fredag 24 mars 2017

Ljus framtid och Renässans utanför alltinget i ny mätning

Både Ljus framtid och Renässans hade mist samtliga platser i alltinget om det hade varit val i dag. Inget av de två regeringspartierna är i närheten av att klara femprocentsspärren. Självständighetspartiet behåller positionen som landets största parti följt av Gröna vänstern. Det visar en opinionsmätning utförd av Fréttablaðið.

Vid ett alltingsval i dag hade bara fem partier klarat femprocentsspärren. I olika opinionsmätningar har både Ljus framtid och Renässans länge balanserat på spärren. Nu hamnar bägge utanför alltinget. Det betyder också att trepartikoalitionen med Självständighetspartiet skulle spricka.

Självständighetspartiet behåller positionen som Islands största parti med 32,1 procent av väljarstödet. Det är en ökning med 0,3 procentenheter jämfört med Fréttablaðiðs senaste väljarbarometer som gjordes i mitten på december förra året.

Gröna vänstern är mätningens stora vinnare. Partiet får nu 27,3 procent, en uppgång med hela 10,3 procentenheter.

Piratpartiet är alltjämt det tredje största partiet. Stödet är 14,3 procent, en ökning med 1,2 procentenheter.

Socialdemokraterna går från sjunde till fjärde största parti med 8,8 procent, en uppgång med 3,2 procentenheter. Siffran är partiets bästa i Fréttablaðiðs mätningar på nästan ett helt år.

Framstegspartiet backar 2,7 procentenheter till 7 procent. Det är det lägsta stödet hos Fréttablaðið på tio månader.

Stödet för såväl Ljus framtid som Renässans har närmast kollapsat under de tre senaste månaderna. Ljus framtid minskar 7,1 procentenheter till 3,8 procent. Renässans tappar 7 procentenheter till 3,1 procent. Inget av partierna skulle alltså få några mandat i alltinget om det var val i dag.

Det är uppenbart att Ljus framtid och Renässans hittills inte vunnit på regeringssamarbetet med Självständighetspartiet. Historiskt har det närmast varit tradition att partier som ingår i koalitioner med Självständighetspartiet förlorar väljarstöd. Eftersom det partiet i regel är störst kan väljarflykten bero på att de mindre partierna inte får igenom tillräckligt av sin politik för att sympatisörerna ska vara nöjda.

Folkets parti får 2,7 procent, en tillbakagång med 0,8 procentenheter.

Om detta var ett valresultat skulle Självständighetspartiet få 23 mandat, Gröna vänstern 19 mandat, Piratpartiet 10 mandat, Socialdemokraterna 6 mandat och Framstegspartiet 5 mandat. Gröna vänstern skulle till exempel kunna bilda majoritet ihop med Piratpartiet och Socialdemokraterna.

Dagens citat

"Alla verkar vara nöjda med reglerna, som jag också tror kommer att fungera väl. Naturligtvis kan inte jag mer än någon annan säga att alla tänkbara olyckor i Silfra nu har förebyggts, men detta är ett steg i den riktningen."

Ein­ar Sæ­mundsen, utbildningsansvarig vid nationalparken Þing­vellir, i Morg­un­blaðið om de regler som införts för att förhindra olyckor i Silfra - läs mer här.

torsdag 23 mars 2017

Fastighetspriser på Island ökar mest i världen

Fastighetspriserna på Island steg med 14,7 procent under 2016. Inte i något annat land i världen ökade priserna lika snabbt. Det är första gången Island toppar denna rankning som sedan 2006 sammanställts av analysföretaget Knight Frank. Året innan steg fastighetspriserna på Island med 9 procent.

De senaste åren har Sverige tillhört de länder i världen där bostadspriserna ökat mest. Under 2016 avmattades ökningstakten. Då steg priserna med 6,1 procent, den tjugoandra högsta ökningen i världen.

Men mest steg alltså priserna på Island. Under 2016 var ökningen 14,7 procent. Året innan steg bostadspriserna med 9 procent.

Det är första gången som Island hamnar i topp. Efter Island kommer Nya Zeeland med en prisökning på 12,7 procent, Malta med 12,4 procent, Kanada med 12,3 procent och Turkiet med 12,2 procent.

I världen var genomsnittsökningen 6 procent under 2015. I rankningen ingår 55 länder.

Islänningarnas privatekonomi blir allt bättre

En majoritet av islänningarna kan spara pengar varje månad efter att räkningar är betalda. Och det är bara var tionde som inte tjänar tillräckligt för att ha råd med de månatliga utgifterna. Under det senaste året har andelen islänningar som har ekonomiska bekymmer nästan halverats. Det visar en undersökning utförd av Gallup.

Under 2010 var det många isländska hushåll som hade problem med privatekonomin. Var femte hade inte råd att betala sina räkningar eller behövde ta av besparingar för att ha råd med alla utgifter. I dag är det bara var tionde som har samma bekymmer.

Hela 56 procent av islänningarna uppger att de har råd att spara en slant varje månad. Det är 11 procent som kan lägga undan stora belopp medan 45 procent kan spara mindre summor. 34 procent svarar att de precis klarar sig varje månad.

Var tionde får alltså inte inkomsterna att täcka utgifterna. Det är 6 procent som använder besparingar för att betala räkningar och 4 procent som inte har något sparkapital att ta av och som därför i stället tvingas att lägga räkningar på hög.

Hushållens ekonomiska situation har förbättrats avsevärt bara under det senaste året. När Gallup ställde samma fråga för ett år sedan var det 18 procent som inte hade råd med sina räkningar. Andelen som kan spara pengar har ökat med 3 procentenheter. Det är framför allt gruppen som precis får tillvaron att gå runt som har blivit större under året. Den har ökat med 5 procentenheter.

Män och högskoleutbildade har bättre privatekonomi än genomsnittet. Kvinnor och grundskoleutbildade har oftare svårt att få det att gå runt.

Det är 13 procent av kvinnorna som inte har råd med sina räkningar eller bara kan betala dem med hjälp av besparingar. Motsvarande siffra bland männen är 8 procent. I samma situation befinner sig 12 procent av personer med grundskoleutbildning, men 9 procent av islänningar med högskoleutbildning.

Skillnaderna är stora mellan olika väljargrupper. Hela 69 procent av Självständighetspartiets sympatisörer kan spara en slant varje månad. Och det är bara 5 procent av dem som inte kan betala sina räkningar.

Den ekonomiska spännvidden är störst hos Renässans. Här är det 65 procent som kan lägga undan pengar - den näst högsta siffran - men hela 16 procent som inte går runt, vilket är den högsta siffran.

Även de närmaste anhörigas privatekonomi har förbättrats. Nu är det 30 procent som svarar att någon i familjen eller någon släkting lever i fattigdom, en tillbakagång med 5 procentenheter jämfört med förra året. Det är betydligt fler kvinnor än män som sägs leva i fattigdom.

Nya avgifter kan göra Island ännu dyrare att besöka

Redan i höst höjs övernattningsskatten till 300 isländska kronor. Och regeringen har fler planer på nya avgifter för turistnäringen som kan göra Island till ett ännu dyrare resmål. Näringsminister Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir undersöker bland annat möjligheten att införa tillståndskrav för alla arrangörer av gruppresor och utflykter. Det rapporterar Vísir.

I år väntas omkring 2,3 miljoner turister besöka Island. Sedan flera år tillbaka är just turismen landets viktigaste näring. Inflödet av utländsk valuta har haft stor betydelse för att stärka den isländska kronan. Samtidigt har kronan nu blivit så stark att företag inom exportbranscher har börjat argumentera för en svagare kurs.

Island är redan i dag ett av världens dyraste länder för turister. Det finns gott om billiga flygstolar - men under sommarmånaderna räcker inte hotellrummen till alla som vill besöka landet. Trots omfattande utbyggnad ökar turismen snabbare än nya övernattningsställen hinner öppnas.

Turister betalar varje år mångmiljardbelopp i moms och andra skatter. Men regeringen vill se fler skatter och avgifter riktade just mot turistnäringen. Tanken är att de ska användas till investeringar inom turismsektorn. Island ser alltså ut att bli ett ännu dyrare resmål.

I september höjs övernattningsskatten från dagens 100 isländska kronor till 300 kronor. Höjningen klubbades redan i höstas. Förra året gav den statskassan intäkter på 400 miljoner isländska kronor.

Men fler höjningar är att vänta. Det säger näringsminister Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir till Vísir. Ett mål med nya avgifter och skatter är att begränsa antalet besökare till de populäraste turistattraktionerna:
"Turistnäringen och vi alla måste se upp så att vi inte blir offer för vår egen framgång. ... Vissa områden är helt enkelt sådana att de inte tål en miljon turister om året. Om vi släpper in ännu fler människor till dessa områden så kommer vi att mista det som gör oss speciella: unika naturpärlor som är en del av vår image och som vi säljer."
En idé som just nu utreds vid finansdepartementet är möjligheten att börja kräva tillstånd av alla arrangörer av gruppresor och utflykter. Tillstånden kommer inte att utfärdas gratis. De kan dessutom bli obligatoriska - och det blir i så fall inte tillåtet att exempelvis ordna bussturer utan att arrangören har tillstånd.

Om tillstånden blir verklighet kommer även intäkterna därifrån att gå till investeringar som gynnar turismsektorn. Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir säger till Vísir att ett skäl till att regeringen i större utsträckning vill styra vilka platser turister besöker är att de ska få goda upplevelser under sin tid i landet:
"När vi talar om att ta ut en avgift för tillträde så betyder det för mig att styra hur många som kan besöka ett visst område - något som är nödvändigt för oss att göra. Vi behöver också trygga att de turister som kommer hit får positiva upplevelser."
Här kan du läsa mer om turismen på Island.

Dagens citat

"Vi brottas med en nödsituation på marknaden. Det är en stor utbudsbrist. Vi ser det både på hyresmarknaden och när människor försöker att köpa fastigheter att det behövs många fler egendomar på marknaden. Det är ett farligt läge när man har ett så starkt ekonomiskt uppsving som det är nu. En stor köpkraftsökning och samtidigt brist på fastigheter. Priserna ökar snabbt mycket kraftigt och vi har börjat se de första tecknen på att här är en fastighetsbubbla i vardande."

Socialminister Þorsteinn Víglundsson säger till Vísir att läget och prisutvecklingen på den isländska bostadsmarknaden blir allt mer bekymmersamt.

onsdag 22 mars 2017

Reykjavík en av Europas dyraste städer att leva i

Singapore är världens dyraste stad att leva i. Men Reykjavík blir allt kostsammare och tillhör nu de dyraste städerna i Europa. Stockholm är en av de 133 världsstäder som är betydligt billigare än den isländska huvudstaden. Det visar The Economists årliga kartläggning av kostnaderna för varor och tjänster i några av världens storstäder.

Reykjavík fortsatte att bli allt dyrare även under 2016. Staden är nu den sextonde dyraste i världen. I Europa är det bara Zürich, Genève, Paris, Köpenhamn och Oslo som är dyrare än Reykjavík. Stockholm hamnar på plats 44.

Dyrast i hela världen är Singapore. Därefter följer Hong Kong och just Zürich. Billigast är Almaty.

The Economist kartlägger årligen prisnivån i 133 storstäder över hela världen. I underlaget ingår priser på 160 varor och tjänster.

Nu står alla gårdar tomma på norra Melrakkaslétta

För inte så länge sedan fanns ett tjugotal gårdar med året runt-boende på norra Melrakkaslétta. Men i dag är hela sträckan från Leirhöfn till Raufarhöfn öde. Nu finns här bara sommarboende på de gamla gårdarna. Och ingen av dem tror att regionen åter kommer att befolkas även under vintrarna. Det rapporterar Vísir.

Melrakkaslétta på nordöstra Island är den nordligaste delen av det isländska fastlandet. Avståndet till polcirkeln är några få kilometer. För bara några årtionden sedan fanns invånare på ett tjugotal gårdar i regionen. Då var det - med undantag för öborna på Grímsey - de nordligast belägna bosättningarna i landet.

Tillvaron på Melrakkaslétta var ofta hård. En dålig grusväg slingrar sig mellan tätorterna Kópasker i väster och Raufarhöfn i öster. I de många små sjöarna finns rikligt med fisk. Stränderna är kantade av drivved. Men mycket av marken är stenig och lämpar sig inte ens för bete.

En dryg mil norr om Kópasker ligger Leirhöfn. Där finns en samling av gårdar. Och där ligger Reistarnes, den enda kvarvarande gården på hela Melrakkaslétta förutom Höfði just utanför Raufarhöfn. De övriga gårdarna vid Leirhöfn står nu tomma under vintrarna.

När Níels Árni Lund växte upp på gården Miðtún bodde drygt 50 personer i nio olika gårdar vid Leirhöfn. Han har nyligen skildrat bygdens historia i tre band. Han säger till Vísir att det inte är länge sedan som även fisket levde på Melrakkaslétta:
"Här bedrevs fiske in på 1980-talet och då fanns det naturligtvis fem, sex, sju båtar här, som nu är fast här i Leirhöfn."
Under somrarna är det många som återvänder till de gamla gårdarna. Flera har ejdrar som häckar på sina marker. En som får intäkter från ejderdun är Baldur Hólmsteinsson på Grjótnes. Han säger till Vísir att Melrakkaslétta skulle kunna befolkas på nytt:
"Det finns tillräckligt med mark att kultivera om människor skulle vilja hålla djur eller göra något liknande."
Sigurður Mar Óskarsson på Ásmundarstaðir håller inte med. För att Melrakkaslétta ska kunna blomstra på nytt krävs nya näringar som turism. Han säger till Vísir att han inte tror att de traditionella näringarna kan vända utvecklingen:
"Detta kommer inte att befolkas som det var - inte med traditionell lantbruksanvändning."
Eftersom norra Melrakkaslétta är öde under vinterhalvåret hålls heller inte vägen öppen. Det underlättar inte för personer som skulle vara intresserade av att flytta till regionen. Och det är drygt tio mil till närmaste större stad som är Húsavík. De två närmaste tätorterna, Raufarhöfn och Kópasker, erbjuder inte längre mycket samhällsservice eftersom även de förlorat invånare.

Här kan du läsa mer om Melrakkaslétta.

Jökulsárlón närmare att ingå i nationalparken Vatnajökull

Staten är ett steg närmare att äga fastigheten Fell där glaciärlagunen Jökulsárlón ligger. Hæstiréttur Íslands avvisar stämningen från Fögrusalir ehf. där det krävdes att statens köpbeslut skulle ogiltigförklaras. Domstolen går därmed på samma linje som Héraðsdómur Suðurlands. Fögrusalir ehf. planerar dock en ny rättsprocess.

Efter många år av ägarstrider såldes fastigheten Fell förra året på auktion. Marken - där delar av glaciärlagunen Jökulsárlón ligger - köptes av bolaget Fögrusalir ehf. för 1,52 miljarder isländska kronor.

Men regeringen valde att utnyttja sin förköpsrätt. Prislappen blir densamma som för de privata köparna. Planen är att Jökulsárlón ska ingå i nationalparken Vatnajökull. Det arbetet har redan påbörjats vid miljödepartementet.

Ägarstriderna var dock inte över i och med regeringens beslut. Fögrusalir köpte Fell den 4 november förra året. Budet accepterades formellt först en vecka senare.

Isländsk lag säger att staten har 60 dagar på sig att utnyttja förköpsrätten. Beskedet från regeringen kom den 9 januari i år. Nu hävdar Fögrusalir ehf. att tidsfristen ska börja räknas redan från det första datumet. I så fall kom regeringens beslut efter 66 dagar - och därmed ska regeringen ha förverkat sin förköpsrätt.

Fögrusalir ehf. vände sig först till Héraðsdómur Suðurlands. Där valde rätten att inte ta upp stämningen eftersom bolagets krav inte ansågs vara förenligt med lagen om exekutiva försäljningar. Då lagstödet inte är tillräckligt kan fallet heller inte behandlas. Nu har Hæstiréttur Íslands kommit fram till samma sak.

För staten innebär domstolens beslut en delseger. Striden om Fell är dock inte över. Fögrusalir ehf. har tidigare utlovat en ny rättsprocess mot staten med syftet att vinna dragkampen om den åtråvärda fastigheten.

Precis som tidigare kommer Fögrusalir ehf. att hävda att statens beslut kom för sent och att bolagets köp av fastigheten därför är giltigt. Den här gången kommer bolaget att åberopa ett annat regelverk i sin stämningsansökan.

Omkring en halv miljon turister beräknas ha besökt Jökulsárlón under 2016. Parkeringsplatser, toaletter och matställen är inte alls tillräckliga för anstormningen av besökare. I detaljplanen för området ges klartecken till nya byggnader på Jökulsárlóns östra strand, mark som tillhör Fell. Men ägarstriderna har gjort att ingen vågat bygga nytt.

Vatnajökull är en av Europas största nationalparker. Den täcker 14 procent av Islands yta och sträcker sig över 13 952 kvadratkilometer. Om hela fastigheten Fell skulle inlemmas i nationalparken skulle den växa med ytterligare 10 528 hektar.

Här kan du läsa mer om kampen om Jökulsárlón och här kan du läsa domen i sin helhet.

Dagens citat

"Antingen behöver man gå eller åka med skoter eller ombyggd jeep för att komma hem. Ibland kan det vara svårt att få plogat."

Þór Engholm, som går i skolan i Ísafjörður men på långhelger åker hem till mammans gård i Ingjaldssandur vid Önundarfjörður, i RÚV om att vägen över Sandsheiði sällan är öppen under vintern - läs mer här.

tisdag 21 mars 2017

Mästerskap i träskfotboll flyttar till Bolungarvík

Sedan 2004 har EM i träskfotboll arrangerats i Ísafjörður. Men sommarens turnering flyttar till grannorten Bolungarvík. Spelplanerna kommer att anläggas vid idrottsplatsen som ligger nära både campingplatsen och badhuset. Flytten ska göra det lättare för deltagarna att duscha sig rena efter matcherna.

Verslunarmannahelgin är något av festivalernas helg under den isländska sommaren. På flera olika håll i landet ordnas stora festivaler och andra evenemang. Ett av de årligen återkommande evenemangen är Europamästerskapet i träskfotboll i Ísafjörður. Där har turneringen avgjorts sedan 2004.

Men i sommar flyttar alltså mästerskapet från Ísafjörður till Bolungarvík. De tre spelplanerna - som vattnas till lervälling - kommer att anläggas vid idrottsplatsen. Den ligger bredvid både campingplatsen och badhuset.

Den avslutande festen ordnas på bygdegården i Bolungarvík. Bland de artister som kommer att spela finns Emmsjé Gauti.

Här kan du se bilder från 2012 års turnering.

Island växer till 338 349 invånare

Islänningarna blev 5 820 fler under 2016. Den 1 januari i år var antalet invånare i landet 338 349, en ökning med 1,8 procent jämfört med föregående år. Samtliga regioner i landet utom Västfjordarna fick fler invånare. Reykjavík är landets största kommun och Árneshreppur den minsta. Det visar statistik från Hagstofa Íslands.

Island hade alltså vid årsskiftet 338 349 invånare, en ökning med 5 820 personer jämfört med 2016. Antalet män och kvinnor ökade i samma takt, men i landet finns 3 717 fler män än kvinnor.

I landet fanns 80 638 kärnfamiljer - något som myndigheten definierar som hushåll med minst två personer. Sett till familjekonstellationer var 39,5 procent av befolkningen gifta vuxna par utan barn i hemmet, 27,3 procent gifta vuxna par med barn, 13,8 procent ensamstående mödrar med barn, 12,9 procent sambor med barn, 4,9 procent sambor utan barn och 1,5 procent ensamstående fäder med barn.

Av landets befolkning bodde 316 904 personer i tätorter, alltså platser med minst 200 invånare. I glesbygd och på orter med färre än 200 invånare bodde 21 455 personer.

Alla regioner utom Västfjordarna ökade under året. Mest ökade Suðurnes där invånarna blev 6,6 procent fler. Motsvarande siffra för Suðurland var 2,1 procent, Reykjavíkområdet 1,5 procent, Norðurland eystra 1,1 procent, Vesturland 1 procent, Norðurland vestra 0,4 procent och Austurland 0,4 procent. I Västfjordarna var minskningen 0,2 procent.

Av Islands 74 kommuner är Reykjavík i särklass störst med 123 246 invånare. Ytterligare åtta kommuner har över 5 000 invånare. Det är Kópavogur med 34 246 invånare, Hafnarfjörður med 28 703, Akureyri med 18 488, Reykjanesbær med 16 350, Garðabær med 15 230, Mosfellsbær med 9 783, Árborg med 8 471 och Akranes med 7 051.

Sex kommuner har färre än 100 invånare. Minst är Árneshreppur med 46 invånare följt av Helgafellssveit med 52 invånare, Skorradalshreppur med 58 invånare, Tjörneshreppur med 59 invånare, Fljótsdalshreppur med 81 invånare och Svalbarðshreppur med 95 invånare.

Árneshreppur står proportionellt för den största minskningen. För ett år sedan hade kommunen 55 invånare. Nästan var femte kommuninvånare har alltså lämnat Árneshreppur under året. Det är första gången sedan 2009 som invånarna är färre än 50. Just 50 invånare är den nedersta gränsen för att en kommun ska få behålla sin självständighet.

Minskningen innebär dock inte att Árneshreppur per automatik tvingas till samgående med en grannkommun. Det är tre år i följd som antalet invånare måste vara färre än 50 för att myndigheterna ska kunna tvinga fram en sammanslagning. Tidigare har detta vid ett tillfälle skett tre år i rad, mellan 2007 och 2009. Då togs inga steg mot ett tvångssamgående för Árneshreppur.

Här kan du läsa mer om utflyttningen från Árneshreppur.

Oppositionen sågar Arion bankis nya storägare

Att Goldman Sachs och tre hedgefonder är nya storägare i Arion banki mötte både kritik och frågor under gårdagen. Flera tunga politiker ifrågasatte lämpligheten att ha hedgefonder som bankägare - inte minst sedan samma fonder före kraschen investerade mot den isländska kronan. Flera efterlyste också information om de verkliga ägarna.

I söndags kväll meddelade Kaupþings konkursbo att tre hedgefonder och investeringsbanken Goldman Sachs köper närmare 30 procent av aktierna i Arion banki. De har dessutom option på att köpa ytterligare aktier som skulle göra dem till majoritetsägare i banken.

Två av fonderna, Attestor Capital och Taconic Capital Advisors, köper båda 9,99 procent var av aktierna i Arion banki. Därmed klarar de sig undan den kontroll som finansinspektionen Fjármálaeftirlitið kan göra av alla som äger minst 10 procent. I princip måste myndigheten godkänna alla som har en aktiepost på 10 procent eller mer.

Affären - som är det största utländska aktieköpet i Islands historia - var det självklara ämnet under gårdagens frågestund i alltinget. Finansminister Benedikt Jóhannesson var den som fick stå till svars för affären.

Gröna vänsterns ledare Katrín Jakobsdóttir efterlyste information om de verkliga ägarna, alltså vilka som står bakom hedgefondernas köp. Hon sade att det var en principsak att ägarna var kända för allmänheten. Benedikt Jóhannesson svarade att han talat med Fjármálaeftirlitið om saken och att han höll med om att information om ägarförhållanden ska vara offentlig.

Även Framstegspartiets ledare Sigurður Ingi Jóhannsson var tveksam till affären. Han ifrågasatte hedgefonders lämplighet som bankägare. Han undrade också om köpet av en stor aktiepost i Arion banki verkligen skulle förbättra förtroendet för Island och landets banker.

Svaret han fick av Benedikt Jóhannesson var att när staten säljer ut aktier i Íslandsbanki och Landsbanki kommer frågan inte först att gå till hedgefonder. På en fråga från Piratpartiets Ásta Guðrún Helgadóttir sade han att det i dagsläget inte finns några konkreta planer på att sälja bankerna.

Affären kommer även att diskuteras i alltingets ekonomiska nämnd i morgon. Då kommer Arion bankis direktör Höskuldur Ólafsson att vara på plats precis som företrädare för Fjármálaeftirlitið.

Taconic Capital Advisors började 2012 att köpa fordringar på de kraschade isländska storbankerna. Hedgefondens grundare är Frank Brosens. Han säger i Fréttablaðið att fonden har långsiktiga intressen i Arion banki. Ett skäl till intresset för Island är den starka ekonomin.

En av de skarpaste kritikerna till affären är Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, tidigare statsminister och alltingsledamot för Framstegspartiet. Han skriver på Facebook att den tredje hedgefonden, Och-Ziff Capital Management Group, nyligen dömdes att betala 413 miljoner dollar för en mutskandal i fem afrikanska länder. Han kallar hedgefonden för en "ärkesymbol" för finansmarknaderna.

I ett annat inlägg på Facebook skriver Sigmundur Davíð Gunnlaugsson att de tre hedgefonderna närmast säljer Arion banki till sig själva till ett gynnsamt pris. Samtidigt har de redan tjänat stora pengar på att köpa upp fordringar på de kraschade bankerna till låga priser.

Och det stämmer att det i praktiken närmast handlar om en intern affär. De tre hedgefonderna och Goldman Sachs äger enligt Kjarninn 66,31 procent av aktierna i Kaupþing, som i sin tur fram till söndagens affär ägde 87 procent av Arion banki.

En annan kritiker är Össur Skarphéðinsson, tidigare alltingsledamot för Socialdemokraterna. Han skriver på Facebook att regeringen genom sitt välkomnande av affären agerar omoraliskt. Samma hedgefonder som nu köper in sig i Arion banki satsade före finanskrisen på att den isländska ekonomin skulle krascha - och bidrog därmed också till kollapsen.

Här kan du läsa mer om försäljningen av Arion banki.

Dagens citat

"Vi har fått utstå olika anklagelser, hot och invektiv på grund av valölet, men det ledde också till att vi började att exportera öl och det har tagits emot mycket väl."

Dag­bjart­ur Aril­íus­son, en av ägarna till bryggeriet Steðji i Borgarfjörður, i Morgunblaðið om betydelsen av det öl innehållande valtestiklar rökta över fårspillning som lanserades för några år sedan - läs mer här.

måndag 20 mars 2017

Jordskalvssvärm vid Herðubreið norr om Vatnajökull

Illustration: Veðurstofa Íslands
En kraftig jordskalvssvärm pågår sedan i fredags kväll vid Herðubreið norr om Vatnajökull. Det hittills största skalvet hade en magnitud på 2,9. Inom loppet av två dygn inträffade över 400 jordskalv i närheten av Herðubreið. Inget tyder dock på att skalven skulle ha samband med någon vulkanisk aktivitet.

Herðubreið norr om Vatnajökull har i en omröstning utsetts till Islands vackraste fjäll. Det bildades någon gång före den senaste istiden. Några utbrott i Herðubreið är inte kända sedan dess.

I fredags kväll började en jordskalvssvärm vid Herðubreið. Inom loppet av två dygn inträffade mer än 400 jordskalv. Det kraftigaste skalvet skedde 6.22 i lördags och hade en magnitud på 2,9. Ytterligare sju skalv uppmättes till minst 2.

I närområdet finns inga kända aktiva vulkaner. Inget tyder heller på att jordskalven skulle ha något samband med vulkanisk aktivitet. Det har inte registrerats några rörelser i jordskorpan som skulle kunna tyda på att magma var i rörelse.

Under måndagen minskade jordskalvssvärmen i omfattning. Fram till klockan 18 lokal tid hade ett fyrtiotal skalv inträffat i området.

Allt fler olyckstillbud vid Djúpalónssandur



Olyckstillbuden vid Djúpalónssandur på Snæfellsnes blir allt fler. Vid flera tillfällen har besökare slagits omkull och spolats bort av vågorna. De senaste åren har dock inga dödsolyckor inträffat på stranden. Men kommunchefen Kristinn Jónasson befarar att vågorna snart kommer att kräva människoliv.

Sedan 2013 har antalet besökare till Djúpalónssandur på Snæfellsnes ökat med 85 procent. Vissa nöjer sig med att beskåda utsikten från en plattform nära parkeringsplatsen, men många går ned till stranden där det bland annat finns lämningar från fartyg som gått på grund just utanför stranden.

Vid Djúpalónssandur finns en varningsskylt som berättar om förrädiska vågor och stora djupskillnader direkt utanför stranden. Men hittills har den inte lyckats avskräcka turister från att ge sig ut i vattnet eller att gå nära vågorna.

Det senaste allvarliga olyckstillbudet inträffade den 13 mars. Då var det flera turister som överraskades av en kraftig våg. Samtliga hamnade i vattnet och fördes med vågorna ut mot havet. De hade dock turen att fastna på en sandbank. Därifrån kunde de rädda sig. Annars hade risken varit stor för att en eller flera av dem skulle ha drunknat.

Kristinn Jónasson är kommunchef i Snæfellsbær. Han jämför situationen vid Djúpalónssandur med Reynisfjara på sydkusten. Han säger i Morgunblaðið att kommunen tillsammans med bland annat nationalparken undersöker hur besökare bättre ska kunna varnas för de farliga vågorna:
"Skyltar säger inte mycket. De finns bara där och verkar inte ha någon avskräckande effekt. ... Vi fruktar att hamna i något som vi inte vill hamna i. Ingen vill råka ut för att förlora människor där."
I februari inträffade ett annat tillbud vid Djúpalónssandur. Då var det en slovakisk turist som klädde av sig naken och gick i vattnet för att simma. Guiden Teitur Þorkelsson blev vittne till händelsen. Han filmade den och publicerade filmen på Facebook. Han säger till RÚV att han aldrig sett något liknande på platsen:
"Det är mycket underligt som man ser i branschen, men jag visste inte vad mannen höll på att göra. Jag visste inte om han var på väg ut i havet eller vad, men så var han så rysligt glad och då kunde detta inte vara ett självmordsförsök."
Strax efter att mannen gått i vattnet spolades han upp på stranden av vågorna. Han skrattade hela tiden och verkade inte tro att vågorna kunde vara farliga. Teitur Þorkelsson talade med mannen och förklarade att det var förknippat med fara att ge sig ut i vattnet. Mannen lyssnade inte utan gick snart i på nytt.

Klippet ovan är filmat sommaren 2015. Det visar hur vågorna vid Djúpalónssandur plötsligt kan växa i storlek och fälla besökare som rör sig på stranden.

Här kan du läsa mer om olyckor vid Reynisfjara.

Goldman Sachs och hedgefonder storägare i Arion banki

Tre hedgefonder och den amerikanska investeringsbanken Goldman Sachs är nya storägare i Arion banki. Tillsammans köper de närmare 30 procent av aktierna i banken. Prislappen är 48,8 miljarder isländska kronor. Affären är det största utländska aktieköpet i Islands historia. Kaupþings konkursbos innehav i banken sjunker nu till 57,9 procent av aktierna.

Länge har regeringen sett sig om efter utländska delägare av de nya banker som rests på de kraschade storbankernas grund. I går kväll berättade Arion banki i ett pressmeddelande att närmare 30 procent av aktierna i banken nu byter ägare.

Nya storägare i Arion banki är tre hedgefonder: Attestor Capital med 9,99 procent av aktierna, Taconic Capital Advisors med 9,99 procent och Sculptor Investments - ett bolag knutet till Och-Ziff Capital Management Group - med 6,6 procent. Dessutom köper den amerikanska investeringsbanken Goldman Sachs 2,6 procent av aktierna i banken.

Totalt är det 582 922 113 aktier i banken som nu säljs till ett pris av 48,8 miljarder isländska kronor. De nya delägarna har dessutom en option på att köpa ytterligare 437 191 585 aktier i Arion banki.

Om hedgefonderna tillsammans med Goldman Sachs genomför affären blir de majoritetsägare i Arion banki. De kontrollerar då drygt 51 procent av aktierna.

I nuläget är Kaupþings konkursbo alltjämt majoritetsägare med 57,9 procent av aktierna. Myndigheten Bankasýsla ríkisins äger 13 procent av aktierna.

Affären utgör det största utländska aktieköpet i Islands historia. Den kommer bara veckan efter beskedet att regeringen nästan helt och hållet avvecklar de kapitalkontroller som infördes efter finanskraschen hösten 2008.

För regeringen kommer affären som en bekräftelse på en normalisering av investeringsklimatet i landet. Såväl de tre hedgefonderna som Goldman Sachs hade tidigare investerat i Kaupþing. Nu behåller de alltså pengarna på Island i stället för att föra dem ut ur landet.

Samtidigt är det sannolikt en del som kommer att resa frågetecken för att hedgefonder finns bland de nya storägarna. Hedgefonder brukar sällan räknas som stabila och långsiktiga ägare.

Finansminister Benedikt Jóhannesson säger i Morgunblaðið att köpet av aktierna i Arion banki är en förtroendeförklaring för den isländska ekonomin. Han vet inte om hedgefonderna har långsiktiga ambitioner med sitt ägande, men anser att det är bäst att fonder som investerar i banker har sådana motiv:
"Fonderna satsar på banken och Island. Det är ett vad tvärtemot före kraschen då det satsades mot Island. Det går att se positivt på det."
Benedikt Jóhannesson betraktar Goldman Sachs och de tre hedgefonderna som den första seriösa utländska investeringen i en isländsk storbank. Dit räknar han enligt Morgunblaðið inte shejk Mohammed bin Khalifa al-Thani som köpte 5,01 procent av aktierna i Kaupþing bara veckor före kraschen hösten 2008. Denna affär ledde sedan till fängelsedomar för flera av bankens toppchefer.

Statsminister Bjarni Benediktsson välkomnar även han affären. Han säger i Morgunblaðið att regeringen hoppas att snart kunna sälja Bankasýsla ríkisins innehav i Arion banki. Han anser att det är positivt att få in utländskt ägande i banken:
"Detta visar otvetydigt förtroende för förhållandena här i landet och det är sannerligen goda nyheter om starka utländska parter vill komma hit som är beredda att bli långvariga investerare i isländska finansbolag. Naturligtvis återstår det att se vad dessa parter tänker och hur länge de har tänkt sig att investera här, men affären som sådan är ett stort styrketecken för isländsk ekonomi."
Köpeskillingen på 48,8 miljarder går till att minska statsskulden.

Dagens citat

"People are breaking their trip to spend a few nights in Iceland itself. ... They’ve done a very good job at selling into that market. ... It’s what the likes of Dubai and Singapore did very successfully a few years ago. ... Our modelling shows that there is a clear relationship between currency movements and tourism performance. ... Large shifts in currencies could completely undermine that. ... If they become a much more expensive destination then, we could definitely see that reversing."

David Goodger vid analysföretaget Oxford Economics i BBC om turismens utveckling på Island.

söndag 19 mars 2017

Dagens bonuscitat

"Vi köper detta från en marknad som uppgår till 65 miljoner människor så jag antar att produktionen är mycket effektivare. Så är pundets kurs gynnsam. ... Detta är först och främst ett alternativ och kommer inte att ersätta den isländska produktionen. ... Pepsi från Storbritannien eller Pepsi från Island? Kunden har ett val."

Guðmundur Marteinsson, vd för Bónus, i Vísir om att livsmedelskedjan nu säljer Pepsi tillverkad i Storbritannien till betydligt lägre priser än Pepsi tillverkad på Island.

Reykjavík ratar sista förslaget från Hildur Sverrisdóttir

Hildur Sverrisdóttir får lämna rådhuset i Reykjavík utan stöd för det sista förslaget i kommunpolitiken. Majoriteten säger nej till att försäljning av alkohol i dagligvaruhandeln skulle vara ett sätt att stödja kommunens mål om självständiga stadsdelar. I rådhuset ersätts Hildur Sverrisdóttir av Marta Guðjónsdóttir.

När Självständighetspartiets Ólöf Nordal gick bort tidigare i år gick den ordinarie platsen i alltinget till Hildur Sverrisdóttir. Hon bestämde sig därför för att avsäga sig sin stol i kommunfullmäktige i Reykjavík. Platsen gick till Marta Guðjónsdóttir, som tidigare varit ersättare för Självständighetspartiet.

I kommunfullmäktige är det tradition att en avgående ledamot som en symbolisk gest får igenom sitt sista förslag. Men så blev det inte för Hildur Sverrisdóttir. När hon i förra veckan deltog vid sitt sista möte röstades förslaget ned med siffrorna åtta mot fem. Två ledamöter avstod från att rösta.

Hildur Sverrisdóttir ville att fullmäktige skulle vända sig till alltinget där frågan om alkoholförsäljning i dagligvaruhandeln nu behandlas. Utgången är oviss. En majoritet av islänningarna är dock emot ett avskaffande av alkoholmonopolet. Tretton isländska kommuner har också i remissvar sagt nej till förslaget.

Men Hildur Sverrisdóttir tillhör de politiker som förespråkar en avreglering. Hon ville därför att kommunen till alltinget skulle skriva att ett slopat alkoholmonopol gick hand i hand med Reykjavíks strävan efter mer självständiga stadsdelar. Med fler försäljningsställen skulle enligt Hildur Sverrisdóttir den lokala handeln gynnas.

I omröstningen var det många som inte i första hand såg förslaget som ett inlägg i debatten om stadsplanering. I stället var det flera som röstade efter sina åsikter om alkoholmonopolets framtid.

Förslaget fälldes med röstsiffrorna åtta mot fem. Den styrande koalitionen mellan Socialdemokraterna, Ljus framtid, Gröna vänstern och Piratpartiet var inte enig i frågan. Självständighetspartiet och Piratpartiet sade ja till förslaget medan Ljus framtid, Gröna vänstern och Framstegspartiet röstade nej. Tre socialdemokrater sade också nej medan två avstod från att rösta.

Här kan du läsa mer om Hildur Sverrisdóttir i alltinget.

Gamla vägstoppet Brúarskáli till salu

I 54 år var Brúarskáli för många ett givet stopp på resor mellan södra och norra Island. Men när ringvägens sträckning flyttades hösten 2008 lades vägkrogen ned. Sedan dess har en byggnad rivits och en annan stått orörd. Nu har fastigheten Brú lagts ut till försäljning. Köparen får enligt mäklarannonsen bland annat ett eget kraftverk.

Vid ringvägens avfart mot Strandir vid Hrútafjörður fanns länge två vägkrogar: Staðarskáli och Brúarskáli. När vägens sträckning ändrades hösten 2008 byggde N1 ett nytt vägstopp med namnet Staðarskáli. Det ersatte de två tidigare vägkrogarna.

Gamla Staðarskáli hamnade en halvmil från ringvägen. I byggnaderna finns i dag Hótel Staðarflöt. Brúarskáli ligger fortfarande granne med ringvägen. Byggnaden där restaurangen fanns revs, men den byggnad som hade rum till uthyrning står kvar.

Brúarskáli byggdes 1954 av Kaupfélag Hrútfirðinga. Redan 1950 flyttades den telefonväxel som kopplade alla samtal mellan norra och södra Island till Brú från Borðeyri en mil norrut. Här fanns också regionens postkontor.

Mellan 1954 och 2008 var Brúarskáli ett givet stopp för många bilister och yrkeschaufförer. På menyn fanns klassisk isländsk vägkrogsmat som köttsoppa och hamburgare. Men den byggnad som inhyste pensionatet står tom sedan länge.

Nu har Brú lagts ut till försäljning. Den som köper fastigheten får inte bara byggnader med en total yta på 989 kvadratmeter. I affären ingår mark på 16,7 hektar. Dessutom ingår Ormsárvirkjun, ett litet kraftverk som försåg Brúarskáli med elektricitet men som behöver repareras. Det finns även ett dieseldrivet reservaggregat.

Här kan du läsa mer om Brúarskáli och Staðarskáli.

Dagens citat

"Vi har sett detta i olika varugrupper att en vara sätts i annan förpackning med utländsk märkning och säljs till mycket högre pris. Allmänt anser vi naturligtvis inte att det är föredömligt att göra så. Vi islänningar behöver ta oss en funderare. Girigheten får inte fylla oss helt gentemot denna turism. ... Vi får inte bli något slags cowboyer när det kommer till turistindustrin. Jag är bekymrad över att vi har börjat ge oss själva ett ojämnt rykte som ett folk utövar ocker mot utlänningar. Det är inte smart och jag tycker inte att det är särskilt behagligt att utöva ocker inom turismen."

Ólafur Arnarson, ordförande för konsumentorganisationen Neytendasamtökin i DV om att isländska livsmedel i vissa butiker säljs till betydligt högre priser i förpackningar riktade till turister.

lördag 18 mars 2017

Dagens bonuscitat

"My professional advice is absolutely no hunting until after the population has recovered and produced chicks for several years."

Erpur Snær Hansen, biolog vid Náttúrustofa Suðurlands, i Hakai Magazine om den jakt på lunnefågel som bedrivs på vissa delar av Island trots kraftigt minskande bestånd - läs mer här.

Landsbankis konkursbo förlikar med revisorn PWC

Stämningsansökan mot Price Waterhouse Coopers är historia. Landsbankis konkursbo förlikar i stället med revisionsföretaget. I stämningen krävde konkursboet PWC på 100 miljarder isländska kronor. Enligt konkursförvaltaren hade företagets revisorer missat många av de uppenbara bristerna i bankens redovisning före kraschen.

Vilseledande redovisning gjorde att både Glitnir och Landsbanki kunde drivas vidare trots att det egna kapitalet var för litet. Under det sista året före kraschen hösten 2008 fortsatte verksamheten i strid med gällande lag. Ändå godkände revisionsföretaget Price Waterhouse Coopers samtliga kvartalsrapporter och årsredovisningar utan några som helst anmärkningar.

För fem år sedan valde Glitnirs och Landsbankis konkursbon att stämma Price Waterhouse Coopers. Med Glitnir förlikade revisionsföretaget i november 2013. Mot att företaget betalade en okänd summa till konkursboet drevs inte rättsprocessen vidare.

Nu har en liknande överenskommelse gjorts mellan Landsbankis konkursbo och Price Waterhouse Coopers. Inte heller den här gången är det känt vad företaget betalar för att slippa rättsprocessen.

Konkursboet krävde i stämningsansökan Price Waterhouse Coopers på 100 miljarder isländska kronor. Så stor var enligt konkursförvaltaren den skada som Landsbanki drabbats av på grund av undermålig revision.

I ett pressmeddelande skriver konkursförvaltaren att överenskommelsen är en acceptabel lösning för konkursboet och att den eliminerar riskerna för höga rättegångskostnader.

Här kan du läsa mer om stämningarna mot Price Waterhouse Coopers.

Utredning om Birna Brjánsdóttirs död i åklagarens händer

Åklagaren Ólafur Þór Hauksson har knappt fyra veckor på sig att besluta om åtal mot den man som misstänks ha dödat Birna Brjánsdóttir. Utredningen överlämnades till honom i går från polisen. Ett sista förhör hölls med den misstänkte i torsdags. Han fortsatte då att neka till att all inblandning i Birna Brjánsdóttirs död.

I drygt åtta veckor har nu en grönländsk sjöman suttit häktad misstänkt för att ha dödat 20-åriga Birna Brjánsdóttir. Från det första häktningsbeslutet får det inte dröja längre än tolv veckor innan åtal väcks. Åklagaren Ólafur Þór Hauksson har alltså knappt fyra veckor på sig att ta beslut.

Om beslutet kommer inom fyra veckor kan åklagaren vända sig till domstol och begära att häktningen förlängs fram till rättegångens början. Om beslutet tas senare måste den misstänkte försättas på fri fot under tiden.

Innehållet i utredningen är inte obekant för Ólafur Þór Hauksson. Polisen har under arbetets gång haft regelbundna kontakter med åklagaren.

Polisen höll i torsdags ett sista förhör med den misstänkte. Som tidigare nekade han till all inblandning i Birna Brjánsdóttirs död.

Utredningen överlämnades i går från polis till åklagare. Polisen har nu fått svar på samtliga dna-prover som skickats till Nationellt forensiskt centrum för analys. Några resultat är inte kända, men polisens uppfattning är att svaren stärker bevisningen mot den misstänkte mannen.

Birna Brjánsdóttir försvann efter en utekväll i Reykjavík tidigt på morgonen den 14 januari i år. Åtta dagar senare hittades hon död på stranden vid Selvogur. Dödsorsaken var drunkning, men hon hade utsatts för kraftigt våld - bland annat i form av stryptag.

Här kan du läsa mer om Birna Brjánsdóttirs död.

Dagens citat

"Man är alltid bekymrad över att människor utsmyckar sig med halvstulna fjädrar eller med halvsanningar. Vi vill förhindra gröntvätt så att när människor utsmyckar sig med något så ligger det något bakom."

Elías Bjarni Gíslason vid Ferðamálastofa i Vísir om företag inom turistnäringen som marknadsför sig som miljövänliga trots att verksamheten belastar miljön - läs mer här.

fredag 17 mars 2017

Suðurgata blir Aldrei fór ég suðurgata



Gratisfestivalen Aldrei fór ég suður arrangeras i år i Ísafjörður för fjortonde gången. Under påskhelgen ordnas en mängd andra aktiviteter både i Ísafjörður och i de närliggande samhällena. Vid den presskonferens som hölls i onsdags var även kommunchefen Gísli Halldór Halldórsson på plats. Den avslutades med att han tillkännagav att Suðurgata i Ísafjörður fram till festivalen byter namn till Aldrei fór ég suðurgata. Avtäckningen gick dock inte bättre än att han behövde två försök.

Här kan du läsa mer om årets festival.

Kraftig nedgång för isländsk arbetslöshet väntar i mars

Efter sjömansstrejkens slut sjönk arbetslösheten kraftigt på Island. Men strejkslutet slår igenom på allvar först om en månad. Då skapas dessutom betydligt fler tillfälliga jobb. I februari var det 2,9 procent av islänningarna som saknade jobb, en minskning med 0,1 procentenheter. Det visar statistik från Vinnumálastofnun.

I februari var det i snitt 2,9 procent av islänningarna som var utan jobb. Nedgången från januari var 0,1 procentenheter. Den sjömansstrejk som avslutades under februari gör dock att bilden är något missvisande.

Under strejken varslades en stor mängd anställda inom fiskeindustrin om uppsägning. Varslen berörde personal i land som tar hand om fångsterna. Efter strejkens slut har samma personer som varslades i stor utsträckning återvänt till sina arbeten. Detta slår dock igenom i statistiken på allvar först under mars.

I slutet av januari var 5 808 personer arbetslösa. I slutet av februari hade antalet sjunkit till 4 587 personer. Snittet var dock 5 082 arbetslösa.

Vinnumálastofnun räknar därför med en kraftig nedgång under mars. Det är dessutom då allt fler säsongsjobb skapas inom turistindustrin. Dessa arbetstillfällen kommer att pressa ned arbetslösheten ytterligare.

Under februari låg arbetslösheten still eller sjönk i hela landet utom i huvudstadsregionen. Den var högst i Västfjordarna med 5,3 procent, en tillbakagång med 0,5 procentenheter. Därefter följde Norðurland eystra med 4,9 procent (-0,3), Suðurnes med 4,4 procent (-0,1), Suðurland med 3,6 procent (-0,3), Austurland med 2,8 procent (-0,2), Vesturland med 2,7 procent (oförändrat), Reykjavíkområdet med 2,5 procent (+0,1) och Norðurland vestra med 1,8 procent (oförändrat).

Fem isländska kommuner hade full sysselsättning under februari: Skorradalshreppur, Helgafellssveit och Reykhólahreppur i Vesturland, Árneshreppur i Västfjordarna och Skagabyggð i Norðurland vestra.

Vid årsskiftet fanns 20 273 utländska medborgare på den isländska arbetsmarknaden. Andelen - 10,3 procent - är den högsta i landets historia. Ökningen ser ut att fortsätta under 2017. Hittills i år har 312 arbetstillstånd utfärdats. Under de två första månaderna 2016 var motsvarande siffra 231.

Medborgare från 47 olika länder har i år fått arbetstillstånd på Island. Flest kommer från USA och Filippinerna.

Här kan du läsa mer om arbetslösheten på Island.

Varningssystem för vågor vid Reynisfjara och Kirkjufjara

Redan i år ska ett system som varnar för farliga vågor vid Reynisfjara och Kirkjufjara vara på plats. När det finns risk för förrädiska vågor ska besökare informeras genom flaggor eller blinkande ljus. Det kan även bli aktuellt med övervakning av stränderna när olycksrisken är stor. Vegagerðin har fått i uppdrag att utveckla varningssystemet.

I januari i år drunknade en tysk kvinna vid Kirkjufjara väster om Vík í Mýrdal. Hon överraskades av en kraftig våg och drogs ut till havs där hon drunknade. Hennes make och deras två barn hamnade också i vattnet, men de lyckades ta sig i land.

Förra året drunknade en kinesisk man vid grannstranden Reynisfjara. Mannen stod på en sten och fotograferade utan att upptäcka att det plötsligt kom en kraftig våg. Strömmarna förde mannen 550 meter ut till havs. Räddningstjänsten lyckades bärga kroppen, men mannen dödförklarades redan på stranden.

Utöver de två dödsolyckorna har de senaste åren en rad olyckstillbud inträffat på stränderna. Det brukar handla om besökare som tror sig ha ett tillräckligt avstånd till vågorna. När de riktar uppmärksamheten åt annat håll kommer plötsligt en kraftfull våg som når betydligt längre upp på stranden.

Den kraftiga vågen överraskar besökaren som välts omkull och - om vågen är tillräckligt stark - för den med sig ut till havs. I det kalla och strömma vattnet är det få som lyckas överleva någon längre tid.

Hittills har nya varningsskyltar och avspärrningar bara haft begränsad effekt. Många besökare är inte medvetna om farorna. I takt med att turismen ökat har också olyckstillbuden blivit allt fler.

Nu har näringsminister Þór­dís­ Kol­brún­ Reyk­fjörð Gylfa­dótt­ir gett Ferðamálastofa i uppdrag att komma överens med Vegagerðin om utformningen av ett varningssystem. Arbetet beräknas enligt ett pressmeddelande kosta omkring 20 miljoner isländska kronor. Målet är att systemet ska tas i bruk redan i sommar.

Det första steget i varningssystemet är att ta fram en vågprognos för Reynisfjara och Kirkjufjara. Prognosen ska sträcka sig några dagar framåt. När risken för lömska vågor är särskilt stor ska myndigheterna få information i förväg. Då kan de också vidta åtgärder för att förebygga olyckor.

I detta arbete ingår att göra detaljerade mätningar av djupet längs de båda stränderna.

Nästa steg blir att bestämma hur besökare ska varnas för farliga vågor. Två möjligheter som har förts fram är att införa någon typ av ljus där lyktorna blinkar vid fara och att utveckla ett flaggsystem där olika färger signalerar olika risknivåer.

Det kan också bli aktuellt att övervaka stränderna när prognosen säger att vågorna kan vara särskilt förrädiska.

Här kan du läsa mer om den senaste dödsolyckan på Kirkjufjara.

Dagens citat

"Vi tycker att dessa planer är utmärkta. Detta är bara frågan om nya arbetstillfällen på platsen och helårsarbeten. Vi gillar det mycket."

Jón Þórðarson, kommunchef i Borgarfjarðarhreppur, i RÚV om kommunens stöd till den indiske investeraren Pawan Mulkikars planerade bygge av en anläggning för att buteljera vatten i Borgarfjörður eystri - läs mer här.