Ásdís Rán - skvallerpressens favorit

Fotbollsspelaren Garðar Bergmann Gunnlaugsson och modellen Ásdís Rán Gunnarsdóttir lämnade en anonym tillvaro i Norrköping för Bulgarien. Garðar Bergmann Gunnlaugsson har spelat fem matcher med CSKA Sofia men ännu inte gjort mål för den nya klubben. Ásdís Rán Gunnarsdóttir behärskar däremot konsten att synas till fullo - och paret är redan stammisar i den bulgariska skvallerpressens spalter.

Knappt hade hon landat i Bulgarien innan hon tvingades till sjukhus på grund av allvarliga inre blödningar. I bloggen konstaterade hon att hon har "nio liv" och har sedan dess betat av flera av landets mest populära tv-program.

När Ásdís Rán Gunnarsdóttir var på omslaget av magasinet Max satte hon enligt Morgunblaðið nytt försäljningsrekord. "Det är mycket goda nyheter för mig för nu stiger priset för mig väsentligt till nästa fotografering", skriver hon på sin blogg.

Nyligen utsågs Ásdís Rán Gunnarsdóttir av magasinet Slava till den vackraste kvinnan i Bulgarien. "Den isländska charmen slår aldrig fel. ... Islänningar hade aldrig valt en utlänning!" bloggar hon.

Och i det isländska nöjesmagasinet Monitor har hennes frågespalt nyligen haft premiär under vinjetten "Ásdís Rán löser problemet".

Garðar Gunnlaugsson och Ásdís Rán Gunnarsdóttir kan liknas vid Islands David och Victoria Beckham. Men det är i regel hon som står för rubrikerna. De isländska tidningarna rapporterar nästan om varje steg Ásdís Rán Gunnarsdóttir tar - och det hamnar alltid på klicktoppen.

Garðar Gunnlaugsson har ännu inte gjort mål eller spelat från start för CSKA Sofia. "Jag och familjen trivs bra här borta även om vi har snö just nu. ... Det är inte så lätt när laget vinner hela tiden, men jag får ju i alla fall hoppa in. Min chans kommer", säger han till Folkbladet.

Här kan du läsa mer om Garðar Gunnlaugsson och Ásdís Rán Gunnarsdóttir, här om Ásdís Rán Gunnarsdóttir i media och här om Monitor.

Foto: Monitor

Ännu mer isländskt hos Lakritsroten

Det är åter dags att bjussa på lite gratisreklam för Lakritsroten på Odengatan 15 i Stockholm. Butiken har nämligen utökat sortimentet från Island med fyra sorter. Lakritsroten skyltar dessutom med isländska läckerheter utanför butiken och bjuder på smakprov av Djúpur.

Förutom choklad- och yoghurtdoppad lakrits säljs nu även Djúpur (den underbart krasiga lakritschokladkulan), Rindlar (kolabönor doppade i mjölkchoklad), Hitt (fantastisk chokladbit - smakar som en Japp med lakrits) och Draumur (tänk Marabous Chok-o-licious lakrits fast god i stället för lakritssnålande och unken smak). De nya sorterna tillverkas alla av 90-årsjubilerande Freyja, ett företag som inte använder transfetter i produktionen.

Varje godispåse du köper bidrar dessutom en liten smula till att hjälpa Island ur den ekonomiska krisen. Att käka lakritschoklad är inte bara gott, det är en god gärning också...

Här kan du läsa mer om Lakritsroten.

Séð og heyrt stal bilder på Quentin Tarantino

Den isländska kändis- och skvallertidningen Séð og heyrt fälls för en pinsam bildstöld. En journalist på tidningen och förlaget Birtíngur tvingas betala skadestånd till upphovsrättsinnehavaren, en 27-årig kvinna bosatt i Reykjavík.

Skvallertidningens egna fotografer följde regissören Quentin Tarantino hack i häl när han besökte Reykjavík vid årsskiftet. De lyckades bland annat fotografera honom när han kysste och dansade med en isländsk kvinna på Nasa.

Men ibland tappade de bort regissören när han rumlade runt på huvudstadens nattklubbar. En journalist på Séð og heyrt fick bilder via mejl där Quentin Tarantino festade på andra uteställen. Bilderna publicerades på förstasidan och på flera sidor inne i tidningen.

Journalisten trodde att han hade fått bilderna från den som fotograferat och att mejlet innebar klartecken att publicera dem. Så var inte fallet. Personen som mejlade hade hittat fotografierna på den 27-åriga kvinnans Myspace-sida.

Kvinnan tilldöms nu 180 000 kronor i skadestånd från journalisten. Hon har aldrig gett Séð og heyrt tillåtelse att publicera bilderna. Domstolen klargör också att bilderna omfattas av upphovsrättsskyddet.

Journalisten säger till Vísir.is att han är missnöjd med domen. "Domen måste betyda en chock för journalistyrket. ... Enligt den här domen begås det hundratals brott varje dag, inte bara i tidningar utan även på hemsidor där många publicerar samma bilder utan att ha tillåtelse eller veta vem som tog bilden", säger han.

Fotografernas organisation Ljósmyndarafélag Íslands välkomnar domen, skriver Morgunblaðið.

Här kan du läsa domen i sin helhet.

Dagens citat

"Jag ska sjunga fram till den sista dagen. ... Det här blir ett Eurovision-barn, det är ingen tvekan om saken."

Regína Ósk Óskarsdóttir i Fréttablaðið - hon väntar barn i maj men tänker tillsammans med Friðrik Ómar Hjörleifsson i Euroband inte missa Eurovision-festen i München i januari där även belgiska vinnaren från 1986, Sandra Kim, uppträder. Här kan du läsa mer om framtiden för Euroband.

Recept - fiskibollur och fiskibuff

Fiskibollur (fiskbullar) är en traditionell och smaskig isländsk rätt. Den som är avskräckt av den typ av fiskbullar som serveras i svenska skolor bör ge den isländska varianten en chans - smaken och konsistensen är helt annorlunda, det enda de delar är egentligen namnet.

Fiskibollur - eller fiskibuff för den som föredrar biffar i stället för bullar - tillhör den mest populära husmanskosten på Island. Den brukar gå att även tuta i ungar nämligen.

Det här receptet är för kokt fisk. Då kallas fiskbullarna dauðar bollur. Receptet funkar även för rå fisk men då måste bullarna stekas betydligt längre.

Ingredienser:
800 gram vit fisk (typ sej, kolja eller torsk)
2 ägg
2 gula lökar
2 deciliter mjölk
6 matskedar vetemjöl
4 matskedar potatismjöl
2 matskedar ströbröd
salt
peppar
vitlök (om du vill)
muskot (om du vill)

Gör så här:
Koka fisken och slå av vattnet. Finfördela fisken med mixer eller visp. Hacka eller riv löken fint. Blanda alla ingredienser i en bunke. Smeten ska lagom hänga ihop - tillsätt mer vätska eller mjöl och ströbröd för att få rätt konsistens. Forma biffar eller bullar med en matsked. Stek fiskbullarna i varm panna en till två minuter på varje sida.

Fiskibollur serveras traditionellt ofta med kokt potatis och smält smör. Kokkteilsósa, som är ett standardtillbehör till pommes frites och korv, är också ganska vanligt - smaksätt creme fraiche med ganska mycket ketchup och lite söt senap, alternativt blanda lika delar creme fraiche och majonnäs och smaksätt med ketchup och senap.

Den som inte är uppväxt med kokkteilsósa kan med fördel testa en lite annorlunda variant: Ta creme fraiche och tillsätt rikligt med tomatpuré och paprikapulver, hacka i lite färska örter och röd paprika och körsbärstomater.

Receptet räcker till ungefär 15 fiskbullar.

Här kan du läsa Islandsbloggens recept på plokkfiskur.

Tuffa besparingar för Ríkisútvarpið

Ríkisútvarpið måste spara 700 miljoner isländska kronor. Nedskärningarna innebär att sammanlagt 45 personer anställda vid den statliga radion och televisionen förlorar sina arbeten, skriver Morgunblaðið.

Men det blir inte den enda förändringen för Ríkisútvarpið. De lokala sändningarna som produceras i Akureyri, Egilsstaðir och Ísafjörður läggs ned. Bland besparingarna på de olika nyhetsredaktionerna väntas sporten drabbas särskilt hårt. Dessutom väntar lönesänkningar för personalen från årsskiftet - 8 till 11 procent för de mest välbetalda och 6 till 7 procent för övriga anställda.

Kulturminister Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir vill dessutom att Ríkisútvarpið ska börja att sända reklam. Om det innebär att tv-licensen på sikt ska skrotas är inte känt. Hon hoppas att beslutet om reklam i det statliga medieföretaget kan klubbas nästa vecka, uppger Morgunblaðið.

Även Árvakur, som ger ut Morgunblaðið, har stora ekonomiska problem. Vd Einar Sigurðsson hoppas enligt Morgunblaðið på att läget ljusnar under helgen efter samtal med banken Glitnir om eventuella lån.

Fastighetsmarknadens totala kollaps innebär att Broddanesskóli vid Kollafjörður i Strandir säljs för 2,1 miljoner isländska kronor - trots att marknadsvärdet i somras uppskattades till 18 miljoner. Den 500 kvadratmeter stora skolan togs i bruk 1978 och stängdes 2004. Enligt Morgunblaðið anser kommunen att priset var väl i underkant, men det är samtidigt dyrt att underhålla en fastighet där ingen hyresgäst eller verksamhet finns.

Steingrímur J. Sigfússon, partiledare för Vinstri grænna, gick i går till hårt angrepp mot Storbritannien i Europarådet. Han anklagade den brittiska regeringen för att ha bidragit till den ekonomiska krisen på Island genom felaktig och grundlös användning av terroristlagarna.

Han krävde även att Storbritannien kompenserar Island för de ekonomiska skador som det brittiska agerandet orsakade, rapporterar Morgunblaðið.

I nästa vecka väntas regeringen presentera ett åtgärdspaket som ska få fart på ekonomin. Under helgen samtalar ministrar med representanter för fackföreningar och näringslivet, skriver Morgunblaðið.

I mitten av januari börjar den första anbudstiden för företag som är intresserade av att leta efter olja och gas i Drekasvæðið. Prognoserna är mycket lovande - om de slår in kan fyndigheterna betala Islands offentliga utgifter i flera hundra år. Den 15 maj avslutas anbudsförfarandet, uppger Morgunblaðið.

Här kan du läsa mer om förhoppningarna kring Drekasvæðið, här om situationen för Morgunblaðið och här om läget för Ríkisútvarpið.

Svenskspråkiga medier om utvecklingen på Island:
Japan importerade valkött från Island: Yle

Dagens citat

"Anna har bestämt sig för att börja ett nytt liv, men ambitionen stoppas när en gås sväljer den mobiltelefon som ska ge henne startkapital. Filmen är en mycket medveten, spirituellt genomförd roadmovie genom isländska klichéer, självklart med det kala landskapet som fond."

Gunder Andersson i Aftonbladet om Sólveig Ansbachs film Skrapp út (Back Soon). Läs mer om filmen här.

Politiker avgår efter mejlskandal

Alltingsledamoten Bjarni Harðarson (bilden) lämnar sin plats i parlamentet efter en politisk skandal. Hans sekreterare skulle skicka ett anonymt mejl till isländska medier som smutskastade Framsóknarflokkurinns dåvarande vice partiledare Valgerður Sverrisdóttir - men när han mejlade sekreteraren råkade han samtidigt skicka meddelandet till flera nyhetsredaktioner.

"Jag har bestämt mig för att lämna alltinget eftersom jag alltid har ansett att människor alltid ska ta ansvar för sina handlingar", säger Bjarni Harðarson i ett uttalande till Vísir.is och förklarar mejlet med att han tappat omdömet i den politiska hetluften.

I mejlet gav han partikamraten Valgerður Sverrisdóttir, som tidigare varit bland annat utrikes- och handelsminister, skulden för stora delar av den ekonomiska kraschen och klandrade bland annat hennes hållning i EU-frågor och valutapolitik samt hävdade dessutom att hon intrigerade mot partiledaren Guðni Ágústsson. Mejlet undertecknades av två män som påstod sig vara partimedlemmar från Varmahlíð.

Så fort Bjarni Harðarson insett misstaget skrev han på nytt till nyhetsredaktionerna och bad dem bortse från innehållet. Han insåg snabbt att situationen blev ohållbar och valde att avgå.

"Det här är naturligtvis förkastligt och något av det värsta jag har sett under min karriär som alltingsledamot", säger Valgerður Sverrisdóttir till Vísir.is.

Helga Sigrún Harðardóttir tar Bjarni Harðarsons plats i alltinget. Valgerður Sverrisdóttir har åtminstone tillfälligt tagit över ordförandeskapet.

Intern kritik fick ändå partiledaren Guðni Ágústsson att välja att avgå efter 21 år i parlamentet. Bland annat har Framsóknarflokkurinns ungdomsförbund krävt nytt ledarskap. Guðni Ágústsson vill dock inte kommentera avhoppet närmare, skriver Vísir.is.

Här kan du läsa skandalmejlet i sin helhet.

Nytt hopp för Västmannaöarna

Kommunstyrelsen i Västmannaöarna uppmanar kommunikationsminister Kristján L. Möller att snabbt hitta en ny lösning på hur trafiken mellan Hemön och fastlandet ska se ut från 2010. Lokalpolitikerna ser gärna att ett isländskt varv får i uppdrag att bygga den nya färjan Herjólfur, skriver Fréttablaðið.

I juli 2010 ska färjerutten dras om från Þorlákshöfn till den nya hamnen i Bakkafjöru på sydkusten. I samband med detta skulle också ett nytt fartyg vara färdigt, men på grund av det ekonomiska läget har regeringen lagt uppdraget, som gick till ett tyskt varv, på is tills pengar finns.

Beslutet fick hård kritik av Västmannaöarnas borgmästare Elliði Vignisson. Den nuvarande färjan är gammal och sliten och behöver allt oftare in på varv för reparationsarbeten. Samtidigt har Flug­félag Vestmannaeyja stoppat flygningarna mellan Bakki och Hemön på grund av vikande antal passagerare.

Att fortsätta att använda Herjólfur till Bakkafjöru är heller inte oproblematiskt. Fartygets djupgång är nämligen inte anpassat efter den nya hamnen. En lösning kan enligt Morgunblaðið bli att den får gå till Bakkafjöru mellan april och november, men till Þorlákshöfn under vintermånaderna när vädret i regel är sämre och svårare att förutsäga. Arbetsgruppen kring projektet letar därför efter en färja som skulle kunna hyras tills en nybyggd finns på plats.

Västmannaöarna tycks dessutom ha lyckats stoppa utflyttningen från ökommunen. "Nu för första gången på 17 år ökar antalet invånare här på Västmannaöarna", säger borgmästaren Elliði Vignisson till Fréttablaðið.

Vid årsskiftet var antalet invånare 4 040 - nu uppgår befolkningen till 4 080 personer. Elliði Vignisson anser inte att trendbrottet enbart beror på utflyttning från Reykjavík i spåren av finanskraschen. Flest flyttade nämligen till Hemön i våras. Han förklarar ökningen med att fisket går bra, näringslivet utvecklas och gott hopp om bättre kommunikationer med fastlandet.

Före vulkanutbrottet på Hemön 1973 bodde drygt 5 000 personer på Västmannaöarna. En femtedel av dem flyttade aldrig tillbaka.

Men förra året var utflyttningen den lägsta sedan 1999 och nu har alltså trenden vänt. Kanske illustreras framtidstron av Hemöns första shoppinggalleria Baldurshagi som öppnade i dag. På de övre planen i den centralt belägna byggnaden finns 16 nya bostäder, skriver Eyjar.net.

Här kan du läsa mer om trafiken till och från Västmannaöarna och här om vulkanutbrottet på Hemön.

Tvisten med Storbritannien till Europarådet

Alþingi klubbade vid sextiden i morse svensk tid en ny lag om pengaflytt. Lagen gäller i två år och kan tvinga isländska företag i utlandet att flytta hem vinster samt begränsar de summor som får föras ut ur Island. Den som bryter mot lagen riskerar upp till två års fängelse, rapporterar Vísir.is.

Lagen gäller till och med den 30 november 2010, då lånepaketet från Internationella valutafonden är utbetalat. Centralbanken Seðlabanki Íslands ska reglera pengaströmmarna. Tanken är att ökat valutainflöde till Island ska få fart på den inhemska ekonomin - men Vilhjálmur Egilsson, ordförande för näringslivsorganisationen Samtök atvinnulífsins, befarar att effekten blir den motsatta. Restriktionerna kan försvåra för företag som ägnar sig åt export och import, säger han till Morgunblaðið.

Island tar upp det brittiska agerandet mot de isländska bankerna i Europarådet. Avsikten är att försöka fastslå att den brittiska regeringen bröt mot lagstiftningens syften när Landsbanki terroriststämplades och Kaupþings tillgångar togs i beslag, skriver Vísir.is.

Ingripandet mot bankerna anses ha förvärrat den ekonomiska krisen för det isländska folket. Värdet på Landsbankis tillgångar sjönk snabbt efter svartlistningen och Kaupþing bedömdes ha goda möjligheter att klara sig utan statligt stöd - tills britterna frös alla tillgångar.

Landsbankis utländska tillgångar räcker sannolikt inte till att täcka brittiska och holländska sparares insättningar i kontot Icesave. Kostnaden för skattebetalarna kan enligt Morgunblaðið hamna på cirka 150 miljarder isländska kronor. Ingibjörg Sólrún Gísladóttir sa i Alþingi i går att de tyska spararnas krav på 40 miljarder kronor från Kaupþing Edge inte ska behöva belasta islänningarna. Kaupþings tillgångar bedöms vara tillräckliga.

Överskottet i handelsbalansen uppgick i oktober till 10 900 miljoner isländska kronor. Det är tredje månaden i rad som Hagstofan redovisar ett handelsöverskott. Exportens värde uppgick till 47 200 miljoner och importen till 36 300 miljoner. Samma månad förra året var handelsunderskottet 15 000 miljoner.

Det är främst importen av fordon, konsument- och kapitalvaror som minskar. Under årets tio första månader har exporten ökat med 14,2 procent - men sett över perioden är handelsbalansen negativ, importen uppgår till 401 500 miljoner och exporten till 369 700 miljoner.

I hamnen i Reykjavík står tusentals nya bilar som importörerna inte längre har råd att betala för och än mindre kan hitta köpare för på Island. Bilhandlaren Brimborg har ändå lyckats sälja 100 nya bilar till utlandet, skriver Morgunblaðið.

Här kan du läsa mer om Islands ekonomi.

Svenska medier om utvecklingen på Island:
Turister shoppar loss på Island: Sveriges Radio
Isländska LO kräver ministrars avgång: Sveriges Radio
Geotermisk energi - klimatsmart framtidsmelodi: Kristdemokraten
Trögt för isländsk fisk trots prisras: Foodwire
Island begränsar kapitalflykt: E24
Stackars Island! ETC

Dagens citat

"Intressant och exotisk miljö, spännande kultur och traditioner samt beskrivningarna av den egenartade och karga naturen är ett stort plus, precis som den något oväntade upplösningen."

Lotta Tholin i Kristianstadsbladet om Yrsa Sigurðardóttirs tredje deckare Aska.

Foto: Damm förlag

Fem gånger nöjesnytt

388 miljoner isländska kronor i skulder. Det är facit för bolaget Ferðar ehf som producerade filmen A Little Trip to Heaven i regi av Baltasar Kormákur. Några tillgångar finns enligt Morgunblaðið inte i konkursboet. Den störste fordringsägaren är Kaupþing med 341 miljoner. Forest Whitaker och Julia Stiles (bilden) gjorde huvudrollerna i filmen som spelades in i USA och på Island och hade premiär 2005.

Försäljningen av isländsk musik är fortsatt god. 2002 var första året som antalet sålda isländska skivor översteg antalet utländska. Sedan dess har försäljningen av utländsk musik minskat med 20 till 30 procent varje år, medan isländska skivor har sålt allt bättre. Ásmundur Jónsson vid branschorganisationen Félag hljómplötuframleiðenda säger till Morgunblaðið att krisen ännu inte har påverkat försäljningen i nämnvärd utsträckning - dels köper fler turister isländsk musik sedan kronan blev billigare, dels är skivor en populär julklapp. Antalet sålda vinylskivor ökar också kraftigt. Årets bästsäljare är dock utländsk - soundtracket till "Mamma Mia" har passerat 10 000 sålda exemplar.

Arnaldur Indriðasons senaste deckare Myrká trycktes i rekordupplagan 30 000 exemplar. Efter en knapp månad på marknaden är redan en tredjedel av böckerna sålda. För att säkra tillgången inför julhandeln trycker förlaget därför redan en andra upplaga av succéromanen, skriver Fréttablaðið.

Återutgivningen av Halldór Laxness böcker är i fara. Forlagið har inte lyckats sälja rättigheterna och lever enligt Morgunblaðið därmed inte upp till de krav som det isländska konkurrensverket, Samkeppniseftirlitið, ställde på samgåendet mellan Edda och JPV. Efter nyår väntas skolorna sakna 2 000 till 3 000 exemplar av Nobelpristagarens verk i undervisningen. Den roman som är mest populär i skolan är Íslandsklukkan (Islands klocka) men även Sjálfstæðtt fólk (Fria män), Kristnihald undir Jökli (Själavård vid Jökeln) och Atómstöðin (Atomstationen) läses flitigt, skriver Morgunblaðið.

Den isländske nöjesprofil som misstänks vara inblandad i smugglingen av 190 kilo hasch till Island via Seyðisfjörður sitter alltjämt häktad i väntan på åtal för narkotikabrott, skriver Vísir.is. Den misstänkte smugglaren, en holländsk man, har även han omhäktats till och med den 18 december, rapporterar Morgunblaðið. Beslaget är det största i Islands historia. Läs mer om det här.

Krisen gör att färre tar ut skilsmässa

Finanskraschen tvingar par som vill skiljas att hålla ihop. Krisen på bostadsmarknaden har gjort villor och lägenheter näst intill osäljbara - därför sjunker antalet skilsmässor nu på Island.

Þórhallur Heimisson, präst i Hafnarfjörður, anser att skilsmässa för tillfället är något av en lyxvara. "Folk kan inte flytta isär, de kan inte sälja sina bostäder. ... Därför får gifta par hålla ihop", säger han till Fréttablaðið.

Ingibjörg Þórðardóttir vid fastighetsmäklarnas branschorganisation Félag fasteignasala bekräftar bilden. "Det gjordes bara 25 överlåtelser i Reykjavík senaste veckan. Folk som ska skilja sig sitter helt enkelt fast", säger hon.

Ersättningen till utländska sparare som haft pengar hos de isländska bankerna väntas uppgå till 245 miljarder isländska kronor. Internationella valutafonden, IMF, uppskattar enligt Vísir.is att bankernas tillgångar täcker ungefär hälften av totalsumman. Kostnaden per islänning blir i så fall cirka 375 000 kronor.

Seðlabanki Íslands har nu fått 827 miljoner dollar av IMF, den första delen av räddningspaketet, skriver Morgunblaðið. Resten av lånet - 155 miljoner vid varje tillfälle - betalas ut var tredje månad.

Arbetslösheten väntas stiga till fyra procent vid månadsskiftet. I går var 6 736 islänningar inskrivna som arbetslösa - en ökning med 295 personer från dagen innan, rapporterar Morgunblaðið. Arbetslösheten har hittills slagit särskilt hårt mot unga islänningar.

Rederiet Eimskip, som bland annat trafikerar Sverige, varslar 72 personer om uppsägning vid månadsskiftet. 25 av dessa är stationerade på Island. Antalet fartyg minskas med tre och alla som tjänar över 300 000 isländska kronor i månaden får sänkt lön med 10 procent, uppger Morgunblaðið.

Húsasmiðjan, som säljer byggmaterial och verktyg, säger upp 100 anställda, omkring 20 procent av personalstyrkan. Dessutom varslas flera tim- och deltidsanställda. Två butiker i Reykjavíkområdet tvingas slå igen. Nedskärningarna beror enligt vd Steinn Logi Björnsson på att efterfrågan på byggprodukter har minskat kraftigt, skriver Vísir.is.

Arbetsgivarorganisationer och fackföreningar träffas i dag för att diskutera löneläget och hur löneförhandlingar ska hanteras de närmaste åren samt hur näringslivet ska kunna återhämta sig. I morgon ska parterna träffa regeringen.

En särskild kommitté väntas få klartecken att granska hur bankerna hamnade i ekonomiska svårigheter och om ny lagstiftning behövs för att förhindra att liknande händelser inträffar igen, rapporterar Vísir.is.

Här kan du läsa mer om det ekonomiska läget och här om skilsmässor på Island.

Krisen drabbar nationalparken Vatnajökull

Den 7 juni blev Vatnajökull Europas största nationalpark. Den omfattar cirka 12 000 kvadratkilometer, omkring 12 procent av Islands yta. Men de stora planerna för nationalparken läggs på is - det ekonomiska läget tillåter inte att de fyra besökscentrumen byggs nästa år som det var tänkt, skriver Austurglugginn.

Parken är en sammanslagning av Vatnajökull, Jökulsárgljúfur och Skaftafell. Besökscenter med bland annat restauranger planeras i Skriðuklaustur i nordost, Kirkjubæjarklaustur i söder, Höfn i sydost och Mývatn i norr. Bygget av den 565 kvadratmeter stora byggnaden vid Skriðuklaustur skulle ha börjat i höst. Men de 170 miljoner isländska kronor som krävs finns inte just nu. Det är oklart när byggena kan börja.

Parken är indelad i fyra administrativa områden och spänner över nio kommuner. I nationalparken finns tre permanenta parkvakter. Sommartid ökar antalet till omkring 40. Regeringen hade räknat med åtminstone en sjuprocentig ökning av turister till parken fram till år 2012. Förhoppningar finns också om att Vatnajökull ska tas upp på Unescos världsarvslista. Där finns sedan tidigare Surtsey och Þingvellir.

I Höfn finns redan glaciärmuseet Ísland - Jöklasýning á Höfn.

Här kan du läsa mer om nationalparken och här om hur glaciärerna smälter.

Bilden visar glaciärlagunen Jökulsarlón, där isberg som kalvat från Vatnajökull samlas, smälter och glider ut i Atlanten.

Dagens citat

"Det är ett stort steg för mig att lämna Island, men det är måste om jag vill utvecklas som spelare. Linköping blir perfekt för mig. ... Jag kände direkt att LFC passade mig. Det verkar vara en väldigt välskött klubb och i laget finns det flera duktiga spelare."

Margrét Lára Viðarsdóttir i Corren om att spela i Sverige. Här kan du läsa mer om övergången.

Ny mätning: Sämre ekonomi om ett halvår

I somras korades islänningarna till världens fjärde lyckligaste folk. Men finanskraschen har grumlat glädjen rejält. Enligt en mätning gjord av Capacent Gallup har det isländska folket inte varit så pessimistiska på sju år sedan undersökningarna började.

Förväntansindex låg i november på 23,2. En nedgång från 58,9 i oktobermätningen.

När index ligger under 100 är fler negativa än positiva till den ekonomiska utvecklingen under det närmaste halvåret. Majoriteten tror att arbetslösheten och ekonomin kommer att ha försämrats ytterligare om sex månader.

I början av året var fler islänningar alltjämt positiva till det ekonomiska läget. Och i maj 2007 nådde förväntansindex den hittills högsta nivån - 154,9.

Inflationen på Island är nu 17,1 procent enligt nya siffror från Hagstofan. Internationella valutafonden, IMF, tror att kronans värde kan försämras avsevärt när den blir flytande och att nya höjningar av styrräntan kan bli aktuella på kort sikt. Läs hela rapporten som pdf här.

Straumur-Burðarás, den alltjämt privatägda samt fjärde största av de isländska bankerna, siktar på att skapa en särskild fond som ska ge stöd åt isländska företag i tillväxtnäringar som turism, mat och försäkringar. Straumur-Burðarás satsar enligt Bloomberg 40 miljoner euro i fonden som har fått arbetsnamnet Phoenix.

Här kan du läsa mer om Islands fjärdeplats på lyckolistan och här kan du läsa mer om Islands ekonomi.

Svenska medier om utvecklingen på Island:
Isländsk bank siktar på Stockholm: Svenska Dagbladet
Island: Kan behöva styrränta över 18% för kronstöd: Affärsvärlden
"Vi tappar inte modet - vi tror på att gud gör under": Dagen

Isländsk husmanskost bara en symbol om 50 år

Islänningarna är på väg att växa ifrån den traditionella husmanskosten som närde folket i århundraden. När de gamla maträtterna serveras i dag är det i moderniserade versioner - och inom kort kommer deras värde enbart att vara symboliskt. Det visar uppsatsen "From Sustenance to Symbol: A Multi-generational Study of Traditionality and Modernization in the Icelandic Diet" av Sveinn Sigurðsson och Ashlan Falletta-Cowden vid Lawrence University.

Med andra världskriget kom inte bara brittiska och amerikanska soldater. Plötsligt byggdes vägar och bostäder i en takt Island tidigare inte varit i närheten av. Steget från självhushållande småjordbruk och fiskare till ett modernt samhälle gick snabbt.

Det var också här som frukt och grönsaker på allvar började smyga in sig i islänningarnas kost. Den dåliga ekonomin och kalla klimatet gjorde att många levde på fisk, kött och det lilla som gick att odla - framför allt potatis och rovor.

I dag är den traditionella husmanskosten och flera tillagningsmetoder - som torkning, inläggning, tillagning i varma källor och frysning - på väg att falla i glömska. Snabbmat är populärt, särskilt bland unga, och islänningarnas konsumtion av Coca-cola sägs vara den högsta i världen. Dagens ungdomar har enligt undersökningen en mycket vag uppfattning om vad islänningarna åt bara några generationer tillbaka.

"The younger generations think that it is important to keep that aspect of their culture alive but none of them want to take the time to learn how to prepare these intricate native dishes", säger Sveinn Sigurðsson till The Lawrentian.

Generationsklyftan har också påverkat kaloriintaget. I dag ligger det på 3 500 kalorier, en nedgång med 1 500 kalorier i snitt jämfört med 50 år sedan. En minskning som beror på att färre har tunga kroppsarbeten och att bostäderna har blivit varmare. Islänningarna äter i dag mer frukt, grönsaker, godis och fettsnålt kött. Vilka effekter det får på folkhälsan är ännu osäkert.

"It is an extremely recent modernization. There have been definite changes that I have seen in my lifetime. My father remembers when the first road was paved and he turns 42 today," säger Sveinn Sigurðsson.

Om 50 år tror han och Ashlan Falletta-Cowden att de traditionella maträtterna har glömts och förvandlats till symboler. Många yngre vill hålla fast vid kulturarvet, medan många äldre också vill hålla fast vid mat i sig som en god näringskälla.

"My grandma is still eating the same way she did before. She still bakes bread by burying it in a geothermal area of her backyard and still finds all of her own lichens", säger Sveinn Sigurðsson.

Undersökningen om islänningarnas matvanor har belönats av American Anthropological Association.

Ännu en vinter av omvägar i Västfjordarna

Även i vinter krävs det rejäla omvägar för den som vill ta sig mellan södra och norra Västfjordarna. Den nya vägen över Tröllatunguheiði blir nämligen inte klar - och väg 605 som finns i dag lär sannolikt vara oframkomlig för personbilar ända fram till vårkanten.

Den 25 kilometer långa vägsträckan utgår norr om Króksfjarðarnes på södra sidan och slutar söder om Hólmavík i norr - från Gautsdalur till Arnkötludalur. När de mindre vägarna snöat igen kan resan bli upp till 20 mil längre.

De flesta vägarna i Västfjordarna löper på en smal landtunga mellan bergen och Atlanten. Vägarna i denna glesbefolkade region följer med få undantag fjordarna - att åka någon mil för en sträcka som är några hundra meter fågelvägen är inte ovanligt. Några få vägar tar sig över bergen - bland annat över Dynjandisheiði, en väg som ofta är igensnöad och därför ska förbättras och delvis få en ny sträckning.

Men genvägarna mellan norra och södra Västfjordarna är i bästa fall smala grusvägar som är farbara sommartid. På vintern krävs specialfordon.

Beskedet att vägen över Tröllatunguheiði, som dras väster om den befintliga väg 605, dröjer innebär ännu en vinter av omvägar. Till sommaren ska förbättringarna vara klara och förhoppningsvis därmed förkorta resorna mellan Strandir-regionen och södra Västfjordarna även vintertid, skriver Morgunblaðið. Enligt Strandir.is ska vägen öppnas den 15 juli.

Bron över Mjóifjörður i Ísafjarðardjúp blir inte heller klar till vintern. När den invigs i vår förkortar den resvägen till halvön Reykjarfjarðarháls med ett par mil. Bron påverkar dock inte den som färdas mellan Hólmavík och Ísafjörður - det är fortfarande sju fjordar som måste följas längs med strandlinjen.

Här och här kan du läsa mer om andra vägprojekt i Västfjordarna.

Dagens citat

"Jag vet inte om detta blir min nästa film. Om alla planer går i lås blir det så. Om inte har jag alltid Grafarþögn och så vikingafilmen."

Baltasar Kormákur till Fréttablaðið om nästa projekt, en filmatisering av The Bird Artist, en kärlekshistoria baserad på en bok av Howard Newman som utspelar sig på Newfoundland 1911.

Här kan du läsa mer om Baltasar Kormákurs framtidsplaner.

Foto: Norden.org

Recension: Halldór Laxness: En biografi

En skrävlare och en hycklare. Uppblåst och besatt av tanken på att bli en stor författare. En person som slåss för arbetarnas rättigheter och kvinnornas frigörelse - men samtidigt glatt skäller ut islänningarna som obildade och korkade och inte funkar utan kvinnlig marktjänst som tar hand om ungarna på hemmaplan.

Halldór Guðmundsson försöker inte dölja Islands ende Nobelpristagares mindre goda sidor i Halldór Laxness: En biografi. Vare sig det gäller pinsamma skillnader mellan ord och handling eller vurmandet för den brutale diktatorn Josef Stalin. Men läsaren möter också en författare som emellanåt brottas med taskig självkänsla och identiteten som islänning.

Halldór Laxness: En biografi är en lättläst tegelsten som nästan är en bladvändare i deckarstil. Halldór Guðmundssons Laxnessbiografi är inte den tjockaste som finns på marknaden, men sannolikt den där läsaren kommer författaren närmast.

Halldór Guðmundsson har förutom de traditionella källorna plöjt bisarra mängder brev och redogör för varje betydelsefullt steg i författarens liv. Det är bitvis ohyggligt kalenderbitarnördigt men skapar samtidigt en känsla av frän realism över läsningen. Tonen i boken är visserligen återhållsam. Ändå smakar läsaren lyxen hos den etablerade skaldens liv i lika hög grad som sidorna darrar av förtvivlan efter ännu ett misslyckat försök att nå berömmelse i ungdomens dagar.

Halldór Laxness föddes som Halldór Guðjónsson den 23 april 1902. Han avled den 8 februari 1998.

När han föddes var Island avlägset, underutvecklat och fattigt. När han avled hade Island förvandlats till ett av Europas mest välmående länder - med hög medellivslängd, hög utbildningsnivå och god hälsa som utmärkande drag hos befolkningen.

Island hade också kastat av sig kolonialismens bojor och äntligen blivit kvitt det danska förtrycket. Att vara islänning var inte längre stigmatiserande utan något att vara stolt över.

En av de stora förtjänsterna med Halldór Guðmundssons bok är att den lika mycket skriver Halldór Laxness som det moderna Islands historia. Laxness väjde aldrig för en het debatt eller tidens stridsfrågor. Halldór Guðmundsson skildrar på ett ypperligt sätt hur författaren och nationen utvecklas - sällan i samklang, men det går knappast att föreställa sig den ene utan den andre.

Halldór Guðmundsson försöker heller inte analysera sönder Laxness romaner och skådespel. Han nöjer sig med spridda marginalanteckningar. Ett lika smidigt som sympatiskt drag - de gånger han gör ansatser till analyser retar han säkerligen hela litteraturvetarskrået från postkolonialister till queerteoretiker.

Det här är nämligen också en bok som struntar i teoribildningar. Den känns därför skönt småmossig. Trygg och pålitlig utan några andra ambitioner än att vara korrekt.

Vissa recensenter har lovordat översättaren Inge Knutsson. Han har säkert gjort ett utmärkt jobb, men jag begriper mig inte på hur folk kan hylla en översättning utan att ha läst det isländska originalet. Inge Knutsson lyckas visserligen strula till en handfull geografiska namn, men tonträffen och stilsäkerheten imponerar - det finns med andra ord anledning att se fram emot hans nyöversättning av Fria män (Sjálfstætt fólk) som väntas komma nästa år.

Den unge radikale Halldór Laxness testade kommunismen och katolicismen. På ålderns höst brydde han sig mindre om politik och framstod snarast som fredsvän och humanist. Förhållandet till Island och islänningarna genomgick en liknande process. Som ung förnyade han den isländska romanen och hade en liten men hängiven beundrarskara. Andra avskydde hans socialistiska ideal - till exempel pågick fejden med Morgunblaðið i decennier. Med åren grodde så småningom en ömsesidig respekt.

Halldór Laxness fick någon gång en förfrågan om han ville ställa upp i presidentvalet men tackade nej. Men på 1970- och 1980-talen verkade han ändå som en inofficiell ambassadör och Islands kanske mest välkända ansikte mot världen. Även om Halldór Laxness inte glömde en oförrätt så las stridsyxorna ändå på hyllan.

De sista, och föredömligt knapphändiga, sidorna om författarens sista år i livet är både vackra och sorgliga. Den uppkäftige och ärelystne ynglingen har blivit en gammal älskvärd man tack vare fel och brister. Och Halldór Guðmundsson har skrivit en biografi som är en njutning varje sida, en bok vars värld det känns sorgligt att åter kliva ut ur efter drygt 700 sidor.

Betyg: Fyra påsar Djúpur.

Foto: Leopard förlag

Margrét Lára Viðarsdóttir klar för Linköping

Margrét Lára Viðarsdóttir har skrivit på ett ettårskontrakt med Linköping. Anfallsstjärnan ansluter till klubben i februari. "Det här är ett nödvändigt steg i min utveckling och viktigt både för mig och landslaget vid den här tidpunkten att jag flyttar till den här ligan", säger 22-åringen till Morgunblaðið.

Klubbar i USA, Italien, Danmark, Sverige och Tyskland har visat intresse för Margrét Lára Viðarsdóttir. Att valet föll på Linköping förklarar hon med att det är en av Europas bästa klubbar, att träningsmöjligheterna är betydligt bättre än på Island samt att hon får möjlighet att spela fotboll på heltid. Dessutom lockar spel i Women's cup. "En gammal dröm har gått i uppfyllelse", säger hon.

Margrét Lára Viðarsdóttir har vunnit skytteligan i Landsbankadeildin fem år i rad och har sammanlagt gjort 175 mål på 102 matcher. Hon var hela EM-kvalets bästa målskytt när Island för första gången tog sig till ett mästerskapsslutspel i fotboll.

Hon debuterade i ÍBV:s A-lag redan som 15-åring. Hon vann skytteligan med klubben från Västmannaöarna 2004 som 18-åring och gick sedan till Valur. 2006 flyttade hon till Duisburg i tyska ligan, men återvände till Valur och Reykjavík på grund av hemlängtan. Där har hon varit högst delaktig i att klubben vunnit tre raka mästerskap.

"Det blir otroligt smärtsamt att säga adjö till laget och tjejerna", säger Margrét Lára Viðarsdóttir till Fótbolti.net.

Linköping är nöjda över att ha lyckats värva en av Europas mest eftertraktade fotbollsspelare. "Margrét Lára är en väldigt målfarlig spelare som kommer att bli en attraktion i Damallsvenskan. ... Margrét Lára är en målmedveten spelare med båda fötterna på jorden. Hon gjorde 12 mål bara i EM-kvalet för Island och man kan nästan säga att ensam sköt Island till EM i Finland nästa år", säger Linköpings klubbdirektör Anders Mäki i ett pressmeddelande.

Mer fotboll: Afturelding och Fjölnir går samman på prov nästa säsong, skriver Vísir.is. Hemmamatcherna kommer att spelas både i Grafarvogur och Mosfellsbær. Afturelding slutade på sjätte plats i Landsbankadeildin förra året medan Fjölnir flyttades ned till 1. deild kvenna. Herrlagen påverkar inte av sammanslagningen.

Här kan du läsa mer om Margrét Lára Viðarsdóttir.

Svenska medier om övergången:
Måldrottning klar för Linköping: Aftonbladet
Islands bästa spelare klar för Linköping: Damfotboll
Isländsk stjärna till LFC: Corren

Isländsk högkonjunktur på Rönnells

Isländsk högkonjunktur är rubriken till kvällens evenemang på Rönnells antikvariat i Stockholm där översättaren John Swedenmark presenterar aktuell skönlitteratur "från ett land som åtminstone konstnärligt sett inte alls befinner sig i kris." Dessutom utlovas lite musik, filmklipp och barservering. Rönnells ligger på Birger Jarlsgatan 32 i Stockholm. Högkonjunkturen varar mellan klockan 19 och 22 i kväll.

Sju av tio islänningar kräver nyval

Med 42 röster mot 18 fälldes misstroendeomröstningen mot den isländska regeringen i alltinget i går. Oppositionens misstroendeförklaring blev som väntat endast symbolisk när samtliga socialdemokrater slöt upp kring regeringen. Tre ledamöter var frånvarande.

Debatten före voteringen varade i sex och en halv timme där statsminister Geir H. Haarde upprepade sin ståndpunkt om nyval: Det skapar osäkerhet i en tid när Island behöver trygghet. Även utrikesminister Ingibjörg Sólrún Gísladóttir avvisade kravet på nyval.

Valgerður Sverrisdóttir, partiledare för Framsóknarflokkurinn, sa till Vísir.is att misstroendeförklaringen inte var ett sätt att tjäna politiska poäng. När stödet för regeringen rasat från 80 till 30 procent måste det tas på allvar, anser hon.

Guðjón A. Kristjánsson, ordförande för Frjálslyndi flokkurinn, sa under debatten att han fruktar att Island inte återhämtar sig förrän mellan år 2025 och 2027. Han befarar att skatterna behöver höjas för att statens lån och räntor ska kunna betalas - något som i sin tur slår hårt mot både anställda och företagare, skriver Morgunblaðið.

70,7 procent av islänningarna vill ha nyval. Det visar en ny opinionsundersökning gjord av Fréttablaðið. 38,6 procent vill ha nyval i vår, 19 procent direkt efter årsskiftet, 7,2 procent vill ha nyval men efter våren och 5,9 procent vill ha nyval före nyår. 29,3 procent vill att nästa val sker 2011 som tänkt.

Sjálfstæðisflokkurinn är enda partiet där det finns en majoritet - 71,3 procent - för att inte tidigarelägga alltingsvalet. Bland övriga väljare finns ett starkt stöd för att flytta fram valet.

Háskólabíó i Reykjavík var fylld till sista plats i går kväll när sju regeringesmedlemmar, Geir H. Haarde, Ingibjörg Sólrún Gísladóttir, Árni Matthíasson, Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir, Össur G. Skarphéðinsson, Þórunn Sveinbjarnardóttir och Kristján L. Möller, mötte folket för att svara på frågor. Som väntat handlade debatten mycket om nyval, misstag och centralbanken. Näringsminister Össur Skarphéðinsson sa bland annat att han vill se ekonomiprofessorn Þorvaldur Gylfason som chef för Seðlabanki Íslands, rapporterar Vísir.is.

Författaren Einar Már Guðmundsson var en av islänningarna i publiken. "Första steget är att ni låter er försvinna", sa han enligt Morgunblaðið till regeringen om vägen ut ur den ekonomiska krisen.

Här kan du läsa mer om läget på Island.

Svenskspråkiga medier om utvecklingen på Island:
Krisen slår hårt mot Island: Sveriges Television
Misstroendeomröstning på Island: Sveriges Television
Britter rear ut kläder, islänningar flygresor: Dagens Industri
Heta känslor på finanskrisens Island: Stockholms Fria Tidning
Islands regering undgick misstroende: Sveriges Radio
Hitta billiga vintersemestern: Expressen

Dagens citat

"Naturen, den är vi väldigt stolta över, nationalparkerna är oerhört fina. Thingvellir är också ett självklart besöksmål för turister. Men det finns inga garantier för vädret, det ska man ha klart för sig. Man åker till Island om man uppskattar naturupplevelser. Och om man är hästintresserad, förstås."

Svensk-isländske handbollstränaren Gunnlaugur Gretarsson pratar handboll, ekonomi och Island i Nya Wermlands-Tidningen.

Fler säger ja till nya aluminiumsmältverk

Allt fler islänningar är positiva till aluminiumsmältverken. 49 procent är för att fler anläggningar byggs. 32 procent vill inte att fler aluminiumsmältverk byggs. Vid en mätning för två år sedan sa 41 procent ja och 38 procent nej. Detta visar en ny Gallupundersökning gjord på uppdrag av Alcoa.

Byggandet av aluminiumsmältverk är en kontroversiell fråga. Anhängarna anser att det är ett bra sätt att utnyttja Islands naturtillgångar och skapa arbetstillfällen utanför städerna. Motståndarna hävdar att de arbetstillfällen som skapas är få i jämförelse med de naturområden som ödeläggs för att förse smältverken med elektricitet samt att produktionen är på god väg att göra Island till en klimatbov.

Även om motståndet nu tycks ha minskat är striden långt ifrån över. Att undersökningen gjorts när Island står inför den djupaste ekonomiska krisen på decennier kan också ha påverkat resultatet till förmån för aluminiumindustrin.

78 procent anser att aluminiumsmältverken har en positiv effekt för Islands ekonomi. 59 procent är också positiva till anläggningen i Reyðarfjörður på östkusten - en ökning med fyra procentenheter från 2006 - som förses med elektricitet av den jättelika Kárahnjúkar-dammen som skapades på bekostnad av orörd natur och vildmark på det isländska höglandet. Uppfattningen om Alcoa har inte ökat i samma utsträckning - förtroendet för företaget har ökat marginellt.

90 procent av befolkningen i Mið-Austurland, där Reyðarfjörður ligger, anser att Alcoa-anläggningen har haft en positiv inverkan på livsvillkoren i området. 95 procent trivs i regionen. 66 procent är nöjda med utbudet av tjänster - de som är missnöjda efterlyser bland annat fler butiker, bättre utbildningsmöjligheter, fler nöjen och bättre kommunikationer.

69 procent av befolkningen i Norðurland eystra är för bygget av ett aluminiumsmältverk i Bakki nära Húsavík, en ökning med 11 procentenheter från 2006. 81 procent tror att anläggningen skulle ha positiv inverkan på livsvillkoren i regionen.

2 386 personer ingick i undersökningen i hela landet. 65 procent svarade. 1 491 personer i Mið-Austurland och 2 185 i Norðurland eystra svarade på de regionsspecifika frågorna. Andelen svarande uppgick till 62 respektive 65 procent.

Här kan du läsa undersökningen i sin helhet som pdf.

Här kan du läsa mer om Kárahnjúkar och här en recension av Andri Snær Magnasons bok Dreamland som bland annat behandlar aluminiumsmältverken och debatten kring dem.

Fem gånger nöjesnytt

Jón Ólafsson, Selma Björnsdóttir och Björn Jörundur Friðbjörnsson utgör juryn när nästa säsong av isländska "Idol stjörnuleit" börjar sändas i februari i Stöð 2. Uttagningarna startar efter nyår, skriver Fréttablaðið.

Tidigare vinnare är Karl "Kalli Bjarni" Bjarni Guðmundsson, Hildur Vala Einarsdóttir och Snorri Snorrason. Island är sett till befolkningen det minsta landet i världen där "Idol" arrangeras.

Söngvakeppni Sjónvarpsins, den isländska melodifestivalen, fick in 217 bidrag till årets tävling. Samtliga 15 låtar som har tagits ut till deltävlingarna är skrivna av män. Deltävlingarna går den 10, 17, 24 och 31 januari. Andra chansen-tävlingen sänds den 7 februari och den 14 februari är det dags för final, rapporterar Morgunblaðið.

En av artisterna som deltar är skådespelaren Halla Vilhjálmsdóttir som sjunger en låt skriven tillsammans med Trausti Bjarnason, "Roses". "Det är en mycket personlig text", säger hon till Morgunblaðið.

Det blir minst fyra isländska biopremiärer nästa år. Men bara en av dem, Árni Ólafur Ásgeirssons Brim, är på isländska. Övriga är Júlíus Kemps Reykjavík Whale Watching Massacre, Dagur Káris The Good Heart och Baltasar Kormákurs The Good Heart.

Andra isländska filmer på gång är Friðrik Þór Friðrikssons Mamma gó gó, Baldur av Róbert Douglas, The Whisperer av Ragnar Bragason, Gauragang av Gunnar Björn Guðmundsson, Hátíð í bæ av Hilmar Oddsson, Sumarland av Grímur Hákonarson och Ólafur Darri Ólafssons Rokland baserad på en roman av Hallgrímur Helgason. Dessutom filmatiseras Ólafur Jóhann Ólafssons roman Slóð fiðrildanna (A Journey Home) i regi av Bille August, skriver Fréttablaðið.

Deckarförfattaren Yrsa Sigurðardóttir (bilden) fortsätter att göra succé i Tyskland. Översättningen av Aska, Das glühende Grab, gick direkt in på plats 47 på försäljningslistan. Föregångaren Sér grefur gröf (Das gefrorene Licht) nådde plats 39 i Tyskland och tio i topp i Österrike. Hennes tyska förlag Fischer säkrade rättigheterna till den kommande boken Auðninni redan innan den var klar, rapporterar Morgunblaðið. Sér grefur gröf, (A Hell of One's Own Making) släpps i USA och Kanada efter årsskiftet.

Nu ges även Árni Þórarinssons deckare ut på tyska. Tími nornarinnar och Dauði trúðsins är först ut och kommer även på danska inom kort. Árni Þórarinsson har enligt Iceland Review tidigare rönt stor framgång i Frankrike.

Foto: Damm förlag

Sju av tio islänningar litar inte på regeringen

Förtroendet för Sjálfstæðisflokkurinn fortsätter att rasa. I en ny undersökning publicerad i Fréttablaðið får partiet stöd av 24,8 procent av väljarna. Partiet har nu tappat en tredjedel av stödet sedan valet förra året.

Trenden från tidigare opinionsmätningar under hösten blir allt tydligare. Fler sympatiserar med Samfylkingin (33,6 procent) och Vinstri grænna (27,8) än före finanskraschen. I den senaste mätningen backar även Samfylkingin något.

Lustigt nog har ändå regeringspartiet Samfylkingin fler anhängare än andelen som har förtroende för regeringen. Koalitionen med Sjálfstæðisflokkurinn har nu stöd av 31,6 procent av islänningarna. 68,4 procent av islänningarna saknar förtroende för regeringen.

Den största andelen positiva finns hos Sjálfstæðisflokkurinn där 88 procent ger regeringen sitt stöd. Hos det andra regeringspartiet Samfylkingin uppgår stödet till 50 procent, uppger Fréttablaðið.

Framsóknarflokkurinn får stöd av 6,3 procent och 4,3 procent av islänningarna hade röstat på Frjálslyndi flokkurinn om det var alltingsval i dag.

Om denna väljarbarometer hade varit ett valresultat hade den alltså underlag för en vänsterregering. Mandatfördelningen i alltinget hade sett ut så här:

Samfylkingin (Socialdemokraterna): 23 (+5)
Vinstri grænna (Gröna vänstern): 19 (+10)
Sjálfstæðisflokkurinn (Självständighetspartiet): 17 (-8)
Framsóknarflokkurinn (Framstegspartiet): 4 (-3)
Frjálslyndi flokkurinn (Liberalerna): 0 (-4)

Att Sjálfstæðisflokkurinn får mycket stryk i opinionsmätningarna beror säkert i någon mån på att partiet snarast är synonymt med politiskt inflytande på Island. Den av många kritiserade avregleringen av bankerna - och som enligt vissa ledde till finanskraschen - klubbades av Sjálfstæðisflokkurinn. Partiet förknippas också med den impopuläre förre statsministern och nuvarande centralbankschefen Davíð Oddsson. Sjálfstæðisflokkurinn är också skeptiska till ett isländskt EU-medlemskap, en fråga där koalitionspartnern Samfylkingin har motsatt uppfattning.

59,6 procent av islänningarna nu för EU-medlemskap enligt en undersökning gjord av Fréttablaðið. Stödet har minskat med nio procentenheter sedan mätningen i oktober. Att färre är för EU nu kan bero på att Island då ville ha ett lån från unionen, ett behov som inte längre finns. Även opinionen för att skrota kronan till förmån för euron minskar något - 68 procent vill hellre använda euron, en tillbakagång med 4,5 procentenheter. Mest EU-positiva är Samfylkingins väljare medan Sjálfstæðisflokkurinns sympatisörer är mest negativa.

I dag diskuteras de tre oppositionspartiernas misstroendeförklaring mot regeringen i Alþingi. Partiledarna Steingrímur J. Sigfússon, Valgerður Sverrisdóttir och Guðjón Arnar Kristjánsson kräver att nyval utlyses.

Lördagens demonstrationer på Island blev de mest dramatiska hittills. Omkring 6 000 personer samlades i Reykjavík för att kräva nyval och regeringens och centralbanksstyrelsens avgång.

Demonstranter trängde sig in i polishuset vid Hlemmur och polisen använde då tårgas och pepparsprej mot dem. Ett par hundra personer hade samlats utanför byggnaden. De krävde att en man som greps på fredagskvällen skulle släppas - han är nämligen den som vid manifestationerna för två veckor sedan hissade Bónusflaggan från alltingshuset, skriver Vísir.is.

Det visade sig dessutom att polisens gripande av mannen saknade stöd i lagen, uppger Vísir.is. Mannen är sedan tidigare dömd för protester mot aluminiumsmältverket i Reyðarfjörður.

Under lördagens protester fick självständighetskämpen Jón Sigurðsson, som står staty vid Austörvöllur, en lång rosa klänning på sig, rapporterar Vísir.is.

Här kan du läsa mer om Islands ekonomi.

Dagens citat

"År 793 överfölls klostret Lindisfarne i Northumberland i England av vikingar. De dödade munkarna, plundrade kyrkan och tände på byggnaderna. Därmed inleddes vikingatiden som varade i över tvåhundra år. Det var den tid då norrmän, danskar och svenskar upptäckte och koloniserade Island, Grönland och Vinland (nordöstra Nordamerika) erövrade England, anföll Frankrike och Tyskland, gjorde strandhugg i Medelhavet och exploaterade Ryssland."

Lennart Ödeen i Gefle Dagblad om vikingatiden.

Oljan kan betala Islands utgifter i 400 år

Vid Drekasvæðið finns sannolikt så mycket olja att det skulle kunna täcka Islands offentliga utgifter i smått bisarra 400 år. Det visar det norska oljebolaget Sagex undersökningar, och tror att fyndigheterna är lika stora som Norges oljetillgångar i Nordsjön, skriver Vísir.is. Näringsminister Össur Skarphéðinsson skriver på sin hemsida att oljan till och med kan göra Island till världens rikaste land.

Gunnlaugur Jónsson vid Sagex säger att den första oljan kan tas upp efter tre till fem år, men att de första fem till femton åren kommer att vara en uppbyggnadsfas.

Tidigare undersökningar av Drekasvæðið har varit lovande. När de första licenserna bjuds ut i januari väntas stort internationellt intresse. Där väntas finnas minst 20 miljarder fat olja samt stora gasfyndigheter - något som motsvarar över 200 000 miljarder isländska kronor.

Alla pengar hamnar naturligtvis inte i isländska fickor, men licenserna och senare eventuella skatteintäkter kommer att ge Island betydande ekonomiska tillskott under de kommande decennierna.

Anledningen till att Drekasvæðið inte har utnyttjats tidigare beror på att oljan finns på 800 till 2 000 meters djup och tekniken som krävs för att utvinna den är dyr och färsk. Drekasvæðið ligger cirka 30 mil öster om Island i riktning mot den norska ön Jan Mayen.

Staten förbereder nu lagstiftning rörande oljeprospektering och utvinning. Hur stor skatten blir är inte klart, skriver Morgunblaðið.

I Vopnafjörður och Langanesbyggð i nordost har förberedelserna börjat för att kunna tjäna som en isländsk bas för sökandet efter olja. Ísafjörður i Västfjordarna hoppas att Sagex, som även letar olja öster om Grönland, åtminstone delvis utnyttjar staden och regionen som bas för undersökningarna, uppger Vísir.is.

Här, här och här kan du läsa mer om Islands jakt på olja i Drekasvæðið.

Dubbelt isländskt på Stockholms filmfestival

Två isländska filmer visas på Stockholms filmfestival, Sólveig Anspachs Back soon (Skrapp út) och Ólaf de Fleur Johannessons The Amazing Truth About Queen Raquela.

Skrapp út (bilden) är en varm och något virrig komedi om en jointsäljande poet som vill lägga av och fly fryshuset Island tillsammans med sina ungar. Något som blir lättare sagt än gjort när en gås kommer i vägen. En charmig film som bjuder på en hel del skratt. Didda Jónsdóttir, som gör huvudrollen, var nominerad till en Edda för bästa kvinnliga skådespelare - priset gick dock till Sólveig Arnarsdóttir för "Svartir englar". Skrapp út visas i dag 18.30 då regissören Sólveig Anspach också finns på plats.

The Amazing Truth About Queen Raquela är en rikt belönad och hyllad dramadokumentär om drömmen om västerlandet - den prostituerade Raquelas väg från Filippinerna till Paris går nämligen via en fiskfabrik på Island. Filmen visas på torsdag och lördag 22.30.

Dagens citat

"Det här har varit viktigt för barnens familjer. Alexander har blivit en stjärna i Reykjavik, folk kommer fram till honom på gatan. På vernissagen var alla barn där och en flicka som jag inte trodde hade någon kontakt med omvärlden rullade direkt fram till bilden på henne. Det var fantastiskt att se."

Fotografen Mary Ellen Mark i Sundsvalls Tidning om utställningen "Underbarn" som just nu visas på Nordiska museet i Stockholm. Här kan du läsa mer om utställningen.

Bilden: Lara Lilja flyter. Safamýrarskóli, Reykjavík, Island 2006.

Foto: Mary Ellen Mark.

Dagens bonuscitat

"Gudný fick pris som Islands mest lovande spelare 2006. Hon har spelat för Valur sedan 2005. ... Vi får två riktiga karaktärsspelare som kommer att betyda mycket för oss. De är handplockade av vår nya tränare Elisabet Gunnarsdóttir."

Ulf Berglund, sportchef i Kristianstad, till Damfotboll.com om att klubben värvat de två isländska landslagsspelarna Guðný Björk Óðinsdóttir och Hólmfríður Magnúsdóttir från Valur - som dessutom alltså har tappat tränaren Elísabet Gunnarsdóttir till Kristianstad, målvakten Guðbjörg Gunnarsdóttir till Djurgården och kan förlora Margrét Lára Viðarsdóttir till Linköping. Läs mer om det här.

Grímsey vill gå ihop med Akureyri

Grímseys status som egen kommun är sannolikt snart historia. Borgmästaren Garðar Ólason för samtal med sin kollega Sigrún Björk Jakobsdóttir i Akureyri om ett samgående, skriver Morgunblaðið.

På Grímsey bodde vid årsskiftet 103 personer. Den nedre gränsen för en isländsk kommun är 50 invånare, men ledande politiker är sugna på att höja gränsen till 1 000 personer - en storlek som 33 av Islands 79 kommuner når i dag.

Garðar Ólason säger att det är svårt att hålla en god servicenivå och leva upp till lagens minimikrav i en så liten kommun. Samtalen ska fortsätta inom kort då Sigrún Björk Jakobsdóttir besöker Grímsey.

Akureyri är storkommunen kring Eyjafjörður. Flera kommuner ligger geografiskt närmare Grímsey - till exempel Dalvík som också är fastlandshamnen för färjan till Grímsey. Akureyri är således inte det enda alternativet men kanske det mest logiska. Det är härifrån de flesta tar flyget till och från Grímsey. Med eventuella kommande sammanslagningar kan det också tänkas spara en del byråkrati att direkt gå samman med Akureyri.

I Akureyri ingår sedan 2004 en annan tidigare ökommun, Hrísey, som har cirka 200 invånare.

Árneshreppur i Västfjordarna kan tvingas till tvångssamgående med Strandabyggð efter årsskiftet. I kommunen bor nu bara 49 personer - plus tolv hundar och sex katter. Läs mer om det här.

Här kan du läsa mer om kommunsammanslagningar vid Eyjafjörður och här kan du läsa mer om Grímsey.

Rea på resor till Island

Icelandair sänker biljettpriserna med 25 procent som ett tack till de nordiska ländernas ekonomiska stöd till Island. Rean börjar i dag och pågår till och med den 27 november och gäller bolagets flygningar till och från Island och Nordamerika. Resan måste göras senast den 31 mars.

Reapriserna är möjliga på grund av att islänningarnas resande har minskat kraftigt i och med den ekonomiska krisen. Antalet utlänningar som landade på internationella flygplatsen i Keflavík ökade med 4,2 procent mellan den 1 och den 17 november jämfört med samma period förra året. Antalet isländska resenärer minskade däremot med 57,9 procent, enligt ny statistik från Ferðamálastofa.

Att resa till Island och stödshoppa är förstås ett sätt att försöka få fart på ekonomin igen. Islandsbloggen har sedan länge en resa inbokad kring jul.

Riksbanken har tillsammans med centralbankerna i Danmark och Norge förlängt swapavtalet med Seðlabanki Íslands. "Att Internationella valutafondens (IMF) program nu finns på plats är en viktig förutsättning för att situationen på Island på sikt ska kunna återgå till makroekonomisk och finansiell stabilitet. Vårt bidrag hjälper till att stabilisera situationen", säger riksbankschefen Stefan Ingves i en kommentar.

Storbritannien, Holland och Tyskland lånar också ut pengar till Island. Lånen är öronmärkta till att kompensera sparare som haft pengar hos isländska banker, skriver Vísir.is.

Bankernas tillgångar ska styckas och säljas och så småningom förhoppningsvis täcka spararnas insättningar. Affärsbankerna hade tillsammans bland annat 4 080 tavlor som nu kommer att säljas på auktion. "Värdet av dessa verk är minst en miljard kronor", säger konsthandlaren Tryggvi Páll Friðriksson till Fréttablaðið.

Priserna på Island fortsätter att stiga på grund av inflationen och den svaga kronan. Prisskillnaderna mellan livsmedelskedjorna har dock minskat under det senaste halvåret enligt ASÍ:s regelbundna undersökningar. Bónus är alltjämt billigast - av 31 av 50 varor i matkorgen kostar minst här. Dyrast är Nóatún som har de högsta priserna på 34 av 50 matvaror.

Priserna på mjölkprodukter har i regel stigit mellan 25 och 50 procent under det senaste halvåret. Prishöjningarna på bröd, pasta, frukt och grönt är ofta ännu högre.

Regeringen räknar med att 5 000 fordon exporteras från Island på grund av krisen, och har därför föreslagit tillfälliga skattelättnader, uppger Morgunblaðið. Statsminister Geir H. Haarde vill även se lönesänkningar för regeringen, alltingsledamoter och andra höga ämbetsmän i statens tjänst. Lönerna ska minska med 5 till 15 procent, rapporterar Morgunblaðið.

Även budgeten krymper väsentligt inför nästa år. Sedan tidigare är det klart att utrikesdepartementet minskar kostnaderna genom att stänga flera ambassader. Besparingskravet på 10 procent inom sjukvården har däremot väckt starka reaktioner. Nedskärningarna är för stora för att kunna täckas av frivilliga uppsägningar och lönesänkningar. Många befarar att vården blir lidande om besparingskravet genomförs.

Alcan, som bland annat driver aluminiumsmältverket i Hafnarfjörður, ger sina anställda en krisbonus på en och en halv månadslön som betalas ut före jul. Vd Rannveig Rist säger att företaget är tryggt och utan skulder och därför vill visa personalen sin tacksamhet i en tid när många har det svårt, skriver Morgunblaðið.

Arbetslösheten fortsätter att stiga. 6 148 personer är anmälda som arbetssökande, vilket motsvarar cirka tre procent. 3 768 av dessa är bosatta i Reykjavíkområdet. 3 541 män och 2 607 kvinnor är utan arbete. Vid samma tid förra året var antalet arbetslösa 1 321 personer, uppger Morgunblaðið.

Samtidigt blir den politiska osämjan allt mer uppenbar - och sedan krispaketet väl klubbats får den tillfälle att blomma ut. Partiledarna för de tre oppositionspartierna - Steingrímur J. Sigfússon (Vinstri grænna), Valgerður Sverrisdóttir (Framsóknarflokkurinn) och Guðjón Arnar Kristjánsson (Frjálslyndi flokkurinn) - kommer att rikta en misstroendeförklaring mot regeringen med krav på nyval, skriver Morgunblaðið. I och med att regeringen har majoritet lär misstroendeförklaringen i första hand bli en symbolåtgärd.

Även ministrarna Björgvin Guðni Sigurðsson och Þórunn Sveinbjarnardóttir vill se nyval i vår. De tillhör Samfylkingin - det parti som har fått ökat stöd i opinionsmätningarna trots krisen, medan koalitionspartnern Sjálfstæðisflokkurinn har backat rejält. Därför är det inte oväntat att statsminister Geir H. Haarde, som tillhör Sjálfstæðisflokkurinn, avvisar kravet på nyval. Han säger till Morgunblaðið att det bara skulle öka osäkerheten i ett läge när Island behöver en tydlig politisk linje.

Seðlabanki Íslands-chefen Davíð Oddsson får det allt tuffare. I veckan sa han på ett frukostmöte att han såg att finanskraschen skulle komma redan i februari samt att han hade information om varför Storbritannien använde terroristlagstiftning mot Landsbanki. Han gjorde dessutom uttalanden som av kritiker uppfattades som klart politiska och därmed olämpliga.

Socialdemokraten Árni Páll Árnason kräver nu att Davíð Oddsson avslöjar eventuella hemligheter - samt att han förklarar hur Seðlabanki Íslands i våras antingen förde islänningarna bakom ljuset med felaktig information om det ekonomiska läget eller om Davíð Oddsson i efterhand bara vill framstå som klokare än sitt agerande.

Statsminister Geir H. Haarde står alltjämt bakom sin gamla partikamrat. Om den isländska finansinspektionen Fjármálaeftirlitið slås ihop med Seðlabanki Íslands så utesluter han inte att Davíð Oddsson kan få ordförandeposten, skriver Vísir.is. Många hade säkert hoppats att detta var ett sätt att bli av med den impopuläre Davíð Oddsson - men som fortfarande har landsfaderstatus hos Sjálfstæðisflokkurinn.

Sigurður Atlason, som driver museerna Galdrasýning á Ströndum i Strandir (bilden), är säker på vilken islänning han placerar i 1600-talets dystra tid med häxbränningar och häxprocesser - i nya boken Tvær galdraskræður finns nämligen magi som både botar dåligt väder och biter på besvärliga personer som Davíð Oddsson eller brittiska ministrar. I regi av Árni Páll Jóhannsson producerar Galdrasýning á Ströndum också en film om häxbränningarna på Island. Den väntas vara klar 2010, skriver Fréttablaðið.

Här kan du läsa mer om Islands ekonomi och här mer om Galdrasýning á Ströndum.

Här och här kan du läsa de senaste prisjämförelserna från ASÍ som pdf-filer.

Andra medier om krisen på Island:
Långväga resmål billigare: Svenska Dagbladet
Privata kvoter räddar matfisk: Forskning & framsteg
Credit collapse numbs Icelanders: BBC
Isländska protester mot finanskris: Corren

Dagens citat

"Jag vet inte hur lång semestern blir, kanske blir det här bara vår sista konsert på Island. Någonsin."

Sigur Rós-sångaren Jón Þór Birgisson i Morgunblaðið inför turnéavslutningen i Laugardalshöllin i Reykjavík (3 500 av 4 000 biljetter är sålda) - och första konserten i hemlandet utan Amiina på sju år. Orolig? Han skrattar efter att han sagt det...

Hos Channel 4 kan du kolla på när Sigur Rós diskuterar den ekonomiska krisen - bandet har dessutom accepterat 35 procent av intäkterna från skivförsäljningen på Island i stället för 70 procent då flera skivbolag också har det tufft just nu.

Foto: www.sigur-ros.co.uk

Best of Islandsbloggen - del tre

Islandsbloggen fyller ett år i dag. Vilket känns som ett utmärkt tillfälle att vara en smula sammanfattande.

Efter 1 138 inlägg finns här på bloggen en vansinnig massa text. Och det kan förmodligen vara ganska avskräckande för den som hittar hit för första gången på jakt efter något särskilt.

Vissa inlägg känns lite bättre och mer läsvärda än andra. För att de är mer genomtänkta, genomarbetade eller informativa - eller handlar om något som känns lite extra intressant eller kul. Nedan hittar du inlägg från augusti och framåt som höjer sig lite över snittet.

Kärnvapenfri zon eller inte
På väg mot första makrillkriget
Ont om hákarl till þorrablót
Surtsey - 45 år i dag
Island i siffror
Ny stig avslöjar vikingarnas fotspår
Nytt vulkanutbrott - för 35 år sedan
Davíð Oddsson - från landsfader till syndabock
Västfjordarna kan bli regionkommun
Satsade miljarder på tomma bostadsområden
Recension: Två gånger Iceland
FAQ med Islandsbloggen
Islands väg in i och ut ur krisen
Om svenska journalister och isländska vikingar
Kommuner i norr kan slås ihop
Så hjälper du Island ur krisen
Recension: Frommer's Iceland
Hopp om värme på Grímsey
Sexförbrytare i bibelskola hos Livets ord
Byggstart för efterlängtad tunnel
Kraftverk kan ge hotad region 200 nya jobb
Brutalhumor och kroppsvätskor
Örten som räddade Island
Dubbel besvikelse i Þorlákshöfn
Dagens efter handbollsfinalen
Plokkfiskur - recept på en isländsk klassiker
Islandsbloggen vs. Iceland Socks
Recension: Dreamland - Andri Snær Magnason
Varför Island?
Badet som genväg till grillen
Landsbygden hotas av utflyttning
15 dagar och några regnbågar senare
Bloggsemester - best of Islandsbloggen
Bloggpaus - best of Islandsbloggen

Bilden är gjord hos Wordle och visar ungefär vad Islandsbloggen innehåller just nu.

Obduktionen av skjutna isbjörnarna klar

De två isbjörnar som sköts på Island i juni har nu obducerats. Hanen som sköts vid Þverárfjall var cirka 22 år och honan som sköts vid Hraun var cirka 12 år, skriver Morgunblaðið.

Honan som sköts ihjäl vid Hraun den 17 juni i år hade fått ungar tre gånger. Den senaste kullen hade hon sannolikt lämnat bara ett par månader innan hon simmade till Island. Hon var mager och utmattad, men ingen av björnarna var smittade av trikiner.

Med hjälp av en expert från djurparken i Köpenhamn försökte myndigheterna tillfångata isbjörnen, men när de närmade sig blev björnen skrämd och rörde sig mot stranden. Det enda alternativet ansågs då vara att skjuta isbjörnen - rädslan var stor för att den annars snart skulle simma i land i mer befolkade områden.

Den bur som Island fick från djurparken har ännu inte sålts eller fraktats ur landet, uppger Ríkisútvarpið. Tanken var att isbjörnen skulle transporteras i buren till parken eller tillbaka till Grönland.

Hanen som sköts vid Skagafjörður den 3 juni var cirka 22 år. Isbjörnar blir i regel mellan 20 och 25 år.

Isbjörnen sköts dagen efter att den simmat i land. Då gjordes inget försök att fånga den levande, ett agerande som fick hård kritik. Miljöminister Þórunn Sveinbjarnardóttir sa efter dödsskjutningarna att Island i framtiden skulle sträva efter att fånga in isbjörnar som simmar i land - en slutsats som en expertgrupp ställer sig frågande till, uppger Morgunblaðið.

Båda isbjörnarna hade simmat till Island från Grönland. De hade förmodligen befunnit sig på isflak som smält och därefter blivit tvungna att simma flera mil. De var de första björnarna som tagit sig till Island på femton år - 1993 sköts en isbjörn när den försökte simma i land vid Strandir i Västfjordarna.

Isbjörnarna har nu blivit uppstoppade. Hanen som sköts vid Þverárfjall hamnar hos Náttúrustofa Norðurlands vestra i Sauðárkrókur och honan som sköts vid Hraun hos Hafíssetrið i Blönduós, uppger Fréttablaðið.

Här kan du läsa alla inlägg om den isbjörn som sköts den 17 juni.
Här kan du läsa alla inlägg om den isbjörn som sköts den 3 juni.