
"Förut kunde du knappt höra något annat än silvertärnor, nu kan du knappt höra dem alls", säger Magnús Jónsson, bonde på Flatey.
Att bestånden fortsätter att minska tros bero på sämre tillgång till föda. Men det finns fågelarter som ökar i antal, bland annat havsörn och enkelbeckasin.
1987 fanns 530 tobisgrisslepar på Flatey i Breiðafjörður. Enligt årets räkning finns nu 140 par, skriver Morgunblaðið. Omkring 9 000 toppskarvspar fanns för åtta år sedan. Nu befarar Ævar Petersen att bara en fjärdedel av beståndet finns kvar och att arten därför är hotad. Däremot har storskarven ökat - men den lever också på annan föda.
Även om utvecklingen är oroande finns det inget som tyder på att det är nya förhållanden på just Island som har skapat utvecklingen. Samma mönster finns enligt Ævar Petersen även på Grönland, Färöarna, Norge och Storbritannien, uppger Fréttablaðið. Det är i synnerhet under de tre senaste åren som bestånden har minskat.
När jakten på lunnefåglar begränsades förra året flögs mängder med fåglar från Grímsey till Hemön inför festivalen Þjóðhátíð. Där är nämligen lunnefågel något av ett måste - och arrangörerna räknar med att det går åt en lunnefågel per besökare under festligheterna, rapporterar Morgunblaðið. I år väntas 14 000 personer till Västmannaöarna och färjan är redan fullbokad.
Även om jakten på lunnefågel mot experternas inrådan inte stoppas på Västmannaöarna blir fångsten åter mindre än vanligt. Därför litar arrangörerna åter på hjälp från Grímsey. Där finns heller inte samma minskning av beståndet - något som kan bero på att vattnen runt Grímsey är kallare och att lunnefågelns föda, främst olika tobisfiskar, sill och skarpsill, än så länge trivs där.
Bilden över Breiðafjörður är tagen i Grundarfjörður.
Här kan du läsa mer om årets jakt på lunnefågel.