Släkter där en viss grad av inavel förekommer får fler barn, visar en ny studie publicerad i vetenskapstidskriften Science. Inavel kan också vara positivt. Detta slår forskarna fast efter att ha studerat befolkningen på Island, som både är världens mest homogena och där en släktskapsdatabas som sträcker sig tillbaka till vikingatiden finns.Studien omfattar åren 1800 till 1965 och visar att visst släktskap ger evolutionära fördelar. Isländska kvinnor som har fått barn med kusiner, sysslingar, bryllingar eller fjärdekusiner föder fler barn än genomsnittet. Att få barn med kusiner eller sysslingar är dock inte lyckat - barnen dör ofta i ung ålder.
Men med bryllingar och fjärdekusiner som partner märks inte de negativa effekterna. Och här ligger födslotalen högt över genomsnittet. Isländska kvinnor födda mellan 1925 och 1949 och gifta med bryllingar eller fjärdekusiner fick i genomsnitt 3,3 barn och 6,6 barn. Motsvarande siffra för kvinnor gifta med obesläktade män var 2,5 respektive 4,9 barn.
Forskarna, Agnar Helgason, Snæbjörn Pálsson, Daníel F. Guðbjartsson, þórður Kristjánsson och Kári Stefánsson, är tveksamma till vad resultatet egentligen innebär. Samtidigt som närbesläktade lättare får barn ökar också riskerna för skadlig inavel.
Databasen som använts för studien omfattar alla nu levande islänningar och deras släktingar tillbaka till åtminstone 1650, och för många av dem ända tillbaka till tiden för Islands kristnande. Just nu omfattar databasen uppgifter om cirka 730 000 personer.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar