Island satsar mest pengar på utbildning av alla OECD-länder. 2005 gick 8 procent av bruttonationalprodukten till utbildning. Island står också för den största ökningen - 61 procent - under perioden år 2000 till 2005.Detta enligt en ny undersökning som sammanställts av OECD och Hagstofan.Satsningen på skolan växer i snabbare takt än BNP, som under femårsperioden ökade med totalt 23 procent. Det är staten som står för utgifterna. De privata medlen ligger under OECD-genomsnittet och ökar heller inte i samma utsträckning som i övriga länder.
År 2005 kostade varje student i snitt 8 931 amerikanska dollar. Sex länder har högre utgifter.
Island toppar också statistiken över andelen studenter som tar examen - 62,8 procent, nästan dubbelt så många som OECD-genomsnittet. Även gapet mellan könen är undersökningens största: 86,5 procent av kvinnorna tar examen, bara 40,2 procent av männen.
60 procent av högskolestudenterna är kvinnor. Island har den näst högsta andelen kvinnliga studenter i naturvetenskap, jordbruk och byggteknik. Humaniora, utbildning och ekonomi är dock betydligt större som ämnesgrupper.
Nästan en tredjedel av islänningarna studerar, en andel som bara överträffas av Mexiko. 84,6 procent av 15- till 19-åringarna studerar, 37,2 procent av 20- till 29-åringarna, 12,5 procent av 30- till 39-åringarna samt 3,4 procent av dem som har fyllt 40 år.
Förra läsåret studerade 33 083 isländska elever engelska i grundskola eller gymnasium. 18 005 pluggade danska - medan 169 elever valde svenska i stället och 100 personer föredrog norska. Det mest populära tredje språket bland gymnasieeleverna är tyska följt av spanska, franska, italienska, svenska, japanska, norska, ryska och polska.
Antalet lärare på universitet och högskolor motsvarade under 2007 2 298 heltidstjänster. Mer än hälften av lärarna är dock deltidsanställda.
20 300 studenter har nu skrivit in sig på något av landets åtta universitet och högskolor, rapporterar Morgunblaðið. Förra hösten var antalet 17 449 personer. Störst är Háskóla Íslands i Reykjavík (13 600 studenter), Háskólinn i Reykjavík (3 100), Háskólinn i Akureyri (1 400) och Háskólinn i Bifröst (1 300).
På östra Island finns ingen riktig högskola utan enbart distansstudier. När Hildur Evlalía Unnarsdóttir, en ung kvinna som flyttat från Egilsstaðir (bilden) till Stokkseyri, i somras gick ut och efterlyste högre utbildning i regionen blev diskussionen livlig. Hon pekade på mängder av lediga bostäder i huvudorten Egilsstaðir och att politikerna bara var inställda på att få dit tung industri som ett lätt sätt att skapa arbeten. Till Vísir.is sa hon att regionen behövde byta inriktning inom de kommande tio åren.
Eiríkur Björgvinsson, borgmästare i Fljótsdalshérað, ville helst inte kommentera kritiken. "Det är så mycket faktafel och förvanskningar i artikeln att det inte är värt att svara på", sa han till Vísir.is. Befolkningen har ökat de senaste åren, alla jobbar inte inom industrin, nativiteten är hög och kampen för en högskola har pågått länge. Det är Eiríkur Björgvinssons svar på Hildur Evlalía Unnarsdóttirs kritik.
Även författaren Andri Snær Magnason anser att utbildning är Islands största naturtillgång. Här kan du läsa en recension av hans bok Dreamland - A Self-Help Manual for a Frightened Nation.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar