När Nato-basen i Keflavík stängdes hösten 2006 fruktade många att kommunen skulle gå en dyster framtid till mötes. Två år senare hade basen förvandlats till ett av Islands hetaste områden. Förläggningarna hade blivit prisvärda bostäder för familjer och studenter, hangarer och andra byggnader användes blev hem för utbildning och nystartade företag.Krisen drabbade regionen hårt. Arbetslösheten i regionen Suðurnes är 14,5 procent, högst i landet. I kommunen Reykjanesbær, där Keflavík är den dominerande tätorten, bor 14 081 människor. 1 253 av dem är arbetslösa.
Finanskrisen har också medfört stora svårigheter för kommunen. Arbetslösheten innebär kraftigt minskade skatteintäkter vilket i sin tur leder till nedskärningar inom den kommunala servicen.
Ändå är framtidsutsikterna för Reykjanesbær ljusa. Kommunen är nämligen platsen för flera av Islands största investeringar. I regionen är också flera projekt som väntas skapa flera hundra arbetstillfällen på väg.
Kanske var det symboliskt när Reykjanesbær tillsammans med grannkommunerna Garður och Sandgerði och flygplatsbolaget Kadeco nyligen beslutade sig för att påbörja utvecklingsarbetet norr om den för några år sedan utdömda basen. Området, som kallas Ásbrú Norður, omfattar Helguvík och Rockville. I planerna ingår bland annat större kapacitet för varuhantering.Flygplatsen i Keflavík utsågs dessutom nyligen till Europas bästa av Airports Council International.
2009 uppgick skatteintäkterna i Reykjanesbær till 4 miljarder. 2013 väntas de ha stigit till 5,3 miljarder. Prognosen kommer från en rapport skriven av Capacent Gallup.
Undersökningen visar också att antalet arbetstillfällen i kommunen kommer att öka kraftigt under de närmaste åren. I år väntas 897 nya jobb. 2013 väntas det sammanlagda antalet nya jobb ha växt till 2 046.
Drygt hälften av de nya arbetstillfällena kommer att skapas vid aluminiumsmältverket vid Helguvík. Där finns dock alltjämt ett frågetecken för energitillgången. När Orkuveita Reykjavíkur garanterade energi till den planerade kiselfabriken i Þorlákshöfn på sydkusten medförde det enligt Fréttablaðið att Helguvík nu bara har garantier för drygt hälften av det totala energibehovet.De tre befintliga aluminiumsmältverken väntas i år dra in 200 miljoner isländska kronor, uppger Morgunblaðið.
Bland de andra satsningarna märks ECA:s flygutbildningar, Iceland Healthcares privatsjukvård där staten skjuter till 100 miljoner, Verne Holdings serverhallar och Icelandic Silicon Corporations kiselfabrik vid Helguvík. Verne Holdings betalar enligt Network World fyra cent per kilowattimme, vilket är mindre än hälften av vad energin kostar i USA.
Stigande energibehov och växande turism är andra faktorer som pekar på ett betydligt bättre läge på arbetsmarknaden under de kommande åren.
De nya jobben väntas också få kommunen att växa. Behovet av bostäder i Reykjanesbær tros därför fortsätta att öka. Det innebär även mer fastighets- och hamnskatt för kommunen.
Dessutom kommer lantbruket att få större betydelse i regionen. Garður köpte nyligen 70 hektar mark som tidigare tillhört kyrkan. Nu ska det odlas potatis på jorden, skriver Morgunblaðið.
Här kan du läsa mer om arbetslösheten på Island, här mer om Reykjanesbær och här mer om planerna för Þorlákshöfn.
