Island nobbar det senaste förhandlingsutspelet i Icesave-tvisten. Regeringen tycks inte lyckas övertyga oppositionen om att det nya avtalsförslaget är tillräckligt bra.I lördags fick Island ett formellt avtalsförslag från Storbritannien och Nederländerna. Exakt vad utspelet innehåller är inte känt, men enligt uppgifter rör det sig om en enda förändring: Räntenivån.
Vissa källor hävdar att räntekravet på 5,55 procent har strukits till förmån för en rörlig ränta på Icesave-lånen. Andra källor gör gällande att det i stället rör sig om en fast ränta som motsvarar ungefär hälften av den tidigare räntan, alltså någonstans mellan två och tre procent.
Enligt Morgunblaðið ska Storbritannien och Nederländerna dessutom kräva ett påslag på 2,75 procent på en eventuell rörlig ränta.
De rörliga räntekostnaderna väntas landa på ungefär samma nivå som om den fasta räntan skulle halveras. För Storbritannien skulle det innebära att Icesave-lånen blir en betydligt sämre affär. Ränteintäkterna skulle nämligen minska med ungefär 100 miljoner pund.
Företrädare för partierna i alltinget har diskuterat förhandlingsutspelet vid flera möten under helgen. Men utsikterna att nå en tvärpolitisk lösnings tycks små.
Framstegspartiets ledare Sigmundur Davíð Gunnlaugsson har tidigare sagt att om den enda förändringen i avtalet är en räntesänkning så kommer partiet att säga nej. Eftersom Storbritannien och Nederländerna eftersträvar just en bred majoritet för Icesave-avtalet är frågan om det skulle räcka för att fälla förslaget.
Det är i högsta grad osäkert om Rörelsen och Självständighetspartiet skulle acceptera en sådan lösning. Nätverket Indefence säger också nej till ett avtal där lägre ränta är den enda förbättringen.
Även om förhandlingsbudets innehåll är oklart så står det klart att det har mötts med besvikelse från oppositionen. Det har visserligen setts som ett steg i rätt riktning, men såväl Sigmundur Davíð Gunnlaugsson som Självständighetspartiets Bjarni Benediktsson hade fått intrycket av att Storbritanniens finansminister Alistair Darling var beredd att gå betydligt längre för att få till stånd ett avtal.
Oppositionen tolkar budet som att Nederländerna har satt sig på tvären för fler eftergifter till islänningarna. Hur det osäkra politiska läget i Nederländerna påverkar förhandlingarna är också oklart - men det finns partier i parlamentet med en betydligt hårdare linje i Icesave-tvisten än regeringen.
Rörlig ränta med 2,75 procent påslag är visserligen sannolikt bättre räntevillkor än de nuvarande. Men även förhandlingsdelegationen med Lee C. Buchheit i spetsen uppges tycka att förbättringarna är för små för att gå med på de nya villkoren.
Finansminister Steingrímur J. Sigfússon hoppas att hitta en lösning under veckan. Folkomröstningen om Icesave-avtalet är nu bara 13 dagar bort. Överläggningarna fortsätter i dag och tidigast i eftermiddag väntas ett officiellt isländskt svar på förslaget.
Steingrímur J. Sigfússon säger till Fréttablaðið att Island sannolikt svarar med ett motbud under dagen. Det finns i nuläget ingen tvärpolitisk enighet kring britternas och nederländarnas bud, för att nå dit krävs alltjämt flera förändringar.
När Storbritannien och Nederländerna inför överlämnandet av det nya förhandlingsbudet uppges det ha varit med beskedet att det också är det slutgiltiga budet. Frågan är vad som händer om Island ändå säger nej.
En osäker juridisk prövning av Icesave-ansvaret vore en mardröm för Storbritannien och Nederländerna. Ett nederlag i domstolen skulle innebära att den maktpolitik som baserats på hot om inställda lån, uteblivna förhandlingar om EU-medlemskap och uppsagt EES-avtal hade baserats på felaktiga grunder. Och vid en seger hade avtalet knappast blivit mer gynnsamt än dagens.
Att avsluta förhandlingarna är därför ett vågspel även för Storbritannien och Nederländerna. Ett sådant steg skulle också avslöja om Islands förhandlingar om EU-medlemskap faktiskt är oberoende av Icesave-avtalet, något som många EU-toppar alltjämt hävdar.
Men det är inte bara den isländska regeringen som är mån om att slippa folkomröstningen. Förra veckan visade det sig att den brittiska regeringen i det tysta försökt förmå Norge att låna Island pengar för Icesave-avtalet till en mer gynnsam ränta. Läs mer om det här.
Uppdatering: Island säger nej till de föreslagna räntevillkoren. Förbättringarna anses vara otillräckliga för att Icesave-avtalet ska kunna godkännas.
I dagens debatt i alltinget framkom att utrikesminister Össur Skarphéðinsson på uppdrag av statsminister Jóhanna Sigurðardóttir begärt ett möte med sin amerikanske kollega Hillary Clinton. Syftet med mötet är att försöka få USA att driva igenom Internationella valutafondens översyn av Islands ekonomi. Den blockeras just nu av EU-länderna på uppmaning av Storbritannien och Nederländerna.
Andra medier om utvecklingen på Island:
Skåne lockar när Island skakar: Sydsvenskan
Enighet om Icesave-svar i Reykjavik: Svenska Dagbladet
