torsdag 13 augusti 2009

Ambassadören: Ryssland hade räddat Island

Hade Geir H. Haardes regering tagit emot rysk hjälp hade Island kunnat undvika den ekonomiska krisen. Det är budskapet från Rysslands ambassadör i Reykjavík, Victor I. Tatarintsev, i en intervju med Netvarpið.

Den 7 oktober 2008, på morgonen efter att statsminister Geir H. Haarde sagt Guð blessi Ísland i ett tv-tal till nationen och dagen före den brittiska terrorstämplingen av Landsbanki, tillkännagav Seðlabanki Íslands att centralbanken fått ett lån från Ryssland på fyra miljarder euro. Förhandlingarna mellan länderna ägde rum sedan varken EU, USA eller de nordiska länderna visat något intresse för att snabbt garantera Island ett lån.

Några timmar senare dementerade Seðlabanki Íslands uppgifterna i det egna pressmeddelandet. Då hette det att konstruktiva samtal fördes mellan länderna, samtidigt som ryska nyhetsbyråer uppgav att Island hade bett Ryssland om ett lån.

Miljardlånet uteblev trots flera förhandlingstillfällen. Enligt Victor I. Tatarintsev nobbade den isländska regeringen lånet. I stället vände sig Island till Internationella valutafonden - och därmed var krisen ett faktum. Med IMF kom också Icesave-avtalet.

Victor I. Tatarintsev anser att med ett ryskt lån hade Island kunnat fortsätta bedriva en självständig finanspolitik och stöttat bankerna samtidigt som regeringen inte hade behövt skriva på Icesave-uppgörelsen för att säkra några lån.

I stället tvingas Island nu efterleva IMF:s riktlinjer och ansvara för Icesave. Kostnader som enligt Victor I. Tatarintsev inte hade uppkommit om regeringen hade vågat vända sig till Ryssland.

Varför centralbanken och regeringen backade från lånet är inte känt.

Källor i alltinget uppger för Islandsbloggen att regeringen fick kalla fötter. Inte på grund av att Ryssland skulle ha krävt några gentjänster, men regeringen uppges ha fruktat att ett nära band till Ryssland skulle bli svårt att försvara bland Nato-allierade.

Dessutom sägs lånesamtalen ha varit del av en förhandlingstaktik. När inte västländerna ställde upp för Island var det delvis en taktisk manöver att vända sig österut - det steget skulle tvinga fram lån från västländerna.

Så blev det inte. Storbritannien och Nederländerna såg till att EU-länderna blev passiva åskådare till den isländska regeringens våghalsiga spel. Och Geir H. Haarde vågade inte löpa linan ut. Island vände sig till IMF och fick Icesave som en del av paketet.

Men uppgifterna från alltingets korridorer är motstridiga. Andra källor gör gällande att det inte ens är säkert att Ryssland hade erbjudit ett miljardlån och än mindre att Ryssland och Island var överens om villkoren. Pressmeddelandet från Seðlabanki Íslands ska i så fall ha varit ett misstag.

Victor I. Tatarintsev är också mycket kritisk till Eva Jolys artikel som publicerades i bland annat Daily Telegraph. Hon skriver att de brittiska och holländska kraven kommer att göra Island omöjligt att leva i och att islänningarna därmed blir ett givet mål för Ryssland som ett sätt att öka närvaron i Arktis. Ambassadören förnekar att den ryska regeringen hade sådana baktankar med miljardlånet.

Regeringen hoppas att en ny överenskommelse om Icesave ska kunna röstas igenom i alltinget redan i veckan. Med krav på lägre ränta och återbetalningstak tror Socialdemokraterna att tillräckligt många av Gröna vänsterns ledamöter ska rösta ja och därmed undvika en regeringskris. Om Nederländerna och Storbritannien accepterar nya villkor är dock högst osäkert.

67,9 procent av islänningarna är emot Icesave-avtalet medan 19,6 procent anser att Island ska bära ansvaret för Landsbanki, uppger Pressan.

Även Financial Times ledarsida argumenterar för "good neighbourliness" samt att inte enbart Island ska bära ansvaret för Icesave, även om islänningarna röstade fram de politiker som möjliggjorde finanskraschen. Men att skuldsätta det isländska folket tjänar inte heller EU:s, Storbritanniens eller Nederländernas intressen:
"There is plenty of blame to go around, beyond latter-day Viking raiders who built brittle financial empires. Icelandic voters repeatedly elected a government bent on unleashing financial liberalisation while letting regulators sleep on duty. But Dutch and UK authorities could have seen that Icesave’s high yields were only as safe as Iceland’s ability to cover deposits."

Självständighetspartiet ökar i Fréttablaðiðs senaste rikstäckande opinionsundersökning. Med 30,4 procent (23,7 i valet) av väljarstödet är partiet nu större än Socialdemokraterna som backar till 29 procent (29,8 i valet).

Raset för koalitionspartnern Gröna vänstern är djupare - från 21,7 till 18,8 procent. Framstegspartiet backar från 14,8 till 13,5 procent medan Medborgarrörelsen ökar från 7,2 till 8,2 procent.

Här kan du läsa mer om turerna kring Icesave.