Dagens citat

"After its economy melted down in the late 2000s, Iceland invested heavily in tourism, which may be why your Instagram feed is dotted with people dipping into the creamy alien waters of the Blue Lagoon. Now the country’s most popular attraction has its own hotel, carved into an 800-year-old lava flow."

Time listar Retreat Hotel vid Blå lagunen som ett av de bästa ställena att bo på under 2018.

Dokumentär om Kristján Loftsson och Islands valfångst

Hvalur är sedan länge det enda bolaget på Island som jagar sillval. I den här dokumentären berättar vd:n Kristján Loftsson om jakten och varför han anser att den ska fortsätta. Kocken Stefán Úlfarsson talar om varför han serverar valkött och bryggaren Dagbjartur Arilíusson förklarar varför han använder sillval som en ingrediens i öl. Du möter också aktivister från Sea Shepherd som arbetar för att stoppa valfångsten och personer inom turistindustrin som även de vill förbjuda jakten.

Nobbade förnamnet Zoe kan få en ny chans på Island

Eftersom bokstaven z inte längre finns i det isländska alfabetet har det hittills varit stopp för förnamnet Zoe. Men nu ger Hæstiréttur Íslands föräldrarna till en treårig flicka nytt hopp. Domstolen fastslår att beslutet att avskaffa z inte är tillräckligt för att inte godkänna Zoe. Det finns nämligen en rad andra isländska namn som fortfarande skrivs med z.

För tre år sedan vände sig ett isländskt föräldrapar till Mannanafnanefnd, den nämnd som avgör om förnamn ska godkännas, med en begäran om flicknamnet Zoe. Nämnden sade nej. Eftersom bokstaven z ingår i namnet bryter Zoe mot isländska skrivregler. Det kan godkännas ändå om det vunnit hävd. Men så är det enligt nämnden inte med Zoe.

Visserligen finns det sju isländska kvinnor som heter Zoe. Samtliga är dock födda utomlands.

Det var 1974 som bokstaven z försvann ur det isländska alfabetet. Men i vissa sammanhang kan z alltjämt användas. Undantagen var personnamn och namn med utländskt ursprung.

I dag hittas z i etablerade namn som Zóphanías, Zakarías och Zimsen. Dessutom används bokstaven z i stället för s av vissa språkligt konservativa skribenter i vissa sammanhang.

Men föräldrarna nöjde sig inte med ett nej utan vände sig först till Héraðsdómur Reykjavíkur. Domstolen gick på statens linje. Att inte tillåta förnamnet Zoe ansågs inte stå i strid med grundlagen eller mänskliga rättigheter. Föräldrarna tog tvisten vidare till Hæstiréttur Íslands.

Islands högsta domstol kommer fram till en annan slutsats. Rätten ger inte klartecken till förnamnet Zoe. Men Mannanafnanefnds skäl till att inte tillåta namnet får underkänt.

I domen skriver Hæstiréttur Íslands att nämnden under rättegången bara argumenterade för det olämpliga i att godkänna namn som innehåller bokstaven z. Nämnden visade att det inte fanns någon tradition för Zoe - något som annars hade kunnat vara skäl till att säga ja. När inte detta skäl fanns såg inte nämnden något skäl att bevilja undantag från regeln om bokstaven z.

Det finns enligt Hæstiréttur Íslands aspekter som inte prövats. Det gäller om Zoe kan anpassas till isländskans böjningssystem när det bland annat rör namnets genitivform.

Just detta argument har Mannanafnanefnd använt mot Zoe tidigare under processen. Nämnden har argumenterat mot den föreslagna genitivformen Zoear eftersom inga isländska ord innehåller tre vokaler i följd som uttalas var för sig.

Zoes föräldrar planerar nu en förnyad ansökan till Mannanafnanefnd. Sådana möjligheter öppnas också för föräldrar som tidigare har fått avslag enbart med hänvisning till att z inte finns i det isländska alfabetet. Hæstiréttur Íslands har i princip förändrat tolkningen av lagen eftersom z i sig inte behöver vara ett skäl till ett nej.

Ända tills det finns ett nytt beslut får flickan heta Stúlka - som betyder just flicka - i folkbokföringen. Det får nämligen alla heta som inte bär något godkänt förnamn.

Här kan du läsa mer om namnet Zoe och här kan du läsa domen i sin helhet.

Skandalpolitiker vill ha övervakningsfilmer från barrunda

Skandalpolitikerna från Klaustur tror inte att visselblåsaren Bára Halldórsdóttir talar sanning om hur det gick till när hon spelade in de fyra centerpartisternas hån och kränkningar. Därför vill de inte bara få Bára Halldórsdóttir att redogöra för kvällen. De vill också säkra tillgång till övervakningsfilmer från Klaustur och andra platser i närheten.

Bára Halldórsdóttir kom i går till Héraðsdómur Reykjavíkur för det som kan bli det första steget i en rättsprocess mot henne. Med sig hade hon advokaterna Auður Tinna Aðalbjarnardóttir och Ragnar Aðalsteinsson. Bägge har tagit sig an fallet utan kostnad.

Hon hälsades med applåder av ett stort antal personer som ställt sig bakom henne. Där fanns bland annat komikern Jón Gnarr som lovat att ordna en insamling åt henne om Bára Halldórsdóttir skulle tvingas betala skadestånd, Sanna Magdalena Mörtudóttir, kommunpolitiker i Reykjavík för Islands socialistparti, Mörður Árnason, tidigare alltingsledamot för Socialdemokraterna, trubaduren Hörður Torfason, som var den som ledde demonstrationerna utanför alltinget efter finanskraschen och Freyja Haraldsdóttir, som de fyra centerpartisterna hånade under barrundan genom att göra sälläten och skämta om att hon använde rullstol.

Intresset för att följa utvecklingen var så stort att platserna i rättssalen inte räckte till. Många fick vänta utanför. En besökare som var med inne i salen fick enligt Vísir en tillsägelse eftersom den vid två tillfällen kallade Reimar Pétursson, de fyra skandalpolitikernas advokat, för en idiot.

Ingen av de fyra centerpartisterna - Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, Gunnar Bragi Sveinsson, Bergþór Ólason och Anna Kolbrún Árnadóttir - var på plats.

Reimar Pétursson hävdade inför Héraðsdómur Reykjavíkur att Bára Halldórsdóttir hade kränkt deras rätt till privatliv. Han beskrev genomgående hennes inspelningar av deras samtal som ett brott, rapporterar Vísir.

Han ville kalla en rad personer till rätten. Det gällde bland annat ledningen för baren Klaustur, domkyrkoprästen och alltingets byråchef. Syftet ska vara att få tillgång till eventuella filmer från övervakningskameror som skulle kunna visa något av händelseförloppet från utekvällen.

Reimar Pétursson ville dessutom att Bára Halldórsdóttir upplysningsvis skulle redogöra för kvällen på Klaustur. Hon valde dock att avstå eftersom hon - om det faktiskt blir en rättegång - senare kan komma att kallas som vittne.

Enligt Reimar Pétursson var detta ett val som väckte misstänksamhet. Vidare hävdade han att Bára Halldórsdóttir troligtvis inte sagt hela sanningen om barkvällen. Med hjälp av övervakningsfilmer ville han bland annat klargöra hur hon kunde spela in de fyra centerpartisterna utan att de märkte något och om hon faktiskt var ensam på Klaustur.

Bára Halldórsdóttir sade till RÚV att hon inte hade något att dölja. Hon gick - som hon tidigare berättat - till Klaustur för att ta en kopp kaffe i väntan på ett möte. Där lade hon snart märke till det högljudda och berusade sällskapet - där hon kände igen Sigmundur Davíð Gunnlaugsson - och tyckte att det hon hörde var så anmärkningsvärt att hon började spela in samtalen:

"Jag är en av dem som har lyssnat på sådant prat hela mitt liv och jag tyckte att det var värt det att så snabbt som möjligt få ut det rakt och snabbt hur världen är ibland."

Ragnar Aðalsteinsson och Tinna Auður Aðalbjarnardóttir säger till RÚV att fallet är unikt. Visserligen är det förbjudet att spela in personer utan deras vetskap. Men Bára Halldórsdóttirs advokater anser att det finns flera omständigheter som gör saken komplicerad. Hon spelade in dem på allmän plats och det rörde sig om politiker i ledande ställning. Därför fanns det ett stort allmänintresse.

Ett beslut om den fortsatta processen kan komma mot slutet av veckan.

Samtidigt står det klart att alltingets presidium kommer att få svårt att behandla frågan om skandalpolitikerna från Klaustur brutit mot det etiska regelverket. Skälet är att samtliga uttalat sig om skandalen. Därför är de enligt samma politiker att betrakta som jäviga. Talmannen Steingrímur J. Sigfússon skriver i ett pressmeddelande att alla avsäger sig fallet.

Hur alltinget ska gå vidare är oklart. Ledamöterna kommer att samlas efter nyår för att diskutera nödvändiga lagändringar så att fallet kan behandlas utan för stora dröjsmål.

Här kan du läsa mer om skandalen på Klaustur.

Dagens citat

"Om människor avslöjar sig som dessa människor gjorde i Klausturfallet på så varierande sätt så måste det göra det svårt för dessa individer att vara trovärdiga representanter för allmänheten."

Jón Ólafsson, professor i filosofi vid Háskóli Íslands, i RÚV om de sex politiker som under en barrunda på Klaustur i Reykjavík hånade och kränkte bland annat kvinnor, homosexuella och personer som har funktionsnedsättningar.

Turist nära drunkna på Reynisfjara - räddades av guide

En turist var i torsdags nära att drunkna vid Reynisfjara väster om Vík í Mýrdal. Enligt Vísir ska mannen ha varnats för de förrädiska vågorna. Ändå gick han långt ut på stranden. Plötsligt överraskades mannen av en våg som gjorde att han föll i vattnet. Han undsattes av en isländsk guide som också höll på att falla offer för vågorna under räddningsinsatsen.

Olyckstillbudet filmades av en annan turist. Du ser bilderna ovan.

Här kan du läsa mer om olyckor på Reynisfjara.

Äldst i alltinget vill förbättra villkor för pensionärer

47 år efter att Ellert B. Schram höll sitt första anförande i alltinget stod han i veckan åter i talarstolen. Den nu 79-årige socialdemokraten blev då den äldsta ledamoten genom tiderna i alltinget. Han uppmanade finansminister Bjarni Benediktsson att göra mer för de isländska pensionärer som har det sämst ställt.

I förra höstens val till alltinget var Ellert B. Schram fjärde namn på Socialdemokraternas lista i södra Reykjavík. När Ágúst Ólafur Ágústsson tillfälligt lämnade sin plats efter att ha kränkt en kvinna som nobbade honom gick budet först till Jóhanna Vigdís Guðmundsdóttir och därefter till Einar Kárason. Eftersom ingen av dem kunde ta platsen kom turen till Ellert B. Schram.

Ellert B. Schram valdes in i alltinget första gången 1971 då han var 32 år. Han representerade Självständighetspartiet mellan 1971 och 1979 samt mellan 1984 och 1987. Efter att ha bytt parti företrädde han Socialdemokraterna mellan 2007 och 2009. Han har dessutom varit inkallad som ersättare vid några tillfällen.

När han i veckan återvände till alltinget för första gången på drygt nio år var han 79 år och 61 dagar. Det gjorde honom till den äldsta ledamoten i Islands historia.

Det tidigare rekordet hade Sighvatur Árnason, en bonde från Eyvindarholt vid Eyjafjöll. Han var 78 år och 269 dagar när han lämnade alltinget i augusti 1902. Nästan lika gammal var biskopen Pétur Pétursson som slutade 1886 när han var 77 år och 327 dagar samt domaren Þórður Jónasson som var 77 år och 185 dagar när han lämnade alltinget 1877.

Ellert B. Schram gick i veckan upp i talarstolen och uppmanade finansminister Bjarni Benediktsson att göra mer för de pensionärer som har det sämst ställt. Den som enbart får den lägsta pensionen får 239 500 isländska kronor före skatt. En höjning med 3,6 procent nästa år var enligt Ellert B. Schram långt ifrån tillräckligt:

"Mitt ärende här i tingssalen är att göra mitt bästa för att påminna ledamöterna om äldre människor som kämpar mot fattigdom, sjukdomar, isolering och tomhet. ... Dessa människor har nått den åldern att de inte längre kan vänta. Det är frågan om vi vill hjälpa dem att åtnjuta livskvalitet innan det är för sent."

Bjarni Benediktsson svarade att pensionärer var en prioriterad grupp. Bland de insatser som görs nämnde han förutom höjda pensioner också högre fribelopp för pensionärer som fortsätter jobba:

"Vårt problem gäller de som har nått pensionsåldern men som inte lyckades, som den högt ärade alltingsledamoten här säger, att använda arbetslivet för att säkra en god pension."

Det blir dock en kort sejour för Ellert B. Schram. Jóhanna Vigdís Guðmundsdóttir kommer att ta platsen som ersättare för Ágúst Ólafur Ágústsson när alltinget återsamlas efter nyår.

Här kan du läsa mer om Ágúst Ólafur Ágústssons beslut om att tillfälligt lämna politiken.

Anklagar Ágúst Ólafur Ágústsson för att släta över skandal

Det var upprepade försök som avvisades gång på gång som fick henne att känna sig otrygg med Ágúst Ólafur Ágústsson. Och det var inte hennes vilja att händelsen skulle bli offentlig. Det skriver Bára Huld Beck, journalist på Kjarninn. Nyligen fick alltingsledamoten Ágúst Ólafur Ágústsson en anmärkning från Socialdemokraterna för sitt beteende. Han har också tagit en paus från politiken.

Ágúst Ólafur Ólafsson meddelade nyligen att han skulle ta en paus från alltinget i två månader. Skälet var att han fått en anmärkning från partiets förtroenderåd för sitt agerande. Den socialdemokratiske alltingsledamoten hade under en utekväll i Reykjavík vid två tillfällen försökt kyssa en kvinna. När han blev avvisad fällde han en rad nedsättande kommentarer.

Efter uttalandet gjorde sig Ágúst Ólafur Ólafsson oanträffbar. Men han spred uppgifterna utan att ha meddelat partiets förtroenderåd.

Nu har kvinnan som avvisade honom trätt fram. Det är Bára Huld Beck, journalist på Kjarninn, som skriver att han förminskar och försöker släta över sitt agerande. Hon hävdar att Ágúst Ólafur Ágústsson inte ger en rättvisande bild av händelseförloppet:

"Ágúst Ólafur försökte faktiskt inte kyssa mig två gånger utan upprepade gånger. Han försökte igen och igen trots att jag hade nekat honom och satt tydliga gränser. Vid varje tillfälle som jag nobbade honom så kränkte han mig på olika sätt."

Händelsen inträffade på Kjarninns redaktion i centrala Reykjavík. Ágúst Ólafur Ólafsson var tidigare delägare i Kjarninn. Han sålde sina aktier i samband med att han förra året valdes in i alltinget. Hans ställning ökade obehaget för Bára Huld Beck. Hon skriver att hon tvingade honom att lämna byggnaden eftersom hon inte vågade vara ensam med honom:

"Jag följde honom bestämt ut till sist med de orden att jag inte vågade vara i samma rum som honom. Han tog ingen notis och fortsatte med sina trakasserier i hissen på vägen ut."

Bára Huld Beck skriver att Ágúst Ólafur Ágústsson medvetet försöker släta över händelsen. När de två hördes av Socialdemokraternas förtroenderåd hade han inga invändningar mot hennes berättelse om förloppet. Det var först när han på eget initiativ berättade om bakgrunden till hans paus från politiken gav en annan version av händelsen:

"Det händelseförloppet beskrivs i rådets skriftliga slutsats och kan följaktligen knappast avfärdas."

Ágúst Ólafur Ólafsson skriver i ett uttalande att de två har olika upplevelser av händelseförloppet. Han ber åter Bára Huld Beck om ursäkt.

Från ledande socialdemokrater har Ágúst Ólafur Ágústsson fått skarp kritik för att han gått ut med uppgifterna utan samråd med Bára Huld Beck. Internt ska han dessutom ha gett sken av att hon ska ha varit införstådd.

Hittills har partiledaren Logi Már Einarsson inte gett några tydliga besked om Ágúst Ólafur Ágústssons framtid inom Socialdemokraterna. Han säger till RÚV att det är bra att han tagit en paus från politiken och att Ágúst Ólafur Ágústsson söker professionell hjälp:

"Jag anser att ledamoten måste granska sig själv när han avslöjas med en sådan sak. Det är precis skälet till varför vi inrättade ett förtroenderåd och lät professionella hantera saken så att jag inte skulle behöva titta på förövaren som en lagkamrat eller liknande."

Här kan du läsa mer om Ágúst Ólafur Ágústsson.

Dagens citat

"Min känsla är att människor i högre grad överger traditioner - eller åtminstone har jag hört en hel del säga att nu tänker de äta något annat än kassler eller fläskstek för första gången på trettio år eller något liknande. Det har inte nödvändigtvis med nymodigheter att göra utan mer att människor vill ha något lite lättare eller åtminstone inte så mycket rökt och saltat."

Kokboksförfattaren Nanna Rögnvaldardóttir i Morgunblaðið om att fler islänningar i år väntas välja bort den traditionella julmaten.

Dagens bonuscitat

"Publiktillströmningen har allmänt faktiskt minskat något hos oss. ... Vi räknar med att det beror på turisters ändrade beteenden. De stannar kortare tid och tillåter sig göra mindre på grund av att kronan har varit så stark. Den andra saken är att konkurrensen är större. Utbudet av nöjen för turister ökar ständigt."

Guðrún Helga Stefánsdóttir, marknadschef för Borgarsögusafn Reykjavíkur, säger i Morgunblaðið att turisters intresse för att besöka de kommunala museerna i Reykjavík minskar.

Gästblogg: Järnvägar på Island

Pionér fotograferat vid friluftsmuseet Árbæjarsafn
i Reykjavík. Foto: Janis Priedits

Det har funnits två järnvägssystem på den vackra och natursköna ön: i Reykjavik och Kárahnjúkar. I Reykjavik byggde man ut hamnen i början av 1900-talet och anlade en industribana för transport av schaktmassor, sten med mera. I Kárahnjúkar började islänningarna 2002 bygga ett kraftverk och för transport av tunnelarbetare och diverse material anlades spår i en del tunnlar.

Järnvägen i Reykjaviks hamn
För utbyggnad av kajer och vågbrytare mellan hamnen och ön Örfirisey anlades 1913 ett 900 mm järnvägsnät för transport av schaktmassor, sten, sand med mera. Ett spår byggdes från Öskjuhlíð och ett annat till Skólavörðuholt. Total spårlängd uppgick till 12 km. Varje ånglok gjorde upp till 25 resor under ”glansperioden”. Driften pågick till 1917. Hamnarbetena fortsatte fram till 1928 och de båda ångloken gjorde god tjänst fram till dess. När spåren revs är inte klart men bägge ångloken är bevarade i Reykjavik.

Minør i Reykjaviks hamn. Foto: Janis Priedits

Minør
Det tvåaxliga ångloket Minør, tillverkat som nr 129/1892 av Arnold Jung Lokomotivfabrik GmbH, Jungenthal, Kirchen a.d. Sieg i Tyskland (Jung) och ursprungligen sålt till R. Dolberg i Rostock, Tyskland. Spårvidden är 900 mm.
Enligt en dansk källa köptes ångloket av N.C. Monberg i Köpenhamn, men exakt vad ångloket användes till där har jag inga uppgifter om. Systerloket 130/1892 (se nedan) användes för arbeten vid byggandet av frihamnen i Köpenhamn, varför man kan misstänka att även 129:an gjorde tjänst här.
Minør fick en ny ångpanna med Jung nr 1592/1910, såld till ”Momberg” i Köpenhamn, vilket framgår av Jung-listan. Namnet avser nog Monberg. I mars 1913 anlände ångloket till Reykjavik och en månad senare sattes det i drift och var så fram till 1917. Senare avställdes det i hamnen. 1984 uppges ångloket stå i ett lager i Ártúnshöfði. Numera står det väl restaurerade ångloket utomhus nere vid hamnen, alldeles intill hamnbassängen – ett öde som tyvärr en del andra ånglok har mött. Bättre hade det varit om ångloket fick stå på samma plats inomhus som 130: an. På ett foto taget okänt år syns tillverkningsskylten ovanför namnet men idag är den borta.

Pionér
Det andra tvåaxliga ångloket Jung 130/1892 levererades också till R. Dolberg i Rostock men enligt den danska källan såldes det samma år till entreprenören N. C. Monberg i Köpenhamn i samband med arbetena i frihamnen 1892–94. Loket fick det trevliga namnet Pionér och fick samma utseende som Minør.
N. C. Monberg använde Pionér mellan 1895 och 1897 vid schaktningsarbeten i samband med byggandet av Østerbro station i Köpenhamn. En ny ångpanna med Jung nr 1591/1910 ilades av Monberg, vilket sannolikt medförde att entreprenören kan ha använt loket vid några andra schaktningsarbeten mellan 1897 och 1910. Eller har det bara stått avställt i tretton år. Sommaren 1913 kom detta ånglok också till Reykjavik och användes vid hamnarbetena tillsammans med systerloket. 1920–22 använt vid hamnutbyggnadens andra etapp och 1925–28 etapp tre. Mellan 1928 och 1961 avställt i hamnen och sistnämnda år uppställt på en utställning i samband med firandet av Reykjaviks stadsrättigheters 175-årsjubileum. Efter detta stod ångloket utomhus vid Reykjaviks stadsmuseum fram till 1975. Numera står ångloket uppställt i restaurerat skick inomhus vid friluftsmuseet Árbæjarsafn i utkanten av staden. Tyvärr har tillverkningsskylten försvunnit och på dess plats sitter skylten Jung 1591/1910, vilket alltså är numret för den nya ångpannan. Bägge ångloken har dubbla buffertar.

Loken på Island har en intressant historia och decennierna runt förra sekelskiftet
turnerade de runt och tjänstgjorde vid olika entreprenader. Vid
hamnutbyggnaden i Trelleborg inför tågfärjetrafiken 1909 användes
Pionér bl.a. till att frakta schaktmassor. Foto: Arbetsrörelsens arkiv i Trelleborg

Märkligt nog figurerade Pionér också i Trelleborg! I arbetarrörelsens arkiv därstädes finns en pärm och vid ett foto kan man läsa följande: ”Danskarna Manberg och Gunnarsson hade dessa arbeten omhand, den ene muddringen, den andre grävningen och utfyllningen. På bilden Lundblad med tipplaget. Asp med loket. Materialen kom från Danmark”.
Arbetena i Trelleborg avser muddringen vid utbyggnad av hamnen och ”Manberg” är säkert en felskrivning av Monberg, som också fick arbeten utförda i Sverige. Fotot är ej daterat men torde sannolikt ha tagits på 1910-talet innan loket skeppades över till Island. 1897 tillkom färjeförbindelse med Sassnitz och året därefter öppnades dåvarande Malmö-Kontinentens Järnväg. 1909 påbörjades tågfärjetrafiken samtidigt som hamnen byggdes ut. Två motorlok (Orenstein & Koppel) användes vid nästa större hamnutbyggnad men det var inte förrän 1937 då dessa sattes i drift.

Järnvägen i Kárahnjúkar
Den andra järnvägen på Island är av betydligt yngre datum. 2002 påbörjades ett större kraftverksbygge på östra delen av ön. För transport av tunnelarbetare, material med mera anlades ett järnvägsnät och som dragkraft användes diesellok. Tre tunnelborrmaskiner (TBM) användes och för varje TBM fanns ett tågsätt som transporterade – förutom personal – även diverse materiel som behövdes för TBM. Två av tunnelborrmaskinerna har nu borrat färdigt. Men med den tredje borras en vattentunnel, som beräknas bli färdig våren 2008. För transport av materiel och personal används här fortfarande tåg. Kraftverket togs i drift 2007 men är inte helt färdigbyggt förrän 2009. Det skall leverera 690 megawatt. En del elkraft är avsedd för Fjarðaál aluminiumsmältverk som skall byggas i Reyðarfjörðurs hamn. Detta gigantiska projekt har naturligtvis utsatts för en hel del kritik, speciellt från miljövänner.
År 2004 inträffade Islands första järnvägsolycka! Tre arbetare skadades lindrigt vid TBM 1 då ett tågsätt med arbetare kolliderade med ett annat tågsätt som transporterade cement.

Järnvägarna som ej blev av
För drygt hundra år sedan eller närmare bestämt 1906 fanns planer på en järnväg från Reykjavik upp till Þingvellir och sedan ner till Selfoss, en sträcka på totalt omkring 85 km. Något senare, 1924, föreslogs en kortare bana från Reykjavik direkt till Selfoss. Längd cirka 60 km.
Ett betydligt nyare förslag är en järnväg mellan Reykjavik och flygplatsen i Keflavik, en sträcka på 50 km, men bussar och taxibilar kommer nog fortsätta att transportera passagerare till och från flygplatsen.

Janis Priedits
Ursprungligen publicerad 12 oktober 2010 av Samfundet Sverige-Island

Tre av fyra islänningar ger klartecken för att strejka

Tre av fyra islänningar tycker att läget på arbetsmarknaden gör det försvarligt för vissa yrkesgrupper att strejka för att få bättre villkor. Och nästan lika många är själva beredda att gå ut i strejk för att driva igenom sina krav i avtalsrörelsen. Kvinnor, unga islänningar och personer bosatta på landsbygden är mer strejkvilliga. Det visar en opinionsundersökning utförd av MMR.

I det senaste styrräntebeslutet valde Seðlabanki Íslands att låta styrräntan ligga kvar på 4,5 procent. Något som oroar den isländska centralbanken är den ökande inflationen. Där kan avtalsrörelsen komma att bli en avgörande faktor.

Flera fackförbund förbereder sig också för konflikt. Både Verkalýðsfélag Akraness och VR har köpt in gula västar. Syftet är att protestera mot regeringens politik i samma anda som demonstranterna i Frankrike. Även Islands socialistparti har köpt in gula västar.

Och bland islänningarna finns det ett starkt stöd för att använda strejk som ett vapen i en konflikt. Hela 74 procent anser att förhållandena på arbetsmarknaden gör att det är motiverat att gå ut i strejk. Bara 26 procent tycker att det inte finns skäl att strejka.

En majoritet av islänningarna säger sig dessutom själva vara beredda att gå ut i strejk. Det är 59 procent som kan tänka sig att strejka för bättre villkor medan 41 procent svarar att de inte vill strejka för att få bättre villkor för sig själv och andra.

Kvinnor, islänningar i åldern 18 till 29 år, personer med enbart grundskoleutbildning samt bosatta på landsbygden uppger i större utsträckning att strejk är en försvarbar metod. Män, pensionärer och boende i huvudstadsregionen säger mer sällan att det är rätt att strejka.

Skillnaderna mellan olika väljargrupper är stora. Bara 3 procent av Folkets partis sympatisörer säger att strejk inte är en lämplig åtgärd. Samma åsikt har hela 71 procent av Självständighetspartiets anhängare.

Samma mönster går igen när det gäller den egna strejkviljan. De som är redo för att själva gå ut i strejk är oftare låginkomsttagare, personer med enbart grundskoleutbildning, boende i glesbygd, kvinnor och islänningar i åldern 18 till 29 år.

Även här är det anhängare till Självständighetspartiet och Folkets parti som sticker ut. Det är bara 6 procent av Folkets partis väljare som inte kan tänka sig att strejka. Men hela 78 procent av Självständighetspartiets sympatisörer säger sig inte vara intresserade av att gå ut i strejk.

Dagens citat

"Det har onekligen gjort det och det står klart att detta har haft avsevärd inverkan på oss alla som arbetar här eftersom det naturligtvis har mycket stor betydelse att vi som arbetar här att vi även om vi är oense om saker kan vara överens om det att vi kan ha respekt för varandra i vårt arbete."

Statsminister Katrín Jakobsdóttir i RÚV om hur skandalen på Klaustur påverkat arbetet i alltinget sedan det avslöjats hur ledamöter från Centerpartiet och Folkets parti kränkt och hånat andra politiker - läs mer här.

Dagens bonuscitat

"Vi har inte gjort detta på flera år eftersom vi är ett forskningscentrum så detta gjordes mer på skoj. Vi funderar om vi ska återuppta detta men det blir inte i år. Vi är kassafokuserade ekonomer och funderar mer på siffror och forskning än detta."

Árni Sverrir Hafsteinsson, föreståndare för Rannsóknarsetur verslunarinnar vid Háskólinn á Bifröst, i RÚV om varför det ekonomiska forskningscentrumet sedan 2015 inte har utsett årets julklapp.

Gästblogg: Namnet Surtsey

Morgunblaðið från 21 december 1963 - helsida om tre fransmän som steg i land på den nya ön.

Ett barn måste få ett namn. Så även ett nytt land.

Den 14 november 1963 såg man en ö dyka upp ur havet sydväst om Västmannaöarna. Den var först liten men växte snabbt och blev till ett nytt land, inte ett av de största men ändå ett land. Utbrottet började några dagar tidigare och stod sedan fram till juni 1967. Jag var fem år gammal när utbrottet började och naturligtvis minns jag ingenting om det, men öns namn är ändå förmodligen det första isländska ortnamnet utan för mina hemtrakter som jag lärde mig.

Första namnet: Gosey
I början var man långt ifrån överens om namnet på denna nya islänning. Men det första namnet var enkelt. Redan dagen efter öns födelse kallades den i de isländska dagstidningarna för Gosey ’Utbrotts-ö’ eller ’Vulkanutbrotts-ö’. Och de kommande tre veckorna användes namnet Gosey flitigt i alla tidningar. Andra namn föreslogs dock snabbt, så som Hafsteinn, d.v.s. ’Hav-sten’, och Nýey, ’Ny-ö’. Det första namnet syftar både på en sten i havet och är en ordlek med syfte på mansnamnet Hafsteinn. Det senare namnet, Nýey, hade använts på en ö som dök upp ur havet år 1783 väster om Reykjanes men försvann snabbt igen.

Och sedan kom Séstey
De första dagarna sågs inte mycket till själva ön genom det tjocka rökmolnet. På skoj blev den därför uppkallat Séstey (Séstei), vilket kan betyda lite av varje: ’en ö som syns’, ’något som syns för evigt’ eller även ’något som inte syns’, beroende på hur namnets andra del tolkas, hur ordet stavas och hur smårolig man vill vara … Således kallades ön helt reservationslöst Séstey i Islands största dagstidning redan den 20 november. Också det vädjande namnet Hverfei, d.v.s. ’försvinn-ej’, föreslogs på skoj. Dessa ordlekar bygger på det att orden ei ’inte’, ey ’alltid’ och ey ’ö’ har samma uttal i isländskan. Men det skymtas också igenom detta att man inte var särskilt optimistisk till att ön skulle få ett långt liv. ”När lavan inte längre strömmar kommer troligtvis samma öde att vänta Surtsey som andra öar vid sydkusten av landet som har dykt upp men snart sjunkit i havet“, står t.ex. i en tidning i december 1963. Det ser så ut som att detta namn och ordspelet omkring det hade sitt ursprung bland de geovetare som först kom till platsen redan den 15:e november; det kan även vara så att just geologen Sigurður Þórarinsson, som är välkänd här i Sverige, hade ett finger med i spelet. Och det verkar som om vissa människor tog namnet Séstey ganska allvarligt. I en av dagstidningarna den 20 november trycktes således några rader ur en insändare:

Jag tycker – säger skribenten – att det är mycket enklare och mer korrekt att kalla den nya ön för Kullen [d.v.s. isl. Hóllinn]. Det namnet har fiskare i årtionden kallat platsen där utbrottet försiggår nu. Dessutom tror jag att många islänningar inte skulle veta hur man stavar Séstey rätt. – Desto enklare namn desto bättre, i detta avseende som alla andra.

Kolumnisten på tidningen kommenterade skribentens ord:

[Jag] har aldrig trott att namnet Séstey skulle väljas; för det är namnet alldeles för dumt, även om det i början låter lite roligt. Alternativa namn som [jag] minns att har föreslagits är Ólafsey, Óley, Vestmann, Kokksey, Ísleifsey, Gosey, Erey–Varey (jfr Séstey–Séstei), SVey (= Suðvestey), Nýey, Bjarnaey, Suðurey.

Skämtsamheter - men också lite allvar 
Som man ser är några av namnen mer eller mindre rena skämtsamheter, d.v.s. Séstey, Kokksey ’Kockens ö’, Erey och Varey som betyder ’Är-en-ö’ och ’Var-en-ö’ och SVey, som visserligen kan betraktas som en förkortning för ’Sydvästö’ men är också ett ordspel med syfte på ordet svei, som uttalas på samma sätt, men betyder ’skäms, fy på dig’! – Namnen Ólafsey, Óley, Vestmann och troligen också Kokksey, syftar nog alla på den första mannen som uppmärksammade vulkanutbrottet. Han hette Ólafur Vestmann och var en besättningsman på en fiskebåt som befann sig nära platsen på morgonen den 14 november.

Tio dagar efter insändarbrevet står att läsa i samma kommentarspalt, som så ofta lite lättsamt:

Dagboken annonserar härmed efter de bästa namnen på den nya ön söder om Västmannaöarna. Det sägs att den varken får heta Séstey eller Gosey, ännu mindre Svey, … Kanske Okey, men allt om det: Här med uppmanas allmänheten att lämna in sina förslag så att ortsnamnsnämnden har något att stötta sig på. Dagboken kommer att belöna det bästa namnet med en vacker bild av ön, men kom ihåg att inte ringa. – Folk! Sätt er ner och skicka ett brev till dagboken med era förslag. Låt oss sätta tidsfristen till 7 december.

”Okey”, jasså. Ännu ett nytt namn, och med vissa konnotationer … Ok-ey (’Okets-ö, Bördans-ö’) eller kanske helt enkelt okey.

Frakkey - hade det varit möjligt?
Ett av de allra första namnen som användes om ön har jag ännu inte nämnt. Tre franska våghalsiga journalister var de första människorna att kliva fot på ön redan den 6 december. Där satte de upp den franska flaggan. Dagen efter omtalas ön som Gosey, d.v.s. ’Utbrottsö’, i en av dagstidningarna, så som hade blivit vanligt, men inom parentes kallas ön emellertid för Frakkaey, dvs. ’Fransmännens-ö’. Nästa dag (8/12) ställde samma tidning frågan till Halldór Halldórsson, professor i språkvetenskap vid Islands universitet, vad han tyckte om namnet Frakkaey. Professorn lät faktiskt inte negativ gentemot namnförslaget – eller snarare namnformen Frakkey – men ville annars inte säga mycket eftersom han var ledamot i ortnamnsnämnden och det var den som dagen efter skulle ta ställning till ett passande namn på ön.

Ortnamnsnämndens beslut: Surtsey
Ortnamnsnämndens möte den 9 december blev en vändpunkt i namndebatten. På kvällen meddelades ett förslag om att vulkankratern på havsbottnen skulle heta Surtur och att själva ön skulle döpas till Surtsey. Surtur är namnet på den mäktiga svarta jätten som man i äldre tid ansåg levde i underjorden och rådde över elden. Hans namn betyder ’svart’ eller ’den svarte’ och eftersom ön faktiskt var kolsvart till färgen tyckte nämnden att namnet passade särskilt bra.

Västmannaöborna gör ett uppror: Vesturey
Men nu tog det hus i helvete. De varmblodiga Västmannaöborna ansåg att detta nya namn var en ren skandal. Ön var ju deras; den hade blivit till inom deras region, en timmes resa väster om den största ön i ögruppen. De tyckte att myndigheterna hade förorättat dem grovt när de inte ens kontaktade dem angående en eventuell namngivning.

En grupp raska unga män från Västmannaöarna seglade ut till den nya ön fyra dagar senare och några av dem gick i land. Det höll på att sluta med att denna dag, fredagen den 13, skulle bli en äkta otursdag, eftersom vulkanen plötsligt började röra på sig och männen fick springa för livet. Ingen skadades dock. De hade med sig en isländsk flagga och ett par skyltar med det namn som invånarna i deras hemstad tyckte mest om. Det var namnet Vesturey, d.v.s. ’Västerö’.

Hån, även förtal, enligt Snorri Sturluson!
Detta var en farofylld resa som kritiserades i tidningar och i radio. Gruppens ledare, en ung man som några få år innan hade utexaminerats från den danska officersskolan, skrev en artikel om resan som trycktes i en av dagstidningarna. Där kritiserade han myndigheterna hårt för att ha förbigått öborna i namnvalsfrågan, och också medierna för felaktigheter i deras berättelser om denna upptäcktsresa. Han ger inte ett öre för ortnamnsnämndens namnförslag och påminner läsarna om Snorri Sturlusons ord från 1200-talet, d.v.s. att det vore rent av ett hån, även förtal, att uppkalla något efter en jättes namn. Vidare påpekar han att ortsnamnsnämnden i sin redogörelse hade påstått att namnet Surtsey vore lätt att uttala, men att redan den första dagen hade ändå radions bäste nyhetsuppläsare uttalat namnet fel, d.v.s. som ”Surs-ey”, utan t, istället för Surtsey.

"Döpt i huvudet på någon eld-djävul"
I en av dagstidningarna intervjuades en av männen som deltog i denna berömda sjöresa. ”Faktiskt åkte vi ut till ön för att protestera mot namnet, som irriterar oss”, sade han. ”Men besväret har inte lett till det resultat som vi förväntade, eftersom ön fortfarande kallas Surtsey”, fortsatte han, lite bedrövad. Journalisten frågade varför han var emot namnet och mannen svarade: ”Framför allt därför att ön är döpt i huvudet på någon eld-djävul som vill förstöra och elda upp allt; och dessutom tycker vi att namnet passar dåligt med andra ortnamn här i trakterna.”

Vesturey ... Surtsey
Under de närmaste månaderna publicerades bl.a. dikter i tidningar, där man höll fast vid namnet Vesturey. Så sent som i april 1964 var Västmannaöborna fortfarande så missnöjda med namnet Surtsey att de skickade ett brev till ortnamnsnämnden där de begärde att namnet skulle dras tillbaka och ön döpas på nytt som Vesturey. Och långt in på året 1964 kallas ön fortfarande Vesturey och inget annat i Västmannaöarnas veckotidning. Men det var namnets Vestureys sista dödsryckningar; Surtsey hade blivit det namn som alla kände till och använde, och hade dessutom fått en formell stämpel.

Sigurður Þórarinssons röda mössa
Det kan slutligen noteras att en av de isländska dagstidningarna berättade kort före jul 1963 att geologen Sigurður Þórarinsson hade åkt till ön några dagar tidigare tillsammans med en annan geolog. Som vanligt hade Sigurður haft på sig sin berömda röda mössa med tofs, som var hans kännetecken. Enligt tidningen lämnade han tofsen på ön, och nu fanns det naturligtvis anledning till ännu ett nytt namn på den, Skúfsey, d.v.s. ’Tofsö’!

Veturliði G. Óskarsson
professor i nordiska språk vid Uppsala universitet
Ursprungligen publicerad 13 november 2013 av Samfundet Sverige-Island

Högsta arbetslösheten på Island under 2018

Arbetslösheten på Island ökade under november till 2,5 procent. Det är den högsta nivån på närmare två år. Och arbetslösheten kommer enligt en prognos från Vinnumálastofnun fortsätta öka även under december. Suðurnes är alltjämt den hårdast drabbade regionen i landet. Där är det nu 3,9 procent som inte har något jobb.

Inte sedan i februari 2017 har Island haft högre arbetslöshet än i dag. Och då var det en strejk bland styrmän som utlöste omfattande uppsägningar för anställda inom fiskeindustrin på land eftersom många trålare tvingades stanna kvar i hamn.

I november var arbetslösheten på Island alltså 2,5 procent, en ökning med 0,1 procentenhet jämfört med oktober. I november 2017 var motsvarande siffra 2,1 procent.

Vinnumálastofnun räknar i en prognos med att arbetslösheten fortsätter att öka under december. Den prognosen gjordes dessutom innan torsdagens massuppsägningar inom Wow Air. Då fick 350 personer besked om att de skulle tvingas lämna sina jobb. Det var det största varslet på Island sedan finanskraschen.

Att turistnäringen inte längre växer märks tydligast på Suðurnes. Där var arbetslösheten i november 3,9 procent, en ökning med 0,5 procentenheter jämfört med oktober. Wow Airs nedskärningar innebär sannolikt att andelen arbetslösa kommer att öka kraftigt även under december.

Arbetslösheten ökade under november i alla regioner utom två. I Reykjavíkområdet var det 2,7 procent som stod utan jobb, en uppgång med 0,2 procentenheter. Därefter följde Norðurland eystra med 2,3 procent (+0,3), Austurland med 1,8 procent (+0,5), Suðurland med 1,8 procent (+0,1), Västfjordarna med 1,6 procent (+0,3), Vesturland med 1,4 procent (-0,2) och Norðurland vestra med 1,3 procent (oförändrat).

Bland män var arbetslösheten 2,5 procent och bland kvinnor 2,6 procent. I åldersgruppen 18 till 24 år var det 2,4 procent av islänningarna som var inskrivna som arbetssökande.

Utlänningar fortsätter att vara överrepresenterade i arbetslöshetsstatistiken. I november var 5,2 procent av utländska medborgare bosatta på Island arbetslösa. Drygt hälften av dem var polacker.

Här kan du läsa mer om arbetslösheten på Island.

Dagens citat

"Vi är mycket bekymrade över detta och har genom åren arbetat med att försöka förebygga detta genom att informera både allmänheten och de som besöker landet om hur du ska bete dig i naturen."

Jón Smári Jónsson vid Umhverfisstofnun i RÚV om hur myndigheten arbetar för att färre ska ägna sig åt olaglig offroad-körning.

Georg Bjarnfreðarson återvänder i reklamfilmer

Georg Bjarnfreðarson återvänder - men inte i en tv-komedi utan i en reklamfilm för fackförbundet VR. Jón Gnarrs rollfigur blev omåttligt populär genom tv-serierna Næturvaktin, Dagvaktin och Fangavaktin samt långfilmen Bjarnfreðarson. Där spelade han en svenskfrälst kommunist som ansåg sig kämpa för arbetares bästa.

Nu dyker alltså rollfiguren upp på nytt i reklamfilmer för VR. Där uppmanar han politiker och andra att verka för bättre villkor för anställda i de pågående avtalsförhandlingarna. Totalt blir det fem olika filmer med Georg Bjarnfreðarson under vinjetten Georgskjör, som såväl är namnet på den fiktiva butik där reklamfilmerna utspelar sig som kampanjen för fler rättigheter.

Varmare och blötare än normalt på Island i november

Årets november var en månad där det på Island sattes rekord både när det gällde regn, snödjup och värme. Och i allmänhet var månaden betydligt varmare än normalt. De högsta temperaturerna uppmättes i Siglufjörður där det två dagar i följd var ungefär lika hett som under en värmebölja under sommaren. Det visar statistik från Veðurstofa Íslands.

November var en månad som kännetecknades av ytterligheter. Mellan högsta och lägsta temperatur var skillnaden 39 grader. Och medan ett regnrekord noterades i Reykjavík registrerades ett snörekord i Akureyri.

Siglufjörður på norra Island var platsen som under två dygn upplevde en för årstiden mycket sällsynt värmebölja. Den 18 november var det 19,2 grader. Och dagen innan var det nästan lika varmt. Den 17 november steg temperaturen till 18,8 grader i Siglufjörður. Aldrig tidigare har det varit så varmt någonstans i landet på just dessa datum.

Ändå var det få som var ute för att njuta av vädret. Samtidigt som de sydliga vindarna drog in över landet och orsakade en värmebölja rasade en storm som tvingade många att hålla sig inomhus.

Månadens högsta medeltemperatur uppmättes vid Steinar under Eyjafjöll. Där var snittemperaturen 6 grader. Nästan lika varmt var det på Surtsey med 5,7 grader. Lägsta snittet hade Brúarjökull med -3,8 grader. I befolkade områden var snittet lägst i Möðrudalur med -1,6 grader.

Den lägsta temperaturen noterades den 2 november vid Veiðivatnahraun och Þúfuver. På bägge platserna var det -19,2 grader. I bebyggelse var det kallast vid Grímsstaðir á Fjöllum med -16,4 grader den 27 november.

I Reykjavík var medeltemperaturen 4,2 grader, vilket var 3,1 grader över genomsnittet för jämförelseperioden 1961 till 1990. I Stykkishólmur var snittet 3 grader (+2,1), i Bolungarvík 2,6 grader (+1,8), på Grímsey 2,9 grader (+2,3), i Akureyri 1,5 grader (+1,8), i Egilsstaðir 1,4 grader (+2,1), i Dalatangi 3,8 grader (+2), i Teigarhorn 3,7 grader (+2,4), i Höfn 4 grader (jämförelsetal saknas), i Stórhöfði på Hemön 4,9 grader (+2,5), i Hveravellir -1,9 grader (+2,8) och i Árnes 2,7 grader (+3).

November var också en ovanligt nederbördsrik månad. Mellan 16 och 18 november föll 83,2 millimeter regn i Reykjavík. Aldrig tidigare har den isländska huvudstaden fått så mycket nederbörd på bara två dygn. Och den 30 november var snödjupet i Akureyri hela 75 centimeter. Det är nytt rekord för staden i november.

Under hela månaden fick Reykjavík totalt 106,7 millimeter nederbörd. Akureyri fick 119,2 millimeter, Stykkishólmur 81,8 millimeter och Höfn 164,6 millimeter.

Reykjavík hade 39,7 soltimmar vilket är normalt. I Akureyri var soltimmarna 19,5 till antalet - vilket var något fler än vanligt.

Trots att november var varmare än vanligt i hela landet har 2018 som helhet inte varit något särskilt varmt år. Under de första elva månaderna var snittemperaturen i Reykjavík 5,4 grader - vilket var 0,6 grader över snittet för perioden 1961 till 1990 men 0,6 grader under snittet för de tio senaste åren. I Akureyri var temperaturen 4,9 grader - vilket betydde 1,2 grader över medelvärdet för perioden 1961 till 1990 men på samma nivå som det senaste årtiondet.

Under hösten - där Veðurstofa Íslands inkluderar oktober och november - var snittet i Reykjavík 4 grader och i Akureyri 2,4 grader.

Här kan du läsa mer om värmeböljan i november.

Wow Air säger upp 350 - största varslet efter krisen

350 personer tvingas lämna sina jobb på Wow Air. Dessutom bantar det krisande flygbolaget flottan från tjugo till elva plan. Resmål som Los Angeles och New Delhi försvinner som en konsekvens av att Wow Air gör sig av med långdistansplanen. Vd:n Skúli Mogensen säger att det är hans egna misstag som ligger bakom nedskärningarna.

Wow Air har det senaste halvåret dragits allt djupare in i en akut kris. Skúli Mogensen, bolagets vd och grundare, försökte först dra in nytt kapital genom en investeringsrunda. När den inte gav tillräckligt för att säkra bolagets framtid vände han sig till huvudkonkurrenten Icelandair.

Icelandair och Wow Air kom överens om en affär. Men när det visade sig att Wow Airs ekonomi var ännu sämre än vad som tidigare varit känt drog sig Icelandair ur övertagandet.

Skúli Mogensen lyckades dock snabbt hitta en ny räddare. Indigo Partners - som har intressen i flera stora lågprisflygbolag - tänker köpa in sig i Wow Air. Detaljerna i affären är inte kända. Wow Airs behov av kapital har dock beräknats till omkring 15 miljarder isländska kronor.

Indigo Partners håller kostnaderna nere genom att anställa personal i låglöneländer. Wow Air skulle kunna minska kostnaderna på samma sätt - men då väntar ytterligare varsel. Wow Air kan dock inte få en utländsk majoritetsägare eftersom ett villkor för bolagets tillstånd är isländskt ägande.

De ekonomiska utsikterna för den närmaste framtiden är dystra. Wow Air kommer att göra en mångmiljardförlust under 2018. Samtidigt är bränslepriserna och lönekostnaderna höga - och konkurrensen om resenärerna hård och biljettpriserna låga.

Wow Air har redan minskat flottan med fyra plan. I går kom beskedet som innebär att Wow Air i praktiken går tillbaka till den affärsmodell som bolaget hade 2016. Det var innan Skúli Mogensen försökte utmana Icelandair på längre sträckor.

Nedskärningarna betyder att flottan bantas från dagens tjugo till elva plan. Det är de större flygplanen med större räckvidd som försvinner. Det innebär att Wow Air kommer att sluta flyga till de mest långväga destinationerna som Los Angeles och New Delhi - en linje som invigdes så sent som i förra veckan. Wow Airs nya linjenät ska vara klart i mitten på januari.

350 personer tvingas lämna sina jobb. Det är 111 fastanställda och omkring 240 inhyrda som tvingas gå. Uppsägningarna görs inom företagets samtliga avdelningar. Den grupp som drabbas hårdast är flygvärdinnor. Varslet är det största på Island sedan finanskraschen för tio år sedan.

Bantningen av flottan innebär att Wow Air gör sig av med omkring hälften av dagens flygstolar. Enligt Skúli Mogensen väntas antalet passagerare bli omkring 2,1 miljoner under 2019 jämfört med 3,5 miljoner i år. Hur turistnäringen på Island kommer att påverkas av nedskärningarna återstår att se. I dag flyger Wow Air omkring en fjärdedel av turisterna till Island.

Det är troligt att Icelandair eller andra bolag börjar flyga mellan Keflavík och några av de destinationer som Wow Air lägger ned. När det gäller just trafiken till Keflavík har det talats om tänkbara minskningar av antalet passagerare - och i förlängningen antalet turister till Island - på 5 till 15 procent.

Beskedet kan komma att minska pressen på Icelandair - ett bolag som också befinner sig i kris men har betydligt större ekonomiska resurser för att ta sig igenom svårigheterna. Börsen i Reykjavík reagerade positivt på nyheten om Wow Airs nedskärningar. Icelandairs aktie steg med 7,27 procent till 8,85 isländska kronor.

Skúli Mogensen skriver i ett brev till Wow Airs anställda att det är hans egna misstag som försatt bolaget i en akut kris. Det var fel att börja agera som ett traditionellt flygbolag med fokus på fler dyra biljetter och längre sträckor. Det har varit en dyr lärdom. För att få in Indigo Partners anser han att det är nödvändigt att förändra verksamheten:

"Dessa misstag har nästan kostat oss företaget eftersom förlusten år 2018 har ökat de senaste månaderna på grund av ett dåligt ekonomiskt resultat. Det är viktigt att poängtera att jag inte beskyller någon annan än mig själv för dessa misstag eftersom jag personligen kämpade för att utöka flottan med Airbus 330-flygplan, premiumsäten och att flyga längre österut och västerut."

Skúli Mogensen har hittills inte sagt sig ha några planer på att lämna jobbet som vd för Wow Air.

Här kan du läsa mer om Wow Airs kris.

Dagens citat

"Man söker efter billigare övernattningar. Sedan handlar man snarare i livsmedelsbutiker än på restauranger. ... Förklaringen är att turister stannar kortare tid i landet och då reser de i mindre utsträckning ut på landet."

Arnheiður Jóhannsdóttir, vd för Markaðsstofa Norðurlands, i Morgunblaðið om att turismen i år på grund av prisläget ser ut att minska något på den isländska landsbygden.

Sällsynt åskväder drog över södra och västra Island

34 åsknedslag inträffade under tisdagen på södra och västra Island. Blixtarna började vid 14-tiden i området kring Vatnajökull och drog därefter västerut. Under kvällen syntes en rad blixtar i Reykjavíkområdet. Även på Snæfellsnes i väster noterades en rad blixtnedslag.

Åska är mycket sällsynt på Island. Gísli Reynisson fångade en blixt på film i Grafarvogur i Reykjavík. En av dem som sett klippet på Youtube undrar vad det är för märkvärdigt med ett åskväder. Han svarar att för islänningar är blixtar ungefär lika exotiska som norrsken är för många turister. Du kan se videon ovan.

Minsta isländska EU-motståndet på ett halvår

Motståndet mot ett isländskt EU-medlemskap är nu det lägsta på ett halvår. Och nej-sidan har inte längre majoritet - men trots att försprånget till ja-sidan krymper är det fortfarande betydligt fler som anser att Island inte ska gå med i unionen. Det visar en opublicerad opinionsmätning utförd av MMR.

På Island har EU-frågan varit allt annat än het den senaste tiden. Med tre EU-kritiska partier i regeringen och en tydlig politisk kursändring i riktning mot mer nationalistiska och protektionistiska strömningar i senaste valet har ett eventuellt medlemskap blivit så avlägset att frågan tappat sprängkraft.

I alltinget finns två partier - Renässans och Socialdemokraterna - som förespråkar isländskt EU-medlemskap. De har inte lyckats väcka liv i EU-debatten. I synnerhet Renässans har dock försökt genom en rad utspel där partiet argumenterat för att ta upp euron som valuta i stället för den isländska kronan.

Kanske är det inte så överraskande att det är så tyst i debatten. Storbritanniens utträde ur EU beskrivs av regeringen som den i dagsläget viktigaste utrikespolitiska frågan. Fokus ligger nu på att få till stånd en överenskommelse som bevarar alla de möjligheter som finns genom EES-avtalet i dag.

Men det är inte bara det brittiska utträdet som färgat debatten. Både Framstegspartiet och Folkets parti ifrågasätter allt oftare EES-avtalet. De försöker - tillsammans med politiker från samtliga tre regeringspartier - göra ett nytt energipolitiskt paket till en fråga om nationellt självbestämmande.

Hittills har agerandet varit framgångsrikt. Regeringen är enig om att ett införande av detta paket av EU-lagstiftning inte utgör något avkall på Islands suveränitet. Flera alltingsledamöter från de tre regeringspartierna säger sig dock vara motståndare till införandet. Och regeringen har nu skjutit upp behandlingen av frågan i alltinget.

Trots ett allt tuffare politiskt klimat för EU-vännerna har opinionen gått i motsatt riktning. Det är nu 46,2 procent som säger nej till isländskt inträde i unionen. Siffran är den lägsta på ett halvår.

Samtidigt är det allt fler som förespråkar ett isländskt EU-medlemskap. Det är nu 32,9 procent som säger ja till EU. Det är den högsta siffran på ett halvår. Dessutom är gapet mellan ja- och nej-sidan på 13,3 procent det lägsta på lika lång tid.

Resterande 20,9 procent är varken för eller emot medlemskap.

Här kan du läsa mer om Island och EU.

Skandalpolitiker fortsätter strunta i möte om barskandal

Skandalpolitikerna Sigmundur Davíð Gunnlaugsson och Gunnar Bragi Sveinsson hade ingen skyldighet att närvara vid det nämndmöte där deras påstådda kohandel med ambassadörsposter skulle diskuteras. I stället hävdar Centerpartiet att nämnden utnyttjas i politiska syften. Samtidigt går de vidare med rättsprocessen mot Bára Halldórsdóttir som avslöjade deras kränkningar.

Två veckor efter avslöjandena om sex alltingspolitikers barrunda på Klaustur i Reykjavík präglas debatten fortfarande av skandalen. Under besöket hånade de personer som har funktionsnedsättningar, kränkte kvinnliga politiker och skröt om påstådd kohandel med ambassadörsposter.

Den som sade sig ha säkrat en ambassadörspost åt sig själv var Gunnar Bragi Sveinsson. Sigmundur Davíð Gunnlaugsson bekräftade historien. Men efter att samtalen på Klaustur avslöjats genom Bára Halldórsdóttirs inspelningar hävdade Gunnar Bragi Sveinsson att han bara skämtat.

Alltingets konstitutions- och tillsynsnämnd skulle ha diskuterat frågan i går. Mötet ställdes dock in sent i tisdags eftersom varken Gunnar Bragi Sveinsson eller Sigmundur Davíð Gunnlaugsson trots upprepade påstötningar svarat på nämndens inbjudan. På Facebook uppgav Centerpartiet att det bara handlade om att det inte fanns någon särskild tidsfrist för att svara på inbjudan:

"Det är också riktigt att påpeka att de kallades till möte i konstitutions- och tillsynsnämnden inte har någon skyldighet att komma. Det är mycket sällsynt att alltingets nämnder används i lika uppenbara politiska syften som nu skulle ha skett. Sådant får inte fortgå."

Inget tyder alltså på att någon av de två centerpartisterna tänker infinna sig för att förklara uttalandena på Klaustur. Steingrímur J. Sigfússon, alltingets talman, säger till Vísir att de kallats i sina roller som tidigare ministrar. Det är mycket ovanligt att politiker inte kommer när de blivit kallade. Alltinget har dock inga sanktionsmöjligheter mot de två om de fortsätter bojkotta mötet.

Helga Vala Helgadóttir är ordförande för nämnden. Hon säger till RÚV att det är mycket allvarligt om politiker bara struntar i att komma när de blivit kallade:

"Det är en sak att de själva har svårt att utföra sitt arbete, men det är något annat när de ställer sig i vägen för en hel nämnds arbete."

Konstitutions- och tillsynsnämnden träffas nästa gång först i januari 2019. Då kommer det att göras ett nytt försök att få dit Sigmundur Davíð Gunnlaugsson och Gunnar Bragi Sveinsson.

Den enda av skandalpolitikerna från Klaustur som gått upp i alltingets talarstol sedan deras kränkningar och hån avslöjades är Sigmundur Davíð Gunnlaugsson. Då reste sig sex andra ledamöter och lämnade salen. Steingrímur J. Sigfússon har dessutom bett medborgarna om ursäkt för deras uttalanden.

Än så länge har inte någon majoritet av ledamöterna manifesterat mot de sex skandalpolitikerna. En sådan protest har bara genomförts en gång tidigare i Islands historia. Det var vintern 1939 som tre socialistiska ledamöter tog ställning för Sovjets angrepp mot Finland. Majoriteten ansåg att de genom sitt agerande förstörde respekten för alltinget.

På Facebook kommenterar Centerpartiet också valet att förbereda en rättsprocess mot visselblåsaren Bára Halldórsdóttir som kan sluta med såväl skadestånd som fängelsestraff:

"Individens rätt till integritet ska alltid respekteras och det är vår främsta utgångspunkt."

Bára Halldórsdóttir säger till Vísir att hon inte räds att möta centerpartisterna i rätten. Piratpartiets Snæbjörn Brynjarsson kommenterade i alltinget i går uppgifterna om att de överväger att stämma henne och kräva skadestånd eller fängelsestraff:

"Jag har ställt mig i denna talarstol för att meddela min förargelse. Jag blir upprörd av detta beteende. Jag blir upprörd att människor som har flerfaldiga inkomster jämfört med denna individ går ihop mot denna enda människa och kräver straff. Nej, det visar att dessa människor varken har ryggrad eller mod till att be om ursäkt för sitt beteende eller bara avgå och ödmjukast be om förlåtelse. Jag tycker att det är helt otroligt att tänka på att de har fått idén att stämma denna människa. De borde hellre tacka henne för att ha lärt dem en viktig läxa för livet."

Gröna vänsterns Bjarkey Olsen Gunnarsdóttir reagerade på samma uppgifter. Hon sade att hon upplevde både förundran och skam över centerpartisternas planerade rättsprocess:

"Enligt min mening visar det en total brist på förståelse för sakens allvar och den situation som dessa fyra människor har försatt sig i, att bete sig på det sätt som de gör nu. Enligt min mening är detta återigen ett försök att bagatellisera saken, att vända uppmärksamheten mot något annat och samtidigt försöka undvika att ta ansvar för egna ord och gärningar. Det är verkligen inte till heder för dessa alltingsledamöter."

Här kan du läsa mer om efterspelet efter skandalen på Klaustur.

Dagens citat

"Þingvellir är som vi vet naturligtvis en fantastisk plats och det är en skam att dessa utedass är illaluktande och fula. De finns verkligen vid ett vägskäl där människor antingen går vägen ned mot Almannagjá och så finns där också stigen som går upp mot vattenfallet. Det är inte som att detta är någon avsides plats."

Guiden Friðrik Rafnsson i Vísir om placeringen av utedass på Þingvellir.

Avgift för att använda Vaðlaheiðargöng blir 1 500 kronor

1 500 isländska kronor blir priset för en enkel resa genom Vaðlaheiðargöng. Tunneln ska öppnas för trafik före årsskiftet. Passagen blir avgiftsbelagd den 2 januari 2019. Tio dagar senare sker den formella invigningen av tunneln. Den som köper rabattkort kan köra genom tunneln för som lägst 700 kronor.

Vaðlaheiðargöng är tunneln öster om Akureyri som ska bygga bort problemen vid Víkurskarð, en väderkänslig sträcka som ofta snöar igen under vintrarna. Den skulle ha stått klar redan för två år sedan. Bygget kommer att kosta omkring 17 miljarder isländska kronor - vilket är nästan dubbelt så mycket som planerat.

Tunneln ska betala sig på 28 år. Samtidigt är det inte tänkt att bilister ska tvingas använda Vaðlaheiðargöng. Víkurskarð - som innebär en omväg jämfört med tunneln - ska hållas öppen och underhållas även i framtiden. Det återstår dock att se om myndigheterna prioriterar sträckan när tunneln väl har öppnats.

Förhoppningen är att tunneln ska kunna tas i bruk redan före årsskiftet. Passagen avgiftsbeläggs den 2 januari nästa år. Och den 12 januari är det dags för formell invigning.

Priset för en passage blir 1 500 isländska kronor för personbilar och 6 000 kronor för lastbilar. Trots att tidsvinsten är betydligt mindre än vid tunneln under Hvalfjörður blir priset högre än vad det var för den passagen.

Det finns rabatter för den som kör sträckan ofta. Billigast blir det för den som köper 100 passager. Då blir priset 700 kronor enkel resa.

Det kommer inte att finnas några betalstationer. I stället ska användare registrera sig på nätet eller använda app. Den som inte betalar på något av detta sätt får i stället en räkning till fordonets registrerade ägare med ett påslag på 1 000 kronor.

Gästblogg: Isländska jultomtar och deras namn

De traditionella isländska jultomtarna är av en farlig och hungrig sort, men de tycks ha mildrats med åren så att de nu bara hittar på hyss. De är av trollsläkt, söner till den stora häxan Grýla.

Olika slags tomtar
Endast tomten är vaken, står det i Viktor Rydbergs dikt Tomten 1881. En tyst och fundersam tomte i grått som går runt i gården. En tomte som folk satte ut julgröt åt och som mer var släkt med vättar, alver och oknytt än med den nutida rödklädde tomte som kommer med julklappar. Förebilden för dagens svenska tomte, Sancta Claus, anses hämtad från den helige Nikolaus, på 300-talet en givmild biskop i Myra, i nuvarande Turkiet. Den finns idag också på Island.
Den rödklädde danske julemanden eller nissen blev också känd på Island, butikerna i Reykjavik började skylta med honom på 1920-talet. En tomte lik Nikolaus kommer på flera håll i Europa den 6 december. Han kom också till Island och lade nätter före jul gåvor i barnens skor. Den tomten blev på 1950-talet i mångas ögon allt för populär och seden blev direkt motarbetad.

Traditionella jólasveinar

De isländska jultomtarna är av en farlig och hungrig sort, men de tycks ha mildrats med åren så att de nu bara hittar på hyss. De är av trollsläkt, söner till den stora häxan Grýla. Hon är skäggig, har många huvuden och många svansar. Grýla rövar bort olydiga barn, stoppar dem i sin säck och äter upp dem. Den hemska häxan är känd sedan 1200-talet och beskrivs på många olika sätt, med henne skrämdes barn till lydnad.
I en dikt från 1600-talet berättas att Grýla och den triste typen Leppalúði har många barn och de är jólasveinar, inga rara söner. Släktet kunde komma från fjällen eller i skinnbåt från Finnmark eller Grönland. När Islands Nationalmuseum på 1800-talet samlade in uppgifter om dem varierade antalet. I somliga visor är de nio och i andra tretton, men många fler namn finns upptecknade, alla luriga eller märkliga.

Tomtarnas namn och ankomst
Skriften Jólin koma med dikter av Jóhannes úr Kötlum, illustrerade av Tryggvi Magnússon gavs ut 1932. Den befäste de gamla tomtarnas namn och utseende. Nu är de tretton och de anländer, en om dagen, från den 12 december till julafton. De kommer från fjällen och tar sig in i den traditionella torvgården, klädda som gammaldags bönder i vadmal med randiga toppluvor. Radion var med till att standardisera dem och från 1988 kommer de också, en och en, till Nationalmuseum.
Den förste som kommer är Stekkjarstaur. Han går i in fårhuset och försöker suga mjölk av tackorna. Stekkur är en fålla och staur är en stolpe, han tycks ha träben.
Följande dag kommer Giljagaur, tar sig in i fjöset, fähuset, och stjäl mjölk. Gil är en klyfta och gaur en lymmel.
Stúfur, nummer tre, knycker en stekpanna i köket eller eldhúsið och springer iväg för att slicka den. Stúfur är en stump.
Þvörusleikir är den fjärde och han slickar grötsleven. Þvara är en kräkla, en slags slev, att röra med, sleikja är samma ord som slicka.
Den femte Pottasleikir slickar grytan när han lurat bort barnen ur köket. Pottur är en gryta.
Den sjätte Askasleikir, slickar ur de träkärl som gårdsfolket äter ur. Askur är en laggad bytta med ett fast lock som maten kan skäras på. Husmor portionerade ut maten i personliga askar och den åts, sittande på sängen i badstofan, som var gårdens sov- och arbetsrum.
Den sjunde Hurðaskellir smäller med dörrarna när folket vilar sig i skymningen. Hurð är en dörr och skella smälla.
Skyrgámur, den åttonde, tar locket av skyrtunnan och äter mer än han tål. Skyr är en rätt gjord på skummjölk. Med lite sur kultur och löpe koagulerar den uppvärmda mjölken och ostmassan kan förvaras länge. Gámur är ett matvrak och för övrigt ett nyord för container.
Den nionde, Bjúgnakrækir, klättrar upp på sparrarna där korvarna hänger för att rökas över den öppna elden i köket och där äter han dem. Bjúga är en korv och krækjastår för kroka.
Gluggagægir, den tionde, tittar med sitt fula tryne in genom fönstret efter något som är värt att stjäla. Gluggi är en glugg eller ett fönster och gægja att kika eller speja.
Den elfte Gáttaþefur kommer för att han med sin stora näsa känt doften av laufabrauð, utskurna, flottyrstekta vetekakor, som bakas till jul. Gátt är en dörröppning och þefa att lukta.
Den tolfte Ketkrókur kommer dagen före julafton, á Þorláksmessudag, den helige Thorlaks dag. Tomten försöker fiska upp kött genom skorstenen. Ket eller kjöt är kött och krókur en krok.
Sist i raden kommer Kertasníkir som på julafton följer efter de små barn som fått ett ljus, den traditionella julgåvan. Kerti är ett ljus och sníkja att tigga.
Julnatten håller tomtarna sig i skinnet och beundrar alla ljusen. Sedan försvinner de, den siste på trettondagen, och snön faller över deras spår.

När kommer de isländska tomtarna?
12 december: Stekkjastaur - Klumpfot
13 december: Giljagaur - Klyftelymmel
14 december: Stúfur - Stumpen
15 december: Þvörusleikir - Kräkleslickarn
16 december: Pottaskefill - Gryteskraparn
17 december: Askasleikir - Portiontjuven
18 december: Hurðaskellir - Dörrsmäll
19 december: Skyrgámur - Filglupsken
20 december: Bjúgnakrækir - Korvtjuven
21 december: Gluggagægir - Spejaren
22 december: Gáttaþefur - Snusaren
23 december: Ketkrókur - Köttkorpen
24 december: Kertasníkir - Ljustiggaren

Nanna Hermansson
Ursprungligen publicerad 1 december 2011 av Samfundet Sverige-Island