"I inledande Go do låter det som att Jónsi åtminstone snuddar vid stjärnorna. Men den här musikaliska katedralen gör sig bäst i mindre doser. Jonsi vill inte lägga några färger i den redan överfulla paletten åt sidan, och framstår efter ett tag mest som en excentrisk Mika."Andreas Westergren i Smålandsposten om Jónsis "Go".
