Mycket torsk men lite kolja i isländskt vatten

Torsken är allt mer jämnt spridd i havet runt Island. Det finns också ovanligt mycket stor torsk i vattnet. Däremot fortsätter beståndet av kolja att minska. Det visar Hafrannsóknastofnunins provfiske.

Mest torsk fångades utanför Norðurland, men beståndet blir allt mer jämnt fördelat runt Island. Det finns just nu ovanligt mycket stor och gammal torsk i havet, medan årgången 2008 visat sig vara något svagare än väntat. 2009 tycks däremot ha varit ett starkt år med reproduktion klart över snittet.

Det totala beståndet beräknas till omkring 720 miljoner ton, vilket är samma nivå som förra året. Det innebär att kvoterna för nästa fiskeår kommer att minska något om regeringen håller fast vid samma riktlinjer som tidigare. Friðrik J. Arngrímsson, vd för branschorganisationen Landssamband íslenskra útvegsmanna, skriver i ett uttalande att provfisket därför är en besvikelse, och anser att regeringen offrar viktiga ton från djuphavsfisket till förmån för kustfisket.

Beståndet av kolja fortsätter att minska. Det beräknas nu bara vara en tredjedel av de mängder som fanns mellan 2003 och 2007 när det var som störst. Minskningen beror främst på att allt mindre av den stora årgången från 2003 finns kvar i havet. Både 2008 och 2009 var dåliga år för koljan, och fiskar från 2007 utgör nu den största andelen.

Bestånden av långa, uer, marulk, rödspätta och bergtunga är fortsatt goda. För arter som hälleflundra, havskatt och sandskädda väntar däremot sannolikt fortsatt låga fiskekvoter.

Vattentemperaturen var också högre i hela Atlanten runt Island jämfört med förra året. Marulken fortsätter att sprida sig, och detsamma gäller även piggvaren som nyligen för första gången fiskades norr om Skagaströnd.

Norðurskels satsning på odling av blåmusslor utanför Hrísey går nu så bra att efterfrågan är dubbelt så stor som tillgången. Varje vecka exporteras omkring 3 000 kilo, vilket är mer än under hela förra året. Den största kunden finns i Belgien, och är redo att köpa 6 000 kilo i veckan, skriver Vísir.

Island exporterade under 2009 fiskprodukter till ett totalt värde av 208 miljarder isländska kronor. 79 procent av försäljningen gick till EES-länder. Intäkterna ökade med 10,9 procent jämfört med 2008 men minskade i kvantitet med fyra procent till 669 000 ton. Djupfrysta produkter stod för omkring hälften av exporten. Den enskilt viktigaste exportvaran är saltad torsk. Det visar statistik från Hagstofa Íslands.

Här kan du läsa mer om odlingen av musslor och här mer om fiskekvoterna.

Hörgársveit är Islands nyaste kommun

Arnarneshreppur och Hörgárbyggð har både fått ett nytt namn och en ny kommunstyrelse. En enda röst fällde avgörandet i den nybildade kommunen.

77 isländska kommuner gick till val den 29 maj, men valresultatet gäller bara 76 kommuner. Efter valet gick Arnarneshreppur och Hörgárbyggð samman. Namnet på den nya kommunen blir Hörgársveit.

352 av 440 röstberättigade gick till vallokalerna. Lýðræðislistinn fick 171 röster mot Samstöðulistinns 170. Men de två avgörande rösterna på Lýðræðislistinn har varit omstridda - de var nämligen otydliga men tolkades som röster på Lýðræðislistinn.

Sysslomannen i Akureyri har nu också fastställt valresultatet. De två omdiskuterade rösterna ger Lýðræðislistinn egen majoritet med tre mandat mot Samstöðulistinns två.

I samband med kommunalvalet tillfrågades också de röstberättigade om vad den nya kommunen skulle döpas till. 185 personer röstade på att behålla Hörgárbyggð, 87 personer föredrog Hörgársveit, 35 personer Möðruvallasveit, 9 personer Hörgárhreppur och 5 personer Möðruvallahreppur.

Kommunstyrelsen fastnade för Hörgársveit, det näst populäraste alternativet, som klubbades på det första sammanträdet den 18 juni. Borgmästaren Hanna Rósa Sveinsdóttir säger till Morgunblaðið att det var bra att ge den färska kommunen ett nytt namn:

"Resultatet var sådant att vi ansåg att förleden Hörgá uppenbart var folkets vilja, men eftersom två kommuner skulle förenas i en blev överenskommelsen sådan att vi efter att ha gått igenom praktiska argument, känslomässiga argument och allt däremellan, att Hörgársveit blev namnet som vi skulle föreslå."

Hörgársveit ligger väster och norr om Akureyri vid Eyjafjörður. Den nya kommunen har 606 invånare utspridda över 894 kvadratkilometer. Två tätorter finns i Hörgársveit, Hjalteyri med 44 invånare och Lónsbakki med 92 invånare.

Kommunen Arnarneshreppur bildades 1824 medan Hörgárbyggð kom till 2001 efter ett samgående mellan Glæsibæjarhreppur, Skriðuhreppur och Öxnadalshreppur. Beslutet att slå ihop Hörgárbyggð och Arnarneshreppur fattades vid en folkomröstning i mars i år.

Här kan du läsa mer om årets kommunalval.

Dagens citat

"With climate change there is going to be a greater strain on limited water resources in many nations."

Anna Moss, som står bakom Maplecrofts vattenrapport, i Reuters om att Island rankas som etta i världen när det gäller vattenförsörjning före Norge och Nya Zeeland.

Halldór Laxness hem får kulturminnesmärkning

Halldór Laxness hem Gljúfrasteinn i Mosfellsbær skyddas genom kulturminnesmärkning. Kulturminister Katrín Jakobsdóttir ställer sig bakom förslaget från Húsafriðunarnefnd.

Författaren Halldór Laxness är Islands ende Nobelpristagare. Han flyttade in i Gljúfrasteinn 1945 och bodde där till sin död 1998. Huset var både familjehem och arbetslokal för författaren. Staten köpte byggnaden 2002, hundra år efter Halldór Laxness födelse. Två år senare öppnades Gljúfrasteinn som ett museum för allmänheten.

Halldór Laxness arbetsrum och bibliotek ser i dag i princip ut som när han var i livet - inklusive den pulpet där han gärna stod och skrev sina böcker.

Byggnaden ritades i funkisstil av arkitekten Ágúst Pálsson. En av anledningarna till kulturminnesmärkningen är "dess samspel mellan natur och läge".

På Island finns omkring 400 skyddade byggnader. 250 av dem är fredade på grund av ålder, medan 150 är skyddade genom politikerbeslut. Kulturminister Katrín Jakobsdóttir ställde sig i det här fallet bakom Húsafriðunarnefnds förslag att skydda Gljúfrasteinn.

Utöver att fungera som ett museum över Halldór Laxness är Gljúfrasteinn också ett kulturcentrum där det regelbundet arrangeras föreläsningar och mindre konserter.

Här kan du läsa mer om Gljúfrasteinn.

Otursförföljd turist återlämnar vulkansten

Att ta med sig lavastenar hem från Island är inte bara olagligt. Det kan också medföra rejäl otur. Det har en brittisk turist fått erfara, som nu har skickat tillbaka den stulna stenen till Island för att bli kvitt oturen.

Den brittiske turisten besökte Island strax före finanskraschen hösten 2008. Trots att han visste att det var otillåtet plockade han med sig en lavasten som en souvenir. Sedan dess har allt gått åt pipan - både i privatlivet och yrkeslivet. Och han förklarar sin olycka med stenen.

Därför skickade han tillbaka stenen till Jarðvísindastofnun tillsammans med ett brev där han berättade om hur otursförföljd han blivit sedan han tog lavastenen med sig hem. Jarðvísindastofnun tog kontakt med Iceland Tourist Assistance som i sin tur hörde av sig till Norðurflug, som med helikopter lämnade stenen vid Eyjafjallajökull, platsen för Islands nyaste lavafält. Det underliga uppdraget på Jarðvísindastofnun hamnade enligt Fréttablaðið på Rikke Pedersens bord:

"Han var fullt allvarlig med det här och han skämtade inte. ... Han hade varit här på resa med sin familj och alla möjliga dåliga saker hände när han kom hem. Han var helt säker på att det berodde på stenen som han olovligen hade tagit. Han var säker på att det skulle ordna sig om han skickade den till Island."

Inom den isländska folktron finns en naturlig förklaring till olyckan. Den som störde en boplats tillhörande vättar eller älvor kunde utsättas för deras agg. Den som å andra sidan respekterade deras önskningar blev lyckosam.

Det finns goda och onda stenar, och den största chansen att träffa på lyckosamma stenar är på midsommarafton. Att kunna skilja de två sorterna åt kräver stor insikt - och etnologen Kristinn H. Schram säger att den kunskapen kanske inte fanns hos den brittiske turisten:

"Det här är naturligtvis inte någon exakt vetenskap, men i den här folktron ser man på vilket sätt den är knuten till förmån för naturvård, bönder och boskap. I det här fallet har det kanske förts över till turisterna där sådana berättelser förädlar landet."

Exakt var den brittiske turisten tog stenen framgår inte av historien. Bilden är tagen vid Krafla.

Här kan du läsa mer om isländsk folktro.

Dagens citat

"It’s easy to forgive the album’s occasional misfires because it doesn’t tiptoe about, eyes glued to the floor, apologizing for its gargantuan ambition. It does cartwheels when it bloody well feels like it, cries when it wants to, and raises the bar for songwriters like Sufjan Stevens who share similarly heady classical predilections."

Jason Killingsworth i Paste Magazine om Jónsis "Go".

Varm sommar ger stor bärskörd

Årets skörd av blåbär och kråkbär väntas bli ovanligt god. Både våren och sommaren har varit varm vilket har bäddat för rikliga mängder blått guld i den isländska naturen.

Bärplockaren Konráð Pálmason driver tillsammans med sin bror hemsidan Berjavinir. Där kan läsarna tipsa varandra om var bären finns och i vilka mängder. Sajten guidar till isländska bär över hela landet.

En av rapportörerna är läkaren Sveinn Rúnar Hauksson, som är något av Islands inofficiella bärplockningsambassadör. Han meddelar att kråkbären vid Hestfjall vid Borgarfjörður redan är mogna, även om de fortfarande är ganska små. Dessutom är blåbären på väg att få färg.

Vädret är anledningen till att bären mognar ovanligt tidigt. Våren och sommaren har varit ovanligt varm i hela landet. Även om det på sina håll också har varit betydligt torrare i markerna än vanligt, så rör det sig inte om någon torka som hotar växtligheten.

Bären väntas dock vara som bäst om ett par veckor. Både blåbär, kråkbär och odon brukar vara ganska lätta att snubbla över för den som ger sig ut på vandring.

Konráð Pálmason säger till Morgunblaðið att årets skörd väntas bli minst lika god som föregående år:

"Att döma av de rapporter jag har fått har det växt fantastiskt. Så har det också varit under de senaste åren, men på grund av årets unika väderförhållanden kunde inte utsikterna vara bättre."

Här kan du läsa mer om bärplockning på Island.

Ny väg ger Västfjordarna framtidstro

Utflyttningen från Västfjordarna är över. Finanskraschen har stärkt ekonomin i Islands ekonomiskt svagaste region och framtidsutsikterna är goda. Avsaknaden av en helårsväg mellan södra och norra Västfjordarna samt en åldrande befolkning kan bromsa uppsvinget. Det hävdar en ny rapport från Háskólinn á Akureyri gjord på uppdrag av Vegagerðin.

En tunnel under Hrafnseyrarheiði och en ny väg över Dynjandisheiði skulle inte bara korta körsträckan mellan Patreksfjörður och Ísafjörður vintertid till 146 kilometer. För kommunerna i södra Västfjordarna, framför allt Vesturbyggð och Tálknafjarðarhreppur, skulle vägen få omfattande positiva effekter.

Dagens väg över Dynjandisheiði sträcker sig på flera ställen 500 meter över havet. Men terrängen är plattare och snön inte lika riklig som över Hrafnseyrarheiði som når 552 meter över havet. Därför - samt av kostnadsskäl - är det tänkt att den nya vägen här ska gå över i stället för under berget.

Under vintern är den befintliga vägen nämligen i regel avstängd på grund av snömassor och lavinfara. Om Hrafnseyrarheiði har snöat igen finns det ingen anledning att hålla Dynjandisheiði öppen. Det innebär enligt rapporten att utbytet inom regionen minskar, och att kommunerna i söder snarare söker sig söderut än norrut mot Ísafjörður. Det medför i sin tur att regionen går miste om intäkter som hade kunnat stanna i Västfjordarna.

Kommunstyrelsen i Vesturbyggð använder också de bristfälliga kommunikationerna som ett argument mot regeringens förslag att tillfälligt flytta sysslomannen från Patreksfjörður till Ísafjörður. Sysslomannen är verksam i Vesturbyggð och Tálknafjarðarhreppur. Styrelsen fruktar att det är ett steg mot att lägga ned ämbetet i Patreksfjörður, något som skulle vara ödesdigert just på grund av det begränsade utbytet med norra Västfjordarna.

Utflyttningen har varit omfattande under de senaste decennierna. Men finanskrisen bröt åtminstone tillfälligt nedgången. Lågkonjunkturen har inte drabbat Västfjordarna lika hårt som kommunerna i sydväst. Här har varken banksektorn eller byggbranschen varit särskilt omfattande, även om bygg- och anläggninsbranschen drabbats av stora varsel även här.

Mellan 2003 och 2008 ökade tillväxten på Suðurnes med 44 procent och i Reykjavíkområdet med 41 procent. I Västfjordarna steg den med blygsamma tre procent, samtidigt som arbetstillfällena i de flesta kommunerna i regionen blev färre. Men krisåret 2008 ökade tillväxten här med nio procent, mest i hela landet.

När fiskekvotsystemet infördes skapade det stora problem för fisket i Västfjordarna. Kvoter försvann till andra delar av landet. Men fångsterna är alltjämt stabila, om än i något mindre skala. Och den höga arbetslösheten i sydväst innebär att det för första gången på länge finns förutsättningar för att befolkningen i Västfjordarna ska växa.

I dag är invånarna i regionen äldre än islänningarna i genomsnitt. De tjänar heller inte lika mycket, och de bor i billigare fastigheter - i Patreksfjörður säljs enligt Vísir radhus för 40 000 till 60 000 isländska kronor per kvadratmeter. Fisket är inte lika viktigt för någon annan isländsk region som Västfjordarna. Drygt var fjärde är verksam inom fiskeindustrin.

Undersökningen visar att utbytet mellan Ísafjörður i norr och Patreksfjörður, Tálknafjörður, Bíldudalur och Reykhólar i söder är litet. Visserligen lockar Bónus i Ísafjörður enstaka kunder med lågpriser, men resan ses inte bara som för lång utan även som för osäker. Det går enligt vissa bara att lita på att vägen är framkomlig tre månader om året. Många bosatta i södra Västfjordarna hamstrar i stället vid besök i Reykjavík. Där köps också nästan alla kläder, byggmaterial och andra specialvaror, medan livsmedel främst inhandlas i hemorten.

Rapportförfattarna tror visserligen att nya vägar blir någon mirakelkur för regionen. Avstånden är alltjämt stora och det tar tid att förändra de mönster som finns i dag. Men nya vägar skulle innebära större utbyte och därigenom bättre underlag för den service som finns i Västfjordarna. Pålitliga vägförbindelser skulle också kunna vara avgörande för att locka nya invånare till regionen.

Turismen är redan betydande i regionen, men de dåliga vägarna avskräcker även under sommaren. Sträckan mellan Reykhólar och Þingeyri på den södra vägen till Ísafjörður är enligt utredningen en av landets sämsta. Och mer turism skulle naturligtvis också stärka bygdens ekonomi.

Ett besked om när tunneln under Hrafnseyrarheiði kan byggas väntas i höst. Gruppen Áfram vestur föreslår i ett uttalande att pensionsfonder och liknande institutioner ska finansiera vägen genom obligationer - på så sätt ska vägen kunna stå klar om fem år.

Här kan du läsa mer om vägsituationen i Västfjordarna.

Dagens citat

"Jag är bara uppåt och oerhört stolt över att få flyta med i samma ämne som litteraturdrottningar som Jane Austen och kungen Halldór Laxness. ... Jag kan både Salka Valka och Sjálfstætt fólk utantill. Jag längtar mest över att få skriva in mig i det här facket. Det låter helt underbart. All möjlig känd kärleksanknuten litteratur."

Författaren Þorbjörg Marínósdóttir i Vísir om att hennes bästsäljare Makalaus är ingår i en kurs över hur kärlek skildras i skönlitteratur på Háskóli Íslands i Reykjavík.

Foto: Forlagið

Tobisfiskarna räcker inte till lunnefåglarna

Tobisfiskarna är flest i Faxaflói. Men fisken räcker inte till för att hålla samma nivå på beståndet av lunnefåglar. Bristen på mat gör att allt färre vuxna fåglar tar hand om sina ungar.

Hafrannsóknastofnunin har undersökt beståndet av tobisfiskar på fyra platser där lunnefågeln är beroende av dem som föda. Resultaten är nedslående. Den fisk som finns i havet härstammar främst från 2007, och räcker inte för att behålla dagens bestånd av lunnefåglar. Det säger Valur Bogason till Fréttablaðið:

"Huvudresultatet är att återväxten i beståndet av tobisfiskar de två senaste åren inte är tillräckligt stor för att upprätthålla beståndet."

Tobisfiskar är huvudfödan för lunnefåglarna. Mest tobisfisk finns enligt rapporten i Faxaflói mellan Reykjanes och Snæfellsnes. I Breiðafjörður samt i synnerhet runt Västmannaöarna samt vid Vík í Mýrdal och Ingólfshöfði är antalet mindre.

Att 2008 var ett svagt år för tobisfiskarna gör att det nu behövs en bra årgång för att säkra fågelbestånden. Men inget tyder än så länge på att 2010 skulle bryta den negativa trenden.

Effekterna är dock tydligast på Västmannaöarna där tillgången är sämst. Där minskar också silvertärnan i antal, och den är bara en av många sjöfåglar som till stor del lever på tobisfiskar. Samma fiskar är också föda för valar och större rovfiskar.

När lunnefåglarna är små är tobisfiskarna särskilt viktiga som föda. Föräldrarna ger ofta ungarna större fiskar när tobisfiskar saknas, men dessa är ofta svåra att svälja. Många lunnefåglar har därför slutat se till sina ungar på grund av matbristen. Och det innebär att de går en säker död till mötes, samtidigt som beståndet av lunnefåglar fortsätter att minska på Västmannaöarna.

Jakten på lunnefåglar har därför även i år minskats till fem dagar. Men få jaktlag väntas ge sig ut med håvarna för att fånga lunnefåglar. I stället får arrangörerna av festivalen þjóðhátíð på Hemön, där lunnefågel är ett givet inslag på menyn, köpa fåglar fångade i andra delar av landet.

Här kan du läsa mer om lunnefågeln.

Kommuner vill inte mista ringvägen

Ringvägen kan kortas vid Varmahlíð, Blönduós och Breiðdalsheiði. Men i samtliga fall säger de berörda kommunerna nej till den föreslagna vägsträckningen.

För varje år som går brukar ringvägen runt Island bli något kortare. Nu är den strax över 130 mil, men planerna på att kapa ytterligare några mil är inte populära i de berörda kommunerna. De fruktar nämligen att många företagare kommer att få det svårt om inte ringvägen längre går genom tätorten.

I infrastrukturplanerna ingår att minska restiden mellan Reykjavík och Akureyri. I dag är avståndet knappt 39 mil och den som håller hastighetsbegränsningarna kör sträckan på fyra och en halv timme.

Två förslag skulle korta resan med två mil och en kvart. Vegagerðin vill nämligen dra ringvägen förbi Varmahlíð och Blönduós. Den första kortningen motsvarar fyra kilometer, den andra sexton.

Ágúst Þór Bragason, kommunstyrelsens ordförande i Blönduósbær, säger till Vísir att det inte finns något beslut som kan omsättas i en ny detaljplan. Men kommuninvånarna är emot en ny väg. En sådan skulle kunna innebära färre besök i tätorten och därmed också sämre intäkter och färre arbetstillfällen. I Húnavatnshreppur har kommunen visserligen fått ta emot många skrivelser där personer ställer sig positiva till den nya sträckningen, men det rör sig enligt Morgunblaðið främst om personer bosatta i Akureyri som står bakom breven.

Kommunikationsminister Kristján Möller jagar också pengar till att finansiera Vaðlaheiðargöng, en tunnel längs med ringvägen nordost om Akureyri vid Eyjafjörður som ska korta körsträckan med 16 kilometer, skriver Vikudagur.

Vid Breiðdalsheiði mellan Egilsstaðir och Breiðdalsvík på östra Island vill kommunstyrelsen i Fjarðabyggð att ringvägen får en ny sträckning på den södra sidan Breiðdalsá medan Fljótsdalshérað säger nej. Det negativa beskedet motiveras enligt Austurglugginn bland annat med att det vore att offra trafiksäkerheten. Fjarðabyggð anser däremot att en flytt är säkrare och bättre.

Några som inte är lika entusiastiska över att ha ringvägen in på knuten är en familj bosatt vid Akurbrekka mellan Brú och Hvammstangi. Kissnödiga resenärer brukar nämligen ofta stanna till vid gården för att uträtta sina behov - ibland kissar de till och med inne på tomten. Þórunn Helga Þorvaldsdóttir säger till Vísir att hon ibland till och med hittar blöjor i trädgården:

"Det är precis som om folk inte fattar att det här är människors hem. Vi skulle aldrig göra så i Reykjavík."

Planerna på att ta ut vägtullar vid in- och utfarterna till Reykjavík väcker också starka känslor. Framstegspartiets Höskuldur Þórhallsson säger till Vísir att en sådan avgift i praktiken blir en landsbygdsskatt som inte uppmuntrar huvudstadsborna att röra sig utanför Reykjavíkområdet. Regeringen tror däremot att vägtullarna skulle få samma effekt både för stads- och landsbygdsbefolkning.

Ragnheiður Hergeirsdóttir, tidigare socialdemokratisk borgmästare i Árborg, säger till Vísir att hon kan tänka sig vägtullar på 200 isländska kronor om det inte finns något annat sätt att finansiera utbyggnaden av en säkrare väg mellan Selfoss och Reykjavík. I grannkommunen Hveragerði vill kommunstyrelsen inte ha några vägtullar.

Här kan du läsa mer om planerna på att korta ringvägen.

Dagens citat

"Vulcanologists and meteorologists now have a better understanding of the ash. ... We had to make sure that we didn’t jeopardize safety. ... But if the same thing happened again, we wouldn’t have to close the same amount of airspace. ... We now have three different concentration levels of ash. ... Firstly, where it is not safe to fly, secondly, where planes should take precautions and thirdly, where there are low concentrations and they need not take precautions."

Joe Sultana vid Eurocontrol i The New York Times om flygbranschens lärdomar av vulkanutbrottet vid Eyjafjallajökull - läs mer om utbrottet här.

Växtligheten allt tätare på Surtsey

Kärlväxterna fortsätter att minska i antal men öka i utbredning. För första gången blommar kvannen på Surtsey och kråkbärsbuskarna är fulla av bär. Det visar Náttúrufræðistofnun Íslands årliga expedition till ön.

1965 påträffades 69 olika arter av kärlväxter på Surtsey. Sedan dess har antalet långsamt minskat. I år räknades 60 arter, en färre än förra sommaren.

Men växtligheten fortsätter att bre ut sig över ön och blir allt tätare. Grönskan sprids också allt mer kring de stora fågelområdena vid Surtseys sydspets.

Fågellivet är lika rikt som tidigare år. Omkring 200 måspar lade ägg på Surtsey. Den vanligaste fågeln är havstrut. Andra fåglar som förökar sig på ön i år är tobisgrissla, stormfågel, snösparv, ängspiplärka, sädesärla och korp. Hur det går med återväxten för lunnefågel och tretåig mås är osäkert i år.

Att kvannen nu för första gången blommar på Surtsey betyder sannolikt att den kommer att fortsätta att breda ut sig. Den har tidigare haft det svårt på ön. Men den kvanne som har slagit ut är 120 centimeter hög och väntas skapa över 20 000 frön i höst. 87 olika lavar finns på ön och de sprider sig snabbt trots den otacksamma miljön. Kråkbärsbuskarna ger också bär på Surtsey för första gången.

Allt fler småkryp verkar också trivas på vulkanön. Ärtflyn har nu hittat till Surtsey och flera små spindlar ökar i antal.

Expeditionen besökte också Álsey och Elliðaey, två av de obebodda Västmannaöarna som inte har undersökts på samma sätt på över 40 år. På Álsey hittades 18 arter av kärlväxter och på Elliðaey 23 arter. Antalet på Álsey var samma som vid den tidigare undersökningen. Grådraba och vägtåg påträffades på Elliðaey, två arter som aldrig har setts på de yttre öarna förut.

Växtligheten på öarna beskrivs som artfattig och enhetlig, men den är också riklig. I synnerhet där sjöfåglarna håller till är växtligheten omfattande. Biologerna noterar också att samma typ av miljö håller på att skapas på Surtsey.

Här kan du läsa mer om flora och fauna på Surtsey och här mer om hur ön bildades.

Foto: Borgþór Magnússon/Náttúrufræðistofnun Íslands

Island får blågrönt miljöparti

Nej till EU, EMU, IMF och Icesave. Fokus på fria marknader och miljöfrågor. Det är huvuddragen i Hægri-grænirs program, ett parti som bildades på nationaldagen den 17 juni och siktar på att ställa upp i nästa alltingsval.

Ryktena om nya partibildningar och splittringar duggar fortfarande tätt på Island. Det talas alltjämt om missnöje inom Gröna vänstern, där vissa medlemmar sägs tycka att partiet kompromissat i för många kärnfrågor i koalitionen med Socialdemokraterna. Enligt Morgunblaðið väntas en partibildning till hösten som vilar på en mer uttalat socialistisk grund. En som tidigare har pekats ut som tänkbar ledare är Ögmundur Jónasson, alltingsledamot för Gröna vänstern som lämnade regeringen på grund av Icesave-frågan.

Även inom Självständighetspartiet finns ett utbrett missnöje med partiets Europapolitik. Många framträdande medlemmar såg landsmötets beslut att kräva att ansökan om EU-medlemskap dras tillbaka som politisk verklighetsflykt. Kritikerna hävdar att partiet nu främst tjänar fiskets och lantbrukets särintressen, och kan få svårt att regera ihop med några andra än Gröna vänstern.

Sådana svårigheter ser dock inte partiledaren Bjarni Benediktsson. Han säger till Bændablaðið att om Självständighetspartiet åter hamnar i regeringsställning kommer partiet att arbeta för att ansökan dras tillbaka, förhandlingarna avbryts och Island stannar utanför unionen.

Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir, som nyligen lämnade sin post som vice ordförande, säger till Stöð 2 att EU hade kunnat lösa Islands problem med en svag och liten valuta. Förre partiledaren och statsministern Þorsteinn Pálsson kallar den nya EU-linjen för olycklig:

"Det är första gången som Självständighetspartiet avsäger sig från inflytande över förhandlingar om närmare samarbete med nationer i Europa. För det andra tycker jag att det är odemokratiskt att återkalla alltingets beslut om att inleda medlemsförhandlingar i stället för att se vad resultatet av förhandlingarna blir och låta folket själva fatta beslut i en folkomröstning. För det tredje tycker jag att det här beslutet är mycket dåligt för Självständighetspartiet det kraftigt begränsar möjligheterna till regeringssamarbete och faktiskt enligt min mening utesluter en bredare regeringskoalition nära politikens mittlinje som jag tror att det har varit stor efterfrågan på."

Guðbjörn Guðbjörnsson, som haft flera förtroendeuppdrag inom Självständighetspartiet, lämnade partiet i protest efter landsmötet. Han hävdar att EU-vännerna inom Sjálfstæðir Evrópumenn har blivit utfrysta och skriver i ett blogginlägg att Davíð Oddssons ande fortfarande svävar över partiet. Också förre ambassadören Einar Benediktsson och prästen Þórir Stephensen har avbrutit sitt medlemskap.

Hittills finns det dock inget som tyder på att Självständighetspartiet är på väg att splittras, även om det efter landsmötet ryktades om planer på en ny partibildning. Antalet medlemmar som lämnat partiet i protest är enligt Stöð 2 lågt.

Men om så sker pekar DV ut just Þorsteinn Pálsson som en tänkbar ledare. Han vill visserligen inte splittra partiet, men kan kanske tänkas vara intresserad om någon annan står för startskottet.

Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir är enligt DV en annan kandidat. Hon har en stark ställning inom Självständighetspartiet, men har försvagats sedan hon hoppade av som vice ordförande och tog timeout från alltinget. Kanske har hon inte längre så mycket att förlora - eller vinna - inom Självständighetspartiet. Många såg det också som ett svek när hon gick emot partilinjen i EU-frågan. Men risken finns förstås att samma affärer som är en belastning för henne nu också skulle bli det i ett nytt parti.

Till nästa alltingsval siktar också Þjóðarflokkurinn, Folkpartiet, på en återkomst. Partiet driver en utpräglad landsbygdspolitik men har inte ställt upp i val sedan 1991. Hur partiprogrammet ser ut i dag är oklart.

Ett blågrönt alternativ ska också börja kämpa om de isländska väljarna. Hægri-grænir vill dra tillbaka ansökan om EU-medlemskap, avbryta samarbetet med Internationella valutafonden och gå domstolsvägen med Icesave. Partiledaren, ekonomen Guðmundur Franklín Jónsson, säger till Smugan att de högergröna redan har ett hundratal sympatisörer:

"Högergrön ideologi kallas ibland blågrön ideologi. ... Det finns massor av folk på högerflanken som har ett stort intresse av naturvård. Det var självständighetspartister som grundade Ferðafélag Íslands, Útivist och andra liknande organisationer. Man vill njuta av naturen och samtidigt utnyttja den. Och är helt emot EU, IMF och Icesave."

I punktprogrammet finns bland annat förslag på att lägga ned 600 offentliga nämnder, sänka styrräntan till en procent och en enhetsskatt på 19 procent för alla som tjänar minst 250 000 isländska kronor i månaden.

Hægri-grænir vill också öka möjligheterna till folkomröstningar och begränsa bidragen till politikernas personvalskampanjer till 50 000 kronor. Partiet tänker inte ställa upp i kommunalval, och om Hægri-grænir någon gång kommer i regeringsställning ska ministrarna helst rekryteras utifrån.

Här kan du läsa mer om Självständighetspartiets landsmöte och här mer om Þjóðarflokkurinn.

Dagens citat

"This stuff attracts people with a strong authoritarian image of God, and who believe that he — it’s almost always a he — does in fact punish people who do not follow his rules."

Wade Clark Roof, professor i amerikansk religion vid University of California, i The Salt Lake Tribune om varför vissa religiösa ledare förklarar vulkanutbrottet vid Eyjafjallajökull som guds straff för bland annat isländsk asatro och rättigheter för homosexuella - läs mer om utbrottet här.

Gästblogg: Väg 427

Sommaren 2010 var vi på Island och bodde utmärkt vid den berömda Blå Lagunen (Bláa Lónið) utanför Grindavik. När vi skulle köra vidare till Hverargerdi (Hverargerði) med vår hyrda Suzuki Swift frågade jag receptionisten på hotellet om kustvägen 427 var okej, eftersom jag hade den vackra "Highway 1" mellan San Francisco och Los Angeles i tankarna.
Receptionisten sa: "det är en del vägarbeten på sträckan men annars är det en vacker väg utmed kusten".

Den vackra vägen visade sig vara just så till en början men sedan tog plötsligt asfaltsvägen slut och grusvägen vid, se bild!
Denna vägen var inte utmärkt "4x4" men borde sannerligen varit det. Vi trodde att detta kanske bara var en kort sträcka grusväg så vi satsade på att skutta vidare i 1:ans och 2:ans växel över tvättbrädsvägen i 10-20 km/h med vår lilla bil som definitivt inte var gjord för denna typ av väg!
Efter varje krön och kurva hoppades vi att grusvägen äntligen skulle ta slut men vi blev lika besvikna varje gång.
Grusvägen varade nästan ända hela vägen till Thorlakshöfn (Þorlákshöfn), se bild, en sträcka på 55 km.
Allting skakade och hade vi haft njursten hade dessa nu varit ett minne blott (!) men bilen höll tursamt nog.

Emellertid hände det inte något oväntat på vägen eftersom vägarna var i stort sett öde, det fanns ingen kiosk, bensinmack eller ens en annan bil eller människa under långa perioder, men det blev inte desto mindre ett äventyr vi sent kommer att glömma!

Mats (text) och Ulrika (foto)

Vill du också gästblogga på Islandsbloggen? Läs mer här.

Här kan du läsa mer om väg 427 och här och här kan du läsa mer om regionen.

Ásmundur Einar Daðason: Hot bakom ja till EU

EU-kritikerna inom Gröna vänstern skulle inte tvingas sluta upp bakom Socialdemokraternas Europapolitik. Men när det blev dags att rösta i alltinget fick vissa EU-motståndare regelrätta hot från ja-sidan. Det hävdar alltingsledamoten Ásmundur Einar Daðason.

För ett drygt år sedan lyckades statsminister Jóhanna Sigurðardóttir med en politisk manöver som länge tyckts omöjlig - trots en majoritet av EU-kritiker i alltinget lyckades hon samla tillräckligt många bakom sig för att få klartecken till att inleda förhandlingar om villkoren för isländskt inträde i unionen.

EU-frågan var tillsammans med Icesave-tvisten den största utmaningen för regeringssamarbetet mellan Socialdemokraterna och Gröna vänstern. När alltinget med 33 röster mot 28 ja tog ställning för att ansöka om EU-medlemskap var det ströröster från oppositionen som räddade Jóhanna Sigurðardóttir. Fem av Gröna vänsterns tretton ledamöter, Atli Gíslason, Þuríður Backman, Lilja Rafney Magnúsdóttir, Ásmundur Einar Daðason och Jón Bjarnason, röstade nej.

När alltinget röstade om Icesave på 2009 års näst sista dag godkändes avtalet med 33 röster mot 30. Ásmundur Einar Daðason var då under ytterst hård press, och var den siste inom Gröna vänstern att bestämma sig för att rösta ja. Nu röstade även oberoende Þráinn Bertelsson ja till förslaget - annars hade både Icesave-frågan och regeringens framtid vilat i Ásmundur Einar Daðasons händer.

Ásmundur Einar Daðason har också ställt sig bakom en tvärpolitisk motion - med undertecknare från samtliga partier utom Socialdemokraterna - som kräver att ansökan om EU-medlemskap dras tillbaka.

Förra sommarens omröstning var känslosam. Vissa röstade med tårar i ögonen. Utbildningsminister Katrín Jakobsdóttir sammanfattade förmodligen kluvenheten inom delar av Gröna vänstern när hon motiverade sitt ställningstagande:

"Jag anser att Island klarar sig bättre utanför EU än inom EU. Men jag anser också att det har blivit dags för folket att ta ställning."

Katrín Jakobsdóttirs argument återkom hos flera politiker inom Gröna vänstern. Även om partiet vill att Island stannar utanför EU, så kan det vara värt att se vad islänningarna själva tycker. Då var opinionsläget heller inte lika EU-skeptiskt som i dag.

Att det inom Gröna vänstern knorrats om att partiet kompromissat alltför mycket med regeringen är ingen hemlighet. Partiet ville innan regeringssamarbetet både bli kvitt Internationella valutafonden, skicka Icesave-tvisten till domstol och inte närma sig EU.

Ásmundur Einar Daðason skriver nu i Morgunblaðið (artikeln finns inte på nätet, bitar finns här och här) att det förekom direkta hot inför omröstningen om EU-medlemskap i alltinget. Gröna vänsterns ledamöter hade fått löftet om att få rösta i enlighet med sin övertygelse - men i stället försökte vissa påverka dem till att rösta ja, annars skulle regeringssamarbetet vara i fara:

"Det kommer länge att dröja kvar i minnet vilka metoder som användes när frågan drevs igenom tinget. Trots att det var överenskommet om att alla skulle rösta fritt hotades enskilda ledamöter och ministrar från Gröna vänstern, eftersom det antogs att den första riktiga vänsterregeringens liv hängde på omröstningen och att läget var sådant att det kunde hänga på den vederbörandes röst. Oavbrutet skickande av sms till enskilda ledamöter medan omröstningen pågick är ett exempel på samma sak. De innehöll hot om regeringssammanbrott om inte vederbörande gav sitt stöd för ansökan om medlemskap. De här odemokratiska arbetsmetoderna var inte i linje med den mer representativa parlamentarism som regeringspartierna har talat om."

Katrín Jakobsdóttir säger till Vísir att hon inte fick några hot och att hon heller inte känner till några sådana. Att det förekom påtryckningar både från Gröna vänstern och Socialdemokraterna inför Icesave-omröstningen i december är välkänt. Ásmundur Einar Daðason hävdar alltså att flera personer agerade likadant även inför alltingets EU-beslut. Om så är fallet påverkar det knappast dagens Europapolitik i någon större omfattning. I alltinget finns det i nuläget inga rimliga utsikter för att nå en majoritet för EU-medlemskap.

Men det öppna missnöjet inom Gröna vänstern betyder däremot att Jóhanna Sigurðardóttir kanske inte kan räkna med samma motvilliga uppslutning från koalitionspartnern nästa gång det behövs. Och då kan återigen regeringens framtid stå på spel.

Förhandlingarna om villkoren för EU-inträde skulle ha börjat i höst, men enligt Bloomberg flyttas starten fram till i morgon. Att få i gång förhandlingarna sägs vara ett sätt att försöka tackla den EU-kritiska opinionen på Island.

I dokumentet som nyhetsbyrån tagit del av finns inget krav på att valfångsten måste upphöra, något som såväl Tyskland som Europaparlamentet kräver. I övrigt pekas de väntade problemområdena ut - fisket, jordbruket, skyddstullar, valutarestriktioner och finansväsendet:

"Serious efforts will be required particularly in the areas of fisheries, agriculture and rural development, environment, free movement of capital, and financial services in order to meet the accession criteria."

Självständighetspartiet vill dock att utrikesminister Össur Skarphéðinsson stannar hemma. I stället för att åka till Bryssel borde han enligt partiet vänta med resan tills alltinget har behandlat den motion som vill att ansökan om EU-medlemskap återkallas.

Össur Skarphéðinsson håller inte med och hänvisar till att beslutet om att ansöka om EU-medlemskap fattades av en majoritet i alltinget. Dessutom hävdar han i Morgunblaðið att stödet för inträde i unionen har ökat snarare än minskat i parlamentet.

Den svåraste frågan att lösa i förhandlingarna är enligt Össur Skarphéðinsson fisket. Men också jordbruket, glesbygdspolitik, livsmedelssäkerhet och ekonomi kommer att bli centrala frågor.

Island har fått uppskov med att ge sin syn på hanteringen av Icesave-tvisten till Eftas tillsynsmyndighet. Island ska nu svara i början av september, rapporterar Vísir. Samma månad väntas också Internationella valutafondens tredje översyn av Islands ekonomi äga rum.

Här kan du läsa mer om Islands väg mot EU.

Dagens citat

"Köpet av ett företag som går den här vägen tycker jag är en så allvarlig händelse för all vår framtid och strider så emot vår politik att jag skulle ha mycket svårt att stödja en regering som inte gör allt som står i dess makt till att stå i vägen för att den här försäljningen går igenom."

Þuríður Backman, alltingsledamot för Gröna vänstern, säger i Vísir att Magma Energy Swedens köp av HS Orka kan äventyra regeringssamarbetet - läs mer om affären här.

Nygammal kommunstyrelse i Reykhólahreppur

Kommunalvalet i Reykhólahreppur ogiltigförklarades eftersom de röstberättigade på Flatey och Skáleyjar inte fick någon information om valet. Men de fem personer som röstades in i kommunstyrelsen då fick nytt förtroende när befolkningen i går på nytt gick till val.

Valresultatet i Reykhólahreppur i sydvästra Västfjordarna underkändes sedan det visade sig att kommunledningen glömt att informera de tio röstberättigade på Skáleyjar och Flatey, två öar i Breiðafjörður, om valet. Det är första gången i Islands historia som ett val görs om på grund av att några kommuninvånare glömts bort.

I stället fick den kommunstyrelse som valdes 2006, Gústaf Jökull Ólafsson, Egill Sigurgeirsson, Karl Kristjánsson, Rebekka Eiríksdóttir och Sveinn Ragnarsson, styra kommunen i ytterligare två månader.

Flateybon Hafsteinn Guðmundsson överklagade valresultatet till sysslomannen i Patreksfjörður. Och den här gången fick han möjlighet att åka in till kommunkontoret i Reykhólar för att rösta.

Men resultatet blev att samma fem personer som röstades in i kommunstyrelsen den 29 maj fick nytt förtroende även i lördags. Däremot fick en annan kandidat flest röster, och bland ersättarna finns ett nytt namn.

Valdeltagandet var 64,4 procent, 2,4 procentenheter högre än i valet i maj. Av 208 röstberättigade gick 134 till valurnorna. 24 av dessa förtidsröstade. Totalt spreds rösterna i valet till kommunstyrelsen på 46 personer.

Flest röster fick Andrea Björnsdóttir (106 röster), Eiríkur Kristjánsson (103), Ásta Sjöfn Kristjánsdóttir (95), Sveinn Ragnarsson (82) och Gústaf Jökull Ólafsson (72). I det ogiltigförklarade valet fick Ásta Sjöfn Kristjánsdóttir 82 röster, Gústaf Jökull Ólafsson 75 röster, Eiríkur Kristjánsson 64 röster, Andrea Björnsdóttir 58 röster och Sveinn Ragnarsson 55 röster.

Som ersättare valdes Eggert Ólafsson (53 röster), Björn Samúelsson (49), Vilberg Þráinsson (47), Áslaug Guttormsdóttir (21) och Guðrún Guðmundsdóttir (15). Den senare valdes i stället för Eygló Kristjánsdóttir, som blev en av ersättarna i valet i maj.

Eftersom inga partier ställde upp blev valet i stället ett renodlat personval, där samtliga myndiga kommuninvånare är valbara. Tre personer hade dock avsagt sig möjligheten att bli invald i kommunstyrelsen.

Här kan du läsa mer om valet i Reykhólar.

Björk i ordkrig om Magma Energy

Trycket mot svensk-kanadensiska Magma Energy ökar. 15 000 islänningar har snart tagit ställning emot försäljningen av HS Orka, och företagets vd Ross Beaty lyckas inte övertyga Björk om avsikterna med köpet.

Namninsamlingen mot Magma Energys köp av HS Orka, Islands tredje största energibolag, har snart samlat 15 000 underskrifter. Där återfinns också några påhittade, som Magma Energy, Georg Bjarnfreðarson och Andrés Önd (Kalle Anka), men det politiska trycket tycks börja bli problematiskt både för regeringen och köparen.

Gröna vänstern är än så länge det enda partiet som enhälligt tagit ställning mot försäljningen. Beslutet fattades under ett möte med riksdagsgruppen i fredags, uppger Fréttablaðið. Árni Þór Sigurðsson, ordförande för utrikesnämnden, skriver i ett blogginlägg att det är viktigt att naturresurserna tillhör folket. Annars riskerar Island ännu ett fiskekvotsfiasko där staten inte får något tillbaka från dem som utnyttjar naturtillgångarna.

Men även inom Socialdemokraterna börjar allt fler ifrågasätta affären. Skúli Helgason, ordförande för näringsnämnden, skriver i Pressan att köpet bör utredas och regelverket granskas.

Näringsminister Katrín Júlíusdóttir säger till Morgunblaðið att avståndet mellan Socialdemokraterna och Gröna vänstern i frågan inte är särskilt långt. Hon säger också att det inte finns något ultimatum eller liknande när det gäller affären som riskerar regeringssamarbetet:

"Vi har ett gott samarbete om hur vi ska arbeta med den här frågan framöver, bägge partierna. Det är något slags spökhistoria som cirkulerar om att de ställer oss mot väggen. ... Staten är naturligtvis ingen part i det här avtalet, så att bara direkt riva upp det finns inte i bilden. Å andra sidan gäller frågan om hur vi vill se ordningen i framtiden och med det arbetar vi."

Men Guðfríður Lilja Grétarsdóttir, alltingsledamot för Gröna vänstern, säger till Vísir att hon inte kan ge sitt stöd till en regering som godkänner Magma Energy Swedens köp av HS Orka. Hon anser att det inte räcker att begränsa nyttjanderätten till energikällorna på Reykjanes, och att regeringen har möjlighet att ingripa eftersom försäljningen hotar allmänhetens intressen.

Magma Energy är ett kanadensiskt bolag. För att kunna köpa HS Orka skapade Magma Energy ett dotterbolag i Sverige, vars enda verksamhet är att förvalta aktierna i HS Orka. Lagen föreskriver nämligen att köparen av HS Orka är isländsk eller verksam inom EES-området.

HS Orka har 66 000 kunder och äger nyttjanderätten till energikällor på Reykjanes. Den rätten gäller i 65 år med möjlighet till förlängning i ytterligare 65 år.

HS Orka hamnade i händerna på Magma Energy efter en serie av affärer. Staten sålde först ut sina aktier i bolaget till Geysir Green Energy. Då tilläts bara privata köpare. Orkuveita Reykjavíkur sålde senare sitt innehav i HS Orka till Geysir Green Energy, som i sin tur sålde aktierna vidare till Magma Energy. Vid flera tillfällen har staten och pensionsfonderna försökt gå in i affären, men utan att lyckas.

Frågetecknen gäller främst Magma Energys avsikter och finansiering av affären, men många kritiker siktar också in sig på att dotterbolaget i Sverige skapades enbart för att förvalta aktierna i HS Orka.

Den namninsamling som tillkommit på initiativ av Björk Guðmundsdóttir, Oddný Eir Ævarsdóttir och Jón Þórisson har snart samlat fem procent av befolkningen. De senaste dagarna har Björk och Ross Beaty, vd för Magma Energy, hamnat i ett regelrätt ordkrig i The Reykjavík Grapevine.

Det började med att Ross Beaty - i ljuset av att Magma Energy just nu genomför en nyemission där han själv går in med mer kapital - erbjöd Björk att köpa in sig i bolaget:

"I have a cheeky proposal to Björk: if she is so worried about foreign investors buying HS Orka, why doesn't she, with all her millions invest in buying some of HS Orka? I offer her a 25% stake at no profit to Magma - she can buy the shares at exactly what it cost us. That is what I am offering the pension funds. Let her put her money where her mouth is, as I am personally doing."

Björk kontrade i The Reykjavík Grapevine genom att hävda att Ross Beaty knappast riskserar något genom köpet av HS Orka, eftersom affären till stor del finansieras av ett lån där aktierna utgör den enda säkerheten:

"You offering me shares in hs orka shows that you totally miss my point. I feel this company should not be privatized, it should be given back to the people. Therefore I am not interested in shares. But if I would get the same deal as you, a 70% bulletloan from Icelanders to buy usage of their own resources, I might reconsider, who wouldn´t? You didn’t really put your money where your mouth is, did you?"

Ross Beaty svarade i sin tur på Björks frågor - men hon skriver i The Reykjavík Grapevine att hon fruktar att Magma Energy inte är de välgörare för den isländska ekonomin som bolaget utger sig för att vara:

"Meanwhile you are trying to buy access to geothermal energy in Hrunamannaafrétt and the Mývatn area as well as rights to freshwater in Öræfi. You are contacting landowners, municipal governments, engineering firms and more. You have also been pressuring Landsvirkjun for the development rights to the Bjarnarflagsvirkjun power plant which is one of the most potentially profitable enterprises in our country. You have also commissioned a report on the possibility of harnessing geothermal energy at Reykjahlíð and Vogar, which does not meet the requirements of the Icelandic state regulations for development; you want to get the rights and therefore pressure Landsvirkjun if they don’t want to work with you. Could it be that Magma Energy is not, like you seem to want to prove in your answer to me, helping Icelanders in their recovery to build up hs orka, but rather you are trying get hold of anything you can get hold of and are knowingly abusing the weak positions of Landsvirkjun, Icelandic municipalities and individuals? And everything behind the nation’s back?"

Här kan du läsa mer om Björks kamp för att stoppa försäljningen av HS Orka.

Dagens citat

"Det er veldig uklart hva utfallet av høyesterettsdommen blir. Det er ikke endelig avklart hvilken behandling lånene skal få. ... Noen låntagere må trolig betale tilbake store summer i islandske kroner, mens andre vil få en meget lett gjeldsbyrde. ... Hvis det går slik at de som har lånt bare må betale de lave utenlandske rentene på det opprinnelige lånebeløpet i islandske kroner, vil det få store konsekvenser for bankene og hele det finansielle systemet. Staten må gå inn med ganske store penger."

Þórólfur Matthíasson, professor i ekonomi vid Háskóli Íslands, i Aftenposten om ovissheten kring myntkorgslånen - läs mer här.

Nu står Självständighetspartiet bakom protesterna

Bara 11,4 procent av Självständighetspartiets väljare ansåg i december 2008 att protesterna mot den sittande regeringen representerade en majoritet av folket. När manifestationerna nu riktar sig mot den rödgröna koalitionen tycker 65,4 procent av partiets sympatisörer att en majoritet av islänningarna står bakom demonstrationerna.

Missnöjesyttringarna mot regeringen fortsätter. Nästan dagligen arrangeras någon form av protestaktioner. Många av dem riktar in sig på hushållens skuldbörda, där kritikerna alltjämt anser att den rödgröna koalitionen har gjort alldeles för lite, men även mot Internationella valutafondens arbete.

Räknat i antal deltagare är dock demonstrationerna inte lika kraftfulla som de som fick regeringssamarbetet mellan Självständighetspartiet och Socialdemokraterna att kollapsa.

I december 2008, när bankerna kollapsat och Självständighetspartiet alltjämt var i regeringsställning, ansåg bara 11,4 procent av sympatisörerna att demonstranterna representerade en majoritet av folket. Bland dem som då ville se Socialdemokraterna och Självständighetspartiet regera vidare höll 21,2 procent med om att protesterna återspeglade folkets vilja. 89 procent av dem som ville bli kvitt regeringen menade att manifestationerna var i harmoni med islänningarnas åsikter.

Nu ser det annorlunda ut. När Självständighetspartiet är i opposition anser 65,4 procent av väljarna att demonstranterna representerar en majoritet av folket. Det visar en opinionsmätning utförd av MMR.

Hos regeringspartierna är trenden den motsatta. Då höll 90,9 procent av Gröna vänsterns väljare på demonstranterna. I dag är andelen 58,4 procent. 65,5 procent av Socialdemokraterna ställde sig på regeringskritikernas sida i december 2008. I dag anser 36,8 procent att demonstranterna talar för folket.

Anmärkningsvärt är att fler islänningar nu anser att protesterna motsvarar åsikterna som finns hos en majoritet av folket. 70,3 procent tror att merparten ställer sig bakom demonstranternas budskap. I december 2008 var andelen 66,2 procent - samtidigt som antalet personer som deltog i manifestationerna var betydligt större.

49 procent av regeringens anhängare tror att demonstranterna representerar folket. Bland dem som inte ger sitt stöd till regeringen växer andelen till 77,2 procent.

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

Äkta vulkanaska på frimärken från Eyjafjallajökull

Den som inte upplevt vulkanutbrottet vid Eyjafjallajökull på nära håll får en ny chans. Íslandspóstur lanserar nämligen tre frimärken med vulkanmotiv som är bestrukna med finkornig aska från Eyjafjallajökull.

Det är alltjämt lugnt vid Eyjafjallajökull även om utbrottet inte formellt har förklarats som avslutat. Jordskalven under glaciären är fortsatt glesa och svaga. Någon ny magma strömmar inte in under Eyjafjallajökull.

I stället pågår arbetet med att rensa regionen från aska. Floder och vattendrag saneras från vulkanaska som grävs upp med hjälp av grävmaskin. Askan har bidragit till att höja flodbädden och därmed också vattenståndet. Därför finns det risker för översvämningar vid häftiga regn om inte askan fraktas bort.

Saneringsarbeten pågår också vid Seljavallalaug, ett vackert utomhusbad nära Eyjafjallajökull. Men Páll Andrésson säger till Morgunblaðið att det kommer att dröja ett tag innan den natursköna platsen återfår sin lyster:

"Dalen var vacker. Där grönskade allt och det var små bäckar i varje skreva. Nu är dalen som en död mans grav."

En stor del av vulkanaskan föll över Nordatlanten. Där undersöker nu forskare om askan kan förklara de högre halter av järn som noterats, rapporterar BBC.

Den som inte har fått nog av askan eller inte har fått möjligheten att smaka på den får nu genom Íslandspóstur chansen att slicka på den i mindre doser. Tre nya frimärken har nämligen bestrukits med aska som föll vid Eyjafjallajökull den 17 april i år.

Askan är så kallad trachyandesit, magma som innehåller 60 procent kisel. Vulkanaskan var över 1 100 grader varm när den föll över glaciären.

Frimärket för inrikes brev är ett fotografi taget av Óskar Ragnarsson vid Fimmvörðuháls, de två frimärkena för utrikes brev är tagna av Ragnar Th. Sigurðsson vid Eyjafjallajökull.

Här kan du läsa mer om vulkanutbrottet vid Eyjafjallajökull.

Dagens citat

"Att jungfrulegenderna i norrön översättning har anpassats till de isländska ättesagornas värld är på flera sätt tydligt. De brutala romerska hövitsmän och prefekter som vill tvinga jungfrumartyren till underkastelse kallas till exempel 'jarlar', och de romerska avgudar som man vill tvinga henne att dyrka kallas Tor och Oden i stället för originalets Jupiter och Merkurius."

Lars Lönnroth i Svenska Dagbladet om hur latinska legender i översättningen till fornisländska anpassades till sagatraditionen och asatron.

Snöfritt Esja för tionde året i rad

Berget Esja är helt snöfritt för tionde sommaren i rad. Det är första gången på över 150 år som toppen så många år i följd inte har täckts av snö under någon del av året.

Juni var en rekordvarm månad i Reykjavík. Medeltemperaturen på 11,4 grader var den högsta någonsin sedan mätningarna började 1871. Även våren har varit betydligt varmare än vanligt.

De stigande temperaturerna sätter också avtryck i naturen. För tionde året i följd blir berget Esja norr om Reykjavík helt snöfritt under sommaren. Det sista partiet som töade bort i sommarvärmen i mitten av juli var vid Gunnlaugsskarð, rapporterar Vísir.

Mellan 1965 och 1997 var någon del av Esja alltid täckt av snö. Det är över 150 år sedan som Esja hade snöfria somrar så många år i följd. Förra året försvann den sista snön från det 914 meter höga berget under septemberregnen. Barmarksperioden var då ovanligt kort. Esja brukar i regel annars vara enbart barmark under augusti.

Men i år har alltså rekordvärmen snabbat på avsmältningen. Att vintern dessutom var mild och snöfattig spelar också in.

Här kan du läsa mer om Esja.

Björgólfur Thor Björgólfsson gör upp om miljardskuld

Björgólfur Thor Björgólfsson behåller aktierna i Actavis, Play, CCP och Verne Holdings. Men enligt en uppgörelse med fordringsägarna ska alla vinster gå till att betala av skulderna på 1 200 miljarder isländska kronor.

Som huvudägare i Landsbanki och Straumur-Burðarás blev Björgólfur Thor Björgólfsson Islands första miljardär. Men finanskraschen slog affärsimperiet i spillror och han har nu skulder på 1 200 miljarder isländska kronor, vilket motsvarar drygt den dubbla statsbudgeten för år 2010. Den störste fordringsägaren är Deutsche Bank som lånat ut 4,7 miljarder euro - 740 miljarder kronor - till Björgólfur Thor Björgólfssons bolag Novator.

Strax efter att den parlamentariska krisutredningen offentliggjorts i april bad han "alla islänningar om ursäkt för min del i egendoms- och skuldbubblan som ledde till kollapsen för det isländska bankväsendet". Men ursäkten fick hård kritik eftersom han delvis ansågs skylla misslyckandet på politiska beslut som uteblivit.

Några dagar senare bad han åter om ursäkt, då i ett brev till alltinget som behandlade statligt stöd till Verne Holdings centrum för serverhallar i Reykjanesbær. Björgólfur Thor Björgólfsson är nämligen en av huvudägarna:

"Det kommer att ta mig många år att bygga upp mitt rykte på Island på nytt om det ges en andra chans, men jag är fast besluten om att göra mitt bästa för det. ... Uppbyggnaden av arbetsmarknaden och utländska investeringar är en nödvändig del i återuppbyggnaden av den isländska ekonomin. Serverhallen i Reykjanesbær står främst i ledet, och det vore en oerhörd förlust för uppbyggnaden av arbetsmarknaden här i landet om det inte blev något av projektet."

För att inte hans person skulle komma i vägen för ett positivt beslut i alltinget lovar Björgólfur Thor Björgólfsson också att inte öka sitt ägande i Verne Holdings samt att om det skulle bli aktuellt återbetala de summor som staten går in med för att projektet ska bli verklighet.

Björgólfur Thor Björgólfsson har nu enligt Fréttablaðið kommit överens med fordringsägarna om en återbetalningsplan. Han behåller aktierna i Actavis, Play, CCP och Verne Holdings, men alla vinster ska slussas över till fordringsägarna. Det innebär att inga skulder skrivs av. Björgólfur Thor Björgólfsson ska också sälja sina fastigheter vid Þingvellir och i Reykjavík. Även de pengarna ska gå till att betala skulder.

Köpet av Actavis finansierades genom miljardlånet från Deutsche Bank till Björgólfur Thor Björgólfssons bolag Novator. Den enda säkerheten för lånet, som förfaller nu i juli, är aktierna i Actavis. All aktieutdelning ska nu gå till Deutsche Bank. Men det spekuleras också i en försäljning av Actavis samt en flytt av huvudkontoret från Island. Även eventuella intäkter härifrån uppges vara öronmärkta för fordringsägarna. Björgólfur Thor Björgólfsson behåller dock sin plats i styrelsen.

I samband med uppgörelsen med fordingsägarna upprepar han också sin ursäkt till det isländska folket i ett uttalande:

"De senaste åren fattade jag många beslut som jag ansåg vara nödvändiga och riktiga vid den tidpunkten. Jag hänvisar till att inget har kommit fram som har gett anledning till att dra mig inför rätta eller lett till att ingångna avtal som jag varit delaktig i har rivits. Tvärtom, i media har inte rapporterats om något sådant, varken hos Landsbanki eller Straumur. Jag är säker på att något sådant inte kommer att ske, eftersom jag inte anser mig ha brutit någon lag. Jag har bett islänningarna om ursäkt för uppenbara misstag i de händelser som ledde fram till kollapsen för det isländska banksystemet. Den ursäkten upprepar jag."

Björgólfur Thor Björgólfsson var storägare i Landsbanki. Men Ragnhildur Sverrisdóttir, informationschef vid Novator, säger till Eyjan att han inte har något ansvar för Icesave. Björgólfur Thor Björgólfsson ska inte ha känt till att de kunde bli ett problem eftersom han inte var inblandad i den dagliga verksamheten. När han väl kallades in dagarna före kraschen var det för att diskutera möjligheterna kring samgåenden mellan de isländska bankerna.

Björgólfur Thor Björgólfsson är i dag bosatt i Storbritannien. Men enligt DV befinner han sig just nu i Reykjavík under ett sällsynt besök. Sigurður Einarsson, före detta styrelseordförande för Kaupþing, håller sig alltjämt i London för att undvika att gripas av polisen på Island. Han har fortfarande inte förhörts i anslutning till de brottsutredningar som pågår kopplade till banken, skriver Morgunblaðið. DV har även hittat Kaupþings tidigare vd Hreiðar Már Sigurðsson på gästspel i den isländska huvudstaden.

DV har även grävt fram bilder på Björgólfur Thor Björgólfsson under en motorcykelfest i Sturgis i South Dakota från förra sommaren. Han sov i tält och bytte finkostymen och lyxhotellen mot jeans, skinnpaj och sovsäck. Han besökte festen tillsammans med Orri Hauksson, tidigare sekreterare åt Davíð Oddsson, och trotjänaren Sigurður Ólafsson. Du kan se bilderna här och här.

Jón Ásgeir Jóhannesson samt andra tidigare toppchefer inom Glitnir och revisionsbyrån Price Waterhouse Coopers står inför rätta i New York. Konkursboet kräver dem på totalt två miljarder dollar. Konkursförvaltaren anser att Price Waterhouse Coopers har agerat försumligt och inte har uppmärksammat eller slagit larm om att banken rånades inifrån av sina ägare. De skadorna ska enligt stämningsansökan motsvara en miljard.

Price Waterhouse Coopers vill nu att domstolen avvisar stämningen. Företaget motiverar begäran med att isländska Price Waterhouse Coopers aldrig har haft någon verksamhet i USA samt att det saknas underlag för de ekonomiska förluster som Glitnir vill ha ersättning för.

Här kan du läsa mer om Björgólfur Thor Björgólfsson, här mer om Verne Holdings och Reykjanesbær och här mer om stämningen mot Jón Ásgeir Jóhannesson.

Foto: Actavis

Dagens citat

"This beautiful country hides its light under a bushel for half the year, but throughout the summer, Iceland blossoms. The temperature hits the roof (for Scandinavia, anyway), and the roads to the interior are opened – take a road trip through the hot springs and pastel mountains at Landmannalaugar, or see thousands of puffin chicks take flight from the glorious Vestmannaeyjar islands."

Lonely Planet rekommenderar en resa till Island under augusti.

Isländska matpriser inte längre dyrast i Europa

För två år sedan var Island dyrast i Europa. Nu ligger matpriserna på samma nivå som i Sverige. Men den mat som har blivit billigare för turister har blivit betydligt dyrare för islänningarna.

Under flera år var Island ett av Europas dyraste länder att leva i. 2006 var de isländska livsmedelspriserna enligt en EU-undersökning 61 procent dyrare än det europeiska snittet. Två år senare hade gapet till den europeiska snittnivån enligt en undersökning gjord av Samkeppniseftirlitið växt till 61 procent.

Men den svaga isländska kronan har gjort Island avsevärt billigare för utlänningar. Matpriserna är nu enligt Hagstofa Íslands fyra procent över EU-genomsnittet, vilket innebär samma prisnivå som i Sverige.

Alkohol är fortfarande dyrt på Island, och priserna är 68 procent över medelvärdet i EU. Andra varor som är dyra i landet är bröd, tobak och frukt och grönt. Fisk är däremot billig mat på Island, och kostar bara 80 procent av EU-snittet. Även ägg- och mjölkprodukter är mer prisvärt på Island.

Europas dyraste land är nu Norge där matpriserna är 54 procent över snittet. I Danmark ligger livsmedelskostnaden 39 procent över medelvärdet och i Finland 20 procent över. Billigaste landet är Makedonien där matkorgen bara kostar 52 procent av EU-snittet.

Men för den som inte tjänar på att den isländska kronan har sjunkit har livsmedelspriserna däremot stigit. Enligt Alþýðusamband Íslands har importerade livsmedel blivit omkring 70 procent dyrare under de två senaste åren, och enligt SFR:s prisundersökning har matpriserna ökat med 66 procent sedan 2006. Efter finanskraschen i oktober 2008 har priserna stigit med 34 procent.

Här kan du läsa mer om prisnivån på Island.

Makrillen nytt hinder för EU-medlemskap

Makrillen simmar upp som en ny knäckfråga i de isländska förhandlingarna om EU-medlemskap. EU, Färöarna och Norge har inte velat erkänna Island som ett kustrike med rätt att fiska makrill. Nu klagar även Irland på det isländska makrillfisket.

Makrill är en art som bara har funnits i havet runt Island i några få år. Anledningen till att makrillen rör sig norrut är den stigande vattentemperaturen i Atlanten. Fisken har snabbt spritt sig runt nästan hela den isländska kusten, och i år har stora stim siktats vid Steingrímsfjörður och Húnaflói i nordväst, och i Kópavogur och Keflavík har det blivit ett populärt nöje att fiska makrill med spö från hamnpiren.

Fångsterna har närmast exploderat. 2006 fiskades 4 200 ton makrill, året därpå 36 000 ton, 2008 uppgick fångsterna till 112 000 ton och 2009 till 116 000 ton.

Årets fångstkvot är 130 000 ton och isländska företag gör miljardinvesteringar för att kunna dra nytta av makrillen. Men fisket är omstritt. Island fiskar nämligen på ensidigt utfärdade kvoter.

I flera år har Island, Norge, Färöarna och EU försökt enas om en kompromiss kring makrillfisket. Så sent som i maj träffades parterna utan att kunna nå en lösning. Nästa möte äger enligt ett pressmeddelande rum i slutet av sommaren.

Det var första gången som Island fått en plats vid förhandlingsbordet. Tidigare har Island enbart erbjudits observatörsstatus, och därmed heller inget inflytande över fångstkvoterna.

EU, Färöarna och Norge fångar i år omkring 700 000 ton makill. Utöver det tillkommer alltså det isländska fisket.

Island anser att EU, Färöarna och Norge diskriminerar landet genom att inte tilldela några kvoter eller erkänna landet som ett kustrike med rätt till makrillfiske. Den kampen har pågått utan framgång i tio år. Färöarna, Norge och EU hävdar att det isländska fisket gör att beståndet hotas och i Norge, Skottland och Irland kallar vissa det till och med för tjuvfiske.

I Norge bojkottas import av isländsk makrill vilket gör att fisken i regel blir djur- i stället för människofoder, något som i sin tur innebär en halvering av intäkterna från fisket eftersom den makrill som blir människoföda säljs för betydligt högre priser.

Makrillen har snabbt blivit en viktig intäktskälla. I takt med den snabba ökningen av beståndet runt Island investerar också allt fler i fisket. I Vopnafjörður har HB Grandi till exempel satsat fyra miljarder isländska kronor, skriver Morgunblaðið.

Nu protesterar även Irland mot det isländska makrillfisket. Fiskeministern Sean Connick hävdar att det hotar både beståndet och irländska fiskare. Dessutom fruktar han att Islands agerande ska ge Färöarna mod att ensidigt utöka fångstkvoterna för makrill. Åtta medlemsländer ska ha ställt sig bakom den irländska protesten. Irland kommer också att ta upp makrillfrågan under förhandlingarna om isländskt EU-medlemskap.

EU:s fiskekommissionär Maria Damanaki har skrivit ett formellt brev till utvidgningskommissionären Stefan Füle och meddelat att den olösta fisketvisten kan vara negativ för Islands förhandlingar om villkoren för inträde i unionen. Maria Damanaki skriver vidare enligt The Irish Times att det ökande isländska makrillfisket är orättfärdigt:

"I would like to inform you about a very serious issue, which risks impacting negatively on the forthcoming accession negotiations between the EU and Iceland. ... There is currently a major disagreement between the EU and Iceland on the management of one of the major commercially important fish stocks in the northeast Atlantic, namely, mackerel. ... Iceland’s approach is impacting negatively on the stock and has a particularly detrimental impact on EU fishing interests since we are the major shareholder in this fishery."

Friðrik Arngrímsson, ordförande för branschorganisationen LÍÚ, säger till Vísir att EU, Norge och Färöarna har haft tio år på sig att erkänna Island som ett land med rätt att fiska makrill, men har ignorerat frågan.

Mötet i maj sägs dock ha förts i positiv anda. Utan en överenskommelse om makrillfisket uppstår annars ännu en svår fråga att lösa i de redan förväntat problematiska förhandlingarna med EU om det isländska fisket.

Här kan du läsa mer om makrillfisket och här mer om Island och EU.

Dagens citat

"Den tvära uppdelningen i 'före och efter' är tyvärr romanens problem. Den första delen som beskriver den dramatiska fiske­turen och Bardurs död skiljer sig en hel del från den andra. I den första delen finns betydligt större tyngd än i den andra, som i stället faller in i samma episodiska berättande om byinnevånare som 'Sommarljus, och sen kommer natten', dock med mindre omsorg om persongalleriet. Det är som om det mesta av det existentiella krutet brändes av i den första delen."

Annina Rabe i Sydsvenskan om Jón Kalman Stefánssons Himmel och helvete - läs Islandsbloggens recension av romanen här.

Fisken på väg att hitta tillbaka till Varmá

Utsläppet av 800 liter klor från en simbassäng i Hveragerði slog ut fisken i delar av floden Varmá. Djurlivet tycks vara på väg att återhämta sig, men olyckans konsekvenser märks alltjämt genom det mindre beståndet av yngre fiskar.

Klorutsläppet inträffade i november 2007. Nästan all ung fisk inom ett område två kilometer söder om utsläppspunkten dog, och ekosystemet i Varmá slogs ut. Stora mängder död fisk plockades upp ur floden. Djurlivet och växtligheten norr om platsen för utsläppet klarade sig däremot betydligt bättre. I och med att Varmá rinner söderut mot havet drabbade föroreningarna främst avsnittet nära flodens mynning.

Direkt efter olyckan fruktade forskarna att Varmá skulle vara död i många år framåt och att det skulle ta lång tid för livet i floden att återhämta sig. Så illa ser det inte ut att ha blivit. Antalet fiskar är alltjämt förhållandevis litet, medan antalet äldre fiskar som överlevt utsläppet är större än vad som först befarades.

Mellan juni och november förra året gick 2 200 fiskar upp i Varmá och 250 ned. Fiskarna var mellan 20 och 90 centimeter långa. Drygt hälften av fiskarna - till största delen sannolikt havsöringar - var under 40 centimeter.

Eftersom Veiðimálastofnun satte upp fiskräknaren efter klorutsläppet går det inte att jämföra och se exakt hur djurlivet mår i Varmá i dag. Men resultaten tyder åtminstone på viss återhämtning.

I Varmá finns också ål, som tar sig till Island hela vägen från Sargassohavet. Nu ska den få hjälp den sista biten genom en särskild åltrappa. Enligt Veiðimálastofnun är det den första åltrappan på Island. Den består av en bräda i trä med konstgräs på och lutningen är strax under 40 grader. Mindre ålar tros nämligen ha svårt att ta sig upp för den strömma Varmá.

Här kan du läsa mer om klorutsläppet i Varmá.

Foto: Veiðimálastofnun

I dag invigs nya färjan till Hemön

I dag börjar färjan Herjólfur segla till Hemön från Landeyjahöfn vid Bakkafjöru i stället för Þorlákshöfn. Restiden minskar från två timmar och 45 minuter till en halvtimme. Och kommunen har stora förhoppningar på den nya rutten.

Premiärresan skulle egentligen ha ägt rum den 1 juli, men vulkanutbrottet vid Eyjafjallajökull kom i vägen. Även om de första dagarnas översvämningar inte förstörde något av hamnbygget, så evakuerades arbetarna av säkerhetsskäl. Det bitvis kraftiga nedfallet av aska har också bromsat bygghastigheten.

Men i dag är det dags för premiärsegling. Redan i går reste kommunikationsminister Kristján Möller med färjan Herjólfur in i Landeyjahöfn under en smygpremiär för färjan som enligt ett pressmeddelande tjänade som officiell invigning av hamnen. I förra veckan gjordes också en provtur.

Restiden mellan Hemön och fastlandet minskar alltså avsevärt, från två timmar och trekvart till en halvtimme. Det innebär också att färjan sannolikt kommer att bli ett mindre avskräckande alternativ för dem som fruktar det ofta hårda vädret under överfarten. Däremot ökar restiden på landsvägen för den som ska till eller från Reykjavík.

I Þorlákshöfn är den nya hamnen inte populär eftersom resenärer till och från Västmannaöarna inte längre kommer att besöka orten. Þorlákshöfn är en ganska anonym ort men en av få naturliga hamnar på sydkusten. Samtliga anställda vid färjeterminalen har varslats om uppsägning även om många väntas följa med till Landeyjahöfn.

Färjan mellan Þorlákshöfn och Hemön har funnits i 34 år. En fjärdedel av de årliga intäkterna, omkring 18 miljoner isländska kronor, kommer från trafiken. I Þorlákshöfn finns det nu intresse för att undersöka möjligheterna att börja med färjetrafik till Aberdeen eller Newcastle, skriver Morgunblaðið.

På Västmannaöarna är tonerna optimistiska. Ögruppen har efter sjutton år i följd med vikande befolkning vänt trenden och ökat tre år i rad. Kommunens ekonomi är förhållandevis god, och det beror till stor del på fisket. På Hemön bor 1,3 procent av Islands befolkning, men här finns nästan 15 procent av landets fiskekvoter.

Borgmästaren Elliði Vignisson tror att den nya färjerutten - som också innebär fem dagliga turer i stället för två - kommer att "påverka vårt dagliga liv i allt". Han säger till Fréttablaðið att uppsvinget för Västmannaöarna sannolikt har att göra med förhoppningar om förbättrade kommunikationer:

"Kommunikationerna har hindrat all utveckling de senaste åren. ... Det ser dock ut att ändra sig när vägen till fastlandet kortas och obekvämligheten med sjösjuka ombord blir ett mindre problem. ... De senaste månaderna har här öppnat fem eller sex nya restauranger och kaféer. Det visar att folk här satsar på ökande tillströmning av turister."

Elliði Vignisson tror också att färjan kommer att skapa nya möjligheter för pendling till jobb och utbildning:

"Vår ekonomi som har varit isolerad och sluten ökar betydligt. Jag tror att det går att argumentera för att allt från Selfoss till Vík í Mýrdal blir ett arbetsmarknadsområde, där det blir möjligt att söka jobb därifrån på Västmannaöarna och viceversa."

Bygget av Landeyjahöfn har kostat staten fyra miljarder isländska kronor. Rederiet Eimskip hyr hamnen för 350 000 kronor i månaden. Det tar alltså 952 år för bolaget att betala för hela investeringen. Kristján Möller säger dock till Vísir att staten räknar med stora intäkter från hamnen.

Den ivrige simmaren Benedikt Lafleur får också invänta dagens premiärtur. I söndags försökte han simma mellan Landeyjahöfn och Hemön, men tvingades ge upp efter två sjömil sedan vädret förändrats på öppet hav. Men han säger till Eyjafréttir att han tänker försöka på nytt:

"Det var ingen mening att fortsätta och hamna i trubbel, så jag slutade efter mindre än två sjömil. Det hade blivit helt omöjligt eftersom jag hamnade i motströmmar och mycket kallt vatten. Jag lutar mest åt att vi började på fel plats. Men det är naturligtvis alltid möjligt att vara efterklok."

Här kan du läsa mer om den nya hamnen och kommunikationerna till och från Västmannaöarna och här kan du se webb-tv från arbetet.

Dagens citat

"I believe that our own pending commission of inquiry should consider the template used in Iceland. ... Our commission of investigation does not seem to include management by Government Ministers and State officials into the collapse in its terms of reference. ... Based on what we saw in Iceland this is something which may be worth exploring."

Bernard Allen, parlamentsledamot för Fine Gael, föreslår i Irish Examiner att Irland utreder finanskraschen på samma sätt som Island.

436 500 personer bor på Island år 2060

År 2060 kommer 436 500 personer att bo på Island. Men födelsetalen minskar och från år 2052 och framåt kommer befolkningsökningen enbart att bero på fortsatt inflyttning till landet. Det skriver Hagstofa Íslands i en ny rapport.

Förra året gick till historien då det var första gången sedan 1889 som antalet invånare på Island minskade. Utflyttningen från landet var stor. Flyttnettot var minus 4 835 personer. Både islänningar och utländska gästarbetare valde att lämna landet när arbetsmarknaden drabbades av finanskrisen.

Även 2010 kan enligt rapporten bli ett år då befolkningen minskar något, om än inte lika dramatiskt som under 2009. Men från 2011 och framåt väntas en stadig ökning av antalet invånare. Det rör sig dock inte om lika kraftiga ökningar som under det ekonomiska uppsvinget som föregick krisen. Antalet islänningar väntas öka med mellan 0,5 och 1 procent under de 50 kommande åren.

Under 2000-talet hade Island den största befolkningsökningen i Europa. Inflyttningen till landet tillsammans med lång livslängd och Europas högsta nativitet låg bakom tillväxten.

Befolkningen kan förvänta sig att leva ännu längre. I dag är medellivslängden för isländska kvinnor 83,3 år. År 2060 väntas den ha ökat till 87,1 år. Genomsnittsmannen blir i dag 79,7 år. Om femtio år väntas medellivslängden för män vara 85 år.

Andelen äldre blir också större. År 2060 väntas 21,1 procent av befolkningen ha fyllt 67 år. I dag är 10,4 procent av islänningarna 67 år eller äldre. Andelen personer som inte har fyllt 18 år minskar från 25,4 procent i dag till 21,2 procent år 2060.

År 2052 kommer antalet dödsfall överstiga antalet födslar. Antalet dödsfall per invånare väntas år 2060 vara 11,4 mot 9,7 födslar. Därefter kommer befolkningsökningen enbart bero på fortsatt immigration. Även inflyttningsnettot till Island väntas vara positivt under hela perioden. Utan immigration kommer annars antalet invånare att börja dala omkring år 2040.

Samtidigt skapar det ekonomiska läget osäkerhet. Om återhämtningen blir långsam kommer det också att inverka på befolkningsutvecklingen. Högre arbetslöshet betyder lägre befolkningstillväxt från dagens 317 600 invånare.

Hagstofa Íslands har också räknat på andra scenarior. En pessimistisk prognos är att Island år 2060 har 386 500 invånare den 1 januari 2060, en optimistisk att antalet islänningar då är 493 800.

317 900 personer bodde på Island den 30 juni i år, enligt preliminär statistik från Hagstofa Íslands. Av dessa är 21 100 utländska medborgare. Flyttnettot var minus 710 personer - 550 fler utlänningar flyttade från än till Island, och 160 fler utlänningar flyttade från än till Island. Islänningarna flyttar främst till Norge medan majoriteten av utlänningarna återvänder till Polen.

Här kan du läsa mer om befolkningsutvecklingen på Island.