Ångpelaren från Eyjafjallajökull har åter lagt sig och vattensamlingen i vulkankratern täcker nu bara botten. Samtidigt finns det förhoppningar om att vulkanaskan ska kunna bli en exportvara utan att ställa till det för flygtrafiken. Askan har nämligen visat sig vara mycket lämplig att använda i cement.I fredags steg en ångpelare åter upp ur kratern på Eyjafjallajökull. Den nådde som mest tre kilometer upp i luften men innehöll ingen synlig aska. Ångan bildas när smältvatten rinner ned i den varma kratern.
Nu har ångpelaren åter sjunkit, och det är över huvud taget mycket lugnt vid glaciärvulkanen. De senaste dagarna har jordskalven under Eyjafjallajökull varit få och rörelserna vid jordskorpan har närmast upphört. Däremot visar Veðurstofa Íslands mätningar att vissa grunda och svaga skalv sker under västra Mýrdalsjökull. Det finns dock inga tecken på aktivitet vid Katla.
Stora mängder kokande smältvatten samlades för några veckor sedan i vulkankratern och hotade att svämma över. Det hade kunnat leda till översvämningar i området söder om Eyjafjallajökull. Men vattennivån har sjunkit avsevärt och risken för översvämningar är i nuläget liten. Vulkanaskan har nämligen bildat ett lager som gör att avsmältningen av den is som finns kvar nära kratern går långsamt.
Kratern har i stället förvandlats till en enorm het källa - men om inte utbrottet återupptas kommer den att försvinna inom loppet av några månader.
Någon aska har inte bildats sedan den 17 juni. Men professor Magnús Tumi Guðmundsson säger till Morgunblaðið att det är för tidigt att definitivt säga att utbrottet vid Eyjafjallajökull är över:
"Allt är ganska stabilt. För varje dag som går ökar sannolikheten för att det är över. Men det går inte att utesluta att vulkanutbrottet inte börjar på nytt."
Hur stora kostnaderna för vulkanutbrottet vid Eyjafjallajökull blir är inte klart. Turismen har fortfarande inte återhämtat sig.
Men vulkanutbrott kan också skapa oväntade tillgångar. Utbrottet på Hemön 1973 drev visserligen öborna på flykt och omkring en femtedel av befolkningen återvände aldrig. Ändå hade utbrottet också positiva effekter. Hamnen blev mer skyddad genom lavaflödet, och utbrottet skapade material som kunde användas till byggen.
Ólafur Eggertsson, bonde på Þorvaldseyri, har mer än nog av vulkanaska på sin mark. Gården ligger vid Eyjafjallajökulls fot och var kanske den plats som drabbades mest av nedfallet av aska från vulkanen. Men askan har också kommit till användning på fler sätt än som souvenir. Ólafur Eggertsson använde aska i stället för cement när han gjöt ett nytt golv i rapsoljefabriken.
"Muraren sade att han aldrig stött på ett bättre material", säger han till Vísir.
Vulkanaskan från Eyjafjallajökull är rik på kisel. Att blanda aska i cement kan göra att sprickbildning förhindras. Bland annat från Danmark finns det nu - tre månader efter askmolnen som stoppade flygtrafiken i stora delar av Europa - intresse för att importera aska från Island.
Det finns nu en ny vandringsled över Goðahraun vid Fimmvörðuháls som förbinder passet med Þórsmörk och Skógar. Den går bland annat förbi de nya vulkanbergen Magni och Móði, och på flera ställen sträcker sig leden nära de lavamassor som skapades under utbrottet vid Fimmvörðuháls. Umhverfisstofnun uppmanar fortfarande till försiktighet i området eftersom det på fjällen fortfarande finns stora mängder vulkanaska och lava som på sina håll knappt har stelnat och är mycket het.Vid Þórsmörk har Útivist byggt en gångbro över Krossá. Tidigare har de som vandrat mellan Goðaland och Þórsmörk tvingats att vada över floden.
Här kan du läsa mer om utbrottet vid Eyjafjallajökull.
Karta: Umhverfisstofnun
Andra medier om utbrottet vid Eyjafjallajökull:
Isländskt vulkanutbrott tros vara över: Sveriges Television
Isländskt vulkanutbrott tros över: Dagens Nyheter
