onsdag 15 april 2009

Borgarahreyfingin - på väg in i alltinget

Borgarahreyfingin - þjóðin á þing ställer upp i samtliga sex distrikt i alltingsvalet. Partiet har också lyckats skrapa ihop de nödvändiga 126 kandidaterna. Med 4,9 procent i den senaste opinionsmätningen ser det ut som att partiet har en god chans att nå över femprocentspärren. Och i Reykjavíkurkjördæmi norður har Borgarahreyfingin 8,1 procent av väljarstödet.

Borgarahreyfingin - Medborgarrörelsen - är en sammansmältning av flera gräsrotsnätverk som skapades i samband med demonstrationerna mot den förra regeringen. Utgångspunkten är att dagens politiker inte längre representerar islänningarna. Därför behövs ett parti av och för vanligt folk i alltinget.

På programmet står en rad demokratifrågor som ska göra islänningarna mer delaktiga i politiken och därmed också kunna förhindra en ny spekulationsbubbla. Men här finns också förslag för att skapa nya jobb.

Vilka Borgarahreyfingin skulle kunna tänkas samarbeta med i alltinget är svårbedömt. Valplattformen är brokig och innehåller frågor som i vissa fall ligger närmare högern och i andra vänstern även om kärnan tveklöst lutar åt vänster. Planerna för demokratisk förnyelse står tveklöst närmare Socialdemokraterna och Gröna vänstern (och i viss mån Framstegspartiet) än Självständighetspartiet, och att Borgarahreyfingin skulle ge sitt stöd till en högerregering är osannolikt.

Det här heller inte klart hur de etablerade partierna skulle behandla Borgarahreyfingin om de klarar femprocentspärren. Nybildade partier ses traditionellt med en smula skepsis - det brukar ta några år innan de betraktas som pålitliga.

Sett till politikens innehåll skulle Borgarahreyfingin kunna funka utmärkt i en bred vänsterregering där även Framstegspartiet ingår. Frågan är om Socialdemokraterna och Gröna vänstern vill se en sådan regering med en bred folklig bas eller om de föredrar en tvåpartikoalition som kanske blir mer handlingskraftig.

I Reykjavík Norður toppar författaren Þráinn Bertelsson valsedeln för Borgarahreyfingin, i Reykjavík Suður poeten Birgitta Jónsdóttir, i Norðvestur regissören Gunnar Sigurðsson, i Norðaustur partiledaren och dokumentärfilmaren Herbert Sveinbjörnsson, i Suðvestur ekonomen Þór Saari och i Suður författaren och journalisten Margrét Tryggvadóttir. Bland kandidaterna finns gott om personer från kulturens värld men också många ekonomer. Däremot är det kliniskt rent från yrkespolitiker.

I valplattformen vill Borgarahreyfingin bland annat skrota femprocentspärren till alltinget, införa personval, möjliggöra folkomröstningar - som måste genomföras om minst sju procent av islänningarna kräver det - och se till så att nya partier får samma partistöd samt lika stort utrymme i medierna som etablerade partier.

Dessutom vill Borgarahreyfingin minska antalet mandat i alltinget och slå ihop de sex distrikten till fyra. Enligt partiet räcker det med ett distrikt för Reykjavík och sydväst i stället för dagens tre. För alltingsledamöter väntar dessutom ett tak - max åtta år (två mandatperioder) i parlamentet, därefter går det inte att ställa upp för omval. Syftet är att främja förändring i alltinget.

Borgarahreyfingin vill också lätta skuldbördan för personer som har stora bostadslån, konkursmässiga företag ska säljas eller styckas om det finns intresse från utomstående köpare att driva verksamheten vidare och lånen från Internationella valutafonden ska hellre betalas genom höjda skatter än nedskärningar inom sjukvård och välfärd. Som det är i dag anser Borgarahreyfingin att IMF indirekt styr Islands inrikespolitik genom krispaketets hårda villkor. Här borde Island försöka välja en annan väg.

Partiet vill göra sig av med kronan för att ingå i en stabil valutaunion. Dörren för EU-medlemskap står öppen - om islänningarna säger ja i en folkomröstning. Borgarahreyfingin kan också tänka sig en ensidig anslutning till en annan valuta. Enligt valplattformen vill partiet också försöka pruta på Icesave-skulderna och senarelägga betalningarna. Detta skulle medföra att när bankerna och deras tillgångar åter privatiseras går intäkterna till skulderna - i stället för att notan mellanlandar hos skattebetalarna.

Alla naturtillgångar ska tillhöra folket och staten. De ska bara upplåtas till andra under begränsad tid.

Borgarahreyfingin kräver också en utredning av finanskrisen och vad som orsakade den. Granskningen ska ske förutsättningslöst under ledning av utländska experter och hela resultatet ska offentliggöras. Utredarna ska också få tillgång till allt material som krävs för att genomföra en oberoende undersökning.

Här kan du läsa mer om stödet för Borgarahreyfingin.