Statsminister Jóhanna Sigurðardóttir kan tänka sig att skjuta på folkomröstningen om Icesave. Om ett bättre avtal är inom räckhåll vill hon senarelägga valdagen en vecka. Annars riskerar omröstningen att bli en fars. Det beskedet gav hon vid en presskonferens i går.Den isländska delegationen hade två möten med representanter för den nederländska och brittiska regeringen i London i går. Överläggningarna sägs ha ägt rum i vänskaplig anda, där britterna ska ha lagt fram ett motbud som islänningarna förkastade. Det ryktas också om att den isländska delegationen återvänder hem i dag. Parterna väntas dock mötas ytterligare en gång under förmiddagen på Storbritanniens och Nederländernas begäran.
Finansminister Steingrímur J. Sigfússon sa efter regeringens sammanträde i går att ett avgörande är att vänta inom det närmaste dygnet. Annars blir det förmodligen en folkomröstning på lördag.
Obekräftade uppgifter till Islandsbloggen gör gällande att Island nu framför allt har riktat in sig på räntenivån. Under gårdagens möten ska Island ha argumenterat för motförslaget med tre räntefria år i stället för två och en snittränta på en procent för perioden 2009 till 2016.
Britterna svarade med ett motbud som islänningarna enligt Morgunblaðið tackade nej till. Britterna uppges ha accepterat tre räntefria år i början, men däremot krävt betydligt högre räntor mot slutet av perioden. De villkoren ska ha mötts med besvikelse från Islands sida. Enligt Vísir var det oppositionen som inte accepterade förslaget.
Regeringen har enligt Morgunblaðið också undersökt möjligheterna att helt eller delvis ersätta dem som har köpt obligationer av Landsbanki. Pengarna skulle slussas direkt till konkursboet och därmed minska den summa som Island behöver låna för att täcka Icesave-kraven. Värdet på obligationerna är drygt 300 miljarder isländska kronor.
Landsbankis frysta tillgångar finns alltjämt på ett icke räntebärande konto i Bank of England, skriver Fréttablaðið.
Jóhanna Sigurðardóttir öppnar nu alltså för att vänta med folkomröstningen. Tidigare har hon varit avvisande till idén eftersom oppositionen inte har ställt sig bakom den. Men att folkomrösta om ett inaktuellt förslag som är sämre än det som nu ligger på förhandlingsbordet lockar inte statsministern:
"Det är naturligtvis klart att om det blir så att vi når ett avtal eller något förhandlingsmål nu i veckan så måste vi ompröva beslutet om folkomröstningen ska äga rum på lördag. ... Vi måste ha mer värdighet i den första folkomröstningen än att den blir mer eller mindre en fars."
Lee C. Buchheit, chefsförhandlare i den isländska delegationen, ryktas ha visat stort missnöje med att regeringen öppnat för att flytta folkomröstningen. Hans åsikt är att Icesave-valet är Islands bästa vapen i överläggningarna.
Om det blir ett nej i folkomröstningen gäller fortfarande den Icesave-lag som klubbades av alltinget i somras och som presidenten Ólafur Ragnar Grímsson godkände. Island tar även där på sig ansvaret för insättningsgarantin i Landsbanki, men med villkor - bland annat ett avbetalningstak anpassat till BNP och starkare skydd för isländska naturresurser - som Storbritannien och Nederländerna inte accepterade. Frågan är om de vid ett nej är beredda att acceptera den lagen den här gången.
Framstegspartiets ledare Sigmundur Davíð Gunnlaugsson har tidigare klagat på bristande information från regeringen. I går kväll hölls ett telefonmöte med oppositionsledarna om utvecklingen i Icesave-samtalen.
Även om regeringen i allmänhet och Jóhanna Sigurðardóttir i synnerhet vill undvika folkomröstningen, så är det brittiska intresset för att så sker ännu större. De två senaste månaderna har regeringens agerande i Icesave-tvisten fått hård kritik och den brittiska tolkningen av Islands ansvar för Landsbanki liksom användningen av terroristlagstiftning för att frysa bankens tillgångar har dömts ut på landets tyngsta ledarsidor.
Icesave är visserligen ingen ödesfråga för Storbritanniens ekonomi, men med tanke på hur mycket prestige Gordon Brown investerat i den - bland annat genom att mobilisera EU-ländernas stöd för att blockera lån till Island genom Internationella valutafonden - kan det mycket väl bli en ödesfråga för regeringen.
Därför vill Gordon Brown till nästan vilket pris som helst undvika en juridisk prövning av Icesave-ansvaret. Om EU-linjen skulle förlora i domstol vore det ett nederlag minst lika förnedrande som de tre gånger Island utmanade Storbritannien i torskkrigen och segrade.
Icesave-tvisten och finanskraschen har även varit förödande när det gäller förtroendet för staten och myndigheterna. 13 procent av islänningarna har förtroende för alltinget och 22 procent för kommunfullmäktige. Endast 5 procent känner förtroende för bankväsendet, 11 procent för finansinspektionen Fjármálaeftirlitið och 15 procent för centralbanken Seðlabanki Íslands.
Polisen åtnjuter alltjämt störst förtroende med 80 procent. Därefter följer Háskóli Íslands med 76 procent och sjukvården med 70 procent. 30 procent känner tillit till riksåklagaren medan 57 procent litar på specialåklagarämbetet. Det visar en Gallupmätning gjord på uppdrag av RÚV.
Här kan du läsa mer om Icesave och här mer om torskkrigen.
