Island ansöker om EU-medlemskap senast i juli. Det smått sensationella beskedet har föregåtts av en hätsk debatt inom Gröna vänstern som inte lär bli mindre när beslutet har nått utanför den innersta kretsen. I gengäld har partiet belönats frikostigt i regeringsförhandlingarna med Socialdemokraterna. Ändå är det svårt att inte se annat än att Steingrímur J. Sigfússon ännu en gång har dragit koalitionens nitlott.Jóhanna Sigurðardóttir har enligt uppgifter till Islandsbloggen valt att prioritera en enda fråga i förhandlingarna: EU-medlemskapet. Anledningen är tidspress. Om inte Island ansöker inom kort och kan gå med redan år 2011 slår dörren sannolikt igen till åtminstone 2016.
Därför har Gröna vänstern kunnat pressa Socialdemokraterna i de övriga förhandlingarna. Även om det tidigare läckt ut att frågorna om naturresurser hamnar hos miljöministern så är det alltjämt en anmärkningsvärd kursändring. Flytten från näringsministern signalerar ett betydligt mer restriktivt förhållningssätt till dem som vill utnyttja Islands naturresurser.
Steingrímur J. Sigfússon sa under presskonferensen att medlemsförhandlingarna om EU-medlemskap varit det i särklass svåraste för partikamraterna att svälja. Men partiets EU-kritiska linje står fast och Gröna vänstern kommer att arbeta för att EU-anslutningen inte blir verklighet. Samtidigt öppnar han för att partiets ledamöter i alltinget får rösta efter egen övertygelse och inte enligt partilinjen i frågan.
Steingrímur J. Sigfússon riskerar nu en svekdebatt sedan partilinjen om dubbla folkomröstningar övergivits. Beslutet är heller inte helt lätt att förklara. Visst är Socialdemokraterna oerhört angelägna, men både det parlamentariska och folkliga stödet för EU är bräckligt. Och han har ännu en gång tvingats att kapitulera i en av partiets hjärtefrågor.
Förslaget kommer att debatteras i alltinget under våren. När förhandlingarna med EU är klara får folket rösta ja eller nej till medlemskap. Regeringen lovar att respektera resultatet av omröstningen.
Den förra regeringen hade 80 dagar på sig och presenterade ett ambitiöst program för vad som skulle hinnas med under den tiden. Nu har regeringen presenterat ett minst lika digert program för de första 100 dagarna.
Regeringen ska förhandla fram en lösning på Icesave-tvisten, komma överens med dem som har krav på de nu förstatligade affärsbankerna och diskutera utländskt ägarskap samt lägga fram lagförslag som öppnar för personval och folkomröstningar. Dessutom ska en ny ledning för Seðlabanki Íslands utses.
Redan den 1 september 2010 inleds återkallandet av fiskekvoterna. Tanken är att fem procent ska återgå till staten varje år för omfördelning. Det nuvarande systemet är kritiserat eftersom det har ansetts gynna större företag. Samtidigt är åtgärden kontroversiell - stora delar av fiskeindustrin kommer att protestera eftersom beslutet anses skapa en osäkerhet som branschen inte behöver i nuläget.
Islandsbloggens källor visade sig dessutom i slutändan ha rätt om antalet ministrar i regeringen: Antalet ökar från tio till tolv, samma antal som den förra koalitionen mellan Socialdemokraterna och Självständighetspartiet hade.
Överraskande var att båda de två opolitiska ministrarna blir kvar: Gylfi Magnússon som bank- och handelsminister och Ragna Árnadóttir som justitieminister. Övertalningskampanjen uppges ha varit intensiv för att behålla dem. Något som också är en signal om hur den nya regeringen vill uppfattas: De två ämbeten som kanske fick allra hårdast kritik i samband med finanskraschen sitter alltjämt två politiskt oberoende experter. Vilket i sin tur ska representera ett brott från den historia av maktblindhet som många anser att Självständighetspartiet lider av.
Den förre bankministern Björgvin G. Sigurðsson har dessutom i ett brev till Jóhanna Sigurðardóttir sagt att han inte vill ingå i regeringen.
Fyra ministrar i regeringen är helt färska. Árni Páll Árnason (S) blir socialminister och Katrín Júlíusdóttir (S) blir näringsminister. Det nya arbetsmarknadsdepartementet hamnar alltså hos en nykomling vilket också är oväntat. Att Össur Skarphéðinsson (S) skulle gå tillbaka till den tunga posten var allmänt tippat - men samtidigt är det förstås nödvändigt för Socialdemokraterna att en EU-vän innehar utrikesministerposten.
Även Gröna vänstern får två nya namn i regeringen. Svandís Svavarsdóttir blir miljöminister och Jón Bjarnason fiske- och jordbruksminister.
Kristján L. Möller (S) fortsätter som kommunikationsminister och Jóhanna Sigurðardóttir (S) som statsminister. Detsamma gäller Katrín Jakobsdóttir (GV) som utbildningsminister och Ögmundur Jónasson (GV) som hälso- och sjukvårdsminister.
Socialminister Ásta R. Jóhannesdóttir (S) och miljöminister Kolbrún Halldórsdóttir (GV) försvinner ur regeringen.
Som tidigare sipprat ut från förhandlingarna skapas ett jättelikt arbetsmarknadsdepartement nästa år. Där ingår både näringspolitiken samt turism, fiske och jordbruk. Däremot flyttas naturresursfrågorna till miljödepartementet. Även bank- och handelsministern kommer att få ett större ansvarsområde med uppdraget att reformera och kontrollera den finansiella sektorn. Efter förändringarna blir antalet departement nio i stället för dagens tolv.
Regeringen ska också spara in på de egna omkostnaderna. Antalet politiska tjänstepersoner ska bli färre, förmånerna mindre, resorna färre och ingen statsanställd ska ha högre lön än statsministern.
De viktigaste uppgifterna för regeringen är nu att skapa arbetstillfällen samt återskapa förtroendet för Island utomlands. Regeringen utlovar också bättre stöd till företag och skuldsanering till skuldsatta. Budgeten ska vara i balans till år 2013 och år 2020 ska Island åter vara en världsledande nation när det gäller kunskap och forskning.
Att Gylfi Magnússon fortsätter i regeringen måste ses som en framgång för koalitionen. Att regeringen gillar experter är tydligt - vilket gör att ekonomen Þorvaldur Gylfason känns som ett ännu hetare namn som ny chef för Seðlabanki Íslands. Hans EU- och euro-vänliga linje blir kanske ett mindre problem nu när regeringen öppnar för ett snabbt medlemskap. Två av landets högst ansedda ekonomer på viktiga poster skulle naturligtvis betyda mycket för trovärdigheten.
Så här ser alltså Islands nya regering ut:
Jóhanna Sigurðardóttir: Statsminister (S).
Steingrímur J. Sigfússon: Finansminister (GV).
Össur Skarphéðinsson: Utrikesminister (S).
Gylfi Magnússon: Bank- och handelsminister (-).
Ragna Árnadóttir: Justitieminister (-).
Ögmundur Jónasson: Hälso- och sjukvårdsminister (GV).
Kristján L. Möller: Kommunikationsminister (S).
Katrín Jakobsdóttir: Utbildningsminister (GV).
Árni Páll Árnason: Socialminister (S).
Katrín Júlíusdóttir: Näringsminister (S).
Svandís Svavarsdóttir: Miljöminister (GV).
Jón Bjarnason: Fiske- och jordbruksminister (GV).
Trots att det skilde drygt åtta procentenheter mellan regeringspartierna i valet får både Socialdemokraterna och Gröna vänstern fem ministrar var. En miniatyrbomb var också att könsfördelningen i regeringen inte är jämn - sju män och fem kvinnor. Det återspeglar visserligen hur det ser ut i alltinget men är ändå anmärkningsvärt med tanke på att bägge partierna också driver en utpräglad jämställdhetspolitik.
Här kan du läsa mer om regeringsförhandlingarna. Här kan du läsa regeringsförklaringen och här samarbetsdeklarationen i sin helhet.
Svenskspråkiga medier om utvecklingen på Island:
Enighet om EU-oenighet på Island: Dagens Nyheter
Inga finska plan till Island: Yle
Island utreder brott i kollapsade banker: Realtid
Islands regering testar parlamentets EU-ståndpunkt: Österbottens Tidning
Island utreder EU-medlemskap: Yle
Island allt närmare ett EU-inträde: Sveriges Radio
