Ett omförhandlat Icesave-avtal är i hamn. Den avgörande förändringen är att de isländska avbetalningarna knyts till den ekonomiska tillväxten. Samtliga partier i alltinget förutom Framstegspartiet står bakom uppgörelsen.Statsminister Jóhanna Sigurðardóttir kan andas ut ännu en gång. Socialdemokraterna, Medborgarrörelsen och Självständighetspartiet står bakom det nya avtalet tillsammans med en majoritet av Gröna vänsterns ledamöter - av de tre som avvisat den tidigare överenskommelsen har nu både hälso- och sjukvårdsminister Ögmundur Jónasson och Guðfríður Lilja Grétarsdóttir ändrat uppfattning. Något som innebär att rösterna från Socialdemokraterna och Gröna vänstern i sig räcker för majoritet i alltinget.
Finansminister Steingrímur J. Sigfússon välkomnade uppgörelsen i finansutskottet. Även om drömmen om ett enigt allting sprack så är risken för en regeringskris avvärjd.
För att avtalet ska bli verklighet krävs att Nederländerna och Storbritannien accepterar en omförhandling. Något som tyckts allt mer realistiskt i takt med att debatten har svängt - Island bär alltjämt ensamt hela skuldbördan, det nya avtalet handlar snarast om att inga avbetalningar ska göras förrän ekonomin är på väg uppåt igen.
Den stora förändringen är att avbetalningarna inte enbart knyts till bruttonationalprodukten utan även till tillväxten. Något som enligt partierna som står bakom förslaget innebär att Icesave-avtalet nu inte hotar Islands ekonomiska återhämtning.
Vidare innebär tilläggen att inga statliga egendomar får tas i beslag för att säkra avbetalningen. Detsamma gäller naturresurser och andra tillgångar. De tillväxtkopplade avbetalningarna till Storbritannien ska inte överstiga fyra procent av BNP och till Nederländerna två procent av BNP mellan 2017 och 2023. Under de första och sista avbetalningsåren halveras summorna.
Om Nederländerna och Storbritannien vill verka för ett isländskt EU-medlemskap gör de förstås klokt i att säga ja till de nya villkoren. Visserligen har Icesave förvandlats till en prestigefråga, men nu handlar det inte längre om kronor och ören utan bara om tid. Och det är förstås en seger i en fråga där rättsläget alltjämt är oklart.
Självständighetspartiets ledare Bjarni Benediktsson var efter omständigheterna nöjd med det nya avtalet och ansåg sig ha fått gehör på samtliga punkter. Även Medborgarrörelsen Þór Saari sa sig också vara tillfreds med kompromisslösningen.
Höskuldur Þórhallsson, Framstegspartiets ledamot i finansutskottet, står inte bakom överenskommelsen. Han anser att förändringarna inte är tillräckliga och konstaterade att Icesave är "ett av de värsta avtalen som en självständig nation har skrivit under".
Island accepterade ansvaret för Icesave den 14 november förra året och överenskommelsen med Storbritannien och Nederländerna blev klar den 5 juni. Räntan på lånet är 5,55 procent och löptiden är 15 år. Avbetalningen börjar först efter sju år.
Hur stor del av skulden som skattebetalarna tvingas stå för blir förmodligen klart först om ett par år. Landsbankis tillgångar ska säljas och öronmärkas för Icesave-lånen. Regeringen hoppas att de täcker 95 procent av skulden.
Det nya Icesave-avtalet kommer att debatteras i alltinget i nästa vecka.
Uppdatering: Samtliga Gröna vänsterns ledamöter kommer att rösta ja till det nya Icesave-avtalet, skriver Morgunblaðið. Islands väg tillbaka tycks ändå bli lång - över 90 procent av tillfrågade inom ledande europeiska finansinstitutioner anser enligt Financial Times att det är osannolikt att de kommer att investera i Island igen. 98 procent anser att de isländska myndigheterna har missgynnat utländska investerare. Utrikesminister Össur Skarphéðinsson har presenterat innehållet i det nya Icesave-avtalet för Storbritannien och Nederländerna. De har ännu inte kommenterat de nya isländska villkoren.
Här kan du läsa mer om Icesave och här kan du läsa det nya avtalet i sin helhet.
