Kaffivagninn - första gången någon kändi

Kaffivagninn - första gången någon kändis föreslagit det som platsen för en intervju.

Dagens bonuscitat

"Jag är otroligt glad över att ha kommit till Island. ... Tyvärr får jag ingen möjlighet att se landet nu så därför kommer jag att fira nyår här tillsammans med några goda tyska vänner."

Daniel Brühl, som medverkar i filmen Kóngavegur 7, i Fréttablaðið om inspelningarna på Island.

Långa straff för isländsk knarkfabrik

Männen byggde en avancerad anläggning för tillverkning av amfetamin. När polisen slog till fanns ingredienser för att tillverka minst 353 kilo narkotika. Nu döms männen till tio respektive åtta års fängelse.

Polisen slog till mot den misstänkta knarkfabriken i ett industriområde i Hafnarfjörður i oktober 2008. Tillslaget var resultatet av flera månaders spaningsarbete tillsammans med Interpol.

I byggnaden fanns tillverkningsutrustning som enligt Interpol var den hittills mest avancerade som upptäckts. Där fanns också 38 kilo av ämnet P-2-NP, något som skulle ge drygt 14 kilo rent amfetamin. På gatan skulle det kunna drygas ut till 353 kilo amfetamin.

Polisen kom knarkfabriken på spåren i april 2008 sedan tullen tipsat om att ett företag som ägdes av en av männen förde in ämnen som kunde användas för att odla cannabis. I juli fick de kännedom om att han också hade ett parti amfetamin till försäljning.

Polisen spårade sedan männen till industrilokalen i Hafnarfjörður. När polisen genom telefonavlyssning fick veta att de var på väg att flytta tillverkningen slog de till för att stoppa produktionen och inte riskera att männen försvann med utrustningen.

De båda nu dömda greps några timmar senare. En av dem pluggade också kemi vid Háskóli Íslands för att skaffa sig bättre kunskaper om tillverkningen.

Hos en av männen hittades också 692 gram amfetamin och 18 kilo cannabis.

Männen, bosatta i Hafnarfjörður och Reykjavík, lärde känna varandra när de avtjänade fängelsestraff. En av dem är tidigare dömd för bland annat mordförsök.

Héraðsdómur Reykjaness dömer nu männen till långa fängelsestraff för grovt narkotikabrott. Mannen som var drivande i produktionen och dessutom hade stora mängder narkotika i hemmet döms till tio års fängelse. Hans kompanjon får åtta års fängelse.

Här kan du läsa mer om tillslaget och här kan du läsa domen i sin helhet.

Bilden visar amfetaminfabriken i Hafnarfjörður.

Foto: Lögreglan

Ny ö bildas i Jökulsárlón

Avsmältningen från Breiðamerkurjökull fortsätter att förvandla Jökulsárlón. Glaciärlagunen har inte bara blivit Islands djupaste sjö - nu har också en ö bildats i lagunen.

Breiðamerkurjökull har minskat kraftigt under året. Enligt Morgunblaðið har glaciären dragit sig tillbaka 200 meter.

Samtidigt fortsätter Jökulsárlón att bre ut sig på glaciärens bekostnad. Den mäter nu 22 kvadratkilometer och ökade i våras 0,7 kvadratkilometer på en dag - då föll nämligen en enorm bit is från jökeln ned i lagunen.

Där glaciären dragit sig tillbaka i år syns nu en bit mark som bildar en ö i Jökulsárlón. Den än så länge odöpta ön tros öka glaciärlagunens dragningskraft på turister ytterligare - trots nytt besökarrekord i somras.

Jökulsárlón är nu omkring 270 meter djup. Den sjö som tidigare var den djupaste, Öskjuvatn, mäter 217 meter. Den ligger norr om Vatnajökull på höglandet i vulkanen Askjas krater.

Här kan du läsa mer om hur Jökulsárlón växer.

Dagens citat

"Islänningarna har ett halvdussin album i sig vid det här laget, och förefaller ha renodlat de spretiga idéerna till mer salongsfäig flummusik. Instrumenteringen är kul och väldigt vacker med marimba, stråkar och vibrafon. Sången drömskt flytande, aningen Björksk. Detsamma gäller för musiken som vindlar, svindlar och drar mot okända inbjudande stränder."

Staffan Westfal i Västerbottens-Kuriren om Múms "Sing Along to Songs You Don't Know".

Johanna Sigurdardottir i dag: Om allting

Johanna Sigurdardottir i dag: Om alltinget säger nej till Icesave faller regeringen.

En händelse som ser ut som en tanke: Någ

En händelse som ser ut som en tanke: Någon fixar till alltingets fönster på årsdagen av Glitnirkraschen.

Dagens bonuscitat

"'The Sunshine Boy' is an extraordinarily beautiful docu: Fridriksson frames everything as if it were a romantic feature, and despite the deluge of often dry fact, the pure aesthetics of the movie keep one watching. Often enough, those facts and people are fascinating, too, albeit in awful ways: One family, the Meulmans, has three autistic sons. That the parents manage to keep it together so tenuously on camera is astonishing, considering the unimaginable burden they're shouldering."

John Anderson i Variety om Friðrik Þór Friðrikssons Sólskinsdrengurinn.

Med Sas till Island. Lite som att sälja

Med Sas till Island. Lite som att sälja sin själ till djävulen.

Recension: Wir sind alle Isländer

I dag är det ett år sedan Glitnir förstatligades. Ingibjörg Sólrún Gísladóttir, dåvarande utrikesminister och partiledare för Socialdemokraterna, fick höra om planerna av en slump under helgen. Centralbankschefen Davíð Oddsson hade förberett övertagandet och statsministern och partikamraten Geir H. Haarde var med på noterna.

Ingibjörg Sólrún Gísladóttir slumrade in med farhågorna om att den gamla konflikten mellan Davíð Oddsson och Jón Ásgeir Jóhannesson nu skulle explodera samtidigt som världsekonomin var på väg att kollapsa.

Intervjun med Ingibjörg Sólrún Gísladóttir är den stora behållningen med Wir sind alle Isländer, en bok där Halldór Guðmundsson och Dagur Gunnarsson skildrar krisen på Island genom intervjuer och bakgrundstexter.

Boken är avsedd för den tyska marknaden där intresset för Island är stort. Och visst funkar den som en introduktion till varför just Island drabbades så hårt av krisen. För den som är bekant med händelseförloppet och bakgrunden bjuder inledningsavsnitten få nyheter.

Att Halldór Guðmundssons sympatier inte ligger hos Självständighetspartiet är uppenbart. Då och då antyder han att flera av de ansvariga för bankkollapsen tillhör partieliten.

Mötena med "vanliga" islänningar - den enda kändisen utöver Ingibjörg Sólrún Gísladóttir är författaren Hallgrímur Helgason - som på något sätt berörts av krisen är betydligt mer givande.

Många vittnar om känslan att något var på väg att hända, att det kändes att bubblan bakom det ekonomiska uppsvinget var på väg att spricka. Men ingen anande hur djupt raset skulle bli. Även för den som misstänkte att konjunkturen skulle tvärvända var det en chock att fallet fick så stora konsekvenser.

Där staten har sitt moment 22 i Icesave-avtalet har en kvinna i Reykjavíkförorten Garðabær något motsvarande i hemmet. Hon vill flytta för att hennes hyperaktive son behöver hjälp som kommunen anser vara för dyr. I andra kommuner skulle sonen kunna få hjälp - men då krävs att de är folkbokförda där och att sälja huset är omöjligt eftersom marknadsvärdet inte är i närheten av de skenande lånekostnaderna.

Att strunta i ekonomin går heller inte. Skulle hon sälja i dag blir hon försatt i personlig konkurs och blir då dessutom av med jobbet.

Lösningen kan bli som för flera tusen andra islänningar: Att lämna landet och skulderna bakom sig och pröva lycka någon annanstans.

Läsaren möter också den polis som fick en 3,5 kilo tung sten i huvudet under demonstrationerna på Austörvöllur, en kvinna som undrar varför islänningarna förutsätts hålla ihop i svåra tider när vissa har missbrukat sitt förtroende, en man som berättar om skammen att vara arbetslös trots att han är långt ifrån ensam om att ha blivit uppsagd, och många fler.

Halldór Baldurssons politiska teckningar, som publiceras dagligen i Morgunblaðið, är också en av Wir sind alle Isländers stora förtjänster. I någon enstaka mening sammanfattas känslorna kring krisen.

En ensam skäggig stackare står på den där ensliga klippön i Atlanten. En palm, en fårskalle och ett fiskben. Solen skiner svagt, vad nu det kan tänkas betyda. I riktning EU och Icesave-avtalet kastar han en sista trotsig och fyra ord lång flaskpost: We will not pay.

Betyg: Tre påsar Djúpur.

Här, här och här kan du se några av Halldór Baldurssons bästa teckningar och här kolla in Morgunblaðiðs kronologi över krisen.

Nytt krispaket för att rädda ekonomin

Stora nedskärningar i den statliga administrationen. Det är ett av regeringens recept för att få ordning på ekonomin som presenterades i går.

Genom sammanslagningar där regionala myndighetskontor försvinner administrativt dubbelarbete. Regeringen har presenterat en diger lista på rationaliseringar: Färre och större polisdistrikt, färre tingsrätter, samordning mellan skattekontoren, sammanslagningar inom sjukvården i Vesturland och Fjallabyggð, Varnarmálastofnun läggs ned, samgåenden mellan olika universitet utreds och flera statliga verk kommer att slås ihop.

Uppenbara risker med regeringens förslag är att centraliseringen ökar på landsbygdens bekostnad. Samtidigt är arbetslösheten i dag betydligt högre i Reykjavík än utanför huvudstadskommunerna.

Samtidigt lovar regeringen att nya Landspítali ska byggas. Det skapar 800 arbetstillfällen under byggperioden. Prislappen är 50 miljarder isländska kronor, rapporterar Morgunblaðið. Arbeten med Búðarhálsvirkjun, Straumsvík och Suðurlandsvegur ska skapa ytterligare flera hundra jobb i den krisdrabbade bygg- och anläggningsbranschen.

Planerna för ett nytt resecentrum vid Vatnsmýrin i Reykjavík är ännu osäkra. Satsningen på att samla inrikesflyget, stadsbussar, långfärdsbussar och taxi samt i framtiden även eventuellt tåg och spårvagn har klubbats - men anläggningen hade redan då bantats avsevärt jämfört med det första förslaget.

Inrikesflygplatsen är omstridd och många vill flytta den utanför stadskärnan. Självständighetspartiets Gísli Marteinn Baldursson, ordförande för miljö- och kommunikationsnämnden i Reykjavík, anser enligt Fréttablaðið att det bästa vore att lägga ned flygplatsen för att även flytta inrikesflyget till Keflavík. I stället för att bygga nytt kan pengarna användas till att skapa en tågförbindelse mellan Reykjavík och Keflavík.

Regeringen har heller inte gett något besked om att skapa dubbla körfält i varje riktning i tunneln under Hvalfjörður. Samtidigt har krisen också minskat behovet av utbyggnaden - hälften av islänningarna använder bilen mindre nu än före finanskraschen, skriver Morgunblaðið.

Árni Páll Árnason presenterade i helgen ett förslag till lättnader för skuldsatta hushåll. Lånen ska även i fortsättningen vara indexerade men avbetalningarna ska knytas till löneindex - utan löneutveckling står också amorteringarna still, rapporterar Vísir.

Dessutom vill socialministern att skulderna ska justeras till samma nivå som i maj 2008. Regeringen hoppas att låntagarna därmed ska slippa den värsta valutasmällen som krisen orsakade samtidigt som avbetalningarna ska landa på en hanterlig nivå.

Åtgärderna är efterlängtade. 91,5 procent av islänningarna anser enligt en Gallupundersökning att mer måste göras för att hjälpa skuldsatta hushåll. Och 55 procent får enligt en Gallupmätning inte ekonomin att gå ihop eller kan med nöd och näppe betala räkningarna.

Statsminister Jóhanna Sigurðardóttir sa i lördags att en omläggning av skattesystemet är att vänta. Ett av målen är att åter locka utländska investerare till Island.

Intresse finns definitivt. En kinesisk delegation besökte Húsavík i förra veckan med uppdrag att undersöka möjligheterna att få tillgång till billig energi i området. Och norska investerare under ledning av Endre Røsjø är enligt Morgunblaðið intresserade av att investera 20 miljarder i det isländska näringslivet.

Omkring 2 500 nya företag har grundats sedan bankkollapsen. Siffrorna är i nivå med antalet före kraschen.

Fler personer väntas flytta från än till Island under de närmaste åren. I år väntas flyttnettot bli minus 4 800, nästa år minus 3 200 och 2011 minus 2 300 för att nå jämvikt år 2012. Enligt Fréttablaðið är det främst utländska medborgare som lämnar landet.

Þóroddur Bjarnason, professor i samhällsvetenskap vid Háskólinn á Akureyri, säger till Morgunblaðið att befolkningsminskningen kan vara positiv. Det minskar arbetslösheten och därmed statens kostnader.

Jóhanna Sigurðardóttir sa också i helgen att Icesave-frågan ännu är långt ifrån en lösning. Vad som sägs i samtalen mellan Island, Storbritannien och Nederländerna har heller ännu inte sipprat ut.

Finansminister hoppas att avtalet ska bli klart inom de närmaste veckorna så att Island kan ta emot nästa omgång lån från Internationella valutafonden. Men avtalet hänger på en skör tråd.

"They (Storbritannien och Nederländerna) want a legally binding guarantee that we will pay it back. ... We are bound by the law. Either the final outcome has to be in full compliance of the law or the law has to be amended", säger han till Reuters.

Här kan du se hela listan på regeringens besparingar och här läsa Jóhanna Sigurðardóttirs tal i sin helhet.

Dagens citat

"Det är ett kargt och trädlöst landskap, så det är bergen, lavan och havet som talar. Jag lånar mycket former därifrån."

Helena Morland i Västerbottens-Kuriren om utställningen "Land av is och eld", innehållande tolkningar av det isländska landskapet på aluminiumplåtar, som visas på Blickpunkten i Robertsfors till och med den 11 oktober.

Bild: Helena Morland

Dagens bonuscitat

"People here want Iceland to honour its international legal and ethical obligations, including the Icesave obligations. But here we are talking about sums equivalent to about half the GDP of the country. ... The IMF is holding a knife to our throat. We have great sympathy with those who lost their deposits but we won't pay more than we are capable of paying."

Hälso- och sjukvårdsminister Ögmundur Jónasson i The Guardian om Icesave-avtalet.

Massflykt från Morgunblaðið

Beslutet att utse Davíð Oddsson till chefredaktör för Morgunblaðið har skapat en massflykt från tidningen. Omkring 2 000 personer har sagt upp sina prenumerationer, flera tunga bloggare har hoppat av tidningens portal och många lovar att bojkotta även Morgunblaðiðs hemsida.

I förra veckan utnämndes Davíð Oddsson till chefredaktör för Morgunblaðið. Den förre centralbankschefen och statsministern har haft några tuffa första dagar på jobbet. Beslutet har som väntats mötts av massiv kritik från läsare som ogillar Davíð Oddssons politiska åsikter.

Omkring 2 000 prenumeranter har enligt uppgifter till Islandsbloggen nu avbeställt tidningen. Eftersom Davíð Oddsson för många är den enskilde person som bär det största ansvaret för finanskraschen fruktar kritikerna nu att Morgunblaðiðs rapportering hädanefter kommer att gå i chefredaktörens ledband - och då är det slut med den oberoende journalistiken i tidningen.

Bland de bloggare som har lämnat Morgunblaðiðs portal finns Árni Þór Sigurðsson, alltingsledamot för Gröna vänstern och ordförande för utrikesnämnden som har flyttat till konkurrenten Vísir, och Birgitta Jónsdóttir, ledamot för Rörelsen invald på ett mandat för Medborgarrörelsen som flyttar till Blogger.

The Reykjavík Grapevine kommer i fortsättningen att bojkotta Morgunblaðið. Dessutom är det slut med gratisprenumerationer på tidningen för alltingets ledamöter - men det är enligt Vísir ett ekonomiskt beslut och har inget samband med Davíð Oddssons tillträde.

Jóhannes Jónsson, grundaren av lågpriskedjan Bónus som sedan länge har en infekterad konflikt med Davíð Oddsson, säger till DV att det är obegripligt att göra en sjuk man till chefredaktör. Han tror också att Davíð Oddsson kommer att använda tidningen som ett språkrör för sina egna politiska åsikter.

Katrín Jakobsdóttir tror att utnämningen kan vara negativ för mediernas trovärdighet och att Davíð Oddsson kommer att sätta sin prägel på Morgunblaðið. Kulturministern säger också att mediernas oberoende är viktigt också för anställningstryggheten - journalisters jobb ska inte vara hotade bara för att någon med andra åsikter tar över tidningen, uppger DV.

Davíð Oddsson kritiserar i sin tur public service-bolaget RÚV för att gå Socialdemokraternas ärenden. Påståendet avfärdas enligt DV som fantasier av RÚV:s nyhetschef Óðinn Jónsson.

Konkurrenten Fréttablaðið har glatt noterat att bloggare och läsare övergett Morgunblaðið i samband med bytet av chefredaktör. Från Morgunblaðið är det tyst. Mest aggressiva är DV som på ledarplats också ironiserar över att Morgunblaðið i Davíð Oddsson har fått en chefredaktör som knappt kan skicka e-post.

Huvudpersonen för uppståndelsen tycks däremot ta kritiken med ro. I en intervju med Skjár Einn säger Davíð Oddsson att det beska mottagandet från Fréttablaðið och DV var väntat eftersom de ägs av eller har nära band till personer som alltid ogillat honom med Jón Ásgeir Jóhannesson i spetsen.

Han tycker själv inte att utnämningen är så märkvärdig. Om Socialdemokraternas förre ledare Ingibjörg Sólrún Gísladóttir skulle ta över Fréttablaðið utgår han från att hon skulle göra ett utmärkt jobb eftersom hon är en "begåvad och duktig kvinna".

Davíð Oddsson kommer naturligtvis att använda de kontakter och erfarenheter han skaffat sig under sin långa karriär som politiker och centralbankschef. Men han kommer inte att bryta sekretessen och avslöja några uppgifter om finanskraschen så länge den statliga utredningen pågår. När den väl är avslutad ska han överväga att publicera hittills okända uppgifter om bankkollapsen.

Enligt uppgifter till Islandsbloggen har reaktionerna bland journalisterna på Morgunblaðið varit blandade - från axelryckningar till dold upprördhet över utnämningen av Davíð Oddsson till chefredaktör.

"It was a huge surprise and people are concerned that he may try to rewrite history in his favour. ... We worry that the same powerful people are in control", säger en journalist på tidningen till Daily Telegraph.

Här kan du läsa mer om att Davíð Oddsson tar över chefredaktörsposten för Morgunblaðið.

Om journalister och ett fel som blir ett rätt

Syftet med Islandsbloggen har aldrig varit att tjäna som ett redskap för journalister som inte gör sitt jobb.

Vissa kolleger hämtar uppgifter härifrån och kreddar Islandsbloggen. Det är helt i sin ordning. Andra journalister hämtar inspiration från bloggen och gör egna självständiga jobb. Det är också helt i sin ordning och då behövs heller ingen källhänvisning.

Andra plockar uppgifter härifrån rakt av, kollar inte en enda bokstav eller uppgift på egen hand, utan tar kredd för andras arbete. Det är inte okej.

Mängder av uppgifter på Islandsbloggen är hämtade från isländska och andra medier. Här används de i regel i ett omarbetat och större sammanhang - dels för att det är roligare att försöka skildra större skeenden än enskilda händelser, dels för att de större greppen är något som ofta saknas i isländska medier.

Saknas källhänvisningar hos Islandsbloggen rör det sig om ett självständigt arbete. Att länka till källor vars uppgifter Islandsbloggen inte har kontrollerat är inte bara en självklarhet eftersom det är småruttet att ta åt sig äran för andras jobb. Det är också ett sätt att hantera ansvarsfrågan om det någon annan publicerade råkade vara fel eller vinklat uppåt väggarna.

Kanske svider det lite för mycket för att vissa journalister - även om de flesta agerar hederligt och har lärt sig att hantera den här och andra bloggar som källor - ska våga medge att många bloggare gör ett bättre jobb och har större kunskaper inom ett visst ämnesområde än journalisterna själva.

På ett sätt är det väl trevligt att Islandsbloggen anses så trovärdig att vissa litar blint på den. Fast det är trist att lägga ned tid på något som någon enstaka plankar rakt av utan någon som helst respekt för den arbetsinsatsen.

Det här är ingen nyhetsbyrå eller en översättningstjänst. Och det är inte en genväg för den som inte orkar göra sitt jobb.

Visst, det går utmärkt att hämta uppgifter härifrån. Men den som inte orkar plöja den där 200-sidiga rapporten (eller vad det nu är) på egen hand utan förlitar sig på den här eller andra bloggar bör i alla fall ha journalistisk heder nog att medge det.

För somliga består Islandsbevakningen av att häcka här. Det funkar för några enstaka att mjölka Islandsbloggen men inte att medge det genom att ge kredd. Och det slår tillbaka.

I förra veckan förekom en kort stund ett avsiktligt fel i ett inlägg - det kändes i ärlighetens namn så där att för ett ögonblick leka med bloggens trovärdighet, men det kändes ändå nödvändigt att testa.

Eftersom någon baserat tidigare rapportering om samma ämne på ett flitigt surfande och intensivt sökande på Islandsbloggen - plus några egna missförstånd som visat att något eget arbete eller några faktakollar inte gjorts - smög jag in ett litet detaljfel.

Och visst, även det felet, som aldrig har funnits någon annanstans än här, kom med inför jag vet inte hur många tusen personer. Eftersom kredden i vanlig ordning uteblev var felet inte längre Islandsbloggens utan någon annans. Puh!

Efter att journalisten surfat klart för dagen rättades det planterade felet och den cachade sidan raderades. Vips har misstaget aldrig funnits hos Islandsbloggen utan bara i journalistens rapportering, där det i vanlig ordning inte gjordes någon egen kontroll av några uppgifter. Och där skvalpar felet alltjämt omkring.

Det hela är bara en simpel fråga om grundläggande pressetik och ren självbevarelsedrift. Den som låter någon annan göra jobbet åt sig och försöker komma undan med det kommer förr eller senare att stå med rumpan bar.

Heta källor skållar fiskar i Kleifarvatn

Varma källor skapades på botten av sjön Kleifarvatn efter jordskalvet i Suðurland år 2000. Fiskar söker sig ofta till källorna eftersom bubblorna av det kokande vattnet attraherar dem - där skållas de levande av hundragradigt vatten.

Kleifarvatn är en av Islands mest mytomspunna sjöar. Enligt sägnen finns ett sjöodjur i Kleifarvatn och efter det kraftiga jordskalvet 2000 sjönk vattennivån flera meter. Skalven tros ha öppnat små kanaler i botten som fick vattnet att försvinna.

Efter några år upphörde avrinningen och vattennivån började åter att stiga. Hålen i sjöbotten tros ha täppts till med tiden.

Jordskalvet skapade också underjordiska heta källor på botten i sjöns södra del. Dykningar visar nu att fiskar ofta söker sig till källorna. Men de får enligt Morgunblaðið betala ett högt pris för nyfikenheten.

Vid källornas utlopp kokar vattnet. Framför allt öringar lockas till området och ligger döda i stora mängder på sjöbotten.

Här kan du läsa mer om Kleifarvatn.

Dagens citat

"Den kreativa scenen sluter sig samman och tas mer på allvar som industri. ... Man märker en nästan trotsig solidaritet ... eftersom åren av isolerad fattigdom och karghet inte ligger särskilt långt borta på Island."

Iceland Music Exports Anna Hildur Hildibrandsdóttir i Berliner Zeitung om krisens inverkan på den isländska musikscenen.

Foto: Icelandmusic.is

Dagens bonuscitat

"The particular brilliance of Kari and his work lies in his close attention to character and his refusal to over-explain. Though both Jacques and Lucas very clearly have complicated histories, Kari doesn't bother with them at all. He simply introduces us to them as they are now and lets us live with them for a while. While there certainly are plots points that must be hit and a steady progression to the story, Kari is never so beholden to plot that he can't stop awhile to simply spend some time trading stories in the bar and enjoying the company of its motley patrons."

Todd Brown i Twitch Film om Dagur Káris The Good Heart.

Kvinnan som blev en säl och ett ullplagg

Den gamle fiskaren vandrade längs den svarta lavastranden vid Vík í Mýrdal. Det var tidig morgon och han var ensam uppe. Vacker sång lockade honom till en grotta. Där hittade han en mängd sälskinn - han tog med sig ett och gick hem.

Morgonen därpå återvände han till grottan. Nu hördes gråt i stället för sång från grottan. Där satt en flicka naken och otröstlig. Han gav henne en filt och tog med henne hem.

Så småningom fastnade det udda paret för varandra, gifte sig och fick sju barn. De behandlade varandra väl, men kvinnan satt ofta och tittade längtansfullt ut mot havet.

En juldagsmorgon när fiskaren gått till kyrkan råkade kvinnan hitta nyckeln till den kista där mannen en gång för länge sedan hade gömt sälskinnet. När mannen återvände från gudstjänsten var både hustrun och skinnet borta.

Flera hade sett kvinnan vandra mot havet i rask takt. "Jag har sju barn i havet och sju på torra land", ska hon ha sjungit på vägen.

Kvinnan återvände aldrig. Men mannens fiskelycka vände däremot. Varje gång han gav sig ut med båten rodde han i land med stora fångster. Och så fort de sju barnen lekte på stranden tittade en säl på dem med tårfyllda ögon.

Så lyder en folksaga från Vík í Mýrdal. Men det är också ett klädesplagg signerat designkollektivet Vík Prjónsdóttir.

Brynhildur Pálsdóttir, Egill Kalevi Karlsson, Guðfinna Mjöll Magnúsdóttir, Hrafnkell Birgisson och Þurídur Rós SigurÞórsdóttir står bakom en egensinnig och humoristisk linje - i stället för klassiska Islandströjor har Vík Prjónsdóttir skapat bland annat ett sälskinn och en skäggmössa som lyfter fram mustaschen. Kläderna hämtar inspiration från sägner och myter och är stickade i glada, brokiga färger av isländsk ull.

Vík Prjónsdóttir ser det som ett sätt att förnya en isländsk tradition. Plaggen stickas i just Vík av Víkurprjón, en av Islands mest ansedda tillverkare av plagg i ull.

Historien om fiskaren, kvinnan och sälskinnet är hämtad ur Jón R. Hjálmarssons A Traveller's Guide to Icelandic Folk Tales.

Här kan du läsa mer om Vík í Mýrdal.

Foto: Gulli Már/Vík Prjónsdóttir

Ex-minister rasar mot förtal på nätet

Uthängd som en stupfull kvinnotjusare som snabbt fick banklånen avskrivna. Björgvin G. Sigurðsson har tröttnat på ryktesspridningen på nätet och kräver nu att myndigheterna tar ansvar för att de som har förtal som hobby stoppas.

Björgvin G. Sigurðsson, socialdemokrat och före detta handelsminister, har länge varit omgiven av rykten. Påståendena om att han skulle ha fått banklån avskrivna blev till sist så ihärdiga att han så småningom tvingades att gå ut och dementera ryktena.

En skvallertråd på Er.is har vigts åt rykten om Björgvin G. Sigurðsson. Efter att någon skrivit att han vid flera tillfällen varit stupfull på uteställen samt gärna raggar upp unga kvinnor har han fått nog av ryktesspridningen.

Nu kräver han i ett inlägg på Pressan att de som ägnar sig åt förtal på internet också straffas för det. Anonymiteten gör att vissa har spridningen av påhittade historier som fritidssysselsättning, något som enligt Björgvin G. Sigurðsson måste få ett stopp.

Det grundlösa skvallret hotar nämligen både respekten för politikerna och deras privatliv. Dessutom nappar ibland kändistidningarna på pikanta detaljer hämtade från nätet utan att bekymra sig om att kontrollera sanningshalten i påståendena.

Genom att faktiskt åtala för förtal betydligt oftare skulle staten kunna visa att nätet inte är en ansvarsfri zon. Han tror att det på sikt skulle ha en självsanerande effekt.

Någon ny internetlagstiftning är dock inte på väg. Förtal på nätet skiljer sig inte på något sätt juridiskt från annat förtal. Kulturminister Katrín Jakobsdóttir arbetar visserligen med en ny medielag men den kommer inte att rikta in sig på internetbrottslighet. Syftet är i stället att förena lagstiftningen för journalistiska sajter, tidningar, radio och tv.

I nuläget finns två uppsättningar av medielagstiftning, en som gäller tryckta skrifter där lagstiftaren är justitiedepartementet och en som gäller tv och radio där ansvaret vilar på kulturdepartementet.

Dagens citat

"Vi trivs här, och skulle säkert kunna tänka oss att stanna. Men det är en senare fråga – nu handlar det om att klara nytt kontrakt. Det är där allt fokus ligger. Allt annat tar vi efteråt."

Margrét Lára Viðarsdóttir i Kristianstadsbladet om livet i staden tillsammans med sambon Einar Örn Guðmundsson som spelar handboll med IFK Kristianstad.

Dagens bonuscitat

"I centrum står läraren Jón, en förvirrad man som försöker navigera mellan kärlek, vänskap och smärtsamma minnen. Något som kan vara nog så svårt även om det är på en mycket begränsad yta – den halsbrytande vackra ön Flatey vid Västfjordarna, nordvästra Island."

TT Spektras Erik Helmerson i Ystads Allehanda om Brúðgummin.

Besparingskrav hotar Náttúruminjasafn Íslands

Náttúruminjasafn Íslands skulle öppna i höst efter att ha varit stängt sedan våren 2008. Men sparkraven äventyrar museets framtid och museichefen Helgi Torfason känner sig bortprioriterad av staten.

Våren 2008 stängde Náttúruminjasafn Íslands i Reykjavík. Museet hade då varit inhyst i dåliga och trånga lokaler vid Hlemmur. Huset var tänkt som en tillfällig lösning men blev långvarig i takt med att föreslagna tomter öronmärktes för andra projekt.

Behovet blev inte mindre akut av ett omfattande varmvattenläckage som inträffade i december 2006. 300 liter vatten forsade ut när en ledning sprack och skadade delar av utställningarna som främst bestod av uppstoppade djur. Tre veckor tidigare orsakade ett annat vattenläckage mindre skador - då skadades värdefulla dokument av vattenmassorna.

Den 1 juli 2007 satte dåvarande miljöministern Þórunn Sveinbjarnardóttir äntligen spaden i marken vid en tomt i Garðabær. Planen var att öppna under hösten 2009.

Men nu tycks framtiden för museet åter osäker. Náttúruminjasafn Íslands ska spara 25 procent nästa år, något som enligt Helgi Torfason hotar hela verksamheten. Museichefen undrar varför Náttúruminjasafn Íslands tvingas till så stora nedskärningar när Islands två övriga ledande museer, Þjóðminjasafn Íslands och Listasafn Íslands, får ett sparbeting på sex procent, skriver Fréttablaðið.

Helgi Torfason anser att regeringen uppenbarligen tycker att Konstmuseet samt Nationalmuseet är viktigare än Naturhistoriska museet och säger att han var beredd på nedskärningar på ungefär tolv procent. Men med dubbla besparingskrav tror han inte ens att det går att inviga de nya lokalerna i Garðabær.

Hembränningen ökar i krisens spår

Försäljningen av alkohol hos statliga Vínbúðin minskar. Samtidigt ägnar sig allt fler islänningar åt hembränning.

Regeringen har höjt alkoholskatten som ett sätt att dra in mer pengar till staten. Det senaste året har butikspriserna stigit med i snitt 36 procent på grund av kronans låga växelkurs och högre skatter. Ytterligare skattehöjningar är på väg.

Samtidigt har försäljningen i butiker som säljer öl- och vinsatser enligt Vísir ökat med 50 procent. Hembränningen har också ökat kraftigt, uppger polisen.

I augusti minskade försäljningen hos det isländska systembolaget Vínbúðin med 32 procent, enligt statistik från Rannsóknasetur verslunarinnar vid Háskólinn á Bifröst. Enligt ÁTVR är det främst dyrare alkoholvaror som starksprit, champagne och cognac som islänningarna nu ratar.

Om trenden med vikande försäljning på Vínbúðin håller i sig återstår att se. En förklaring till den stora nedgången i augusti kan vara att långhelgen verslunarmannahelgi började redan i juli i år.

Dagens citat

"Den heter Hyldýpið och är en Reykjavíkhistoria som handlar om en 20-årig kille från Ísafjörður som flyttar till stan. Utgångspunkten är en vanlig kille som blir inblandad i ovanliga grejer."

Deckarförfattaren Stefan Máni i Fréttablaðið om den kommande spänningsromanen Hyldýpið, Avgrunden.

Foto: Sjálfstæðisflokkurinn

Dagens bonuscitat

"Den röda tråden på 'Butterflies and Elvis' stavas ballader, allt omslutet i en sömngångaraktig Lugna Favoriter-anda. En stel, mekanisk mainstreamstil utmärker soundet, vilket gör den till ett skolexempel på hur mycket mer än en kraftfull röst som krävs för att skapa ett intressant album. Högst på den listan står ett eget uttryck och en personlig prägel."

Eva Åkesson i Nerikes Allehanda om Yohannas "Butterflies and Elvis".

Foto: RÚV

Dagens bild

I måndags bjöd regissörerna Friðrik Þór Friðriksson, Ragnar Bragason och Hilmar Oddsson in besökarna på Reykjavík International Film Festival till en visning i hemmet. Friðrik Þór Friðriksson verkar ha tagit väl hand om kvällens gäster - en underbar bild från Morgunblaðið visar att veteranfilmaren åtminstone hade poppat popcorn för ett helt kompani och några till.

Ingen dömd för människohandel

Kvinnan greps misstänkt för att ha drivit en bordell på Hverfisgata i centrala Reykjavík. Men när hon nu åtalas i Héraðsdómur Reykjaness är det enbart för narkotikabrott och misshandel. Det isländska rättsväsendet har nämligen enligt en rapport aldrig lyckats bevisa att någon gjort sig skyldig till människohandel.

Den nu åtalade kvinnan greps på flygplatsen i Keflavík i februari i år. Hon misstänktes då för att tillsammans med sin sambo ha legat bakom smugglingen av 400 gram kokain till Island från Nederländerna.

När hon stoppades lyckades hon i tumultet som uppstod bita en polis i rumpan. Det är också det enda som hon erkänner.

Hon lejde två belgiska kvinnor, 26 och 31 år gamla, för att utföra själva smugglingen. Kvinnan betalade dem 10 000 euro för arbetet. Hon hittade dem genom att sätta in platsannonser i flera tidningar. I förhör pekar de belgiska kvinnorna ut henne som hjärnan bakom smugglingen.

Kvinnan misstänktes också för att ha drivit en bordell i Reykjavík där utländska kvinnor ska ha tagit emot sexköpare mot att hon fått del av inkomsterna. Flera av de prostituerade kan enligt uppgift ha varit offer för människohandel.

Utredningen om bordellen fortsätter men leder sannolikt inte till åtal för människohandel. I så fall passar det väl in på mönstret från liknande utredingar.

Polisen har utrett eller fått kännedom om 59 fall av misstänkt människohandel de senaste tre åren. Inte ett enda har lett till åtal.

En ny rapport kritiserar enligt RÚV det isländska rättsväsendet för bristande kunskaper om trafficking. Trots att det vid flera tillfällen uppenbart har rört sig om misstänkt människohandel har varken polis eller åklagare agerat.

Fem kinesiska kvinnor dömdes för att ha använt falska pass. De mellanlandade i Keflavík på väg till USA - trots att det fanns indikationer på att de riskerade att utnyttjas av slavhandlare fick de fortsätta resan, minus böterna för dokumentförfalskningen.

En kvinna stämde arbetsgivaren för outbetalda löner och vann. Och han dömdes för att ha förfalskat hennes namnteckning. Innan missförhållandena avslöjades fanns misstankar om att kvinnan arbetade under slavliknande omständigheter på massagesalongen. Ändå utreddes inte farhågorna.

Rättsväsendet får också kritik för att vara långsamt. 2007 fick polisen tips om att flera anställda på en restaurang i Reykjavík tvingades att arbeta under slavliknande förhållanden. Men så fort utredningen påbörjats lämnade personalen landet och en ny ägare tog över. Efter ett tag las utredningen ned utan resultat.

Davíð Oddsson chefredaktör för Morgunblaðið

Davíð Oddsson är ny chefredaktör för Morgunblaðið. Tillsammans med Haraldur Johannessen, tidigare chefredaktör för Viðskiptablaðið, ska han försöka få tidningens ekonomi på fötter. De första nedskärningarna aviserades i går: 30 journalister får gå och söndagstidningen hårdbantas och börjar distribueras ihop med lördagsutgåvan.

Styrelsen för det isländska journalistförbundet Blaðamannafélag Íslands kritiserar beslutet i ett uttalande. Davíð Oddsson riskerar tidningens trovärdighet och hotar att omöjliggöra rapporteringen om finanskraschen där den före detta statsministern och centralbankschefen är en av huvudpersonerna. Han är ingen garant för en fri debatt och oberoende journalistik. Att ge en politiker jobbet äventyrar därmed också tidningens möjligheter att överleva.

Enligt uppgifter till Islandsbloggen sa ett tiotal personer upp sina prenumerationer på Morgunblaðið redan i går. På konkurrenten Fréttablaðið uppges utnämningen ha tagits emot med glädje - där ser många journalister Davíð Oddsson som en belastning vilket kommer att gynna den egna tidningens trovärdighet.

30 journalister får lämna sina arbeten på Morgunblaðið. Samtidigt börjar den nuvarande söndagstidningen att delas ut ihop med lördagsutgåvan för att spara pengar.

Tidningen får nu ett dubbelkommando bestående av Davíð Oddsson och Haraldur Johannessen. De möter personalen för första gången i dag.

Tillsammans med ägaren Árvakur väntar nu ett svårt arbete med att få ekonomin att vända. Morgunblaðið har de senaste åren varit ett förlustprojekt. När nya ägare tog över Árvakur tidigare i år uppges skulderna ha uppgått till cirka 500 miljoner isländska kronor.

Tidningens trovärdighet har det senaste året rasat nästan lika snabbt som dess upplaga samtidigt som prenumeranternas medelålder fortsätter att stiga. Att ge uppdraget att hitta nya läsare och annonsörer och därigenom rädda tidningen till Davíð Oddsson, en av Islands mest avskydda personer, är onekligen ett vågat beslut.

Sigurður Már Jónsson blir ny chefredaktör för Viðskiptablaðið efter Haraldur Johannessen.

Här kan du läsa Islandsbloggens analys av utnämningen av Davíð Oddsson till chefredaktör för Morgunblaðið.

Foto: Lennart Perlenhem/Norden.org

Dagens citat

"Jag har alltid haft med låtar på GusGus skivor efter att jag slutade och därför var det här ett mycket naturligt beslut. GusGus är ett fenomen och liknar en encellsorganism som förändras och formas på oförutsedda sätt så att man oavbrutet får uppleva något nytt och därför aldrig får nog."

Daníel Ágúst Haraldsson i Fréttablaðið om beslutet att medverka på GusGus album "24/7". Skivan är inspelad i Tankurinn i Flateyri, en byggnad som länge användes för förvaring av fiskolja. Huset, som byggdes 1925, förvandlades 2007 till en inspelningsstudio där Múgsefjun var först ut.

Dagens bonuscitat

"Jag har märkt ett stort intresse bland dem, man såg genom deras framgång vilken god möjlighet det här är att göra sin musik känd ute i den stora världen."

Þórhallur Gunnarsson, programchef på RÚV, i Fréttablaðið om det stora isländska intresset för Eurovision Song Contest efter Jóhanna "Yohanna" Guðrún Jónsdóttirs andraplats i årets tävling. Sista datumet för att skicka in bidrag är den 5 oktober och programledare blir sannolikt Eva María Jónsdóttir och Ragnhildur Steinunn Jónsdóttir.

Bra år för havsörnen på Island

36 havsörnsungar har överlevt sommaren på Island. Det är sannolikt det högsta antalet på över hundra år, skriver Fréttablaðið.

När havsörnsstammen var som starkast omfattade den cirka 200 par som levde längs med hela den isländska kusten. Men örnen var inte omtyckt och under 1800-talet drevs den bort från delar av Island. Många fåglar förgiftades också.

1960 fanns bara 20 havsörnspar kvar på Island. Att arten var nära utrotning blev startskottet för arbetet att värna fågeln. Nu finns 65 kända havsörnspar. De återfinns mellan Faxaflói i söder och Húnaflói i norr. Majoriteten håller till på öar i Breiðafjörður samt längs med Västfjordarnas kust.

Náttúrufræðistofnun Ísland och Arnarsetur Íslands följer nu havsörnarna under hela året. En besvikelse var att örnparet vid Gilsfjörður vid Reykhólar i Västfjordarna inte fick några ungar. Där hade Arnarsetur Íslands monterat en webbkamera som gjorde det möjligt att följa fåglarna dygnet runt.

Här kan du läsa mer om havsörnen på Island.

Teckningstävling med Jónsi & Alex

Ta fram fantasin och färgkritorna och en mängd signerade Jónsi & Alex-prylar kan bli dina. Jón þor "Jónsi" Birgisson och Alex Somers bjuder på fina priser i duons egen teckningstävling.

På Jónsi & Alex hemsida kan du ladda ned deras Coloring Book. Sedan är det bara att välja en teckning och gå lös på den med färgkritor, vattenfärg, tusch och andra grejer och mejla in konstverket senast den 15 oktober.

Vinnaren får ett paket med olika signerade Jónsi & Alex-prylar. Fem personer får en signerad cd-skiva som tröstpris.

Sista oljebolaget hoppar av Drekasvæðið

Sagex Petroleum och Lindir Exploration drar tillbaka sina ansökningar om att få söka efter olja och gas i Drekasvæðið. Företagen är fortfarande mycket intresserade av de fyndigheter som tros finnas i området, men riskerna anses i nuläget vara för stora.

Aker Exploration drog tillbaka sin ansökan i somras. Även det med hänvisning till de stora kostnaderna. Det innebär att samtliga bolag som sökt tillstånd för tillfället avstår från ytterligare undersökningar.

Samtliga bolag anser också att den isländska staten måste sänka skatten för att det ska bli gynnsamt att leta - i nuläget beräknas den på den mängd olja eller gas som tas upp utan att ta hänsyn till kostnaderna för utvinningen.

Problemet för staten är sannolikt främst lågkonjunkturen. Prognoserna för Drekasvæðið är synnerligen gynnsamma men kostnaderna för sökandet är höga. Fyndigheterna finns på ett djup av minst 2 000 meter omkring 30 mil ut till havs. Internationella bedömare trodde också att fler hade visat intresse för området om anbudsprocessen hade inletts under ett mer gynnsamt konjunkturläge.

Även om avhoppen naturligtvis innebär att processen försenas så finns fortfarande stora förhoppningar knutna till Drekasvæðið. Norge aviserade nyligen att det finns flera intresserade av att leta efter olja i det område som gränsar till Drekasvæðið i norr. Dels har isländska staten rätt till 25 procent av skatteintäkterna därifrån, dels skulle ett kombinerat sökande med flera bolag inblandade minska riskerna och kostnaderna för de enskilda företagen.

Statoil är ett av bolagen med stort intresse för områdena kring Jan Mayen-ryggen. Enligt uppgifter till Islandsbloggen var det snarare politiska skäl som gjorde att Statoil valde att invänta tillstånd för den norska zonen i stället för den isländska. Flera norska experter har också varit de mest förhoppningsfulla när det gäller Drekasvæðið.

På kort sikt är de ekonomiska konsekvenserna av förseningen små. I regionen är arbetslösheten låg även om många naturligtvis hade hoppats på att jakten på olja skulle betyda satsningar på bättre infrastruktur i nordost.

Avhoppet var dock ingen överraskning. Det säger en ledande kommuntjänsteman i regionen som är aktuell som bas för sökandet efter olja och gas till Islandsbloggen. Signalerna från företagen har varit negativa den senaste månaden.

Men uppgiftslämnaren tror också att avhoppet är en del i ett spel för att försöka få staten att minska skatterna. Oljebolagen anser enligt källor att de utländska företag som är verksamma inom aluminiumindustrin på Island har fått betydligt bättre villkor - genom att dra sig ur hoppas bolagen nu att den investeringstörstande regeringen ska sänka skatten och garantera infrastrukturen i regionen för att ytterligare minska kostnaderna.

Den 15 oktober skulle nästa steg i anbudsförfarandet ha inletts. I och med att samtliga intressenter nu har hoppat av blir det inte så. Orkustofnun väntas dock i början av nästa år bjuda ut fler zoner inom Drekasvæðið.

Här kan du läsa mer om planerna för en isländsk oljeindustri.

Karta: Orkustofnun

Dagens citat

"Whatever you say about the Icelandic banks, they operated within the framework of the European regulations on banking and finance. ... The paradox is that we have a pan-European financial market but we didn’t have a pan-European regulatory and control mechanism."

Islands president Ólafur Ragnar Grímsson i Bloomberg om de isländska bankerna och finanskrisen.

Dagens bonuscitat

"Båda serierna har fått bidrag av skattebetalarna genom Kvikmyndamiðstöð Íslands och därför är det vår skyldighet att se till så att publiken har möjlighet att se premiären. ... Visningstiden för 'Fangavaktin' har annonserats i flera månaders tid. Därför tycker jag att det är underligt att ett mediebolag som skattebetalarna finansierar lägger sin programtablå med det särskilda målet att förstöra för privatkanalerna."

Pálmi Guðmundsson, chef för Stöð 2, i Fréttablaðið om att tv-kanalen byter sändningstid för söndagens premiär av "Fangavaktin" eftersom RÚV sänder första avsnittet av dramaserien "Hamarinn".

10 000 längtar efter blå Opal

2005 slutade Nói Síríus tillverka blå Opal. Ett EU-direktiv förbjöd användningen av kloroform i livsmedel och samtidigt gick det inte längre att få tag på det ämne som smaksatt godiset sedan 1950. Nu kräver nästan 10 000 personer att blå Opal ska börja säljas igen.

1950 skapade Nói Síríus tre pastiller i eleganta förpackningar, röd, grön och blå Opal. De två förstnämnda finns fortfarande på marknaden.

Blå Opal fanns i butikerna till och med 2005 då produktionen upphörde. Anledningen var ett EU-direktiv som stoppade kloroform i livsmedel. Men det stora problemet var enligt Nói Síríus att tillverkaren av det smakämne som använts till blå Opal la ned produktionen. Företaget letade förgäves efter ett ersättningsämne men misslyckades och därför försvann godiset från marknaden.

Men den berättelse som gett godiset kultstatus så här i efterhand är tveklöst att kloroform var en av ingredienserna. Många köper inte förklaringen om smakämnet, som borde ha gått att återskapa, utan tror i stället att det var just kloroform som gav blå Opal sin karakteristiska smak.

Facebook-gruppen som kräver att produktionen återupptas samlar nästan 10 000 personer.

Grön och röd Opal tillverkas alltså än i dag efter 59 år på marknaden. Gul Opal fanns under några år men produktionen har nu upphört. Och så finns svart Opal som också är Islandsbloggens favorit: Den är sinnessjukt salt men är ett måste för varje seriös lakrits- och salmiaknarkoman.

Eftersom Sverige snaskmässigt är ett u-land finns inte Opal att få tag på här. I Danmark finns Opal hos Irma - visserligen under ett annat namn men de är tillverkade av Nói Síríus på Island där de säljs under namnet Opal. Här rör det sig dock om sugtabletter med mint- och salmiaksmak. Lakritspastillerna är riktigt goda men kommer inte i närheten av svart Opal.

Nästan i samma klass är dock pastillerna Salmiak på Irma som också är tillverkade av Nói Síríus. De smakar som svart Opal men är lite snällare. Godiset säljs med en fantastisk liten anmärkning: "Voksenlakrids - ikke børnelakrids".

Gratis isländsk språkkurs på Youtube

Att lära sig isländska genom Youtube är förmodligen inte det lättaste. Eva Natalja Róbertsdóttir och Expert Village gör i alla fall ett ambitiöst försök och bjuder på massor av användbara fraser för resan. På klippet ovan finns meningar som kan vara användbara på flygplatsen - här hittar du fler delar av språkkursen i isländska.

Därför är Davíð Oddsson fel för Morgunblaðið

Davíð Oddsson ryktas ta över Morgunblaðið. Men är han rätt person för jobbet? Förmodligen inte.

I måndags hävdade Eyjan att det var klart - Davíð Oddsson skulle presenteras som ny chefredaktör för Morgunblaðið efter tisdagens styrelsemöte i ägarbolaget Árvakur. Så blev det inte.

Vem som tar över tidningen väntas bli klart i veckan. Enligt uppgifter till Islandsbloggen var styrelsemötet inte särskilt muntert - kraftiga personalnedskärningar väntar och möjligheten att gå ned på färre utgivningsdagar snabbutreds. Men vem som får uppdraget att leda tidningen är ännu inte känt.

Om Davíð Oddsson får jobbet är beslutet lika vågat som oväntat. Morgunblaðið blöder och läget på annonsmarknaden är kärvt. För att åter nå vinst krävs sannolikt stora besparingar - samtidigt som tidningens journalistik måste vara så högklassig att läsarna fortsätter att prenumerera i stället för att nöja sig med Fréttablaðið som stora delar av befolkningen får gratis i brevlådan.

Davíð Oddssons journalistiska meriter är få. Han var politisk kommentator på Morgunblaðið under ett par år på 1970-talet, har gjort humorprogram i radio och var huvudredaktör för förlaget Almenna bókafélagið.

Utanför journalistiken är meritförteckningen desto längre. Davíð Oddsson är utbildad jurist, har varit borgmästare i Reykjavík, statsminister, utrikesminister och chef för Seðlabanki Íslands. Brett kontaktnät, internationell erfarenhet och vana att handskas med journalister är definitivt stora tillgångar på en så utsatt post.

Davíð Oddssons möjligheter att lyckas med uppdraget att få den krisdrabbade tidningen på fötter går inte att särskilja från hans roll i debatten om finanskrisen. Och det handlar inte om hans eventuella ansvar för att det gick snett, själva ansvarsfrågan är en annan diskussion.

Men som chefredaktör för Islands mest respekterade dagstidning krävs helt andra egenskaper än han visat prov på tidigare. Frågan är om den mångsidige Davíð Oddsson besitter även dessa.

För Självständighetspartiets trogna väljare är han säkert ett utmärkt val. Det befäster de historiska banden mellan partiet och tidningen och han står för en tydlig politisk linje. Davíð Oddsson är en garant för att Morgunblaðiðs ledarsidor kommer att gå i polemik med regeringen i de viktigaste politiska frågorna: Icesave-uppgörelsen, EU-medlemskapet och omfördelningen av fiskekvoterna. Problemet är bara att de läsarna inte räcker för att tidningen ska gå runt.

Framtidsutsikterna för Morgunblaðið är dystra. Andelen unga läsare sjunker stadigt liksom upplagan och möjligheterna att locka nya prenumeranter tycks inte goda. I den bemärkelsen har Morgunblaðið samma problem som majoriteten av de svenska dagstidningarna: De som är beredda att betala för en dagstidning är rent krasst på väg att dö ut.

Den auktoritära tidningen är också på väg att försvinna. Nätet har öppnat dörren för de debatter som tidningarna vill tiga ihjäl. Att inte kunna medge egna misstag fungerar därför inte längre. Ett öppet samtal är ett måste.

Självkritik har inte varit Davíð Oddssons bästa gren tidigare. Ska han lyckas på Morgunblaðið krävs en helt annan ödmjukhet inför läsarna än den han visade under sin tid som centralbankschef. Att peka med hela handen funkar inte för en tidning vars enda hopp om överlevnad är att engagera islänningarna och bli ledande i samhällsdebatten - Morgunblaðiðs roll som näst intill ensam nyhetsförmedlare är sedan länge förbi.

Förtroendet för Morgunblaðið sjönk rejält i samband med finanskraschen. Kritikerna ansåg att tidningen låtit bli att granska missförhållanden och försökte tysta ned de folkliga protesterna mot den dåvarande regeringen för att inte stöta sig med Självständighetspartiet.

Oavsett om så var fallet innebär valet av Davíð Oddsson öppet mål för kritikerna - varje frågetecken kring en publicering kommer att förklaras med kopplingarna till Självständighetspartiet. Den som ogillar chefredaktörens förflutna som politiker eller centralbankschef har syndabocken klar.

För inte så länge sedan visade en opinionsmätning att inte ens var tionde islänning kände förtroende för honom. Det är inget gynnsamt utgångsläge för någon vars arbete till stor del bygger på just läsarnas förtroende.

Och för den del av det isländska folket som - rätt eller fel - anser att Davíð Oddsson har ett ansvar för finanskraschen innebär valet att tidningens trovärdighet naggas ytterligare i kanten. Det är heller inte någon bra utgångspunkt för att locka nya läsare.

På samma sätt som valet vore häpnadsväckande (det är trots allt motståndarnas våta dröm på samma sätt som Mona Sahlin var Sverigedemokraternas "favorit" till ny partiledare för Socialdemokraterna) vore det naturligtvis också spännande.

Den färgstarke Davíð Oddsson kan som sagt bocka av ett antal tunga prestigejobb. Nu ryktas han få ännu ett. Vilket blir hans avtryck den här gången? Mycket kan sägas om ett sådant val, men tråkigt vore det sannerligen inte.

För ett drygt år sedan kändes Morgunblaðið ganska sömnig. Efter bankkollapsen har tidningen blivit betydligt piggare och vassare än Fréttablaðið, med fler egna nyheter och flera tunga avslöjanden. Före krisen kändes det snarare som att den gratisutdelade uppstickaren gång på gång slog den anrika betaltidningen på fingrarna.

I dag är Fréttablaðið bättre på nöje men knappast något annat. Tidningen har minskat upplaga, dragit in på distributionen och gått ned på sexdagarsutgivning. Ändå är det ekonomiska läget bekymmersamt på grund av annonsmarknaden. Det senare gäller också Morgunblaðið.

Stora personalnedskärningar på Morgunblaðið är att vänta. Dessutom väntas tidningen enligt obekräftade uppgifter gå ned på sexdagarsutgivning. Det var Fréttablaðið som tvingade Morgunblaðið att komma ut sju dagar i veckan, när konkurrenten har dragit in söndagsutgivningen kan Morgunblaðið gå samma väg för att spara pengar.

Davíð Oddsson är visserligen en revanschsugen 61-åring men frågan är ändå om inte chefredaktörskapet för Morgunblaðið skulle bli hans tuffaste utmaning hittills. I samband med att nya ägare tog över Árvakur, som ger ut Morgunblaðið, talades det om underskott på en halv miljard isländska kronor samtidigt som varken upplagan eller annonsintäkterna visar några tecken på att vända uppåt.

Att då anställa en chefredaktör som i mångas ögon äventyrar förtroendet för tidningen och riskerar att stöta bort de läsare som Morgunblaðið måste hitta för att ha en chans att överleva vore snarare dumdristigt än modigt.

Här kan du läsa mer om förtroendet för isländska medier.

Foto: Lennart Perlenhem/Norden.org respektive Morgunblaðiðs förstasida från premiärdatumet den 2 november 1913.

Dagens citat

"It now seems convenient to label Iceland as an economic exception with talk of hot viking blood, fairies and even suggestions of criminality and money laundering. The reality though is that Iceland is not the exception many claim it to be and there are stark lessons for other countries to learn. Before 2008, Iceland's was a 20-year story of economic success by embracing globalism. Dwindling cod stocks in 1989 had forced free-market reforms and in 1993 the country joined the European Economic Area."

Ásgeir Jónsson, chefsekonom på Kaupþing och författare av boken Why Iceland? The Rise and Fall of a Small Country With Big Ambitions, i Daily Mail om finanskrisen.

Dagens bonuscitat

"Det blir den bästa butiken. ... Där blir det musik, kläder, design, konst och bara det som vi kommer oss för. Det finns en scen i butiken där det går att uppträda. ... Det är fint att ha en sådan lokal över Réttir och Airwaves och så i julruschen. Efter jul är det bara att se hur det gick och om vi packar ihop eller fortsätter."

Skakkamanages Svavar Pétur Eysteinsson i Fréttablaðið om att han och hustrun Berglind Häsler flyttar från Seyðisfjörður till Reykjavík för att öppna butiken Havarí på Austurstræti 6, där grejer från Kimi Records, Borgin hljómplötur, Gogoyoko och Skakka­popp samsas.

Foto: www.myspace.com/skakkamanage

Piratrazzia mot filmhandlare i Hnífsdalur

Matta omslag och dåligt tryckta etiketter fick besökarna att tipsa polisen. Vid en husrannsakan mot butiken i Hnífsdalur hittade polisen 1 400 olagliga dvd-filmer.

Filmerna såldes i en butik i Hnífsdalur i Västfjordarna. Omslagen var inte tryckta utan hade skrivits ut på en skrivare. Detsamma gäller förmodligen trycket på själva cd-skivorna som var av dålig kvalitet.

Turister tipsade polisen om att det fanns misstänkta piratkopior i butiken. Föreståndaren hävdar enligt Morgunblaðið att han har importerat filmerna och att han inte känner till att de skulle vara olagliga.

För polisen väntar nu det mödosamma arbetet att granska filmerna en efter en. Hittills ser det ut som att vissa är lagliga i Asien och Nordamerika. På Island är försäljning och uthyrning av de undersökta filmerna förbjuden eftersom rättigheterna inte täcker den europeiska marknaden.

Dålig ekonomi för Islands hamnar

Det ekonomiska läget för många isländska hamnar är dåligt. Intäkterna är låga, volymerna och hamnarna små och lånekostnaderna har stigit i samma snabba takt som inflationen.

Gísli Gíslason, ordförande för Hafnasamband Íslands, levererade en dyster lägesrapport vid organisationens möte i Eskifjörður. Flera hamnar har det svårt att få ekonomin att gå runt. Exporten är på en god nivå men importen har minskat avsevärt på grund av krisen. Kronans ras för med sig att räntekostnaderna ökar kraftigt.

Därför efterlyser han enligt Austurglugginn att staten tar ansvar för hamnarna som han anser utgör ryggraden i det isländska samhället. Alla får till exempel inte den ersättning de borde ha för sin del i att upprätthålla fiskekvotsystemet, hävdar Gísli Gíslason.

En hamn som tycks ha framtiden för sig är Hemön. Siglingastofnun utreder nu möjligheterna att bygga en djuphamn på norra delen av ön.

Västmannaöarna svarar i dag för en proportionellt sett stor del av det isländska fisket. Den lokala ekonomin är stark och förutsättningarna för en investering sägs vara goda.

Just nu är missnöjet stort på Västmannaöarna. Färjan Herjólfur, som förbinder ögruppen med Þorlákshöfn på fastlandet, genomgår reparationer i Akureyri och ersätts därför tillfälligt av Baldur, fartyget som i vanliga fall trafikerar Breiðafjörður mellan Stykkishólmur, Flatey och Brjánslækur.

Förra veckan ställdes 40 procent av turerna in. Baldur tvingas nämligen stanna i hamn om våghöjden vid Surtsey överstiger 3,5 meter.

Förra året användes ett estniskt fartyg när Herjólfur låg i docka. Men i år valdes den betydligt billigare Baldur - den estniska färjan kostar 80 miljoner isländska kronor medan Baldur enligt Morgunblaðið kostar mellan 20 och 30 miljoner.

Västmannaöarnas borgmästare Elliði Vignisson varnade för många inställda turer när det billigare alternativet valdes. "Här bor 4 100 personer som är mycket missnöjda med det beslutet och isolationen", säger han till Morgunblaðið.

Bilden visar hamnen i Drangsnes.

Förtroendet för isländska medier ökar

Förtroendet för isländska medier ökar. Men tilliten är fortfarande rejält naggad i kanten efter finanskraschen. Det visar en ny undersökning gjord av MMR.

RÚV är alltjämt Islands mest pålitliga nyhetskälla. 75,1 procent av islänningarna har stort eller ganska stort förtroende för public service-kanalens nyhetssändningar.

59,6 procent har förtroende för Morgunblaðið på nätet och 57,9 procent för papperstidningen. Gapet till konkurrenten Fréttablaðið är fortfarande stort, 38,1 procent känner tilltro till papperstidningen, 37,2 procent till tv-nyheterna i Stöð 2 och 26,9 procent till nyhetswebben Vísir.

25 procent litar på affärstidningen Viðskiptablaðið medan 5,8 procent har förtroende för DV, vilket trots den låga noteringen innebär att papperstidningen samt webben DV.is (5,6 procent) är de enda som har högre nivåer av tilltro jämfört med före finanskraschen.

13,5 procent känner förtroende för Eyjan.is och 7,5 procent för Pressan.is. Förtroendet för isländska medier hamnar därmed i genomsnitt på 18,9 procent - som jämförelse saknar 35,8 procent tilltro till media.

DV toppar i vanlig ordning misstroendelistan. 70 procent av de tillfrågade saknar förtroende för tidningen.

För samtliga gäller att förtroendet har ökat med några procent jämfört med den förra mätningen i maj i år.

Tilltron till media rasade i samband med finanskraschen. Kritiker ansåg att journalister hade underlåtit att granska spekulationsekonomin av hänsyn till politiska och ägarintressen - Morgunblaðiðs band till Självständighetspartiet och Jón Ásgeir Jóhannesson som ägare av 365 där bland annat Fréttablaðið, Vísir och Stöð 2 ingår.

Att förtroendet åter stiger kan vara ett resultat av att bakgrunden till finanskrisen nu granskas aktivt. Riksåklagaren friar också sex journalister - Agnes Bragadóttir och Þorbjörn Þórðarson på Morgunblaðið, Agli Helgason på RÚV, Kristin Hrafnsson på "Kompáss" samt Reynir Traustason och Inga F. Vilhjálmsson på DV - för brott mot banksekretessen.

Finansinspektionen Fjármálaeftirlitið anmälde nämligen i februari de sex journalisterna för brott mot banksekretessen. I artiklar och inslag hade de på olika sätt avslöjat affärsförhållanden på ett lagvidrigt sätt.

Anmälan gällde fem olika publiceringar. Men riksåklagaren avskriver dem för att det antingen gått för lång tid mellan publicering och anmälan eller för att det inte var brottsligt att publicera uppgifterna.

Morgunblaðiðs chefredaktör Ólafur Þ. Stephensen hoppade nyligen av jobbet efter en konflikt med ägaren Árvakur. Enligt ett uttalande var de oense om tidningens inriktning.

En av dem som har nämnts som en tänkbar efterträdare är förre centralbankschefen Davíð Oddsson, uppger Vísir och Eyjan hävdar att det redan är beslutat att han får jobbet. Davíð Oddsson arbetade på Morgunblaðið mellan 1973 och 1974 som politisk kommentator.

Oavsett eventuella åsikter om Davíð Oddssons lämplighet hade det varit spännande att se hur det hade påverkat förtroendet för tidningen.