Landsdomstolen strider mot de mänskliga rättigheterna. Rättens domslut går nämligen inte att överklaga. Det hävdar Þorsteinn Pálsson, före detta statsminister, i en debattartikel i Fréttablaðið.Sju personer riskerar att ställas inför landsdomstol för sin roll i finanskraschen. Landsdomstolen skapades 1905, men har aldrig någonsin sammankallats. Den har möjlighet att utdöma bötes- eller fängelsestraff till alltingspolitiker och ämbetsinnehavare som bryter mot lagen eller agerar försumligt. Det är upp till nio ledamöter av alltinget att bestämma om domstolen ska sammankallas för första gången i historien.
De sju som kan ställas inför landsdomstolen är den tidigare ledningen för centralbanken Seðlabanki Íslands, Davíð Oddsson, Eiríkur Guðnason och Ingimundur Friðriksson, förre chefen för finansinspektionen Fjármálaeftirlitið Jónas Fr. Jónsson samt tre före detta ministrar, statsministern Geir H. Haarde, finansministern Árni M. Mathiesen och finansmarknadsministern Björgvin G. Sigurðsson.
Men självständighetspartisten Þorsteinn Pálsson hävdar att landsdomstolen bryter mot de mänskliga rättigheterna. Det går nämligen inte att överklaga domsluten, och Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna kräver att alla domar ska kunna överklagas minst en gång. Landsdomstolen har därför inget syfte och bör därmed också leda till en förändring av konstitutionen.
Sigurður Líndal, professor i juridik vid Háskóli Íslands, säger till Fréttablaðið att det är en brist i systemet att landsdomstolens beslut inte går att överklaga. Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna har dock tidigare avvisat liknande mål, där domslut inte heller varit möjliga att överklaga.
Möjligheten till en ny prövning bör finnas, och den bör enligt Sigurður Líndal skapas innan en eventuell process inleds. Det behöver heller inte bli särskilt komplicerat, hävdar han.
Ragnhildur Helgadóttir, även hon professor i juridik vid Háskóli Íslands, håller inte heller med om Þorsteinn Pálssons resonemang. "Vid alla tillfällen behöver det inte vara möjligt att överklaga", säger hon till Vísir.
Atli Gíslason är ordförande för den nämnd som avgör om någon av de sju ska ställas inför landsdomstol. Han säger till Morgunblaðið att frågan diskuterades före rapporten offentliggjordes, och att nämnden i samråd med juridisk expertis kom fram till att landsdomstolen inte bryter mot de mänskliga rättigheterna.
Här kan du läsa mer om de sju som kan ställas inför rätta.
