Inga kompromisser om fisket och EU-medlemskap 2012 följt av inträde i EMU tre år senare. Så ser regeringens planer ut inför förhandlingarna med EU.Att ansöka om EU-medlemskap kostar Island minst en miljard. Kostnaderna för utrikesdepartementet blir runt 300 miljoner isländska kronor och för andra departement totalt cirka 100 miljoner, enligt dokument från Utanríkisráðuneytið som Islandsbloggen tagit del av. Dessutom tillkommer kostnaderna för att översätta omkring 50 000 sidor EU-lagstiftning till isländska som väntas uppgå till ungefär 590 miljoner.
Regeringen hoppas att förhandlingarna om EU-medlemskap kommer att ta cirka 18 månader med start i februari 2010. Med ett slutdatum under sommaren 2011 finns det förhoppningar om inträde i unionen redan 2012.
Självständighetspartiets Ragnheiður Elín Árnadóttir argumenterade i debatten för att folket borde få både första och sista ordet i EU-frågan - i synnerhet när det visar sig att förhandlingarna ytterligare ökar islänningarnas skuldbörda. Därför vill hon också se dubbla folkomröstningar. En om förhandlingar ska inledas och en om resultatet. Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir konstaterade också att det är kärnan i partiets EU-linje och det motförslag som lagts i alltinget.
En som ställer sig bakom förslaget är Gröna vänsterns Ásmundur Daði Einarsson. Att han sluter upp bakom Självständighetspartiet är kontroversiellt. Partierna är visserligen av samma åsikt i EU-frågan, men partiledaren Steingrímur Jóhann Sigfússon har tidigare sagt att en av Gröna vänsterns viktigaste uppgifter är att hålla just Självständighetspartiet borta från den politiska makten. Ásmundur Daði Einarsson deltar heller inte i alltingsdebatten.
Framstegspartiets ledare Sigmundur Davíð Gunnlaugsson skriver i ett eget motförslag att partiet är för förhandlingar om EU-medlemskap men att regeringens utredning inte är tillräcklig. Den behandlar exempelvis varken konsekvenserna för Efta-samarbetet eller Icesave-uppgörelsen. Dessutom kräver han garantier för vilka eftergifter som får och inte får göras i förhandlingarna. Så långt har regeringen inte haft lust att sträcka sig.
Trots Framstegspartiets motförslag finns det åtminstone tre av ledamöterna som är beredda att rösta ja till regeringens förslag: Birkir Jón Jónsson, Guðmundur Steingrímsson och Siv Friðleifsdóttir.
Deras ställningstagande innebär att det sannolikt finns en majoritet i alltinget för att inleda förhandlingar. Samtliga 20 socialdemokrater väntas rösta ja, detsamma gäller sannolikt 9 av Gröna vänsterns 15 ledamöter och två till tre från Medborgarrörelsen. Det ger 34 till 36 ja-röster mot 27 till 29 nej.
Fem av Gröna vänsterns ledamöter (Ásmundur Einar Daðason, Atli Gíslason, Lilja Rafney Magnúsdóttir, Þuríður Backman och fiske- och jordbruksminister Jón Bjarnason) röstar nej tillsammans med Självständighetspartiets samtliga 16 och sju från Framstegspartiet. Om någon från Självständighetspartiet ska gå emot partilinjen är det troligtvis EU-vännen Ragnheiður Ríkharðsdóttir.
Åtminstone delar av Medborgarrörelsen väntas sluta upp bakom regeringen trots att bland annat Birgitta Jónsdóttir vill se dubbla folkomröstningar, den första redan i höst. Bland annat eftersom hon anser att inleda förhandlingar snarast är en form av skenmedlemskap i unionen som äger rum utan att folket har fått säga sitt. I stället vill regeringen öka islänningarnas skuldbörda fast stödet för EU-medlemskap i opinionsmätningarna är svagt.
Birgitta Jónsdóttir ligger alltså i praktiken närmare Självständighetspartiets linje och kommer troligtvis att rösta för den. Men Medborgarrörelsen är ännu ett parti som helst inte vill ta i Självständighetspartiet ens med tång - och kan därför ändå säga ja till att inleda förhandlingar med EU.
Men det är osannolikt att alltinget hinner med att rösta redan i dag. Talkvinnan Ásta Ragnheiður Jóhannesdóttir har tillåtit dubbel tid i talarstolen - det mest troliga är därför att omröstningen sker i morgon eller på onsdag. De två motförslagen tas upp först.
I regeringens förslag är tidtabellen redan utstakad: EU-medlemskap 2012 tillsammans med Kroatien och inträde i EMU 2015. Ansökan lämnas in i samband med utrikesministermötet i Bryssel den 27 juli. Det anses viktigt att söka samtidigt som Sverige är ordförandeland - det tros ge en något förmånligare behandling.
Utrikesminister Össur Skarphéðinsson är dock något mer realistisk i sin tidsplan. Han ser fisket som den svåraste förhandlingsfrågan följt av jordbruket. Han tror på utdragna och svåra förhandlingar som kan ta upp till tre år.
Regeringen har delat in förhandlingarna i 35 avsnitt. De största diskussionerna väntas inom de områden som inte omfattas av EES- eller Schengen-avtalen som fisket och jordbruket. Regeringen pekar dock på att Island redan tillämpar stora delar av EU-lagstiftningen samt att EU och Efta är de länder som har det i särklass största utbytet av varor och tjänster med Island. Därför tror regeringen på smidiga förhandlingar på många områden.
Vidare vill regeringen skapa en särskild Europanämnd i alltinget samt ge resurser till en omfattande upplysningskampanj inför folkomröstningen om EU-medlemskap.
Island kommer att vägra att acceptera EU:s regler inom fiskepolitiken eftersom unionen inte står för ett hållbart fiske. Regeringen kräver fortsatt självbestämmande när det gäller kvoter - dessa ska även i framtiden bestämmas i samråd med inhemska experter. Därför ska heller inga fartyg från EU-länder få tillgång till isländska fiskevatten.
Som väntat är regeringen även försvarsinriktad när det gäller lantbruket. Det är viktigt både av regionalpolitiska och folkhushållningsmässiga skäl att det isländska jordbruket inte slås ut. Därför kräver regeringen fortsatta skyddstullar och importrestriktioner. Samtidigt suktar regeringen efter EU:s glesbygdsstöd som ska kunna stärka landsbygden. Island vill också fortsätta att jaga säl, val och lunnefågel utan att EU lägger näsan i blöt.
I lagförslaget heter det vidare att Island ska arbeta för att Europa ska värna demokrati och mänskliga rättigheter.
Island vill också att staten även i framtiden ska ha kontroll över naturtillgångar och verka för en fortsatt stark arbetsrätt och offentlig sektor.
Befolkningen får ta ställning till EU-medlemskap när förhandlingarna är avslutade. Omröstningen blir rådgivande - annars krävs omfattande förändringar av konstitutionen - men regeringen lovar att respektera resultatet.
Här kan du läsa mer om Islands väg mot EU-medlemskap.
