Stabilitetspakt ska rädda ekonomin

Statsminister Jóhanna Sigurðardóttir kan inte andas ut. Trots att stabilitetspakten mellan näringslivets och arbetstagarnas branschorganisationer är klar samt att en ny chef för Seðlabanki Íslands är utsedd. I stället tycks utsikterna för att få igenom Icesave-överenskommelsen bli allt mörkare och regeringens senaste besparingspaket kommer att bli ännu en börda för skattebetalarna.

Framstegspartiets och Medborgarrörelsens 13 alltingsledamöter står bakom ett förslag om en folkomröstning om Icesave. Partierna vill att islänningarna själva ska få avgöra om de ska bära ansvaret för Landsbankis kollaps.

Även Självständighetspartiet har deklarerat att ledamöterna kommer att rösta nej till regeringens förslag. Dessutom är fyra av Gröna vänsterns ledamöter emot överenskommelsen. Om de inte tvingas följa partilinjen blir det ett nej till Icesave-uppgörelsen. Något som oroar partiledaren och finansministern Steingrímur J. Sigfússon.

Han fruktar att Island blir politiskt och ekonomiskt isolerat om partiet inte accepterar ansvaret och därmed kan hamna i samma skara som Nordkorea och Kuba. Den försmaken som landet fick av detta genom den brittiska terrorstämplingen av Landsbanki lockar inte. Steingrímur J. Sigfússon kallar därför Självständighetspartiets hållning ansvarslös - nu är partiet emot en överenskommelse som det var med om att förhandla fram i regeringsställning.

Steingrímur J. Sigfússon säger dessutom - tvärt emot vad Carl Bildt påstod vid sitt besök i Reykjavík nyligen - att de lån Island får från Internationella valutafonden och de nordiska länderna är villkorade med att acceptera villkoren för Icesave. Om den uppgörelsen faller riskerar också resten av räddningspaketet att falla.

Frida Fallan, expert vid Riksbanken, skriver i ett brev till vice riksbankschefen Lars Nyberg att inte enbart Island bör ta ansvar för Icesave. Enligt Morgunblaðið anser hon att Storbritannien och Nederländerna också ska bidra till att ersätta spararna. Frida Fallan menar att den enda orsaken till bankernas kollaps inte var oansvariga affärer - bristande tillsyn inom EU var ett av huvudskälen till finanskraschen. Därför bör inte bara Island bära ansvaret.

Stabilitetspakten ska skapa trygghet för näringslivet och verka för större ekonomisk stabilitet. Huvudmålen är att inflationen ska vara högst 2,5 procent vid slutet av 2010 och budgetunderskottet inte överstiga 10,5 procent av bruttonationalprodukten. Dessutom ska den isländska styrräntan ligga högst fyra procentenheter över räntenivån i euroländerna. Enligt regeringen ska den tuffa ekonomiska politiken skapa underlag för tillväxt.

Skattehöjningar får inte stå för mer än 45 procent (58 miljarder isländska kronor) av vad som krävs för att balansera statsbudgeten. 70 miljarder ska sparas genom nedskärningar och rationaliseringar. Vidare omfattar stabilitetspakten skrivningar om löneökningar och tidtabeller för att snart kunna avskaffa valuta- och investeringsrestriktioner samt slutföra omstruktureringen av de förstatligade affärsbankerna.

Steingrímur J. Sigfússon presenterade i går ett digert paket med olika skattehöjningar och besparingar. Skatten på alkohol och tobak höjdes senast i maj - nu blir det ytterligare höjningar på upp till 40 procent. Skatten ökar i tre steg, den 1 juli i år samt den 1 januari 2010 respektive 2011. Även skatterna på drivmedel och olja kommer att öka på nytt trots att höjningar nyligen genomförts.

Island hoppas mycket på ökande turism som ett av botemedlen mot krisen. Samtidigt väljer Steingrímur J. Sigfússon att öka avgifterna för turister - något som känns som en riskabel strategi. Förutom skatt på flygbiljetter till Island (500 isländska kronor per inresa) ska varje gästnatt beläggas med 300 isländska kronor i statlig skatt. Avgifterna ska finansiera underhållet av nationalparker och andra turistattraktioner med fritt inträde. Detta beräknas ge staten cirka 700 miljoner kronor i ökade skatteintäkter om turismen är oförändrad.

Dessutom höjs momsen något samtidigt som utsläppsavgifter för koldioxid införs.

I höst börjar 6 796 studenter läsa vid Háskóli Íslands i Reykjavík. Förra höstterminen var antalet nya studenter 5 685. Ändå måste universiteten spara 1,7 miljarder, 8,5 procent av den totala budgeten för högskolan. Utbildningsminister Katrín Jakobsdóttir anser att nedskärningarna är nödvändiga samtidigt som de är problematiska - att få fler att satsa på utbildning är ett sätt att stoppa arbetslösheten. Gymnasieskolorna tvingas spara 5 procent motsvarande en miljard kronor.

Anslagen till vägverket Vegagerðin minskar också - med 3,5 miljarder i år och 8,2 miljarder nästa år. Besparingarna innebär att breddningen av Suðurlandsvegur och Vesturlandsvegur i Mosfellsbær skjuts på framtiden.

Hälsominister Ögmundur Jónasson har tidigare aviserat skattehöjningar på läsk, godis och choklad. Sockerskatten träder i kraft den 1 september.

Den 20 augusti tar Már Guðmundsson över som chef för Seðlabanki Íslands. Tjänsten som biträdande chef gav Jóhanna Sigurðardóttir till Arnór Sighvatsson.

Már Guðmundsson kommer tveklöst att få det tufft. Regeringen har tydliga mål när det gäller inflation och styrränta. Tusentals islänningar kräver sänkta räntor för att lånekostnaderna ska minska. Att väga regeringens och folkets krav mot den ekonomiska verkligheten kommer att bli ett tungt ansvar. I synnerhet som banken redan har fått kritik för att sänka styrräntan snabbare än vad inflationen egentligen tillåter.

Svein Harald Øygard sitter alltså kvar till den 20 augusti. Arnór Sighvatsson är redan i dag formellt biträdande centralbankschef och tillträder den nya tjänsten den 1 juli.

Már Guðmundsson är i dag anställd vid Bank for International Settlements i Schweiz och har tidigare arbetat på Seðlabanki Íslands. Han har bland annat pluggat i Göteborg och disputerat i Cambridge.

Här kan du läsa förslagen om nedskärningar och besparingar i sin helhet, här kan du läsa mer om Icesave, här kan du läsa mer om sockerskatten och här mer om tillsättningen av den nya centralbanksledningen.