onsdag 19 september 2018

Starkaste stödet för Socialdemokraterna på fyra år

Socialdemokraterna går framåt till den högsta opinionssiffran hos MMR på fyra år. Partiet har nu stöd av 19,8 procent av islänningarna - och avståndet till Självständighetspartiet, som fortsätter att vara Islands största parti, ligger nu inom felmarginalen. Samtidigt dalar stödet för regeringen till den nya bottennoteringen 41,1 procent.

Stödet för Socialdemokraterna är nu det största på fyra år. I den senaste mätningen från MMR ökar partiet till 19,8 procent, en uppgång med 3,2 procentenheter jämfört med förra månaden - en mätning som aldrig publicerades.

Det är andra månaden i följd som Socialdemokraterna är såväl näst största parti som största oppositionsparti. Avståndet upp till Självständighetspartiet är nu inte större än att det ligger inom den statistiska felmarginalen.

Självständighetspartiet får nu 21,3 procent, en tillbakagång med 0,8 procentenheter. Stödet är det näst lägsta hos MMR i år.

Piratpartiet behåller ställningen som tredje största parti och näst största oppositionsparti. Det är nu 13,2 procent som sympatiserar med Piratpartiet, en nedgång med 0,2 procentenheter.

I den förra mätningen var stödet för Gröna vänstern bara 8,8 procent. Det var den lägsta nivån på två och ett halvt år. Nu vänder partiet uppåt och har 11,1 procent av väljarna bakom sig. Därmed är Gröna vänstern åter Islands fjärde största parti efter att ha passerat såväl Centerpartiet som Framstegspartiet.

Just Centerpartiet - som bildades som en utbrytning ur Framstegspartiet - är för fjärde månaden i följd större än Framstegspartiet. Stödet är nu 10,8 procent, en ökning med 0,5 procentenheter. Framstegspartiet förlorar 0,8 procentenheter och får nu 8,1 procent.

Ytterligare två partier klarar femprocentsspärren till alltinget. Renässans får 7,9 procent, en nedgång med 0,8 procentenheter, medan Folkets parti tappar 2,5 procentenheter till 5,3 procent.

Störst utanför alltinget är Gryning med 0,9 procent, en uppgång med 0,8 procentenheter. Ytterligare två partier särredovisas av MMR. Ljus framtid minskar med 0,1 procentenhet till 0,2 procent. Och Folkfronten förlorar 0,7 procentenheter och har nu 0,1 procent.

Övriga partier har 1,3 procent. Sannolikt sympatiserar en stor del av dessa väljare med Islands socialistparti, som tog sitt första kommunala mandat i vårens val. Eftersom partiet aldrig ställt upp i något alltingsval särredovisas det dock inte av MMR.

Stödet för koalitionen mellan Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet krymper till den lägsta nivån under mandatperioden. Det är nu 41,1 procent som säger sig stödja trepartiregeringen, en tillbakagång med 0,6 procentenheter.

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

Hård kritik mot kostnad för alltingets firande på Þingvellir

Notan för alltingets sammankomst på Þingvellir i somras får nu hård kritik. Räkningen blev dubbelt så hög som beräknat. Och inte minst är det fakturan på 22 miljoner isländska kronor för belysning som ifrågasätts. De hårdaste domarna kommer från Piratpartiet. Snæbjörn Brynjarsson, ersättare för Piratpartiet, anser att talmannen Steingrímur J. Sigfússon bör avgå.

Det stormade rejält om hundraårsfirandet av undertecknandet av unionsavtalet med Danmark på Þingvellir i somras. Men då handlade kritiken huvudsakligen om beslutet att bjuda in Pia Kjærsgaard, folketingets talman och grundare av Dansk folkeparti, som Danmarks representant. Hon fick dessutom möjligheten att tala inför alltinget.

Men många reagerade också på att de politiker som varit inblandade i planeringen hade felbedömt intresset för firandet. De räknade med upp till 7 000 besökare - men det kom bara omkring 300 personer för att titta på plats.

I måndags presenterades kostnaderna för firandet. I ett pressmeddelande från alltinget beskrevs det som att de hade blivit "något" större än planerat. Det hade budgeterats för utgifter på 45 miljoner isländska kronor. Räkningen stannade dock på närmare 87 miljoner.

Det var flera olika utgiftsposter som ifrågasattes. Vissa reagerade på att bygget av en scen och gångvägar gick på 39 miljoner. Men de flesta kritikerna vände sig mot att fakturan för belysning landade på 22 miljoner - trots att firandet ägde rum utomhus mitt på dagen. Det förklarades med att belysningen var nödvändig för att tv-sändningen skulle hålla hög kvalitet.

Nu fortsätter kritikstormen mot de alltingsledamöter som var inblandade i planeringen. Den främsta måltavlan är talmannen Steingrímur J. Sigfússon.

Jón Þór Ólafsson, alltingsledamot för Piratpartiet, tog upp kostnaderna i alltinget i går. Han efterlyste besked om hur kostnaderna för firandet kunde bli dubbelt så höga som planerat. Han ville bland annat se hur avtalen med de olika entreprenörerna såg ut. Han nämnde särskilt notorna för belysning och scenbygge.

Även Renässans Jón Steindór Valdimarsson ifrågasatte i alltinget i går de skenande kostnaderna för firandet.

Björn Leví Gunnarsson, en annan av Piratpartiets företrädare i alltinget, frågar på Facebook om de inblandade politikerna inte satte sig in i de kostnader som var en konsekvens av att ställa så höga krav på ljud och belysning.

Snæbjörn Brynjarsson, ersättare för Piratpartiet i alltinget, går ännu ett steg längre. Han skriver i Stundin att Steingrímur J. Sigfússon bör avgå. Han anser att hela firandet anordnats av en politikerklass som tappat kontakten med verkligheten. Och huvudansvarig för arrangemanget var talmannen:
"Han åtnjuter inte längre förtroende och om vi vore i något av de övriga nordiska länderna, till exempel Sverige eller Norge, så hade jag inte ens behövt skriva det. Han hade helt enkelt varit slut. Människor kan naturligtvis träta om jubileumsnämndens mötesprotokoll i det oändliga och tjafsa om saken fram och tillbaka, men det förändrar inte faktumet att alltingets talman är tingets högst avlönade medlem eftersom han är huvudansvarig för dess arbete. Och Steingrímur är huvudansvarig för mötet."
En annan som sågar firandet är Þór Saari. Mellan 2009 och 2013 representerade han först Medborgarrörelsen och därefter Rörelsen i alltinget. Sedan han lämnade alltinget har han utan framgång kandiderat både för Socialdemokraterna och Piratpartiet. Han skriver på Facebook att firandet på Þingvellir inte kunde ha gått mer snett:
"Så handskas landets politiska överklass med medborgarnas pengar. Ett totalt misslyckat möte med en rasist som hedersgäst och som behövde belysning mitt på ljusa dagen i juli. Hur galet kan detta egentligen bli?"
Þráinn Bertelsson satt i alltinget under samma period och representerade först Medborgarrörelsen och därefter Gröna vänstern. Även han riktar på Facebook skarp kritik mot den tidigare partikamraten Steingrímur J. Sigfússon:
"Fint folks fisförnämligheter på bekostnad av dem som inte är bjudna, förmätenhet och djupt allvar har åtminstone under tiden som republik betraktats som mycket kulturell trots att sådan uppskruvad galenskap har börjat irritera många. Tveklöst var Steingrímur den som stod bakom denna löjliga tillgjordhet, men han är bara alltingets talman och regeringen och den majoritet som stödjer den är naturligtvis lika ansvarig för detta som Steingrímur. Detta är samma människor som har kallat in väpnad polis för att avskräcka allmänheten för att komma och kika på det fina folkets tillgjordhet vid alltingets öppnande."
Ágúst Ólafur Ágústsson, alltingsledamot för Socialdemokraterna, går inte lika långt i sin kritik. Men han säger till Vísir att kostnaderna är anmärkningsvärt höga och att det behövs en förklaring för hur slutnotan kunde bli så hög:
"Dessa siffror tilldrar sig avsevärd uppmärksamhet, i synnerhet om vi till exempel tittar på att denna läktare och gångstig skulle byggas och kostar över 39 miljoner kronor. Man hade till och med trott att det skulle vara billigare att bygga en villa i området för samma summa. 22 miljoner för belysning - detta är mycket besynnerliga siffror så det behöver åtminstone förklaras bättre för tinget och folket."
Under gårdagen var det också många som valde att skämta om kostnaderna för firandet på Þingvellir. Þorsteinn Guðmundsson kommenterade notan i ett inlägg på Twitter:
"Förstår inte varför människor klagar över en kostnad på 86 985 415 kronor för alltingets jubileumsmöte i somras. Allt detta kommer att återfås när detta ges ut på dvd."
Bragi Valdimar Skúlason föreslog på Twitter en annan tolkning av utgifterna för belysning:
"Alltinget. Dagordning: Blockering av dagsljus vad det än kostar."
Även Jón Gnarr använde sig av Twitter för att driva med kostnaderna för jubileet:
"Har en liten trädgårdsfest mitt på dagen på fredag. Inte en massa folk eller så. Men jag vill ha bra belysning. Men får inte kosta mer än 10 till 15 miljoner."
Här kan du läsa mer om kritiken mot firandet på Þingvellir.

Dagens citat

"Jag tror att nästa vinter blir mycket besvärlig för turismen. Den kommer att bli svår. Det vore oförsiktigt att tänka sig något annat. Sedan är det naturligtvis vädret. Det ena dåliga väderrekordet efter det andra faller och man behöver gå tillbaka ett århundrade i tiden för att hitta lika dåligt väder. Så detta är verkligen förändrade villkor."

Birgir Ómar Haraldsson, vd för Norðurflug, säger i Morgunblaðið att det kostnadsläge som uppstått på grund av den starka isländska kronan kommer att göra det allt tuffare för företag inom turistindustrin.

tisdag 18 september 2018

Tidvattnet strandsatte norrskensturister på Grótta

Turister som var på Grótta för att titta på norrskenet fick undsättas med båt i söndags kväll. De larmade räddningstjänsten vid 21-tiden sedan de upptäckt att de blivit strandsatta på ön. De kände inte till att tidvattnet under stora delar av dygnet förvandlar halvön på Seltjarnarnes västra spets till en ö.

Grótta är halvön som utgör Reykjavíkområdets och Seltjarnarnes västligaste punkt. Platsen är mycket populär såväl bland lokalbefolkning som turister. Många tar sig ut till Grótta för att titta på norrsken. Eftersom det finns mindre belysning ute på Grótta är sannolikheten för att kunna se norrsken högre.

Men den som går ut till Grótta behöver ha koll på tidvattnet. När det är flod är platsen isolerad från fastlandet. Vid ebb går det däremot utmärkt att ta sig till Grótta. Ebben varar i ungefär sex timmar åt gången. Tiderna för ebb och flod finns uppsatta på informationsskyltar vid Grótta. Kommunen publicerar dessutom tidvattentabellerna på nätet.

I söndags var vattenståndet som lägst klockan 17.16. I ungefär ytterligare tre timmar var det alltså möjligt att gå tillbaka över till fastlandet. Men de utländska turister som var på Grótta för att beskåda norrsken hade inte koll på eller glömde bort skiftet från ebb till flod.

Vid 21-tiden, alltså ungefär en timme efter att det slutat vara möjligt att gå över till Seltjarnarnes, ringde de räddningstjänsten. De undsattes med båt och fördes i land.

Om de hade väntat kvar ute på Grótta hade de fått vänta till omkring 2.30 på natten innan det hade varit möjligt att gå tillbaka till fastlandet.

Här kan du läsa mer om Grótta.

Pirat vill ge fredspris till John McCains hjärntumör

Hjärntumören som orsakade John McCains död borde få Nobels fredspris. Och det är tur att helvetet inte finns - annars hade den amerikanske senatorn hamnat där för att brinna. Skälet är att han har miljoner människoliv på sitt samvete. Det skriver Snæbjörn Brynjarsson, ersättare i alltinget för Piratpartiet, i Stundin.

Beskedet om John McCains död har följts av två olika typer av eftermälen. Åtskilliga tidigare politiska motståndare hyllar hans motstånd mot delar av president Donald Trumps politik. Andra pekar ut John McCain som en senator som ägnat sig åt att söndra och krigshetsa.

En som inte alls gillar John McCain är Snæbjörn Brynjarsson, ersättare i alltinget för Piratpartiet. I det senaste valet var han nummer fyra på partiets lista i södra Reykjavík. Eftersom Piratpartiet fick två mandat i valkretsen var han aldrig riktigt nära att bli invald.

Snæbjörn Brynjarsson skriver i Stundin att han välkomnar John McCains död. Att han kritiserade Donald Trump - en politiker som Snæbjörn Brynjarsson inte heller uppskattar - anser han inte vara någon förmildrande omständighet. Vändningen kom sedan Donald Trump gjort narr av John McCain. Att hylla honom bara av detta skäl vore enligt Snæbjörn Brynjarsson som att hylla Adolf Hitler för att han hatade Josef Stalin:
"Tack och lov för den tidigare amerikanske senatorn John McCain finns inte helvetet i verkligheten. Om så vore fallet hade han suttit i fritösen med andra McCain-pommes frites. Om honom har jag inte mycket mer att säga än att min nominering till Nobels fredspris i år är hjärntumören som föranledde hans död."
I artikeln listar Snæbjörn Brynjarsson de politiska ställningstaganden som fick honom att utveckla en djup avsky för John McCain. Han beskrivs som den som genom att öppna dörren för Sarah Palin och tea party-rörelsen släppte in konspirationsteoretiker och rasister i Republikanernas toppskikt.

Vidare vänder sig Snæbjörn Brynjarsson mot John McCains hållning om att bomba Iran och om att vilja invadera såväl Iran som Irak. Han anser också att senatorn har ett stort ansvar för NSA:s spioneri på medborgare och Guantánamobasen:
"Förgifta politiken och förstöra liv. Varje månad driva tusentals på flykt och har tvingat bort miljontals och har dödat miljontals utöver det. Jag glömmer inte vem som stödde det."
Han anklagar också John McCain för att ha satt sig emot förslag om lika rättigheter för minoritetsgrupper. Snæbjörn Brynjarsson nämner bland annat frågor som äktenskap för personer av samma kön och aborträtt.

Trots att Snæbjörn Brynjarsson inte alls sympatiserar med Donald Trump anser han att John McCain i hans ögon hade blivit en ännu sämre president. Han beskriver också senatorns liv som färgat av bristande respekt för andra. Det började enligt Snæbjörn Brynjarsson redan under Vietnamkriget och fortsatte sedan med hängiven uppslutning bakom ökad vapentillgång, upprustning och krigshetsande:
"De människoliv som skulle gå förlorade i utsiktslösa krigsillusioner från människor som McCain skulle aldrig komma tillbaka. Därför tar jag hellre tre mandatperioder med Trump än en mandatperiod med McCain, och må han brinna i det helvete som han trodde sig tro på, men som vi mycket väl vet faktiskt inte finns till."
I Stundin är de flesta läsarkommentarerna positiva till Snæbjörn Brynjarssons artikel. I Eyjan - som återger delar av innehållet - är de flesta däremot negativa.

Kräver besked om Pia Kjærsgaards inbjudan till alltinget

Besked om vem som bjöd in Pia Kjærsgaard till hundraårsfirandet av unionsavtalet med Danmark på Þingvellir, upplysningar om kommunikationen mellan alltingets talman Steingrímur J. Sigfússon och folketinget och information om när hennes besök kunde ha ställts in. Det kräver nu Piratpartiets Jón Þór Ólafsson i en interpellation. Samtidigt står det klart att firandet blev dyrt.

Att det var Pia Kjærsgaard som i rollen som folketingets talman skulle tala inför alltinget under hundraårsfirandet av unionsavtalet med Danmark kom som en överraskning för många alltingsledamöter. Piratpartiet valde att i protest bojkotta hela ceremonin på Þingvellir. En socialdemokrat lämnade platsen när hon talade.

Såväl inbjudan som protesterna utlöste debatt både på Island och i Danmark. En rad politiker - främst från oppositionen - beskrev Pia Kjærsgaard som en rasist och fascist. Men kritiken mot talmannen Steingrímur J. Sigfússon handlade också om informationen till övriga ledamöter om hennes närvaro. Vissa hävdade att han försökt dölja att hon skulle vara med på Þingvellir.

Steingrímur J. Sigfússon svarade att han inte hade någon sympati för Pia Kjærsgaards åsikter. Men hon var inbjuden i egenskap av folketingets talman. Eftersom firandet gällde undertecknandet av 1918 års unionsavtal var det naturligt att hon representerade Danmark.

Nu kräver Piratpartiets Jón Þór Ólafsson besked om hur det gick till när Pia Kjærsgaard bjöds in till firandet. Han vill bland annat ha all kommunikation mellan Steingrímur J. Sigfússon och folketinget. Han frågar också Steingrímur J. Sigfússon om han ansåg att informationen om besöket till övriga alltingsledamöter varit tillräcklig. Dessutom vill han veta när inbjudan till Pia Kjærsgaard kunde ha dragits tillbaka utan att det hade ställt till problem.

Men det var inte bara Pia Kjærsgaards närvaro som skapade debatt. Hela firandet på Þingvellir ifrågasattes i efterhand. Regeringen hade räknat med upp till 7 000 besökare. Men det kom bara runt 300 personer. Dessutom direktsändes hela firandet i tv.

Notan gick på hela 87 miljoner isländska kronor. Det betydde att kostnaderna för högtidlighållandet av unionsfördraget blev dubbelt så höga som beräknat när beslutet om firandet togs i alltinget.

Förklaringen till de skenande utgifterna kan ha varit att kalkylerna baserades på kostnader för ett liknande firande på Þingvellir år 2000. Då ställdes dock inte lika höga krav på exempelvis belysning och ljud för att evenemanget skulle kunna sändas i tv.

Halva kostnaden gick till att skapa gångvägar och bygga scener. Men hela 22 miljoner gick till belysning - trots att firandet ägde rum i dagsljus under bar himmel. Skälet var att det krävdes särskild belysning för att skapa optimala förutsättningar för tv-sändningen.

På plats fanns förutom Pia Kjærsgaard ytterligare tretton utländska gäster. Räkningen för deras deltagande slutade på 1,4 miljoner isländska kronor. Statskassan betalade två hotellnätter för hedersgästerna.

I ett pressmeddelande från alltinget sägs det att de beräknade kostnaderna överskreds "något" - bland annat på grund av besluten att satsa på ljud och bild. Investeringarna i gångvägar ska komma till nytta även för andra gäster till Þingvellir.

Här kan du läsa mer om debatten om Pia Kjærsgaards närvaro på Þingvellir.

Dagens citat

"Vi siktar på det. RÚV har fått ökade anslag och vi siktar även fortsättningsvis på att ha ett starkt RÚV."

Kultur- och utbildningsminister Lilja Alfreðsdóttir i Fréttablaðið på frågan om regeringen avser att kompensera public service-bolaget RÚV för de intäkter som kommer att försvinna när deras möjligheter till sponsring och annonsering minskas - läs mer här.

måndag 17 september 2018

Oljeläcka stoppade elva flygplan från att landa i Keflavík

Illustration: Flight Radar 24
Elva flygplan tvingades i går eftermiddag cirkla runt flygplatsen i Keflavík i väntan på landning. Samtidigt pågick en febril sanering av hydraulolja på landningsbanan. Oljan hade läckt från ett plan som tidigare landat i Keflavík. Det elfte och sista planet i raden hade inte tillräckligt med bränsle utan landade i stället i Akureyri.

Under tidig eftermiddag i går upptäcktes ett läckage av hydraulolja på landningsbanan i Keflavík. Oljan kom från ett privatplan som nyligen landat.

Medan saneringen pågick kunde inga andra plan landa. Samtidigt närmade sig en av dagens mest intensiva tidpunkter på flygplatsen då Wow Airs och Icelandairs morgonflyg till Europa återvänder till Island.

Saneringsarbetet pågick i en halvtimme. Under tiden tvingades elva flygplan att cirkla runt flygplatsen i Keflavík.

Men det elfte och sista planet valde att inte vänta på sin tur i Keflavík. Det var Icelandairs flyg från Bergen som i stället valde att direkt vända norrut och landa i Akureyri. Skälet var att det inte hade tillräckligt med bränsle för att stanna i luften någon längre tid.

Efter att ha tankat i Akureyri vände planet åter till Keflavík. Passagerarna behövde aldrig lämna planet i Akureyri. Totalt blev flyget närmare två timmar försenat.

Kallar Vigur nationalklenod - vill att staten köper ön

Prislappen på Vigur är alldeles för hög för att kommunen Súðavíkurhreppur ska ha råd att köpa ön. Alltingsledamoten Halla Signý Kristjánsdóttir vill i stället att staten ska ta över Vigur. Hon beskriver ön som en nationalklenod som vore en lämplig gåva till det isländska folket lagom till hundraårsfirandet av unionsavtalet med Danmark.

Året var 1994 när Salvar Baldursson och Ingunn Sturludóttir köpte Vigur i Ísafjarðardjúp. I dag bor han på ön tillsammans med hustrun Hugrún Magnúsdóttir. Paret har bestämt sig för att flytta till fastlandet. Ön är därför till salu.

Vem som ska ta över är oklart. Det har talats om en prislapp på omkring 300 miljoner isländska kronor.

Varje sommar besöks Vigur av omkring 11 000 turister. Det går då dagliga turer till ön från Ísafjörður. Besökarna får då promenera runt på den 45 hektar stora ön bland får och lunnefåglar.

Bland sevärdheterna finns den omkring 200 år gamla roddbåten Vigur-Breiður, Viktoríuhúsið byggt runt 1860 och den enda bevarade väderkvarnen i landet. De två senare ägs av nationalmuseet Þjóðminjasafn Íslands.

Det är upp till de nya ägarna om Vigur även i framtiden ska vara öppen för besökare. Och det är något som bekymrar Pétur G. Markan, kommunchef i Súðavíkurhreppur.

Ön ligger inom kommungränsen, men han säger till Vísir att kommunen inte har råd att köpa Vigur för att kunna garantera att den är tillgänglig för allmänheten. Inte heller har kommunen någon förköpsrätt till Vigur:
"Det har mycket stor betydelse hur ägarförhållandena ser ut och hur nyttjandet av ön blir i fortsättningen. Jag ser inte detta i några särskilda nationaliteter, utan förhoppningsvis blir ägarförhållandena sådana att de tjänar turismen och lokalbefolkningen."
En annan som tycker att Vigur är viktig är Halla Signý Kristjánsdóttir, alltingsledamot för Framstegspartiet. Hon skriver på Facebook att öns historia och natur gör att den inte bör ägas av utlänningar som förhindrar turister att besöka Vigur. Ön bör betraktas som en naturtillgång som går i arv från generation till generation:
"Vigur är en nationalklenod som det inte behöver talas länge och omständligt om. Därför vore det lämpligt att isländska staten köpte ön, tog vid stafettpinnen och höll i den i den form som den har i dag. En värdig gåva från staten till folket till hundraårsfirandet av unionsavtalet."
Här kan du läsa mer om försäljningen av Vigur.

Wow Air undanröjer akuta hotet om konkurs

Wow Air har säkrat 6 miljarder isländska kronor för att kunna flyga vidare. Men frågan är om flygbolaget lyckas dra in dubbla summan från nya investerare. Samtidigt cirkulerar uppgifter om att Wow Air har skulder till flygplatsbolaget Isavia på 2 miljarder. Det rör sig enligt Morgunblaðið om obetalda landningsavgifter.

Det akuta konkurshotet mot flygbolaget Wow Air ser ut att vara över. De senaste veckorna har Wow Air jagat nya investerare genom treåriga obligationer. Målet var att dra in mellan 6 och 12 miljarder isländska kronor i nytt kapital. I fredags kom beskedet att Wow Air nått den nedre gränsen.

Pengarna är nödvändiga för Wow Airs fortsatta existens. Bolaget gjorde förra året en förlust på 2,4 miljarder. I år väntas förlusten stiga till 3,3 miljarder. Höga kostnader för löner och bränsle är en faktor till det svaga resultatet. Dessutom krigar Wow Air med Icelandair på närmast samma linjenät - och den kampen gör att bägge bolagen just nu förlorar enorma summor.

Men det är uppenbart att det har varit tufft för Wow Air att hitta finansiering. Processen tog längre tid än väntat. Dessutom kunde Fréttablaðið berätta att Wow Air vänt sig till de tre isländska storbankerna - Landsbanki, Arion banki och Íslandsbanki - i jakten på kapital. Samtliga nobbade flygbolaget.

Skúli Mogensen, vd för Wow Air, skriver på Facebook att han hoppas att allt med obligationerna ska bli klart i morgon. Tidigare vände han sig i ett mejl till de anställda och sade att han jobbade dygnet runt med att säkra finansiering.

Men det betyder inte att alla frågetecken är uträtade. Enligt Morgunblaðið har Wow Air skulder till flygplatsbolaget Isavia på omkring 2 miljarder isländska kronor.

Wow Air ska enligt Morgunblaðið inte ha betalat några landningsavgifter i Keflavík sedan i våras. Nu uppges det pågå diskussioner mellan bolaget och Isavia för hur Wow Air ska kunna komma i kapp betalningarna. Hälften av skulden sägs redan ha passerat förfallodatum.

Skúli Mogensen förnekar att Wow Air skulle ha en skuld till Isavia på över 2 miljarder. Samtidigt vill han inte säga hur stor skulden till flygplatsbolaget faktiskt är. Han pekar inte ut några andra felaktigheter i artikeln. Inte heller Isavia vill lämna någon information om några skulder.

En siffra som skulle kunna vara aktuell har Morgunblaðið hittat i Isavias halvårsbokslut. Där har de inhemska fordringarna ökat med 1,2 miljarder. Samtidigt säger Bogi Nils Bogason, tillförordnad vd för Icelandair, i Morgunblaðið att bolaget inte har några obetalda skulder till Isavia.

Det går inte att utesluta att miljardskulden skulle ha en annan förklaring, men det är svårt att se hur fordringarna skulle kunna stiga så snabbt om det inte rörde sig om obetalda landningsavgifter från ett stort isländskt flygbolag.

Wow Airs kris fortsätter också att sprida oro. Regeringen diskuterade förra helgen på nytt bolagets utsatta situation. Hittills finns det inget som tyder på att staten skulle ingripa vid ett akut konkurshot.

Finansminister Bjarni Benediktsson gav sig dock in i debatten i lördags genom ett inlägg på Twitter. Där länkar han till en ledare i Morgunblaðið från 1980. Då uppmanades den dåvarande regeringen att avskaffa landningsavgifterna för Flugleiðir, en föregångare till Icelandair, på grund av ett svårt marknadsläge.

Osäkerheten i turistnäringen gäller inte bara Wow Air. Även Icelandair befinner sig i kris efter en misslyckad satsning på Nordamerika, stigande kostnader för bränsle och löner samt fortsatt låga biljettpriser till följd av hård konkurrens. Dessutom gör den starka isländska kronan att turismen till Island inte längre ökar.

I veckan ingrep Seðlabanki Íslands och stödköpte isländska kronor. Beslutet var ett svar på den senaste tidens sjunkande valutakurs. Det var första gången på ett år som centralbanken stödköpte kronor.

Här kan du läsa mer om krisen för Wow Air.

Dagens citat

"We left for Iceland with only 24 hours’ notice and—by the time we arrived—the Icelandic foreign exchange market had collapsed and the króna was in free-fall. Foreign currency was already being severely rationed to ensure that payments for priority imports could continue to be made—even the smooth supply of imported food and medicines was not assured. What we witnessed unfolding right in front of our eyes was not only one of the deepest financial crises in modern economic history, but one that was associated with a high risk of becoming severly disruptive to Iceland’s real sector and to people’s welfare, reflecting the extreme dependence on imports and the significant foreign-currency and foreign-currency indexed debt that households and corporations has incurred in the boom years."

Poul Thomsen, Europachef för Internationella valutafonden, i lördagens tal i Harpa i Reykjavík om hur IMF samarbetade med Islands regering efter finanskraschen hösten 2008 - se hela talet och den efterföljande diskussionen med centralbankschefen Már Guðmundsson här.

söndag 16 september 2018

Dagens bonuscitat

"Island är den vilda laxens sista bastion i världen. Om denna kamp förloras här då är denna djurart borta. Det fanns lax i många länder i Europas fastland och i USA för några år sedan, men allt detta har försvunnit. Om denna odling i havskassar får breda ut sig kommer samma sak ske här som på andra ställen. Om det vilda laxbeståndet här blandas med någon norsk odlad lax som är främmande för den isländska naturen så är skadan oåterkallelig."

Ingólfur Ásgeirsson, grundare av Icelandic Wildlife Fund, i Fréttablaðið om organisationens arbete för att få isländska restauranger att välja bort lax som odlats i havskassar.

Arbetslösheten på Island ökar för andra månaden i följd

För andra månaden i rad stiger arbetslösheten på Island. I augusti var det 2,3 procent av islänningarna som var utan jobb. Arbetslösheten ökade i fem regioner och låg kvar på samma nivå som i juli i tre regioner. Vinnumálastofnun räknar i en prognos med att ungefär lika många kommer att sakna jobb även i september.

2018 blir året då trenden med sjunkande arbetslöshet bryts. Hade det inte varit för en sjömansstrejk under början av 2017 - som främst ledde till ett stort antal varsel i fiskeindustrin på land - hade arbetslösheten i år varje enskild månad varit högre. Och det är en tendens som blev starkare under augusti i år.

Arbetslösheten i augusti var 2,3 procent, en ökning med 0,1 procentenheter jämfört med juli. I augusti 2017 var det 1,9 procent av islänningarna som saknade sysselsättning.

Vinnumálastofnun räknar med att arbetslösheten ligger kvar på samma nivå i september i år. Normalt sett är det mycket små skillnader mellan augusti och september. Att säsongsjobben blir färre och får arbetslösheten att stiga är något som främst brukar inträffa i oktober.

I fem av åtta regioner ökade arbetslösheten under augusti. I övriga tre var den lika stor som i juli.

Flest arbetslösa fanns på Suðurnes med 3,1 procent, en ökning med 0,3 procentenheter. I Reykjavíkområdet var arbetslösheten 2,5 procent (+0,1), Norðurland eystra 1,8 procent (oförändrat), Suðurland 1,7 procent (+0,1), Vesturland 1,5 procent (+0,3), Austurland 1,3 procent (oförändrat), Västfjordarna 1 procent (+0,1) och Norðurland vestra 0,9 procent (oförändrat).

Arbetslösheten stiger snabbare bland utländska medborgare än bland isländska medborgare. I augusti var 4,9 procent av utlänningarna utan jobb. De utgör nu en tredjedel av samtliga arbetslösa i landet.

Bland kvinnor är arbetslösheten 2,5 procent och bland män 2,1 procent. Den ökade för bägge könen med 0,1 procentenheter under augusti. Också arbetslösheten bland personer i åldern 18 till 24 år steg lika mycket till 1,7 procent.

Här kan du läsa mer om arbetslösheten på Island.

Efter 81 år vill Bæjarins beztu pylsur få permanent tillstånd

Korvkiosken Bæjarins beztu pylsur är åter tillbaka i korsningen mellan Tryggvagata och Pósthússtræti i Reykjavík efter att ha stått en liten bit längre bort i ett år. Trots att den funnits på nästan samma plats ända sedan 1937 har korvkiosken aldrig fått något permanent tillstånd från kommunen. Nu siktar ägarna på att få klartecken att stanna kvar för gott.

Ända sedan Bæjarins beztu pylsur öppnade 1937 har korvkiosken haft sin plats i hörnet vid Tryggvagata och Pósthússtræti i centrala Reykjavík. Efter 81 år på samma ställe har den fortfarande inget permanent tillstånd. I stället har det förnyats från år till år.

Förra året flyttades korvkiosken tillfälligt en bit bort under bygget av en ny transformatorstation vid Hafnarstræti. I torsdags lyftes den åter till det gamla läget vid Pósthússtræti.

Nu vill ägaren Guðrún Björk Kristmundsdóttir få ett permanent tillstånd för Bæjarins beztu pylsur. Tidigare har det tillfälliga tillståndet förnyats automatiskt. Hon säger till Eyjan att det nu blivit dags att få det bekräftat från kommunen att korvkiosken ska få vara kvar. Det är ett mål som hon haft ända sedan hon tog över för 30 år sedan:
"I forna dagar, långt före min tid då farfar drev stället, var kommunens argument för att inte ge ett fullständigt tillstånd att stället uppmuntrade till drickande och slagsmål. Då hade några personer från samhällseliten klagat till kommunledningen om att det bara var pack som rörde sig där. Nu på senare tid har problemet främst varit att vi inte tycks passa in i någon tydlig definition hos kommunen. Vi är inte någon försäljningsvagn eftersom korvkiosken inte är flyttbar, vi är ingen liten butik och ingen restaurang. Så har kommunens stadsplanering på denna tomt, som har varit på gång så länge, också varit ett hinder."
Borgmästaren Dagur B. Eggertsson är åtminstone medveten om problemet. Han var på plats när korvkiosken flyttades. Han konstaterar på Facebook att Bæjarins beztu pylsur nu är tillbaka på det ordinarie stället - trots att tillståndet alltså har varit tillfälligt ända sedan öppningen för 81 år sedan.

Här kan du läsa mer om Bæjarins beztu pylsur.

Dagens citat

"Island upplever sedan några år tillbaka en boom inom poesi­utgivningen och det är småförlagen som driver den genom att ge ut böcker i ytterst begränsade upplagor. På så vis skapas både nya författare och en ny publik, till båtnad för hela det litterära systemet."

John Swedenmark skriver i Svenska Dagbladet om intresset för lyrik på Island.

lördag 15 september 2018

Dagens bonuscitat

"Jag tror att det väcker förundran hos de flesta som kommer hit första gången vilket stort och väldigt byggnadsverk detta är. Och även vilken kort tid det tog att bygga det."

Þórhallur Pálsson, som för energibolaget Landsvirkjuns räkning leder guidade turer vid kraftverksdammen vid Kárahnjúkar, i Vísir om hur besökare brukar reagera på bygget.

Resväska hamnade i Gjögur - kan ta en vecka att få tillbaka

När Ernirs flyg landade i Gjögur i Árneshreppur i tisdags fanns en resväska ombord. Den lastades av i Gjögur. Men när planet hade återvänt till Reykjavík upptäcktes det att resväskan hade skickats fel. Den skulle till Húsavík. Efter att misstaget kommit i dagen började jakten på någon som kunde ta med sig väskan söderut så att den inte skulle bli kvar i en vecka.

Under somrarna flyger Ernir en gång i veckan mellan Reykjavík och Gjögur. Under vintern - när flyget ofta är enda sättet att komma till och från kommunen Árneshreppur - gör bolaget två turer i veckan.

När planet från Reykjavík landade i Gjögur i tisdags fanns en resväska ombord. Men efter att den lastats av i Gjögur upptäcktes det att den hade skickats fel. Den skulle till Húsavík, en annan av Ernirs destinationer. Eftersom planet redan hade lyft var det för sent att skicka tillbaka väskan med samma flyg.

Nästa flyg till Reykjavík gick alltså först om en vecka - alltså nu på tisdag. För att inte resväskan skulle bli kvar i Gjögur så länge gjorde en av dem som arbetar på flygplatsen en efterlysning på Facebook. Där efterfrågades någon som var på väg till Reykjavík som kunde ta med sig resväskan. Det bästa erbjudandet kom från en som skulle resa söderut med bil på söndagen.

Anledningen till att väskan hamnade i Gjögur ska ha varit en förväxling på flygplatsen i Reykjavík. En bagagevagn avsedd för Húsavík - ett flyg som avgick senare samma dag - drogs i stället fram till det flyg som skulle till Gjögur.

Ny tunnel gör Dynjandi till turistattraktion året runt

Tunneln under Dýrafjörður kommer att göra vattenfallet Dynjandi i Västfjordarna till en turistattraktion under hela året. Därför är det nödvändigt att investera i området så att det ökande antalet besökare inte skadar naturen. Det säger Edda Kristín Eiríksdóttir vid Umhverfisstofnun till RÚV.

Just nu byggs en tunnel under Dýrafjörður. En ny sträckning av vägen genom Gufudalssveit är också på gång samtidigt som en ny sträckning för vägen över Dynjandisheiði diskuteras. När bägge är klara kan den södra vägen längs Barðaströnd komma att ersätta den norra vägen längs Ísafjarðardjúp som det mest nyttjade alternativet för resor mellan Reykjavík och Ísafjörður.

Varje år besöks vattenfallet Dynjandi av omkring 80 000 personer. Men det är i dag bara möjligt att besöka Dynjandi så länge som vägen över Hrafnseyrarheiði är framkomlig. Den är i regel bara öppen under sommarhalvåret.

Med en tunnel under Dýrafjörður blir det möjligt att köra till Dynjandi året runt. Sannolikt innebär det att betydligt fler turister kommer att besöka vattenfallet. Redan nu pågår arbeten med att bygga ut parkeringsplatser, sätta upp utsiktsplattformar, förbättra gångstigar och installera fler toaletter.

Åtgärderna är nödvändiga. Det säger Edda Kristín Eiríksdóttir vid Umhverfisstonun till RÚV. Annars finns en risk att den känsliga naturen vid Dynjandi påverkas negativt av ökad turism. Därför är det viktigt att styra besökarna på plats:
"Vi behöver göra i ordning detta område, som är en av Västfjordarnas pärlor - en av Västfjordarnas pärlor, en av Västfjordarnas mest besökta platser och en stor magnet, så att den kan ta emot den ökning som det med all sannolikhet blir under de närmaste åren."
Här kan du läsa mer om tunneln under Dýrafjörður.

Dagens citat

"Jag tror att detta är en utmärkt människa. Men att samhället och statsapparaten på Island tillåter detta - att det inte tar tag i tömmarna och tänker framåt. Denna man var här en del förra sommaren. Man såg planet som flög förbi här. Han är alltid här med privatplanet. Jag tror inte att han har gjort mycket annat än att fiska lite här."

Björn Halldórsson, bonde i Vopnafjörður, säger till Vísir att han inte vill att rika utlänningar - i det här fallet den brittiske miljardären Jim Ratcliffe - inte ska kunna köpa mängder av fastigheter som ger dem kontroll över hela regioner - läs mer här.

fredag 14 september 2018

Jordskalv vid Bláfjöll skakar Reykjavík

Illustration: Veðurstofa Íslands
Ett kraftigt jordskalv skakade Reykjavík i går kväll. Skalvet hade en magnitud på 4,1 och hade sitt epicentrum söder om Bláfjöll. Skalvet kändes i stora delar av Reykjavíkområdet. Det föregicks av flera mindre skalv och några mindre efterskalv. Det hade inget samband med någon vulkanisk aktivitet.

Klockan 20.17 i går kväll skakades Reykjavík med omnejd av ett kraftigt jordskalv. Skalvet uppmättes till 4,1 och hade sitt epicentrum sex kilometer söder om Bláfjöll. Skalvet föregicks av en serie mindre skalv. Det följdes också av några mindre efterskalv. Även dessa skalv hade epicentrum söder om Bláfjöll.

Det stora skalvet kändes i så gott som hela Reykjavíkområdet. Bláfjöll ligger vid en sprickzon där jordskalv är vanliga. Gårdagens skalv hade inget samband med vulkanisk aktivitet. Inga skador rapporterades i samband med skalvet.

Det senaste större jordskalvet i området inträffade den 17 juni 2000. Då skedde ett skalv som uppmättes till 5.

Ny magma får Katla att producera enorm mängd koldioxid

Varje dag producerar Katla enorma mängder koldioxid. Gasen kan enligt RÚV vara ett tecken på magmarörelser som indikerar att vulkanen är på väg mot ett utbrott. Samtidigt fortsätter jordskalv att vara vanliga i området. Inget tyder dock i dagsläget på att något vulkanutbrott skulle vara nära förestående.

I år har det gått ett sekel sedan det senaste stora utbrottet i Katla. Men det finns tecken på att ett nytt utbrott skulle kunna närma sig. Ständigt sker stora jordskalvssvärmar kring Katla. Den senaste större skalvserien inträffade i början på augusti i år. Det största skalvet inträffade den 2 augusti och hade en magnitud på 3,6.

Mýrdalsjökull har också expanderat - något som tyder på att ny magma strömmar in i Katlas magmakammare och får glaciären att lyfta.

Innan 1918 års utbrott brukade Katla eruptera med 40 till 80 års mellanrum. Det mönstret är alltså brutet. Men Katla hade sannolikt mindre utbrott som aldrig tog sig igenom glaciärens istäcke 1955, 1999 och 2011.

Nu finns nya tecken på magmarörelser i Katla. De tre senaste åren har isländska och brittiska forskare undersökt utströmningen av gaser från vulkanen. Det är i synnerhet mängden koldioxid som är anmärkningsvärd. Det handlar om 20 000 ton om dagen - vilket enligt RÚV gör Katla till den tredje mest aktiva vulkanen i världen sett till produktion av koldioxid.

Evgenia Ilyinskaya, vulkanolog vid universitetet i Leeds, säger till RÚV att mängden koldioxid rimligtvis måste ha samband med nya inskott av magma i Katlas magmakammare. Efter bara tre års forskning vet de dock ännu inte om det rör sig om någon ökning eller konstanta nivåer:
"En så enorm mängd av koldioxid gör det ganska osannolikt att det bara är ett geotermiskt system som producerar så mycket gas. Det finns sannolikt magma där under vilket behövs för att producera så mycket gas."
I Alaska och på Hawaii har liknande händelser kopplats till vulkanutbrott. Då har den intensiva produktionen av koldioxid börjat upp till ett par år före ett utbrott. Det är ett faktum som gör det viktigt att fortsätta övervaka Katla. Det säger Evgenia Ilyinskaya till RÚV:
"Hon [Katla] är inte inaktiv och dessa resultat visade att något är på gång där."
Katla producerar också stora mängder metan. Vid flera tillfällen i år har dessutom en påtaglig lukt av svavel rapporterats i vattendrag nära vulkanen.

Här kan du läsa mer om Katla.

Tvist om isländsk vikingaby blir strid i rätten

Nio år efter att vikingabyn vid Horn byggdes har den fortfarande inte blivit spelplats för någon film. Och de två senaste åren har markägaren Ómar Antonsson inte fått betalt av produktionsbolaget 26 Films för hyran. Men regissören Baltasar Kormákur lägger också skuld på Ómar Antonsson för att ha chockhöjt hyran och för att ha släppt in turister på området. Det rapporterar Morgunblaðið.

Redan 2009 fick Baltasar Kormákur tillstånd från kommunen Hornafjörður att använda mark för att bygga en vikingaby på fastigheten Horn. Tanken var att byn skulle bli den huvudsakliga inspelningsplatsen för Víkingr, en film med vikingatema.

Filmen har fortfarande inte blivit verklighet. Under 2014 uppgavs vikingafilmen vara Baltasar Kormákurs nästa projekt. Då hade han inte säkrat all nödvändig finansiering. Filmen hade då på planeringsstadiet bytt namn till Vikings. Det hade också beslutats om att spela in den på engelska i stället för isländska.

Sedan dess har det varit tyst. Ómar Antonsson, som äger fastigheten Horn, säger i Morgunblaðið att produktionsbolaget Films 26 inte betalat hyran på två år. Han tycker att det är tråkigt att arbetet inte kommit i gång trots att det gått nio år sedan vikingabyn byggdes. Om han väl får svar från Film 26 är det att filmen fortfarande ska bli av:
"De säger alltid till mig att saker kommer att börja hända nästa år och nu betalar de inte ens hyra till mig längre."
Att byggnaderna inte har underhållits sedan de restes 2009 har gjort att vissa av dem nu är i dåligt skick. I vikingabyn finns bland annat ett 38 meter långt långhus, stall, smedja, hov, bryggeri och utrymmen för trälar.

Men Baltasar Kormákur har en annan bild av tvisten mellan markägaren och Films 26. Han äger inte längre manuset eller rättigheterna till det. Det gör inte heller Films 26. Ómar Stefánsson har nu stämt bolaget för obetalda hyror. Och Films 26 har i sin tur stämt honom för att ha tagit betalt av turister till vikingabyn.

Baltasar Kormákur säger i Morgunblaðið att skälet till att Films 26 inte längre betalar är att bolaget inte är överens med Ómar Stefánsson om hyran. Han anser att den höjts långt mer än vad som varit motiverat:
"Efter utdragna förhandlingar 2014 höjs hyran med 35 procent efter en svår förhandlingsrunda, men han ville höja ännu mer. 2016 kräver han så en höjning av hyran med 65 procent och det var man inte alls nöjda med. Hyran har höjts med omkring 150 procent från det att arbetet påbörjades och de är inte alls nöjda med det. Alla måste kunna se att en höjning med 150 procent inte alls är förenligt med prisnivån. Han utnyttjar sin position."
Ómar Stefánsson ska enligt Baltasar Kormákur dessutom ha krävt tredubblad hyra under den period som filmen skulle spelas in. Men konflikten gäller alltså även att Ómar Stefánsson släppt in turister i området mot betalning. Baltasar Kormákur säger i Morgunblaðið att det är ett brott mot hyresavtalet:
"Ómar har motstämts för att han utnyttjat sin position genom att ha sålt inträde till platsen i många år. Det finns mycket bevis för det och dessutom byggde han ett kafé som heter Viking Café för att ta hand om sin verksamhet. Detta har producenterna inte alls kunnat förlika sig med eftersom de hyr och betalar för platsen medan han utnyttjar det."
Här kan du läsa mer om planerna för vikingafilmen.

Dagens citat

"Det var naturligtvis en enormt stor glädjekälla och glädjeämne när den nya regeringen och kulturminister Lilja [Alfreðsdóttir] meddelade att de tänkte avskaffa denna skatt. Nu får vi helt plötsligt ett meddelande om att det inte blir av utan att i stället bidrag på något sätt ska smygas ned i utgivarnas plånböcker men att upphovspersonerna sitter kvar med sin beskärda del."

Författaren Einar Kárason kritiserar i RÚV regeringens beslut om att införa utgivningsbidrag till bokförlag i stället för att avskaffa bokmomsen eftersom han anser att det nya förslaget inte kommer att komma författarna till godo - läs mer här.

torsdag 13 september 2018

Papegoja som togs med till Island undkom avlivning

Foto: Matvælastofnun
En papegoja som togs med till Island utan tillstånd undkom avlivning. Tullen i Seyðisfjörður tog hand om fågeln i två veckor innan bekanta till det par som tog med den kunde ta med den tillbaka till Litauen. Papegojan hölls i sin bur i ett särskilt utrymme för att minimera smittorisken. Det uppger Matvælastofnun i ett pressmeddelande.

Att föra in husdjur till Island kan bara göras via flygplatsen i Keflavík. Det krävs också att det finns ett veterinärintyg och att djuret sitter i karantän i fyra veckor - och sådana platser måste bokas i förväg. De som olovligen försöker föra in djur får välja mellan att avliva djuret eller att återvända hem.

Men nyligen avstod Matvælastofnun från att avliva ett husdjur som togs med till landet. Det var ett litauiskt par som anlände till Seyðisfjörður med färjan Norræna. De skulle flytta till Island och hade tagit med sig en papegoja. De hade papegojan öppet i en bur i bilen.

Paret kände inte till reglerna för att föra in husdjur. Eftersom det rörde sig om okunskap och paret inte hade försökt dölja djuret bestämde sig Matvælastofnun för att ge fågeln en andra chans efter att ha diskuterat saken med tullpersonal.

Paret fick därför resa vidare in i landet utan att ta med sig fågeln. Den hölls i buren i ett särskilt rum hos tullen i Seyðisfjörður. Fågeln fick på grund av smittorisken inte lämna rummet eller komma i kontakt med andra djur. Där fick den ett tillfälligt hem i två veckor. Därefter kunde den tas med tillbaka till Litauen med hjälp av bekanta till paret.

Här kan du läsa mer om hur myndigheterna avlivade en katt som smugglats in till Island.

Regeringen vill sälja unik fiol - som ingen kan spela

En nära 400 år gammal fiol ska säljas. Finansminister Bjarni Benediktsson ska enligt regeringens budgetproposition få lov att hitta en köpare till ett unikt instrument tillverkat av Giovanni Paolo Maggini. Skälet till att regeringen vill göra sig av med fiolen är att det i dagsläget inte finns någon som kan spela den. Ingen i Sinfóníuhljómsveit Íslands har helt enkelt så stora händer.

Fiolbyggaren Giovanni Paolo Maggini föddes omkring år 1580. Han gjorde sig snart känd som en av de mest framstående instrumentmakarna i Italien. Han dog omkring år 1630 då pesten härjade i hemstaden Brescia.

Redan 1606 öppnade Giovanni Paolo Maggini en egen verkstad där han byggde instrument. Här förfinade han sitt hantverk. I dag kostar en fiol konstruerad av Giovanni Paolo Maggini mellan 200 000 och 2 miljoner dollar.

En fiol tillverkad av Giovanni Paolo Maggini finns sedan länge på Island. Exakt hur den kom till landet är oklart, men den har funnits på Island åtminstone sedan 1940-talet.

Fram till 2007 ägdes fiolen av public service-bolaget RÚV. I samband med en bolagisering överläts vårdnaden om instrumentet till Sinfóníuhljómsveit Íslands i Reykjavík, den statliga symfoniorkestern, som fortfarande har hand om det.

Men det är inte längre någon som spelar på det anrika instrumentet. Skälet är att det helt enkelt inte finns någon i symfoniorkestern som har tillräckligt stora fingrar. Fiolen är byggd för någon med ovanligt stora händer.

Länge var det Jón Sen som använde fiolen. Han föddes i Kina 1924. Tretton år senare hamnade han på Island tillsammans med sin mor och syster. De hade då flytt Japans invasion av Kina. Han utbildade sig till violinist vid The Royal Academy of Music i London för att senare återvända till Reykjavík.

På Island ingick han redan från starten 1950 i radiosymfonikerna Útvarpshljómsveitin, den orkester som senare ombildades till Sinfóníuhljómsveit Íslands. Han slutade i orkestern 1984.

Därefter stod fiolen oanvänd ända tills Ari Þór Vilhjálmsson tog plats i orkestern 1999. Han hade tillräckligt stora händer för att kunna spela instrumentet. Men sedan även han lämnade orkestern 2016 står fiolen på nytt oanvänd.

Det är av det skälet som finansminister Bjarni Benediktsson nu vill få lov att sälja instrumentet. Pengarna ska enligt regeringens budgetproposition för 2019 gå till att köpa ett instrument till orkestern som fler kan spela på.

Men försäljningen kommer inte att ge riktigt lika stora intäkter som regeringen kanske hade hoppats på. Någon gång under 1800-talet var det nämligen någon som försökte anpassa fiolens storlek så att instrumentet skulle kunna användas av fler. Att den byggts om gör att den i dag beräknas ha ett värde av 15 till 20 miljoner isländska kronor.

Här kan du läsa mer om regeringens budgetproposition.

Island inför statligt stöd till medier och bokutgivning

Privatägda medier ska få ett statligt stöd på omkring 400 miljoner isländska kronor om året. De mediehus som uppfyller regeringens villkor ska kunna få ersättning för delar av kostnaderna för det redaktionella arbetet. Men samtidigt kommer statliga RÚV att förlora ännu mer i annonsintäkter. Regeringen inför dessutom stöd till bokutgivning.

Kultur- och utbildningsminister Lilja Alfreðsdóttir presenterade vid en presskonferens i Reykjavík i går planerna för ett statligt stöd till såväl privatägda medier som bokförlag. Det är första gången som Island inför presstöd och subventioner till bokutgivning.

Förslaget kommer att läggas fram i alltinget efter årsskiftet. Det kommer att börja gälla under 2019. Målet är inte bara att stödja journalistik och bokutgivning. Åtgärderna ingår också i ett större paket som syftar till att stärka det isländska språkets ställning och att främja läsning. Där anses medier och bokförlag ha en viktig roll.

Lilja Alfreðsdóttir har tidigare utlovat att avskaffa bokmomsen. Så blir det inte. När regeringens budgetproposition presenterades i tisdags var det utan någon skrotad bokmoms. Skälet är att hon anser att ett direkt stöd till utgivningen blir mer verksamt.

Från och med 2019 ska förlag som ger ut böcker på isländska kunna få 25 procent av de direkta produktionskostnaderna återbetalda. Det innebär i praktiken ett årligt stöd på omkring 400 miljoner isländska kronor.

Utgivningsstödet är ett svar på upprepade krav från branschen. De senaste åren har försäljningen av böcker sjunkit. Även andelen publicerade titlar har minskat något. Samtidigt har de ekonomiska förutsättningarna försämrats på grund av en momshöjning från 7 till 11 procent.

Nästa år införs också ett statligt stöd till privatägda medier. Även här rör det sig om ett svar på mångåriga uppmaningar från branschen. Dagens isländska medier drivs i dag ofta med mycket begränsade resurser. De flesta kämpar också mot ett svårt marknadsläge. Mediehus som Morgunblaðið hade inte överlevt om det inte varit för ständiga kapitaltillskott från ägarna.

Det nya systemet medför att privatägda medier kan få 20 till 25 procent av de redaktionella kostnaderna återbetalda från staten. Det innebär ett stöd på ungefär 400 miljoner årligen.

Exakt hur regelverket kommer att utformas är inte klart. Men för att medier - här ingår såväl tryckta som digitala tidningar och radio och tv - ska kunna få ta del av bidragen krävs att deras huvudsakliga syfte är nyhetsrapportering och bevakning av samhällsfrågor för en isländsk publik.

Det kommer att ställas krav på att tryckta medier utkommer med ett visst antal utgåvor om året. De får inte ha några skatteskulder. Och ägarförhållandena måste vara registrerade hos Fjölmiðlanefnd.

Dessutom blir prenumerationer på tryckta och digitala tidningar och tidskrifter billigare. Momsen ska sänkas från 24 till 11 procent. För att kunna konkurrera med utländska nätjättar ska också reklamskatten sänkas.

I paketet ingår också stöd till ökad tillgänglighet. Lilja Alfreðsdóttir vill lägga 50 miljoner på teckenspråkstolkning, textning och dubbning av tv-program.

Samtidigt ska public service-bolaget RÚV:s dominerande ställning på marknaden försvagas. Lilja Alfreðsdóttir räknar med att RÚV kommer att tappa 560 miljoner i annonsintäkter. Hon avser att stoppa sponsrade sändningar. Dessutom ska antalet tillåtna minuter reklam per timme minska från dagens åtta till sex.

Det ser alltså ut som att RÚV kommer att gå miste om en avsevärd intäktspost. Lilja Alfreðsdóttir vill inte banta RÚV:s verksamhet, men bolaget kommer inte att kompenseras för bortfallet av annonsintäkter. Frågan är hur det ska gå till.

Efter att planerna blivit kända i går begärde Mörður Árnason, socialdemokratisk ledamot i bolagets styrelse, ett möte för att diskutera ministerns besked. I regeringens budgetproposition för 2019 föreslås anslagen till RÚV öka med 534 miljoner genom en höjning av public service-skatten med 2,5 procent. Men höjningen är främst en kompensation för stigande kostnader.

Här kan du läsa mer om regeringens budgetproposition för 2019.

Dagens citat

"Jag hade dock ingen erfarenhet av att vara en del av det som skedde. När man jobbar utomlands - som jag som hade hamnat i några revolutioner som orange revolutionen, rosa revolutionen, Ukraina och Georgien och allt möjligt sådant - så är det möjligt att hålla en viss distans eftersom du bara jobbar. Du är professionell och du jobbar med detta, men när du är hemma och ditt land befinner sig i sådana problem och man inte vet något annat än att det håller på att gå i konkurs så är allt annorlunda och det är enormt svårt."

Urður Gunnarsdóttir, tidigare informationsansvarig vid utrikesdepartementet, i Vísir om hur det var att arbeta när finanskraschen drabbade Island hösten 2008.

onsdag 12 september 2018

Olaglig rösträkning i Reykjanesbær i vårens kommunalval

Att börja räkna rösterna innan vallokalerna har stängt är inte tillåtet. Eftersom rösträkningen i Reykjanesbær i det senaste kommunalvalet påbörjades bakom stängda dörrar hade inte allmänheten möjlighet att följa processen. Trots att rösträkningen skedde på ett olagligt sätt gäller fortfarande valresultatet. Sysslomannen på Suðurnes anser att det inte påverkades.

Piratpartiet valde efter vårens kommunalval att anmäla rösträkningen i Reykjanesbær. Sysslomannen på Suðurnes har nu kommit fram till att den inte följde isländsk lag. Men bristerna anses inte ha haft någon inverkan på utgången. Därför behöver valet inte göras om.

Vallagen säger att det är tillåtet att förbereda rösträkningen innan vallokalerna har stängt. Röstsedlar får placeras i buntar efter vilket parti som har kryssats.

I Reykjanesbær påbörjades sorteringen av röstsedlar redan klockan 18.30 på valdagen - alltså tre och en halv timme innan de sista vallokalerna stängde. Klockan 21.20 fördelades röstsedlarna i högar med 50 i varje. Därefter räknades de olika buntarna ihop parti för parti. När vallokalerna stängde klockan 22 hade redan ett stort antal röster räknats.

Men lagen säger också att allmänheten har rätt att närvara vid rösträkningen för att kunna kontrollera så att den går rätt till. I Reykjanesbær påbörjades räkningen bakom stängda dörrar. Allmänheten hade ingen möjlighet att följa rösträkningen. Därför beslutar sysslomannen att vallagen bröts under rösträkningen.

Att valet trots bristerna ändå inte ogiltigförklaras beror på att sysslomannen inte anser att valresultatet kan ha påverkats av det felaktiga genomförandet av rösträkningen.

Här kan du läsa mer om Piratpartiets överklagande av valet i Reykjanesbær.

Sju av tio islänningar positiva till turister

Sju av tio islänningar är positiva till turister som besöker landet. Och det är inte ens var tionde som är negativt inställd till utländska besökare. En majoritet anser dessutom att turismen har en positiv ekonomisk inverkan på närområdet och att utbudet av matställen har ökat till följd av det ökade antalet besökare. Det visar en undersökning utförd av Maskína.

Hela 71,7 procent säger att de har en positiv attityd till turister som besöker Island. Det är bara 7,5 procent som svarar att deras inställning till turister är negativ. Resterande 20,8 procent uppger att de varken gillar eller ogillar utländska besökare.

Män, islänningar som har fyllt 60 år, personer bosatta i huvudstadsregionen och högskoleutbildade är i allmänhet mer positiva. Kvinnor och islänningar i åldern 18 till 29 år är mer negativa. Och bland personer bosatta i Suðurland är det hela 44,5 procent som upplever att turismen har övervägande negativa konsekvenser.

Anhängare till Folkets parti och Centerpartiet är mer skeptiska till turismen. Där är det drygt var tredje som ogillar turister. Mest positiva är Piratpartiets och Renässans väljare.

Nästan lika många - 71,2 procent - säger att turismen är bra för näringslivet i närområdet. Bara 8,4 procent tycker att ekonomin försämrats av turismen medan 20,5 procent inte ser några förändringar åt något håll.

Mest skeptiska till de ekonomiska konsekvenserna är personer bosatta i Norðurland. Unga islänningar, låginkomsttagare, kvinnor och personer med enbart grundskoleutbildning är också mer negativa. Män, äldre och islänningar med högskoleutbildning anser i större utsträckning att turismen är bra för näringslivet.

Även här är det sympatisörer till Folkets parti och Centerpartiet som sticker ut. De är mer negativa till turister än andra väljargrupper.

Dessutom är det hela 75,9 procent som upplever att utbudet av matställen har ökat i närområdet som en konsekvens av turismens utveckling. Här är det bara 1,9 procent som svarar att kaféerna och restaurangerna blivit färre. Övriga 22,3 procent uppger att turismen inte påverkat utbudet.

Också här är det äldre islänningar, män och personer med högskoleutbildning som svarar att matställena ökat i antal. Kvinnor och unga islänningar säger oftare att utbudet försämrats.

Skillnaderna mellan olika regioner är stora. I Vesturland, Austurland, Suðurnes och Västfjordarna är det inte en enda som tycker att restaurangutbudet minskat. De största ökningarna i utbudet upplever personer som är bosatta i Reykjavík.

Anmärkningsvärt är att 4,3 procent av Centerpartiets anhängare tycker att utbudet av matställen blivit sämre. Samma åsikt har 0,7 procent av Självständighetspartiets väljare. Bland sympatisörerna till de andra partierna i alltinget är det inga som svarar att utbudet krympt.

Regeringen satsar på sjukvården i budgeten för 2019

Regeringen räknar med ett budgetöverskott på 29 miljarder isländska kronor under nästa år. Utgifterna för statskassan ökar med hela 55 miljarder - men samtidigt stiger intäkterna med 52 miljarder. Den största enskilda satsningen görs på mer resurser till sjukvården. Bygget av ett nytt universitetssjukhus får större delen av pengarna.

Finansminister Bjarni Benediktsson presenterade i går regeringens budgetproposition för 2019. Han räknar med en fortsatt stark konjunktur med ett överskott på 29 miljarder isländska kronor i statskassan. Island kommer därför att fortsätta att betala av på statsskulden. Den ska nästa år vara nere under 30 procent av BNP.

Statens utgifter ökar med 55 miljarder under nästa år samtidigt som intäkterna växer med 52 miljarder. Överskottet under 2019 väntas därmed bli det lägsta under den kommande femårsperioden.

Mest nya pengar går till sjukvården. Anslagen höjs med 12,6 miljarder nästa år. Här går 7,2 miljarder till bygget av ett nytt universitetssjukhus vid Hringbraut i Reykjavík. Mer pengar öronmärks också åt vårdcentraler och arbeten mot att minska psykisk ohälsa.

Regeringen beskriver budgeten som en satsning som ska gynna bland annat barnfamiljer, löntagare och företag. Barnbidraget höjs med upp till 100 000 isländska kronor om året för föräldrar som har låga löner. Grundavdraget höjs med 1 procent - något som enligt regeringen främst ska hjälpa låginkomsttagare. Samtidigt sänks arbetsgivaravgiften med 0,25 procent nästa år. Den ska sänkas med lika mycket även 2020.

Anslagen till infrastruktursatsningar ökar med 5,5 miljarder. De investeringarna finansieras genom att regeringen redan nu använder vinster från finansbolag i statlig ägo för att påskynda förbättringar av vägnätet.

Bjarni Benediktsson håller dörren öppen för att sälja ut fler statliga finansinstitutioner. Just nu finns dock inga konkreta planer för ytterligare privatiseringar. Om nya försäljningar skulle bli aktuella ska pengarna gå till olika åtgärder som förstärker statsfinanserna samt gynnar medborgare och företag.

Regeringen lägger också mer pengar på den ökande turismen. Polisen får 410 miljoner isländska kronor för utökad övervakning av vägar på höglandet och populära besöksmål. Dessutom går 90 miljoner till Vegagerðin för att bygga fler toaletter längs större vägar.

Ökade anslag blir det också för public service-bolaget RÚV, polisinsatser för att bekämpa organiserad brottslighet och penningtvätt, gränsskydd, bistånd, EES-samarbete samt riksteatern och den nationella symfoniorkestern.

Däremot infriar regeringen inte löftet om att avskaffa bokmomsen. Skälet är att den inte vill införa en tredje momsklass. I stället kommer inhemsk bokutgivning att stödjas genom bidrag.