Den globala uppvärmningen är inte bara ett hot. För Island kan de stigande temperaturerna också ha flera positiva effekter.Enligt en miljörapport publicerad i höstas står Island inför dramatiska förändringar inom de närmaste årtiondena. Ökad avsmältning från glaciärerna - som tros vara nästan helt borta år 2150 - leder till stigande flöden vilket innebär större risk för naturkatastrofer. Dessutom befaras ökad vulkanisk aktivitet vid Vatnajökull.
Samtidigt betyder värmen och den förlängda odlingsperioden att Island i högre grad kan bli självförsörjande när det gäller spannmål, rotfrukter och grönsaker.
I dag är bara 0,07 procent av marken odlingsbar. Grönsaker odlas främst i växthus, men enligt experterna kommer det runt år 2050 gå att odla såväl vete som pumpa på Island.
Makrillen har nyligen kommit till vattnen runt Island på grund av förändringarna i havstemperaturen. Framför allt Norge och Storbritannien rasar mot det isländska makrillfisket och kallar det ansvarslöst - samtidigt har länderna nobbat isländska inviter till diskussioner för att lösa problemet och då de även nekar Island tillträde till kvotförhandlingarna tycks också den framtida inställningen vara att Island ska strunta i att fiska makrill även om den flyttar till Tjörnin.
Friðrik J. Arngrímsson, ordförande för branschorganisationen LÍU, beklagar attityden och tycker att det är underligt att Island alltjämt inte får någon plats vid förhandlingsbordet utan förutsätts acceptera beslut som andra länder fattar om fisk som finns inom Islands exklusiva ekonomiska zon i Atlanten.
Förutom förändringar i vilka fiskarter som finns runt Island väntas även fåglarna påverkas av klimatförändringarna. Omkring 80 nya arter tros hitta till ön under detta århundrade.
Även sökandet efter gas och olja vid Drekasvæðið tros underlättas av klimatförändringarna.
Men Island har också andra förhoppningar knutna till oljeindustrin. När gruvorna på östra Grönland tas i drift för att utvinna bland annat guld, aluminium, zink, molybden och eudialyt hoppas socialminister Ásta Ragnheiður Jóhannesdóttir att företagen ska utnyttja den infrastruktur som finns på Islands västkust. Avståndet till Västfjordarna är ungefär 30 mil - något som både regeringen och regionen hoppas ska leda till att fler föredrar flygplatsen i Ísafjörður och det relativt stora utbud som finns i staden i stället för Grönland.
En annan förhoppning knuten till klimatförändringarna är att behovet av en transithamn på norra Island ska öka i samband med att polarisen smälter. Om genvägen över Nordpolen blir farbar väntas båttrafiken norr om Island öka dramatiskt - något som också skulle kunna vara gynnsamt för landet och skapa arbetstillfällen.
Hamnen skulle fungera som omlastningshamn för fraktfartyg på väg från Europa och Nordamerika till Asien. Några planer för var hamnen skulle byggas har inte avslöjats.
Här kan du läsa mer om klimatförändringarnas konsekvenser för Island, här om makrillkriget och här om Drekasvæðið.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar