Sex av tio vill inte betala för Icesave

59,4 procent av islänningarna anser att Island inte ska betala en enda krona för Icesave. Det visar en ny opinionsmätning - och att döma av gårdagens tuffa debatt i alltinget blir vägen till ett nytt Icesave-avtal allt annat än enkel.

Sex av tio islänningar säger alltså kategoriskt nej till att ansvara för insättningsgarantin i Landsbankis Icesave. 37,3 procent anser att Island bör ta en del av ansvaret medan 3,3 procent tycker att enbart Island ska betala för Icesave.

Kvinnor, yngre, låginkomsttagare och människor bosatta på landsbygden är de mest utpräglade Icesave-motståndarna. Det visar en undersökning gjord av MMR.

Icesave-debatten i alltinget i går var hätsk. Oppositionen kallade valresultatet för en misstroendeförklaring gentemot regeringen, Framstegspartiets ledare Sigmundur Davíð Gunnlaugsson kräver nyval i maj, Självständighetspartiets ledare Bjarni Benediktsson sa sig beredd att ta över regeringsmakten och Rörelsens Þór Saari vill också se ett nytt styre.

Med resultatet från folkomröstningen i ryggen borde Island enligt oppositionen kunna nå ännu längre i Icesave-överläggningarna. Gröna vänsterns Ögmundur Jónasson, som röstade nej till Icesave-avtalet och lämnade regeringen på grund av meningsskiljaktigheter med partiledarna, ilsknade efter ett tag till i debatten:

"Om oppositionen vill se över förhandlingsmålen så tänker jag lyssna. Är förhandlingsmålet nu att fälla regeringen? Om så är fallet tänker jag inte vara med. ... Om vi håller ihop och fortsätter som vi har gjort under de senaste veckorna så kan det här fortsätta att utvecklas avsevärt. Vi har förbättrat Islands förhandlingsläge. De lägre räntorna motsvarar statens nedskärningar under två år, och det är en fantastisk framgång."

Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir, vice ordförande för Självständighetspartiet, tillbakavisade talet om att oppositionen siktat in sig på att försöka fälla regeringen:

"Regeringen måste lyssna och förstå budskapet från denna historiska helg. Vi vill alla ha enighet men inte för vad som helst. Inom Självständighetspartiet har vi alltid sagt att det här valet inte handlar om regeringens existens. Naturligtvis stärktes Islands förhandlingsläge under helgen och vi måste säga det klart och tydligt. Inom de närmaste dagarna kommer det att visa sig om regeringen har viljan att ta tag i de här förhandlingarna å folkets vägnar."

Statsminister Jóhanna Sigurðardóttir ansåg att resultatet i folkomröstningen inte alls var någon misstroendeförklaring. Hon anklagade vidare oppositionen för att driva en ansvarslös linje som främst syftade till att förhindra regeringens möjligheter att arbeta.

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson kontrade med att Jóhanna Sigurðardóttirs beslut att inte delta i folkomröstningen skadade Islands trovärdighet.

Finansminister Steingrímur J. Sigfússon hoppas kunna återuppta samtalen med Storbritannien och Nederländerna inom de närmaste dagarna.

Men många tvivlar på att förhandlingarna kommer att gå snabbt. Sigríður Ingibjörg Ingadóttir, alltingsledamot för Socialdemokraterna, skriver i ett blogginlägg att hon tror att det kommer att bli näst intill omöjligt att uppnå den tvärpolitiska enighet kring Icesave som Nederländerna och Storbritannien kräver. Hon ser avtalet som ett nödvändigt ont eftersom alla utom Färöarna har vänt Island ryggen. Men att Framstegspartiet och Rörelsen även vill avbryta samarbetet med Internationella valutafonden gör att hon fruktar att oppositionen kan orsaka att den ekonomiska återhämtningen tar ännu längre tid.

Sverige kommer dock även i fortsättningen att villkora lån till Island med Icesave-avtalet. Statsminister Fredrik Reinfeldt säger enligt Dagens Nyheter att Island måste fullfölja "sina internationella åtaganden".

Det innebär i praktiken att regeringen håller fast vid åsikten att det är Storbritanniens och Nederländernas syn på hur Islands förpliktelser ser ut som gäller. Den lag som nu är giltig på Island, och där Island tar ansvar för insättningsgarantin i Icesave, ratade britterna och nederländarna eftersom de inte accepterade det avbetalningstak som alltinget införde i avtalet. Även Sveriges regering instämmer alltså i att de villkoren var oacceptabla.

Sveriges agerande är förstås måttligt populärt på Island. Baldvin Þór Jóhannesson skriver att den nordiska vänskapen är ett avslutat kapitel och kallar svenskarna för "skitar" som tillsammans med de övriga nordiska länderna, Storbritannien och Nederländerna uppför sig som "tyranner". Jakobína Ingunn Ólafsdóttir hävdar att "Sverige leder det nordiska motståndet mot Island" på grund av att regeringen är livrädd för att bankerna i Baltikum också ska kollapsa. Sigurður Jónsson påstår att "ministrarna i de här länderna helst vill dansa med stornationerna" och beklagar att när Island väl blivit kvitt det svenska handbollsspöket så visar sig ett ännu värre spöke. Ægir Óskar Hallgrímsson tycker att Island ska lämna Nordiska rådet i protest. Och Valur Óskarsson tar långsintheten till en ny dimension genom att konstatera att de hus som Sverige skänkte till Västmannaöarna efter vulkanutbrottet 1973 var "värdelöst skit som ni själva inte hade någon användning för."

Alla regeringsmedlemmar struntade inte i att rösta. Fiske- och jordbruksminister Jón Bjarnason röstade nej med motiveringen att det går att få till ett bättre avtal och kultur- och utbildningsminister Katrín Jakobsdóttir röstade men vill för Morgunblaðið inte uppge hur. Kommunikationsminister Kristján L. Möller röstade inte medan utrikesminister Össur Skarphéðinsson röstade blankt.

Här kan du läsa mer om Icesave och här mer om frågetecknen kring det juridiska ansvaret för Landsbanki.

Andra medier om utvecklingen på Island:
Ge Island ett godtagbart avtal: Upsala Nya Tidning (ledare)
Apspel i London: Norran (ledare)
Flipp flopp folkomröstning: Norrköpings Tidningar (ledare)
Krav på nyval efter Icesave-nej: Svenska Dagbladet
Slak lina för isländsk ekonomi: Dagens Nyheter
Anders Borg: "Vi har gjort vad vi kan för Island": E24