Sex av tio islänningar vill att landet drar tillbaka sin ansökan om EU-medlemskap. Bara var fjärde tar ställning för att inleda förhandlingar om inträde i unionen. Det visar en ny opinionsmätning utförd av MMR på uppdrag av Andríki.57,6 procent av de tillfrågade vill att ansökan dras tillbaka. 24,3 procent vill däremot att Island ska inleda förhandlingar om villkoren för EU-medlemskap. 18,1 procent är varken för eller emot ett tillbakadragande.
EU-motståndet är tämligen jämnt fördelat, men fler EU-anhängare finns bland yngre, högskoleutbildade och befolkningen i Reykjavíkområdet.
De direkta kostnaderna för att ansöka om EU-medlemskap uppgår till 990 miljoner isländska kronor till och med år 2012. 66,9 procent av de tillfrågade anser att det är dåligt använda pengar, medan 19,9 procent tycker att det är en riktig investering.
En motion undertecknad av Självständighetspartiets Unnur Brá Konráðsdóttir, Gröna vänsterns Ásmundur Einar Daðason, Framstegspartiets Gunnar Bragi Sveinsson och Rörelsens Birgitta Jónsdóttir vill också att ansökan dras in. Förslaget motiveras med att omständigheterna har förändrats och att en klar majoritet av islänningarna är emot medlemskap. Finanskraschen har enligt de fyra även i exempelvis Greklands fall visat att EU inte är rätt alternativ för en mindre nation med ekonomiska svårigheter.
Islands ansökan om EU-medlemskap finns inte med på dagordningen under unionens toppmöte den 17 juni. Enligt RÚV kommer frågan ändå att diskuteras. Bloomberg uppger att Island kommer att få klartecken att inleda förhandlingar. Det sker dock enligt Morgunblaðið under villkoret att Island accepterar ansvaret för insättningsgarantin i Icesave - annars blockerar Nederländerna och Storbritannien förhandlingarna.
Regeringen har visserligen gett långtgående löften om att ersätta insättningsgarantin. Däremot är parterna inte överens om räntan. Men Nederländerna och Storbritannien anser att den rödgröna koalitionen har försvagats, och vid ett regeringsskifte finns det risk att utfästelserna rivs upp. Därför hotar de att stoppa förhandlingarna om inte frågan är löst.
En av de tio delegaterna i EU:s förhandlingsdelegation säger till Morgunblaðið att han räknar med att islänningarna kommer att rösta nej till inträde i unionen. En sådan omröstning skulle kunna äga rum år 2012 om förhandlingarna inleds i höst. Finansminister Steingrímur J. Sigfússon tror inte att den nya brittiska regeringen förändrar läget i Icesave-tvisten, skriver Morgunblaðið.
Ekonomiminister Gylfi Magnússon sade i alltinget i går att Island tidigast kan gå med i EMU efter år 2014. Minst så lång tid tar det nämligen att uppfylla villkoren i Maastricht-fördraget. 2014 väntas utlandsskulden uppgå till 85 procent av bruttonationalprodukten. Ásmundur Einar Daðason var snäppet mer skeptisk och hävdade att det kommer att ta minst trettio år innan Island klarar kraven.
Sigurður Kári Kristjánsson och femton självständighetspartister vill även att att oberoende utredare ska granska hur Icesave-frågan har hanterats. Förslaget förs fram i en motion till alltinget.
Några förhandingar om Icesave har fortfarande inte ägt rum efter folkomröstningen i mars. Islandsbloggen kunde nyligen avslöja att Sverige försöker medla i tvisten. Enligt nya uppgifter har flera trevare skickats ut från departementsnivå, men hittills har ansträngningarna inte gett något resultat. Icesave-tvisten har ännu inte kommit upp på dagordningen efter den politiska turbulensen i Nederländerna och Storbritannien.
Här kan du läsa mer om EU-opinionen och här om Icesave.
