Arnaldur Indriðason säljer 14 miljoner böcker

Arnaldur Indriðasons böcker har nu sålts i 14 miljoner exemplar över världen. Det gör honom till den mest lästa isländska författaren. Nobelpristagaren Halldór Laxness böcker har tryckts i 10 miljoner exemplar. Yrsa Sigurðardóttir och Ragnar Jónasson har båda passerat miljonen sålda exemplar. Det uppger Morgunblaðið.

I snart två årtionden har Arnaldur Indriðason varit Islands bäst säljande författare på hemmaplan. De senaste åren har han fått hård konkurrens av Yrsa Sigurðardóttir. Båda kämpar nu i regel varje jul om att toppa försäljningslistan med nya böcker.

Arnaldur Indriðason har dock ett rejält försprång när det gäller försäljningen över hela världen. Hans böcker har nu enligt Morgunblaðið sålts i mer än 14 miljoner exemplar. Yrsa Sigurðardóttirs böcker har sålts i drygt fem miljoner exemplar. Ragnar Jónasson - en deckarförfattare som på senare tid skördat stora framgångar i bland annat Frankrike - har passerat en miljon sålda böcker.

Den näst bäst säljande författaren genom tiderna är Nobelpristagaren Halldór Laxness. Hans verk har sålts i tio miljoner exemplar.

Vattenfallet Goðafoss på väg mot fridlysning

Goðafoss på norra Island ska fridlysas. Förslaget om att freda vattenfallet kommer från Umhverfisstofnun. Goðafoss är ett av de populäraste besöksmålen i regionen. Varje år stannar hundratusentals turister för att beskåda forsen. Fristen för att lämna synpunkter på fridlysningen löper ut den 9 mars nästa år.

År 1000 var Þorgeir Þorkelsson lagman på alltinget. Han utsågs 985 - och under samma tid uppstod en konflikt mellan kristna och asatroende. Allt fler argumenterade för att Island skulle gå över till kristendomen. Þorgeir Þorkelsson fick uppdraget att lösa tvisten.

Þorgeir Þorkelsson beslutade att Island skulle kristnas. Men det rörde sig ändå om något av en kompromiss. De islänningar som inte tog steget över till kristendomen fick fortsätta med asatrons traditioner som att hålla blot och att äta hästkött. De fick dock se till att göra det i smyg för att inte utmana de kristna.

På väg hem till Ljósavatn från alltinget på Þingvellir stannade han vid ett stort vattenfall. Där kastade Þorgeir Þorkelsson sina gudabilder i forsen. Den händelsen kom att symbolisera övergången till den kristna tron.

Vattenfallet Goðafoss har fått sitt namn av den händelsen. Isländskans goði betyder 'gode', alltså en hövding under tiden före kristendomen.

Forsen är en av de populäraste turistattraktionerna på norra Island. Den ligger precis vid ringvägen mittemellan Akureyri och Mývatn. Här stannar varje år hundratusentals besökare för att beskåda vattenfallet.

Goðafoss har en fallhöjd på nio till sjutton meter. Forsen är trettio meter bred.

Nu vill Umhverfisstofnun fridlysa själva Goðafoss samt marken runt omkring såväl som delar av älvarna Skjálfandafljót och Hrúteyjarkvísl. Om förslaget blir verklighet innebär det att myndigheten tar över ansvaret för att vårda platsen.

Kommunen Þingeyjarsveit, Minjastofnun Íslands, miljö- och naturresursdepartementet samt ägarna av fastigheterna Hrifla, Ljósavatn och Rauðá har deltagit i förarbetet. Fristen för att lämna in synpunkter på förslaget löper ut den 9 mars 2020.

Fiskeminister granskas för band till skandalbolag

Fiskeminister Kristján Þór Júlíussons lämplighet ska granskas efter ett initiativ från tre oppositionspolitiker. När han tillträdde lovade han att han inte skulle delta i beslut med koppling till Samherji - ett bolag han har starka band till. Trots uppgifter om mutor och penningtvätt från bolaget har han aldrig betraktat sig som olämplig.

När Stundin och RÚV avslöjade att Samherji betalat mutor och tvättat pengar för att komma över fiskekvoter i Namibia valde fiskeminister Kristján Þór Júlíusson att ringa vd:n Þorsteinn Már Baldvinsson. Syftet var att höra hur han mådde.

Kristján Þór Júlíusson och Þorsteinn Már Baldvinsson är barndomsvänner. I nitton år var Kristján Þór Júlíusson styrelseordförande för Samherji. Sedan han valdes in i alltinget har han fortsatt jobba för bolaget.

I Västfjordarna är duon i det närmaste ökänd. När Samherji växte genom att köpa upp konkursmässiga företag på landsbygden och ta med sig kvoterna skaffade sig bolaget ett rykte som hårdfört. Det omdömet gällde inte minst Þorsteinn Már Baldvinsson.

Kristján Þór Júlíusson satt på två stolar när Samherji 1997 köpte rederiet Hrönn i Ísafjörður. Samtidigt var han styrelseordförande för Samherji. Þorsteinn Már Baldvinsson lovade att ägarbytet inte skulle ha några konsekvenser för Hrönn. Två år senare svek han löftet och överenskommelsen med den tidigare ägaren av Hrönns nya trålare. Både båten och fiskekvoterna försvann från Ísafjörður.

Försvunnit hade då redan Kristján Þór Júlíusson. Han fick jobb som kommunchef i Akureyri, den stad där Samherji har sitt huvudkontor. Det var också i den regionen som fiskekvoten på 2 000 ton torsk som bolaget fick med sig från Ísafjörður hamnade. Kristján Þór Júlíusson slutade som styrelseordförande 1998.

När Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet bildade regering efter valet 2017 utsågs Kristján Þór Júlíusson till fiske- och jordbruksminister. Han sade då att han skulle pröva sin lämplighet varje gång det dök upp en fråga som rörde Samherji. Hittills har han inte meddelat att han skulle ha gjort någon sådan prövning - och han har heller inte betraktat sig som olämplig.

Regeringens svar på skandalen kring Samherji var att föreslå ökad transparens för bolag som har stora fiskekvoter. Förslaget var en direkt konsekvens av avslöjandena om hur Samherji enligt RÚV och Stundin mutat sig till kvoter för taggmakrill i Namibia och tvättat pengar i skatteparadis för att ta hem vinster och betala ut löner.

Kristján Þór Júlíusson var en av de ministrar som skulle arbeta med planen. Han har också varit med på en rad regeringssammanträden där Samherji diskuterats. Inte heller här ansåg han att banden till Samherji gjorde honom olämplig. Under en frågestund i alltinget i november sade han att han aldrig ifrågasatt sin lämplighet i några beslut.

Han har också backats upp av de tre regeringspartiernas ledare. De har avvisat krav på oppositionen på att han tillfälligt borde lämna sin post medan utredningen av Samherjis verksamhet i Namibia pågår.

En annan fråga gäller maxtaket på ett bolags andel av de totala fiskekvoterna. Samherji har i utlandet presenterat sig som att Síldarvinnslan, som till 45 procent ägs av Samherji, skulle vara inlemmat i koncernen - något som skulle innebära att den tillåtna gränsen passerats. Samma sak gäller om Útgerðarfélag Akureyringa och Gjögur räknas in i koncernen. Dessutom brukar Samherji internationellt hävda att bolaget är Islands största fiskeföretag - och det är bara sant om andra bolag inkluderas i koncernen.

Även här har Þórhildur Sunna Ævarsdóttir efterlyst information om hur Kristján Þór Júlíusson resonerat när han tagit ställning till olika politiska beslut.

Nu ska Kristján Þór Júlíussons syn på sin egen lämplighet granskas. Initiativet kommer från alltingets grundlags- och tillsynsnämnd. Majoriteten - alltså regeringspartiernas företrädare - röstade emot förslaget. Men för att driva igenom en granskning krävs bara tre röster. Piratpartiets Þórhildur Sunna Ævarsdóttir, Socialdemokraternas Guðmundur Andri Thorsson och politiske vilden Andrés Ingi Jónsson sade ja.

Majoriteten röstade alltså nej. De ansåg att Kristján Þór Júlíusson först borde kallas inför nämnden för att svara på frågor. Därefter kunde ledamöterna besluta om att inleda en granskning.

De tre oppositionspolitikerna ville inte invänta en sådan utfrågning. Kristján Þór Júlíusson är inte heller skyldig att komma till nämnden.

Oppositionen var inte enig. Centerpartiets Þor­steinn Sæ­munds­son motsatte sig inte bara genomlysningen. Han förklarade också att han inte hade förtroende för Þórhildur Sunna Ævarsdóttir. Därefter lämnade han sammanträdet.

Det som nu ska granskas är alltså hur Kristján Þór Júlíusson bedömer sin egen lämplighet. Oppositionspolitikerna vill få besked om hur hans egen prövning går till och vilka kriterier han använder.

Trots att Þórhildur Sunna Ævarsdóttir är nämndens ordförande och dessutom står bakom initiativet kommer hon inte att leda granskningen. Regeringspartiernas ledamöter anser nämligen att hon redan har bildat sig en åsikt i frågan. Arbetet kommer i stället att ledas av Framstegspartiets Líneik Anna Sævarsdóttir.

Här kan du läsa mer om skandalen kring Samherji.

Dagens citat

"Det fria och vackra Island som statsminister Katrín Jakobsdóttir beskrev så högtravande i sitt tal på Chatham House i London nyligen är inte fritt, jämlikhetsinriktat, modernt och coolt eller utan stridigheter. Dess statsskick påminner om ett barbariskt samhälle från forntiden. Och för att säga det rent ut: depression är i de flesta tillfällena ilska som personer tar ut på sig själva. De som vill och orkar - de ser. De ser orättvisan i landets oligarki - till exempel vad gäller fördelningen av naturresurser. Sådant väcker ilska. Om inget görs åt det och statsmakten fortsätter att gynna eliten så utvecklas det till undersåtarnas depression. Eller revolution - precis som Aristoteles gärna varnade för kunde hända i sådana länder."

Författaren Bergsveinn Birgisson skriver i Stundin om isländska reaktioner på skandalen kring fiskejätten Samherjis verksamhet i Namibia - läs mer här.

Dagens bonuscitat

"Vi piratpartister krypterar alla våra dokument så långt det är möjligt, men det är helt riktigt att alltingsledamöter borde vara försiktiga med att ta med sig arbetstelefoner och bärbara datorer i resor till utlandet."

Björn Leví Gunnarsson, alltingsledamot för Piratpartiet, säger i Eyjan att isländska politiker på grund av risken att bli hackad eller avlyssnad inte borde ta med sig datorer och mobiltelefoner utomlands.

Isländska artister uppmanar till bojkott mot DV

Aron Can, Auður, GDRN och Herra Hnetusmjör var några av de isländska artister som fick sina hemadresser publicerade i DV i fredags. Nu uppmanar flera av artisterna till en bojkott av tidningen. Flera av dem har dessutom publicerat artikelförfattaren Lilja Katrín Gunnarsdóttirs adress och telefonnummer i sociala medier.

I en artikel i fredagens DV signerad chefredaktören Lilja Katrín Gunnarsdóttir publiceras uppgifter om en rad unga isländska artister. Auður, Aron Can, Herra Hnetusmjör, Young Karin, GDRN, Bríet, Birgir Hákon, Una Schram, Flóni och Birnir finns bland de artister som nämns i texten - med bilder på deras bostäder, gatuadress, boyta, taxeringsvärde och hyra.

Lilja Katrín Gunnarsdóttir konstaterar i artikeln att många av artisterna bor kvar i föräldrahemmet. På förstasidan talas det om att de bor kvar på mammas hotell.

Flera av de berörda artisterna har reagerat starkt på publiceringen. De vänder sig mot att DV publicerar hemadresser. Nu uppmanar flera av dem till bojkott mot tidningen. I sociala medier använder de hashtaggen #sorpmiðill, skräpmedium. Rapparen Birgir Hákon har dessutom uppmanat sina följare att ringa Lilja Katrín Gunnarsdóttir och säga vad de tycker om artikeln.

Enligt DV hyrde Birgir Hákon en villa på 300 kvadratmeter i Mosfellsbær. I själva verket hyrde han bara en del av huset - närmare bestämt 70 kvadratmeter.

Just Birgir Hákon, Herra Hnetusmjör och skådespelaren Aron Már Ólafsson - som inte själv nämndes i artikeln - har i sociala medier publicerat en bild på vad de trodde var Lilja Katrín Gunnarsdóttirs bostad i Reykjavík och hennes telefonnummer.

Men Lilja Katrín Gunnarsdóttir har flyttat. I stället är det nu Bóel Guðlaugardóttir som bor i samma lägenhet. När hon i går firade sin 30-årsdag kastades det ägg på huset. Hon säger i Fréttablaðið att hon därefter kontaktade artisterna genom Instagram för att få dem att avpublicera inläggen för att få stopp på äggkastningen.

Håkan Juholt skriver barnbok om Sverige och Island

Håkan Juholt debuterar som barnboksförfattare med Så här gör vi. Vi gör så här. Sveriges ambassadör på Island har skrivit en bok som ska främja relationerna mellan länderna. Den fungerar också som en målarbok. För illustrationerna svarar Börje Svensson. Boken ges ut utan något vinstintresse.

Genom åren har Håkan Juholt satt sitt namn under mängder av tidningsartiklar. Han har också berättat att han har tankar på en egen bok om sin tid som partiledare för Socialdemokraterna. Men redan nu tar Sveriges ambassadör i Reykjavík nästa steg. Han står bakom barnboken Så här gör vi. Vi gör så här.

Boken berättar om Oscar från Sverige och Freya från Island. Den skildrar hur de lär känna varandra och varandras hemländer. Håkan Juholt har alltså skrivit texten som också finns översatt till isländska. Men barnboken är också en målarbok. Börje Svensson svarar för illustrationerna.

Initiativet kommer från Håkan Juholt. Syftet med boken är att öka kännedomen om Sverige och Island i bägge länderna. Han har samlat in bidrag för att täcka produktionskostnaderna. Boken delas ut gratis.

Dagens citat

"Det kom inte som någon överraskning för oss och han har inte varit särskilt delaktig i regeringssamarbetet under dessa två år. ... Det är utmärkt om människor som vantrivs tar sig ut ur det på något sätt."

Brynjar Níelsson, alltingsledamot för Självständighetspartiet, i RÚV om Gröna vänsterns Andrés Ingi Jónssons avhopp från regeringssamarbetet och partiets alltingsgrupp - läs mer här.

Dagens bonuscitat

"Vi införde mycket stränga arbetsregler för samarbeten för några år sedan och detta blev totalt kaos. Det var en stor tillströmning av människor som ville få fria utflykter mot publicitet. ... Det som dock är värre är när människor försöker få återbetalning eller vill få rabatt genom att hota med dåligt rykte eller publicitet - till exempel på turismwebben Trip Advisor."

Rannveig Grétarsdóttir, styrelseordförande för valskådningsföretaget Elding, i RÚV om kontakter med influerare och andra kunder som använder sociala medier för att försöka få färder gratis.

Hallgrímskirkja i Reykjavík blir pepparkakshus

Foto: Elis Veigar
Ingibergsson

Hallgrímskirkja i Reykjavík kan segra i en tävling i Kanada. Men det handlar inte om arkitektur. Det är Elis Veigar Ingibergsson som har bakat ett pepparkakshus med den isländska huvudstadens främsta landmärke som modell. Tävlingen är ett sätt att samla in pengar till ett barnsjukhus i British Columbia, skriver Fréttablaðið.

För sex år sedan flyttade Elis Veigar Ingibergsson från Island till Kanada. Han jobbar i livsmedelsbutiken Stong's i Vancouver. Där hade han tidigare i år fått beröm för sitt sätt att dekorera pumpor. Han berättar i Fréttablaðið att det fick butikschefen att uppmana honom att ställa upp i en pepparkakshustävling:

"Jag bestämde mig för att slå till eftersom jag alltid är sugen på nya utmaningar och jag älskar att baka och att vara kreativ."

Det tog honom två veckor att göra ett pepparkakshus med Hallgrímskirkja i Reykjavík som förlaga. Han säger i Fréttablaðið att han aldrig tidigare gjort något pepparkakshus:

"Hallgrímskirkja kom först i tanken eftersom det är en mäktig byggnad och jag tror att den är lättigenkännlig för alla som har besökt landet. Jag valde att betona isen på Island genom att göra pelarbasalt av sockerglasyr och att göra kyrkan till en liten ishall också. Jag ville inte bara göra en avbild av kyrkan."

Syftet med tävlingen är att samla in pengar till ett barnsjukhus i British Columbia. Röstningen pågår till och med den 5 januari. Vinnaren avslöjas fem dagar senare.

Här kan du rösta i tävlingen.

Tomma sidor i Fréttablaðið efter journaliststrejk

Läsarna fick i går ett ovanligt nummer av Fréttablaðið i brevlådan. Tidningens spalter var tomma - och innehöll varken text eller bild. Skälet var den pågående strejken bland isländska journalister. Det var fjärde gången som medlemmar lade ner arbetet. Varslet från journalistfacket Blaðamannafélag Íslands gällde journalister, fotografer och korrekturläsare.

Med en upplaga på omkring 80 000 exemplar är Fréttablaðið Islands i särklass största dagstidning. Fyra av tio islänningar läser den gratisutdelade tidningen. Men i går fanns det inte mycket att läsa i Fréttablaðið.

Under torsdagen lade journalister, fotografer och korrekturläsare ned arbetet mellan klockan 10 och 22. Konsekvensen för Fréttablaðið var ett mycket magert innehåll - och en stor del tomma spalter. De tomma spalterna var ett resultat av torsdagens arbetsnedläggelse.

I tidningen fanns främst annonser och inskickade debattartiklar. Den enda artikeln på förstasidan var skriven av Jón Þórisson, en av Fréttablaðiðs chefredaktörer som inte omfattades av konfliktåtgärderna. På samma sida fanns en skämtteckning av Halldór Baldursson. Den brukar i vanliga fall finnas längre in i tidningen.

Det var fjärde gången som Blaðamannafélag Íslands, det isländska journalistförbundet, riktade åtgärder mot några av landets största medier. De tre första gällde rapportering på nätet. I torsdags fick åtgärderna alltså konsekvenser för dagstidningarnas tryckta upplagor.

Arbetsnedläggelsen märktes inte lika tydligt i Morgunblaðið där en stor mängd material hade förproducerats. Tidningen har av Blaðamannafélag Íslands anklagats för strejkbryteri eftersom rapporteringen på nätet fortsatt trots fackliga konfliktåtgärder.

Blaðamannafélag Íslands har inte kommit överens med arbetsgivarorganisationen Samtök atvinnulífsins om ett nytt avtal. En majoritet av medlemmarna röstade i förra veckan ned det senaste avtalsförslaget. Vissa medier - bland annat Stundin - har dock skrivit under ett nytt avtal och har därför heller inte drabbats av konfliktåtgärderna.

Dagens utgåva av Fréttablaðið innehåller redaktionellt material på samma sätt som vanligt.

Dagens citat

"Nu i somras gick det alldeles för långt. På en månad fick jag punktering på min bil tre gånger. Fick spikar och så tredje gången fick jag en stor järnbit. Det slet upp ett stort hål på däcket men jag kom över bron och stannade där. ... Man tänker sig alltid för varje gång som man åker över brun om jag ska få punktering. Man åker mycket lugnt."

Baldvina Stefánsdóttir, boende i Fellabær, i RÚV om skicket på bron över Lagarfljót vid Egilsstaðir som ständigt orsakar punkteringar för trafikanter.

Med Icelandairs piloter till och från Keflavík

Sigrún och Salvör är två av Icelandairs piloter som du får följa i cockpit under resan fram och tillbaka mellan Keflavík och Seattle. De här två videorna visar hur det går till ombord vid start och landning.



Medan kamerorna rullar får du också se en del av Island både från marken och från luften.

Torraste november i Akureyri sedan 1952

Inte sedan 1952 har november varit så torr i Akureyri. Under hela månaden föll bara 4,6 millimeter nederbörd över den nordisländska staden - vilket bara är en tiondel av den genomsnittliga nivån. Reykjavík fick nästan tjugo gånger så mycket nederbörd. Ändå var månaden inte särskilt blöd i huvudstaden. Det visar statistik från Veðurstofa Íslands.

November bjöd på olika typer av väder. Vissa isländska regioner hade högre temperaturer än normalt. Men i några delar av landet var snitten lägre än vanligt. Det var dock mängden nederbörd som gjorde månaden unik.

Under hela november föll bara 4,6 millimeter nederbörd i Akureyri. Så torr har månaden inte varit i staden sedan 1952. Det är endast en tiondel av den genomsnittliga mängden. Bara tre dagar föll mer än en millimeter nederbörd. En genomsnittlig november kommer minst en millimeter nederbörd under elva dagar.

Reykjavík hade genomsnittliga 73,1 millimeter nederbörd. Även i Stykkishólmur var nederbörden mindre riklig än vanligt. Den västisländska staden fick 36,1 millimeter nederbörd - vilket är hälften av genomsnittet för jämförelseperioden 1961 till 1990.

Också temperaturerna varierade under november. Avståndet mellan högsta och lägsta temperatur var 30 grader. Kallast var det den 18 november i Setur med -19,7 grader. De lägsta temperaturerna i bebyggelse uppmättes samma dag i Möðrudalur och den 27 november i Svartárkot. På bägge platserna noterades som lägst -19 grader.

Den högsta temperaturen uppmättes i Skjaldþingsstaðir den 15 november. Då var det 10,7 grader.

Högsta medeltemperaturen hade Surtsey med 5,2 grader. Lägsta snittet hade Sandbúðir med -5,6 grader. I befolkade områden var det kallast i Möðrudalur med -4,7 grader.

I Reykjavík var medeltemperaturen under november 2,4 grader - vilket var 1,2 grader över snittet för jämförelseperioden 1961 till 1990. I Stykkishólmur var det 2,0 grader (1,1 grader över snittet), i Bolungarvík 2,4 grader (+1,6), på Grímsey 2,2 grader (+1,6), i Akureyri -0,8 grader (-0,5), i Egilsstaðir -1,5 grader (-0,8), i Dalatangi 2,6 grader (+0,8), i Teigarhorn 1,8 grader (+0,4), i Höfn 2,0 grader (jämförelse saknas), i Stórhöfði på Hemön 4,1 grader (+1,6), i Hveravellir -3,2 grader (+1,6) och i Árnes 0,8 grader (+1,1).

Reykjavík hade 49,2 soltimmar - vilket var 10,6 fler än ett genomsnittligt år. I Akureyri var soltimmarna 18 till antalet - vilket var 3,7 över snittet.

Under årets elva första månader var medeltemperaturen i Reykjavík 6,3 grader. Det innebar 1,6 grader över medelvärdet. I Akureyri var snittet 4,8 grader - vilket var 1,1 grader över snittet för jämförelseperioden.

Till hösten räknar Veðurstofa Íslands oktober och november. Då var snittet i Reykjavík 3,9 grader och i Akureyri 1,1 grader.

Här kan du läsa mer om vädret på Island.

Nationalmuseum förvarade nazistreliker i "likkista"

I årtionden låg föremålen från Werner Gerlachs bostad orörda i den så kallade likkistan i nationalmuseet Þjóðminjasafn Íslands förråd. Först i mitten på 1980-talet plockades den tyske konsulns saker fram och dokumenterades. Där fanns vapen med SS-symbolen samt tavlor och skulpturer som föreställde Adolf Hitler.

Tidigt på morgonen den 10 maj 1940 seglade en brittisk ockupationsstyrka in i hamnen i Reykjavík. Efter landstigningen fylldes stadens gator snart av hundratals soldater. Ett av deras första mål var huset på Túngata 18. Där bodde Tysklands konsul Werner Gerlach.

Storbritannien ockuperade Island eftersom det fanns en utbredd rädsla för att Tyskland skulle hinna före. Den brittiska regeringen befarade att Tyskland på grund av Islands strategiska läge då skulle få ett enormt övertag i kriget till sjöss. Island beskrevs av Winston Churchill som en fästning i form av en ö i Nordatlanten.

De främmande trupperna kom kanske inte som någon enorm överraskning för invånarna. En månad tidigare hade tyska styrkor ockuperat både Norge och Danmark. I Norge rasade under en kortare tid våldsamma strider mellan tyskar och britter.

Andra världskriget hade alltså kommit till grannländerna. Men när de brittiska trupperna närmade sig Reykjavík utbröt en febril aktivitet. Många befarade att det var en tysk ockupationsflotta som var på väg.

Islands regering protesterade formellt mot ockupationen. Samtidigt meddelade regeringen att britterna skulle behandlas som vänner. Även om många ogillade att Island drogs in i kriget var det många som andades ut när det trots allt var britter och inte tyskar som hann först.

I ambassadörsbostaden på Túngata 18 i centrala Reykjavík rådde också febril aktivitet ända sedan de första brittiska fartygen syntes till. Werner Gerlach visste att det inte var hans landsmän som var på väg. Sannolikt anade han också att han inom kort skulle fängslas.

När de brittiska styrkorna tog sig in i konsulns bostad höll han på att bränna upp dokument i badkaret. En mängd dokument hade redan förstörts. Werner Gerlach och andra anställda på ambassaden hann också varna andra tyskar som befann sig i landet.

Werner Gerlach fängslades och fördes senare till Storbritannien. Han var lojal med Adolf Hitler och personlig vän med Heinrich Himmler. Han var precis som många andra ledande tyska nazister mycket intresserad av Island ur ett mytiskt och rasbiologiskt perspektiv. Det fanns föreställningar om att öriket skulle vara befolkat av ättlingar till en nordisk urras.

Men Werner Gerlach blev mycket besviken. Han fann ingen stolthet eller något ädelmod hos det isländska folket. I stället för en arisk mönsterbefolkning mötte han vad han i rapporter hem till Berlin beskrev som ett folk som präglades av förnedring, slavmentalitet och kryperi.

Utöver uppdraget som konsul försåg Werner Gerlach ständigt Tyskland med olika typer av rapporter som var viktiga för krigföringen. Det rörde sig om observationer av främmande fartyg och löpande rapporter om vädret. Just väderrapporterna hade stor betydelse för flottan eftersom de gav en god uppfattning om vilket väder som var att vänta i Nordsjön och Nordatlanten inom de närmaste dagarna.

Efter att Werner Gerlach fängslats såg brittiska trupper till så att den tyska örnen och andra symboler försvann från huset på Túngata. De tog också med sig de dokument som konsuln ännu inte hunnit förstöra. Inredningen överlämnades till Islands regering.

Lilja Árnadóttir, riksantikvarie vid Þjóðminjasafn Íslands, berättar i RÚV att föremålen från ambassadörsbostaden i årtionden förvarades i ett utrymme som kallades likkistan. Där fanns objekt som personalen inte riktigt visste hur de skulle hantera - som skelett och föremål med koppling till nazismen:

"Mina kära kollegor, som var från en helt annan generation, skämdes mycket för det här. Det var inte förrän avsevärt senare, 1985 till 1986, som vi tog oss an det här, tog upp det och registrerade det."

Bland föremålen finns bland annat dolkar med SS-symbolen samt byster och tavlor som föreställer Adolf Hitler.

Här kan du läsa mer om Werner Gerlach och den brittiska ockupationen av Island.

Dagens citat

"För omkring trettio år sedan träffade jag människor från den här avdelningen i London. Det samtalet var mycket intressant eftersom dessa människor var uppfyllda av romantik gentemot Island och den nordiska rasen. Där visade det sig också att brittiska nynazister hade haft kontakt med den isländska rörelsen omkring 1960 vilket understryker hur väl förankrad den var. Tveklöst är det någon som ryser över att den isländska rörelsens medlemsförteckning mycket sannolikt finns i svenska och brittiska nynazistiska rörelsers arkiv."

Författaren Sjón - som är aktuell med romanen Korngult hár, grá augu som skildrar isländska nationalsocialister under 1960-talet - i Morgunblaðið om den inhemska rörelsens kontakter med utländska rörelser under efterkrigstiden - läs mer här.

Foto: Johannes Jansson/norden.org

Islänningar använder mest el i världen

Inget annat land i världen förbrukar så mycket elektrisk energi som Island. Varje islänning använde under 2017 totalt 54,4 megawattimmar per person - vilket är mer än dubbelt så mycket som tvåan Norge. Men det är inte privatpersoner som gör av med så mycket el. Majoriteten förbrukas av energiintensiv industri.

På Island svarar bara hushållen för ungefär en tiondel av den sammanlagda energikonsumtionen. Och av resten förbrukas omkring tre fjärdedelar av energiintensiva industrier som aluminiumsmältverk och anläggningar för kisel.

Det är också dessa branscher som gör Island till det land i världen som gör av med mest elektrisk energi. Konsumtionen var under 2017 totalt 54,4 megawattimmar per person. Norrmännen var tvåa med 23,7 megawattimmar.

Sverige återfinns på nionde plats med en förbrukning på 13,6 megawattimmar. Det visar statistik från World Economic Forum.

Nygammal butik öppnar i Drangsnes

Butiken i Drangsnes bommade igen i fredags. I dag öppnar den på nytt - men med ny ägare och med kommunen som ägare av lokalerna. Kunderna kan räkna med ett mindre sortiment än under de år då butiken drevs av Kaupfélag Steingrímsfjarðar. På sikt ska de dock kunna beställa varor som inte ingår i sortimentet över nätet.

Den 29 december 1898 grundades Verslunarfélag Steingrímsfjarðar i Strandir i Västfjordarna. Det utvecklades senare till Kaupfélag Steingrímsfjarðar, ett kooperativ med huvudbutik i Hólmavík och mindre filialer i Drangsnes och Norðurfjörður. I verksamheten i Hólmavík i dag finns även en restaurang och ett packhus.

De senaste åren har Kaupfélag Steingrímsfjarðar kämpat mot stora ekonomiska problem. Efter flera år med förluster och obefintliga utsikter för att vända ekonomin lades filialen i Norðurfjörður ned hösten 2017. Filialen i Drangsnes har gjorts om - men utan att ledningen lyckats få ordning på ekonomin.

Problemen för kooperativet blev akuta när Hólmadrangur tvingades i rekonstruktion. Bolaget - som ägnar sig åt fiske av i synnerhet räkor - ägdes till hälften av Kaupfélag Steingrímsfjarðar. Hólmadrangur var också den största privata arbetsgivaren i Hólmavík.

Rekonstruktionen lyckades. Men den försatte Kaupfélag Steingrímsfjarðar i ekonomisk knipa. Bolaget förlorade både aktier och fordringar för att Hólmadrangur skulle kunna räddas.

Butiken i Drangsnes har länge varit i farozonen. Situationen diskuterades i kommunfullmäktige i oktober. Då skulle kommunen undersöka möjligheterna att köpa byggnaden. De planerna har nu gått i lås.

I fredags bommade butiken i kooperativets regi igen för gott. Men i dag öppnar den på nytt. Det är kommuninvånare som har gått ihop och grundat Verslunarfélag Drangsness. De har fått möjlighet att köpa in sig i den nya butiken.

Under 2020 och 2021 får Verslunarfélag Drangsness totalt 4,8 miljoner isländska kronor i bidrag från Byggðastofnun.

Ordförande i det nya butiksbolaget är Gunnar Jóhannsson. Han säger i Bæjarins Besta att utbudet kommer att bli något mindre i den nya butiken. I stället hoppas han på att kunderna ska kunna beställa varor över nätet och få dem levererade till butiken i Drangsnes.

En annan nyhet är en kaféhörna i butiken med utsikt över Steingrímsfjörður.

Inför hotet att stå utan butik har alltså kommuninvånarna i Kaldrananeshreppur - där Drangsnes är centralort - gjort som invånarna i Árneshreppur där Norðurfjörður fungerar som tjänstecentrum. De gick ihop och skaffade kapital till en egen butik som kan drivas utan vinstkrav. Syftet är i stället i första hand att med butikens hjälp skapa förutsättningar för att människor ska kunna bo kvar.

Problemen för Kaupfélag Steingrímsfjarðar är inte över. Butiken i Hólmavík får bantade öppettider under vintern och grillen kommer bara att hålla öppet tre dagar i veckan.

Här kan du läsa mer om butiken i Norðurfjörður.

Moské i Reykjavík får 13 meter hög minaret

Moskén på Skógarhlíð i Reykjavík får nu en drygt 13 meter hög minaret. Det är den första i sitt slag på Island. Initiativet kommer från Stofnun múslima á Íslandi, ett av landets tre muslimska samfund. Inga böneutrop kommer att göras från minareten. Ordföranden Karim Askari säger i Fréttablaðið att minareten är en symbol för religionsfrihet.

På Island finns tre muslimska församlingar. Äldst och störst är Félag múslima á Íslandi. Samfundet hade den 1 december i år 621 registrerade medlemmar enligt Þjóðskrá Íslands. Näst störst är Menningarsetur múslima á Íslandi med 372 medlemmar. Minst och yngst är Stofnun múslima á Íslandi med 251 medlemmar.

Relationerna mellan samfunden har de senaste åren präglats av konflikter. Dispyterna har handlat om lokaler och hyror. När Menningarsetur múslima á Íslandi bröt sig ut ur Félag múslima á Íslandi anklagades avhopparnas ledare för extremism.

Hittills är det Menningarsetur múslima á Íslandi som har förlorat mest på rivaliteten. Två år i följd har samfundet förlorat medlemmar - trots att det totala antalet muslimer på Island ökat. Snabbast växer Stofnun múslima á Íslandi.

Stofnun múslima á Íslandi kunde börja använda lokalerna på Skógarhlíð i Reykjavík efter att ha gått segrande ur en tvist med Menningarsetur múslima á Íslandi. Samfundet tänkte först använda lokalerna som hotell. Nu nyttjas de i stället som tidigare som en moské.

Nu får moskén en minaret - och det blir den första i sitt slag på Island. Karim Askari, ordförande för Stofnun múslima á Íslandi, säger i Fréttablaðið att den ska stå klar före årsskiftet:

"Det här blir den första minareten i Islands historia och är en vördnadsbetygelse för isländskt samhälle, isländska myndigheter och den tolerans som finns här och religionsfriheten. ... Det här är ett budskap till världen om att alla här kan leva i fred och samförstånd oavsett deras tro eller ursprung och denna minaret ska bli ett vittne till det. Det här är inte bara för muslimer utan för hela världen kring denna vackra ö."

Karim Askari berättar i Fréttablaðið att minareten inte kommer att användas för böneutrop. Den kommer att ha belysning, klocka och temperaturmätare.

I Morgunblaðið säger Karim Askari att minareten blir drygt 13 meter hög. Den kommer att väga över 1 200 kilo:

"Minareten är symbolisk precis som kors på kyrkor."

Här kan du läsa mer om moskén i Reykjavík.

Dagens citat

"Även om vi inte vänder ryggen åt USA tycks det vara mer logiskt att lägga större tyngd på ett säkerhetssamarbete med de länder som vi delar väg med ideologiskt i ekonomi- och handelsfrågor snarare än de som arbetar mot våra intressen på det området. ... De andra nordiska länderna inser detta, både de som är med i Nato och de andra. Katrín Jakobsdóttirs regerings nordiska särställning hade varit mer förståelig om planen var att följa britterna ut från EU:s inre marknad. Förmodligen står det inte på dagordningen även om USA:s vilja för den saken inte är hemlig."

Þorsteinn Pálsson, tidigare statsminister och ledare för Självständighetspartiet, skriver i Hringbraut om regeringens försvars- och säkerhetspolitik samt efterlyser mer samarbete med Norden och Europa snarare än USA och Storbritannien.

Eliza Reid om att vara känd som presidentens hustru

I internationella jämförelser är jämställdheten på Island i världsklass. Men det betyder inte att män och kvinnor alltid behandlas jämlikt. Det säger Eliza Reid - som är gift med presidenten Guðni Th. Jóhannesson. I en intervju i amerikanska WGBH berättar hon om sitt arbete och rollen som hustru åt Islands statschef. Du ser intervjun ovan.

Islänningar läser två böcker i månaden

Islänningar läser i snitt 2,3 böcker i månaden. Läsningen har ökat något - men det är ljudböcker och e-böcker som står bakom ökningen. Kvinnor läser dubbelt så mycket som män. Äldre läser mer än unga. Många läser också böcker på andra språk än isländska. Det visar en undersökning utförd av Zenter på uppdrag av Miðstöð íslenskra bókmennta.

Den senaste månaden har den genomsnittliga islänningen läst 2,3 böcker. Det är en ökning jämfört med 2017 då snittet var 2 böcker. Då var det 37,4 procent som aldrig läste någon bok. Den andelen har nu sjunkit till 34 procent.

I statistiken ingår alla typer av böcker - alltså skönlitteratur, fackböcker, ljudböcker, e-böcker, barnböcker, kurslitteratur och så vidare. Och det är inte de tryckta böckerna som ligger bakom uppgången. I stället är det e-böcker och ljudböcker som vinner mark.

Under det senaste året har alltså läsningen av e-böcker och ljudböcker ökat. Läsningen av tryckta böcker har minskat något.

Kvinnor läser dubbelt så mycket som män. Snittet bland isländska kvinnor är 3,1 lästa böcker under den senaste månaden. Bland män är medelvärdet bara 1,5 böcker.

Personer bosatta i huvudstadsregionen och på landsbygden läser lika mycket. Däremot finns det stor skillnad mellan olika åldersgrupper. Islänningar i åldern 18 till 24 år hinner läsa i snitt 1,4 böcker i månaden. I åldern 35 till 44 år är snittet 2,8 böcker.

Det är nu 25,2 procent som svarar att de enbart läser böcker på isländska. Den andelen har sjunkit ganska kraftigt sedan Miðstöð íslenskra bókmennta började undersöka islänningarnas läsvanor 2017. Men det är också 37,1 procent som oftare väljer böcker på isländska än andra språk. Det är en ökning - och det innebär att andelen som föredrar böcker på andra språk ligger på ungefär samma nivå som tidigare.

Inställningen till översättningar har heller inte förändrats nämnvärt. Det är nu 79,1 procent som anser att det är viktigt att översätta nya böcker till isländska.

Däremot har attityden till litteraturstöd genomgått vissa förändringar. Nu uppger 75,7 procent att det är viktigt att isländsk litteratur kan få statliga bidrag. Motståndet mot bidragen ökar samtidigt som färre säger att de bör finnas kvar. Än så länge är det dock en kraftig majoritet som förespråkar fortsatta bidrag.

Rekommendationer från släkt och vänner är det vanligaste sättet som islänningar upptäcker nya böcker på. Därefter följer medierapportering, sociala medier, annonser och bibliotek.

Intresset för bibliotek har inte heller förändrats i någon större utsträckning. Ungefär hälften av islänningarna sätter aldrig sin fot i ett bibliotek. Var åttonde går till bibliotek åtminstone en gång i månaden.

Nytt värmerekord på Island i december

Ett nytt värmerekord sattes i Kvísker i måndags. Då steg temperaturen till hela 19,7 grader - en värme som är sällsynt till och med under somrarna. Rekord slogs på över 200 platser i landet. Nästan lika höga temperaturer som i Kvísker uppmättes i bland annat Bakkagerði i Borgarfjörður eystri och i Vestdalur i Seyðisfjörður.

Den högsta temperaturen i december har stått sig sedan 2001. Då var det 18,4 grader vid Sauðanesviti på norra Island den 14 december. Det var också det närmaste som temperaturen har kommit 20 grader vid den tiden på året. I november har värmen tidigare nått 20 grader.

Den gränsen nåddes inte i måndags. Men i Kvísker i Öræfi på södra Island var det nära. Där steg temperaturen till 19,7 grader under kvällen. Aldrig tidigare har det varit så varmt i landet i december.

Kvísker är en av Islands regnigaste platser. Det är också en plats med förhållandevis höga medeltemperaturer - något som snarare beror på ett milt klimat runt hela året snarare än regelbundna värmeböljor. Rekordet för Kvísker var från den 9 december 2010.

Men det var inte bara i Kvísker som det var ovanligt varmt. I Bakkagerði i Borgarfjörður eystri var det 19 grader och i Vestdalur i Seyðisfjörður var det 18,7 grader.

Rekordnoteringar gjordes på över 200 platser i landet. Det var till exempel 15,5 grader i Akureyri, 13,5 grader i Blönduós och 12,4 grader i Grímsstaðir á Fjöllum. Även på det isländska höglandet registrerades temperaturer över tio grader.

Efter en helg med ganska låga temperaturer slog det under måndagen om till en rejäl värmebölja i hela landet. Värmen höll i sig under tisdagen. På många platser var det dessutom både regnigt och blåsigt med stora mängder nederbörd och hårda vindar.

I Kvísker föll 35,5 millimeter regn i går. Blåsigast på låglandet var det vid fyren på Hornbjarg med 27,3 meter i sekunden.

Siffrorna är än så länge preliminära och har inte granskats av Veðurstofa Íslands. De kan alltså komma att redigeras något.

Dagens citat

"Det gjorde Seðlabanki Íslands till den som led mest skada av kraschen inom statsapparaten. Finansdepartementet behövde refinansiera den hösten 2009 eftersom den hade lånat bankerna och bankernas säkerhet för de lånen visade sig inte vara tillräcklig. De kraschade så Seðlabanki kraschade ihop med dem."

Svein Harald Øygard, som utsågs till tillfällig chef för Seðlabanki Íslands efter 2008 års finanskrasch, i RÚV om konsekvenserna av krisen för centralbanken.

Information för turister på Island på en enda karta

Nu finns upplysningar om väglag, väder och varningar på Island samlade på en enda karta. Tidigare behövde turister söka information på tre olika ställen. Den nya kartan finns på webbplatsen Safe Travel som även innehåller annan information för resenärer. Syftet med den nya kartan är att underlätta för besökare och därmed att minska risker och olyckor.

Den som färdas på Island bör - i synnerhet under vinterhalvåret - hålla koll på väder, väglag och andra förhållanden. Tidigare har det varit information som har funnits på olika ställen. Vegagerðin har löpande uppdateringar om väglaget, Veðurstofa Íslands har väderprognoser och olika myndigheter har informerat om exempelvis avstängningar på grund av olika typer av risker.

Nu finns alltså informationen samlade hos Safe Travel. Utöver väglag och väder finns upplysningar om förhållandena på populära turistattraktioner.

Folkets parti ännu längre bort från spärren till alltinget

Elva månader i följd har Folkets parti legat under femprocentsspärren till alltinget. I den senaste mätningen från Gallup ökar avståndet upp till spärren. Förlorar väljarstöd gör även Självständighetspartiet och Socialdemokraterna. Men partierna behåller positionerna som etta och tvåa i landet.

I december 2018 räckte väljarstödet för Folkets parti precis till att nå över alltingets femprocentsspärr. Sedan dess har partiet aldrig varit över spärren. Det har nu gått elva månader sedan Folkets parti klarade gränsen.

Stödet för Folkets parti är nu 3,9 procent. Jämfört med den förra mätningen från Gallup har stödet sjunkit med 0,7 procentenheter.

Självständighetspartiet backar men fortsätter ändå att vara Islands största parti. Trots tappet ökar partiet avståndet till tvåan Socialdemokraterna.

Nu får Självständighetspartiet 21,7 procent, en tillbakagång med 1 procentenhet. Socialdemokraterna får 15,8 procent, en nedgång med 1,5 procentenheter.

Gröna vänstern ökar med 0,2 procentenheter till 13,6 procent. Partiet behåller därmed ställningen som tredje störst i landet.

Centerpartiet står för mätningens största ökning. Partiet vinner 1,4 procentenheter och har nu 12,9 procent. Nästan lika stor är Piratpartiets uppgång. Partiet ökar med 1,3 procentenheter till 10,3 procent.

Renässans ökar med 0,5 procentenheter till 10,8 procent. Framstegspartiet backar med 0,4 procentenheter till 8,2 procent.

Islands socialistparti var senast över spärren i februari i år. Nu växer väljarstödet till 3 procent, en uppgång med 0,4 procentenheter.

Den koalition som styr Island - och som består av Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet - har stöd av 49,8 procent. Det har krympt med 0,7 procentenheter sedan den förra mätningen från Gallup.

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

Ny förening i Självständighetspartiet för suveränitet

Efter den interna splittringen om energipolitiken grundas nu en särskild partiförening för frågor om nationell suveränitet. En lång rad toppolitiker från Självständighetspartiet deltog när föreningen bildades i lördags. Till ordförande valdes Styrmir Gunnarsson, tidigare chefredaktör för Morgunblaðið.

Inom Självständighetspartiets konservativa falang är missnöjet just nu stort. Partiledningen drev igenom EU:s tredje energipolitiska program trots starkt internt motstånd. Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir - ung, kvinna och förhållandevis liberal - utsågs till justitieminister. Och opinionssiffrorna är historiskt låga.

Den senaste tiden har en lång rad väljare övergett Självständighetspartiet för Centerpartiet. Där har ledaren Sigmundur Davíð Gunnlaugssons nationalistiska och protektionistiska retorik haft stora framgångar. Självständighetspartiets ledare Bjarni Benediktsson har däremot gjort andra vägval än den konservativa falangen.

Missnöjet har nu resulterat i en partiförening för frågor om nationell suveränitet. Den bildades vid ett möte i Valhöll i Reykjavík i lördags. Ett åttiotal personer var på plats. Styrmir Gunnarsson, tidigare chefredaktör för Morgunblaðið, valdes enhälligt till ordförande.

I styrelsen valdes även Birgir Örn Stein­gríms­son, Er­lendur Borg­þórs­son, Hall­dóra Hjalta­dóttir, Jón Kári Jóns­son, Júlíus Vals­son, Ólafur Hannes­son, Pétur Stefáns­son och Viðar Guð­john­sen.

En av initiativtagarna var just Ólafur Hannesson. Han sade i Morgunblaðið inför mötet att det fanns ett stort missnöje med Självständighetspartiets politik och opinionssiffror. Han ansåg att det inom partiet fanns ett behov av att lyfta fram suveränitetens betydelse för Island:

"Den här gruppen har ett varmt sinne för partiet och tycker bra om land och folk. Genom detta vill vi försöka hålla fast den grupp partimedlemmar som för tillfället överväger att gå ur Självständighetspartiet."

Föreningen fick stor uppmärksamhet redan inför mötet. I en annons använde sig gruppen av en illustration från Morgunblaðiðs förstasida den 5 juli 1942. Inför valet i Reykjavík publicerade tidningen partiets program för Reykjavík. Bildspråket i annonsen beskrevs av många som fascistiskt.

En som ifrågasatte valet var Guðmundur Oddur Magnússon, professor vid Listaháskóli Íslands. Han sade till Vísir att han inte såg något direkt rasistiskt i bilden. Men bildspråket påminde honom direkt om människosyn från forna tider:

"Det här är en klassisk position som syns i bilder från åren 1930 till 1940 och den chauvinism som fanns under åren innan andra världskriget. Det här syntes till exempel i Tyskland, Sovjetunionen och USA. Där står övermänniskan - Ûbermensch - längst fram. Det här är ett fascistiskt bildspråk som också tillhör stalinismen. Det står helt klart."

Ólafur Hannesson sade till Stundin att föreningen inte vände sig mot några grupper. Han sade vidare att han inte haft några tankar på att bildspråket skulle kunna påminna någon om tidigare diktaturer.

Styrmir Gunnarsson hävdade i Fréttablaðið att han förstod att vissa kunde missförstå bilden. Samtidigt ansåg han att det var viktigt att se bilden i sitt sammanhang:

"Naturligtvis grundar vi inte här någon förening som tänker kämpa för nazism, fascism eller stalinism."

Bland åhörarna i lördags fanns bland annat partisekreteraren Jón Gunnarsson och alltingsledamoten Ásmundur Friðriksson. Bägge tillhör Självständighetspartiets mer konservativa kretsar. Underhöll gjorde Eyþór Arnalds, partiets ledare i Reykjavík.

Här kan du läsa mer om Självständighetspartiets ras i den senaste opinionsmätningen från MMR.

Dagens citat

"Det går inte att träna den här. Den är för vild. ... Den tycker att det är väldigt kul - har varit här hela sommaren och glatt turister och tycker att det är kul att träffa dem. ... Den är väldigt vänlig men den har alltid käften öppen. Men den biter inte hårt."

Sævar Guðjónsson, turismföretagare i Eskifjörður, i RÚV om den unga fjällräv som gjorde familjen sällskap under sommaren.

Isländska fiskejättens kontakt tar betalt för fiskekvoter

200 000 dollar är priset för att Namibias fiskeminister ska dela ut fiskekvoter till utländska investerare. Det framgår i ett reportage från Al-Jazira som till stor del handlar om det isländska skandalbolaget Samherji. Nyligen publicerade RÚV och Stundin uppgifter om hur fiskejätten med hjälp av mutor och penningtvätt bedrev ett lukrativt fiske i Namibia samtidigt som Samherji skattade så lite som möjligt för intäkterna. I upplägget ingick kontakter med den namibiske fiskeministern.

Även Al-Jazira har deltagit i samarbetet med Wikileaks och isländska medier om korruption kopplad till fisket i Namibia. Du kan se programmet ovan.

Här kan du läsa mer om skandalen kring Samherji.

Dragkampen om förebilden för Hallgrímskirkja

När Guðjón Samúelsson ritade Hallgrímskirkja inspirerades han av en fjälltopp på norra Island. Men dragkampen om namnet på fjälltoppen pågår fortfarande. I Öxnadalur - där den är synlig från ringvägen - har den ett namn. I Hörgárdalur på andra sidan har samma topp ett helt annat namn. Och bägge sidorna anser sig ha rätt.

Guðjón Samúelsson var den första islänningen som utbildade sig till arkitekt. I årtionden var han Islands statsarkitekt - ett uppdrag som gjorde att han i högsta grad var med om att utforma många av de mest kända byggnaderna.

Bland de hus som Guðjón Samúelsson ritade märks bland annat skolan Héraðsskólinn i Laugarvatn, kyrkan i Akureyri, den katolska kyrkan Landakotskirkja, Hótel Borg, teatern Þjóðleikhúsið och badet Sundhöllin i Reykjavík, skolan i Reykholt och gården vid Þingvellir.

Hallgrímskirkja i Reykjavík är dock den byggnad som Guðjón Samúelsson är mest känd för. Ritningarna var klara 1937. Men det dröjde fram till 1945 innan bygget kom igång. Och det skulle dröja ända till 1986 innan hela bygget var färdigt.

Guðjón Samúelsson hämtade inspiration från flera olika platser. Kyrkans fasad påminner om basaltens form. Idén till tornet fick han från en fjälltopp på norra Island. Trots att toppen är en av norra Islands främsta landmärken pågår en ständig strid om dess namn.

Fjället Drangafjalls topp kan ses från två håll. På norra sidan har de boende ett namn på toppen. Och på den södra sidan har befolkningen ett annat namn.

De flesta ser den från Öxnadalur i söder eftersom ringvägen mellan Varmahlíð och Akureyri passerar inte långt härifrån. Här kallas toppen Hraundrangi. Den har fått sitt namn från den närliggande gården Hraun där nationalskalden Jónas Hallgrímsson föddes.

I Hörgárdalur på den norra sidan har invånarna en annan vy över toppen. Där säger de bofasta bara Drangi om Drangafjalls topp.

Oddgeir Sigurjónsson, bonde på gården Myrká i Hörgárdalur, säger till Vísir att toppen inte kan heta Hraundrangi på den norra sidan av Drangafjall:

"Det finns inget Hraun på den här sidan. ... Det är vår bygd på den här sidan. Så den är mycket vackrare från den här sidan."

Guðmundur Skúlason håller med. Han är bonde på gården Staðarbakki i Hörgárdalur. Hans gård ligger ännu närmare toppen än vad Hraun gör på den andra sidan fjället. Han säger till Vísir att fjälltoppen ser bäst ut från den egna sidan - trots att de flesta ser den från Öxnadalur:

"Det är kul att se den härifrån också och inte bara ur Öxnadalur."

Jónas Hallgrímsson diktade även om klippan. I dikten Ferðalok talar han om den som just Hraundrangi.