Dagens bonuscitat

"Det här är ett erkännande om att filmen är bra. ... Det har varit en kraftig minskning i försäljningen av visningsrätter av film de senaste två åren. Tyvärr är siffrorna avsevärt lägre än för två år sedan."

Skúli Malmqvist vid produktionsbolaget Zik Zak i Fréttablaðið om att rättigheterna till Dagur Kári Péturssons The Good Heart har sålts till 22 länder, däribland samtliga nordiska länder.

Recension: Halldór Baldursson: Skuldadagar - Hrunið í grófum dráttum

Kanske är det här den enda nödvändiga krisboken. Här finns allt - kraschen i grova drag - från januari 2007 (liten fisk (isländska folket), blir svald av större fisk (isländska bankerna) blir svald av jättefisk (utländska banker)) till oktober 2009 (Davíð Oddsson börjar skriva första kapitlet i boken om finanskraschens historia - det enda arbetsredskapet är ett suddgummi).

Skuldadagar - Hrunið í grófum dráttum är en briljant samling dagstidningsteckningar signerade Halldór Baldursson. De är tidigare publicerade i Blaðið, 24 stundir, Viðskiptablaðið och Morgunblaðið.

Halldór Baldurssons stil är burdus och fyndig. Vissa motiv blir snabbt bekanta, Jóhanna Sigurðardóttir och Steingrímur J. Sigfússon som står i köket och tar hand om jättedisken från den förra regeringens party, Ingibjörg Sólrún Gísladóttir som inför en allt mer ointresserad Geir H. Haarde tjatar sig blå om vallöften som han inte riktigt vill minnas.

Satirtecknarens främsta vapen är att aldrig behöva ta hänsyn till konsekvens eller lojalitet. Halldór Baldursson attackerar allt och alla - kommunikationsministern Kristján Möllers infrastrukturprojekt förverkligas enbart i sandlådan eller regeringens färd mot EU-medlemskap med Steingrímur J. Sigfússon fastsurrad i bagaget och försedd med munkavle. Gladare är finansministern när han får räfsa ihop det privata näringslivet och lägga det i statens hink.

Halldór Baldursson angriper också vår skenhelighet, med hem fulla av Made in China-prylar sitter vi och klurar på om det ändå inte hade varit rätt att bojkotta de olympiska spelen i Peking. Och så den tragikomiska öppningen av konserthuset Harpa i Reykjavík 2011, inför tv-kamerorna sitter en man med ett positiv och en apa med hatt. Så mycket för den satsningen, ungefär.

Skuldadagar - Hrunið í grófum dráttum bjuder inte bara på en mängd spontana gapskratt. För den som tappat räkningen på alla sorgliga turer när det gäller Icesave och politikernas kovändningar är det här den i särklass roligaste påminnelsen.

Betyg: Fyra påsar Djúpur.

Du kan se Halldór Baldurssons dagliga teckningar i Morgunblaðið här plus mer på hans hemsida. Skuldadagar - Hrunið í grófum dráttum säljs just nu för 2 990 isländska kronor genom Forlagiðs hemsida.

Dagens lunchcitat

"Det som skjedde på Island er en advarsel også til Norge og andre land. At et av verdens rikeste land kan falle sammen over natten på denne måten var en voldsom oppvekker for borgerne på Island. De hadde en regjering som ikke ville regjere og et kredittilsyn som ikke fungerte."

Eva Joly i E24 om finanskrisen.

Vart tredje hushåll har myntkorgslån

Ett av tre isländska hushåll är i ekonomisk knipa. 37 000 islänningar har genom myntkorgslån lånat pengar i utländsk valuta. Genomsnittsskulden är en miljon isländska kronor.

I ett uppmärksammat domslut förklarade Héraðsdómur Reykjavíkur att de så kallade myntkorgslånen var olagliga. Hæstiréttur Íslands kommer dock att slutgiltigt avgöra frågan.

Myntkorgslånen var knutna till utländska valutor men betalades ut i isländska kronor. Lånen var ett sätt att komma runt den höga styrräntan på Island. Samtidigt innebar det också att centralbanken hade svårt att påverka ekonomin. För de tusentals islänningar som tecknat myntkorgslån var en ränteförändring i USA, Japan, Schweiz eller EU mer kännbar än en inhemsk ändring av styrräntan.

När kronan rasade blev lånen plötsligt mycket dyrare. Många står nu med skulder som är nästan dubbelt så stora som när de tecknade lånet trots år av avbetalningar. En Gallupmätning utförd på uppdrag av ASÍ visar att 91 procent av islänningarna anser att regeringen måste göra mer för att minska hushållens skuldbörda.

37 000 islänningar, i snitt vart tredje hushåll, har lånat till bilköp genom myntkorgslån. De senaste tillgängliga siffrorna från Seðlabanki Íslands visar att billånen uppgår till totalt 111 miljarder, alltså runt en miljon i snitt. Skulderna har dock sannolikt ökat sedan dess.

Dessutom har hushållen ytterligare ungefär 200 miljarder i skulder för andra myntkorgslån. Även här har summan förmodligen stigit. Lånen har använts till köp av bostäder, båtar och andra kapitalvaror.

Ett av tio isländska hushåll saknar 129 000 kronor varje månad för att få ekonomin att gå ihop. Enligt Neytendasamtökin tvingas de lösa problemen genom att sälja ägodelar, ta nya lån eller spara in även på nödvändigheterna.

Flera företag har i väntan på ett avgörande från Hæstiréttur Íslands tillfälligt stoppat såväl utlåning i nya myntkorgslån som kraven på människor som inte längre kan betala lånen.

Att låna stora belopp knutna till andra valutor är förstås riskabelt, i synnerhet med en så liten och historiskt instabil valuta som den isländska kronan. Somliga hävdar att myntkorgslånen var det slutliga beviset på att även vanligt folk drabbades av samma köplust som affärsmännen. Men det finns också en historisk förklaring.

Den svängiga valutakursen har kompenserats genom inflationsindexerade lån. 1980 var inflationen uppe i 59 procent, 1974 nådde den 43 procent, 30 procent var toppnoteringen för 1998 och så sent som december 2008 noterades en inflation på 17,9 procent.

Den höga inflationen har gjort det i praktiken meningslöst att spara pengar på vanliga bankkonton. Ränteintäkterna har nämligen ofta ätits upp av den skenande inflationen och kronans minskande värde. I stället var det däremot mer gynnsamt att låna.

Myntkorgslånen var populära under en tid när den inhemska styrräntan var hög medan den i utlandet var låg. Samma styrkeförhållande gällde även inflationen, hög hemma och lägre borta.

Så länge den isländska kronan stärktes mot valutorna i myntkorgen var lånen en god affär. När kronan rasade blev myntkorgslånen snarare en börda som kan bli mer kännbar för hushållen än Icesave-avtalet.

Här kan du läsa mer om myntkorgslån.

Andra medier om utvecklingen på Island:
Krishumorn på Island: Svenska Dagbladet

Dagens citat

"Artisterna vill så gärna måla upp en bild av att deras musik skapas i samklang med naturen, de vidsträckta vidderna, glaciärer och exploderande gejsrar. Ofta blir det bara luftslott; bombastisk och storslaget, men samtidigt rena sömnpiller. Egentligen är det bara någon gammal singel med Björks band Sugarcubes som jag återvänder till."

Albin Lindström i Nerikes Allehanda om Múms "Sing Along to Songs You Don't Know".

Dagens bonuscitat

"Med sitt centrala relationsdrama huvudsakligen förlagt till den karga Flatey i nordvästra Island påminner premisserna i 'Brúðgummin' inte så lite om Ingmar Bergmans Fåröfilmer. Men i stället för att koncentrerat borra sig in i karaktärerna och deras demoner, så flamsar Kormákur ut i en rad för handlingen oväsentliga tokroligheter."

Michael Tapper i Sydsvenskan om Brúðgummin.

Sex av tio säger nej till spelhelvete

63,7 procent av islänningarna säger nej till planerna på ett kasino i Reykjavík. Mest positiva är unga män, mest negativa är äldre kvinnor.

Flygbolaget Icelandairs strävan efter att skapa ett kasino på ett av den isländska huvudstadens lyxigaste hotell väckte stor uppmärksamhet. Inte minst för att ett eventuellt kasino dras med ett språkligt marknadsföringsproblem. Det isländska ordet för kasino är nämligen spilavíti, vilket ordagrant betyder spelhelvete.

Motståndarna är säkerligen förtjusta i benämningen. Få saker signalerar beroende och tråkigheter som spelhelvete.

63,7 procent är alltså emot planerna. 36,3 är däremot positivt inställda till ett kasino i Reykjavík. Det visar en opinionsmätning utförd av MMR.

Skillnaderna mellan könen är påtagliga. 46 procent av männen är positiva jämfört med endast 26 procent av kvinnorna. De största anhängarna av planerna är män mellan 18 och 29 år. Här säger 71 procent ja till ett kasino. Det största motståndet finns bland kvinnor mellan 50 och 67 år. Här tycker bara 17 procent att ett kasino är en god idé.

Låginkomsttagare och personer bosatta i Reykjavíkområdet är också mer positiva till planerna.

I ett uttalande från hälso- och sjukvårdsdepartementet avråds näringsdepartementet från att gå vidare med planerna. Experterna gör bedömningen att ett kasino skulle ha negativa effekter för folkhälsan med ökat spelberoende som följd.

Här kan du läsa mer om kasinoplanerna.

Dagens lunchcitat

"Det är episkt, svepande, eteriskt, sakralt och fullkomligt genomtrist. Inte olyssningsbart förvisso, men helt harmlöst. Att herrar Jónsi & Alex hör hemma i luddiga stämningsmusikorkestern Sigur Rós kommer inte som någon överraskning, va?"

Daniel Swedin i Dalarnas Tidningar om Jónsi & Alex "Riceboy Sleeps".

Fler vill hyra bostad i Reykjavík

Bankerna var inte ensamma om att krascha på grund av finanskrisen. Även bostadsmarknaden drabbades hårt av den ekonomiska kollapsen. Men efterfrågan på hyresbostäder är rekordhög.

Åren före finanskrisen växte Reykjavíkområdet oerhört snabbt. I dag finns det flera tusen lediga bostäder i den isländska huvudstaden. Dessutom finns mängder av halvfärdiga byggen och kommunerna har också förberett nya bostadsområden och tomter som det inte längre finns något intresse för.

Bostadsmarknaden frös i samband med kraschen. Tusentals islänningar bor nu i hem som är betydligt dyrare än när de köpte dem. Många har nämligen myntkorgslån, lån i andra valutor som är knutna till kronan. De var gynnsamma så länge den isländska kronan var stark, men blev en skuldfälla när valutakursen rasade.

Att i dag äga en bostad som är belånad till uppemot dubbla värdet är ingen ovanlighet. Efterfrågan är dessutom liten vilket gör det svårt att ens sälja bostaden till reapris.

I mitten av december förra året ägde bankerna och Íbúðalánasjóður enligt Morgunblaðið totalt 575 bostäder och bostadshus till ett värde av omkring tio miljarder isländska kronor. De har tagit över fastigheterna eftersom ägaren inte längre kan betala lånen. Till det kommer flera hundratusen kvadratmeter lokaler avsedda för företag. Där är efterfrågan fortfarande liten.

Däremot ökar trycket alltjämt på hyresmarknaden. Hyrorna närmar sig samma nivåer som före finanskraschen, och bostadsbolagen har få lägenheter att erbjuda. Många söker efter mindre bostäder, och de som finns hyrs i regel ut snabbare än före krisen, skriver Morgunblaðið.

Uthyrarna förutspår fortsatt god efterfrågan och uppmanar därför byggherrar att hyra ut i stället för att försöka sälja nya bostäder.

Snitthyran för en tvåa i centrala Reykjavík är 1 600 isländska kronor kvadratmetern. Större lägenheter är något billigare per kvadratmeter, uppger Fréttablaðið.

Bostadsområdena i Reykjavík har framför allt växt utanför stadskärnan. Gísli Marteinn Baldursson, fullmäktigeledamot för Självständighetspartiet, vill att kommunen i stället ska försöka bygga närmare centrum. Det blir också billigare eftersom befintlig infrastruktur kan användas.

I industriområdet Skeifan bor till exempel bara en enda person - genom att tänka om i stadsplaneringen skulle här kunna byggas bostäder för 3 000 personer. Stadsdelen är heller inte så avlägsen som när området planerades, i dag ligger det vid flera genomfartsleder samt nära Laugardalur och borde därför kunna bli attraktivt, rapporterar Fréttablaðið.

I nuläget är 3 000 bostäder i Reykjavíkområdet under produktion. 1 800 av dem är nästan inflyttningsklara. Dessutom har 4 000 tomter förberetts för nybyggnation. Därför väntas inga nya bostadsbyggen påbörjas förrän 2011, skriver Morgunblaðið.

Här kan du läsa mer om bostadsmarknaden i Reykjavík.

Andra medier om utvecklingen på Island:
Holländare motsträviga i Icesave-förhandlingarna: Dagens Nyheter
Island riskerar sänkt kreditbetyg: Dagens Industri
Iceland on track for joining EU: The Guardian
Iceland at risk of isolation over failure to repay loans: The Times
Icesave deal 'still possible', Iceland's PM says: Daily Telegraph
Icelandic-brand beer coming to Manitoba in late March: Winnipeg Free Press
Off the tourist trail in Iceland: Financial Times

Dagens citat

"Min bog er en reaktion på en situation, som er opstået i samfundet ud fra forskellige forudsætninger. Jeg opfatter mig bare som en ganske almindelig borger. ... Det var en rejse ud i det uvisse, men efter den første artikel fik jeg en enorm reaktion. Folk oplevede det som om, jeg fortalte det, de tænkte, og det er jo skrivekunstens gamle rolle. Pludselig var jeg bare revet med af det hele, lyder det næsten genert."

Einar Már Guðmundsson i Arbejderen om hur Hvíta bókin uppstod - läs Islandsbloggens recension av boken här.

Dagens bonuscitat

"I think the main reason for its success is the characters and how strongly people relate to them. ... If you combined the three flawed main characters, you would have one typical Icelandic male."

Regissören Ragnar Bragason i Clash Music om succén Bjarnfreðarson - läs Islandsbloggens recension av filmen här.

Gästblogg: Det våras för Island

Har under vintern studerat Islandsbloggen, IMO, Vegagerðin och RÚV relativt regelbundet och konstaterat några saker:

Islandsbloggen fortsätter att producera intressanta, fyndiga och ibland kluriga inlägg om olika företeelser på denna vår grannö. Till exempel blev man naturligtvis riktigt sugen på huset i Flateyri även om det ligger ruskigt fjärran och svåråtkomligt, men ändå – under min vårdnad skulle det väl sannolikt inte bli mera ruckel än det redan var? Och detta till ett facilt pris dessutom.

Har också noterat att medan vi i Sverige haft den värsta vintern på många år så har vintern, ganska länge, varit mild och relativt snölös på Island! Vegagerðins (egendomlig konstruktion med isländskt ord med svensk genitivändelse!) besparingar inom snöröjningen gjorde att till exempel Gjögur med omnejd faktiskt inte drabbades särskilt hårt inledningsvis. Först under de sista dagarna har de fått sin beskärda del av snöfall och hårda vindar och nu lyser vägar till Västfjordarna, och några andra vägar också för den delen, ilsket rött på Vegagerðins karta över framkomligheten. Höglandet är ju, såvitt jag förstår, alltid helt oåtkomligt vintertid, liksom en del fjällövergångar. Men de senaste dagarna har till och med den nya vägen till Västfjordarna varit oframkomlig.

Har också konstaterat att de senaste dagarna har den vulkaniska aktiviteten varit relativt hög, med många, om än ganska små, bävningar. Måhända är det snart dags för Hekla att surna till och börja spy ut gas och lava igen? Hon (vulkaner är alltid feminina!) har ju ”gått över tiden” från sin senaste eruption!!

Har också noterat att arbetsmarknaden på ön verkar ha repat sig en del. Har studerat ”Vinnumalastofnun” lite då och då. Och när det var som värst fanns det inte mer än en handfull (deltids-)arbeten på hela ön, men det verkar ha lossnat ganska rejält.

Så om Icesave löser sig, de interna Isländska politiska diskussionerna ändar i något konstruktivt och vi (äntligen!) får med Island i EU (fast de verkar inte riktigt ha den rätta viljan!) så kommer nog även Snorres ö att gå en riktigt trevlig vår till mötes!

Anders L

Jón Ásgeir Jóhannesson stäms för Ikeakök

Det är tuffa tider för Jón Ásgeir Jóhannessons affärsimperium just nu. Fyra av fem islänningar motsätter sig att fadern Jóhannes Jónsson får fortsätta som styrelseordförande för detaljhandelskoncernen Hagar. Och själv stäms han för att ha hyrt ut lyxvåningen i New York med köksinredning från Ikea.

Jón Ásgeir Jóhannesson är en av finanskrisens största förlorare. Sedan Glitnir föll hösten 2008 har affärsimperiet fallit bit för bit.

För familjen var det säkerligen en lättnad när Arion banki (tidigare Kaupþing) ändå ville behålla Jóhannes Jónsson som styrelseordförande i Hagar. Kaupþing tog över 95,7 procent av aktierna i Hagar när holdingbolaget 1998 kollapsade. 1998 har skulder på åtminstone 50 miljarder isländska kronor till banken.

Banken vill börsintroducera bolaget men ger alltså Jóhannes Jónsson nytt förtroende. Han tillåts dock köpa högst tio procent av aktierna.

Beskedet har på många håll mötts med besvikelse eftersom familjen anses ha varit i högsta grad bidragande till finanskraschen. I en opinionsmätning utförd av MMR säger 80,1 procent av islänningarna att de är emot beslutet att Jóhannes Jónsson kan bli fortsatt storägare i Hagar.

Framtakssjóður Íslands, en investeringsfond för 16 pensionsfonder, har visat intresse för att bli majoritetsägare i det börsintroducerade Hagar, skriver Morgunblaðið.

Uthyrningen av lyxvåningen i New York låter dock ana att Jón Ásgeir Jóhannesson inte längre har det så gott ställt. Han köpte den 2007 för över tio miljoner dollar tillsammans med hustrun Ingibjörg Pálmadóttir. Några månader senare köpte han även övervåningen.

Förra året hyrde han ut våningen till Paramount Realty Group för 312 000 dollar. Men nu stäms han av företaget. Att sätta in ett kök från Ikea på lyxadressen 50 Gramercy Park North är enligt stämningsansökan inte förenligt med den standard som förväntas i byggnaden.

Och inte nog med det. Hyresgästen har dessutom fått skämmas inför gästerna för det "fula" köket tillverkat av "Ikea, which is generally known to offer low budget furniture: "The kitchen has also been a source of embarrassment for Plaintiff and the subject of remarks by guests", heter det i stämningen enligt New York Daily News.

Förnedringen fortsätter. När de nya hyresgästerna flyttade in funkade inte luftkonditioneringen, ett fönster var trasigt och duschen saknade flera delar. Vid ett tillfälle fick de på terrassen dessutom kycklingvingar över sig. De avgnagda benen hade kastats från den mindre lägenheten en våning ovanför som Jón Ásgeir Jóhannesson och Ingibjörg Pálmadóttir alltjämt disponerar.

Det är inte den enda tråkiga fastighetsnyheten för Jón Ásgeir Jóhannesson. Hagar förlorade nyligen mot Fasteignafélagið Sýsla i Héraðsdómur Reykjavíkur. Fastighetsbolaget byggde ett nytt köpcentrum i Reykjavíkförorten Garðabær, där Hagar skrev kontrakt på en lokal på 1 700 kvadratmeter.

I samband med finanskraschen drog sig Hagar ur affären. Företaget hänvisade till att stora delar av gallerian var outhyrd, vilket minskade Hagars intresse. Men uppsägningen av kontraktet var enligt domstolen olaglig. Fasteignafélagið Sýsla tilldöms därför 7,6 miljoner isländska kronor plus ränta i skadestånd.

Fons konkursförvaltare vill dessutom riva upp ett lån på en miljard isländska kronor som betalades in på Jón Ásgeir Jóhannessons bankkonto. Pengarna betalades ut i juni 2008 och var öronmärkta för att köpa en del av Williams formel 1-stall. Miljardlånet avskrevs enligt Morgunblaðið redan i februari 2009, tre år före Jón Ásgeir Jóhannesson skulle ha betalat tillbaka pengarna.

Här kan du läsa mer om börsintroduktionen av Hagar och här domen från Héraðsdómur Reykjavíkur i sin helhet.

Nobbade nytt isländskt Icesave-bud

Överläggningarna om Icesave fortsätter. Men parterna står långt ifrån varandra och en folkomröstning om Icesave-ansvaret nästa lördag kommer allt närmare.

Island tackade för en vecka sedan nej till vad Storbritannien och Nederländerna beskrev som our best offer i Icesave-tvisten. Den enda förändringen jämfört med det avtal som klubbades av alltinget före nyår var rörlig ränta i stället för fast. Utöver den rörliga räntan krävde britterna och nederländarna ett påslag på 2,75 procent.

Det motbud som Island enligt Morgunblaðið uppges ha presenterat under gårdagens möte i London gick ut på tre räntefria år i stället för de från britter och nederländare föreslagna två. Från och med år 2012 skulle räntan vara 2,5 procent, för att sedan stiga med 0,25 procentenheter varje år till 3,5 procent år 2016. Den genomsnittliga räntan skulle därmed bli en procent för åren 2009 till 2016.

Storbritannien och Nederländerna nobbade utspelet. Island motiverade sitt tidigare nej med att det inte är försvarbart att britter och nederländare ska tjäna pengar utöver räntan på uppgörelsen. I synnerhet inte som det juridiska ansvaret är oklart.

Enligt Bloomberg skulle Island ha lämnat överläggningarna, vilket tillbakavisas av Guðmundur Árnason i förhandlingsdelegationen: "Det är helt fel", säger han till Fréttablaðið.

Kontakterna mellan länderna fortsätter under helgen. Men den isländska delegationen reser hem.

"Vi hade hoppats på att nå en gemensam lösning om förbättrade villkor i Icesave-frågan. Det har ännu inte gått. ... Båda sidor kom med konstruktiva förslag men ännu är avståndet stort mellan nationerna. Vi ska nu tala med våra förhandlare när de har kommit tillbaka hem", säger finansminister Steingrímur J. Sigfússon i Vísir.

Det EU-lån på 50 miljarder euro som Island fått till en ränta på fyra procent används enligt Eyjan som ett vapen i förhandlingarna. Lånet är visserligen inte avsett för Icesave, men Island uppges utnyttja räntenivån för att försöka visa på det orimliga i Nederländernas och Storbritanniens räntekrav.

Förhandlingsbuden har publicerats av Wikileaks här och här.

Läs mer om Icesave här.

Dagens citat

"Dreamland is a documentary like no other. This 2009 film by Þorfinnur Guðnason & Andri Snær Magnason is a visual treatise that exposes the greed and corruption that has befallen Iceland like a plague of myopic and avaricious infection of the mind and heart. It is a poem to the natural world and speaks for ecology through stunning cinematography and the pacing of a practiced orchestra."

Ezra Winton i Art Threat om Þorfinnur Guðnason och Andri Snær Magnasons Dreamland (Draumalandið) - läs Islandsbloggens recension av filmen här.

Dagens bonuscitat

"Jag fick sparken. ... Jag lämnar Fréttablaðið med saknad, det är en fantastisk arbetsplats. ... Vi har aldrig haft fler läsare i våra kärnområden än i senaste mätningen och fantastiska läsartal i hela landet."

Jón Kaldal, chefredaktör för Fréttablaðið, i Morgunblaðið efter beskedet att han blivit uppsagd för att ersättas av Ólafur Þ. Stephensen, tidigare chefredaktör för 24 stundir och just Morgunblaðið, ett jobb han fick lämna när Davíð Oddsson och Haraldur Johannessen tog över tidningen - läs mer om läget på mediemarknaden här.

Bilder av Einar Falur Ingólfsson

Einar Falur Ingólfsson är en av Islands mest hyllade fotografer. På hans blogg kan du kolla in en del av hans bilder samt lära dig mer om tankarna bakom fotografierna.

Einar Falur Ingólfsson växte upp i Keflavík. Så småningom blev han Morgunblaðiðs reporter i staden. Till och med 2007 var han tidningens bildredaktör. Nu arbetar han som frilansfotograf, skribent, kurator och undervisar i bildjournalistik.

Han tog bland annat fram utställningen Úrvalið: íslenskar ljósmyndir 1866–2009, som visar ett urval av de främsta isländska fotograferna - Sigfús Eymundsson, Nicoline Waywadt, Magnús Ólafsson, Pétur Brynjólfsson, Sigríður Zoëga, Jón Kaldal, Ólafur Magnússon, Vigfús Sigurgeirsson, Ólafur K. Magnússon, Guðmundur Ingólfsson, Sigurgeir Sigurjónsson, Ragnar Axelsson och Páll Stefánsson.

Einar Falur Ingólfsson har främst visat sina bilder i hemlandet, men även i USA och Tyskland. Han är känd både som porträttfotograf - bland annat av författare som Áslaug Jónsdóttir, Arnaldur Indriðason, Auður Jónsdóttir, Einar Már Guðmundsson och Jón Kalman Stefánsson - och landskapsskildrare.

Island nobbade our best offer

This is our best offer. Och det gäller inte extrapris på köttfärs eller rea på överblivet vintermode. I stället var det exakt så som Nederländerna och Storbritannien formulerade förslaget till det nya Icesave-avtal som Island nobbade.

I dag möter den isländska Icesave-delegationen åter företrädare för Nederländernas och Storbritanniens regeringar i London. Men läget tycks låst.

Nederländerna står fast vid att det senaste förhandlingsbudet också var det sista, och tänker heller inte delta i några som helst direkta förhandlingar förrän Island har gått med på regeringens grundkrav: Full återbetalning av Icesave-lånen, lägre ränta, enighet mellan partierna i alltinget, garanterat stöd från presidenten Ólafur Ragnar Grímsson plus löften om en snabb omförhandling.

Island har inte fått något formellt svar sedan regeringen och oppositionen valde att nobba det senaste nederländsk-brittiska utspelet. Den enda förändringen i förslaget var rörlig ränta plus 2,75 procent för Icesave-lånen samt inga räntekostnader för 2009 och 2010.

Finansminister Steingrímur J. Sigfússon har i veckan talat med sina brittiska, nederländska och norska kolleger. I morse sa han i Rás 2 att tiden är på väg att rinna ut. Om inget nytt avtal blir klart under veckan väntar sannolikt folkomröstning.

71 procent anser också att omröstningen bör äga rum oavsett vad som händer med förhandlingarna. Det visar en okontrollerad nätundersökning gjord av Bylgjan.

Delegationen reste enligt uppgifter till London på vinst och förlust. Några möten var inte bokade. Nu blir det ändå fortsatta överläggningar, trots att framför allt Nederländerna knorrar.

Chefsförhandlaren Lee C. Buchheit anser enligt Morgunblaðið att This is our best offer var ett synnerligen underligt sätt att formulera det påstådda slutbudet. Ordvalet ses inte som representativt för allvaret i diskussionerna.

Internationella valutafondens översyn av Islands ekonomi skulle ha genomförts i mitten av januari. Den blockeras enligt IMF av de nordiska länderna som på uppmaning av Nederländerna och Storbritannien håller inne ytterligare lån till Island och därmed omöjliggör fondens stödpaket, skriver Vísir.

Landsbankis tillgångar väntas enligt en ny rapport täcka 89 procent av bankens skulder. Tillgångarna beräknas till 1 172 miljarder isländska kronor och skulderna till 1 319 miljarder. I de flesta kalkyler väntas också Landsbanki kunna stå för mellan 85 och 90 procent av fordringsägarnas krav.

Inga tillgångar ska reas ut och utlåningen ska återbetalas till banken. Det innebär att det sannolikt kommer att dröja flera år innan det står klart hur stor del av bankens skulder som skattebetalarna tvingas ersätta.

Programledaren Sölvi Tryggvason skriver i ett blogginlägg att Landsbanki en hårsmån från en juridisk flytt av den brittiska verksamheten till Storbritannien helgen före terroriststämplingen i oktober 2008. Bankcheferna Sigurjón Árnason och Halldór J. Kristjánsson hade ett timslångt samtal med Financial Services Authoritys Hector Sants. Mot 200 miljoner pund i säkerhet skulle ansvaret för den brittiska verksamheten - inklusive Icesave - övergå till Storbritannien.

Men så skedde aldrig. Den notan hade naturligtvis med facit i hand blivit betydligt billigare för islänningarna.

Samtalet spelades in och ingår nu i den parlamentariska utredningen av finanskraschen.

Omkring 120 personer har förhörts om händelser i samband med finanskraschen. Upp till 50 av dessa kan enligt justitieminister Ragna Árnadóttir komma att åtalas för misstänkt brottslighet.

227 843 personer är röstberättigade i Icesave-valet. 11 154 av dem är folkbokförda utomlands. Andelen islänningar bosatta i andra länder har ökat med 12,4 procent sedan alltingsvalet i våras, uppger Hagstofa Íslands.

Icesave-tvisten tycks vara mer känd i Norge än Sverige. Men fler norrmän än svenskar tycker också att Island ska bära ansvaret för den kraschade banken. 20 procent anser att Island ska bära hela skuldbördan, medan 27 procent tycker att den bör delas mellan Island, Storbritannien och Nederländerna.

13 procent tycker att Island inte ska betala alls och 41 procent har ingen åsikt. Det visar en ny undersökning gjord av MMR.

Men allt är inte överläggningar och beräkningar. Det går ju att göra annat av bankinventarierna också. Maron Bergmann Jónasson har blivit hönsbonde i centrala Reykjavík. Hönorna lägger nu sina ägg i postfack som en gång i tiden tillhörde Kaupþing. Här kan du se webb-tv från hemmet.

Här kan du läsa mer om Icesave.

Fisket och jordbruket nyckeln till EU

Fixa bara fisket och jordbruket så kommer det att gå fint. Ungefär så kan EU-kommissionens rapport om Island sammanfattas. Och det är naturligtvis också just dessa områden som kommer att bli de svåraste i förhandlingarna.

Rapporten är en lika diger lunta som dokumenten som innehåller Islands förhandlingsmål. Den som jämför de två upptäcker alltså snart på vilka områden EU och Island står långt ifrån varandra.

EU kräver tillgång till isländska vatten, anpassning till EU:s regelverk för fiske samt slopade makrillkvoter. Island kräver fortsatt total kontroll över den exklusiva ekonomiska zonen samt rätten att ensidigt utfärda kvoter i egna fiskevatten vilket även innefattar den omstridda makrillen.

Island vill också behålla stödet till jordbruksnäringen och de omfattande skyddstullarna för import av matvaror som också produceras i det egna landet. EU kräver att Island både skrotar lantbruksstödet och importtullarna.

EU kräver även att valfångsten stoppas. Den nuvarande regeringen vill visserligen behålla bestämmanderätten över jakten och kunna tilldela små kvoter för strandnära fångst, men i synnerhet Gröna vänstern är motståndare till fortsatt jakt på val. Frågan har liten ekonomisk betydelse, men skulle kunna få ett betydligt större symbolvärde.

Jordbruket och fisket är också sannolikt de områden som kommer att avgöra de isländska förhandlingarna. Utan ett gott resultat som i någon mån skyddar basnäringarna förefaller det otroligt att islänningarna skulle rösta ja till EU-medlemskap.

Rapporten bjuder inte på några sensationer. Som väntat innebär EES-samarbetet att Island skulle kunna få en smidig resa in i unionen.

Men några anmärkningsvärda punkter finns ändå. Till exempel anser EU att de isländska domstolarnas självständighet bör stärkas. Några politiskt motiverade utnämningar av till exempel domare får inte förekomma. De nuvarande valutarestriktionerna anses också vara oförenliga med EU:s regelverk. Den finansiella kontrollen behöver även stramas åt och korsägandet inom näringslivet minskas. Däremot säger rapporten inget om jaktstopp på lunnefåglar.

Om Island går med i EU motsvarar landets befolkning 0,06 procent av EU:s totala invånarantal. Bruttonationalprodukten motsvarar 0,08 procent. Och isländska skulle då också bli ett av unionens officiella språk.

EU-kommissionen rekommenderar alltså att inleda förhandlingar om isländskt EU-medlemskap. Beslut kan tas vid ett toppmöte i slutet av mars.

Stödet för isländskt EU-medlemskap är just nu svagt både i folkopinionen och alltinget. Under ett möte mellan regeringspartierna ska Socialdemokraterna i går enligt Morgunblaðið ha kritiserat Gröna vänstern för att dess ledamöter uttrycker sig så kritiskt om koalitionspartnerns intresse för EU.

EU-kommissionens rekommendation gjorde också att Island fick klartecken till ett lån på 300 miljoner euro från EU. Räntan är enligt Viðskiptablaðið fyra procent. Lånet är inte avsett för Icesave-uppgörelsen utan pengarna ska gå till regeringens ansträngningar att få ekonomin på fötter.

Här kan du läsa mer om Islands väg mot EU-medlemskap.

Andra medier om utvecklingen på Island:
Ett steg närmare EU: Borås Tidning (ledare)
Här finns det jobb så in i Norden i sommar: Metro

Dagens citat

"Our rationale for bullying the people of Iceland is the rationale of all bullies: we are doing it because we can. Or because we thought we could. Now Iceland again has the upper hand. If the vote on March 6 goes ahead the public will be given its first opportunity to reject the claim that it must take financial responsibility for the failures of banks and bankers. That will be a game-changing event, which is why Britain and Holland are negotiating. We should be ashamed of ourselves."

Ekonomen John Kay i The Financial Times om Icesave-tvisten.

Dagens bonuscitat

"Det var kallt och en smörgås på hotellet kostade 2 600 isländska kronor. Det var en stor chock för mig. ... Vi gjorde två konserter, det var fullt på båda och väldigt god stämning. Och så spelade vi i norsk tv. Det är någon trend hos dem att spela in band på konstiga ställen och de lät oss spela i en fabrik för kokosbollar."

Seabears Sindri Már Sigfússon i Fréttablaðið om gruppens konsert på Bylarm i Oslo.

Foto: myspace.com/seabear

Latibær och en inte helt seriös debatt

Latibær (Lazy Town) är en av Islands största tv-succéer. Barnprogrammet har visats i över 100 länder och översatts till mängder av olika språk. Det har dessutom belönats med mängder av priser.

Men nu har framgångssagan fått ett abrupt slut. Landover Baptist Church har nämligen avslöjat att bakom barnprogrammen döljer sig propaganda för homosexualitet, pedofili, våldtäkter och - naturligtvis - lathet. Diskussionstråden Lazytown, pedophilia sex show svämmar över av klarsynta tankar om serien.



Så här låter det när Jeb Thurmond, som följer mottot Didn't write the Bible, just obeys it, analyserar serien:

"Lazytown is Icelandic propaganda. Iceland was founded by vikings who made their living raping and pillaging Christian monasteries, and today they have returned to that tradition, using a modern weapon - the liberal media.
Ancient viking texts prove that viking settlers chose the volcanic island of Iceland because it was the place on earth that has the closest resemblence to hell, home of their lord. Iceland is also the top persecutor of American oil companies, because of their focus on 'geothermal energy' - a polite way of saying they get their energy from pipes they drilled down to HELL.
God has punished Iceland by causing their financial services industry to collapse. It is only a preview of the punishments the LORD has in store."

Eliot Mayfield avslöjar syftet med Latibær:

"Lazytown is a 'children's' show designed to teach young girls it's OK to dance and prance around half naked with grown men. It teaches children to 'get out' that is obviously a homosexual reference. The horror of this show is beyond belief."

True Disciple maler vidare:

"Landover Baptist kids are the most sportsmanlikle of all American kids, as they go on a healthy Bible Gun Camp every year, where the boys learn to do manly things and the girls are prepared to be a Good True Christian™ Housewife, who doesn't drain the finances of her Godly husband by eating excessively much. ... I'm not really interested in Satan (or Loki)'s opinion on the raising of kids, to be frank."

Och så fortsätter det. James Hutchins skriver:

"We do not believe in 'medications'. We believe in hard work and living cleanly. We do not believe in pedophilia like the eskimos of Iceland."

Förr eller senare sväljer förstås någon betet - PerlaD tycks ha gjort det:

"By the looks of it, you got the word 'Ignorant' tattooed on your forehead. I don´t expect you to know the 10 commandments, but i believe one of them sounds like this: 'Neither shall you bear false witness against your neighbor'."

Hur är det då med Landover Baptist Church? Den grundades 1993 och har sin bas i Freehold i amerikanska Iowa. Kyrkan har 28 präster, 412 heltidsanställda, tolv tv-studior, två radiostationer, ett universitet och en amfiteater med plats för 100 000 åskådare. Ingen av dem finns dock på riktigt. Parodikyrkan startades nämligen av Chris Harper sedan han slängts ut från Liberty University, grundat av tv-prästen Jerry Falwell och kanske inte fullt så fritt som namnet antyder.

I Youtube-klippen ovan kan du bekanta dig med det farliga barnprogrammet.

Ny maktkamp väntar i Kópavogur

Cirkusen kring Kópavogurs avhoppade borgmästare Gunnar I. Birgisson fortsätter. I helgen led han ett svidande nederlag i provvalet för Självständighetspartiet. Och nu visar det sig att släkten i stället försöker nå inflytande i Framstegspartiet.

Gunnar I. Birgisson tog tjänstledigt i juni förra året efter avslöjanden om att hans dotters företag fått kommunala uppdrag till ett värde av 45 miljoner isländska kronor utan att någon upphandling genomfördes. Företaget fick också tre miljoner kronor för att färdigställa en bok om kommunens 50-årsjubileum. Boken gavs dock aldrig ut.

Mellan 1997 och 2001 fick Gunnar I. Birgissons eget bolag kommunala uppdrag för 130 miljoner kronor i Reykjavíkförorten. Andra anklagelser gjorde gällande att han skulle ha skaffat sig tillgång till den kommunala pensionsfonden och använt den för privata utgifter.

Efter att ha kämpat emot in i det sista gick borgmästaren så småningom med på att ta en paus. Hans efterträdare blev Gunnsteinn Sigurðsson.

I helgens provval gjorde Gunnar I. Birgisson comeback på den politiska scenen. Resultatet blev ett fiasko. Han ställde upp för att få toppa Självständighetspartiets lista i vårens kommunalval, men hamnade först på tredje plats efter utmanarna Ármann Kr. Ólafsson och Hildur Dungal.

Dagarna före provvalet fick idrottsklubben HK:s medlemmar ett brev där de - oavsett politisk hemvist - uppmanades att lägga sin röst på rivalen Ármann Kr. Ólafsson. Vem som skickade brevet är inte känt. Både Gunnsteinn Sigurðsson och Ármann Kr. Ólafsson har pekats ut men förnekar inblandning.

Segraren i provvalet befinner sig även han i blåsväder. Källor uppger för DV att Ármann Kr. Ólafsson ska ha bjudit på pizza sedan hans 16-årige son och andra jämnåriga lyckats rösta på honom. Ármann Kr. Ólafsson tillbakavisar dock uppgifterna, men medger att han bjudit rejält före röstningen - 14 pizzor, 150 bullar, 200 pannkakor, 200 bitar apelsintårta med mera.

På frågan om Ármann Kr. Ólafsson försökt köpa röster med mat svarar han att det är en tolkningsfråga. Syftet var dock att tacka kampanjarbetarna. Provvalsvinnaren tycker ändå att hans egen kampanj var måttfull. I andra valstugor bjöds det enligt Ármann Kr. Ólafsson även på öl och sprit.

Gunnar I. Birgisson anklagade också sympatisörer till Framstegspartiet för att ha saboterat valet och bidragit till att han petades från förstaplatsen.

Men Gunnar I. Birgissons familj tycks inte ha gett upp hoppet om fortsatt inflytande i Kópavogur. Båda döttrarna och deras makar har i stället löst medlemskap i Framstegspartiet, som håller provval till helgen. En annan ny partimedlem är Halldór Jónsson. Även han har figurerat i samma härva som Gunnar I. Birgisson. Under åren 2003 till 2008 fick han nämligen kommunala uppdrag till ett värde av 70 miljoner. Även här skedde det utan upphandling.

I Kópavogur regerar Självständighetspartiet och Framstegspartiet. Koalitionspartnerns starke man Ómar Stefánsson var mycket kritisk mot Gunnar I. Birgissons affärer och dömde i somras ut dem som oetiska. På sin blogg skriver Ómar Stefánsson att det förmodligen betyder att han kommer att få det tufft i lördagens provval.

Men snålblåsten började redan så fort han publicerat namnen på de nya partimedlemmarna. Det går nämligen emot partiets stadgar och kan enligt Vísir också utgöra ett brott mot personuppgiftslagen.

Här kan du läsa mer om turerna kring Gunnar I. Birgisson.

Ljus framtid för krisdrabbade Reykjanesbær

När Nato-basen i Keflavík stängdes hösten 2006 fruktade många att kommunen skulle gå en dyster framtid till mötes. Två år senare hade basen förvandlats till ett av Islands hetaste områden. Förläggningarna hade blivit prisvärda bostäder för familjer och studenter, hangarer och andra byggnader användes blev hem för utbildning och nystartade företag.

Krisen drabbade regionen hårt. Arbetslösheten i regionen Suðurnes är 14,5 procent, högst i landet. I kommunen Reykjanesbær, där Keflavík är den dominerande tätorten, bor 14 081 människor. 1 253 av dem är arbetslösa.

Finanskrisen har också medfört stora svårigheter för kommunen. Arbetslösheten innebär kraftigt minskade skatteintäkter vilket i sin tur leder till nedskärningar inom den kommunala servicen.

Ändå är framtidsutsikterna för Reykjanesbær ljusa. Kommunen är nämligen platsen för flera av Islands största investeringar. I regionen är också flera projekt som väntas skapa flera hundra arbetstillfällen på väg.

Kanske var det symboliskt när Reykjanesbær tillsammans med grannkommunerna Garður och Sandgerði och flygplatsbolaget Kadeco nyligen beslutade sig för att påbörja utvecklingsarbetet norr om den för några år sedan utdömda basen. Området, som kallas Ásbrú Norður, omfattar Helguvík och Rockville. I planerna ingår bland annat större kapacitet för varuhantering.

Flygplatsen i Keflavík utsågs dessutom nyligen till Europas bästa av Airports Council International.

2009 uppgick skatteintäkterna i Reykjanesbær till 4 miljarder. 2013 väntas de ha stigit till 5,3 miljarder. Prognosen kommer från en rapport skriven av Capacent Gallup.

Undersökningen visar också att antalet arbetstillfällen i kommunen kommer att öka kraftigt under de närmaste åren. I år väntas 897 nya jobb. 2013 väntas det sammanlagda antalet nya jobb ha växt till 2 046.

Drygt hälften av de nya arbetstillfällena kommer att skapas vid aluminiumsmältverket vid Helguvík. Där finns dock alltjämt ett frågetecken för energitillgången. När Orkuveita Reykjavíkur garanterade energi till den planerade kiselfabriken i Þorlákshöfn på sydkusten medförde det enligt Fréttablaðið att Helguvík nu bara har garantier för drygt hälften av det totala energibehovet.

De tre befintliga aluminiumsmältverken väntas i år dra in 200 miljoner isländska kronor, uppger Morgunblaðið.

Bland de andra satsningarna märks ECA:s flygutbildningar, Iceland Healthcares privatsjukvård där staten skjuter till 100 miljoner, Verne Holdings serverhallar och Icelandic Silicon Corporations kiselfabrik vid Helguvík. Verne Holdings betalar enligt Network World fyra cent per kilowattimme, vilket är mindre än hälften av vad energin kostar i USA.

Stigande energibehov och växande turism är andra faktorer som pekar på ett betydligt bättre läge på arbetsmarknaden under de kommande åren.

De nya jobben väntas också få kommunen att växa. Behovet av bostäder i Reykjanesbær tros därför fortsätta att öka. Det innebär även mer fastighets- och hamnskatt för kommunen.

Dessutom kommer lantbruket att få större betydelse i regionen. Garður köpte nyligen 70 hektar mark som tidigare tillhört kyrkan. Nu ska det odlas potatis på jorden, skriver Morgunblaðið.

Här kan du läsa mer om arbetslösheten på Island, här mer om Reykjanesbær och här mer om planerna för Þorlákshöfn.

Dagens citat

"'Hoppipolla' has been raped on British TV. ... In some weird way, the national TV here in Britain doesn't have to ask permission to use songs if it's in the background of TV shows or whatever. ... So they can just take it and use it and that happened a lot with 'Hoppipolla'."

Sigur Rós-sångaren Jón Þór Birgisson i Gigwise om hur gruppens musik används i brittisk tv.

Dagens bonuscitat

"Vi har börjat att repetera gamla goda schlagerlåtar. ... Det är låtar som 'Don't Go Breaking My Heart' med Elton John och Kiki Dee, låtar av Johnny Cash och June Carter, 'If I Were a Carpenter' och 'It Ain't Me Babe', 'Fever' med Elvis Presley, 'Hit the Road Jack' och många andra."

Jóhanna Guðrún Jónsdóttir i Vísir om den schlagerkonsert hon ger tillsammans med Ingólfur Þórarinsson från Ingó og Veðurguðurnir i Kópavogur den 10 mars.

Foto: RÚV

Davíð Oddsson i Dabbpranos

Det begicks brott och tummades på regler. Ändå är den ende som hittills väntar åtal för brott begångna i samband med finanskraschen Davíð Oddssons vän Baldur Guðlaugsson som misstänks för insiderbrott efter en väl tajmad försäljning av en stor aktiepost i Landsbanki.

När Davíð Oddsson talade på förra årets partikongress hävdade han just att regelverket utnyttjats och flera gjort sig skyldiga till brott. Det var också i samma tal som han jämförde vänsterkoalitionens ansträngningar att få bort honom från posten som centralbankschef med korsfästningen av Jesus.

Jón Sigurðsson skriver Seðlabanki Íslands historia. Men det blir knappast någon granskande bok om centralbankens agerande i samband med bankkraschen. Författaren har själv varit centralbankschef och minister för Framstegspartiet.

Beslutet att finansiera boken togs under Davíð Oddssons ledning. Kostnaden väntas uppgå till cirka fem miljoner isländska kronor. Boken kommer ut nästa år lagom till Seðlabanki Íslands fyller 50 år.



Att Islands mest inflytelserika person skulle vara utan ansvar för finanskrisen har vissa svårt att tänka sig. Ett Youtube-klipp jämställer kretsen kring Davíð Oddsson med ett maffiagäng - den som håller på rätt häst belönas med generösa gåvor ur statskassan. Titeln på chefredaktörens, centralbankschefens och statsministerns mäktiga sammanslutning: Dabbpranos.

Hus och tomt på Island - för 60 kronor

Under högkonjunkturen var nybyggda bostäder i centrala Reykjavík lika dyra som lägenheter i Stockholms innerstad. Efter finanskrisen har priserna visserligen sjunkit, men på landsbygden är det helt andra priser som gäller. I Flateyri kan du få ett ruckel och en tomt på 369 kvadratmeter för 60 svenska kronor.

Huset på Ránargata 10 i centrala Flateyri i Västfjordarna byggdes 1902. I somras bjöd kommunen Ísafjarðarbær ut det till försäljning. Huset hade då varit öde i 19 år, och de sista åren användes det enbart till förvaring. 1999 dömdes byggnaden ut men rivningen blev aldrig av.

I stället försökte kommunen sälja huset och tomten. En granne nappade och erbjöd sig att betala 1 000 isländska kronor (motsvarande ungefär 60 svenska kronor) för rasket. Kommunen sa ja eftersom hon var den enda som anmälde sitt intresse. Planen var att bygga garage på tomten, något hon fick två år på sig att göra - annars skulle huset rivas ändå.

Men kvinnan backade ur och kommunen annonserade ut huset på nytt. Den här gången visade en granne boende på tvärgatan Brimnesvegur intresse för huset. Han erbjöd sig till och med att hosta upp hela 5 000 kronor (300 svenska) för hela rasket. Umhverfisnefnd uppmanade i ett yttrande Ísafjarðarbær att låta honom köpa tomten.

Huset är visserligen i mycket dåligt skick, men att en centralt belägen tomt på 369 kvadratmeter säljs till ett så lågt pris tillhör ovanligheterna. Samtidigt tillhör Flateyri inte Islands vanliga tätorter.

I oktober 1995 omkom 20 personer i en av de värsta lavinolyckorna i Islands historia. Hela familjer begravdes av lavinen. 29 byggnader täcktes av snömassorna.

Då bodde 379 personer i Flateyri. Nu har antalet invånare minskat till 260.

Livet i Flateyri har aldrig riktigt blivit sig likt efter olyckan. Visserligen har barriärer skapats som skydd mot nya laviner, men många valde att flytta från staden.

Fiskeindustrin är alltjämt ortens största arbetsgivare. Men bara åtta procent av de anställda är islänningar. Det säger både mycket om hur viktig arbetskraftsinvandringen är för den isländska landsbygden, och hur många som gav upp Flateyri för gott efter katastrofen.

Och på en plats där var tredje invånare flyttat bort är det förstås svårt att sälja bostäder, ruckel eller ej.

Här kan du läsa mer om lavinen i Flateyri och här mer om gästarbetarna på orten.

Island hoppas på ny Icesave-förhandling

Avståndet mellan Island och Storbritannien samt Nederländerna i Icesave-tvisten är alldeles för stort. Därför nobbar Island det senaste avtalsbudet och önskar i stället direkta förhandlingar. Det skriver finansminister Steingrímur J. Sigfússon i ett brev till sina brittiska och nederländska kolleger.

Island avvisade i går det nya avtalsförslaget. Enligt uppgifter rör det sig om rörlig ränta på Icesave-lånen - i stället för en fast ränta på 5,55 procent - plus ett påslag på 2,75 procent samt ingen påförd ränta för 2009 och 2010. Samtliga partier i alltinget anser visserligen att det här förslaget är bättre än det nuvarande, men inte tillräckligt bra för att det ska gå att nå politisk enighet kring det.

För oppositionen var det brittiska och nederländska utspelet en besvikelse. Det låg långt ifrån de önskemål och förslag som den isländska förhandlingsdelegationen presenterade under överläggningarna i London.

Steingrímur J. Sigfússon skriver därför enligt Morgunblaðið att Island hoppas på direkta förhandlingar. Finansministern tror att det i sådana skulle gå att nå ett resultat som båda sidor blir nöjda med.

Frågan är om Nederländerna och Storbritannien är intresserade av fortsatta diskussioner. När förslaget om rörlig ränta lämnades var det med beskedet att det var ett slutbud.

Nederländernas finansminister Wouter Bos skriver i ett brev att följande villkor diskuterades under överläggningarna i London i förra veckan: Full återbetalning av Icesave-lånen, lägre ränta samt enighet mellan partierna i alltinget och garanterat stöd från presidenten Ólafur Ragnar Grímsson. Han tillbakavisar alltså enligt Fréttablaðið Framstegspartiets Sigmundur Davíð Gunnlaugssons uppgifter om att det faktiska budet blev sämre än vad som diskuterades i London.

Samtidigt har utrikesminister Össur Skarphéðinsson vänt sig till sin amerikanske kollega Hillary Clinton för att få ett möte om Internationella valutafondens räddningspaket för den isländska ekonomin. Syftet är att övertyga USA om att EU måste sluta blockera IMF:s översyn. Just nu använder EU-länderna IMF som ett vapen i Icesave-konflikten och stoppar alla lån tills det finns en uppgörelse om Icesave.

Förtroendet för regeringens hantering av Icesave-frågan är lågt. Den hårdaste Icesave-motståndaren, Framstegspartiets Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, åtnjuter nämligen störst förtroende när det gäller just Icesave. 34 procent anser att han är den mest lämplige för att nå ett gott förhandlingsresultat.

26 procent litar mest på Gröna vänsterns Steingrímur J. Sigfússon, 24 procent på Självständighetspartiets Bjarni Benediktsson, 9 procent på Rörelsens Birgitta Jónsdóttir och bara 7 procent på den socialdemokratiske statsministern Jóhanna Sigurðardóttir.

Undersökningen är gjord av Bylgjan på nätet och är okontrollerad. Kanalens mätningar brukar i regel ha en rejäl tyngdpunkt åt det borgerliga hållet, men siffrorna säger ändå en del om det trovärdighetsproblem som framför allt Socialdemokraterna dras med i Icesave-frågan.

I den senaste webbmätningen, gjord av Bylgjan den 17 februari, har Icesave-motståndet ökat. 76 procent av islänningarna tänker rösta nej till lagen, vilket är en ökning med fyra procentenheter. 12 procent är för Icesave-lagen, en minskning med fyra procentenheter, medan 12 procent alltjämt är osäkra.

Islands ansökan om medlemskap i EU gör att Färöarna lägger sin strävan om att gå med i Efta på is. Frågan är dock inte avförd - om Island säger nej till EU och stannar kvar i Efta får den ny aktualitet. Även om intresset för Efta har minskat så utesluter det heller inte att Färöarna trots allt så småningom bestämmer sig för att formellt ansöka om medlemskap, skriver Morgunblaðið.

Bara 9 procent av svenskarna tycker att islänningarna ska betala för Icesave. Det visar en opinionsmätning utförd av MMR. 12 procent anser att Island inte ska bära något ansvar över huvud taget medan 24 procent vill se att Island delar på kostnaderna med Storbritannien och Nederländerna. 55 procent av de 1 031 tillfrågade hade ingen uppfattning i frågan.

Här kan du läsa mer om Icesave.

Dagens citat

"In London town this lying clown
our land he drowns and shatters.
Gordon Brown is going down,
his good renown in tatters."

Hilmar Örn Hilmarsson, allsherjargode inom det isländska asatrosamfundet, kommenterar i Vísir det sena förverkligandet av Steindór Andersens trollformel mot de brittiska och nederländska regeringarna med att "Atlanten kanske störde den på något sätt", men nu befinner sig båda länderna i den politiska kris som Steindór Andersen frammanade - läs mer om Icesave här.

Dagens bonuscitat

"It has no fat, no bones and no drugs in it. It is the healthiest meat in the world, better even than grass-fed Galloway beef."

Úlfar Eysteinsson, ägare av Þrír Frakkar i Reykjavík, i The Times om valkött - han hävdar att tio procent av den totala fångstkvoten serveras på restaurangen.

Historisk konsert med Sólinn frá Sandgerði

Aldrei fór ég suður i Ísafjörður får storfrämmande. Sólinn frá Sandgerði gör en historisk första konsert på årets festival.

Sólinn frá Sandgerði skapades för tv-serien "Næturvaktin", där det mediokra bandets sångare Kiddi Casio (Halldór Gylfason) hunsar managern och kusinen Ólafur Ragnar Hannesson (Pétur Jóhann Sigfússon). Gruppens karriär tar dock aldrig fart, och det slutar förstås med att Ólafur Ragnar får sparken.

I tv-serien kulminerar bandets karriär med spelningar på danskvällar på landsbygden. Där tröskar sig Sólinn frá Sandgerði igenom en diger lunta isländska klassiker. Och repertoaren lär inte förändras till festivalspelningen.

"Det här är välkommet eftersom Sólinn är ett fantastiskt band och det är bra för den där grönsaksätande islandströjemobben som är där att för en gångs skull se ett riktigt band som folket diggar", säger Halldór Gylfason till Fréttablaðið.

Att boka det hittills fiktiva bandet var enligt Halldór Gylfason inte särskilt svårt: "Festivalarrangörerna kontaktade oss bara och ville att Sólinn skulle spela. Det var inte konstigare än så."

Andra artister som är klara för Aldrei fór ég suður är Urmull, Bloodgroup, Hjaltalín, Morðingjarnir, Rúnar Þór, Dikta, Mið-Ísland, Pollapönk, Ólöf Arnalds och Hudson Wayne. Grungebandet Urmull återuppstår för att spela på festivalen, vilket blir gruppens första konsert sedan mitten av 1990-talet då även albumet "Ull á víðavangi" släpptes. Bland medlemmarna finns personer som senare spelat med Buttercup, Ampop, Dimma och Reykjavík!

Aldrei fór ég suður (Jag flyttade aldrig söderut) äger rum i Ísafjörður den 2 och 3 april. Festivalen brukar sändas direkt över nätet på hemsidan.

I Youtube-klippet kan du se Kiddi Casio munhuggas med Georg Bjarnfreðarson (Jón Gnarr) i "Næturvaktin".

Recension: Ármann Þorvaldsson: Frozen Assets

Först knuffade de Islands över ruinens brant och skickade räkningen till skattebetalarna. Sedan har de mage att begära att vi ska betala för att få veta hur det gick till. Ungefär så bemöter många islänningar tidigare bankchefers böcker som skildrar finanskraschen.

Ármann Þorvaldsson basade över brittiska Kaupthing Singer & Friedlander. Liksom Kaupþing-kollegan Ásgeir Jónssons Why Iceland? ger Frozen Assets - How I Lived Iceland's Boom and Bust (Ævintýraeyjan) en välfriserad bild av bankkollapsen. De egna misstagen var få, politikernas och myndigheternas desto fler.

Frozen Assets är visserligen en partsinlaga, men en läsvärd sådan. Ármann Þorvaldsson är en bättre berättare än Ásgeir Jónsson och skriver inte lika mycket på det hemska språket ekonomiska, däremot har han inte alls samma tyngd i analysen. Frozen Assets är därför närmast nöjesläsning om en katastrof.

Ármann Þorvaldsson skildrar Kaupþings första stapplande steg på en liten och oprövad inhemsk marknad. I takt med stigande välstånd och ökande privatisering växer också den lilla firman, först som ett ambitiöst och hårt arbetande kompisgäng, senare som en lika djärv och framgångsrik utlandssatsning.

Ármann Þorvaldsson försöker avfärda föreställningen av Kaupþing som just ett bullrigt partaj för testosteronstinna grabbar. Under vägen dyker det dock upp lite för många strippor och lyxyachter för att Frozen Assets inte ska kännas som ett läsarbrev i Slitz.

När kraschen närmade sig och möjligheterna att låna minskade försökte Kaupþing stärka bankens finanser. Banken gjorde sig av med flera riskabla investeringar samtidigt som spararna fortsatte att ösa in pengar i Kaupþing Edge över hela Europa. I september 2008 var bolaget det i särklass starkaste av de isländska bankerna. Det ödesdigra misstaget var dock att Kaupþing trots allt inte blev mindre. När sedan även centralbankens lånemöjligheter drogs in var allt hopp om räddning ute.

Ármann Þorvaldsson medger visserligen att Kaupþing hade vuxit sig för stort för Island, även om Kaupthing Singer & Friedlander juridiskt hade sin hemvist i Storbritannien.

Men den händelse som enligt Ármann Þorvaldsson fick Island att kollapsa var Seðlabanki Íslands hopplöst amatörmässiga försök att ta över Glitnir. Banken vägrades nämligen lån av centralbanken, och med flera stora avbetalningar runt hörnet fanns till sist inget annat val än att kasta in handduken.

Davíð Oddsson agerade utan minsta förståelse för finansmarknadens logik. Att staten tog över Glitnir för ett reapris visade att inte ens centralbanken trodde på bankerna och deras uppblåsta balansräkningar. När marknaden genomskådade köpet var spelet slut. Seðlabanki Íslands hade inte valutareserver till att rädda ytterligare en bank.

I stället borde centralbanken enligt Ármann Þorvaldsson siktat in sig på att Kaupþing skulle ta över Glitnir, möjligtvis tillsammans med Landsbanki.

Han avfärdar också centralbankschefens påståenden om att han varnat för en förestående kollaps. Att Davíð Oddsson som centralbankschef under 2008 fortfarande hamstrade kronor visar att han inte hade en aning om den förestående krisen.

Att Kaupthing Singer & Friedlander skulle få stöd av den brittiska staten var otänkbart. "Det gäller inte er", var beskedet från finansinspektionen Financial Services Authority när banker utan isländskt ägande slussades in i hjälpprogrammet.

Ármann Þorvaldsson skildrar de darrande ögonblicken när bankens öde avgjordes, besvikelsen och förtvivlan. Uppgivenheten och orättvisan. Ilskan över de konkurrenter som likt asgamar hängde över kvarlevorna för att svälja dem till minsta möjliga kostnad. Förnedringen över att tillgångarna raskt såldes vidare för en spottstyver.

Vid det här laget var det få som protesterade. Osäkerheten kring Kaupthing Edge och Landsbankis Icesave medförde att banker med isländsk anknytning var måttligt populära. Gordon Brown utnyttjade i stället tillfället att agera kraftfullt och popularitetssiffrorna steg - den hårt kritiserade premiärministern hade äntligen fått sitt välbehövliga Falklandskrig.

Kaupþings uppgång och fall är naturligtvis spännande läsning. Frozen Assets är en företagslojal historieskrivning med många roliga anekdoter och intressanta iakttagelser. Men när det gäller självrannsakan håller sig Ármann Þorvaldsson alldeles för ofta på ytan.

Betyg: Tre påsar Djúpur.

Här kan du läsa Islandsbloggens recension av Ásgeir Jónssons Why Iceland?

Foto: Kaupþing

Oppositionen på väg att fälla nytt Icesave-avtal

Island nobbar det senaste förhandlingsutspelet i Icesave-tvisten. Regeringen tycks inte lyckas övertyga oppositionen om att det nya avtalsförslaget är tillräckligt bra.

I lördags fick Island ett formellt avtalsförslag från Storbritannien och Nederländerna. Exakt vad utspelet innehåller är inte känt, men enligt uppgifter rör det sig om en enda förändring: Räntenivån.

Vissa källor hävdar att räntekravet på 5,55 procent har strukits till förmån för en rörlig ränta på Icesave-lånen. Andra källor gör gällande att det i stället rör sig om en fast ränta som motsvarar ungefär hälften av den tidigare räntan, alltså någonstans mellan två och tre procent.

Enligt Morgunblaðið ska Storbritannien och Nederländerna dessutom kräva ett påslag på 2,75 procent på en eventuell rörlig ränta.

De rörliga räntekostnaderna väntas landa på ungefär samma nivå som om den fasta räntan skulle halveras. För Storbritannien skulle det innebära att Icesave-lånen blir en betydligt sämre affär. Ränteintäkterna skulle nämligen minska med ungefär 100 miljoner pund.

Företrädare för partierna i alltinget har diskuterat förhandlingsutspelet vid flera möten under helgen. Men utsikterna att nå en tvärpolitisk lösnings tycks små.

Framstegspartiets ledare Sigmundur Davíð Gunnlaugsson har tidigare sagt att om den enda förändringen i avtalet är en räntesänkning så kommer partiet att säga nej. Eftersom Storbritannien och Nederländerna eftersträvar just en bred majoritet för Icesave-avtalet är frågan om det skulle räcka för att fälla förslaget.

Det är i högsta grad osäkert om Rörelsen och Självständighetspartiet skulle acceptera en sådan lösning. Nätverket Indefence säger också nej till ett avtal där lägre ränta är den enda förbättringen.

Även om förhandlingsbudets innehåll är oklart så står det klart att det har mötts med besvikelse från oppositionen. Det har visserligen setts som ett steg i rätt riktning, men såväl Sigmundur Davíð Gunnlaugsson som Självständighetspartiets Bjarni Benediktsson hade fått intrycket av att Storbritanniens finansminister Alistair Darling var beredd att gå betydligt längre för att få till stånd ett avtal.

Oppositionen tolkar budet som att Nederländerna har satt sig på tvären för fler eftergifter till islänningarna. Hur det osäkra politiska läget i Nederländerna påverkar förhandlingarna är också oklart - men det finns partier i parlamentet med en betydligt hårdare linje i Icesave-tvisten än regeringen.

Rörlig ränta med 2,75 procent påslag är visserligen sannolikt bättre räntevillkor än de nuvarande. Men även förhandlingsdelegationen med Lee C. Buchheit i spetsen uppges tycka att förbättringarna är för små för att gå med på de nya villkoren.

Finansminister Steingrímur J. Sigfússon hoppas att hitta en lösning under veckan. Folkomröstningen om Icesave-avtalet är nu bara 13 dagar bort. Överläggningarna fortsätter i dag och tidigast i eftermiddag väntas ett officiellt isländskt svar på förslaget.

Steingrímur J. Sigfússon säger till Fréttablaðið att Island sannolikt svarar med ett motbud under dagen. Det finns i nuläget ingen tvärpolitisk enighet kring britternas och nederländarnas bud, för att nå dit krävs alltjämt flera förändringar.

När Storbritannien och Nederländerna inför överlämnandet av det nya förhandlingsbudet uppges det ha varit med beskedet att det också är det slutgiltiga budet. Frågan är vad som händer om Island ändå säger nej.

En osäker juridisk prövning av Icesave-ansvaret vore en mardröm för Storbritannien och Nederländerna. Ett nederlag i domstolen skulle innebära att den maktpolitik som baserats på hot om inställda lån, uteblivna förhandlingar om EU-medlemskap och uppsagt EES-avtal hade baserats på felaktiga grunder. Och vid en seger hade avtalet knappast blivit mer gynnsamt än dagens.

Att avsluta förhandlingarna är därför ett vågspel även för Storbritannien och Nederländerna. Ett sådant steg skulle också avslöja om Islands förhandlingar om EU-medlemskap faktiskt är oberoende av Icesave-avtalet, något som många EU-toppar alltjämt hävdar.

Men det är inte bara den isländska regeringen som är mån om att slippa folkomröstningen. Förra veckan visade det sig att den brittiska regeringen i det tysta försökt förmå Norge att låna Island pengar för Icesave-avtalet till en mer gynnsam ränta. Läs mer om det här.

Uppdatering: Island säger nej till de föreslagna räntevillkoren. Förbättringarna anses vara otillräckliga för att Icesave-avtalet ska kunna godkännas.

I dagens debatt i alltinget framkom att utrikesminister Össur Skarphéðinsson på uppdrag av statsminister Jóhanna Sigurðardóttir begärt ett möte med sin amerikanske kollega Hillary Clinton. Syftet med mötet är att försöka få USA att driva igenom Internationella valutafondens översyn av Islands ekonomi. Den blockeras just nu av EU-länderna på uppmaning av Storbritannien och Nederländerna.

Andra medier om utvecklingen på Island:
Skåne lockar när Island skakar: Sydsvenskan
Enighet om Icesave-svar i Reykjavik: Svenska Dagbladet

Dagens citat

"Halldór Guðmundsson er som biograf af den klassiske skole. Det er længe siden, man har set så nøje og udtømmende optegnelser over et forfatterliv. Vi er helt nede i detaljer som en pels, der bliver købt for et forfatterhonorar i Sovjet og dernæst sendt på en alenlang rundtur gennem landegrænser og toldbestemmelser."

May Schack i Politiken om Halldór Guðmundssons biografi Halldór Laxness - läs Islandsbloggens recension av boken här.

Dagens bonuscitat

"Ett album som på smutsiga, kalla och dimmiga dagar förstärker höststämningen - behöver man verkligen det? Tveklöst, eftersom den 30-årige islänningen på tio låtar inte bara skapar flera ögonblick av storslagenhet, när han i stämningsfullt tempo - ibland också med förkroppsligad Sigur Rós-röst - får tiden att frysa."

Michael Sohn i Stereoplay om Helgi Hrafn Jónssons "For the Rest of My Childhood".

Foto: Valli/www.helgijonsson.com

Norrsken för desperata

Många besökare kommer till Island med en önskan om att få uppleva norrsken. De bästa förutsättningarna finns på landsbygden där det finns mindre störande ljus än i städerna, och säsongen börjar i slutet av augusti och kan pågå ända in i maj.

Men vintermörkret är förstås det säkraste kortet för den som vill se norrsken. Det gäller bara att ha tur med vädret. Moln, nederbörd och oväder gör den åtråvärda synen sällsynt för turister.

Det finns två sätt att garanterat få uppleva norrsken. Båda är dessvärre en bra bit ifrån originalet.

Men den desperate kan antingen kika in hos Icelandic Wonders i Stokkseyri, ett museum tillägnat isländsk folktro och andra fenomen. I isbaren serveras drinkar med iskuber från Vatnajökull, och du kan också sitta på is från glaciären. Några konstiga kulisser (bilden) gör också sitt bästa för att imitera norrsken.

Eller så kan du kika in på den här norska hemsidan och skapa ditt eget norrsken. Eller nöja dig med bilder av norrsken över Reykjanes här.

Dagens lunchcitat

"Det var precis som att vara ensam med Michael Jackson. ... Det man tänker på är främst tacksamhet. Man är tacksam för att Michael Jackson har funnits och man är tacksam för att någon haft förnuftet att filma de här repetitionerna. ... Det här är en film om artisten Michael Jackson, inte knäppskallen Michael Jackson. Du får insikt i hur han ville framföra varje låt och det är mäktigt att se hur ödmjuk och vänlig han är mot alla han umgås med."

Páll Óskar Hjálmtýsson i Fréttablaðið efter att ha sett Michael Jackson-filmen "This Is It".

Foto: myspace.com/palloskar

Västfjordarna kan få tidvattenkraftverk

Västfjordarna kan bli platsen för Islands första tidvattenkraftverk. Bakom förslaget står Bjarni M. Jónsson vid Háskólasetur Vestfjarða i Ísafjörður.

Tidvattenkraftverk utnyttjar vattnets rörelser för att skapa energi. Genom att skapa en damm i fjordens mynning passerar vattnet vid ebb och flod turbiner som alstrar elektricitet.

Projektet har stöd av Nýsköpunarmiðstöð Íslands. Bjarni M. Jónsson har enligt ett pressmeddelande undersökt möjligheterna att bygga tidvattenkraftverk i nordöstra Breiðafjörður kring Reykhólar, Bjarkalundur, Króksfjarðarnes och Djúpidalur. Förslaget går ut på att skapa ett större kraftverk som täcker flera mindre fjordar.

Hur mycket energi som kan utvinnas beror på vattenmängderna och skillnaderna mellan ebb och flod. Vid Dýrafjörður är den förväntade kapaciteten 10 megawatt, vid Mjóifjörður 14 megawatt, vid Kolgrafarfjörður 50 megawatt och vid Gilsfjörður 100 megawatt. Genom att bygga en tvärbro över Þorskafjörður (bilden) samt närliggande Djúpifjörður och Gufufjörður finns möjligheten att utvinna 180 megawatt.

En gång i tiden fanns dock ett mindre tidvattenkraftverk på ön Brokey i södra Breiðafjörður öster om Stykkishólmur. Energin användes för att mala spannmål.

Sjávarorka undersöker nu möjligheterna att skapa ett tidvattenkraftverk i södra Breiðafjörður. Orkustofnun har gett företaget tillstånd till och med 2016 att utreda förutsättningarna för ett kraftverk i Hvammsfjörður i Breiðafjörður.

Här kan du läsa mer om planerna för ännu ett tidvattenkraftverk.

Illustration: Háskólasetur Vestfjarða

Dagens citat

"I turned a corner and found it on my own: the legendary take-out shack where Bill Clinton, in his porky, presidential, halycon junk-food days, went for the complete package. A so-luscious lamb hot dog with the works: squirts of mayo, hot mustard, a secret orangey sauce, raw onions, and crunchy fried onions, all on a lovely bun."

Gerald Peary i The Boston Phoenix om ett besök på Bæjarins beztu pylsur under Reykjavík International Film Festival.

Dagens bonuscitat

"You tell yourself that you’re never returning, but this is a place that keeps dragging you back. ... On the ice, you see life in a totally different way. There’s a sense of serenity and simplicity."

Ragnar Axelsson, till vardags fotograf på Morgunblaðið, i New York Times om hur han i 25 års tid följt befolkningen i små avlägsna grönländska byar.

Max Keiser: Gordon Brown är en terrorist

Premiärminister Gordon Brown och finansminister Alistair Darling är terrorister. Därför bör Island vägra att betala för Icesave samt stämma den brittiska staten. Det hävdar den amerikanske journalisten och programledaren Max Keiser som nyligen medverkade i "Silfur Egils".



Max Keiser har följt utvecklingen på Island under flera år. Han har i tv-reportage varnat för spekulationsekonomin som byggde på ständig tillgång till billiga lån, och var en av dem som förutspådde bankkraschen.



Han anser att Island inte har någon som helst skyldighet att ansvara för Icesave. Räkningen landade i knät på de brittiska skattebetalarna i samma ögonblick som Gordon Brown och Alistair Darling terrorstämplade Landsbanki. Max Keiser hävdar att det i stället är Storbritannien som ska ersätta Island och att regeringen därför bör dra britterna inför domstol - utan det brittiska agerandet hade Islands ekonomi nämligen mått betydligt bättre än vad den gör i dag på grund av terrorstämplingen.



Ovan kan du se några av de inslag som Max Keiser har gjort om Island plus intervjuer med honom. Här kan du läsa mer om Icesave.