Dagens bonuscitat

"Eggs are illegal to use in ice cream in this country, but I needed something to make it all stick together. I always have made skyr, so I put that in. Turns out, it’s pretty good."

Thormod Skald i Kitsap Sun om hur han i USA började tillverka skyrglassen Viking Feast Ice Cream - läs mer här.

Fyrverkerier på nyårsafton i Reykjavík

En isländsk tradition är att fyra av en enorm mängd raketer på nyårsafton. Inte sällan pryds fyrverkerisatserna med bilder på politiker, affärsmän och andra - samtidigt som krutröken lägger sig över Reykjavík är det också ett förträffligt sätt att avreagera sig på.

Så här såg det ut vid Perlan vid tolvslaget förra året.

Reykjavik, Tortola.

Reykjavik, Tortola.

(G)narr.

(G)narr.

Den osannolike borgmästarens år i bilder

Jón Gnarr är den osannolike borgmästarkandidaten som gick till val på fritt inträde och gratis handdukar i badhusen, men som vid makten tvingades att hantera den bistra ekonomiska verkligheten i Reykjavík genom att infria löftet att svika alla vallöften. I stället blev det höjda handdukshyror och höjd åldersgräns från 67 till 70 år för pensionärsrabatterna.

Under året har de utländska redaktionerna strömmat till rådhuset vid Tjörnin för att intervjua den osannolike borgmästaren. Ovan kan du se ett inslag från Deutsche Welle.



En kanske lika osannolik men inte lika uppmärksammad nyhet i Reykjavíks stadsbild var de blå ninjorna, Bláu Ninjurnar. Så här såg det ut när de sökte upp Jón Gnarr för att be om en plats att öva sina konster på.



Jón Gnarr såg dock till att åtminstone ibland hålla sig till traditionen. Ett av hans första uppdrag som borgmästare var att inviga laxfisket i Elliðaá.



Eyjafjallajökulls utbrott hotade turistsommaren - avbokningarna duggade tätt och det förväntade rekordåret såg plötsligt ut att innebära ett rejält tapp för den viktiga turistnäringen. Marknadsföringsinsatsen Inspired by Iceland rullades ut för att locka tillbaka besökarna. Jón Gnarr drog sitt strå till stacken.



Jón Gnarr gjorde också saker som inte brukar känneteckna Reykjavíks borgmästare. Han deltog i invigningen av Gay Pride-festivalen utklädd till Jónína - och konstaterade att något annat var inte att vänta när invånarna valde en clown till borgmästare ...



... och så deltog han i en modevisning för isländsk design på Austurvöllur.



Jón Gnarr fick sitt genombrott i komediserien Fóstbræður. Programmet fick snabbt en stor och lojal tittarskara, men var långt ifrån populärt i alla läger. Jón Gnarr blev till och med misshandlad för en sketch vars kontroversiella innehåll inte uppskattades. Här ser han dock städad och proper ut i rollen som en karaokesjungande Adolf Hitler. Bland favoritlåtarna finns förstås klassiker som "My Way" och "Ebony und Ivory" ...



... samt tidlösa klassiker som "Hey Jude" och "Im das Getto".



Jón Gnarrs personliga erfarenheter skymtar ofta förbi i hans komik. Under flera år arbetade han som taxichaufför i Reykjavík - och så här blev resultatet när Fóstbræður-gänget gav sig på Taxi Driver.

Här kan du se Jón Gnarrs julhälsning till det isländska folket iklädd Darth Wader-mask, och här läsa mer om Jón Gnarr och här mer om Bláu Ninjurnar.

Dagens citat

"Det var inte så lyckat att marknadsföra Island som ett partyland. ... Vi vill inte ha hit unga britter som bara reser till Reykjavik för att festa."

Dóra Magnúsdóttir, marknadschef på Visit Reykjavík, i Outside om marknadsföringen av Island som resmål.

Dagens kändischock: Att byta platser med

Dagens kändischock: Att byta platser med Baltasar Kormakur på Osushi.

Dagens bonuscitat

"We didn’t take down public spending in 2009, even though we were spending heavily. The reason we did not do so was not to make the crisis even deeper than it otherwise would have. ... The new taxes presented are actually old taxes that were taken away when we thought we had all the money in the world. Now they are just back in place again. We lived with it before and we should be able to live with it again."

Helgi Hjörvar, alltingsledamot för Socialdemokraterna, i The Irish Times om Islands hantering av finanskrisen.

Foto: Johannes Jansson/Norden.org

Fågelvägen.

Fågelvägen.

Datorbutik öppnar i Sirkus gamla lokaler

I januari 2008 slog det legendariska haket Sirkus igen. Protester från tusentals Reykjavíkbor hjälpte inte - det charmerande kyffet skulle rivas för att ge plats åt parkeringsplatser. Men rivningen blev aldrig av, och nu flyttar en datorbutik in i lokalerna.

Sirkus utgjorde under många år närmast navet för musiklivet i den isländska huvudstaden. Band som Sigur Rós och Múm gjorde några av sina första spelningar här. Detsamma gällde Björk och The Sugarcubes, som till och med drev Sirkus under en period.

Efter en festival som samlade 2 000 besökare bommade Sirkus igen för gott i januari 2008. Det klassiska haket hade då levt under nedläggningshot under flera år. Kommunen ville i stället bygga parkeringsplatser på tomten.

Staketet och delar av innergården försvann och ägarna räddade inredningen, men själva byggnaden blev kvar. Med igenbommade fönster har det lilla ljusblå huset på Klapparstígur stått och väntat på grävskoporna.

Festligheterna försvann dock inte helt från Sirkus efter nedläggningen. Nattsuddare tog sig ibland in i lokalerna och för att fortsätta festandet på småtimmarna. I mars 2008 höll huset på att brinna ned. Hur branden uppstod är inte känt, men den började efter att några nattgäster befunnit sig i byggnaden. En läckande vattenledning begränsade skadorna och kan ha bidragit till att huset inte blev ett offer för lågorna.

Men rivningen kom aldrig längre än till innergården. För några månader sedan dök huset upp på hyresmarknaden - och nu flyttar en datorbutik in i det som en gång var Sirkus lokaler. Macland slog upp portarna precis före jul.

Hörður Ágústson är vd för Macland. Han har drivit företaget på nätet i ett år, men säger till Fréttablaðið tog chansen att satsa på stadskärnans enda renodlade teknikbutik när han fick nys om lokalen:

"Jag sade upp mig från jobbet tre veckor före jul och började då göra i ordning lokalerna. Det var antingen att retirera eller hoppa. ... Det har varit mycket stress och vi har haft många sömnlösa nätter för att få det här rätt."

Här kan du läsa mer om Sirkus.

Och så här ser det ut när en procent av

Och så här ser det ut när en procent av Islands befolkning går på konsert.

Den återkomne förlorade sonen som nyss

Den återkomne förlorade sonen som nyss kallat Reykjavik 'en pytteliten fiskeby'.

Flateyri får bygdekvot på 300 ton

Flateyri får en bygdekvot på 300 ton för 2011. Det är den högsta möjliga öronmärkta kvoten för små och utsatta fiskelägen. Och den kan innebära att det varsel som lades vid Eyraroddi kan dras tillbaka. Annars hade vart tredje jobb på orten försvunnit.

Bygdekvoten för 2011 växer enligt ett pressmeddelande med 17 procent till 4 564 ton. Dessutom tillkommer 972 ton som inte utnyttjats under 2010 som förs över till nästa år, något som blev möjligt under året genom en lagändring. Det innebär att 5 536 ton delas ut till totalt 44 mindre orter. Det är den högsta bygdekvoten någonsin.

Beslutet har fattats av fiskeminister Jón Bjarnason. De särskilda bygdekvoterna går till fiskelägen där industrin är viktig men fartygen har för få egna kvoter för att kunna få beredningen av fisk att gå runt. Den lägsta utdelningen är 15 ton och den högsta 300 ton, och den tilldelas för 2011 enbart Flateyri.

Orter som inte fick någon bygdekvot för 2010 men tilldelas fångster för 2011 är Vogar, Arnarstapi, Stokkseyri, Djúpivogur, Hellissandur och Rif.

I slutet av oktober varslades 42 personer om uppsägning vid Eyraroddi i Flateyri i Västfjordarna. Fabriken hade inga egna kvoter, och den fisk som fanns att köpa på marknaden var för dyr. Om uppsägningarna blir verklighet försvinner var tredje arbetstillfälle på orten, som redan är hårt trängd av utflyttning och nedläggningar.

Eyraroddi har av domstol fått möjlighet att göra ackordsuppgörelser och andra fartyg har landat fångster i Flateyri. Även om bygdekvoten på 300 ton är betydelsefull, så räcker den knappast för att hålla i gång förädlingsindustrin i ett helt år. Med full personalstyrka betar Eyraroddi sannolikt av den mängden på några få veckor.

Risken för massuppsägningar är alltså inte över. Men bygdekvoten innebär sannolikt att de inte blir fullt lika kännbara för Flateyri.

Här kan du läsa mer om Flateyri.

Dagens citat

"Jag ser fram emot det väldigt mycket. ... Det blir inte värre än att få uppleva det här med Baltasar. Jag erinrade mig precis häromdagen att vi har gjort fyra manus ihop och att det här blir vår femte biofilm."

Skådespelaren Ólafur Darri Ólafsson i Fréttablaðið om att han fått en biroll som kapten i Baltasar Kormákurs amerikanska nyinspelning av Reykjavík-Rotterdam, Contraband, med Kate Beckinsale och Mark Wahlberg i huvudrollerna - läs mer om filmen här.

Icelandair presenterar ett filosofiskt p

Icelandair presenterar ett filosofiskt problem...

Dagens bonuscitat

"The members of the financial class created a dizzying multitude of limited liability entities which obtained vast loans from the banks controlled by their owners, purportedly based on sound business plans. The owners paid themselves high salaries, large bonuses, and unjustified dividends. When the pretense of sound business practices wore thin, they funneled the remaining assets of these companies into newly-created shell companies, had the original companies declare bankruptcy, then convinced the banks (still operated by their co-conspirators) to write-off personal guarantees and security interests on property acquired by the original companies."

Íris Erlingsdóttir i The Huffington Post om Islands väg in i finanskrisen.

Substitut för Islandsblogg

Jaha. Pengar, pass och biljetter till Jónsi och Gnarr. De närmaste dagarna blir det mobilblogg från Reykjavík. Fast det går nästan lika bra att fylla bloggen med gamla mobilkamerabilder som inte är tagna på isländsk mark. Till exempel den här socialrealistiska bilden från Arlanda.


Den som undrar hur det polska omslaget till Astrópía ser ut behöver inte fundera längre.


Kexchokladen (tänk Cloettas fast aningen mörkare och inte lika söt) Prince Polo har sålts på Island sedan 1950-talets början. På den tiden var det svårt att komma över utländsk valuta, och få ville därför göra affärer med Island. Men ett handelsavtal med Polen gjorde att chokladbiten dök upp på ön. På den tiden var godis över huvud taget något ganska sällsynt - och många har alltjämt ett nostalgiskt förhållande till Prince Polo. I dag är den alltjämt den mest populära chokladbiten på Island och säljs ofta i kombinationen Prins Póló og Kók tillsammans med Coca cola. Och Prince Polo är för övrigt betydligt billigare i tillverkningslandet Polen. XXL-varianten kostar ungefär 3,50 i svenska kronor.


Att Reykjavík stavas med w på polska känns väntat. Konstigt bara att polskan inte lyckats klämma in ett z någonstans i namnet på den isländska huvudstaden.


Katla är inte bara namnet på en vulkan, ett av Icelandairs flygplan och en drake i Astrid Lindgrens Bröderna Lejonhjärta, utan också på ett får i Aspuddsparken i södra Stockholm.


På samma tema är inte Gusgus bara ett isländskt band, utan också namnet på en ståtlig kanin som annonseras ut till försäljning i tidningen Småbrukaren.

Och om någon undrar över tillgången på isländsk saltfisk, så är den synnerligen god i Spanien...

Där den som är sugen också kan skaffa sig ett jobb som korrekturläsare av resehandböcker på ett spanskt bokförlag.

Bättre säkerhet vid Skógafoss och Seljalandsfoss

Två av Islands vackraste och mest besökta vattenfall ska bli mer tillgängliga för turister. Skógafoss ska få en riktig utsiktsplats och Seljalandsfoss en trappa.

Kommunstyrelsen i Rangárþing eystra har av Umhverfisstofnun fått planerna att bygga en utsiktsplats vid Skógafoss godkända. Villkoret är att den inte syns för den som tittar på vattenfallet nerifrån, skriver Fréttablaðið.

Skógafoss, som ligger nära ringvägen vid Skógar, har en fallhöjd på 60 meter. Det höga fallet gör att en regnbåge ofta finns vid fallet.

Regnbågen vid Skógafoss är nästan lika mytomspunnen som den som brukar synas vid Gullfoss i klart väder - Þrasi Þórólfsson, den första vikingen som blev bofast i området, sägs ha gömt en skattkista i en grotta nära fallet. Regnbågen ska förstås visa vägen till skatten, men ingen har ännu kommit närmare än den pojke som för många år sedan lyckades norpa en ring innan kistan på nytt försvann utom synhåll.

Utsiktsplatsen ska ha plats för 30 till 40 personer samtidigt. Och den ska alltså byggas in i en ficka vid fallet så att den inte syns nerifrån. Plattformen ska även kunna tas bort utan att lämna några spår i naturen efter sig.

Syftet är inte enbart att ge turister ett säkrare sätt att titta på fallet. I dag väljer många att ge sig ut på branta avsatser för att kunna få en riktig närbild, vilket dels är riskabelt och dels förstör växtligheten.

Kommunstyrelsen vill även förbättra säkerheten vid Seljalandsfoss, en annan välbesökt fors nära Hvolsvöllur på sydkusten. Här är det möjligt att gå bakom det 60 meter höga fallet genom en urgröpning i klipporna.

Att ta en titt bakom fallet är mycket populärt, men det kan också vara riskabelt eftersom vattnet som ständigt stänker över klipporna gör stenarna som utgör stigen bakom Seljalandsfoss mycket hala.

Kommunstyrelsen funderar därför på att bygga någon form av trappa för att underlätta promenaden. Här är dock ännu inget beslut fattat, rapporterar Fréttablaðið.

Här kan du läsa mer om Gullfoss.

Dagens citat

"Det er veldig tyngende for irske skattebetalere de neste 10–20 årene at de må redde obligasjonseierne, folket har fått den regningen. Men jeg regner med at tyske obligasjonsinvestorer ikke vil være veldig begeistret for islandske papirer de neste årene."

Þórólfur Matthíasson, professor i ekonomi vid Háskóli Íslands, i Aftenposten om skillnaderna mellan Islands och Irlands hantering av bankkraschen.

Hugleikur Dagsson och helgslaven

Hugleikur Dagssons nattsvarta humor glimrar till så här även i juletid. Ovan kan du kika på den fiktiva gruppen Syndrome of a Downs video till "Hátíðarþræll", som bland annat innehåller den minnesvärda textraden "Svíþjóð, Belsebúb" och berättar hur helgslaven fastnar framför nyheterna på teckenspråk.

Hugleikur Dagsson har också gjort sina säreget skruvade tolkningar av Islands tretton jultomtar, julkatten och Grýla. Samt tecknat årets julhälsning från borgmästaren Jón Gnarr till Reykjavíkborna.

Här kan du läsa mer om Hugleikur Dagsson.

Minister: Island måste välja mellan krona eller euro

En utåtriktad och expanderande ekonomi med euron som valuta. Eller fortsatta valutarestriktioner och ett fortsatt mer slutet finansiellt system med den isländska kronan. Det är de val som Island står inför, skriver finansmarknadsminister Árni Páll Árnason i Fréttablaðið.

Samarbetet med Internationella valutafonden kan avslutas redan till sommaren. Då ställs Island inför ett val om vilken penningpolitik som ska föras. Árni Páll Árnason skriver i en debattartikel att det bara finns två realistiska alternativ: Att ta upp euron genom inträde i EMU eller att behålla den isländska kronan.

Árni Páll Árnason beskriver i artikeln Islands penningpolitik som en lång serie av misslyckanden. Sedan år 1920 har den isländska kronan tappat 99,95 procent av sitt värde mot den danska. Seðlabanki Íslands har av tradition bekämpat inflationen - ett mål som i princip aldrig har lyckats.

Finanskraschen visar samtidigt på möjligheterna och riskerna med kronan. Det blev möjligt att låta valutan ta smällen vilket inte hade varit möjligt med euron, men euron hade också varit betydligt tryggare när bankerna började vackla.

Men kronan är i dag något av en börda. Den bromsar inflödet av kapital i landet och sinkar investeringar.

En viktig fråga är enligt Árni Páll Árnason hur lång tid det kommer att ta återskapa förtroendet för kronan. En annan vad som säger att den instabila kronan på nytt inte kommer att äventyra Islands ekonomi.

Den isländska regeringens sätt att hantera bankkollapsen har fått alltmer erkännande. Árni Páll Árnason anser att Irlands agerande snarast har blivit något av ett avskräckande exempel där skattebetalarna finansierar bankernas fortsatta verksamhet, medan Island lät dem gå omkull och bara garanterade spararnas tillgångar.

En ny penningpolitik handlar inte bara om valuta. Den är också en viktig del i att staka ut framtiden. Árni Páll Árnason ser få nya arbetstillfällen inom basnäringar som fisket, storindustrin och den geotermiska energin, och handeln kommer därför sannolikt att fortsätta öka i betydelse. Det innebär i sin tur att valutafrågan blir ännu viktigare.

För det talar enligt Árni Páll Árnason euron. Men vägen dit är lång och svår. För att över huvud taget kunna närma sig EMU krävs först ett EU-medlemskap, och därefter flera år av anpassning och stabilisering av penningpolitiken. Euron är, skriver Árni Páll Árnason, den valuta som lämpar sig bäst om Island vill fortsätta bli ett alltmer öppet samhälle där kontakterna med omvärlden är avgörande. Euron minimerar nämligen valutariskerna.

Kronan, däremot, är en historia av ständiga kursdykningar och devalveringar. Finansmarknadsministerns åsikt är att valutan är så osäker att en framtid med kronan inte bara förändrar penningpolitiken, utan också samhället. Kronan innebär sannolikt ett mer slutet samhälle och fortsatta valutarestriktioner för att inte äventyra ekonomin.

Men det går inte att släppa tanken på kronan och enbart fokusera på euron. Island har många år framför sig med en egen valuta, och måste därför oavsett sträva efter en självständig ekonomi som präglas av tillväxt, skriver Árni Páll Árnason.

Här kan du läsa mer om Islands ekonomi.

97 procent nöjda med resan till Island

97 procent av sommarturisterna anser att Islandsresan uppfyllde deras förväntningar. Den isländska naturen var det som lockade flest resenärer att besöka ön. Det visar en rapport gjord på uppdrag av Ferðamálastofa.

Undersökningen har gjorts ända sedan 1996. Årets resultat bygger på 1 378 enkäter och visar att 97 procent av resenärerna är mycket eller ganska nöjda med resan till Island. Och det är naturen som har gjort störst intryck på turisterna.

Resenärerna fick själva nämna vilka platser eller saker som de anser mest minnesvärda med resan. 19,1 procent nämnde landskapet och naturen, och nästan lika många, 18,5 procent, nämnde Blå lagunen, Jökulsárlón (17,8 procent) och Geysir (17,5 procent). Därefter följer Gullfoss (som 12,6 procent nämnde), Mývatn (10,6 procent), Landmannalaugar (8,4 procent), valskådning (7,6 procent), Reykjavík (7,2 procent) och vulkaner (6,4 procent). 1,9 procent nämner Eyjafjallajökull som en av de mest minnesvärda bekantskaperna.

Bland de favoritsaker som bara en enda person nämner återfinns skyr, nationaldagsfirandet den 17 juni, islänningarnas goda kunskaper i engelska, Melrakkaslétta, träskfotboll, Þingeyri, låg prisnivå på landsbygden, Langanes, häxmuseet i Hólmavík, öl, Papey och att äta lunnefågel.

Att på något sätt ge sig ut i naturen är också den i särklass vanligaste sysselsättningen - 82 procent av 2010 års turister gjorde minst en utflykt ut i den isländska naturen. 62 procent badade, 50 procent vandrade, 49 procent besökte museer eller utställningar, 39 procent åkte på valskådning, 36 procent tog en båttur, 31 procent kikade in på gallerier eller hos hantverkare, 25 procent tog en guidad dagsutflykt, 24 procent slappade på spa, 21 procent tittade närmare på en vulkan, 16 procent gav sig upp på en glaciär, 13 procent tog en ridtur, 12 procent passade på att besöka en festival, 7 procent följde med på en längre guidad tur, 4 procent testade forsränning och lika många fiskade, medan var hundrade såg till att få en hälsobehandling under resan.

Av de resenärer som faktiskt besökte Island under 2010 övervägde 9 procent att ställa in resan på grund av Eyjafjallajökullutbrottet. Mest betänksamma var spanjorer (23 procent funderade på att stanna hemma), medan bara 5 procent av danskar och norrmän bekymrades av vulkanutbrottet.

82 procent uppger att den isländska naturen var ett viktigt skäl till resan. 32 procent nämner landets kultur och historia, medan 10 procent säger att ett gynnsamt erbjudande eller släkt och vänner påverkade valet av resmål.

Snittbesökaren är 43 år, högutbildad och medel- till höginkomsttagare. De manliga gästerna är något fler än de kvinnliga, vilket sannolikt på att män i något högre utsträckning arbetar tillfälligt på Island respektive besöker landet i samband med affärsresor.

Genomsnittsturisten tillbringar 10,4 nätter på Island. Tyskar, spanjorer och fransmän stannar längst, medan kanadensare och norrmän har mest bråttom hem. 22 procent av besökarna har tidigare varit på Island.

Här kan du läsa mer om turismen på Island.

Dagens citat

"The year's most spectacular eruptions (apart from those of Mel Gibson) put Iceland's previously little heard-of Eyjafjallajökull volcano on the map of infamy. Most of Europe's airspace was closed for a week, and the knock-on effects were felt around the world."

Daily Telegraph utser Eyjafjallajökull till en av 2010 års skurkar - läs mer om vulkanutbrottet här.

Premiär för Hamarinn på SVT i kväll

I kväll visar SVT2 det första avsnittet av den isländska kriminalserien Hammaren (Hamarinn). En polis från Reykjavík får i uppdrag att hjälpa till med utredningen av en förunderlig olyckshändelse på landsbygden. Han är inte välkommen, men så småningom börjar han tillsammans med polisen på orten nysta upp en väv av oförklarliga händelser och ouppklarade dödsfall.

Det första avsnittet sänds i kväll 22.35, och de tre följande sänds samma tid tisdag, onsdag och torsdag.

Serien sänds också i repris i SVT24. Första avsnittet går 21.15 lördagen den 8 januari.

Björk leder karaokemaraton för Islands miljö

Sommaren 2008 samlade Björk och Sigur Rós över 30 000 personer vid en konsert i Laugardalur i Reykjavík. Efter Náttúra-konserten har Björks engagemang främst rört Islands naturtillgångar. Målet är att säkra folkets äganderätt och därmed skapa möjligheter att förhindra utförsäljningar och användning som anses hota Islands miljö.

Det senaste året har Björk agerat för att stoppa Magma Energys övertagande av HS Orka, Islands tredje största energibolag. I affären ingår nyttjanderätt till geotermisk energi på Reykjanes i upp till 130 år. Över 20 000 islänningar har nu skrivit under en protestlista som kräver att köpet avgörs i en folkomröstning.

Svensk-kanadensiska Magma Energy slutförde enligt ett pressmeddelande affären strax före jul. Men Árni Þór Sigurðsson, gruppledare för Gröna vänstern i alltinget, säger till Vísir att regeringen alltjämt undersöker möjligheterna att häva köpet.

Björk har nu lanserat nästa - och det sista - steg i kampanjen: Ett tredagars karaokemaraton i Norræna húsið i Reykjavík. Musikfesten inleds den 6 januari under Björks ledning, och hon bjuder in andra artister att delta.

Björk Guðmundsdóttir säger i Morgunblaðið att tredagarskaraoken blir hennes sätt att avsluta det hon påbörjade med Náttúra-konserten:

"Jag tänker lämna över bollen till folket. Det här är de sista stegen i det potpurri som började med Náttúra-konserten i Laugardalur för två år sedan där jag sjöng för folket. Nu är det folkets tur. Jag vill också att det ska vara lite kul. Det här kan också vara roligt - det behöver inte gräl och gnabb hela tiden."

Här kan du läsa mer om Björk och Magma Energy.

Svensk julbocksbränning nu på Island

Traditionen att bränna upp julbocken i Gävle kan ha spridit sig till Island. Tidigt på morgonen den 23 december stod bocken utanför Ikeas varuhus i Garðabær i lågor. Ikea tänker inte polisanmäla de tre unga män som anlade branden - om de städar upp efter sig.

Att julbocken i Gävle går upp i lågor tillhör närmast den svenska jultraditionen. Kanske är det bockbrännarna i Gästrikland som nu fått isländska efterföljare.

Julbocken utanför varuhuset i Garðabær blev enligt polisen också ett lätt byte för elden. Den 4,5 meter höga bocken, som restes den 5 november, bestod av en trästomme täckt med halm. Den hade tidigare överlevt en påkörning med bil.

När brandkåren kom till Ikea vid 3.50 på morgonen den 23 december tio minuter efter larmet stod det snabbt klart att den övertända bocken var utom räddning. Det var aldrig någon fara för att branden skulle sprida sig till närliggande byggnader.

Bilder från en övervakningskamera visar att tre män häller bensin på bocken och tänder på. Elden flammar upp omedelbart, och männen lämnar platsen.

Men nyfikenheten blev för mycket och trion återvände till varuhusområdet för att titta. Och då ville det sig inte bättre än att polisen stoppade dem och hörde dem upplysningsvis.

Senare under dagen erkände de tre unga männen, som är bosatta i Reykjavíkområdet, att de anlagt bockbranden. Þórarinn Ævarsson, vd för Ikea på Island, säger till Vísir att han inte tänker anmäla dem - på villkoret att de monterar ned resterna av bocken och städar upp efter sig:

"Med tanke på att julen står för dörren och att det har gått bra för oss, så beslutade vi oss för att erbjuda dem en lösning."

Det var första året som Ikea på Island bestämde sig för att skaffa en julbock enligt svensk tradition. För varuhusets del var det tyvärr alltså inte bara själva bocktraditionen som följde med över Atlanten, utan även sedvänjen att bränna ned julbocken.

Här kan du läsa mer om Ikea på Island.

Foto: Ikea

Dagens citat

"When planes were at a standstill in England, and in Europe, the pilots of an Iceland air plane that was about to take off were informed they could not do so, as there was not enough snow clearing equipment to clear a path for the refueling car. Rather then facing an overnight stay, the captain and co-pilot, took matters and shovels into their own hands. Some 15 minutes of shovelling later, the path was cleared, the plane refueled and went airborne."

Presidentfrun Dorrit Moussaieff skriver i The Huffington Post om hur Icelandair lyckades flyga från Schiphol i Amsterdam samtidigt som British Airways plan tvingades stanna kvar på marken.

Dagens bonuscitat

"Both Premier Wen Jiabao and Vice President Xi, who will be the next President of China, declared that on the basis of what China has done with Iceland in the field of geothermal, China now looks at Iceland as its primary partner in the geothermal transformation of China."

President Ólafur Ragnar Grímsson i Bloomberg om samarbetet om geotermisk energi mellan Island och Kina.

12 Tónar flyttar in i konserthuset Harpa

Skivbutiken 12 Tónar flyttar in i Reykjavíks nya konserthus. Harpa slår upp portarna i maj - och målet är att då bli landets bästa musikbutik.

Bygget av konsert- och kongresshuset Harpa har försenats på grund av finanskrisen. Men i maj öppnas dörrarna, och intresset är stort. Den stora konsertsalen är fullbokad nästan hela 2011.

Entréplanet ska fyllas av butiker och restauranger. En av de affärer som flyttar in är 12 Tónar. Skivbutiken ska finnas på plats vid premiären i maj.

Lárus Jóhannesson, styrelseordförande för 12 Tónar, säger i ett pressmeddelande att invigningen av Harpa är en viktig händelse för musiklivet:

"Vi har länge väntat på den här dagen i Islands musikliv då ett nytt konserthus byggs i Reykjavík. ... Vi är nöjda och stolta att få ta del i det."

12 Tónar har sedan 1998 en butik på Skólavörðustígur i centrala Reykjavík. Skivbolaget 12 Tónar har bland annat gett ut musik med Jóhann Jóhannson, Ólöf Arnalds, Slowblow, Mugison och Rökkurró.

Kommunens kostnad för att färdigställa tomten vid Harpa och skapa gångvägar samt ansluta den till det befintliga vägnätet uppgår till 286 miljoner isländska kronor, skriver Morgunblaðið.

Här kan du läsa mer om Harpa.

Regeringen nobbar kasino i Reykjavík

Icelandair kämpar vidare för att få öppna ett kasino i Reykjavík. Men flera tunga instanser säger nej till ett kasino, och från regeringens sida tycks intresset vara svalt.

Magnea Þórey Hjálmarsdóttir, vd för Icelandair Hotels, skriver i ett pressmeddelande att ett kasino skulle kunna innebära skatteintäkter på 700 miljoner isländska kronor plus skapa 50 till 70 nya jobb. Det skulle alltså vara en betydligt bättre affär för staten än den turistskatt som regeringen vill införa nästa höst.

Kasinot, som skulle placeras i anslutning till något av Icelandairs hotell i Reykjavík, skulle bli en turistattraktion. Hon tror också att det skulle utarma den illegala spelmarknaden. Så sent som i natt gjorde polisen i Reykjavík ett tillslag mot en olaglig pokerklubb där även alkohol serverades utan tillstånd.

Magnea Þórey Hjálmarsdóttir är därför kritisk till hälso- och sjukvårdsdepartementets negativa attityd:

"Hälso- och sjukvårdsdepartementet är enbart emot att ett kasino öppnas i landet utifrån antagandet att det är skadligt. Det väcker naturligtvis förvåning att andra nationer i världen inte skulle känna till denna hälsofara."

Det är inte bara politiskt som Icelandair kämpar i uppförsbacke. Även i marknadsföringshänseende skulle bolaget få det tufft att övertyga om att spelande inte är farligt för folkhälsan - kasino heter nämligen spilavíti på isländska, vilket bokstavligen betyder spelhelvete.

Även polisen ser risker med att tillåta ett kasino. Därför avstod näringsdepartementet från att agera i frågan, och inte heller vid justitiedepartementet finns det några planer på att genomföra de lagändringar som skulle krävas för att tillåta kasinoverksamhet, skriver Morgunblaðið.

Här kan du läsa mer om kasinoplanerna och här mer om turistskatten.

Dagens citat

"Overall, the tracks are well made but feel a little over produced and it would have been preferable had there been a little less sheen on the recording. Still, this is a minor complaint in an album of no small ethereal beauty which avoids the familiar post-rock cliche of building from a whisper to a crescendo."

Adam Williams i Future Sequence om Amiinas "Puzzle".

Dagens bonuscitat

"Jag har spelat 99 konserter utomlands och har en kvar i Laugardalshöll. ... Det är fantastiskt att ha kommit hem. ... Och kul att komma hem med hela den här showen."

Jón Þór "Jónsi" Birgisson i Morgunblaðið om årets hundrade och sista konsert på hemmaplan i Reykjavík.

Foto: Lilja Birgisdóttir

Utlottning: Halldór Laxness: En biografi

Missnöjd med julklapparna eller inget kul att läsa? Islandsbloggen lottar ut ett exemplar av Halldór Guðmundssons Halldór Laxness: En biografi. Det är en välskriven och läsvärd tegelsten på drygt 700 sidor som inte bara skildrar Islands hittills enda Nobelpristagare, utan också berättar om landets resa från ett fattigt bondesamhälle till en nation med raskt stigande utvecklingskurva. Den fick fina recensioner när den gavs ut i svensk översättning hösten 2008.

För att vara med i utlottningen av boken måste du svara på en fråga: Vilket år fick Halldór Laxness Nobelpriset i litteratur?

Mejla ditt svar till xislandsbloggenx@xgmail.comx (plocka bort alla x ur mejladressen) senast den 5 januari 2011 för att vara med i utlottningen.

Här kan du läsa Islandsbloggens recension av boken.

Tätare turer med färjan till Västmannaöarna

Det blir fyra dagliga turer mellan fastlandet och Hemön även under vintern. Den nya hamnen i Bakkafjöru har blivit en succé, och aldrig tidigare har så många besökare tagit färjan Herjólfur till Västmannaöarna.

I juli invigdes den nya fastlandshamnen som trafikerar Hemön. Restiden har kortats från två timmar och fyrtiofem minuter till trettiofem minuter. Under den första månaden åkte 60 000 resenärer med Herjólfur. Det är visserligen alltid den i särklass mest populära resmånaden, men under hela 2009 hade färjan 127 000 passagerare, rapporterar Fréttablaðið.

Kommunen har krävt statligt stöd för fyra avgångar i veckan även under vintern. Ett av argumenten är den grundare hamnen som nu används. När Herjólfur seglade till Þorlákshöfn kunde fartyget ta 520 passagerare. Eftersom Bakkafjöru byggdes för ett annat fartyg - som avbeställdes på grund av finanskraschen - tillåts nu bara 399 resenärer ombord.

Vestmannaeyjabær ville att staten skulle stå för en tredjedel av de 18 miljoner isländska kronor som den ökade turtätheten kostar. Men sedan rederiet Eimskip gått in med 6 miljoner tar kommunen resten av kostnaden. Vägverket Vegagerðin kan också skjuta till pengar, skriver Morgunblaðið.

För staten tycks den nya hamnen innebära lägre kostnader. Den beräknade årskostnaden är 450 till 500 miljoner isländska kronor. Förra året kostade trafiken enligt Fréttablaðið 481 miljoner. I samband med invigningen av den nya färjehamnen upphörde det statliga stödet av flyget till Västmannaöarna från Reykjavík, en årlig kostnad på 130 miljoner.

Även för resenärerna kan överfarten bli billigare. En fullprisbiljett kostar nu 1 000 kronor jämfört med 2 660 kronor när färjan trafikerade Þorlákshöfn. Samtidigt har resvägen från Reykjavík ökat från en knapp timme till nästan det dubbla.

Eimskip kan däremot inte förlora på seglingarna. Rederiet får nämligen en fast summa från regeringen för att bedriva trafiken. Eftersom den nya rutten var oprövad gjordes heller ingen upphandling, utan Eimskip fick fortsätta att segla mellan fastlandet och Västmannaöarna utan att staten tog in några andra anbud, uppger Fréttablaðið.

Ett problem som står i vägen för den ökade turtätheten är dock förhållandena i den nya hamnen. En fjärdedel av turerna har enligt Fréttablaðið gått till Þorlákshöfn eftersom det inte varit möjligt att segla in i Landeyjahöfn. Vulkanaska från Eyjafjallajökull och sediment täpper nämligen till inloppet vilket gör att det är för grunt.

Alla förseningar beror dock inte på hamnförhållandena. I slutet av september försenades avresan från Hemön på grund av en filminspelning, skriver Morgunblaðið. Det rör sig om regissören Baltasar Kormákurs filmatisering av Djúpið, som skildrar sjömannen Guðlaugur Friðþórssons öde då han ensam överlevde en olycka på öppet hav där resten av besättningen omkom.

Här kan du läsa mer om färjetrafiken och här mer om Djúpið.

Dagens citat

"Killarna spelade en sprudlande smygproggig korsbefruktning av death- och heavy metal, inlindat i isländsk folkmusik. Kan låta pajigt på papper, men är riktigt underhållande live. Det jobbades hårt med synthstråkar och dubbelstämmiga gitarrer, och i kombination med de återkommande Ronja Rövardotter-minnande manskörerna torde det vara svårt att ta Skálmöld på allvar."

Thomas Björling i Sundsvalls Tidning om en konsert med Skálmöld - läs mer här.

Dagens bonuscitat

"Stor humlearomatisk smak med drag av kryddnejlika, kaffe och knäck i en god mycket karaktärsfull, torr och angenäm stil med väl avstämd beska."

Sune Liljevall i Arbetarbladet om Ölvisholts Jólabjór - läs mer om bryggeriet här.

Och så några isländska julsånger

Nyfiken på hur det låter när studenter som pluggar isländska vid ett universitet i Peking sjunger julsånger? Ovan kan du kika på "Ég sá mömmu kyssa jólasvein" (Jag såg mamma kyssa tomten").



Och ovan sjunger Edda Heiðrún Backman om sin längtan efter den kära jultomten, "Jólasveinn kæri".



Minst lika spända är Í svörtum fötum i "Jólin eru að koma".



Och så här såg det ut när Jóhanna Guðrún Jónsdóttir sjöng "Ó helga nótt" under en julkonsert i Reykjavík förra året.

Traditionen styr maten på det isländska julbordet

Hamborgarhryggur på julafton och hangikjöt på juldagen. Det är traditionen som en majoritet av islänningarna håller fast vid. Det visar en opinionsundersökning utförd av MMR.

Den isländska julmaten är minst lika traditionstyngd som den svenska. Och att traditionen håller i sig är uppenbart. 52,9 procent av islänningarna tänker äta hamborgarhryggur, kassler, på julafton. På juldagen sätter 72,7 procent av islänningarna i sig hangikjöt, rökt får.

Hangikjöt dominerar alltså juldagsmiddagen. Det rökta fårköttet - antingen rökt med isländsk björkved eller torkad fårdynga - serveras ofta med ärtor, vitsås och kokt potatis. Många äter också hangikjöt med rågbröd eller flatkökur, ett runt, mjukt och tunt rågbröd som traditionellt bakades över öppen eld. De som alltjämt bakar egna flatbröd gör det ofta i stekpanna eller direkt på spisplattan.

Hamborgarhryggur återfinns alltså på drygt hälften av de isländska tallrikarna på julafton. De som ratar kasslern (som i isländskan alltså anges härstamma från Hamburg, men Kassel i svenskan) har många andra alternativ. 9,8 procent äter ripa, 8,3 procent föredrar kalkon, 8,2 procent annat lammkött än hangikjöt, 6,7 procent annat griskött än kassler, 3,8 procent serverar and, 2,2 procent väljer hangikjöt redan på julafton och 8,2 procent äter något annat. I gruppen övrigt ingår bland annat fisk, ren, kyckling, vegetariskt och gås.

Det mest populära alternativet till hangikjöt på juldagen är just kassler, som 8 procent då tänker sätta i sig. Därefter följer kalkon (3,5 procent), gris (2,5 procent), lamm (2,3 procent), ripa (1,6 procent) och and 0,8 procent. 8,5 procent föredrar något annat.

I nio av tio isländska hushåll finns det också en julgran. 49,6 procent har plastgran medan 41,6 har en levande julgran. 8,8 procent av de tillfrågade islänningarna skaffar ingen gran till julen. Det visar en undersökning utförd av MMR.

Här kan du läsa mer om isländska jultraditioner.

Dagens citat

"Det är väldigt speciellt, men jag säger bara som Páll Óskar sade i tv häromdagen: Jag är i gott sällskap med mig själv. Jag kan alltid klara mig på egen hand. ... Jag väntar mig inte några besökare, så jag antar att jag blir själv här. Jag ska naturligtvis laga god mat, men jag tar inte av mig arbetskläderna."

Ólafur Ragnarsson, ensamboende på ön Æðey i Ísafjarðardjúp där han bland annat är väderobservatör, berättar i DV om hur han tänker fira jul - läs mer om Æðey här.

Julfirande i bimbotappning

I "Kvennabósi" krävde Minore upprättelse för den isländska skinkan, bimbon. Och i "Jólaskinkur" handlar det förstås lika mycket om blondinstereotyper som, tja, inte julskinka men åtminstone julsupande. Och trots de ambitiösa förberedelserna för att bli Hátíðarskinkur slutar julfirandet som väntat med toalettspyor och dagen efter-pizza.

"Kvennabósi" blev så framgångsrik att Kristjana María Ásbjörnsdóttir och Erna Dís Eriksdóttir testade på ståupp-komedi på Tjarnarbíó i Reykjavík. Och nu ger de sig på Katy Perrys "Hot n Cold" i julbimbotappning.

Här kan du läsa mer om Minore.

Domstol friar Islands nödlagstiftning

Statens hantering av Landsbankis penningmarknadsfonder och penningmarknadsinlåning är korrekt. Det fastslår Héraðsdómur Reykjavíkur i två olika domar, som innebär att spanska Aresbank förlorar 30 miljoner euro och 284 isländska sparare mister en tredjedel av värdet på sina andelar i Landsbankifonderna.

Att den isländska nödlagstiftningen, som klubbades i oktober 2008, inte döms ut av domstol kan bli en nyckelfråga för den ekonomiska återhämtningen. Om andra fordringsägare än sparare får högre prioritet och uppdelningen i gamla och nya banker underkänns riskerar staten mångmiljardförluster.

Än så länge ser det ut som om lagstiftningen håller. Eftas övervakningsmyndighet beslutade nyligen att den är förenlig med EES-avtalet. Och Héraðsdómur Reykjavíkur fastslog i går i två olika domar att tolkningen av lagen är riktig. Om Hæstiréttur Íslands skulle komma fram till samma slutsats blir domarna prejudicerande.

Den första domen gäller 284 islänningar - främst privatpersoner men också några enstaka företag - som placerat pengar i Landsbankis penningmarknadsfonder. När de upplösta fonderna betalades ut den 29 oktober 2008 fick de bara 68,8 procent av det värde som fonderna hade vid stängning fredagen den 3 oktober.

På morgonen måndagen den 6 oktober stoppade Landsbanki handeln med penningmarknadsfonderna. På kvällen sade dåvarande statsministern Geir H. Haarde i ett direktsänt tv-tal att spararnas tillgångar var säkra. I samband med att nödlagstiftningen klubbades togs bankens verksamhet över av Fjármálaeftirlitið, den isländska finansinspektionen.

I stämningsansökan, som är riktad mot den isländska staten, skriver de 284 fondspararna att Geir H. Haardes tal måste tolkas som att staten ska ersätta de förluster - 31,2 procent av tillgångarnas värde - som drabbade dem mellan den 3 och den 29 oktober.

De argumenterar vidare för att penningmarknadsfonder borde kunna ses som en typ av sparande. Det var nämligen så de marknadsfördes - som ett sätt att spara med något högre risker men också möjligheter till betydligt större avkastning. Att Geir H. Haarde, finansmarknadsminister Björgvin G. Sigurðsson och kulturminister Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir in i det sista backade upp bankerna och argumenterade mot utländska larmrapporter bidrog dessutom till att minska riskmedvetandet hos fondspararna.

Héraðsdómur Reykjavíkur skriver i domen att oavsett tolkningen av Geir H. Haardes uttalanden så är de inte juridiskt bindande. En statsminister kan inte lova saker för vilka det inte finns stöd i lagen, och lagen skiljer mellan insättningar i sparkonton och placeringar i penningmarknadsfonder. Därför omfattas inte de senare av insättningsgarantin.

Staten kan heller inte lastas för den värdeminskning som drabbade fonden från att den stängdes till att placerarna fick sina andelar utbetalade. Héraðsdómur Reykjavíkur anser inte att det är bevisat att staten ligger bakom själva kursraset. Där spelade sannolikt många faktorer in. Därför avslås stämningsansökan.

Spanska Aresbank vände sig också till domstol på grund av omfattande förluster i Landsbankis penningmarknadsinlåning. Fordringarna uppgår till 30 miljarder euro plus ränta. Nödlagstiftningen innebar att de fick lägre prioritet än sparares insättningar och placerades i den gamla kollapsade banken.

Aresbank krävde däremot att fordringarna skulle överföras till Nýji Landsbanki, vilket sannolikt skulle borga för väsentligt bättre återhämtning. Därför stämde banken Fjármálaeftirlitið, Nýji Landsbanki och den isländska staten.

Men Héraðsdómur Reykjavíkur avvisar stämningsansökan. Domstolen anser att det är uppenbart att det rör sig om lån mellan två banker. Även om det är ett penningmarknadslån går det inte att likställa med en insättning i banken. När transaktionerna gjordes upp sommaren 2008 talades det heller aldrig om något annat än lån.

På den grunden anser domstolen att Fjármálaeftirlitið agerat korrekt. Aresbank får nu betala 4,5 miljoner isländska kronor i rättegångskostnader.

Domen kommer sannolikt att överklagas. Om Aresbank förlorar även i Hæstiréttur Íslands landar fordran i Landsbankis konkursbo. Skulle Aresbanks fordran - och därmed många liknande - få samma prioritet som insättningar skulle det kunna innebära att staten fick stå för en betydligt större del av en eventuell uppgörelse om Icesave. Men också att en stor del av de nya bankernas egna kapital inte skulle behöva gå till utländska fordringsägare.

Här kan du läsa mer om Landsbanki och tolkningen av nödlagstiftningen och här och här kan du läsa domarna i sin helhet.

Makrillkriget: EU hotar med landningsförbud

EU och Norge tänker stoppa isländska fartyg från att landa makrill i något av unionens länder. Den isländska regeringen svarar med att det är ett väntat vapen i makrillkriget - men att ansvaret för de misslyckade förhandlingarna vilar på EU och Norge.

Fiskeminister Jón Bjarnason godkände nyligen Islands makrillkvot för 2011: 146 818 ton. EU och Norge hade då meddelat att de tilldelat sig själva drygt 90 procent av den totala makrillkvoten i Nordostatlanten. Resten skulle kunna delas av Färöarna - som liksom Island också lämnat förhandlingarna - och Ryssland.

EU och Norge försöker skydda det traditionella makrillfiske som finns och anser att det isländska fisket äventyrar beståndet. Island hävdar å sin sida att landet försökt få till stånd förhandlingar om makrillen i tio år, och när Island i år för första gången fick delta i samtalen var erbjudandet 3,1 procent. Förslaget avfärdades som orealistiskt med motiveringen att en fjärdedel av makrillen rör sig inom Islands exklusiva ekonomiska zon.

EU:s fiskekommissionär, Maria Damanaki, förbereder nu ett landningsförbud för isländska makrillfångster inom unionen. Innan det träder i kraft vill hon senast den 14 januari nästa år diskutera frågan med den isländska EU-delegationen, skriver DV.

Ett första möte hölls i går mellan Maria Damanaki och Islands EU-ambassadör Stefán Haukur Jóhannesson. Han säger till RÚV att mötet var positivt och att han upplevde att han fick gehör för Islands ståndpunkter. Men också att det är en lång väg kvar att gå för att lösa konflikten.

Om sanktionerna blir verklighet kommer de sannolikt att enbart rikta in sig på makrill. I annat fall är det juridiska utgångsläget oerhört svagt, och det skulle dessutom innebära ett slag mot den fiskeindustri EU vill skydda. Isländska trålare landar nämligen stora mängder torsk och kolja i brittiska hamnar som Hull och Grimsby. Utan dessa fångster skulle hundratals jobb gå förlorade.

Det troliga är alltså att förbudet gäller just makrillen. Och det är enligt regeringen ett naturligt tillvägagångssätt. I ett pressmeddelande från fiske- och jordbruksdepartementet heter det att regeringen inte har några formella invändningar mot en sådan åtgärd. Det är nämligen otillåtet för utländska fartyg att landa fångster av arter som det inte finns någon överenskommelse om i isländska hamnar, och det är därför logiskt att EU och Norge resonerar på samma sätt.

Sanktionerna skulle enligt regeringen knappast få några konsekvenser. Makrillen landas och bearbetas i dag uteslutande på Island.

Jón Bjarnason är också mycket kritisk mot EU och Norge. I pressmeddelandet anklagas de för att enbart se till egna intressen och strunta i överfisket av makrill. Så länge EU och Norge inte tar hänsyn till andra kuststater och tar sitt ansvar för makrillbeståndet kommer Island att ensidigt utfärda kvoter. Men dörren för nya förhandlingar är inte stängd:

"Islands regering är alltjämt redo att bidra till att en helhetsöverenskommelse om förvaltningen av makrillfisket nås och på så sätt säkra ett hållbart fiske."

Regeringen ser däremot inte makrillkriget som en del i Islands förhandlingar om EU-medlemskap. Ståndpunkten är att tvisten gäller en sakfråga som inte omfattas av överläggningarna om villkoren för inträde i unionen.

Den skotske Europaparlamentarikern Struan Stevenson säger till Fish Update att han välkomnar planerna på att bannlysa isländska makrillfångster från EU-hamnar:

"Iceland likes to present itself as the poor wee victim of the big bad EU, but let’s not forget the facts here. Iceland has unilaterally demanded a quota of 147,000 tonnes next year, even more than their exorbitant catch in 2010 which caused such outrage and sparked the ‘mackerel war’. ... This is a shared, migratory stock that Scottish fishermen have worked hard to fish sustainably. Iceland and the Faroe Islands have shown utter contempt for this good management with their smash-and-grab tactics."

Alex Singleton, ledarskribent i Daily Telegraph, anser däremot att den brittiska regeringens agerande är absurt. Han tycker i stället att brittiska fiskare borde rikta sin ilska mot EU, vars fiskepolitik är en ekologisk katastrof:

"Our Government’s position is as cynical as it is absurd, and it’s become apparent that the Government has been lobbying for Brussels to impose sanctions against the north Atlantic island. This is absurd. Iceland deserves our help, not a trade war. After all, it suffered badly during the financial crisis, and if luck means that huge stocks are swimming in its waters, we should not begrudge the nation its good fortune."

Här kan du läsa mer om makrillkriget.

Dagens citat

"Det är klart att Arnaldurs och Yrsas böcker faller islänningarna i smaken. Arnaldur har dock burit huvudet och axlarna över andra författare. Han har haft årets mest sålda roman de senaste åren. ... Då (när Myrká släpptes för två år sedan) trodde vi att toppen var nådd och att vi inte kunde sälja fler exemplar. Men det verkar visa sig bli annorlunda."

Egill Örn Jóhannsson, vd för Forlagið, säger till Fréttablaðið att Arnaldur Indriðasons senaste roman Furðustrandir inte bara säljer bättre än Yrsa Sigurðardóttirs senaste, utan också är på gång att slå hans eget rekord med 30 000 sålda exemplar - läs mer här.

Isländskt träslevstrick i japansk tv

De tre bröderna från Kópasker blev först en Youtube-succé. Sedan visades Ottó, Ómar och Óli Jón Gunnarssons träslevsmisshandel för 6,6 miljoner tittare i Jay Lenos "The Tonight Show". Och nu har ett japanskt tv-bolag köpt ensamrätt till filmen i landet i ett helt år.

"Jag har räknat ut att 0,036 procent av jordens befolkning har sett videon", säger Ottó Gunnarsson till DV.

Filmen ska visas i det japanska tv-programmet "The Extreme and Amazing Heroes in the World" den 28 december. Ottó Gunnarsson vill inte berätta vad han får för visningsrätten - eller om han tänker dela med sig till sina bröder.

Här kan du läsa mer om succéfilmen.

Handelsbanken förlorar miljoner på Landsbanki

Handelsbanken förlorar 730 miljoner isländska kronor på Baugurs konkurs. Banken lovade att svara för hyresinbetalningarna för Debenhams och Souks lokaler i Stockholm. Men när både Baugur och Landsbanki gick omkull hamnade räkningen hos Handelsbanken.

År 2003 tog Handelsbanken på sig ansvaret för Baugurs hyresinbetalningar för Debenhams och senare shoppinggallerian Souks lokaler på Drottninggatan i centrala Stockholm. Avtalet löpte på fem år, och Landsbanki gick i borgen för Baugurs del.

I juli 2009 hade Handelsbanken betalat hyror på 42,3 miljoner svenska kronor. Pengarna gick till hyresvärden Fastighets AB Certus för att täcka de hyresskulder som Baugur genom dotterbolaget DBH Stockholm AB inte betalade.

När Fjármálaeftirlitið, den isländska finansinspektionen, tog över Landsbanki den 7 oktober 2008 började Handelsbanken oroa sig för affären. En vecka senare svarade ledningen för Nýji Landsbanki, den då nyligen omstrukturerade och förstatligade banken, att fordran skulle flyttas över från den gamla kollapsade Landsbanki till Nýji Landsbanki. Där uppgavs också enligt de regler som klubbades av Fjármálaeftirlitið den 9 oktober att fordringar från bolag under förvaltning eller i konkurs inte skulle föras över.

Men tio dagar senare, den 19 oktober 2008, snävade Fjármálaeftirlitið in kraven betydligt. När myndigheten skaffat sig mer kunskap om Landsbankis situation undantogs flera typer av fordringar som rymdes inom de första ramarna. Särskilda garantier som skulle innefatta ett stort flöde av utländsk valuta blev nu kvar i den gamla kollapsade banken.

För Handelsbankens del innebär gårdagens domslut en överhängande risk för en förlust på 730 miljoner isländska kronor, 42,3 miljoner svenska kronor. Större delen av Landsbankis tillgångar kommer nämligen sannolikt att öronmärkas för sparare i Nederländerna och Storbritannien, även om rättsprocesser som utmanar uppdelningen av banken är att vänta vilket kan ändra förutsättningarna för återhämtningen ur konkursboet.

Handelsbanken protesterade under rättegången i Héraðsdómur Reykjavíkur mot att Fjármálaeftirlitið gjorde retroaktiva ändringar av regelverket, men domstolen anser att myndigheten agerat korrekt. Att Handelsbanken fick ett felaktigt besked av styrelsen för Nýji Landsbanki är heller inte Fjármálaeftirlitiðs ansvar.

Den 3 februari 2009 fick Handelsbanken det definitiva beskedet att Fjármálaeftirlitið ansåg att fordran gällde gamla Landsbanki. Då hade även Baugur kollapsat.

Handelsbanken valde att gå vidare genom att stämma Nýji Landsbanki på totalt 42 389 611 svenska kronor plus ränta. Héraðsdómur Reykjavíkur avvisar dock stämningen eftersom Nýji Landsbanki inte är part i målet då Fjármálaeftirlitiðs tillämpning av regelverket enligt domstolen är riktig. Nýji Landsbanki gav visserligen felaktig information om Handelsbankens fordran, men den anses inte vara juridiskt bindande och flyttar inte ansvaret för Baugurs hyresskuld från den gamla till den nya banken.

Eftersom Handelsbanken riktat stämningsansökan mot fel part slipper banken betala några rättegångskostnader.

Här kan du läsa mer om Baugur, här om Landsbanki och här domen i sin helhet.

Villkorar EU-medlemskap med valfångststopp

Isländskt valfångststopp är ett krav för EU-medlemskap. Det har det nederländska parlamentet beslutat. Samma krav finns sedan tidigare från Tyskland och EU-parlamentet.

Valfångsten är en fråga som behöver lösas för att Islands EU-inträde ska kunna bli verklighet. Jakten har inte samma ekonomiska betydelse som Icesave eller makrillkriget, men har potential att bli en symbolfråga för motståndarsidan.

Nu sällar sig alltså även det nederländska parlamentet till kritikerna. I ett beslut kräver en majoritet av ledamöterna att ett isländskt EU-medlemskap villkoras med slopad valfångst. Liknande beslut har tidigare fattats i Tyskland samt i Europaparlamentet. EU-kommissionen har dock varit försiktigare i sina uttalanden om valfångsten.

USA:s handelsminister Gary Locke uppmanade också nyligen Island att upphöra med valfångsten. Han hänvisade bland annat till att det inte finns någon marknad för köttet. Fiskeminister Jón Bjarnason anser dock att det inte är regeringens bekymmer, utan i så fall ett problem för dem som bedriver jakten, skriver Morgunblaðið.

George W Bush uppges ha avvisat alla tankar på sanktioner mot Island på grund av valfångsten. Whale and Dolphin Conservation Society uppmanar tillsammans med 19 andra miljöorganisationer Island att avbryta jakten, och vill att den amerikanska regeringen agerar.

I ett pressmeddelande påstås bland annat att valprodukter olagligt säljs till Lettland och Vitryssland. Några belägg för den påstådda exporten presenteras inte. Uppgifterna om Lettland gäller möjligen en omstridd försäljning av kött där importören saknade införseltillstånd. För Islands del är dock inte något sådant tillstånd exportörens ansvar.

I år fångades 148 sillvalar och 60 vikvalar. Den totala kvoten var 400 djur plus 80 överstående från 2009. Anledningen till att inte hela kvoten utnyttjades var att försäljningen främst sker på hemmamarknaden, även om Hvalur enligt Japan Today nyligen exporterade 631 ton sillval till Japan till ett värde av 1,1 miljarder isländska kronor.

Jakten avslutades i slutet av september, och återupptas i vår. Gunnar Bergmann Jónsson, vd för Félag Hrefnuveiðimanna, säger till Morgunblaðið att årets säsong var god - bland annat eftersom valarna höll sig nära kusten vilket underlättade fångsten:

"Det har gått väldigt bra. ... Så vi börjar igen nästa vår. Efter mitten av april eller i början av maj. Då tänker vi också erbjuda valskådning utöver jakten hela nästa sommar."

Företaget började på sensommaren nämligen arrangera valskådning ombord valfångstfartyg. Ombord fångstbåten Hrafnreyður KÓ 100 får besökarna en inblick i jakten och dess historia. Och det serveras förstås valkött.

Här kan du läsa mer om valfångsten.

Dagens citat

"Villkoren ser betydligt gynnsammare ut än det förslag som islänningarna avfärdade i en folkomröstning tidigare i år. En lösning på Icesave-problemet skulle ha stora effekter, inte bara finansiellt utan även politiskt. Island skulle då normaliseras och man skulle kunna ta itu med andra reella problem."

Göran Montan, moderat riksdagsledamot, i Kristianstadsbladet om Icesave-tvisten - läs mer här.

Hafdís Huld gör julkonsert hemma på gården

Snöovädret som dragit in över Europa fick Hafdís Huld att stanna på Island i stället för att bege sig i väg till London för att spela. I kväll bjuder hon därför på en alldeles särskild konsert från hemmet på gården i Mosfellsbær med julsånger - och allt sänds direkt över nätet.

Konserten börjar 20.00 isländsk tid (alltså 21.00 i Sverige) och du ser den här.

Den som går med i Hafdís Hulds mejllista kan ladda hem ytterligare tre specialinspelade julsånger utan kostnad.

Foto: Alisdair Wright/hafdishuld.com

De har skrivit på Akranes historia - i 23 år

I 23 års tid har Gunnlaugur Haraldsson och Jón Böðvarssson arbetat på att skriva Akranes historia. Hittills har inte ett enda ord publicerats - ändå har kommunen betalat 96 miljoner isländska kronor för arbetet.

1997 fick folkminnesforskaren Gunnlaugur Haraldsson uppdraget att skriva Akranes historia. Han övertog det från Jón Böðvarssson, som började tio år tidigare. Att det var ett omfattande projekt var alla i kommunstyrelsen införstådda med - men att det skulle ta 23 år att färdigställa hade ingen räknat med.

Bokprojektet har hittills kostat kommunen 96 miljoner isländska kronor, vilket motsvarar 15 000 kronor per invånare. Och ännu har boken inte sett dagens ljus.

Kommunstyrelsen har under många år accepterat att arbetet dragit ut på tiden och gått med på att fortsätta att avlöna Gunnlaugur Haraldsson. Men i december förra året, då kostnaden låg på 73 miljoner, protesterade ordföranden Karen Jónsdóttir mot miljonrullningen och sade sig ha tappat förtroendet för författaren:

"Under de knappt fyra år som jag har suttit här som kommunfullmäktigeledamot har det slutits minst tre avtal om att avsluta arbetet. Genom åren har kommunfullmäktigeledamöter och nämndemän i god tro godkänt eller köpt de skäl som historieskrivaren har lagt fram för dem i tro att arbetet snart skulle avslutas. Nu har det gått så långt att jag har tappat allt förtroende för historieskrivarens ord och därför kan jag inte rösta för ett nytt avtal."

I de kommunala handlingarna finns mängder av löften från det senaste årtiondet om ett snart avslut. Författaren har alltid med sig nyskrivet material till mötena med nämnden, men aldrig riktigt så mycket som politikerna hoppats på. Karen Jónsdóttir röstades dock enligt protokollet ned med åtta röster mot en.

Självständighetspartiet gjorde ett uselt val i Akranes i våras. Antalet mandat halverades från fyra till två, så den enda tidigare kritiska rösten fick enbart plats som ersättare. Och miljonrullningen till projektet har fortsatt - men nu sägs det vara på väg i hamn.

Borgmästaren Árni Múli Jónasson, som fick bokprojektet i knät under försommaren, har muntert försökt konstatera att en kommuns historia är inget som en författare snyter ur sig. Och även om publiceringen är rejält försenad så kommer den att glädja de kommuninvånare som betalat den.

96 miljoner kronor senare ska Gunnlaugur Haraldsson nämligen snart vara klar med de två första banden. Kommunen ska nu hitta ett någon som vill ge ut böckerna och det helst redan till våren - Akranesförlaget Uppheimar är ingen vild gissning. Formgivningen och tryckningen av boken kommer förstås att kosta ytterligare rätt några miljoner.

Tanken var från början att Gunnlaugur Haraldsson skulle skriva två band till. Men frågan är om han nu har fått upp farten, eller om kommunen tänker om innan den ger även det uppdraget till Gunnlaugur Haraldsson med ett tänkt slutdatum ungefär år 2033.