Nazism på isländska

Samtidigt som de svenska nazisterna i dag marscherar för att "hedra" Karl XII och slåss med våldskåta vänsterextremister, uppmärksammas den isländska nazi-sajten Skapari.

Den amatörmässiga hemsidan hoppar från ras- och våldsromantik à la Blood and Honour- och Combat 18, till amerikansk så kallad identitetskristendom, vilken kortfattat går ut på att den vita rasen är den - surprise - högst stående i skapelsen. Skapari bjussar dessutom på en klassisk hets- och hatlista som omfattar politiker, journalister, invandrare och mångfaldsförespråkare som anklagas för att gå den judiska världskonspirationens ärenden. Bland annat genom den kraftiga ökningen av invandring till Island som tagit fart de senaste åren.

Den "rörelse", om den ens förtjänar att kallas en sådan, som poppat upp kring Skapari är enligt uppgift ytterst begränsad, och den handfull aktivister som är knutna till sajten (och som även "representerar" Island på olika engelskspråkiga rasistforum på nätet som Stormfront) är inte heller i närheten av att vara så hårdföra som sina kolleger i Blood and Honour och Combat 18 i övriga Europa.

Den främsta skillnaden är ändå att Island, till skillnad från grannländerna, i princip saknar en tradition av rasistiskt och nazistiskt tankegods. I början av 1960-talet hade svenska naziveteranerna Nordiska Rikspartiet en förbindelseman på Island, Bernhard Haarde (dock kallad Barnhard Haarde på en gammal NRP-affisch) bosatt på Solvallagata i Reykjavík. Gruppen runt honom var även den ytterst begränsad, och torde enligt uppgift inte ens ha uppgått till ett tvåsiffrigt antal medlemmar.

På 1970-talet fanns också ett mycket ljusskyggt och mikroskopiskt nazistparti på Västmannaöarna. Anledningen till att någon över huvud taget fick nys om dem var att en medlem, i dag ännu okänd, en natt efter upplösningen dumpade allt partimaterial på hembygdsmuseets trappa! Sedan dess utgör den lilla nazistmontern ett mycket underligt stycke lokalhistoria.

Tälta med hamstrar - bostadsbristen i Reykjavík

Saevar Arnfjörd och Ólína Ragnheidur Gunnarsdóttir har i en och en halv månad tältat i Laugardalurområdet tillsammans med sina elva hamstrar. Paret tvingades flytta från en lägenhet i Dalvík i nordöstra delen av landet, och slog först ned tältpinnarna i närheten av Perlan (bilden) i Öskjuhlíð sydväst om Reykjavíks centrum.

Efter en tid rev kommunen tältet, och sedan dess campar de i Laugardalur. Det är inte första gången som paret väljer tältet före att söka hjälp hos de sociala myndigheterna. Med socialbidrag fruktar paret att de skulle placeras på två skilda institutioner för att bli kvitt alkoholberoendet.

Samtidigt larmar räddningstjänsten om att minst 1 200 personer i Reykjavík bor på sätt som är direkt brandfarliga - bostadsbyggandet i den snabbt växande huvudstaden släpar efter samtidigt som priserna för bostadsrätter skenar (att köpa lägenhet i Reykjavík är snäppet dyrare än i Stockholm, och till det kommer räntan som för närvarande ligger på drygt 13 procent). För den som saknar jobb blir situationen oundvikligen tuff, och många framför allt yngre islänningar bor i dåligt inredda källare och butikslokaler.

Novemberstormar

Ett kraftigt oväder som drog in över Island i går fortsätter att mer eller mindre lamslå delar av landet. I går tvingades den tappra färjan Herjólfur stanna i hamn då vindarna var så kraftiga att det var omöjligt att trafikera Þorlákshöfn, i och med att flyget också var inställt (vilket är betydligt vanligare i dessa vindpinade och regndränkta trakter) står Västmannaöarna i nuläget utan förbindelse med fastlandet.

Blåsten nådde ända upp till 48 sekundmeter på Västmannaöarna i går - ändå var det värsta som hände att taket blåste av ett hus på Hásteinsveg - de hade förmodligen inte använt samma taktik som ägaren av det här huset vid Suðurveg (bilden)...

Både i dag och i går har både in- och utrikesflyg ställts in. Flygen från London till Keflavík kom inte längre än till Glasgow, och i dag är bland annat inrikesflyget till Egilsstaðir inställda. Flera viktiga vägar på fastlandet är avstängda också avstängda på grund av snöovädret.

Rättshaveristiskt inlägg om jordbävningar

Ett jordskalv uppmätt till 4,4 på Richterskalan inträffade vid Hveravellir i eftermiddags. Tre efterskalv i området kring Langjökull och Hofsjökull uppmättes till som högst 3,1 på Richterskalan. Hittills inte ett ljud om detta i media utanför Island - till skillnad från om Kungsholmen darrar till för en sekund.

Världens bästa isländska

Hittills har mitt isländska favoritord varit snyrting (toalett), men efter att VM-kvalet nyss lottats är det bara att kapitulera. Montenegro heter Svartfjallaland. Underbart.

I övrigt lär kvalet i vanlig ordning gå åt helvete: Holland, Skottland, Norge och Makedonien står för motståndet. En gissning är att Island slutar sist i gruppen på fyra poäng: Seger mot Makedonien hemma och kryss hemma mot Skottland, i övrigt förluster för ett hyfsat konsekvent underpresterande landslag som till och med lyckades bli utspelade av Liechtenstein i EM-kvalet.

Jar City - tre påsar djúpur och en ask opal

Baltasar Kormákurs (bilden) filmatisering av Arnaldur Indriðasons Jar City (Mýrin) är en svart och skitig polisthriller som höjer sig snäppet över den vanliga deckarsörjan. Full av syrlig, isländsk humor och smått bisarra kopplingar - polisen Erlendur som käkar fårskalle och söker undangömda lik och hjärnor i glaskonserv, kollegan Sigurður Óli som mumsar munkar medan hans medarbetare gräver upp en ruttnande kropp omgiven av horder av råttor. Plus en skildring av naturen som aldrig blir trolsk turistporr, utan fångar den underbara isländska gråheten. Allt, förutom scenerna på bårhuset, är inspelat på plats, främst i Reykjavik.

Filmen hade svensk premiär på Stockholm filmfestival, där regissören Baltasar Kormákur - känd framför allt från succén med den festligt genommiserabla 101 Reykjavík - närvarade. Det mest besynnerliga han råkade ut för under inspelningarna var när de filmade på en ödslig kyrkogård på sydkusten, och där de faktiskt grävde på själva begravningsplatsen. Vid ett tillfälle grävde de upp ett lårben från en människa, ett ben som måste ha flyttats under jorden genom århundradena, eftersom de naturligtvis inte grävde exakt vid några gravar. Två dagar i rad utsätts Baltasar Kormákurs bil för skador på den högra sidan, först i en lindrig krock med en last bil och andra gången när han kör emot en grind. Underligt, tycker han, att vid 41 års ålder råka ut för så liknande olyckor inom en så snäv tidsrymd. Tills han upptäcker att någon lagt det uppgrävda lårbenet i handskfacket - något som tagit hans uppmaning att "ta hand om det" väl bokstavligt...

Baltasar Kormákur kommer även att regissera uppföljaren Kvinna i grönt (Grafarþögn), som förmodligen börjar att spelas in under nästa år. Men fler filmatiseringar av Arnaldur Indriðasons filmer blir det inte.

Tja, hur bra är då Jar City? Som sagt, bättre än en svensk slentriandeckare där talanglösa puckon som Mikael Persbrandt och Rolf Lassgård springer runt och brölar som Riktiga Män och vi slipper pinsamma svenska lågbudget-effekter och amerikanska überbudget-diton. Lite roligare och lite smartare och lite egensinnigare och lite snyggare, men fortfarande lite för genretypiskt och klyschigt (hårda poliser med mjuka sidor och halleluja) för att verkligen beröra.

Slutbetyget blir tre påsar Djúpur (det ultimata biogodiset) och en extra ask Opal för att visa att det är en stark trea.

Mordbrännare på Västmannaöarna

Gårdagens brand på Kaffi Kró kan enligt polisen ha varit anlagd. Enligt Frettablaðið är det den tredje misstänkta mordbranden på Västmannaöarna på kort tid. Förra året misstänkte polisen att en pyroman härjade i hamnområdet (bilden) - en serie bränder anlades, där invånarna bland annat tvingades att hålla sig inne då giftig rök spreds från en brand i en cistern för fiskmjöl. I gårdagens brand skadades en person, en brandman som föll ned från en stege från fyra meters höjd. Han fördes till sjukhus med lindriga skador.

Brand på Kaffi Kró

Kaffi Kró på Västmannaöarna eldhärjades i dag. Larmet kom 15.33, men branden var släckt strax därpå. Du kan se bilder från släckningsarbetet här.

Kafét drivs av Unnur Ólafsdóttir och hennes man Sigurmundur Gísli Einarsson, som också står bakom Viking Tours, som guidar turister runt Hemön i båt och buss och står ut med exakt hur korkade frågor som helst. Tråkigt, men enligt Morgunbladid blev varken några personer eller byggnaden allvarligt skadad.

2,7 på Richterskalan

”Det finns alltid en risk att något mer allvarligt kan följa förändrade trycknivåer, men det är inte säkert”, säger Gunnar B. Gudmundsson vid Veðurstofan till Morgunblaðið i dag.

Han förutspår också fortsatt hög vulkanisk aktivitet i området kring Selfoss. Mindre jordbävningar fortsätter att skaka området, men skalven är inte lika kraftiga som de i går kväll som högst nådde 3,5 på Richterskalan. Klockan 13.42 registrerades ett skalv på 2,7 söder om Kistufell - dagens kraftigaste.

Nu ska den här bloggen naturligtvis inte utvecklas till jordskalvsporr. Men den överhängande risken för ett utbrott från Hekla borde fått åtminstone lite uppmärksamhet även på "den här" sidan Atlanten.

148 jordbävningar och total tystnad

148 jordbävningar på lite mer än ett dygn i Suðurland kring Þorlákshöfn, Hveragerði (bilden) och Selfoss. Vilket hittills - tolv timmar efter att utbrotten minskat i styrka - inte har resulterat i en enda rad i svensk media.
Enligt Veðurstofan, Islands motsvarighet till SMHI, nådde skalven som högst 3,1 på Richterskalan. Men farhågor om att detta skulle vara förspelet till ett betydligt allvarligare utbrott från Hekla finns.

Nu finns här inga rättshaveristiska eller mediekonspiratoriska tendenser - att isländska nyheter ytterst sällan blir svenska nyheter är ett konstaterande. Senast det, mig veterligen, fanns någon korrespondent från en internationell nyhetsbyrå (Reuters i det här fallet) på Island var vid senaste valet. I övrigt består rapporteringen från detta fjärran grannland mest av klämkäcka resereportage om töltande hästar och dopp i Blå lagunen.

Jag har naturligtvis själv både ridit och badat på Island, det är inget att rynka på näsan åt, men tanken med den här bloggen är att i någon mån bidra till en bredare bild, inga feta avslöjanden utan någon form av nyhetssammanfattning kombinerat med nedslag i isländsk kultur, historia och samhälle.

Bless!