tisdag 26 maj 2015

Konsten att dricka vatten på Island



Metoden är kanske inte den rätta och definitivt inte vädret. Men ibland kan det - som den här turisten visar - vara knepigt att dricka vatten på Island.

Bjarni Benediktsson vill ändra Islands grundlag

En riksdagsordning som ser till så att alltinget inte kan blockeras genom att motståndare till ett förslag ockuperar talarstolen. Men också en väg att få in regelverk om folkomröstningar, miljöfrågor och naturresurser i grundlagen. Det vill Bjarni Benediktsson folkomrösta om redan nästa år. Trots att en liknande folkomröstning hölls redan för tre år sedan.

I alltinget pågår just nu något av ett skyttegravskrig mellan regering och opposition. Högerkoalitionens förslag om utbyggnad av vattenkraften har av oppositionen dömts ut som formellt felaktigt. I protest har oppositionen genom ständiga inlägg om talmannens mötesordning kunnat blockera debatten om utbyggnaden.

Regeringen anklagar i sin tur oppositionen för obstruktion. Frågan är hur hårt den kritiken biter. När dagens regeringspartier förra mandatperioden befann sig i opposition använde de samma taktik för att stoppa förslag från den dåvarande rödgröna regeringen.

Nu skriver finansminister Bjarni Benediktsson på Facebook att han vill genomföra förändringar i riksdagsordningen för att inte situationer som dagens ska kunna uppstå. Han beskyller inte bara oppositionen för att använda obstruktion som metod, utan medger att även regeringspartierna har använt samma taktik.

Bjarni Benediktsson vill ge talmannen större befogenheter att styra debatten i parlamentet. Han förespråkar också att debattiden för en viss fråga ska begränsas. Förslag som inte har hunnit avklaras under en session ska fortsätta att behandlas vid nästa session - i stället för att som i dag försvinna från dagordningen.

Eftersom åtgärderna skulle stärka majoritetens ställning i parlamentet vill Bjarni Benediktsson på något sätt också kompensera minoriteten genom nya åtgärder. Hur de skulle se ut är dock inte klart.

I Morgunblaðið utvecklar Bjarni Benediktsson sitt förslag. Han skriver där att han vill se en folkomröstning om förändringar i grundlagen redan i samband med presidentvalet nästa sommar. Förändringarna ska syfta till att förbättra arbetsgången i alltinget.

Men han vill också se flera andra förändringar. Bjarni Benediktsson anser att folkomröstningar bör fungera som en säkerhetsventil för medborgarna och att det ska finnas ett tydligt regelverk för dem. Vidare förespråkar han att miljöfrågor och naturresurser slussas in i grundlagen. En annan punkt är riktlinjer för hur alltinget kan avsäga sig makt exempelvis för EES-avtalet.

I alltinget välkomnades Bjarni Benediktssons förslag både av Árni Páll Árnason, ordförande för Socialdemokraterna, och Katrín Jakobsdóttir, ordförande för Gröna vänstern. Bägge sade sig uppskatta tonen i finansministerns utspel. De ville bland annat komplettera förslaget med en regel om att en tredjedel av alltingets ledamöter ska kunna tvinga fram folkomröstningar. Även medborgarna ska ha möjlighet att genom namninsamlingar utlysa folkomröstningar.

För snart tre år sedan röstade en majoritet av islänningarna för en ny grundlag. De tog också ställning för huvuddragen i grundlagen som gällde just folkomröstningar, samma betydelse för en röst i alltingsvalet oavsett var den röstande bor, naturresurser som allmän egendom, utökat personval med mera.

Regeringen lyckades inte driva igenom första steget av förändringarna under förra mandatperioden. Den nuvarande koalitionen har inget som helst intresse av att genomföra förslaget - trots att det tillkom på Framstegspartiets initiativ. Högerkoalitionen lägger heller uppenbarligen ingen större vikt vid den folkomröstning som redan hållits.

Flera av de punkter som Bjarni Benediktsson nu lanserar finns redan i det förslag som då togs fram av en särskild grundlagsgrupp. Frågan är varför Självständighetspartiets ledare inte vill återuppväcka det förslaget - som fick stöd i en folkomröstning - utan hellre lägger ett eget förslag. En gissning är att han inte alls vill gå lika långt när det gäller att förklara naturresurser som allmän egendom. Traditionellt har Självständighetspartiet motsatt sig detta för att inte stöta sig med fiskeindustrin.

Turismen på Island - utlänningar tar hand om utlänningar

Turismen på Island växer långt snabbare än tillgången på inhemsk arbetskraft. Under de närmaste åren väntas den öka med 20 procent om året. Därför kommer allt fler utlänningar att anställas inom branschen. I synnerhet på landsbygden kommer det att bli allt svårare för turismföretagare att hitta islänningar som vill jobba i näringen.

De senaste åren har turismen på Island ökat dramatiskt. Den har nu passerat fisket som den näringsgren som genererar de största intäkterna. I år väntas omkring 1,2 miljoner turister besöka Island. Därtill kommer ytterligare runt 100 000 gäster ombord kryssningsfartyg.

Inget pekar i dagsläget på att något trendbrott är på väg. I stället beräknas turismen öka med 20 procent om året under de närmaste åren.

Turismen ökar alltså betydligt snabbare än befolkningen. Dessutom är många serviceyrken dåligt betalda. Därför kommer också andelen utlänningar anställda inom branschen att öka.

Edward Huijbens, expert vid Rannsóknamiðstöð ferðamála, säger till RÚV att han räknar med att antalet jobb inom turistnäringen växer med minst 10 000 tjänster inom de närmaste sju åren. Då handlar det om arbetstillfällen på hotell, resebyråer, flygbolag och researrangörer. Ytterligare 10 000 jobb väntas skapas runt dessa arbetstillfällen:
"Det är helt uppenbart att islänningar inte kommer att kunna besätta dessa tjänster. Inte kan jag se det. ... Det främsta styrredskapet över hela världen för operatörer inom turistnäringen där det råder årstidssvängningar, vilket är förhållandevis vanligt, är just in- och utflöde av arbetskraft och att använda säsongsarbetare för att ta hand om jobben."
I Reykjavíkområdet har turismen i allt större utsträckning blivit en året runt-industri. Men på landsbygden handlar det alltjämt om en bransch som är koncentrerad till sommarmånaderna. Soffía Gísladóttir, föreståndare på Vinnumálastofnun i Norðurland eystra, säger till Vísir att det är svårt att hitta islänningar som kan tänka sig att säsongsjobba i glesbygden:
"Islänningar som är arbetssökande är fast på sin plats och är inte alls beredda att åka och bo i glesbygden en kort tid eftersom helårsjobben saknas inom turistnäringen på landsbygden. Det är mycket svårt för människor som är arbetssökande att slita sig upp och flytta någon annanstans. Det är vår känsla att turismparter därför i högre grad riktar sina annonser mot den europeiska arbetsförmedlingen Eures och får anställda till sig från utlandet."
Edward Huijbens uttalar sig även för Vísir. Han säger att det bara finns två alternativ för den som vill öka turismen på landsbygden utanför högsäsongen - att antingen skapa fler direkta förbindelser från flygplatsen i Keflavík till resten av landet, eller att skapa en helt ny öppning för turister till Island.

Här kan du läsa mer om turismen på Island.

Dagens citat

"Jag är av åsikten att islänningarna i dag har den starkaste ställningen som vi någonsin har haft utifrån ekonomiska perspektiv. ... Högkonjunkturåren före kraschen byggdes på ett stort handelsunderskott. ... Men om vi jämför oss med den tiden i dag så har vi för det första större bruttonationalprodukt, större köpkraft och vi har balans i handeln med utlandet och huvudnäringarna går alla bättre än de gjorde då."

Finansminister Bjarni Benediktsson säger i Eyjan att isländska hushåll aldrig tidigare haft det så bra ekonomiskt som nu.

måndag 25 maj 2015

Jón Bjarnason: Kampen mot EU-medlemskap är evig



Så länge som Islands ansökan om EU-medlemskap inte återkallats finns det alltid en risk att frågan om inträde vaknar på nytt. Därför är kampen mot EU att betrakta som evig. Så säger Jón Bjarnason, tidigare statsråd och alltingsledamot för Gröna vänstern men som i senaste alltingsvalet kandiderade för Regnbågen, i Morgunblaðið om de kampanjfilmer som Heimssýn nu publicerat.



Heimssýn är en organisation som samlar EU-motståndare från höger till vänster. Ordförande är Jón Bjarnason. I kampanjfilmerna, som propagerar för att Island ska stå utanför unionen, syns bland annat Jón Bjarnason, framstegspartisten Frosti Sigurjónsson och självständighetspartisten Unnur Brá Konráðsdóttir.

Favoritplatser på Island - 33: Mjóifjörður



Kommunpolitiker i Mjóafjarðarhreppur i 44 år, kommunalråd i 28 år, bonde på Brekka i 31 år - först med sin far och hans bror och därefter med sönerna, lärare vid skolan i Mjóifjörður i elva år - och rektor för samma skola i ytterligare elva år, sillsaltare, framstegspartist, facklig förtroendevald, utbildningsminister i fyra år och invald - med några få kortare avbrott - i alltinget mellan 1949 och 1979.

Vilhjálmur Hjálmarsson gjorde sig känd som utbildningsministern som sparkade ut brännvinet från departementets alla tillställningar. Men mest känd är han som den som aldrig lämnade Mjóifjörður, en ensligt belägen fjord på östra Island där få valt att stanna kvar.

Den 14 juli förra året avled Vilhjálmur Hjálmarsson, 99 år gammal. Han gjorde det i hemmet på Brekka i Mjóifjörður. Han efterlämnade fem barn, 18 barnbarn, 35 barnbarnsbarn och fem barnbarnbarnsbarn - och ytterligare två på väg. Han efterlämnade också 27 böcker - många av dem med koppling till hembygden.

Vilhjálmur Hjálmarssons sista bok Örnefni í Mjóafirði, som handlar om ortnamn i Mjóifjörður, utkom den 20 september förra året. Det skulle ha blivit hans hundraårsdag, men Vilhjálmur Hjálmarsson somnade alltså in ett par månader innan det stora firandet.

Vid 1900-talets början bodde flera hundra personer i Mjóifjörður. De flesta livnärde sig på valfångst. I dag finns bara några få lämningar kvar av fångststationerna på fjordens södra strand. Valarna har däremot inte lämnat Mjóifjörður. Den som vill observera val från land har utmärkta möjligheter i den långsmala fjorden.

I dag bor bara 23 personer i Mjóifjörður året runt. Väg 953 över Mjóafjarðarheiði - den enda vägförbindelsen - är inte sällan igensnöad hela vinterhalvåret. Vägen öppnades för första gången i år i förra veckan. Då hade den varit oframkomlig sedan jul. Att öppna vägen tog i år 20 timmar jämfört med 40 timmar förra våren.

Två gånger i veckan, måndagar och torsdagar mellan den 1 oktober och den 31 maj, har invånarna möjlighet att ta båten till Neskaupstaður i grannfjorden. Där ställer de flesta bilen under vintern så att de kan fortsätta resan. Färjan har alltid med sig post och tar alltid med sig soporna. Och båten går även om det inte finns några passagerare.

När snön ligger tung över hedarna är det inte heller ovanligt att telefonförbindelserna försvinner. Enda sättet för invånarna att då meddela sig med omvärlden är det kommunikationssystem som finns ombord fiskebåtarna. Där kan någon anropa kustbevakningen som i sin tur kan föra information vidare.

Trots isoleringen finns det mesta i Mjóifjörður. Lantbruk, fiske och fiskodlingar. I det lilla samhället Brekkuþorp finns kyrka, bensinpump och postkontor. Och under sommarmånaderna restaurang, turistbutik och flera olika övernattningsmöjligheter hos Sólbrekka. Skolan bommade dock igen 2007. Sista läsåret hade den bara två elever.

När väg 953 väl är öppen är det inte svårt att ta sig till Mjóifjörður. Det är bara att lämna väg 92 och korsa heden och komma ihåg att hålla foten på bromsen på väg ned mot fjorden när lutningen är som mest 18 procent.

Det är en hygglig grusväg som nu för tiden är tillåten för vanliga personbilar. Men på försommaren när vägen är blöt är fyrhjulsdrivet att rekommendera. Serpentinvägen från fjorden uppför heden gör det omöjligt att hålla någon högre fart, och för motorsvaga fordon utan fyrhjulsdrift kan lutningarna, vätan och de snäva kurvorna bli ett problem. Inte sällan har både lastbilar och personbilar behövts knuffas eller dras upp till toppen.

Med ett lämpligt fordon är försommaren ändå den bästa tiden att köra över Mjóafjarðarheiði. Vägen över heden fungerar närmast som en påminnelse om att det finns saker som ligger utanför människans makt att kontrollera. Inte sällan är snön tio meter djup när vägen öppnas efter vintern. Att med tungan rätt i munnen sicksacka ned mot fjorden med snövallar flera gånger högre än bilen vid sidorna är en svårslagen upplevelse av skräckblandad förtjusning.

Den säsongsbundna isoleringen gör att Mjóifjörður påminner en hel del om Árneshreppur i Västfjordarna. Där är flyget eller fiskebåt enda alternativet när vägen snöat igen för vintern. Och vid fjordens botten ligger - precis som vid Djúpavík i Árneshreppur - ett fartyg och rostar sönder. I Mjóifjörður handlar det om en landstigningsbåt som blivit kvar sedan amerikanska trupper övergav fjorden vid andra världskrigets slut.

Utöver den hisnande vägen är det naturen och lugnet som är Mjóifjörðurs signum. Vattenfallen är närmast oräkneliga, bäckarna kluckar ivrigt på smältvattnets resa mot havet och fåglarna skvalpar i vågorna vid strandkanten. Här finns får och hästar som stirrar förundrat på varje besökare som om den kommit vilse och förirrat sig in i en annan värld.

Fiske och vandringar är vad som mest lockar till Mjóifjörður - den som vill shoppa får nöja sig med lokalbefolkningens konsthantverk och Vilhjálmur Hjálmarssons böcker. Men från Brekkuþorp sträcker sig en smal och gropig grusväg ytterligare 15 kilometer österut till Dalatangi, där en av Islands östligaste gårdar är granne med Atlanten, en väderstation och landets äldsta fyr.



Att på vägen tillbaka ha nått krönet på Mjóafjarðarheiði är alltid en lättad utandning. Efter en sista blick ned mot den grönskande fjorden känns det alltid lika skönt som småsorgligt att lämna serpentinvägen och dess branta sluttningar bakom sig.

Här kan du läsa mer om Mjóifjörður och valfångsteran.

Hemlöst naturmuseum riskerar nedläggning

Förutsättningarna för Islands naturhistoriska museum är så usla att det bör läggas ned. Om inte politikerna börjar att prioritera museet har det ingen möjlighet att uppfylla de kravs som ställs på det i lagen. Museet saknar både utställningslokaler och inriktning. Det skriver Ríkisendurskoðun i en mycket kritisk rapport om förhållandena.

Náttúruminjasafn Íslands är enligt isländsk lag ett av tre nationella huvudmuseer. Men de senaste åren har verksamheten egentligen bara existerat på pappret. Det naturhistoriska museet saknar både lokaler och pengar.

För tre år sedan beskrev Ríkisendurskoðun i en rapport läget för Náttúruminjasafn Íslands som dystert. Redan då kunde museet inte uppfylla de krav som ställs på de tre nationella huvudmuseerna. Myndigheten konstaterade bland annat att museet inte fick nog anslag för att kunna driva verksamheten och att lokalfrågan var olöst.

Tre år senare är situationen närmast identisk. Náttúruminjasafn Íslands har fortfarande varken utställningslokaler eller tillräckliga anslag.

Den tidigare rödgröna regeringen kom överens med Reykjavíks kommun om att Náttúruminjasafn Íslands skulle få lokaler i Perlan. Där skulle bland annat skelettet efter den blåval som drev i land på norra Island sommaren 2010 visas.

Men när den borgerliga regeringen tillträdde för två år sedan rev den upp planerna. Náttúruminjasafn Íslands fick därmed varken de nya utställningslokalerna eller de utlovade 500 miljonerna isländska kronor för att ta fram en ny basutställning.

Nu har Ríkisendurskoðun följt upp den tidigare rapporten. Läget har inte förbättrats sedan 2012. Museet saknar resurser för att kunna fungera som lagen säger. Lagkravet har inte uppfyllts på flera år. Om inte Náttúruminjasafn Íslands får mer pengar anser myndigheten att det bör läggas ned.

Ríkisendurskoðuns förslag är att museet får en tydlig framtidsvision att förhålla sig till. Den bör backas upp av såväl kultur- och utbildningsdepartementet som alltinget. Annars är det bättre att fördela Náttúruminjasafn Íslands uppgifter på andra institutioner.

Mellan 1889 och 2008 fanns Náttúruminjasafn Íslands på åtta olika adresser i Reykjavík. Sedan dess har museet inte haft någon utställning. Nu ser det även ut som att museets anställda blir hemlösa eftersom kontorslokalerna sagts upp. Lokalerna på Brynjólfsgata övertas i sommar av Háskóli Íslands.

Ett annat problem som Ríkisendurskoðun tar upp är ständiga dispyter mellan Náttúruminjasafn Íslands och Náttúrufræðistofa Íslands. Konflikterna gäller vilken institution som ska bestämma över museiföremål som på grund av platsbrist hos Náttúruminjasafn Íslands förvaras av Náttúrufræðistofa Íslands.

Här kan du läsa mer om Náttúrustofa Íslands.

Dagens citat

"Jag har infört riktlinjen att inte ha mer än ett bröllop om dagen så att stämningen inte blir som i Las Vegas. Om inte högtidligheten kring ceremonin upprätthålls är det risk att detta blir något slags löpande band."

Páll Ágúst Ólafsson, präst i Staðastaðarprestakall, i Morgunblaðið om alla de utländska par som vill gifta sig i kyrkan i Búðir på Snæfellsnes.

söndag 24 maj 2015

Dagens bonuscitat

"Det är helt uppenbart att denna strejk skulle ha stor effekt över hela landet och på vår service för våra gäster. Nu är det lite så att grupper har avbokat sin resa till Island och det som är värre är att det finns en motvillighet att bekräfta bokningarna hos grupper som tänker komma."

Þórir Garðars­son, marknadschef för bussföretaget Gray Line, i Morgunblaðið om hur en strejk i nästa vecka skulle påverka verksamheten.

Kopiss huvudingrediens i nytt isländskt schampo

Rikt på vitaminer och mineraler, bakteriedödande och renande och en tydligt doft av rosor. Så beskrivs det nya isländska schampot Q Shampoo. Bakom initiativet står innovationsstudenter från Háskólinn í Reykjavík. En av huvudingredienserna i schampot är - precis som i gamla tider - kopiss.

Sex studenter vid Háskólinn í Reykjavík är på väg att göra kopiss till en skönhetsprodukt. Länge användes urin från kor för att tvätta håret. Genom lanseringen av Q Shampoo - i ackusativ och dativ heter ko på isländska , vilket uttalas nästan som q - hoppas de kunna väcka nytt liv i trenden.

Studenternas uppgift var att skapa en produkt av något som inte används i dag. Syftet var alltså att utnyttja en outnyttjad resurs. Efter att ha snubblat över berättelser om hur islänningar tidigare tvättade håret med kourin bestämde de sig för att utveckla ett schampo.

Själva råvaran, kopisset, kommer från kor på en gård utanför Hvolsvöllur på södra Island. Det blandas sedan med väldoftande oljor. Schampot ska inte alls lukta urin - utan ska i stället ha en tydlig doft av rosor.

Den första satsen sålde slut snabbt. Anton Reynir Hafdísarson, en av studenterna bakom Q Shampoo, säger till RÚV att intresset varit stort - särskilt från äldre islänningar som själva minns när urin användes för att tvätta håret. Men somliga har också tyckt att det varit äckligt att använda kopiss:
"Det har varit ett sådant intresse för detta. Folk har kontaktat oss och sagt: 'Jag måste få testa detta.'"
Studenterna hoppas nu kunna få ut schampot på marknaden så att det ska kunna köpas i dagligvaruhandeln. Brynhildur María Gestsdóttir, en annan av de sex studenterna, säger till RÚV att det är känt att kopiss har många goda egenskaper. Tidigare har det till exempel använts som tvättmedel:
"Det är enormt vitaminrikt, det finns mycket av mineraler i det, det är bakteriedödande och renande och det har genom åren visat sig ge goda erfarenheter."
Andra ingredienser i Q Shampoo är kokosolja och solrosolja.

Donationer räddar badet i Breiðdalsvík

I två år stod badhuset i Breiðdalsvík igenbommat och barnen i kommunen bussades till Stöðvarfjörður för sin simundervisning. Men genom en insamling har nu privatpersoner, företag och föreningar på orten skakat fram de fyra miljoner isländska kronor som behövdes. Det rapporterar RÚV.

Breiðdalshreppur på östra Island är en liten kommun med stora problem. Antalet invånare i centralorten Breiðdalsvík minskar stadigt och fiskenäringen är beroende av öronmärkta bygdekvoter från staten.

Att antalet invånare minskar betyder också att skatteintäkterna minskar. För två år sedan bestämde en majoritet i fullmäktige sig för att stänga badhuset. En ny golvbeläggning var nödvändig, men kommunen ansåg sig inte ha råd med en sådan investering.

Badet har framför allt använts under somrarna, men det har inte stått öde under resten av året. Då användes det för simundervisning av eleverna i Breiðdalsvíks skola. Men de två senaste åren har de i stället bussats till grannorten Stöðvarfjörður för simskolan.

Kvennfélagið Hlíf tog initiativ till en insamling som drog in 1,5 miljoner isländska kronor. Fler föreningar anslöt sig och fick privatpersoner och företag att skänka pengar till renoveringen. Tillsammans drog de in fyra miljoner kronor.

Insamlingen gör nu så att badet i Breiðdalsvík kan öppna för första gången på två år. Sif Hauksdóttir, projektledare i Breiðdalshreppur, säger till RÚV att skolbarnen nu slipper bussas till Stöðvarfjörður för simundervisning:
"Det behövs inte mer än en röst för att sätta bollen i rullning. Så vi ser med glädje fram emot sommaren."
Breiðdalshreppur hade vid årsskiftet 346 invånare. Av dessa bodde 128 i tätorten.

Dagens citat

"Annonserar efter läderbyxor i storlek 33/33 eller 50. För användning på tisdag."

Dagur B. Eggertsson, borgmästare i Reykjavík, i ett inlägg på Twitter sedan han i en tidigare tweet lovat att han skulle komma till jobbet i skinnbrallor om Sverige och Måns Zelmerlöw skulle vinna Eurovision Song Contest.

lördag 23 maj 2015

Dagens bonuscitat

"Vi strider här dagligen om vem som gjorde vad och vem som sade vad, när och varför och det är bilden som allmänheten ser av tinget. Därför står vi inför det faktum att folket inte förstår tinget. ... Och detta är inte bara majoritetens skuld. Det är inte heller bara minoritetens skuld. Det är en skuld som läggs på oss alla."

Hanna Birna Kristjánsdóttir, alltingsledamot för Självständighetspartiet, i RÚV om islänningarnas låga förtroende för parlamentet.

Ex-minister backar om uttalanden om finansman

Árni M. Mathiesen hävdade att Björgólfur Thor Björgólfsson ljög om Landsbankis ställning dagarna före finanskraschen hösten 2008. Nu drar den tidigare finansministern tillbaka sina uttalanden om bankens före detta huvudägare. Árni M. Mathiesen ber också om ursäkt för kommentarerna om Björgólfur Thor Björgólfsson.

Ledningen för de isländska storbankerna talade osanning och den som ljög mest var Björgólfur Thor Björgólfsson. Det hävdade Árni M. Mathiesen, finansminister vid bankkraschen hösten 2008, både när han intervjuades för den parlamentariska kriskommissionens rapport om krisen och i en egen bok om händelserna.

Árni M. Mathiesen ansåg bland annat att Björgólfur Thor Björgólfsson spelade falskt när regeringen diskuterade möjligheterna att slå ihop Landsbanki och Kaupþing. Regeringens uppfattning var att Kaupþing var den bank som hade bäst förutsättningar att överleva. Senare har det visat sig att Landsbankis fordringsägare kan vänta sig en större återhämtning - vilket alltså pekar på att Landsbanki finansiellt skulle ha varit starkare än Kaupþing.

Björgólfur Thor Björgólfsson skriver i ett blogginlägg att han nyligen vände sig till Árni M. Mathiesen med syftet att få honom att dra tillbaka sina uttalanden. Han hävdar att han kontaktade ex-ministern eftersom han då troligtvis uttalade sig utan att ha haft alla fakta på bordet. Dessutom anser Björgólfur Thor Björgólfsson att han felaktigt pekats ut som ohederlig.

Landsbankis tidigare huvudägare fick det besked han ville av den tidigare ministern. Árni M. Mathiesen ber i sitt svar om ursäkt för sina kommentarer och de problem som de kan ha orsakat Björgólfur Thor Björgólfsson:
"Beträffande mina uttalanden vid förhör inför alltingets granskningskommission har utvecklingen av sakerna efter krisen ändrat min åsikt om det händelseförlopp som kommentarerna gäller. Jag bedömer det som att din ställning har varit finansiellt starkare än jag trodde och att din bedömning av Kaupþings ställning var bättre än andras, och därför inte skäl för mig att tro att du talat osanning om dina möjligheter att skaffa kapital för en ny förenad bank."
Árni M. Mathiesen är dock av åsikten att det i början av oktober 2008 hade gått för långt för att Kaupþing skulle kunna räddas.

En av fyra islänningar vill tillåta cannabis

Islänningarna har blivit betydligt positivare till att legalisera cannabis. Nu vill en av fyra att cannabis ska bli tillåtet. Och det är framför allt Piratpartiets väljare som vill häva kriminaliseringen. Bland piratsympatisörerna är nästan varannan för att tillåta cannabis. Det visar en undersökning utförd av MMR.

I dag vill 24,3 procent av islänningarna att det ska vara lagligt att bruka cannabis. När MMR senast ställde samma fråga i en opinionsundersökning, i november 2011, var det bara 12,7 procent som förespråkade en avkriminalisering. Andelen som är positiv till cannabis har alltså dubblerats inom loppet av tre och ett halvt år.

Värt att notera är också att motståndet mot en legalisering har mjuknat något. Då var det 75,2 procent som kraftigt motsatte sig förslaget. I dag har motsvarande siffra sjunkit till 60,2 procent. Samtidigt har andelen som anser att en avkriminalisering är ett ganska dåligt förslag ökat från 12,1 procent till 15,5 procent.

Skillnaderna mellan olika samhällsgrupper är stora. I åldern 18 till 29 år vill hela 42,6 procent se en legalisering. Bland de islänningar som har fyllt 68 år är motsvarande siffra bara 3 procent.

Hela 31,4 procent av männen säger ja till en avkriminalisering. Men bara 16,5 procent av kvinnorna har samma åsikt.

Låginkomsttagare förespråkar i större utsträckning att cannabis ska vara lagligt. Det gör också personer bosatta i Reykjavíkområdet jämfört med personer bosatta på landsbygden.

Även skillnaderna mellan olika väljargrupper är stora. Hela 46,2 procent av Piratpartiets sympatisörer vill se en legalisering. Hos Ljus framtid är siffran 18,6 procent, Självständighetspartiet 15,8 procent, Socialdemokraterna 13,5 procent, Framstegspartiet 11,3 procent och Gröna vänstern 11,2 procent.

Här kan du läsa mer om cannabisopinionen.

Dagens citat

"Prior to the (economic) collapse, nobody ever believed that we could break through the pillars that owned Iceland. ... It is a bit of an illusion that it's too big -- just like the banks were supposed to be too big to fail."

Birgitta Jónsdóttir, alltingsledamot för Piratpartiet, i Cnet om sin syn på partiets framgångar i opinionen - läs mer här.

fredag 22 maj 2015

Ragnar Axelssons resa runt Island



Ragnar Axelsson är kanske Islands mest känd fotograf. Till vardags arbetar han för Morgunblaðið, men de bilder som har fått störst spridning har han tagit i arktiska miljöer som på Grönland. Nyligen reste han Island runt på 80 timmar och fotograferade. Ovan kan du se bilderna.

Reykjavík vill grannkommuner betalar för symfoniorkester

Politikerna i Reykjavík har tröttnat på att inga andra kommuner är med och finansierar Sinfóníuhljómsveit Íslands verksamhet. Nu vill politikerna att kulturminister Illugi Gunnarsson ska fastslå att grannkommunerna också ska betala för symfoniorkestern. Om det inte går på frivillig väg vill kommunen att de ska tvingas skjuta till pengar.

Inte sällan klagar politiker i Reykjavík på att invånare i grannkommunerna utnyttjar kommunal service i huvudstaden utan att betala för den. Längst gick förra borgmästaren Jón Gnarr, som på lika stora delar skämt och allvar ville införa vägtullar för Seltjarnarnes. Grannkommunen väster om Reykjavík har en stämpel som gräddhylla. Jón Gnarr ansåg att de höga medelinkomsterna var ett skäl till att Seltjarnarnes borde subventionera kommunal service i Reykjavík.

En sådan fråga är det ekonomiskt krisande konserthuset Harpa i Reykjavík. Visserligen har alla islänningar genom statliga bidrag fått stå för en del av notan genom skattsedeln. Men invånarna i Reykjavík har fått betala dubbelt eftersom även kommunen gång på gång har gått in med pengar för att undvika en konkurs för Harpa.

När Harpa invigdes våren 2011 marscherade Sinfóníuhljómsveit Íslands - den statliga symfoniorkestern - in i konserthuset. Efter ett alltingsbeslut från 1982 står Reykjavík för 18 procent av bidragen till symfoniorkestern.

Nu har kommunpolitikerna i Reykjavík tröttnat på att inte grannkommunerna betalar något för Sinfóníuhljómsveit Íslands. Förslaget kom först från Självständighetspartiet. Där hävdades det att den nuvarande överenskommelsen var orättvis eftersom symfoniorkestern lockar publik från hela sydvästra Island, men utan att andra kommuner bidrar till finansieringen.

Fortfarande ska kommunerna stå för 18 procent av bidragen till orkestern. Enligt Självständighetspartiets förslag skulle utgifterna fördelas på kommunerna i huvudstadsregionen efter invånarantal. Eftersom 58 procent av invånarna i regionen bor i Reykjavík skulle grannkommunerna därmed stå för 42 procent.

Socialdemokraterna, Ljus framtid, Gröna vänstern och Piratpartiet - som tillsammans regerar i Reykjavík - klubbade i kommunfullmäktige Självständighetspartiets förslag med några ändringar.

Borgmästaren Dagur B. Eggertsson får i uppdrag att vända sig till kultur- och utbildningsminister Illugi Gunnarsson. Förhoppningen är att han på frivillig väg ska kunna övertyga ministern om att han i sin tur ska få grannkommunerna att bidra till Sinfóníuhljómsveit Íslands.

Om inte grannkommunerna på frivillig väg står för en del av symfoniorkesterns kostnader vill majoriteten i fullmäktige att Illugi Gunnarsson genom en ny lag tvingar dem att gå in med pengar. En sådan finansiering skulle enligt majoriteten ge orkestern en stabilare ekonomisk grund.

Här kan du läsa mer om Harpas ekonomiska problem.

Katolska kyrkan fortsätter växa - bygger nytt i Selfoss

Illustration: Kaþólska kirkjan á Íslandi
Selfoss är valet för katolska kyrkans första kyrka i St. Maríusókn på södra Island. Kyrkan samlar nu in pengar för ett bygge som ska rymma 200 personer. Till skillnad från statskyrkan växer nämligen den katolska kyrkan från år till år - inte minst på grund av invandring från länder som Polen, Litauen och Filippinerna, rapporterar Fréttablaðið.

Den katolska kyrkan har precis som statskyrkan de senaste åren fått hård kritik för att sexövergrepp mot barn tystats ned. Skandalerna gav upphov till en medlemsflykt från statskyrkan. Men den katolska kyrkan har inte alls drabbats på samma sätt. I stället är det ett av de samfund som ökar mest på Island.

År 1998, när Hagstofa Íslands började att föra statistik över antalet medlemmar i landets religiösa samfund, var antalet katoliker 3 214 personer. Sedan dess har medlemmarna i katolska kyrkan blivit fler från år till år. Vid årsskiftet hade antalet ökat till 11 911 personer.

Under samma period har antalet medlemmar i statskyrkan minskat från 244 893 till 242 743 personer - trots att antalet invånare på Island samtidigt ökat från 272 381 år 1998 till 329 100 år 2015.

Katolska kyrkor finns i dag i Reykjavík, Hafnarfjörður, Reykjanesbær, Akureyri och Reyðarfjörður. Dessutom finns det kapell på flera platser i landet. En av katolska kyrkans sex socknar, St. Maríusókn som omfattar regionen Suðurland, har alltså ingen kyrka.

Nu pågår en insamling för att bygga en kyrka i Selfoss, den största staden i socknen. Katolska kyrkan kommer också att få bidrag från utlandet öronmärkta för bygget. När kyrkan i dag håller gudstjänster i Selfoss och andra platser i regionen används statskyrkans lokaler.

Denis O'Leary, kyrkoherde i Maríukirkja i Reykjavík, säger i Fréttablaðið att det redan finns ritningar över hur kyrkan i Selfoss skulle kunna se ut. Kyrkan väntas få plats för omkring 200 gäster. Skälet till att det behövs en ny kyrka är att katolska kyrkan får allt fler medlemmar:
"Det har ökat mycket i den katolska församlingen på Island, särskilt polacker och filippinare. Många katoliker har också kommit till Island från Litauen och längre bort. Islänningarna i församlingen har också ökat. Familjerna blir större och så är det alltid några islänningar som går med i församlingen varje år."
Bidragen till bygget väntas framför allt komma från Tyskland. Kyrkan är tänkt att resas i centrala Selfoss i närheten av polishuset.

Här kan du läsa mer om katolska kyrkan på Island.

Dagens citat

"Jag tycker bara att detta är mycket roligt, men detta är inget jag tänker på. ... Då måste mycket förändras hos mig för att den tanken ska födas. Jag funderar inte alls på något i den riktningen."

Ragnheiður Ríkharðsdóttir, gruppledare för Självständighetspartiet i alltinget, i Morgunblaðið om att hon på ett partimöte i Seltjarnarnes uppmanades att till hösten kandidera till posten som vice ordförande mot Hanna Birna Kristjánsdóttir.

torsdag 21 maj 2015

Lavafältet vid Holuhraun avbildas med hjälp av drönare



Ett par veckor efter att Bárðarbungas vulkanutbrott vid Holuhraun upphört använde företaget Svarmi en drönare för att avbilda lavafältet. Kartläggningen användes sedan för att skapa en tredimensionell bild av området. Bilden kan användas av forskare eftersom den har betydligt högre upplösning än satellitbilder. Ovan kan du se en tredimensionell modell av Holuhraun.

Staten förlorar ny namntvist - isländsk pojke får heta Gests

Mellannamnet Gests utgör inget hot mot isländska namntraditioner eller mot språksystemet. Därför får snart tvåårige Ingi Gests Guðjónsson heta just så. Mannanafnanefnd hade tidigare sagt nej till Gests som mellannamn eftersom det är genitivformen av Gestur. Det är tredje gången som den isländska namnlagen prövas i domstol - och tredje gången som staten förlorar.

Tre gånger har nu Héraðsdómur Reykjavíkur avgjort mål där föräldrar tagit strid mot Mannanafnanefnds beslut. Tre gånger har nämndens linje förlorat. Domstolen använder den här gången samma argument som tidigare - ett namn är en grundläggande rättighet där inskränkningar bara ska ske om det finns ett uppenbart behov av detta.

Den här gången gäller tvisten Ingi Gests Guðjónsson, en snart tvåårig pojke. Mellannamnet Gests fick han av modern Bjarnlaug Jónsdóttir som en hyllning till hennes avlidne halvbror Gestur. Gests är genitivformen av Gestur.

I augusti 2013 sade Mannanafnanefnd - den nämnd som avgör om namn ska tillåtas eller inte - nej till Gests. I beslutet lade nämnden fram flera argument för avslaget. Ett sådant var att mellannamn i regel inte har genitivform. Genitivformer kan tillåtas om förälderns förnamn på det sättet förs vidare till barnet som ett mellannamn, men så var det inte i fallet med Ingi Gests Guðjónsson.

I stället var det alltså moderns halvbror som hette Gestur. Den släktskapskopplingen är enligt nämnden för svag för att Gests skulle kunna godkännas. Däremot hade det i teorin varit möjligt om modern tagit mellannamnet Gests och sedan fört det vidare till sin son.

När staten tidigare förlorat namndispyter i Héraðsdómur Reykjavíkur har domarna inte överklagats till Hæstiréttur Íslands. Det blir nu upp till inrikesminister Ólöf Nordal att besluta om domstolens klartecken för mellannamnet Gests ska överklagas eller inte.

Ólöf Nordal håller just nu på med en översyn av namnlagen. I alltinget finns det en majoritet som anser att den är föråldrad och behöver anpassas till dagens samhälle. Inte minst för att det i princip finns två olika regelverk - ett för islänningar som bor på Island när ett barn föds, och ett annat för islänningar som är bosatta utomlands.

Den befintliga lagen gör att isländska familjer i utlandet kan ha gett sina barn på Island otillåtna namn. Staten kan dock inte tvinga fram något namnbyte och därför får barnen behålla namnen fast de inte är godkända. Om familjen sedan får ytterligare barn kan de inte få samma namn utan måste namnges efter isländska regler.

Ljus framtid har i alltinget lagt ett förslag om att lägga ned Mannanafnanefnd. I stället vill partiet att inrikesministern ska gå in och avgöra namndispyter, till exempel om namn skulle kunna uppfattas som kränkande. Så långt lär knappast Ólöf Nordals förslag gå.

Att det blir en liberalisering av namnlagen är sannolikt. Men Ólöf Nordal kommer knappast - vilket Ljus framtid förespråkar - att skrota patronymikon och matronymikon eftersom de anses utgöra en del av kulturarvet. Ljus framtid vill däremot tillåta släktnamn som efternamn.

Advokaten Arnar Þór Stefánsson, som representerade Ingi Gests Guðjónsson och Bjarnlaug Jónsdóttir i rätten, säger till Vísir att det är uppenbart att Mannanafnanefnds tolkning av namnlagen inte har stöd hos rättsväsendet:
"Det har nu fallit tre domar i tre namnmål under de två senaste åren och alla har gått samma väg, att isländska staten har dragit det kortaste strået. Dessa utgångar borde åtminstone vara ett tecken på att det är något fel med det nuvarande systemet som det är."
Bjarnlaug Jónsdóttir säger till Vísir att hon tänker fira segern med en informell namngivningsfest med tårta och blommor:
"Detta är lite som att jag med namnet på något sätt får tillbaka en liten del av min bror. Detta är fantastiskt."
Här kan du läsa om fler namntvister och här kan du läsa domen i sin helhet.

Statsministerns närmaste man spydde ned flygpassagerare

På flyget till Washington kräktes Ásmundur Einar Daðason så våldsamt att det stänkte på andra passagerare. Men om skälet till spyorna var att statsministerns närmaste man var sjuk eller full är oklart. En flygpassagerare och en flygvärdinna uppger att alltingsledamoten var så berusad att han knappt kunde stå. Framstegspartiet hävdar i stället att han var svårt sjuk.

Ásmundur Einar Daðason är alltingsledamot för Framstegspartiet och dessutom assistent åt statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson. Nyligen deltog han i utrikesnämndens resa till USA. Han flög den 10 maj med Wow Air från Keflavík till Washington där parlamentarikerna hade en rad inbokade möten.

På planet till Washington spydde Ásmundur Einar Daðason så att det stänkte på andra passagerare. Så långt finns det två historier som stämmer överens.

Men därefter går uppgifterna om vad som hände ombord planet isär. Vissa anser att Ásmundur Einar Daðason var rejält berusad. Andra hävdar att han bara fått en tuff magsjuka.

Tinna Margrét Jóhannsdóttir var en av passagerarna ombord flyget till Washington. Hon säger till Vísir att det var uppenbart att Ásmundur Einar Daðason var påtagligt berusad.
"Han kunde inte stå på benen. Han behövde stödja sig mot en stolpe vid passkontrollen. ... Jag såg också att flygvärdinnorna alltid var där. Han var skitfull. Detta var inte magont. Det är bara trams."
Enligt Nútíminn ska Ásmundur Einar Daðason ombord flyget ha gett förklaringen att han hade tagit sömnmedel och därefter hade druckit alkohol.

Det finns uppgifter om att Ásmundur Einar Daðason ska ha druckit rödvin redan på flygplatsen i Keflavík. Tinna Margrét Jóhannsdóttir säger till Stundin att han fortsatte att dricka rödvin på planet. Där spydde han sedan så att det stänkte på medpassagerare som satt både bredvid och framför honom. Det amerikanska par som satt bredvid honom blev så nedstänkta att de tvingades att byta kläder ombord.

En av flygvärdinnorna berättar för Fréttanetið att hon uppfattade det som att Ásmundur Einar Daðason var berusad redan när han gick ombord. Under resan fick han mer att dricka. Eftersom det handlade om en alltingsledamot hade personalen svårt att neka honom alkohol:
"Vi såg direkt att han var avsevärt berusad när han kom ombord och följde honom noga. Det är naturligtvis svårt att hantera sådana saker när det handlar om en respekterad alltingsledamot. ... Detta är något av det mest problematiska som jag upplevt i jobbet även fast man har upplevt mycket konstigt. Mycket tråkigt att våra resenärer har behövt uppleva detta och det från en alltingsledamot som man hade betraktat som en ansvarsfull representant för oss islänningar."
Vilhjálmur Bjarnason, alltingsledamot för Självständighetspartiet, var också med på resan. Han förnekade först att Ásmundur Einar Daðason skulle ha kräkts på planet. Efter att han sedan själv berättat att han spydde ändrade sig Vilhjálmur Bjarnason. Han sade då till Stundin att han ansåg att händelsen inte var något som borde diskuteras offentligt. Hans uppfattning var att Ásmundur Einar Daðason inte var berusad.

Ásmundur Einar Daðason bekräftar för DV att han både kräktes på utresan och hemresan den 13 maj. Han förnekar dock att han ska ha druckit alkohol. I stället ska han ha drabbats av en magsjukdom som plågade honom under hela utrikesnämndens vistelse i Washington:
"Jag fick någon magsjukdom denna dag och kunde inte hålla något nere. Jag spydde överallt. Inte bara på vägen till Washington utan även på flyget på vägen hem. ... Jag är den sista alltingsledamoten som kbehöver kämpa mot alkoholproblem."
Þórunn Egilsdóttir, gruppledare för Framstegspartiet, säger till Vísir att uppgifterna om att Ásmundur Einar Daðason ska ha varit berusad inte stämmer. I stället ska han ha blivit allvarligt sjuk, vänt sig till läkare efter hemkomsten, fått starka läkemedel utskrivna och därefter ha sjukskrivit sig.

Samma dag som Þórunn Egilsdóttir beskrev Ásmundur Einar Daðason som "allvarligt sjuk" dök han dock upp i alltinget och deltog vid flera voteringar. Bänkgrannen Birgitta Jónsdóttir, alltingsledamot för Piratpartiet,sade till Vísir att hon inte uppfattade att Ásmundur Einar Daðason skulle ha några magbesvär:
"Jag kunde inte se att han skulle vara allvarligt sjuk. Utom om han skulle vara mycket bra på att dölja sin sjukdom."
Wow Air höll i går ett personalmöte med anledning av den flygvärdinna som berättade om hur Ásmundur Einar Daðason betedde sig på flyget. Flygbolagets anställda har enligt Vísir tystnadsplikt när det gäller passagerarna.

Dagens citat

"Jag anser inte att det är dags att undersöka alltingsledamotens lämplighet. Han har själv sagt att han inte kommer att rösta om förslaget. Alltingsledamöter arbetar allt som oftast med förslag som har inverkan på deras personliga intressen, som om skatter och om uppbyggnad i deras hemområden. För alltingsledamöter gäller ju inte samma lämplighetsregler som för andra tjänstemän inom administrationen."

Einar K. Guðfinnsson, alltingets talman, säger i Fréttablaðið att det inte är aktuellt att utreda om framstegspartisten Páll Jóhann Pálsson är jävig när regeringen lägger ett förslag om makrillfiske som ger honom och hans familj kvoter för mångmiljonbelopp - läs mer här.

onsdag 20 maj 2015

Halldór Ásgrímsson är död - ex-ministern blev 67 år

Halldór Ásgrímsson, tidigare statsminister och ledare för Framstegspartiet, avleds i måndags kväll i sviterna efter en hjärtattack. Han blev 67 år gammal. I hela 31 år representerade han Framstegspartiet i alltinget. Under 19 av dessa år hade han en ministerpost.

Som fiske-, justitie-, utrikes- och statsminister var Halldór Ásgrímsson en av efterkrigstidens mest inflytelserika isländska politiker. Han valdes in i alltinget redan 1974 - samma år som han fyllde 27. Med undantag för ett kortare avbrott lämnade han inte parlamentet förrän sommaren 2006.

Halldór Ásgrímsson ledde Framstegspartiet i tolv år och var dess vice ordförande i fjorton år.

I måndags avled Halldór Ásgrímsson i sviterna efter en hjärtattack. Sedan i lördags vårdades han på sjukhus.

Statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson skriver i ett uttalande att Halldór Ásgrímsson var "en klippa i politikens stormiga hav" och att egenskaper som kännetecknade honom var rättrådighet, välvilja och flit.

Försurad nederbörd efter Bárðarbungas utbrott

Halterna av klor, sulfat och fluor var betydligt högre än normalt och pH-värdet betydligt lägre än normalt. Konsekvenserna av Bárðarbungas utbrott vid Holuhraun var att den nederbörd som föll över Vatnajökull och höglandet var avsevärt surare än vanligt. Men försurningen tros inte utgöra något akut hot mot miljö och natur.

I nästan sex månader pågick Bárðarbungas utbrott vid Holuhraun. Det producerade framför allt ovanligt stora mängder svaveldioxid. I samband med vårens snösmältning har det därför funnits farhågor om att vattendrag skulle riskera att försuras på grund av de höga halterna.

Forskare vid Jarðvísindastofnun på Háskóli Íslands presenterar nu de första analyserna av snö som samlades in på Vatnajökull och på nordöstra höglandet under mars. Insamlingen skedde alltså direkt efter att utbrottet upphört. Totalt togs 31 olika prover.

De första resultaten visar att föroreningarna från utbrottet vid Holuhraun haft betydande påverkan på miljön. Nederbörden var avsevärt surare än normalt. Men samtidigt tros inte försurningen vara så allvarlig att miljö och natur ska vara hotad. Det uppger Almannavarnir i ett pressmeddelande.

Halterna av sulfat, klor och fluor var denna vinter betydligt högre än i jämförelsematerialet - prover som togs på Vatnajökull 1988 och på Langjökull årligen mellan 1997 och 2006.

Mest sulfat och klor fanns det i den snö som fanns längst ned i borrkärnorna. Denna snö föll under slutet på 2014, alltså den period då utbrottet var mest intensivt. Snön som fanns högst upp, och som föll mot utbrottets slut, var inte lika sur.

I normal nederbörd härstammar klor och sulfat främst från havet. Där är halterna stabila. Förändringar där tyder på att det finns en annan källa. Att halterna i nederbörden från Vatnajökull var ovanligt höga pekar därför på att något annat påverkat nederbörden. I det här fallet är det troliga scenariot svaveldioxid från Holuhraun som sedan oxiderats.

Här kan du läsa mer om Bárðarbunga.

Nederlag i domstol - ny förlust väntar konserthuset Harpa

Harpa ska betala en årlig fastighetsskatt på 380 miljoner isländska kronor. Det fastslår Héraðsdómur Reykjavíkur - och därmed riskerar konsert- och kongresshuset i Reykjavík att bli en ännu tyngre börda för skattebetalarna. Hittills har bygget kostat över 30 miljarder isländska kronor. Och inget tyder i dag på att Harpa ska kunna börja gå runt utan bidrag.

Det har gått fyra år sedan konsert- och kongresshuset Harpa invigdes i Reykjavík. Publikmässigt har huset varit en succé, men ekonomiskt har satsningen varit ett fiasko. Bygget blev till att börja med långt dyrare än planerat. Notan slutade på 28 miljarder isländska kronor i stället för planerade 12 miljarder. Hela 5,4 miljarder berodde på prishöjningar och konkurser i finanskraschens kölvatten.

En stor del av verksamheten i Harpa - som symfoniorkestern och operan - finansieras redan till stor del genom bidrag från skattebetalarna. Ändå har huset inte varit i närheten av att gå runt. Förlusterna har legat på i snitt en halv miljard om året sedan invigningen 2011.

Så sent som i februari 2013 kom den dåvarande rödgröna regeringen och majoriteten i Reykjavík överens om ett nytt bidrag på 1,4 miljarder isländska kronor. Målet var då att Harpa skulle stå på egna ben 2017 - och klara sig utan bidrag för driften av själva huset.

Ägarbolaget Austurhöfn-TR har skyllt förlusterna på att konferensverksamheten inte gått som planerat. Tanken var redan från början att ett lyxhotell skulle resas bredvid Harpa. Hotellet skulle i sin tur bidra till att internationella konferenser skulle förläggas till Reykjavík.

Hotellbygget har dock dragit ut på tiden. Nyligen undertecknades ett avtal med en byggherre. Men det kommer att dröja ända till våren 2018 innan hotellet slår upp dörrarna. Som det ser ut i dagsläget kommer förlustresultaten fram till dess att fortsätta att belasta skattebetalarna.

Harpas ledning har hela tiden klagat på att fastighetsskatten är alldeles för hög. Bara i år ska Harpa skatta 380 miljoner isländska kronor - och intäkterna är runt 1 miljard om året. Skatten utgår från ett taxeringsvärde på 17 miljarder isländska kronor. Taxeringsvärdet baserar sig på byggkostnaderna för det 29 000 kvadratmeter stora huset.

Harpa vill i stället att taxeringsvärdet ska utgå från driften, alltså de årliga hyresintäkterna. Då skulle taxeringsvärdet enligt beräkningar utförda av Price Waterhouse Coopers och Capacent bli knappa 7 miljarder - och fastighetsskatten mer än halveras.

Dessutom krävde Harpa att glasväggen - som kostade 3,3 miljarder - inte alls skulle ingå i underlaget för fastighetsskatten. Det handlar enligt ägarna om ett självständigt konstverk signerat Ólafur Elíasson. Som argument anförde Harpa att bolaget varje år betalar upphovsrättsersättning till Ólafur Elíasson.

Men det var inga tolkningar som fick stöd av Héraðsdómur Reykjavíkur. Rätten ansåg att konstverket i själva verket utgör en av husets väggar. Exempelvis vilar taket delvis på glasväggen. Alltså gick det enligt domstolen inte att räkna bort kostnaderna för glasväggen från taxeringsunderlaget.

Fastighetsskatten ska enligt domstolen därför ligga kvar på 400 miljoner isländska kronor. Halldór Guðmundsson, Harpas chef, säger till RÚV att domen är en besvikelse. Han säger också att det är uteslutet att Harpa ska kunna betala så hög fastighetsskatt:
"Vi ansåg inte att det var rättvist att vi, som skaffar intäkter genom uthyrning, behöver betala tre till fyra gånger högre fastighetsskatt per kvadratmeter än till exempel Smáralind eller Kringlan. ... Min känsla är uppenbarligen att det inte är någon människa som tänker stänga detta hus eller besvära det eftersom här drivs denna stora verksamhet, utan i stället måste ägarna sätta sig ned och undersöka hur det är möjligt att lösa denna fråga."
Harpas ledning överväger nu att överklaga domen till Hæstiréttur Íslands. De tre senaste åren har Harpa betalat 1 miljard isländska kronor i fastighetsskatt.

Här kan du läsa mer om Harpas ekonomiska problem.

Dagens citat

"Det är mycket vanligt att människor kör på lamm eller får och sedan bara åker iväg utan att låta någon veta. Det är mycket sällsynt att människor meddelar det, och det är för det mesta förarna som hittar djuren döda eller skadade som meddelar detta."

Erna Ósk Guðnadóttir, bonde i Gufudalur nordväst om Reykhólar, i Morgunblaðið om hur många bilister kör på får utan att meddela bonden eller polisen.

tisdag 19 maj 2015

Gunnar Bragi Sveinsson sjunger "We Are the World"



Situationen i Afghanistan, Ukraina och Medelhavet stod på dagordningen vid Natos toppmöte i Turkiet. Island representerades av utrikesminister Gunnar Bragi Sveinsson. Efter en middag var stämningen uppenbarligen lite extra festlig eftersom hela gänget fick för sig att framföra USA for Africas gamla välgörenhetsklassiker "We Are the World". Gunnar Bragi Sveinsson skymtas då och då längst till höger. Utrikesministern ser inte helt bekväm ut med situationen - vilket i det här fallet kanske inte är till hans nackdel.

Ny studie: Rätt stoppa flyg under Eyjafjallajökulls utbrott

Beslutet att stänga luftrummet under Eyjafjallajökulls och Grímsvötns senaste utbrott var korrekt. Askmolnen från vulkanerna var betydligt större än vad de såg ut att vara på satellitbilder. Dessutom var askan betydligt grövre än vad satellitbilderna sade. Det framkommer i en forskarstudie publicerad i Atmospheric Measurement Techniques.

Både under Eyjafjallajökulls utbrott 2010 och Grímsvötns utbrott 2011 stängdes luftrummet i delar av Europa. Medan Grímsvötn stoppade knappt tusen avgångar var askmolnen från Eyjafjallajökull skälet till att över hundratusen flyg ställdes in. Askmolnets utbredning gjorde att myndigheter över hela Europa fruktade att aska skulle kunna sugas in i flygplansmotorerna och förstöra dem.

Då hävdade många flygbolag att åtgärderna var alldeles för kraftiga. Flera flygbolag ansåg att myndigheterna överdrev riskerna med vulkanaska. Samtidigt förlorade flygbolagen enorma summor i uteblivna intäkter när planen tvingades stå kvar på marken.

En studie utförd av brittiska och isländska forskare ger myndigheterna rätt. Det säger en av forskarna, Þorvaldur Þórðarson, till RÚV. Att stänga luftrummet var en korrekt reaktion. Att tillåta flygtrafik hade varit att äventyra flygsäkerheten.

Forskarlaget har i Storbritannien samlat in vulkanaska från Eyjafjallajökull och Storbritannien. Den har jämförts med annan aska som spridit sig från Island till det europeiska fastlandet - till exempel aska från Askjas utbrott 1875 insamlad i Norge.

Askan som analyserades kom alltså från olika explosionsutbrott. Det innebär att de äger rum under en glaciär. Mötet mellan magma och is skapar våldsamma explosioner som får vulkanaskan att kastas flera kilometer upp i luften.

Analysen visar att aska så stor som 125 mikrogram fördes med vindarna från Island och Eyjafjallajökull till Storbritannien. Askan visade sig ha varit betydligt större än vad satellitbilderna visade medan utbrottet pågick. Satellitbilderna underskattade både askans storlek och mängd med upp till 50 procent.

Vulkanaskan var alltså ett betydligt större hot än vad som framkom på satellitbilderna. Att bristerna var så stora kunde enligt Þorvaldur Þórðarson ha lett till förödande konsekvenser för flygtrafiken - om det inte hade varit för myndigheternas beslut att stänga luftrummet för flygtrafik om det fanns höga nivåer av aska i det.

Huvudförfattare till studien är John A. Stevenson från universitetet i Edinburgh och Þorvaldur Þórðarson, professor i vulkanologi vid Háskóli Íslands. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Atmospheric Measurement Techniques.