tisdag 30 augusti 2016

Gästblogg: Sextonde Islandsresan - dygn 1

Hej alla läsare av Islandsbloggen

Då har vi sovit vår första natt på denna vår 16:de resa och sitter just nu och inmundigar frukost på ett Farm house i Vogur . Stället är nytt och fräscht men saknar dessvärre serviceinriktad personal, den ena sitter i matsalen och tittar på film via sin mobil mins den andra gömmer sig bakom bardisken. Nu är vi dock bara fyra gäster i frukostmatsalen vi min fru och jag och så ett Tyskt äldre par. Detta borde i mina ögon göra att överskådligheten över den glesa frukostbuffén är enkel och snabbt utförd. Som gäst ska man inte behöva be om allt man behöver, juicen två sorter är slut, brödet likaså ingen bryr sig. Nä detta stället kan EJ rekommenderas att bo på trotts magnifika vyer över berg och åkrar... Så synd för detta stället har potential att bli riktigt bra. En sak till dock informationen om stället när vi checkade in var lika med noll.... Så bättring eller bojkott av detta boende i framtiden.


Nu åter till vår härliga gårdag.

Vi startade dagen kl03:45 efter en god men kort natts sömn på Radisson BLU Arlanda **** som alltid levererar tyvärr har de övergått till ett gemensamt täcke i Dubbelsängen ( men inga problem bara att säga till så får man ett till) så det debaklet löstes smidigt. Inte mycket att klaga på där inte
Natten blev som sagt kort men avslutades med en dignande frukostbuffé på hotellet innan vi tog den gula gratisbussen till terminal 5. På Arlanda (ARN) var det som vanligt kaotiskt vid bagageincheckningen och säkerhetskontrollen men när de detaljerna var avklarade och vi runt 07:30 fick Borda planet släppte stressen och vi kunde njuta av Iceland Air:s serviceinriktade personal som jag alltid upplevt trevlig och duktig. Men säg den glädje som varar utan mankemang, när balletten med mat och dryck kom och erbjöd något att förtära,hann jag inte mer än få min mugg med Pepsi och den andra med väldigt varmt kaffe innan turbulensen började, med en mugg i var hand inleddes en tur som påminde om den gamla bergochdalbanan på Tivoli i Köpenhamn ( var dock glad att det inte gick som i de nyare banorna med velodromer utan bara upp och ner) Turligt nog klarade alla passagerare sig utan mankemang.

I år åkte jag lättklädd i avzippade Fjälrävenbyxor och T-skirt för första gången (Till Island) packade för säkerhets skull byxbenen och en tröja i handbagaget om nöden skulle bli för stor, men vid landning på Keflavik KEF sken solen även om graderna var blygsamma +12*c.


Bild från hyrbilsparkeringen utanför terminalen på Keflavik


Våran vägriddare denna resan får hoppas den håller...

För första gången gick jag i shorts hela våran första dag ( dock tillbringad i bil under stor del) på Island utan att frysa, växthusgaserna har tydligen gjort sitt även på denna ö:n

Vi handlade lite skyr och minimorötter bröd juice mm på Kronan i Keflavik för att sedan styra kosan genom Reykjavik och vidare väst/ nordväst, efter ca 14 mil stannade vi vid Laxá i Kjos och fikade i solen Bröd med ost juice har nog aldrig smakat så gott som då.

Vi beslöt oss sedan att åka till Borgarnes för ett par timmars bad i det kommunala badhuset vilket alltid ger en hög poäng på to do listan klockan tillika termometern i utomhusbadet visade på 16*C och solen gassade ner på oss där vi satt i de heta pottorna.

Efter lite kompletteringshandling på Bonus i Borgarnes fortsatte vår färd på ca 14 mil till vår första övernattning på denna resan Vogur (som jag inledde denna skildring med) vid 19:30 tiden åt vi en underbar middag på hotellet, jag åt Lammfilé och Ulrika Torskfilé


Lammfilé



Torskfilé

om det är något de oomkullrunkligen kan på Island så är det att laga mat älskar verkligen detta landet särskilt när det gäller mat och varma bad

Nä nu börjar frukosten Lida mot sitt slut och nya äventyr väntar innan kvällen och vårt boende Gauksmyýri Lodge. Vi har verkligen vädret med oss så här långt på denna resan

Mikael karlsson Med Frun Ulrika Johansson

Åkte till flygplanet på Sólheimasandur - krävs på 800 euro

Att smita förbi avspärrningen ut till flygplansvraket på Sólheimasandur kan bli ett dyrt nöje. En turist som ställde bilen på fel sida avspärrningen fick betala 800 euro - motsvarande 100 000 isländska kronor - för att släppas ut. Markägarna har gemensamt kommit överens om prislappen för att köra fram till vraket med bil. Fallet utreds nu av polis.

I november 1973 nödlandade ett amerikanskt plan, en Douglas Dakota C-117, på Sólheimasandur. Planet var på väg mellan Hornafjörður och Keflavík. Kraftig isbildning tvingade piloten att nödlanda på stranden väster om Vík í Mýrdal. Samtliga ombord klarade sig.

USA gav snart upp hoppet om att kunna bärga planet. Undan för undan rensades det på värdefulla delar. De senaste åren har det blivit en allt populärare turistattraktion.

Fram till i våras gick det att köra hela vägen fram till planet. Då valde markägarna att stänga infarten till området. Skälet var att många besökare struntade i att följa den led som fanns och i stället körde ute i terrängen. Därmed orsakade de enligt ägarna stora skador på marken.

Nu parkerar inte sällan turister i långa rader längs ringvägen för att promenera ner till planet. Förhoppningen är att riktiga parkeringsplatser ska minska de risker som uppkommer när bilar parkeras på vägen. Men det händer att bilister på olika sätt försöker smita förbi avspärrningen. Det kan alltså bli ett dyrt nöje.

Markägarna - som är elva stycken - har kommit överens om att ta 100 000 isländska kronor eller 800 euro av den som vill kunna köra hela vägen fram till vraket. Då öppnar de avspärrningen tillfälligt.

Nyligen passade en turist på att trotsa förbudsskyltarna när själva avspärrningen var borta. Han parkerade bilen på andra sidan avspärrningen. När han återvände efter att ha tittat på vraket var avspärrningen tillbaka. Han ringde först polisen som i sin tur kunde kontakta en av ägarna. Mannen släpptes ut - men först efter att ha betalat 800 euro.

Benedikt Bragason är en av markägarna. Han säger till RÚV att de aldrig gillat att spärra av området, men att det varit nödvändigt av hänsyn till den sköra naturen:
"Det kostar 100 000 att komma till vraket. ... Detta är privat mark och priset är en överenskommelse mellan markägarna. ... Detta är en stor björntjänst för oss och detta är naturligtvis inte alls det som vi ville göra, att inte tillåta människor att köra ned till flygplanet. Tyvärr var yrkesverksamma inom turistnäringen värst."
Benedikt Bragason anser inte att turisten utpressats till att betala. Händelsen utreds enligt Morgunblaðið av polis. Juristen Jóhann Fannar Guðjónsson säger till RÚV att markägare har stora befogenheter att stänga privata vägar för allmänheten. Med det följer också en möjlighet att ta betalt av besökare:
"Dessa lov att ta ut avgifter beror på vilken natur det aktuella området har. ... När människor har en privat väg kan de stänga för trafik."
Helga Árnadóttir, vd för turistnäringens branschorganisation Samtök ferðaþjónustunnar, håller inte med. Hon säger till RÚV att markägarna har rätt att stoppa bilister från att köra fram till flygplansvraket, men inte att kräva ersättning från turister som bryter mot förbudet. Dessutom dömer hon ut den summa som den inlåsta turisten fick betala som extrem.:
"Som jag förstår det har inte markägaren lov att utfärda böter. I detta fall borde den tillkallat polis. Den har lov till detta och hade då hanterat saken."
Att till fots ta sig ned till flygplansvraket är fortfarande avgiftsfritt.

Här kan du läsa mer om vraket på Sólheimasandur.

Största jordskalvet vid Katla i Mýrdalsjökull sedan 1977

Illustration: Veðurstofa Íslands
Flera serier av kraftiga jordskalv drabbade Mýrdalsjökull vid Katla i går. Det största skalvet uppmättes till magnituden 4,6. Ett så kraftigt skalv har inte skett vid Katla sedan 1977. Trots en sommar med tilltagande aktivitet finns inga tecken på att ett vulkanutbrott skulle vara nära förestående. Gårdagens skalv var inte kopplade till några magmarörelser.

Det har nu gått 98 år sedan det senaste stora utbrottet i Katla. Sedan dess har vulkanen haft åtminstone tre mindre utbrott. De skedde 1955, 1999 och 2011. Inget av dem var tillräckligt kraftigt för att bryta igenom glaciären Mýrdalsjökulls istäcke. Utbrotten skapade stora översvämningar.

Gårdagens jordskalvssvärm började klockan 1.41. Sex minuter senare inom loppet av blott 20 sekunder registrerades två skalv på 4,6 respektive 4,5. Skalven är de kraftigaste vid Mýrdalsjökull sedan sommaren 1977. Då uppmättes ett skalv till 5,1. Även 1989 skedde flera större skalv.

De stora skalven följdes av en rad efterskalv. Det största inträffade klockan 15.12 och hade en magnitud på 3,3. Samtliga skalv hade epicentrum nära vulkanen Katlas krater. De två stora skalven kändes i Þórsmörk och Langidalur.

Det sista skalvet i gårdagens jordskalvssvärm inträffade 15.28. Därefter har inga nya skalv inträffat vid Mýrdalsjökull.

Skalvserierna hade inga kopplingar till magmarörelser. Skalven följdes inte av några rörelser i jordskorpan. Sådana rörelser hade indikerat att magma strömmade in i Katlas magmakammare eller rörde sig uppåt i berget.

Under gårdagskvällen gick Almannavarnir på Facebook ut och varnade resenärer för att uppehålla sig vid Múlakvísl. Vid flera tillfällen under sommaren har geotermiskt vatten från Mýrdalsjökull strömmat ut i älven. Med detta följer höga halter av svavelväte och svaveldioxid. Den som utsätts för höga koncentrationer av dessa gaser riskerar förgiftning.

Myndigheten kom med liknande varningar vid två tillfällen i slutet av juli. Även då var orsaken geotermiskt vatten från Mýrdalsjökull. Bara under sommaren har tre mindre översvämningar drabbat älven. I juni inträffade dessutom en översvämning vid Entujökull.

Flera jordskalvssvärmar har ägt rum tidigare under sommaren. Den 13 juli uppmättes det kraftigaste skalvet i en svärm till 3,1. Den 26 juli registrerades ett skalv på 3,2. Då liksom i går har skalven varit mycket grunda. Det är en tydlig indikation på att de är kopplade till geotermisk aktivitet och inte till vulkanisk aktivitet.

Under juli inträffade över hundra skalv i direkt anslutning till Katlas krater. Jordskalv är mycket vanliga i området under sommaren. Att antalet ökar under sommarmånaderna tros bero på tryckförändringar som uppstår i samband med att istäckets tyngd lättar något på grund av avsmältning.

Katla har haft sexton kända utbrott sedan Island befolkades. Den hittills längsta kända pausen mellan utbrotten var mellan 1262 och 1357. Om de små utbrotten 1955, 1999 och 2011 räknas bort är det alltså den längsta perioden utan något utbrott från Katla.

Páll Einarsson, professor i geofysik vid Háskóli Íslands säger till RÚV att gårdagens jordskalvssvärmar påminner om de skalv som skakade Mýrdalsjökull i juni 1977. Då inträffade inget utbrott:
"Skalv av denna storlek som hittills har varit i Katla har inte haft koppling till utbrott. Så det är rörelser i jordskorpan som är i gång och som visserligen är kopplade till vulkanen, men de är inte direkt kopplade till magmarörelser som sådana. ... Rädslan för Katla beror kanske främst på att de största Katlautbrotten hittills har varit kopplade till stora översvämningar. ... Katla är en kraftfull vulkan och vi får aldrig glömma det. Det är dock inget i detta händelseförlopp som pekar särskilt på vulkanisk aktivitet eller att ett vulkanutbrott är överhängande. Människor frågar när Katla ska få ett utbrott. Mitt svar är att den fick ett utbrott 2011. Vi märkte det bara inte."
Här kan du läsa mer om Katla.

Dagens citat

"Ökningen av turister till landet har varit otrolig och i ständig tillväxt. Men tiden kommer att komma då detta flöde minskar. Island kan inte vara en av världens populäraste turistdestinationer flera år i rad. Jag anser att det finns en stor kortsynthet i att bygga ändlösa nya hotell i centrum och det känns som att alla försöker att tjäna en hacka. Om tio år kommer Reykjavík att vara fullt av tomma hotellrum. Jag är mycket rädd för det. Island borde ta ett steg tillbaka och fortsätta att vara som det är. Ni måste komma ihåg vad det är som lockar turister till landet. Människor kommer hit på grund av naturen och på grund av att Reykjavík är annorlunda. De vill se de ursprungliga, konstiga och roliga sidorna av staden."

Hotellägaren Klaus Ortlieb, som driver Hlemmur Square i Reykjavík, säger i Morgunblaðið att han tror att trenden med allt fler turister till Island snart kommer att brytas.

måndag 29 augusti 2016

Syriska flyktingar i Akureyri om livet på Island



För ett drygt halvår sedan anlände flera syriska flyktingfamiljer till Akureyri. I inslaget ovan, som är från amerikanska PBS, berättar en familj om det nya livet på Island.

Mysteriet med graviditetstest i kooperativet i Norðurfjörður

Med 53 invånare och en skola som är nedläggningshotad på grund av lågt elevantal är barn en stor angelägenhet i kommunen Árneshreppur. När det plötsligt dök upp fem graviditetstest på hyllorna i kooperativet i Norðurfjörður började därför ivriga spekulationer. Men det visade sig vara torsk som var boven i dramat.

I en liten kommun kan även små saker vara stora nyheter. Det visar inte minst Reynir Traustason, tidigare chefredaktör för DV, som under sommaren arbetar som värd på vandrarhemmet i Norðurfjörður. Det innebär i princip dagliga besök till den lilla lanthandeln, som också är den enda butiken i kommunen.

Länge såg det ut som att kommunens skola, Finnbogastaðaskóli vid Trékyllisvík, skulle behöva stänga. Eftersom två barnfamiljer flyttar från Árneshreppur till hösten skulle bara en enda elev bli kvar i skolan. Men hotet försvann när den nya föreståndaren för lanthandeln anställdes och tog med sig sina tre barn till kommunen.

Nedläggningshotet gjorde dock diskussioner om barn ovanligt intressanta i Árneshreppur. Och diskussionerna fick inte minst näring av att det plötsligt såldes graviditetstester i Norðurfjörður. På lanthandelns hyllor fanns fem stycken - och inte dröjde det särskilt länge förrän två av dem försvunnit.

Den stora frågan i Árneshreppur var förstås om det någonstans i kommunen fanns någon som väntade barn.

Reynir Traustason går i ett videoinlägg på Facebook till botten med mysteriet. Det visar sig alltså att det var torsk som var boven i dramat.

Det var ingen eventuell graviditet som fick den tidigare föreståndaren att beställa testerna. I inlägget berättar hon att hon skulle beställa fem förpackningar torsk - men hon tog fel på rad på beställningssedlarna och fick därmed fem graviditetstest levererade i stället. Eftersom hon ändå hade fått dem ställde hon ut dem i hyllorna.

Två av de fem graviditetstesten har försvunnit från kooperativet. Sålda till turister - och inte till någon av invånarna.

På beställningssedlarnas bokstavsordning är avståndet inte långt mellan þorskur ('torsk') och þungunarpróf ('graviditetstest'). Men misstaget blev alltså föremål för gissningar, rykten och spekulationer som fem förpackningar torsk inte hade mäktat med.

Här kan du läsa mer om nedläggningshotet mot Finnbogastaðaskóli.

Finansminister: Isländska kronan flyter aldrig fritt igen

Den isländska kronan kommer sannolikt aldrig att flyta fritt igen. Det säger finansminister Bjarni Benediktsson i en intervju i Bloomberg. Därmed står det också klart att de kapitalkontroller som infördes hösten 2008 inte kommer att avvecklas helt och hållet. För många individer och företag försvinner dock konsekvenserna av kapitalkontrollerna vid årsskiftet.

I november 2008 införde Island kapitalkontroller som reglerade flödet av valuta in och ut ur landet. Restriktionerna ansågs nödvändiga för att inte kronans värde skulle rasa ännu mer och för att behålla investeringar i landet. Samtidigt låste regeringen in enorma summor tillhörande fordringsägare till de kraschade storbankerna.

Regeringen har i etapper tagit förberedande steg mot att avveckla kapitalkontrollerna. I somras genomfördes två auktioner där utländska ägare av inlåsta kronor erbjöds att växla in dem för kurser mellan 190 och 220 kronor för en euro.

Auktionerna kan knappast betraktas som någon succé. Kursen var inte gynnsam för fordringsägarna. Totalt godkändes affärer för 83 miljarder isländska kronor, vilket bara utgjorde en dryg fjärdedel av den totala summan inlåsta kronor på 319 miljarder.

Majoriteten av de inlåsta kronorna kontrolleras av amerikanska investeringsfonder. De hotar att dra isländska staten inför rätta eftersom de anser att förfarandet är olagligt. De som inte deltog i auktionen fick i stället värdepapper i Seðlabanki Íslands som bara bär 0,5 procent i ränta.

Med hänsyn till inflationen handlar det i praktiken om en negativ ränta. Som jämförelse erbjuder Landsbanki upp till 6,1 procent i ränta på vanliga sparkonton. Styrräntan är i dag 5,25 procent.

Hotet om en rättsprocess är ett stort osäkerhetsmoment. Hittills har dock Island vunnit när avgörande beslut med anknytning till finanskraschen prövats i domstol.

Nyligen presenterade finansminister Bjarni Benediktsson regeringens plan för en omfattande avveckling av kapitalkontrollerna. Förslaget innebär att förfrågningarna om undantag till Seðlabanki Íslands åtminstone halveras.

Avvecklingen sker den 1 januari nästa år. För privatpersoner innebär det att de kan köpa utländsk valuta utan att behöva visa upp en biljett för en utlandsresa. Vidare blir det fritt fram att spara pengar och köpa fastigheter i utlandet. Dessutom försvinner regeln som säger att fastighetsköp utomlands bara får göras i samband med en flytt till samma fastighet.

Helt fritt blir det dock inte. Det nya regelverket tillåter bara ett fastighetsköp utomlands om året med en prislapp på högst 100 miljoner isländska kronor. Liksom många andra kvarvarande undantag är det uppenbart att regeringen strävar efter att behålla investeringar i landet.

Även för företag innebär avvecklingen stora lättnader. Inte minst försvinner mycket av den byråkrati som omger företag med internationell verksamhet. Investeringar i utlandet släpps nästan helt fritt. Större investeringar kommer även i framtiden att kräva godkännande från centralbanken.

Samtidigt får Seðlabanki Íslands betydligt större befogenheter att följa kapitalrörelser. Detta ska enligt regeringen vara nödvändigt för att centralbanken ska kunna verka för ekonomisk stabilitet.

Det blir också lättare för utlänningar att investera på Island. Men även här kommer kapitalkontrollerna bli kvar i viss utsträckning. Syftet är att bland annat förhindra affärer där utlänningar tjänar stora summor på det isländska ränteläget. Under åren före kraschen var det många som utnyttjade och spekulerade i de höga räntorna på Island.

Affärerna gick till så att utlänningar lånade pengar till låga räntor i utlandet. Lånen användes till att köpa isländska statspapper med höga räntor. Ränteskillnaden gjorde att köparna gjorde stora förtjänster samtidigt som affärerna i högsta grad bidrog till att skapa den ekonomiska bubbla som kollapsade hösten 2008.

Bjarni Benediktsson beskriver lättnaderna som en normalisering för majoriteten av individer och företag. De flesta islänningarna kommer efter årsskiftet inte att påverkas av de kvarvarande kapitalkontrollerna. Men han säger till Bloomberg att restriktionerna troligtvis aldrig kommer att avvecklas helt och hållet. Han tror inte att den isländska kronan åter kommer att flyta fritt som före kraschen:
"We won’t have capital controls of the kind that we’ve had since 2008. ... Macro-prudential tools are neither capital nor currency controls. But I don’t believe that we will have the same fully, freely floating krona. That wouldn’t be prudent."
Samtidigt anser Bjarni Benediktsson att kronans kurs ska avspegla dess styrka. I dag innebär kapitalkontrollerna alltjämt att kronan är värderad betydligt högre på Island än i utlandet. Där kommer det sannolikt att ske en utjämning efter årsskiftet.

Här kan du läsa mer om avvecklingen av kapitalkontrollerna.

Dagens citat

"The Pirate Party has stirred up the political debate in Iceland. ... I think it has been healthy for the democratic discussion in Iceland. But as a trustworthy partner and especially as a leading party, I have very serious doubts about the Pirate Party, although I won’t exclude anything beforehand."

Bjarni Benediktsson, finansminister och ledare för Självständighetspartiet, i Bloomberg om ett eventuellt samarbete med Piratpartiet efter valet.

söndag 28 augusti 2016

Dagens bonuscitat

"Sigmundur ville direkt angripa tv-männen och deras ohederliga beteende, men andra ansåg det inte rätt att ge dem sådan uppmärksamhet. Det bästa vore bara att lägga fram alla fakta och visa att tv-männens förebråelser hade varit fel. Det var naturligtvis en stor chock att se att när programmet så visades togs ingen notis om svaren från oss. De tycktes sakna betydelse och de var tydligen inget skäl att lyfta fram det riktiga i saken. Det var först och främst en chock eftersom det bekräftade det vi hade börjat att misstänka om att detta inte alls handlade om att dra fram vad som var sant i saken. Detta handlade bara om att fälla statsministern. Det var naturligtvis många som ville ta revansch på mannen som hade stått i vägen för bankernas fordringsägare och löst de stora frågor som andra politiker hade gett upp att ägna sig åt. Sett till ett hur fult spel detta var och hur detta sträckte sig utanför gränsen så skulle det inte komma som en överraskning för mig om några ur gruppen av fordringsägare hade underblåst denna rapportering och sett stora förtjänster i att avsätta landets statsminister."

Anna Sigurlaug Pálsdóttir, hustru till tidigare statsministern Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, hävdar i Morgunblaðið att rapporteringen om hennes och makens bolag Wintris i skatteparadiset Brittiska Jungfruöarna var en konspiration - läs mer här.

Babyboom ger nytt hopp i Breiðdalshreppur

Inom loppet av ett år har åtta nyfödda flyttat till eller fötts i Breiðdalshreppur. Antalet barn i den östisländska kommunen har därmed ökat med en tredjedel. Kommunen har de senaste årtiondena kämpat mot en negativ utveckling där både invånare och fiskekvoter flyttat. Tillökningen ger därför nytt hopp om framtiden, skriver Austurfrétt.

Vid årsskiftet hade Breiðdalshreppur på östra Island 183 invånare. Av dessa var 27 personer som var 16 år eller yngre. Majoriteten av invånarna bor i centralorten Breiðdalsvík där fiske och turism är de viktigaste näringsgrenarna. På landsbygden runt omkring är lantbruk med får och kor ryggraden i näringslivet.

De senaste årtiondena har Breiðdalshreppur kämpat mot utflyttning i kölvattnet av fiskekvoter som försvunnit från orten. I takt med utflyttningen har allt fler av de kommunalt ägda bostäderna blivit tomma. Uteblivna hyresintäkter är en förklaring till att Breiðdalshreppur har stora ekonomiska problem.

Situationen är så allvarlig att Breiðdalshreppur ingår i glesbygdsmyndigheten Byggðastofnuns grupp för krisande kommuner.

Så sent som 1980 hade Breiðdalshreppur 372 invånare. Det antalet har alltså mer än halverats sedan dess.

Det senaste året har dock nytt hopp kommit till kommunen. Sju barn har fötts i Breiðdalshreppur. Dessutom är en familj med ett barn fött under 2016 på väg att flytta in. Dessa åtta nyfödda innebär en ökning av barn i kommunen med en tredjedel.

Sif Hauksdóttir, som är rektor för skolan i Breiðdalsvík, säger till Austurfrétt, att de nyfödda barnen kan betyda mycket för kommunens framtid:
"Att se att de unga människorna vill komma tillbaka är så glädjande och det ger hopp om fortsatt bosättning och uppbyggnad på orten."
Förra året hade grundskolan i Breiðdalsvík tolv elever. Antalet var det lägsta i skolans historia.

Halldór Laxness Gljúfrasteinn förblir stängt resten av året

Författaren Halldór Laxness hem Gljúfrasteinn i Mosfellsbær öppnar tidigast i januari nästa år. Huset - som fungerar som museum - stängdes för besökare vid årsskiftet. I samband med renovering upptäcktes omfattande fuktskador. Därför genomförs nu omfattande arbeten på det kulturminnesmärkta huset.

I januari i år stängdes Halldór Laxness hem Gljúfrasteinn för besökare. Då var planen att huset skulle vara stängt i två månader för renoveringar. Snart upptäcktes omfattande fuktskador i väggarna. Medan arbetena pågår har allt som finns i huset - som är paret Halldór Laxness och Auður Sveinsdóttirs hela bohag - magasinerats.

Den renovering som nu pågår innefattar inte bara väggarna. Även taket byts ut. Hittills är arbetet på den nedre våningen klart, medan den övre våningen återstår.

Renoveringen innebär att huset - som fungerar som museum över Nobelpristagarens liv - enligt ett pressmeddelande förblir stängt året ut. Målet är nu att kunna öppna i januari 2017.

Halldór Laxness bodde på Gljúfrasteinn i Mosfellsdalur utanför Mosfellsbær i halva sitt liv. Huset ritades av arkitekten Ágúst Pálsson och byggdes 1945. Efter Halldór Laxness död 1998 köpte staten Gljúfrasteinn 2002. Två år senare öppnades huset som ett museum.

Sedan 2012 har Gljúfrasteinn skyddats enligt lag. Tidigare i år sade alltinget ja till att bygga ett forskningscentrum på platsen. Föreståndaren Guðný Dóra Gestsdóttir säger i Morgunblaðið att lagskyddet gjorde att det inte fanns något alternativ till att genast åtgärda fuktskadorna:
"Det uppstod närmast ett katastrofläge som vi behövde hantera."
Här kan du läsa mer om Gljúfrasteinn.

Dagens citat

"Det har anställts en rektor till skolan, Helga Garðarsdóttir, och en butiksansvarig för kooperativet som kommer hit med tre barn, så undervisningen i vinter är säkrad med åtminstone fyra barn."

Eva Sigurbjörnsdóttir, kommunchef i Árneshreppur, i Morgunblaðið om hur anställningen av en rektor till Finnbogastaðaskóli vid Trékyllisvík och en nyinflyttad som tar hand om lanthandeln i Norðurfjörður gör så att skolan inte behöver läggas ned - läs mer här.

lördag 27 augusti 2016

Dagens bonuscitat

"Jag tror att det är viktigt att tala för detta och att få frågan till konstitutions- och tillsynsnämnden som kan skicka den på remiss och behandla den. Det finns ett fönster öppet för att slutföra frågan från alltinget i denna runda, oavsett om det blir i september eller i oktober. Med det som mål att ett nytt allting kan godkänna detta eller inte."

Statsminister Sigurður Ingi Jóhannsson till RÚV om det förslag till förändrad grundlag som han i veckan lade fram på egen hand - läs mer här.

Gästblogg: Äntligen är sensommarens resa till Island inom räckhåll

På söndag 28/8 ska Icelandairs plan som så många söndagsmorgnar förr lyfta från ARN med destination KEF, enda skillnad denna söndagsmorgon är att familjen Karlsson/Johansson är med på denna flight,(efter en skön natts vila på Hotell Radisson Blu ARN)

Detta är vår sextonde resa till detta underbara land (sedan 2005), senast vi beträdde isländsk jord var i februari i år då vi slog till med giftermål ute i obygden Saurbaer och Hotell Glymur vi gifte oss i tom kyrka, endast vi prästen kocken från Hotell Glymur (som agerade fotograf åt oss) och två för oss två okända Islänningar var närvarande (för er som ej smakat giftermålets sötma var det två islänningarna med och bevittnade vigseln) Och som förtydligande har vi ej heller kommit fram till vad vi ska heta i gemensamt efternamn (funderar på något Isländskt ord)

Men nog om detta. (trots att den resan hade många intressanta och spännande inslag som verkligen gjorde den till ett minne för livet)

Nu när vår sextonde resa oomkullrunkeligen står och bokstavligen knackar på dörren för våran uppmärksamhet sitter min Fru Ulrika i godan ro och löser korsord, och jag knackar ner dessa rader på datorn, är det för att vi rest till Island så många gånger redan som det Isländska lugnet ligger över oss eller ska vi vakna framåt kvällen och inse att oj vi har inte packat än (Ok ska vara ärlig tvättmaskinen har gått sedan i morse så helt lugnt är det inte) men resväskorna är inte framtagna ut förrådet än, jaja jag är glad att det Isländska Lugnet infunnit sig i vår lägenhet i alla fall.

Åter till vår stundande resa denna gången hoppar vi över allt som alla turister förväntas göra när vi landar på KEF, ja förutom att plocka ut lite KRONUR i ATM.en och hämta vår hyrbil, Blå lagunen är hopplöst ute för vår del (har blivit alldeles för dyr och svår att få badtid i om man inte förbokar). Denna gång hoppar vi dessutom över att stanna i Reykjavik i början av vår resa vilket brukar vara obligatoriskt. Nä vi fortsätter att plöja igenom det Isländska landskapet tills vi kommer till VOGUR Fellsströnd för vår första övernattning, nu blir det nog både bad och lunch och fika på vägen dit som mäter minst ca25mil (Troligen mer med våra små avstickare)

Natt två blir på Gauksmyri där väntar rum med toalett i korridoren tyvärr men hoppas detta uppväges av Grillbuffen som serveras var kväll under sommaren klockan 19.00-21.00.tror detta kan bli en höjdare

Natt tre, fyra och fem tillbringas på **** Hotell KEA i Akureyri som kontrast till föregående boende, vi har bott några gånger på hotell KEA nu och senast blev vi dessutom uppgraderade till Sviten (tyvärr låg vi bara en natt denna gången)Vi får hoppas fru fortuna är med oss även denna gången

Jag älskar verkligen Akureyri och som stad är den Islands andra i storlek efter Reykjavik, detta är verkligen en pärla väl värd att besöka och med nordsidans egen Blå lagun (Jardbödin) på ett avstånd av endast ca 10mil är det en trevlig utflykt att göra

Det lokala badhuset med gångavstånd från KEA är heller inget man vill missa, backen upp till det är däremot mördande men praktiskt nog ligger Akureyri kyrkan efter att halva backen är avklarad om man nu skulle avlida i denna backträning.

Mat på Island är något av min passion och jag kan med ärlighet säga att jag aldrig blivit besviken på den, däremot något överraskad på kompositionen av smaker vi sällan använder oss av i Sverige. (t.ex. Lammfilé med blåbärssås)

T-bone är det sällan man styckar hemma i Sverige ( en köttbit med filén på ena sidan av benet och entrecoten på den andra) Denna köttbit finns ofta i både Nöt och Lamm och kan varmt rekommenderas

Filé av både Nöt och Lamm är också något som ofta och lätt slinker ner i kistan

Fisk är ju lite av en specialitet på Island och den är ju alltid dagsfärsk och underbart god, finns oftast alltid Röding på hotellen lite längre från kusten och de kustnärahar ju det mesta i fiskväg även skaldjur så som hummer .

Oj nu höll jag på att glömma……..

Vi har ju två nätter kvar som tillbringas i Borgarnes på hotell Hamar och på Hotell Klettur i Reykjavik

Sedan bär det hemåt med kvällsflyg söndagen 4/9 och en sista övernattning på hotell Radisson BLU Arn

Nu blev det lite vemodigt känns som om resan är slut nu när jag skrivit detta. Och det innan den ens har börjat.

Om tiden tillåter återkommer jag under resans gång med lite skildringar om vad som händer under våra dagar på denna trolska ö

Mikael Karlsson med fru Ulrika Johansson

Miljonförlust för Kaffibarinn i Reykjavík

Kaffibarinn i Reykjavík gjorde förra året en förlust på drygt 1,2 miljoner isländska kronor. Före nedskrivningar, avskrivningar, skatter och räntor hade bolaget ett överskott på 13 miljoner. Bolaget har tillgångar värda 303 miljoner och skulder på 216 miljoner. Eget kapital uppgår till 68 miljoner. Det framgår av bolagets årsredovisning för 2015.

Kaffibarinn är Reykjavíks i utlandet mest kända uteställe. Rubrikerna började komma när Blurs sångare Damon Albarn sommaren 1996 köpte in sig i bolaget. Ingvar Þórðarson och Baltasar Kormákur behöll dock majoriteten av aktierna i Kaffibarinn. Ryktet cementerades senare genom Hallgrímur Helgasons roman 101 Reykjavík och Baltasar Kormákurs filmatisering av den.

För fem år sedan kulturminnesmärktes fastigheten på Bergstaðastræti 1. Skälet till att den skyddades var att den ansågs utgöra en viktig del av centrala Reykjavíks byggnadshistoria. Huset började byggas redan 1904 av Benedikt Stefánsson.

Trots en stadig tillströmning av hängivna stammisar och nyfikna turister var 2015 inget bra år för Kaffibarinn. Ägarbolaget gjorde en förlust på 1 207 581 isländska kronor. Samtidigt minskade de likvida medlen dramatiskt under året till bara 308 369 kronor vid årsskiftet.

Tillgångarna uppgår till 303,7 miljoner kronor och skulderna till 216,1 miljoner kronor. Eget kapital är 68,9 miljoner.

Före skatter, räntor, avskrivningar och nedskrivningar var dock resultatet positivt med 13 miljoner kronor.

Här kan du läsa mer om Kaffibarinn.

Dagens citat

"Det är otroligt många, särskilt utländska turister, som inte känner till lavan när de kommer in i området. ... Men vi gör vårt bästa för att berätta för människor om lavan så besökstillströmningen är större än förra året, men kanske inte så stor som man hade kunnat tänka sig."

Hrönn Guðmundsdóttir, anställd vid nationalparken Vatnajökull, säger till RÚV att färre turister än väntat besöker lavafältet Holuhraun som skapades under Bárðarbungas senaste utbrott.

fredag 26 augusti 2016

Norrsken över Reykjanes



Årets norrskenssäsong är redan här. I den här korta filmen ser du norrsken över Reykjanestá, Islands sydvästra spets, och ut över havet mot klippan Karl och klippön Eldey.

Tre veteraner toppar Ljus framtids listor i alltingsvalet

Tre veteraner och tre nya namn toppar Ljus framtids listor i det kommande alltingsvalet. Partiet godkände vid ett möte i går de sex toppkandidaterna i varje valkrets. Alltingsledamöterna Björt Ólafsdóttir, Óttarr Proppé och Páll Valur Björnsson kommer enligt ett pressmeddelande att leda varsin lista i valet. Bland kandidaterna finns också flera kommunpolitiker.

Ljus framtid har under en lång tid kämpat mot svaga opinionssiffror. I de senaste mätningarna ligger partiet under femprocentsspärren till alltinget.

Den tidigare ledningen - som bestod av grundaren Guðmundur Steingrímsson och gruppledaren Róbert Marshall - avgick efter hård kritik och ställer inte upp för omval. Efterträdaren Óttarr Proppé har inte lyckats vända opinionssiffrorna. Ljus framtids mål är dock att ställa upp i samtliga sex valkretsar och på nytt ta sig över spärren till alltinget.

Tre av partiets sex alltingsledamöter ställer upp för omval. De toppar också varsin lista för Ljus framtid. Björt Ólafsdóttir står överst på valsedeln i norra Reykjavík, Óttarr Proppé i den sydvästra valkretsen och Páll Valur Björnsson i den södra valkretsen.

Listan i södra Reykjavík toppas av förskolläraren Nichole Leigh Mosty. Överst på listan i den nordvästra valkretsen är vd:n Valdimar Valdemarsson och i den nordöstra valkretsen mjölkteknikern Preben Pétursson.

Bland övriga kandidater finns flera kommunpolitiker. I södra Reykjavík är Eva Einarsdóttir nummer två på listan. Mellan 2010 och 2014 representerade hon Bästa partiet i kommunfullmäktige i Reykjavík. När partiet lades ned kandiderade hon 2014 för Ljus framtid i kommunalvalet. Som trea på listan missade hon med knapp marginal en egen plats i fullmäktige. Hon har fortsatt som ersättare i fullmäktige och hon är dessutom vice ordförande för kommunens idrotts- och fritidsnämnd.

I den sydvästra valkretsen är Theodóra S. Þorsteinsdóttir tvåa på listan efter Óttarr Proppé. Hon är ordförande för kommunstyrelsen i Kópavogur, en kommun som Ljus framtid styr i koalition med Självständighetspartiet. Fyra på samma lista är Halldór Jörgensson som är fullmäktigeledamot i Garðabær.

Toppnamnet i den nordöstra valkretsen, Preben Pétursson, blir inte helt ny i alltinget om han skulle väljas in. Förra hösten satt han i alltinget i två veckor som ersättare för ordinarie ledamoten Brynhildur Pétursdóttir.

Värt att notera är att Heiða Kristín Helgadóttir, som tillsammans med Guðmundur Steingrímsson grundade Ljus framtid, inte återfinns på någon av de sex översta platserna på någon lista. Hon var den som satte i gång debatten om ledarskapet inom partiet genom att öppet kritisera Guðmundur Steingrímsson och Róbert Marshall. Under denna mandatperiod har hon dessutom tagit plats i alltinget som ersättare för Björt Ólafsdóttir.

Här kan du läsa mer om krisen inom Ljus framtid.

Statsminister lägger förslag till tre punkter i ny grundlag

Statsminister Sigurður Ingi Jóhannsson lade i går fram ett förslag till ny grundlag. De tre punkterna som han vill driva igenom handlar om naturvård, naturtillgångar och folkomröstningar. Frågan är dock om han kan samla majoritet för förslagen i alltinget. Tanken var att det skulle finnas politisk bredd bakom förändringarna - men i stället lägger statsministern alltså förslagen på egen hand.

Inför valet 2013 strandade förhoppningarna om att snabbt kunna införa det förslag till ny grundlag som tagits fram av ett grundlagsråd. De rödgröna regeringspartierna beskyllde oppositionen för att försöka förhala debatten. Även om den borgerliga oppositionen då hade allt annat än bråttom förändrade det inte faktum att regeringen lade fram förslaget långt senare än planerat.

I samband med valet för fyra år sedan övertog Självständighetspartiet och Framstegspartiet regeringsmakten. Därmed stod det också klart att grundlagsrådets förslag inte skulle genomföras. Högerregeringen motsatte sig inte bara enskilda förslag, utan också utgångspunkten att det var motiverat att införa en helt ny grundlag i stället för att modifiera den befintliga.

Efter valet har splittringen i frågan inte minskat. Partierna i alltinget är långt ifrån eniga. Därmed grusades förhoppningen om att kunna lägga fram ett förslag med ett brett stöd i parlamentet. I stället står statsminister Sigurður Ingi Jóhannsson som den enda undertecknaren.

Förslaget innebär att grundlagen förändras på tre punkter. De gäller naturvård, naturtillgångar och folkomröstningar. Om Sigurður Ingi Jóhannsson skulle få majoritet för förslaget i alltinget måste beslutet klubbas en andra gång av ett nyvalt parlament.

Om förslaget går igenom får Island för första gången ett tydligt regelverk för folkomröstningar. Det innebär dessutom att väljare som motsätter sig en lag inte behöver vända sig till presidenten med förhoppning om att han eller hon ska välja att inte underteckna den. I stället blir det möjligt att förhindra att lagar träder i kraft genom att tvinga fram en folkomröstning.

För att en folkomröstning ska genomföras måste minst 15 procent av väljarkåren underteckna ett upprop mot lagen. Kravet måste läggas fram senast sex veckor efter att lagen publicerats. Själva omröstningen ska därefter äga rum tidigast sex veckor och senast fyra månader från att uppropet lämnades in och godkändes.

Förslaget gäller även så kallade uttalanden från alltinget. Däremot gäller det inte budgeten med tillhörande tilläggspropositioner, skatter och lagar som stiftas för att efterfölja internationella förpliktelser.

Om alltinget skulle dra tillbaka en lag som nyligen klubbats men gått till folkomröstning blir det ingen omröstning. Indirekt får därmed parlamentarikerna ett slags ångerrätt för impopulära beslut.

För att en lag ska fällas vid en folkomröstning krävs att en majoritet av deltagarna röstar för det. För att ett sådant utfall ska vara giltigt krävs att minst en fjärdedel av väljarkåren står bakom det. Det betyder alltså att det vid sådana folkomröstningar krävs ett valdeltagande på minst 25 procent.

I avsnittet om naturvård fastslås att ansvaret för att vårda natur och miljö är gemensamt och detta arbete ska kännetecknas av långsiktighet och hållbarhet. Naturens artrikedom ska bevaras. Allmänheten har med vissa undantag rätt att färdas fritt i naturområden.

Avsnittet som sannolikt har störst politisk sprängkraft gäller naturtillgångar. I förslaget är det staten som äger alla naturresurser. De ska nyttjas på ett hållbart sätt som är till godo för samtliga medborgare. Den som nyttjar naturtillgångar ska betala en rimlig avgift för detta. Men naturtillgångar kan inte säljas till någon på obestämd tid och de kan heller inte pantsättas.

Jämlikhet och transparens ska råda när nyttjandet av naturtillgångar hanteras. Staten har ansvaret för tillsynen över naturtillgångar.

Förslaget är inte radikalt, men det kan ändå vara för radikalt för Självständighetspartiet. När det gäller naturresurser finns det inom fisket i dag något som åtminstone påminner om äganderätt, även om staten har möjligheter att dra in kvoter.

En annan avgörande fråga är hur oppositionen ställer sig till förslaget. De tre punkterna är ett litet steg närmare en grundlag utformad efter grundlagsrådets förslag, men i synnerhet Piratpartiet har ambitionen att genomföra betydligt större förändringar.

I parlamentet ställs oppositionen inför dilemmat att antingen säga ja till ett förslag som - utifrån deras synvinkel - riskerar att avföra grundlagsfrågan från dagordningen, eller att säga nej till ett förslag som trots allt innehåller förändringar som de anser gå i rätt riktning. För det är långt ifrån säkert att oppositionen får någon chans att driva igenom mer långtgående förändringar.

Inte minst riskerar grundlagsfrågan dessutom att omöjliggöra det planerade nyvalet den 29 oktober. Piratpartiet anser sedan tidigare att tiden i höst är för knapp för att göra ändringar i grundlagen. Sigurður Ingi Jóhannsson har nämnt grundlagen som ett av de politiska förslag som han vill genomföra före valet. Om det inte lyckas kan regeringen välja att senarelägga nyvalet eller att strunta i det.

Dagens citat

"We’ve been monitoring these polls for a long time and in reality we’ve been waiting for the great results we’ve achieved to be reflected in the opinions of Icelandic voters. ... In the election campaign that’s ahead, we’ll have time to go out there and tell that story."

Statsminister Sigurður Ingi Jóhannsson säger till Bloomberg att han förväntar sig ett bättre resultat för Framstegspartiet i det kommande valet än de aktuella opinionssiffrorna.

torsdag 25 augusti 2016

Var det Muse som dödade vikingaklappet?



När Muse spelade i Reykjavík tidigare i augusti i år fick gruppen publiken i Laugardalshöll att göra víkingaklappið, den ramsa som följde landslaget under fotbolls-EM i Frankrike och därefter fick spridning över hela världen. I Sverige kom ramsan i stället att kallas vulkanen. Men nu ser det ut som att islänningarna själva tröttnat på den.

Vísir sammanställde reaktioner från Twitter på Muses tilltag. Flera i publiken ansåg att det handlade om ett riktigt lågvattenmärke. En majoritet sågar ramsan och vill slippa den åtminstone så länge det inte handlar om fotboll. Och i en omröstning är det i nuläget 77 procent som vill glömma ramsan medan 23 procent vill bevara den.

Fosfor från Eyjafjallajökull ger rekordskörd av korn

Värme och vulkanaska gör att Ólafur Eggertsson på Þorvaldseyri redan nu kan börja skörda korn. Bonden på gården vid Eyjafjallajökulls fot räknar i år med att få omkring 200 ton korn. Omkring hälften blir mänsklig föda. Fosfor från det senaste vulkanutbrottet för sex år sedan är enligt Ólafur Eggertsson förklaringen till den goda skörden, berättar Vísir.

Våren 2010 hamnade gården Þorvaldseyri i centrum för världens uppmärksamhet. Þorvaldseyri ligger vid Eyjafjallajökulls fot. Från glaciärens högsta punkt steg snart askmoln som skulle komma att påverka flygtrafiken i stora delar av Europa och Nordamerika.

Översvämningar och vulkanaska täckte åkrar och fält. Ett enormt saneringsarbete tog vid efter utbrottets slut. Redan första sommaren stod det klart att problemen med askan snart skulle vara över och att den i stället skulle gynna jordbruket.

Vulkanaska innehåller ämnen som fluor och fosfor. I lagom doser ger de näring åt jorden utan att ha negativ inverkan på boskap.

På Þorvaldseyri har det odlats korn ända sedan 1960. Korn har visat sig vara ett sädesslag som fungerar utmärkt att odla på södra Island. Korn används bland annat till bröd, frukostflingor, matgryn och öl.

I normala fall brukar det dröja till mitten av september innan Ólafur Eggertsson kan börja skörda. Men i år har han redan påbörjat skörden. I synnerhet värmen under augusti har gynnat skörden. Han säger till Vísir att årets skörd av korn blir den bästa i gårdens historia:
"Ska vi inte bara säga det? Se vad detta är underbart. Fjällen är gröna ända upp till topparna och glaciären, som syns tydligt med askan, har bara gjort goda saker för denna ord och för andra jordar häromkring. Landet är uppenbarligen mer fruktbart."
Årets skörd väntas bli cirka 200 ton. Omkring hälften går till mänsklig konsumtion. Resten blir föda till boskap. Förklaringen till den goda skörden är enligt Ólafur Eggertsson fosfor som hamnade i marken i samband med Eyjafjallajökulls utbrott för sex år sedan:
"Svårlöslig fosfor här i marken borde räcka i 50 till 60 år och det är exakt vad korn behöver."
Här kan du läsa mer om konsekvenser av vulkanutbrottet i Eyjafjallajökull 2010.

Tunga namn kandiderar för Renässans i alltingsvalet

Flera tunga namn kommer att kandidera för Renässans i det kommande alltingsvalet. Och att välkända profiler som Þorsteinn Víglundsson och Pawel Bartoszek nu väljer Renässans är ett hårt slag mot Självständighetspartiet - som nu utmanas av ett liberalt högerparti som vill motarbeta protektionism.

I det kommande alltingsvalet avser nybildade Renässans att ställa upp i samtliga valkretsar. Partiets valsedlar i de olika valkretsarna avgörs vid regionala möten. Listorna väntas bli klara vid månadsskiftet.

De senaste månaderna har Renässans i opinionsmätningar fått ett stöd som ligger klart över femprocentsspärren till alltinget. Partiet har goda förutsättningar inför valet. Inte minst sedan det står klart att flera färgstarka högerprofiler har anslutit sig till Renässans.

Renässans bildades formellt i våras då samtidigt grundaren Benedikt Jóhannesson valdes till partiledare. Han tillhörde länge Självständighetspartiets EU-positiva falang, men övergav partiet när det stod klart att regeringen avsåg att svika vallöftet om en folkomröstning i EU-frågan.

Benedikt Jóhannesson basar över förlaget Heimur. Han kommer själv att kandidera för Renässans i det kommande valet. Han får alltså sällskap av tunga namn som Þorsteinn Víglundsson och Pawel Bartoszek.

Inte minst Þorsteinn Víglundssons kandidatur fungerar som en rejäl knäpp på näsan för Självständighetspartiet. Han har de senaste åren rosats för sitt arbete som ordförande för arbetsgivarorganisationen Samtök atvinnulífsins. Där har han gjort sig känd som en stark röst för näringslivet - som i regel har satt sitt hopp till Självständighetspartiet inom alltinget.

Þorsteinn Víglundssons besked visar tydligt att Självständighetspartiet inte längre är det självklara alternativet för ledande näringslivsföreträdare. I Morgunblaðið beskriver han sig som "liberal högersosse". Som hjärtefrågor nämner han flera punkter där Renässans förespråkar en helt annan väg än Självständighetspartiet. Han talar om högre fångstskatter för fisk, om ökad konkurrens inom jordbruket och om ett Island som i högre grad engagerar sig på det internationella planet.

Renässans motsätter sig den protektionism som finns inom Självständighetspartiets politik för fiske och lantbruk. I stället vill partiet verka för förnyelse inom bägge näringarna. I praktiken innebär det sannolikt bantade bidrag för lantbruket samtidigt som skyddstullar som förhindrar import av vissa livsmedel avskaffas.

Även matematikern Pawel Bartoszek har anslutit sig till Renässans. Han är mest känd som krönikör i Fréttablaðið och som ledamot av grundlagsrådet, men han har tidigare kandiderat i val för Självständighetspartiet. I Morgunblaðið berättar han om partibytet:
"Jag har funderat över den etiska frågan. Säg att jag skulle kandidera för Självständighetspartiet, står i provvalssalen i [partihögkvarteret] Valhöll och får frågan: Pawel, hur kan du kandidera för ett parti där du har en åsikt i en fråga som de flesta andra har en annan åsikt om. Det vore inte enkelt att besvara den frågan. ... Då tycker jag att det är renare att gå med i ett parti där fler är överens med mig i dessa frågor."
Både Þorsteinn Víglundsson och Pawel Bartoszek kommer att kandidera på någon av de två valsedlarna i Reykjavík. Det kommer med all sannolikhet även Benedikt Jóhannesson.

I den södra valkretsen siktar statsvetaren Jóna Sólveig Elínardóttir enligt Vísir på någon av de översta platserna på listan. Detsamma gäller även ekonomen Gylfi Ólafsson i den nordvästra valkretsen, skriver Bæjarins Besta.

Dagens citat

"The Pirates are a much more lively party, and that’s what’s difficult. ... They may attract a lot of people —but to quarrel. Direct participatory democracy is not as easy as it sounds."

Gunnar Helgi Kristinsson, professor i statsvetenskap vid Háskóli Íslands, i Toronto Star om Piratpartiet på Island.

onsdag 24 augusti 2016

Island från ovan



Hraunfossar, Gullfoss och Seljalandsfoss är några av de vattenfall som dyker upp i denna turistvideo från Island.

Hjörleifshöfði till salu - ägare hoppas på högt pris

Hjörleifshöfði på södra Island är till salu. Fastigheten är på 11 500 hektar och prislappen väntas hamna på mellan 500 miljoner och 1 miljard isländska kronor. Tre fjärdedelar av marken består enligt mäklarannonsen av ofruktsamma stenöknar. Men resten har en särställning i isländsk historia. På Hjörleifshöfði ska Hjörleifur Hróðmarsson vara begravd.

Fram till 1936 fanns det en gård på Hjörleifshöfði. Den ursprungliga gården låg nedanför berget, men efter ett förödande vulkanutbrott från Katla 1721 då den totalförstördes av översvämningar byggdes en ny gård uppe på berget. Från 221 meter höga Hjörleifshöfði är utsikten över södra Island storslagen.

De nuvarande ägarna är ättlingar till de sista bönderna på Hjörleifshöfði. De senaste åtta åren har de förhandlat med staten om ett köp av fastigheten. Parterna har dock inte lyckats komma överens. Därför har nu Hjörleifshöfði lagts ut till försäljning.

Hjörleifshöfði var platsen för en av de mest dramatiska händelserna i det unga Islands historia. Hjörleifur Hróðmarsson var fosterbror till Ingólfur Arnarson, den man som enligt den traditionella historieskrivningen var den första bosättaren på Island. De följde varandra över havet i olika båtar, men förlorade varandra ur sikte.

Bägge övervintrade på sydkusten med målet att fortsätta längre västerut till våren. Men någon sommar fick inte Hjörleifur Hróðmarsson uppleva. När våren kom mördades han av de egna trälarna. De tog kvinnorna till fånga och flydde mot Västmannaöarna. På Hemön hämnades Ingólfur Arnarson broderns död. I jakten drev han trälarna ut på klippor där de inte hade annat val än att kasta sig i havet.

På Hjörleifshöfði finns det som tros vara Hjörleifur Hróðmarssons grav. Den är fredad som fornminne.

I dag är avståndet mellan Hjörleifshöfði och havet ett par kilometer. Så var det inte när Hjörleifur Hróðmarsson kom till platsen under 870-talet. Då hade Hjörleifshöfði efter att ha varit en fristående ö nyligen växt ihop med fastlandet. Det är lämningar från översvämningar vid vulkanutbrott i Katla som sammanfogat fastlandet och Hjörleifshöfði.

Fastigheten omfattar stora delar av Mýrdalssandur, ett område beläget öster om Vík í Mýrdal och väster om Kirkjubæjarklaustur. I söder sträcker den sig från Kötlutangi - som tillsammans med Dyrhólaey utgör den sydligaste punkten på det isländska fastlandet - till Kötlujökull, en utlöpare från Mýrdalsjökull, i norr.

Av den totala ytan på 11 500 hektar består tre fjärdedelar av sand och stenöken. Delar av fastigheten har planterats och i synnerhet alaskalupin har spridit sig över stora områden. Försök att odla potatis och korn bland lupinerna har fallit väl ut. Sådana odlingar skulle alltså kunna ge intäkter till en ny ägare.

Prislappen för fastigheten är mellan 500 miljoner och 1 miljard isländska kronor.

Här kan du läsa mer om Islands sydligaste punkter.

Utrotad garfågel kan återupplivas i Nordatlanten

För 172 år sedan dödades de sista kända garfåglarna på Eldey. Nu kan den utrotade arten återuppstå i Nordatlanten. Det är Revive & Restore som vill återskapa garfågeln med hjälp av dna och alkan, artens närmaste släkting. Tanken är att de stora äggen ska ruvas av gäss. Det rapporterar Daily Telegraph.

I början av 1800-talet fanns det bara några få platser kvar i världen där garfågeln häckade. Två av dem var isländska öar - Grímsey norr om fastlandet och Geirfuglasker, en liten klippö mellan Eldey och Geirfugladrangur sydväst om det isländska fastlandet.

1830 sjönk Geirfuglasker under vattenytan i samband med vulkanisk aktivitet. Den lilla kolonin av garfågel tog då sin tillflykt till Eldey. Där upptäcktes de 1835. Då fanns ett femtiotal vuxna garfåglar på ön.

I takt med att garfågeln blev allt sällsyntare steg priserna på uppstoppade exemplar och ägg. I juli 1844 gick isländska fiskare i land på Eldey. Uppdraget hade de fått av en dansk samlare. På ön fanns ett häckande par. De bröt nacken på fåglarna och en av dem råkade trampa sönder deras ägg. Där upphör det sista säkra kapitlet i garfågelns historia.

Det finns rapporter om att garfågel ska ha setts till några år efter att det sista paret dödades på Eldey. De har dock inte kunnat verifieras med säkerhet.

Garfågeln var ett lätt byte för människan. En vuxen fågel vägde omkring fem kilo och mätte runt 80 centimeter. Eftersom vingarna bara var 15 centimeter långa kunde den inte flyga. Däremot var garfågeln en god simmare.

Isländska myndigheter äger en uppstoppad garfågel och ett ägg från en garfågel. Den kanske mest kända garfågeln i landet är dock ett konstverk i form av en skulptur placerad på Reykjanestá. Där ser den ut över havet mot Eldey, den plats där arten utrotades på grund av människans jakt.

Nu kan uppstoppade fåglar och bevarade ägg bli de redskap som möjliggör garfågelns återkomst. Det är det amerikanska institutet Revive & Restore som har långt gångna planer på att återskapa garfågeln. Tanken är att den ska placeras ut på öar i Nordatlanten där den fanns för flera hundra år sedan.

Återskapandet blir dock inte helt enkelt. Daily Telegraph berättar att dna från garfågeln ska injiceras i tordmule, som är garfågelns i dag närmast levande släkting. Tordmulen är dock bara ungefär hälften så stor som garfågeln. Därför kommer forskarna att ta hjälp av gäss under häckningstiden.

Den plats som forskarna valt ut för återintroduktionen är Farne Islands, en ögrupp öster om nordöstra England. Där fanns garfågeln åtminstone på 1760-talet.

Här kan du läsa mer om utrotningen av garfågeln.

Dagens citat

"One chilly afternoon I was treated to an Icelandic favorite: a pylsur. A pylsur is a mouthwatering lamb, pork, and beef hot dog sinfully smothered in ketchup, sweet mustard, remoulade, crispy fried onions and raw onions. I had one bite and instantly went back to the stand to order the next one for when I was finished devouring the first."

Blakely Trettenero i New York Daily News om isländsk varmkorv.

tisdag 23 augusti 2016

Allt dyrare att bo på hotell på Island

Priserna för att övernatta på hotell och pensionat steg med 15,1 procent under andra kvartalet i år. Och med hänsyn till den allt starkare isländska kronan ökade priserna med 26 procent. De senaste fem åren har det blivit dubbelt så dyrt att bo på hotell och pensionat på Island. Det skriver Landsbanki i en analys.

Efterfrågan på hotellrum har de senaste åren borgat för stora prishöjningar. Den riktiga turistboomen började 2011. Då var Island fortfarande förhållandevis billigt jämfört med prisnivån före kraschen. Samtidigt lockades tusentals turister till landet efter Eyjafjallajökulls utbrott året innan.

Sedan 2011 har priserna i utländska valutor dubblerats. Den allt starkare isländska kronan gör att prishöjningarna blir extra höga för utlänningar på grund av ogynnsamma växelkurser. Utländska turister svarar för 86 procent av gästnätterna.

Under andra kvartalet i år höjdes priserna med 15,1 procent. Den reella höjningen var dock 26 procent eftersom kronan under samma period steg åtskilligt i värde. Ökningstakten är den snabbaste sedan 2011.

Isfria ytor på Vatnajökull utvecklas som Surtsey

Foto: Starri Heiðmarsson
Allt fler växter får nu fäste på isfria ytor på glaciärerna Vatnajökull och Breiðamerkurjökull. Det ständigt varmare klimatet gör att fler växter överlever de stränga vintrarna. Växtlighetens utbredning på glaciärerna sker i ungefär samma takt som den sprider sig över vulkanön Surtsey. Det fastslår Náttúrufræðistofnun Íslands efter årets expedition till glaciärerna.

I dagsläget smälter de isländska glaciärerna i en takt som gör att sannolikt bara Vatnajökull finns kvar år 2150. Och det som då finns kvar av vad som i dag är Europas största glaciär kommer inte att vara mycket. För första gången på många hundra år blir nu områden isfria efter att länge ha befunnit sig under glaciärens istäcke.

Náttúrufræðistofnun Íslands genomför regelbundet vetenskapliga expeditioner till Breiðamerkurjökull och Vatnajökull. Här drar sig glaciären tillbaka från år till år - vilket inte minst märks på hur glaciärlagunen Jökulsárlón, där isberg och smältvatten från Breiðamerkurjökull samlas, breder ut sig från år till år.

För att kunna studera växtlighetens utbredning besöker de Máfabyggðir i Vatnajökull, en plats som varit isfri sedan den senaste istiden. Övriga platser ligger på Breiðamerkurjökull, en utloppsglaciär från Vatnajökull. De är Kárasker som blev isfritt 1935, Bræðrasker som blev isfritt 1961, Maríusker som blev isfritt 2000, Systrasker som blev isfritt 2010 och Grannasker som blev isfritt i år.

Gemensamt för platserna som studeras är att de är så kallade nunataker, alltså områden som tidigare varit täckta av is men nu är isfria. Nunataker omges dock av glaciärer.

Utvecklingen på glaciärerna påminner i stor utsträckning om utvecklingen på Surtsey, den ö som skapades under ett vulkanutbrott som rasade mellan 1963 och 1967. Likheterna finns i själva spridningstakten. Trots att förutsättningarna för växtlighet närmast är totalt olika finns ändå mycket gemensamt.

Under sommarens vetenskapliga expedition till Surtsey hittades 61 olika växter. Vid Bræðrasker - som blev isfritt två år före utbrottet som skapade vulkanön började - hittades 60 olika arter. Bræðrasker uppvisar stora likheter med Surtsey och är bara två år äldre.

På 81 år gamla Kárasker fanns 71 olika arter, på 16 år gamla Maríusker fanns 37 arter, på sex år gamla Systrasker fanns 13 arter och på Grannasker, där istäcket försvann under sommaren, fanns än så länge ingen växtlighet alls.

Máfabyggðir ligger på 1 442 meters höjd på södra Vatnajökull. Här har ytterst få människor satt sin fot sedan den senaste istiden. Området har därför varit orört nästan på samma sätt som Surtsey. Den första kartläggningen av växtligheten på platsen gjordes 1979.

För 37 år sedan hittades 46 olika arter av växter vid Máfabyggðir. Vid expeditionen tidigare i augusti i år hade antalet stigit till 52 arter.

Náttúrufræðistofnun Íslands slutsats är att den globala uppvärmningen - som skapar allt fler nunataker i Vatnajökullmassivet - skapar förutsättningar för att allt mer växtlighet ska sprida sig till och lyckas överleva på glaciären.

Här kan du läsa mer om årets expedition till Surtsey.