Framtiden för det isländska lantbruket är ljus. Det tror Andrés Arnalds vid Landgræðsla ríkisins i Hella. "Vattnet och outnyttjad mark arbetar för oss", säger han till Morgunblaðið.EU-motståndet är störst inom fisket och lantbruket, två näringar som har bidragit till att bygga upp det isländska samhället. Rädslan är att haven ska fiskas ut och lantbruket gå under till följd av billiga importvaror.
Island är i dag självförsörjande när det gäller vissa jordbruksprodukter. I geotermiskt uppvärmda växthus odlas bland annat jordgubbar, tomater, paprika och svamp. Den lilla odlingsbara arealen utnyttjas till tåliga grödor som potatis och korn. Och isländska mjölk- och köttprodukter har ett mycket gott rykte.
Att allt fler europeiska åkrar läggs i träda tror Andrés Arnalds kan öppna för ökad isländsk export av matvaror. Tillgången på rent vatten är i princip obegränsad och det finns i dag ytterligare områden som skulle kunna användas för lantbruk. Dessutom gynnar klimatförändringarna odlingen - inom en snar framtid tros produktionen av till exempel vete och pumpa kunna bli omfattande i takt med att temperaturen stiger.
De stigande matpriserna utomlands gynnar också den inhemska produktionen. Förhoppningarna om att fler ska välja isländskt är också förknippade med ökande miljö- och kvalitetsmedvetenhet. Odlingen i växthus utnyttjar värme från jordens inre medan boskapen dricker rent vatten och äter friska växter.
Produktion av miljövänliga drivmedel tros också bli en framtida intäktskälla för de isländska bönderna. Bonden Ólafur Eggertsson i Þorvaldseyri odlar raps som omvandlas till biodiesel. En hektar väntas ge 1 500 liter drivmedel. Han säger till Vísir att han ser framför sig hur mjölkbilen inom en snar framtid hämtar olja i stället.
Jón Bernódusson, ingenjör vid Siglingastofnun, har också stora förhoppningar på hållbara bränslen. Enligt hans beräkningar skulle det krävas ett rapsfält omfattande 43 gånger 43 kilometer för att täcka den isländska fiskeflottans bränslebehov.
Fiske- och jordbruksminister Jón Bjarnason har beslutat att inte tilldela några nya så kallade WTO-kvoter. Beskedet motiveras i ett pressmeddelande med stigande världsmarknadspriser och kronkursen. Det betyder dock inte att importen stryps. Nya tullkvoter för kött, smör och ost och köttprodukter är redan beslutade.
Det är inte bara lantbruket som hoppas ta större arealer i anspråk. Skógræktarfélag Íslands anställer i samarbete med staten upp till 1 000 personer i sommar för trädplantering. Träden planteras för att de stoppar erosionen. I projektet ingår också en fem mil lång gångväg från berget Esja norr om Reykjavík till Kaldársel i Hafnarfjörður söder om huvudstaden.
Norðurlandsskógar har planterat tio miljoner träd sedan starten år 2000. Området sträcker sig från Langanes i öster till Hrútafjörður i väster. Skogen väntas binda 15 000 ton koldioxidutsläpp varje år.
Här kan du läsa mer om böndernas inställning till EU.
