måndag 22 juni 2009

Statsministern: Nej till Icesave farligt för Island

Statsminister Jóhanna Sigurðardóttir nobbar idén om en beslutande folkomröstning om isländskt EU-medlemskap. I stället blir omröstningen enbart rådgivande - även om folkets val ska respekteras. Beskedet var ett i raden av de utspel som har lett till våldsamma attacker från oppositionen i alltinget.

Självständighetspartiets ledare Bjarni Benediktsson sågade regeringens EU-politik och tyckte att det var häpnadsväckande att makten kunde fråntas folket i en parentes i en alltingsdebatt. Han argumenterade för dubbla folkomröstningar - en om förhandlingar om EU-medlemskap ska inledas och en om själva medlemskapet. Jóhanna Sigurðardóttir avvisade tanken och ansåg att Bjarni Benediktsson försökte förvrida regeringens avsikter med folkomröstningen.

Anledningen till att folkomröstningen bara blir rådgivande är tid och politisk osäkerhet. En beslutande folkomröstning kräver ändringar i konstitutionen, något som i sin tur kräver beslut från två olika mandatperioder.

Men Jóhanna Sigurðardóttir kan inte föra ett EU-medlemskap i hamn utan ett nyval emellan. Där är nämligen förändringar i konstitutionen ett måste.

Regeringens tidsplan för EU-medlemskap ser dessutom ut att spricka. Jóhanna Sigurðardóttir vill lämna in Islands ansökan om inträde i unionen i början av juli. Utanríkismálanefnd, där förslaget förbereds, lär knappast hinna klart redan i juni. Framstegspartiet och Självständighetspartiet kräver ändringar i Socialdemokraternas EU-linje - något som partiet får ta hänsyn till eftersom det annars finns en överhängande risk för att majoriteten för förhandlingar spricker.

Icesave-debatten fortsätter att plåga regeringen. Jóhanna Sigurðardóttir hävdar att oppositionen svartmålar och ägnar sig åt skrämseltaktik när den säger att skattebetalarna riskerar att betala en stor del av notan. Finansminister Steingrímur J. Sigfússon anser att det inte finns något i uppgörelsen som hotar islänningarnas tillgångar.

Medborgarrörelsens Þór Saari kontrade under debatten med att regeringen borde skämmas över att lägga över ansvaret på skattebetalarna. Framstegspartiets ledare Sigmundur Davíð Gunnlaugsson ansåg att regeringen mörkat om innehållet i överenskommelsen. Och Bjarni Benediktsson sa att Självständighetspartiet inte kommer att rösta för Icesave-uppgörelsen som den ser ut nu. Ett ställningstagande som delas av Framstegspartiet och Medborgarrörelsen.

Det senare innebär att oppositionen kan fälla regeringens förslag. Tre eller fyra av Gröna vänsterns ledamöter kommer att rösta emot partilinjen - något som öppnar för ett nederlag. Om inte Jóhanna Sigurðardóttir lyckas övertala Steingrímur J. Sigfússon till att använda partipiskan för att få igenom uppgörelsen finns en risk att regeringssamarbetet spricker.

Att uppgörelsen riskerar att röstas ned i alltinget förvånar inte Nout Wellink, vd för Nederlandsche Bank: "It fits in the whole picture. From the beginning I realized that it is extremely difficult to negotiate with the Icelandic people, among others because of the distance. At some point, they just pull back and are impossible to reach", säger han till De Telegraf.

Jóhanna Sigurðardóttir varnade i sitt tal på nationaldagen för att Island riskerar att bli isolerat om alltinget säger nej till att göra upp om Icesave:
"To unilaterally reject these commitments could have very serious consequences. It would mean a real danger of Iceland becoming isolated internationally, of markets closing and financing possibilities disappearing. That would cause unforeseeable long-term damage to both the people of Iceland and the economy. At the same time, I want to emphasise that it is absurd to maintain, as some have claimed, that this agreement restricts the nation’s autonomy or the control by the Icelandic state of its resources."

Spararnas tillgångar i Icesave i Storbritannien är 4 526 988 847 pund fördelat på 229 170 personer. I Holland uppgår tillgångarna till 1 674 285 671 euro fördelat på 114 136 sparare.

Staten lånar pengar för att ersätta holländska och brittiska sparare. Lånet löper på 15 år och börjar betalas av efter sju år. Landsbankis tillgångar kommer att säljas av och användas för att betala av på lånet. Räntan är 5,55 procent. Regeringen hoppas att tillgångarna täcker 95 procent av skulderna - då blir notan per islänning 100 000 kronor. Om Landsbankis egendomar bara räcker till 75 procent kostar uppgörelsen varje islänning 500 000 kronor plus ränta. Det är framför allt den höga räntan som har fått hård kritik.

Här kan du läsa låneavtalet mellan Island och Nederländerna och här avtalet mellan Island och Storbritannien.

Här kan du läsa mer om Icesave-tvisten och här om vägen mot ett eventuellt EU-medlemskap.