I dag väntas EU formellt säga ja till att inleda förhandlingar om villkoren för ett isländskt inträde i unionen. Men på vägen finns två stora hinder: Den olösta Icesave-tvisten och kravet att Island slutar att jaga val.Den 17 juni är Islands nationaldag. EU-motståndare beklagar att unionen väntas besluta om att inleda förhandlingar just i dag - och i Reykjavíks kommun har kultur- och fritidsnämnden uppmanat regeringen att inte störa nationaldagsfirandet med EU-frågan.
EU kommer i dag att ge Island grönt ljus för att inleda förhandlingar om medlemskap. Samtalen skulle kunna börja i höst och en folkomröstning om EU-inträde hållas någon gång under 2012. Befolkningsmässigt skulle Island bli det minsta och mest glesbefolkade landet i unionen, men sett till bruttonationalprodukten tillhör landet trots finanskrisen det översta skiktet.
Men det finns alltså reservationer från EU:s sida. Unionen kräver att Island efterlever det finansiella regelverket inom EES-området. I klartext betyder det att Nederländerna och Storbritannien inte släpper in Island i EU utan att landet ansvarar för insättningsgarantin i Icesave, skriver Fréttablaðið.
Den isländska regeringen har gett långtgående utfästelser om Icesave. Men vid ett regeringsskifte skulle den inställningen sannolikt ändras, och Storbritannien och Nederländerna vill inte låta domstol avgöra frågan om ansvaret för insättningsgarantin.
Tyskland var sist ut med att godkänna att förhandlingar inleds med Island. Men ett krav för att ställa sig bakom ett medlemskap i unionen är att Island slutar att jaga val, rapporterar Morgunblaðið.
Fiske- och jordbruksminister Jón Bjarnason har tidigare öppnat för en kompromiss om valfångsten, och regeringen är över huvud taget skeptisk till fortsatt jakt. Däremot vill den rödgröna koalitionen ge fortsatt möjlighet till småskalig och kustnära valfångst.
Debatten om valfångsten blossade upp i alltinget i tisdags, när Jón Bjarnason uppmanade partikamraten Árni Þór Sigurðsson, som är ordförande för utrikesnämnden, att vara ärlig om valfrågan skulle kunna orsaka problem i medlemsförhandlingarna. Den isländska ståndpunkten klarnar möjligtvis vid Internationella valfångstkommissionens möte i Marocko i nästa vecka.
De tyska villkoren diskuterades även i utrikes- och fiskenämnderna i går. Ledamöterna var överens om att det tyska ställningstagandet bygger på ett missförstånd. Där talas det om att Island bedriver jakt på utrotningshotade arter - Island anser däremot att bestånden är goda och att valfångsten är hållbar.
Jakten är av liten ekonomisk betydelse, men valfångsten har tveklöst potential att bli en symbolfråga för nejsidan. EU-krav på stoppad jakt kommer att ses som ett intrång i interna angelägenheter och ett förkastande av isländska traditioner. Även om många islänningar i dag inte bekymrar sig över ett jaktstopp i sig, så kan frågan ändå bli ett rejält slagträ i debatten. EU-motståndarna befarar redan i dag att självbestämmandet skulle hotas av ett medlemskap, och valfångsten skulle kunna ses som ett bevis på detta.
Dagens beslut har alla förutsättningar att därför bli lika paradoxalt som Sveriges ingripande i Icesave-tvisten, där Island ansökte om medlemskap under det svenska ordförandeskapet samtidigt som Sveriges och andra EU-länders stöd till Storbritannien och Nederländerna bidrog till att EU-opinionen åter svängde. Även om Island i dag närmar sig EU genom klartecknet till att inleda förhandlingar så kan det tyska villkoret innebära att Island samtidigt tar lika många steg bort från unionen. Att villkora EU-inträdet även med Icesave kan få samma effekt.
Finansminister Steingrímur J. Sigfússon har enligt Fréttablaðið skrivit ett brev till sin brittiske kollega George Osborne om Icesave-tvisten. Några direkta förhandlingar är dock inte på gång. Presidenten Ólafur Ragnar Grímsson säger till Morgunblaðið att nationen blivit starkare tack vare folkomröstningen om Icesave.
Här kan du läsa mer om Island och EU, här mer om valfångsten och här mer om nationaldagsfirandet och dess uppkomst.
