Sverige försöker i tysthet medla i Icesave-tvisten. Syftet är att ett avtal mellan Island, Storbritannien och Nederländerna ska vara påskrivet senast den 17 juni. Men hittills har medlingen misslyckats. Det uppger källor för Islandsbloggen.Islandsbloggen kan i dag avslöja att Sverige under de senaste veckorna försökt medla i Icesave-tvisten. Utrikesminister Carl Bildt diskuterade nyligen frågan med sin isländske kollega Össur Skarphéðinsson, men samtalen sker främst på informell, hög tjänstemannanivå mellan de inblandade ländernas finansdepartement.
Den svenska förhoppningen är att länderna ska acceptera en uppgörelse om Icesave senast den 17 juni. Hittills har dock ansträngningarna misslyckats och de svenska förhandlingstrevarna har inte lett till något möte mellan Island, Storbritannien och Nederländerna.
Den svenska regeringens mål är att EU formellt ska säga ja till att inleda förhandlingar om EU-medlemskap med Island den 17 juni. Men Icesave-tvisten riskerar att försena processen ytterligare. Därför försöker Sverige enligt källor arbeta för att samtalen mellan de inblandade länderna återupptas. Annars finns det en risk att Storbritannien eller Nederländerna blockerar ett EU-beslut den 17 juni. Det skulle i sin tur förmodligen bidra till att det isländska intresset för inträde i unionen sjunker ytterligare, en utveckling som den svenska regeringen vill förhindra.
Island är därför en utrikespolitisk fråga av vikt för regeringen. Island ansökte om medlemskap under Sveriges ordförandeskap, och det anses som viktigt att driva på vägen mot EU-inträde. Men det är också, enligt uppgiftslämnare, ett sätt att försöka ändra på den bild där Sverige av kritiker ibland har pekats ut som dörrmattor och hantlangare åt Storbritanniens förre premiärminister Gordon Brown, och där EU har betraktats som Nederländernas och Storbritanniens hejaklack.
Regeringsskiftet i Storbritannien är också en av anledningarna till att Sverige nu försöker återuppväcka förhandlingarna om Icesave. De svenska trevarna ska hittills ha spruckit på grund av att den brittiska regeringen ännu inte har tagit ställning i tvisten. Knäckfrågan är enligt källor först och främst räntevillkoren.
Förhoppningen var att ett möte skulle ha ägt rum förra veckan. Så blev det alltså inte. Några direkta samtal mellan parterna har heller inte ägt rum sedan den 4 mars. Därefter har bara informella kontakter mellan Island, Storbritannien och Nederländerna förekommit.
Island har tidigare accepterat att ta ansvar för insättningsgarantin, och det har regeringen vidhållit inför Internationella valutafonden. Den Icesave-lag som alltjämt gäller på Island, och som godkändes även av presidenten Ólafur Ragnar Grímsson, har dock förkastats av Storbritannien och Nederländerna eftersom de ansåg att räntan var för låg. Men den vore alltjämt ett snabbt - och vid det här laget överraskande - sätt att få frågan ur världen.
Landsbankis konkursbo kostar i dag omkring en miljard isländska kronor i månaden. Det väntas ta mellan åtta och tio år innan avvecklingen av banken är helt klar.
Bankens tillgångar uppgår uppskattningsvis till 1 159 miljarder isländska kronor. De största kraven på konkursboet är Icesave-insättningarna, och uppgår totalt till 1 161 miljarder. Fordringarna är på 3 427 miljarder.
Om Landsbankis beslut om vilka fordringar som är prioriterade står fast täcker tillgångarna 88 procent av Icesave-skulden. Resten av räkningen får skattebetalarna stå för. Icesave behandlas som en prioriterad fordring enligt nödlagarna.
Men flera internationella banker och fonder har stämt eller planerar att stämma Landsbanki inför domstol. De vänder sig mot att sparare fick en särställning när nödlagarna stiftades i oktober 2008. Om Héraðsdómur Reykjavíkur skulle komma fram till att även dessa krav är prioriterade täcker Landsbankis tillgångar bara omkring 30 procent av Icesave-fordringarna. Och även då får de isländska skattebetalarna stå för den i så fall rejält saltade notan.
Här och här kan du läsa mer om Icesave.
