Nästan en regnbåge

Mms-blogg funkar inget vidare. Eller snarare inte alls. Inte mina fingrar på ett isländskt tangentbord heller. Och datorerna är i regel alltid superanvända. Men skam den som ger sig - det blir fler mms-försök.

Och inga datorer sväljer mina fina usb-fnurror. Så i dag blir det tyvärr inga bilder på den magiska regnbågen strax utanför Bolungarvík - från havet över bergen och åter ned i havet i en spegling av sig själv, samtidigt som solen kräset väljer ut vad den vill skina på och molnen kryper ned mot marken.

Vädret är typiskt isländskt - antingen hällande regn eller strålande sol. Och när regnet vräker ned från svartgrå skyar gör vi som varje anständig islänning: Packar Bónus-kassen och knallar till närmaste badhus. Det enda som avslöjar att vi inte riktigt hör hemma här är att vi inte bara har t-shirt och kortbyxor på oss i regnet.

Bloggsemester - best of Islandsbloggen

Islandsbloggen tar nu lite semester. Men hur mycket bloggsemester det innebär återstår att se - om saker och ting fungerar som det ska blir det en hel del "liveblogg" från Island innan det gamla vanliga tragglandet är tillbaka...

För den som får abstinens eller inte tittar in hos Islandsbloggen regelbundet finns nedan ett antal inlägg från sommaren och våren som känns särskilt läsvärda - för att de är mer genomarbetade, roligare eller mer informativa än andra. Typ.

Några årtal ur Islands historia
Strandad val = jackpott
Träskfotboll och ölfest
Sms ska hålla rätt på fåren
15 procent av islänningarna bloggar
Trött på svenska skambud för toppspelare
Protester ger nytt liv åt svekdebatten
Tio år med tunneln som förenar och glömmer
Surtsey Islands andra världsarv
Om klimat och väder på Island
Nya fiskar i de isländska vattnen
Jordskalvet väckte Geysir
Tillträdande borgmästaren offras
Gullfoss och Geysir snart på flaska
Restaurangguide: Bra och billigt i Reykjavík
Guide till sommarens festivaler på Island
Island - ett krisland?
Tre sanna historier
Guiden till guideböckerna
Följ lunnefåglarna dygnet runt
Och den här gången var isbjörnen ett får...
Stuðmenn - större än Björk och Sigur Rós
Dejting, kärlek och sex på Island
Goda nyheter - isländskt godis i Stockholm
Då var det Nato - nu är det bensinpriset
Koldioxidförvaring kan lösa klimatkrisen
Tio fördomar om Island
Penismuseet väntar på första människan
Islandsbloggens stora skyrtest
Direktlinje till Vatnajökulls inre
Havet kan bli plats för kolförvaring
Ett ben från en blodig tid
Islands nordligaste punkt snart utraderad
Bloggpaus - best of Islandsbloggen (inlägg från mars 2008 och tidigare)

Filmen om steget mellan Oakland och Island

Dokumentären From Oakland to Iceland: A Hip-Hop Homecoming visas på Iceland Airwaves-festivalen i Reykjavík oktober, skriver Vísir.is. Filmen, som skildrar Dj Platurns - Illugi Magnússons - möte med Island, hade premiär i maj på Skjaldborg Film Fest i Patreksfjörður.

Illugi Magnússon växte upp i Kalifornien och är en av medlemmarna i det hyllade dj-kollektivet Oakland Faders.

I From Oakland to Iceland: A Hip-Hop Homecoming får vi följa Illugi Magnússon under en tre veckor lång resa runt Island där han dj:ar samt får koll på den isländska hiphop-scenen. Dokumentären skildrar också villkoren och kulturkrockarna för en islänning uppväxt i USA. Filmen är regisserad av Ragnhildur Magnúsdóttir.



Här kan du kolla på en trailer för From Oakland to Iceland: A Hip-Hop Homecoming.

Här kan du läsa mer om Iceland Airwaves.

Turister shoppar loss när kronan rasar

Den isländska kronans kursras får turisterna att shoppa loss. Under andra kvartalet i år gjorde de av med 40 procent mer än samma period 2007, rapporterar Morgunblaðið.

"Vi har aldrig tidigare sett så tydliga signaler för hur viktig kronans kurs är för hur mycket utländska turisterna shoppar", säger Helgi Jónsson, vd för Global Refund, ett företag som sysslar med att återbetala momsen på turisternas inköp.

Kronan sjönk i princip hela våren, men det stora raset kom i mars. Sett över det första halvåret 2008 har turisternas shopping ökat med 20 procent. Antalet turister har ökat med 7 procent.

Norska medborgare är de som helst plockar fram plånboken. En genomsnittlig norsk turist gör med mer pengar under en helg än vad en tysk gör på tio dagar. Andra som handlar mer är ryssar och kanadensare - besökssiffrorna ligger nästan still, men de shoppar för 70 procent mer i år jämfört med 2007.

Här kan du läsa mer om turismen på Island.

Bilden visar meningsfull shopping.

Några årtal ur Islands historia

125 miljoner år före Kristus: De första vulkaniska klipporna som senare blir Island sticker upp ur världshavet. Detta är också förklaringen till landets än i dag alltjämt sparsamma vegetation - Island skapades efter de ursprungliga kontinenterna, och alla växter och djur måste därmed antingen ta sig dit på egen hand eller få hjälp.

20 miljoner år före Kristus: Island börjar så sakteliga efter åtskilliga vulkanutbrott som skapar nytt land få dagens skepnad. Västfjordarna är den äldsta delen av Island. Landets yngsta delar är sydväst och höglandet.

10 miljoner år före Kristus: En hård och lång istid förintar stora delar av floran och faunan på Island. Enligt vissa forskare är det också här som de sista stora träden på ön dör - bara dvärgbjörken och vissa buskar överlever istiden.

16 000 år före Kristus: Isen som bildats under den senaste istiden börjar smälta.

3 000 år före Kristus: Vulkanen Helgafell har ett kraftigt utbrott och lavan som tränger fram ur havsdjupet länkar samman flera mindre vulkanöar till den största ön av Västmannaöarna, Hemön. Eldfells utbrott 1973 skapar nytt land som gör att Hemön växer ytterligare.

300-talet efter Kristus: Romerska mynt från den här tiden har hittats på Island. Men några andra tecken på att romarna ska ha besökt ön finns inte. Mynten tros ha kommit till Island genom vikingarna senare.

325 år före Kristus: En grekisk köpman vid namn Pytheas upptäcker landet Thule eller Ultima Thule. Det skulle kunna röra sig om Island enligt de geografiska beskrivningarna, men hans beskrivning av ett bördigt och blomstrande landskap gör att det tycks osannolikt.

700-talet: Munkar, paper, från Irland besöker och slår sig ner på Island regelbundet. Arkeologiska bevis saknas, men munkarna omnämns bland annat i Landnámabók. Den första delen av Island som befolkades kan ha varit Hemön - något som befolkningen på Västmannaöarna än i dag är mycket stolt över. Men när vikingarna anländer flyr munkarna eftersom de inte ville bo bland hedningar. Munkarna har dock gett namn åt flera platser, bland annat ön Papey vid Islands östkust.

Cirka 850: Vikingen Naddoddr seglar fel under en resa mellan Norge och Färöarna och upptäcker Snæland, Snölandet Island. Han går i land vid Reyðarfjörður i öst men ser inga spår av människor och fortsätter mot Färöarna.

Cirka 860: Svensken Garðar Svavarsson seglar vilse på väg till Hebriderna och hamnar på Island. Han blir först med att upptäcka att Island är en ö genom att segla runt den. Han går i land vid Skjálfandi där han bygger ett hus - vid dagens Húsavík - och stannar över vintern. Han kallar landet Garðarshólmur. När han på våren seglar mot Hebriderna saknas tre personer - Náttfari och två slavar. De bygger ett hus vid dagens Náttfaravík och blir sannolikt de första som permanent bosätter sig på Island. Enligt Garðar Svavarsson var Island "skogsbevuxet mellan fjäll och strand".

Cirka 870: Flóki Vilgerðarson, "Hrafna-Flóki", är den förste skandinav som seglar till Island utan att vara vilse. Han slår sig ner vid Flókalundur vid Barðaströnd under vintern. Klimatet får honom att kalla ön för Ísland.

Cirka 874: Den norske hövdingen Ingólfur Arnarson seglar till Island för att slå sig ner på ön för gott. Han kastar sina högsätesstolpar i vattnet och lovar att slå sig ned där de flyter i land - det tar tre år innan de hittas vid Reykjavík, där Ingólfur Arnarson bosätter sig. Spår av en boplats från omkring år 871 har också hittats i Reykjavík. Den första landstigningen sker vid Ingólfshöfði på sydkusten. Med sig har Ingólfur Arnarson bland annat vännen Hjörleifur Hródmarsson - som blir mördad av två irländska slavar. Ingólfur Arnarson jagar slavarna och slår ihjäl dem på Västmannaöarna - en ögrupp som fått sitt namn eftersom slavarna just var män från väst. Hans son, Þorsteinn Ingólfsson, sägs ha skapat Islands första þing, parlamentsliknande samling. Island koloniseras på knappt 60 år. En stor del av befolkningen har flytt Harald Hårfagers styre i Norge.

930: Alþingi, alltinget, sammanträder vid Þingvellir för första gången där samtliga häraden finns representerade. Här stiftas lagar, avkunnas domar och medlas i dispyter. Ulfljot blir den förste lagmannen - hans uppgift är bland annat att lära sig alla lagar utantill. Släktfejderna är många och blodiga under denna tid.

986: Den isländske sjöfararen Bjarni Herjólfsson seglar mot Grönland men kommer ur kurs och ser tre stora öar vid det som i dag är Kanadas östkust. Han går inte i land, något som han senare får kritik för, men berättar om fyndet när han kommer hem.

1000: Þorgeirr Ljósvetningagoði får uppdraget av alltinget att bestämma Islands religion - han väljer kristendomen, och Island överger asagudarna.

Cirka 1000: Islänningen Leifur Eiríksson blir den förste som landstiger i Nordamerika vid Baffin Island. Några år senare tar Þorfinnur Karlsefni med sig omkring 150 personer i tre skepp och bosätter sig i Vinland. Men efter interna konflikter och strider med indianerna upphör bosättningen efter tre år.

1056: Ísleifr Gizurarson blir Islands förste biskop.

1118: Lagarna börjar nedtecknas.

1280: Den norske kungen stadfäster Jónsbók, en ny lagbok. Händelsen utgör slutet på en mycket orolig tid där inbördeskrig och släktfejder skapat oro och oreda i hela landet och många har fått offra sina liv i striderna. Isländsk självständighet ter sig nu mycket avlägset.

1404: Svarti dauði är inte bara vardagsspråk för isländskt brennivín - det är också synonymt med digerdöden, som under knappt tre år utplånar två tredjedelar av Islands befolkning. Den uppgår nu till mellan 20 000 och 30 000 personer som redan plågats av vulkanutbrott, jordbävningar, missväxt och sjukdomar.

1477: Christofer Columbus stiger enligt legenden i land vid Ríf på Snæfellsness och talar med lokalbefolkningen om deras förfäders resor till Vinland, Amerika. I kyrkan vid Ingjaldshóll finns en målning som visar hur den italienske upptäckaren talar med en islänning.

1494: Den stora pesten varar i drygt ett år och kräver tusentals dödsoffer.

Cirka 1500: Hansan har redan lagt beslag på den isländska handeln. Nu tar de även kontrollen över det viktiga fisket.

1552: Ólafur Hjaltason i Hólar blir Islands förste lutherska biskop. Den sista katolska biskopen halshuggs. Reformationen är resultatet av ivrigt men hemligt predikande av Luthers läror samt en smygöversättning av Nya Testamentet.

1602: Danmark börjar utöva handelsmonopol med stränga straff för de islänningar som vågade sig på affärer med andra än danskar. Island har under en längre tid snarast glidit in i den danska intressesfären. Under 1700-talet stiger Islands befolkning över 50 000 personer men tusentals omkommer i nya naturkatastrofer och vulkanutbrott. Missväxt och matbrist odlar hatet mot det danska styret samtidigt som Danmark tjänar stora summor på handelsmonopolet.

1662: Envälde. All makt läggs i kungens hand. Det lokala styret utövas av danska sändebud. De danska köpmännen har mycket stort inflytande på grund av sina befogenheter och ekonomiska resurser.

1783: Vulkanen Lakis utbrott dödar omkring 9 000 personer och 80 procent av boskapen. Omkring en fjärdedel av befolkningen dör i den efterföljande svälten.

1798: Alltinget flyttas från Þingvellir till Reykjavík. Det skrotas år 1800 och ersätts av en landsöverrätt med tre ledamöter.

1809: Danmark är i krig med Storbritannien och Jørgen Jørgensen passar på att ta makten. Men piraten avsätts snart och jagas från Island. Vid krigets slut undantas Island definitivt från Norge, och är nu helt och hållet under danskt välde. Här kan du läsa mer om Jørgen Jørgensen, Jörundur hundadagakonungur.

1830: Ön Geirfuglasker vid Islands sydvästra kust sjunker under havsytan efter vulkanisk aktivitet i området. Den lilla garfågelkolonin flyttar till ön Eldey.

1843: Ett rådgivande allting inrättas. Inga lagar gällande Island kan stiftas utan att dessa är förenliga med isländska förhållanden.

1844: De sista garfåglarna dödas på Eldey strax utanför Islands sydvästspets. Fåglarna var lätta byten eftersom de inte kunde flyga, men de sista exemplaren fick sätta livet till för artsamlare. Den 3 juli anländer fyra islänningar till ön på uppdrag av en rik fågelsamlare. De vrider nacken av det sista häckande paret och garfåglarnas ägg går sönder. Detta är slutet för garfågeln. Vissa uppgifter gör dock gällande att en ensam garfågel sågs vid Newfoundlands kust 1852.

1848: Under ett möte i augusti antar islänningar ett uttalande till den danske kungen där de bland annat ställer krav på en isländsk nationalförsamling och en egen författning. Regeringen håller dock fast vid att Island är en del av Danmark.

1870: Fram till första världskrigets början 1914 emigrerar en femtedel av Islands befolkning till USA och Kanada. De flesta bodde i öst och norr, där vulkanen Askjas utbrott ödelagt stora delar, matbristen var svår och klimatet bistert. Dessutom var missnöjet med det danska styret utbrett, även om en självständighetsrörelse under Jón Sigurðsson sakta började växa i tyngd. Här kan du läsa mer om utvandringen och här om Jón Sigurðsson.

1874: Island får en ny och egen konstitution och alltinget blir åter landets lagstiftare. Mottagandet är blandat. Den hatade danska makten över Island är fortfarande betydande, men många ser konstitutionen som ett steg i rätt riktning.

1876: De första gatlyktorna på Island sätts upp i Reykjavík under hösten. Huvudstaden hade då drygt 2 000 invånare och ett tiotal byggnader hade mer än en våning.

1911: Háskóli Íslands, landets första universitet, öppnas i Reykjavík.

1915: Kvinnor får rösträtt i såväl Danmark som Island.

1918: Island får utökat självstyre från Danmark, men den danska staten sköter alltjämt utrikespolitik och försvar.

1940: Danmark ockuperas av Nazityskland inom loppet av ett par timmar den 9 april. Dagen därpå bestämmer sig alltinget för att ta över ansvaret för Islands utrikespolitik. Den 10 maj invaderar brittiska trupper Island - regeringen protesterar men meddelar samtidigt att ockupanterna bör behandlas som gäster.

1944: Den 17 juni, Jón Sigurðssons födelsedag, utropar republiken Island självständighet. Trots att detta är emot Danmarks vilja skickar kung Kristian X ändå en gratulation till det isländska folket.

1949: Island är en av staterna som är med och grundar Nato. Även om de amerikanska trupperna nu har lämnat Island är landet alltjämt ansvarigt för försvaret av Island.

1958: Det första av tre så kallade torskkrig mellan Island och Storbritannien börjar. Upprinnelsen var att Island ökade fiskegränsen från sju till 22 kilometer från den egna kusten.

1963: Islands nyaste ö, Surtsey, skapas efter vulkanutbrott i Atlanten som varar i nästan fyra år. I dag har ön eroderat kraftigt och mäter 1,4 kvadratkilometer. Här kan du läsa mer om Surtsey.

1972: Torskkrig nummer två tar fart när Island utökar fiskezonen till 50 engelska mil (93 kilometer).

1975: Island utökar den exklusiva ekonomiska zonen till 370 kilometer från den egna kusten. Brittiska fartyg vägrar åter att erkänna tilltaget och det tredje torskkriget är ett faktum. Flera skepp rammas under den sju månader långa konflikten. Island hotar att lämna Nato och efter amerikanska påtryckningar ger Storbritannien med sig och släpper kraven på fiskevattnen.

2006: Militärbasen i Keflavík avvecklas och de sista amerikanska militärerna lämnar Island. Här kan du läsa mer om Nato-basen.

En av tio ungdomar saknar arbete

5 700 islänningar var arbetslösa under det andra kvartalet enligt nya siffror från Hagstofan. Det motsvarar 3,1 procent av den arbetsföra befolkningen, en ökning med 0,1 procentenheter jämfört med samma period 2007. Män saknar sysselsättning i något högre grad än kvinnor.

Arbetslösheten är mest utbredd bland ungdomar. 10,8 procent av 16- till 24-åringarna var arbetslösa.

Isländsk arbetslöshetsstatistik är dock inte lika förskönande som den svenska. Där ingår arbetslösa, personer som söker jobb och kan börja inom två veckor samt de som har hittat ett arbete som börjar inom tre månader. Den senare gruppen utgör nästan var tredje arbetslös. Omräknat till svensk praxis hade betydligt färre islänningar betraktats som arbetslösa.

36,9 procent har varit arbetssökande i mindre än en månad. 500 personer, 5,8 procent, har varit arbetslösa i mer än sex månader.

Här kan du läsa mer om arbetslösheten på Island.

Lura vakterna på en tupplur på flygplatsen

Strandad på flygplatsen i Keflavík i väntan på nästa flyg? För dyrt och långt att ta sig in till Reykjavík för att hitta någonstans att sova? Kvarta på flygplatsen - enligt nollbudgetslaggarna på Sleeping in Airports går det utmärkt att lura säkerhetsvakterna på en tupplur.

Flugstöð Leifs Eiríkssonar, som Keflavíks internationella flygplats heter, har just nu betyget 3,7 av 5. 63 flygplatssovare har i skrivande stund satt betyg på flygplatsen. Snittet räcker dock inte för att ta sig in bland Europas tio mest sömntutevänliga.

Flera användare varnar för att terminalen stänger nattetid. Så här skriver andra rutinerade flygplatssnusare på Sleeping in Airports:

Nadia: "It's a brilliant airport to sleep in if you are flying out the same night. Once you've checked in there are great chairs and it's quiet. However it is horrible if you've just flown in, because you don't have access to the quiet and warm departures area."

Untitled: "Keflavík airport is the worst airport I ever slept in due to the security personnel that acts like they had been working in Abu Ghraib before."

Liz: "Not only is there comfortable (relatively speaking) carpeting, but the leather (?) sling bench-seats in the main terminal give plenty of room to stretch out."

Tim: "When sleeping overnight waiting for checkin, the security will try to move you on or explain to you before you start that you cannot stay. We encountered a nice security guard that let us stay as long as we didn't fall asleep (ha ha)".

Martin: "Upon walking through the doors at around 11:00 PM, we quickly started seeing signs that state that no one is allowed to spend the night in the airport, even if you have a morning flight. So, we did what any upstanding citizen would do, we found a secluded corner of the departures terminal and set up camp on the floor."

Keflavík är hittills den enda isländska flygplats som har betygsatts.

Strandad val = jackpott

Isländskans kanske klurigaste och roligaste ord är hvalreki - som betyder strandad val eller jackpott.

Hur denna underliga dubbelbetydelse uppkommmit är givet för alla som sett Í skugga hrafnsins, Korpens skugga. En strandad val betydde massor av mat för en lång tid framöver under de århundraden då livet på Island var mycket hårt och krävande - den strandade valen var helt enkelt högsta vinsten för hela släkten.

(I filmen blir den strandade valen i stället källan till en bitter strid - fejden börjar med en dispyt om vem som hittade den först och slutar med ond bråd död i parti och minut, men det är ju en annan historia...)

Den islänning som i dag utropar hvalreki har alltså antingen faktiskt hittat en strandad val eller blivit riktigt lycklig genom att ta hem högvinsten i spel och dobbel.

I dag upphittades enligt Vísir.is en strandad val i Bakkafjörður. Men till förmodligen betydligt mer stillsamma reaktioner...

Nya ägare skapar tvist om Kerið

De nya ägarna till Kerið (bilden) vill att besökare betalar för att få se den vulkaniska kratersjön. Detta trots att ägarna tidigare lovat att inte avgiftsbelägga området, skriver Morgunblaðið.

Kerið skapades för cirka 3 000 år sedan. Kratern är cirka 55 meter djup, 170 meter bred och 270 meter lång. Vattnet får sin mörkblå färg av mineraler som finns på sjöns botten. Vattendjupet är sju till tio meter.

Kerið är en av flera vulkaniska kratersjöar på Island, men är tveklöst en av de vackraste och mest välbesökta. Ett stopp här ingår bland annat i många turer runt den så kallade gyllene cirkeln - researrangörer överväger nu att hoppa över Kerið om inte ägarna skrotar tankarna på att ta betalt. Avgiftsplanerna har också fått hård kritik.

I den gyllene cirkeln ingår i regel även vattenfallet Gullfoss, gejsrarna och de varma källorna vid Geysir och den gamla alltingsplatsen Þingvellir. Här är risken för att privata ägare ska kunna stänga ute besökare i princip obefintlig - något som klubbades i våras då den isländska staten köpte hela Geysir-området. Läs mer om det här.

Var fjärde tror ministern löser krisen

Bara en av fyra islänningar tror att premiärminister Geir Hilmar Haarde (bilden) är rätt person för att leda Island ut ur den ekonomiska krisen. Det är det bistra resultatet av en opinionsundersökning där 1 100 islänningar deltagit, skriver Vísir.is.

24,4 procent har förtroende för ledaren av Sjálfstæðisflokkurinn, Självständighetspartiet. 46,6 procent saknar tilltro till regeringschefen. 29 procent visste inte eller svarade inte på frågan. 63,2 procent av Sjálfstæðisflokkurinns väljare känner dock förtroende för Geir H. Haarde.

Värt att notera är att av bara hälften av dem som fick enkäten svarade på någon av frågorna.

Geir H. Haarde förnekar dessutom att ett ministerbyte skulle vara på gång. När samlingsregeringen bildades var en gissning att justitieministern Björn Bjarnason så småningom skulle bytas ut mot alltingsledamoten Bjarni Benediktsson. Enligt Vísir.is vill Geir H. Haarde emellertid inte utesluta förändringar i regeringens sammansättning.

Sjálfstæðisflokkurinn är för övrigt den flitigast förekommande företeelsen i isländska nyheter med totalt 6 248 inslag och artiklar under det första halvåret. Därefter följer kronan med 5 567 nyhetsinslag, skriver Vísir.is.

Här kan du läsa mer om det minskade stödet för Geir H. Haarde och regeringen.

Foto: Magnus Fröderberg/Norden.org

Makrill och musslor ska vända fisket

Fisket i juni blev magert. Enligt dagens siffror från Hagstofan fångades 60 923 ton fisk jämfört med 112 141 under samma månad 2007. Fångstens värde minskade med 28,3 procent. Anledningen till den senare förhållandevis måttliga minskningen är bland annat att mängden fångade krabb- och skaldjur har ökat, fångster som ger bra betalt.

Island söker febrilt alternativ till det nuvarande fisket som begränsas av sämre tillgång och tuffare kvoter.

Fiskeminister Einar Kristinn Guðfinsson har gett sitt stöd till fortsatt utredning om möjligheterna att odla musslor. Enligt en färsk rapport finns goda förutsättningar för att det ska kunna bli en betydande inkomstkälla samtidigt som såväl konsumtionen av och priserna för musslor stiger.

I många europeiska länder saknas plats för musselodling. Så är det inte på Island. Däremot behövs mer kunskap - i synnerhet om delar av dagens fiskeflotta i stället ska specialisera sig på musslor.

Nästa steg blir att kontrollera så att musslor som odlas i havet runt Island lever upp till EU:s krav när det gäller bland annat kemikaliehalter.

Ett annat framtidshopp är makrillen, som nu på allvar har flyttat sig till de isländska vattnen, framför allt i öster. Makrillen har på några få år gått från att vara en udda fångst till att nu kunna fiskas kommersiellt - och fisket är än så länge oreglerat eftersom några kvoter för arten ännu inte utdelats.

I helgen fiskade omkring 20 båtar makrill och sill vid Seyðisfjarðardjúp med mycket goda resultat, rapporterar Morgunblaðið. Makrillen dominerar nu silltrålarnas fångster. Den makrill som hittills fångats uppges vara mycket fet och god.

Här kan du läsa mer om makrillens väg till Island.

Ljuspunkter i det ekonomiska mörkret

Islands ekonomiska problem är ett huvudstadsfenomen. Det hävdar Västmannaöarnas borgmästare Elliði Vignisson och säger till Fréttablaðið att ekonomin i den lilla ögruppen går på högvarv.

Den svagare isländska kronan har lockat fler besökare till Västmannaöarna, och framtiden ser ljus ut med bättre förbindelser med fastlandet.

Dessutom ser det ut som att årets Þjóðhátíð är på väg mot ett nytt besöksrekord. 4 514 personer har redan bokat in sig på färjan Herjólfur till Hemön under första helgen av augusti, och trots många extra flygavgångar finns det enligt Eyjar.net få lediga platser kvar.

Helga Jónsdóttir, borgmästare i Fjarðabyggð i Austurland, ser också ljust på framtiden. Lika optimistisk är inte Sigrún Björk Jakobsdóttir, borgmästare i Akureyri, och avvisar påståendena om att den ekonomiska krisen bara skulle drabba Reykjavík. "Detta är något som hela Island måste ta sig igenom", säger hon.

Här kan du läsa mer om Þjóðhátíð.

Frysfynd

Två mycket ledsna skivor isländsk maríbó-ost upphittade i en förpackning i ett hörn längst ned i frysen. Lite för ledsna för att få hamna på en livsmedelshygienfascists morgonmackor.

Efter att detta oväntade fynd hamnat i soppåsen finns nu - förmodligen - av isländska matvaror bara godis i huset. Dags att snart fylla på förrådet med andra ord.

Träskfotboll och ölfest

300 män och kvinnor som inte är rädda för lite skit under naglarna har anmält sig till Europamästerskapet i träskfotboll i Ísafjörður mellan den 1 och den 3 augusti. De flesta lagen anmälde sig just innan tidsfristen gick ut, säger arrangören Smári Karlsson till Fréttablaðið.

Även förra året lockade EM-turneringen i Ísafjörður omkring 300 deltagare. Mästerskapet avgörs på tre olika platser - bevattnade och extremt leriga fält i stället för träsk.

Träskfotbollen uppstod i Finland och där hölls det första nationella mästerskapet 1998. Vanliga fotbollsregler används men med ett antal förändringar - i EM-turneringen på Island är matcherna två gånger sju minuter och fem spelare får vara på planen åt gången i respektive lag, men det är tillåtet med hur många reserver och byten som helst. Däremot är det inte tillåtet att byta skor...

Europamästerskapet i träskfotboll är en av årets största folkfester i Västfjordarna. En annan är festivalen Aldrei fór ég suður som äger rum i Ísafjörður i mars. Arrangörerna tilldelades årets Eyrarrósin, ett pris som delas ut till personer som främjar kulturlivet på den isländska landsbygden.

Men Níels Hafstein, som driver Safnasafnið i Svalbarðsströnd, är inte imponerad. Han kallar festivalen för en "ölfest" och säger enligt Bæjarins besta: "Jag förlorade allt förtroende för priset efter det."

Guðmundur M. Kristjánsson, som arbetar med Aldrei fór ég suður, kallar Níels Hafsteins utspel för "smutskastning" och säger: "Det här är ingen ölfest, det här är en festival som är öppen för alla". Han betonar vidare att festivalen innehåller mycket mer än rockmusik och även om vissa av besökarna dricker öl så innebär inte det att öldrickandet på något sätt präglar Aldrei fór ég suður.

Byggðasafn Vestfjarða i Ísafjörður, som var den tredje kandidaten till Eyrarrósin tillsammans med Safnasafnið och Aldrei fór ég suður, fick i går priset som Islands bästa museum 2008.

Här kan du läsa mer om Eyrarrósin, här om Aldrei fór ég suður och här om utnämningen av årets bästa museum.

Nytt rekordpris för bensin och diesel

Priset på bensin och diesel på Island höjdes i dag till en ny rekordnivå. En liter bensin kostar enligt Morgunblaðið nu 180,90 isländska kronor och en liter diesel 199,80 kronor. Det är en höjning med sex respektive 7,50 kronor.

Höjningen beror enligt bensinbolagen på stigande världsmarknadspriser.

Även börsen fortsätter att utvecklas i fel riktning. Börsvärdet har nu minskat med 33,7 procent sedan årsskiftet.

En liten tröst för islänningarna är att kronans värde har stigit något under de senaste veckorna. En euro kostar i dag 121,67 isländska kronor och en dollar 76,72 kronor.

Bra år för blåbär och kråkbär

Årets bärsäsong väntas bli rik och lång. Bärplockningsentusiasten Sveinn Rúnar Hauksson säger till Morgunblaðið att det på vissa ställen redan går att plocka såväl kråkbär som blåbär.

Det är det ovanligt varma vädret under maj som har påskyndat mognaden. Bärsäsongen brukar i vanliga fall börja i mitten av augusti och pågå en bit in i september tills frosten kommer.

"Det ser ut som att vi får en lång bärsäsong som börjar omkring två veckor tidigare än en vanlig sommar", säger Sveinn Rúnar Hauksson.

Även årets skörd tippas bli ovanligt god på grund av gynnsamt väder, skriver Morgunblaðið.

I dag började också årets första isländska potatis, odlad i Eyrarbakki på sydkusten, säljas på Nóatún. De vanligaste sorterna är rauðar íslenskar (röda isländska) och gullauga (guldöga).

Blåbär, kråkbär och rabarber växer vilt på Island och trivs i det milda klimatet. Förutom kummin och potatis är det få andra grödor som klarar av att överleva utanför växthusen.

Ny strid mellan turism och valjakt

17 av de 40 vikvalar som ingår i årets kvot är nu fångade, uppger Morgunblaðið.

Samtidigt ökar spänningen mellan dem som jagar val och dem som ordnar valsafari. Valskådarna hävdar att det finns mer pengar att tjäna på att visa upp valen i stället för att jaga den.

Den konflikten har nu flyttat till Faxaflói. Förra veckan inträffade en incident då Karl Þór Baldvinsson, skeppare på valfångstbåten Njörður KO7, enligt Ríkisútvarpið ansåg att valskådningsfartyget Elding 2 följde efter dem och medvetet störde deras arbete - trots att de inte harpunerar valar inom de särskilda valskådningsområdena.

Tvisten har ytterligare en dimension. Valskådningsarrangörer hävdar att valfångsten försvårar och skadar deras verksamhet. Det är nämligen de mest nyfikna och sociala djuren som visar sig när båtar och människor kommer i närheten - och det är också dessa som lättast faller offer för jaktfartygens harpuner.

Här kan du läsa mer om valsafari och här om årets valjakt.

Sms ska hålla rätt på fåren

Fårbönder i Húsavík i södra västfjordarna är först med att testa helt ny teknik för att hålla rätt på djuren när de är ute på sommarbete. En gps-sändare i ett halsband skickar varje dag ett sms till bonden och berättar var fåret befinner sig, skriver Strandir.is.

Det dagliga meddelandet kan innehålla information från åtta olika tidpunkter. Det visar alltså hur fåret rör sig, men gör det också genom jämförelser möjligt att se om djuren har kommit ifrån varandra. Tanken är även att tekniken, som utvecklats av Hafdís Sturlaugsdóttir vid Landbúnaðarháskóli Íslands, ska underlätta insamlingen av våren på hösten. Dessutom skickas ett varningsmeddelande om fåret inte har rört på sig på tre timmar - något som kan betyda att djuret har drabbats av sjukdom eller har dött.

Isländska får släpps ut på grönbete tidigt på sommaren och samlas vanligen in i september under den så kallade réttir. Ägarna ger sig då ut på häst för att samla och sortera fåren. I och med att fåren strövar fritt bland annat på höglandet är det sällsynt att bonden får med sig alla djur hem till gården på hösten.

Enligt Strandir.is är det förhoppningen hos Húsavíksbönderna - nästa önskefunktion är ett sms i motsatt riktning på höstkanten som talar om för fåren att det är dags att gå hem...

Här kan du läsa mer om förrymda får som lyckades överleva den bistra vintern på höglandet.

15 procent av islänningarna bloggar

Islänningarna har i flera undersökningar hamnat i topp över världens mest uppkopplade folk. Ny statistik från Hagstofan understryker det utbredda datoranvändandet. 90 procent av de isländska hushållen har dator, och 88 procent har tillgång till internet. Av dessa surfar 94 procent med någon form av bredband och endast 5 procent med uppringd anslutning som modem.

92 procent av befolkningen i åldern 16 till 74 år använder regelbundet en dator, och 91 procent hade surfat på nätet under den senaste tremånadersperioden när undersökningen gjordes tidigare i år.

Internet används främst för att inhämta information och kommunikation som mejl och chatt. Men näthandeln är utbredd. 36 procent av de isländska nätanvändarna handlar regelbundet från internetbutiker. Det vanligaste köpet är resor och hotellbokningar.

66 procent av nätanvändarna på Island läser en eller flera bloggar, och 15 procent har en egen blogg. De senare siffrorna betyder att det finns omkring 20 000 isländska bloggare.

Museer nästan lika stort som bio

Antalet museibesökare är nu nästan lika stort som biopubliken. Det visar ny statistik från Hagstofan.

1,4 miljoner besökare hade de isländska museerna under 2006, en ökning med 74 procent sedan 1995. Under samma period ökade antalet museer från 97 till 158. Den stora publikökningen har skett under 2000-talet, och beror förmodligen till stor del på den ökande turismen - såväl islänningar som utlänningar reser mer på Island.

Historiska museer är mest populära och lockade under 2006 434 000 besökare. Därefter följer konstmuseer med 407 000 besök. Därefter följer regionala och kommunala museer, akvarier och djurparker respektive naturhistoriska museer.

55 procent av besöken gjordes på museer i Reykjavíkområdet, en minskning med 16 procentenheter sedan 1995.

Även antalet anställda på museer ökade kraftigt under perioden - från 440 personer sommaren år 1995 till 700 sommaren 2006. Arbetet är dock säsongsbetonat, och antalet anställda är betydligt färre under vintern.

I dag, den 13 juli, är även museernas dag på Island. Byggðasafn Vestfjarða i Ísafjörður utsågs enligt Vísir.is till årets museum i konkurrens med Minjasafnið i Akureyri och Safnasafnið i Svalbarðsströnd strax utanför Akureyri. President Ólafur Ragnar Grímsson delade ut priset i Bessastaðir.

De isländska biograferna hade under 2006 1,5 miljoner besökare.

Här kan du läsa mer om ett av Islands mest udda museer, Hið Íslenzka Reðasafn, det isländska fallologiska museet i Húsavík.

Bilden är tagen på Sögusafnið, Sagamuseet i Reykjavík.

Trött på svenska skambud för toppspelare

Isländska fotbollsspelare är alldeles för billiga. "Det är nästan som att stjäla dem", säger KR:s Jónas Kristinsson till Fréttablaðið efter att svenska Gais lagt vad han ser som ett skambud på klubbens mittfältare Guðmundur Reynir Gunnarsson.

Jónas Kristinsson passar på att gå till angrepp mot de andra nordiska fotbollsligorna. Han tycker att de är vana att få bra isländska spelare för en spottstyver - och övergångssummor runt 20 miljoner isländska kronor är enligt honom på tok för lågt. "Vi borde få 30 miljoner eller mer", säger Jónas Kristinsson om KR:s mittfältsstjärna Guðmundur Reynir Gunnarsson.

KR:s ordförande är varken imponerad av Gais två anbud eller fotboll - och kallar klubben i Fréttablaðið för ett allsvenskt "jojo-lag". Men runt 20 miljoner kronor för landslagsmässiga spelare som försvararen Birkir Már Sævarsson, som nyligen gick från Valur till norska Brann, återspeglar inte deras rätta värde. I synnerhet som många senare säljs vidare till större europeiska ligor för betydligt större summor.

Agenten Ólafur Garðarsson säger till Fréttablaðið att det är svårt att få riktigt bra betalt för isländska fotbollsspelare - även om han önskar det för klubbarnas skull.

I nuläget spelar elva islänningar i allsvenskan: Sverrir Garðarsson, Ari Freyr Skúlason och Hannes Þorsteinn Sigurðsson (GIF Sundsvall), Gunnar Þór Gunnarsson och Garðar Gunnlaugsson (IFK Norrköping), Ólafur Ingi Skúlason (Helsingborg), Hjálmar Jónsson och Ragnar Sigurðsson (IFK Göteborg), Eyjólfur Héðinsson och Jóhann Birnir Guðmundsson (Gais) samt Helgi Valur Danielsson (Elfsborg).

KR, Knattspyrnufélag Reykjavíkur, är Islands äldsta fotbollsklubb och grundades 1899. Laget vann det första mästerskapet (1912), den första cupen (1960), var det första som deltog i det europeiska cupspelet (1964) och har vunnit ligan totalt 24 gånger.

Här kan du se ett reportage om den framgångsrika fotbollsklubben ÍA Akranes - men som kanske också förklarar hur Island trots det lilla invånarantalet lyckas exportera så många fotbollsspelare.

Här kan du läsa mer om läget i den isländska fotbollsligan Landsbankadeildin.

Protester ger nytt liv åt svekdebatten

Saving Icelands fjärde sommarläger inleddes vid Hellisheiðarvirkjun i dag. Miljöaktivister från flera olika länder har samlats för att protestera mot befintliga och planerade kraftverk och aluminiumsmältverk i området.

Kraftverket vid Hellisheiði ska byggas ut för att kunna förse fler smältverk med billig elektricitet. Nyligen nådde även det statliga energibolaget Landsvirkjun en delseger mot miljövännerna när två kraftverk vid floden Þjórsá, Holtavirkjun och Hvammsvirkjun, fick grönt ljus. Nya överklaganden är dock att vänta.

Kampanjen fortsätter med en solidaritetsvecka för Island mellan den 21 och den 27 juli där olika europeiska miljöorganisationer visar sitt stöd för kampen mot smältverken. Den 23 juli i Reykjavík talar Samarendra Das och Andri Snær Magnason om möjligheterna att skapa miljövänlig aluminium.

Samtidigt har de isländska socialdemokraterna drabbats av inre splittring och en svidande svekdebatt kring manifestet "Fagra Ísland". Partiledaren Ingibjörg Sólrún Gísladóttir försökte i veckan sopa meningsskiljaktigheterna under mattan. Men klart är att ledande företrädare har skilda åsikter om vad programmet egentligen innebär.

Inför valet 2007 hävdade socialdemokraterna att det på grund av utsläppen av växthusgaser bara var möjligt att bygga ett nytt mindre aluminiumsmältverk. Efter valet har vissa av partiets ministrar uttalat sitt stöd för såväl Helguvík i sydväst som Bakki vid Húsavík i norr - två planerade jätteanläggningar - något som lett till bryderier även för miljöminister Þórunn Sveinbjarnardóttir, som fått vissa svårigheter att förklara hur socialdemokraternas politik kring aluminiumsmältverken faktiskt ser ut i praktiken.

Även förra året demonstrerade Saving Iceland vid Hellisheiði. Läs mer om det här. Här kan du läsa mer om planerna för Helguvík och Bakki.

Bilder av en övergiven historia

Utställningen "Leigjendurnir", "The Lodgers", är den tyska fotografen Anne Kathrin Greiners bilder på Nato-basen i Keflavík tagna i juni 2007 efter att de amerikanska soldaterna lämnat Island. Fotografierna visas på Ljósmyndasafn Reykjavíkur galleri Skotið till och med den 29 juli.

Amerikanska trupper kom till Island 1941 och ockuperade tillsammans med Storbritannien landet fram till andra världskrigets slut. Island hade ett viktigt strategiskt läge mitt i Nordatlanten för såväl fartygskonvojer som mellanlandande flygplan. Men flygplatsen i Reykjavík, den nuvarande inrikesflygplatsen som byggdes av britterna 1940, var inte tillräcklig för amerikanska långdistansbombare. Att valet föll på Keflavík berodde helt enkelt på att där fanns den plattaste marken i närheten av Reykjavík.

Flygplatsen i Keflavík bygdes av amerikanska soldater. I september 1942 var den första landningsbanan klar, och i juli 1943 stod ytterligare tre samt terminalbyggnader färdiga. När kriget var slut blev Keflavík ett nav i transporten av amerikanska soldater hem till USA.

Mellan 1947 och 1951 administrerades Naval Air Station Keflavík av ett civilt amerikanskt företag, men när det kalla kriget inleddes kom också militären tillbaka. 1957 var omfattande renoveringar av Nato-basen klara och då fanns även terminalbyggnader för civil trafik. 1987 invigdes en separat terminal för passagerartrafik. Den har senare utökats under ett par omgångar.

Under 1990-talet avvecklades delar av verksamheten gradvis i och med kalla krigets slut, och i mars 2006 meddelade ambassadören att USA skulle lämna basen i Keflavík för gott.

När basen stängdes i september 2006 tog den isländska staten över marken och byggnaderna. Kadeco, Keflavík Airport Development Corporation, fick uppdraget att finna nya verksamheter till området. I dag rymmer den gamla militärbasen bland annat 89 hus som används som studentbostäder och ett stort antal företag.

Anne Kathrin Greiners fotografier visar Nato-basen i Keflavík som en civilisationens ödemark, efter soldaternas flytt men innan nytt liv kommit till platsen.

Foto: Anne Kathrin Greiner/Ljósmyndasafn Reykjavíkur

Här kan du läsa mer om protester mot Nato-basen på Island.

Kritiserad polis åter i tjänst

Den polis som gick till angrepp mot en misstänkt snattare är åter i tjänst, skriver Fréttablaðið. Händelsen, som inträffade i slutet av maj, filmades och lades ut på Youtube. Polisens agerande är alltjämt starkt ifrågasatt.

Polisen kallades till butiken 10-11 i centrala Reykjavík av ordningsvakter för att utreda ett misstänkt snatteri. En av tonårspojkarna tyckte dock att han hade visat allt han hade i sina fickor för polisen när han åter fick en uppmaning att göra detta. När han sa emot gick en av poliserna till fysiskt angrepp mot 17-åringen.

Agerandet har fått hård kritik och har varit mycket omdiskuterat. 17-åringen säger dessutom till Vísir.is att han blev utsatt för övervåld i polisbilen efter gripandet. Polisen hävdar å sin sida att 17-åringen gjorde motstånd och att metoderna var nödvändiga.

Polisens agerande är fortfarande under utredning.



Här kan du se filmen från händelsen.

Stjärnkocken jagar lunnefågel på Island

Den brittiske stjärnkocken Gordon Ramsay befinner sig just nu på Västmannaöarna för att jaga lunnefågel. Jakten ska senare sändas i ett avsnitt av tv-serien "The F Word", skriver 24 stundir.

Gordon Ramsay ska tillaga lunnefågel i programmet, men har enligt 24 stundir även passat på att redan smaka fågeln på restaurangen Lækjarbrekka i Reykjavík. Enligt Vísir.is har den hetlevrade tv-kocken även besökt restaurangen Vegamót.

På grund av att allt färre lunnefågelungar överlever har årets jakt kortats. Den började i torsdags och håller på i tre veckor framåt.

Här kan du läsa mer om Gordon Ramsay och jakten och här om beståndet av lunnefåglar.

Tio år med tunneln som förenar och glömmer

Hvalfjarðargöng, tunneln som går under Hvalfjörður, fyller tio år i dag. Bygget räknas som en av de mest framgångsrika infrastruktursatsningarna i Islands historia. Men nu flaggar Spölur, som sköter driften, för att kapaciteten måste förbättras inom kort, skriver Skessuhorn.

Den 5 762 meter långa tunneln ligger som mest på 165 meters djup och kapar omkring en timmes resväg och 62 kilometer för den som ska till eller från Reykjavík norrut på den så kallade ringvägen, Þjóðvegur 1 eller Hringvegur.

Tunneln används varje dag av i snitt 5 500 fordon. Det beräknade antalet var 5 000, och om trafiken ökar ytterligare riskerar Hvalfjarðargöng att bli en propp. Därför vill Spölur bygga en parallell tunnel som fördubblar kapaciteten. Något som kommer att kosta omkring 7,5 miljarder isländska kronor. Provborrningarna för en ny tunnel har gett positiva resultat och vid klartecken skulle den kunna stå klar år 2013.

Transportminister Kristján Möller är enligt Dv.is positiv till en utbyggd tunnel.

Mer än 14 miljoner fordon har använt Hvalfjarðargöng under de tio åren, uppger Vísir.is. Men tunnelns effekter är inte enbart positiva.

Ett ständigt förbättrande och förkortande av ringvägen runt Island pågår alltjämt. Den mäter i dag 134 mil och är till största delen asfalterad. Innan ringvägen invigdes 1974 - bron över floden Skeiðará var den sista pusselbiten - var den som skulle till eller från öster tvungen att åka den långa vägen över Akureyri för att komma till stora delar av den södra och västliga delen av landet.

Området kring Hvalfjörður har, på grund av tunneln, blivit snudd på ingenmansland för turister. De flesta hostar glatt upp vägtullavgiften på 800 kronor för att slippa omvägen runt fjorden. Men kortare vägar innebär också att nya delar av Island riskerar att falla i glömska.

Planer finns enligt Iceland Review på att ändra sträckningen av ringvägen vid Holtavörðuheiði vid Brú och Staðarskáli, knutpunkter i nordväst där resan från Reykjavík sett antingen går österut mot Akureyri eller åt nordväst mot Västfjordarna. Brú och Staðarskáli tillhör förmodligen de mest älskade icke-resmålen på Island - servicecentra med gästhem, hotell, butik, vägkrog och bilservice - perfekta avbrott under en lång bilresa.

Med den nya sträckningen skulle servicestationerna rivas eller hamna långt vid sidan av vägen. Vilket kanske skulle bli dödsstöten för två älskade avbrott i det moderna och motorburna Islands historia.

Nygamla misstankar mot nöjesprofilen

Polisen har haft ögonen på den isländske nöjesprofilen som misstänks för narkotikasmuggling i mer än 20 år. Enligt Dv.is misstänktes mannen för att ligga bakom handeln med ett parti om 70 kilo hasch mellan Nederländerna och Island, men bevisen mot nöjesprofilen räckte aldrig till åtal. Polisen trodde då att han var den som agerade mellanhand och ordnade köpare av partiet på Island.

Nöjesprofilen sitter nu häktad misstänkt för omfattande narkotikasmuggling. Beslaget, som omfattar 190 kilo hasch, 1,5 kilo cannabis och ett kilo kokain, gjordes vid färjeterminalen i Seyðisfjörður för en knapp månad sedan. En holländsk man i 70-årsåldern försökte föra in narkotikan gömd i sin husbil. Beslaget är det största i Islands historia.

Vilken roll polisen misstänker nöjesprofilen för i smugglingshärvan är inte känt, men enligt uppgifter tror inte polisen att den äldre mannen är hjärnan bakom drogtrafiken även om han kan ha varit inblandad även i tidigare smuggling mellan Nederländerna och Island. Han omhäktades i går.

Här och här kan du läsa mer om narkotikabeslaget i Seyðisfjörður.

Den isländska geten - hotad men på uppgång

Den isländska geten är alltjämt hotad trots att antalet djur har ökat kraftigt under de senaste åren. Geten har funnits på Island i omkring 1 100 år och härstammar från Norge.

Vikingarna tog med sig djuret till Island - förmodligen redan under det sena 800-talet - och någon ytterligare getinförsel har inte registrerats sedan dess, vilket innebär att getens ursprung påminner om Islandshästens.

1703, i den första heltäckande räkningen, fanns 818 getter på Island. Flest getter, 2 983, fanns år 1930. På 1890- och 1960-talen sjönk antalet under 100 djur på grund av svåra förhållanden. I dag finns 535 getter på Island spridda över hela landet - endast en getfarm har mer än 100 djur.

Ólafur Dýrmundsson vid Bændasamtök Íslands säger enligt Iceland Review att ökningen från 400 till 535 djur inom loppet av några få år beror på att fler inser det unika med den isländska geten.

Försäljning av kött och mejeriprodukter från getmjölk ska få fler bönder att våga satsa på den isländska geten. Pälsen består enligt The Slow Food Foundation av högkvalitativ kashmir-liknande ull.

Den isländska geten anses dock vara hotad tills beståndet uppgår till 1 000 djur.

Steed Lord gör comeback i Reykjavík

Steed Lord har bokat in en comeback-spelning på Q-Bar i Reykjavík den 19 juli. Det blir bandets första sedan den allvarliga bilolyckan i april och en uppvärmning innan USA-turnén som börjar den 25 juli.

Sångerskan Svala Björgvinsdóttir berättar för Vísir.is om den svåra tiden efter olyckan. Einar Egilsson, som var den i bandet som skadades svårast, fick nyligen lämna sjukhuset i Reykjavík efter att ha varit inlagd i två och en halv månad.

Svala Björgvinsdóttir säger att de inte hade överlevt kollissionen om de inte hade använt bilbälte. Och hon tackar personalen på sjukhuset och de anhöriga som ställt upp. "Utan dem hade vi inte tagit oss igenom detta", säger hon.

Här och här kan du läsa mer om Steed Lords framtidsplaner och bilolyckan.

Björk gästspelar i isländsk tv-serie

Björk bjuder på både goda och dåliga nyheter i dag. I ett pressmeddelande lämnar hon beskedet att hon ställer in torsdagens konsert i Helsingfors på grund av röstproblem.

Betydligt skojigare är att Björk gästspelar som sig själv i ett avsnitt av komedin "Dagvaktin" i höst. Serien har premiär i september och spelades in på Hótel Bjarkalundur i Västfjordarna i våras, skriver Vísir.is.

"Næturvaktin" är en av Islands stora tv-succéer på senare år, där tre säregna människor kramar livet ur varandra på en nattöppen bensinstation i Reykjavík. Där finns chefen och Sverigefetischisten Georg Bjarnfreðarson (bilden, spelad av Jón Gnarr), den fåraktigt snälle medelmåttan Ólafur Ragnar (Pétur Jóhann Sigfússon) som drömmer om ett liv i musikbranschen samt ångestbomben Daníel (Jörundur Ragnarsson), en före detta medicinstudent som sagt upp kontakten med familj och vänner på grund av tentaångest och depression. I "Dagvaktin" flyttas handlingen till ett hotell på landsbygden.

Här kan du läsa mer om "Næturvaktin".

Senaste heta källan har fått sitt namn

Leirgerður blir namnet på den nya heta källa i Hveragerði som skapades efter jordskalvet den 29 maj. Omkring 300 namnförslag lämnades in, skriver Suðurgluggínn.

Även tre mindre källor har fått sina namn: Skjálfti, Reykjamóri och Hrifla.

Namnet Leirgerður tar fasta på källans natur - den sprutar och bubblar av svart lera.

Här kan du läsa mer om dopet av den nya heta källan i Hveragerði.

Svenskt mästerskap i Islands nationalsport

I helgen avgörs SM i glíma-brottning på Historiska museet i Stockholm. Idrotten är Islands nationalsport. På lördagen avgörs mästerskapet men nyfikna får testa sporten efter tävlingarna och på söndagen kan intresserade åter pröva på glíma.

Glíma är en kampsport med anor från vikingatiden då den var ett sätt att träna stridskonst. På Island är brottningstraditionen obruten.

"Eftersom sporten har anor från vikingatid är Historiska museet ett perfekt ställe att hålla SM på. Det är en väldigt publik sport där man får se riktig kamp. Man kan räkna med ett avgörande kast inom en minut", säger Lars Magnar Enoksen, domare och tidigare både svensk och nordisk mästare i glima, i ett pressmeddelande.

Glíma somnade in under 1900-talets början i Sverige på grund av svagt intresse, men har fått en liten renässans genom eldsjälen Lars Magnar Enoksen. Han startade en glíma-klubb i Malmö under 1980-talet, och i dag finns också klubbar i Sundsvall och Stockholm. Med tre föreningar och ett trettiotal aktiva är glíma Sveriges minsta idrott med officiell mästerskapsstatus.

Tre grenar med olika grepp ingår i glíma-tävlingen: Byxtag, ryggtag och lösa tag. Deltagarna bär ett glíma-bälte med remmar om bägge låren. Det är även tillåtet att fälla motståndaren med benen.

"Jag är både intresserad av historia och olika kampsporter. Det var en slump att jag hörde talas om glima som överlevt i obruten tradition på Island. Jag tycker att det är viktigt att den här sporten inte dör ut", säger Lars Magnar Enoksen.

Surtsey Islands andra världsarv

Surtsey har tagits upp på Unescos världsarvslista, och ön blir därmed Islands andra objekt efter Þingvellir på listan. Surtsey skapades under en serie av vulkanutbrott mellan 1963 och 1967 och endast forskare tillåts beträda ön.

Vulkanutbrottet sågs först den 14 november 1963, även om utbrottet sannolikt pågått under havsytan i flera dagar. Den 5 juni 1967 upphörde utbrottet, och vulkanön var då 2,7 kvadratkilometer. I dag har den eroderat till omkring halva storleken. Två andra vulkaniska öar som skapades av samma utbrott, Syrtlingur och Jólnir, var inte lika stora eller höga och eroderade snabbt. Detsamma gäller flera mindre öar som aldrig namngavs samt undervattensberget Surtla.

Surtsey blev ett naturreservat 1965 medan utbrotten fortfarande pågick. Ön fungerar som ett verkligt laboratorium för vetenskapen där forskare bland annat studerar hur och i vilken ordning växter och djur flyttar till ny mark. Expeditioner undersöker nya arter och deras tillstånd årligen.

Den bräckliga ön eroderar snabbt, men forskare tror att öns kärna består av ett motståndskraftigt täcke av hård lava som gör att Surtsey kommer att finnas kvar - om än i något mindre storlek. Surtsey ligger sydväst om Hemön och är såväl Västmannaöarnas som Islands sydligaste punkt.

Ön har alltid varit stängd för besökare. Enda chansen att se Surtsey är genom flyg med Flugfélag Vestmannaeyja eller - om du har tur med en reguljärflygning - Flugfélag Íslands eller med båt genom Viking Tours.

Bilden visar Suðurey, Álsey, Brandur, Hellisey, Geldungur, Súlnasker, Geirfuglasker och längst bort i fjärran Surtsey sedda från Hemön.

200 sexbrott anmälda i Reykjavík

Polisen i Reykjavík med omnejd fick under 2007 ta emot 48 anmälningar om våldtäkter och 62 om sexuella övergrepp mot barn, uppger Fréttablaðið. Det totala antalet anmälda sexualbrott var omkring 200. Hur många av utredningarna som kommer att leda till åtal är ännu inte känt.

Islandsbloggen har tidigare skrivit om flera uppmärksammade sexbrott på Island. Här är en uppdatering om allehanda obehagliga historier:

Utredningen kring den sexbrottsanklagade prästen i Selfoss befinner sig enligt Dv.is i sitt slutskede. Fyra unga flickor anklagar prästen, som nekar till brott, för övergrepp. Här kan du läsa mer om den skandal som skakar kyrkan.

I maj häktades en manlig högskolelärare misstänkt för upprepade övergrepp mot fem unga flickor. Utredningen har sedan dess vuxit och omfattar nu nio barn. Flickorna är födda mellan 1994 och 1998. I dag beslutade rätten att mannen ska sitta häktad tills dom har fallit. Läraren har enligt Vísir.is offentligt bett om ursäkt till sin familj för vissa av anklagelserna. Här kan du läsa mer om den misstänkte läraren.

En lärare dömdes nyligen till 15 månaders fängelse för sexuella övergrepp mot en tonårig elev. Flickan var 13 år när övergreppen började. Mannen har bland annat försvarat sig med att han hade ett - om än olämpligt - förhållande med flickan. Här kan du läsa domen i sin helhet.

I maj dömdes prästen och stödpersonen på behandlingshemmet Byrgið till tre års fängelse för övergrepp mot fyra unga kvinnor. När skandalen uppdagades visade det sig dessutom att det fanns misstänkta brister i bokföringen. Enligt Vísir.is är utredningen av den misstänkta ekonomiska brottsligheten i sitt slutskede och åtal väntas. Här kan du läsa mer om skandalen.

En man bosatt i Sandgerði dömdes nyligen till sex månaders fängelse sedan han tafsat på tre unga flickor vid ett badhus i Keflavík. För en av flickorna blottade sig mannen och visade sitt könsorgan. Här kan du läsa domen i sin helhet.

I ett principiellt viktigt mål dömde Hæstiréttur Íslands nyligen en man till 1,5 års fängelse för våldtäkt. Offret, en ung kvinna, var knappt vid medvetande när övergreppet ägde rum efter en utekväll, och mannen utnyttjade denna situation. I Sverige har misstänkta våldtäktsmän vid flera tillfällen eftersom de inte anses ha förstått att offret befunnit sig i så kallat "hjälplöst tillstånd". Vid ett liknande mål valde Islands högsta rättsliga instans alltså att fälla. Här kan du läsa domen i sin helhet.

Ólöf Ásta Farestveit vid Barnahús, Barnens hus, vill att föräldrar berättar för sina barn om vad de får och inte får göra på nätet. Till det senare tillhör bland annat att aldrig avslöja sitt riktiga namn och adress när barnet chattar med främlingar. Ólöf Ásta Farestveit säger till Dv.is att de yngsta barnen som fallit offer för nätpedofiler är åtta till nio år gamla. I maj dömdes en 46-årig man till fem års fängelse för sexuella övergrepp mot tre minderåriga flickor som han kommit i kontakt med genom falska alias på MSN. Läs mer om det här.

Straffen och rättens resonemang kring sexualbrott har varit i fokus under en längre tid. Påföljderna har av kritiker ansetts vara alltför lindriga, och rätten har fått kritik för en förlegad syn på könsroller. Nu känns det som att rättsväsendet i någon mån är på väg att komma i kapp tidsandan - ett ifrågasatt våldtäktsmål har tagits om och i maj dömdes två män till fem års fängelse för en brutal överfallsvåldtäkt, det längsta straffet för brottet i Islands historia. Läs mer om det här och här.

Guide till mode och vintage i Reykjavík

Allt fler butiker i Reykjavík säljer vintage-kläder. Och den som vill köpa second hand-mode gör bäst i att strosa omkring längs med Laugavegur.

Fréttablaðið guidar i dag till huvudstadens bästa butiker för den som är sugen på udda och cool vintage.

Tidningen tipsar bland annat om nyöppnade Foxy Gold (Laugavegur 83), Glamúr (Laugavegur 41) har schysta kläder både för honom och henne, Spúútnik (Laugavegur 28B) har ibland populär utförsäljning av mode till kilopriser, Vintage (Laugavegur 25) är ett bra ställe för den som vill svida om till fest och Rokk og rósir (Laugavegur 12B) har flyttat ett snäpp nedåt på Laugavegur sedan deras lokalkompisar Smekkleysa tvingades flytta till ett billigare ställe på Laugavegur 35, medan urvalet i Rauða kross-búðin (Laugavegur 17), Röda Korsets butik, beror på vad som lämnats in den senaste tiden.

En bit från Laugavegur finns även antikhandlaren Fríða frænka (Vesturgata 3) med ett bra utbud och loppmarknaden Kolaportið (bilden) där det går att fynda för den som har tur - även om genomsnittet är mer loppissunk än filmstjärnornas festblåsor (läs mer om det här). Utanför stadskärnan har Spúútnik också en butik i shoppingcentrat Kringlan, och Rauða kross-búðin finns även på Strandgata i Hafnarfjörður.

Längs med Laugavegur finns även affärer som säljer exklusivt mode av flera av Islands ledande designers. En garanterad succé för den som inte behöver bekymra sig om antalet nollor på prislapparna.

Här hittar du tips om en komplett guide till Laugavegur och här kan du läsa mer om shopping i Reykjavík.

Nya fiskar i de isländska vattnen

När sillen övergav de isländska fiskevattnen under 1940- och 1950-talen gick fabriker omkull och en gång livliga byar och fiskelägen som Djúpavík, Sæból, Aðalvík och Hesteyri i Västfjordarna lämnades öde. Nu är också loddan på väg att flytta norrut - något som inte bara kan göra många fiskare arbetslösa, utan i sin tur också innebär att ett antal fågelarter berövas sin viktigaste föda.

Men nya arter söker sig till Nordatlanten. Makrill har gått från att vara en udda kuriositet till en fisk vars bestånd nu är så stort att det kan fiskas kommersiellt. Den är vanligast längs med ostkusten, där den ofta också är större än sillen, skriver Vísir.is.

Det är uppvärmningen av Nordatlanten som får arter som tidigare levt något sydligare att flytta norrut. Marulk är en annan fisk som blir allt vanligare i de isländska vattnen, och detsamma gäller kolja som nu finns längs med hela kusten från att tidigare ha fiskats endast i söder och väster.

På Island tilldelas ännu inte några fiskekvoter för makrill. Detta är förmodligen bara en tidsfråga - i synnerhet som många fiskare riktade hård kritik mot regeringen för att inte höja torskkvoten för det kommande året. Läs mer om det här.

Om klimat och väder på Island

Valet av namn på Island och Grönland är förvirrande. Det istäckta Grönland och det lavagrönskande Island borde liksom ha bytt med varandra - om det inte vore för vikingar som när det begav sig ville sälja in Grönland till lättlurade stackare respektive blev skitdeppiga över förhållandena på Island.

Island är blött, blåsigt och kallt. Kanske inte så kyligt som många tror, men de havsströmmar som omger ön ser till att klimatet sällan är riktigt kallt men heller aldrig särskilt varmt.

Men det finns också fördelar med det milda klimatet. Den som är åskrädd borde trivas på Island - åskväder är nämligen sällsynta. Det blir sällan så varmt att förutsättningarna för åska finns. I mars 1865 omkom dock tre personer sedan de träffats av blixten.

Köldrekordet sattes under vintern 1918 då befolkningen prövades av kylan. Den 22 januari sjönk temperaturen till -39,7 grader i Grímsstaðir och Möðrudalur i öster. I stora delar av landet är medeltemperaturen vintertid strax under nollpunkten. I framför allt Västfjordarna och på höglandet är det betydligt kallare, men genomsnittstemperaturen brukar sällan vara under -10.

Juli är den varmaste månaden med en medeltemperatur på 11 grader i söder. Klimatet blir dock ständigt något varmare, och temperaturerna har stigit konsekvent under de senaste tio åren. Värmerekordet är på 30,5 grader vid Teigarhorn i sydost och sattes den 22 juni 1939. Den varmaste dagen i Reykjavíks historia inträffade så sent som den 11 augusti 2004, då temperaturen var 24,8 grader.

Islands geografiskt utsatta läge gör att det ofta är mycket blåsigt, framför allt på Västmannaöarna sydväst om fastlandet. Här är stormar vanliga, och här uppmättes också den högsta vindhastigheten i landets historia, 220 kilometer i timmen. Stormar förekommer också ofta på höglandet.

Nederbörden i söder ligger i snitt på omkring 2 000 millimeter om året. I norr är det betydligt torrare och årsnederbörden är i regel mellan 400 och 1 000 millimeter.

Klimatet är vintertid kyligare och klarare i norr - och skiner solen här är det sannolikt molnigt med snö eller regn i Reykjavík, och vice versa. Temperaturen varierar också något mer i norr på grund av att vädret ofta är mer klart.

I juni i år sken solen över Reykjavíkområdet varje dag, som längst 17,6 timmar utan avbrott. Vid Öxnadalsheiði i norr föll snö i månadsskiftet - något som är relativt ovanligt efter midsommar.

I dag kom det efterlängtade beskedet om att de största vägarna på höglandet nu har öppnat för trafik. Gæsavatnaleið, Emstruleið och Dynjuleið är dock alltjämt stängda, skriver Vísir.is. Höglandsvägarna är ofta bara öppna under ett par månader under sommaren. De blir ofta oframkomliga tidigt på hösten på grund av snö.

Dagens citat

"Why are we, just like when fishing cod, only interested in the first step, i.e. providing the raw material, instead of processing it all the way? Why are we still playing the part of the colony? Whether it's for the Danes, the U.S. Army or Alcoa, we don't get much in exchange. Isn't it childish to sell oneself that cheap? The senator mentions 'the brutal withdrawal of the army'. Why should Alcoa not become as brutal some time in the future? Most of the Icelanders who were employed by the army have now found a new job, and we should be glad they did. Jónas frá Hrifla once said that Halldór Laxness was childish, because of his views on nature conservation. Laxness fought for the protection of Gullfoss, the golden waterfall. Was prime minister Ólafur Thors also childish, because he granted the U.S. Army permission for only one military base, when they were asking for four? Sure, they would have rewarded us and paved road nr 1 all around Iceland, but then Iceland would have followed the cold war in its fall, and been hurt by brutal unemployment. We would have been unable of attempting anything without asking first the U.S. for permission. Not unlike the dependency of Greenlanders on Denmark today."

Björk beskriver motiven till Náttúra-projektet och bemöter de politiker som kritiserat hennes engagemang för miljön i The Reykjavík Grapevine som du kan ladda ner här.

Foto: David Sims/bjork.com

Optimism för den isländska ekonomin

"Skenande inflation, skyhöga räntor och en konjunktur på väg in för hårdlandning. Island, som på några år blivit mer beroende av finansbranschen än av fisket, skakas av ekonomisk kris."

Så inleds dagens reportage i Svenska Dagbladet om den isländska ekonomin. Fiskets betydelse minskar, börsen sjunker, kronan rasar och inflationen stiger. Det är välkända fakta som är utgångspunkt för artikeln. Även fortsättningen känns välbekant: Premiärminister Geir H. Haarde tror mer på kronan än euron och riktar hård kritik mot de fyra hedgefonder som ryktas ha sänkt Islands ekonomi genom spekulationer. Banken Kaupþing säger att deras finanser är felbedömda. Bilförsäljare och fastighetsmäklare får tala om dystra tider. Medan en tillverkare av fiskleverolja säger att kronans ras trots allt inte är så tokigt - den lägre kursen gör det lättare att exportera.

Diagnosen känns igen i ett välskrivet, balanserat och något slätstruket reportage. Tyngdpunkten vid finansbranschen känns lite tråkig och begränsande. I synnerhet som industrin i år för första gången betyder mer för exporten än fisket.

Alla tror förstås att den isländska ekonomin återhämtar sig inom kort. Befolkningen är ung och välutbildad, statsfinanserna är goda och ingångarna på arbetsmarknaden är många. Frågan om euron berörs i förbigående, men premiärministern är skeptisk.

"Jag tror att den flexibilitet som vi får genom en egen valuta är viktigare än den påstådda stabilitet vi skulle få med euron", säger Geir H. Haarde.

Här och här kan du läsa mer om läget i Islands ekonomi.

Nöjesprofil misstänks för narkotikasmuggling

När en holländsk man i 70-årsåldern greps av den isländska polisen efter att de hittat 190 kilo hasch, 1,5 kilo cannabis och ett kilo kokain i hans husbil misstänkte de att han hade en eller flera medhjälpare. En misstanke som nu riktar sig mot en välkänd konsertarrangören och manager. Den isländske nöjesprofilen sitter nu häktad misstänkt för narkotikabrott, rapporterar Vísir.is, och misstänks vara en av smugglarens kontakter på Island.

Beslaget gjordes den 11 juni när den holländske mannen skulle köra av färjan Norræna i Seyðisfjörður på östkusten. Det samlade gatuvärdet på beslaget, som är det största i Islands historia, beräknas till omkring 420 miljoner isländska kronor.

Den holländske mannen kom ensam till Island med husbilen. Polisen misstänker att han kan ha smugglat narkotika samma väg ett antal gånger. Han riskerar nu minst fyra års fängelse.

Vilken roll polisen misstänker nöjesprofilen för i smugglingshärvan är inte känt. Vid tidigare förhör har den holländske mannen enligt Vísir.is inte pekat ut någon medhjälpare. Den misstänkte islänningen har heller inte gjort sig skyldig till narkotikabrott tidigare.

Nöjesprofilen har bland annat arrangerat konserter med Placido Domingo och José Carreras samt varit manager för Islands rockfarfar Bubbi Morthens.

Här kan du läsa mer om narkotikabeslaget i Seyðisfjörður.

Dagens citat

"It has a funny story. We wrote it on the night of the Eurovision song contest. We were in a rented farmhouse, it was a long evening, we watched the whole contest, and afterwards our brains were so fried we had to write 'Gobbledigook'. The title means nothing, it’s just some bulls*** line that means some sort of prank. It translates badly into English — something like things going wrong, like roofs falling down on to your head."

Jón þor Birgisson i Sigur Rós om inspelningen av "Gobbledigook" och albumet "Með suð í eyrum við spilum endalaust" i en intervju med The Sun som även bland annat handlar om hur Björk tog initiativ till Náttúra-konserten och att ligga femma på Englandslistan (samt för övrigt etta på Island och på femtonde plats i USA enligt bandets hemsida).

Foto: www.sigur-ros.co.uk

Kárahnjúkar lockar tusentals turister

Den gigantiska dammen Kárahnjúkar som ödelagt delar av den isländska vildmarken har blivit en turistattraktion. Utländska resebyråer arrangerar guidade turer till området, rapporterar Fréttablaðið.

"Det förvånar mig inte att människor vill åka och se detta mästerverk av ingenjörskonst, oavsett deras åsikt om kraftverk", säger Erna Hauksdóttir vid Samtök ferðaþjónustunnar.

Förra året besökte cirka 10 000 personer området. Alla ser dock inte Kárahnjúkar som ett resmål. Många turister tar i stället chansen att använda de nya vägar som byggts för dammen till att se tidigare svårtillgängliga delar av höglandet på östkusten.

Kommunerna i öst anser också att Kárahnjúkar har en positiv inverkan på tillströmningen av turister.

Men det nya turistmålet är fortfarande inte särskilt välbesökt eller välbevakat - något som också lockar till sig kriminella. Nyligen stals åtta ton sprängämnen från Kárahnjúkar. Polisen i Egilsstaðir har inga spår efter tjuvarna, skriver Vísir.is.

Här och här kan du läsa mer om Kárahnjúkar.

Karta: Landsvirkjun

Start för stadsbuss till Borgarnes

Den 1 januari nästa år börjar Reykjavíks stadsbussar Strætó trafikera Borgarnes och Hvalfjörður. Förutsättningen är att företaget kommer överens med kommunerna i området, skriver Morgunblaðið.

I dag går bussarna som längst norrut till Akranes - kollektivtrafik till Borgarnes skulle innebära att många som pendlar till och från huvudstaden kan välja bussen, samt att det blir lättare för turister att enkelt och billigt besöka bland annat Landnámssetur Íslands i Borgarnes samt andra platser i Borgarbyggð och Hvalfjarðarsveit, landsbygden kring Hvalfjörður.

Resan mellan Reykjavík och Borgarnes tar en knapp timme. Planen är att det blir minst 35 turer i varje riktning i veckan. Till Akranes går det i dag 45 resor per vecka.

En ny busstation ska byggas i Hvalfjörður-tunnelns norra ände, där det går att byta riktning norrut mot städerna Akranes, Borgarnes och Hvalfjarðarsveit.

En Strætó-biljett gör det alltså snart möjligt att komma ganska långt bort från Reykjavík för mindre än 30 svenska kronor. Sedan tidigare finns långt gångna planer på att även bygga ut kollektivtrafiken till flera orter på sydkusten. Läs mer om det här.

Strætós kostnader ökar i år med omkring 300 miljoner isländska kronor bland annat på grund av stigande bränslekostnader, rapporterar Vísir.is.

Bilden visar hållplatsen Háholt i Mosfellsbær.

Värmebölja under största sommarfirandet

I helgen når sommarens första värmebölja Island. Meteorologen Theodór Hervarsson vid Veðurstofan säger till Morgunblaðið att temperaturen på vissa håll kan stiga till omkring 25 grader, vilket är riktigt varmt för att vara på Island.

Värmen kommer lägligt. Första helgen i juli är nämligen den helg som flest islänningar lämnar sina hem för att campa eller bo i en stuga. Omkring 20 000 personer överger tillfälligt Reykjavík för att komma lite närmare naturen, skriver Morgunblaðið.

Samma helg förra året använde 50 000 bilar Vesturlandsveg och 10 000 åkte över Hellisheiði. De flesta helgfirarna håller till på sydvästkusten. Till hästfestivalen Landsmót i Hella väntas runt 15 000 besökare bara under helgen.

En traditionell isländsk semester äger rum i en naturnära stuga eller på en campingplats. Sommartid får övergivna fiskelägen liv när semesterfirare intar de annars obebodda stugorna.

Här kan du läsa mer om isländska semestertraditioner.

Knut i magen när huset grävdes fram

En knut i magen. Så beskriver Gerður Sigurðardóttir känslan när hon fick veta att hennes gamla bostad på Gerðisbraut 10 har grävts fram lagom till 35-årsdagen efter vulkanutbrottet på Hemöns slut, skriver Morgunblaðið.

Gerður Sigurðardóttir, som nu bor i Reykjavík, minns hur familjen väcktes mitt i natten och lämnade hemmet för att fly undan lavamassorna till fastlandet.

Kristín Jóhannsdóttir som arbetar med utgrävningsprojektet Pompei norðursins säger att huset på Gerðisbraut 10 förmodligen kommer att grävas fram i sin helhet då det verkar vara i förhållandevis gott skick. Byggnaden har visserligen varit begravd under fyra meter lava, men grunden har klarat trycket utan att sjunka ihop eller rasa.

Goslokahátíð, där vulkanutbrottets slut firas, pågår just nu på Västmannaöarna. I går var 35-årsdagen för upphörandet. Omkring 400 hus begravdes av lavaströmmen eller brann upp.

Här kan du läsa mer om hur huset vid Gerðisbraut 10 grävdes fram, och här kan du läsa mer om Pompei norðursins.