Framtiden för lunnefåglarna på Västmannaöarna ser allt mörkare ut. Omkring hälften av lunnefågelparen har lagt ägg - och det har skett en månad senare än vanligt, skriver Morgunblaðið.Förra året fick 62 procent av lunnefågelparen ungar. Men bara omkring en femtedel av ungarna överlevde. Då tog det dem 58 dagar att bli vuxna och komma ut ur hålorna. 2007 blev däremot lunnefågelungarna vuxna efter 49 dagar. Snittet är sedan tidigare 39 dagar.
Att födseln sker allt senare bidrar också till att färre ungar överlever. Nu kommer de flesta lunnefåglarna att födas i slutet av juli. Det innebär att många först kommer att ta sig ut ur hålorna i början av september - en tidpunkt då de flesta vuxna lunnefåglarna redan har lämnat Västmannaöarna för havet och barnen har börjat skolan. Det senare medför att få kan hjälpa till att föra förvirrade fågelungar till stranden. Att Hemöns barn tar hand om ungfåglar som flyger vilse (de blir ofta förvirrade av gatlyktor och andra ljus), ger dem mat och bäddar ner dem på kvällen och släpper ut dem vid havet på morgonen är nämligen tradition. Men i år kommer barnen att ha börjat skolan när majoriteten av fågelungarna söker sig mot stränderna.
Förra sommaren överlevde omkring 20 procent av ungfåglarna. Risken är alltså överhängande att ännu färre överlever i år.
Erpur Snær Hansen, biolog vid Náttúrustofan Suðurlands, tror att den dramatiska minskningen av antalet lunnefåglar beror på sämre tillgång till föda. Lunnefågeln äter främst olika tobisfiskar, sill och skarpsill, arter som har minskat runt Hemön. Fåglarna måste därför söka sig längre bort för att hitta mat, något som gör att ungarna växer långsammare och är svagare när de väl överger boet.
Årets jakt på lunnefåglar på Västmannaöarna blir fem dagar i stället för de normala 55. Erpur Snær Hansen argumenterade för ett totalt jaktförbud tills bestånden åter växer. På Västmannaöarna har antalet lunnefåglar minskat med 24 procent de senaste fyra åren.
Här kan du läsa mer om läget för lunnefågeln.
