måndag 15 februari 2010

Nya överläggningar om Icesave i dag

I dag möter en isländsk delegation representanter för de brittiska och nederländska regeringarna i London för överläggningar om Icesave-tvisten. I veckan väntas också besked om de går med på en omförhandling av Icesave-avtalet.

I den isländska delegationen ingår den amerikanske juristen Lee C. Buchheit, som väntas leda eventuella omförhandlingar för Islands räkning, Guðmundur Árnason från finansdepartementet, Einar Gunnarsson från utrikesdepartementet och juristerna Jóhannes Karl Sveinsson och Lárus Blöndal.

Det rör sig alltså inte om några direkta förhandlingar, men mötet väntas naturligtvis röra möjligheterna att formellt åter sätta sig vid förhandlingsbordet.

Oppositionspartierna har nu enligt Morgunblaðið fått munkavle av regeringen. Uppgifter om Islands nya förhandlingslinje har ständigt läckts till media, något som fick finansminister Steingrímur J. Sigfússon att i Vísir undra om RÚV tyckte att det var viktigare att sprida rykten än att Island når fram till en bättre lösning på Icesave-tvisten.

Enligt obekräftade uppgifter hoppas regeringen att hela Landsbanki ska öronmärkas för Icesave, och att de kraven ska få högsta prioritet ur konkursboet. Det innebär sannolikt en betydligt snabbare avbetalningsprocess, vilket minskar räntekostnaderna avsevärt. Om inte tillgångarna räcker tvingas skattebetalarna stå för resten. Ett annat förhandlingsmål är att få ned räntan från dagens 5,55 procent.

Island accepterar dock, ännu en gång, att stå för insättningsgarantin på 20 887 euro, rapporterar Vísir.

Regeringen och oppositionen har diskuterat läget i helgen. Islands förhoppning är klartecken för en omförhandling och att den ska gå snabbt. Regeringen vill nämligen att den ekonomiska översynen från Internationella valutafonden genomförs så snart som möjligt. I nuläget blockeras den av Storbritannien, Nederländerna, Danmark och Sverige.

Dessutom närmar sig datumet för folkomröstningen om Icesave snabbt. Jurister vid Háskóli Íslands har fått uppdraget av justitiedepartementet att utforma ett opartiskt informationsunderlag inför omröstningen.

Eva Joly varnar dock för att acceptera ansvaret för insättningsgarantin eftersom något sådant regelverk inte existerar. I Aftenposten skriver hon dessutom att Landsbankis tillgångar kanske bara täcker 30 procent av Icesave-skulden, och då kan Island tvingas offra mängder av naturresurser för att kunna betala lånen.

Grant Reuber, tidigare biträdande finansminister i Kanada, sällar sig till dem som anser att Island inte har något ansvar för Icesave. "Som jag ser det har inte Island någon direkt skyldighet att återbetala det britter och nederländare har betalat till sparare i sina egna länder", säger han till Morgunblaðið och tycker därför att isländskt ansvar är uteslutet om inte avtalet är "det allra bästa".

Samtidigt håller Icesave på att bli en het potatis även i Nederländerna. Centralbankschefen Nout Wellink hävdar att han blivit förd bakom ljuset av isländska myndigheter om Landsbankis situation, anklagelser som tillbakavisas från isländskt håll. Förre finansmarknadsministern Björgvin G. Sigurðsson anser enligt Vísir att Nout Wellink försöker skriva om historien på ett sätt som gör den mindre osmickrande för egen del.

Nout Wellink ordkrigar även med förre kollegan Davíð Oddsson - där den senare anser sig ha varnat för en förestående kollaps. Enligt DV visar dock minnesanteckningar från februari 2008 att Davíð Oddsson hade vissa funderingar kring Glitnir och Kaupþing, men däremot inte kring Landsbanki.

Ett trumfkort försvann snabbt i pajkastningen. Professorn Edgar du Perron hävdade att Frankrike hade stoppat Landsbankis Icesave från etablering i landet på grund av att banken ansågs vara på väg att kollapsa, och att Nederländerna borde ha gjort samma sak. Banque de France dementerade dock uppgifterna - någon sådan förfrågan hade aldrig kommit från Landsbanki.

Edgar du Perron backade då enligt Dutch News från sina påståenden. Det hade enligt honom visat sig att uppgifterna var oriktiga och att han hade tolkat dem felaktigt.

Kaupþing uppges enligt Morgunblaðið ha fått nej att öppna Edge-konton i Nederländerna, Spanien och Italien sensommaren 2008. Frågetecken kring insättningsgarantin och bankens ekonomiska situation uppges ha varit orsaken.

Det är inte bara medborgarna som åter har svängt och är emot EU-medlemskap. Nu vill heller inte de isländska företagen gå med i unionen.

En Gallupmätning utförd på uppdrag av Viðskiptaráð Íslands visar att 59 procent av företagarna anser att näringslivet klarar sig bättre utan EU-medlemskap. 31 procent tror däremot att inträde i unionen hade varit positivt för företagen. Förra året var siffrorna omvända. Även här är EU:s beslut att genom IMF blockera nya lån till Island och stödet till de brittiska och nederländska kraven sannolikt förklaringen till unionens minskade popularitet.

51 procent av företagarna vill dock byta ut kronan mot en annan valuta. 37 procent vill helst behålla kronan. Av dem som vill ha kvar kronan vill också 69 procent även i fortsättningen stå utanför EU.

Här kan du läsa mer om Icesave.