Fråga: Jag har en fråga angående askan och den transatlantiska flygtrafiken. Jag ska åka till Chicago den 14:e juni - tror ni att askan kommer att vara ett hinder? Tror ni att Katla (eller någon annan för den delen..) har hunnit få ett utbrott innan den 14:e juni?Svar: Tyvärr finns det nog ingen som kan ge ett säkert svar på den här frågan – inte ens de isländska experterna vågar göra sådana förutsägelser. Utbrottet vid Eyjafjallajökull kan börja på nytt, men det finns inget som tyder på att Katla är på väg att eruptera eller har påverkats av Eyjafjallajökull. Utbrottet vid Eyjafjallajökull minskade dock, även om det varit oregelbundet, i intensitet över tiden vilket betydde mindre aska. Men vulkaner är oförutsägbara och det finns därför heller inget som garanterar att utbrottet inte börjar på nytt.
Nu vet jag inte vilket bolag du reser med, men Icelandair har tidigare varit ganska påhittiga för att undvika askmolnen. Flyg över Atlanten har mellanlandat i Glasgow i stället för på Island, vilket har gjort att den transatlantiska delen av trafiken har fungerat som vanligt under nästan hela tiden för utbrottet.
På lång sikt, åtminstone några decennier, är det dock tänkbart att problemet med aska som stör flygtrafiken minskar något. Samtliga isländska glaciärer utom Drangajökull i norr drar sig nämligen tillbaka, vilket gör att det vulkaniska materialet inte kommer att komma i kontakt med lika mycket snö och is, vilket i sin tur gör att spridningen av aska kan bli aningen mindre explosiv.
Fråga: En terminologifråga. Jag blir inte klok på benämningen på de isländska vulkanerna och deras glaciärer. Eyjafjallajökull ligger ovanpå Eyjafjöll. Mýrdalsjökull ligger ovanpå Katla. Rätt? Varför säger man då att det är Eyjafjallajökull som får utbrott och inte Eyjafjöll? Om Katla får utbrott är det ju just Katla som får det och inte Mýrdalsjökull...
Svar: Vulkanen under Eyjafjallajökull som nu erupterat kallas ibland för Guðnasteinn, vilket också är namnet på en bergstopp vid kratern, men den har alltså en "egen" benämning, även om den inte används så ofta.
Eyjafjöll och Eyjafjallajökull är inte helt synonyma begrepp. Eyjafjallajökull utgörs av själva glaciären med samma namn, medan Eyjafjöll utöver utlöparna Steinsholtsjökull och Gígjökull också innefattar ett landområde mellan Markarfljót i väster och Jökulsá á Sólheimasandi i öster.
Under Mýrdalsjökull finns förutom Katla även Eldgjá, som under 900-talet stod för ett av världens största vulkanutbrott. Eldgjá är visserligen en del av samma vulkansystem som Katla, men kanske kan det faktum att här finns flera ventiler också ha bidragit till att det finns flera namn – på samma sätt som årets utbrott vid Fimmvörðuháls härrörde från samma vulkansystem som det senare vid Eyjafjallajökull.
Fråga: Jag undrar bara om du har några tips på hur man kan se den isländska ligan om befinner sig i Sverige, eller kan man helt enkelt bara uppleva den på plats eller via isländsk TV?
Svar: Tyvärr är det lite knepigt att se isländsk fotboll från Sverige. Hela matcher i den isländska ligan sänds på den inhemska betalkanalen Stöð 2 Sport. Public service-bolaget RÚV sänder däremot det mesta av de egna produktionerna på nätet direkt, där du också kan se programmen i efterhand. En gång i veckan sammanfattar de den isländska fotbollen i programmet "Íslenski boltinn". Nästa sändning är 01.05 svensk tid natten mot den 26 maj.
Fråga: Har nu snart plöjt igenom hela din blogg om Island. Någonstans såg jag att det fanns funderingar varför kaffe smakade bättre på Island än i Sverige, om jag inte missminner mig. Risken finns att jag läst det någon annanstans. Jag tar risken med det.
Tillbaka till kaffesmaken och mina funderingar. Bor på landet i ett område som är känt för att ha hög halt av fluor i vattnet men vårt kaffe smakar underbart. Då inte bara av egen uppfattning utan de som besöker oss tycker detsamma. Har jag förstått det rätt så har även Island höga halter fluor i vattnet. Kan det vara anledningen till den goda kaffesmaken där.
Svar: Det isländska dricksvattnet innehåller inget tillsatt fluor, och fluorhalten ska enligt den information jag hittat inte vara mer än som ett spårämne. Däremot kan det säkert finnas brunnar där dricksvattnet lokalt innehåller mer fluor. Utan att vara någon expert så är min gissning att den goda kaffesmaken alltså har en annan förklaring. Kanske är det du som är extra skicklig vid bryggaren?
Fråga: Det figurerar olika siffror allt från 30 aktiva vulkaner till nu över 130 vulkaner. Det vore kul att få en lite mer vetenskaplig redovisning på hur många vulkaner man känner till eller huruvida de är aktiva eller inte samt även vart de är situerade geografiskt.
Svar: Det här är förstås en knepig fråga. Att det inte är lätt att avgöra när en vulkan slumrat in för gott visar onekligen Eyjafjallajökull. Att avgöra antalet vulkaner är inte heller enkelt - räknas Eyjafjallajökull och Fimmvörðuháls, som ingår i samma vulkaniska system, som en eller två vulkaner? Och hur är det med utbrottet som skapade Surtsey men även de kortlivade öarna Jólnir och Syrtlingur? I de 30 vulkaniska systemen på Island finns omkring 130 vulkaniska berg. Alla dessa är dock inte aktiva. Under det senaste århundrandet rör det sig - generöst räknat - om ett trettiotal vulkaner som har erupterat, och för att komma upp i 130 måste samtliga kända vulkaner räknas in.
De vulkaniska områdena sträcker sig - grovt sett - från öarna Kolbeinsey och Grímsey i norr in över fastlandet mellan Húsavík och Kópasker på fastlandet i en lätt båge från Krafla över Askja, Grímsvötn, Eyjafjallajökull, Katla och Hekla och ut över Västmannaöarna. En förgrening sträcker sig ut över västra höglandet och Reykjanes. Lite avsides ligger Öræfajökull och Snæfellsjökull.
Fråga: Är det vanligt att människor dör under vulkanutbrott?
Svar: Nej, på Island under modern tid är det ytterst sällsynt. Nu kan jag ha missat någon, men de uppgifter jag hittat om dödsfall under efterkrigstiden rör fyra personer som samtliga tog stora risker och utsatte sig för fara.
Vid Heklas utbrott 1947 omkom vetenskapsmannen Steinþór Sigurðsson när han fotograferade utbrottet på nära håll. Han fick ett glödande lavablock över sig och omkom omedelbart.
Vid utbrottet på Hemön 1973 evakuerades nästan hela öbefolkningen på fiskebåtar. En person passade i stället på att göra inbrott, dricka sig berusad och somna instängd i ett hus. Han omkom av vulkangaserna.
Och i år vid Fimmvörðuháls omkom två dåligt utrustade vulkanturister som kört vilse, fått bensinstopp, övergett bilen och utmattade frusit ihjäl på höglandet. Du kan läsa mer om den händelsen här.
Samtliga dödsfall är alltså personer som har utsatt sig för risker. I dag är varningssystemet väl utbyggt, och riskerna för människoliv är mycket små. Det är knepigt att hitta exakt information eftersom det rör sig om så många olika utbrott med fakta samlade på olika ställen, men jag har inte hittat ett enda dödsfall under efterkrigstiden (och för den delen heller inte under hela 1900-talet, men det finns mycket mindre information om de tidigare utbrotten så risken att ha missat något är större) där det inte rör sig om personer som i någon mån själva bär ansvaret för olyckan.
Vill du också fråga Islandsbloggen? Mejla xislandsbloggenx@xgmail.comx (plocka bort alla x ur mejladressen) eller skriv din fråga som en kommentar till inlägget.
Här kan du läsa en tidigare frågestund med Islandsbloggen.
