onsdag 14 april 2010

Sju anklagade - och sju oskyldiga

Sju personer riskerar att ställas inför landsdomstol efter sitt agerande i samband med finanskraschen. Det blir i så fall första gången som domstolen sammankallas sedan den instiftades 1905. Samtliga som av alltingets krisutredare anklagas för att ha misskött sina ämbeten anser sig vara oskyldiga - här är deras förklaringar inför den parlamentariska kriskommissionen till varför just de inte har något ansvar för kollapsen.

Geir H. Haarde, statsminister:
"Som framkommer i inledningen av detta brev kan jag inte hålla med om att orsakerna till bankkraschen hösten 2008 står att finna i åtgärder eller bristen på åtgärder från regeringens eller den isländska administrationen månaderna före kraschen. Jag anser att dess rötter står att finna inom bankerna själva. ... Det går heller inte att tvivla på att den snabba och oförutsedda utvecklingen på de internationella finansmarknaderna i september och oktober 2008 hade mycket negativ inverkan, och snabbade åtminstone på de isländska bankernas fall och omöjliggjorde alla försök att föra dem till en säker hamn."

Árni M. Mathiesen, finansminister:
"Orsakerna är komplexa och i samspel på olika sätt. Därför bör man se till utländska och inhemska parter, inte minst privata, snarare än regeringen. ... Det är ofta enkelt att kritisera och vara efterklok. Men jag anser att när jag tittar tillbaka över året 2008 ... är det inte lätt att nämna saker som kunde ha gjorts eller kunde ha gjorts utöver de åtgärder som vidtogs."

Björgvin G. Sigurðsson, finansmarknadsminister:
"Den politiska verkligheten var att statsministern, som hade kontroll över finanserna och den ekonomiska politiken, å sin sida valde att hellre ha samråd med utrikesministern om den ekonomiska utvecklingen. Om detta rådde full enighet och det var också i linje med den tradition som hade skapats, att ledarna för regeringspartierna hade det närmaste samrådet mellan sig."

Jónas Fr. Jónsson, chef för finansinspektionen Fjármálaeftirlitið:
"Nämndens slutsatser bygger på en felaktig uppfattning om Fjármálaeftirlitiðs befogenheter och myndighetens möjligheter att utfärda särskilda och formella krav på övervakning av parter som verkade inom marknaden."

Davíð Oddsson, chef för centralbanken Seðlabanki Íslands:
"Övervakningsansvaret över banker och andra finansföretag vilar ovillkorligen på Fjármálaeftirlitið och inte på Seðlabanki Íslands. ... Nämnden försöker att hålla sig på god fot med dem som ropade högst på gatorna liksom dem som har ett horn i sidan till mig på grund av politiska skäl."

Eiríkur Guðnason, Seðlabanki Íslands styrelse:
"Jag förväntar mig att Rannsóknarnefnd Alþingis rapport blir lärdomsrik och kastar ljus över orsaken till de isländska bankernas fall. Jag anser att orsakerna är komplexa, bland annat bankernas snabba tillväxt och den plötsliga förändringen till det sämre på de utländska utlåningsmarknaderna. En bit efter halva 2008 tycktes affärsbankernas egna kapital ha varit gott. Dessutom bar den redovisning som granskades av Fjármálaeftirlitið vittne om det."

Ingimundur Friðriksson, Seðlabanki Íslands styrelse:
"Första halvan av 2008 fanns information om starka finanser för bankerna och tillgångar som säkerhet för deras skulder, inlåning och annat. Det samma gällde den granskade redovisningen mitten av 2008 då de klarade Fjármálaeftirlitiðs hårdaste krav som användes för att mäta deras finansiella position vid den tiden. De hade fortfarande goda lånebetyg från kreditinstitutens sida. ... Man ska inte tolka det som kritik mot inspektionen. ... Situationen på den internationella finansmarknaden, särskilt efter Lehman Brothers krasch i USA, är den värsta sedan den stora världsdepressionen. Därför måste man kanske nu framhålla att med Lehman Brothers konkurs var de isländska bankernas öde slutligen avgjort. Inget hade kunnat rädda dem när det hade gått så långt."

Här kan du läsa mer om de sju som kan ställas inför landsdomstol och här kan du ladda ned krisrapporten i sin helhet.