onsdag 12 augusti 2009

Islänningarna som stred för Hitler

1939 steg en då okänd kvinna av kryssningsfartyget Milwaukee: Adolf Hitlers livskamrat Eva Braun. Hon besökte Ísafjörður, Akureyri, Västmannaöarna, Geysir (bilden), Gullfoss och Reykjavík tillsammans med de andra passagerarna.

Hon kom på sommaren samma år som andra världskriget började. Året innan, 1938, hade Eva Braun visserligen utsetts till Adolf Hitlers arvinge men hon var långt ifrån någon offentlig person.

Vilka intryck hon fick under resan är inte känt. Kuratorn Hörður Geirsson lyckades dock många år senare leta reda på fotografier och korta filmsnuttar från resan till Island som nyligen visades i Ísafjörður.

Adolf Hitler sägs ha varit förtjust i Island med vad han såg som en obruten nordisk tradition. 1940 ska han ha börjat skissa på en invasion av landet som i sin tur skulle fungera som en brygga över Atlanten för ett anfall mot USA. Men planerna var aldrig nära att förverkligas och när Storbritannien och USA hann före las de förmodligen på hyllan för gott.

Nationalsocialismen fick aldrig någon framträdande roll på Island. Nazistpartiet Flokkur Þjóðernissinna hade som mest omkring 450 medlemmar och en en representant i studentrådet på universitetet i Reykjavík. Gråskjortornas stöd bland befolkningen var svagt.

Men liksom i övriga Europa fanns det ett fåtal som var beredda att offra sina liv för Adolf Hitlers tredje rike. Omkring ett dussin islänningar tjänstgjorde i Waffen-SS eller Wehrmacht.

Hemkomsten för Hitlers forna soldater var inte lätt. Även om Island hade en liten roll i andra världskriget väckte avslöjandena om tyska koncentrationsläger och förföljelser avsky. Att frivilligt ha kämpat för en sådan regim var knappast något att skryta om. Många försökte säkert hantera tiden på samma sätt som Geir Þorsteinsson, frivillig i Waffen-SS. I sitt cv utelämnade han helt enkelt åren mellan 1942 och 1947.

Den mest kände av de isländska SS-soldaterna var tveklöst Björn Sveinsson Björnsson (bilden) som tjänstgjorde mellan 1941 och 1945. När tyskarna kapitulerade togs han till fånga och släpptes 1946. Han återvände då en kortare tid till Island för att sedan flytta till Argentina.

Samtidigt som Björn Sveinsson Björnsson arbetade med att sprida nazistpropaganda från Köpenhamn blev fadern, Sveinn Björnsson, republiken Islands första president. Han valdes av alltinget och svors in vid Þingvellir den 17 juni 1944.

Sveinn Björnsson är den ende isländske presidenten som utsetts av parlamentet. 1945 och 1949 fick han nytt förtroende genom allmänna val. Han avled 1952.

När Björn Sveinsson Björnsson kom hem till Island 1946 besökte han sin far i presidentbostaden Bessastaðir. Där lovade han att aldrig berätta sin historia som frivillig i Waffen-SS.

Björn Sveinsson Björnsson höll löftet i 43 år. Då kom boken Ævi mín og sagan sem ekki mátti segja där han för Nanna Rögnvaldardóttir till sist talar ut om krigsåren.

Det exakta antalet isländska frivilliga tycks knepigt att ta reda på. Men deras öden rymmer sannolikt många intressanta berättelser: Någon dog i ryskt fångläger, en annan vaktade ett tyskt dödsläger. Och flera av de överlevande valde att tiga om åren som en soldat i Adolf Hitlers armé.

Här kan du läsa mer om nazismen på Island.