tisdag 23 februari 2010

Hus och tomt på Island - för 60 kronor

Under högkonjunkturen var nybyggda bostäder i centrala Reykjavík lika dyra som lägenheter i Stockholms innerstad. Efter finanskrisen har priserna visserligen sjunkit, men på landsbygden är det helt andra priser som gäller. I Flateyri kan du få ett ruckel och en tomt på 369 kvadratmeter för 60 svenska kronor.

Huset på Ránargata 10 i centrala Flateyri i Västfjordarna byggdes 1902. I somras bjöd kommunen Ísafjarðarbær ut det till försäljning. Huset hade då varit öde i 19 år, och de sista åren användes det enbart till förvaring. 1999 dömdes byggnaden ut men rivningen blev aldrig av.

I stället försökte kommunen sälja huset och tomten. En granne nappade och erbjöd sig att betala 1 000 isländska kronor (motsvarande ungefär 60 svenska kronor) för rasket. Kommunen sa ja eftersom hon var den enda som anmälde sitt intresse. Planen var att bygga garage på tomten, något hon fick två år på sig att göra - annars skulle huset rivas ändå.

Men kvinnan backade ur och kommunen annonserade ut huset på nytt. Den här gången visade en granne boende på tvärgatan Brimnesvegur intresse för huset. Han erbjöd sig till och med att hosta upp hela 5 000 kronor (300 svenska) för hela rasket. Umhverfisnefnd uppmanade i ett yttrande Ísafjarðarbær att låta honom köpa tomten.

Huset är visserligen i mycket dåligt skick, men att en centralt belägen tomt på 369 kvadratmeter säljs till ett så lågt pris tillhör ovanligheterna. Samtidigt tillhör Flateyri inte Islands vanliga tätorter.

I oktober 1995 omkom 20 personer i en av de värsta lavinolyckorna i Islands historia. Hela familjer begravdes av lavinen. 29 byggnader täcktes av snömassorna.

Då bodde 379 personer i Flateyri. Nu har antalet invånare minskat till 260.

Livet i Flateyri har aldrig riktigt blivit sig likt efter olyckan. Visserligen har barriärer skapats som skydd mot nya laviner, men många valde att flytta från staden.

Fiskeindustrin är alltjämt ortens största arbetsgivare. Men bara åtta procent av de anställda är islänningar. Det säger både mycket om hur viktig arbetskraftsinvandringen är för den isländska landsbygden, och hur många som gav upp Flateyri för gott efter katastrofen.

Och på en plats där var tredje invånare flyttat bort är det förstås svårt att sälja bostäder, ruckel eller ej.

Här kan du läsa mer om lavinen i Flateyri och här mer om gästarbetarna på orten.