Mindre impopulär men fortfarande den mest överkryssade kandidaten i Suðurkjördæmi. 17 procent av Självständighetspartiets väljare i distriktet ville ha bort Árni Johnsen. För två år sedan var andelen 22 procent. Ett resultat av en organiserad hatkampanj, säger Árni Johnsen till Eyjafréttir.Kärnan av dem som vill rösta bort Árni Johnsen finns enligt honom själv i Árborg. Han hävdar att telefonkedjor har skapats med ett enda syfte: Att peta honom från alltinget genom organiserat bortkryssande. Han påstår vidare att andra kandidater har lett hatkampanjen. Något som enligt Eyjar förnekas av Självständighetspartiets ordförande i kommunen, Ólafur Hafsteinn Jónsson.
Överkryssandet var nära att lyckas - Árni Johnsen petades ned en plats på listan men det räckte inte för att han skulle missa alltinget.
Árni Johnsen är en av Islands mest kontroversiella politiker. Han har sjungit i alltinget, sagt sig ha blivit utsatt för ett mordförsök och hotat stämma en journalist som påmint honom om att han är dömd för ekonomisk brottslighet.
Árni Johnsens karriär är nämligen för kritikerna ett praktexempel på att Island är en bananrepublik och Självständighetspartiet korrupt och maktfullkomligt.
Skandalen som höll på att kosta Árni Johnsen karriären uppdagades i juli 2001 på byggvaruhuset Byko. Han var ansvarig för den kommitté som ledde renoveringen av þjóðleikhúsið i Reykjavík - en anställd reagerade på att han gick omkring bland de beställda varorna och på bland annat virke kryssade över leveransadressen till nationalteatern och skrev dit sin hemadress.
Den anställde tipsade kvällstidningen DV som ivrigt började att undersöka Árni Johnsens affärer. Det visade sig att alltingsledamoten passat på att renovera båda sina hem - ett i Reykjavík och ett på Västmannaöarna - med samma byggmaterial som var öronmärkt för teatern.
Men Árni Johnsen nekade till alla anklagelser. I stället passade han nattetid på att flytta oanvänt byggmaterial från hemmet till nationalteatern vilket inte gjorde historien mindre farsartad. Att grejerna hamnat hemma hos honom var bara ett misstag. Han hade rent mjöl i påsen. Förklaringar som få köpte.
Och när det visade sig att han inte bara hade renoverat egna bostäder med statens pengar utan också skaffat sig andra förmåner - lätt gjort när han i princip lyckats lägga kommitténs arbete på is och i stället agerat så mycket som möjligt på egen hand - konstaterade han att han var värd en liten bonus. Om nu det han gjort var otillåtet så var agerandet ändå berättigat. Han hade ju jobbat så hårt och ersättningen från kommittén var otillräcklig.
Efter någon vecka konstaterade Árni Johnsen att läget var omöjligt och valde att avgå.
Varken Héraðsdómur Reykjavíkur eller Hæstiréttur Íslands köpte hans förklaringar under de följande rättegångarna. Árni Johnsen dömdes till två års fängelse - delvis villkorligt - för bland annat mutor och bokföringsbrott.
Árni Johnsen fick visserligen straffrabatt för gott uppförande men satt av större delen av tiden på anstalten Kvíabryggja. Han gjorde skulpturer, beställde nya sängar till cellerna och missade allsången på festivalen Þjóðhátíð. När han kom ut efter avtjänat straff åkte han på semester till Västindien tillsammans med hustrun.
Han håller låg profil ett tag och skyller renoveringsskandalen på bokföringstekniska misstag.
För att få kandidera till det isländska parlamentet, Alþingi, är det ett krav att vara ostraffad. Fem år efter avtjänat straff kan presidenten häva svartlistningen om kandidaten då ansöker om nåd och lever skötsamt. En politisk comeback tycks därför avlägsen - tills Árni Johnsen plötsligt i augusti 2006 åter får grönt ljus att kandidera till alltinget, långt före den obligatoriska femårsperioden passerat.
Det kontroversiella och omdiskuterade beslutet tas medan presidenten Ólafur Ragnar Grímsson är utomlands - om presidenten är i tjänst är det nämligen bara han som kan häva bannlysningen - av dåvarande premiärministern och partikamraten Geir H. Haarde, Hæstiréttur Íslands ordförande Gunnlaugur Claessen och talmannen Sólveig Pétursdóttir på uppdrag av dåvarande justitieministern och partikamraten Björn Bjarnason.
2007 väljs Árni Johnsen åter in i alltinget överstruken av 22 procent av Självständighetspartiets väljare i distriktet.
En annan kontroversiell kandidat, Guðlaugur Þór Þórðarson, kryssades bort av 23,55 procent av väljarna i Reykjavíkurkjördæmi Suður, något som gjorde att han petades från listans förstaplats till att bli tvåa i valdistriktet. Självständighetspartiets förre hälso- och sjukvårdsminister föreslog hårt kritiserade nedskärningar inom sjukvården strax före sin avgång och drogs innan valdagen in i en bidragsskandal som också mötte hård kritik. Men Guðlaugur Þór Þórðarson ger inte upp utan säger till Morgunblaðið att han ska arbeta för att återfå väljarnas förtroende.
I Gallups senaste Þjóðarpúlsinn säger 48 procent av islänningarna att sakfrågorna är viktigast när de bestämmer sig för vilket parti de ska rösta på. 40 procent tycker att trovärdighet och förtroende är viktigast medan 9 procent främst ser till individen. Självständighetspartiets väljare är de som i störst utsträckning ser till politiken medan Gröna vänsterns ser till förtroendefrågan. Även män ser mer till sakfrågor än kvinnor som lägger större vikt vid trovärdighet.
Den nya regeringen väntas bli klar till helgen. Då tros det också komma ett besked för hur Socialdemokraterna och Gröna vänstern ska hantera Europapolitiken. Dessutom väntas budgetnedskärningar med cirka 170 miljarder isländska kronor under mandatperioden.
Korruptionsskandalen gav inspiration till ett av de bästa inslagen i nyårsrevyn "Áramótaskaupið" som du kan se ovan.
Här kan du läsa mer om Árni Johnsen och här om Guðlaugur Þór Þórðarson.
Svenskspråkiga medier om läget på Island:
Landet torsk: Expressen
Tickets storägare i konkurs: Dagens Industri
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar