
Lagen, 1938/16, klubbades av alltinget 1938 och kom till på initiativ av Vilmundur Jónsson, landsläkare och alltingsledamot för Socialdemokraterna. Han utsågs senare även till hedersdoktor vid Háskóli Íslands.
De flesta som utsattes för tvångsingreppen var unga män och kvinnor. Syftet med steriliseringarna var att förhindra att personer som ansågs som olämpliga föräldrar fick barn. Det gällde enligt myndigheterna män och kvinnor som hade fysiska eller psykiska funktionshinder.
Men när DV avslöjade tvångssteriliseringarna 2008 visade det sig att vissa hade utsatts för ingreppet med motiveringen att de led av dyslexi. Alla fick heller inte kännedom om vad som hänt - en man lurades att genomgå en tvångssterilisering när han var 17 år. Kastreringen uppdagades inte förrän många år senare efter att han och hustrun gick igenom en utredning sedan de under en längre tid förgäves försökt få barn. Han tilldömdes då fyra miljoner isländska kronor i skadestånd.

Men några steriliseringar har inte genomförts sedan 1970-talet och lagen tillämpas inte längre. Hälso- och sjukvårdsminister Álfheiður Ingadóttir vill därför nu slutföra det arbete som Jóhanna Sigurðardóttir påbörjade efter att tvångsingreppen avslöjats och avskaffa lagen helt och hållet.
Ett annat svart kapitel i Islands historia är de systematiska övergreppen mot ungdomar som förekommit på olika vårdhem, där skandalen på Breiðavík i Västfjordarna är den mest kända. Jóhanna Sigurðardóttir la nyligen fram ett lagförslag att de som har utsatts för övergrepp av personalen ska kunna få upp till sex miljoner isländska kronor i skadestånd.
Här kan du läsa mer om tvångssteriliseringarna och här och här om övergreppen i Breiðavík.