Island kan ha varit befolkat redan år 720. Det visar nya utgrävningar vid Alþingi.Enligt sagan var Ingólfur Arnarson år 874 den förste som permanent bosatte sig på Island. Enligt arkeologerna var året då han slog sig ned i Reykjavík 871 - plus eller minus upp till två år.
Nu har arkeologerna från Háskóli Íslands hittat lämningar under fynden från Ingólfur Arnarsons tid. En ugn som använts till järnarbeten har daterats till omkring år 720 - plus eller minus upp till 15 år. Vala Garðarsdóttir, som leder utgrävningarna, säger till Vísir att det mesta nu tyder på att Island varit befolkat 150 år före de första bosättarna kom från Norge.
Tidigare fynd vid nuvarande Suðurgata i Reykjavík samt på Hemön har också pekat på möjligheten att Island varit bebott längre än tidigare känt.
De lämningar som nu hittats skulle kunna bli beviset för att de så kallade paperna faktiskt bott på Island. Den mytomspunna gruppen sägs enligt berättelserna ha bestått av kristna eremiter som tog sin tillflykt till Island från Irland för att i lugn och ro utöva kristendom. När vikingarna anlände drog de sig undan - bland annat till ön Papey (bilden) som de också givit namn till - eftersom de inte ville leva bland hedningar. Så småningom lämnade de Island.
Trots omfattande utgrävningar på Västmannaöarna och Papey har några arkeologiska bevis för deras närvaro inte hittats. Detta kan alltså ändras nu - och då blir det också dags att skriva om Islands historia. Inom ett år tror forskarna att det kan bli aktuellt att formulera en ny början på sagan om Island.
Här kan du läsa mer om Papey och paperna och här om Islands historia.
