torsdag 31 december 2009

Dagens bonuscitat

"One thing that characterised this event more than the previous civic action movements was the participants' determination to focus on the solution rather than the problem. People did not come together to argue, shout, or shake their fists at the sky, but rather to sit down with others and calmly discuss their hopes, aspirations and dreams for this country's future."

Alda Sigmundsdóttir i The Guardian om Þjóðfundur i Reykjavík.

Nyckeln till islänningarnas långa liv



Mycket fisk och hårt arbete. Det är nyckeln till islänningarnas långa livslängd. Det hävdar personlige tränaren Raul Rodriguez i "The Gregory Mantell Show". Du ser hela avsnittet ovan - sällan har ordet calories förekommit så många gånger på 28 minuter och 56 sekunder.

Ungefär så här ser Johanna Sigurdardotti

Ungefär så här ser Johanna Sigurdardottirs nästa stora utmaning ut.

En spökvandring mot EU-medlemskap?

En spökvandring mot EU-medlemskap?

Resterna efter protesterna.

Resterna efter protesterna.

Dagen efter Icesave utanför alltinget.

Dagen efter Icesave utanför alltinget.

Jón Gnarr vill bli borgmästare i Reykjavík

Den 29 maj nästa år är det kommunalval på Island. Komikern Jón Gnarr hävdar bestämt att han kommer att ställa upp som toppkandidat för sitt eget parti, Besti flokkurinn, Bästa partiet. Målet är att bli borgmästare.

Hur allvarligt Jón Gnarr ser på politiken är oklart. Nyligen tillfrågades han i en intervju i DV om Besti flokkurinn är ett skämt. Han svarade med en motfråga: "Framstegspartiet, är det ett skämt?"

Kommunpolitiken i Reykjavík har åtminstone inbjudit till skratt. Sällan har en mandatperiod varit så rörig som denna. Inom loppet av ett år hade huvudstaden fyra olika borgmästare - flera av majoriteterna sprack på att Liberalernas enda ledamot i fullmäktige, Ólafur F. Magnússon, hade lite svårt att hålla sig till en sida. Och så skaffade han vanan att lova saker som han inte hade diskuterat med övriga inom koalitionen.

Ólafur F. Magnússon lyckades inte bara sumpa samarbetet med både Socialdemokraterna och Självständighetspartiet. Han har dessutom haft dispyter med Liberalernas ledning - i takt med dessa har väljarstödet för partiet i Reykjavík också sjunkit till runt en procent.

Självständighetspartiets Hanna Birna Kristjánsdóttir styr kommunen sedan augusti 2008 tillsammans med Framstegspartiet. Hon är hyfsat populär och respekterad även bland sina motståndare och flera bedömare tror att hon kan vara en tänkbar partiledarkandidat i framtiden.

Reykjavík har alltså haft sin beskärda del av politiskt kaos. Jón Gnarr är visserligen en av Islands mest populära komiker och Besti flokkurinns Facebook-grupp har 7 000 medlemmar - men skulle det räcka för att ta plats i fullmäktige?

Men visioner har Jón Gnarr åtminstone som kompletterar partiprogrammets löften om att lyssna mer på kvinnor och gamla och gratis badhusbesök. Så här skriver han på hemsidan:
"Och så drömde jag en annan dröm om att barn skulle offras på Austörvöllur för att blidka fordringsägare. Och alla gamla politiker kom och fick blod att dricka. Jóhanna Sigurðardóttir drack så att blodet forsade över hela hon. Och så var det fullt med gråtande människor runt omkring. Och Steingrímur J. Sigfússon åt människokött. Och Idi Amin var med honom.
Det här är en hemsk framtidsvision. Vill vi ha en sådan framtid för våra barn? Vill vi att de ska ätas upp? Inte Bästa partiet. Vi erbjuder ett möte med framtiden där vi går in i framtiden och hälsar den som en ny vän. ... I Bästa partiets framtidssamhälle är alla glada och åker gratis på bussen och simmar gratis och talar med andra om Bästa partiet om hur bra det är att vara med i Bästa partiet. Det finns inga sjukdomar eller smärta. Folk dör inte heller utan lever för evigt och om någon behöver pengar är det bara att gå till banken och få pengar tryckta utan kostnad. Vår handlingsplan syftar till att allt ska bli gratis. Vill du ha ett möte med en ljus framtid? Sätt ett kryss för Bästa partiet."

I nuläget känns islänningarna lite för luttrade för att rösta på ett garv. Men om Jón Gnarr skulle få för sig att sätta ihop ett snäppet mer seriöst partiprogram tar han säkert plats i fullmäktige. Förtroendet för politikerna i alltinget och Reykjavíks kommunfullmäktige har knappast ökat under de senaste åren.

Och då kan Jón Gnarr förverkliga sin dröm om att få ett välbetalt jobb och en assistent på skattebetalarnas kostnad. Sedan är det bara att börja korståget mot huvudfienderna: Ríkisútvarpið och Mannanafnanefnd.

Om planerna går i stöpet kan han åtminstone sysselsätta sig med en ny tv-serie ihop med gänget bakom Bjarnfreðarson, Ragnar Bragason, Jóhann Ævar Grímsson, Pétur Jóhann Sigfússon och Jörundur Ragnarsson. Idén uppstod under inspelningarna av tv-serierna "Næturvaktin", "Dagvaktin" och "Fangavaktin".

"Det här har varit på gång länge, ända sedan jag lärde känna Jón Gnarr. När vi började spela in Vaktin-serien blev de flesta kafferasterna till en berättarstund där han berättade om det dagliga livet inne på en psykiatrisk vårdavdelning", säger Ragnar Bragason till Fréttablaðið.

Karaktärerna blir helt nya, men liksom de framgångsrika tv-serierna kommer den nya komedin att utspela sig i en extremt sluten miljö. Förhoppningarna är att inspelningarna ska komma i gång i slutet av 2010 med premiär någon gång under 2011.

Premiären av filmen Bjarnfreðarson, som bygger på de tidigare tv-serierna, var den största biosuccén i Islands historia. Med runt 17 500 besökare under de tre första visningsdagarna petade Bjarnfreðarson Hollywoodfilmen Avatar till andra plats på biotoppen. Biljettintäkterna uppgick till knappt 20 miljoner isländska kronor.

Här och här kan du läsa mer om Jón Gnarr och Besti flokkurinn och här kan du titta på ett tv-inslag från premiären av Bjarnfreðarson.

Dagens citat

"Rosie såg filmen och blev helt förtrollad av den. Det är naturligtvis otroligt eftersom Rosie är ett mycket stort namn här. ... De vill ge de autistiska barnen en röst och ge filmen sitt stöd när den får premiär."

Margrét Ericsdóttir i Fréttablaðið om att HBO har köpt de amerikanska rättigheterna till Friðrik Þór Friðrikssons Sólskinsdrengurinn och strävar efter att få filmen nominerad till en Oscar - både Rosie O'Donnell och Kate Winslet kommer också att jobba för att dokumentären ska få uppmärksamhet.

Taktiken var densamma som under proteste

Taktiken var densamma som under protesterna som fällde regeringen, men den här gången räckte demonstranternas oväsen inte till. Så var de heller aldrig fler än hundra i kylan efter att den tre timmar långa omröstningen om Icesave-avtalet inletts. Med 33 röster mot 30, där Thrainn Bertelsson och Asmundur Einar Dadason räddade både avtalet och regeringen, vaknar Island i dag därmed till en enorm utlandsskuld men utan status som Europas Kuba. Det folkliga motståndet är visserligen stort och presidenten måste godkänna avtalet, samtidigt är många glada att slippa höra mer om Icesave. Oavsett politisk hemvist finns det därför mycket gammalt skräp att sätta fyr på under kvällens nyårsbrasor.

onsdag 30 december 2009

Höskuldur Thorhallsson protesterar och p

Höskuldur Thorhallsson protesterar och pratar mest av alla, men det blir nej till en folkomröstning om Icesave i alltinget.

Utanför alltinget minuterna före Icesave

Utanför alltinget minuterna före Icesave-avgörandet.

Hallå civilisationen.

Hallå civilisationen.

Dagens bonuscitat

"Despite the culture, the food (still dreaming about that lobster soup) and the eccentricities (well everyone’s a little bit bonkers and not in a Dizzee way), this festival's main USP has to be the geothermal spas. It’s the law that everyone who goes to Reykjavik must visit the Blue Lagoon. And so with ones civic duty in mind, even the most sleep deprived drag their weary bones to the hangover party."

Sharuna Sagar i Clash Music om Iceland Airwaves.

Björk på tecknad fisketur



Om du någon gång undrat över hur det förmodligen inte ser ut när Björk åker på fisketur - svaret hittar du ovan.

Pengar? Kort. Pass? Jo. Biljetter till B

Pengar? Kort. Pass? Det är väl lika bra. Biljetter till Bjarnfredarson? Check.

Skyldig 117 miljoner - nekas skuldsanering

Mannen har skulder på 117 miljoner isländska kronor. Han tjänar 296 000 i månaden. Om varje krona före skatt gick till avbetalningar på lånen skulle det ta honom 33 år att bli skuldfri. Ändå säger Hæstiréttur Íslands nej till skuldsanering.

2006 lånade mannen 39 miljoner kronor för att köpa en bostad. Lånet är ett myntkorgslån i utländska valutor varför skulden nu har dubblerats. Under 2006 tog han också ett lån på 4,1 miljoner kronor för att köpa en ny bil.

Mannen har en 75-procentig funktionsnedsättning. Utsikterna för att han ska kunna arbeta mer och därmed betala av skulderna är därför små. I somras ansökte han därför om skuldsanering, men både Hæstiréttur Íslands och Héraðsdómur Reykjavíkur säger nej. Kaupþing, där mannen lånade pengar till bostaden, vill nämligen inte gå med på att efterskänka stora delar av skulderna.

Kaupþing anser att mannen har misskött sin ekonomi och tagit på sig för stora lån i förhållande till sin inkomst. Banken har visserligen beviljat lånen, men mannen var enligt Kaupþing medveten om riskerna med att låna i utländsk valuta.

Förslaget till skuldsanering gick ut på att mannen skulle betala 36 000 kronor varje månad i tre år, vilket motsvarar totalt 1,3 miljoner. Därefter skulle samtliga skulder avskrivas. Utöver Kaupþing har mannen även lånat pengar av bland annat Glitnir, Avant och Lýsing.

Hæstiréttur Íslands avslår alltså mannens begäran om skuldsanering. Domstolen går på Kaupþings linje och fastslår att mannen medvetet tagit lån långt över sin betalningsförmåga. Därför kan skuldsaneringen inte beviljas.

Här kan du läsa domen i sin helhet och här kan du läsa mer om myntkorgslån.

Myten om islandshästens matsmältning

Islandshästen har i över tusen år klarat sig på det karga Island. Men att den skulle ha anpassat sig till klimatet genom en bättre fodersmältningsförmåga är en myt. Det visar agronomen Sveinn Ragnarssons avhandling Digestibility and Metabolism in Icelandic Horses Fed Forage-only Diets vid Sveriges lantbruksuniversitet.

I avhandlingen studerar Sveinn Ragnarsson, som även är verksam vid Háskólinn á Hólum, om det finns några skillnader mellan islandshäst och varmblodig travhäst när det gäller att kunna smälta fodret. Islandshästen behöver visserligen mindre foder för att klara sig, men att rasen skulle vara bättre på att ta upp näring finns det inga belägg för. Teorin om en större mag-tarmkanal stämmer inte.

"Studien som jämför smältbarhetsförmågan hos islandshästar med varmblodiga travhästar kan inte bekräfta att islandshästar har en bättre fodersmältningsförmåga, vare sig på ett sent eller tidigare skördat blandgräsvallfoder", säger Sveinn Ragnarsson i ett pressmeddelande.

Däremot utnyttjas fodret bättre om portionerna är små, att energin och fibrerna då tas upp i större utsträckning beror sannolikt på att mikroorganismerna i digestionskanalen får mer tid på sig att bryta ned maten.

Men bilden av den tåliga och foderekonomiska islandshästen är inte enbart en myt. Även om rasen inte tar upp näring bättre än varmblodiga travhästar så kräver den mindre mat - när travhästarna gick ned i vikt under studien ökade islandshästarna i vikt.

Fibrerna i gräset bryts ned i grovtarmen. Ju mer färdigväxt ett gräs är, desto svårare blir det för hästen att bryta ned det. Gräs som växer i Norden, där det är kallt och ljust, åldras dock inte lika snabbt vilket gör att mikroorganismerna kan förvandla det till näring i större utsträckning än gräs som växer i varmare klimat.

Sedan 1988 har nästan 35 000 islandshästar exporterats till andra länder.

Här kan du läsa avhandlingen i sin helhet.

Dagens citat

"Bjarni och hans partikamrater har inget annat syfte än att fälla regeringen. Om de lyckas med det projektet förutspår jag att de kommer att slutföra Icesave på exakt samma sätt som det som nu föreligger alltinget. Det här tragiska spelet för galleriet måste stoppas."

Grímur Atlason, borgmästare i Dalabyggð, sågar i sin blogg Bjarni Benediktssons och Självständighetspartiets kovändning i Icesave-frågan och påminner om att han och partikamraterna röstade ja till ett betydligt sämre avtal för ett år sedan.

tisdag 29 december 2009

Dagens bonuscitat

"De kolde islandske omgivelser føjer endnu et lag af sort humor til den bagage af groteske minder fra New York og krigen i Kroatien, som Toxic slæber rundt på. Og skønt frelste islændinge sørger for, at han bliver gendøbt, er det billede, der fryser sig fast på nethinden, Helgasons snapshot af en krig i Europa, hvor rædslerne ingen ende vil tage. Ovenpå Helgason virker »Aske« som en slidt krimi-schlager, man har hørt tusindvis af gange før, fordi Yrsa Sigurdardóttir bejler til titlen som Islands krimidronning med alt for pænt arbejde."

Mette Strømfeldt i Berlingske Tidende om Hallgrímur Helgasons Lejemorderens guide til et smukt hjem och Yrsa Sigurðardóttirs Aske - läs Islandsbloggens recension av 10 ráð til að hætta að drepa fólk og byrja að vaska upp här.

Foto: Edda

Lifandi dauðir - historien om Ham



Hade det gällt att kissa i en hink inför förbryllade journalister eller att seriesupa whisky hade Ham säkert blivit världskända. Men det isländska metalbandet tillhörde inte den här planetens mest organiserade individer - trots en liten men lojal fanskara var det egentlingen först efter splittringen 1994 som Hams kultstatus växte.

En milstolpe i gruppens karriär var Sódóma Reykjavík. Hams intensiva mangel spelade en viktig roll i den isländska undergroundfilmen. I takt med att den bisarra komedins rykte växte ökade också suget efter Ham.

2001 återförenades bandet för att spela förband till Rammstein i Reykjavík. Sedan dess har Ham spelat live hyfsat regelbundet och även knåpat ihop ett par nya låtar.

Samma år kom också dokumentären Lifandi dauðir (Living Dead) som skildrar bandets säregna historia. Nu finns hela filmen på Youtube - den första delen ser du ovan.

Här kan du läsa Islandsbloggens recension av Sódóma Reykjavík.

I dag kan frågan om Icesave-avtalet avgöras

I dag väntas alltinget rösta om Icesave-avtalet. Den politiske vilden Þráinn Bertelsson lutar åt att säga ja. Då spelar det ingen roll hur Gröna vänsterns Ásmundur Einar Daðason och Ögmundur Jónasson röstar - avtalet blir verklighet och regeringen överlever.

Den tredje och sista debattrundan om Icesave inleddes i går. Det är första gången sedan 1994 som alltinget sammanträder i mellandagarna och det fjärde tillfället i republikens historia som så sker.

Men diskussionerna kommer att bli laddade. Oppositionen har totalt 30 timmars talartid och kommer säkerligen utnyttja varenda minut för att försöka fälla avtalet.

Sedan tidigare har både Rörelsen och Framstegspartiet krävt folkomröstning om ansvaret för Icesave. I går kastade även Självständighetspartiets Pétur H. Blöndal in ett förslag om folkomröstning - det innebär att partiet under det senaste året har bytt åsikt om både Icesave och folkomröstningen som instrument i jakten på att fälla regeringen.

Þráinn Bertelsson kan sitta inne med den avgörande rösten. Han gick med Medborgarrörelsen till val på att lagstifta om att genomföra folkomröstningar om minst sju procent av islänningarna så kräver. Nu säger han nej till oppositionens förslag om att folkomrösta om Icesave.

Han förklarar ställningstagandet med att det bara finns skenbara likheter mellan attityden till folkomröstningar. Självständighetspartiet vill vinna tid för att dra ut på avgörandet ännu längre och utspelet är därför enligt Þráinn Bertelsson bara "taktik". Och det gynnar inte det isländska folket eller statens ekonomi i dagsläget.

"Det är presidenten, för folkets räkning, att avgöra om han stadfäster lagen eller inte", säger Þráinn Bertelsson till Morgunblaðið.

Pétur H. Blöndals förslag föreskriver att folkomröstningen ska hållas inom sex veckor. Innan dess måste dock alltinget besluta tillvägagångssättet för folkomröstningar eftersom Island saknar en sådan lag.

2004 rev presidenten Ólafur Ragnar Grímsson en ny lag som skulle motverka ägarkoncentration inom medierna. Nästan 35 000 personer uppmanar honom genom Indefence att göra detsamma med Icesave-avtalet. Men frågan är om han vågar ta i en sådan het potatis, i synnerhet som Ólafur Ragnar Grímsson från många håll anklagas för att ha banat väg för finanskraschen genom sitt oreserverade stöd för expansionen utomlands.

Sigurður Líndal, professor i juridik, skriver i Fréttablaðið att Icesave-avtalet inte lämpar sig för en folkomröstning. Icesave-lagen går enligt honom inte att jämföra med medielagen. Den senare gällde inhemska förhållanden, den förra gäller internationella frågor. Just det var också ett argument som Ólafur Ragnar Grímsson förde fram när han godkände det förra Icesave-avtalet.

Socialminister Árni Páll Árnason varnade under gårdagens debatt för att kostnaderna för Icesave ökar om det nuvarande avtalet röstas ned. Visserligen är räntan på 5,55 procent högre än önskvärt, men vid ett nej till Icesave drar både de nordiska länderna och Internationella valutafonden tillbaka sina lån till Island. Det beskedet har regeringen fått från det danska finansutskottet som i sin tur ska ha kommit överens om en gemensam hållning med IMF och de övriga nordiska länderna.

Statsminister Jóhanna Sigurðardóttir tillbakavisade i går även rykten om att hon funderar på att avgå samt att det blir förändringar inom regeringen vid årsskiftet. Regeringen har sedan tidigare beslutat att minska antalet departement från tolv till nio. Fiske- och jordbruksdepartementet slås ihop med näringsdepartementet, socialdepartementet hamnar under samma tak som hälso- och sjukvårdsdepartementet i ett nytt välfärdsdepartement och ett nytt inrikesdepartement skapas genom att slå ihop justitiedepartementet och kommunikationsdepartementet.

En som ogillar planerna är fiske- och jordbruksminister Jón Bjarnason. Han anser att tidpunkten är olämplig eftersom departementet behöver alla tillgängliga resurser inför förhandlingarna om EU-medlemskap.

Bantningen av antalet departement skulle ursprungligen ha skett vid årsskiftet, men regeringen har inte hunnit genomföra förändringarna eftersom Icesave-debatten dragit ut på tiden.

Förändringarna inom regeringen med flera ministerbyten väntas i stället ske i april eller maj, ett år efter valet. Det uppger källor för Islandsbloggen. De opolitiska ministrarna, bankministern Gylfi Magnússon och justitieministern Ragna Árnadóttir, sägs vara på väg bort. Detsamma gäller kommunikationsminister Kristján Möller, regeringens minst populäre minister. Enligt rykten ersätts han av socialdemokraten Guðbjartur Hannesson.

Atli Gíslason och Ögmundur Jónasson uppges vara Gröna vänsterns hetaste kandidater till nya ministerposter. Den principfaste Ögmundur Jónasson har ett starkt stöd inom partiet, men motståndet inom Socialdemokraterna uppges vara stort sedan han lämnade regeringen på grund av Icesave-avtalet.

Här kan du läsa mer om Icesave och här om bantningen av antalet departement.

Allt färre islänningar - flest lämnar Austurland

Antalet invånare på Island fortsätter att minska. Befolkningen uppgår nu till 317 593 personer. Förra året var invånarantalet 319 756. Nedgången motsvarar 0,7 procent och sker trots att Island har högst nativitet i Europa.

Befolkningskurvan fortsätter alltså enligt ny statistik från Hagstofa Íslands att peka nedåt. Det är första gången på 120 år som antalet invånare minskar - 1889 lämnade många islänningar landet för att söka lyckan i Nordamerika. Men sedan emigrationens tid har antalet invånare ökat stadigt.

Antalet utländska medborgare som bor på Island har minskat med 12,4 procent till 21 921 personer. De isländska medborgarna är 295 672, en ökning med 0,3 procent jämfört med förra året. Islänningarna emigrerar alltså i betydligt högre utsträckning än nya islänningar föds.

Norðurland vestra är den enda regionen med positivt befolkningssaldo. Flyttnettot är plus nio personer, vilket motsvarar plus 0,1 procent.

I övriga regioner minskar befolkningen. Reykjavíkområdet backar med 733 personer (minus 0,4 procent), Suðurnes med 216 (minus 1,0 procent), Vesturland med 335 (minus 2,1 procent), Västfjordarna med 11 (minus 0,1 procent), Norðurland eystra med 151 (minus 0,5 procent), Austurland med 433 (minus 3,3 procent) och Suðurland med 295 (minus 1,2 procent).

I Reykjavíkområdet bor nu 200 852 personer, Suðurnes 21 348 personer, Vesturland 15 385 personer, Västfjordarna 7 363 personer, Norðurland vestra 7 404 personer, Norðurland eystra 28 909 personer, Austurland 12 451 personer och Suðurland 23 881 personer.

De största kommunerna är Reykjavík (118 427 invånare), Kópavogur (30 314), Hafnarfjörður (25 872), Akureyri (17 563), Reykjanesbær (14 081) och Garðabær (10 587).

Islands minsta kommuner är Árneshreppur (50 invånare), Tjörneshreppur (56), Skorradalshreppur (61), Helgafellssveit (64), Fljótsdalshreppur (89) och Bæjarhreppur (96). Befolkningen i Fljótsdalshreppur har minskat med 38 procent under det senaste året - för tolv månader sedan bodde 143 personer i kommunen.

Antalet asastroende har enligt statistiken dessutom ökat under året. 1 395 personer tillhör nu Ásatrúarfélagið. Störst är dock statskyrkan, Þjóðkirkjan, med 251 338 personer. Sedan följer Kaþólska kirkjan (9 625 personer), Fríkirkjan í Reykjavík (8 214), Fríkirkjan í Hafnarfirði (5 359) och Hvítasunnukirkjan á Íslandi (2 098).

De minsta trossamfunden som särredovisas är Heimakirkja (11 personer), Fjölskyldusamtök heimsfriðar og sameiningar (19), Kirkja hins upprisna lífs (20), Reykjavíkurgoðorð (20), Fyrsta baptistakirkjan (29), Samfélag trúaðra (35), Sjónarhæðarsöfnuðurinn (62) och Zen á Íslandi - Nátthagi (75).

19 882 personer tillhör andra trossamfund eller saknar känd trosbekännelse. 10 308 tillhör inget trossamfund.

Här kan du läsa mer om befolkningsutvecklingen på Island.

Dagens citat

"This situation has hit me hard and continues to do so. Deprived of my money, I have been forced to rely on state benefits. ... The return of small payments we can expect to receive from the liquidation of the bank may mean that these benefits will stop and, deprived of my savings, I will not have enough money to live on."

Dawn Richardson, en sparare på Isle of Man som hade 91 500 pund i ett konto i Kaupthing Singer & Friedlander, i Daily Telegraph om att hon kan få vänta till år 2017 för att få tillbaka pengarna.

måndag 28 december 2009

Dagens bonuscitat

"Föreställningen som islänningar har av sig själva, om nationen och om dess självständighet fungerar helt enkelt dåligt ihop med idén om ett överstatligt samarbetet på det sätt som sker inom EU. ... De här speciella föreställningarna som islänningar har om självständigheten och nationen har gjort att man på vissa sätt har dragit sig tillbaka från det internationella samarbetet. Det går faktiskt att använda samma grund för att förklara den finansiella expansionen utomlands. Den var inte ett sätt att delta i det internationella samarbetet, snarare ett sätt att försöka besegra världen. ... Och så när världen rasar ihop över oss på ett ögonblick så omvänds den här bilden på samma grunder - nu är vi under belägring."

Eiríkur Bergmann, docent i statsvetenskap vid Háskólinn á Bifröst, i Vísir om varför vad han kallar islänningarnas romantiska syn på nationen kommer att göra ett isländskt EU-inträde omöjligt.

Korven avgör språkfrågan



Ska invandrare och gästarbetare se till att lära sig isländska? Eller kan islänningarna lika gärna lära sig polska i stället för att klaga på andras bristande språkkunskaper? Nja. Sláturfélag Suðurlands har förstås en annan lösning. Alla som käkar företagets korv är islänningar - Íslendingar borða SS pylsur är den framgångsrika slogan som har använts för att kränga korv i årtionden. Till och med Elvis Presley gillar den här.

Rekordmånga turister nöjda med Reykjavík

Hela 94 procent av sommarturisterna till Reykjavík kan tänka sig att rekommendera ett besök i staden till andra. Det visar en undersökning utförd på uppdrag av Reykjavíkurborg. 2 000 utländska turister som reste från Keflavík mellan juni och augusti i år deltog i enkäten.

Reykjavík får höga betyg i undersökningen. 48 procent tycker att vistelsen i staden varit fantastisk, 43 procent ger den betyget bra medan 9 procent anser att den var okej men inte mer.

91 procent håller med om påståendet att Reykjavík är en trygg och säker stad, 86 procent anser att staden är ren, 79 procent tycker att det är lätt att ta sig runt i den isländska huvudstaden, 76 procent har fått intrycket av att Reykjavík är en kreativ stad och 46 procent anser att den är prisvärd.

De flesta siffrorna är nya toppnoteringar. Mest anmärkningsvärd är ökningen bland dem som anser att de får valuta för pengarna på Island. 2007 var den siffran 26 procent - andelen har alltså nästan dubblerats bara på två år. Bakom den ökningen ligger förstås kronans ras i samband med finanskraschen.

Att Island har blivit billigare märks också på att turisterna i allt större utsträckning tar del av nöjesutbudet i Reykjavík. 70 procent av gästerna gick på restaurang i Reykjavík, 57 procent passade på att shoppa, 48 procent besökte museer, 34 procent åkte på dagsutflykt och lika många besökte ett badhus, 24 procent testade nattlivet, 15 procent åkte på stadsrundtur, 11 procent kikade på ett kulturevenemang och 10 procent gick på spa.

Hells Angels på nyårsfest i Hafnarfjörður

Hells Angels-medlemmar från hela världen är bjudna på nyårsfest i Hafnarfjörður. Men risken är stor att gästerna får vända redan på flygplatsen. Polisen vill nämligen som tidigare avvisa dem från landet med hänvisning till den nationella säkerheten.

Fafner MC Iceland lades ned i höstas och återuppstod som MC Prospect of Hells Angels Iceland. Klubben siktar på att bli fullvärdig medlem i Hells Angels.

Varken regeringen eller polisen gillar utvecklingen. Justitieminister Ragna Árnadóttir (bilden) vill förbjuda Hells Angels och andra organisationer som av myndigheterna anses ha som huvudsyfte att begå brott. Om klubben ska fortsätta kommer den sannolikt alltså att tvingas att gå under jorden. Men lagen hinner inte bli verklighet före årsskiftet.

Polisen har i samarbete med regeringen försökt störa Fafners rekryteringsarbete och verksamhet. När klubben tidigare arrangerat fester i lokalen i Hafnarfjörður har polisen haft flygplatsen i Keflavík under ständig övervakning och avvisat samtliga utländska Hells Angels-medlemmar med hänvisning till att deras närvaro hotar säkerheten.

Både regeringen och polisen anser nämligen att narkotika, olaglig indrivning, våld, hot, människohandel och prostitution följer i Hells Angels fotspår. Myndigheterna befarar också att klubben redan har radikaliserats i samband med uppgraderingen från hangaround- till prospect-status i höstas.

Att MC Prospect of Hells Angels Iceland åter bjuder in till fest i Hafnarfjörður är ett sätt att visa att klubben struntar i polisen, vilket förmodligen bättrar på chanserna till fullvärdigt medlemskap i Hells Angels. Frågan är om inbjudan blir så mycket mer än symbolisk - om inte de utländska gästerna hittar något sätt att lura myndigheterna blir deras närvaro på Island förmodligen lika kort den här gången.

MC Prospect of Hells Angels Iceland lovar enligt Vísir bra musik, glada kvinnor och massor av alkohol på nyårspartyt. Frågan är bara hur många som får möjligheten att festa ihop med dem.

Här kan du läsa mer om planerna på att förbjuda Hells Angels.

Dagens citat

"Jag gör det tyvärr inte längre i dag. När någon frågar mig varifrån jag kommer säger jag bara att jag är ifrån Skandinavien, men inte att jag är islänning."

Tómas Marteinsson, fastighetsmäklare med rötterna i Keflavík, i Vísir om att någon sprejat ett kors på ytterdörren samt Pay people back på bilen när den stod parkerad utanför bostaden i en Londonförort under natten mot julafton - han kopplar händelsen till Icesave-tvisten, en debatt som återupptas i alltinget i dag.

söndag 27 december 2009

Dagens bonuscitat

"Dibben argues that Björk imaginatively resolves the tension between nature and technology in favor of nature, yet through technological means. One example of this is Björk's naturalization of typically futuristic sound media, such as when the 'large, distorted, and un-pitched beats' of her song 'Jóga' come to stand in for the rumbling of Iceland's 'geologically active landscape.'"

Paul Franz i Bookslut om Nicola Dibbens Björk.

Essasa Sue oväntad kändis på Island



Det finns mängder av olika sätt att bli inbjuden till Island. Det senaste året har en strid ström av advokater, politiker och ekonomer besökt landet i officiella uppdrag. Eller så kan du ha ett namn som påminner väldigt mycket om en reklamkampanj för Vodafone.

Komikern Pétur Jóhann Sigfússon efterlyser i reklamfilmerna alla möjliga människor och gör det genom att läspande fråga essasú?, ert það þú? (är det du?). Uttrycket finns också på t-tröjor: Hver á að borga Icesave? Essasú? (Vem ska betala Icesave? Är det du?)

Någon snubblade över den 19-åriga Essasa Sue från Malaysia på Facebook, ett namn som låter ungefär som Essasú. Det började som ett skämt. Sedan var det förstås bara en tidsfråga innan hundratals islänningar bombarderat henne med julönskningar på isländska och gruppen som vill flyga henne till Island har redan över 1 000 medlemmar.

Essasa Sue heter egentligen Essasa Sie Sue Wei, bor i staden Port Klang och verkar ta den oväntade berömmelsen med ro: "i was in the iceland news... oh my god", skriver hon.

Island toppar listan över världens Facebook-användare. Läs mer om det här.

Boende oroade över sämre trafik i Västfjordarna

Vägen till Árneshreppur har snöat igen för den här vintern. Vid årsskiftet upphör dessutom alla försök att hålla vägen öppen någon gång i veckan. Landvägen blir åter framkomlig tidigast i mars samtidigt som en av veckans två flygturer fryser inne under sommaren.

Men det är inte den enda platsen i Västfjordarna där statens besparingar försämrar kommunikationerna. Öarna Æðey och Vigur i Ísafjarðardjúp samt flera gårdar i regionen kan inom kort bli helt utan kommunikationer.

Súðavík ligger en kvarts bilresa från Ísafjörður. Utöver tätorten är Súðavíkurhreppur en vidsträckt och glesbefolkad kommun med sammanlagt 205 invånare utspridda över 749 kvadratkilometer. Det enda som liknar kollektivtrafik för de avlägset belägna gårdarna är lantbrevbäraren.

Vid tre tillfällen i veckan hämtar lantbrevbäraren post i Ísafjörður. Då får också invånarna chansen att åka med in till staden för att uträtta ärenden och följer med postturen hem.

Men vid årsskiftet ändrar posten sina rutiner. Posten från Reykjavík kommer då att lämnas vid Staðarskáli för vidare transport till Reykjanes där brevbäraren tar hand om försändelserna. Postbilen tar alltså längre inte vägen via Ísafjörður - och då försvinner också regionens enda kollektivtrafik för gårdarna öster om huvudorten.

Kostnaden för transporterna är 4,5 miljoner isländska kronor. Súðavíkurhreppur har tidigare stått för två miljoner men kapar bidraget helt och hållet vid nyår.

Tre och en halv fjord bort från Súðavík vid Laugardalur bor fårbonden María Bjarnadóttir. Hon säger till Bæjarins Besta att hon kan tvingas att flytta om trafiken upphör:
"Vi måste ha den här möjligheten att besöka läkare, gå på Bónus eller vad det nu är vi behöver göra. ... Det här är riktigt illa för många som bor vid Ísafjarðardjúp. Det vore fullt förståeligt om de minskade antalet färder och om det är en fråga om pengar är det självklart att vi betalar, men det fungerar inte att lägga ned totalt utan att erbjuda någonting annat."

Ragna Aðalsteinsdóttir är bonde på en närliggande gård. Hon är besviken över att kommunen inte har meddelat att posttrafiken upphör, vilket får henne att befara att Súðavíkurhreppur har glömt de kommuninvånare som bor långt från centralorten:
"Vi har förlikat oss med mycket genom åren men det här är den enda kommunikationsådran som vi har."

Hörður Jónsson vid Íslandspóstur beklagar att lantbrevbärarturen till Ísafjörður upphör men säger till Bæjarins Besta att det inte är företagets ansvar att hålla regionen med kollektivtrafik.

Hur det blir med båttrafiken till öarna Æðey och Vigur i Ísafjarðardjúp är inte heller klart. En familj bor på varje ö. I dag får de post och beställda varor två gånger i veckan med båt från Ísafjörður.

I april upphör Vegagerðins stöd till båtturerna. Besparingen är en av många nedskärningar när det gäller kommunikationer på landsbygden. Verkets budget minskar nämligen med tio procent nästa år.

G. Pétur Matthíasson vid Vegagerðin utlovar i Bæjarins Besta någon form av båtförbindelse även efter mars månads utgång. Men hur den kommer att se ut och vem som ska bedriva och bekosta trafiken kan han ännu inte svara på.

Salvar Baldursson, bonde på Vigur, säger att behovet av två turer i veckan inte längre finns eftersom ingen längre har kor på ön. Men någon form av fast förbindelse måste öborna ha med fastlandet.

Vägen till Árneshreppur tycks ha snöat igen för säsongen. Annandagens gudstjänst i Árneskirkja i Trékyllisvík fick ställas in eftersom prästen Sigríður Óladóttir inte hade någon möjlighet att ta sig till kyrkan från Hólmavík. Befolkningen i Djúpavík är insnöad från två håll, medan vägen alltjämt är öppen mellan Norðurfjörður och Gjögur.

"Nej, jag åker inte skoter till mässan. Det räcker inte med att prästen kommer. Det måste också gå att ta sig fram i kommunen", säger hon till Morgunblaðið.

I Hólmavík, Drangsnes, Kollafjarðarnes och Óspakseyri kunde Sigríður Óladóttir dock hålla julmässorna som planerat.

Även här har posthanteringen förändrats. I höstas upphörde postombuden i Kjörvogur och Bær och det enda postkontoret finns nu i Norðurfjörður. Vid årsskiftet förändras också postnumren på grund av detta - 522 Kjörvogur och 523 Bær upphör helt medan 524 Norðurfjörður döps om till 524 Árneshreppur, det postnummer som nu gäller för hela kommunen, skriver Litlihjalli.

Överst på önskelistan när det gäller kommunikationer i Västfjordarna står dock enligt Morgunblaðið en helårsväg som förbinder sydväst med nordväst från Flókalundur via Þingeyri till Ísafjörður. När vägen över Dynjandisheiði är oframkomlig under vintern ökar avståndet från cirka 20 mil till runt 60 mil mellan orterna.

Här kan du läsa mer om nedskärningarna i inrikestrafiken, här om planerna för bättre väg mellan norra och södra Västfjordarna och här om vägen till Árneshreppur.

Dagens citat

"De betalade flera hundra tusen kronor för att få hela gruppen dit för att spela och stället var oerhört snyggt. Men det kom 40 personer. ... Det gjordes ingen marknadsföring. De skapade inte ens en händelse på Facebook och bjöd in sina vänner."

Helgi Rúnar Gunnarsson, sångare i Benny Crespo's Gang, sågar i Fréttablaðið festivalen Reykjavík to Rotterdam, där Bloodgroup inte hade kommit hem till Island före jul om inte Ham hade ställt upp och betalat nya flygbiljetter - i sommar, den 17 till och med den 19 juni, kommer festivalen Reykjavík to Stockholm till Sverige.

lördag 26 december 2009

Dagens bonuscitat

"Isländska Mum är tillbaka med ännu ett soft stillsamt lätt atmosfäriskt popalbum. Där de tidigare har känts spännande i sin veka ljudbild är de numer småputtrigt mysiga med koskällor och xylofoner. Det är givetvis aldrig dåligt men väldigt sällan speciellt angeläget, om du har skivan på i bakgrunden glömmer du snabbt bort att lyssna men du irriteras inte heller av den."

Peter Alzén i Gefle Dagblad om Múms "Sing Along to Songs You Don't Know".

Ny storindustri på väg till Þorlákshöfn

Þorlákshöfn kan bli platsen för en enorm fabrik för gödning och kaliumnitrat. Företaget Fertil har planer på att investera minst 30 miljarder isländska kronor i anläggningen.

Hamnstaden Þorlákshöfn har haft flera motgångar de senaste åren. Färjetrafiken till Västmannaöarna upphör i sommar när den nya hamnen vid Bakkafjöru invigs och redan efter nyår minskar enligt Eyjafréttir antalet avgångar med två i veckan, i augusti 2008 nobbade det norska företaget Renewable Energy Corporation en stor etablering i staden till förmån för kanadensiska Quebec och den kiselfabrik som flera utländska företag har visat intresse för är alltjämt långt ifrån att förverkligas. Dessutom är arbetslösheten i regionen stor.

Att Þorlákshöfn är förstavalet beror på att tillgången till den elektricitet som krävs - 350 megawatt - tros vara säkrad. Här finns dessutom en av få hamnar på sydkusten, även om den visserligen måste byggas om för djupgående fartyg för att kunna klara av råvaruimporten.

Fabriken skulle varje år producera 760 000 ton kaliumnitrat och 700 000 ton gödningsmedel. Ingenjören Eggert Guðmundsson tror enligt Morgunblaðið att efterfrågan på produkterna skulle vara stor.

Omkring 150 personer skulle få jobb i fabriken. Totalt skulle anläggningen skapa ytterligare mellan 450 och 600 arbetstillfällen.

Här kan du läsa mer om Þorlákshöfn.

Rekordmånga utlandsfödda på Island

Nio procent av Islands befolkning är född utomlands. Antalet invandrare har ökat med 450 procent sedan 1996. Fyra av tio inflyttade kommer från Polen.

Ny statistik från Hagstofa Íslands visar hur snabbt det isländska samhället förändrats. Så länge Island var ett fattigt land med hög inflation och osäker valuta var det föga attraktivt att bosätta sig på ön. Men med det ekonomiska uppsvinget kom också tusentals utlandsfödda för att arbeta i landet - ofta tog de låglönejobben som islänningarna själva inte ville ha.

1996 var två procent av befolkningen född utomlands. Då kom var tredje inflyttad från något av de nordiska länderna. I dag svarar nordborna bara för 6,3 procent av de utlandsfödda invånarna. Även andelen nordamerikaner har minskat kraftigt - från 8,2 procent år 1996 till dagens 2,6 procent.

Men de procentuella minskningarna beror på att invandringen har ökat så snabbt. 1 793 nordbor lever i dag på Island. 1996 var antalet 1 618 personer.

84,6 procent av befolkningen har i dag enbart isländskt påbrå. För tretton år sedan hade 93,7 procent endast inhemska förfäder.

28 644 utlandsfödda bodde på Island i början av året. Det motsvarar alltså nio procent av befolkningen. Det vanligaste ursprungslandet, 11 575 personer vilket motsvarar 40,4 procent, är Polen. Därefter följer Litauen (1 572 personer), Tyskland (1 325 personer), Filippinerna (1 313 personer) och Thailand (887 personer).

3 538 personer med utländskt medborgarskap lämnade Island under årets nio första månader. Samtidigt flyttade 2 793 utlänningar till landet.

Inom fiskeindustrin går det fortfarande att få jobb. Det är också där många utländska medborgare arbetar. Fiskejätten HB Grandi håller till exempel utbildningar för anställda på nio språk (isländska, engelska, polska, litauiska, thailändska, vietnamesiska, portugisiska, kinesiska och tagalog) i Reykjavík och två (isländska och polska) i Akranes, uppger Fréttablaðið.

På grund av den ekonomiska krisen minskar dock befolkningen på Island nu för första gången på 120 år. Det är framför allt många gästarbetare som förlorat jobbet som lämnar landet, men även antalet utflyttade islänningar är det högsta sedan tiotusentals emigrerade till Nordamerika under slutet av 1800-talet.

4 021 islänningar flyttade från hemlandet under årets nio första månader. 2 072 återvände hem från att ha varit bosatta i utlandet.

Danmark är mest populärt som nytt hemland. 1 338 islänningar flyttade till landet. Därefter följer Norge med 1 123 invandrade.

Det är dock Norge som ökar mest - under det senaste decenniet har i snitt 325 islänningar flyttat till landet, ett antal som i år alltså redan överträffats med råge. Däremot ligger utflyttningen till Danmark strax under snittet för de senaste tio åren, 1 410 personer.

79 procent av de isländska medborgarna återvänder till hemlandet - i snitt efter 2,4 år utomlands. 84 procent av dem som flyttar till något av de nordiska grannländerna kommer tillbaka till Island. Av dem som emigrerar till Nordamerika återvänder bara 59 procent. Något fler män än kvinnor flyttade hem till Island under perioden 1986-2008.

Här kan du läsa mer om befolkningen på Island.

Dagens citat

"Issuing and lending currency is the sovereign right of governments, and it is a right that Iceland and Latvia will lose if they join the EU, which forbids member nations to borrow from their own central banks. Latvia and Iceland both have natural resources that could be developed if they had the credit to do it; and with sovereign control over their local currencies, they could get that credit simply by creating it on the books of their own publicly-owned banks."

Ellen Brown i Op Ed News om krisen på Island.

fredag 25 december 2009

Dagens bonuscitat

"Jag vet inte om ni har märkt det, men jag har tagit notis om att det finns en kvinna som heter Ásdís Rán Gunnarsdóttir. Jag anser att hon är den smartaste islänningen just nu. Jag tycker att Ásdís Rán är ett geni, hon är ett snille och klår samtliga av folkets mest begåvade män. ... Gott folk, låt er inte luras att tro att hon är en tönt. Eller en idiot eller en bimbo. Så är det inte. Även om hon utger sig för att vara det är det inte så. Bakom allt det här finns ett djävulskt marknadsgeni."

Bubbi Morthens i DV om Ásdís Rán Gunnarsdóttir.

Går under jorden - men visar sig på Youtube



Henry Turay söker uppehållstillstånd i Island. Men myndigheterna hänvisar till Dublinavtalet som gör det möjligt att skicka flyktingar tillbaka till ett annat EES-land för att där ansöka om rätt att stanna. För Henry Turays del innebär det Tyskland - och där fruktar han att han utvisas till hemlandet Sierra Leone.

Nu har Henry Turay gått under jorden. Genom en video på Youtube berättar han om varför han ansöker om uppehållstillstånd i Island och varför han fruktar en utvisning till Tyskland.

Henry Turay kom till Island i september från Tyskland. Han har inte bott i Sierra Leone på åtta år.

Han säger att han kommer att leva illegalt i Island tills han har fått ett uppehållstillstånd eller hans ansökan om asyl behandlas. Myndigheternas inställning är dock att Henry Turay ska utvisas till Tyskland. Hans farhågor om att därifrån skickas tillbaka till Sierra Leone anses vara obefogade.

Tio flyktingar fick asyl på Island under 2008. Totalt ansökte 65 personer om asyl i landet. De vanligaste ursprungsländerna är enligt en rapport från Eurostat Sri Lanka och Ryssland.

Här kan du läsa mer om svårigheter att få uppehållstillstånd i landet.

Här är regeringens infrastruktursatsningar

Kommunikationsminister Kristján L. Möller har presenterat de sju infrastrukturprojekt som regeringen ger högsta prioritet. 0,9 procent av bruttonationalprodukten öronmärks för vägsatsningar, en minskning med 40 procent jämfört med 2008.

Samtliga byggen utom två sker i sydvästra Island. Övriga två är lokaliserade till Akureyri.

Så här ser prioriteringslistan ut:

1. Suðurlandsvegur: Första steget är att bredda ett 6,5 kilometer långt vägavsnitt mellan Lögbergsbrekka och Draugahlíðarbrekka öster om Litla kaffistofan till två plus två-väg. Den här sträckan av ringvägen är Islands mest olycksdrabbade. Vägen ska nu byggas om för att möjliggöra säkra omkörningar mellan Reykjavík och Selfoss.

2. Färjeterminal vid Landeyjahöfn: Nästa sommar invigs den nya hamnen vid Bakkafjöru som tar över trafiken till Västmannaöarna. Restiden blir cirka en halvtimme jämfört med dagens två timmar och 45 minuter från Þorlákshöfn.

3. Muddring vid Landeyjahöfn: Den nya hamnen ska också muddras för att öka djupet.

4. Brygga för färjan till Västmannaöarna: Den rörliga bryggan behövs för att bilar ska kunna köra ombord på färjan.

5. Resecentrum i Reykjavík: Efter nyår är förhoppningen att arbetet ska börja med det resecentrum som ska bli en knutpunkt för trafiken i Reykjavík. Byggnaden blir granne med inrikesflygplatsen.

6. Utbyggnad av flygplatsen i Akureyri: Flygplatsen ska anpassas för fler utlandsflygningar vilket ökar behovet av olika säkerhetsåtgärder.

7. Vaðlaheiðargöng: Ringvägen nordost om Akureyri vid Eyjafjörður ska bli säkrare och 16 kilometer kortare genom denna tunnel.

Här kan du läsa mer om utbyggnaden av Suðurlandsvegur, här om resecentrumet i Reykjavík och här om Landeyjahöfn.

Dagens citat

"Det är helt enkelt grundlöst och osant. ... Vid den här tiden stod jag i talarstolen i alltinget och uppmanade till att behålla lugnet och hålla sig enbart till fredliga och lagliga åtgärder."

Steingrímur J. Sigfússon i Morgunblaðið om anklagelserna från den före detta polisen Gylfi Guðjónsson som i en debattartikel hävdar att finansministern vid tiden för protesterna utanför alltinget vinkade och eldade på demonstranterna.

torsdag 24 december 2009

Dagens bonuscitat

"The Icelanders may have been scared out of their wits last year, but they are now climbing out from under the ruins of their prosperity and have decided that the most valuable thing they have left is their independence. They are not willing to trade it, not even for the possibility of a bail-out by the European Central Bank."

Mary Ellen Synon i Daily Mail om krisen på Island.

En julklapp från Islandsbloggen



Juligare än så här blir det inte i år: "Jólin eru að koma" signerad Í svörtum fötum. Den som gillar hårdare paket kikar i stället på Nögls version av "Snjókorn falla" här och den som missade att käka rocka på Þorláksmessa kan kika på hur det går till här och därmed också slippa lukten och den som glömde vinterdoppet vid Nauthólsvík kan huttra lite framför datorn här.

Islandsbloggen kommer att ticka på som vanligt under jul- och nyårshelgerna fast mestadels på autopilot.

Förra året lottade Islandsbloggen ut ett extra exemplar av Halldór Guðmundssons läsvärda tegelsten Halldór Laxness: En biografi.

I år blir det inte riktigt lika storstilat, men genom att mejla namn och adress kan du vara med i en utlottning av senaste numret av Språktidningen som innehåller en rejäl intervju med Arnaldur Indriðason. För att du ska ha något att tugga på under läsningen följer det med en påse Djúpur också.

Mejla xislandsbloggenx@xgmail.comx (plocka bort alla x från mejladressen) senast den 3 januari så är du med i utlottningen. Motivera kort varför just du vill vinna.

Det funkar för övrigt att delta utan motivering - men då kräver lotterilagen, vilket bloggen nyss har lärt sig, att du tar upp den eventuella vinsten i din deklaration...

En återvunnen julhälsning från statsministern


Statsminister Jóhanna Sigurðardóttir önskar alla islänningar en god jul. Hon hoppas att alla får en glad och fridfull helg samt att det nya året bär med sig ny glädje och bättre ekonomi för alla.


Det är en julhälsning anpassad efter kristider. I stället för att skicka julkort lägger Jóhanna Sigurðardóttir ut hälsningen på sin hemsida. Och inte nog med det, den är dessutom identisk med statsministerns julhälsning från 2007. Även om den då, med ett lite annorlunda typsnitt, var undertecknad med titeln socialminister.

Regeringen backar om isländskt filmstöd

Regissörernas protester mot nedskärningarna av anslagen till film- och tv-produktion gav resultat. Regeringen skjuter till ytterligare 60 miljoner isländska kronor - men bidraget minskas ändå med en fjärdedel.

Regeringen föreslog i budgetpropositionen bantade anslag till Kvikmyndajóður Íslands. De aviserade nedskärningarna på 206 miljoner kronor motsvarade en tredjedel av det totala bidraget.

Beskedet väckte starka reaktioner. Branschföreningen Félag kvikmyndagerðarmanna hävdade att regeringen slaktade en ung och lovande näring och anklagade samtidigt politikerna för att inte ha förstått filmbranschens effekter. Enligt regissörerna ger varje satsad krona tolv till femton kronor i samhället eftersom filmarna skapar arbetstillfällen.

Samband íslenskra kvikmyndaframleiðenda deklarerade att det minskade stödet skulle kosta 100 personer sina jobb. Nedskärningarna skulle också medföra att två långfilmer, två tv-serier och minst fyra dokumentärer och kortfilmer aldrig skulle se dagens ljus.

Kulturminister Katrín Jakobsdóttir (bilden) beklagade beslutet men sa under ett möte med branschföreträdare att åtstramningarna var nödvändiga. Filmbranschen är långt ifrån ensam om att få mindre pengar i kristider.

De kraftiga protesterna har ändå påverkat regeringen. Finansutskottet beslutade nyligen att minska besparingarna med 60 miljoner - nedskärningarna motsvarar nu omkring en fjärdedel i stället för som tidigare en tredjedel.

Regissören Ragnar Bragason passade enligt Fréttablaðið på att såga de planerade nedskärningarna inför presidenten Ólafur Ragnar Grímsson, finansminister Steingrímur J. Sigfússon och utrikesminister Össur Skarphéðinsson vid galapremiären av Bjarnfreðarson:
"En isländsk filmvinter är under uppsegling. Regeringen har beslutat sig för att särskilt gå till attack mot filmproduktionen i landet och slakta den på nedskärningarnas altare medan annan konstnärlig verksamhet till största delen lämnas oförändrad. ... Hur är det möjligt att komma fram till att skära ned i en näringsgren som mångdubblar varje krona som staten investerar i den? Jag hoppas att ni gläder er åt visningen i kväll. Den kan bli den sista blomman i dalen för en lång tid."

Island fick under 2009 även 130 miljoner kronor av Eurimages och EU till stöd för inhemsk filmproduktion samt visning av utländsk film.

Island gick började delta i EU:s mediaprogram 1990 och gick med i Eurimages för 17 år sedan. Hittills har isländska företag enligt Mennta- og menningarmálaráðuneytið fått 740 miljoner i EU-stöd för att producera film samt visa omkring 100 europeiska filmer i landet. Elva isländska filmer har fått bidrag på nästan 200 miljoner för att visas utomlands.

Eurimages är Europarådets filmfond. 25 isländska filmer har sedan dess fått produktionsbidrag på 5,7 miljoner euro och isländska produktionsbolag har varit delaktiga i elva europeiska filmer som sammanlagt fått anslag på 4,3 miljoner euro.

Här och här kan du läsa mer om anslagen till filmbranschen.

Dagens citat

"Kun må man endnu engang undres over såkaldt seriøse forfatteres hang til demonstrative udfald mod kolleger i krimigenren. Det er Guðmundsson heller ikke for god til. Ja, opblomstringen af - ofte internationalt succesfulde - islandske krimiforfattere ses sine steder nærmest som et kulturelt sindbillede på de økonomiske luftkasteller. Faktisk var det dog i flere tilfælde nogle af landets - efter nordisk målestok i øvrigt ganske velskrivende - kriminalforfattere som Arnaldur Indriðason og Ævar Örn Josepsson, der tog samfundsmæssige problemer op. Alt imens Guðmundssons to sidste romaner handlede om Beatles-dyrkelse i 1960'erne og hans egen alkoholisme."

Jakob Levinsen i Jyllandsposten om Einar Már Guðmundssons Hvidbogen - läs Islandsbloggens recension av boken här.

onsdag 23 december 2009

Dagens bonuscitat

"Vid den här tiden var det inte lätt för ungdomar att komma över narkotika. Det fanns inte många som sålde och de som sålde till exempel hasch ville inte sälja det till trettonåriga ungar. ... Man kunde köpa fem stycken (sjösjuketabletter) till mig åt gången och det var enkelt att bara gå till två apotek. Då hade man tillräckligt många. Det var också mycket sniffande vid den här tiden, gas och sådant. Jag tog sjösjuketabletter ganska regelbundet. Nästan så att jag dog av dem. Jag flyttades till akutmottagningen där allt pumpades upp ur mig. Jag minns inget av det men jag blev kvar på sjukhuset i några dagar efteråt. Efter det var jag rädd och tordes inte göra om det."

Komikern Jón Gnarr berättar i DV om sin uppväxt.

Svan simmade på badhuset i Kópavogur

Besökarna på badhuset i Kópavogur fick oväntat sällskap i söndags. En svan la beslag på en egen bana och simmade liksom de övriga gästerna fridfullt fram och tillbaka.

Polisen kom till platsen för att ta hand om svanen och föra den till Fjölskyldu- og húsdýragarðurinn i Reykjavík. Djurparken tar nämligen hand om djur som skadats eller hamnat lite vilse för att plåstra om dem och se till så att de får ett nytt hem eller släpps ut i det fria.

Men polisen tvingades lämna svanen och badhuset på grund av en akut utryckning. I stället fångade badhuspersonalen in svanen och lämnade den på djurparken.

Svanen överlevde inte natten. Enligt djurvårdarna var den mager och utmärglad och hade förmodligen tagit sin tillflykt till badet för att den inte orkade ta sig någon annanstans.

Foto: Lögreglan

Brittiska jurister: Icesave-räntan är för hög

Finansutskottet lämnade i går åter över Icesave-avtalet till alltinget. Regeringen anser enligt ett pressmeddelande att de 16 frågor som oppositionen ställde har besvarats, men oppositionspartierna håller inte med. Vänsterkoalitionens mål är alltjämt att rösta om Icesave före årsskiftet.

En av de punkter som fanns på Icesave-motståndarnas lista när lagförslaget åter hamnade i utskottet var oberoende rapporter från brittiska advokatfirmor. Uppdraget gick till Ashurst och Mishcon de Reya.

I rapporten skriver Mishcon de Reya att Icesave-avtalet är luddigt och orättvist. Dessutom är räntan på 5,55 procent alldeles för hög och saknar motstycke vid liknande avtal. I övrigt är förslaget tämligen ordinärt, men det finns också flera fallgropar.

Otydliga skrivningar kan till exempel göra det möjligt för brittiska och nederländska sparare att få ut mer än insättningsgarantin på 20 887 euro. Dessutom anses det vara osäkert om Island kan hantera skuldbördan. Det finns visserligen möjlighet för Island att i så fall ompröva avtalet - men även här är formuleringarna så diffusa att det kan tolkas som att motparten då också måste ge tillstånd till översynen.

Andra frågetecken finns kring frånvaron av slutdatum för återbetalningarna samtidigt som skulden kan stiga utan att regeringen kan kontrollera den. Det finns även farhågor om att Island genom att acceptera avtalet avsäger sig viss självbestämmanderätt.

Avtalet ger utrymme för att när som helst pröva det juridiska ansvaret för Icesave i domstol. Mishcon de Reya förutspår dock att ett sådant agerande skulle möta oerhört hårt motstånd från Storbritannien och Nederländerna. Om Island skulle förlora väntar sannolikt ännu tuffare återbetalningsvillkor, som att de första sju åren som nu enbart ska bestå av räntor inte blir amorteringsfria.

I rapporten heter det också att Storbritannien sannolikt skulle kraftsamla internationellt för att pressa Island om avtalet förkastas.

Före detta utrikesminister Ingibjörg Sólrún Gísladóttir skriver i minnesanteckningar i samband med rapporten att britterna förra året bland annat utövade påtryckningar mot Internationella valutafonden och EU för att frysa alla lån till Island tills landet accepterat ansvaret för Icesave. Finansminister Steingrímur Jóhann Sigfússon sa nyligen att Storbritannien av samma skäl även hotade med att kasta ut Island ur EES-samarbetet.

Mishcon de Reya tror heller inte att det går att få ned räntan till en nivå som är mer anpassad efter ränteläget. Islands förhandlingsläge sägs vara svårt eftersom britterna redan anser sig ha gått Island till mötes och dessutom har tröttnat på att frågan drar ut på tiden. Dessutom har räntenivån redan sänkts en gång, från 6,5 procent till 5,55 procent.

Framstegspartiets Höskuldur Þórhallsson och Självständighetspartiets ledare Bjarni Benediktsson hävdar att rapporten ger stöd för deras farhågor kring Icesave-avtalet: Om inte ekonomin vänder snabbt och kraftigt finns det en risk för en långvarig depression.

Rörelsen och Framstegspartiet har till och med enats om ett förslag på folkomröstning om Icesave. Men regeringen är kallsinnig och vill alltså få till en votering före årsskiftet.

Självständighetspartiet och Framstegspartiet ser slutet på diskussionerna i finansutskottet som ett svek mot överenskommelsen med regeringen om att återremittera lagförslaget. I utbyte fick oppositionen gå med på att inte ta ledigt under mellandagarna.

Icesave-debatten fortsätter i alltinget den 27 december. Omröstningen väntas bli jämn - både Icesave-avtalet och regeringens existens väntas hänga på en skör tråd.

Här kan du läsa mer om Icesave-avtalet.