Dagens bonuscitat

"Tinget stiftar ofta lagar som förändrar det som gällt tidigare. Om människor anser sig ha rätt till skadestånd så är det bara att de låter pröva den saken."

Socialdemokraten Steinunn Valdís Óskarsdóttir säger i Fréttablaðið att regeringen inte anser att strippklubbsägarna har rätt till skadestånd när verksamheten blir olaglig den 1 juli, samtliga undersöker dock möjligheterna att stämma staten eftersom tillstånden löper ut tidigast 2011 - läs mer om förbudet här.

Två gånger Island i tv och radio

"Ström" i P2 handlar i kväll om elektronisk musik från Island. Några av artisterna som medverkar i programmet är Gus Gus, FM Belfast, Ben Frost och Valgeir Sigurðsson. Sändningstiden är 21.30 till 22.30. Du kan också lyssna på programmet genom Sveriges Radios webbplats.

I morgon är det seriestart för "Berg på riktigt". Premiärprogrammet handlar om Island och hur vulkanerna påverkar landet. Serien, som är producerad av UR, är avsedd för grundskoleelever och sänds 13.30 i SVT2. Besök vid Þingvellir, Hekla, Dyrhólaey, Geysir och Hveragerði utlovas.

Ny rapport: Valfångst bra för fisket

Valfångsten är bra för Islands ekonomi. Om jakten på val fortsätter betyder det också att kvoterna för flera viktiga mat- och industrifiskar kan höjas. Men rapporten från Hagfræðistofnun vid Háskóli Íslands i Reykjavík får hård kritik från miljöorganisationen Náttúruverndarsamtök Íslands.

Fiske- och jordbruksminister Jón Bjarnason utfärdade nyligen en fångstkvot på 400 valar för 2010. Utöver årets 200 sillvalar och 200 vikvalar finns också en överstående kvot på 80 djur från 2009.

Enligt rapporten ligger fångstnivåerna inom ramarna för en hållbar jakt. I isländska vatten finns 53 000 vikvalar och 22 100 sillvalar. Om mer än 800 vikvalar och 330 sillvalar skulle jagas varje år skulle däremot bestånden kollapsa. För att behålla dagens nivå får antalet vikvalar inte bli färre än 51 100 djur och sillvalar inte färre än 20 000 djur.

Valfångsten uppges skapa mellan 80 och 90 årsarbeten. Fortsatt jakt skulle dessutom göra det möjligt att höja kvoterna för torsk med 2 200 ton, kolja med 4 900 ton och lodda med 13 800 ton. Färre valar betyder enligt rapporten mer fisk i haven som i sin tur kan ge fiskeindustrin ytterligare 12,1 miljarder isländska kronor i intäkter.

Som jämförelse skapar valskådning 120 arbetstillfällen under högsäsong och mellan 40 och 50 jobb över hela året. Verksamheten ger staten varje år 500 miljoner isländska kronor i momsintäkter.

Rapporten behandlar inte eventuella negativa effekter av valfångsten. Enligt författarna är de alldeles för osäkra för att kunna ingå i underlaget. Med tanke på att valsafarin växer med i snitt 12 procent om året finns det inget som tyder på att turister väljer bort Island som resmål på grund av valfångsten. Tusentals resenärer besöker också varje år valfångststationen i Hvalfjörður.

Valfångst och valskådning är dock två näringar som även i framtiden kan existera sida vid sida. Men då krävs att de särskilda zoner som fredades förra året ännu tydligare viks åt enbart valturism.

Jón Bjarnason säger i ett uttalande att rapporten är ett bra underlag för fortsatta diskussioner. Samtidigt vill regeringen stoppa all valfångst utom den kustnära och småskaliga jakten. Jón Bjarnason håller därför dörren öppen för att rapporten kan behöva revideras om det visar sig att jakten påverkar turismen till Island negativt.

Náttúruverndarsamtök Íslands dömer ut rapporten som ett verk av ekonomer som gett sig in på ett område de inte begriper. Enligt organisationen finns det inga som helst garantier för att färre valar betyder mer fisk i haven. Dessutom glömmer Hagfræðistofnun att det är svårt att exportera valprodukter eftersom intresset från marknaden är litet.

Här kan du läsa mer om årets valfångst.

Ny lag ska göra tvångssteriliseringar historia

Lagen som gör det möjligt att sterilisera människor ska skrotas. Det innebär att regeringen nu gör sig av med de sista resterna av det regelverk som gjorde det möjligt för myndigheterna att mellan 1938 och 1975 tvångssterilisera ett sextiotal islänningar.

Lagen, 1938/16, klubbades av alltinget 1938 och kom till på initiativ av Vilmundur Jónsson, landsläkare och alltingsledamot för Socialdemokraterna. Han utsågs senare även till hedersdoktor vid Háskóli Íslands.

De flesta som utsattes för tvångsingreppen var unga män och kvinnor. Syftet med steriliseringarna var att förhindra att personer som ansågs som olämpliga föräldrar fick barn. Det gällde enligt myndigheterna män och kvinnor som hade fysiska eller psykiska funktionshinder.

Men när DV avslöjade tvångssteriliseringarna 2008 visade det sig att vissa hade utsatts för ingreppet med motiveringen att de led av dyslexi. Alla fick heller inte kännedom om vad som hänt - en man lurades att genomgå en tvångssterilisering när han var 17 år. Kastreringen uppdagades inte förrän många år senare efter att han och hustrun gick igenom en utredning sedan de under en längre tid förgäves försökt få barn. Han tilldömdes då fyra miljoner isländska kronor i skadestånd.

Dåvarande socialministern Jóhanna Sigurðardóttir kallade tvångssteriliseringarna "ett brott mot de mänskliga rättigheterna". Lagen 1938/16 har genomgått många förändringar sedan den stiftades, men den ger fortfarande ett visst utrymme för steriliseringar. Sådana kan, med samtycke från den berörda, tillåtas om det rör sig om en person som är dömd för sexualbrott och bedöms vara kapabel till återfall. Även rikspolischefen kan föreslå en utredning om sterilisering.

Men några steriliseringar har inte genomförts sedan 1970-talet och lagen tillämpas inte längre. Hälso- och sjukvårdsminister Álfheiður Ingadóttir vill därför nu slutföra det arbete som Jóhanna Sigurðardóttir påbörjade efter att tvångsingreppen avslöjats och avskaffa lagen helt och hållet.

Ett annat svart kapitel i Islands historia är de systematiska övergreppen mot ungdomar som förekommit på olika vårdhem, där skandalen på Breiðavík i Västfjordarna är den mest kända. Jóhanna Sigurðardóttir la nyligen fram ett lagförslag att de som har utsatts för övergrepp av personalen ska kunna få upp till sex miljoner isländska kronor i skadestånd.

Här kan du läsa mer om tvångssteriliseringarna och här och här om övergreppen i Breiðavík.

Dagens citat

"I have always said Icesave is not a condition for the IMF, but we need to have a majority in the board. ... If the Icesave question is solved, I’m sure there will be a majority. If the Icesave question is not totally solved, I don’t know if there’ll be a majority on the board."

Internationella valutafondens chef Dominique Strauss-Kahn i Bloomberg om den översyn av Islands ekonomi som har blockerats sedan i januari på grund av Icesave-tvisten - läs mer om den här.

Dagens bonuscitat

"Romanen avancerar gradvis från en kritisk betraktelse av det skenande isländska samhället under början av 2000-talet till en våldspornografisk drogfantasi varvad med ett invecklat resonemang kring konst och kvinnoförtryck. Trots trassliga tankebanor har boken ett intriginriktat sug som gör att man läser sig fram till upplösningen."

Tiia Strandén i Hufvudstadsbladet om Steinar Bragis Konur.

Tursam sväng gjorde utbrottet mindre farligt

Omkring 20 miljoner kubikmeter lava har hittills strömmat ut ur kratern vid Fimmvörðuháls. I går kväll ökade åter aktiviteten vid Eyjafjallajökull tillfälligt något och vid Þórsmörk registrerades flera jordskalv som uppmättes till strax över två på Richterskalan. Utbrottet har dock mattats av under de senaste dagarna.

I takt med att lavan breder ut sig vid Eyjafjallajökull förändras också landskapet. Vid Hrunárgil rörde den sig 180 meter på ett dygn. Vattnet i Hruná är nu mellan 40 och 60 grader varmt. På vissa platser bedömer Jarðvísindastofnun att det teoretiskt skulle gå att bada, närmare vulkanen skulle ett dopp innebära skållning. Att hålla handen i vattnet längre än någon sekund var omöjligt.

I går kväll ökade aktiviteten tillfälligt i området med flera något kraftigare jordskalv. Men tendensen är ändå att utbrottet minskar i intensitet. Jordskalven har överlag blivit svagare och glesare, samtidigt som mängden lava som flödar ut ur kratern också har minskat. I dag öppnas också vägen till Þórsmörk.

Vulkanologen Haraldur Sigurðsson säger till Vísir att detta är tydliga tecken på att utbrottet är på tillbakagång. Han tror dock att eruptionen pågår i åtminstone ytterligare en vecka, men att det snarare rör sig om veckor än månader innan det upphör helt.

Veðurstofa Íslands har nu kartlagt utbrottet i detalj. Magman började troligen tränga sig lodrätt genom Eyjafjallajökull den 17 mars. Men plötsligt gjorde den på två kilometers djup en skarp sväng vågrätt i 4,5 kilometer. Den svängen visade sig vara oerhört tursam, eftersom den gjorde att utbrottet skedde vid sidan om glaciären i stället för under den.

Om eruptionen hade ägt rum under Eyjafjallajökull hade konsekvenserna kunnat bli stora. Om utbrottet är tillräckligt kraftigt smälter det glaciärisen underifrån, och när täcket rämnar spolas enorma mängder smältvatten och is snabbt nedför bergen mot havet. Sådana glaciärfloden brukar leda till stora skador på vägnätet.

Veðurstofa Íslands ska ha förvarnat Almannavarnir om grundare jordskalv ett halv dygn före vulkanutbrottet började strax före midnatt den 20 mars. Skalven var dock inte tillräckligt kraftiga för att befara en nära förestående eruption, och därför evakuerades inte området i förebyggande syfte.

Här kan du läsa mer om vulkanutbrottet vid Eyjafjallajökull.

Foto: Landhelgisgæsla Íslands

USA:s ambassad kartlägger isländska politiker

Förre USA-ambassadören Albert Jónsson försökte tysta ned att isländskt luftrum utnyttjats för amerikanska fångtransporter. Det visar dokument som publicerats av Wikileaks.

USA:s ambassad i Reykjavík ägnar sig åt att kartlägga Islands ledande politiker och statstjänstemän. Dokumenten är hemligstämplade till åtminstone år 2033 och rör utöver Albert Jónsson även statsminister Jóhanna Sigurðardóttir och utrikesminister Össur Skarphéðinsson.

Det mest anmärkningsvärda i materialet är att Albert Jónsson, före detta isländsk ambassadör i USA, uppges att i tysthet ha protesterat mot att CIA-plan utnyttjat isländskt luftrum för hemliga fångtransporter utan att meddela detta. Han uppges ha varit missnöjd med sena och bristfälliga förklaringar av vilka uppdrag det gällt. Men protesterna framförde han öga mot öga. I det offentliga samarbetade han med amerikanska diplomater för att tona ned händelsernas betydelse när flygningarna blev kända på Island.

I övrigt innehåller dokumenten tämligen harmlösa upplysningar. Albert Jónsson beskrivs som "Iceland’s top unelected foreign policy maker for nearly 15 years thanks to his close personal and professional relationship with political heavyweight David Oddsson", ambassaden noterar vidare att han gärna tar emot besökare med uppkavlade skjortärmar och en cigarett i mungipan samt att han ofta lyssnar på Robert Plant.

Jóhanna Sigurðardóttir är enligt ambassaden en hårt arbetande politiker som har en tendens att bli otålig och arbeta på egen hand. Det var också den respekt hon åtnjuter som gjorde att hon petade partiledaren Ingibjörg Sólrún Gísladóttir inför regeringsbildningen förra året. Ambassaden noterar också att islänningarna inte tillnärmelsevis brytt sig lika mycket om att hon blev världens första öppet homosexuella statsminister som utländsk media:

"Icelandic commentators point out that although Sigurdardottir’s sexual orientation has been highlighted by the international press, it has barely been noted by the Icelandic public during her political career."

Även profilen av Össur Skarphéðinsson går igenom samma punkter - han är en EU-anhängare, vän till USA och "a close US Embassy contact for many years". Ambassaden konstaterar också att utrikesministern ibland har "radikala" åsikter och bland annat kritiserat USA för invasionen i Irak 2003 samt när landet nekade Island lån 2008. Att Össur Skarphéðinsson även vägrade träffa företrädare för den israeliska regeringen i samband med konflikten i Gaza anses anmärkningsvärt.

Innehållet består till största delen av uppgifter som vem som helst kan ta fram genom att googla en liten stund. Össur Skarphéðinsson säger ändå till DV att det är "gravallvarligt" att ambassaden kartlägger isländska politiker och tjänstemän samt att informationen hamnar i media:

"Naturligtvis kommer det här att tas upp i relationen mellan länderna. ... Det här kan skada den berörda utrikespolitikens möjligheter att ha normala kontakter om inte det här hanteras snabbt."

Den amerikanska ambassaden i Reykjavík tänker enligt Eyjan inte kommentera dokumenten. Albert Jónsson vill heller inte uttala sig, uppger DV.

Wikileaks har tidigare anklagat den isländska staten för att tillsammans med USA försöka spåra vem som har läckt dokument från ambassaden. De uppgifterna har tillbakavisats av justitieminister Ragna Árnadóttir.

Chefredaktören tar över DV

Tabloiden DV får ny ägare. Chefredaktören Reynir Traustason och konsthandlaren Lilja Skaftadóttir köper tidningen från Hreinn Loftsson. I det nya bolaget får ingen enskild aktieägare kontrollera mer än 26 procent av rösterna - oavsett hur många aktier som personen eller bolaget äger.

Det ryktades länge om att Jón Ásgeir Jóhannesson eller bröderna Ágúst och Lýður Guðmundsson skulle ta över tidningen. På gatan sades intresset ha uppstått på grund av den parlamentariska krisutredningen som läggs fram den 12 april - att kontrollera DV skulle kunna vara ett vapen mot oönskad publicitet. Lilja Skaftadóttir säger till Eyjan att affärsmännens intresse för DV var avgörande för hennes beslut att gå in som delägare:

"Efter att jag hörde om intresset från Jón Ásgeir Jóhannesson och Bakkavörbröderna tog jag beslutet att vara med och därmed ställa mig i vägen för att DV hamnar under sådana mäns kontroll."

Ägarskiftet tycks innebära att tidningen alltjämt står oberoende av de intressen som kontrollerar huvudkonkurrenterna Morgunblaðið (Självständighetspartiet och flera fiskebaroner) och Fréttablaðið (Jón Ásgeir Jóhannesson). Lilja Skaftadóttir är dock inte helt utan partipolitiskt förflutet. I valet till alltinget våren 2009 kandiderade hon för Medborgarrörelsen. Hon har tidigare också varit delägare i nyhetswebben Smugan samt producerat krisdokumentären Maybe I Should Have. Lilja Skaftadóttir utesluter heller inte att hon kommer att engagera sig mer i DV än som delägare.

DV är den ständige överlevaren i isländsk press. För den som vill är den också den mest långlivade och slår Morgunblaðið med tre år - dagstidningen Vísir grundades nämligen 1910, och 1981 gick den samman med Dagblaðið under namnet DV.

Sedan dess har tidningen många gånger varit nära konkurs. Efter finanskraschen har den också tvingats att gå ned på tredagarsutgivning. Annonsmarknaden är fortfarande dålig och att tidningens ekonomi är svajig understryks möjligen av det faktum att tryckningen betalas kontant.

DV har också under många år dragits med ett hopplöst uselt rykte. Vid en förtroendemätning gjord i september förra året visade det sig att enbart 5,8 procent litade på tidningen, och det var ändå en uppgång jämfört med tidigare undersökningar. DV är även den tidning som oftast stäms för förtal.

Men känslan är att tidningens rykte håller på att förbättras avsevärt. I finanskrisens kölvatten har DV stått för flera tunga avslöjanden, och betraktas allt mer som den mest pålitliga av de isländska dagstidningarna. Där är oberoendet från de ägarintressen som kontrollerar Morgunblaðið och Fréttablaðið en viktig faktor, och att Reynir Traustason tar över innebär att DV kan fortsätta att trycka på den friheten.

"Jag är mycket nöjd. Jag anser att det här är mycket lyckat för DV", säger Reynir Traustason till Vísir.

Ett tjugotal andra investerare uppges finnas bland de andra ägarna. Köpesumman ryktas ligga omkring 40 miljoner isländska kronor. Då ingår även DV:s webbplats. Tidskriften Mannlíf var också till salu, men den blir kvar hos Hreinn Loftsson och Birtingur eftersom priset då blev för högt.

Det primära målet är att få tidningen att gå runt. Reynir Traustason säger i ett uttalande att DV har en viktig uppgift på den isländska mediemarknaden:

"Jag är tacksam för det starka stöd som vi har fått. Det är uppenbart att det är många som vill fortsätta på samma väg. DV har en viktig roll på den isländska mediemarknaden - inte minst nu när väl kända maktblock kontrollerar de två andra dagstidningarna på marknaden. ... Det här är folkets tidning och jag tror att den kommer att leva så länge läsarna fortsätter att läsa den. Vårt förtroende vilar på läsarna. Nya tider är på väg till Island och det är ingen lag på att medier inte får vara i händerna på varken staten eller rika. Vi kan förhoppningsvis visa att ett spritt ägande inom media betalar sig."

Ingen enskild aktieägare får kontrollera mer än 26 procent av rösterna oavsett ägarandel. Dessutom ska ett tydligare och mer restriktivt regelverk skapas för att minska ägarnas möjligheter att utöva inflytande på innehållet. Vilka de övriga delägarna är tillkännages efter påsk.

Ägarbytet sker formellt den 1 april. Tills vidare finns inga planer på förändringar när det gäller personal eller utgivningstakt.

Morgunblaðiðs ägarbolag köpte nyligen nöjesmagasinet Monitor, som liksom DV har tvingats gå ned i utgivningstempo efter finanskraschen. Nu blir Monitor en bilaga som följer med Morgunblaðið varje torsdag och även fortsätter att distribueras gratis över hela landet. Samtidigt har Monitors egen webbplats skrotats.

Syfter är förstås att locka fler unga läsare till Morgunblaðið. Tidningen förlorar i samtliga åldersgrupper mot Fréttablaðið, men det är bland de yngre läsare som Monitor förväntas locka som gapet är som störst.

Morgunblaðiðs webbplats satte nytt rekord förra veckan med 413 000 besökare. Uppgången beror förmodligen på vulkanutbrottet vid Eyjafjallajökull. Veckan dessförinnan, när eruptionen började, slogs också nytt rekord med 384 000 besökare. Den tidigare toppen i besöksstatistiken inträffade under kraschveckan i oktober 2008 då 380 000 surfade in på sajten.

Också på Viðskiptablaðið händer det saker. Björgvin Guðmundsson tar över som chefredaktör efter Sigurður Már Jónsson. Han var tidigare biträdande chefredaktör och har tidigare varit nyhetschef på Morgunblaðiðs näringslivssektion, nyhetschef på Fréttablaðið och redaktör för Markaðurinn, Fréttablaðiðs affärsbilaga.

Här kan du läsa mer om den isländska mediemarknaden.

Dagens citat

"Jag tror att mina goda vänner i Gröna vänstern gör alldeles för mycket av statsministerns skämtsamma kommentarer. ... Vi har och kommer att ha ett gott samarbete med Gröna vänsterns ledamöter i alltinget. Man måste ibland acceptera att båten tar in vatten och att kaptenen ger order med skarp röst. ... I det här sammanhanget är det helt klart att jag ser mig själv som en god lagspelare i katternas vänförening."

Utrikesminister Össur Skarphéðinsson säger till DV att Gröna vänsterns upprördhet kring att statsminister Jóhanna Sigurðardóttir liknat svårigheterna att regera tillsammans med partiet vid att samla in katter är obefogad - läs mer om uttalandet här.

Dagens bonuscitat

"Jag letar bara efter en bostad som läget är nu."

Friðrik Ómar Hjörleifsson, mest känd för att ha representerat Island i Eurovision Song Contest med Eurobanðið och "This Is My Life", i DV om att han är på väg att flytta till Stockholm tillsammans med sambon Ármann Skæringsson.

Foto: www.fridrikomar.com

Ljungpiparen kommer med våren

Ett av Islands säkraste vårtecken anlände i torsdags. Då sågs årets första ljungpipare vid Sílavík nära Höfn på sydkusten.

Ljungpiparen är en symbol för vårens ankomst. Den håller ofta till på de brittiska öarna under vintern, men brukar komma till Island i slutet på mars för att, som det heter i en dikt av Páll Ólafsson, "sjunga bort snön, sjunga bort tristessen".

I år var ljungpiparen synnerligen punktlig. Sedan 1998 har årets första ljungpipare enligt Fuglar observerats mellan den 20 och den 31 mars. Vårens första fågel sågs alltså den 25 mars.

Även förra året observerades den första ljungpiparen utanför Höfn. Då hade visserligen ljungpipare setts i Reykjavík någon vecka tidigare, men de troddes ha tillbringat vintern på Island.

I somras blev ljungpiparen också den första vadarfågeln att lägga ägg på Surtsey.

I fredags anlände även ett annat vårtecken till södra Island, nämligen rödvingetrasten.

Här kan du läsa mer om ljungpiparen.

Statsministern: Oenighet försvagar regeringen

Oenigheten inom Gröna vänstern påverkar regeringssamarbetet negativt. Det sa statsminister Jóhanna Sigurðardóttir under Socialdemokraternas årsmöte i Reykjavík i helgen. Hon fick också tummen upp för att folkomrösta om fiskekvoterna och socialminister Árni Páll Árnason sa att regeringen siktar på att omvandla alla myntkorgslån till lån i isländska kronor.

Jóhanna Sigurðardóttirs popularitet har rasat kraftigt under det senaste halvåret. Den utdragna Icesave-tvisten har närmast blockerat allt annat arbete, och det är först nu, när frågan ligger på is på grund av det politiska läget i Storbritannien och Nederländerna, som regeringen har börjat kunna ägna sig åt andra frågor.

Om stödet har minskat bland väljarna har Jóhanna Sigurðardóttir alltjämt en stark ställning i partiet. Jóhanna Sigurðardóttir fick gehör för att folkomrösta om fiskekvoterna, en fråga som tveklöst kommer att väcka heta känslor över hela landet. En folkomröstning lär dock dröja åtminstone till nästa höst.

Syftet med att förändra fiskekvotsystemet är dels att bryta den enligt vissa orättvisa fördelning som gjorts, dels att föra över kvoterna till staten och därmed folket, i stället för att enbart ägas av marknaden.

Kritikerna anser att fiskekvotsystemet gynnade redan stora företag på det småskaliga fiskets bekostnad. Det gjorde också att landsbygden förlorade på kvoterna medan i synnerhet hamnar på sydvästra Island blev vinnare på systemet. Vissa hävdar också att Självständighetspartiet såg till så att sympatisörer och givare fick extra generösa kvoter.

De som inte vill riva upp systemet anser bland annat att dagens system fungerar, och att stora företag betyder större trygghet inom den viktiga fiskenäringen. Många har också investerat med dagens kvoter som grund, och om dessa börjar återkallas kan miljonsatsningar gå till spillo.

Regeringens plan är att kalla in fem procent av de totala kvoterna årligen. Om beståndet är tillräckligt ska de delas ut på nytt, men ingen ska få värdefulla kvoter gratis. Kvotinnehavarna ska betala för att de utnyttjar nationens gemensamma resurser.

Jóhanna Sigurðardóttir sa också att regeringen försvagats av oenigheten kring politiska nyckelfrågor inom Gröna vänstern. När det gäller inställningen till Icesave och samarbetet med Internationella valutafonden hävdade hon att koalitionspartnern gjort det oerhört svårt att uppfylla regeringsförklaringen. Osämjan kring viktiga frågor gör det komplicerat att regera, och hoppande minoriteter är i längden ohanterligt. Att regera ihop med Gröna vänstern var därför enligt statsministern lika besvärligt som att samla ihop katter.

Hon hoppas på en snar lösning av Icesave-tvisten, även om det sannolikt blir svårt att nå en sådan före valen i Storbritannien och Nederländerna. Jóhanna Sigurðardóttir anklagade också Framstegspartiet och Självständighetspartiet för att använda sig av samma missnöjespolitik och smutskastning med "personangrepp" som amerikanska republikaner och brittiska konservativa.

Oppositionen utmålades även som några som vill fly ansvar och enbart skapa osämja. Dessutom vägrar de enligt Jóhanna Sigurðardóttir undersöka sin egen del i finanskrisen och försöker framställa kraschen som något som plötsligt dök upp från ovan i oktober 2008. För att förebygga liknande spekulationsbubblor vill hon också skapa ett bättre regelverk kring privatiseringar.

Även om arbetslösheten nu ligger på rekordhöga 9,3 procent tror Jóhanna Sigurðardóttir på en ljus framtid. I synnerhet i sydväst pågår flera stora industriprojekt som väntas skapa tusentals arbetstillfällen. Så fort Icesave-tvisten är löst tror hon också att tillgången till kapital kommer att förbättras. Då kommer sannolikt även investeringarna att åter ta fart.

Så snart som möjligt vill statsministern minska antalet departement från dagens tolv till nio. Nya stordepartement skapas för arbetsmarknad, välfärd och inrikespolitik redan i år. Då kan det också bli förändringar inom regeringen.

Hon vill också banta antalet myndigheter. Jóhanna Sigurðardóttir anser att dagens omkring 200 myndigheter är alldeles för många, och eftersom många av dem har snarlika verksamheter tror hon på att lägga ned mellan 30 och 40 procent av dem och i stället skapa större myndigheter. Förändringarna bör enligt statsministern kunna ske inom två till tre år.

Jóhanna Sigurðardóttir talade också om vikten av att ta makten i Reykjavík i vårens kommunalval:

"Kommunstyrelsens främsta intresse tycks vara att öka antalet golfbanor i Reykjavík medan intresset för att upprätthålla välfärden och tjänsterna för barn och ungdomar har minskat avsevärt."

Árni Páll Árnason presenterade under årsmötet en plan för att rädda de hushåll som har drabbats av miljonskulder till följd av skenande myntkorgslån. Han vill att lånen omvandlas till isländska kronor. De ska vara inflationssäkra och med 15 procent ränta. Finansföretagens reaktioner på förslaget sägs ha varit positiva.

Myntkorgslånen har för vart tredje isländskt hushåll inneburit att de köpt en bil genom lån knutna till utländska valutor - och efter kraschen och kronans fall tvingas många i stället att betala för kostnader motsvarande två och en halv bil.

Att Jóhanna Sigurðardóttir liknade svårigheterna att regera ihop med Gröna vänstern med att samla ihop katter. Det uttalandet var förstås måttligt populärt hos koalitionspartnern. Fiske- och jordbruksminister Jón Bjarnason vill diskutera det under dagens möte med Gröna vänsterns alltingsledamöter, och Ögmundur Jónasson säger till DV att han tycker ordvalet är beklagligt:

"Jag tänker inte fälla någon tung dom över hennes kommentar men jag tycker att det är illa att se någon slags hjordmänniska när politiken ser annorlunda ut. På senare tid har det visat sig dåligt att se på politiken genom att sätta folk i fack på samma sätt som när får samlas ihop. Om det talas om får eller katter har liten betydelse. Jag tycker att det tänkesättet är olämpligt."

Här kan du läsa Jóhanna Sigurðardóttirs tal i sin helhet, här mer om regeringssamarbetet, här mer om opinionsläget i Reykjavík, här mer om myntkorgslån och här mer om förändringen av fiskekvotsystemet.

Tusentals besökte utbrottet vid Eyjafjallajökull

Turisterna flockades vid vulkanutbrottet vid Eyjafjallajökull under helgen. Men vissa kom dåligt förberedda - polisen och räddningstjänsten fick hjälpa besökare som försökte sig på den tolv timmar långa vandringen i skinnjacka och finbyxor. Ett segelflygplan tvingades också nödlanda nära utbrottets centrum.

Tusentals människor ville under helgen ta en närmare titt på vulkanutbrottet. För vissa blev utflykten minnesvärd av oönskade anledningar. Enligt polisen i Hvolsvöllur kom många synnerligen dåligt förberedda för den långa vandringen.



Ett femtiotal personer klädda som om de skulle ut på stan fick hjälp av polisen och räddningstjänsten. En man förfrös dessutom ett finger. Många försökte också genomföra vandringen helt utan utrustning eller proviant med sig. På 1 000 meters höjd var vädret visserligen klart men också blåsigt och ned till minus 20 grader. Att vandra nära Fimmvörðuháls är ett kraftprov som tar minst tio timmar i anspråk tur och retur. Sträckan är tre mil och stigningen 1 100 meter.

Polisen har också försökt avråda dåligt förberedda vulkanturister från att vandra. Enligt polisen är det ett smärre under att ingen allvarlig olycka inträffat under helgen med tanke på hur många av de tusentals besökarna som varit dåligt klädda.



En man tvingades att nödlanda med sitt glidflygplan nära kratern i lördags eftermiddag. Han var på en flygtur över Eyjafjallajökull när han fick problem och såg sig tvungen att landa nära utbrottets centrum vid Fimmvörðuháls. Mannen klarade sig utan skador men glidflygplanet totalförstördes närmast.

Vandringsleden mellan Skógar och Fimmvörðuháls stängdes tillfälligt eftersom vindriktningen gjorde att många besökare fick stora mängder rök och aska över sig.

Vulkanutbrottet fortsatte under helgen med ungefär samma intensitet som tidigare. Mängden lava som strömmar ur kratern är alltjämt 20 till 30 kubikmeter i sekunden. I går eftermiddag bildades en ny lavafors vid Fimmvörðuháls. Lavan väntas nå fram till Krossá inom de närmaste dagarna.

Þórsmörk och Eyjafjallajökull är alltjämt avstängda. Däremot är skyddszonen runt utbrottet fortfarande fem kilometer.



Vulkanologen Haraldur Sigurðsson, som också driver Eldfjallasafn i Stykkishólmur, skriver dock på sin blogg att han tror att utbrottet är på väg att falna. Hans bedömning är att magmaflödet till kratern har minskat med tio procent under de senaste dagarna, och att det kan tyda på att eruptionen är på nedgång. Enligt Haraldur Sigurðsson finns det i regel en direkt koppling mellan magma- och lavaflöde.

En tioprocentig nedgång är visserligen begränsad, men kan vara ett tecken på att utbrottet vid Eyjafjallajökull har nått sin kulmen.

Här kan du läsa mer om vulkanutbrottet vid Eyjafjallajökull.

Dagens citat

"Jag anser att det är ganska sannolikt att vi sakta kan gå vidare framåt. Förmodligen förändrar vi planen något så att det är möjligt att fortskrida eftersom ingen tjänar på att koppla ihop IMF-planen med Icesave eller att den därför blockeras. Det gick inte bra förra gången och är i grunden mycket problematiskt för alla som intar den positionen, både IMF själv, de nordiska länderna, britterna och nederländarna samt onekligen mycket obekvämt för islänningarna."

Finansmarknadsminister Gylfi Magnússon säger till Vísir att han efter ett möte med IMF-chefen Dominique Strauss-Kahn hoppas att Internationella valutafondens översyn av Islands ekonomi sker under april, den har sedan i januari blockerats av Nederländerna, Storbritannien och de nordiska länderna på grund av Icesave-tvisten - läs mer om den här.

Dagens bonuscitat

"We had a really big Punk scene here in Iceland. Since then, if you want to do music, there has always been a certain unknown pressure. The artists here need to be different, they need to draw attention by being different. They can’t play the same as everyone else. They need to be doing their own thing. That may be a reason why Icelandic bands and artists aim at being distinct. The Punk scene was the foundation of how the Icelandic music scene functions today. Everybody needs to be distinct."

Gusgus i Proud Magazine om musiklivet på Island.

Tunnel och sjal knyter samman Fjallabyggð

Det är inte bara en tunnel som ska förbinda Ólafsfjörður och Siglufjörður. En 17 kilometer lång sjal ska också knyta orterna närmare varandra.

I september öppnas Héðinsfjarðargöng för trafik. Tunneln går mellan städerna Ólafsfjörður och Siglufjörður på norra Island och krymper avståndet till 17 kilometer jämfört med dagens 62 kilometer. Vägen över Lágheiði är dessutom sällan farbar på vintern - något som då ökar sträckan mellan orterna till 234 kilometer.

Tunneln är efterlängtad. Under vintern drabbas området av många laviner vilket lokalpolitikerna anser hämmar hela regionen. Vägförhållandena gör att det är svårt att locka turister och uppmuntra till pendling mellan orterna i nordvästra Eyjafjörður.

Lagom till premiärturen genom tunneln är det inte bara vägen som ska förbinda platserna. Konstnären Fríða Björk Gylfadóttir stickar nämligen en sjal som ska sträcka sig från stadskärnan i Ólafsfjörður och till centrum i Siglufjörður.

Sjalen är 20 centimeter bred och det beräknas gå åt mellan 350 och 400 kilo garn till stickningen.

Fríða Björk Gylfadóttir är dock inte ensam om att sticka. Ett fyrtiotal personer boende i regionen stickar också för fullt, och folk har hört av sig från bland annat Patreksfjörður och Akureyri för att hjälpa till.

Hon ska också placera korgar med stickor och garn på flera platser i kommunen så att lokalbefolkningen kan hjälpa till att sticka när de får en stund över.

"Då kan folk använda tiden till att sticka när de väntar på bageriet, apoteket eller hos tandläkaren och sedan kvittera för hantverket i en särskild dagbok", säger Fríða Björk Gylfadóttir till Morgunblaðið.

Den 22 mars hade Fríða Björk Gylfadóttir samlat ihop 1 569,23 meter, det återstår alltså drygt 15 kilometer att sticka under det kommande halvåret. Sjalen blir inte världens längsta, men säkerligen den längsta som stickats på Island.

Halsduken ska stärka banden mellan orterna i Fjallabyggð. Du kan följa utvecklingen på Fríða Björk Gylfadóttirs hemsida och om du vill kan du också bidra genom att sticka en del av sjalen.

Däremot tänker befolkningen i Grindavík försöka ta plats i Guinness rekordbok med världens längsta sjal. Stickningen tros ta ett helt år i anspråk. Presidenthustrun Dorrit Moussaieff svarade för de första maskorna av halsduken som måste bli minst 58 kilometer för att slå rekordet.

Héðinsfjarðargöng tros alltså bli betydelsefull för bygden. I Siglufjörður vill nu ett Stefán Einarsson enligt Morgunblaðið bygga fjorton nya hus (bilden) på den gamla fotbollsplanen i stadens hjärta. Det är en typ av satsning som är sällsynt på norra Island, där många städer kämpar mot ständigt sjunkande invånarantal men där samtidigt finanskrisen inte varit lika kännbar som för kommunerna i sydväst:

"De goda åren påverkade inte Siglufjörður särskilt och man kan säga att läget här är detsamma som det varit under de senaste 50 åren. Men nu är både ett och annat på gång här. Räkfisket går bättre, tunneln tas i bruk senare i år och förhoppningsvis följs det av en positiv tillströmning. Så startar gymnasiet i Ólafsfjörður i höst och med tunneln tar det inte längre än 15 minuter att åka mellan stadskärnorna i Siglufjörður och Ólafsfjörður."

Många kommuner strider också för bättre kommunikationer, och tunnlar som bygger bort utsatta vägsträckor står högt på önskelistan i stora delar av landet. Kommunstyrelsen i Fjarðabyggð i Austurland vill att regeringen efter Héðinsfjarðargöng prioriterar Norðfjarðargöng mellan Eskifjörður och Neskaupstaður, skriver Fréttablaðið.

Här kan du läsa mer om Héðinsfjarðargöng och här se webb-tv från stickningspremiären i Grindavík.

Dagens lunchcitat

"FM Belfast are Iceland’s best keep secret; a band with colourful energy that instantly captures your attention. Musically, they create inspiring electro-indie-pop and always put on an explosive, impulsive and unpredictable live show – with anything from 3 to 30 people – always hitting the high notes and always leaving you with a smile."

Dancenova om FM Belfasts "How to Make Friends".

Påskpremiär för affärskvinnornas gåva

Till påsk öppnar badhuset i Hofsós. Bygget är en gåva från affärskvinnorna Steinunn Jónsdóttir och Lilja Pálmadóttir som båda bor i regionen. Gesten är uppskattad, men det finns också kritiker som anser att de försöker köpa inflytande i kommunen.

I mars 2007 satte Steinunn Jónsdóttir och Lilja Pálmadóttir sina namnteckningar på de första avtalen. Då var det tänkt att badet skulle invigas sommaren 2008. Men det dröjde innan spaden sattes i marken. När så skedde i april 2008 tog presidenthustrun Dorrit Moussaieff det första spadtaget tillsammans med affärskvinnorna medan maken Ólafur Ragnar Grímsson stod bredvid och applåderade.

Men finanskraschen och brist på pengar gjorde att bygget drog ut på tiden. Förhoppningen var att badet skulle ha blivit en julklapp till Hofsósborna förra året, men även då sprack tidplanen.

Nu är tanken enligt Fréttablaðið att badhuset ska öppna lagom till påsk. Själva badet är en gåva från Steinunn Jónsdóttir och Lilja Pálmadóttir, medan kommunen kommer att driva verksamheten.

Badet, som består av en tjugofemmetersbassäng plus heitur pottur, byggs nära stranden med utsikt över Skagafjörður och Drangey. Den modige drömmer förstås om att i det iskalla havsvattnet simma till ön på samma sätt som den fredlöse Grettir Ásmundarson gjorde på 1000-talet.

Både Steinunn Jónsdóttir och Lilja Pálmadóttir bor på gårdar vid Höfðaströnd nära Hofsós. Kommunstyrelsen i Sveitarfélagið Skagafjörður har välkomnat badhuset och hyllat initiativet. Men vissa knorrar om att affärskvinnorna också försöker köpa sig popularitet och inflytande genom gåvan.

Héraðsdómur Norðurlands vestra ger i alla fall inte någon anledning att tro att så skulle vara fallet. Tillsammans med maken, regissören Baltasar Kormákur, förlorade Lilja Pálmadóttir nyligen en marktvist om gården vid Höfðaströnd. Läs mer om det här.

Dagens citat

"Det går helt enkelt inte att hata den här filmen så mycket. Det är en lättsam och rolig film och den här recensionen totalt bortom all verklighetsanknytning. ... Alla måste naturligtvis inte älska filmen, men att den skulle ha gått honom så mycket på nerverna är mer än jag kan förstå."

Þórir Snær Sigurjónsson, en av producenterna av Dagur Káris The Good Heart, i Fréttablaðið om kritiken mot filmen i Hollywood Reporter.

Dagens bonuscitat

"Tack vare det isländska språkets enorma töjbarhet – utan att förändras i grunden har det i tusen år kunnat tjänstgöra som ett smidigt verktyg i beskrivningen av en obeständig verklighet – kan författarna tämligen obehindrat stiga in i och kliva ut ur vitt skilda epoker och miljöer. Den historiska romanen är därför en sällsynt levande genre på Island och fordrar ingen uppstyltad rekvisita."

Inge Knutsson i Kristianstadsbladet om Islands nomineringar till Nordiska rådets litteraturpris, Einar Kárasons Ofsi och Steinar Bragis Konur - den senare kommer i svensk översättning i höst.

Jón Gnarr på väg in i kommunstyrelsen

Jón Gnarr och Bästa partiet är på väg att ta plats i kommunstyrelsen i Reykjavík. 17,5 procent vill att komikern blir nästa borgmästare i huvudstaden. Det visar en ny opinionsmätning gjord av Fréttablaðið.

Den politiska kartan i Reykjavík tycks vara på väg att ritas om. Visserligen ser det ut som att Självständighetspartiet - med borgmästaren Hanna Birna Kristjánsdóttir som är mer populär än partiet hon representerar - kommer att få flest röster. Men varken Liberalerna, Framstegspartiet eller den politiske vilden Ólafur F. Magnússon har tillräckligt väljarstöd för att nå ett mandat. I dagsläget innebär det att Bästa partiet, Besti flokkurinn, kan bli vågmästare.

12,7 procent av Reykjavíkborna tänker lägga sin röst på Bästa partiet i kommunalvalet den 29 maj. Det ger två mandat. Självständighetspartiet får 39,4 procent (sju mandat), Socialdemokraterna 26,3 procent (fyra mandat), Gröna vänstern 14,2 procent (två mandat), Framstegspartiet 5,6 procent, Liberalerna 1,5 procent och Ólafur F. Magnússon 0,4 procent.

Den mest populära borgmästarkandidaten är Hanna Birna Kristjánsdóttir. 48,2 procent vill att hon fortsätter att styra huvudstaden. 25,8 procent föredrar Socialdemokraternas Dagur B. Sigurðsson och 4,9 procent Gröna vänsterns Sóley Tómasdóttir.

Var sjätte väljare vill alltså se Jón Gnarr som borgmästare i Reykjavík. Han går till val på att han vill ha en hög lön men slippa arbete plus gratis chaufför, gratis mobiltelefon, gratis internet, gratis tidningar och möjligheter att ge sina kompisar mängder av välbetalda kommunala uppdrag. Och så vill han slå ihop Reykjavík och Kópavogur till storkommunen Reykó och sätta upp vägtullar vid kommungränsen för att slippa lantisar i huvudstaden. Plus spränga bron över Tjörnin, bjussa på gratis inträde och handduk till stadens badhus samt ordna en isbjörn till stadens familjepark.

Bland kandidaterna som ställer upp för Bästa partiet återfinns ett gäng kändisar från Reykjavíks kulturliv. De två mandaten innebär att även Einar Örn Benediktsson, känd från bland annat The Sugarcubes och Ghostigital, skulle ta plats i kommunstyrelsen. Partiledaren Jón Gnarr säger till Fréttablaðið att han är mycket nöjd med siffrorna:

"Jag tycker att det är oerhört glädjande. ... Samtidigt hade jag hela tiden trott på det här. Vi siktar på att få in fyra personer. Men när det är så här långt kvar till valet är det enbart väldigt tillfredsställande att ett nytt parti får ett sådant stöd. Fast det är en uttalad skämtkandidatur. Jag tror att en skämtkandidatur aldrig har fått mer än en procent."

Hulda Þórisdóttir, lektor i statsvetenskap vid Háskóli Íslands, säger till Morgunblaðið att stödet för Bästa partiet är talande för hur många som misstror det politiska systemet på Island just nu. Jón Gnarr har i princip korruption på partiprogrammet och har som vallöfte att svika alla vallöften, men är åtminstone ärlig med det:

"En uttalad skämtkandidatur är inget annat än en variant på en missnöjeskandidatur. Det finns ett missnöje med det demokratiska systemet och därför väljer folk det här alternativet."

Statsvetaren Magnús Árni Magnússon delar den bilden. Han säger till Vísir att Jón Gnarr och Bästa partiets andra kändiskandidater åtnjuter ett större förtroende än många etablerade politiker. Han tror också att partiet kan göra ett starkt valresultat.

Grétar Þór Eyþórsson, professor i statsvetenskap vid Háskólinn á Akureyri, säger till Fréttablaðið att "väljarna ger politikerna långfingret". Men stödet för Bästa partiet ser han inte som ett underbetyg till kommunpolitikerna i synnerhet, utan snarare som en allmän missnöjesyttring.

Även om kandidaturen är genomironisk så är den enligt Jón Gnarr allt annat än ett skämt:

"Vi kan inte bara titta på nyheter och följa de här tråkigheterna i evighet. Vi kan lika gärna åka till familjeparken, slappna av och titta på isbjörnen."

Och för att vara konsekvent när det gäller kompispolitiken så tänker han sig att Ölgerðin Egill Skallagrímsson ska hosta upp duktigt med slantar för att få göra reklam för ölet Polar Beer i isbjörnens del av parken. För att få råd till en valstuga tänker Jón Gnarr dessutom göra en tiggarrunda till de andra partierna.

65,5 procent är enligt en Gallupmätning utförd på uppdrag av Självständighetspartiet mycket eller ganska nöjda med Hanna Birna Kristjánsdóttirs insats. 34,5 procent är ganska eller mycket missnöjda.



Här kan du läsa mer om Bästa partiets kandidatur och här kan du se webb-tv om opinionsmätningen.

Dagens lunchcitat

"I sing and play in all of the recordings; they’re all like live. I tried to have people at the studio listening. It’s like storytelling, that’s the idea. ... I wrote the songs in Icelandic. I feel a strong connection with my language and I totally believe that you can give some people a complete understanding though they might not know all the words."

Ólöf Arnalds i The Pigeon Post om hur hon ser på sin musik.

Foto: www.myspace.com/olofarnalds

Utbrottet värmer vattnet till badtemperatur

Vulkanutbrottet vid Eyjafjallajökull ger nu också den våghalsige besökaren möjligheten att bada. Vid Hraungil är vattentemperaturen nu behagliga 29 grader - i vanliga fall är ån frusen eller fylld av iskallt smältvatten från glaciären.

Sedan stormen som drabbade södra Island i veckan dragit vidare har utbrottet vid Fimmvörðuháls förvandlats till landets hetaste turistattraktion. Besökare strömmar till och polisen i Hvolsvöllur har också slopat förbudet mot att övernatta i sommarhus nära vulkanen.

Utbrottet fortsätter att vara stabilt och förhållandevis begränsat. Lavan flyttar sig sex kilometer i timmen. Och i ån vid Hraungil är vattentemperaturen nu alltså hela 29 grader. På grund av den kraftiga avsmältningen av snö och is vid platsen för utbrottet har vattenståndet i vattendragen stigit kraftigt.

Även om temperaturen i sig är behaglig så är ett dopp inte att rekommendera. Det finns en hel del aska i vattnet vilket gör att den som tar ett bad förmodligen kommer upp svartare än innan doppet.

Eruptionen fortsätter också att omforma landskapet. Lavan strömmar mot Þórsmörk, ett av Islands vackraste och mest populära naturområden. Flödet mot Hrunagil har också, åtminstone tillfälligt, upphört. I stället strömmar lavan mot Hvannárgil där en 200 meter hög lavafors nu har bildats.

Vägen in i Þórsmörk är fortfarande avstängd. Polisen i Hvolsvöllur uppmanar besökarna - under gårdagskvällen mötte de omkring 300 bilar på väg ut ur Fljótshlíð - att inte ta sig väster om utbrottet vid Eyjafjallajökull. Om lavan ändrar riktning riskerar de att bli instängda.

Polisen uppmanar även vulkanturister att vandra bilvägen upp till Fimmvörðuháls i stället för vandringsleden.

Ett olyckstillbud inträffade i går när mötet mellan ånga och is ledde till en mindre explosion. En två till tre kilo tung sten som kastades upp i luften vid sprängningen var nära att träffa besökare.

Här kan du läsa mer om utbrottet vid Eyjafjallajökull.

Foto: Landhelgisgæsla Íslands

Dagens citat

"It is certainly up there. Mainly as a result of the feminist groups putting pressure on parliamentarians. These women work 24 hours a day, seven days a week with their campaigns and it eventually filters down to all of society."

Kolbrún Halldórsdóttir, före detta alltingsledamot i Gröna vänstern, säger i The Guardian att Island efter beslutet att förbjuda striptease är ett av världens mest feministiska länder - läs mer om förbudet här.

Dagens bonuscitat

"Det här är verkligen äkta punk, att göra det med stämningen och skaparkraften som vapen. ... Jag kände till Gunnars musik mycket väl. När han kom för att hjälpa mig var det ett gott val eftersom jag alltid har varit insnöad på Jet Black Joe och deras låtar har överlevt tidens tand."

Författaren Einar Már Guðmundsson i Fréttablaðið om samarbetet med Jet Black Joe-gitarristen Gunnar Bjarni Ragnarsson som resulterat i albumet "Sjaldgæfir fuglar".

Gästblogg: En bortglömd fordonstyp?

Lite tidigare i historien, innan vägar och vägväsen var utbyggda och utvecklade som idag, så krävde vintern stundom fordonstyper som inte längre är så vanliga. Vem kommer ihåg vinterfordon med band bak och skidor fram?

Det isländska vägväsendet (Vegagerðin) inköpte på 1920-talet och framåt, några sådana (fyra allt som allt såvitt jag kan förstå) för att kunna ta sig fram. Bilarna var av modellen Citroën Kegresse, en idag inte helt vanlig modell!

En av dessa finns till beskådande på museet i Skógar på Södra Island. Tillsammans med hur mycket andra saker som helst. Jag har själv bevistat detta museum men missade tyvärr bandbilen. Däremot hade jag den eventuella förmånen att få sjunga ”Härlig är jorden” tillsammans med muséets grundare i muséets lilla kapell. På isländska, dessutom.

Mer information om Citroën Kegresse, både på Island och annorstädes, finns här.

Anders L

Källa: Vegagerðin

Vill du också gästblogga på Islandsbloggen? Mejla ditt inlägg till xislandsbloggenx@xmgmail.comx - och plocka bort alla x ur mejladressen!

Recension: Guðni Th. Jóhannesson: Óvinir ríkisins

Den 8 september 1973 gjorde bröderna Guðmundur och Ólafur Benediktsson en ovanlig upptäckt när de dök i Kleifarvatn. På sjöns botten hittade de en underlig resväska. Efter att ha dragit upp väskan på land och kontaktat polisen stod det snart klart att den var full av kasserad avlyssningsutrustning.

Spåren pekade mot Sovjetunionen. Ambassaden sa sig visserligen inte ha någon som helst kännedom om utrustningen, men det var väl känt att ambassadens fordon sommaren 1973 av någon anledning ofta sågs vid just Kleifarvatn. Bara någon vecka före fyndet var dessutom ett ambassadfordon inblandat i en bilolycka vid sjön.

Fyndet, som även inspirerade Arnaldur Indriðason till att skriva deckaren Kleifarvatn (Mannen i sjön), utgjorde det definitiva beviset på att spioneri förekom på Island under kalla kriget.

I boken Óvinir ríkisins kartlägger Guðni Th. Jóhannesson hur statens fiender agerade och behandlades under åren efter andra världskriget.

Historien tar sin början i mars 1949, några dagar före alltinget beslutar om att Island ska gå med i Nato. Motståndet mot inträdet var stort, och regeringen fruktade kravaller och till och med en revolution ledd av kommunister och socialister. För första gången i Islands historia tas därför beslutet att avlyssna personer som anses utgöra ett hot mot samhället - men maskorna i nätet är onekligen grova, såväl folkvalda parlamentsledamöter som tidningsredaktioner finns bland de avlyssnade.

Den 30 mars 1949 säger alltinget ja till Nato-medlemskap. Känslorna är heta och på Austurvöllur i Reykjavík har tusentals samlats för att protestera mot beslutet. Demonstranter drabbar samman med polis som använder tårgas för att skringra dem. Från båda sidor haglar sedan anklagelserna om förräderi och övervåld.

Regeringen har svårt att hantera Nato-motståndet och pekar ut demonstranterna som sovjetiska lakejer. Sympatierna för socialismen och kommunismen minskar inte på grund av medlemskapet, och många anser att regeringen har sålt Island till USA.

Oron växer i samhället. Samtidigt fiskar sovjetiska trålare allt oftare längs med den isländska kusten. Ryktet - som aldrig har bevisats - om att de utrustar motståndsmän med vapen inför en revolution växer sig starkare. Fisket befaras vara en täckmantel för att i skydd av mörkret kunna smyga sig in i avlägsna fjordar för att där beväpna övertygade isländska kommunister.

Men det där försöket att göra revolution kommer aldrig. Islands strategiska läge gör ändå att landet är intressant för både öst och väst. Nato bedriver signalspaning på flera platser i landet medan Warszawapakten i det tysta rekryterar socialistiska studenter till utbildning i östblocket. Vid ett tillfälle avslöjas också att Sovjetunionen försöker värva spioner på Island.

Motståndet mot Nato-medlemskapet mattas heller inte. Visserligen vurmar allt färre för kommunismen efter inmarscherna i Ungern och Tjeckoslovakien, men den envisa kampen mot Nato-baserna besvärar regeringen. Protestmarscher från Keflavík till Reykjavík lockar tusentals demonstranter.

Regeringens svar blir att så fort en toppolitiker är på ingång i hemlighet besluta om avlyssning av misstänkta revolutionärer. Socialistiska alltingspolitiker och tidningsredaktioner tillhörde dem som övervakades systematiskt.

Vad som kom fram genom avlyssningen är inte känt. Stora delar av materialet brändes. Men informationen ledde inte till att polisen lyckades avstyra varken någon revolution eller några terrordåd.

Guðni Th. Jóhannesson låter ana att avlyssningsbesluten ibland fattades ganska lättvindigt. Av sex dokumenterade tillfällen avbröts bara två formellt när hotet ansågs vara över. Hur länge avlyssningen fortsatte i andra fall har ingen vågat träda fram och berätta.

Men klart är att polisen med regeringens goda minne systematiskt kartlade vänstersympatisörer. Vid demonstrationer fanns polisens fotografer på plats för att få så många som möjligt av vänsteranhängarna att fastna på bild.

Åtgärderna motiverades med hotet om revolution och våldsdåd. Men regeringen ursäktade sig också med att samma saker också förekom i de andra nordiska länderna.

Fem unga män från Kópavogur var de som visade sig våga gå längst. En natt smiter de förbi vakterna och placerar flera brandbomber på Nato-anläggningen vid Hvalfjörður. Ett tekniskt missöde gör att bomberna aldrig briserar. I pressen kallas ligan för Kópamaros - ett isländskt svar på Uruguays stadsgerilla Tupamaros - och avslöjandet om gruppens planer på att genom terrordåd driva Island ur Nato väcker stor sensation.

Även om tonläget i debatten ofta var uppskruvat skildrar Guðni Th. Jóhannesson händelserna med en välgörande nypa salt. Researcharbetet är gediget och han balanserar skickligt mellan vänsterns agitation och högerns rysskräck.

Avlyssningen ter sig emellanåt slentrianmässig och panikartad. Skräcken för en socialistisk revolution trummades fram bland oroliga antikommunister, och när någon amerikansk toppolitiker besökte Island - vars säkerhetstänkande dömts ut av USA - kan övervakningen ha varit ett sätt att försöka ta alla möjligheter som fanns för att sopa bort oron. Utöver de amatörmässiga Kópamaros fanns inga tecken på att någon väpnad samhällsomstörtande verksamhet bedrevs på Island.

Att Óvinir ríkisins - om än av naturliga skäl - innehåller ytterst lite om vad avlyssningarna gav gör ändå att många frågor dröjer sig kvar. Fanns det något i materialet som visade att hotet mot det isländska statsskicket faktiskt inte bara var hjärnspöken? Och hur kom det sig att samma personer avlyssnades i omgångar i flera års tid?

När telefonavlyssningen blev känd tecknade satirikern Halldór Baldursson sin bild av övervakningen: Ändlösa timmar av pladder och inköpslistor där det i stället för sprängmedel och vapen stod kolja och bröd.

Guðni Th. Jóhannesson står i Óvinir ríkisins för en högintressant, välskriven och fascinerande historieskrivning. Men att läsaren inte får svar på frågan om det pratades bomber eller fisk gör tyvärr att inte ens en så gedigen bok stillar nyfikenheten helt och hållet.

Betyg: Fyra påsar Djúpur

Här kan du läsa Islandsbloggens recension av Guðni Th. Jóhannessons bok Hrunið: Ísland á barmi gjaldþrots og upplausnar och här kan du läsa mer om Kleifarvatn.

Spåkvinna förutsäger två nya vulkanutbrott

Den som undrar om utbrottet vid Eyjafjallajökull kan utlösa ett utbrott även från Katla behöver inte fundera längre. Hekla och någonstans nära Vatnajökull - troligtvis Katla - kommer att eruptera inom kort. Det fastslår spåkvinnan Lára Ólafsdóttir. Fast hon har haft fel förr.

Den 27 juli klockan 23.15 förra året skulle ett stort jordskalv i Krýsuvíkområdet på sydvästra Island skapa stor förödelse. Lára Ólafsdóttir uppmanade därför befolkningen i Grindavík och närliggande områden att antingen stanna inomhus eller lämna regionen. Åtminstone en familj tog henne på orden och många oroliga hörde av sig till Veðurstofa Íslands.

Lára Ólafsdóttir säger sig ha förutspått de stora jordbävningar som drabbade Suðurland 2008 och 2000. Men den gången hade hon fel. Klockslaget för spådomen skulle ändå på något sätt ha varit aktuellt.

"Jag tycker att det är mycket märkligt att vulkanutbrottet vid Fimmvörðuháls började 23.30 för jag sa 23.15", säger hon till DV.

Lára Ólafsdóttir berättar också att hon tror på tre samtidiga utbrott, Eyjafjallajökull, Hekla och ytterligare en eruption som äger rum nära eller i Vatnajökullmassivet, möjligtvis Katla. Hon säger att utbrotten är bra för Island och att islänningarna är lyckligt lottade som bor i ett land där vulkanerna är aktiva - de skapar nämligen gratisreklam som kommer att göra "Island till det mest populära landet i världen."

Hon står även fast vid den felaktiga spådomen om Krýsuvík. Datumet för nästa utbrott kan nämligen bli den 27:

"Jag ser en trehörning över landet, tre eldslågor. Inne i trehörningen finns talet 27, som står för datumet. Man kan så lägga ihop två och sju och få talet nio. Det betyder att det kan inträffa antingen den 27 eller den 9."

Lavan från utbrottet rinner nu ned mot Þórsmörk och har hittills rört sig omkring en kilometer från kratern. Lavan flödar ned i ett omkring 80 meter brett och 100 meter högt fall. Mycket snö och is har smält av värmen vid Hrunagil, vilket gör att ångexplosionerna som sker när lava möter is har blivit mer sällsynta. Intensiteten i utbrottet är alltjämt stabil.



Fimmvörðufjall och Hrunafell är de namnförslag som hittills har dykt upp för att benämna det berg som skapas av lavan vid Fimmvörðuháls. Örnefnanefnd har tidigare döpt bland annat Surtsey och Eldfell, och ansvarar i samråd med Landmælingar Íslands för nya geografiska namn.

Eldfell, vulkanen som fick utbrott på Hemön 1973, var till exempel ett namn som delar av lokalbefolkningen inte uppskattade. Sedan dess brukar allmänheten få delta i namngivningen. Så skedde med de heta källor - Leirgerður, Skjálfti, Reykjamóri och Hrifla - som bildades i Hveragerði i samband med det kraftiga jordskalvet i maj 2008.

På den argentinska nyhetssajten Momento 24 var en artikel om utbrottet vid Eyjafjallajökull något oväntat gårdagens mest lästa. Förmodligen för att de islänningar som nu fick återvända till sina hem efter evakueringen hade kortbyxor på sig och gick omkring i ett brunt och sandigt katastroflandskap som påminde väldigt mycket om Haiti. Efter att läsarna började strömma till byttes bilden till en mer passande. Den cachade sidan finns alltjämt här.



Här kan du läsa mer om Lára Ólafsdóttirs spådom som inte slog in och här mer om utbrottet vid Eyjafjallajökull.

Foto: Landhelgisgæsla Íslands

Dagens citat

"Man tyckte att det var osannolikt att något kunde lösa sig förrän efter valet, det vill säga att samtalen kommer att komma i gång förrän efter valet."

Självständighetspartiets ledare Bjarni Benediktsson i Morgunblaðið efter att isländska alltingspolitiker diskuterat Icesave-tvisten med tre olika nämnder i det brittiska parlamentet - läs mer om Icesave här.

Dagens bonuscitat

"Having stitched himself into Scotland’s alt-folk fabric (working with Withered Hand, Eagleowl and Alasdair Roberts amongst others), Retaliate is an inauguration of sorts for Icelander Benni Hemm Hemm. It if sounds like the work of a more seasoned songwriter, that’s because it is: with three albums and two EPs already under his belt, Benni’s English-language debut bristles with confidence."

Chris Buckle i The Skinny om Benni Hemm Hemms "Retaliate".

Fox nobbar The Night Shift (Næturvaktin)

Det blir ingen flytt av den 60-åriga bensinstationen på Laugavegur 180 i Reykjavík till Los Angeles förorter. Fox säger nej till att göra en amerikansk version av "Næturvaktin". Saga Film ska nu försöka sälja in serien till kabelkanaler i USA.

Reveille och Sony Pictures snappade upp "Næturvaktin" och Fox köpte visningsrätten till komedin som i USA fått arbetsnamnet "The Night Shift". Det var den första isländska tv-serie som någonsin sålts till USA för en nyinspelning.

Manuset till pilotavsnittet skrevs av Adam Barr, som tidigare har skrivit för "Will & Grace" och "Desperate Housewives". I stället för den isländska huvudstaden skulle de tre rollfigurerna plåga varandra på en nattöppen bensinmack i en förort till Los Angeles.



Karaktärerna skulle också genomgå stora förändringar. Georg Bjarnfreðarson skulle bli survivalist i stället för kommunist, Daníel Sævarsson en hunkig tjejtjusare i stället för floppad ångestbomb och Ólafur Ragnar Hannesson döptes om till Tommy men skulle även i den amerikanska versionen vara en naiv stackare som drömde om framgång och jobbade som manager för något hopplöst dussinband.

"Vi är lite besvikna över att Fox inte ville göra ett provavsnitt men den här pilotsäsongen är ett nålsöga och vi kom inte igenom den här gången", säger Kjartan Þór Þórðarson, producent vid Saga Film, till Fréttablaðið.

Tv-kanalen får varje år flera tusen idéer om nya program. Knappt tio brukar väljas ut för pilotavsnitt, och av dem brukar enligt Kjartan Þór Þórðarson två till tre få grönt ljus för inspelning.

I stället hoppas han på kabelkanalerna. Saga Film ska nu försöka sälja in "Næturvaktin" där. Kjartan Þór Þórðarson tror att serien också passar bättre i en inte lika bred kanal som Fox:

"Den här serien passar faktiskt mycket bättre i kabelkanaler och det är en mycket enklare process. Hos kabelkanalerna är det inte någon särskild period som gäller som hos de stora stationerna, men samtidigt betyder det också mindre pengar."

Ovan kan du se fler klipp av "Næturvaktin" gjorda för att protestera mot nedskärningarna av stödet till isländsk film- och tv-produktion. Se fler avsnitt här.

Här kan du läsa Islandsbloggens recension av "Næturvaktin" och här mer om det amerikanska intresset för serien.

Bankanställda kan slippa mångmiljonskuld

Nästan 200 personer har mångmiljonskulder efter att ha köpt in sig i samgåendet mellan Sparisjóður Húnaþings og Stranda och Sparisjóður Keflavíkur. Det rör sig främst om bönder som nu kan tvingas att lämna sina hem för att betala lånen. Men de anställda som också köpte aktier i banken tycks undkomma skulderna.

Sparbankerna gick ihop 2007. I kommunerna Bæjarhreppur och Húnaþing vestra nappade vart fjärde hushåll på affären och köpte aktier för miljonbelopp i Sparisjóður Keflavíkur.

Men spararna ångrade snart att de röstat för samgåendet mellan Sparisjóður Húnaþings og Stranda och Sparisjóður Keflavíkur. När banken kraschade året därpå blev aktierna värdelösa samtidigt som skulderna - myntkorgslån från Landsbanki och Sparisjóður Keflavíkur - sköt i höjden.

Hushållen är nu skyldiga Landsbanki mellan 15 och 100 miljoner isländska kronor. Totalskulden är tre miljarder. Låntagarna har fått uppskov till maj. Men som det ser ut i dagsläget har många hushåll inga möjligheter att betala lånen. Eftersom de flesta tagit lånen som privatpersoner kan många tvingas att lämna sina hem för att kunna betala av skulderna.

Men för andra verkar konsekvenserna av kraschen inte bli lika kännbara. Miðvörður, ett bolag som ägs av tre anställda i Sparisjóður Keflavíkur, köpte aktier i den egna banken och Byr för 400 miljoner isländska kronor. Efter bankkollapsen har skulderna ökat till 925 miljoner.

De tre arbetar alltjämt inom Sparisjóður Keflavíkur som nu befinner sig under rekonstruktion. Miðvörður kommer sannolikt att försättas i konkurs, och då kan ägarna också slippa ansvaret för skulderna.

Företagets vd vill enligt Vísir inte svara på frågan om någon i bolaget är personligt ansvarig för skulderna eller vilken bank som lånade ut pengar till aktieköpet. Det ska dock inte ha varit Sparisjóður Keflavíkur.

Befolkningen i och runt Borðeyri och Hvammstangi i Bæjarhreppur och Húnaþing vestra ska heller inte ha fått något besked om vad som händer med skulderna för den som lånat pengar genom ett företag.

Låntagarna har fått uppskov till maj med att betala skulderna till Landsbanki. Frågan är om den fristen räddar någon. I annat fall kan konsekvenserna bli ödesdigra för en redan glesbefolkad region om många bönder tvingas att sälja sina gårdar och ägor för att betala av på lånen.

När de isländska bankerna växte blev även de lokala och regionala sparbankerna intressanta. Alla gick dock inte med på att bli uppköpta. En enda röst räddade exempelvis Sparisjóður Þórshafnar från ett samgående med just Sparisjóður Keflavíkur. De som ledde nej-sidans kampanj är i dag något av hjältar för lokalbefolkningen. Annars hade även Sparisjóður Þórshafnar och därmed också en majoritet av invånarna drabbats av bankkraschen.

Spron, Sparisjóður Reykjavíkur og nágrennis, gick också omkull i finanskrisens kölvatten. Sedan dess har bankens verksamhet överförts till Arion banki (Kaupþing) och Byr. Fordringarna på konkursboet uppgår enligt Morgunblaðið till 250 miljarder isländska kronor. Tillgångarna motsvarar 150 miljarder.

Här kan du läsa mer om sparbankerna och finanskraschen.

Fritt fram för vulkanturism - men bara till fots

Lavan från vulkanutbrottet vid Eyjafjallajökull håller på att förändra geografin vid Fimmvörðuháls. Ett berg på omkring 100 meter håller på att bildas. Samtidigt flödar lavan nedför ett fall på 200 meter som kan nå Þórsmörk.

Under gårdagsmorgonen ökade utbrottet något i intensitet, men det rör sig alltjämt om ett förhållandevis litet utbrott. Läget anses nu vara så stabilt att Almannavarnir nu lyfter förbudet mot att ge sig in i Fimmvörðuháls. Men alla besök sker på egen risk, och i nuläget, när vägen till Þórsmörk är avspärrad på grund av fara för översvämningar, rör det sig om uppskattningsvis fem timmars vandring i varje riktning. Dessutom är det fortfarande förbjudet att ta sig närmare vulkanen än fem kilometer.

Vägen till Fimmvörðuháls är inte framkomlig och avstängd för fordonstrafik. Två bilar körde fast i går på vägen upp mot utbrottets centrum. Förhoppningen är att nyfikna snart ska kunna använda vägen via Fljótshlíð i stället.

Däremot är Þórsmörk och Eyjafjallajökull alltjämt avspärrade. Det finns fortfarande en risk att utbrottet sprider sig under jökeln, och då är risken för en glaciärflod överhängande.



Lavan faller nu 200 meter ned mot Hrunagil. Om utbrottet inte mattas av väntas lavan nå fram till Krossá vid Þórsmörk om några dagar. Vilka konsekvenserna skulle bli för naturreservatet är ännu för tidigt att säga. Samtidigt bildar lava och aska ett allt större berg vid Fimmvörðuháls.

Lavaströmmarna kommer från fyra eller fem kratrar - kratrarna har alltså blivit färre men också vuxit i storlek. Lavan, som i svalnat tillstånd blir basalt, är mellan 1 150 och 1 200 grader och är av samma typ som vid Surtseyutbrottet.



Den här eruptionen är sannolikt Eyjafjallajökulls femte utbrott. Men enligt Náttúrufræðistofnun Íslands kan antalet lavaflöden som passerat Fimmvörðuháls vara betydligt större än så.

Åtminstone sex till åtta lavaflöden har drabbat Fimmvörðuháls sedan den senaste istiden. Utbrottslämningarna är knappast äldre än att de började uppstå vid vulkanutbrott som inträffade när glaciären sträckte sig över hela området och ända till havet.

Fimmvörðuháls blev sannolikt isfritt efter den senaste istiden och har alltså brunnit många gånger sedan dess. Det exakta antalet utbrott är dock svårt att slå fast eftersom delar av bevisen sannolikt alltjämt gömmer sig under glaciärernas istäcken.

Här kan du läsa mer om vulkanutbrottet vid Eyjafjallajökull och där finns också länkar till webbkameror som följer eruptionen. Nu har även Vodafone fixat en som du hittar här.



Ovan kan du se ett nyhetsinslag från Fox om Eyjafjallajökull och Katla samt videoklipp från utbrottet.

Foto: Landhelgisgæsla Íslands

Dagens citat

"Danskarna var när det begav sig mycket hårda på att färingarna skulle ansvara för samtliga Danske Banks misstag på Färöarna och betala hela rasket för banken som kraschade, trots att den var dansk. Nu behandlar de medvetet islänningarna precis tvärtom jämfört med den egna hållningen i krisen på Färöarna. Då kom de med Internationella valutafondens representanter och bakband färingarna till att ta på sig den danska bankens fall. Då ville de inte att det danska folket skulle ta på sig de egna bankernas skulder i utlandet, nu vill de att det isländska folket ska ta på sig de isländska bankernas skulder i utlandet."

Högni Hoydal, partiledare för det färöiska Tjóðveldisflokkin, anklagar i Smugan Danmark för dubbelmoral i Icesave-tvisten - läs mer om Icesave här.