93,3 procent av islänningarna säger nej till Icesave-lagen. Det är resultatet när 130 575 röster har räknats. Valdeltagandet ser ut att bli omkring 60 procent.Ett definitivt valresultat kan bli klart under dagen. I nuläget saknas röster från Ísafjörður i Norðvesturkjördæmi och i Norðausturkjördæmi avbröts rösträkningen under morgonen i väntan på rösterna från Grímsey som på grund av vädret ännu inte kunnat transporteras till fastlandet.
121 772 nej-röster har hittills räknats. Andelen ja-röster är 1,7 procent, vilket motsvarar 2 261 röster. 6 088 har röstat blankt och antalet ogiltiga valsedlar är 460.
Icesave-motståndet ser ut att ha varit hårdast i Suðvesturkjördæmi och Suðurkjördæmi, distrikt där Självständighetspartiet av tradition är starka, där 94,6 respektive 95,2 procent röstade nej.
I Reykjavíkområdet var motståndet mot Icesave-lagen aningen mindre. I Reykjavík suður röstade 92 procent nej och 2,2 procent ja, i Reykjavík norður röstade 91,3 procent nej och 2,2 procent ja.
I varje distrikt är andelen blankröster större än antalet ja-röster. En av dem som röstade blankt var enligt DV utrikesminister Össur Skarphéðinsson.
Islänningarna har alltså fällt Icesave-lagen. Men den lag som alltinget stiftade i somras, 96/2009, och som presidenten Ólafur Ragnar Grímsson också godkände i början av september träder därmed i kraft.
Det är en lag som Storbritannien och Nederländerna vägrade att acceptera. I den finns bland annat ett avbetalningstak i förhållande till Islands BNP, starkare skydd för isländska naturtillgångar och ett slutdatum för återbetalningen år 2024. I övrigt är den lagen i stort identisk - räntan är 5,55 procent med sju amorteringsfria år - med den som folket nu sagt nej till. Storbritannien och Nederländerna ansåg då att villkoren var för milda.
Även om en brittisk och nederländsk reträtt till det avtalet sannolikt är otänkbar av prestigeskäl, så är frågan om inte det i slutändan skulle ge dem lika mycket pengar som deras senaste bud - rörlig ränta med ett påslag på 2,75 procent - i de överläggningar som föregick folkomröstningen.
De frysta IMF-lånen har från Sveriges sida motiverats med att Island måste ta ansvar för sina internationella förpliktelser. Lagen från i somras där Island accepterar ansvaret för insättningsgarantin i Icesave blir nu verklighet - frågan är om Sverige tycker att den duger, eller om det är Nederländerna och Storbritannien som ensidigt avgör vad som är Islands internationella åtaganden.
Carl B Hamilton, riksdagsledamot för Folkpartiet, skrev i en debattartikel i Dagens Industri i går att Nederländerna och Storbritannien borde "skämmas för sin mobbning av Island". Resonemanget är intressant eftersom det innebär att även Carl B Hamilton, som medlem i ett av regeringspartierna, borde skämmas.
Om Nederländerna och Storbritannien ska ses som mobbare så borde den svenska regeringen, för att använda samma liknelse, betraktas som någon som står vid sidan om och fnissar och hejar på lite diskret. Statsminister Fredrik Reinfeldt och finansminister Anders Borg fick en rejäl uppläxning av Gordon Brown hösten 2008 när regeringen först gått ut och lovat Island lån utan att villkora dem med Icesave.
För att undvika en öppen konflikt med en av EU:s stormakter så tätt inpå det svenska ordförandeskapet valde regeringen en betydligt tuffare hållning gentemot Island. Sverige har inom Internationella valutafonden varit pådrivande för att lånen till Island blockeras tills islänningarna accepterar Storbritanniens och Nederländernas villkor.
Sverige har aldrig intresserat sig för om "mobbarna" har rätt i sak. Regeringens hållning har ända sedan Gordon Brown tog Fredrik Reinfeldt och Anders Borg i hampan varit att det är bättre att vara kompis med de stora killarna i EU-gänget än de som är små och få.
Presidenten Ólafur Ragnar Grímsson säger till E24 att han är besviken på att de nordiska länderna har valt Storbritanniens och Nederländernas sida i Icesave-tvisten:
"De har alle kommet sammen direkte eller indirekte for å støtte presset Storbritannia og Nederland har satt på Island. Det er ikke en hyggelig ting å si, men det er faktum i saken. ... Det er åpenbart en pinlig sak for dem. ... Det virker på meg som om de landene som er medlem av EU, og særlig Sverige – som hadde presidentskapet i EU i en periode i denne saken – har et noe annet rammeverk for avgjørelsene. Det er kanskje forståelig."
Nederländernas utrikesminister Maxime Verhagen säger till Reuters att Icesave-tvisten kan påverka landets inställning till huruvida unionen ska inleda förhandlingar med Island om EU-medlemskap. Storbritannien och Nederländerna har tidigare hotat med att blockera förhandlingarna, och även med att slänga ut Island ur EES-området.
Medan oppositionen jublade över valresultatet konstaterade statsminister Jóhanna Sigurðardóttir och finansminister Steingrímur J. Sigfússon sammanbitet i RÚV:s direktsändning att arbetet med att få fram ett nytt avtal fortsätter efter helgen. Enligt ett pressmeddelande vill regeringen få till stånd en lösning redan inom de närmaste dagarna.
Republiken Islands första folkomröstning slutade alltså med ett klart nej. Jóhanna Sigurðardóttir varnade för att den skulle bli en fars och både hon och Steingrímur J. Sigfússon avstod från att rösta.
Och visst blev den en underlig tillställning. Att den faktiskt skulle äga rum stod klart först i torsdags, den gällde ett inaktuellt avtal och det fanns ingen som helst kampanj från ja-sidan eftersom regeringspartierna utmålade folkomröstningen som betydelselös.
Förvirringen gör också att det är svårt att värdera resultatet. Hur många har sagt nej för att de inte vill ta något som helst ansvar för Icesave och hur många har sagt nej för att ett bättre avtalsförslag redan finns?
Att hävda att omröstningen saknar betydelse och avstå från att rösta kan naturligtvis ses som ett pragmatiskt ställningstagande från regeringens sida till förmån för ett bättre avtalsförslag. Men det kan också ses som ett sätt att minska omröstningens legitimitet och därmed minska styrkan i folkets nej.
Ändå vaknar islänningarna i dag trots gårdagens nej alltså upp med den Icesave-lag från i somras som nu träder i kraft. Med ansvar för insättningsgarantin i Landsbanki om 20 887 euro och en ränta på 5,55 procent.
Då tyckte Nederländerna och Storbritannien att villkoren var för dåliga. Det hade onekligen varit intressant att få ett ärligt svar från Gordon Brown på frågan om han i dag inte ångrar sig åtminstone en liten smula.
Här kan du läsa mer om Icesave-tvisten.
Andra medier om utvecklingen på Island:
Islänningarna: Vi betalar inte: Svenska Dagbladet
Rungande nej pressar förhandlare: Svenska Dagbladet
Islänningarna sa nej till Icesave-avtal: Sveriges Radio
Islänningar vill inte ha avtal: Sveriges Radio
Storbritannien redo att vara flexibelt om Icesave: Österbottens Tidning
Skulder kan inte röstas bort: Borås Tidning (ledare)
