Bosättarna kan ha kommit till Island år 670

Att Island befolkades före år 874 och att Landnámabók har fel om tidpunkten är experterna ense om. Fysikern Páll Theódórsson hävdar nu att Island befolkades redan omkring år 670.

Ingólfur Arnarson var enligt den tidiga historieskrivningen den förste som slog sig ned på Island för gott. Han kastade sina högsätespålar överbord när han såg land och lovade att slå sig ned där de flöt i land. Platsen var Reykjavík som han döpte efter röken från de heta källorna i närheten.

Enligt Landnámabók var året 874. Nya utgrävningar i Reykjavík visar dock att det var något tidigare än så, föremål hittade vid den förmodade boplatsen visar att det fanns människor på platsen någon gång mellan 869 och 873.

I takt med att utgrävningarna fortsätter påträffas fler lämningar. I våras hittade arkeologer en ugn som använts till järnarbeten som tros härstamma från omkring år 720. Vala Garðarsdóttir, som leder utgrävningarna nära alltinget i Reykjavík, anser att det mesta tyder på att Island var befolkat åtminstone 150 år före de första kända bosättarna kom från Norge.

Utgrävningarna upphörde enligt Morgunblaðið vid månadsskiftet men kommer att fortsätta i närliggande delar av centrala Reykjavík. Nästa sommar fortsätter även undersökningarna på Flatey. Arkeologerna har grävt fram 60 kilo djurben i en skräphög från 1600-talet. Förhoppningen är att fynden ska kunna säga något om ön var befolkad även före 1200-talet, skriver Morgunblaðið.

Tidigare fynd vid Suðurgata i Reykjavík samt på Hemön har också pekat på möjligheten att Island varit bebott längre än tidigare känt. Varifrån bosättarna kommit är osäkert. Norge, Skottland och Irland ligger närmast till hands geografiskt.

Munkar från Irland hade vid den här tiden sannolikt redan besökt Färöarna vid flera tillfällen. Om bosättarna kommit direkt från Norge hade sannolikt kunskaperna om Island blivit kända i hemlandet. Ett alternativ är att de tagit vägen över Orkney- och Shetlandsöarna.

De lämningar som nu hittats i Reykjavík skulle kunna bli beviset för att de så kallade paperna faktiskt bott på Island. Den mytomspunna gruppen sägs ha bestått av kristna eremiter som tog sin tillflykt till Island från Irland för att i lugn och ro utöva kristendom. När vikingarna anlände drog de sig undan till avlägsna platser som ön Papey på östkusten eftersom de inte ville leva bland hedningar. Hur de sedan lämnade Island är inte känt.

Trots omfattande utgrävningar på Västmannaöarna, där de också sägs ha bott, och Papey har några arkeologiska lämningar efter paperna inte påträffats. Men Páll Theódórsson anser sig nu ha bevis för att Island var befolkat redan omkring år 670.

Brittiska och amerikanska forskare har studerat lämningar av djur och förändringar i vegetationen. Där framgår det enligt Páll Theódórsson att bosättningar fanns på flera platser år 870. Vissa av dem, som vid Mývatn, ligger många mil in i landet. Att de som kom till Island i Ingólfur Arnarsons spår direkt skulle ha bosatt sig där i stället för vid kusten anser Páll Theódórsson vara orimligt.

Nya bevis talar alltså för att det fanns organiserade och ganska stora bosättningar i Reykjavík redan år 720. Páll Theódórsson säger till RÚV att det rimligtvis betyder att människan kom till Island något före - även om just årtalet 670 än så länge bara är en gissning.

Fynden undersöks nu med kol 14-metoden och svar väntas före jul. Då kan också det definitiva beskedet komma om det är dags att skriva om Islands historia.

Här kan du läsa mer om fynden från år 720 och här mer om Islands historia.