var Björt Ólafsdóttir, miljöminister och alltingsledamot för Ljus framtid. Hon kritiserade Bjarni Benediktsson för hans svar på elevens fråga:
"För det första, Bjarni, måste jag medge att jag blir irriterad när du kommer hit och talar inför en grupp unga människor och kallar en av dem lumpen. Jag tycker att det är oförtjänt. Vi talar om politik och ska göra det ordentligt."
Bjarni Benediktsson svarade att det inte var den enskilda eleven som han kallade lumpen. I stället var det frågan som han kritiserade.

Här kan du läsa mer om Bjarni Benediktssons affärer med Sjóður 9.

Dagens citat

"Man skymtar om sanningen ska fram en trepartiregering med Gröna vänstern, Socialdemokraterna och Piratpartiet. Den majoritet som dessa tre partier kan förvänta sig som läget är nu är knapp. Man funderar naturligtvis över om det möjligt att förlita sig på Piratpartiet i en regering med knapp majoritet. Inom Gröna vänsterns led var det uppenbart länge att man hade liten tro på detta. Ingen bikupa accepterar två drottningar och det fanns i regel inte mycket kärlek mellan Katrín [Jakobsdóttir] och Birgitta [Jónsdóttir]. Men Birgitta, som var en oberäknelig politiker, har lämnat arenan och Helgi Hrafn Gunnarsson är den som har mest tyngd inom Piratpartiet. Helgi Hrafn är - oavsett vad han själv anser - inget annat än en socialdemokratisk pragmatiker. Han är stabil i samarbeten, fri från alla ytterligheter, roas av att vara en som säger emot i utkantsfrågor och har visat att han är orädd för att ta sig an väljarbasen."

Össur Skarphéðinsson, tidigare alltingsledamot och ledare för Socialdemokraterna, skriver på Facebook att han tror att en trepartikoalition mellan Gröna vänstern, Piratpartiet och Socialdemokraterna är den mest troliga efter nyvalet.

onsdag 11 oktober 2017

Turister skickar tillbaka stenar de tog med från Island

Efter åtta månader hemma i USA skickade amerikanska turister tillbaka stenar som de tagit med sig från Island. Mamman plockade upp dem för att dottern skulle kunna visa stenarna i skolan. Men efter att ha läst att det skulle vara olagligt att föra ut stenar ur landet postade de dem till Ferðamálastofa. Det behöver dock inte ha rört sig om några otillåtna stenar.

I allmänhet är det tillåtet att plocka med sig stenar från Island. Men det finns undantag. Inga stalaktiter får röras. Alla stalaktiter är fredade enligt naturskyddslagen. Inte heller är det tillåtet att ta med sig stenar från naturreservat och andra skyddade naturområden. I naturreservat är det inte heller tillåtet att flytta på stenar.

Vanliga stenar - som lavastenar - är det för det mesta tillåtet att ta med sig. Om marken inte ägs av stat eller kommun bör markägaren tillfrågas.

Två som inte frågade var en amerikansk mor och dotter som besökte Island i januari i år. Från en svart sandstrand tog de med sig en större sten och sand som fick följa med hem till USA. Syftet var att dottern skulle kunna visa upp stenarna i skolan.

Senare läste de att det skulle vara olagligt att föra ut stenar ur landet. Därför skickade de tillbaka dem till Ferðamálastofa med förhoppningen om att turistrådet skulle återbörda stenarna till den isländska naturen. Ferðamálastofa utlovar på Facebook att denna önskan kommer att respekteras.

Varannan stör sig på Air Bnb i centrala Reykjavík

Hälften av de boende i centrala Reykjavík upplever störningar från uthyrning av bostäder till turister genom tjänster som Air Bnb. I övriga stadsdelar är det betydligt färre som stör sig på denna typ av uthyrning. Nu bokar var fjärde turist övernattning genom Air Bnb. I Reykjavík är det drygt 5 000 bostäder som hyrs ut till utländska besökare.

De senaste åren har debatten om turismen i Reykjavík varit livlig. Attityderna har på många håll blivit mer negativa. Inte minst är det den växande uthyrningen genom tjänster som Air Bnb som stör lokalbefolkning.

Nu hyrs över 5 000 bostäder i Reykjavík ut genom Air Bnb. Dessa bostäder har i stor utsträckning försvunnit från bostadsmarknaden. Det har i sin tur bidragit till bostadsbrist och minskande antal bofasta i stadskärnan. Uthyrningen pressar också upp fastighetspriserna eftersom tillgången är så begränsad.

Många klagomål handlar även om för hög andel hotell och andra övernattningsställen, om störningar från turister som kommer och går under hela dygnet och om störande busstrafik.

I Reykjavík som helhet är det 13,4 procent som upplever ganska eller mycket stora störningar av uthyrning genom Air Bnb och liknande. Men det är 73,8 procent som sällan eller aldrig störs av denna typ av uthyrning. Det visar en undersökning utförd av Maskína på uppdrag av Höfuðborgarstofa.

I centrala Reykjavík är det dock betydligt fler som upplever störningar. Här är det varannan invånare som störs av uthyrningen.

Sett till hela staden är kvinnor mer utsatta. Det är 16,2 procent av kvinnorna som svarar att de drabbas av störningar jämfört med 10,9 procent av männen.

En stor del av uthyrningen genom Air Bnb sker svart och utan tillstånd. Myndigheterna har därför tidigare haft svårt att skaffa sig överblick över omfattningen. Nu tros omkring 380 000 turister ha bokat övernattningar i Reykjavík genom Air Bnb under 2016.

Det är 26 procent av turisterna som bokar genom Air Bnb. Det är en lägre andel än vad Höfuðborgarstofa trott. Höfuðborgarstofa räknade före undersökningen med att Air Bnb hade en dryg tredjedel av marknaden.

Attityden till turister fortsätter att försämras, men den stora majoriteten betraktar fortfarande turismen som något positivt. Hela 91 procent säger att de är positivt inställda till turister medan 9 procent svarar att de är negativt inställda. När samma fråga ställdes för ett år sedan var andelen positiva 95 procent.

Det är också fler som instämmer i att turismen har en positiv ekonomisk effekt och berikar staden.

Jón Gnarr i ordkrig med tunga namn inom Ljus framtid

Ljus framtid är ett parti som kännetecknas av ohälsa och banaliteter. Det anser Jón Gnarr, som grundade föregångaren Bästa partiet. De senaste dagarna har ett ordkrig mellan honom och flera i Ljus framtids ledning blossat upp. Startskottet var Jón Gnarrs beslut att arbeta för Socialdemokraterna inför det kommande nyvalet.

I fredags kom beskedet att Jón Gnarr kommer att fungera som rådgivare åt Socialdemokraterna under valrörelsen. Därmed tog han definitivt avsked från Ljus framtid, ett parti som bildades som en efterföljare till Bästa partiet - som han själv grundade och som hade makten i Reykjavík i fyra år.

Flera tongivande medlemmar tog steget över från Bästa partiet till Ljus framtid. Partiet fick också med sig det goda rykte som Jón Gnarr och många av hans medarbetare hade.

Men sedan dess har Ljus framtid inte bara rasat i opinionssiffrorna. Det har också funnits ett stort internt missnöje med ledningen. Grundaren Guðmundur Steingrímsson närmast tvingades bort från ordförandeposten efter kritik från medgrundaren Heiða Kristín Helgadóttir.

Óttarr Proppé - som i årtionden varit en av Jón Gnarrs nära vänner - tog över ledarskapet. Nu dras även han in i ordkriget mellan Jón Gnarr och partiledningen. Det var uppenbart att det fanns flera inom Ljus framtid som inte gillade hans engagemang för Socialdemokraterna. Efter beskedet vände de sig på olika sätt mot Jón Gnarr.

En av dem var styrelseordföranden Guðlaug Kristjánsdóttir. På Instagram publicerade hon Jón Gnarrs underskrift - en namnteckning som Ljus framtid tillsammans med många andra lämnar in till valmyndigheten för att få ställa upp i alltingsvalet. Hon sade sig fundera över om hon skulle sälja underskriften på auktion.

Snart ångrade sig Guðlaug Kristjánsdóttir och raderade inlägget. Hon sade till Vísir att det var fel av henne att publicera underskriften:
"Det var dåligt gjort av mig och jag ångrar det verkligen. Jag var inte helt vaken. Jag kan egentligen bara säga det. Jag ber honom och alla andra som reagerade på detta innerligt om ursäkt."
En annan som kommenterade Jón Gnarrs beslut var miljöminister Björt Ólafsdóttir. Hon antydde för Vísir att hans motiv skulle vara ekonomiskt:
"Han har naturligtvis sökt efter arbete och det har varit helt öppet. Han har nu fått arbete av Socialdemokraterna och det är bara bra och det kommer inte som någon stor överraskning för mig. Han hade tidigare sökt sig till oss inom Ljus framtid, men vi kunde tyvärr inte betala honom eftersom vi inte tar emot bidrag från företag."
Att Jón Gnarr kommer få betalt av Socialdemokraterna stämmer. Det säger partiledaren Logi Már Einarsson till Vísir. Men någon summa är ännu inte bestämd.

Men att han skulle ha varit ute efter pengar från Ljus framtid är något som Jón Gnarr förnekar. Han anklagar på Facebook partiet för att kännetecknas av "sjukdom och banalitet". Han skriver att diskussionen om ersättning enbart kommit upp i samtal med Óttarr Proppé. Och det var inte så att han var ute efter pengar:
"Jag erbjöds heller inte någon ersättning. Det var aldrig uppe till diskussion. Det diskuterades om jag skulle ta plats på valsedeln och det är ingen som betalar människor för det, så jag förstår inte vad hon [Björt Ólafsdóttir] menar utöver att hon försöker förminska mig. Ministern ser anledning att särskilt nämna min arbetssituation och det står klart att jag söker efter arbete, att jag inte är särskilt imponerande, att det inte är någon stor förlust och att ingen saknar mig. Jag tyckte inte att detta var någon rolig hälsning från en människa som jag har respekterat mycket och som jag på många sätt har gett stöd åt under hennes politiska karriär och som själv har ett ganska välbetalt arbete som hon säkert aldrig skulle ha om inte jag hade funnits."
Jón Gnarr skriver att han nyligen besökt två möten med Ljus framtid. Han upplevde stämningen som negativ och kände inte att han var välkommen. Därför ville han heller inte kandidera för partiet. Detta meddelade han S. Björn Blöndal och Ilmur Kristjánsdóttir. Han kommenterar också Guðlaug Kristjánsdóttirs publicering av hans underskrift:
"Jag har upplevt olika typer av respektlöshet i mitt engagemang inom politiken, men detta är sannolikt det sunkigaste som jag har utsatts för. Det är inte bara dumt, oförskämt och oförtjänt utan även olagligt."
I stället valde han att engagera sig för Socialdemokraterna. Initiativet kom enligt Jón Gnarr från en annan vän, Gunnar Lárus Hjálmarsson. Där var stämningen mycket mer positiv än inom Ljus framtid. Han skriver vidare att han inte gjort sig förtjänt av att behandlas illa av partiet:
"Detta parti är ett resultat av Bästa partiet och det har åtnjutit mycket medvind för sina kopplingar till Bästa partiet och det har utgett sig för att inom isländsk politik ha den främsta särställningen att upprätthålla Bästa partiets innehåll eller ideologi om sund kommunikation. Jag stödde partiet i början och gav det viktiga erfarenheter. Detta parti har på många sätt seglat tack vare mig och mitt arv fast jag inte har varit en del av det. Jag har gett det mycket men de har aldrig gett mig något - förutom denna skit nu."
Två andra tongivande personer instämmer i Jón Gnarrs inlägg: Heiða Kristín Helgadóttir, som inte bara var med och grundade Ljus framtid utan också var kampanjledare för Bästa partiet, och Gaukur Úlfarsson, som hade ett stort inflytande på Bästa partiets politik och som i det kommande valet i stället arbetar för Piratpartiet.

Björt Ólafsdóttir säger till Vísir att hon inte anser att Jón Gnarrs avståndstagande från Ljus framtid är något hårt slag för partiet.

Hans beslut att arbeta för Socialdemokraterna har lett till att Jón Gnarr det enda betalda uppdrag han för tillfället hade. RÚV slutar nu sända hans program Sirkus Jóns Gnarr eftersom bolaget anser det vara oförenligt med de etiska reglerna att göra radio med en partipolitiskt aktiv person. Det rapporterar Vísir.

Här kan du läsa mer om Jón Gnarrs avhopp till Socialdemokraterna.

Dagens citat

"Det var en otrolig besvikelse hur det gick för denna regering och som det nu har visat sig var detta aldrig anledning till att spräcka regeringssamarbetet. Man måste kunna stå på fötterna. ... Där borde Ljus framtid ha väntat och sett exakt hur frågan utvecklats innan partiet på ett nattligt möte tog ett snedsteg om att spräcka regeringen."

Þorsteinn Víglundsson, socialminister och alltingsledamot för Renässans, i Vísir om koalitionspartnern Ljus framtids agerande i samband med regeringskrisen.

tisdag 10 oktober 2017

Centerpartiet tar varannan väljare från Framstegspartiet

Hälften av Centerpartiets sympatisörer röstade på Framstegspartiet i alltingsvalet för ett år sedan. Och en fjärdedel av dem lade då sin röst på Självständighetspartiet. Framstegspartiet är också tillsammans med Piratpartiet det parti som har de mest illojala väljarna. Mest trogna är Gröna vänsterns anhängare. Det visar en mätning utförd av Félagsvísindastofnun utförd på uppdrag av Morgunblaðið.

I den senaste opinionsundersökningen från Félagsvísindastofnun får nybildade Centerpartiet 9,5 procent. Partiet tar en stor del av sina väljare från Framstegspartiet, det parti som ledaren Sigmundur Davíð Gunnlaugsson nyligen lämnade. I samma mätning får Framstegspartiet bara 5,5 procent.

Hela 48,4 procent av Centerpartiets sympatisörer röstade på Framstegspartiet i valet i oktober 2016. Hälften så många - 24,4 procent - röstade då på Självständighetspartiet.

Från övriga partier kommer bara enstaka väljare. Det var 6,6 procent som då valde Renässans, 6,1 procent Piratpartiet, 5,3 procent Ljus framtid, 5 procent Gröna vänstern och 2,4 procent Socialdemokraterna.

Framstegspartiets väljare tillhör också de som är mest illojala. Bara 38 procent av de som röstade på partiet för ett år sedan tänker ge Framstegspartiet nytt förtroende. Det är bara Piratpartiets anhängare som är mer otrogna. Där tänker 36 procent på nytt rösta på partiet.

Mest lojala är Gröna vänsterns sympatisörer. Här tänker 78 procent göra samma val i årets val. För Socialdemokraterna är motsvarande siffra 72 procent och för Självständighetspartiet 55 procent.

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

Överklagar domen för mordet på Birna Brjánsdóttir

Thomas Møller Olsen överklagar domen för mordet på Birna Brjánsdóttir till Hæstiréttur Íslands. Nyligen dömdes han till nitton års fängelse - ett av de strängaste straff som utdömts på Island under de senaste årtiondena. Och enligt en forskare i juridik finns det en rad frågetecken kring gripandet av Thomas Møller Olsen.

I januari i år försvann 20-åriga Birna Brjánsdóttir efter en utekväll i Reykjavík. Åtta dagar senare hittades hon död på stranden vid Selvogur. Kroppen bar spår efter grov misshandel. Hon hade slagits med knytnävar i ansiktet flera gånger och utsatts för stryptag som nästan tog hennes liv.

Obduktionen visade att hon drunknat. Gärningsmannen slog henne medvetslös. Sedan kastade han Birna Brjánsdóttir i vattnet efter att ha klätt av henne och gjort sig av med såväl kläder som andra tillhörigheter.

Bilder från övervakningskameror gjorde att polisen snabbt kom att intressera sig för en hyrbil som disponerades av två grönländska sjömän. Polar Nanoq, den trålare de arbetade på, låg i hamn i Hafnarfjörður när Birna Brjánsdóttir försvann.

I bilen fanns spår av grov misshandel. Hos Thomas Møller Olsen fanns dna-bevisning som kopplade honom till Birna Brjánsdóttir. Ombord båten fanns hennes körkort och hans fingeravtryck. På hennes kängor fanns hans dna. Och det var hennes blod som fanns i bilen.

Thomas Møller Olsen dömdes nyligen till nitton års fängelse för mordet på Birna Brjánsdóttir och för grovt narkotikabrott. Straffet är ett av de längsta som utdömts på Island under de senaste årtiondena.

Mord brukar ge sexton års fängelse. Straffvärdet för narkotikasmugglingen är två års fängelse. Men rätten ansåg att det inte fanns något som talade till Thomas Møller Olsens fördel. Han undanröjde bevis och kom hela tiden med nya berättelser. I den sista - som han lade fram under rättegången - försökte han lägga skulden för mordet på en kollega.

Under rättegången nekade han till mordet. Han medgav att han fört ombord 23,4 kilo cannabis på Polar Nanoq, men ansåg inte att något straff skulle utdömas. Skälet var att det var polisen som förde in narkotikan på isländskt territorium. Detta resonemang underkändes av rätten.

Nu överklagar Thomas Møller Olsen domen till Hæstiréttur Íslands. Om fallet inte hinner avgöras före årsskiftet går målet i stället till Landsréttur, en ny domstol som tas i bruk i januari nästa år.

Där är det inte osannolikt att skuldfrågan kan falla på själva gripandet av Thomas Møller Olsen. Det säger Bjarni Már Magnússon, docent i juridik vid Háskólinn í Reykjavík, till RÚV. Han är expert på internationell rätt och anser att Héraðsdómur Reykjaness undvek att ta ställning till själva gripandet:
"Skälet är att man går ombord ett fartyg utanför territorialvattnet, inom den så kallade ekonomiska zonen. Isländska staten har först och främst allmän jurisdiktion inom territorialvattnet och så viss jurisdiktion inom den ekonomiska zonen, mest känt är till exempel fiskebrott."
När isländsk polis gick ombord Polar Nanoq befann sig trålaren 90 sjömil från land. Territorialvattengränsen är 12 sjömil medan den ekonomiska zonen sträcker sig 200 sjömil från land.

Bjarni Már Magnússon säger till RÚV att domstolar är skyldiga att behandla lagligheten i ett gripande. Han hävdar att det inte spelar någon roll att Polar Nanoqs kapten själv valde att vända tillbaka mot Island när det framkommit att personer ombord kunde ha något med Birna Brjánsdóttirs försvinnande att göra:
"Om så vore fallet hade kaptenen kunnat bestämma att kineser hade jurisdiktion i fallet, men det är helt enkelt inte så."
Enligt Bjarni Már Magnússon har det tidigare hänt att Hæstiréttur Íslands friat just för att gripanden skett utanför isländsk jurisdiktion. Men att dessa domar skulle kunna tillämpas på Thomas Møller Olsen avfärdar Jón H. B. Snorrason, som var åklagare när gripandet gjordes. Han säger till RÚV att gripandet gått rätt till:
"Och tingsrättens utfall var att det inte fanns några fnurror på tråden i denna sak som på något sätt hade inverkan på domen. Det kan ofta ske i olika fall att något utförande av tvångsåtgärder går utöver proportionalitetsprincipen och det kan leda till skadeståndsskyldighet för staten. Detta har ingen inverkan på bevisbedömningen och domens utfall."
Jón H. B. Snorrason säger också att grönländska myndigheter gett sitt godkännande till gripandet. Om så vore fallet, skriver Bjarni Már Magnússon på Facebook, undrar han varför åklagaren inte lade fram några sådana dokument eller redogjorde för godkännandet i samband med rättegången.

Här kan du läsa mer om domen mot Thomas Møller Olsen.

Polis stoppar p-avgift vid Hraunfossar och Barnafoss

Polis stoppar nu parkeringsavgifterna vid vattenfallen Barnafoss och Hraunfossar. Allmän väg går nämligen fram till parkeringsplatsen - och en sådan får inte beläggas med någon avgift utan godkännande från Vegagerðin. Det var i fredags som ett privat företag utan förvarning började ta betalt av besökare.

I juli i år försökte det bolag som arrenderar fastigheten Hraunsás II ta betalt av besökare till Hraunfossar och Barnafoss. Parkeringsavgifterna skulle bli bland de högsta i landet. Planen var att kräva 1 000 isländska kronor för personbilar och 120 kronor per person för passagerare i bussar.

Myndigheterna Umhverfisstofnun och Vegagerðin och kommunen Borgarbyggð motsatte sig avgifterna. De ansåg att det inte var lagligt att ta betalt för parkeringar i området. Bolaget H-fossar, som arrenderar Hraunsás II, backade tillfälligt från planerna.

Reträtten kom sedan Umhverfisstofnun hotat med vite på upp till 500 000 isländska kronor om dagen för brott mot naturskyddslagen. Vattenfallen är fridlysta. Därför krävs myndighetens godkännande för att börja ta betalt av besökare.

I fredags började H-fossar utan förvarning på nytt ta betalt av besökare. Den här gången var priserna ännu högre. Prislistan började med 2 000 isländska kronor för personbilar och slutade på 6 000 kronor för bussar. Besökare som kom till fots eller på cykel behövde inte betala.

Priserna sattes upp på en av Vegagerðins skyltar i området. Den skruvades snart ned av personal från myndigheten eftersom det krävs tillstånd även för att sätta upp skyltar. Men trots önskemål från Umhverfisstofnun kom polisen bara och övervakade situationen utan att stoppa själva betalningen.

H-fossar anser sig ha rätt att ta betalt. Bolaget hävdar att äganderätten är starkare än naturskyddslagen och att Umhverfisstofnun därför inte kan stoppa införandet av parkeringsavgifter.

Nu stoppar polisen parkeringsavgifterna. Polisen skriver på Facebook att beslutet kommer efter en begäran från Vegagerðin. Den väg som leder fram till parkeringsplatserna är allmän. Ingen har rätt att stoppa trafik på allmän väg utan samtycke från myndigheten. Något sådant godkännande finns inte.

H-fossar kan välja att trotsa polisen. Men polisen skriver också att det av trafiksäkerhetsskäl är viktigt att hålla vägen fram till vattenfallen öppen för alla besökare. Annars finns en uppenbar risk att många besökare väljer att parkera längs landsvägen för att undvika att betala parkeringsavgifterna. Bilar som står parkerade längs den smala vägen med många skarpa kurvor kan utgöra en trafikfara.

Frågan är om H-fossar nu försöker få en domstol att avgöra tvisten om möjligheter att ta ut avgifter på fridlyst mark. Klart är att bolaget satsat en hel del på turism i regionen. Utöver att arrendera Hraunsás II har H-fossar också köpt Baula, ett servicestopp längs ringvägen strax söder om Bifröst.

Driften av Baula gick över till H-fossar i september i år. Just Baula har de senaste åren haft ett besvärligt rykte i branschen. Den före detta ägaren reagerade starkt mot de turistbussar som tidigare stannade vid Baula. Många av passagerarna använde toaletterna utan att köpa något. Efter ägarens protester slutade så gott som samtliga chaufförer att stanna vid Baula.

Vid Hraunfossar och Barnafoss har det inte varit någon hemlighet att syftet har varit att just ta betalt av besökare. Sedan tidigare finns det 22 miljoner isländska kronor i statligt bidrag att hämta för utbyggnad av parkeringsplatsen. Det har H-fossar inte visat något intresse för.

Hittills har de nya ägarna inte satsat några pengar på bättre tillgänglighet och service. Det har i stället sagts att förbättringar skulle ske i takt med att intäkterna strömmade in. Nu kan det alltså - efter bara fyra dagar - vara slut på de privata parkeringsavgifterna för gott.

Här kan du läsa mer om Hraunfossar och Barnafoss.