
En tunnel under Hrafnseyrarheiði och en ny väg över Dynjandisheiði skulle inte bara korta körsträckan mellan Patreksfjörður och Ísafjörður vintertid till 146 kilometer. För kommunerna i södra Västfjordarna, framför allt Vesturbyggð och Tálknafjarðarhreppur, skulle vägen få omfattande positiva effekter.
Dagens väg över Dynjandisheiði sträcker sig på flera ställen 500 meter över havet. Men terrängen är plattare och snön inte lika riklig som över Hrafnseyrarheiði som når 552 meter över havet. Därför - samt av kostnadsskäl - är det tänkt att den nya vägen här ska gå över i stället för under berget.
Under vintern är den befintliga vägen nämligen i regel avstängd på grund av snömassor och lavinfara. Om Hrafnseyrarheiði har snöat igen finns det ingen anledning att hålla Dynjandisheiði öppen. Det innebär enligt rapporten att utbytet inom regionen minskar, och att kommunerna i söder snarare söker sig söderut än norrut mot Ísafjörður. Det medför i sin tur att regionen går miste om intäkter som hade kunnat stanna i Västfjordarna.
Kommunstyrelsen i Vesturbyggð använder också de bristfälliga kommunikationerna som ett argument mot regeringens förslag att tillfälligt flytta sysslomannen från Patreksfjörður till Ísafjörður. Sysslomannen är verksam i Vesturbyggð och Tálknafjarðarhreppur. Styrelsen fruktar att det är ett steg mot att lägga ned ämbetet i Patreksfjörður, något som skulle vara ödesdigert just på grund av det begränsade utbytet med norra Västfjordarna.
Utflyttningen har varit omfattande under de senaste decennierna. Men finanskrisen bröt åtminstone tillfälligt nedgången. Lågkonjunkturen har inte drabbat Västfjordarna lika hårt som kommunerna i sydväst. Här har varken banksektorn eller byggbranschen varit särskilt omfattande, även om bygg- och anläggninsbranschen drabbats av stora varsel även här.
Mellan 2003 och 2008 ökade tillväxten på Suðurnes med 44 procent och i Reykjavíkområdet med 41 procent. I Västfjordarna steg den med blygsamma tre procent, samtidigt som arbetstillfällena i de flesta kommunerna i regionen blev färre. Men krisåret 2008 ökade tillväxten här med nio procent, mest i hela landet.
När fiskekvotsystemet infördes skapade det stora problem för fisket i Västfjordarna. Kvoter försvann till andra delar av landet. Men fångsterna är alltjämt stabila, om än i något mindre skala. Och den höga arbetslösheten i sydväst innebär att det för första gången på länge finns förutsättningar för att befolkningen i Västfjordarna ska växa.
I dag är invånarna i regionen äldre än islänningarna i genomsnitt. De tjänar heller inte lika mycket, och de bor i billigare fastigheter - i Patreksfjörður säljs enligt Vísir radhus för 40 000 till 60 000 isländska kronor per kvadratmeter. Fisket är inte lika viktigt för någon annan isländsk region som Västfjordarna. Drygt var fjärde är verksam inom fiskeindustrin.
Undersökningen visar att utbytet mellan Ísafjörður i norr och Patreksfjörður, Tálknafjörður, Bíldudalur och Reykhólar i söder är litet. Visserligen lockar Bónus i Ísafjörður enstaka kunder med lågpriser, men resan ses inte bara som för lång utan även som för osäker. Det går enligt vissa bara att lita på att vägen är framkomlig tre månader om året. Många bosatta i södra Västfjordarna hamstrar i stället vid besök i Reykjavík. Där köps också nästan alla kläder, byggmaterial och andra specialvaror, medan livsmedel främst inhandlas i hemorten.
Rapportförfattarna tror visserligen att nya vägar blir någon mirakelkur för regionen. Avstånden är alltjämt stora och det tar tid att förändra de mönster som finns i dag. Men nya vägar skulle innebära större utbyte och därigenom bättre underlag för den service som finns i Västfjordarna. Pålitliga vägförbindelser skulle också kunna vara avgörande för att locka nya invånare till regionen.
Turismen är redan betydande i regionen, men de dåliga vägarna avskräcker även under sommaren. Sträckan mellan Reykhólar och Þingeyri på den södra vägen till Ísafjörður är enligt utredningen en av landets sämsta. Och mer turism skulle naturligtvis också stärka bygdens ekonomi.
Ett besked om när tunneln under Hrafnseyrarheiði kan byggas väntas i höst. Gruppen Áfram vestur föreslår i ett uttalande att pensionsfonder och liknande institutioner ska finansiera vägen genom obligationer - på så sätt ska vägen kunna stå klar om fem år.
Här kan du läsa mer om vägsituationen i Västfjordarna.