Den 30 mars 1949 röstade 37 alltingsledamöter ja och 13 nej - däribland samtliga av Sósíalistaflokkurinns tio representanter - till att Island skulle ansluta sig till Nato. Beslutet ledde till våldsamma kravaller i Reykjavík - något sällsynt i det moderna Islands historia. Demonstranterna kastade ägg och stenar mot Alþingishúsið och polisen använde tårgas för att få bort dem från Austörvöllur.Flera tusen personer deltog i upploppen. Sjálfstæðisflokkurinns sympatisörer hjälpte polisen att gripa vandalerna - som än i dag misstänks ha satts i gång av Sósíalistaflokkurinns anhängare.
Utvecklingen tog fart på Island i samband med andra världskriget. Fisken kunde plötsligt säljas för högre priser och den brittisk-amerikanska ockupationen gjorde att landet fick en hel del infrastruktur på köpet som vägar och flygfält. 1943 fanns drygt 50 000 amerikanska soldater på Island - och strax över 120 000 islänningar. Ekonomin blomstrade och Island tog de första stegen från att vara en småbruksnation.
När de amerikanska trupperna lämnade Island 1946 var känslorna delade. När USA senare gjorde framstötar om baser på ön var tonläget uppskruvat - de som ville släppa in amerikanerna kallades landsförrädare, och de som ville säga nej utmålades som kommunister och Stalinvänner.
De känslorna exploderade på Austörvöllur den 30 mars 1949. USA fick åter disponera flygbasen i Keflavík.
Dramatiken fortsatte när parlamentet 1951 röstade ja till att USA skulle stå för Islands försvar. Avtalet hade redan skrivits under vilket fick hård kritik från flera grupper. När överenskommelsen klubbades i alltinget var det bara Sósíalistaflokkurinns ledamöter som röstade nej.
Island ville då vara en kärnvapenfri zon. Hur det egentligen blev med den saken är oklart.
The Bulletin of the Atomic Scientists avslöjade 1999 efter att ha tagit del av tidigare hemligstämplade amerikanska handlingar att USA inte respekterade Islands inställning. Kärnvapen hade förvarats i landet. Men den isländska ambassaden i Washington trodde inte på uppgifterna, skrev New York Times. USA förnekade enligt The Independent senare uppgifterna - ett ovanligt steg eftersom frågor kring förvaringen av kärnvapen aldrig över huvud taget brukade få några svar.
Men frågan om Island som en kärnvapenfri zon har ett liv även efter att den amerikanska militären har lämnat Island. Steingrímur J. Sigfússon, partiledare för Vinstri grænna, motionerade enligt Morgunblaðið nyligen om att bannlysa kärnvapen från Island. Det är nionde gången han lämnar samma förslag sedan 1987. Det har alltid röstats ned - trots den politiska enigheten om att Island ska vara kärnvapenfritt.
Här kan du läsa mer om Islands historia och här om Nato-basen i Keflavík. Här kan du titta på webb-tv som visar slagsmålen mellan demonstranter och polis samt protesterna 1949 och 2008.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar