Alltinget kommer i veckan att rösta ja till Icesave-uppgörelsen. Men hur hamnade Island egentligen i den här situationen?Turerna kring Icesave är många och förvirringen har knappast minskat den senaste veckan när svenska medier har intresserat sig för tvisten. Felaktigheterna och motstridigheterna i rapporteringen har duggat tätt. Här är guiden till Landsbankis Icesave och Kaupþing Edge.
Vad är Icesave?
Landsbanki startade Icesave i Storbritannien i oktober 2006 och i Nederländerna i maj 2008. Sparkontot utmärkte sig genom att erbjuda betydligt högre räntor än andra banker. Verksamheten sköttes från moderbolaget i Reykjavík och tillsynsmyndighet var Fjármálaeftirlitið, den isländska finansinspektionen.
Vad är Edge?
Kaupþing Edge fanns i elva länder och erbjöd liksom Icesave höga sparräntor. De första kontona öppnades 2007. En viktig skillnad mellan Icesave och Edge var att Kaupþing drev verksamheten från dotterbolag i utlandet, något som innebar att de löd under respektive lands tillsynsmyndighet. Edge i Finland, Norge, Österrike och Tyskland var dock knutna till moderbolaget i Reykjavík.
Varför bråkas det inte om Edge?
I Finland och Norge tog staten ansvaret när Kaupþing gick omkull. I Österrike, där Edge nyss öppnat och hade lockat knappt 300 sparare, slöts en privat överenskommelse. I Tyskland var problemet däremot detsamma som för Icesave i Nederländerna och Storbritannien vilket medförde att tyska myndigheter gjorde gemensam sak med dem för att pressa isländska staten. I slutet av juli i år fick dock 33 500 tyska Kaupþing Edge-sparare tillbaka sina insättningar. Ytterligare 800 återstår att kompensera men det dröjsmålet beror på oklarheter kring kontoinnehavarna. Kaupþings tillgångar täcker återbetalningarna.
Vad hände?
När Landsbanki och Kaupþing togs över av staten i oktober förra året garanterade Fjármálaeftirlitið alla isländska insättningar. Den 8 oktober placerade den brittiska regeringen Landsbanki på terrorlistan, något som svartlistade alla affärer med bolaget, och frös bankens tillgångar. Något senare ändrades beskrivningen av terrorstämplingen till en kontrollåtgärd som inte hade sin grund i misstankar om terrorbrott. En kort tid befann sig även Seðlabanki Íslands och det isländska finansdepartementet i samma sällskap som al-Qaida och Nordkorea.
Vem bär det juridiska ansvaret?
Huvudargumentet för Storbritannien och Nederländerna är att Island bär ansvaret för Icesave eftersom bolagets juridiska hemvist var i Reykjavík. Staten ska därför ansvara för åtminstone den isländska insättningsgarantin på 20 887 euro. Islands beslut att ersätta inhemska men inte utländska sparare är dessutom oförenligt med den EU-lagstiftning som landet tillämpar eftersom det innebär diskriminering av utländska medborgare.
Island håller inte med om Nederländernas och Storbritanniens tolkning av regelverket. Det går inte att tillämpa vid ett systemfel som finanskraschen. Dessutom var den brittiska terrorstämplingen av Landsbanki att likna vid ett övertagande - enligt vissa bör det juridiska ansvaret därför övergå till Storbritannien. Det brittiska agerandet medförde dessutom att värdet på bankens tillgångar rasade, något som inte var ödesdigert bara för banken utan även för den isländska staten och de brittiska spararna.
Varför gjordes ingen juridisk prövning av ansvarsfrågan?
Samtidigt som de isländska bankerna kollapsade urholkades också den isländska statens ekonomi. Behovet av lån från utlandet för att täppa till hålen i statsfinanserna var omedelbart. Men Tyskland, Storbritannien och Nederländerna stoppade räddningspaketet från Internationella valutafonden och villkorade det med isländskt ansvar för Icesave. Länder som tidigare lovat att låna ut pengar till Island, däribland Sverige, slöt upp bakom påtryckningarna och skapade därmed en gemensam EU-linje - utan isländskt ansvar för Icesave inga lån till staten. Den 14 november förra året accepterade Island att ersätta utländska sparare med insättningsgarantin på 20 887 euro. Några dagar senare gav Internationella valutafonden tummen upp för krishjälp till Island.
Varför diskuterades inte Icesave då?
Redan då protesterade många mot att regeringen accepterat ansvaret utan att pröva frågan juridiskt. Men lånebehovet var akut och Icesave-tvisten försvann lite i den ekonomiska turbulensen. Dessutom var inte villkoren för uppgörelsen klara, exakt hur återbetalningen skulle gå till återstod att förhandla om.
Hur ser Icesave-avtalet ut?
Uppgörelsen mellan Island, Nederländerna och Storbritannien kring avbetalningarna blev klar den 5 juni i år. Räntan på lånet är 5,55 procent och löptiden 15 år. Avbetalningen börjar först efter det sjunde året. Chefsförhandlaren Svavar Gestsson var nöjd med att ha fått ned räntan från ursprungliga 6,5 procent. Det tog alltså regeringen två och en halv månad att få majoritet för förslaget.
Vad tycker politikerna om Icesave?
Island accepterade ansvaret för Icesave när Geir H. Haarde var statsminister. I opposition har Självständighetspartiet bytt sida och stred för nya avtalsvillkor. Gröna vänstern gjorde precis tvärtom - var emot överenskommelsen i opposition men såg den i regeringsställning som nödvändig. Enstaka ledamöter har dock motsatt sig uppgörelsen, men med de nya tilläggen kommer samtliga att rösta ja. Socialdemokraterna har hela tiden varit i regeringsställning och också varit för avtalet. Framstegspartiet har däremot konsekvent motsatt sig uppgörelsen. Medborgarrörelsen var emot det första avtalet men har ställt sig bakom de nya villkoren. Partiet ville dock skjuta upp EU-omröstningen tills Icesave-tvisten var löst.
Varför protesterar islänningarna mot Icesave?
Tusentals islänningar har blivit av med jobben och sett lånekostnaderna stiga dramatiskt. Sänkta löner och högre levnadsomkostnader är verklighet för många. Att i det läget ta ansvar och betala för en banks vidlyftiga affärer är förstås inte lockande. Dessutom fruktade många att Icesave-överenskommelsen kunde lamslå den isländska ekonomin, om inte konjunkturen vände skulle avbetalningarna bli övermäktiga, stoppa återhämtningen och sannolikt göra så att tusentals skulle flytta utomlands.
Vad hände med Kaupþings och Landsbankis planer på att stämma den brittiska staten?
Den isländska staten bestämde sig för att inte ställa sig bakom någon stämningsansökan från affärsbankerna. Kaupþing ansågs ha det bästa juridiska utgångsläget men tycks inte längre ha några planer på att driva en skadeståndsprocess.
Hur stor är skulden?
2 350 000 000 pund till Storbritannien respektive 1 329 242 850 euro till Nederländerna. Plus ränta på runt 40 miljarder isländska kronor per år. Regeringens förhoppning är att Landsbankis tillgångar täcker 95 procent av skulden. Då blir kostnaden drygt 100 000 kronor plus ränta för varje islänning. Exakt hur stor skulden blir står klart först om några år när bankens tillgångar har sålts. Om tillgångarna täcker 75 procent av skulden blir kostnaden 500 000 kronor plus ränta per person.
Vad händer nu?
Förslaget tas upp till debatt och omröstning i alltinget i veckan. Samtliga partier utom Framstegspartiet kommer att rösta ja. Därefter krävs att Nederländerna och Storbritannien godkänner de isländska förändringarna. Alltinget kan begära en omprövning av avtalet senast den 5 oktober 2015.
Här kan du följa turerna kring Icesave.
