Dagens val till alltinget blir historiskt. För första gången får Island en vänstermajoritet. Det har aldrig tidigare hänt - det närmaste var 1978 då vänsterblocket fick 45 procent av rösterna.I dagens Gallupmätning är förändringarna små jämfört med gårdagens.
Socialdemokraterna ökar till 29,8 procent vilket skulle betyda 20 mandat. Gröna vänstern får 26,3 procent (17 mandat), Självständighetspartiet 23,2 procent (15 mandat), Framstegspartiet 12 procent (7 mandat), Borgarahreyfingin 6,8 procent (4 mandat), Liberalerna 1,5 procent och Lýðræðishreyfingin 0,5 procent.
Om det här var ett valresultat skulle det betyda 37 mandat av 63 för regeringspartierna. Det innebär - om de inte nappar på Framstegspartiets inviter om en bred koalition - att regeringen behöver stöd av ytterligare ett parti för att nå tvåtredjedelsmajoritet. Något som kan blockera de förändringar av konstitutionen som regeringen vill genomföra. Men kanske ännu viktigare är att Självständighetspartiet inte når upp till en tredjedel och därmed inte kan förhindra en kvalificerad majoritet.
Det finns alltjämt flera osäkerhetsmoment i valet. Framför allt hur många som faktiskt går och röstar. Prognoserna pekar på ett valdeltagande runt sedvanligt höga 85 procent vilket skulle innebära att islänningarna faktiskt inte har gett upp hoppet om det politiska systemet.
Om soffliggarna uteblir gynnar det förmodligen Självständighetspartiet som är på väg att tappa var tredje väljare sedan förra valet i maj 2007. Här finns en stor grupp osäkra som skulle kunna hjälpa partiet till ett hyggligt valresultat.
Massflykten från Liberalerna skulle också kunna betyda ett uppsving för de övriga borgerliga partierna - Framstegspartiet och Självständighetspartiet - när en röst på partiet kan ses som bortkastad.
Men nog om detta. Spänningen är naturligtvis olidlig. Så här går det i dagens alltingsval när Islandsbloggen sätter sig framför spåkulan.
Socialdemokraterna: 29,1 procent (20 mandat):
Det är Jóhanna Sigurðardóttirs popularitet som gör Socialdemokraterna till Islands största parti. Med Ingibjörg Sólrún Gísladóttir vid rodret hade partiet landat på runt 25 procent och blivit tvåa eller trea. Samgåendet med Íslandshreyfingin tycks inte ha betytt något för opinionssiffrorna. Gör ett hyggligt val men det är ändå Gröna vänstern som är koalitionens stora segrare. Har legat över 30 procent i Fréttablaðiðs opinionsmätningar men de är snäppet mindre kvalitativa än Capacent-Gallups diton. Ett starkt val men inte det jordskred många säkert hoppats på.
Gröna vänstern: 24,8 procent (16 mandat):
Partiledaren Steingrímur Jóhann Sigfússon får till sist rätt efter att i årtionden ha kritiserat den isländska spekulationsekonomin. En fjärdedel av rösterna är urstarkt för ett parti som inte för så länge sedan betraktades som ett tillhåll för verklighetsfrånvända miljödårar. Nu väntar ett svårt arbete att enas kring Europapolitiken - Socialdemokraterna har bråttom och vill se en omröstning efter medlemsförhandlingar med EU, Gröna vänstern vill se folkomröstningar både om förhandlingar ska inledas och när villkoren för eventuellt inträde är klara. Islandsbloggens gissning är att Gröna vänstern viker sig och köper en enda folkomröstning om medlemskap.
Självständighetspartiet: 24,4 procent (16 mandat):
Bjarni Benediktssons dröm om att vinna en procent varje dag under den rekordkorta valrörelsen stannar vid just en dröm. Självständighetspartiet gör sitt sämsta val i Islands historia trots att partiet knaprar in lite på sista dagen tack vare soffliggare och uppgivna liberaler. Trots förnyelse på valsedlarna har partiet inte lyckats nå ut med sin politik - bidragsskandalen tvingade Självständighetspartiet till försvarsställning i två viktiga veckor.
Framstegspartiet: 11,2 procent (7 mandat):
Sigmundur Davíð Gunnlaugsson gör en hygglig första valrörelse och får byta sin plats i Reykjavíks kommunfullmäktige mot ett mandat i alltinget. Gör som alltid bra ifrån sig på landsbygden men har det fortsatt tufft i huvudstadskommunerna. Efter valet lär det bli häftiga diskussioner om det var taktiskt riktigt att ta ställning för en vänsterregering. Något som sannolikt bidrar till soffliggandet på den borgerliga sidan - åtskilliga som tröttnat på Självständighetspartiet känner att det saknas ett trovärdigt högeralternativ i alltinget. Fullveldissinnar siktade på att bli det partiet men hoppade av valrörelsen i början av april när femprocentspärren tycktes omöjlig.
Borgarahreyfingin: 7,6 procent (4 mandat):
För första gången på tio år dyker ett nytt parti upp i alltinget - och det är ett parti som knappt lyckades få vallistorna godkända i tid. Borgarahreyfingin, Medborgarrörelsen, blir valet för många skeptiska som vill rösta men inte litar på något av de gamla partierna. Fyra mandat är en succé men ingen skräll. Samtidigt är det oerhört långt ifrån den potential som det fanns bland missnöjda islänningar under demonstrationernas toppar i december och januari.
Liberalerna: 1,1 procent (0 mandat):
Guðjón Arnar Kristjánssons parti har tappat sex av sju väljare på två år och tvingas nu lämna alltinget för första gången sedan intåget 1999. Han har dock vissa förhoppningar att halka in på ett bananskal i parlamentet - i en Gallupmätning på uppdrag av Liberalerna fick partiet 9,3 procent i Norðvesturkjördæmi, vilket skulle räcka till ett mandat bundet till valkretsen. Så blir det inte. Det går uselt även i nordväst där Liberalerna får nöja sig med 4 procent av rösterna.
Lýðræðishreyfingin: 0,5 procent (0 mandat):
Två medborgarpartier var kanske ett för mycket. Fick vallistorna godkända efter dubbla överklaganden. Programmet handlar främst om demokratiska reformer - något många islänningar efterlyser. Men det räcker inte när ännu fler också efterlyser politik som skapar jobb och hjälper folk i ekonomisk kris.
Valdeltagandet blir 85 procent. Och det blir ja till ett samgående mellan Akureyri och Grímsey vilket innebär att kommunerna slås ihop den 1 juni i år. Så, nu vet ni det och kan strunta i valvakorna med gott samvete.
Här kan du läsa mer om opinionsläget.
