Det har knorrats från alla håll och kanter över Bästa partiets framgångar i Reykjavík. Det finns bara ett sätt att hålla Jón Gnarr borta från posten som borgmästare i huvudstaden - att bilda en koalition från höger till vänster utan Bästa partiet.Bästa partiet har väckt den sömnigaste valrörelsen i Reykjavík på länge. Diskussionen om sakfrågor har lyst med sin frånvaro. I stället har debatten främst handlat om riskerna med Bästa partiet, medan partiledaren Jón Gnarr underligt nog ibland har framstått som den med minst intresse för pajkastning och störst hjärta för staden.
Han är också enligt Vísir den enda av toppnamnen som har testat både hasch och kokain. Till DV säger Jón Gnarr nämligen att han "prövat allt som Obama provat". Framstegspartiets Einar Skúlason, Reykjavíkurframboðiðs Baldvin Jónsson och Gröna vänsterns Sóley Tómasdóttir har också rökt hasch i unga år. Socialdemokraternas Dagur B. Eggertsson, Självständighetspartiets Hanna Birna Kristjánsdóttir, Framboð um heiðarleika og almannahagsmunis Ólafur F. Magnússon och Liberalernas Helga Þórðardóttir har däremot aldrig testat drogen.
I kommunalvalet 2006 gick 77,1 procent av Reykjavíkborna och röstade. Islandsbloggen förutspår att valdeltagandet i år blir något lägre, 73,8 procent. Förtroendet för det politiska systemet har rasat efter finanskraschen och krisrapporten, och bara 18,6 procent har enligt Creditinfo förtroende för medias rapportering om utredningen.
Förhandsröstandet har varit lågt. Men samtidigt får sannolikt Bästa partiet många soffliggare att faktiskt masa sig till vallokalerna. Jón Gnarr är nu favorit som ny borgmästare och Bästa partiet tippas bli största parti nu även hos Betsson.
Hanna Birna Kristjánsdóttir har föreslagit en bred koalition, men Gröna vänstern utesluter ett samarbete med Självständighetspartiet och Socialdemokraterna är allt annat än sugna. En sådan hållning betyder i så fall att Bästa partiet sannolikt kommer att styra Reykjavík under de fyra kommande åren - på egen hand eller i en koalition.
Ólafur Þ. Harðarson, professor i statsvetenskap vid Háskóli Íslands, säger i Morgunblaðið att det på grund av Bästa partiet är omöjligt att förutspå utgången i valet:
"Det är vansinnigt att försöka. Jag tror att det vore lika galet av mig att säga något om resultatet i Reykjavík som det vore galet för geologer att säga något om Katla erupterar år 2011."
Så här säger kristallkulan - i ett vansinnigt försök - att det går i valet i Reykjavík i dag:
Bästa partiet: 39,5 procent.
Jón Gnarr tappar lite på upploppet, men blir ändå valets stora segrare med sju mandat i kommunstyrelsen, vilket bara är ett från egen majoritet. I vallokalen röstar en del väljare mer av tradition än av lusten att ge de etablerade partierna fingret. Att Bästa partiet faktiskt tar kandidaturen på allvar tvivlar nog ingen längre på. Däremot finns det alltjämt enstaka sympatisörer som tvivlar på partiets förmåga att styra huvudstaden - även om det inte innebär att förtroendet för andra är högre. Dessa frågetecken till trots är Jón Gnarr ändå valets store segrare.
Självständighetspartiet: 29,7 procent.
Hanna Birna Kristjánsdóttir är en ganska omtyckt och respekterad borgmästare, men det hjälper inte när partiet hon representerar av många inte anses ha gjort upp med sin roll i finanskraschen. Självständighetspartiet får ändå fyra mandat, vilket är uselt jämfört med tidigare val men ändå en bra bit ifrån Socialdemokraternas katastrofsiffror.
Socialdemokraterna: 19,2 procent.
Dagur B. Eggertsson blir valets store förlorare. För några månader sedan aspirerade han på att ta över som borgmästare och regera tillsammans med Gröna vänstern. I stället drabbas regeringspartiet lika hårt som Självständighetspartiet av väljarnas misstroende - ett underbetyg för insatserna i alltinget och bristen på ansvarstagande för finanskraschen (den hårt kritiserade förre utrikesministern Ingibjörg Sólrún Gísladóttir återfinns för övrigt som sista namn på valsedeln) gör att många väljare i stället lägger sin röst på Bästa partiet. Samtidigt som han hävdat att partiet inte bär ansvaret för den stormiga mandatperioden i Reykjavík har en uppslitande intern debatt om Steinunn Valdís Óskarsdóttirs mångmiljonbidrag till personvalskampanjer rasat. Tre mandat är inte bara långt under förhoppningarna. Dagur B. Eggertsson har också pekats ut som en tänkbar efterträdare till partiledaren Jóhanna Sigurðardóttir. Hans ställning inom Socialdemokraterna stärks inte av det svaga valresultatet.
Gröna vänstern: 7,7 procent.
Sóley Tómasdóttir beskriver sig på sin gamla blogg som en "radikal feminist som tänker rädda världen". Det blir en kamp hon får bedriva på egen hand under de närmaste fyra åren i Reykjavíks kommunstyrelse, där Gröna vänstern tappar ett mandat. Valresultatet blir förstås en besvikelse. Att även Gröna vänstern drabbas av väljarnas misstroende besvärar eftersom det också är ett betyg på insatsen som regeringsparti.
Framstegspartiet: 2,4 procent.
Nej, väljarstödet för Framstegspartiet och toppkandidaten Einar Skúlason räcker inte den här gången heller. Partiet har alltjämt sina starkaste fästen på landsbygden, och diskussionerna om finanskraschen besvärar även Framstegspartiet vilket bromsar intåget i huvudstaden.
Framboð um heiðarleika og almannahagsmuni: 0,8 procent.
Efter tjugo år i kommunstyrelsen får Ólafur F. Magnússon tacka för sig. Den senaste mandatperioden - med hopp mellan olika block, avhopp från Liberalerna, klagomål över att medierna bara använder fula bilder på honom, nidvisor och helsidesannonser med anklagelser mot Hanna Birna Kristjánsdóttir - har skadat hans trovärdighet, och det nya partiet Framboð um heiðarleika og almannahagsmuni blir inte representerat i kommunstyrelsen.
Reykjavíkurframboðið: 0,4 procent.
Partiet som ska driva folkets politik når bara ett begränsat folkligt stöd.
Liberalerna: 0,3 procent.
Drabbas liksom Ólafur F. Magnússon, som valdes in för Liberalerna 2006, av turbulensen under den senaste mandatperioden. Väljarstödet för Liberalerna är nu närmast utraderat.
Här kan du läsa mer om kommunalvalet i Reykjavík.
