Dagens bonuscitat

"Vi är inte förtjusta i det på grund av att Islandsresan i första hand bygger på naturupplevelser och vi anser att sådan avgiftsbeläggning skulle inskränka den bild som vi vill förmedla av landet om människor ständigt behöver ta upp plånboken vid varje vattenfall eller bäck."

Bjarnheiður Hallsdóttir, ordförande för branschorganisationen Samtök ferðaþjónustunnar, säger i RÚV att turistindustrin inte vill införa avgifter för populära besöksmål.

Island delar på välfärdsdepartementet - igen

Välfärdsdepartementet blir bara åtta år gammalt. Nu river regeringen upp det enade departementet och inrättar enligt ett pressmeddelande separata departement för hälso- och sjukvård respektive sociala frågor och jämställdhet. De nygamla departementen kommer att ledas av Svandís Svavarsdóttir och Ásmundur Einar Daðason.

Hösten 2010 beslutade den dåvarande regeringen - som bestod av Socialdemokraterna och Gröna vänstern - för att slå ihop socialdepartementet samt hälso- och sjukvårdsdepartementet. Det nybildade välfärdsdepartementet började arbeta i januari 2011. Den första välfärdsministern blev Guðbjartur Hannesson.

Syftet med sammanslagningen var att effektivisera arbetet. Regeringen hade också ambitionen att minska antalet ministrar.

Två som var med om att fatta beslutet om sammanslagningen var Svandís Svavarsdóttir och Ásmundur Einar Daðason. Då representerade båda Gröna vänstern. Ásmundur Einar Daðason har sedan dess gått över till Framstegspartiet. Nu är han social- och jämställdhetsminister medan hon är hälso- och sjukvårdsminister.

Nu river alltså regeringen - som i dag består av Gröna vänstern, Självständighetspartiet och Framstegspartiet - upp beslutet. Statsminister Katrín Jakobsdóttir kommer formellt att lägga ett sådant förslag när alltinget återsamlas i höst.

De båda ministrarna kommer att behålla sina ansvarsområden. Bägge blir alltså departementschefer - en förändring som förmodligen genomförs vid årsskiftet. Syftet är enligt ett pressmeddelande att stärka departementens ledning och arbete.

Morddömd isländsk jurist får inte tillbaka advokatlicens

Med fyra hammarslag i huvudet dödade advokaten en annan man på en parkeringsplats i Reykjavík. Straffet blev sexton års fängelse. Efter att ha avtjänat straffet fick mannen upprättelse. Men han får inte tillbaka sin advokatlicens. Enligt Landsréttur har han ännu inte det förtroende som är nödvändigt för att arbeta som advokat.

Det var den 8 november 2000 som advokaten hade stämt träff med en annan man vid Öskjuhlíð i Reykjavík. Grälet slutade med att advokaten grep tag i en hammare. Advokaten slog mannen i huvudet med hammaren fyra gånger. Skadorna var så allvarliga att mannen dog.

Advokaten dömdes i maj 2001 till sexton års fängelse för mord. Samma år gick han också i personlig konkurs samt förlorade advokatlicensen. Efter tio år i fängelse frigavs mannen villkorligt. För tre år sedan löpte tiden för den villkorliga frigivningen ut.

För drygt två år sedan fick mannen upprättelse - något som är nödvändigt för att till exempel kunna få advokatlicens, sitta i bolagsstyrelser och liknande. Tidigare i år vände han sig till Lögmannafélag Íslands för att återfå just advokatlicensen. När han fick nej vände han sig till domstol. Mannen fick först rätt i Héraðsdómur Reykjavíkur, men förlorade när fallet prövades i Landsréttur.

Inför rätten berättade mannen att mordet skedde under en tid när han var beroende av narkotika och hade ansträngd ekonomi. Nu hade han inte använt narkotika på arton år.

Lögmannafélag Íslands ansåg att det inte bara var morddomen som stod i vägen för att mannen skulle återfå advokatlicensen. Det fanns också en rad frågetecken kring turerna kring hans personliga konkurs. Lögmannafélag Íslands gjorde bedömningen att det saknades upplysningar om bland annat fastighetsaffärer och inkomstdeklarationer.

Eftersom advokater ofta hanterar känsliga frågor om klienters ekonomi ansåg Lögmannafélag Íslands inte att mannen kunnat visa att han hade dragit tillräcklig lärdom från sina misstag. Därför har han inte heller lyckats bygga upp det förtroende som är nödvändigt för en advokat.

Landsréttur går alltså på Lögmannafélag Íslands linje. Mannen får inte tillbaka advokatlicensen och får därmed heller inte rätt att börja jobba som advokat.

Här kan du läsa domen i sin helhet.

Dagens citat

"Pappa fick inget för att låta armén använda all mark. Men när de lämnar så tar de vara på redskap och verktyg, allt som de hade där, men han fick äga alla barackerna. Efter det började han riva barackerna och sälja dem bara så att människor kunde bygga något av dem. Och han fick bra betalt för det och det räddade honom. Han kunde använda det till att köpa första traktorn."

María Sveinsdóttir, som var barn när amerikanska trupper grundade en förläggning på Álftanes, i Vísir om ockupationsåren under andra världskriget.

Dagens bonuscitat

"Så får man inte heller glömma att vi också har ett ökat antal partier. Så vi behöver ta med i beräkningarna att alternativen har ökat mycket de senaste åren, vilket kan förklara varför människor tar längre tid på sig för att bestämma sig och är mer beredda än tidigare att överge sitt parti."

Grétar Þór Eyþórsson, professor i statsvetenskap vid Háskólinn á Akureyri, i Vísir om att allt fler isländska väljare bestämmer sig allt senare för vad de ska rösta på i val till alltinget.

Ägare stänger väg till Ófeigsfjörður och Hvalá med traktor

En traktor blockerar nu vägen till Hvalá och Ófeigsfjörður. Det är Pétur Guðmundsson som säger sig ha tröttnat på att motståndare till bygget av vattenkraftverket vid Hvalá finns på hans mark. De passerar hans sommarhus på vägen till det område som kommer att påverkas av bygget. Trots uppmaningar från myndigheter tänker han inte flytta på traktorn.

Den enda vägen till Ófeigsfjörður i Árneshreppur är F649, en dålig grusväg som löper längs strandkanten och bara är framkomlig under några månader om året för fyrhjulsdrivna fordon med hög markfrigång. Vägen börjar i Norðurfjörður, passerar den gamla sillfabriken vid Eyri och slutar vid Hvalá.

Hvalá är den plats där Vesturverk och HS Orka planerar ett vattenkraftverk. Bygget har det senaste året splittrat kommunfullmäktige och invånare i kommunen Árneshreppur. I kommunalvalet fick motståndarsidan inga företrädare invalda i fullmäktige. Eftersom samtliga invalda i fullmäktige står bakom planerna kan vattenkraftverket bli verklighet.

Motståndarna har dock ännu inte gett upp hoppet om att kunna stoppa bygget. De har bland annat uppmanat allmänheten att besöka området vid Hvalá för att själva uppleva den natur som kommer att påverkas av kraftverket. Det rör sig om vattenfall som inte kommer att ha mycket vatten kvar och hedar som kommer att läggas under vatten.

En privatperson väntas tjäna på bygget. Det är Pétur Guðmundsson, som äger Ófeigsfjörður. Där bor han också under somrarna. Han har redan sålt vattenrättigheter till exploatörerna.

Både vägen till Hvalá och kraftverksområdet ligger på hans mark. Nu har han blockerat vägen med en traktor. Pétur Guðmundsson säger i Fréttablaðið att han vill kunna kontrollera vilka som färdas i Ófeigsfjörður. Han säger sig också vara trött på motståndare till kraftverket som besöker Hvalá:

"Jag tänker sortera dem som åker norrut. ... De människor som kommer dit [den plats där traktorn blockerar vägen] kan bara komma hem och då talar jag med dem och de som jag tycker är trevliga kan få åka norrut. Packet har inget där att göra."

Vegagerðin har försökt få Pétur Guðmundsson att flytta på traktorn eftersom det är allmän väg. Han hävdar dock att han inte tänker följa myndighetens uppmaningar och flytta på den.

Här kan du läsa mer om konflikterna om vattenkraftverket vid Hvalá.

Kristján Loftsson i strid med fackförbund efter lönetvist

Valfångstbolaget Hvalur hf. förlorade nyligen en lönetvist mot fackförbundet Verkalýðsfélag Akraness. Inför årets jakt på sillval nekar därför Hvalurs vd Kristján Loftsson anställda att vara med i denna fackförening. Facket hävdar att det rör sig om en olaglig åtgärd. Samtidigt kan ytterligare 200 personer som tidigare jobbat för Hvalur ha rätt till ersättning.

I veckan återupptog Hvalur hf. jakten på sillval efter två somrars paus. På valfångststationen i Hvalfjörður och på båtarna Hvalur 8 och Hvalur 9 kommer omkring 150 personer att få tillfälliga jobb under jaktsäsongen. Planen är att jakten ska pågå in i september.

Men när de anställda i veckan samlades för ett personalmöte fick de ett oväntat besked från Kristján Loftsson, Hvalurs vd och storägare. De ska då ha fått veta att de inte fick vara med i fackförbundet Verkalýðsfélag Akraness. I stället ska de ha hänvisats till facket Stéttarfélag Vesturlands.

Vilhjálmur Birgisson, ordförande för Verkalýðsfélag Akraness, skriver på Facebook att Hvalurs agerande är olagligt. Eftersom fångststationen ligger inom fackförbundets geografiska område är det också dit de anställda ska vända sig. Han anklagar Kristján Loftsson för att vara oetisk och sniken. Vilhjálmur Birgisson säger också att facket kommer att ta strid med Hvalur. Han skriver att Kristján Loftsson inte kan ställa sig över lagen bara för att han är en av Islands rikaste personer.

Enligt Vilhjálmur Birgisson rör det sig om en hämnd från Kristján Loftssons sida. Nyligen förlorade Hvalur i en lönetvist mot Verkalýðsfélag Akraness i Hæstiréttur Íslands, Dispyten gällde en person som jobbade för Hvalur sommaren 2013.

Domen gav mannen rätt till 512 947 isländska kronor plus ränta i utebliven ersättning. Han hade nämligen inte fått betalt enligt kollektivavtalet. Eftersom han inte hade fått den lediga dag i veckan som avtalet föreskriver måste Hvalur betala lön när en anställd jobbar sju dagar i följd - oavsett om den åttonde dagen är ledig eller inte.

Verkalýðsfélag Akraness skriver i ett pressmeddelande att domen är prejudicerande. Fackförbundet anser att omkring 200 personer som jobbat för Hvalur 2009, 2010, 2013 och 2015 har rätt till totalt runt 300 miljoner isländska kronor i ersättning. Hittills har dock Hvalur och Kristján Loftsson inte tagit några steg mot att ersätta även andra anställda.

Här kan du läsa mer om årets valfångst och här kan du läsa domen i sin helhet.

Dagens citat

"Jag tog det så kallade skorvprovet för många år sedan och har länge haft en liten färöisk fiskebåt, Æðru­leysið, som jag ibland har använt för kustnära fiske på somrarna. Jag tyckte att detta var kul eftersom jag tror att det finns sjömansblod i alla islänningars ådror."

Kristján Kristjánsson - mer känd som artisten KK - i Morgunblaðið om att han nu har tagit skepparexamen för båtar upp till 45 meter.

Tunneln under Hvalfjörður blir gratis i september

I september blir det gratis att använda tunneln under Hvalfjörður. Då överlämnar bolaget Spölur tunneln till isländska staten. Exakt vilket datum som passagen blir avgiftsfri är ännu inte bestämt. Besked om vilken dag som avgiften slopas väntas i augusti. Det uppger Spölur i ett pressmeddelande.

Det är nu tjugo år sedan tunneln under Hvalfjörður togs i bruk. Den sex kilometer långa tunneln kortade restiden med närmare en timme jämfört med att åka runt fjorden. De senaste åren har passagen kostat 1 000 isländska kronor.

Varje dag är det i snitt omkring 7 000 fordon som kör genom tunneln. 2017 var ett nytt rekordår för trafiken under Hvalfjörður. Då var det 2 549 741 fordon som använde tunneln - en ökning med 8,2 procent jämfört med det tidigare rekordåret 2016.

Tunneln ägs och drivs av det privata bolaget Spölur. Nu har bolaget fått tillbaka de pengar som investerades i tunnelbygget. Därför ska tunneln nu återlämnas till staten.

Möjligheterna att behålla passageavgiften har diskuterats. Ett förslag har varit att använda intäkterna från Hvalfjörður till andra investeringar i det isländska vägnätet. Inte minst har det gällt en ny tunnel under fjorden eftersom den befintliga inte riktigt klarar av dagens trafikvolymer i rusningstid. Men det blir alltså inte så.

I september blir det enligt Spölur gratis att använda tunneln. Det exakta datumet för när avgiften försvinner är ännu inte bestämt. Ett sådant besked väntas i augusti.

Här kan du läsa mer om tunneln under Hvalfjörður.

Utökat fiske av viktigaste arterna för Islands ekonomi

Torsk, kolja och sej får alla större kvoter nästa fiskeår. Efter flera år med svag tillväxt för kolja höjs nu kvoten med hela 40 procent då beståndet åter växer kraftigt. Nästan lika mycket höjs fångstkvoten för sej. För torsken är ökningen beskedligare. Kvotbesluten har fattats av fiskeminister Kristján Þór Júlíusson.

När nästa fiskeår inleds den 1 september finns det förutsättningar för att fisket ska kunna ge ännu större intäkter. Fiskeminister Kristján Þór Júlíusson följer enligt ett pressmeddelande fångstrekommendationerna från Hafrannsóknastofnun - och det innebär mer fiske av tre av de ekonomiskt viktigaste arterna.

I särklass viktigast är torsken. Här höjs kvoten marginellt till 262 000 ton. Mängden torsk som får fångas under det kommande året är en av de högsta någonsin. Hafrannsóknastofnun räknar med liknande rekommendationer under de närmaste åren. Återväxten de tre senaste åren har nämligen varit genomsnittlig.

Historiskt fiskades det allra mest torsk i början av 1950-talet. Då uppgick fångsterna till det dubbla jämfört med dagens. Men det fisket var inte hållbart. Senare infördes kvotsystemet för att förhindra överfiske.

Den största - och ekonomiskt mest betydelsefulla - förändringen gäller kolja. Kvoterna för fisket av kolja har sänkts i flera år eftersom beståndet blivit allt svagare. Åtstramningarna har nu gett resultat. Flera starka årgångar gör att kvoten nu höjs med 40 procent till 56 700 ton.

En annan ekonomiskt viktig art är sej. Också här mår beståndet nu bättre efter flera svaga år. Fångstkvoten höjs med 30 procent till 79 092 ton.

Kvoterna utökas även för bergtunga och havskatt.

Men det finns också bestånd som minskar. Därför sänks också fångstkvoterna. Nästa fiskeår krymper kvoterna för bland annat större kungsfisk, långa, birkelånga, marulk, lubb och den sill som förökar sig längs den isländska kusten.

Fångstkvoter för arter som makrill tillkännages senare.

Här kan du läsa mer om det isländska fisket.

Färre lunnefåglar häckar på nordvästra Island

På västra och nordvästra Island kommer lunnefågelns återväxt att bli klart sämre i år. Men på delar av södra Island är det betydligt fler som häckar i sommar jämfört med förra året. Det visar Náttúrustofa Suðurlands inventering av häckande fåglar. Förklaringen till förändringen på Hemön och Dyrhólaey kan vara bättre tillgång till havstobis.

Ända sedan 2002 har återväxten bland lunnefågeln på Island varit negativ. Under samma period har beståndet halverats. Antalet fåglar beräknas nu till omkring 4 miljoner.

Förklaringen till att beståndet är på väg mot en kollaps är sämre tillgång till föda. Atlanten fortsätter att bli allt varmare. Det gör att de arter som utgör lunnefågelns huvudsakliga föda - i synnerhet havstobis - rör sig norrut. Lunnefågeln återvänder dock till samma håla år efter år för att häcka.

Havstemperaturerna på norra Island är alltjämt betydligt lägre än på sydkusten. Det tros också vara förklaringen till att bestånden i norr är mer normala. Där är tillgången till föda klart bättre än i söder.

Varje sommar inventerar Náttúrustofa Suðurlands återväxten i tolv av de största kolonierna. Det görs två besök på varje plats. Det första görs i sommarens början för att kontrollera hur många hålor som är bebodda av häckande par. Det andra görs mot sommarens slut för att undersöka hur många levande ungar som kläckts.

De första besöken visar på stora skillnader mellan olika delar av landet. Trots bättre siffror från delar av södra Island är det tveksamt om årets återväxt är tillräcklig för att inte beståndet ska fortsätta minska.

Under våren har det rapporterats om mer havstobis än vanligt i havet runt Västmannaöarna. Det skulle kunna vara förklaringen till att återväxten ser bättre ut än katastrofåret 2017. Nu är 68 procent av hålorna bebodda. Förra året var det bara 55 procent.

Samma förklaring skulle kunna gälla Dyrhólaey på sydkusten. Där sattes ett nytt bottenrekord förra sommaren då det bara fanns lunnefåglar i 31 procent av hålorna. I år ser det betydligt bättre ut. Hela 56 procent av hålorna är nu bebodda. Även om det är en historiskt sett låg siffra kan det ändå vara ett tecken på ett trendbrott.

Men den positiva bilden gäller inte hela landet. På västra och nordvästra Island verkar återväxten bli sämre i år. Den kraftigaste minskningen noterades på Akurey i Faxaflói där andelen använda hålor sjunkit från 83 till 63 procent. För ett år sedan fanns det förhållandevis mycket havstobis i Faxaflói.

På Elliðaey i Breiðafjörður sjunker andelen bebodda hålor från 80 till 71 procent, på Vigur från 89 till 79 procent, på Grímsey i Steingrímsfjörður från 94 till 81 procent och på Lundey i Skjálfandi från 83 till 82 procent.

Ett undantag i norr är Grímsey. Där ökade andelen bon i bruk från 78 till 74 procent. På grund av dåligt väder blev det i år inget besök på Grímsey för Náttúrustofa Suðurlands.

På östra Island var det inga stora förändringar jämfört med 2017. På Hafnarhólmi i Borgarfjörður eystri ökade andelen häckande fåglar från 74 till 78 procent. På Papey minskade den från 69 till 67 procent.

I söder är Ingólfshöfði ett undantag. Det verkar inte som att den havstobis som finns runt Västmannaöarna har nått så långt österut längs den isländska sydkusten. Här var bara 44 procent av hålorna bebodda. Förra året var motsvarande siffra 61 procent.

Här kan du läsa mer om lunnefågeln på Island.

Dagens citat

"Alla dessa är maskulina ord: forseti, meðlimur, flutningsaðili. Fallet med isländskan är att majoriteten av yrkestitlar och liknande ord är maskulina. Så om vi kastar bort maður får vi bara något annat maskulint ord i stället."

Eiríkur Rögnvaldsson, professor i isländska vid Háskóli Íslands, säger i Vísir att studentkåren vid universitetet bytt ut en rad titlar där efterleden förknippas med manspersoner - läs mer här.

Häckande sångsvanar driver bort andra sångsvanar

Förra sommaren var Ágúst Ingi Ketilsson, bonde på Brúnastaðir på södra Island, allt annat än nöjd med att ett åttiotal sångsvanar höll till på slåttervallen. Med sångsvanen kommer enorma mängder fågelskit och den äter dessutom gräs. På hösten börjar den intressera sig för kornåkrarna.

Ágúst Ingi Ketilsson berättar i Vísir att han förra året kontaktade en ornitolog för att försöka lösa problemet. Själv föreslog han att han skulle försöka bygga en liten holme i älven Hvítá med förhoppningen om att sångsvanar skulle använda den för att häcka. Men den idén fick inte klartecken.

I år har problemet löst sig av sig själv. Ett par sångsvanar har börjat häcka på Ágúst Ingi Ketilssons slåttervall. Och de ser till så att alla andra sångsvanar håller sig på avstånd. Därför är det så gott som tomt på vallen i sommar. Ágúst Ingi Ketilsson säger i Vísir att han hoppas att ytterligare ett par ska börja häcka på markerna för att hålla andra sångsvanar borta från andra delar av hans mark.

Jakten på sillval fortsätter att vara ekonomisk förlustaffär

Hvalur hf. gjorde en vinst på drygt 1,8 miljarder isländska kronor under 2017. Men det fortsätter vara bolagets aktieinnehav i HB Grandi som drar in pengar. Valfångsten - som uppges vara bolagets huvudverksamhet - går med förlust ännu ett år. Och det trots att Hvalur hf. inte jagade sillval förra året.

Kristján Loftsson är största aktieägaren i Hvalur hf. och en av Islands rikaste människor. Förra året betalade han preliminärt 273 miljoner isländska kronor i kapitalinkomstskatt. Det innebär i sin tur att han hade intäkter på drygt 1,3 miljarder.

Nyligen sålde Kristján Loftsson bolagets innehav i fiskerijätten HB Grandi. Men under 2017 hade han fortfarande kvar aktierna. Det är aktieutdelning från HB Grandi som svarar för nästan hela delen av kapitalinkomsterna.

Enligt årsredovisningen är en av Hvalurs sidoverksamheter att förvalta värdepapper. Den huvudsakliga verksamheten är valfångst. De två senaste åren har Hvalur inte jagat någon sillval. Skälet är att bolaget efter de senaste årens jakt samlat på sig ett stort lager av valkött som det knappt finns någon marknad för varken på Island eller i utlandet.

Men i år jagar Hvalur sillval på nytt. Årets fångstkvot är 161 djur. Dessutom får bolaget flytta över 20 procent från den kvot som inte utnyttjades förra året. Totalt skulle alltså Hvalur kunna skjuta omkring 200 djur och utöka lagret av kött med 1 500 ton.

Valfångsten har länge varit en förlustaffär. Ändå fortsätter Hvalur att jaga sillval. Ett skäl till att Kristján Loftsson nu återupptar jakten kan vara att regeringen i höst tar beslut om valfångst för de kommande fem åren. Inför det beslutet är det viktigt för Hvalur att visa att bolaget bedriver jakt. Annars kan regeringen stoppa eller minska den med hänvisning till att det rör sig om en mer eller mindre insomnad näring.

Förra året låg alltså valfångstbåtarna vid kaj hela året. Ändå gjorde Hvalur en förlust på valfångsten. Bolaget som helhet gjorde dock en vinst på drygt 1,8 miljarder isländska kronor.

Enligt årsredovisningen för 2017 kostade valfångsten Hvalur 874 miljoner. Där ingår bland annat underhåll av båtar och fångststationen i Hvalfjörður samt exportkostnader för kött till Japan. Samtidigt drog bolaget in 863 miljoner på försäljningen av sillvalskött. Kärnverksamheten gick alltså back med 11 miljoner.

Hvalur har länge varit närmast synonymt med isländsk valfångst. Bolaget grundades 1948 av ättlingar till Kristján Loftsson. Då köpte Hvalur den anläggning i Hvalfjörður som den amerikanska flottan byggde under andra världskriget och byggde om den till valfångststation.

Förra söndagen protesterade djurrätts- och miljöaktivister vid den gamla hamnen i Reykjavík där Hvalurs båtar har förberetts inför jakten. Kristján Loftsson sade efter demonstrationen till Vísir att han inte brydde sig om motståndet och att manifestationen inte påverkade hans inställning. Han hänvisade också till familjeföretagets historia:

"Bestånden av val är starka. Det är inga problem med det. Jag räknar med att de kommer att finnas här på de fiskevatten där vi har funnits sedan 1948, så jag räknar inte med någon förändring av det."

Två valfångstbåtar, Hvalur 8 och Hvalur 9, lade i går kväll ut från valfångststationen i Hvalfjörður för årets första jakt på sillval.

Här kan du läsa mer om Hvalur hf. och Islands valfångst.

Sommargästen på Lindarbakki flyttar in igen

Nästa år fyller torvhuset Lindarbakki i Borgarfjörður eystri 120 år. Samma år firar Elísabet Sveinsdóttir sin nittionde födelsedag. Då är det dessutom fyrtio år sedan hon köpte huset. Varje sommar kommer hon till Borgarfjörður eystri för att tillfälligt flytta in i huset. Hon stöter ständigt på turister inne på tomten som tror att torvhuset är ett museum.

Lindarbakki brukar beskrivas som ett av Islands mest fotograferade hus. Under sommarmånaderna - när tusentals turister kommer till Borgarfjörður eystri för att beskåda lunnefåglar och vandra - är det dagligen mängder av besökare som stannar till för att titta närmare på torvhuset med de röda väggarna.

I trädgården finns olika verktyg och redskap som använts i bland annat jordbruk. Kanske är det de som gör att många turister kliver över staketet i tron att Lindarbakki är ett museum.

Men så är det alltså inte. Lindarbakki byggdes 1899 och byggdes ut 1935. Trots utbyggnaden är det inget stort torvhus. Ytan är omkring 30 kvadratmeter och det finns bara ett rum i huset. I underhållet ingår inte bara att då och då måla väggarna av korrugerad plåt - utan även att klippa gräset på taket.

Fram till andra världskrigets slut var torvhus mycket vanliga på Island. I dag finns det inte många kvar. Lindarbakki kan vara det enda i landet som är såväl bebott som i privat ägo.

Elísabet Sveinsdóttir är född och uppvuxen i Borgarfjörður eystri, men nu bor 89-åringen sedan länge i Kópavogur. Året var 1979 när hon tillsammans med dåvarande maken Skúli Ingvarsson. Sedan dess har hon tillbringat varje sommar i Lindarbakki.

Nyligen anlände Elísabet Sveinsdóttir till Lindarbakki för sommaren. Hon säger till RÚV att hon alltid ser fram emot att återvända till Borgarfjörður eystri några månader varje år:

"Det är mycket skönt att vara framme. Man väntar efter att komma tillbaka hela vintern."

När hon och Skúli Ingvarsson köpte Lindarbakki var det många som ifrågasatte affären. Då fanns det en hel del torvhus kvar i Borgarfjörður eystri. Nu är det bara Lindarbakki som står kvar. Hon säger till RÚV att torvhus inte kräver mer underhåll än andra byggnader:

"Inte någonstans finns det väta. Eftersom det också finns en källare och det finns ett drag från källaren. ... Det krävs inte mer underhåll av detta hus än andra utan det används bara annat material. Det [gräset på tak och väggar] slås en gång mo året och så klipps det längs med köksfönstret så att det inte växer igen framför fönstret."

Trots att många turister kommer in på gården är det inget som stör Elísabet Sveinsdóttir. Hon har genom åren samlat på sig ett tiotal gästböcker där alla besökare skrivit sina namn, rapporterar RÚV.

Dagens citat

"'Blissing Me' handlar i praktiken om att bli förälskad i någon genom telefonen. Jag från min generation - den gamla punkaren - detta var något nytt för mig. ... Man skickade textmeddelanden hela dagen utan uppehåll. Detta steg till en sådan temperatur att när man till sist träffade människan så visste man inte vad man skulle säga.

Björk i RÚV om inspirationen till "Blissing Me".

Eva Sigurbjörnsdóttir blir kommunalråd i Árneshreppur

Eva Sigurbjörnsdóttir fortsätter som kommunalråd i Árneshreppur. Hon valdes i går när kommunfullmäktige samlades för första gången efter valet. Vice ordförande är Guðlaugur Agnar Ágústsson. I valet i Árneshreppur var det bara anhängare av kraftverksbygget vid Hvalá som röstades in i fullmäktige.

De senaste fyra åren har Eva Sigurbjörnsdóttir, som är delägare i Hótel Djúpavík, varit kommunalråd i Árneshreppur. Under mandatperioden blossade det upp en debatt om bygget av ett vattenkraftverk vid Hvalá. Tidigare i år röstade kommunfullmäktige ja till det första steget i planerna.

Inför kommunalvalet var det plötsligt arton personer som folkbokförde sig i Árneshreppur. Det var tillräckligt många för att de skulle kunna påverka valutgången i landets minsta kommun. Men bara två av folkbokföringsflyttarna godkändes. Övriga sexton ströks från röstlängden eftersom de inte ansågs vara bosatta i Árneshreppur.

I valet var det fem personer som alla står bakom kraftverksplanerna som röstades in i fullmäktige. För nej-sidan - där det fanns förhoppningar om att kunna rösta in motståndare i fullmäktige och därmed kunna stoppa bygget - blev valet ett nederlag. Två överklaganden av turerna kring valet har redan avslagits. Sannolikt är dock att motståndare kommer att överklaga vidare till justitiedepartementet.

Eva Sigurbjörnsdóttir fick alltså nytt förtroende av väljarna. När fullmäktige samlades för första gången efter valet i går valdes hon på nytt till kommunalråd. Till vice kommunalråd valdes Guðlaugur Agnar Ágústsson. Övriga ledamöter är Bjarnheiður Júlía Fossdal, Björn Torfason och Arinbjörn Bernhardsson.

Här kan du läsa mer om kommunalvalet i Árneshreppur.

Majoritet tror Island går vidare från gruppspelet i VM

Sex av tio islänningar tror att Island tar sig vidare från gruppspelet i fotbolls-VM i Ryssland. Men det är bara 2 procent som tror att Island kommer att vinna mästerskapet. Män och höginkomsttagare är mest skeptiska till möjligheterna att placera sig etta eller tvåa i gruppen. Det visar en undersökning utförd av MMR.

De isländska herrarna gjorde VM-debut i lördags mot Argentina. Matchen på Spartak-stadion i Moskva slutade 1-1.

Intresset på hemmaplan var enormt. I snitt var det 60 procent av islänningarna som såg matchen i RÚV - den högsta siffran någonsin för ett idrottsevenemang. Det tidigare rekordet sattes när Island mötte England i åttondelsfinalen i fotbolls-EM 2016. Då var det i snitt 58,8 procent som tittade.

Matchen började klockan 13 isländsk tid. Intresset var störst 14.54 - den sista minuten av tilläggstiden. Så länge som matchen pågick hade RÚV nästan monopol på tittandet. Hela 99,6 procent av de islänningar som hade tv:n på vid denna tid följde fotbollen.

Det stora intresset för matchen mot Argentina märktes på flera andra sätt. Vattenförbrukningen i Reykjavík var enligt HS Veitur betydligt lägre än normalt under matchen - men med undantag för halvtidspausen. Då var det sannolikt många som passade på att gå på toaletten.

Även polisen hade det enligt RÚV mycket lugnt medan matchen pågick. Bara två utryckningar gjordes. Den första gällde en skadad and i Kópavogur och visade sig dessutom vara falskt alarm. Den andra rörde passkontroll på flygplatsen i Reykjavík.

En majoritet av islänningarna tror att polisen då och då kan komma att få det ovanligt lugnt även i fortsättningen. Hela 59 procent tror nämligen att Island går vidare från gruppspelet i VM. Det visar en undersökning utförd av MMR mellan 12 och 18 juni - alltså både före och efter matchen mot Argentina. Bara 4 procent av svaren inkom dock efter premiären.

Det är 41 procent som tror att Island tar sig vidare som etta eller tvåa i gruppen, men att turneringen tar slut i åttondelsfinalen. Vidare tror 11 procent på kvartsfinal, 3 procent på semifinal, 2 procent på finalförlust och 2 procent på finalseger. Resterande 41 procent tror inte att Island går vidare.

Män, personer med högskoleutbildning och höginkomsttagare tror oftare att det tar stopp redan i gruppspelet. Mer optimistiska om Islands chanser är kvinnor, pensionärer och låginkomsttagare.

Centerpartiet är det mest nationalistiska partiet i alltinget. Här finns också flest som tror att Islands mästerskap inte tar slut efter gruppspelet. Bara 21 procent av Centerpartiets väljare räknar med att Island inte går vidare. Bland Piratpartiets sympatisörer är det däremot 49 procent som förutspår att gruppspelet blir slutet.

Anhängare till Folkets parti skiljer också ut sig från mängden. Här är det 7 procent som tror att Island vinner hela mästerskapet.

En undersökning utförd av Gallup just före VM-turneringens början ger en delvis annorlunda bild. Här säger 57 procent att Island går vidare från gruppspelet. Förväntningarna på laget är mindre än inför EM 2016. Då var det 71 procent som trodde att Island skulle överleva gruppspelet.

Island är nummer fem på listan över favoriter att vinna mästerskapet. Hos Gallup är det 6 procent som tror på en isländsk turneringsseger. Flest röster får Tyskland med 34 procent. Därefter följer Argentina med 19 procent, Frankrike med 15 procent och Brasilien med 11 procent. Islänningarna rankar det egna landslagets chanser som bättre än till exempel Spanien med 5 procent, Portugal med 4 procent, Belgien med 3 procent och England med 1 procent.

Fotbollsintresset har inte förändrats mycket under de två senaste åren. Inför EM var det 48 procent som sade att de var intresserade av turneringen. Det är lika många som bryr sig om VM. Det är dock färre som struntar i turneringen. Då var det 38 procent som var ointresserade jämfört med 34 procent nu. I stället är det andelen ljumma som har ökat från 14 till 18 procent.

Här kan du läsa mer om Island och fotbolls-VM.

Kinesiskt klartecken för bidrag till norrskenscentrum

När kinesiska och isländska dignitärer sommaren 2014 skålade för det första spadtaget vid Kárhóll skulle det bara dröja två år tills forskningen om norrsken kunde börja. Men den starka kronan och ökade kostnader har stoppat bygget av ett forskningscentrum utanför Laugar. Nu skjuter Kina till 380 miljoner isländska kronor för att färdigställa byggnaden.

I juni 2014 togs det första spadtaget till ett forskningscentrum vid Kárhóll utanför Laugar på norra Island. Här skulle kinesiska och isländska forskare kunna observera norrskenet och andra fenomen. Även andra forskare från utlandet skulle välkomnas.

Planen var att undersökningarna skulle komma i gång hösten 2015. Invigningsdatumet har därefter senarelagts flera gånger.

Den ursprungliga prislappen var 204 miljoner isländska kronor. Hela bygget skulle finansieras av den kinesiska polarforskningsmyndigheten Polar Research Institute of China.

Men utbetalningarna till projektet gjordes i isländska yuan - en valuta som tappat avsevärt i värde mot den allt starkare isländska kronan. Samtidigt har löner och andra omkostnader på Island stigit kraftigt. Dessutom har det visat sig att de ursprungliga kalkylerna var för snålt tilltagna.

I över ett år har bygget stått helt stilla. Våren 2017 besökte Reinhard Reynisson, vd för stiftelsen Aurora Observatory som ansvarar för projektet, Kina för att försöka få loss mer pengar till bygget. Nu har han till sist fått klartecken. I förra veckan påbörjades åter arbetet med att färdigställa forskningscentrumet.

Den här gången skjuter den kinesiska polarforskningsmyndigheten till 380 miljoner isländska kronor. Av dessa går 300 miljoner till själva byggnaden. Resten av pengarna kommer att användas till bygget av vägar och till avbetalningar på lån.

Nu är målet att forskningscentrumet ska kunna tas i bruk till hösten. Utöver lokaler och utrustning för forskare kommer det också att finnas ett besökscentrum öppet för allmänheten.

När beskedet om kinesisk finansiering av forskningscentrumet kom sågs det av flera bedömare som ett tydligt tecken på Kinas stora intresse för Island. Ungefär samtidigt var Huang Nubo, en miljardär med starka band till kommunistpartiet, spekulant på jättefastigheten Grímsstaðir á Fjöllum. Kina ville gärna också delta i arbetet med att planera en djuphamn i Finnafjörður.

Sedan dess tycks det intresse som visar sig i offentligheten ha minskat något. Huang Nubos fastighetsaffär blev aldrig verklighet. Planerna för djuphamnen går vidare. Visserligen är det kinesiska intresset för Finnafjörður fortfarande stort, men Kina står helt utanför det tyska hamnbolaget Bremenports och kommunens Langanesbyggðs planeringsarbete. Ambassaden är också alltjämt den största i Reykjavík.

Men det finns också band som blivit starkare. De kinesiska turisterna till Island blir allt fler. Det enda som nu förhindrar att de isländska bolagen Wow Air eller Icelandair startar direktflyg mellan Keflavík och Kina är höga luftfartsavgifter över Ryssland. I stället flyger många kinesiska turister via Stockholm eller Helsingfors.

Ett skäl till att ansträngningarna för att skaffa sig politiskt och ekonomiskt inflytande möjligen minskat är att Island - trots närmast ständig politisk turbulens - nu lämnat finanskraschen bakom sig. Den ekonomiska stabiliteten gör att sannolikheten för att politiker ska ge sig in på kontroversiella affärer har minskat.

Efter kraschen var det många isländska politiker som letade efter snabba lösningar. Kina försökte leverera sådana både i Finnafjörður och Grímsstaðir.

Även det internationella politiska läget har förändrats. Att Nato och EU befinner sig på kollisionskurs med Ryssland har gjort att Island åter rört sig mot västländerna. Direkt efter krisen hade inte minst Ryssland förhoppningar om att Island skulle närma sig den egna intressesfären i samband med att Nato- och EU-länder inte gav det önskade stödet i samband med finanskraschen.

Här kan du läsa mer om turerna kring forskningscentrumet.

Dagens citat

Illustration: Veðurstofa Íslands

"De som var ute i lagunen märkte inte av skalvet mycket, men de som var inne i byggnaden kände av skakningar men tog det med stoiskt lugn. De tyckte bara att det var förunderligt att uppleva jordskalv på Island och dessutom i Blå lagunen."

Már Másson, marknadsansvarig vid Blå lagunen, i RÚV om det jordskalv med en magnitud på 3,0 som inträffade klockan 10.24 i går och hade sitt epicentrum nordväst om Grindavík just vid Blå lagunen.

Hissade turkiska flaggan på regeringskansliet i Reykjavík

En man i 20-årsåldern greps i går efter att ha hissat den turkiska flaggan på regeringskansliet i Reykjavík. Bakom aktionen stod gruppen Hvar er Haukur? Genom att byta ut den isländska flaggan mot den turkiska på nationaldagen ville gruppen skapa uppmärksamhet åt Haukur Hilmarssons öde. Han tros ha dött i strider i Syrien för snart fyra månader sedan.

Det var den 24 februari i år som 31-årige Haukur Hilmarsson tros ha dött i strider i Syrien. Enligt obekräftade uppgifter dog han under ett turkiskt flyganfall. Själv stred Haukur Hilmarsson mot IS i International Freedom Batallion.

Platsen var Afrin nära den turkiska gränsen. Haukur Hilmarssons kropp har inte återfunnits. Det finns dock medieuppgifter om att den ska finnas hos den turkiska militären. Anhöriga till honom har riktat hård kritik mot Islands regering för att inte göra tillräckligt för att ta reda på sanningen om hans öde.

Vid 11-tiden i går klättrade en man i 20-årsåldern upp på regeringskansliet i Reykjavík. Där halade han den isländska flaggan och hissade i stället den turkiska flaggan.

Aktionen genomfördes samtidigt som nationaldagsfirandet på Austurvöllur pågick. Polis grep mannen när han var på väg ned. Han gjorde enligt ett pressmeddelande inget motstånd vid gripandet.

En stegbil från brandkåren kallades till regeringskansliet för att på nytt hissa den isländska flaggan.

Haukur Hilmarsson blev känd för den isländska allmänheten genom en liknande aktion hösten 2008. Efter finanskraschen klättrade han upp på alltingets tak och firade lågprisbutiken Bónus flagga. Kedjan ägdes då av Jón Ásgeir Jóhannesson, en av de affärsmän som av många betraktades som en av de ansvariga för krisen.

Här kan du läsa mer om Haukur Hilmarsson.

Överklagar valet i Dalabyggð efter tvist om namninsamling

Försäljningen av den gamla skolan i Laugar orsakar politiskt kaos i Dalabyggð. Resultatet i kommunalvalet har nu överklagats av de tidigare ledamöterna i fullmäktige. Tvisten gäller en namninsamling med krav på en folkomröstning om försäljningen. Den har underkänts av de nya ledamöterna på grund av formaliteter.

Länge drev Dalabyggð en grundskola i Laugar i Sælingsdalur på västra Island. Sedan skolan lades ned har byggnaderna sedan 2005 genom Ungmennafélag Íslands använts till fritids- och friluftsaktiviteter för niondeklassare. Under somrarna fungerar Laugar som hotell.

I slutet av 2016 satte kommunen - som äger fastigheterna - ut Laugar till försäljning. Där ingår skolbyggnaden med inackorderingsrum, badhus, fyra bostadshus, idrottssal och en hotelldel med 20 rum.

Ett bud på 460 miljoner isländska kronor kom från bolaget Arnarlón. Men nästan hälften av affären skulle finansieras genom ett lån från kommunen till bolaget. Fastigheterna i Laugar skulle fungera som säkerhet för lånet - men kommunen skulle bara vara nummer tre i ordningen av fordringsägare.

Politikerna i fullmäktige ansåg inte att detta var tillräckligt. Deras uppfattning var att kommunen inte skulle finansiera köpet. De gillade dock att Arnarlón ville köpa fastigheterna för att driva ett året runt-hotell i Laugar.

I nya förhandlingar med Arnarlón kom det nya bud från bolaget. Fastigheten Sælingsdalstunga - där det planeras sommarstugor och golfbana - skulle inte inkluderas i affären. I stället skulle Arnarlón få förtur till att köpa marken. Därmed skulle prislappen sjunka till 405 miljoner. Samtidigt skulle kommunen bli andra fordringsägare i raden.

Politikerna i fullmäktige ansåg dock inte att detta var tillräckligt bra. Den 17 april i år avslutade de förhandlingarna med Arnarlón utan resultat.

Planerna på en försäljning där kommunen lånade ut delar av köpesumman var inget som lockade många av kommuninvånarna. Det var 213 av 495 röstberättigade i Dalabyggð som skrev under en namninsamling mot planerna. De motsatte sig inte en försäljning av Laugar. Däremot ville de inte att kommunen skulle svara för något lån. Undertecknarna krävde en folkomröstning i frågan.

Namninsamlingen överlämnades till kommunfullmäktige den 24 maj. Det var två dagar före valet. Politikerna i fullmäktige skulle då hålla mandatperiodens sista möte. Där bestämde de att låta de politiker som skulle väljas in i fullmäktige i valet den 26 maj besluta i frågan.

Den som överlämnade namninsamlingen var Eyjólfur Ingvi Bjarnason. I kommunalvalet fick han 229 röster - vilket var flest av de sju som valdes in i fullmäktige. Inför valet hade han i ett öppet brev ifrågasatt hanteringen av frågan. På första mötet i fullmäktige valdes han också till kommunalråd. Ingen av de sju avgående ledamöterna fick nytt förtroende.

Men det visade sig inte vara det enda dokumentet som cirkulerade i Dalabyggð inför valet. Samtidigt ska många kommuninvånare fått möjlighet att titta på en lista med helt nya namn till fullmäktige. Där återfanns flera av de personer som varit tongivande i arbetet med namninsamlingen.

Avgående kommunalrådet Sveinn Pálsson dömde ut namninsamlingen. I ett pressmeddelande uppgavs det att insamlingen inte följt kommunallagens regler. Fullmäktige fick inte kännedom om den förrän den lämnades in. Alla invånare fick inte möjlighet att skriva under. Inte heller fanns det uppgifter om vilka som stod bakom den. Därför var den - och i förlängningen kravet på en folkomröstning - betydelselös.

Nu överklagas alltså valet i Dalabyggð av de tidigare ledamöterna i kommunfullmäktige. Överklagandet gäller namninsamlingen och listan med nya namn till fullmäktige. De tidigare ledamöterna vänder sig till kommunikations- och kommundepartementet för att få besked om de metoder som användes var korrekta.

I protokollet från mandatperiodens första möte i fullmäktige framgår att departementet kommer att undersöka turerna kring namninsamlingen. Frågan om själva valresultatet är däremot en fråga för justitiedepartementet. Där skickades ärendet i ett första steg vidare till sysslomannen i Vesturland.

De nyvalda politikerna i fullmäktige valde att inte ta ställning till försäljningen av Laugar vid det första mötet. Frågan ska i stället behandlas vid nästa möte.

Här kan du läsa mer om försäljningen av Laugar.

Splittring på Västmannaöarna kan hota regeringen

Självständighetspartiets splittring på Västmannaöarna kan bli ett rikspolitiskt problem. Om partiet skulle straffa alltingsledamoten Páll Magnússon finns en risk att regeringens majoritet i alltinget krymper till minsta möjliga. Samtidigt står det klart att partiets överklagande av valresultatet inte får gehör.

Efter tolv år med egen majoritet och Elliði Vignisson som kommunchef förlorade Självständighetspartiet makten på Västmannaöarna. Partiet blev visserligen störst i kommunalvalet - men utbrytningen För Hemön fick lika många mandat och kunde bilda majoritet med vågmästarpartiet Ölistan.

Ny kommunchef blir Íris Róbertsdóttir. Hon toppade För Hemöns lista i valet, men har suttit i alltinget för Självständighetspartiet och är fortfarande medlem i partiet. Ytterligare elva personer på För Hemöns lista är medlemmar i Självständighetspartiet.

Splittringen uppstod efter internt missnöje med Elliði Vignisson. Utbrytningen blev ett faktum när han först sade sig vara för ett provval för att bestämma vilka som skulle kandidera för Självständighetspartiet i valet. Ett sådant beslut revs dock upp och Elliði Vignisson röstade då själv mot ett provval.

Redan före valet började konflikten på Västmannaöarna att sprida sig till det isländska fastlandet. Páll Magnússon, som var Självständighetspartiets toppkandidat till alltinget på listan i den södra valkretsen. sade till Eyjafréttir att han inte ville uttala sig om kommunpolitiken. Ásmundur Friðriksson, tvåan på listan, beklagade splittringen men gav ändå sitt stöd till Självständighetspartiet.

Páll Magnússon har starka band till Íris Róbertsdóttir. De har till exempel tillsammans suttit i idrottsföreningen ÍBV:s styrelse. Vissa betraktade hans tystnad under valrörelsen inte bara som ett svek - utan som ett direkt stöd till För Hemön.

Själv har Páll Magnússon förnekat att han på något skulle ha motarbetat Självständighetspartiet i kommunalvalet. Han berättar i RÚV om rykten som bland annat gäller hur han förtidsröstade i valet. Han befann sig på fastlandet och besökte en tandläkare. Eftersom tandläkaren, som var från Västmannaöarna, skulle resa dit bad han henne att ta med den egna förtidsrösten. Tandläkaren var dessutom nära släkt med För Hemöns toppkandidat. Vissa tog det som intäkt för att Páll Magnússon skulle ha röstat på För Hemön i stället för Självständighetspartiet.

Nyligen petades Páll Magnússon från Självständighetspartiets representantskap på Västmannaöarna. I ett uttalande talades det om "exempellöst beteende" och "totalt misstroende".

I normala fall hade Páll Magnússons agerande kunnat leda till direkta konsekvenser. Men partiledningen har en besvärlig situation att hantera. I förlängningen gäller den regeringens förutsättningar att överleva hela mandatperioden.

Västmannaöarna är sedan länge ett av Självständighetspartiets starkaste fästen. Där finns också några av landets starkaste fiskerederier. De ger inte bara bidrag till partiet utan är också politiskt inflytelserika. Dessutom finansierar några av dem utgivningen av Morgunblaðið, den förlusttyngda dagstidningen som på ledarsidan sympatiserar med såväl Självständighetspartiet som jättarna inom fiskeindustrins krav.

Regeringen - som består av Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet - har i dag 35 av 63 ledamöter i alltinget. Gröna vänsterns Andrés Ingi Jónsson och Rósa Björk Brynjólfsdóttir är dock något av politiska vildar eftersom de inte ställde sig bakom regeringssamarbetet. De har också aviserat att de kan komma att gå emot regeringens politik.

Utan Andrés Ingi Jónsson och Rósa Björk Brynjólfsdóttir krymper majoriteten till 33 av 63 ledamöter. Och utan Páll Magnússon skulle den minska till minsta möjliga, nämligen 32 av 63 mandat.

Just denna knappa majoritet hänvisade Framstegspartiets ledare Sigurður Ingi Jóhannsson till när han lämnade förhandlingarna om en vänster- och mittenregering ihop med Gröna vänstern, Socialdemokraterna, Piratpartiet och Renässans. Nu kan alltså den sittande regeringen hamna i en liknande situation.

Páll Magnússon har två val i följd varit mycket missnöjd med att inte ha fått någon ministerpost. Han fick dock uppdraget som ordförande i alltingets allmänna- och utbildningsnämnd. Ett tänkbart straff skulle vara att peta honom från ordförandeposten. Men det är tveksamt om partiledningen skulle våga sig på ett sådant ingripande.

Hade omständigheterna varit annorlunda hade det varit ett sätt att markera mot Páll Magnússon. Frågan är om partiledningen har råd att riskera att mista en ledamot - om han skulle bli politisk vilde - från regeringssamarbetet och dessutom fördjupa konflikten i en av Självständighetspartiets viktigaste kommuner.

Situationen på Västmannaöarna kommer heller inte att förändras. Självständighetspartiet överklagade valresultatet med hänvisning till en röst som publicerats i sociala medier - vilket är olagligt - och fyra röster som anlände till vallokalen 20 sekunder för sent. I valet var Självständighetspartiet bara sex röster från fortsatt egen majoritet.

Men sysslomannen har avslagit överklagandet. Partiet har dock möjlighet att överklaga det beslutet till justitiedepartementet.

Lokala partiföreträdare väntas inom kort träffa partiledningen för att diskutera frågan. Jarl Sigurgeirsson, ordförande för partiets representantskap på Västmannaöarna, säger i Fréttablaðið att han inte räknar med någon snabb lösning på konflikten:

"Jag ser det inte framför mig. Det är människor som har grundat ett annat parti."

Brynjar Níelsson, alltingsledamot för Självständighetspartiet, säger i Fréttablaðið att splittringen på Västmannaöarna inte bara kan skyllas på en enda person. Han anser att Självständighetspartiet ska vara så brett att olika åsikter ryms:

"Problemet är att han inte stödde partiet i valet och det får stora efterräkningar. ... Det förändrar dock inte att oavsett om man är nöjd eller missnöjd med Elliði så om man är alltingsledamot för partiet så stödjer du partiet och inte någon utbrytning ur det."

Här kan du läsa mer om splittringen inom Självständighetspartiet på Västmannaöarna.

Dagens citat

"Det förflutna kommer fortsatt att kunna lära oss mycket. I höst har det till exempel gått ett årtionde sedan finanskraschen. Dessa händelser har färgat vårt politiska liv sedan dess och kanske hela folklivet. Förståelsen av det som hände och ansträngningen för att lära av misstagen är viktiga för att inte på nytt hamna i en liknande grop, men samtidigt är det viktigt för oss att förvissa oss om att vi definitivt har kommit upp ur den och att kraschens bojor inte har lagts på oss."

Statsminister Katrín Jakobsdóttir i sitt tal under gårdagens nationaldagsfirande i Reykjavík.

Dagens bonuscitat

"Min mammas generation var alltid rasande och negativ. Vilket jag tycker var bra till viss del, men jag tycker också att det förstörde för dem. ... Så min generation var lite 'okej, vi låtsas som att detta inte är något problem och slutar att gnälla'."

Björk i RÚV om isländska kvinnors kamp för jämställdhet.

Lägger 64 miljoner på att jaga Air Bnb utan tillstånd

Regeringen lägger 64 miljoner isländska kronor på utökad tillsyn av Air Bnb under det närmaste året. I dag är det bara en femtedel av de bostäder som hyrs ut genom Air Bnb och liknande tjänster som har tillstånd. Målet är att fler uthyrare ska registrera sig - men också att privata uthyrare ska följa samma regler som för hotell.

Förra året såldes enligt Íslandsbanki omkring 11,6 miljoner gästnätter på Island. Störst är hotellen med 4,3 miljoner övernattningar. Men uthyrningen genom Air Bnb och liknande tjänster växer snabbt. De svarade under 2017 för cirka 3,2 miljoner övernattningar. Det är bara hotellen som är större i branschen.

Majoriteten av de uthyrare som finns på Air Bnb saknar tillstånd. Bara omkring var femte uthyrare har registrerat sig - trots att regeringen har förenklat regelverket. Den som inte hyr ut bostaden mer än 90 dagar om året behöver heller inte registrera uthyrningen som näringsverksamhet.

Nu satsar regeringen under det kommande året 64 miljoner isländska kronor på utökad tillsyn av uthyrning genom bland annat Air Bnb. Uppdraget har sedan tidigare lagts på distriktspolismästaren i Reykjavík. Det nya anslaget ska bekosta åtta heltidstjänster. De som får jobben ska efter tips från allmänheten granska misstänkt regelvidrig uthyrning.

Syftet är alltså att fler uthyrare ska registrera sig. Och med förbättrad tillsyn är också förhoppningen att uthyrare som överskrider de 90 dagarna ska registrera uthyrningen som näringsverksamhet. Då ställs högre krav på uthyrningen och de måste också skatta för intäkterna.

Ett annat mål från näringsminister Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttirs sida är att skapa liknande förutsättningar i branschen. Som det är i dag kan privata uthyrare genom att undvika registrering bedriva något som liknar hotellverksamhet utan att efterleva samma krav som exempelvis hotell.

Här kan du läsa mer om Air Bnb på Island.

Piratpartiet förlorar - valet i Reykjavík underkänns inte

Inget hinder fanns mot att ge partibokstaven Þ till Frihetspartiet trots att den tidigare använts av Piratpartiet. Inte heller någon annan punkt i Piratpartiets överklagande av kommunalvalet i Reykjavík kan ha påverkat utgången. Därför avslår valnämnden samtliga de punkter där partiet ansåg att genomförandet av valet brustit.

I kommunalvalet 2014 använde Piratpartiet i Reykjavík partibokstaven Þ. Samma partibokstav behöll partiet i rikspolitiken fram till 2016. Den väljare som då skrev Þ på sin valsedel lade alltså sin röst på Piratpartiet.

Nu har Piratpartiet bytt partibokstav till P såväl i Reykjavík som nationellt. Inför kommunalvalet i maj i år sökte och fick Frihetspartiet bokstaven Þ. Då gick alltså röster på partibokstaven Þ till Frihetspartiet i stället för Piratpartiet.

Piratpartiet ansåg att bokstaven Þ borde ha satts i karantän under en viss tid för att undvika att röster lades på fel parti. Dessutom hävdade Piratpartiet att det fanns en förväxlingsrisk mellan bokstäverna Þ och P eftersom de kan se lika ut när de skrivs versalt.

Om några väljare faktiskt tog fel på partierna är inte känt. Piratpartiet kan dock inte ha gått miste om något stort antal röster på grund av bytet av partibokstav. Det var nämligen 147 personer som lade sin röst på Frihetspartiet - vilket motsvarade 0,25 procent och ett av de sämsta valresultaten i Reykjavíks historia.

Valnämnden avslår nu Piratpartiets överklagande. Fördelningen av partibokstäver skedde i enlighet med lagen. Inte heller fanns det några skäl att underkänna valresultatet på grund av andra saker som pekats ut som brister av partiet.

Piratpartiets mål med överklagandet var inte att få valresultatet ogiltigförklarat. I stället ville partiet uppmärksamma arbetsmetoder som ansågs vara bristfälliga.

Här kan du läsa mer om Piratpartiets överklagande.

Dagens citat

"Vi har allmänt ett intresse av ökad odling och hos oss i Meðalland passar förutsättningarna bra till odling. ... Vi är betydligt söder om Reykjavík på kartan och all mark är platt och fri från sten. Här är det möjligt att skapa stora, platta åkrar som passar bra för ny teknik."

Örn Karlsson, bonde på gården Sandhóll, i Bændablaðið om att rapsolja från gården nu säljs i isländska butiker.

Dagens bonuscitat

"Bättre anställda kan jag nog inte få. Detta är plikttrogna killar som har varit snabba på att lära sig rätt handlag. Så finns det också en mycket stark laganda hos dem och det gör allt här så mycket lättare och arbetet roligare."

Ásgrímur Stefán Reisenhus, chef för N1:s däckverkstad på Réttarháls i Reykjavík, i Morgunblaðið om att 11 av verkstadens 23 anställda ursprungligen kommer från Vietnam.

Kraftigt jordskalv skakade Siglufjörður sent i går kväll

Illustration: Veðurstofa Íslands

Ett jordskalv med en magnitud på 3,5 skakade Siglufjörður vid 23-tiden i går. Skalvet hade sitt epicentrum i havet norr om det isländska fastlandet. Det var tillräckligt kraftigt för att boende i Siglufjörður med omnejd skulle känna skalvet. Just nu pågår ingen jordskalvssvärm i området. Det största efterskalvet uppmättes till 2,1.

Klockan 23.03 i går inträffade ett jordskalv med en magnitud på 3,5. Skalvet hade sitt epicentrum i havet en mil norr om staden. Skalvet skedde på 13 kilometers djup.

Jordskalvet föregicks av några mindre skalv. Det största efterskalvet skedde klockan 23.43. Det hade en magnitud på 2,1.

Sig­urður Ægis­son, som bor i Siglufjörður, säger i Morgunblaðið att skalvet kändes tydligt. Många bosatta i regionen kontaktade också Veðurstofa Íslands och meddelade att de känt ett jordskalv:

"Vi tittade på tv och det var som om huset lyfte. Det var något mycket speciellt. ... Detta hände mycket snabbt. Det var inte mer än några få sekunder."

Större skalv och jordskalvssvärmar är vanliga i området. Det tillhör Tjörnessprickzonen där jordskalv uppstår på grund av kontinentalplattornas rörelser. Gårdagens skalv hade ingen koppling till vulkanisk aktivitet.

Det senaste större skalvet inträffade i början på december 2017. Det skalvet hade en magnitud på 3,1.

Här kan du läsa mer om jordskalv i närheten av Siglufjörður.