torsdag 14 januari 2010

Bråttom för regeringen med Icesave-avtalet

Regeringen försöker nu skapa tvärpolitiskt stöd för att omförhandla Icesave-avtalet. Även om presidenten Ólafur Ragnar Grímssons nej till Icesave-lagen var oväntat och oönskat har det också skapat ett visst hopp hos vänsterkoalitionen.

Att undvika en folkomröstning har förstås högsta prioritet om det är möjligt. Då kan regeringen dra tillbaka lagförslaget och undvika risken för ett nederlag i folkomröstningen, något som tveklöst skulle tvinga de rödgröna att avgå och statsminister Jóhanna Sigurðardóttir att utlysa nyval.

Företrädare för samtliga partier i alltinget möts i dag för att diskutera läget. Innan de är överens blir det heller inga direkta påstötningar om omförhandlingar.

Det lilla hoppet består i att villkoren för Icesave och de juridiska tveksamheterna åter diskuteras. Från Storbritannien har premiärministern Gordon Brown avvisat alla trevare om en ny förhandlingsrunda, medan utrikesministern David Milliband åtminstone utåt inte har gjort lika hotfulla uttalanden.

David Prosser, journalist på The Independent, säger till Morgunblaðið att han mest ser den brittiska taktiken som vapenskrammel. Hans bedömning är att Storbritannien är redo att åter sätta sig vid förhandlingsbordet - men eftersom det är valår vill regeringen gärna avvakta resultatet av en eventuell isländsk folkomröstning. Detta för att undvika att Icesave-tvisten blir en del av valrörelsen.

Från Nederländerna är tonläget kompromisslöst. Även om finansministern Wouter Bos har fått viss kritik för att höja insättningsgarantin och skicka Island räkningen så tycks intresset för omförhandlingar obefintligt. Sylvester Eijffinger, rådgivare till statsministern Jan Peter Balkenende, säger till Morgunblaðið att regeringen inväntar resultatet av folkomröstningen.

Utrikesminister Össur Skarphéðinsson säger också att läget ser dystert ut. Beskedet från Nederländerna och Storbritannien är att de tror sig kunna få sin vilja igenom även om islänningarna skulle rösta nej till Icesave-lagen. Åtgärder som de tidigare hotat med är stopp för förhandlingar om EU-medlemskap samt att Island ska kastas ut från EES-området.

Avgörande kan också bli hur de nordiska länderna ställer sig till fortsatta lån till Island. Om Norden som tidigare villkorslöst backar upp Storbritannien och Nederländerna får Island det svårt att nå en omförhandling, medan nordisk press att lätta på återbetalningsvillkoren skulle kunna påverka britter och nederländare till att åter sätta sig vid förhandlingsbordet.

Finansminister Steingrímur J. Sigfússon har dock fått bekräftelse från sin polske kollega Jan Vincent Rostowski om att landets lån till Island varken är villkorat med Icesave-avtalet eller några andra förpliktelser, skriver Morgunblaðið.

Än så länge finns det också flera sprickor i alltinget för hur eventuella omförhandlingar ska hanteras. Flera av Gröna vänsterns ledamöter har föreslagit Tysklands före detta utrikesminister Joschka Fischer som medlare. Andra har nämnt Norges utrikesminister Jonas Gahr Støre som en kandidat.

Birgitta Jónsdóttir, alltingsledamot för Rörelsen, säger till Vísir att hon helst vill se en fransk eller amerikansk medlare. Att det skulle bli någon från de andra nordiska länderna är uteslutet:
"Det är vårt krav att medlaren inte kommer från de nordiska länderna. Det är samma länder som har dragit åt tumskruvarna för oss i Icesave-frågan."

När alltinget åter samlas om ett par veckor blir datumet för en eventuell folkomröstning en av de första sakerna som måste bestämmas. De tänkbara dagarna är den 20 februari, den 27 februari och den 6 mars. Den 20 februari är minst trolig som folkomröstningsdag eftersom datumet förmodligen anses komma för tätt inpå beslutet.

Därför är det också bråttom om Island ska lyckas omförhandla villkoren i Icesave-avtalet, något som Steingrímur J. Sigfússon bekräftar i Daily Mail:
"I've said we would have to have something definite to put on the table if anything else was to take place than the referendum going through. ... We would need to move on such things relatively quickly, yes, because we can't have that open when we come closer to the referendum date."

De viktigaste förändringarna som Storbritannien och Nederländerna tvingade fram i Icesave-avtalet var avskaffandet av slutdatumet 2024 för återbetalningarna samt ett högre avbetalningstak. Det är också de villkoren som har fått störst kritik, och som sannolikt också var skälet till att Ólafur Ragnar Grímsson inte godkände lagen.

Gunnar Helgi Kristinsson, professor i statsvetenskap vid Háskóli Íslands i Reykjavík, sa under gårdagens temadag om direktdemokrati och representativ demokrati att Icesave-tvisten passar sällsynt illa för en folkomröstning:
"Det kan naturligtvis vara enkelt om alla är helt överens, då kan vi säga att det finns en tydlig folkvilja. Men det händer nästan aldrig. ... Går det att tala om folkvilja om en del av folkviljan är emot? ... Faran med att hålla sig till en enkel majoritet är att det går att dela dem som deltar i omröstningen och få det resultat som passar dem som utlyser omröstningen."

Eiríkur Tómasson, professor i juridik, diskuterade Ólafur Ragnar Grímssons beslut att inte godkänna Icesave-lagen:
"Presidentens beslut är mycket politiskt, det betyder inget att presidenten säger något annat. Det är storpolitik att hänvisa en fråga som en majoritet i parlamentet har beslutat till folket."

Island får i alla fall fortsatt stöd från Norge. En Facebook-grupp vill se en norsk-isländsk union medan en annan Facebook-grupp kräver att Island blir ett norskt län. Tom Staavi, redaktör för Dine Penger, bloggar om fördelarna med en union och E24:s Elin Ørjasæter propagerar i Dagbladet för en förening mellan de två länderna:
"Vi er jo samme folk. Det var de tøffeste nordmennene som dro dit, og nordmenn er islendinger som ikke turte å dra over havet. Det ser man godt på kulturen; de er veldig dyktige. Islendinger er arbeidsomme, morsomme og drikker på en norskere måte enn nordmenn."

BBC:s Sally Magnusson, dotter till författaren, översättaren och programledaren Magnús Magnússon, har däremot hamnat i blåsväder för sitt stöd till Island som hon uttryckte i en insändare i Daily Mail. Regelverket förbjuder henne nämligen att göra politiska uttalanden. I insändaren anklagade hon Storbritannien och Nederländerna för att utnyttja Islands utsatta läge:
"The current argument convulsing Iceland is mainly about how to pay Britain the Icesave money back. ... Nearly all Icelanders entirely accept their obligation. But the terms are crippling for a tiny nation. Why does Britain demand an unchangeable interest rate of 5.5 per cent? Why not three per cent or two per cent? We would barely notice the difference but Iceland certainly would."

Här kan du läsa mer om Icesave-avtalet.